2448934G5031651981/82165propproppropProposition 1981/82:165PropositionProposition16501982-03-18 00:00:002024-12-27 14:58:162008-06-13 08:21:31med förslag till konkurrenslagimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G503165/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G503165https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G503165
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>med
förslag till konkurrenslag;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 18 mars 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:228.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BJÖRN
MOLIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningar
av konkurrensen mellan företagen kan ha skadliga ekonomiska verkningar i form
av prishöjningar och minskad effektivitet m. m. För att undanröja sådana
verkningar finns f.n. ett särskilt regelsystem, lagen (1953:603) om motverkande
i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Lagen är inriktad på
vissa förfaranden som företag vidtar samt på andra konkurrenshinder inom
näringslivet. Enligt lagen gäller straffbelagda förbud mot s. k.
brultoprissättning och mot anbudskarteller. Beträffande övriga slag av
konkurrensbegränsningar gäller att marknadsdomstolen (MD) genom förhandling
med enskilda förelag skall söka undanröja skadlig verkan av
konkurrensbegränsning. Endast i ett speciellt fall har domstolen tillgång till
tvångsmedel mot sådana begränsningar, om förhandlingen inte skulle leda till
avsett resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås en ny konkurrenslag. Huvudpunkterna är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
straffbelagda förbuden effektiviseras och straffen skärps. MD får möjlighet all
vid vite förbjuda olika former av skadliga konkurrensbegränsande förfaranden.
Ett system för kontroll av företagsförvärv (fusionskontroll) införs. Förslaget
innebär att sådana förvärv skall kunna förbjudas när de ger förvärvaren en
dominerande ställning på marknaden eller förstärker förvärvarens redan
dominerande stäUning. Förutsättningen är då bl. a. att marknadsdominansen ger
skadlig verkan. Förhandling i MD mot ett sådant förvärv kan leda till att MD förbjuder
del. Om regeringen fastställer beslutet blir det gällande mot förvärvaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya konkurrenslagen innebär vidare att det nuvarande systemet görs effektivare,
bl. a. genom en möjlighet för MD att meddela interimistiska beslut om förbud.
Till skUlnad mot vad som gäller f. n. kommer lagen att omfatta också fast
egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till Konkurrenslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag har till ändamål att främja en från allmän synpunkt önsk<br>
värd konkurrens inom näringslivet genom åtgärder mot skadliga konkur<br>
rensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
i enskilda fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Undanröjande
av skadlig verkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Om en konkurrensbegränsning har skadlig verkan inom landet, kan<br>
marknadsdomstolen för alt förhindra sådan verkan besluta om åtgärder<br>
enligt denna lag. En sådan åtgärd får riktas mot en näringsidkare som<br>
föranleder den skadliga verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
skadlig verkan förslås att konkurrensbegränsningen på ett sätt som är
otillbörligt från allmän synpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påverkar prisbUdningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hämmar effektiviteten inom
näringslivet eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>försvårar eller hindrar annans
näringsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Marknadsdomstolen kan meddela näringsidkaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbud all tiUämpa ett visst
avlal, avtalsviUkor eller annat konkurrensbegränsande förfarande eller att
tillämpa väsenfiigen samma förfarande som det sålunda förbjudna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åläggande att tiUhandahålla en
annan näringsidkare en viss vara, tjänst eller annan nyttighet pä vUlkor som
motsvarar vad han erbjuder andra näringsidkare (säljåläggande) eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åläggande all eljest ändra ett
av honom tillämpat konkurrensbegränsande förfarande, att i samband med ett
sådant förfarande uppfylla ett visst villkor eller att lämna viss information
eller vidta annan åtgärd som motverkar förfarandet (rättelseåläggande).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den skadliga verkan innebär att ett pris med hänsyn till kostnaderna och övriga
omständigheter är uppenbart för högt och saken är av större vikt, kan
marknadsdomstolen ålägga näringsidkaren att under en viss tid, högst ett år,
inte överskrida ett visst högsta pris (prisåläggande).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Innan förbud eller åläggande enligt 3 § meddelas, skall marknads<br>
domstolen söka förhindra den skadliga verkan genom förhandling, om inte<br>
omständigheterna talar däremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser om företagsförvärv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Beslår i fall som avses i 2 § konkurrensbegränsningen i att näringsid<br>
karen, genom att göra ett visst företagsförvärv, får en dominerande ställ<br>
ning på marknaden för en vara, tjänst eller annan nyttighet eller förstärker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
redan dominerande ställning, skall marknadsdomstolen söka förhindra den
skadliga verkan genom förhandling. Är saken av särskild vikt från allmän
synpunkt, får förhandlingen syfta till alt näringsidkaren skall avstå från
förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
förelagsförvärv avses i denna lag förvärv av förelag som driver verksamhet inom
landet. Som förelagsförvärv räknas också förvärv av aktier, andel i
handelsbolag, rörelse eller del av rörelse. Till företagsförvärv hänförs
vidare fusion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket tiUämpas även i fall då näringsidkaren är en av flera näringsidkare som
sammanhålls av gemensamma ägarintressen eller på annat sätt och som genom hans
förvärv får eller förstärker en dominerande ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Har i fall som anges i 5 § en förhandling om avslående från företags<br>
förvärvet avslutats ulan att den skadliga verkan har kunnat förhindras och<br>
finner marknadsdomstolen att förbud eller åläggande enligt 3 § inte bör<br>
meddelas eUer är otillräckligt, kan domstolen förbjuda förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbud enligt första stycket får inte meddelas i fråga om förvärv av aktier som
har skett på Stockholms fondbörs eller förvärv som har skett genom inrop på
exekutiv auktion. I stället får marknadsdomstolen ålägga näringsidkaren att
avhända sig aktierna eller den på auktionen förvärvade egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Ett beslut om förbud eller åläggande enligt 6 § blir gällande mot<br>
näringsidkaren endast om regeringen fastställer det. Beslutet skall av<br>
marknadsdomstolen omedelbart underställas regeringen för prövning av<br>
fastställelsefrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen fastställer ett beslut om åläggande enligt 6 § andra stycket, skall
detta verkställas inom sex månader från det regeringen meddelade sitt beslut
eller inom den längre tid som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ett företagsförvärv blir
ogiltigt, om regeringen fastställer marknadsdomstolens beslut om förbud mot
förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om regeringen finner alt ett
beslut enligt 6 § inte skall fastställas, kan regeringen, om nya omständigheter
eller andra särskilda skäl föranleder det, överlämna ärendet till
marknadsdomstolen för förnyad handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vite
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Ett förbud eller ett åläggande enligt 3 eller
6 § får förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om förutsättningar för åtgärd
enligt 3 § första stycket föreligger i ett visst fall, som ej är av större
vikt, får näringsfrihelsombudsmannen vid vite förelägga näringsidkaren, för
godkännande omedelbart eller inom viss tidsfrist,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbud att tillämpa ett visst
avtal, avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande förfarande eller all
tillämpa väsentligen samma förfarande som del sålunda förbjudna
(förbudsföreläggande),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åläggande att tillhandahålla en
annan näringsidkare en viss vara, tjänst eller annan nyttighet på villkor som
motsvarar vad han erbjuder andra näringsidkare (säljföreläggande) eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åläggande all eljest ändra ett
av honom tillämpat konkurrensbegränsande förfarande, att i samband med ett
sådant förfarande uppfylla ett visst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>villkor
eller att lämna viss information eller vidta annan åtgärd som motverkar
förfarandet (rätldsefördäggande).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Godkänt
föreläggande gäller som förbud eller åläggande som har meddelats av
marknadsdomstolen enligt 3 § första stycket. Ett godkännande som sker sedan den
i föreläggandel utsatta tidsfristen har gått till ända är dock utan verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Internationell
överenskommelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Om det påkallas av hänsyn till en internationell överenskommelse,<br>
kan regeringen, efter framställning av näringsfrihetsombudsmannen, be<br>
sluta att prövning av fråga om åtgärd enligt 3 § i visst fall får ske beträffan<br>
de en konkurrensbegränsning med verkan utom landet. En sådan konkur<br>
rensbegränsning skaU anses ha skadlig verkan, om den strider mot över<br>
enskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Straffbelagda
konkurrensbegränsningar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bruttoprisförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
En näringsidkare får inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. betinga
sig av en näringsidkare i ett senare led att denne vid försälj<br>
ning eller uthyrning av en vara inom landet icke skall gå under ett visst pris<br>
eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2. tUl ledning för
prissättningen i ett senare led inom landet ange ett visst<br>
pris vid försäljning eller uthyrning av en vara utan att del framgår all priset<br>
får sättas lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anbudskartellförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
En näringsidkare får inte ingå eller tillämpa en överenskommelse<br>
med en annan näringsidkare eller i samförstånd med en sådan tillämpa ett<br>
gemensamt förfarande eller, i syfte all så skall ske, öva påtryckning på en<br>
annan näringsidkare, om överenskommelsen eller det gemensamma förfa<br>
randet innebär att vid anbudslävling för tillhandahållande av en vara, tjänst<br>
eller annan nyttighet inom landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. någon
skall avstå från att avge anbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en anbudsgivare skall avge
högre anbud än en annan eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samarbete annars skall
förekomma i fråga om anbudssumma, förskoll eller kreditvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller ej i fråga om en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande
som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>har sin grund i att flera
näringsidkare tillhandahåller en vara, tjänst eller annan nyttighet genom en
särskild juridisk person med för dem gemensamma funktioner (säljorganisation)
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>innebär att näringsidkare går
samman för samfälld prestation med gemensamt anbud eller i den formen att någon
av dem medverkar som underleverantör till anbudsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
näringsidkare som har ingått eller tillämpat en sådan överenskommelse eller
tillämpat ett sådant gemensamt förfarande som avses i första stycket men som är
tillåtet enligt andra stycket skall, om han lämnar anbud i en anbudstävling som
berörs därav, senast när anbudet avges skriftligen lämna uppgift om detta till
den som anbudet skall riktas till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantag från förbuden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Förbuden i 13 och 14 §§ gäller ej i fråga om ett
förfarande som ett<br>
koncernföretag tillämpar i förhållandet till eti annat företag inom koncer<br>
nen. Ytteriigare föreskrifter om undantag från förbudet i 13 § finns i 10 §<br>
CECA-lagen (1972:762).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dispens från förbuden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Marknadsdomstolen kan, för viss tid eller tills
vidare, meddela en<br>
näringsidkare tillstånd till ett förfarande som är förbjudet enligt 13 eller<br>
14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant tillstånd får lämnas endast om förfarandet kan
antas främja kostnadsbesparingar, som till väsentlig del kommer konsumenterna
till godo, eller i övrigt bidra till en från allmän synpunkt ändamålsenlig
ordning eller om eljest särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggningen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt denna lag
efter an<br>
sökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan som avser prövning enligt 2 § görs av
näringsfrihetsombudsmannen. Beslutar ombudsmannen för visst fall att inte göra
ansökan, får ansökan göras av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller
näringsidkare eller av en näringsidkare som berörs av konkurrensbegränsningen
i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Interimistiska beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Om särskilda skäl föranleder det, kan
marknadsdomstolen för liden<br>
till dess slutligt beslut föreligger besluta i fråga om förbud eller åläggande<br>
enligt 3 § eller om tUlslånd enligt 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser om företagsförvärv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ärenden om
företagsförvärv skall handläggas med särskild skyndsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Så snart
näringsfrihetsombudsmannen finner anledning att undersöka ett företagsförvärv,
skaU han besluta särskilt om detta. Har part i avlal om företagsförvärv anmält
förvärvet till ombudsmannen för prövning av fråga om förbud eller åläggande
enligt 6 §, skall ombudsmannen snarast besluta antingen att undersöka förvärvet
eller att lämna det ulan åtgärd såvitt avser sådant förbud eller åläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om näringsfrihetsombudsmannen har beslutat enligt första
stycket aU lämna ett anmält förelagsförvärv ulan åtgärd, får han därefter ej
beträffande samma förvärv begära marknadsdomstolens prövning av fråga om
förbud eller åläggande enligt 6 §, såvida inte näringsidkaren har lämnat
oriktig uppgift om föreliggande sakförhållanden av väsentlig betydelse för
StäUningstagandet i beslutet. Har ombudsmannen beslutat att undersöka förvärvet
och vill han begära sådan prövning, skall han senast inom tre månader från
beslutet hos domstolen göra detta, om inte parterna i avtalet om förvärvet
samtycker till en föriängning av denna frist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen kan, om synnerliga skäl föreligger, på
begäran av näringsfrihetsombudsmannen för viss lid, varje gång högst en månad,
föriänga frist som gäller enligt andra stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När synnerliga skäl
föreligger, kan marknadsdomstolen vid vite förbjuda en näringsidkare att
fullfölja ett företagsförvärv intill dess ärendet har slutligt avgjorts. Om
domstolens beslut rörande ett förelagsförvärv understäUs regeringen enligt 7 §,
har regeringen motsvarande befogenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Innan ett förbud eUer ett
åläggande enligt 6 § eller ett beslut av regeringen enligt 7 § meddelas, skall
förvärvarens motpart i avtalet om företagsförvärvet ges tillfälle att yttra
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Marknadsdomstolen får inte
meddela förbud eller åläggande enligt 6 § senare än sex månader efler det att
ansökan har gjorts enligt 17 §. Denna frist kan domstolen förlänga, om parterna
i avtalet om företagsförvärvet samtycker till det eller om synnerliga skäl
föreligger. Förbud eller åläggande enligt 6 § får inte meddelas senare än två
år efler det alt avtalet om förvärvet slöts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
marknadsdomstolen enligt 7 § har underställt regeringen sitt beslut, skall
regeringen besluta i ärendet senast tre månader därefter. Vad som sägs i första
stycket om förlängning av frist får därvid av regeringen tillämpas på
motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omprövning
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Ett beslut av marknadsdomstolen beträffande förbud eller åläg<br>
gande enligt 3 §, avslutande av förhandling enligt 4 eller 5 § eUer tillstånd<br>
enligt 16 § utgör inte hinder mot att samma fråga prövas på nytt, om<br>
ändrade förhållanden eller annat särskilt skäl föreligger. Detsamma gäller<br>
ett beslut av näringsfrihetsombudsmannen i fråga om föreläggande enligt<br>
11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
marknadsdomstolen har beslutat att ej ingripa mot ett förelagsförvärv enligt 6
§, får domstolen inle ompröva frågan annat än om näringsidkaren har lämnat
oriktig uppgift om föreliggande sakförhåUanden av väsentlig betydelse för
ställningstagandet i beslutet. Har regeringen vid tillämpning av 7 § beslutat
att inle fastställa ett beslut av domstolen, får regeringen ompröva frågan
endast under motsvarande förutsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
regeringen med stöd av 7 § fastställt ett beslut av marknadsdomstolen om
förbud eller åläggande, får regeringen pröva frågan pä nytt, om del finns
anledning att upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta
inle längre behövs eller ej längre är lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Ansökan om marknadsdomstolens eller regeringens omprövning<br>
enligt 24 § görs hos domstolen av näringsfrihetsombudsmannen eller den<br>
mot vilken ett beslut om förbud eller åläggande riktar sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om omprövning enligt 24 § andra stycket skall göras senast inom ett år efler
meddelandet av marknadsdomstolens beslut eller, om fastställdseprövning skett
enligt 7 §, regeringens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Före
regeringens omprövning enligt 24 § andra eller tredje stycket skall domstolen
göra en förberedande prövning av förutsättningarna för ändring. Om utgången av
denna skall domstolen göra anmälan till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Regeringen får meddela föreskrifter rörande skyldighet för den som<br>
gör förelagsförvärv att lämna sådana uppgifter om förvärvet som behövs<br>
för prövning enligt denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Näringsfrihetsombudsmannen
kan, om det behövs för prövning enligt denna lag och särskilda skäl
föreligger, ålägga en viss näringsidkare alt göra anmälan innan denne sluter avtal
om företagsförvärv. En sådan anmälningsskyldighet skall gälla för viss tid,
högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Näringsfrihetsombudsmannen
får ålägga näringsidkare att tillhandahålla uppgift, handling eller annat som
behövs i ärende enligt denna lag. Även i ärende om tillsyn över att ett förbud
eller ett åläggande enligt lagen åtlyds får ombudsmannen besluta om motsvarande
skyldighet för den som avses med förbudet eller åläggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
skyldighet kan näringsfrihetsombudsmannen ålägga också annan än den som anges
i första stycket, om det behövs för kontroll eller fullständigande av vad som
skall fullgöras enligt första stycket och det är nödvändigt på grund av
särskilda förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett ärende som har underställts regeringens prövning enligt 7 § får chefen för
handelsdepartementet ålägga skyldighet enligt första stycket första meningen
eller andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En sammanslutning av
näringsidkare likställs i denna lag med näringsidkare. Ett beslut av en sådan
sammanslutning likställs med en överenskommelse eUer ett gemensamt förfarande
som avses i 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Åläggande som avses i 27
eller 28 § kan förenas med vite, om det finns skäl tiU detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppgiftsskyldighel enligt
denna lag innebär inle förpliktelse all röja yrkeshemlighet av teknisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som är uppgiftsskyldig
enligt denna lag får inte betungas onödigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Näringsfrihetsombudsmannen
och marknadsdomstolen får av myndighet, som avses i lagen (1956:245) om
uppgiftsskyldighet rörande pris-och konkurrensförhållanden, begära biträde för
utredning i frågor som kan vara av betydelse för prövning enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Straff,
besvär och övriga bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Straff
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
TUl böter eller fängelse högst ett år döms den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppsåtligen bryter mot 13 § 1
eUer 14 § första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 13 § 2 eller 14 § tredje stycket eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i övrigt uppsåtiigen eller av
oaktsamhet lämnar oriktig uppgift vid fullgörandet av anmälnings- eller annan
uppgiftsskyldighet enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §
Är gärning som avses i 34 § att anse som ringa, skall inte dömas till<br>
ansvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36 §
Är brott som avses i 34 § 1 att anse som grovt, döms till fängelse i<br>
högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid bedömande av om
brottet är grovt skall särskilt beaktas om det har utgjort ett led i en
organiserad, omfattande samverkan eller i en upprepad brottslighet eller har
medfört betydande skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För gärning som omfattas av
ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd av denna
lag döms inte tiU ansvar enligt 34 eller 36 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Talan om utdömande av vite
som förelagts med stöd av denna lag förs vid tingsrätt av allmän åklagare.
Sådan talan får väckas endast efter anmälan eUer medgivande av
näringsfrihelsombudsmannen eller, i fråga om vite som marknadsdomstolen har
ålagt pä talan av annan, av denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Allmänt åtal för brott mot
denna lag får väckas endast efter anmälan eUer medgivande av
näringsfrihetsombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Besvär</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>40 §
Mot näringsfrihetsombudsmannens beslut enligt 11, 12, 17, 20, 25,<br>
33, 38 eller 39 § får talan inte föras. Ej heller får talan föras mot beslut<br>
enligt 28 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
enligt 27 § eller 28 § första eller andra stycket får, om beslutet är förenat
med vite, överklagas hos kammarrätten genom besvär. Beslutet skall dock gälla
omedelbart, om inte annat bestäms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41 §
Vad som sägs i denna lag tillämpas inte på överenskommelse mellan<br>
arbetsgivare och arbetstagare angående arbetslön eller andra arbetsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagen upphävs lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av
konkurrensbegränsning inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärd
som har vidtagits med tillämpning av sistnämnda lag gäller som om motsvarande
bestämmelse i den nya lagen hade tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om tillstånd enligt 16 § kan prövas före lagens ikraftträdande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
HANDELSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1981-12-22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden UUslen, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
med förslag till konkurrenslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
länge är det en näringspolitisk målsättning all konkurrensen mellan företagen
skall vara fri inom de ramar som statsmakterna ställer upp. En sådan konkurrens
främjar näringslivets effektivitet och utvecklingsförmåga och är därmed till
nytta för konsumenterna. Konkurrensen bedrivs inom ramen för vår
marknadsekonomi, som utgör ett decentraliserat ekonomiskt system med en
betydande frihet för de ekonomiska enheterna att besluta om olika åtgärder
beträffande produktion, distribution m.m. Åtgärdernas inriktning påverkas i
sin tur av efterfrågan. Detta system för organisation av produktion och
konsumtion ger stora fördelar för konsumenterna också i fråga om valfrihet och
möjligheter till rationella val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan det aUmännas önskemål om en fri konkurrens komma alt motverkas
genom att företagen på en marknad samarbetar i stället för att konkurrera.
Vidare kan vissa företag hindra andra från att konkurrera på lika viUkor. Också
andra former av konkurrensbegränsningar förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall sådana begränsningar har negativa ekonomiska följder för konsumenterna
har samhället ett intresse av att gripa in för att få bort konkurrenshindren
och därmed främja den önskvärda konkurrensen. Ett regelsystem med detta syfte
finns i lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning
inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motioner tUl bl. a. 1974 års riksdag fördes fram önskemål om en översyn av
konkurrenslagstiftningen i moderniserande och skärpande riktning. Förutom
annat gällde det möjligheter till offentlig insyn och kontroll beträffande
sammanslagningar av företag. Näringsutskottet anförde (NU 1974:10) bl. a. att
det, sedan riksdagen senast behandlat frågan, hade kommit fram material som
kunde anses tala för att konkurrenslagstiftningen gjordes effektivare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september
1974 och regeringens bemyndigande den 15 december 1976 tillkallades därefter
särskilda sakkunniga' med uppdrag att se över lagstiftningen om konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sakkunniga, som har arbetat under namnet
konkurrensutredningen, har ijanuari 1978 överlämnat betänkandet (SOU 1978:9) Ny
konkurrens-begränsningslag. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en
sammanfattning av utredningens överväganden som Bilaga 1, dels dess lagförslag
som Bilaga 2. Beträffande nuvarande svenska och utländska förhållanden samt
utredningens närmare överväganden hänvisas i huvudsak till betänkandet. En mer
allmän bakgrundsbeskrivning av de svenska förhållandena lämnas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av hovrätten för Västra Sverige,
kammarrätten i Jönköping, bankinspektionen, försäkringsinspektionen,
Stockholms fondbörs, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens
jordbruksnämnd (JN), kommerskollegium (KK), marknadsdomstolen (MD),
näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris-och kartellnämnd (SPK),
konsumentverket (KOV), patent- och registreringsverket (PRV),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), slatens industriverk (SIND), länsstyrelserna i
Stockholms, Kronobergs och Norrbottens län, delegationen (B 1977:09) för
förelagens uppgiftslämnande (DEFU), nya arbetsrätlskommittén (A 1976:2),
Handelshögskolan i Stockholm, Svenska handelskammarförbundel. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Svenska
sågverks- och trävaruexportföreningen, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund,
Sveriges industriförbund (SI), Sveriges hantverks- och induslriorganisation
(SHIO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska civilekonomföreningen.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),
Sveriges redareförening. Företagareföreningarnas förbund. Svenska
bankföreningen. Byggherreföreningen, Dagligvaruleveran-lörers förbund (DLF),
Familjeföretagens förening, Kooperativa förbundet (KF), Motorbranschens
riksförbund (MRF), Svensk industriförening. Svenska företagares riksförbund och
Sveriges aktiesparares riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK, som har givit samthga handelskamrar tillfälle att
yttra sig, har bifogat dels ett gemensamt yttrande från dessa, dels särskilda
yttranden från Gollands och Västerbottens handelskamrar. Länsstyrelsen i Stock-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Numera ordföranden i marknadsdomstolen, f. d.
regeringsrådet Lars Jonson, ordförande, riksdagsledamoten Kjell A. Mattsson,
förutvarande riksdagsledamoten numera statssekreteraren, docenten Ola Nyquist
samt riksdagsledamöterna Wivi-Anne Radesjö, Lars Ulander och Knut Wachtmeister,
samtliga som ledamöter. Ledamöterna har biträtts av experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Utredningen har tidigare låtit publicera en studie av ett
visst antal utvalda företagsförvärv som ett delbetänkande (SOU 1977:51,
Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73, En fallstudie).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>holms
län har tUl sitt yttrande fogat yttranden från Stockholms och Södertälje
kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
handelskammarförbundel, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,
SHIO, SAF och Familjeföretagens förening har avgelt ett gemensamt yttrande. TUl
detta har Svenska företagares riksförbund anslutit sig. LO har bifogat
yttrande från Svenska deklrikerförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelshögskolan
i Stockholm inbjöds under våren 1978 att inom ramen för utbildningen vid
högskolan låta skolans studenter lämna ett remissvar över utredningens
betänkande. Studentsynpunkterna, som bygger på grupparbeten inom kursen
samordnad företagspolitik, redovisas i ett gemensamt remissyttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som Bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Skilda former av konkurrensbegränsningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska teorin behandlar två huvudmodeller för förhållandena på en marknad,
fri konkurrens respektive monopol. Båda är ett slags ytterlighetsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensen
kan sägas innebära en tävlan mellan producenter respektive distributörer om
leveranser, kunder, arbetskraft m. m. Konkurrenssituationerna kan vara olika.
Man brukar tala om fullständig eller fri konkurrens, fåtalskonkurrens
(oligopol) när endast få företag finns på marknaden, samt monopolislisk
konkurrens (märkesmonopol eller s. k. kvasimono-pol). Den klassiska
nationalekonomins modeller, byggda på förutsättningen av en fullständig eller
fri konkurrens, förekommer inte i praktiken annat än på vissa mycket speciella
marknader. Den modell som man numera brukar utgå från betecknas med begreppet
fungerande konkurrens. En sådan kan anses finnas om antalet säljare inte är för
begränsat, de utbjudna produkterna inte är för differentierade, företagen inle
handlar i samförstånd med varandra och inga väsentliga hinder finns för
nyetablering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Monopolsituationen,
dvs. när ett företag är ensamt på marknaden, innebär givetvis att konkurrensen
har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningar
av företagens konkurrensfrihet förekommer praktiskt taget alltid till följd av
offentliga regleringar av skilda slag. Vidare uppstår konkurrensbegränsningar
till följd av företagens egna beteenden eller genom åtgärder från
konkurrenters eller andra förelags sida. Själva företagsstrukturen på en
marknad kan också innebära en sådan begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan indela olika former av konkurrensbegränsningar efler skilda slag av
företagsbeteenden och marknadsstrukturer. I fråga om de förra brukar man skilja
mellan vertikala respektive horisontella konkunensbe-gränsningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vertikala konkurrensbegränsningarna utgörs av antingen
samverkan meUan näringsidkare i olika säljled - såsom tillverkare, grossister
och detaljister - eller påtryckningar från det ena av dessa led mot ett annat.
Exempel på detta är skilda former av exklusivavtal samt s. k. bruttoprissättning,
dvs. att en leverantör för återförsäljarna anger det pris eller lägsta pris de
skall hålla när de säljer vidare leverantörens produkt. Hit hör vidare att
leverantören rekommenderar ett sådant pris (vertikalt cirkapris). Det kan också
vara fråga om diskriminering, dvs. att en säljare behandlar en köpare sämre
eller bättre än andra köpare som är likvärdiga från preslationssynpunkt,
exempelvis genom säljvägran eller sämre affärsvillkor. Också andra former
finns, såsom köpvägran, bindning mellan en leverantör och dennes
återförsäljare, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De horisonteUa konkurrensbegränsningarna avser samverkan
eller påtryckningar mellan näringsidkare i samma säljled, dvs. konkurrenter. I
det förra fallet brukar man ibland tala om karteller. Därmed avses ofta ett mer
avtalsbundel samarbete. I kartellfallen upprätthålls inte en fri konkurrens
mellan de samverkande. Samarbetet kan gälla en gemensam pris- och
rabattsättning, s. k. priskarteller, eUer en uppdelning av marknaden i fråga om
bl. a. försäljningsandelar, kunder eller geografiska distrikt, s. k.
mark-nadsddningskarteller. Andra exempel är samråd eller samverkan meUan
konkurrenter i fråga om anbudsgivning, anbudskarteller. Också i fråga om de
horisonteUa konkurrensbegränsningarna förekommer ytterligare former, bl. a.
drkaprissätlning samt repressiva åtgärder såsom etablerings-hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUl en tredje grupp av konkurrensbegränsningar förs
monopolställning. Hit räknas inte bara en reell ensamslällning på marknaden för
en vara eller en tjänst utan också alt ett företag svarar för en väsentlig del
av verksamheten inom en bransch eller att företag som tillsammans svarar för
en sådan del av marknaden står under någon form av gemensamt inflytande och
därför inte agerar i obunden konkurrens med varandra. Denna grupp av
konkurrensbegränsningar brukar man numera beteckna med begreppet dominerande stäUning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också rättslig eller annan särreglering kan innebära en
art av konkurrensbegränsning. Hit hör rättsliga monopol såsom på
alkoholområdet samt vidare legal ensamrätt på immaterialrättens område genom
exempelvis patentskydd m. m. De legala ensamrätterna utmärks av att de trots
konkurrensbegränsande effekter är utformade just för alt fungera i en marknadsekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild form av konkurrensbegränsningar utgörs av
ensidiga utfästelser all inle bedriva verksamhet som konkurrerar med annat
förelag, s. k. konkurrensbindningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon skarp gräns mellan skilda former av
konkurrensbegränsningar kan inte dras. Ett visst företagsbeteende kan sålunda
innebära att flera olika hinder ställs upp för konkurrensen och att effekter
uppkommer på skUda områden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill särskilt framhålla alt konkurrensbegränsningar ingalunda behöver vara
negativa från samhällssynpunkt. De ekonomiska verkningarna kan exempelvis vara
positiva för konsumenterna. TiU delta återkommer jag senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Tidigare
behandling av konkurrensbegränsningsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensbegränsningsfrågorna
uppmärksammades förhållandevis tidigt av statsmakterna. År 1911 påbörjades ett
utredningsarbete i fråga om förekomsten inom landet av iruster och karteUer
samt deras inverkan på det ekonomiska livet. År 1925 utfärdades en lag om
undersökning av monopolistiska företag och sammanslutningar. Denna lag ersattes
av lagen (1946:488) om övervakning av konkurrensbegränsning inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
grund för 1946 års lag låg tanken att förekomsten av konkurrensbegränsningar
inte i och för sig gav anledning till ingripanden från samhällets sida. Det var
först då missbruk eller skadliga verkningar uppenbarade sig som motåtgärder
borde sättas in. 1 lagen uttrycktes denna princip så att syftet var att
förebygga skadlig verkan av konkurrensbegränsning. För detta ändamål skulle
övervakning ske dels genom registrering av konkurrensbegränsande
överenskommelser, dels genom särskilda undersökningar. Genom att de
konkurrensbegränsande överenskommelserna blev offentligt publicerade i ett
kartellregister hoppades man att företag som tenderade att missbruka sin
ställning skulle vara återhållsamma och göra statliga ingrepp onödiga. Syftet
var också att rikta möjliga konkurrenters uppmärksamhet på områden med oskälig
prisbildning. Man räknade dock vid lagens utfärdande även med att sådana fall
kunde förekomma då staten måste ingripa. Detta borde ske i första hand genom
förhandlingar mellan en för ändamålet tillsatt kommitté och vederbörande
förelag. Särskild undersökning fick beordras av övervakningsmyndigheten om det
fanns anledning att misstänka skadlig verkan till följd av
konkurrensbegränsning eller annars särskilda skäl förelåg. Utredningsorganen
fick vidsträckta möjligheter att infordra uppgifter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
övervakningsmyndighet utsågs kommerskollegium där en särskild byrå,
monopolutredningsbyrån, inrättades för ändamålet. Bank- och fondinspektionen
samt försäkringsinspektionen erhöll dock övervakningsupp-giflen inom sina
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3 Gällande
konkurrensbegränsningslag m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
TUlkomsten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1953 antog riksdagen (prop. 1953:103, 2LU 32, rskr 316) den nu gällande lagen
(1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom
näringslivet, konkurrensbegränsningslagen, i det följande benämnd KBL. Till
grund för denna låg bl. a. nyetableringssakkunnigas betänkande (SOU 1951:27-28)
Konkurrensbegränsning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1953
års lagstiftning gav uttryck för uppfattningen att det fordrades ytterligare
lagstiftningsåtgärder för att hindra skadlig verkan av konkurrensbegränsning
inom näringslivet (prop. 1953:103 s. 63 f.). Departementschefen anförde att
varken den av monopolutredningsbyrån åstadkomna publiciteten eller
näringslivels egen saneringsverksamhet kunde åstadkomma att ens flertalet av
de enskilda konkurrensbegränsningar, som framstod såsom olämpliga från allmän
synpunkt, verkligen avlägsnades. Enligt uttalandet måste staten på detta
utomordentligt viktiga område, liksom inom andra områden av samhällslivet, ha
både rättighet och skyldighet att skapa skydd mot företeelser som
uppenbarligen skadade samhällsintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tUlkomsten av 1953 års lagstiftning bedömdes tiden ännu inte vara mogen för en
avveckling av den prisreglering, som i olika omfattning hade pågått alltsedan
år 1939. Det förutsattes sålunda all KBL skulle tUlämpas vid sidan av den då
gäUande prisregleringslagen från år 1947. Även 1946 års övervakningslag
bibehölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Systemets uppbyggnad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KBL
bygger på två principer för samhällsingripanden mot konkurrensbegränsningar,
förbudsprincipen och missbruksprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudsprincipen
innebär att förfaranden, som anses i allmänhet ha skadlig verkan, preciseras
och förbjuds generellt i en författning, oftast vid straffansvar
(kriminalisering). Detta innebär aUtså att förfarandet aUtid är otillåtet för
envar i den kategori som förbudet riktar sig till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Missbruksprincipen
innebär att en kriminalisering inte har skett men alt lagstiftaren har gett
samhällsorgan en befogenhet att gripa in mot ett enskilt företag när det
konstateras att detta framkallar skadlig verkan av en konkurrensbegränsning.
Syftet med ingripandet, som riktas enbart mot det berörda företaget, är att för
framtiden undanröja sådan verkan. Man brukar här också tala om ingripande mot
ett visst företags missbruk av sin ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Begreppet skadlig verkan
inbegriper på konkurrensområdet följder som är negativa från ekonomisk
synpunkt. I 5 § KBL anges sålunda att med skadlig verkan av
konkurrensbegränsning förslås, att konkurrensbegränsningen på ett ur allmän
synpunkt otillbörligt sätt påverkar prisbUdningen, hämmar verkningsförmågan
inom näringslivet eller försvårar eller hindrar annans näringsutövning.
Skadlighetsbegreppet har därmed ett ekonomiskt innehåll med inriktning på ett
otillbörligt utnyttjande av ekonomiska faktorer. Som ett exempel kan tas ett
företags missbruk av sin ekonomiska maktställning genom repressiva åtgärder mot
konkurrenter, när verkningarna är skadliga. Som jag nyss påpekade motiveras en
kriminalisering av lagstiftarens uppfattning att det som görs otillåtet
genereUt har skadlig verkan. Förbuds- och missbruksprinciperna bygger aUtså på
en och samma grund och utgör därför närmast två skilda tekniker för åtgärder
mot skad-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>liga
konkurrensbegränsningar. Förbudsprincipen representerar därvid ett genereUt
grepp genom uppställandet av ett straffbelagt förbud som är omedelbart
tvingande för alla företag. Missbruksprincipen åter kan sägas vara en selektiv
modell där en myndighet vidtar åtgärder i enskilda fall. Därvid lägger
myndigheten ett ansvar på ett visst företag att upphöra med ett
konkurrensbegränsande förfarande som i just det fallet bedöms ha skadlig
verkan. En åtgärd i syfte all förhindra denna verkan förpliktar inte andra
företag att upphöra med motsvarande beleende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1953
års lagstiftning omfattade ursprungligen dels två straffsanktionerade förbud,
som redovisas senare (2.3.3), dels en föreskrift, grundad på
missbruksprincipen, om ingripande i kartell- och monopolfall med förhandling
tUl undanröjande av annan skadlig konkurrensbegränsning än den som var
kriminaliserad. Föreskriften kan lämpligen betecknas som en
missbruksbestämmelse. En speciell myndighet, näringsfrihetsrådet (NER),
inrättades för en sådan förhandlingsverksamhet. Vid ett misslyckande i
förhandlingsverksamhelen ålåg del rådet att göra anmälan om delta till
regeringen, om saken var av större vikt. NFR:s beslut kunde inle överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med NFR inrättades en särskild myndighet, ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor
(NO). Dennes uppgift blev alt ta upp konkurrensbegränsningar till behandling
och att föra det allmännas talan inför NFR. Om NO i visst fall beslutade att
inte göra en framställan till rådet, fanns det möjlighet för en enskild part
eller en sammanslutning av konsumenter eller löntagare att göra en sådan
framstäUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR:s
funktion övertogs senare av marknadsrådet (MR), numera marknadsdomstolen (MD).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1955 lämnade 1954 års priskontroUutredning betänkandet (SOU 1955:45) Konkurrens
och priser. Principiellt utgick utredningen från all en effektiv konkurrens är
en bättre prisregulalor ur samhällsekonomisk synvinkel än varje form av
statiig priskontroll. Emellertid menade utredningen att det moderna ekonomiska
livet var så komplicerat att statsmakterna inte helt kunde avslå från
samhällelig kontroll över näringslivet. Utredningen ansåg att man vid
rubbningar i den samhällsekonomiska balansen borde kunna tillgripa priskontroll
vid sidan av generellt verkande ekonomiskpolitiska medel för att i största
möjliga utsträckning behålla balansen. För dessa fall borde del finnas en
beredskapslag som möjliggjorde snabba ingripanden. För normala förhållanden
skulle man enligt utredningen bygga på principen om konkurrensen som
prisregulator. Därvid borde man inrikta sig på att undanröja verkningarna av de
konkurrensbegränsningar som uppkommer även under normala förhållanden saml öka
konsumenternas prismedvetenhet och priskännedom. Sistnämnda åtgärder skulle,
ansåg utredningen, stimulera till priskonkurrens och skapa gensvar hos konsumenterna
för en sådan konkurrensform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionerna (1956: 147-148) med förslag till allmän prisreglerings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lag
m. m. resp. förslag till ändring i KBL m. m. lades fram förslag som med endast
mindre jämkningar överensstämde med priskonlrollutredningens förslag. Riksdagen
beslutade i enlighet med de framlagda förslagen (2LU 1956:34-35, rskr 295-296).
Härigenom utvidgades tillämpningsområdet för KBL så att förhandling fick ske
till undanröjande av skadliga verkningar av aUa former av konkurrensbegränsningar,
alltså utan inskränkning till kartell- och monopolfallen. Samtidigt
kompletterades KBL med en möjlighet för regeringen att på framställan av NFR
för viss lid fastställa ett högsta pris som en företagare inte fick överskrida,
om en konkurrensbegränsning befanns medföra skadlig verkan i form av ett
uppenbart för högt pris på en vara. I likhet med 1954 års priskontroUutredning
ansåg statsmakterna en sådan inom konkurrenslagstiftningen inrymd och
permanent gällande prisbestämmelse vara en förutsättning för att överföra då
gällande prisregleringsföreskrifter tUl en beredskapslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med att ändringarna i KBL trädde i kraft den 1 januari 1957 avskaffades den då
existerande priskontrollen och ersattes 1947 års prisregleringslag med
allmänna prisregleringslagen (1956:236). Denna lag har genom årliga beslut av
regeringen med godkännande av riksdagen kontinuerligt i vissa delar varit i
tillämpning sedan den 21 december 1972. Riksdagen har den 18 november 1981
beslutat godkänna att regeringen, för tiden den 21 december 1981-den 20
december 1982, förordnar om fortsalt tillämpning (prop. 1981/82:30, bil. 6, FiU
2, rskr 28). Med stöd av riksdagens beslut har regeringen den 10 december 1981
meddelat ett sådant förordnande (SFS 1981:1146), avseende tiden t.o.m. den 20
december 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
och med den 1 januari 1957 gäller också lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkurrensförhållanden, vanligen kallad
uppgiftsskyldighetslagen (UL). Företagare är enligt UL skyldig all lämna de
uppgifter som behövs för att främja allmän kännedom om pris-och
konkurrensförhållanden inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
samma tidpunkt inrättades (prop. 1956:97, SU 123, rskr 281) statens pris- och
kartellnämnd (SPK). SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande
prisövervakning. Nämnden har bl. a. till uppgift att följa utvecklingen av och
främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom hela
näringslivet, med undantag av bank- och försäkringsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TiU
grund för 1956 års lagstiftningsåtgärder låg, som jag har berört, tanken all
samhällel bör bygga på konkurrensen som den bästa prisregulatorn. Åtgärderna
kan sägas innebära en övergång från en dittills tillämpad regleringslinje, där
det aUmänna genom prisreglering m. m. detaljstyr företagens prissättning, till
en konkurrenslinje. Den sistnämnda omfattar åtgärder för att främja
konkurrensen mellan företagen för all därigenom åstadkomma alt priserna hålls
på en skälig nivå. En sådan linje kan stödjas bl. a. genom information om
priser m.m., konsumentpolitiska insatser och en 2 Riksdagen 1980/81. 1 saml.
Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmän
ekonomisk politik som minskar en obalans mellan utbud och efterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1961 vidlogs (prop. 1961:86, SU 105, rskr 276) vissa åtgärder för att
effektivisera den stafiiga verksamheten på pris- och konkurrensområdet. I
första hand skedde det genom förstärkning av personalresurserna, bl. a. hos NO.
I underlaget ingick betänkandet (SOU 1961:3) Effektivare prisövervakning, som
hade lämnats av 1960 års prisövervakningskommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
följd av en anmälan från NFR till regeringen om en resultaUös förhandling i ett
konkurrensbegränsningsärende rörande leveransvägran (NFR 2/1965, Pris- och
kartellfrågor, PKF, 1965:8-9) infördes i KBL år 1966 (prop. 1966:13, 3LU 4,
rskr 79) räti för NFR att i visst faU vid vite förelägga en företagare att
sälja en förnödenhet till en annan företagare på villkor som motsvarar vad han
erbjuder andra företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i detta sammanhang nämnas, att riktprisutredningen samma år avgav sitt
betänkande (SOU 1966:48) Prissamverkan och konkurrens. Utredningen hade bl. a.
haft till uppgift att ta ställning till frågan om lämpligheten av skärpt
lagstiftning mot riktpriser och andra former av prissamverkan. Utredningen fann
att en ytterligare effektivisering av den svenska pris- och konkurrenspolitiken
var nödvändig men ansåg en utvidgning av förbudsbestämmelserna då inte utgöra
den lämUgaste formen för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktprisutredningens
förslag lades till grund för en proposition (1967:75) vari föreslogs vissa av
utredningen förordade åtgärder som syftade till en effektivisering av den
statliga övervakningen av pris- och konkurrensförhållanden samt
prisupplysning. Målet skulle uppnås bl. a. genom förstärkning av
personalresurserna vid NO:s kansli och hos SPK. Riksdagen godkände förslagen
(SU 90, rskr 205).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
år 1966 har ändring inte gjorts i KBL i vad avser förutsättningarna och
formerna för ingripanden mot skadliga konkurrensbegränsningar. Däremot kan del
sägas att samhällets prispohtik under 1970-talet har kommit att utformas så att
regleringslinjen tillämpats vid sidan av den konkurrensfrämjande metoden.
Efter en ändring i prisregleringslagen år 1973 (prop. 1973:58, FiU 20, rskr
154) har sålunda prisreglering därefter förekommit fortlöpande på olika varu-
och tjänsteområden. Genom en ändring år 1973 i instruktionen (1973:609) för SPK
skall nämnden särskilt bl. a. genom överläggningar med företag, organisationer
och andra prissättare söka påverka prissättningen i en för konsumenterna
gynnsam riktning. Skyldigheten, som gäller alla varu- och tjänsteområden med
undantag för bank- och försäkringsinspektionernas tillsynsområde, innebär
fortlöpande kontakter meUan SPK och näringslivet för en sådan aktiv påverkan.
Jag kommer i det följande (3.5) att närmare redovisa det prispolitiska systemet
m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.3.
Förbudsprincipen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudsprincipen
kommer till uttryck i KBL i form av ett bruttoprisförbud och ett
anbudskartellförbud. Förbuden är straffsanktionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bruttoprisförbudet
i 2 § KBL tar bl. a. sikte på den situationen att en leverantör söker bestämma
vUket pris hans återförsäljare skall ta ut vid vidareförsäljning. Syftet med
förbudet är att undanröja detta hinder för en från allmän synpunkt
eftersträvansvärd priskonkurrens mellan återförsäljarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anbudskartellförbudet
i 3 § KBL har tUlkommit för att hindra organiserad samverkan mellan
anbudsgivare vid en anbudstävling. Sådan samverkan har bedömts som en särskilt
skadlig form av konkurrensbegränsning mot bakgrund av anbudsförfarandets syfte
att driva fram en hård, prispressande konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brott
mot förbuden åtalas vid allmän domstol av allmän åklagare efter anmälan eller
medgivande av NO, Straff för den som uppsåtligen bryter mot 2 eller 3 § KBL kan
bh dagsböter eller, om brottet är grovt, fängelse i högst ett år eller
dagsböter. MD kan för visst fall medge dispens från förbuden, om
konkurrensbegränsningen i fråga kan antas främja kostnadsbesparingar som tiU
väsentlig del kommer konsumenterna till godo eller i övrigt bidra till en från
allmän synpunkt ändamålsenlig ordning eller om annars särskilda skäl
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Missbruksprincipen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 1
§ KBL anges bl. a. att det ankommer på MD att genomförhandling söka undanröja
skadlig verkan av konkurrensbegränsning, som bringas under dess bedömning. 1
missbruksbestämmelsen intagen i 5 § KBL föreskrivs att en sådan förhandling
får äga rum när en konkurrensbegränsning i andra faU än som avses i 2 och 3 §§
finnes medföra skadlig verkan. Vidare lämnas där en definition av vad som skall
förstås med begreppet skadlig verkan. Denna har jag berört tidigare (2.3.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggningsordningen
i MD innebär att domstolen har att - efter anmälan av part, oftast NO — i ett
rättegångsförfarande efter skriffiig eller muntlig förberedelse med partema
konstatera huruvida betingelserna för förhandling är uppfyllda. Vad som kommer
upp till prövning är alltså enskilda företags beteenden m. m. Om MD i ett visst
ärende finner att en konkurrensbegränsning föreligger och att den medför
skadlig verkan kan domstolen besluta att förhandhng skaU äga rum för
undanröjande av denna verkan. Rättegångsskedet avlöses därmed av ett
förhandlingsskede. Normalt inleds förhandlingsskedet med att NO lar upp
överläggningar med motparten om lämpliga åtgärder för att undanröja den
skadliga verkan. Domstolen prövar sedan vid förhandlingssammanträde med
parterna frågan om huruvida dessa åtgärder är tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skadlig verkan kvarstår trots förhandling, har MD endast i en situation
tillgång till ett tvångsmedel. Domstolen kan, som jag tidigare har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnt,
enligt 21 § KBL förelägga en företagare vid vite alt sälja en vara tUl en annan
företagare i ett senare säljled på villkor som motsvarar vad han erbjuder andra
företagare. 1 övriga fall har MD efter en resultaUös förhandling ej någon
annan möjlighet alt få en ändring till stånd än att göra anmälan till
regeringen, när domstolen anser saken vara av större vikt. Så har skett i ett
fall av leveransvägran. Därvid infördes i KBL nyssnämnda möjlighet att meddela
säljföreläggande vid vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebär
den skadliga verkan av en konkurrensbegränsning att visst pris med hänsyn till
kostnaderna är uppenbart för högt och finnes saken vara av allmän betydelse,
har regeringen enligt 21 § KBL möjlighet att på hemställan av MD förordna om
ett visst högsta pris. Ett sådant pris får inte överskridas av näringsidkaren i
fråga utan tillstånd av MD. Ett förordnande skall avse en viss tid, högst ett
år. Befogenheten att fastställa ett sådant pris har inte utövats. Däremot har
bestämmelsen haft betydelse i NO:s verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.5
Konkurrensbegränsningslagens räckvidd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i KBL riktar sig till företagare. Begreppet preciseras genom en uppräkning i
26§. Med företagare likställs sammanslutning av företagare. Någon skillnad görs
inte mellan företag i statlig eller kommunal drift, kooperativa företag eller
enskilda företag (prop. 1953:103 s. 284 f.). Med företag i statiig eller
kommunal drift avses all av staten och kommunerna bedriven affärsrörelse,
oavsett i vilken juridisk form rörelsen bedrivs. Förutom de stats- och
kommunalägda bolagen räknas hit de affärsdrivande verken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köp
och försäljning av fast egendom omfattas i princip inte av KBL. Detsamma gäller
i fråga om upplåtelse av nyttjanderätt till fast egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
missbruksbestämmelsen om förhandling mot konkurrensbegränsningar med skadlig
verkan som de straffbelagda förbuden är inriktade på sådana begränsningar som
medför ekonomiska verkningar på den svenska marknaden. Svensk exportförsäljning
omfattas därför inte annat än i ett undantagsfaU. Detta regleras i 6§ KBL och
innebär att regeringen kan ge tiUstånd till att förhandling får avse verkan
utom riket av en konkurrensbegränsning. En förutsättning är att detta påkallas
av hänsyn till överenskommelse med främmande makt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utiändska
företag med verksamhet på den svenska marknaden är skyldiga alt rätta sig
efter KBL men har också rätt till det skydd lagen kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av rättsliga eller andra offentliga särregleringar kan konkurrensbegränsningar
uppkomma på vilka KBL kan bedömas inte vara tilllämplig. Sådana
konkurrensbegränsningar ingår ibland som ett väsenfiigt led i ett
regleringssystem. I andra fall kan de vara en biverkan. Exempel på system med
sådana effekter kan hämtas från jordbruksområdet. Om en konkurrensbegränsning
varken har direkt eUer indirekt samband med en sådan särreglering, kan
ingripanden ske med stöd av KBL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KBL
har inte tillämpning på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare
angående arbetslön och andra arbetsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.6
Rättstillämpningen m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiften
att rättsligt slå fast KBL:s innebörd ankommer på MD och, i fråga om straff, de
aUmänna domstolarna. MD:s beslut kan inte överklagas. Genom dess
prejudikatsskapande avgöranden har sedan år 1953 en rad faktiska situationer
prövats i ärenden om tillämpning av missbruksbestämmelsen. Därvid har
domstolen preciserat och vidareutvecklat den innebörd och vikt som man i skilda
situationer bör tillmäta de faktorer som begreppet skadlig inverkan inrymmer.
Detta har i hög grad konkretiserat lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
omfattningen och karaktären av de praktiska ingripandena mot
konkurrensbegränsningar måste vidare uppmärksammas NO:s lill-lämpning av KBL.
NO gör därvid bedömningar som visserligen inle binder företagen. Redan i
förarbetena tiU KBL uttalas dock att genom NO:s ingripanden rättelse av
missförhållanden i många fall kan komma till stånd utan att NO bringar ärendet
under NFR:s prövning. Så har också i mycket stor omfattning skett i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
redovisning av rättstillämpningen sedan år 1953 lämnas i konkurrensutredningens
betänkande (s. 99-127).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förut
har berörts den form av konkurrensbegränsning som brukar betecknas som
dominerande ställning. Exempel på detta är bl. a. ett företags monopolställning
eUer överlägsna styrka gentemot konkurrenterna. Det kan också vara fråga om att
företagen på en marknad står under någon form av gemensamt inflytande så att de
inte konkurrerar med varandra, exempelvis företag i samma koncern eller med en och
samma fysiska person som aktieägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dominerande stäUning av detta slag kan ett företag eller en företagsgrupp
uppnå bl. a. genom att förvärva konkurrerande företag eller på annat sätt
skaffa sig ett kontrollerande inflytande över dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
avseende på monopol- och oligopolfallen underströk föredraganden vid 1956 års
lagstiftning (prop. 1956:148 s. 41) att förhandhng i sådana fall inte skaU gå
ut på att undanröja själva ofullkomligheten i näringslivets struktur och att
NFR sålunda exempelvis inte får förhandla om uppdelning av ett företag i flera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
uttalande innebär inte att möjlighet skulle saknas i övrigt att ingripa mot ett
dominerande företag. Ett sådant företag kan i flera avseenden framkalla
skadlig verkan som får mötas med förhandling. Så är fallet om den dominerande
begagnar sin makt tUl att vidta konkurrensbegränsande förfaranden, exempelvis
diskriminering och andra repressiva åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frånvaron
av en effektiv konkurrens kan också leda till alt ett dominerande företag
underlåter att i kostnadsbesparande syfte rationalisera sin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet.
Priserna blir därvid högre än vid en effektiv verksamhet. Så är också fallet om
företaget använder sin ställning till att ta ut s. k. monopolvinst. Av
förarbetena till KBL framgår att ingripande enligt förhandlingsklausulen avses
kunna ske också i dessa faU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tidigare nämnda förarbetsuttalandet tolkas ibland så att KBL i vart fall endast
i begränsad omfattning kan antas ge möjlighet tiU ingripande mot
företagssammanslagningar och uppkomsten av marknadsdominerande företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid NO:s prövning av ett
eller en grupp företags dominerande stäUning har beaktats vad som sägs i
förarbetena om att förhandling om uppdelning av ett företag i flera inte får
ske. Därvid har dock inom NO-ämbetet gjorts den bedömningen att så länge
sammansmältning till ett företag inte har kommit till stånd, utan två
existerande företag alltjämt finns, en förhand-Ung inte behöver gå ut på att
dela upp ett fungerande företag i flera juridiskt fristående delar. Enligt
denna bedömning kan man på ett sådant stadium rikta in sig på att förhandla
bort det inflytande som ett företag har över ett annat på grund av avtal,
aktieinnehav eller styrelsefunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FrågestäUningen
huruvida KBL ger utrymme för prövning av företagsförvärv har aktualiserats
genom att NO i augusti 1980 vid MD anhängig-gjort talan mot en näringsidkare
rörande dennes förvärv av aktier i ett konkurrerande företag. Ärendet är ännu
inte avgjort. I ett den 9 juni 1981 meddelat beslut har dock domstolen uttalat
att det enligt dess mening inte finns lagliga förutsättningar för att ta upp
förhandling med förvärvaren i syfte att förmå denne att sälja aktierna. Vidare
uttalas i beslutet att domstolen därmed inte har tagit ställning till frågan
huruvida förvärvet kan bedömas medföra skadlig verkan och föranleda förhandling
med annan inriktning. Denna fråga kommer domstolen att pröva senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.7
Nuvarande former för kontroU äv företagsförvärv m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
lämnar i sitt betänkande (s. 303-305) följande redogörelse över vissa medel med
vUka samhäUet f. n. kan utöva inflytande över koncentrationsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
typer av företagsförvärv prövas enligt lagen (1916:156) om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom m. m. (79/6 års lag). Lagen innebär
huvudsakligen följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utiändska
medborgare får förvärva fast egendom eUer gruva eller idka gruvdrift bara efter
särskilt tiUstånd som meddelas av regeringen eller, i vissa faU, länsstyrelsen.
Med utländsk medborgare jämstäUs utländska bolag, föreningar, andra
samfälligheter och stiftelser. Enligt 2§ första stycket får inte heller svenskt
handelsbolag vari finns bolagsman för vilken de i lagen föreskrivna
inskränkningarna i rätten att förvärva fast egendom gäller, svenskt aktiebolag
vars aktiebrev får ställas till innehavaren eller svensk ekonomisk förening
förvärva fast egendom eller gruva eller idka gruvdrift utan tillstånd i varje
särskilt fall. Detsamma gäller enligt 2 § andra stycket i fråga om svenskt
aktiebolag vars aktiebrev skaU ställas tUl viss</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>man.
Sådant bolag kan emellertid undgå tillståndspliklen genom att visst förbehåll,
s. k. utlänningsklausul, tas in i bolagsordningen. Klausulen skaU gå ut på att
utiändska rättssubjekt eller tillståndsplikliga svenska rättssubjekt genom
teckning eUer överlåtelse får förvärva bara en mindre del av bolagets aktier,
nämligen vid varje tidpunkt mindre än 20% av röstetalet för bolagets samtliga
aktier och mindre än 40% av bolagets hela aktiekapital. Aktier som får
förvärvas av utländska rättssubjekt brukar kallas fria aktier och andra aktier
bundna aktier.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåller
bolagsordningen sådan utlänningsklausul — eller strängare föreskrifter — får
klausulen enligt 2 § tredje stycket inte ändras utan medgivande av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Sådant medgivande skall inte lämnas,
om det strider mot väsenfiigt allmänt intresse att bolagets aktier förvärvas
av rättssubjekt för vilket de i lagen föreskrivna inskränkningarna i rätten
att förvärva fast egendom gäller. Förvärv av aktier som sker i strid mot
klausulen är ogiltigt. Enligt 5a§ krävs särskilt tillstånd om rörelse eller del
av rörelse skall övergå från ett icke tillståndspliktigt till ett
tillståndspliktigt rättssubjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyetableringar
och förvärv som görs av svenska företag utomlands kan kontrolleras inom ramen
för den svenska valutalagstiftningen. Från den 1 juli 1974 har genom ändring i
valutalagen (1939: 350) den penningpolitiska bedömningen av svenska företags
utlandsinvesteringar kompletterats med en prövning utifrån industri- och
sysselsättningspolitiska synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Valutastyrelsen,
som har att pröva företagens ansökningar om tUlstånd till valutautförsel enligt
valutalagen, har nyligen i en rapport till riksbanksfullmäktige tagit upp behovet
av en utredning om de svenska utiandsinves-teringarnas effekter. Styrelsen
framhåller att kontrollen av utlandsinvesteringar inte bör ses isolerat som en
valutaregleringsfråga utan snarare som ett betalningsbalansproblem med
industri- och sysselsättningspolitiska aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
näringspolitiska effekterna av internationella investeringar utreds av en den
30 juni år 1977 tillsaU kommitté (I 1977:6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viss
kontroll av förvärv kan också ske i samband med tillämpning av </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reglerna om dispens från
realisationsvinstbeskattning. Enligt 35 § 3 mom. </span><span style='font-family:
Verdana'>kommunalskattelagen (1928: 170) gäller att realisationsvinst på grund
av avyttring av bl. a. vissa aktier i sin helhet är skattepliktig om den
skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Har han innehaft egendomen
två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Vissa avdrag får
göras, på sätt närmare anges i bestämmelsen. Kan tillämpningen av detta antas
hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan
enligt tredje stycket nämnda lagrum regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer medge befrielse därifrån heh eller delvis, om företag som berörs av
strukturrationaliseringen gör framställning därom senast den dag avyttringen
sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
anförde härom bl. a. (prop. 1966:90 s. 112): Dispens skall givetvis inte
medges i aUa de fall då försäljningen leder tUl alt två företag slås samman.
Det måste bh en bedömning från fall tUl fall. Om köpeskillingen lämnas i form
av aktier i det andra företaget, torde i regel förutsättningar för dispens få
anses föreligga. Betalas köpeskiUingen i Ukvida medel har man däremot anledning
ställa större krav på att del är fråga om sådan från allmän synpunkt angelägen
strukturrationahsering, som bör medföra skattefrihet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
investmentbolag anförde departementschefen att genom den föreslagna
dispensmöjligheten för försäljningar i struklurralionalise-ringssyfte de stora
försäljningarna inom dessa bolag ofta kommer att befrias från beskattning.
Något generellt undantag för sådana försäljningar som syftar till omplacering i
andra aktier förordades dock inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
att medge befrielse från realisationsvinstbeskattning enligt förevarande lagrum
föreligger enligt departementschefen när ett företag upplöses efter fusion
enligt ABL'. En sådan fusion är ofta ett led i en strukturrationalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpoUtiskt stöd utgår sådant stöd i
vissa fall för att främja en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig
lokalisering av näringslivet. Sådant regionalpolitiskt slöd som ul-göres av
lokaliseringsbidrag eller avskrivningsbidrag eller avskrivningslån kan krävas
åter bl.a. om bidragslagaren avhänder sig den rörelse eller någon betydande del
av anläggningstillgångar, licenser, patent eller andra liknande tillgångar
eller överiåter eller belånar någon betydande del av kundfordringar i den
rörelse för vilken bidraget beviljats eller nedlägger väsentlig del av
verksamheten. Återkräv kan också ske om annan väsentlig ändring sker i äganderätten
till rörelsen eller - när bidragslagaren är juridisk person, vari fysisk person
direkt eller genom förmedling av juridisk person har ett bestämmande
inflytande - väsentlig ändring sker i dessa förhållanden. Kungörelsen ger
således möjlighet att pröva vissa förvärv m.m. om del säljande företaget fått
lokaliseringsbidrag eller avskrivningslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MBL
har gett de anställda ökat inflytande och insyn i företagen. Lagen innehåller
särskilda regler om alt kollektivavtal bör slutas i inflytandefrågor. För
närvarande pågår förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om sådana avtal.
Lagen ger också arbetstagarna en förstärkt förhandlingsrätt, när längre gående
medbestämmanderätt inte har avtalats, saml rätt till information. Dessa
förstärkta rättigheter gäller alla frågor som rör förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare, alltså både arbetsledningsfrågor och
företagsledningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
särskilt intresse i detta sammanhang är att den nya lagen (MBL) innehåller
regler om primär förhandlingsskyldighet, vilka innebär bl. a. all arbetsgivaren
är skyldig att själv ta initiativet till förhandlingar innan han fattar beslut
i frågor om viktigare förändringar i verksamheten. Till sådana frågor räknas
bl. a. nedläggningar, omläggningar och utvidgningar av driften samt upplåtelse
och överlåtelse av rörelsen. Lagen gäller frågor som rör förhållandel mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Tillämpat på frågor som rör samgåenden meUan
företag innebär detta att lagen endast blir tillämplig i sådana fall när
arbetsgivaren, dvs. det enskUda förelaget, fattar beslut om att avhända sig
rörelsen eller del därav. I en situation däremot där någon köper aktierna i ett
företag i syfte att genomföra omfattande förändringar i det köpta företagel
finns del inle några vedertagna vägar för samråd. ABL bygger på ätt förvärv av
aktier är en angelägenhet mellan förvärvaren och den som äger aktierna i del
företag som affären rör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller mycket stora förvärv förekommer det att förelagen tar kontakt med
regeringen och presenterar förvärvsplanen innan förvärvet sker. Det är inte
ovanligt att förhandlingar också förekommer mellan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Aktiebolagslagen (1975: 1385).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
Lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företag
och kommun i samband med förvärv. Det kan t. ex. gäUa att mark-dier
lokalupplåtelse från kommunens sida kombineras med utfästelser från företagens
sida om en viss lägsta nivå på sysselsättningen inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Allmänna synpunkter på konkurrensfrågorna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag förut framhöll är det sedan länge en näringspolitisk målsättning alt
konkurrensen mellan företagen skall vara fri inom de ramar som statsmakterna
StäUer upp. En sådan konkurrens utgör en drivkraft inom marknadsekonomin.
Denna innebär ett decentraliserat ekonomiskt system med en betydande frihet för
de ekonomiska enheterna att besluta om olika åtgärder beträftände produktion,
distribution m. m. Åtgärdernas inriktning påverkas i sin tur bl. a. av
köparnas beteende. Det råder aUlså ett växelspel meUan utbud och efterfrågan. I
en marknadsekonomi är lönsamheten en central faktor för företagen och alltså
något som på ett avgörande sätt påverkar konkurréiisviljan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
marknadsekoftomiska systemet för organisation av produktion och konsumtion
innebär stora fördelar för konsumenterna. En fungerande konkurrens främjar
näringslivets effektivitet och utgör en prispress till nytta för dessa. Genom
en mångfald i utbudet ger systemet samtidigt konsumenterna valfrihet mellan
olika produkter eller tjänster och möjlighet att träffa rationella val. En
effektiv, fungerande konkurrens leder därigenom på längre sikt till det bästa
utnyttjandet av samhällets resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt
innebär inte att marknadsekonomin är ulan ofullkomligheter eller att den
alltid fungerar som det är tänkt. Konkurrensutredningens analys, som jag strax
skall redovisa, belyser väl dessa frågor. Särskilt vill jag peka på de
konsumentpolitiska problemen. Sådana olägenheter i marknadsekonomin till trots
måste den anses vara det bästa ekonomiska styrsystemet. Enligt min mening bör
vi också i fortsättningen grunda vår ekonomi på en marknadshushållning där
produktionens inriktning och storlek så långt möjligt bestäms av utbud och
efterfrågan och där företag verkar i konkurrens med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilden
är emellertid komplicerad. Utredningen framhåller att konkurrensen inte är ett
självändamål. Det avgörande är vUka fördelar konsumenterna kan ha av en
effektiv konkurrens. Också koncentration - i en bransch eller på en marknad —
kan ibland vara från allmän synpunkt lämplig eller ofrånkomlig, anser
utredningen. Den pekar härvidlag bl. a. på den situationen att det finns
outnyttjade stordriftsfördelar i produktion, distribution eller administration.
Detta skapar en drivkraft mot en fortsatt koncentration. Samtidigt kan det
finnas andra krafter som verkar i motsatt riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan dela utredningens slutsats att frågan om huruvida konkurrens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
koncentration är alt föredra i vår ekonomi inle kan besvaras allmängiltigt
utan måste prövas för varje särskild marknad efter de förutsättningar som råder
där. Det behöver vidare inte alltid föreligga en motsättning mellan dessa
begrepp, vilket också utredningen framhåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Även
om en koncentration i vissa fall kan vara ofrånkomlig eUer rentav önskvärd från
samhällssynpunkt måste dock politiken utformas med utgångspunkt i värdet av en
effektiv, fungerande konkurrens.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vUl med det anförda ge uttryck för mitt principiella avståndstagande från en
regleringsekonomi. Det är min övertygelse att åtgärder på bredast möjUga front
för att främja den önskvärda konkurrensen i stället är det från konsumenternas
synpunkt bästa medlet för att öka utbudels kvalitet och bredd samt för att
hålla priserna nere. Konkurrenslinjen är alltså den riktiga, om man skall kunna
sätta konsumenternas bästa i första rummet. Ett upprätthållande av
konkurrenslinjen ger de bästa förutsättningarna för att skapa balans i
samhällsekonomin. Mitt förslag till en ny konkurrenslag är därvid ett
betydelsefullt inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i det anförda är det för mig naturligt att dra två
huvudslutsatser. Jag ser det för det första som ett vitalt samhällsintresse att
marknadshushållningen förstärks genom åtgärder som främjar den önskvärda
konkurrensen och motverkar såväl enskild som offentlig maktkoncentration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Min
andra slutsats är att det måste vara en självklar uppgift för samhället att så
långt det är möjligt utforma sin politik på olika områden så att
marknadsekonomins ofullkomligheter kompenseras och att hinder för dess
fufiktionsduglighet undanröjs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill mot denna bakgrund kort redovisa vissa omständigheter som alltid är av
central betydelse för att främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för hur företagen kan arbeta i det marknadsekonomiska systemet påverkas
givetvis av de ramar som statsmakterna sätter upp. Del gäller då bl. a. den
ekonomiska politiken samt närings-, regional-, arbetsmarknads- och
miljöpolitiken. Lagstiftningsvägen regleras eller påverkas på många olika sätt
villkoren för näringslivet, i syfte att uppnå skilda samhällsmål. Det är i så
måtto en självklarhet alt konkurrensen aldrig kan lämnas helt fri. Å andra
sidan måste man vid utformningen av samhällets politik på detta och andra
områden alltid söka upprätthålla en önskvärd konkurrens. Möjligheterna all öka
konkurrensen inom redan reglerade områden måste också övervägas. En
regleringslinje som inte ger företagen tillräckliga möjligheter att fatta egna
beslut rubbar själva grundförutsättningen i den marknadsekonomiska modellen.
En centralstyrning av en sådan art ger inte utrymme för den önskvärda
konkurrensen och snedvrider det ekonomiska systemet till nackdel för
konsumenterna. Den maktkoncentration som en sådan styrning innebär är
principiellt betänklig också ur andra synvinklar. Regleringslinjen motverkar
den decentralise-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ring
— med förekomsten av en stor andel mindre och medelstora företag -som
marknadsekonomin har som sin grundval.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En annan viktig
förutsättning för en effektiv, fungerande konkurrens är att det alltid finns
ett fritt marknadstillträde för såväl nya företag som för varor och tjänster
från andra marknader. Till de grundläggande tankarna i en ekonomi med en
marknadshushållning hör ju alt det råder näringsfrihet och etableringsfrihet.
En sådan frihet driver utvecklingen framåt och utgör ett tryck på de på
marknaden befintliga förelagen att inte stelna till och i stället söka vara
effektiva och hålla rimliga priser. Av detta följer att frihandeln är av stor
betydelse. Importkonkurrensen på den svenska marknaden bidrar ju starkt till
en sådan utveckling. För att det skall finnas goda etableringsmöjligheter och
förutsättningar för utveckUng av befintliga företag behövs också en väl
fungerande kapitalmarknad, där kapitalet kan kanaliseras till produktiva
investeringar i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
frihandelsvänlig linje från vår sida underlättar också de svenska företagens
tillträde till utländska marknader och därmed deras förmåga att försvara och
stärka sin konkurrenskraft såväl på hemmamarknaden som utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
effektiv, fungerande konkurrens förutsätter vidare att företagen har tillräckUg
lönsamhet. Lönsamheten fungerar som den nödvändiga drivkraften till
effektivitet, nyetablering och satsning på nya marknader. De positiva
effekterna av detta kommer genom skUda faktorer konsumenterna till dd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grundsyn jag här redovisat har präglat regeringspolitiken under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
politik har inriktats på en lång rad åtgärder för att förbättra näringslivets
konkurrenskraft och därmed trygga basen för välståndsutvecklingen.
Regeringspolitiken går ut på att långsiktigt stärka företagens
konkurrensmöjligheter och att stimulera dem tiU ett nytänkande och till ett
framtagande av nya produkter m. m. Vidare syftar denna politik till att få till
stånd en expansion på de områden där konkurrensförutsättningarna är bäst och
att få fram en ökad nyetablering samt inbrytningar på nya marknader. Jag vill
i fråga om regeringens konkurrensfrämjande insatser peka på bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mindre och medelstora företagens centrala roll inom marknadsekonomin har
numera uppmärksammats på ett helt annat sätt än tidigare. I regeringens
proposition 1977/78:40 om åtgärder för att främja dessa företags utveckling
redovisas ett brett åtgärdsprogram. Bl. a. har de näringspolitiska insatserna
på regional nivå kraftigt ökat. Länsvis har utvecklingsfonder byggts upp i
stiftelseform. Deras uppgift är bl. a. att ge de mindre och medelstora
företagen service och finansieringshjälp. Vidare har verksamheten vid Sveriges
exportråd förstärkts och breddats för att främja småföretagens
exportansträngningar. På beskattningsområdet har många ändringar gjorts för att
stödja dessa företag. En särskild småföretagsdele-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>galion
har inrättats. Huvuduppgiften för delegationen är att fortlöpande följa och
bevaka utvecklingen på småföretagsområdet, ge förslag till olika åtgärder samt
i övrigt lämna synpunkter och råd rörande samhällets småföretagspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilda rikthnjer för
industripolitiken har under år 1981 antagits av riksdagen. Den centrala
uppgiften för industripolitiken under 1980-talet har därvid angetts vara att
stimulera och underlätta överförandet av produktionsresurser till de lönsamma
och konkurrenskraftiga delarna av industrin och att därmed befrämja industrins
internationella konkurrenskraft. Som specieUt viktiga områden för att påverka
industrins utveckling på medellång och lång sikt framhåUs försörjningen med
riskkapital samt forsknings-och utveckhngsinsatser. Huvudlinjer när det gäller
alt förändra näringslivets kapitalförsörjning är att påverka kapitalmarknaden
så all riskkapital i ökad takt förs över till näringslivet. För att
effektivisera och ge bättre kontinuitet åt forsknings- och
utvecklingsverksamheten har ett särskUt stödprogram utformats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte att uppnå fördelen av ökad konkurrens meUan olika producenter samtidigt
som enskUda myndigheter ges ökad handlingsfrihet har särställningarna för
vissa statliga bolag upphävts. Vidare har vissa statliga verksamheter
överförts tUl bolagsform, bl. a. för att arbetsbetingelserna skall bli mer
likartade dem som gäUer för konkurrerande privata företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika konkurrensfrämjande åtgärder som jag här har redovisat följs löpande upp.
Inom regeringskansliet tas f. n. fram ett underlag för ett nytt förslag till
riksdagen om åtgärder för att ytterligare främja de mindre- och medelstora
företagens utveckling. För att underlätta finansieringen för dessa företag görs
statliga insatser av skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har här tecknat bilden
av de allmänna konkurrensfrämjande insatser som behövs och går nu närmare in på
konkurrensutredningens bedömningar. Nyss berördes de ramar som samhället
ställer upp för företagen. Utredningen pekar på att det ekonomiska systemet
förändras genom de pohtiska besluten. Genom sitt agerande kan statsmakterna styra
företagsamheten mot de mål som de har för sin politik, konstaterar
utredningen. I ett decentraliserat ekonomiskt system har samhället också en
samordnande roll, dvs. ett ansvar för att de beslut som fattas av samhället
och av företag tillsammans ger en fungerande ekonomi. I betänkandet anges de
mål som i allmänhet brukar anföras för den ekonomiska politiken, nämligen full
sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig
prisstabUitet, balans i utrikesbetalningarna och en effektiv fördelning av de
ekonomiska resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som samhället har till sitt förfogande för att bedriva en sådan ekonomisk
politik som har betydelse för näringslivets utveckling och för relationerna
mellan näringslivet och konsumenterna återfinns enligt utredningen främst inom
områdena för arbetsmarknads- och regionalpolitik, industripolitik - omfattande
också energi- och miljöpolitik -, handdspoli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tik,
prispolitik, konsumentpolitik, offentlig upphandling och konkurrenspolitik.
Samhällets finans- och skattepolitik spelar självfallet också en stor roll för
näringslivet liksom t. ex. jordbruks- och bostadspolitik för de delar av
näringslivet som berörs därav, anför utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen pekar särskilt
på det starka sambandet mellan konsument-och konkurrenspolitiken. Ytterst
syftar konkurrenspolitiken till alt ta tillvara de positiva följder för
konsumenterna som en effektiv, fungerande konkurrens för med sig. Bland annat
gäller det då utbudet av varor m. m. och möjligheten till ett fritt och
rationellt val mellan dessa. En marknadsekonomi fungerar enligt ekonomisk
teori så all delta utbud visserligen initieras av producenterna, men
konsumentemas fria val avgör utbudets innehåll och sammansättning. En
gmndläggande förutsättning för att systemet skall fungera effektivt enligt
denna teori är att konsumenterna har fuU överblick över och är orienterade om
de olika utbudens reella innebörd och inbördes värde samt handlar rationellt på
grundval av dessa kunskaper. Ett sådant idealtUlstånd kan dock knappast nås,
uttalar utredningen vidare, eftersom konsumenterna har begränsade möjligheter
alt överblicka utbuden och värdera olika alternativ. Till detta kommer
företagens marknadsföringsåtgärder, som påverkar konsumenterna och som kan
vara mer eller mindre informativa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bestämda uppfattning måste här samhällets konsumenlpoUtiska åtgärder komma
in som ett kraftfullt stöd för konsumenterna. Konsumentpolitiken måste
inriktas på att öka konsumenternas kunskaper, göra dem prismedvetna och aUmänt
stödja och förstärka deras ställning på marknaden. Vidare gäller det att skydda
konsumenterna mot t. ex. otillbörliga marknadsföringsåtgärder, oskäliga
avtalsvillkor och risker för skador på person eller egendom. Konsumentpolitiken
syftar alltså till att bidra till ett sådant utbud av varor och tjänster som
kvalitetsmässigt, prismässigt och till sin variation gynnar konsumenterna.
Samtidigt måste man vara medveten om att samhällets åtgärder i sådant syfte i
sin tur minskar företagens möjligheter att fritt välja konkurrensmedel och kan
öka deras kostnader. Det finns aUtså i det enskilda fallet en brytningspunkt
mellan för- och nackdelar för konsumenterna. ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det anförda följer att konsumentpolitiken är ett myckel viktigt inslag i de samhällsåtgärder
som behövs för att kompensera vissa ofullkomligheter i marknadsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
huvudslutsats jag viU dra knyter an till utredningens. Liksom denna anser jag
att det också i framtiden måste vara en uppgift för konkurrenspolitiken att
söka dels ta till vara de positiva följder som konkurrens respektive
koncentration kan medföra för konsumenterna, dels motverka sådana negativa
följder för samhället som kan uppstå tiU följd av konkurrensbegränsningar.
Detta gäller vad utredningen betecknar som konkurrenspolitik i vid mening, dvs.
alla de åtgärder inom framför allt det närings- och konsumentpolitiska fältet
som har betydelse från konkurrenssynpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det jag har anfört framgår att konkurrenspolitiken är ett bland flera medel för
att nå de samhällsekonomiska målen. Sambandet mellan konkurrenspolitik och
annan närings- och konsumentpolitik är mycket starkt. På sätt som jag förut har
berört måste åtgärder inom samhällspolitikens olika delar utform.as under
hänsynstagande till övriga delar. Det är därför angeläget att en ökad samverkan
kommer till stånd mellan de ansvariga myndigheter som var på sitt fält söker
uppnå de för konsumenterna bästa resultaten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen har
ansett sin uppgift i första hand vara alt behandla vad som i betänkandet kallas
den egentliga konkurrenspoUtiken. Därmed avses vad som täcks av lagstiftningen
om konkurrensbegränsning, alltså åtgärder mot konkurrensbegränsningar som är
negativa från allmän synpunkt. I fråga om den egentliga konkurrenspolitiken
anser utredningen det uppenbart att en särskild lagstiftning alltjämt krävs mot
olämpliga följder av konkurrensbegränsningar inom näringslivet. Innan jag tar
upp Utredningens förslag till lagstiftningsåtgärder vill jag lämna en
sammanfattning av dess analys av marknadsekonomins funktionssätt samt
samhällets och företagens mål och medel på detta område. Den beskrivning utredningen
gör av betydelsefuUa faktorer finner jag allmänt vara en både värdefull och
nödvändig bakgrund tUl de överväganden jag kommer att redovisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagens
agerande bestäms, uttalar utredningen, fömtom av de mål som företagen har, av
de ramar eller regler som utformas av samhället. Dämtöver finns det bl. a,
regler som är resultat av förhandlingar med de anställda eller överenskommelser
mellan företag. Företagen är också beroende av de resurser som samhället
stäUer till förfogande i form av t. ex. vägar, utbildad arbetskraft och
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
teorier har lanserats under senare år om vad som styr förelagen. Vinstmålet har
i flertalet teorier ansetts vara centralt. Andra teorier, anför utredningen,
hävdar att bilden är mera komplicerad. Företagen måste enligt dessa betraktas
som sociala institutioner, där intressenter i form av aktieägare, anställda,
kunder, leverantörer, långivare, stal och kommun tillsammans åstadkommer en
balanssituation som styr utveckUngen. Konsumentkooperativa företag har en
speciell stäUning i och med att kunderna samtidigt är ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen har större företag och vissa aktiva mindre företag normalt någon
form av långsiktig planering, dvs. inom företagel diskuteras fortlöpande mål
och medel. För att åstadkomma lönsamhet på lång sikt måste, fortsätter
utredningen, företagen förnya sig genom ny teknik, nya produkter och nya
marknader. De måste därför sätta av resurser för en sådan utveckling. På lång
sikt gäller det alt i förhållandet till andra företag bibehålla eller öka
konkurrensförmågan och att inom företaget upprätthålla effektiviteten. På kort
sikt gäller det att få en acceptabel vinst och att vara flexibel, dvs. ha
beredskap om ofömtsedda händelser skulle inträffa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
finner i sammanhanget de långsiktiga målen intressantast, därför att de kan
leda till åtgärder som på sikt kan förändra konkurrensförhållandet meUan
företagen. För att ett företag skall kunna bibehålla eller öka
konkurrensförmågan krävs tillväxt och stabilitet. Tillväxten kan gälla
omsättning, vinst och marknadsandelar samt vidgning av produktsammansättning
och köparkategorier. StabUUet innebär att företagets verksamhet såvitt möjligt
sker under fullt kapacitetsutnyttjande, med tryggad avsättning och därigenom
stabil avkastning. EffektivUet inom företaget kan åstadkommas genom åtgärder
som medför snabba omsättningshastigheter för försäljning, lager och arbetande
kapital, fördjupning av företagets kunskaper genom forskning och utveckling,
ledning och utbildning av personal och genom en rätt avvägd
ålderssammansättning på företagels reala tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I en ideal
planeringsprocess värderar enligt utredningen företagel de olika målen och
kommer fram tiU en strategi för förelaget. Denna strategi bestämmer vilka medel
företaget bör använda sig av för att nå de uppställda målen. Avgörande för
förelagets strategi är vilka mål som prioriteras och den omgivning som
företaget har i relation till andra företag. Företaget kan bestämma sig för en
aktiv eller passiv strategi. Det är i första hand de aktiva företagens åtgärder
som åstadkommer en förändrad struktur i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förelaget kan, anför utredningen,
i sitt strategival välja att bibehåUa marknader och produkter oförändrade och i
stället utveckla sig genom att t. ex. öka effektiviteten inom företaget. Det
kan också bibehålla sin ställning eller expandera genom att gå in med sin
produkt på en ny marknad eller genom att utveckla nya produkter inom sitt
område. Om detta inle leder till företagets mål kan det välja att expandera tUl
nya marknader med nya produkter, s. k. diversifiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att vidga sina marknader kan företaget ha en aktiv marknadsföring. Vidgade
marknader kan också åstadkommas genom priskonkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En faktor av betydelse för
strategivalet är vidare, anför utredningen, möjligheten tiU samordningsvinster
(synergi), dvs. fördelar för företag genom samordnad försäljning eller drift, genom
för flera produktionsområden gemensamt utnyttjade råvaror, investeringar,
forskningsresultat etc. eller genom samordnad företagsledning. Diversifiering
ger en riskspridning och bidrar därigenom ofta till stabilitet.
Samordningsvinsterna är dock förhållandevis små, eftersom företagel inte direkt
kan utnyttja sina tidigare erfarenheter från marknader och produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
har enligt utredningen valet mellan att utvidga den egna verksamheten och att
köpa in sig på nya områden avgörande betydelse för strategin. Valet mellan
förvärv av andra företag eller egen expansion beror i hög grad på företagets
fömlsätlningar. Om förelaget har förutsättningar att åstadkomma stora
samordningsvinster genom egen utveckling föredrar det i regel att utvidga den
egna verksamheten. Saknas sådana förutsättningar kan företaget föredra
förvärv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar vidare att intresset av att konkurrera och valet av konkurrensmedel bl.
a. styrs av de mål som företagen strävar mot. Vissa mål kan nås genom
konkurrenshöjande åtgärder, medan andra mål nås enklare genom att företagen
begränsar konkurrensen. Den främsta drivkraften för att konkurrens skall
uppstå torde vara vissa företags vilja att expandera. Expansionen kan
åstadkommas bl. a. genom hög intern effektivitet, innovationer i form av nya
och förbättrade produkter, nya marknader, nya produktions- och
distributionsmeloder osv. Andra drivkrafter hos företagen tenderar tiU att
begränsa konkurrensen. För att ett företag skall t. ex. nå en stabil ställning
på en marknad är den enklaste vägen ofta att begränsa konkurrensen och
därigenom minska störningar från andra företag. En avgörande faktor för
intensiteten i konkurrensen är enligt utredningen företagsstrukturen och
beroendet mellan företagen på en marknad. Ett företags intresse för konkurrens
minskar om det vet att konkurrensåtgärder kommer att mötas av motåtgärder från
de andra företagen och därigenom inte ge de relativa fördelar som
eftersträvades. Delta är karaktäristiskt för fåtalskonkurrens (oligopol). Om en
ren monopolsituation uppstår upphör givetvis konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför också att samhället genom de offentligt ägda förelagen kan delta i
konkurrensen. I övrigt kan samhället endast skapa förutsättningar för
konkurrens samt undanröja förbjuden eller samhällsskadlig
konkurrensbegränsning. Något medel som tvingar fram konkurrens finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
framhåller utredningen att de av företagens medel som medför fördelar för
samhället är de som inte bara leder mot företagens mål utan som också leder mot
de mål som samhället har för sin poUlik, dvs. fuU sysselsättning, snabb
ekonomisk tillväxt m.m. Om företagens agerande leder i motsatt riktning innebär
del nackdelar för samhället. Självfallet är det ofta svårt att avgöra om
företagens agerande medför fördelar eller nackdelar för samhället, påpekar
utredningen. Fördelar på kort sikt kan exempelvis bli nackdelar på lång sikt
och omvänt. En åtgärd som leder till snabb ekonomisk tillväxt kan exempelvis
medföra sysselsättningsproblem eUer medföra en ojämn inkomstfördelning. En
värdering av den totala effekt, som ett företags agerande får, innebär därför
enligt utredningen som regel en mycket svår avvägning mellan olika för och
nackdelar för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om
företagskoncentrationen framhåller utredningen bl. a. följande. Enligt
koncentrationsutredningens analys hade i slutet av 1960-lalet svenska företag i
de flesta branscher inte nått den från kostnadssynpunkt fördelaktigaste
storleken, dvs. del fanns stordriftsfördelar i produktion, distribution eUer
administration som inte utnyttjades och därmed drivkrafter mot en fortsatt
koncentration. Även om företagsstorleken ökal under senare år, finns det
fortfarande, säger utredningen, många områden i näringslivet med outnyttjade
stordriftsfördelar. Den tekniska utvecklingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>går
dessutom i riktning mot att nya stordriftsfördelar uppstår. Del finns dock även
marknadsmekanismer, som leder utvecklingen i decentraliserande riktning. De
viktigaste av dessa är att nya teknologier ständigt skapas och att vissa av dem
kan utnyttjas ekonomiskt även vid drift i liten skala. Nya material, nya sätt
att omvandla energi, utvecklingen inom elektroniken osv. har på vissa områden
gjort det lättare med nyetablering, anför utredningen. Därigenom kan
konkurrensen öka inom dessa områden och även inom närliggande områden, där
substitut för de nya produkterna produceras. Av avgörande betydelse för att
koncentrationen bromsas är således möjligheten att etablera nya företag. En
annan faktor, som minskar koncentrationstakten, är att stordrift ibland är
förenad med nackdelar av administrativt slag. Ökad byråkratisering, försvårad
kommunikation eller minskad flexibilitet blir ofta följden av stora enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anför utredningen att koncentrationen kan ske på olika sätt. För det första kan
konkurrensen leda till att företag som prismässigt, kvalitetsmässigt,
finansiellt eller av andra skäl är underlägsna, slås ut. Om denna utslagning
inte kompenseras av nyetablering, blir följden en koncentration. En annan typ
av koncentration åstadkoms genom förvärv, samgåenden och samarbete av olika
slag meUan förelag. Syftet med dessa åtgärder kan vara att stärka
konkurrensförmågan för det egna företagel. Samtidigt begränsas som regel
konkurrensen mellan företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
koncentrationen går till är betydelsefullt från samhällets synpunkt, fortsätter
utredningen. Koncentration genom utslagning av svaga förelag kan ha fördelar
från långsiktiga effektivitetssynpunkter, samtidigt som del kan medföra
nackdelar på kort sikt för t. ex. berörda arbetstagare. En fördel framför
koncentration som sker genom förvärv kan dock vara alt vissa av de svaga
företagen kan, om de finns kvar i konkurrensen, övervinna krisen och genom
ökad effektivitet bidra till låga priser, teknisk utveckling osv.
Utslagsgivande är, att det är effektiva företag som överlever. Vid förvärv
däremot minskar normalt konkurrensen omedelbart och förvärvet behöver inle
alltid syfta till att höja effektiviteten. Syftet kan exempelvis vara enbart
att stärka den egna maktpositionen, utan alt detta medför effektivitetsvinster.
Vid förvärv behöver det således inte vara fråga om att det mest effektiva
företagel växer. Å andra sidan kan förvärv medföra andra fördelar för
samhället, t. ex. en stabil sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
hur koncentrationen sker, kan den så småningom leda till alt oligopolistiska
eller monopolistiska marknader bildas, med minskad eller ingen konkurrens.
Utredningen framhåller att det ligger i konkurrensens natur att den, om
ytterligare stordriftsfördelar kan uppnås, har en tendens att till slut
eliminera sig själv. Detta skapar ett dilemma när det gäller
konkurrensfrämjande politik. Lyckas man uppräfthålla en fungerande konkurrens
genom olika åtgärder, så kan resultatet fördärvas genom koncentration, som
leder till minskad konkurrens, framhåller utredningen. Denna pekar också på att
det med andra ord saknas ett stabilt jämviktsläge. 3 Riksdagen 1980/81. I
saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
diskuterar därefter närmare för- och nackdelar med konkurrens och
koncentration. Därvid pekar utredningen bl. a. på att konkurrens mellan
företag ger upphov till fördelar för samhället, därför att den medför en press
nedåt på priserna. Företagare med kostnader som är för höga vid existerande
prisnivå tvingas att utnyttja material, arbetskraft och kapital på ett
effektivare sätt, alternativt lägga ner verksamheten. De företagare som med
störst framgång lyckas pressa sina produktionskostnader, genom att utnyttja en
förbättrad teknologi eller på annat sätt, erhåller, så länge som det
teknologiska försprånget kan upprätthållas, en belöning i form av ökad vinst.
Denna mekanism motiverar företagen att fortlöpande utveckla produkter och
produktionsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
fördelar tiU följd av konkurrensen är enligt utredningen högre kvalitet, ökad
service och större urval, teknisk utveckling, ökad internationell
konkurrensförmåga, effektiv resursfördelning, decentraliserat beslutsfattande
och valfrihet för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken finns det många orsaker till att konkurrens inte får dessa fördelar
fullt ut för konsumenterna och samhället, fortsätter utredningen.
Nyetableringsmöjligheten är t. ex. ofta begränsad genom tekniska eller
finansiella hinder. OmstäUningen av näringslivet sker med en viss tröghet,
vilket gör att resurserna utnyttjas mindre effektivt. Trögheten föreligger ofta
när det gäller att finna användning för frigjorda resurser. Konsumenterna har
ofta inte den kunskap och överblick som erfordras för att de genom sin
efterfrågan skall kunna "styra" utbudet. Konkurrens kan också leda
till vissa andra nackdelar för samhället. Därvidlag påtalar utredningen bl. a.
att det i vissa fall uppstår överkapacitet och högre kostnader för
marknadsmekanismen. Det kan i vissa faU vara på lång sikt effektivare för samhället
om produktionen i företagen samordnas än om företagen konkurrerar.
Effektivitetsvinsterna måste dock vägas mot de sysselsättningsproblem som kan
uppstå på kort sikt, anför utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har berört konstaterar utredningen vidare att en koncentration i
näringshvel kan medföra fördelar för samhällel och konsumenterna. Den uttalar
vidare alt stordriftsfördelar, dvs. långsiktigt sjunkande styckkostnader,
möjligheten till rationellare distribution, samordningsvinster, ökad
stabilitet m.m. ofta kan las till vara vid en koncentration. Detta kan medföra
större anställningstrygghet och bättre löneutbetalningsförmåga för företaget.
Om företagskoncentrationen inte gått så långt att konkurrensen upphört eller
allvarligt begränsats, kan stordriftsfördelarna föras vidare till konsumenterna
i form av lägre priser, bättre service etc. Större effektivitet för
exporterande företag stärker landets internationella konkurrensförmåga, till
fördel för den nationella ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar vidare bl. a. att — i fråga om förelag med i huvudsak tUlverkning för
export - företagskoncentralionen medför inga nackdelar från konkurrenssynpunkt,
fömtsatt att koncentrationen leder tiU stordriftsfördelar och att problemet
betraktas ur enbart nationell synvinkel. Likaså</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är,
i branscher med en fungerande konkurrens från utlandet, koncentration av
tillverkning och försäljning inom inhemska företag som regel enbart tUl fördel,
om man likaledes enbart betraktar konkurrensaspekter och nationella
synpunkter. Om de inhemska företagen genom t. ex. produktdifferentiering
lyckas begränsa konkurrensen från utlandet, gäller självfaUet inle slutsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omställning och koncentration av näringslivet som blir en följd av teknisk
utveckhng och konkurrens, kan komma i konflikt med samhällets ekonomiska
politik pä kort eller lång sikt, fortsätter utredningen. I fråga om nackdelar
pekar utredningen bl.a. på friställning av arbetskraft o.d., stelhet i
prisbildningen, utebliven produktutveckling, minskad service samt ökade
kostnader för samhällsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför också följande. Intensiteten i konkurrensen minskar inte ulan vidare
genom alt antalet företag som konkurrerar minskar. Konkurrensintensiteten är
bl. a. beroende av styrkeförhållandet mellan företag och av förelagens
bedömning om de kan nå några relativa fördelar i förhållande till andra företag
genom konkurrensåtgärder. Det finns exempel på att konkurrensen har ökal när
antalet företag minskat. Detta beror ofta på att styrkeförhållandena mellan de
kvarvarande företagen har blivit mer lika. Om t. ex. i en bransch två mindre
företag går samman för att klara sig i konkurrensen mot ett tredje företag, som
är större, kan detta resultera i en ökad konkurrens. Alternativet tUl samgåendet
kan vara att båda de mindre företagen slås ut. Det mest vanliga är emeUertid
att ökad koncentration medför minskad konkurrens och en marknadsdominans för
ett fåtal företag. Detta kan leda till nackdelar för samhället och
konsumenterna genom att företagen har möjlighet att ta ut s.k. monopolvinst
eller drivs ineffektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
monopolvinst förstås den extra vinst ett företag i skyddad position kan göra
genom att utnyttja inflytandet över utbud och prisnivå. Genom sådana vinster
blir samhällets resurser felaktigt fördelade. Vidare gäller enligt utredningen
att ju färre företag som konkurrerar, desto större bUr risken för missbmk av
dominerande ställning i form av konkurrensbegränsande avtal av olika slag,
repressiva åtgärder mot konkurrenter, åtgärder med syfte att hindra andra
företag att etablera sig, diskriminering o. d. Ofta medför en långtgående
koncentration risk för flera typer av skadeverkningar på samma gång. Ett
dominerande företag kan t. ex. skötas alltmer ineffektivt, ta uj monopolvinster
och samtidigt diskriminera andra företag. Företagskoncentration medför som
regel också att antalet beslutsfattare i näringslivet minskar. Makten i
företagen koncentreras lUl ett fåtal ägare eller företrädare för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
slutsats har jag berört tidigare. Den är bl. a. att frågan om humvida
konkurrens eller koncentration är att förorda i vår ekonomi inte kan besvaras
allmängiltigt utan måste prövas för varje särskild marknad efter de
fömtsättningar som där råder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om koncentrationsprocessen uttalar utredningen sammanfattningsvis bl. a.
följande. Företagskoncentralionen i det svenska näringslivet har ökat markant
under senare år. En betydande del av denna ökning förklaras enligt utredningen
av företagsförvärv. Dessas roll i koncentrationsprocessen har fått en allt
större vikt. Samtidigt som koncentrationen har möjliggjort en betydande
produktionsökning har, anser utredningen, slmkluromvandlingen skapat åtskilliga
problem som bl. a. har att göra med sysselsättningen och fördelningen av
välfärden mellan olika grupper av befolkningen och olika delar av landet.
Enligt utredningen har det allmännas intresse av att kunna påverka
strukturomvandlingen ökat därför att samhällets investeringar i social och
annan service har fått större omfattning. Samhällets och de anställdas ökade
ambitioner har lett tUl att närings-och konsumentpolitikens olika grenar har
byggts ut och att en rad arbetsrättsliga reformer har genomförts. Den egenthga
konkurrenspolitiken har däremot varit i stort sett oförändrad sedan KBL:s
tillkomst år 1953. Vid denna tidpunkt, anför utredningen, räknade man knappast
med den koncentration av det svenska näringslivet som därefter har inträffat.
Inte heller den starka internationella koncentrationen av företag kunde förutses.
Mot bakgmnd härav och med tanke på att lagstiftningen i stort sett gällde ett
nytt område anför utredningen att det dock var naturligt all vid tillkomsten
begränsa lagstiftningen så att den i princip inte omfattar slruk-turingripanden
mot företagskoncenlration i näringslivet. Enligt vad utredningen har
konstaterat finns det såväl fördelar som nackdelar förknippade med
koncentration genom företagsförvärv. De positiva och negativa sidor som i detta
sammanhang bör uppmärksammas redovisas av utredningen (s. 330 ff.). Denna pekar
därvid på sådana intresseområden såsom konkurrenspolitiken,
ägarkoncentrationen, strukturomvandlingen, intresset av hög sysselsättning och
kommunala investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför att del är en angelägen uppgift för samhället att vid företagsförvärv
söka dels motverka olämplig koncentration och strukturomvandling, dels hindra
andra olägenheter för aUmänna intressen. En strävan bör därvid enligt
utredningen bl. a. vara att strukturomvandlingen skall ha sådan inriktning och
ske i den takt som vid en avvägning mellan de tidigare nämnda intressena inte
framstår som olämplig från allmän synpunkt. En kontroll av denna art kräver
dock att statsmakterna i angelägna fall har sådana möjligheter till ingripanden
som den nuvarande konkurrensbegränsningslagen inle ger utrymme för, anser
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om den egenfiiga konkurrenspolitiken föreslår utredningen en ny
konkurrensbegränsningslag, som sammantaget innebären mycket långtgående
utvidgning och skärpning av det nuvarande systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. föreslår utredningen två nya straffbelagda förbud, nämligen mot
priskarteller och marknadsddningskarteller, samt en bestämmelse som ger
möjlighet för regeringen att vid vite ålägga viss näringsidkare att avhända sig
aktier, andel i handelsbolag, rörelse eller del av rörelse. Detta innebär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
som bmkar kallas upplösning avföretag (stmkluringrepp). Marknadsdomstolen får
vidare enligt förslaget möjlighet att vid vite förbjuda en näringsidkare att
tillämpa ett visst konkun;ensbegränsande förfarande som bedöms ha skadlig
verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare föreslår
utredningen att den nuvarande lagstiftningen skall kompletteras med regler för
kontroU av företagsförvärv. Därvid skall regeringen kunna förbjuda ett visst
förelagsförvärv, om det vid en samlad bedömning anses kunna medföra övervägande
olägenheter av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Vidare skall enligt
utredningens förslag regeringen kunna ingripa mot förvärvet med förbud eller
åläggande för att förhindra sådan olägenhet av förvärvet som är av väsentlig
betydelse från allmän synpunkt. Förbud och åläggande skall kunna förenas med
vite. Vid prövning humvida ingripande skall ske, skall enligt förslaget
särskilt beaktas hur förvärvet kan påverka prisbildningen, effektiviteten inom
näringslivet och annans näringsutövning samt ägarkoncentrationen inom
näringslivet, sysselsättningen, berörda arbetstagares och kommuners intressen
samt vidare konsumenternas intressen. Vid prövningen skall också beaktas
ägarnas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till att redovisa remissinstansernas inställning till konkurrenspolitikens
utformning i stort. På flera punkter knyter deras synpunkter an till vad jag
fömt har redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
allmänna slutsatser om konkurrenspolitikens uppgift och samband med andra
samhällsåtgärder kommenteras i regel endast kortfattat av remissinstanserna. MD
förklarar sig inte ha några erinringar mot vad utredningen anför. NO stryker
under konkurrensens betydelse och uttalar bl. a. följande: Med omfattande ingripanden
av reglerande natur i marknadsmekanismen löper man risken att det vitala sambandet
mellan räntabilitet, investering och stabil sysselsättning i näringslivet
rubbas på längre sikt. Samhället har ett betydande intresse av innovationer,
utveckling av ny teknik och risklagande. Om risktagandet inte tillåls ge utbyte
är det fara för att utvecklingsprocessen avstannar, vilket med nödvändighet får
negativa effekter på investering och sysselsättning. Tendensen under senare år
till stagnerande och t. o. m. avtagande investeringsvolymer är oroande och bör
inte ytterligare förstärkas. Det är bl. a. därför av stor vikt att de
fömtsättningar som statsmakterna angivit för tillämpande av prisreglering,
nämligen att sådana ingrepp skall vara kortvariga och endast ske i
undanlagsfall, ständigt hålls aktuella. Under normala förhållanden utgör
konkurrensen alltjämt den bästa prisregulalorn. SPK förklarar sig instämma med
utredningens slutsats att konkurrenspolitiken måste ses i ett vidare
samhällsekonomiskt sammanhang. Nämnden anför vidare all riskerna för ur
konsumenternas synvinkel negativa verkningar på marknader med fåtalskonkurrens
inte kan effektivt motverkas genom enbart konkurrensfrämjande politik. Därtill
behövs - för all säkerställa stordriftsfördelar men hindra de negativa
verkningar som kan följa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
stark koncentration - en övervakning av förelagens kostnads-, effektivitets-
och lönsamhetsförhållanden samt av deras agerande på marknaden. SPK framhåller
i detta sammanhang prisövervakningens betydelse. AMS instämmer i utredningens
uttalande att inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken konkurrenseffeklerna
av insalta åtgärder skall beaktas. KOV anser att förhållandet mellan
konkurrens- och konsumentpolitiken måste klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i det gemensamma yttrandet av handelskammarförbundel, grossistförbundet, SI,
SAF, SHIO och Familjeföretagens förening, i fortsättningen betecknade som 5/
m.fi., betonas att näringsfrihet och fri konkurrens är av gmndläggande
betydelse för näringslivets effektivitet och utvecklingsförmåga.
Organisationerna framhåller handelspolitiken som den viktigaste faktorn för att
främja samhällsnyttig konkurrens i ett land av Sveriges storlek. Genom att
Sverige är så öppet för internationell konkurrens måste konkurrenseffeklerna
av olika politiska åtgärder bedömas med utgångspunkt i internationella
marknadsförhållanden. Också näringslivets egna åtgärder inom Sverige måste
bedömas i ett internationellt perspektiv, inte minst i fråga om koncentrationen
inom näringsUvet och samverkan mellan företag. Organisationerna anser att KBL:s
konkurrensfrämjande betydelse är mycket begränsad i jämförelse med vår
handelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mera djupgående analys av konkurrensens roll i del nuvarande svenska samhället
efterlyses av studenterna vid handelshögskolan, SACO/ SR, Svenska
civilekonomföreningen, MRF och DLF. Det anförs bl. a. att utredningen inte har
beaktat alt teori för en marknadsekonomi inte utan reservationer kan tillämpas
på Sveriges biandekonomiska system. Vidare understryks att värderingen av
konkurrensen kan ulfaUa olika i fråga om skilda branscher och företag.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anför att utredningen inte har beaktat sådana
gmndläggande förhållanden som att samverkan måste få äga mm inom det svenska näringslivet
så all intema-tioneU konkurrenskraft uppnås. En allvarlig brist är vidare
enligt länsstyrelsen att utredningen inte berör kooperationen eller
branschföreningarnas framtida arbetssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principiella
frågor rörande konkurrenspolitiken och de kooperativa företagen tas upp även
av LRF och KF. De erinrar om att statsmakterna, genom tiUkomsten år 1977 av
kooperationsutredningen, har markerat ett ökat intresse för den kooperativa
företagsformen som alternativ till de privata och statsägda företagen. Förbunden
hävdar att samverkan mellan kooperativa föreningar har lett och leder till ett
bättre resultat för samhäUet och konsumenterna än en tillämpning av
konkurrensideologin på föreningarnas förhållanden. En ny
konkurrensbegränsningslag måste ge utrymme för kooperationens etablerade
samarbetsformer. Av konkurrensutredningen föreslagna nya straffbelagda förbud
innebär härvidlag svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäUer frågan hur man aUmänt bör se på utformningen och effekterna av
samhällsingripanden i marknadsekonomin råder det delade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>meningar
bland remissinstansema. Detta gäller även i fråga om vilka praktiska
möjligheter samhället har att styra de ekonomiska händelseförloppen. Innan jag
går in närmare på de principiella huvudpunkterna i utredningens förslag vUl jag
något beröra remissinstansernas generella inställning i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
kan sägas att de remissinstanser som helt eller delvis har varit mer positiva
till utredningens förslag till ingripanden i stort ansluter sig till utredningens
överväganden på dessa punkter eller lämnar dem utan erinringar. När del gäller
de kritiska åsikterna koncentreras dessa bl. a. på vissa faktorer som jag nu
kommer att redovisa sammanfattningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
fondbörs pekar på att en konkurrenslagstiftning måste utformas så att
företagen kan vidta erforderliga åtgärder snabbt och smidigt utan hinder av
onödig byråkrati. Det krävs offensiva grepp av de svenska företagen med många
nya initiativ för alt förelag eller produkter, som obönhörligt drabbas av
tillbakagång, ersätts med nya produkter eller tjänster, som kan hävda sig både
på exportmarknaderna och på hemmamarknaden. Näringspolitiken, varav
lagstiftningen om konkurrensbegränsning kan ses som en del, skall underlätta,
inle motarbeta eller försvåra slmktu-reU omvandling och förnyelse.
Handelskamrarna understryker att om begränsningen av företagens handlingsfrihet
genom lagstiftning drivs för långt eftekter kan uppkomma som står i strid med
syftet att åstadkomma en fri och öppen konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SI m.fi. framhåller att
konkurrensbegränsningslagstiftningen innebären administrativ reglering av
företagens beteende på marknaden, till skUlnad mot företagens löpande
anpassning tiU konkurrenternas uppträdande. Del finns i marknadslagstiftningen
risker för effektivitetsförluster som är större ju rigorösare lagstiftningen är
och ju större förhandlande och beslutande befogenheter som har lagts i
myndigheternas händer. LRF understryker att NO:s möjUgheter till ingripanden i
högre grad får anses vara en resursfråga än en fråga om otillräcklig
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund uttalar att del största hotet mot marknadsekonomin härrör inte
från ofta rätt tillfälliga konkurrensbegränsningar inom det enskUda
näringslivet utan från statliga ingripanden som på ett effektivt sätt försvagar
och inte sällan helt eUminerar konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingrepp
i den fria marknadsekonomin innebär alltid risker för negativa effekter, anför
Svenska företagares riksförbund. Varje form av regleringar och förbud från det
allmännas sida måste därför noga avvägas och prövas mot bakgrund av
konstaterade missförhållanden av aUvarlig natur. Självfallet kan s. k.
konkurrensbegränsande åtgärder från företagens sida innebära svårigheter av
allmän politisk natur men i vårt land med en i huvudsak fri utrikeshandel är
sådana svårigheter nästan undantagslöst temporära och måste vägas mot de
uppenbara nackdelar för vår framtida levnadsstandard som ingrepp av den art
som konkurrensutredningen föreslår medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
framhåUer att en aktiv konkurrens fömtsätter rörlighet och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>risktagande.
Vad konkurrenspolitiken främst borde vara inriktad på är att skapa vilja till
tävlan i företag, möjligheter att tävla för den som vill göra det och ett från
samhällssynpunkl lämpligt val av metoder. Förbud mot vissa typer av
konkurrensbegränsningar kan aldrig ensamt bli ett effektivt medel att nå ett
sådant mål. Som kunskapssituationen nu är blir möjligheterna av att bedöma
effekterna av olika förändringar i konkurrenspolitiken myckel ofullständiga.
Detta borde mana tiU en viss försiktighet när det gäller att för lång lid
framåt binda upp konkurrenspolitiken med hjälp av detaljerade lagregler.
Svenska civilekonomföreningen anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning att det är uppenbart all en särskUd lagstiftning
alltjämt krävs mot konkurrensbegränsningar med skadlig verkan. Samtidigt måste
det understrykas att en lagstiftning mot sådana konkurrensbegränsningar inte
ensam kan bli ett effektivt medel att få till stånd en konkurrens vars etTekter
är positiva för samhället. Den ekonomiska politiken måste som jag förut har
berört allmänt utformas så att förelagen stimuleras till en från
samhällssynpunkt nyttig konkurrens. Detta understryks också av flera
remissinstanser. En konkurrenslagstiftning utgör således ett av medlen inom
den ekonomiska politiken och måste hksom denna syfta till att våra samlade
resurser utnyttjas på det mest effektiva sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser pekar särskilt på kooperationens roll och det ökade intresset
för den kooperativa företagsformen. Utmärkande för de kooperativa rörelserna är
att de byggs upp genom att individer sluter sig samman i föreningar som i sin
lur kan samverka i gemensamma riksorganisationer. Principiellt finner jag del
vara av stort värde att del på marknaden finns olika förelagsformer som kan
konkurrera med varandra. Här har kooperationen en betydelsefull uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till att behandla frågan om de grundläggande krav som bör ställas vid
utformningen av en ny konkurrenslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
En ny konkurrenslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Målsättning och funktionella egenskaper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill till en början framhålla att marknadsekonomins överiägsenhel som
styrsystem visar sig i de samlade effekterna i stort och över tid. Fördelarna
för konsumenterna uppnås till priset av vissa nackdelar. Samhällsåtgärder på
konkurrensområdet får inte utformas så all man för att söka motverka en viss
nackdel riskerar att rubba marknadsekonomins förmåga alt ge resultat som till
övervägande del är positiva för konsumenterna. Bland annat krävs det att
åtgärderna lämnar ett tillräckligt utrymme för företagen att fatta egna beslut.
En konkurrenslag får alltså inte innebära eller kunna ge upphov till en
regleringsekonomi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
marknadsekonomin skall kunna ge positiva effekter för konsumenterna måste den
innefatta en hög grad av rörlighet och föränderlighet med en ständig
växelverkan mellan skilda inslag. Från effektivitetssynpunkt är det nödvändigt
att företagen anpassar sig till marknadsläget och konsumenternas behov.
Snabbhet därvidlag kan ge del enskilda företaget fördelar över konkurrenterna
på ett sätt som är till nytta för konsumenterna. En konkurrenslag måste alltså
utgå från att de ekonomiska processer som lagen skall inverka på fortgår och
kan förändras. Förhållanden som vid en tidpunkt framstår som olämpliga från
allmän synpunkt kan vid en senare tidpunkt te sig som lämpliga, nödvändiga
eller ofrånkomliga. Även det omvända kan gälla. Lagstiftningen måste därför
medge all också de ansvariga samhällsorganen förändrar sina bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bilden ingår vidare de motsatsförhållanden som kan uppkomma inom ekonomin.
Därvid kan del gälla varandra motstående näringslivsintressen, konflikter
mellan sådana intressen och konsumenternas samt vidare motsättningar mellan
skilda samhällsintressen. Motsatsförhållandena kan vara att bedöma olika
beroende på om man väljer ett kort eller långt tidsperspektiv. Även delta får
beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har fömt uttalat att
konkurrenspolitiken bör utformas med utgångspunkt i värdet av en effektiv,
fungerande konkurrens. Detta måste givetvis prägla också den nya
konkurrenslagen. Samtidigt vill jag erinra om den slutsals jag tidigare har
redovisat, nämligen att frågan om huruvida konkurrens eller koncentration är
att förorda inte kan besvaras aUmängiUigt utan måste bedömas för varje marknad
efter de förutsättningar som råder där. En koncentration på en viss marknad kan
således ibland vara ofrånkomlig eller rentav att föredra därior att den
exempelvis leder tiU stordriftsfördelar som kommer konsumenterna till godo.
Här får man också uppmärksamma behovet av att stärka svenska företags
konkurrenskraft utomlands. Den nya konkurrenslagen måste inordnas i detta
mönster för att vara till nytta för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del kan aUlså inle hävdas
att en koncentration av företagen på en marknad aUtid måste stå i strid mot
konsumenternas bästa. Inte heller kan skilda former av konkurrensbegränsande
beteenden begreppsmässigt anses strida mot samhällsintressena. Delta är också
den nuvarande lagens ståndpunkt. I begreppet konkurrensbegränsning ligger, som
jag fömt har berört, inte någon etisk värdering. Företeelsen prövas i stället
med utgångspunkt i sina från allmän synpunkt ekonomiskt positiva eller
negativa effekter i skilda situationer. Därför är det vid utformningen av den
nya lagen nödvändigt att göra klart för sig att en och samma konkurrensbegränsning,
som i en situation inte är acceptabel, i ett annat läge kan vara godtagbar
eller önskvärd från samhällssynpunkt. Det senare kan vara fallet i fråga om ett
sådant samgående mellan mindre eller medelstora företag som ger jämbördiga
konkurrensförhållanden gentemot andra företag på marknaden. I andra lägen kan
förhållandena vara de motsatta, dvs. verk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningarna av företagssamverkan m. m. kan vara negativa från
konsumentsynpunkt, exempelvis till följd av den marknadsdominans som uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att del inte finns något stabilt
jämviktsläge i en marknadsekonomi. Konkurrensutredningen framhåUer också all
det ligger i konkurrensens natur att den, om ytterligare stordriftsfördelar kan
uppnås, har en tendens alt eliminera sig själv. För en konkurrenslagstiftning
måste det vara en viktig uppgift att med effektiva medel hindra en sådan
utveckling, när den inte är önskvärd frän konsumentsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min beskrivning antyder det dilemma som finns genom att en
och samma form av konkurrensbegränsning i vissa fall kan vara till fördel men i
andra fall till nackdel från allmän synpunkt. Det kan ibland vara myckel svårt
att i förväg avgöra vilketdera som kommer att bli faUet. Lagstiftningsåtgärder
som inte i tillräcklig mån lar hänsyn till detta kan på sikt bli en belastning
för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag anser att man bör uppmärksamma vid prövning av
konkurrensutredningens förslag till lagstiftningsåtgärder är mot denna
bakgrund om åtgärderna motiveras av klara behov och kan tillgodose dem i
tillräcklig omfattning. Vidare måste man kunna bedöma alt åtgärderna inle
rubbar de komplicerade orsakssammanhangen i marknadsekonomin på ett sätt som är
till övervägande nackdel för konsumenterna, exempelvis i form av för stora
trögheter och beslutssvårigheter eUer vidare förluster i fråga om den
effektivitet som vi eftersträvar med marknadsekonomin. Ytterligare får prövas
vilka resurser som binds hos samhällel och företagen för att upprätthåUa
administrationen av åtgärderna. En sådan resursbindning får i aUmänhet betalas
av konsumenterna och måste därför vägas mot den nytta lagstiftningsåtgärderna
kan ha för dessa. Vidare anser jag det vara av väsentlig vikt att man inte
genom nya regler skapar krångel och onödig byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till frågan om målsättningen för en ny
konkurrenslag. TiU sin inriktning blir lagen ett medel för att undanröja vissa
konkurrenshinder, när de är negativa från samhäUssynpunkt. Lagen skall dock
inte ge upphov till en detaljstyrning av förelagens verksamhet. Vad som i
stället måste prägla lagen är dess funktion av att vara konkurrensfrämjande.
Genom att undanröja olämpliga konkurrenshinder skall lagen bidra till att
främja den konkurrens som framstår som positiv från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i en inledande paragraf i sitt lagförslag
uttryckt syftet så, att lagen skall ha till ändamål att förhindra sådana
följder av konkurrensbegränsning inom näringshvel som är olämpliga från allmän
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag en på detta sätt avfattad
ändamålsbestämmelse för långtgående. Man bör akta sig för en övertro på
lagstiftningens möjligheter att motverka allt som på något sätt kan vara
olämpligt för samhäUet. Lagstiftningen utgör ju ett av de många sätt på vilket
den ekonomiska politiken kan påverka konkurrensförhållandena i en poshiv
riktning. Som jag har framhållit tidigare kan dessutom ingripanden genom
konkurrens-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rättsliga
åtgärder i vissa fall få övervägande negativa konsekvenser för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser alt
ändamålsbeslämningen i den nuvarande konkurrenslagstiftningen i princip täcker
vad som bör vara lagbestämmelsernas ändamål, räckvidd och inriktning. I 1 § KBL
sägs att i syfte att främja en ur allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom
näringslivet skall, på sätt i lagen stadgas, dels gälla förbud mot vissa arter
av konkurrensbegränsning, dels ankomma på MD att genom förhandling söka
undanröja skadlig verkan av konkurrensbegränsning, som bringas under dess
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör man i en ändamålsbestämmelse i den nya konkurrenslagen Uksom f.
n. peka på syftet att främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom
näringslivet. Bestämmelsen bör sedan byggas ut så att däri anges att lagen i
sådant syfte medger åtgärder mot vissa konkurrensbegränsningar inom
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om skyddsintressena för lagstiftningen delar jag den av utredningen
uttryckta uppfattningen. Enhgt denna är det centrala för lagstiftningen att
ingripa särskilt av hänsyn tUl konsumenterna - ytterst det totala
konsumentkollektivet, dvs. samhällsmedborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna allmänna bakgmnd vill jag framhålla alt en konkurrenslagstiftning måste
ha vissa grundläggande egenskaper för att kunna medverka till att leda
utvecklingen mot det bästa resursutnyttjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
måste tUl en början bygga på ett visst tidsperspektiv. Vad departementschefen
anförde i samband med ändringen i KBL år 1956 synes mig fortfarande ha stor aktuahtel.
Han yttrade då (prop. 1956:148 s. 41) att det är av stor vikt att en åtgärd
bedöms inte blott med hänsyn till sina direkta verkningar utan sätts in i
vidare sammanhang. Härvid måste enligt anförandel håUas i minnet att
verksamheten inte syftar till den klassiska nationalekonomiska teorins fria
konkurrens utan till den ur samhällets synpunkt mest effektiva konkurrensen.
Detta anges vara en konkurrens som driver utvecklingen i den riktning, som på
längre sikt kan förmodas innebära det bästa utnyttjandet av samhällets
resurser. Departementschefen tillade att vissa begränsningar av konkurrensen
sålunda otvivelaktigt är inte blott godtagbara utan förmånliga och rent av
nödvändiga ur samhällets synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Även utredningen och
flera remissinstanser påtalar att del långsiktiga perspektivet måste ägnas
särskild uppmärksamhet vid sidan av de mer omedelbara följderna av en
konkurrensbegränsning. Oekså jag vill på liknande sätt stryka under bl. a.
behovet av ett främst långsiktigt tidsperspektiv.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
måste de i lagen angivna bedömningsgmnderna för ingripande på missbmksområdet
vara anpassade till att täcka skiftande marknadsförhållanden för att kunna
främja det förut angivna syftet. Det torde vara ofrånkomligt att sådana
bedömningsgmnder ger utrymme för de för lagtill-lämpningen ansvariga
samhällsorganen att inom vissa ramar vidareut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>veckla
lagstiftarens avsikter. Det anförda kan sammanfattas så att lagstiftningen
måste hafiexibilUet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör ställa ett tredje krav på en ny konkurrenslag. Mot bakgrund av de
erfarenheter vi har på konkurrensområdet är det uppenbart att
förhand-hngslösningar i många fall kommer att träffas på fältet. Det måste då
finnas en inbyggd balans i systemet, så alt samhällets och förelagens åtgärder
blir välförenliga med varandra. Kravet på marknadsanpassning kan därmed sägas
gälla också samhällsorganen, som måste uppmärksamma för konsumenterna såväl
positiva som negativa konsekvenser av skilda ingripanden med stöd av en ny
lagstiftning. 1 kravet på en balans ligger också att rättssäkerhetsaspekterna
här liksom på andra områden måste prövas myckel noga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fjärde krav gäller effektivitet och därmed snabbhet i systemet. Jag menar alt,
i de fall då det finns fog för att gripa in mot olämpliga konkurrensbegränsningar,
ingripandena måste kunna ske med tillräcklig snabbhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
väsentliga faktorerna vid utformningen av en ny konkurrenslag är således dess
syfte att bidra till att främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens,
ett främst långsiktigt tidsperspektiv, flexibilitet, balans och effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till den närmare inriktningen av lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.2
Den principieUa uppläggningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sätt som jag inledningsvis berörde (2.3.2) bygger nuvarande lag, KBL, på två
principer för samhällsingripanden mot konkurrensbegränsningar,
förbudsprincipen och missbruksprincipen. Konkurrensutredningens förslag går ut
på att man också t en ny konkurrenslag skall använda de två metoderna vid sidan
av varandra. Som har framgått av det anförda omfattar utredningsförslaget två
nya straffbelagda förbud, nämligen mot priskarteller och
marknadsddningskarteller. Dämtöver föreslår utredningen en utvidgning i fråga
om de nu straffbelagda förfarandena - bruttopriser och anbudskarteller. I
utredningsförslaget ingår även ett kontrollsystem för prövning av
företagsförvärv samt vidare upplösning av företag (stmkluringrepp). I övrigt
bör enligt utredningen fortfarande tillämpas miss-bmksprincipen, förstärkt med
vidgade sanktionsmöjligheter. Utredningen anser dock att ingripanden med stöd
av en missbruksbestämmelse skall kunna ske även på det straffbelagda fältet.
Vidare föreslår utredningen att den nuvarande bestämmelsen mot monopolvinster
m. m. skall bibehåUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredningen finner jag att missbruksprincipen måste tillämpas också
i den nya konkurrenslagen. Den bedömning jag kommer att redovisa i fråga om bl.
a. gränsdragningen på förbudsområdet och beträffande åtgärder mot
förelagsförvärv som är negativa från samhällssynpunkt innebär att huvudvikten
alltjämt läggs på nämnda princip. Del är här lagstiftningen f.n. har de bästa
fömtsättningarna att bidra till en effektiv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>resursanvändning.
Jag finner det därför naturligt att till en början behandla vad som i detta
lagstiftningssammanhang av tradition kallas missbmksområdet. Här rör det sig
således om ingripanden i enskilda fall och inte om generella, straffbelagda
förbud m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Ingripanden i enskilda fall genom förbud eller åläggande mot missbruk
(missbruksområdet)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Det nuvarande systemet på missbruksområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag gäller alt, om MD finner att en konkurrensbegränsning i andra fall än de
straffbelagda medför skadlig verkan, förhandling får äga mm enligt 5 § KBL.
Enligt 1 § samma lag ankommer det på domstolen att genom sådan förhandling söka
undanröja den skadliga verkan. På konkurrensområdet har begreppet förhandhng
mot skadlig verkan en specieU innebörd. Därmed avses det stadium av prövningen
i MD då domstolen avslutar rältegångsskedets sammanträden och övergår till
formell förhandling mot den skadliga verkan som domstolen har slagit fast i
rältegångsskedet. Givelvis förekommer vid sidan av delta andra former av
förhandlingar med företagen, exempelvis mellan NO och dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
det sätt som departementsförslaget är uppbyggt i fråga om missbmksområdet bör
till en början närmare redovisas de centrala begreppen på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.1.1
Det rättsliga begreppet konkurrensbegränsning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
konkurrensbegränsning definieras inte i KBL. Det har ansetts att en definition
med nödvändighet skulle bli så vag till sin utformning att den i vart fall inle
skulle ge någon nämnvärd vägledning för bedömandet av frågan när en
konkurrensbegränsning skall anses föreligga. Den närmare begreppsbestämningen
har överlämnats till rättstillämpningen. Med stöd av uttalanden i förarbetena
(prop. 1956: 148 s. 19 och 37 ff., 2LU 1956:35 s. 18) ges åt termen
konkurrensbegränsning en myckel vid innebörd. Begreppet anses i princip
omfatta varje förhållande sotn innebär eller har tillföljd att konkurrensen
inte är fullkomligt fri och ohämmad. Man kan här tala om en rättslig
begreppsbestämning. Som jag tidigare (3.2) har understmkit finns det inte någon
form av etisk bedömning i detta begrepp. Inle heller ligger i delta
defmitionsmässigt något som är negativt från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
för om en konkurrensbegränsning enligt KBL förehgger eller inle är de faktiska
förhåUanden som råder på marknaden i fråga. Det saknar betydelse huruvida en
näringsidkare har haft för avsikt att begränsa konkurrensen eUer huruvida
begränsningen har uppkommit som en inle avsedd bieffekt av dennes åtgärder m.
m. Detta innebär att en åtgärd som har vidtagits för andra ändamål kan
innefatta en konkurrensbegränsning som faller inom ramen för vad som kan prövas
enligt KBL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
(2.1) redovisade jag vissa exempel på konkurrensbegränsningar, såsom
karteller, diskriminering m.m. Också dessa omfattas av det rättsliga
konkurrensbegränsningsbegreppet. Utöver den där lämnade redogörelsen kan här
som ett förtydligande av lagstiftningens innebörd över-siktiigt nämnas vissa
andra förfaranden, som MD eUer dess föregångare (näringsfrihetsrådet, NFR, och
marknadsrådet, MR) har funnit vara kon-kurrensbegränsade och som redovisas i
konkurrensutredningens betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbud för en kommissionär alt sälta ned det av kommittenten fastställda
priset, i den formen att prisnedsältningen skulle tas av provisionen, bedömdes
(MD 1/1973, PKF 1973:2-3) som en konkurrensbegränsning. Vidare fann MR i ett
annat ärende att upphandling av tolalen-treprenad genom ett s.k.
förhandhngsanbudsförfarande utgjorde en klar konkurrensbegränsning (MR 9/1971,
PKF 1972:1-2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NFR
har haft att pröva skUda fall av köpvägran. 1 ett ärende (NFR 3/ 1966, PKF
1966:5) har tiU underlag för bedömningen legal aft del innebar en
konkurrensbegränsning när Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen vägrade aU
köpa vin och sprit från Sydafrika. 1 eft annat fall (NFR 1/1959, PKF 1959:3)
har samma bedömning gjorts i fråga om vägran av bl. a. ett restaurangbolag -
som hade ensamrätt tiU avhämtningsförsäljning av öl genom butiker i en stad med
omnejd — att anta ytterligare ett bryggeri som leverantör..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
privat auktorisation inom reklambranschen har (MD 21/1976, PKF 1976:8-9)
ansetts utgöra en konkurrensbegränsning, bl. a. därför att auk-torisationssystemet
som sådant — och inte skillnader i kompetens mellan auktoriserade och icke
auktoriserade - medförde olikheter i konkurrenssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har NFR funnit (14/1958, PKF 1959:1) alt, i fråga om fem grossisters samtidiga
vägran att sälja till viss köpare, deras likartade uppträdande tillsammantaget
innefattade en konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bedömdes (MD 30/1973, PKF 1974:1-2) i ett visst ärende att en kommuns åtgärd
att i sin trafikskola tillämpa så låga priser att verksamheten där bedrevs med
ett konstant underskott självfallet ryckte undan fömtsättningarna för en fri
konkurrens på lika villkor för andra trafikskolor och således innebar en
konkurrensbegränsning (ett särfaU av s. k. underprissättning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett annat beslut (MD 10/1976, PKF 1976:6) prövade MD eti ärende rörande en
konkurrensklausul i ett köpeavtal. Domstolen yttrade att del låg i sakens natur
att en klausul av den typ som var föremål för prövningen hade en
konkurrensbegränsande effekt genom att eliminera potentiell konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat exempel på vad som har bedömts utgöra en konkurrensbegränsning är ett
tidningsföretags vägran att ta in en kommersiell annons, när det var fråga om
en marknadsdominerande tidning som hindrade en företagare att genom annonsering
i tidningen marknadsföra en vara som konkurrerade med varor som saluhölls av
tidningen närstående företag (MD 4/1974, PKF 1974:4).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.1.2
Begreppet skadlig verkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (2.3.2) redovisat legaldefinitionen av detta begrepp. I det nu
aktuella sammanhanget bör dess innebörd belysas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
MD har funnit ett visst förhållande utgöra en konkurrensbegränsning, återstår
för domstolen att faststäUa humvida begränsningen leder till skadlig verkan i
KBL:s mening. Som förut har nämnts är det en fömtsätt-ning för förhandling
enligt 5 § att en sådan verkan föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>15 § andra stycket KBL
beskrivs vad skadlig verkan innebär. Där anges ätt med sådan verkan förstås att
konkurrensbegränsningen på ett ur aUmän synpunkt otillbörligt sätt påverkar
prisbildningen, hämmar verkningsförmågan inom näringslivet eller försvårar
eller hindrar annans näringsutövning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den nu redovisade definitionen framgår att den situation som kan föranleda
ingripande med förhandling måste vara kvalificerad på visst sätt. Dels krävs
att åtminstone något av de tre s. k. effektkriterierna har visats föreligga,
dvs. nyss beskrivna följder för prisbildningen, verkningsförmågan eller annans
näringsutövning. Dels fordras därutöver att konkurrensbegränsningen på ett från
allmän synpunkt otiUbörligt sätt framkallar någon av dessa effekter, dvs. ett
s.k. otillbörUghetskrtterium skall vara uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uttalanden om innebörden av dessa kriterier som gjordes vid 1953 års
lagstiftning och i senare lagstiftningsärenden utgör alltjämt en vägledning för
rättstUlämpningen. Vid en redogörelse för dem bör dock framhållas att de får
bedömas mot bakgrund av den specieUa utformning som denna lagstiftning erhöll
när det gällde möjligheten att gripa in. Endast vissa konkurrensbegränsningar
kunde sålunda vid tillkomsten av KBL göras tUl föremål för förhandling. Vidare
framgår av det anförda all det i rättstillämpningen har skett en
vidareutveckling och nyansering i fråga om begreppet skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
konkurrensbegränsningar som enligt 1953 års lag kunde föranleda förhandling
brukar man kalla monopolist- och kartellfallen. Dessa beskrevs i dåvarande 5 §
KBL på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mellan företagare slutits
kartellavtal eller annan liknande överenskommelse eller eljest i samförstånd
tillämpas gemensamt förfarande, som berör pris-, produktions-, omsättnings-
eUer transportförhållanden eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inom viss näringsgren en
företagare eller en gmpp av företagare, vUken sammanhålles av gemensamma
ägarintressen i förelagen, svarar för en väsentlig del av företagsamheten i
landet eller del av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förhandling skulle särskilt eftersträvas att hindra följande förfaranden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I.
att företagare, på sätt i 5 § 1) sägs, samverka eller tiUämpa förfarande
rörande prissättning eller uppdelning av marknad, där samarbetet är ägnat att
väsentligt påverka prisbildningen;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att samverkan eller gemensamt
förfarande, som avses i 5 § </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I),
</span><span style='font-family:Verdana'>föranleder missgynnande av viss eller
vissa företagare; samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att företagare eller gmpp av
företagare, som avses i 5 § 2), i sin verksamhet missgynnar viss eller vissa
företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningen
tiU monopolist- och kartellfallen slopades år 1956. I det följande redovisas
tUl en början vad som åsyftas med effektkriterierna. Därefter behandlas
otillbörlighetskriteriet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Effektkrtterierna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
innebörden av de tre effektkriterierna uttalade departementschefen (prop.
1953:103 s. 116) till en början att det vid överläggningar med vissa
företrädare för näringslivet hade rått enighet om att del främst är de
prishöjande och effektivitetshämmande verkningarna av konkurrensbegränsning
som man bör vara angelägen att hindra och som därför bör utmärkas som skadliga.
Därtill hade det befunnits vara av vikt att näringsutövare som hindras i sin
näringsutövning av enskilda företagares konkurrensbegränsande åtgärder i viss
utsträckning erhöll en självständig rätt till skydd i lagen. Också den verkan
av konkurrensbegränsning att annans näringsutövning försvåras eller hindras bör
därför betecknas såsom skadlig, anfördes det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rörande priskriteriet
tillades (s. 117) bl. a. all den allmänna utgångspunkten för bedömningen
naturligen bör vara prisets förhållande till kostnaderna. I fråga om
exempelvis priskarteller får bedömas om priserna ur lönsamhetssynpunkt rent
kalkylmässigt är höga i förhållande till kostnaderna vid en drift som ter sig
rationell med hänsyn till förhållandena inom branschen. Ingår t. ex. i en
kartell dels välrationaliserade företag med låga kostnader, dels mindre
effektiva företag med höga kostnader bör jämförelsen sålunda ske med förelagen
inom den bättre gruppen. Också när det gäller ensamföretagen bör, enligt
departementschefens uttalande, i princip samma betraktelsesätt tillämpas ehum
naturligen en mera fri prövning blir nödvändig. I vissa fall torde jämförelse med
liknande tillverkningar av annat slag kunna lämna vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Han
tillade vidare att såväl när del gäller kartellfallet som beträffande
monopolistfallet tillbörlig hänsyn bör lagas till företagarrisken. Stundom kan
det i fråga om ensamföretagare vara påkaUat med en viss generositet vid
tillämpningen. Uppenbart är att vid prissättningen en viss marginal för
konsolidering, rationalisering och forskningsarbete måste finnas. Vid
till-lämpningen av den förordade bedömningsmetoden synes det i allmänhet bli
föga utrymme att särskilt beakta konjunkturläget. Skulle emellertid alldeles
särpräglade konjunkturer föreligga, bör enligt departementschefen naturligen
hänsyn tiU detta förhållande kunna las vid prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
hämmandekrlteriet uttalades (s. 118) bl.a. att fastän prisbildningen i det
alldeles övervägande antalet fall torde påverkas när effektiviteten hämmas det
är av visst värde att låta de två leden framstå som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>självständiga
i förhållande tiU varandra. Enligt departementschefen torde genom detta på ett
klarare sätt komma till uttryck att effektivitetssynpunkten är av omedelbar
betydelse för lagtillämpningen. Vidare anförde han att det torde finnas fall
där effektiviteten hämmas av en konkurrensbegränsning utan att därför en
otUlbörlig påverkan på prisbildningen kan skönjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på vad som hämmar effektiviteten nämndes bl. a.: att tekniska och
organisatoriska framsteg hindras, att tävlingslusten allmänt avtrubbas inom
viss näringsgren, att mindre effektiva företag ges ett konstlat skydd - t. ex.
på det sätt att prissättningen i en kartell i alltför hög grad beaktar
förhållandena inom förelag med höga kostnader - aft nyetablering eller ökning
av kapaciteten inom en bransch uppmuntras utöver behovet eller alt begränsningen
direkt lämnar utrymme för en stegring av kostnadsnivån som inle skulle vara
möjlig vid fri konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en viss överkapacitet utgör en normal företeelse inom näringslivet och kanske i
vissa hänseenden också är önskvärd bör, anförde departementschefen, den
bedömning av behovet som förutsätts äga rum ske med försiktighet.
Överkapaciteten bör, för att skadlig verkan skall anses föreligga, vara så
stor att den i inte oväsentlig omfattning överstiger det behov som rimligen kan
fömtses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Han
fann det inte erforderligt att utmärka i lagen att skadlig verkan skaU förehgga
redan vid fara för hämning av effektiviteten, lika litet som det ansetts
påkallat i fråga om påverkan på prisbildningen. All man som fömtsättning för
förhandling inte alltid skall behöva kräva redan inträffade konkreta skadliga
effekter förefaller, uttalade han, å andra sidan självklart - del kan mycket
väl tänkas fall då t. ex. en sträng karteUering kan sägas hämma
verkningsförmågan hos en näringsgren fastän det ännu inle har ulkristalliserats
påtagliga skadeverkningar i fråga om produktionens inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om försvårandekrUeriet anförde departementschefen (s. 118-119) att det
inte är opåkallat att rätten till fri näringsulövning även gentemot hinder
åstadkomna av enskilda vinner åtminstone det begränsade skydd som den
ifrågasatta lagen kan ge. Han erinrade vidare om synsättet att en fullt fri
konkurrens förutsätter att alla företagare kan tävla på lika villkor, så att de
blir i tillfälle att göra sig gällande i förhållande till sin ekonomiska
effektivitet. Därmed blir försvårandekriteriet av betydelse lika mycket för
konsumenterna som för de omedelbart träffade förelagarna. Departementschefen
anförde vidare att, om konkurrensbegränsningar hindrar nya företag att göra sig
gällande inom näringslivet eller hämmar redan bestående företag i deras
utveckhng, detta på lång sikt måste verka konserverande på näringslivets
stmktur och försvåra framväxten av nya effektiva företagsformer. Därigenom kan
i det långa loppet en viss stelhet i näringslivet uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Av
särskild betydelse från försvårandesynpunkt angav departementschefen vara:
systematiskt anordnade hinder för annans näringsutövning i </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>form
av exklusivavtal där på ena eller båda sidorna står en sammanslutning av
företagare, samfällda bojkottaktioner genomförda av en hel grupp företagare,
diskriminerande säljbestämmdser som tillämpas av en ensamföretagare eller en
karteU samt slutligen organiserad nyetableringskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Otillbörlighetskriteriet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har inte bedömts tillräckligt för samhällsingripande att en konkurrensbegränsning
påverkar prisbildningen, hämmar verkningsförmågan inom näringslivet eller
försvårar eller hindrar annans näringsutövning. Av 1953 års förarbeten (s. 116
f.) framgår att det ansågs ligga i sakens natur att inte varje sådan verkan
praktiskt bör bedömas som från samhällelig synpunkt skadlig. Lagstiftningen
avser, framhölls det, väsentligen att förhindra verkliga missbruk och
missförhåUanden. Av dessa förarbeten framgår vidare att man ville låta det
komma tiU uttryck i lagtexten att emellanåt andra samhälleliga hänsyn än
önskemålet om största möjliga konkurrens kan både motivera åtgärder av
konkurrensbegränsande effekt och ursäkta sådana verkningar som passar in på
något av de tre fallen i definitionen. Mot denna bakgmnd tillkom vid 1953 års
lagstiftning uttrycket på ett ur allmän synpunkt otillbörligt sätt. TiU
förtydligande av detta tillades (s. 119 L) att varjehanda förhållande av
samhällelig natur, som motiverar eller ursäktar konkurrensbegränsningen i
fråga, skall beaktas i sammanhanget. En avvägning måste sålunda göras mot andra
samhäUeliga intressen som också är förtjänta av hänsyn och som möjligen kan
göra begränsningen tiUbörlig, uttalades det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
KBL år 1956 utvidgades till att avse alla slags konkurrensbegränsningar med
skadlig verkan togs på nytt upp begreppet otillbörlig. Departementschefen
anförde därvid (prop. 1956:148 s. 39 f.) att uttrycket väl ger visst utrymme
för subjektiva värderingar. I del övervägande antalet fall torde emellertid
företagarna inte behöva hysa tvekan om en aktuell begränsning av konkurrensen
kan anses medföra samhällskadlig verkan eller ej. Enligt denne är det tydligt
att samhällsskadlighel inle kan anses föreligga när ofullständighet i
konkurrensen är en omedelbar följd av naturlig vamknapphet, lagstiftning eller
statiig reglering. Detta gäUer självfallet, sades det, också verksamheten inom
jordbmkets ekonomiska föreningsrörelse i den mån den följer de riktlinjer som
har dragits upp av statsmakterna i samband med jordbruksregleringen.
Departementschefen tillade ytterligare alt förhållanden som nu har nämnts dock
kan komma under NFR:s bedömning enligt lagen, såvida de utnyttjas på ett ur
samhällets synpunkt otiUbörligt sätt. Men även i de allra flesta andra fall
måste uttrycket anses ge tillräcklig ledning. I ordet otillbörlig ligger enligt
uttalandet tydligen ett krav på verklig samhällsskadlighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare (3.2) har berört uttalade departementschefen vidare (s. 41) att
det, vid prövningen av vad som i ett särskUt fall skall anses som
samhällsskadlig verkan av konkurrensbegränsning, är av stor vikt all en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärd
bedöms inle blott med hänsyn till sina direkta verkningar utan sätts in i vidare
sammanhang. Härvid måste enligt anförandet hållas i minnet alt verksamheten
inte syftar till den klassiska nationalekonomiska teorins fria konkurrens utan
till den ur samhällets synpunkt mest effektiva konkurrensen. Detta anges vara
en konkurrens som driver utvecklingen i den riktning, som på längre sikt
förmodas innebära del bästa utnyttjandet av samhällets resurser. Vissa
begränsningar av konkurrensen är sålunda otvivelaktigt inte blott godtagbara
utan förmånliga och rent av nödvändiga ur samhällets synpunkt, tillade han.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det anförda framgår att vid bedömningen av frågan om en konkurrensbegränsning
skall anses ha från allmän synpunkt otillbörliga effekter en avvägning måste
ske mellan vad som kan anses från allmän synpunkt tala för och mot denna.
Härvid får beaktas alla former av samhällsintressen och således inte bara
ekonomiska sådana. Vitt skilda aspekter kommer därmed under bedömning, såsom
sysselsättning, försörjning, kulturpolitik m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rätistillämpningen (NFR 9/1956, PKF 1956:6) har delta tidigare tolkats så att
olägenheterna av en konkurrensbegränsning skall, sett från allmän synpunkt,
väsentligt överväga fördelarna av begränsningen. Mot bakgmnd av detta kan i
sammanhanget erinras om det s. k. Sunlighl-ärendet (NFR 3/ 1963, PKF 1963:4-5).
Rådet fann däri bl. a. att en viss rabatt - som utgick till grossister men inte
till andra köpare - oavsett om graden av dess omedelbara inverkan skulle kunna
bedömas vara förhållandevis mindre, innefattande en konkurrensbegränsning som
påverkade verkningsförmågan inom näringslivet. Rådet uttalade vidare att de
principiella synpunkterna i sammanhanget var av sådan vikt att vad Sunlight
anfört därom att de genom funktionsrabatten skapade olikheterna mellan kunder
skulle ha ringa ekonomisk betydelse inte i avgörande mån minskade de
betänkligheter rabatten väckte ur konkurrenssynpunkt. - Skadlig verkan ansågs
föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synsätt präglar andra avgöranden (3/1962, PKF 1962:6, och 26/1976, PKF
1976:10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.1.3
Rättspraxis m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena till KBL uttalades (prop. 1953: 103 s. 263 och 276) att genom NO:s
ingripande rättelse av missförhållanden i många fall kan komma till stånd utan
alt NO bringar ärendet under NFR:s prövning och att ombudsmannen härigenom får
möjlighet att tämligen självständigt öva inflytande på lagtolkningen. Vidare
anförde departementschefen all NO bör eftersträva att i första hand underställa
NFR sädana konkurrensbegränsningar, som har stor betydelse ur allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utveckling som har skett efter lagens tillkomst har i allt väsentligt följt de
linjer som nu angetts. I det stora flertalet ärenden som NO har handlagt har
denne sålunda inte påkaUat MD:s prövning eftersom de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förelag,
som NO har bedömt framkalla skadlig verkan av konkurrensbegränsning, i
allmänhet efter påpekande av NO till slut har ändrat sitt handlande på ett för
denne godtagbart sätt. Till detta kommer att i de ärenden som har förts till
domstolen ibland har inträffat all en sådan ändring har skett under domstolens
handläggning. Delta har då föranlett NO att återkaUa sin talan som alltså inte
har blivit föremål för materiell prövning av MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en bedömning av lagens tillämpning sedan år 1953 är alt skilja mellan två
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag förut (2.3.6) har
berört ankommer det på MD all slå fast KBL:s rättsliga innebörd. Domstolens
beslut kan inte överklagas och MD är alltså den enda dömande instansen på
området. De främsta rätlskällorna i fråga om gällande rätts innebörd blir
därmed vad som har förekommit vid lagstiftningens tillkomst och efterföljande
lagändringar saml MD:s prejudikatsskapande avgöranden. Också den
rätlsvetenskapliga litteraturen på området bidrar till tolkningen av systemels
innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det sedan gäller
frågan om vilken omfattning och karaktär de praktiska ingripandena mot
konkurrensbegränsningar har haft får uppmärksammas såväl MD:s avgörande som
NO:s tillämpning av lagen. Till grund för NO:s ingripanden har då legal
förarbetena till lagen samt MD:s beslut i skilda principfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konkurrensutredningens belänkande finns som har nämnts en beskrivning av
skilda konkurrensbegränsningsärenden samt bedömningen av dem (s. 99-127).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Förslag till en missbruksbestämmelse — uppbyggnaden i stort 3.3.2.1
Bestämmelsens allmänna innebörd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om förutsättningarna för ingripande med stöd av en ny konkurrenslagstiftning
erinrar konkurrensulredningen bl. a. först om det nuvarande systemels
rekvisit: de tre effektkrilerierna samt otillbörlighelskriteriet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på otiUbörlighet fyller en viktig uppgift i systemet, påpekar utredningen. Det
ligger sålunda i sakens natur att inle varje företeelse som medför sådan verkan
som avses med effeklkriterierna, bör bedömas som skadlig från samhällssynpunkl.
Otillbörlighelskriteriet får därmed den funktionen alt skära bort företeelser
som saknar nämnvärt intresse från allmän synpunkt. Molsättningsvis kan därav
slutas, fortsätter utredningen, all en konkurrensbegränsning för alt kunna
motivera ett samhällsingripande skall vara av viss vikt och därför ha ett
allmänt intresse. Genom detta faller bort sådana frågor som saknar större
ekonomisk betydelse i det särskilda fallet och inle heller är av vikt från
principiell synpunkt. Vad som därvid och i övrigt bör gälla har i vissa
hänseenden prövats av den dömande instansen, påpekar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av KBL:s förarbeten och utvecklingen i rättspraxis kan vidare på gmnd av
otillbörlighetskriteriet hänsyn tas inle endast till lagens syfte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
primära skyddsintressen utan också till andra beaktansvärda faktorer. Hit hör,
anför utredningen, att — trots det till grund för KBL liggande främsta
önskemålet om att söka upprätthålla en så effektiv konkurrens som möjligt —
andra samhälleliga hänsyn ibland kan motivera vissa konkurrensbegränsningar,
fastän de har negativa verkningar som passar in på något av effektkriterierna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen uttalar vidare
följande: Inte heller bedöms det som otillbörligt i KBL:s mening att vissa
negativa effekter framkallas som en direkt och avsedd följd av en rättslig
eller annan särreglering för vilken det allmänna svarar, exempelvis
lagstiftning som skapar legal ensamrätt. En sådan särreglering har ofta, men
behöver inte ha, formen av en särskild författning för alt den skall få beaktas
vid otillböriighelsprövningen. Del kan räcka med alt ett speciellt
regleringsmönsler har trängt igenom och erkänts genom statsmakternas handlande.
Exempel på detta utgör de rikthnjer som statsmakterna har dragit upp i samband
med jordbruksregleringen. En förutsättning är dock i sädana fall att den
speciella regleringen inte utnyttjas till att begränsa konkurrensen i vidare
mån än som är en följd av själva regleringen. I fråga om legala ensamrätter får
vid otillbörlighels-bedömningen beaktas bl. a. om de utnyttjas utöver vad som
har avsetts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Generalklausulens nuvarande
tekniska konstmktion innebär således, fortsätter utredningen, att
tUlämpningsområdet bestäms genom begreppet konkurrensbegränsning. På delta
område får under hänsynslagande till lagens syfte ingripande ske mot följder av
konkurrensbegränsning — om de täcks av effektkrUerierna och även ryms inom
otUlbörlighetskriteriet, dvs. omfattas av KBL:s skyddsintressen och inle
framstår som motiverade på gmnd av samhällsintressen av annan art. Är samtliga
dessa förutsättningar uppfyllda föreligger skadlig verkan i lagens mening,
uttalar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag går nu över till att
redovisa utredningens värdering av det nuvarande systemet. Den uttalar bl. a.
följande: Alt tillämpningsområdets omfattning bestäms genom ett delvis kanske
vagt konkurrensbegränsningsbegrepp har vid rättstillämpningen inte visat sig
vara till nackdel. Detta beror bl. a. på att del för ingripande fordras att
ytterligare förutsättningar är uppfyllda. Enligt utredningens uppfattning är
del lämpligt att bibehålla tekniken med ett vidsträckt prövningsområde -
konkurrensbegränsningarna - där sedan ytterligare avgränsade rekvisit anger
när ingripande får ske.- När det sedan gäller de kriterier som sammanfallas med
beteckningen skadlig verkan anför utredningen att erfarenheterna av det
nuvarande systemet i här berörda delar i aUt väsentligt får sägas vara goda.
Utrymme lämnas för en smidig tillämpning där samhällets ingripande kan ske i
angelägna fall. Vidare har under de år som har gått i rällslillämpningen
preciserats och vidareutvecklats den innebörd och vikt som i skilda situationer
bör tillmätas de faktorer som skadlighetsbegreppet inrymmer. Därmed har man
vunnit en inträngande belysning av dessa bedömningsgrunder, samtidigt som
anknytningen till de faktiska situationer som har prövats i skilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ärenden
i hög grad har konkretiserat lagstiftningen. Det ligger sålunda en särskild
fördel i att föra den praxis och doktrin som har utbildats vidare till den nya
lagen, något som talar för att generalklausulens nuvarande bedömningskriterier
inte bör onödigtvis ändras, anför utredningen vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd föreslår utredningen att i en ny konkurrensbegränsningslag
rekvisitet skadlig verkan bibehålls som grundläggande begrepp. I begreppet
ligger, uttalar utredningen, även fara för inträde av de negativa effekter som
skadlighetsbegreppet inrymmer. Enligt utredningens uppfattning får det sägas
ligga i sakens natur att det då måste vara fråga om risker av en mer påtaglig
art.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De flesta remissinstanser
är positiva till den materiella utformningen av missbmksbestämmdsen. NO anser
att hittills tillämpade kriterier och principer har visat sig utgöra ett
lämpligt underlag för en avvägning av det allmännas intresse vid bedömning av
konkurrensbegränsningar. NO instämmer därför i utredningens förslag. MD hälsar
med tillfredsställelse vad utredningen har anmält vara dess uppfattning
beträffande lämplig utformning av den grundläggande regleringen i ett för MD:s
dömande centralt stadgande. LRF konstaterar att kriterierna för bedömande av skadlig
verkan haft förmåga att med rimlig tolkning täcka olika förekommande konkurrenssynpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har övervägt humvida
del nuvarande begreppet skadlig verkan fångar upp vad en
konkurrenslagstiftning bör medge alt samhället griper in mot till skydd för
konsumenterna. Prövningen av detta har skett bl. a. med utgångspunkt i
rätlstiUämpningen och de krav jag inledningsvis (3.2) angav att man bör ställa
i fråga om bl. a. flexibilitet. Jag konstaterar - i likhet med utredningen -
alt utmärkande för det här beskrivna systemet är att det har en vid ram för vad
som får beaktas. Av detta följer, å ena sidan, all förändringar i samhället av
ekonomisk eller annan art kan förskjuta tyngdpunkten vid hänsynstagandet till
skilda intressen. Å den andra sidan möjliggör just denna uppbyggnad att man
vid vaije särskild tidpunkt kan göra den avvägning som då är från allmän
synpunkt lämplig. Inom den angivna ramen kan alltså ingripandena anpassas till
vad ändrade förhållanden och nya företeelser kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att begreppet skadlig verkan med dess i praxis fastslagna och av
utredningen återgivna innebörd är väl ägnat alt ligga till grund också för en
ny konkurrenslag. På denna punkt vill jag vidare erinra om vad jag tidigare
(3.3.1.2 under rubriken OtUlbörlighetskriteriet) har uttalat om den avvägning
mellan skilda samhällsintressen som sker vid otillbörlighelsbe-dömningen.
Behovet av ett främst långsiktigt perspektiv bör som tidigare (3.1) har berörts
vara grundläggande vid tillämpningen. I del följande återkommer jag till vissa
bedömningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
tar därefter upp frågan om formen för ingripande när skadlig verkan
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande lag skall MD genom förhandling söka undanröja skad-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lig
verkan av konkurrensbegränsning. Detta innebär, som jag tidigare har redovisat,
att domstolen i ett rättegångsförfarande först prövar om en påstådd
konkurrensbegränsning med skadhg verkan föreligger. Om MD konstaterar att så är
faUet, börjar ett förhandlingsskede då domstolen söker förmå vederbörande
företagare att vidta rättelse. Denna metod för att få till stånd rättelse
brukar kallas KBL.s förhandlingsprincip. Lyckas MD inte med delta återstår -
bortsett från säljvägransfall - för domstolen endast möjligheten att anmäla
förhållandet till regeringen. Regeringen kan ingripa mot uppenbara
monopolvinster m. m. I övrigt är statsmakterna hänvisade (prop. 1953:103 s. 98)
till möjligheten att ingripa på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar
att den näringsidkare som i dag framkallar skadlig verkan av konkurrensbegränsning
måste medverka frivilligt, om sådan verkan skaU kunna undanröjas av MD i andra
fall än säljvägran. Ett förhandlingsförfarande utan tvångsmedel är därför
alltjämt huvudmetoden på missbruksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om denna metod framhåller
utredningen allmänt att allteftersom erfarenheterna har ökal på
konkurrensbegränsningsområdet detta har gett fog för en strängare bedömning av
sådana konkurrensbegränsande åtgärder som är ägnade att medföra skadliga
verkningar. Motsvarande utveckling har också skett utomlands. Mot bakgmnd av
delta framstår del, säger utredningen, i dagens läge principiellt som
oegentligt att samhället på missbmksområdet i de flesta fall saknar effektiva
tvångsmedel när sam-häUsskadlig verkan har befunnits föreligga. Sådana
tvångsmedel har ansetts naturliga i fråga om lagstiftning på angränsande
områden, anför utredningen. Men också i fråga om rättslig reglering i övrigt,
där angelägna samhällsintressen skall skyddas, torde det enligt utredningen
finnas få motstycken till förfarandet alt det allmännas organ skall gripa in
med endast överläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Visserligen har, påpekar
utredningen, förhandlingsmetoden hiltUls endast i ett fall inneburit ett
direkt misslyckande. Det har dock inte aUtid varit möjligt eller kan i
framtiden bli möjligt för MD att förhandlingsvägen uppnå det från allmän
synpunkt kanske mest tillfredsställande resultatet. Vidare skall det nuvarande
systemets effektivitet bedömas med utgångspunkt också i de praktiska
erfarenheterna från rättstillämpningen i övrigt. Därvid stäUer utredningen
särskilt tidsaspekten i blickpunklen. Utredningen anser att del är av vikt att
samhället ges möjlighet att snabbi och effektivt kunna ingripa i angelägna fall
på missbmksområdet. Del nuvarande systemet är för utdraget och tidskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd föreslår utredningen följande ordning. Om NO bedömer att skadlig
verkan av konkurrensbegränsning föreligger skaU han genom överläggningar med
berörda näringsidkare försöka få till stånd en frivillig uppgörelse som innebär
att den skadliga verkan förhindras. Först om NO misslyckats bör han gå vidare
till MD. Om NO för ärendet till MD skall domstolen, så snart skadlig verkan av
viss konkurrensbegränsning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
visats föreligga, kunna tillgripa en sanktion. En bestämmelse om delta bör, i
likhet med vad som gäller nu, utformas som en generalklausul, fortsätter
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
uttalar utredningen följande. När en generell sanktionsmöjlighet införs blir
givetvis frågan om rättssäkerheten för näringslivet av särskild betydelse.
Härvidlag kan sägas att i en generalklausul - liksom förhållandet är enligt
gällande lag - inte närmare kan anges vilka de åtgärder är som har sådan skadhg
verkan som lagen vUl motverka. På de rättstillämpande organen ankommer då att
konkretisera vad som är oförenligt med lagen. En följd av delta system blir att
del inte aUlid är möjligt att med ledning endast av generalklausulen avgöra om
ett förfarande är oriktigt. Med hänsyn till den oklarhet som sålunda kan gälla
är del av väsentlig betydelse från rättssäkerhetssynpunkt att en sanktion inte
drabbar den som har saknat vetskap om det oriktiga i förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför,
anser utredningen, är det påkallat att generalklausulen utformas så att straff
inte kan tillgripas för en redan vidtagen åtgärd som bedöms oförenlig med
bestämmelsen. I stället bör ett ingripande riktas endast mot att ett visst
närmare beskrivet förfarande tillämpas i framtiden. Genom detta säkerställs att
näringsidkare, som träffas av ingripandel, inte saknar kännedom om vad som i
det aktuella fallet vid tillämpning av klausulen anses vara en skadlig
konkurrensbegränsning. Behovet av rättssäkerhet har därmed tillgodosetts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgmnd finner
utredningen det påkaUat och ändamålsenligt att MD:s ingripanden på
missbruksområdet sker i den formen all domstolen, när skadlig verkan av en
konkurrensbegränsning har konstaterats, kan förbjuda en näringsidkare att
tillämpa visst avtal eller avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande
förfarande för att förhindra sådan verkan. I diskrimineringsfall bör vidare MD
ha möjlighet att — liksom nu - ålägga en näringsidkare att tillhandahålla annan
näringsidkare viss vara, tjänst eller annan nyttighet på viUkor som motsvarar
vad han erbjuder andra näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
eller åläggande bör kunna förenas med vite, uttalar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
alt MD skall kunna meddela förbud eller ålägganden, i stället för att förhandla
om undanröjande av konstaterad skadlig verkan, tillstyrks eller lämnas i
huvudsak utan erinran av KK, MD, NO, KOV, SPK, SIND, länsstyrelserna i
Stockholms och Norrbottens län, Sveriges advokatsamfund, KF, TCO, SACO/SR, LO,
MRF och Svenska dvilekonomförening-en. Förslaget avstyrks av bankinspektionen
och länsstyrelsen i Kronobergs län. Kritiska mot förslaget är också SI m.fl.
Svenska företagares riksförbund, Sveriges köpmannaförbund, LRF och Stockholms
fondbörs. Dessa anser att sanktionerade beslut inte skall kunna meddelas förrän
en förhandling i MD har misslyckats. Handelskamrarna menar att systemet
eventuellt skulle kunna kompletteras med en möjlighet för MD alt meddela förbud
i särskilt aUvarliga faU, om förhandlingar inte leder till någon
överenskommelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som önskar behålla del nuvarande förhandlingssystemet har i
huvudsak följande argument för sin ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Förhandlingsprindpen
i den nuvarande generalklausulen har fungerat<br>
mycket väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Knappast något fall kan
redovisas där den nuvarande ordningen inte har lett till resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tvärtom måste systemet anses ha
betydande positiva effekter med hänsyn tiU den flexibUitel som
förhandlingsprincipen möjliggjort, en flexibilitet som självfallet är av stor
vikt när det gäller att tillämpa en generalklausul som med nödvändighet måste
komma alt bli mycket allmän till sin avfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De tvångsmedel, som nu finns
tillgängliga när det gäller missbmk, har inte behövt tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingsprincipen har visat
sig väl anpassad tUl del svenska näringslivets stmktur och till att lösa
problem av aktuellt slag. Den har på ett intemationellt unikt sätt möjliggjort
nyanserade avvägningar för alt undanröja skadliga konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Eftersom MD i nuläget har
praktiskt taget obegränsade möjligheter alt inom ramen för en
förhandlingslösning välja former för undanröjande av skadlig verkan finns det
anledning all fråga sig om den föreslagna förbudstekniken ger ett tillräckligt
utrymme för MD att på ett effektivt sätt ingripa mot aUa typer av
konkurrensbegränsande förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I vart fall bör förbud få
meddelas först efler förhandlingar. På så sätt ges parterna möjlighet att
friviUigt avpassa avtal eller andra åtgärder så att de inte längre anses ha
skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vitessanktionen kan
ifrågasättas leda till minskad effektivitet genom den besvärliga frågan om
utformningen av ett vitesåläggande. Alt med tvångsåtgärder t. ex. etablera ett
fungerande affärsförhållande mellan leverantör och kund kan erbjuda betydande
vanskligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det nuvarande systemet innebär
en möjlighet till företagsanpassade lösningar som skapar förståelse för en
lojal medverkan av NO:s motpart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag uttala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I och för sig anser jag
all de remissinstanser som har förordat alt förhandlingsprincipen i någon form
bibehålls har visat övertygande skäl för sin uppfattning. Man måste beakta alt
förhållandena är speciella på konkurrensområdet. Jag kan ansluta mig till
uppfattningen alt del kan vara olämpligt eller opraktiskt att helt slopa
förhandlingsinslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är det uppenbart att förhandlingssystemet till sin princip är ovanligt. Del är
särpräglat att ett domstolsbeslut, som betecknar ett visst förfarande m. m. som
samhällsskadligt, skall få sina följdverkningar för det berörda företaget
fastställda genom i de flesta fall endast förhandling meUan domstolen och
företagel om de åtgärder företagel kan vara villigt att vidta. Denna ordning
leder sin motivering tillbaka till den utformning KBL fick år 1953 med ett
förvaltningsorgan som uteslutande hade förhandlingsbefogenheter. Genom
lagändringar därefter har tvångsmedel i form av prisingrepp och säljåläggande
förts in i systemet. Vidare har förvaltningsorganet omvandlats till att i
dagens läge utgöra en specialdomstol och handläggningen alltså blivit judideU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
KBL vid dess tillkomst byggdes på ett förhandlingssystem var i sin tur ett
uttryck för den försiktighet som ansågs nödvändig när ny lagstiftning på
1950-talet infördes på ett oprövat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag fömt berört har i MD sedan år 1953 en rad faktiska situationer prövats i
ärenden om tillämpning av förhandlingsklausulen. Detta har i hög grad
konkretiserat lagstiftningens innebörd. Därför finns det numera i åtskilliga
avseenden ett betydande erfarenhetsmalerial alt bygga på när det gäller de
lägen då samhällel bör gripa in mot konkurrensbegränsande förfaranden.
Omständigheterna är alltså i så måtto väsentligt annorlunda nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan det nuvarande förhandlingssystemet genom uppdelning i ohka skeden i vissa
fall framstå som onödigt utdraget och tidskrävande. Det är angelägel att man i
en ny konkurrenslag inte befäster en ordning som i framtiden kan leda till en
fördröjning när det gäller alt undanröja skadliga verkningar av en
konkurrensbegränsning. Har ett visst företag ett intresse av alt dra ut på
förfarandet kan ytterligare tidsutdräkt lätt uppkomma. Den allmänna kännedomen
om att MD alllid först måste förhandla och, om förhandlingen misslyckas, endast
vid säljvägran har en sanktionsmöjlighet kan försvåra också NO:s arbete och
minska genomslagskraften av de konkurrensvårdande myndigheternas bedömningar.
Detta kan i sin tur innebära en snedvridning av konkurrensen till nackdel för
de näringsidkare som tidigt rättar sig efter de principer som bör gälla i
fråga om vissa konkurrensbegränsande förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det i en marknadsekonomi samhällets uppgift att skapa gynnsamma
villkor för ett fritt näringsliv men också att med tillräcklig effektivitet
motverka sådana förfaranden inom näringslivet som har konstaterats vara
skadliga från konkurrenspolitisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
principiella som praktiska skäl talar alltså med styrka för alt samhället nu
ges möjlighet att när del är lämpligt snabbi kunna gripa in på missbmksområdet
med tvångsmedel som i dagens läge framstår som ändamålsenliga. Samtidigt finns
det som jag tidigare har berört övertygande skäl för alt i någon form bibehålla
ett förhandlingssystem för de ärenden som kräver mer flexibla lösningar. Jag
vill också påpeka att utredningens förslag att uteslutande gå på
tvångsmedelsvägen inte läcker in den situationen alt ett marknadsdominerande
företag blir ineffektivt på ett sätt som innebär skadlig verkan, om man bortser
från prisingrepp. Vid sidan om ett sådant ingrepp saknas i utredningsförslaget
lämplig samhällsreaktion som f. n. består just i ett ingripande med
förhandling. Även om sådana ärenden ännu inte torde ha nämnvärd aktualitet i
det konkurrensvårdande arbetet är det av värde att förhandlingsmöjlighelen
finns kvar också för de nu nämnda fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
naturliga slutsatsen av det anförda är att införa en ordning där domstolen går
fram förhandlingsvägen, om inte omständigheterna talar mot detta. Den
diskretionära avvägning som en sådan ordning kan sägas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kräva
kan med förtroende överlämnas till domstolen. Vägledande vid avvägningen bör
vara vad som framstår som ändamålsenligt från samhällssynpunkl och samtidigt
tillgodoser befogade partsintressen. Ett direktingripande med en
sanktionsålgärd kan te sig naluriigt i klara fall där del inte finns problem
all formulera åtgärdens innehåll och där del skulle le sig stötande eller pä
annat sätt olämpligt att förhandla om verkställigheten. Som exempel kan tas
uppenbara fall av diskriminering eller andra repressiva åtgärder. I andra
situationer kan förhandlingsvägen te sig naturligare och ibland vara mer
framgångsrik än tvångsåtgärder. Dessa kan i det enskilda fallet vara obehövliga
och kan vidare vara för trubbiga med tanke på den tydlighet och konkretion som
av rättssäkerhetsskäl måste iakttas vid utformningen av vad som i ett beslut om
tvångsåtgärder räknas upp som förbjudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall senare (3.3.4.2) kommentera mitt förslag på denna punkt närmare. I detta
sammanhang redovisar jag den föreslagna uppbyggnaden endast i stort. Jag vill
nämna att i fall där en tvångsåtgärd kan vidtas, det måste stå MD fritt att
tillgripa en sådan när en förhandling har misslyckats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den lösning jag här föreslär kan man visserligen alltjämt rikta vissa
principiella erinringar. Lösningen kan ju sägas innebära att ett judicieUt
förfarande inför en domstol i ett visst stadium övergår till en
förvaltnings-mässig ordning inför samma organ. De speciella förhållandena på
konkurrensområdet motiverar dock enligt min mening ett flexibeU system av
detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller valet av tvingande sanktionsform anser jag utredningsförslaget om
införandet av ett med vite förenat förbud mot vissa förfaranden ha klara
förtjänster. Den selektiva form av samhällsingripande som det här är fråga om
ger utrymme för snabba och kraftfulla insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har gett uttryck för oro för att samarbetet mellan NO och
näringslivet skulle sältas i fara om förhandlingsprincipen i MD slopades. I
mitt förslag bibehålls dock denna princip, lät vara med vissa ändringar. Vidare
vill jag liksom utredningen peka på att ett vitessanklio-nerat system lämnar
fritt spelmm för de hittillsvarande överläggningar mellan NO och näringslivet
som i flertalet fall har lett till uppgörelser. Det förhållandet att nya former
för ingripande förs in i systemet drabbar alltså inte företagen i sädana
situationer. Man kan i sig beteckna KBL som en förhandlingslagsttftning i vid bemärkelse
också genom dessa förhandlingar mellan NO och förelagen. Det nya systemet
innebär inte någon förändring därvidlag och bibehåller som sagt ett nödvändigt
förhandlingsinslag också i domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ett förslag om s.k. mdlandom som jag kommer alt ta upp i det följande blir det
vidare möjligt för MD att besluta särskilt i frågan humvida skadlig verkan
föreligger. Skulle domstolen i mellandomen konstatera att en sådan verkan
föreligger, öppnas därmed möjlighet för NO och näringsidkaren att förhandla
fram ett undanröjande av den skadliga verkan utan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
man behöver gå över till en förhandling i MD eller till metoden med
vilessanktionerade förbud m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
hittUls torde aUtså överläggningar mellan NO och företagen komma att utgöra den
primära formen för samhällsingripande mot konkurrensbegränsningar som NO
bedömer ha skadlig verkan. En sådan ordning innebär dock all man måste söka
främja en balans i systemet, bl. a. i den formen att MD tillförs nog med
ärenden för att kunna fylla sin roll som prejudikatskapande instans. Jag tar
upp denna fråga även i del följande (3.7.2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar den av utredningen föreslagna missbruksbestämmelsen som ger möjlighet
för MD all vid vite förbjuda en näringsidkare att tillämpa ett visst avtal,
avtalsviUkor eller annat konkurrensbegränsande förfarande, när domstolen har
funnit skadlig verkan föreligga. Vidare delar jag utredningens uppfattning alt
nuvarande åläggande i diskrimineringsfall bör bibehållas. Jag tar dock senare
(3.3.4.2) upp frågan om huruvida det bör finnas en generell möjlighet att
meddela åläggande även i vissa andra fall. Därvid redovisar jag också i övrigt
den tekniska utformningen av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3,2.2
Erfarenheterna vid hittillsvarande rättstillämpning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utformningen av en ny konkurrenslag, byggd på begreppet skadlig verkan, är det
av vikt alt tillgodogöra sig erfarenheterna vid rättstillämpningen sedan år
1953. Också för att ge lagstiftningens innehåll en konkretion är del lämpligt
att jag här redovisar den översiktsbild utredningen tecknar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en böljan vill jag erinra om ett förut återgivet uttalande av utredningen. Den
framhåller att den föreslagna missbruksbestämmelsen i likhet med 5 § KBL ger
utrymme för fortsall rättsbildning och utfyllnad inom den givna yttre ramen.
Vidare uttalar utredningen all - eftersom förhållandena på det område där
regeln skall tillämpas är föränderliga - man varken kan eller bör ställa upp
ett detaljerat schema över vilka konkreta företeelser ingripanden kan riktas
mot. Utredningen anser i stället att del, på sätt som gäller redan nu, bör
lämnas ål de rättstillämpande organen att bedöma när ingripande skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av vad jag
tidigare har uttalat är det naturligt att jag ansluter mig tiU utredningens
synsätt. Därmed är också sagt all inte heller jag finner ett sådant detaljerat
schema möjligt. Utredningen har dock vall alt söka finna bl. a. urskiljbara
marknadssituationer som kan vara av särskilt intresse från konkurrensfrämjande
synpunkt. Till en början söker utredningen därvid ange faktorer som bör
uppmärksammas när en analys skall göras beträffande konkurrenssituationen på en
viss konkret marknad, en marknadsanalys. Jag kommer först att redovisa
uttalanden som utredningen gör rörande denna analys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför till en början följande: Generellt kan med avseende på
skadlighelsbedömningen av de skilda huvudtyperna av konkurrensbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gränsning
sägas att var och en kan förekomma under skiftande marknadsförhållanden.
Vidare kan skilda konkurrensbegränsningar ha olika betydelse från allmän
synpunkt. Det kan röra sig om skadlig verkan som är relativt begränsad. Men det
kan också vara fråga om högst allvarliga skadliga konkurrensbegränsningar. I
det sista fallet kan anledningen vara begränsningens utbredning på marknaden.
Men effekterna kan också hänga samman med marknadsstrukturen. Vidare gäller
alt vid skadlighelsbedömningen måste beaktas inle bara effekten inom del
säljled där konkurrensbegränsningen utövas. Av lika stor vikt är vad som kan inträffa
i följande eller tidigare led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av en viss huvudtyp av konkurrensbegränsning kan därför falla ut olika i skilda
marknadssituationer, fortsätter utredningen. Generella uttalanden kan inte
göras i fråga om graden av olämplighel eller lämplighet i fråga om varje
huvudtyp av konkurrensbegränsning. Däremot är del möjligt alt beskriva vissa
marknadssituationer där starka skäl kan tala för förekomsten av skadlig verkan
när en viss konkurrensbegränsning är för handen. Av central betydelse i ett
ärende är att genom en marknadsanalys söka fastställa graden av konkurrens
respektive koncentration på den konkreta marknaden. Härvid gäUer del omfånget
av den makt eller kontroll som vissa ekonomiska subjekt kan utöva över andra
saml den bindning i övrigt som kan finnas mellan sådana. Men det är också
fråga om konkurrensens kvalitet, dvs. dess grad av effektivitet, fortsätter
utredningen. Vidare bör hänsyn tas till bl. a. importmöjligheterna, aktuell
och potentiell substilulskonkurrens, marknadsandelar och marknadspositioner
för företagen på marknaden, marknadstendenser, förelagsstrukturen,
konkur-rensinlensilelen saml eventuella hinder för marknadstillträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytteriigare
anför utredningen följande (s. 254, jfr s. 250, 359 och 399): Bestämmandet av
vad som skall anses vara marknaden för viss nyttighet erbjuder särskilda
problem. Kärnfrågan gäller vilka produkter som är ägnade att konkurrera med
varandra. Det är här aktuellt att bedöma den funktion viss nyttighet har, dvs.
vilket behov den kan fylla. Man kommer därmed över i frågeställningen vilka
substitut som finns eller kan komma att utvecklas. Därmed prövas den
potentiella konkurrensen. Av betydelse är då också de jämförda produkternas
egenskaper samt vidare bl. a. pris och distributionsform. Också bör
uppmärksammas hinder som kan finnas för andra all vinna tillträde till
marknaden, köparpreferenser och möjligheten till efterfrågeomsvängningar.
Vidare är det aktuellt att ta ställning till bl. a. den geografiska
avgränsningen av marknaden samt frågan huruvida viss produkt utgör en egen
marknad eller ingår i en större sådan. Del är den relevanta marknaden som skall
avgränsas innan del är möjligt att fastställa ett företags position och styrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
drar vissa slutsatser av del anförda och uttalar (s. 395) därvid aUmänt
följande i fråga om den marknadssituationen alt något eller några företag har
en dominerande ställning: Mot denna bakgrund får sägas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
skilda former av konkurrensbegränsningar som utövas av ett företag, en sammanhållen
gmpp av förelag eller samverkande, i och för sig frislående företag, som är
dominerande på viss marknad i ett eller flera säljled i allmänhet måste ägnas
särskild uppmärksamhet. Det är här fråga om en koncentration som kan visa sig i
form av ett ägande, som omfattar flera företag, men också genom kraftiga,
sammanhållande kopplingar mellan skilda företag. Ju större marknadsdominansen
är, desto större är riskerna för skadlig verkan. Detta kan visa sig i fråga om
snabbare prisstegringstakt än på andra jämförbara produkter, hög lönsamhet
eller stelhet i förelags-stmkturen. Effekterna på prisbildningen och
effektiviteten inom branschen av företagens konkurrensbegränsande åtgärder kan
då ofta vara så negativa att skadlig verkan föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas att utredningen i annat sammanhang (s. 250) uttalar att det i
begreppet dominerande ställning inte ligger att skadlig verkan måste förekomma.
Från konkurrensvårdande synpunkt tilldrar sig dominanssituationen dock
särskilt intresse, menar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
uttalar (s. 250) utredningen bl. a. följande: Vid en konkurrenspolitisk
värdering av dominansproblemel får tiU en början uppmärksammas de
effektivitetsvinster som kan uppnås vid ökad stordrift och koncentration. Till
detta kommer att Sverige internationellt sett har en liten hemmamarknad. Inom
t. ex. industriproduktionen kan sålunda också den som dominerar viss svensk
marknad vara ekonomiskt mindre betydande vid verksamhet på en internationell
marknad. Marknadsdominans behöver därför inle innebära något som efter
avvägning av skilda intressen framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Till
detta kommer att det utrymme som finns för förelag att uppnå en dominerande
ställning ofta begränsas genom förekomsten av faktisk eller tänkbar importkonkurrens.
Också om de fall av dominans som därefter kan kvarstå förmodligen inte är många
är dock tydligt att i dessa fall den dominerande positionen kan vara förenad
med påtaglig grad av skadlighet. TiU denna bedömning bidrar främst två
omständigheter. I skyddet av en dominerande ställning kan vissa förelag tillåla
sig diskriminering eller på annat sätt repressiva åtgärder mot köpare och
kvarvarande eller presumtiva konkurrenter. Sådana åtgärder får särskilt
allvarliga följder, eftersom exempelvis köpare som missgynnas kanske inte kan
vända sig till andra leverantörer. Skadlig verkan är alltså enligt vad del
synes nära förknippad just med maktpositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fortsätter: Men också för det dominerande förelagets interna handlande innebär
den starka ställningen på marknaden vissa risker. I blickpunkten kommer här att
den skyddade ställningen kan leda till minskad effektivitet samt brister i bl.
a. rationalisering och produktutveckling. Detta kan innebära skadlig verkan
eftersom ett ändamålsenligt resursutnyttjande är av väsentlig betydelse från
allmän synpunkt. En annan aspekt rör här det förhållandel all exempelvis en
dominerande koncern med verksamhet inom olika områden kan bli något av en
sluten intern-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>marknad
(s. k. reciprocal dealing). Också delta kan föra med sig nyss nämnda följder.
Vad som nu har berörts kan givelvis leda till all företaget håller för höga
priser. Detta kan ske i vinstsyfte genom uttagande av monopolvinst. Alternativt
eller samtidigt kan det bero på all företaget till följd av ineffektivitet
arbetar med för höga kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är uppenbart, menar
utredningen, att frånvaron av en effektiv konkurrens - som skaU utgöra det
primära medlet för alt uppnå en från allmän synpunkt önskvärd prisbildning och
struktur - innebär att en viktig spärr mot skadliga verkningar har avlägsnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens redovisning
av hur en marknadsanalys bör göras belyser väl dessa frågeställningar. Den
modell för bedömningen som utredningen StäUer upp tar sin utgångspunkt i bl. a.
ett tidsperspektiv och inle i ett statiskt synsätt. Avgörande för bedömningen
blir därmed den troliga utvecklingen på en viss marknad och inte de för
ögonblicket föreliggande marknadspositionerna mellan företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liksom utredningen anser
jag att det skydd som marknadsdominansen ger innebär att en viktig spärr mot
skadlig verkan saknas. En generell slutsats blir därmed att dominanssiluationen
är förenad med påtagliga risker för effekter som är aUvarliga från konkurrenssynpunkt.
Ser man samlat på det material och de överväganden utredningen redovisar i sitt
betänkande står det samtidigt klart att det är svårt att ställa upp en slags
presumtion för skadliga interna eller externa verkningar vid den marknadssituation
som en dominerande ställning utgör. Också utredningen anser all del i begreppet
marknadsdominans inte ligger att skadlig verkan måste förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror att mer ingående anvisningar från lagstiftaren i allmänhet inte är möjliga
på detta område. Det bör, såsom också utredningen är inne på, vara en uppgift
för de rättstillämpande organen att bygga vidare på lagstiftarens intentioner
med lagen och att därvid vidareutveckla vad som bör gälla. Här liksom i övrigt
måste bedömningen präglas av en helhetssyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda ulvisar dock tydligt alt de konkurrensfrämjande myndigheterna måste
ägna särskild uppmärksamhet ål de förfaranden som marknadsdominerande företag
tiUämpar liksom åt själva den slruktursituation som dominansen kan spegla. Jag
menar att det måste vara en väsenfiig uppgift för en ny konkurrenslag att medge
effektiva ingrepp mot missbmk av en marknadsdominerande ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har hittills behandlat
utredningens modeUför analys av konkurrenssituationen på en viss marknad.
Vidare har jag tagit upp utredningens bedömning av graden av fara för skadlig
verkan i vissa marknadssituationer. Vid sidan av detta redovisar utredningen
en mer aUmän uppfattning om vissa av de olika huvudtyperna av
konkurrensbegränsningar. Jag vill något beröra också den sidan av saken. Det
bör då framhållas att en del av de uttalanden som jag återger präglas av att
utredningen i första hand har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>prövat
om förbudsmetoden borde tiUgripas, alltså tekniken med generella,
straffsanktionerade förbud. Mitt ställningstagande i lagstiftningsärendet
innebär att denna infallsvinkel inle får samma aktualitet, på sätt som kommer
att framgå av det följande (3.4.4). Utredningens bedömningar synes mig detta
oaktat på många punkter värdefulla, bl. a. genom beskrivningen av de faktiska
omständigheter som kan behöva uppmärksammas i samband med skilda huvudtyper av
konkurrensbegränsningar. Jag vill peka på att de av utredningen redovisade
bedömningarna föranlett detaljerade och omfattande synpunkter vid
remissbehandlingen. Därvidlag hänvisar jag till remissammanställningen (Bilaga
3).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen tar till en
början (s. 224) upp bedömningen av prissättning i en gemensam säljorganisation
och anför bl.a.: Här är del fråga om alt konkurrenter, som är självständiga
företagare, går samman om all sälja sina produkter genom en säljorganisation -
ett bolag eller en förening. Mot sina kunder, som förut kanske har kunnat i
viss utsträckning spela ut dem mot varandra, uppträder de därefter som en
enhet. Med detta kan jämställas att en av de samarbetande sköter försäljningen
för allas räkning. Samarbetet i en sådan organisation fömtsätter normalt att
produkterna åsätts samma priser. Därmed elimineras priskonkurrensen helt.
Mestadels avstår de samarbetande från att konkurrera med varandra också i fråga
om produktegenskaper, sortiment, service, distribution och marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
form av konkurrensbegränsning som säljorganisationen innebär kan, säger
utredningen vidare, rätt ofta ha positiva sidor på så sätt att samordningen ger
vinster från rationaliseringssynpunkl, t. ex. genom lägre totala sälj- och
transportkostnader. Del kan därvid vara fråga också om minskade utgifter för
personal, fakturering, marknadsföring, lagerhållning och produktutveckling m.
m. Utredningen fortsätter: Just samordningsvinster utgör den påtagliga
skillnaden mellan samverkan med säljorganisation som medel och samarbete där
var och en själv sköter försäljningen men alla tillämpar samma lägsta pris e.d.
Rationaliseringseffekten avser dock oftast endast en säljfunktion. På produktionssidan
brukar i sådana faU, såsom riktprisutredningen har påpekat (SOU 1966:48 s. 91),
företagen fortfarande arbeta som självständiga enheter. Eftersom någon form av
kvotering av leveranserna ibland blir nödvändig, kan produktionsstrukturen
komma alt bevaras i en kanske orationell form. Härvidlag kan riskerna för
negativa verkningar bedömas vara i stort sett desamma som beträffande
priskarteller. Del är sålunda i vissa fall alt befara all prisnivån anpassas
till de minst effektiva av de samarbetande förelagen. I ett sådant fall kan de
mera effektiva förelagen i skydd av samverkan göra större vinster som inle
kommer konsumenterna tiU godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang erinrar konkurrensutredningen om att riktprisutredningen
uttalade bl. a. följande (SOU 1966:48 s. 91 f) i fråga om säljsamar-bele:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av försäljningsorganisationernas effekt kan göras än mindre generell än när det
gäller priskarteller. Försäljningsorganisationerna medför vissa positiva
effekter som priskartellerna saknar, medan risken för negativa verkningar i
stort kan bedömas vara densamma. Tendensen mot ökad samverkan i form av
gemensam försäljningsorganisation är tydlig, och ett förbud enbart mot
priskarteller skulle otvivelaktigt påskynda denna utveckling. I vissa fall
synes försäljningsorganisationerna utgöra ett skede i en utveckling mot
fuUständigare sammanslagningar. Önskvärdheten härav blir beroende av
ställningstagandet till problemet företagskoncentration och mera distinkta
monopolsituationer kontra samverkan mellan finansiellt och organisatoriskt
fristående företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konkurrensutredningens uppfattning visar bl. a. de konkurrensvårdande
myndigheternas erfarenheter, alt del alltjämt saknas fog att påslå att
säljorganisationer generellt har skadlig verkan. Särskilt påtagligt kan detta
vara där mindre företag går samman för att hävda sig i konkurrensen med andra.
Vid en blockbildning med intensiv konkurrens kan ibland saknas varje form av
skadlighet. För att viss säljorganisation skall kunna påstås vara skadlig krävs
alltså en analys av den marknad inom vilken organisationen verkar och, såsom
riktprisutredningen har framhållit (SOU 1966:48 s. 105), en bedömning av
konkurrensbegränsningens verkningar på förelagsstrukturen, prisnivån och
kostnadsstrukturen, uttalar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därefter
(s. 226 ff.) prövar utredningen frågan om vilken ställning som bör tas
beträffande öppna, horisontella prisrekommendationer. Utredningen redovisar
bl. a. dessa överväganden: Prissamverkan i denna oförbindande form är sedan
länge vanligt förekommande. Huvudformerna av samverkan är dels rekommendationer
som utges av föreningar i vilka konkurrenter inom viss bransch ingår, dels
prisavtal mellan konkurrerande företag. De flesta rekommendationerna avser
lokalt verksamma näi-ingsid-kare. Av de riksomfattande avtalen avser flertalet
drkaprislislor som utges av branschföreningar. Vid bedömningen av horisontella
prisrekommendationer möter delvis samma avvägningssvårigheter som tidigare har
redovisats i fråga om vertikala cirkapriser. Den grundläggande frågan är också
här humvida skadliga verkningar generellt får antas var förknippade med
rekommenderade priser. Som en fördel med horisontella prisrekommendationer
brukar anges att de besparar förelagen att själva utarbeta egna kalkyler. En
cirkaprislisla kan därför för mindre företag med starkt begrän-§ade resurser
för egen kalkylering vara ett värdefullt hjälpmedel. Främst gäller detta om
företagel arbetar med ett mycket stort antal artiklar. Horisontella
cirkaprislistor kan också vara av värde för senare led genom att köparna får
lättare att göra prisjämförelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
dessa fördelår skall ställas de nackdelar som prisrekommendationerna kan
medföra, säger utredningen och fortsätter: Cirkapriserna kan komma att sättas
på en nivå som ger också mindre effektiva företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>kostnadstäckning
och lönsamhet. Härigenom överkompenseras rationella 5 Riksdagen 1980/81. I
saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företag.
Möjligheterna att hålla cirkapriserna på en hög nivå ökar ju större andel av
marknaden som de samverkande förelagen har. Detta innebär inte bara negativa
effekter på prisbildningen. Det finns också risk för skadlig verkan i form av
orationell företags- eller branschstruktur. Vid horisontell prissamverkan
förekommer rätt ofta stor prisföljsamhet till de rekommenderade priserna.
Härigenom kan prisrekommendätionerna motverka en aktiv priskonkurrens genom att
företagen lättare kan hålla sig till en etablerad prisnivå. Bedömningen enligt
KBL av horisontell cirkaprissällning har till stor del baserats på hur
cirkapriserna har påverkat prisnivån med beaktande av kostnaderna vid en drift
som ter sig rationell med hänsyn till förhållandena i branschen. Vidare har
beaktats följsamhelen till den åsatta cirkaprisnivån. Båda dessa förhållanden
kräver för en närmare analys ett omfattande utredningsarbete. Det har av NO mot
denna bakgrund bedömts inte vara möjligt att mer ingående granska mer än ett
fåtal av de cirka 300 horisontella prisrekommendationer som för närvarande
finns i kartellregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar vidare bl. a.: Även i sådana fall där horisontella prisrekommendationer
inte leder till stor prisföljsamhet kan negativa effekter uppkomma. En sådan
situation föreligger där cirkaprisnivån medvetet av de samverkande företagen
lagts på en så hög nivå att det inte är möjligt att fullt ut tillämpa denna
prisnivå (överprissättning). Den höga cirkaprisnivån kan av företagen användas
som jämförelse när man anger de egna -lägre - priserna. Köparna, exempelvis
konsumenterna, kan då få intrycket av att göra ett förmånligt köp när man får
en stor rabatt på det fiktiva priset. Om cirkapriserna i stäUet avser produkter
som säljs till yrkesmässiga förbmkare skapar den höga cirkaprisnivån ett
utrymme för stora rabatter som medför risker för en väsentlig diskriminering av
främst mindre köpare. Dessa känner i regel inte till de rabattvillkor som
tUlämpas gentemot andra köpare varför diskrimineringen är svår att upptäcka och
därmed att motverka. Gemensamt för båda dessa fall av cirkapriser på en orealistiskt
hög nivå är att prissättningen, trots att den oftast inte följs av företagen,
ändå skapar en högre prisnivå än vad som skulle vara möjligt utan
prissamverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisstelhet
eller fiktiv prissättning m. m. är dock inte en självklar följd av ett cirkaprissystem,
lika litet som ett sådant system automatiskt innebär en för hög kostnadsnivå
eller leder till ineffektivitet, säger utredningen och fortsätter: Avgörande
för utvecklingen på en marknad där cirkapriser tillämpas är nämligen i princip
de konkurrensförhållanden som där råder. När de som samverkar genom egna
prisrekommendationer är utsatta för intensiv konkurrens från utomstående
företag eller block av företag, som kanske har egna cirkaprissystem, är det
uppenbart att skadliga verkningar inte måste vara förbundna med
cirkaprissättningen. Det ligger nämligen i sakens natur att i denna
marknadssituation de skilda cirkaprissystemen i allmänhet får anpassas till vad
som är konkurrenskraftigt. Vidare torde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inle
sällan gälla att närvaron av sådan sidokonkurrens minskar följsamheten till
cirkapriserna. Till detta kommer att cirkaprissättningen ibland har endast
mindre inverkan pä den faktiska prissättningen. - Mot denna bakgmnd måste,
såsom riktprisutredningen har framhållit (SOU 1966:48 s. 107), i varje enskUl
fall prövas vilket inflytande de prissamverkande företagens prissättning har
på prisnivån i branschen, regionalt eller för hela landet. När det finns olika
företagsgmpper på marknaden är del bl. a. av stort intresse att utreda vilket
block som kan betecknas som prisledande. Också vad riktprisutredningen
ytterligare har anfört (SOU 1966:48 s. 106) synes enligt konkurrensulredningen
alltjämt äga relevans:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensintensilelen
bör bedömas inte endast efter förekomsten av direkt priskonkurrens utan också
efler struklumtvecklingen. I en bransch, som under relativt oförändrade
efterfrågeförhåUanden karakteriseras av omfattande stmkturförändringar, kan
konkurrensen antas vara verksam, även om den inte kommer till uttryck i mera väsentliga
skillnader i pris mellan olika företag eller förelagsgrupper. Starka indicier
på skadlig verkan föreligger däremot, när strukturen i en bransch med
prissamverkan kan betecknas som statisk och inträffade kostnadsökningar, t. ex.
lönehöjningar, tämligen omedelbart och fullständigt slår igenom i
prissättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det anförda har konkurrensutredningen funnit att ett
priskartellförbud f. n. inte bör täcka vad som endast är vägledande priser i
det horisonteUa ledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
tillägger: Den nu förda diskussionen avser prissamverkan som endast är
vägledande för dem som berörs därav och som redovisas öppet. Det är emellertid
uppenbart att det i praktiken kan förekomma ett samarbete som utåt framträder
som endast väglednde men som enligt de samarbetandes avsikt skall utgöra en
bindning av prisnivån. Självfallet skall i sådant fall avseende fästas vid vad
samarbetet i sak innebär och inte vid den yttre formen. Avgörande därvid är bl.
a. hur parterna uppfattar samverkans reella innebörd och hur tUlämpningen har
skett. Förekomsten av påtryckningar mot dem som visar obenägenhet all följa ett
cirkapris talar därvid för att syftet är alt binda priserna. Vidare gäller att
dold samverkan generellt måste uppfattas som en prisbindning oavsett den yttre
formen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
får tilläggas att utredningens uttalanden rörande prisbindning lar sikte på det
straffbelagda förbud mot priskarteller som utredningen föreslog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar vidare sammanfattningsvis följande: En situation där påtaglig fara för
negativa effekter oftast föreligger är när de samverkande företagen
tillsammans har en dominerande ställning på marknaden. Det kan exempelvis röra
sig om prisledare. Här bör bedömningen av horisontell prissamverkan mer
genereUt kunna ta detta förhållande till utgångspunkt. Mer omfattande
undersökningar av prisföljsamhet och pri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sernas
relationer till kostnaderna bör kunna förbehållas särskilt svårbedömbara fall.
Redan det förhållandet att faran är påtaglig för all negativa effekter skall uppslå
av den art som skadlighetsbegreppet innesluter gör det i princip påkallat att
det framgår av det material som föreligger i ärendet att samverkan ger vinster
eller besparingar som är av vikt och som på något sätt kommer konsumenterna
till godo. Därefter får den totala avvägningen ske i skadlighetsfrågan.
Förenklade prisjämförelser för kö-pama kan normalt inte utgöra tillräckliga
skäl för all godtaga samarbetet mellan de marknadsdominerande. Detsamma gäller
bl. a. i fråga om kostnadsbesparingar avseende kalkylering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med sina överväganden rörande förbud mot marknadsdelning tar
utredningen särskilt upp specialiseringsavtal (s. 232). Härvidlag ullalar
utredningen bl. a. detta: Beträffande specialiseringsavtal, som är den form av
delning som snabbast växer i omfattning, gäller sålunda rätt ofta att
stordrU"lsfördelar uppnås, vilka kan uppväga den nackdel som det i och för
sig innebär att faktisk eUer potentiell konkurrens upphör. Dessa
rationaliseringseffekter gör del tydligt att ingripanden mot dessa avlal också
i fortsättningen bör ske enligt missbruksmetoden. Vidare finner utredningen i
fråga om avtal med i regel utländska företag om hemmamarknadsskydd att det med
hänsyn till främst de internationella aspekterna f n. inte finns tillräckliga
skäl alt låta sådana avlal träffas av ett generellt förbud. TiU de faktorer som
här kommer in i bilden hör sålunda hänsyn till internationell reciprocitet,
dvs. stäUningstaganden i andra länders konkurrenslagstiftning till
hemmamarknadsskyddsavtal som verkar till nackdel för svensk export.
Konkurrensreglerna i Sveriges frihandelsavtal med EEC och CECA samt i
EFTA-konventionen kan också få betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Också
beträffande konkurrensbegränsningsområdet i övrigt har utredningen prövat om
förbudsprincipen bör tillämpas. Utredningen har dock funnh att fog saknas för
detta, när en grundsats om generell skadlighel som skäl för förbud mot viss
konkurrensbegränsning upprätthålls. Vidare uttalas: Detta innebär inte att det
saknas andra beteenden än de enligt förslaget förbjudna som kan vara klart
olämpliga. Hit hör väsentligen vad man sammanfattningsvis brukar kalla för
diskriminering, dvs. missgynnande åtgärder som ett säljled utövar mot ett
annat. De repressiva åtgärderna kan också gälla skilda former av påtryckningar som
konkurrenter utövar mot varandra. Från tillämpningen av KBL är välbekant sådana
påtryckningsmedel som bojkott, sälj- eller köpvägran i övrigt, diskriminerande
säljvill-kor och annat, fortsätter utredningen som till en början lar upp
säljvägran.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar bl. a. (s. 233): Det grundläggande problemet är inte att ta ställning i
frågan humvida någon skall tillålas att på ett från allmän synpunkt otiUbörligt
sätt försvåra annans näringsutövning genom säljvägran. Svaret på detta måste
naturligen bli nekande och detta är också gällande rätts ståndpunkt.
Svårigheten beslår i stället däri alt del i princip måste stå en näringsidkare
fritt att bestämma t. ex. med vilka han vill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upprätthålla
affärsförbindelse, så länge inte därigenom exempelvis en presumtiv kund
missgynnas i förhållande till andra kunder som gentemot honom fullgör samma
prestation som den missgynnade skulle kunna göra. Ett förbud mot diskriminering
kan således inte byggas på den yttre handlingen att köp eller försäljning inte
kommer till stånd. I stäUet måste faststäUas skälet till detta och effekten för
den som berörs därav. Till delta kommer att också när ett missgynnande har
visats föreligga inle heller detta ofrånkomligt innebär att sådan verkan
föreligger. Finns exempelvis i fråga om säljvägran fullgod
ersättningsprestation att tUlgå på villkor som inte är missgynnande, kan det
ibland vara så att den som har vägrats att köpa en vara m. m., som inte är
väsentlig för honom i hans sortiment, inte med fog kan påstås ha fått sin
näringsutövning hindrad eller försvårad på ett sätt som är otillbörligt från
aUmän synpunkt. - På gmnd av del anförda och med hänsyn till erfarenheterna
från rättstillämpningen under gångna år finner utredningen det f. n. vara
ofrånkomligt att missbruksprincipen används i de nu berörda fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
går därefter över till ett särfall av säljvägran, bojkotten. Som sådan bmkar
man beteckna en säljvägran som är resultat av en gemensam aktion från
konkurrenters eller flera leverantörers sida. Enligt utredningens uppfattning
kan bojkotter endast i undantagsfall bedömas annat än som skadliga eftersom de
i regel är oförenliga med de principer som ligger till gmnd för KBL och för den
nu föreslagna lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Härefter behandlar
utredningen prisdiskriminering och uttalar bl. a. följande: Ett missgynnande
kan vidare förekomma också i den formen att exempelvis en säljare visserligen
inte vägrar att leverera men gentemot viss kund tUlämpar villkor som är sämre
än vad andra kunder i samma situation erbjuds. Detta kallas vanligen
prisdiskriminering. Att inte heller i dessa fall förbudsprincipen är lämplig
förklaras av flera omständigheter. TUl en början är differentierade villkor för
olika kunder normalt förekommande och oundvikliga från rationella utgångspunkter
när de har en ekonomisk gmnd, såsom att vissa kunder genom större inköp per
leverans, säsongsmässigl anpassad ordergivning eller annat liknande minskar
leverantörens kostnader för den prestation som är i fråga. På delta bygger i
många fall förekommande rabaltskalor och liknande. Sådan differentiering utgör
inte någon form av diskriminering om samma vUlkor tillämpas för kunder vars
prestationer är likvärdiga. Problemet blir därmed alt man i varje särskilt fall
måste fastställa om differentieringen utgör ett missgynnande. Vad frågan här
rör är humvida de tillämpade villkoren brister i prestationsanpassning när det
gäller behandlingen av den som får visst pris jämfört med andra som inte får
detta. Redan därför framstår ett straffbelagt förbud som olämpligt. TUI detta
kommer att, även om ett förbud skulle riktas in direkt på vad som i allmänna
ordalag beskrivs som ett missgynnande, därmed inte är sagt att skadlighet i
KBL:s mening alltid föreligger. Är den vara eller tjänst som diskrimineringen
gäller inte väsentlig för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>köparen
i dennes sortiment och finns fullgod ersättningsprestation att tillgå på
villkor som inte är missgynnande behöver, som nämndes tidigare i fråga om
säljvägran, så inte vara fallet. Det sagda har motsvarande tillämpning vid
sådant missgynnande som kan bestå i att viss köpare men inte andra köpare får
s. k. maktrabatt. - Med hänsyn till det anförda är det enligt utredningens
bedömning också här ofrånkomligt att ingripanden åtminstone f. n. måste ske
genom en individuell prövning enligt missbmksprind-pen. Utredningen framhåller
att det vid denna bedömning naturligen vilar på den som behandlar skilda kunder
olika att lägga fram allt det material han menar utgör stöd för att villkoren
är prestationsanpassade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
tar sedan upp exklusivavtal med marknadsdelning och anför följande: En annan
fråga har visst samband med det föreslagna förbudet mot
marknadsddningskarteller. Det sistnämnda äger som har framgått tillämpning på
det horisontella ledet och avser aUtså åtgärder varigenom konkurrenter eller
presumtiva sådana inbördes begränsar konkurrensen. Men också genom åtgärder i
det vertikala ledet kan uppnås en hknande effekt, som en följd av dirigering
från ett säljled mot ett annat eller genom samverkan mellan skilda led.
Exklusivavtal, som ofta är förenade med områdesdelning, utgör ett exempel på
delta. Genom dessa avtal kan i olika omfattning hindras konkurrens mellan en
säljares återförsäljare. Delta kan leda tiU att mindre effektiva företag får
ett skydd mot andra företag som i sin tur hindras att expandera på ett sätt som
vore möjligt på en friare marknad. Detta hinder mot inommärkeskonkurrens medför
en risk för en ineffektiv företagsstmktur vilket gäller i än mer ökad
omfattning om systemet har utformats så att också mellanmärkeskonkurrensen
försvåras. Ytterligare en viktig aspekt är den nyelableringsförsvårande
effekten av dessa avtal. Om genom dem alla attraktiva återförsäljare binds upp,
bildas därmed en marknadsbarriär som kan hindra potentiellt konkurrerande
produkter att komma in på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fortsättningen framhåller utredningen vanskligheten i bedömningen av
exklusivavtal. Den uttalar: Vad som präglar situationen är den nära anknytningen
till leverantörens säljpolitik och hans urval av återförsäljare. Ett nära
samband föreligger också med det selekliva försäljningssystemet som inte i sig
behöver innebära en konkurrensbegränsning med skadlig verkan och som kan vara
förenlig med välmotiverade överväganden. Medan exklusivavtal med
områdesdelning i ett efterföljande led således kan där mbba konkurrens och
effektivitet kan alltså ett förbud mot delning m.m. samtidigt få omedelbara
återverkningar i fråga om leverantörens effektivitet och konkurrensförmåga.
Humvida detta är av underordnad betydelse jämfört med effekten i efterföljande
led låter sig inte besvaras generellt. Enligt konkurrensutredningens bedömning
ger mot denna bakgrund erfarenheterna av utvecklingen inte i dagens läge
tillräckligt underlag för ett förbudsingripande mot vertikal marknadsdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de nu berörda fallen finns andra former av konkurrensbegrän-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sande
åtgärder, såsom konkurrensklausuler, försäljning till underpris, andra former
av etableringskontroll, privat auktorisation m.m., uttalar utredningen. Den
anser att det f. n. inte kan i något av dessa fall hävdas att förbudsprincipen
skulle vara lämpligare än missbmksprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har nu redovisat
utredningens mer allmänna överväganden vid bedömning av frågan humvida
ytterligare straffbelagda förbud borde införas. När det sedan gäller
tiUämpningen av en missbruksbestämmelse uttalar utredningen bl. a. följande (s.
396): Diskriminering genom säljvägran eller missgynnande viUkor m.m. utgör
typexempel på vad som kan försvåra annans näringsutövning. Oavsett
diskrimineringens omfattning kan ett sådant förfarande i allmänhet inte
accepteras. Diskriminering som utövas av dominerande företag är särskilt
aUvarlig. Ett nära samarbete med det sagda har vad som ibland kallas
maktrabatter. Det kan här gälla årsbonus eller annat som aUmänt gynnar större
köpare i förhållande tiU mindre sådana, utan att deras prestationer motiverar
detta från kostnadssynpunkt. Enligt utredningens mening bör det också i
fortsättningen i princip ankomma på rättstiUämpningen att ta ställning tUl
maktrabalterna. Begreppet saknar en aUmängiltig innebörd och kan läcka en rad
olika situationer. Ett nära samband med berörda frågeställningar har vidare en
företagares allmänna säljpolitik i fråga om olika kunder, oavsett om några av
dessa har en maktposition gentemot företaget. Utredningen vill peka på vikten
av att granska rabattens effekter både i leverantörsledet och i handelsleden.
Ibland kan rabatten ha positiva effekter genom att den medför större rörlighet
i prissättningen och en skärpt konkurrens. I vissa fall kan dock den som
erhåller rabatten tänkas utnyttja förmånen till alt tränga undan
konkurrenterna. En redan försvagad konkurrens i en bransch kan därmed
ytterligare minska i styrka. Ett allvarligt fall föreligger om effektiva men mindre
företag får ett bestående handikapp i konkurrensen genom att de inte får del av
en rabatt som de hade bort erhålla. Om detta sker systematiskt och under
längre tid kan det få betydande negativa konsekvenser för branschens
effektivitet, struktur m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fortsätter: Vidare gäller alt förekomsten av en maktrabatt synes nära kopplad
med situationen att köparen är prisledare eUer på annat sätt dominerande på
marknaden och därigenom kan diktera sina viUkor. Maktrabatteringen synes alltså
ofta leda till ytterligare tillväxt i fråga om det dominerande företaget.
Därmed föds kanske nya anspråk. Balansen i det ekonomiska systemet kan
därigenom påtagligt rubbas. - I fråga om vertikala exklusivavtal med
områdesdelning finns det också anledning att noga följa utvecklingen. Risker
för bl. a. en ineffektiv förelagsstruktur samt prishöjande verkningar kan här
föreligga, särskih om avtalen dessutom har kopplats med andra
konkurrensbegränsningar. Därvid kan del röra sig exempelvis om vertikala eller
horisontella prisrekommendationer. Liksom eljest har del särskUd betydelse om
konkurrensbegränsningen omfattar en större del av marknaden. Vid bedömningen
måste dock även beaktas hur ett ingripande inverkar på det tidigare ledet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan konkurrensbegränsning som i sammanhanget särskilt har övervägts av
utredningen är stora inköpskarteUer. Täcker en sådan kartell mer eller mindre
en hel marknad måste detta bedömas som allvarligt om tidigare led kan skadas
eller samverkansvinster inte kommer tUl nytta också för konsumenterna, uttalar
utredningen och tillägger: I allmänhet synes skadlig verkan föreligga i sådana
eller liknande fall, exempelvis när kartellen förhindrar prispressande
importkonkurrens eller svensk export. Också alla andra konkurrensbegränsningar
har särskilt intresse när de har stor utbredning eller utövas av dominerande
förelag. Som exempel kan nämnas överenskommelse om all inle deha i
anbudsförfaranden, säljorganisationer, systematisk underprisförsäljning samt
prisklausuler vid upplåtelse av immateriell egendom m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen sålunda har uttalat har som jag tidigare berört föranlett
åtskilliga synpunkter vid remissbehandlingen. Bl. a. gäller detta i fråga om
s.k. maktrabatter. Dessa har också uppmärksammats i samband med ett avgörande
av MD år 1978, nr 19 (PKF 1978:9), och den diskussion som förevarit i
anslutning därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det vara viktigt att de olika omständigheter som utredningen har
redovisat uppmärksammas i rätlstiUämpningen och vägs mot varandra vid en värdering
i det enskilda fallet efler förhållandena på den konkreta marknaden. Allmänt
pekar utredningens slutsatser klart i den riktningen att ju större utbredning
en konkurrensbegränsning har på en marknad desto större kan riskerna för
negativa effekter vara. Det mönster som här avtecknar sig synes väl förenligt
med vad jag tidigare har uttalat om intresset av att gripa in mot missbmk av
dominerande ställning. Hit hör också bl. a. del fallet att fristående företag,
som tillsammans har den större andelen av marknaden, samverkar med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.3
Frågan om kontroll av företagsförvärv och upplösning avföretag 3.3.3.1 Bakgmnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har fömt (3.1) gett en samlad bild av utredningens analys och överväganden i
fråga om det marknadsekonomiska systemet, däribland för- och nackdelar med
konkurrens och koncentration inom näringslivet. Därvid har också redovisats
utredningens uppfattning att ett system för kontroU av företagsförvärv bör
införas i vårt land. Utredningen bygger sina överväganden bl. a. på en
genomgång av koncentrations- och förvärvsutvecklingen i det svenska
näringsUvet, tiU vilken jag hänvisar (betänkandet s. 291-302). I
underlagsmaterialet ingår också ett tidigare framlagt förslag till lag om
kontroll av företagsförvärv (Ds Ju 1974:17) saml remissyttranden över detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan kort sammanfatta utredningens beskrivning av för- och nackdelar med
förelagsförvärv på följande sätt: Koncentrationen i näringslivet kan vara en
direkt följd av konkurrensen - svaga företag slås ut - eller bero på all
förelag eller dess ägare förvärvar andra förelag. Företagsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värv
medför oftast positiva verkningar för samhället genom t. ex. förbättrad
effektivitet, rationellare markhadsstmktUr, möjlighet till snabbare teknisk
utveckling och bättre konkurrensförmåga gentemot bl. a. utlandet. Om det
sammanslagna företaget ökar sin styf ka kan dessutom konkurrenssituationen på
marknaden förbättras. Å andra sidan medför sådana förvärv ibland olika
olägenheter för samhället. DeSsa kan vara av olika slag. De olägenheter från
allmän synpunkt som försläget i första hand tar sikte på är olämpliga
konkurrensbegränsningar, en från industripolitisk synpunkt icke önskvärd
stmkturomvandling, en koncentration av ägandet, negativa verkningar på
sysselsättningen eller andra nackdelar för anstäUda och kommuner saml nackdelar
för konsumenterna, t. ex. i form av försämrad service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att företagsförvärv, där det förvärvade företaget har en viss minsta
storlek, skall prövas. Enligt förslaget skall, som jag tidigare har nämnt,
regeringen kunna gripa in mot förvärvet med förbud eller åläggande, om det
behövs för att förhindra sådan olägenhet som är av väsentlig betydelse från
allmän synpunkt. Utredningen anser att det måste vara regeringen som fattar
dessa beslut. Som skäl för detta anförs bl. a. att besluten innebär en politisk
avvägning mellan olika intressen och att i den förhandlingsverksamhet som kan
föregå besluten regeringen bör vara det bedömande organet. Härigenom åstadkoms
en samordning med annan närings- och konsumentpolitik. Enligt
utredningsförslaget skall prövning ske av förvärv av rörelse eUer del av
rörelse, av andel i handelsbolag och av aktier i aktiebolag samt vidare förvärv
genom fusioner mellan aktiebolag eller mellan ekonomiska föreningar. Aktieförvärv
skall prövas endast om de leder till ett innehav av minst 10 procent av det
totala aktiekapitalet eller röstetalet för aktiebolag som noteras på fondbörsen
och av minst 20 procent för övriga bolag. Både när det gäller förvärv av andel
i handelbolag och aktie i aktiebolag fömtsätts att ingripande skall komma i
fråga endast när förvärvaren genom förvärvet får ett kontrollerande inflytande
över det förvärvade företaget. Sådant inflytande anses föreligga när
förvärvaren kan bestämma innehållet i principbeslut om företagets ledning och
framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantagna
från prövningen är enligt förslaget förvärv inom en koncern, nyemissioner som
i princip innebär oförändrade ägarförhållanden samt, i vissa faU, utbyte av
fordran enligt skuldebrev mot aktie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själva
prövningen skall enligt förslaget innefatta en vägning av för- och nackdelar
från aUmän synpunkt. Vid bedömningen skall särskilt beaktas hur förvärvet kan
påverka prisbildningen, effektiviteten inom näringslivet och annans
näringsutövning samt ägarkoncentrationen inom näringslivet, sysselsättningen,
berörda arbetstagares och kommuners intressen samt konsumenternas intressen.
Också ägarnas intressen skaU beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
av företag under en viss storlek skall enligt utredningen falla utanför
prövningsområdet. Prövning skall sålunda ske endast om det företag eller den
verksamhet som förvärvet avser har sysselsatt i genomsnitt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minst
50 arbetstagare, omsatt minst 10 miljoner kronor eller haft tillgångar om
sammanlagt minst 20 miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisatoriskt
föreslår utredningen alt prövningen skall ske i två steg. NO svarar för en
förberedande prövning. Denne skall därvid sortera ut de fall som kan medföra
sådan olägenhet som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt och
överlämna dessa fall till regeringen. Vissa fall skall alltid lämnas till
regeringen, nämligen om förvärvet har särskilt stor omfattning eller kan
medföra betydande olägenhet för allmänt intresse eller om andra särskilda skäl
föreligger, t. ex. alt del är av vikt att handläggningen sker snabbt. NO skaU,
när det av tidsskäl inte är omöjligt, inhämta material och synpunkter från
andra berörda fackmyndigheter, främst SPK och statens industriverk (SIND).
Detta bör NO redovisa i det yttrande till regeringen som skall följa beslutet
om överlämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningsförslaget skall NO:s prövning inledas genom att anmälan av ett
förvärv eller ett planerat sådant görs till NO. Berörda parter har möjlighet
att genom frivUlig anmälan sätta igång prövningsförfarandet. Om anmälan inte
gjorts kan NO ålägga part i ett förvärvsavlal att anmäla förvärvet inom viss
tid. Sådant åläggande får inte meddelas senare än två år från det avtal om
förvärvet slöts. NO kan även - om särskilda skäl föreligger - ålägga en viss
juridisk eUer fysisk person att göra anmälan, innan förvärv sker. NO föreslås
få högst två månader på sig för sin prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
i regeringskansliet av förvärvsprövningsärenden föreslås ske i en permanent
interdepartemental beredningsgmpp med företrädare för berörda departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
ett ärende har överlämnats till regeringen kan regeringen, efter att ha hört
parterna i ett förvärvsavtal, förbjuda förvärvet, om det vid en samlad
bedömning anses kunna medföra övervägande olägenheter av väsentlig betydelse
från allmän synpunkt. Som ett alternativ till att förbjuda förvärvet kan
regeringen vid vite meddela förvärvare förbud eller åläggande för viss tid
eller tills vidare, om det behövs/ör att förhindra sådan olägenhet av förvärvet
som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Den sakliga innebörden av
detta är alt förvärvet tillåts på vissa vUlkor, som exempelvis kan gäUa
sysselsättningen, sortiment m. m. Förbjudna förvärv blir enligt förslaget
ogiltiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
skall meddela sitt beslut, inom sex månader. Denna tidsfrist — liksom
motsvarande för NO - kan förlängas med samtycke av parterna i förvärvsavtalet.
Regeringens prövningstid kan också förlängas, om del är oundgängligen
nödvändigt för utredningen i ärendet. Regeringen skall, om särskilda skäl
föranleder det, kunna meddela ett interimistiskt förbud för parterna att
fullfölja förvärvet under den tid prövningen pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas
principiella inställning till utredningens förslag om prövning av
företagsförvärv är blandad. Sådana näringslivets organisationer som SI m. fl.
och LRF samt Svenska företagares riksförbund. Stock-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>holms
fondbörs, handelskamrarna, KF såvitt avser kooperationen och Sveriges
aktiesparares riksförbund (Aktiespararna) är emot en förvärvsprövning. Också
vissa myndigheter, däribland bankinspektionen, försäkringsinspektionen såvitt
gäller dess område, KK, SIND och länsstyrelsen i Kronobergs län avstyrker helt
eller ställer sig allmänt negativa till förslaget. I stort sett positiva tUl
utredningsförslaget är däremot MD, NO, SPK, KOV, AMS, länsstyrelserna i
Stockholms och Norrbollens län samt Sveriges advokatsamfund och Svensk
industriförening med vissa reservationer. Bland arbetstagarorganisationerna
uttalar sig LO och TCO för förslaget medan SACO/SR och Svenska
civilekonomföreningen är kritiska mot del. En del remissinstanser, bland dem
statskontoret. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, tar inle
stäUning till principfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De remissinstanser som
anser att en lagstiftning om kontroll av företagsförvärv principiellt inte är
önskvärd anför främst följande huvudargument:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Sammanslagningar
av företag är önskvärda med hänsyn till vår inter<br>
nationella konkurrensförmåga. Den svenska marknaden är liten och svens<br>
ka företag små internationeUt sett. Samtidigt är den svenska marknaden<br>
utsatt för importkonkurrens. Stafiiga engagemang i genomförda eller pla<br>
nerade koncentrationsåtgärder (varvs-, stål-, textU- och skogsindustri) vi<br>
sar att koncentrationskontroll är i stort obehövlig och utredningsförslaget<br>
inaktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det har inte påvisats något
konlrollbehov eller exempel på skadliga företagssammanslagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna att värdera
effekterna av företagsförvärv och bedöma framtida utveckling, bl. a. potentiell
konkurrens, är små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regeringen har redan nu olika
möjligheter att hindra företagssammanslagningar som kan medföra påtagliga
olägenheter, bl. a. genom reglerna om realisationsvinstbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett kontrollsystem innebär
rättsosäkerhet och kan verka hämmande på företagens planering och på näringslivet
överhuvudlaget. Sammanslagning av företag är redan fömt en invecklad och
utdragen process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samhällets ansvar mot företag
och parter vid ett förvärvsförbud är ett oulrett problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller upplösning avföretag anför utredningen bl.a. (s. 249) att från
allmän synpunkt olämpliga följder av konkurrensbegränsning inom näringslivet
kan ha sin gmnd redan i de stmkturella förhåUandena på en marknad. Så kan vara
fallet när ett företag har fåll en dominerande StäUning på marknaden. En sådan
ställning har givetvis en monopolist. Men begreppet täcker också det
förhållandet att ett företag — eller en av gemensamma ägarintressen
sammanhållen grupp av företag - behärskar så stor del av en marknad att
företaget eller gmppen av företag dominerar denna. Dominansen kan bestå i en
helt övervägande marknadsandel, fortsätter utredningen. En sådan krävs dock
inte om ett företag ändock kan agera utan att behöva ta nämnvärd hänsyn till
konkurrenters och potentiella konkurrenters reaktioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har nämnts tidigare påpekar utredningen att det i begreppet dominerande
ställning inte ligger att skadlig verkan nödvändigtvis förekommer. Utredningen
uttalar bl. a. följande: Från konkurrensvårdande synpunkt tilldrar sig dock
dominanssituationen särskilt intresse. Gällande rätts ståndpunkt är den att
förhandling inte skall gå ut på att undanröja vad som är en ofullkomlighet i
näringslivets struktur. KBL syftar alltså i dag inle till att förändra rådande
marknadsstruktur utan möjliggör endast ingripanden mot olämpligt utnyttjande av
ekonomisk maktställning. Vid översynen av lagstiftningen bör på nytt prövas
frågan huruvida, vid sidan av ingrepp mot ett dominerande företags åtgärder på
marknaden, en möjlighet bör finnas tiU strukturingrepp i specieUa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen för därefter
en diskussion om för- och nackdelar med marknadsdominans. Därmed kommer
utredningen in på frågeställningarna kring begreppen konkurrens och
koncentration. Därvidlag pekas på stordriftsfördelar och ökad internationell
konkurrenskraft för de svenska företagen. Utredningen konstaterar alt
marknadsdominans inle behöver innebära något som framstår som oläntpligt från
allmän synpunkt. I vissa fall kan dock den dominerande positionen vara förenad
med påtaglig grad av skadlighet, menar utredningen och åberopar främst två
omständigheter. Den ena är att ett företag med en dominerande ställning kan
vidta diskriminerande eller på annat sätt repressiva åtgärder mot köpare och
kvarvarande eller presumtiva konkurrenter. Vidare kan den skyddade ställningen
leda tiU ineffektivitet. Detta kan föra med sig för höga priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa speciella situationer bör det enligt utredningens förslag finnas en
möjlighet till stmkluringrepp, som kan gä ut på att upplösa ett marknadsdominerande
företag i flera med varandra konkurrerande enheter. Detta föreslås ske genom en
möjlighet för regeringen att ålägga en viss näringsidkare att avhända sig
aktier, andel i handelsbolag, rörelse eller del av rörelse. Åläggandet skall
kunna förenas.med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
stöd för förslaget åberopar utredningen alt en marknadsdominerande StäUning
som medför skadlig verkan kan utgöra en mer allvarlig form av
konkurrensbegränsning än en sådan som sker i form av exempelvis samverkan
mellan konkurrenter. Vidare är betydelse för utredningens ställningslagande
främst del samtidigt framlagda förslaget om en prövning av företagsförvärv.
Utredningen anför att eftersom systemet endast avser förvärvsfall det finns
behov av strukturingrepp när ett förelag utan sådant förvärv uppnår en marknadsdominerande
ställning. Så kan inträffa exempelvis genom att konkurrenter faller bort av
andra skäl än företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utgår emellertid från att situationer där stmkluringrepp kan komma i fråga blir
ytterst få. Bestämmelsen om sådana ingrepp har därför enligt utredningen
utformats som en undantagsregel, avsedd att tillgripas endast i myckel viktiga
fall när de normala metoderna inte är tillräckliga och det är av synnerlig
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om möjligheter till strukturingrepp avvisas mycket bestämt av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>en
majoritet bland remissinstanserna. Därvid sätts i första hand i fråga behovet
av en sådan bestämmelse. Kammarrätten i Jönköping anför sålunda att ingenting
i det redovisade utredningsmaterialet tyder på att det nu är påkaUat att införa
en så långtgående regel. Bankinspektionen anser att bestämmelsen är aUtför
långtgående och strider mot hhtills i Sverige tillämpade rättsprinciper.
Stockholms fondbörs menar att blotta förekomsten av en lagregel, som endast kan
tänkas bli tillämpad i sällsynta undantagsfall, kan öppna möjligheter till
spekulation i den politiska och ekonomiska debatten om förestående ingrepp mot
ett företag med åtföljande osäkerhet för dess ledning, anställda, kreditgivare
m. fl. Fondbörsen anser att denna osäkerhet försvårar en rationell
kurssätlning, därmed motverkar fondbörsens möjligheter att fungera som en
effektiv marknadsplats och dessutom kan utgöra en hämsko på
nyemissionsverksamheten när det gäller såväl aktier som obligationer.
Kommerskollegium framhåller all del, såvitt kollegiet kan bedöma, synes finnas
en risk för att blotta närvaron av en sådan lag minskar företagens motivation
att investera och expandera i Sverige. Vidare anför kollegiet att det, om
företagsuppdelning åläggs, finns stor risk för att det tillskapas företag som
på sikt kräver kostsamma åtgärder från samhällets sida för att överleva.
Samtliga remissinstanser med näringslivsanknytning, KF, Sveriges
advokatsamfund och handelskamrarna riktar synnerligen aUvarlig kritik mot förslaget
och menar att utredningen har tagit tiU mer våld än vad nöden kräver. KK, SIND
och KOV avstyrker också förslaget. Några myndigheter, bland dem NO och
länsstyrelsen i Stockholms län, tillstyrker förslaget. Så gör också LO, SACO/SR
och Svenska civilekonomföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande i frågan om ett system för kontroU av
företagsförvärv.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av det grundläggande önskemålet om en effektiv, fungerande konkurrens
står det klart att koncenlralionsprocessen inom det svenska näringslivet måste
följas med uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för att konkurrenslagstiftningen inte bör omfatta företagssammanslagningar
åberopas i första hand hänsyn till vår internationella konkurrensförmåga. Jag
instämmer i synpunkten alt sammanslagningar som är påkallade av sådana hänsyn
inte bör motverkas utan myckel starka skäl. Samtidigt måste man hålla i minnet
all en betydande del av vårt näringsliv f. n. inle är utsatt för internationell
konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
blir därmed om man kan stanna vid den nuvarande ordningen. Jag erinrar på denna
punkt om att MD har slagit fast (se 2.3.7) att del f. n. saknas lagliga
förutsättningar alt med slöd av KBL ta upp förhandling med en förvärvare av
aktier i ett konkurrerande förelag i syfte alt förmå denne att sälja dessa. Det
kan antas att domstolen skulle komma till en liknande bedömning i fråga om
andra former av företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av frågan måste övervägas huruvida de ekonomiska skeenden det här
gäller låter sig hanteras i termer av förbud. Man måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alltså
pröva om det är realistiskt att tänka sig att en formell befogenhet för ett
samhällsorgan att t. ex. förbjuda ett visst företagsförvärv går att överföra i
praktiskt handlande. En viktig faktor blir härvid all pröva vilka reeUa möjligheter
som finns att i det konkreta fallet avgöra humvida ett visst företagsförvärv
kan komma att medföra problem av den omfattning som utredningen har angett.
Enligt utredningsförslaget krävs i detta hänseende att förvärvet vid en samlad
bedömning kan anses medföra övervägande olägenheter av väsenfiig betydelse från
allmän synpunkt. Här får också uppmärksammas att ett företagsförvärv innebär en
ekonomisk transaktion mellan två parter. Det är befogat alt pröva också
säljarens läge om det tilltänkta förvärvet förbjuds. Säljarens situation måste
ju i allmänhet vara den att han har bedömt just den i förbudsärendet aktuella
försäljningen som den mest fördelaktiga eller kanske enda möjliga. Frågan
humvida säljaren har ett rimligt alternativ måste alltså från rättssäkerhetssynpunkt
tiUmätas stor vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
bilden ingår att väga de nu berörda faktorerna mot andra omständigheter som är
betydelsefulla vid bedömningen av frågan om ett system för kontroll av
förvärvsprocessen bör införas. Dit hör den grad av ansvar samhället tar på sig
för den kommande utvecklingen, vare sig man ingriper i ett visst fall eller ej
samt frågan vilka resurser som kan komma att bindas hos samhället och förelagen
vid ett system med prövning av företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd vill jag till en början redovisa närmare vissa remisssynpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
bedömer för sin del att förbud mot företagsförvärv kan bli aktuellt endast i
sällsynta fall. SIND uttalar alt endast ett mindre antal företagsförvärv skuUe
komma att hänskjutas till regeringen för granskning. Liknande synpunkter
framförs av andra remissinstanser. Vidare anför KK att utredningen inte har
givit några konkreta exempel på fusioner som har haft skadliga verkningar och
där regeringen har saknat handlingsmöjligheter. Bankinspektionen finner alt, om
olägenheter bedöms uppstå genom det nuvarande systemet, dessa redan nu kan
undanröjas eller motverkas genom regeringens agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om vilka rent praktiska möjligheter som finns att i det
enskilda fallet avgöra huruvida ett visst företagsförvärv bör förbjudas på gmnd
av förvärvets följder för skilda allmänna intressen får uppmärksammas
följande. De allmänna intressen som enligt utredningsförslaget skall beaktas är
till en början de gängse konkurrensrättsliga kriterierna prisbildningen,
effektiviteten inom näringslivet och annans näringsutövning. Vidare skaU
beaktas ägarkoncentrationen inom näringslivet, sysselsättningen, berörda
arbetstagares och kommuners intressen saml konsumenternas intressen. I sin
motivering till bestämmelsen nämner utredningen som exempel på ytterligare,
beaktansvärda allmänna intressen som grund för förbud mot företagsförvärv
försörjningsberedskapen och önsk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdheten
av en god miljö. Andra aUmänna intressen som kan behöva beaktas kan, anför
utredningen, vara av bostadspolitisk eUer jordbmkspo-litisk art. Utredningen
pekar på att det kan finnas ytterligare allmänna intressen att ta hänsyn till.
Också ägarnas intressen skall beaktas vid prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen framhåller
själv att prövningen kan innebära svåra avvägningar och all de allmänna
intressen som berörs kan strida mot varandra. På flera ställen betonar
utredningen betydelsen av att ha ett -långsiktigt perspektiv vid bedömningen.
MD, som i princip ansluter sig till utredningens förslag, framhåller att det
är fråga om ett högst sammansatt problemkomplex. KK anser att, såvitt man kan
bedöma, det torde vara en nästan omöjlig uppgift att avgöra om fömtsättningarna
för ett ingripande föreligger med beaktande av alla de kriterier som anges.
SIND ställer sig tveksamt till möjligheterna alt göra samhällsekonomiska
utvärderingar av enskilda förelagssammanslagningar. För detta krävs bl. a. att
långsiktiga, stmktureUa konsekvenser för såväl region som bransch skall kunna
överblickas och fömtses både för det fall förvärvet kommer till stånd och inle
kommer till stånd. Sveriges advokatsamfund anser det otillfredsställande med så
vida kriterier. Aktiespararna finner det på sätt och vis förståeligt att
utredningen inte har dokumenterat de nackdelar som den själv påstår att
förslaget skall skydda mot. Det måste nämligen vara utomordenfiigt svårt att
konstalera eventuella nackdelar i efterhand. Enligt Aktiespararnas bedömning
måste det dock vara ännu svårare att i förväg i samband med prövningar söka
avgöra humvida ett förelagsförvärv eller liknande är olämpligt från allmän
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandUngen har
vidare av åtskilliga instanser ifrågasatts hur det av utredningen föreslagna
kontrollsystemet ter sig från rättssäkerhetssynpunkt och med avseende på
ekonomiska effekter för näringslivet och därigenom samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KK anser att det
föreligger stor risk för godtyckliga bedömningar vid prövningen. Enligt KK
synes det också finnas stor risk för all samhället på något längre sikt kan
tvingas vidta mycket kostsamma åtgärder för all fortsätta verksamheten vid
företag som har förbjudits att förvärvas av annat företag. Ett förbud kan också
medföra att en utveckling mot en rationellare branschstmklur förhindras. NO
uttalar att en ökad kontroU av företagsförvärv och de möjligheter till
ålägganden och villkor för förelag som förslaget åsyftar, i vårt ekonomiska
system inte bör tillämpas på ett sådant sätt att företagens ansvar upplevs som
alltför betungande eller övervältras på samhälleliga organ. Länsstyrelsen i
Stockholms län framhåller att de näringspolitiska effekterna av en
förvärvslagstiftning av nu aktuell typ enligt länsstyrelsens uppfattning är
mycket svåra att bedöma. Därför måste en sådan lagstiftning uppfylla högl
ställda krav på klarhet och därmed fömtsebarhet i rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
anser att bestämmelsernas innehåll ger anledning till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allvarliga
betänkligheter. För företag som överväggr ett samgående måste existensen av
bestämmelserna innebära ett betydande mått av rättsosäkerhet. Det kan befaras
att reglerna kommer att verka hämmande på företagens planering och
näringslivet överhuvudtaget. Prövningen torde dessutom försvåra eller hindra
att beslut kan fattas tillräckligt snabbt, något som ofta kan vara nödvändigt
med hänsyn till de berörda företagens situation eller vara en fömtsättning för
samgåendet. SIND framhåller att det övergripande förbudskriteriet att
olägenheterna skall vara av väsenfiig betydelse från aUmän synpunkt måste
medföra skönsmässiga och i viss mån godtyckliga bedömningar. En lagstiftning på
området inrymmer därför risk för att en från samhällssynpunkt önskvärd
stmkturomvandling hindras eller begränsas. Vidare måste det enligt SIND:s
mgning bU svårt att i den totala bedömningen tillräckligt beakta ägarnas
intressen från rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fl. pekar på nödvändigheten av omfattande strukturrationaliseringar och
konstaterar samtidigt att det under de senaste åren har blivit allt svårare att
genomföra samgåenden. T. o. m. i krislägen har fusjgner blivit utdragna,
kostsamma processer av ett slag som man tidigare endast har haft en begränsad
erfarenhet av inom näringslivet. En fusionskontroll som ytterligare
komplikation skulle få övervägande negativa effekter. Händels-kamrarna anser
att regler om fusionskontroll bl. a. skulle medföra problem genom den ovisshet
som skulle skapas hos berörda företag, De problem i olika avseenden som skulle
uppstå om tiUstånd inte lämnas understryks kraftigt. Aktiespararna framhåller
aspekterna onödig byråkratisering och rättsosäkerhet. Föreningen anser alt
prövningen inte kan betraktas som annat än godtycklig och att rättssäkerheten
för aktieägarna därigenom är i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.3.2
Det principiella ställningstagandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i flera avseenden förstå remissinstansernas invändningar. Samtidigt vill
jag framhålla att de nuvarande möjligheterna att gripa |n mot företagsförvärv
som allvarligt skadar konkurrensen på en betydelsefuU marknad enligt min
uppfattning är klart otillräckliga och att det därför finns behov av regler mot
sådana förvärv. Jag är medveten om att införandet av en möjlighet tiU sådana
ingripanden skulle kunna för de berörda företagen och andra medföra
konsekvenser som i sig ter sig långtgående med hänsyn till bl. a. behovet av stabilitet
i näringsutövningen. Ingripanden mot fullbordade företagsförvärv kan t. ex.
mbba fömtsättningarna för de dispositioner som förvärvaren har vidtagit med
stöd av sin rådighet över det förvärvade. Enligt min mening kan det dock inte
övertygande hävdas alt hänsynen till omsättningens säkerhet principiellt måste
i varje avseende utesluta samhällsåtgärder för att hindra ett företags tUlväxt
genom företagsförvärv, när företaget närmar sig en ensamställning på
marknaden. En sådan tillväxt kan i vissa fall innebära ett förfaringssätt som —
med hänsyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
att gmndförutsättningen för det marknadsekonomiska systemet slås undan på den
aktuella marknaden och till övriga omständigheter - inte ter sig försvarbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
regelsystem för att i mycket vikliga fall ingripa mot företagsförvärv måste
enligt min uppfattning bygga på det principiella stäUningstagandet att
förelagsförvärv i riktning mot en reell ensamställning för förvärvaren
åtminstone i vissa fall utgör ett missbmk av den frihet som lämnas företagen i
ett marknadsekonomiskt system. Införs ett regelsystem för att förhindra
företagsförvärv av ett sådant slag är det mot denna bakgrund naturligt för
presumtiva förvärvare att inrätta sig efler systemels förekomst. De bör
således undvika att fullborda företagsförvärv, som skulle kunna angripas med
ett sådant system, innan frågan om förvärvets godtagbarhet hunnit prövas av de
ansvariga samhällsorganen. Regelsystemet blir därmed en av betingelserna,för
näringsverksamhet och sluter naturligt an till den gmndfömtsättning som
näringslivet är baserat på, nämligen behovet av att UpprätthåUa en effektiv,
fungerande konkurrens. Jag vill här erinra om också det förhållandel att en
stark företagskoncentration inom ett led i produktionen och distributionen
allvarligt kan skada konkurrens-fömtsättningarna för företagen inom ett annat
led, tidigare eller efterföljande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är givet att ett sådant system måste kringgärdas av alldeles speciella
säkerhetsfaktorer för att i tillräcklig mån skydda rättssäkerheten saml
omsättningens säkerhet. Bl. a. krävs särskilda regler för att garantera en så
skyndsam handläggning som möjligt samt lidsfrister efter vars utgång
ingripanden mot själva företagsförvärvet i allmänhet icke fick ske. Ett system
av detta slag måste i sin helhet och till sina detaljer utformas med en
omsorgsfuU avvägning meUan de mot varandra stående intressen som
lagstiftningsärendet speglar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU konkurrensens centrala uppgift i det marknadsekonomiska systemet
och dess gmndläggande betydelse för att driva fram effektivitet, rimlig
prisnivå och en resursfördelning som kommer konsumenterna tiU godo anser jag
att det mot denna bakgmnd är av stor vikt att pröva om det går att finna en
välavvägd form för ingripanden mot sådana företagsförvärv som kan bedömas
medföra en från allmän synpunkt mycket olämplig koncentration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning synes remisskritiken i fråga om den tekniska lösningen
väsentligen föranledas av följande faktorer. Utredningen har föreslagit ett
mycket vidsträckt och formellt mycket omfattande kontrollsystem. Vidare har
utredningen valt att inom ramen för en konkurrenslagstiftning söka lösa också
andra problem som kan vara förenade med en koncentrationsprocess genom
företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
finns enligt min mening saklig gmnd för den kritik som går ut på att man därmed
- i ett försök att få bort vad som är ofullkomligheter i det marknadsekonomiska
systemet - har lämnat den egentliga konkurrenspolitikens område. 6 Riksdagen
1980/81. 1 saml Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
är det myckel angeläget att åtgärder vidtas som uppväger dessa ofullkomligheter
men detta bör enligt min uppfattning ske med andra ekonomisk-politiska medel
och på beprövade vägar, exempelvis inom industri- och sysselsättningspolitikens
ram. Av utredningsförslagets lagmodell framgår att en olägenhet av en viss
omfattning för ett allmänt intresse skulle kunna vara gmnd för ett förbud mot
ett förelagsförvärv. Varje form av sådant samhällsintresse skulle alltså vara
relevant. Som jag nyss berörde anför utredningen som exempel bl. a.
ägarkoncentrationen, sysselsättningen, arbetslagar- och kommunalintressen,
försörjningsberedskapen och miljöintressen. När det gäller förbud mot
konkurrensbegränsande förfaranden med skadlig verkan har utredningsförslaget
en heh annan utformning. Här måste de relevanta ekonomiska aspekterna - dvs.
negativ inverkan på prisbUdningen, effektiviteten eller annans näringsutövning
- föreligga som gmnd för ett förbud, låt vara att positiva effekter för ett
annat allmänt intresse i ett enskilt faU skall kunna motivera att denna
negativa inverkan inte bedöms som otillbörlig från allmän synpunkt liksom att
dessa effekter får vägas mot eventuella negativa verkningar för andra sådana
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
övervägande av utredningsförslaget och remissynpunkterna har jag kommit fram
till att det bör vara möjligt att genom tekniska och andra förändringar i
förslaget tillgodose dess gmndtanke, som jag anser vara riktig till sin
konkurrenspolitiska inriktning, och samtidigt beakta många av
remissinvändningarna. Systemet kan enligt min uppfattning utformas så att
tillbörlig hänsyn tas tiU de motstående faktorer som jag berörde inledningsvis.
Därmed skulle man alltså ge tUlräckligt utrymme för de konkurrensvårdande
myndigheterna att i angelägna fall gripa in mot olämpliga företagsförvärv. En
lucka i den nuvarande lagstiftningen skulle därigenom fyllas. Jag kommer därför
att föreslå att möjlighet öppnas tiU samhäUsingri-pande mot vissa
förelagsförvärv. En avgränsning bör dock ske för all säkerställa att endast de
verkligt angelägna fallen möts av sådana åtgärder. Eljest löper man betydande
risker för sådana från samhällssynpunkt negativa effekter som många av
remissinstanserna har pekat på, däribland en omfattande byråkrati och centralstyrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
nu vill jag nämna att förslaget riktas in på att förhandling i MD och, ytterst,
förbud skall kunna tillgripas mot företagsförvärv som ger förvärvaren en
dominerande stäUning eller förstärker en sådan ställning, om skadlig verkan
uppkommer. En ytterligare fömtsättning för förbud bör då vara att saken är av
särskild vikt från allmän synpunkt. Ett förbudsbeslut av MD skall underställas
regeringens prövning och bhr gällande om regeringen fastställer det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att införa en bestämmelse som ger samhällel befogenhet att upplösa
företag har mötts av en remisskritik som är tungt vägande. Jag finner mig inte
kunna förorda att bestämmelsen införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
rörande kontroll av förelagsförvärv bör bygga på de materiella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kriteriema
för ingripande på missbruksområdet. Jag tar därför först upp frågan om
utformningen av missbmksbestämmdsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.4
Den tekniska utformningen i stort av ett sammanfört system mot missbruk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.4.1 Uppläggningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
(3.3.2.1) har jag allmänt angett hur missbmksbestämmdsen bör byggas upp.
Materiellt bör den gmndas på begreppet skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
de regler som jag kommer att föreslå beträffande vissa företagsförvärv utgår
från detta begrepp men anvisar särskilt konstmerade ingripandeformer för att
förhindra den skadliga verkan. Principiellt är departementsförslaget alltså så
uppbyggt att det utgör ett sammanfört system vars utgångspunkt är att man i det
enskilda fallet konstaterar att skadlig verkan föreligger. De särskilda
företagsförvärvsreglerna utgör därför i princip endast en påbyggnad i
förhåUande till missbmksbestämmdsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.4.2 Utformningen
av missbmksbestämmdsen och ingripandereglema<br>
Utredningen förordar att missbruksbestämmelsen, intagen i 2 kap. 1 § i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningens
lagförslag, i sina detaljer skall utformas på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föranleder
näringsidkare skadlig verkan inom landet av konkurrensbegränsning, kan
marknadsdomstolen för att förhindra sådan verkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. förbjuda
näringsidkaren att tillämpa visst avtal eller avtalsvillkor eller<br>
annat konkurrensbegränsande förfarande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. ålägga
näringsidkaren att tillhandahålla annan näringsidkare viss<br>
vara, tjänst eUer annan nyttighet på vUlkor som motsvarar vad han erbju<br>
der andra näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolen
kan även överlämna ärendet till regeringen enligt 2 eUer 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensbegränsning
har skadlig verkan då den, på ett sätt som är olämpligt från allmän synpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påverkar prisbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hämmar effektiviteten inom
näringslivet eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>försvårar eUer hindrar annans
näringsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen skaU särskild hänsyn tagas till konsumentemas intressen. I fråga
om prövning av företagsförvärv gäller 3 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningarna
i första stycket sista meningen avser de av utredningen föreslagna
bestämmelserna om prisingrepp (2 §) respektive upplösning av företag
(stmkluringrepp, 3 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AUmänt
uttalar konkurrensutredningen följande (s. 245) om missbmksbestämmdsen:
Utredningen har inte funnit fog för att - bortsett från diskrimineringsfallet -
föreslå en genereU möjlighet att med stöd av generalklausulen utfärda
ålägganden om att uppfylla viss handlingsplikt. För en sådan bedömning talar
att ett åläggande att tillämpa visst förfarande innebär att den det riktas mot
blir skyldig att göra detta och därför inte kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ersätta
förfarandet med ett annat. För att den ålagda handlingen är den från samhällets
synpunkt mest riktiga svarar därmed den instans som har utfårdat åläggandet.
Detta ansvarslagande för vad som är det rätta handlingssättet i viss situation
synes vara mer långtgående och betungande än -vad som är påkallat för
lagstiftningens syfte. - Ett förbud åter får till innebörd att vederbörande
måste upphöra med den handUng som har gjorts otillåten. Därmed står dock öppet
för honom att överväga andra handlingsmöjligheter än den förbjudna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att utgångspunkten för lagstiftningen på detta område bör vara att den
enskilde näringsidkaren själv har att inrätta sig så att han inte förfar i
strid med lagen. Det ansvar samhället främst har anledning att ta på sig är
väsenfiigen att stoppa sådana överträdelser som för med sig samhällsskadliga
verkningar. Enklast sker detta genom ett förbud mot själva den
konkurrensbegränsande åtgärden, .när ett sådant förbud är möjligt. Någon
skyldighet för MD att - såsom blir fallet vid åläggande av handlingsplikt -
anvisa ett godtagbart ersättningsfört"arande bör därför inte föreskrivas,
bortsett från det särskilda fall som rör säljåläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
uttalar utredningen följande: Ett förbud bör alltså till en början kunna riktas
mot att viss näringsidkare tillämpar ett avtal eUer avtalsvillkor som utgör en
konkurrensbegränsning varav följer skadlig verkan. Men också tillämpandet av
andra förfaranden som har sådan följd bör kunna förbjudas. Hit hör såväl
konkurrensbegränsande samverkan meUan flera näringsidkare som repressiva
åtgärder som en eller flera näringsidkare riktar mot andra. Även mot andra
skadliga konkurrensbegränsningar kommer vitesförbud i fråga. Är
förutsättningarna enligt 2 kap. 1 § uppfyllda i övrigt kan förbud komma att
gälla exempelvis att köpare tillämpar en bojkottöverenskommelse eller att
säljaren tillämpar en cirkaprisöverens-kommelse eller på annat sätt samarbetar
om pris. Vidare kan förbud avse bl. a. exklusivavtal, konkurrensklausuler,
etableringskontroll och samverkan med säljorganisation som medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens bedömning bör den tekniska utformningen av förbud i allmänhet
inte bereda svårigheter. Delsamma gäller den möjlighet alt meddela
säljåläggande som finns redan nu, i gällande KBL. I utredningens specialmotivering
behandlas detta ytterligare. Det framhålls särskilt alt förbud kan riktas
endast mot vad som utgör en konkurrensbegränsande åtgärd. Uppstår skadlig
verkan på så sätt att ett marknadsdominerande företag i sin skyddade ställning
blir ineffektivt e.d. utgör förbudsmetoden inte den rätta formen för ingripande
mot denna verkan. Avsikten är alltså inte att förbud skall användas vid sådana
skadliga följder av ett företags handlande eller brist på handlande. Givetvis
kan dock förbud komma i fråga vid externa följder, dvs. när företagels
förfarande medför verkan för andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär dock, fortsätter utredningen, att bl. a. vid ineffektivitet m. m.
andra ingripanden kan ske. Därmed avser utredningen, fömtom annat, de
föreslagna föreskrifterna om pris- och stmkluringrepp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utformningen av missbruksbestämmelsen uttalar utredningen i övrigt bl. a.
följande: Utredningen har, som framgått av det tidigare anförda, inte funnit
fog för att föreslå ändring i fråga om de principer som bör ligga till gmnd för
ingripanden på missbruksområdet samt de faktorer som får beaktas vid
prövningen. Med hänsyn till detta och tUl värdet av att knyta an till
hittillsvarande rättstillämpning har utredningen sökt att i den nya
bestämmelsen i största möjliga mån använda de termer och begrepp som finns i
nuvarande KBL. - På sätt som skadlighetsbegreppet är uppbyggt skall förhindras
sådant som är till nackdel från konkurrenspolitisk synpunkt. Lagförslaget har
därför, i vad avser det område som den nuvarande lagen omfattar, inte den
innebörden att ingripande skall få ske mot viss konkurrensbegränsning endast
därför att den innebär exempelvis att arbetskraft friställs i en omfattning
som är till väsenfiig olägenhet från allmän synpunkt. Ett ingripande skaU
alltjämt bygga på vad effektkriterierna innehåller om prisbildning,
effektivitet och annans näringsutövning. Däremot kan givetvis, liksom i dag,
vid prövningen av vad som skaU anses vara skadligt dämtöver beaktas de positiva
och negativa följder en konkurrensbegränsning kan ha för andra allmänna
intressen än de rent konkurrenspolitiska. Sådana samhällsintressen kan gälla
sysselsättning, anställdas intressen, konsumenternas valfrihet och
servicebehov, kostnader för samhället vid flyttning av företag och arbetskraft
- bl. a. med hänsyn till gjorda investeringar, branschprogram som fömtsätter en
mer planmässig stmkturdl utveckhng, lokaliseringsfrågor, handelsbalansen,
landets försörjning vid kriser, bibehållandet av Sveriges internationella
konkurrensförmåga m. m. Av det anförda framgår att det vid bedömningen måste
ske en avvägning meUan vad som kan anses från allmän synpunkt tala för och mot
viss konkurrensbegränsande åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fortsättningen framhåUer utredningen bl. a. följande: Liksom den nuvarande generalklausulen
i 5 § KBL ger den här föreslagna klausulen utrymme för fortsatt rättsbildning
och utfyllnad inom den givna yttre ramen. Eftersom förhållandena på det område
där regeln skall tillämpas är föränderliga kan och bör inte ställas upp ett
detaljerat schema över vilka konkreta företeelser ingripanden kan riktas mot.
På sätt som gäller redan nu bör ål de rättstillämpande organen lämnas att
bedöma när ingripande skall ske. Allmänt kan dock sägas att förfaranden som
ligger nära del enligt förslaget utvidgade förbudsområdet kan av samma skäl som
har grundat förbudet vara att bedöma som skadliga. Vidare är det en viktig
uppgift att med stöd av generalklausulen hindra beteenden som kringgår de
straffbelagda förbuden. - Av den föreslagna bestämmelsen framgår att uttrycket
otillbörligt i 5 § andra stycket KBL har ersatts med termen olämpligt. Härmed
avses dock ingen ändring i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av remissinstanserna har redovisat detaljsynpunkler på den föreslagna
missbmksbestämmelsen. Flera reagerar mot att utredningen använder
utryckssättet olämpligt från allmän "synpunkt. De pekar på att i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nuvarande
lag i stället används begreppet otillbörligt, som anses ha en bättre valör.
Exempelvis MD uttalar att det sistnämnda uttrycket är avsevärt starkare.
Begreppet olämpligt ger enligt domstolen intryck av en utvidgning av
möjligheterna till ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser tar upp frågan om formerna för ingripande. NO uttalar bl. a.
följande: Den huvudsakliga formen för MD:s ingripande skall enligt utredningen
vara förbud. Åläggande skall inle få användas annat än i de fall där åläggande
kan utfärdas redan enligt gällande lag, dvs. i fall av leveransvägran eller
hknande diskriminering. Eftersom MD i nuläget har praktiskt taget obegränsade
möjligheter att inom ramen för en förhandlingslösning välja former för
undanröjande av skadlig verkan, finns del anledning att fråga sig om
utredningens förslag ger ett tillräckligt utrymme för MD att på ett effektivt
sätt ingripa mot alla typer av konkurrensbegränsande förfaranden. Vid vissa
tillfällen kan det framstå som nödvändigt för att undanröja skadlig verkan att
ett företag korrigerar viss tidigare vidtagen åtgärd vars verkningar alltjämt
fortlever. Det kan exempelvis vara fråga om att återkalla uppmaning tiU bojkott
eUer liknande aktioner. - MD:s rätt att meddela förbud för näringsidkare
att-tillämpa visst konkurrensbegränsande förfarande omfattar enligt
utredningen även möjlighet att förbjuda underlåtenhet som medför skadlig
verkan. Även med en sådan tolkning av innebörden av ett förbud torde man inte
kunna ingripa mot varje form av konkurrensbegränsning med skadlig verkan. Det
finns risk för att den ovanliga konstmktionen att förbjuda underiålenhet inte
är tillfyllest. Det kan nämligen visa sig svårt att formulera invändningsfria
förbudsleman. Mot bakgmnd av bl. a. detta menar NO att MD:s möjligheter att
utfärda ålägganden måste vidgas, så att sådana kan utfärdas även när det inte
är fråga om leveransvägrans- och diskrimineringssitualioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet anser att
man måste beakta att de avtal, avtalsvillkor, eller andra konkurrensbegränsande
förfaranden som det är fråga om ofta utgör en del i ett komplicerat
affärsförhållande mellan parterna. Detta försvårar möjligheten att - om hänsyn
tas till samtliga övriga avtalsförhållanden och relationer parterna emellan -
rätt bedöma verkan av ett förbud . riktat mot ett avtal, avtalsvUlkor eUer
förfaranden. Den nuvarande förhandlingsordningen har gjort det möjligt för MD
och parterna att, efter det att MD uttalat sin mening humvida ett visst
förhållande inneburit en skadlig konkurrensbegränsning, gemensamt söka finna en
ändring i avtalet så att den skadliga verkan undanröjts. Genom det sätt på
vilket utredningen föreslår att MD nu skall kunna utfärda förbud kommer
partema inte att ha deiina möjlighet att justera avtalet och samtidigt vara
säkra på att det justerade avtalet inte strider mot av MD utfärdat förbud. Det
kommer därför att vara av avgörande betydelse för parternas fortsatta agerande
hur förbudet utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. anför bl. a. att ett system där missbmksregler blir omedelbart
sanktionerade genom förbud och ålägganden enligt deras mening är alltför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tmbbigt,
inle minst därför att konsekvenserna av detta är oberäkneliga då förhållandena
ändrats med tiden efter ett beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del viU jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (3.3.2.1) uttalat att jag anser att begreppet skadlig verkan är
väl ägnat att ligga liU grund för en missbmksbestämmdse i den nya
konkurrenslagen. Jag ansluter mig mot bakgmnd av vad jag då anförde tiU
utredningens beskrivning av hur skilda faktorer får avvägas mot varandra vid
bedömningen av skadlighetsfrågan. Liksom utredningen finner jag del lämpligt
att man — för att bevara kontinuiteten i rättstillämpningen - i största möjliga
mån bygger på termer och begrepp i den nuvarande lagen. De förändringar som
utredningen ändock har gjort kan jag i stort ansluta mig till. Av skäl som MD
har fört fram anser jag emellertid att begreppet otillbörligt inte bör ersättas
med utlryckssältet olämpligt. Någon ändring av den innebörd uttrycket
otillbörligt har fått i praxis är inle avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de tekniska formerna för ingripande vill jag erinra om alt jag
tidigare (3.3.2.1) har förordat all MD skall använda ett förhandlingsinslm-ment
mot skadlig verkan, när inte omständigheterna talar mot detta. I övrigt
förordar jag som nämnts utredningens förslag att MD skall kunna förbjuda ett
företag att tillämpa visst avlal, avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande
förfarande. Jag anser att svårigheter av del slag, som advokatsamfundet och SI
m. fl. pekar på, går att övervinna i den praktiska hanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
behandlar en fråga som rör förbudets tekniska avfattning. Domstolen pekar på
att utredningen i specialmotiveringen uttalar alt vid avfattandet av ett
förbud klart skall anges vad som är förbjudet. På denna punkt anför domstolen
bl. a. följande: Delta resonemang, som uppenbarligen är dikterat av en strävan
att åstadkomma rättssäkerhet, finner MD i och för sig vara lovvärt. Det bör
emellertid påpekas att enligt avtalsvillkorslagen, som uppvisar likheter med
det föreslagna aktuella stadgandet däri alt enligt båda lagarna fråga kan vara
om förbud mot avtalsvillkor, kan MD förbjuda näringsidkare att använda visst
villkor eller väsentligen samma villkor. Enligt marknadsföringslagen kan
domstolen på jämförligt sätt låta förbudet avse viss handling "eller annan
liknande handling". Skälet till ifrågavarande regleringar i
avlalsviUkorslagen och marknadsföringslagen är givelvis att ett förbud som
träffar endast visst preciserat villkor eller handlande ofta lätt skulle kunna
bli verkningslöst genom att den förbudet avser företar en i sak betydelselös
modifiering av ett viUkor eller ett handlande. Del synes böra övervägas om det
inte också i den konkurrensrättsliga regleringen borde ges möjlighet att vid
meddelande av ett förbud något vidga förbudsområdet utöver just det villkor
eller handlande, varom fråga är, på sätt är fallet enligt avtalsvillkorslagen
och marknadsföringslagen; skälet, härför torde göra sig lika starkt gällande
vid den aktuella lagstiftningen som vid de nämnda båda lagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner MD:s nu redovisade överväganden till en viss del välmolive-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rade.
Enligt min uppfattning bör regeln formuleras så, att MD kan förbjuda en
näringsidkare att tillämpa ett visst avtal, avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande
förfarande eller att tillämpa väsenfiigen samma förfarande som det sålunda
förbjudna. Dock vill jag understryka att sistnämnda möjlighet bör användas med
påtaglig försiktighet, eftersom förhållandena på det konkurrensrättsliga
området är mycket speciella. I princip får tvekan inte råda om vad som i det
stora hela ryms i ett förbud som utvidgats UU att gäUa ett väsentligen identiskt
förfarande. Ofta torde det vara lämpligt att det aUernativa förfarande som
förbudet omfattar preciseras mer konkret. Samtidigt får man vara medveten om de
svårigheter som kan möta på denna punkt. Å andra sidan finns det med förbud mot
mer opreciserade alternativa förfaranden en betydande sannolikhet för att en.
allmän domstol kommer att vara obenägen att döma ut ett förelagt vhe eller i
vart fall kommer att vara benägen att jämka del. Detta kan komma att förringa
det konkurrensrättsliga systemets funktionsduglighet. Eftersom mitt förslag
omfattar också en möjlighet till interimistiska förbud finns det utrymme att
snabbt gripa in i de fall då det slutligt meddelade förbudet inte täcker
alternativa förfaranden. Detta torde leda till alt MD i allmänhet kan underlåta
att låta ett förbud omfatta andra alternativa förfaranden än sådana som låter
sig preciseras med tiUräcklig tydlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare (s. 393) att den nuvarande åläggandeformen vid säljvägran m. m.
i 21 § KBL skall bibehållas med vissa omformuleringar. När skadlig verkan har
konstaterats skall enhgt förslaget MD kunna ålägga en näringsidkare att
tillhandahålla en annan näringsidkare viss vara, tjänst eUer annan nyttighet på
villkor som motsvarar vad han erbjuder andra näringsidkare. Utredningen anför
vidare att någon ändring i förhållande till vad som har uttalats i förarbetena
tUl 21 § KBL (prop. 1966: 13 s. 22 ff., 3LU 4, rskr 79) inte ligger till gmnd
för förslaget, med ett undantag. Detta är att bestämmelsen läcker mer än 21 § KBL,
som är begränsad tiU alt gälla försäljning av förnödenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av 21 § KBL uttalade departementschefen bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vitesbestämmelse kan inle begränsas till att gälla endast ren leveransvägran.
Med leveransvägran bör jämstäUas sådana faU då leverantör visserligen erbjuder
leverans men endast på villkor som klart missgynnar kontrahenten i förhåUande
till andra köpare. Villkoren bör motsvara vad leverantören erbjuder andra
jämförbara köpare. Jämförelsen bör härvid i första hand avse såväl säljares som
köpares prestation i likartade fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med ett vitesföreläggande bör vara att söka upprätta affärsförbindelser på
normala villkor mellan parterna snarast möjligt och föreläggandena bör
utformas från denna utgångspunkt. Det torde inte vara lämpligt att uppställa
några närmare regler angående föreläggandenas utformning. Förhållandena i det
enskilda fallet måste vara avgörande. Näringsfrihetsrådet bör under
förhandlingsskedet inhämta erforderliga uppgifter för att kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bedöma
de försäljningsvUlkor som i det aktuella fallet kan anses motsvara vad
leverantören erbjuder andra företagare. Uppenbart är att vitesföreläg-gandet -
vare sig det görs mer eller mindre detaljerat - måste ges ett så preciserat
innehåll att oklarhet inte uppstår om föreläggandels innebörd. Det bör beaktas
att förhållandena inom näringslivet kan undergå snabba förändringar. Av detta
skäl och med hänsyn till syftet att snarast etablera en normal affärskontakt
bör föreläggandet alltid gälla en begränsad tid. När den företagare som skall
åläggas leverans är en juridisk person får det anses naturligt att
föreläggandet riktas direkt mot den juridiska personen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom--- framhållits
torde del i vissa lägen vara nödvändigt att sätta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vitesbeloppet
högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till utredningens förslag. De synpunkter departementschefen
anförde år 1966 synes alltjämt kunna vara tUl vägledning vid rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
vill jag peka på att införandet av den förbudsteknik som jag förordar också
vidgar de möjligheter som förefinns enligt lagstiftningen från år 1966. Sålunda
blir det exempelvis i fall av säljvägran möjligt för MD att välja mellan
förbuds- och åläggandetekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bortsett
från fall av diskriminering avvisar utredningen tanken på att införa en möjlighet
för MD att ålägga ett företag att uppfylla viss handlings-phkl. Vad utredningen
uttalar om möjligheten att förbjuda en underlåtenhet som i sig kan bedömas som
en konkurrensbegränsning synes mig dock i sak stå åläggandeformen nära.
Samtidigt lämnar utredningens konstruktion på denna punkt utrymme för olika
frågetecken. Rent praktiskt kan det visa sig svårt att i ett konkret fall
använda konstmktionen. Denna kan också föra med sig osäkerhet om förbudets
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är visserligen övertygad om att MD i de flesta fall på ett naturligt sätt bör
kunna använda förbudstekniken. Detta gäller även fall då förbudet i sak kan
sägas innebära ett visst åläggande. Som ett teoretiskt exempel kan tas förbud
att bedriva visst kartellsamarbete utan att vidta någon viss åtgärd, såsom att
upplysa köpare om karlellsamarbetet. Man rör sig här med en form av förbud som
bmkar kallas villkorade. I sådana anges under vUka fömtsättningar förbuden inte
gäller. I vissa situationer är dock förbudsmetoden inte lämplig för att förhindra
skadlig verkan av en konkurrensbegränsning. Så är exempelvis fallet när
förbudet inte kan eller bör knytas an tiU ett visst konkurrensbegränsande
förfarande ulan avser att framtvinga ett handlingssätt som kan förhindra
skadlig verkan av ett annat sådant förfarande. Ett exempel som NO anför är
skyldighet att skriftligen återkalla tidigare uppmaning till bojkotlaktion. Här
synes den rena handlingsplikt det rör sig om inte få uttryckas som ett förbud
att underlåta att verkställa sådan återkallelse. I främst fall av denna eller
liknande art bör det finnas möjlighet för MD att direkt ålägga företagel alt
vidta den åtgärd som prövas erforderlig. Det anförda utesluter givetvis inte
att villkorade förbud kommer till användning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar alltså att tekniken med åläggande får användas också utanför det
område som gäller säljvägran o.d. Samtidigt menar jag alt de synpunkter som har
varit avgörande för utredningens förslag är värda det största beaktande vid
domstolens val mellan förbud och åläggande i det enskUda fallet. Jag anser att
valet måste träffas med utgångspunkt i att företagens handlingsfrihet inte skaU
inskränkas mer än som är nödvändigt för att tillgodose de intressen som lagen
vill skydda. En nackdel med åläggandetekniken kan, som utredningen har
redovisat, vara att företagens handlingsfrihet försvinner. En annan är att
samhället måste ta ansvaret för att det påbjudna handlingssättet är det från
allmän synpunkt mest riktiga. Därför menar jag att MD i allmänhet i första hand
bör pröva om förbudstekniken är lämplig. Så torde ofta vara fallet. I andra
fall kan ett åläggande vara nödvändigt eller mer ändamålsenligt än ett förbud.
Det kan också visa sig lämpligt att ange det påbjudna i form av ett förbud
kompletterat med ett åläggande. Om en sådan kombination är tiUräcklig från
allmän synpunkt och företaget genom detta får större handlingsfrihet bör den
vägen givetvis väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis
bör en befogenhet att meddela åläggande av en handlingsplikl så långt möjligt
preciseras och begränsas. Ett problem därvidlag är dock att de situationer som
ålägganderegeln måste läcka in torde kunna vara av de mest skiftande slag.
Delta hänger samman med att själva begreppet konkurrensbegränsning är så
vidsträckt. De företagsbeleenden m. m. som det därvid är fråga om kan variera
utan givna gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
menar dock att det finns en naturlig ram för vad ålägganden bör få gå ut på.
Ramen utgörs av åläggandets samband med förbudstekniken och karaktär av
komplement till denna. Förbudslekniken är ju inriktad mot ett visst
konkurrensbegränsande förfarande, exempelvis en uppmaning till bojkott, som
skaU bringas att upphöra. Så kan ske genom alt vederbörande förbjuds vid vite
att upprepa åtgärden. Här kan åläggandetekniken komma in på ett naturligt sätt
i den formen att vederbörande därtill förpliktas att skriftligen återkalla
uppmaningen. Åläggandet blir därmed en teknik för att tiUrättalägga den
situation som har uppstått genom det konkurrensbegränsande förfarandet. Ett
annan exempel, som inte har berörts, är mndskri-velser från en branschförening
i syfte alt få medlemmarna att inle underskrida en viss prisnivå. I dessa faU
kan ett åläggande att skriftligen upplysa om att prissättningen är fri vara
påkallat, eventuellt i förening med ett förbud mot fortsatta mndskrivdser av en
sådan art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med ett åläggandeinstitut på konkurrensområdet bör alltså i princip vara att
ändra på ett av näringsidkare tillämpat konkurrensbegränsande handlingsmönster
för att motverka negativa effekter av den art som skadlighetsbegreppet
omfattar. Åtgärden bör kallas rättelseåläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det remitterade förslaget har jag mot denna bakgmnd gjort vissa begränsningar i
fråga om vad åläggande får inriktas på. Detta behandlas i specialmotiveringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redovisat av utredningen lämnade exempel på förfaranden som man
kan ingripa mot enligt missbruksprincipen, när de är förenade med skadlig
verkan. Givetvis finns det andra exempel. En ram för vad som får beaktas utgörs
av det rättsliga begreppet konkurrensbegränsning. Det måste bli de
rättstillämpande organens uppgift att, liksom f.n., med utgångspunkt i lagens
syften, skyddsintressen och funktionssätt faststäUa vilka företeelser som är
att hänföra tUl delta begrepp. Genom den intresseavvägning som måste ske vid
bedömningen av vad som är otillbörligt från allmän synpunkt skall säkerställas
att förbud eller åläggande ej riktas mot förfaranden som är betydelselösa från
konkurrenssynpunkt eller som av annan grund inte bör hindras sett ur konkurrenslagens
synvinkel. Bedömningarna i dessa avseenden kan ibland komma att ställa de
rättstillämpande organen inför en grannlaga uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag redan har nämnt
delar jag utredningens uppfattning att man varken kan eller bör ställa upp ett
detaljerat schema över vilka konkreta företeelser ingripanden kan riktas mot.
Utredningen har likväl dragit vissa slutsatser om marknadssituationer m. m. som
bör ägnas särskild uppmärksamhet. Dessa slutsatser har jag berört tidigare
(3.3.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det anförda har jag angivit vissa av de huvudelement som bestämmelserna bör
bygga på. Grunden bör således vara begreppet skadlig verkan.
Ingripandeformerna omfattar förbud och vissa ålägganden. Dessa skall kunna
förenas med vite. Jag går nu över tiU att behandla andra frågor som gäller
avgränsningen av missbruksbeslämmdsens räckvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
personkrets som nuvarande lagstiftning omfattar bestäms genom begreppet
företagare. En legaldefinition av detta begrepp finns i 26 § KBL. Definitionen
innebär att KBL ej omfattar pengar eller andra betalningsmedel och inte heUer
fast egendom eller upplåtelse av sådan egendom. Jag kommer senare (3.6.1) att
förorda att denna begränsning slopas och alt lagen generellt får sin inriktning
på näringsidkare. Detta begrepp bör således användas i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om bestämmelsens tekniska utformning vill jag tillägga följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den förutsättning som
utredningen anger för ingripande enligt missbruksbestämmelsen är, att om en
näringsidkare/öron/eder skadlig verkan inom landet av konkurrensbegränsning
marknadsdomstolen kan för att förhindra sådan verkan vidta vissa åtgärder. Vid
remissbehandlingen har det riktats en viss kritik mot denna avfattning. Den går
ut på att texten är svårläst. Jag kan i viss mån ansluta mig tUl den
uppfattningen. Samtidigt delar jag utredningens åsikt att det inte bör krävas
att näringsidkaren själv har framkallat konkurrensbegränsningen men väl att han
föranleder den skadliga verkan av denna, alltså ett krav på samband. Saknas
denna länk i lagtexten finns ingen där angiven spärr mot att, när ett företag
har framkallat en konkurrensbegränsning med skadlig verkan, ett annat företag
förbjuds att tUlämpa ett visst förfarande som visserligen inte har föranlett
den skadliga verkan som del är fråga om men som, om det stoppas, kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undanröja
denna verkan. Som ett exempel kan tas att företaget A vägrat att leverera en
homogen produkt till en detaljist och att därefter A:s konkurrent B åläggs att
leverera samma slag av produkt till denne detaljist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser utredningen att det bör gälla ett krav på vad som sedan länge på detta
område kallas inlandsverkan. Därmed avses alt effekterna av en någonstans
förekommande konkurrensbegränsning skall visa sig inom landet. Också i detta
avseende delar jag tankegången. Därmed är i och för sig inte sagt alt
förhållandet måste anges i lagtexten. Ur en annan synvinkel låter det sig ju
sägas att en svensk lagstiftning naturiigen måste tolkas i en sådan riktning,
även om detta inte är särskilt angivet. Med hänsyn tiU omständigheterna finner
jag det dock lämpligt att begränsningen får komma till uttryck i bestämmelsen.
Innebörden av begränsningen belyses i det följande (3.6.2.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i detta sker i departementsförslaget en lagteknisk omredigering i
förhållande till utredningsförslaget. Själva missbruksbe-slämmelsen inryms
därvid i en särskild paragraf, 2 §, som innehåUer de viktigaste materiella
rekvisiten. De skilda formerna för ingripande tas in i efterföljande
paragrafer. Vid omredigeringen tillgodoses också vissa synpunkter som har
förts fram vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
MD kan gripa in för att förhindra skadlig verkan innebär två saker, framhåller
utredningen. 1 det ena fallet vidtas åtgärden för all bryta ett ej avslutat
beteende. I det andra kan beteendet ha upphört men ändock ha bragts under
domstolens rättsliga prövning. Förbudet riktas då, säger utredningen, mot ett
framtida ålempptagande av förfarandet. Härvid krävs det enligt utredningen inte
att påtaglig risk föreligger för att detta förnyas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för att prövning i MD skall kunna ske också när en konkurrensbegränsning
har upphört anför utredningen följande: På marknadsföringsområdet är en sådan
prövning möjlig i MD, men enligt vad domstolen har slagit fast (MD 6/1976, PKF
1976:2-3) saknas denna möjlighet på förevarande område. Med hänsyn till MD:s
rättsbildande funktion finns dock ett klart behov av att samma ordning skall
gälla på konkurrensbegränsnings-området som i fråga om MFL. Till den osäkerhet
som kan råda om vad som är gällande rätts innebörd på sistnämnda område bidrar
otvivelaktigt en begränsning som den nuvarande. Det kan ju nämligen förekomma
fall av stor principiell vikt där rättelse sker frivilligt och som därför inte
kan prövas av MD. Förslaget tiU ny KBL bygger därför på gmndtanken alt talan i
ett konkurrensbegränsningsärende skall kunna väckas också när den åtgärd talan
har riktats mot har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
finner förslaget välmotiverat och NO anser del vara av stor vikt att en sådan
möjlighet skapas. De näringshvsorganisationer som har berört förslaget är dock
kritiska. Enligt LRF synes del inte vare sig principieUt förenligt med
missbmksprincipen, av större värde från prejudikalsynpunkt eUer i övrigt
behövligt att en sådan möjlighet införs. Inle heUer här kan paraUeller med
marknadsföringslagen anses ha större bärighet. NO:s resurser bör i stället
inriktas mot åtgärder som fortfarande pågår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fl. framhåller att, med den förhandhngsprincip som hittills har varit
gmndläggande på missbmksområdet och som av tidigare anförda skäl bör
bibehållas, det är oförenligt att prövningen i MD skulle kunna avse verkningar
som redan har blivit undanröjda. Något vägande skäl har inte anförts för att
det skulle finnas behov av att bringa principfall under MD:s prövning, om det
inte finns något företag som vidhåller en konkurrensbegränsande åtgärd av det
slag som påstås ha skadlig verkan. Vidare måste med hänsyn till karaktären av
prövningen enligt KBL prejudikatsinlresset av ett avgörande efter ett
förfarande som har genomförts utan någon reell motpart till NO betecknas som
ringa. För prejudikatsbildningen är det av särskild vikt att sakfrågorna
belyses genom argumentation från båda sidor. I sådana fall då
konkurrensbegränsande åtgärder av ett slag som påstås ha skadlig verkan
genomförs av ett flertal olika företag är det därför viktigt att NO:s talan
riktas mot något företag som fortsätter med sådana åtgärder även efter NO:s
ingripande. Ett företag som av något skäl redan har upphört med den
konkurrensbegränsande åtgärden saknar reellt intresse av att utveckla sin talan
med det arbete och de kostnader som är förbundna därmed. Mot bakgrund härav
hemställer organisationerna att prövning av konkurrensbegränsning som redan
upphört inte skall kunna förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TiU
de negativa remissinstanserna hör Sverige advokatsamfund som anser att den
föreslagna rätten att pröva konkurrensbegränsning, som har upphört, torde vara
en följd av utredningens förslag att förhandUngsprinci-pen skall frångås.
Samfundet delar inte utredningens uppfattning alt MD skall kunna pröva
principiellt viktiga fall efter del att den mot vilken NO:s talan riktar sig
har upphört med åtgärden och då torde ha ringa intresse av att få ärendet
fuUständigt prövat av MD. Dessutom torde det kunna inträffa, vilket har skett
inom marknadsföringsområdet, alt näringsidkaren antingen har upphört med sin
verksamhet eller inte kan påträffas. Det två-partsförhållande på vilket
förfarandet inför MD vilar kommer i sådant fall i obalans. Samfundet utgår från
att, om den av samfundet föreslagna ändringen i förhandhngsprincipen
genomförs, avfattningen av 2 kap. 1 § ges en utformning så att MD:s bedömning
skall avse endast existerande konkurrensbegränsningar. Även i det faU
förhandlingsprincipen helt skulle överges — i enlighet med utredningens
förslag - bör bestämmelsen i 2 kap. 1 § utformas så alt den endast avser
aktuella konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vUl peka på att det är svårt att dra paralleller med marknadsföringsområdet.
Där gäller det ofta att ta ställning till vederhäftighetsfrågor och att göra etiska
bedömningar. På konkurrensbegränsningsområdet rör det sig däremot om ofta
mycket komplicerade ekonomiska frågor. Ett omfattande utredningsmaterial krävs
i allmänhet. Rättegångsförfarandena blir därmed tidskrävande för parterna.
Detta leder ofta till höga rättegångskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd bl. a. av detta anser jag att prövning i MD av ett konkurrensbegränsande
förfarande i allmänhet inte bör förekomma, när man har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betryggande
anledning att tro att förfarandet är avbmtet och inte kommer att återupptas.
Där å den andra sidan en sådan anledning saknas, synes det mig kunna bli ett
hinder mot lagstiftningens effektivitet om frågan humvida ett visst
konkurrensbegränsande samarbete har upphört eller inle måste ledas i bevis av
NO. Min uppfattning bygger på följande omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den utomstående som viU bedöma graden av konkurrens på en marknad kan det vara
mycket svårt eller omöjligt att konstalera om konkurrensen fungerar eller om
företagen samarbetar om en gemensam prissättning m. m. Vad man i sådana fall
ofta får söka spåra är parallelliteter i konkurrenternas faktiska handlande.
Prissättningsbeteendet är här naturligen av särskilt intresse. Möjligheten alt
avläsa samtidiga och hknande prishöjningar - alltså mönstret för ett gemensamt
förfarande — försvåras dock av att det i ett företags strategi kan ingå att
ibland bryta sig ur samarbetet för viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
samarbetet upphört kan detta dessutom vara tUlfälligt och samverkan kanske
lätt kan åtempptas. Till detta kommer att det i bedömningsögonblicket kan
återstå lång tid innan nya prissättningsbeleen-den antyder om företagen har
börjat uppträda självständigt eller om de fortsätter samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
NO i dessa och liknande fall skulle ha bevisbördan för att det
konkurrensbegränsande förfarandet pågick eller om ett avbrott i samarbetet
skulle innebära ett formellt hinder mot att fortsättningsvis förbjuda detta,
skulle lagstiftningen riskera att bli ett slag i luften i vissa fall.
Exempelvis skulle NO ibland inte kunna utfärda förbudsföreläggande när
företaget anmäler att det har upphört med ett påtalat förfarande. Motsvarande
gäller i fråga om MD:s förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda bör man enligt min mening hålla fast vid utredningens
teknik att använda begreppet förhindra skadlig verkan. Därmed markeras således
att meddelat förbud avser såväl fortsättandet av det otillåtna förfarandet som
ett ålempptagande av delta. Jag vill erinra om vad jag nyss uttalade om alt i
de fall, där man har betryggande anledning att tro att ett förfarande är
avbrutet och inte kommer att återupptas, prövning i MD i allmänhet inte bör
förekomma. Vad som närmare bör gälla i dessa avseenden får prövas i
rättstiUämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en rad andra frågor att ta upp, som har samband med
miss-bmksbestämmelsens funktionssätt m. m. Dit hör den tidsrymd under vUken
förbud eller åläggande bör gälla och omprövning av beslut om tvångsingripande.
Ytterligare gäller det bl. a. frågor om interimistiska beslut i MD,
föreläggande om förbud m. m. som NO skulle meddela i ärenden som inte är av
större vikt, missbmksbeslämmdsens användning också på del straffbelagda området
samt uttrycklig rätt för MD att särskilt behandla frågan huruvida skadlig
verkan föreligger (mdlandom). Jag tar upp detta senare sedan jag behandlat
frågan om missbruksbestämmelsens koppling till företagsförvärv med skadlig
verkan. I fråga om lagtextens lydelse hänvisar jag till det remitterade
lagförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. gäller att MD, om en förhandling mot skadlig verkan inle ger avsett resultat
och ärendet inte rör diskriminering, skall göra anmälan till regeringen, när
saken finnes vara av större vikt. Bakgrunden till bestämmelsen är tanken (jfr.
prop. 1946:264 s. 29 och 1953:103 s. 94) all lagstiftningen skuUe kunna skärpas
samt vidare att regeringen exempelvis skuUe ha möjlighet att vidta åtgärder för
tullsänkningar, igångsättande av konkurrerande statliga företag samt statligt
övertagande av en monopoliserad näringsgren. Det var förutsatt att vissa
sådana åtgärder krävde riksdagens medverkan. Endast vid ett tiUfälle har MD
gjort anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsförfarandet var
enligt mitt synsätt befogat vid introduktionen av ett system där det bedömande
organet, NFR, uteslutande hade förhandlingsbefogenheter. Läget är nu helt
förändrat och jag ser inle något behov av att ha en forrriell ordning av detta
slag inskriven i systemet. Att förfarandet nu slopas hindrar givetvis inte MD
all agera med en anmälan, om så anses behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.4.3
Utbyggnad med särskilda regler mot missbmk genom företager-värv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörande
mitt principiella ställningstagande till frågan om behovet och lämpligheten av
att införa ett system för kontroll av företagsförvärv hänvisar jag till det
tidigare (3.3.3.2) anförda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
förslag till kontroll av företagsförvärv synes främst rikta sig mot de företag
som genom sådana förvärv antingen uppnår en dominerande stäUning på marknaden
eller förstärker sin redan dominerande StäUning. Jag delar uppfattningen att
uppkomsten eller förstärkningen av en sådan dominans i vissa fall kan sätta
den önskvärda konkurrensen på en marknad ur kraft eller allvarligt försvaga den
på ett sätt som innebär skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kontroll som behövs mot en olämplig koncentration genom företagsförvärv kan
med fördel direkt riktas in på de förvärv som jag nyss nämnde
(dominansförvärv). Genom en sådan inriktning undviker man de särskilda
ölägenheter som följer av utredningsförslagets detaljerade gränsdragningsregler.
Den här avsedda direkta inriktningen gör systemet mer selektivt. Samtidigt
slipper man ett omfattande regelverk, som skapar sina egna tiUämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tolkningen
av begreppet marknadsdominerande ställning kan i det enskilda fallet vara
problematisk. Väsentligen gäller det därvid att avgränsa den marknad där man
har alt pröva om dominans föreligger. Detta är dock inte något nytt problem. De
på detta område rättstillämpande organen har sedan lång tid erfarenhet av att i
det enskilda fallet fastäUa den relevanta marknaden. Deras praxis omsluter en
omfattande analys av faktorer som måste beaktas. Genom detta finns del en fast
och till verkligheten anpassad grund alt bygga systemet på. Jag återkommer till
detta och till frågan om en ytterligare avgränsning av marknadsbegreppet för
alt rikta in systemet på verkligt vikliga fall av företagsförvärv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
väg jag här pekat på leder alltså till den målgmpp som utredningen synes ha
tänkt sig. Med en sådan uppläggning bhr det också möjligt att knyta an till de
materiella bedömningsgmnder som missbmksbestämmelsen innehåller. På denna
punkt bör framhållas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan (3.3.3.2) gett uttryck för min uppfattning att konkurrenslagstiftningen
av principieUa och praktiska skäl bör vara inriktad på alt avlägsna hinder mot
en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens. De åtgärder som behövs för att
uppväga vad som är ofullkomligheter i den marknadsekonomiska modellen bör i
princip alltså vidtas inom samhällspolitiken i övrigt. Exempel som jag därvid
berörde är sysselsättningspolitiken och industripolitiken. Med delta är också
sagt att jag anser alt en prövning av företagsförvärv bör ske enbart med
utgångspunkt i konkurrensrättsliga bedömningsgrunder. Ett kontrollsystem mot
dominansförvärv bör därför bygga på begreppet skadlig verkan. Jag erinrar om
att detta begrepp står för att en konkurrensbegränsning på ett sätt som är
otillbörligt från allmän synpunkt påverkar prisbildningen, hämmar
effektiviteten inom näringslivet eller försvårar eller hindrar annans
näringsulövning. De åtgärder mot koncentrationsprocessen som i vissa fall är
påkallade från konkurrenssynpunkt och som del är möjligt och lämpligt att
vidta kan med ett sådant bedömningssätl infogas i ett sammanfört system mot
missbmk. Härigenom uppnår man också den önskvärda enhetligheten i fråga om
bedömningsgrunderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår alltså att skadlig verkan i samband med dominansförvärv skall vara
grunden för samhällsingripande mot själva företagsförvärvet. Samtidigt vill jag
peka på att missbmksbestämmelsen enligt mitt förslag har en spännvidd som
läcker hela den situation som företagsförvärvet utgör en del av och som det är
konkurrensrättsligt relevant att beakta. Förslaget medger att man kan välja den
mest lämpliga formen av ingripande för att förhindra den skadliga verkan som
är förknippad med situationen. Denna form kan vara alt förvärvet återgår, men
så behöver inte vara fallet. Det sammanförda missbmkssystemet får därmed en
nödvändig flexibilitet. Detta innebär bl. a. att sammanhållande kopplingar som
inte består i överförandet av äganderätt till företag, liksom alla andra former
av konkurrensbegränsningar, också omfattas av missbruksbestämmelsen. I de fall
då ett förbud mot ett företagsförvärv av något skäl inte är aktuellt, finns det
alltså andra metoder för att söka komma till rätta med situationen. Detta innebär
vidare att det, jämsides med ett ingripande för all upphäva ett visst
företagsförvärv, kan vara aktuellt att använda andra ingripandeformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den begränsning till begreppet skadlig verkan som jag således föreslår i fråga
om företagsförvärv kommer stora delar av den remisskritik som framfördes mot
utredningsförslaget inle alt träffa departementsförslaget. Jag erinrar vidare
om att nämnda begrepp blivit ingående belyst i rättspraxis sedan år 1953.
Visserligen har MD inte förhandlat mot skadlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verkan
i samband med företagsförvärv. Erfarenheterna av alla de ärenden rörande
konkurrensbegränsningar som har prövats måste dock kunna ge en mycket god
vägledning för rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inriktning av systemet som jag hittiUs har redovisat gör det också naturligt
att lägga den rättsliga prövningen hos MD. Jag återkommer till frågan om
domstolen bör vara enda instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelarna
med att MD blir den rättsligt prövande instansen är uppenbara. En
domstolsprövning i fråga om företagsförvärv säkerställer - inom ramen för ett
kontradiktoriskt förfarande - en offentligt redovisad praxis, förenlig med de
marknadsrättsliga bedömningar som det tillkommer MD att göra i övrigt. Det
judicidla förfarandet med dess offenfiighetsprincip är alltså från
rättssäkerhetssynpunkt avgjort att föredra framför andra lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda kan sammanfattas så att missbruksbestämmelsen och ingripandereglerna
bör byggas ut med en speciell föreskrift som tar sikte på ett särskilt fall.
Särfallet är alt en konkurrensbegränsning som har skadlig verkan består i att
en näringsidkare, genom att göra ett visst företagsförvärv, får en dominerande
ställning på marknaden för en vara, tjänst eller annan nyttighet eller
förstärker en redan dominerande ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar nu upp frågan om </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\ilka"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\ilka</span></a> </span><span style='font-family:Verdana'>former för
ingripande som bör finnas i systemet när det gäller företagsförvärv. Jag finner
det naturligt att MD på detta oprövade fält alltid till en början tillämpar
förhandlingsprincipen, mot bakgrund av lagstiftningstraditionen på området. En
teknisk lösning där åtgärder i fråga om företagsförvärv kan beslutas, utan ett
föregående förhandlingsinslag är olämplig också därför att andra åtaganden från
förvärvarens sida ju i det enskilda fallet kan vara fördelaktigare för konsumenterna.
Förhandlingsinslaget bör av dessa skäl vara obligatoriskt, när det gäller
företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser alltså att MD — sedan domstolen har slagit fast att den relevanta
konkurrensbegränsningen föreligger och att näringsidkaren föranleder skadlig
verkan av denna — skall genom förhandling söka förhindra denna verkan. Det bör
då i lagtexten göras klart alt förhandlingsmålet kan omfatta också ett
avstående från förvärvet. Dock bör gälla att saken skall vara av särskild vikt
från allmän synpunkt för att förhandlingen skall få mynna ut i en påverkan från
domstolens sida för att få förvärvaren att avstå från företagsförvärvet.
Emellertid bör självfallet domstolen kunna verka för en ordning som på annat
sätt kan förhindra den skadliga verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nästa
huvudfråga är om systemet bör innehålla ett tvingande inslag. Som jag redan har
nämnt anser jag att - då övervägande skäl talar för införandet av en kontroll
mot för stark koncentration — det i systemet också bör finnas en möjlighet att
i verkligt angelägna fall i sista hand förbjuda förvärvet. Därmed uppkommer
frågan var befogenheten att fatta beslutet skall läggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
har kommit fram tiU att den lämpligaste ordningen är följande.. 7 Riksdagen
1980/81.1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
bör ges befogenhet att - om förhandlingen inte leder tUl avsett resultat -
förbjuda det företagsförvärv som är i fråga, för att förhindra den skadliga
verkan som näringsidkaren föranleder. Förbudet bör emellertid inle bli gäUande
annat än om det fastställs av regeringen. Om domstolen beslutar om förbud,
skall den alltså enligt mitt förslag underställa regeringen sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgmnden
tiU detta ställningstagande är speciella omständigheter som har samband med de
ibland mycket omfattande ekonomiska processer som företagsförvärv kan utgöra. Å
ena sidan är det som nyss nämnts av stort värde att en dömande instans prövar
och tar ställning i den ofta myckel betydelsefulla förbudsfrågan. Å den andra
sidan är det ofrånkomligt att det kan behövas bredast möjliga överblick över de
allmänna intressen som prövningen omfattar, när det gäller frågan om ett förbud
trots vissa faktorer kan underlåtas. En sådan överblick har regeringen. Det
anförda gör det lämpligt att utforma förfarandet som ett
underställningsinslitut med regeringen som det organ som har möjlighet att
fastställa beslutet eller att låta det vara verkningslöst helt eller delvis.
Systemet sluter i viss mån an till den ordning som gäller idag beträffande
prisåläggande, låt vara alt överförandet där sker genom ett
anmälningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD:s
bedömning i bl. a. frågan om marknadsdominans och skadlig verkan bör ligga
till gmnd för regeringens prövning. Detta innebär en viss presumtion för att
regeringen skaU fastställa domstolens beslut. Denna utgör ju ett särskilt
sammansatt organ med specialkompetens för det marknadsrättsliga området och
med lång erfarenhet av bedömningar inom detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
regeringen inte dela MD:s bedömning att företagsförvärvet bör förbjudas
fastställs inte domstolens förbudsbeslut. Regeringen gör således inte någon
ändring i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag understryka en särskUd skillnad mellan den judicidla
och den administrativa ordningen. I den förra är domstolen i princip bunden av
vad som har gjorts tiU processmaterial. Har exempelvis företaget i fråga inte
tUlfört processen sådana omständigheter som kan tala tiU vederbörandes förmån
och dessa inte kommer in på annat sätt, kan utgången bli en annan än om de för
näringsidkaren förmånliga omständigheterna hade varit tillgängliga för
domstolen. I det administrativa förfarandet kan ordningen vara annorlunda.
Sedan domstolen underställt regeringen sitt beslut, kan ärendet komma att
tillföras nya, viktiga synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
beslut humvida företagsförvärvet skaU förbjudas eller inte kan aUtså gmndas på
bredast möjliga kännedom om de ohka samhällsintressen som kan vara berörda av
förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga att det av mig föreslagna prövningssystemet bör omfatta alla
förvärv med avseende påföretag som driver verksamhet inom landet. Därmed kommer
också utiändska uppköp m.m. av sådana företag att omfattas av den
fusionskontroll som inryms i konkurrenslagen. Den prövning av företagsförvärv
som sker med slöd av annan lagstiftning får därvid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>äga
mm vid sidan av den nu aktuella kontrollen. Att detta teoretiskt kan innebära
att prövningen av ett visst företagsförvärv kan komma att ske enligt två skilda
regelsystem utgör enligt min uppfattning ingen nackdel. Så sker också i andra
sammanhang som gäller näringsverksamhet. En erforderlig samordning kan ske på
myndighetsplanel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
förvärv av företag inom massmedieområdet prövas enligt konkurrenslagen, med
utgångspunkt i dess syfte och skyddsintressen. Rörande förhållandel mellan
tryckfrihetsförordningen och andra regelsystem finns en redogörelse i
massmediekoncentrationsutredningens betänkande (SOU 1980:28)
"Massmediekoncentration Lagförslag och motiv" (s. 63 ff.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TUl
förhållandena på bank- och försäkringsområdet återkommer jag i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om bedömningsgrunderna i övrigt samt förbudsingripandenas tänkbara antal
viU jag först peka på att jag delar vissa remissinstansers uppfattning att
ingripanden mot företagsförvärv torde -bli rätt fåtaliga. Exempelvis kan
säljarens situation i ett konkurs- eller avvecklingsfall m. m. vara sådan alt
det inte kan anses vara från aUmän synpunkt otillbörligt att förvärvet sker.
Är säljarens svårigheter kända för MD. torde inte något förbud komma alt
meddelas. Blir situationen känd först hos regeringen kan det leda tiU att
regeringen inle fastställer förbudet. Också i andra lägen kan ägarens eller
köparens situation bli avgörande för utgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
det förhållandet att en fortsatt stmkturrationalisering inom näringslivet är
nödvändig kommer att begränsa ingripandenas antal. Som utredningen har funnit
är företagsförvärv oftast fördelaktiga från konkurrenssynpunkt. Också behovet
av att stärka svenska företags internationella konkurrenskraft bör beaktas. Om
dessa utgångspunkter för bedömningen råder det en betydande enighet. De har
framhållits både av utredningen och av remissinstanser som i princip tiUstyrkt
det av utredningen föreslagna, generella kontroUsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när en motsatsställning mellan konkurrens och koncentration föreligger
överväger oftast de för konsumenterna positiva effekterna av ett
företagsförvärv. Till detta kommer de situationer då en från konkurrenssynpunkt
negativ koncentration genom företagsförvärv är ofrånkomlig av en eller annan
anledning, bl. a. därför att det helt enkelt saknas alternativ. Av stor
betydelse är vidare den konkurrens utifrån som den svenska marknaden är eUer
kan bh utsatt för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns alltså naturliga moment som kommer att verka för återhållsamhet i fråga
om samhällsingripanden på detta område. Med hänsyn till att vi inte har råd att
riskera att den nödvändiga stmkturrationaliseringen försvåras anser jag en
sådan återhållsamhet vara befogad. Där å andra sidan sådana moment saknar tyngd
och övriga omständigheter gör det befogat med ett ingripande mot ett
företagsförvärv, innebär den nya konkurrenslagen ett skydd för effektiviteten
inom näringslivet, liU nytta för konsumen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>terna.
Jag viU här peka på situationer då ett förelagsförvärv ger en sådan ökad
marknadsmakt åt förvärvaren att man riskerar olika former av missbmk av en
monopoUstisk eller dominerande ställning. Missbmket kan ta formen av
monopolvinster o. d. till nackdel för konsumenterna. Det kan också vara så att
effektiviteten försämras. Förvärvet kan vidare undanröja en konkurrent och
alltså minska antalet oberoende företag på marknaden. Därmed kan valfriheten
för konsumenterna komma att reduceras. Här får man vidare ta med i bilden den
dynamiska effekten av förvärvet på näringslivets stmktur, exempelvis s. k.
defensiva sammanslagningar bland kvarstående konkurrenter. Också vad som kallas
konglomerat får uppmärksammas med avseende på effektivitetsaspekten och med
hänsyn till maktbalansfrågor på marknaden. Vad jag nu har pekat på utgör
exempel på faktorer som bör uppmärksammas vid en samlad avvägning i det
enskilda. fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslog som ett alternativ tUl formliga förbud att regeringen skuUe förbinda
ett förvärv med olika tvingande vUlkor som kunde avhjälpa förekommande
olägenheter för. skilda aUmänna intressen. Med departementsförslagets
inriktning på begreppet skadlig verkan är det inte aktuellt med sådana villkor
vare sig utanför eller inom det konkurrrenspoli-tiska faltet. Om ett
marknadsdominerande företag exempelvis vidtar repressiva åtgärder är det enligt
mkt förslag möjligt för NO att hos MD omedelbart begära ett interimistiskt
förbudsbeslut m. m. Något behov av att kunna meddela tvingande föreskrifter
beträffande ett eventuellt framtida beteende finns alltså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
planerade företagsförvärv måste kunna komma under prövning. När det gäller
förvärv som har fullbordats när prövningen sker bör särskild hänsyn tas till
hur lång tid som har förflutit när frågan om ingripande av MD eller regeringen
kommer upp. Faktorer som här kan få betydelse är bl. a. om förvärvet har
fullföljts trots ingripande från NO eller om del har skett utan att
offentliggöras. Jag finner det naluriigt att sätta en yttersta gräns för
marknadsdomstolens förbud mot förelagsförvärv. Sådana skall inte i något fall
få meddelas senare än två år efler det att avtal om förvärvet slöts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konkurrensutredningens förslag skulle företagsförvärv som förbjudits bh
ogiltiga. Särskilda regler föreslås dock av utredningen beträffande vissa
aktieförvärv m.m. Jag ansluter mig till utredningens uppfattning och återkommer
senare tUl innebörden av departementsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
tidsregler bör finnas, som syftar till snabbhet i prövningsförfarandet.
Ärenden som rör företagsförvärv måste kunna behandlas med stor skyndsamhet.
Detta belyses väl av underlaget i lagstiftningsärendet. Jag hänvisar på denna
punkt till konkurrensutredningens betänkande och remissyttrandena samt
föreslår följande ordning. Så snart NO finner anledning att undersöka ett
företagsförvärv, skall han besluta särskUt om detta. Om part begär det skall NO
snarast pröva om förvärvet kan lämnas utan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärd
såvitt avser förbud e.d. mot detta eller om undersökning skall inledas. Lämnas
förvärvet utan åtgärd kan NO inte därefter begära MD:s prövning av frågan om
att förbjuda förvärvet, utom i fall av oriktiga uppgifter. Vill NO efter
undersökning begära MD:s prövning av denna fråga skall han senast inom tre
månader från undersökningsbeslulel göra detta. När det gäller MD är det inte
möjligt att föreskriva en så kort frist för handläggningen. I domstolen bör i
fråga om förbud mot förvärvet tiden vara sex månader, om man skall kunna
säkerställa en ändamålsenlig handläggning. Därmed säkras också ett
beslutsunderlag som gör del möjligt att sätta handläggningstiden hos regeringen
kort. Fristen bör där vara tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nu angivna fristema bör
under speciella förhållanden kunna förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag viU vidare nämna att
systemet kräver en befogenhet för regeringen att - om den finner att ett av MD
meddelat förbud mot ett visst företagsförvärv inte skall faststäUas - kunna
överlämna ärendet till marknadsdomstolen för förnyad handläggning. En sådan
befogenhet bör användas endast då det är motiverat av nya omständigheter eller
andra särskilda skäl. Vidare bör regler införas om omprövning av beslut. I
fråga om omprövning av regeringens beslut bör en förberedande granskning göras
av marknadsdomstolen. Också i omprövningsfallen bör den nyss berörda
tvåårsfristen gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu berörda reglerna tas upp i 9 och 19-25 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Senare
tar jag upp frågan om domstolens sammansättning (3.7.2.3) och frågan om
interimistiska förbud mot företagsförvärv (3.7.2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.4.4
Prisåläggande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande prisbestämmelsen i KBL gör det möjligt ätt under vissa fömtsättningar
fastställa det högsta pris ett företag får tillämpa. Sakligt kan regeringen med
stöd av bestämmelsen sänka del faktiskt tillämpade priset. Förfarandet är
avsett att riktas mot framför aUt monopolvinster och mot för höga kostnader vid
ineffektivitet. Förekomsten av marknadsdominans har alltså ett särskilt
intresse i detta avseende. Bestämmelsen kan dock användas mot exempelvis
prissättningen inom en kartell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisbeslämmelsen
kräver en särskild bakgmndsbeskrivning, som redovisar också det prispolitiska
området. Jag kommer att lämna en sådan beskrivning i det följande (3.5). Här
bör endast nämnas att jag förordar att bestämmelsen ges en motsvarighet i den
nya lagen. 1 likhet med vad som gäller f.n. kopplas den till begreppet skadlig
verkan och integreras i det sammanförda missbmkssystemet. Befogenheten att
fastställa ett högsta pris har hittiUs inte kommit tiU användning. Bestämmelsen
har dock haft betydelse i NO:s verksamhet. I den nya lagen bör befogenheten
läggas hos MD, mot bakgmnd av att domstolen nu ges rätt att förbjuda alla
former av konkurrensbegränsningar med skadlig verkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Generella ingripanden genom straffbelagda förbud</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.1
Förslag till bruttoprisförbud 3.4.1.1 Bakgmnd I 2 § KBL anges följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
tillstånd av marknadsdomstolen må företagare, där ej annat är särskilt stadgat,
varken av företagare inom senare försäljningsled betinga sig, att vid
försäljning av förnödenhet här i riket visst pris icke må underskridas, eller
till ledning för prissättningen inom senare försäljningsled i riket eljest
angiva visst pris, med mindre därvid kommer till uttryck att priset får
underskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bruttoprisförbudet
kan alltså sägas ta sikte främst på den situationen att en leverantör söker
bestämma det pris hans återförsäljare skall ta ut vid vidareförsäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förbudets tillkomst år 1953 uttalade departementschefen (prop. 1953:103 s.
169-170) att systemet med brultopris hade så ringa fördelar i förhållande till
nackdelarna att det i aUmänhet måste anses skadligt. Den allvarligaste
anmärkningen var enligt uttalandel att systemet motverkade en allmän
rationalisering inom distributionen och därmed i och för sig möjliga
prissänkningar inom detaljhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
avser betingande eUer angivande av priser. Därvid kan del vara fråga om ett
minimipris, dvs. ett lägsta pris som får överskridas men inte underskridas.
Vidare kan det gälla ett fast bmttopris, som återförsäljaren alltså varken får
höja eller sänka. Däremot träffar förbudet inte angivandel av ett maximipris,
som ju inte hindrar lågpriskonkurrens. Ej heller är det otUlåtel att
rekommendera återförsäljaren visst pris vid vidareförsäljningep. Det senare
kallas vanligen vertikal cirkaprissällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
förbudet kan meddelas dispens. Jag återkommer till detta i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastän
cirkapriser har undantagits från bmttoprisförbudet kan sådana former av
konkurrensbegränsning givetvis mötas av ingripande, enligt missbmksbestämmelsen
i 5§ KBL, om skadlig verkan föreligger. Sådan verkan kan bestå i bland annat
s.k. prisstelhet. Med detta avses alt följsamheten till cirkapriserna har
blivit stor vid återförsäljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet redovisar utredningen praxis i fråga om bestämmelsen. Därvid ingår
dels brottmål där åtal för överträdelse av 2 § KBL har prövats, dels
NO-ingripanden där åtal inte har väckts. Utredningen återger bl. a. utgången i
ett brottmål som har prövats av högsta domstolen (HD).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Postorderföretaget
Positiv Frilid hade i brev till RFSU hotat med att upphöra med aU
grossistförsäljning om RFSU inle höU det angivna priset på en av Positiv Fritid
saluförd muskelstärkare. Brottmålet om detta fördes upp i HD, som i dom den 25
maj 1976 fäUde Positiv Fritids marknadschef till ansvar för förseelse mot
bmttoprisförbudet. I domen uttalas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
den åtalade i egenskap av marknadschef hade att självständigt och på eget
ansvar sköta företagets marknadsföring, låt vara att han därvid hade att följa
de allmänna riktlinjer som den högsta förelagsledningen hade fastställt för
denna gren av verksamheten. I målet hade inte ifrågasatts annat än att
brevväxlingen med RFSU föll inom ramen för de åligganden marknadschefen hade
att fullgöra. HD bedömde i vad mån den åtalade gärningen stod i strid med det i
2 § KBL första ledet intagna förbudet mot att "betinga" sig visst
pris av återförsäljare och fann att så inte var fallet. Därvid uttalade HD att
uttrycket "betinga sig" i överensstämmelse med allmänt språkbruk
innebar att företagaren i anbud, vid avtalsslut eller eljest i mellanhavandel
mellan parterna uppställer som villkor, att medkontra-henten iakttar det
fastställda priset. Domstolen ansåg däremot att den åtalade gärningen stred mot
andra ledet i 2 § KBL och anförde på denna punkt: Enligt det andra ledet i 2 §
är det förbjudet för säljande företag att till ledning för prissättningen i
senare säljled ange visst pris, med mindre därvid kommer tUl uttryck alt priset
får underskridas. Innebörden härav får, med hänsyn till lagstiftningens syfte,
antagas vara att i princip inga som helst påtryckningar får förekomma i avsikt
att förmå avnämaren att upprätthålla viss prisnivå. I förevarande fall har
Positiv Fritids uttalanden i breven till RFSU visserligen formellt begränsats
tiU att avse önskemål men genom förklaringen att all grossistförsäljning kan
komma att upphöra har Positiv Fritid — trots att verkningarna av åtgärden inte
skulle träffa enbart RFSU - utövat obehörig påtryckning. Uppenbarligen har del
varit Positiv Fritid obetaget att, som följd av att en önskad enhetlig prisnivå
ej kunnat etableras, lägga ned grossistförsäljningen; det obehöriga har bestått
i all Positiv Fritid sammankopplat priset med hotet om nedläggning av grossistförsäljningen,
tydligen i syfte alt förmå återförsäljarna, i detta fall i första hand RFSU,
att håUa den önskvärda prisnivån. - Uttalandena i breven innefattade därför
enligt HD:s mening ett åsidosättande av 2§ KBL. (Nytt juridiskt arkiv
11976:299, PKF 1976:6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bortsett
från de fåtaliga fall som har lett till åtal har inom NO-ämbetet handlagts en
rad ärenden som avser bmttoprisförbudet. De flesta av dessa har varit av
bagaleUartad natur och gällt bl. a. sådana prisangivelser i annonser, kataloger
och på förpackningar m.m. där del inle har framgått att de angivna priserna
fick underskridas. Ärendena har i allmänhet kunnat avskrivas sedan de berörda
företagen för NO förklarat att de fortsättningsvis ämnade använda uttrycket
cirkapris eller på annat sätt ange att priset fick underskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispensgivningen
har varit av mycket begränsad omfattning. Endast fem dispensansökningar har
enligt utredningens redovisning bifallits, bl. a. för böcker, noter,
farmaceutiska specialiteter och en på prov anordnad fasträkningsförsäljning av
tidskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste dispensen gällde bokbranschen, inom vilken bruttopriser hade
tillämpats sedan mitten av 1800-talet. NFR fann år 1958 (NFR 7/1958, PKF
1958:6—7) att ett slopande av bmttoprissystemet inom bokbranschen kunde antas
leda till att den svårsålda men kulturellt ofta värdefulla litteraturen skulle
bli mindre lättillgänglig och eventuellt också utges i mindre utsträckning. Att
en vägrad dispens sannolikt skulle leda tiU förlust från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kulturell
synpunkt ansåg rådet utgöra ett sådant särskilt skäl för beviljande av
tillstånd som avsågs i 4§ KBL. Dispensen, som hade tidsbegränsats, upphävdes
genom beslut av NFR år 1965 (1 och 4/1965, PKF 1965:2 och 1965:8-9) med verkan
från den I april 1970. I beslutet framhölls bl. a. att bmttoprisema,
etableringskontrollen och ensamrättsförsäljningen hämmade utvecklingen av nya
former för spridning av böcker samtidigt som dessa företeelser förklarades medföra
en ekonomisk belastning för branschen och därmed för konsumenterna. Med ett
friare bokhandelssystem förväntades bl. a. en för konsumenterna större
tillgänglighet av böcker, dvs. böcker skulle komma att säljas av ett större
antal återförsäljare än tidigare och genom nya försäljningskanaler. Till följd
av denna ökade spridning av bokförsäljningen skulle det uppstå priskonkurrens,
vilken skulle verka i prisdämpande riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. finns ingen gäUande dispens från bmttoprisförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.1.2
Konkurrensutredningens överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
mot bmttopriser har visat sig effektivt främja priskonkurrens i distributionen.
Det framstår enligt utredningens uppfattning alltjämt som välmotiverat. F.n.
finns inte någon dispens från förbudet i tillämpning. Detta styrker ytterligare
uppfattningen att bindning av priskonkurrens i efterföljande säljled i
allmänhet har skadlig verkan och endast sällan kan antas ha samhäUsnyttig
effekt. Här kan också pekas på den skärpta attityden utomlands tUl
bmttoprissättning. När bmttoprisförbudet infördes i Sverige 1 början av
1950-talet hade det få motsvarigheter internationellt. Numera gäller däremot
bmttoprisförbud även i övriga nordiska länder och i ett stort antal andra
stater. Mot denna bakgmnd finner utredningen del vara klart att vad som
förbjuds i 2 § KBL alltjämt bör vara otillåtet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
uttalar utredningen att den har övervägt om det finns skäl att utvidga förbudet
mot prisangivelser i det vertikala ledet till att avse också rekommenderade
priser, dvs. cirkapriser. Utredningen fortsätter: Denna fråga har behandlats av
riktprisutredningen (SOU 1966:48 s. 104), som ansåg att bmttoprisförbudet var
väl snävt till sin omfattning. Därvid anfördes att konsumenterna vanligen
uppfattade termen riktpris - vilken då ofta användes som beteckning på ett
vägledande pris - som ett mer fast pris och att hot om leveransvägran eller
hknande påtryckningsåtgärder kunde medföra att riktprisangivelser betraktades
som bindande av återförsäljarna och därigenom fick en bruttopriseffekt.
Riktprisutredningen, som inte fann skäl då föreligga för något mera generellt
förbud mot prissamverkan, ansåg det ej heller påkallat att på denna punkt
genomföra en isolerad lagteknisk översyn. Av betydelse för detta ställningstagande
var bl. a. att riktprisutredningen bedömde det vara möjligt att utan lagändring
genomföra en övergång till termen cirkapris. Nämnda utredning underströk dock
att samtliga former av konkurrensbegränsning som faller utanför förbuden kan
prövas enligt generalklausulen och alt förbuden därvid torde påverka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prövningen
av vad som skall anses innefatta skadlig verkan i situationer som ligger nära
sådana som omfattas av förbuden. Dé överväganden som hade föranlett att en angränsande
företeelse direkt hade förbjudits ägde, tUlade riktprisutredningen, naturligen
särskild tyngd vid skadlighetspröv-ningen, vilket i betydande mån torde
neutralisera nackdelarna av själva förbudsstadgandenas begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konkurrensutredningens bedömning kan betydande nackdelar vara förknippade med
den vertikala cirkäprisangivdsen, på sätt som närmare utvecklas i ett av NFR
år 1969 meddelat beslut (NFR 2/1969, PKF 1969:2-3). Dit hör att prisstelhet i
större eUer mindre grad uppstår i vissa faU. Möjligen kan i denna del sägas att
cirkaprissystemet i sig mer genereUt bidrar till att göra priserna mindre
rörliga i återförsäljarledet, anför utredningen vidare och tUlägger: Såsom NFR
uttalade i nämnda beslut kräver nämligen avvikelser från angivna cirkapriser i
flertalet fall särskilda åtgärder i form av ommärkning, separata skyltar e. d.
Ett visst tröghetsmoment kan då spela en roll för följsamhet vid
återförsäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen fortsätter: Å
andra sidan är återförsäljarna inte bundna vid att tillämpa cirkapriset. Därmed
kvarstår möjligheten att med frångående av cirkapriset bedriva en effektiv
priskonkurrens. Erfarenheten visar därvid bl. a. att den som konkurrerar med
lägre prisnivå i allmänhet finner det fördelaktigt att göra en jämförelse med
det cirkapris andra tillämpar. Från konsumenternas synpunkt innebär detta ätt
cirkaprissystemet då används för jämförelse vid lågpriskonkurrens och utgör en
prisorientering för dem. Med utgångspunkt i de synpunkter som ligger till gmnd
för generalklausulen i 3 § marknadsföringslagen (1975:1418) om
informationsskyldighet kan en sådan orientering i exempelvis annonsering som
producenter bedriver ibland bedömas vara påkallad. Det kan anmärkas att den som
lämnar inkorrekta uppgifter om rådande cirkaprisläge också riskerar ett
ingripande med stöd av marknadsföringslagen. Som en fördel med det vertikala
cirkaprissystemet kan vidare räknas att det inle sällan leder till besparingar
från hanterings- och kostnadssynpunkt. Detta gäller särskilt i fråga om
sortiment vari ingår en mycket stor mängd artiklar. Skall i ett sådant fall
varje enskild detaljist själv beräkna priset kan förfarandet fördyra varan vid
försäljning över disk. Fördyringen kan i så fall få betalas av konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan hur stor risken för
prisstelhet är när cirkaprissystemet används låter sig enligt utredningen inte
besvaras generellt. Den anser att också förhållandena inom varje särskild
bransch har betydelse för den utveckling som kan följa av cirkaprisangivelser.
Till bilden hör då även vilken utbredning cirkaprissättningen har. Även
utveckUngen efter år 1953 får beaktas. På denna punkt kan sägas att vertikalt
vägledande priser har minskat i omfattning. Cirkaprissällning av detta slag kan
därför inte påstås idag utgöra en särskilt framträdande form av
konkurrensbegränsning, uttalar utredningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd finner utredningen det vara olämpligt alt föreslå en utvidgning
av vad som förbjuds i 2§ KBL. Den tiUägger: Det bör understrykas att denna
bedömning inte innebär att utredningen anser fördelar mer än nackdelar alltid
utmärka cirkaprisförfarandet ulan endast alt förbud ej utgör en lämplig form av
ingripande. All anledning finns för de konkurrensvårdande myndigheterna att
också i framtiden med vaksamhet följa utvecklingen inom branscher där vertikala
cirkapriser förekommer. Är prisstelheten på viss marknad stor, exempelvis i
samband med att skilda leverantörer tillämpar samma cirkapris, föreligger en
situation närbesläktad med ett system med bruttopriser. Särskih aUvarligt är
det om i denna situation en säljare vägrar att leverera till en köpare som har
visat sig benägen att gå under cirkapriset. I allmänhet måste då finnas fog för
ett ingripande enligt missbmksprincipen. Vidare bör uppmärksammas om på en marknad
förekommer överprissättning (s. k. moon prices). Därvid gäller det en i viss
mån fiktiv cirkaprissällning där den som inte har vetskap om den egentliga
prisnivån missgynnas i förhållande till andra. Detta kan leda till en alltför
hög prisnivå och till prisdiskriminering. Konkurrensförutsättningarna mbbas
alltså. Det kan tilläggas att också fiktiv prissättning som verkar vilseledande
kan angripas med slöd av generalklausulen i 2 § marknadsföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UtveckUngen
efter år 1953 visar att det beträffande bmttoprissättning finns behov av att
med försäljning av vara jämställa uthyrning, anför utredningen och pekar på att
det här bl.a. gäller leasing m.m., som har ökat i omfattning. Den som säljer
eller hyr ut en vara kan då ange det pris som kunden skall ta när denne i sin
tur hyr ut varan i sin näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att det nuvarande bruttoprisförbudet i 2 § KBL ges en motsvarighet i 2
kap. 6§ utredningens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
bestämmelse bygger enligt utredningen i allt väsentligt på de tankar som har
legat till gmnd för 2§ KBL. Vidare har beaktats den utveckhng som därefter har
skett i praxis. Utredningen anser att frågor om dispens från förbudet också i
framtiden myckel sällan torde bli aktuella. Å andra sidan saknas det enligt
utredningen fog att nu formellt skära av varje möjlighet till dispens.
Utredningen föreslår därför att dispensrätl alltjämt skall finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.1.3
Utformningen av ett bmttoprisförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämfört
med den nuvarande bmttoprisbestämmdsen innebär utredningsförslaget en
förändring. F.n. anges det förbjudna bl.a. så att en företagare inte får av
företagare inom senare försäljningsled betinga sig att vid försäljning av
förnödenhet här i riket visst pris ej får underskridas. I den föreslagna nya
avfattningen beskrivs motsvarande situation så, att en näringsidkare inte får
söka förmå annan näringsidkare i senare säljled att vid försäljning av vara
inom landet ej gå under ett visst pris.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar att det föreslagna förbudet träffar själva åtgärden alt man söker förmå
annan till ett sådant förfarande, oavsett om ett påtryckningsmedel används
eller inte. Enligt vad utredningen anför är detta påkallat för att önskvärd
effektivitet skaU uppnås när det gäller att hindra en som generellt skadlig
bedömd konkurrensbegränsning. Utredningen påpekar att genom detta en viss
utvidgning sker i förhållande till gällande rätt. Det fömt (3.4.1.1) refererade
rättsfallet åberopas därvid av utredningen. I målet tolkade HD innebörden av
begreppet betinga sig och fann att detta innebär uppställandet som villkor att
medkontrahenten iakttar del fastställda priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar att åtgärden att söka förmå kan bestå i uppställandel av villkor i
anbud, vid avtalsslut eller eljest. Uttrycket söka förmå täcker vidare alla
former av aktivitet för att få tUl stånd den lägstprisbindning som paragrafen
tar sikte på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det nuvarande förbudet anges vidare i ett andra led att företagare inte får /(■//
ledning för prissättningen inom senare försäljningsled i riket eljest ange
visst pris, med mindre därvid kommer tiU uttryck att priset-får underskridas.
Utredningsförslaget för i allt väsentligt denna handhngsregd vidare i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det jag har anfört torde framgå att begreppet söka förmå är betydligt mer
omfattande än de nu tillämpade bedömningsgmnderna. Dessa begränsar förbudets
räckvidd till - i fråga om betingande - att villkor ställs upp. Innebörden av
det andra ledet i det nuvarande förbudet får, enligt vad HD har slagit fast,
antas vara att i princip inga som helst påtryckningar får förekomma i avsikt
att förmå avnämaren att upprätthålla en viss prisnivå. Till innebörden i övrigt
av andra ledet återkommer jag i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser är
kritiska till den föreslagna utvidgningen av bmttoprisförbudet. MD finner för
sin del denna jämförelsevis avsevärd och erinrar om att viss försiktighet bör
iakttas för undvikande ay all en alltför långtgående kriminalisering sker. SI
m.fi. anser att en väsentlig skärpning inträder och framhåller att
utgångspunkten vid skärpning av en lagbestämmelse bör vara att den vid
tillämpningen har visat sig icke effektivt främja eller motverka vad som
åsyftades vid dess tiUkomsl. Organisationerna uttalar att utredningen inte har
lagt fram någon sådan dokumentation utan tvärtom vitsordat att förbudet
effektivt har visat sig främja -priskonkurrens i distributionen. Till detta
fogar de att effektivitetssträvanden genom vaga uttryckssätt som "söka
förmå" innebär ett oacceptabelt åsidosättande av kravet på rättssäkerhet.
Vidare anför SI m.fl. bl.a. följande: Även missuppfattningar på gmnd av
kommunikationsproblem mellan leverantören och dennes kunder kan leda till
straffbarhet. Från förbudsområdet undantas nämligen även fortsättningsvis
rekommenderande prisangivelser. - Organisationerna anser i stället den
avgränsning som skedde i HD-avgörandet vara klar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Likartade
synpunkter förs fram av LRF och Sveriges köpmannaförbund. Också dessa anser
alltså ändringen omotiverad samt framhåller de gränsdragningsproblem som
uppstår. Bl. a. pekas på att den nuvarande bestämmelsen väl har fyllt sitt
främsta syfte att effektivt främja priskonkurrens i distributionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill till en början uttala att jag övervägt den nuvarande bestämmelsens
innehåU, räckvidd, funktionssätt och effekter. Jag anser behovet av
bestämmelsen vara klarlagt. Dess existens har inte heller på något håU satts i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sätt som har framgått av min redogörelse föreslår utredningen en utvidgning av
det nuvarande bmttoprisförbudet. Enligt min mening bör en ökad kriminalisering
ske endast då ett klart behov finns. Vidare måste man vid en utvidgning kräva
att den nya gränsen mellan det straffbelagda och det straffria området får en
tillräcklig grad av konkretion. Det förbjudna handlingssättet måste kunna
beskrivas så tydligt att företagen i rimlig utsträckning kan fömtse vad som kan
komma alt leda till straffansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kritik från remissinstansernas sida som har förts fram redan i fråga om behovet
av att utvidga bmttoprisförbudet är enligt min mening vägande. Som ett exempel
på den osäkerhet om förbudets gränser som kan följa med utredningsförslaget kan
nämnas att utredningen till det otillåtna området hänför att någon söker förmå
annan att på visst sätt bestämma sitt pris. Dit räknar utredningen en medveten
aktivitet som inte endast är obetydlig. Vidare inrymmer utredningen i begreppet
söka förmå alla former av aktivitet för att få tUl stånd en lägstprisbindning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tUl det anförda anser jag att den nuvarande bestämmelsens
gmndkonstmktion bör föras vidare till den nya konkurrenslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av utredningen föreslagna bestämmelsen avser försäljning av vara. Med detta
skall enligt förslaget jämställas uthyrning. NO tillstyrker bl. a. detta.
Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter dock om inle också bruttoprissättning
på annat än varor borde omfattas. Därvid anför hovrätten att, även om det kan
vara svårt att föreställa sig bmttopris på t. ex. tjänst eller annan nyttighet,
det dock borde övervägas att behandla jämförbara fall lika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning är det lämpligt att utsträcka bestämmelsen till att gälla också
uthyrning. Däremot synes den av hovrätten ifrågasatta utvidgningen inte vara
erforderlig. Skulle behov framdeles uppstå av en utvidgning av detta slag får
en ändring övervägas då.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har uttryckts önskemål om ett förtydligande på en viss
punkt. Därvid borde klarläggas att förbudet omfattar också det fallet att en
produkt överlåts i samband med utförande av tjänst åt annan, såsom kan ske vid
t. ex. bilreparationer. För egen del anser jag att den bestämmelse som jag
kommer att föreslå i princip kan tUlämpas i den riktningen. Vissa
gränsdragningsfrågor kan kanske aktuaUseras men de får bedömas i rättstillämpningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar att bmttoprisförbudet ges den avfattning som framgår av 13 § i det
remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.2
Förslag till anbudskartellförbud 3.4.2.1 Bakgmnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
uttrycket anbudsförfarande (anbudstävling) avses i allmänhet väsentligen att
en presumtiv beställare fordrar in anbud från flera säljare beträffande viss
angiven prestation och klargör för dem som deUar i anbudsförfarandet att också
andra har uppmanats att avge anbud, Ofta används termen upphandling som beteckning
för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
s. k. anbudskartellförbudet i 3 § KBL riktar sig mot vissa former av samarbete
mellan anbudsgivare. Bestämmelsen har följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ej
må företagare utan tillstånd av marknadsdomstolen träffa eller tilläm pa
överenskommelse att samråd eller annan samverkan mellan olika före tagare
skall äga rum innan någon av dem avgiver anbud å försäljning av förnödenhet
eller utförande av tjänst här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
motiveringen tiU förbudet uttalades i förarbetena till 1953 års lagstiftning
(prop. 1953:103 s. 138 f.) att det inte syntes kunna förnekas att den
gemensamma anbudsprövningen, hur den än har anordnats, i flertalet fall är
ägnad att driva upp anbudspriserna. Också när överenskommelsen innebär att
anbud skall avges till det lägsta pris som har anmälts vid förhandsprövningen
gäller detta. När man kommit överens om en viss kvotering saknas ju, framhöU
departementschefen, nämnvärd anledning att vid sådan prövning anmäla särskilt
lågt pris. Enligt departementschefen kommer till detta att den gemensamma
anbudsprövningen redan i sig själv måste anses utgöra ett långt gående avsteg
från den grundsals om fri konkurrens, som den enskilda företagsamheten i
allmänhet betecknar som gmndvalen för sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
riktar sig främst mot en sådan organiserad form av samverkan som anordnades av
s. k. anbudsringar inom främst byggbranschen. Dessa innebar ofta hemlig
förhandsprövning av anbud. De företag som deltog i kartellsamarbetet kunde
exempelvis ha åtagit sig att anmäla alla anbudsförfrågningar till en gemensam
ombudsman som de hade utsett. Om en av de samarbetande önskade anta ett anbud
fick han anmäla detta tiU ombudsmannen och därvid uppge anbudssumman. Denne
kontrollerade därefter att summan hade beräknats efter överenskomna kalkyler.
Det företag, som efter överenskommen kvotering eUer enligt annan grund stod i
tur att få arbetsuppgiften, underrättades av ombudsmannen gm den lägsta anbudssumma
som hade uppgetts bland kartellmedlemmarna. Företaget kunde därefter utan
priskonkurrens från de andra lämna sitt anbud. Ibland förekom det alt andra
medlemmar, som inte stod i lur, lämnade anbud med högre anbudssumma. Genom
detta skapades ett intryck av att priskonkurT rens hade funnits vid
anbudslävlingen:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
förbudet riktar sig mot är själva förhandsprövningen av anbud när denna är
organiserad genom en i förväg träffad överenskommelse. Däremot är det tiUåtet
att i ett enskilt fall samråda med en annan presumtiv anbudslämnare om
innehållet i ett anbud, såvida det inte finns ett i förväg träffat avtal om
detta. Förbudet avser alltså i princip avtal om framtida samråd samt den
praktiska tillämpningen av avtalet men inte samråd i enstaka fall utan
föregående avlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heUer omfattar förbudet t. ex. det förhållandet att genom en anbudskartell har
fastställts gemensamma kalkylnormer eller aUmänna leveransbestämmelser, under
fömtsättning att det inte krävs samråd i enskilda fall. Ett annat exempel på
icke straffbelagda anbudskartellförfaranden är generella överenskommelser
mellan företagare att inte lämna offerter som led i anbud sförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om konkurrensbegränsningar som faller utanför förbudet mot
anbudskarteller kan ingripande ske med stöd av missbruksbestämmelsen i
nuvarande KBL, när skadlig verkan föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
praxis hänvisas till utredningens betänkande (s. 214 ff,). Ett brottmål rörande
anbudskartellförbudet har prövats av HD (Nytt Juridiskt Arkiv I 1979:683).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.2.2.
Förslag av byggkonkurrensutredningen m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (SOU 1972:40) Konkurrens i bostadsbyggandet, föreslog
byggkonkurrensutredningen en ändring av anbudskartellförbudet i syfte att göra
förbudet mer effektivt. Nämnda utredning pekade därvid bl. a. på att det inte
är ovanligt att man inom byggbranschen använder ett förfarande som kaUas att
"ge och ta pris". Detta innebär i allmänhet att en entreprenör, som
vill vinna en anbudstävling, önskar lämna uppgift tiU en konkurrent om den
anbudssumma entreprenören har tänkt sig. Den som "tar" sådant pris
anses därefter förpliktad att i sitt anbud överskrida det pris han har fått
utlämnat åt sig. På liknande sätt kan den som inte vill komma i fråga för en
viss entreprenad "ta" det pris en konkurrent tänker bjuda och
därefter i sitt eget anbud överskrida detta. Att anbud på sådant sätt lämnas
också av dem som vet att deras anbudssumma är för hög förklaras ibland med alt
man av "artighet" gentemot anbudsinfordraren inte vUl utebli från
anbudslävling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Byggkonkurrensutredningen
uttalade att förfarandet att man ger och tar pris torde vara lika
prisuppdrivande vare sig det har föregåtts av överenskommelse eller inte.
Enligt nämnda utredning är det vidare stötande att förfarandet och de s. k.
artighetsanbuden ger ett falskt sken av att anbud har lämnats i konkurrens.
Vidare uttalade utredningen att det ligger i sakens natur att dolda samråd vid
enstaka tillfällen om de över huvud blir kända i vart faU inte uppmärksammas av
myndigheterna förrän anbud har avgetts och beställaren redan har vållats skada.
I sådant fall är det inte tUlräckligt att förhandling kan komma liU stånd med
stöd av 5 § KBL. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
då inte längre något annat att förhandla om än all förfarandet inle skall
upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därtill
anförde byggkonkurrensutredningen alt de ärenden rörande överträdelser av förbudet
som hade förekommit hos NO under senare år ytterligare underströk vikten av att
förbudet görs mer effektivt. Utredningen ansåg det vara en brist att nuvarande
bestämmelse inte träffar sådan dold samverkan som sker utan föregående
överenskommelse. En effektivisering skulle också få betydelse för beivrandet
av dold samverkan som faktiskt föregås av överenskommelse men där denna inte
kan påvisas. Vidare framhöll utredningen att, om dess övriga förslag
genomfördes, anbudstävlingar blir den dominerande formen för upphandling av
byggande och material samt också i ökad utsträckning vid fördelning av mark.
Det är därför, uttalades det, av stor vikt att de gynnsamma effekterna av
anbudstävlingarna inte minskas eller uteblir genom samråd mellan anbudsgivarna.
Att anbudskonkurrensen inte sätts ur spel genom samråd är också av betydelse
för i vilken omfattning denna upphandlingsform kommer till ökad användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
byggkonkurrensutredningens förslag skulle 3 § KBL ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
anbud å försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst här i riket
infordrats från flera företagare samtidigt, må de ej utan tillstånd av
marknadsrådet samråda eller eljest samverka innan någon av dem avgiver anbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagare
som gå samman för samfälld prestation må dock avgiva gemensamt anbud. Ha de
samrått om anbudet utan att enas må de ej härefter avgiva anbud utan samtycke
av den som infordrat anbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
avtal slutits på gmndval av anbud, som avgivits i strid mot vad här stadgats,
äger den som infordrat anbudet fordra ersättning för därigenom uppkommen skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär således att förbudet gäller samråd sedan anbud har infordrats och
oberoende av om tidigare avtal finns. Regeln om skadestånd kunde enligt
byggkonkurrensutredningen vara av betydelse från samhällelig synpunkt, bl. a.
genom att den kan antas stimulera beställarens intresse av att medverka liU att
förbudet mot anbudssamråd iakttas. Slutligen föreslog byggkonkurrensutredningen
höjda straffsatser för brott mot förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandling av byggkonkurrensutredningens betänkande an: fördes i huvudsak
följande i fråga om förslaget till ändring av 3 § KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrktes av Svea hovrätt, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket,
marknadsrådet (MR), näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och
kartellnämnd (SPK), boendeutredningen, riksbanksfullmäktige. Svenska
kommunförbundet, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Sveriges advokatsamfund,
Hyresgästernas riksförbund (HSB) och BPA Bygg-produktion AB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dessa instanser anförde byggnadsstyrelsen att samråd av det slag som
utredningen avsåg alt förbjuda enligt styrelsens erfarenhet förekom. Den
föreslagna skärpningen av lagen var mycket angelägen. Samarbete mellan företag
som avsåg att inge gemensamt anbud fick emellertid inte hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MR
anslöt sig till de överväganden och bedömningar som utredningen åberopade som
skäl till den föreslagna skärpriingen. Rådet ifrågasatte emellertid om krav på
beställarens samtycke var mer effektivt när det gällde att motverka inte önskade
anbudssamråd än exempelvis enbart en skyldighet för företagen att upplysa
beställaren om att samråd hade ägt mm. En ensidig upplysningsphkt från
företagens sida föreföll vara en enklare lösning som inte torde medföra minskat
skydd för beställaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
ifrågasatte om inte de upphandlingsregler som byggkonkurrensutredningen hade
föreslagit borde kompletteras med en föreskrift med krav att byggherre vid
upphandling skuUe avkräva anbudsgivare försäkrar) om att de inte hade samrått
om anbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anförde att effekterna av samråd kunde bli desamma oavsett om en föregående
överenskommelse hade träffats eller inte, Den hittillsvarande tillämpningen av
lagen visade vilka svårigheter som uppstod då man skuUe styrka att
överenskommelse om samråd hade träffats, Nämnden delade även utredningens
uppfattning att regeln om skadestånd kunde få till följd att byggherrens
intresse av att brott mot KBL påtalas ökade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund riktade ingen saklig invändning mot den föreslagna utvidgningen
av förbudet mot anbudssamråd men framhöU att svå righeten att visa att samråd
förekommer kvarstod och inte torde kunna avhjälpas genom lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPA
instämde i att förekomsten av sådana missförhållanden som att "ge"
och "ta" pris borde motverkas liksom s.k. artighetsanbud som i stort
sett var lika prisuppdrivande och stötande oavsett att förfarandet skedde av
"artighet". BPA betonade dock att samråd mellan anbudsgivare, vilket
hade tiU syfte att upprätthålla respekten för yad SOm inom byggnadsbranschen
kunde anses vara god sed, naturligtvis jnte borde förbjudas. En skärpning av
lagen måste träffa klart skadliga fall av anbuds= samråd. Det var omöjligt att
helt hindra samråd. Myndigheterna skulle vid tillämpning av lagstiftningen
komma att hamna i svåra gränsdragningspro- blem när det gällde att ta ställning
till om anbudssamråd var skadligt eller inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt ifrågasatte behovet och lämpligheten av den föreslagna regeln om
skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser hade starkare invändningar mot utredningens förslag. Näringslivets
byggnadsdelegation ansåg att det låg i näringslivets intresse att anbudssamråd
förhindrades. Behovet ay en avsevärt längre gående förbudsregel av det slag som
utredningen föreslog var däremot ingalunda självklart och kunde inte anses
klarlagt i och med dpn gjorda ptredningen, Härtill kom alt det föreslagna
förbudet inte hade erhållit en agceptabel avgränsning. Förslaget kunde därför
inte läggas till grund för lagstiftning utan en genomgripande överarbetning:
Delegationen utveck- la(le omfattande synpunkter i denna fråga. Sveriges
industriförbund an- fpfde att de kritiska synpunkter på förslaget som hade
lämnats i Näringsli vets byggnadsdelegations yttrande inte var uttryck för en
bedömning av förslaget enbart ur byggnadsbranschens synvinkel utan i hka hög
grad ägde tillämpning på övrig industri. Svenska byggnadsentreprenörföreningen
ansåg inte behovet av en längre gående förbudsregel klarlagt genom utred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen.
Förslaget kunde inte läggas till gmnd för lagstiftning utan en genomgripande
omarbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggkonkurrensutredningens
förslag om skärpt lagstiftning mot anbudssamverkan föranledde inte ändring i
KBL. I konkurrensutredningens direktiv anfördes dock alt utredningen skulle
beakta de av byggkonkurrensutredningen föreslagna ändringarna i KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.2.3.
Konkurrensutredningens överväganden och förslag Konkurrensutredningen uttalar
till en början följande: Utmärkande för anbudsförfarandet är beställarens syfte
all uppnå en hård priskonkurrens mellan anbudsgivarna. Ett samarbete mellan
konkurrenter som begränsar sådan konkurrens innebär ofta inte blott ett hinder
mot prissänkningar och rationalisering utan utgör också i viss mån ett missbmk
av beställarens förtroende, eftersom det står i strid mot de fömtsättningar som
anbudsförfarandel bygger på. Än mer påfallande blir detta om man därtill genom
skyddsanbud döljer för beställaren att de som framstår som konkurrenter i
själva verket har kommit överens om vem av dem som skall avge det lägsta
anbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgmnd finner
konkurrensutredningen det påkallat att en förbudsbestämmelse riktad mot
anbudssamverkan har sådan utformning alt alla beteenden som med fog kan bedömas
som generellt skadliga blir otillåtna. De erfarenheter som har vunnits vid
tillämpningen av den nuvarande bestämmelsen ger, som byggkonkurrensutredningen
har funnit, belägg för att samråd utan föregående överenskommelse bör
förbjudas. Vid utformningen av förbudet bör man dock enligt
konkurrensutredningens mening så långt det går dels konkretisera vilka beteenden
som är otillåtna, dels från det förbjudna området skilja av sådana åtgärder som
inte kan sägas generellt vara av skadlig art. En precisering måste alltså ske i
fråga om de former av samverkan eller samråd som förbudet skall omfatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
fortsätter: Byggkonkurrensutredningens förslag innebär i sak att varje form av
samverkan eller samråd efler det att anbudstävling har utlysts är förbjuden för
dem från vilka anbud har infordrats — innan någon av dem avger anbud. Därav
torde följa alt avtal om framtida samverkan vid anbudsgivning inte förbjuds. Av
betänkandet framgår att begränsningen har tillkommit i syfte att markera att
förbudet rör samråd mellan dem som vid samrådstillfället befinner sig i en
konkurrenssituation. Därigenom skulle nämligen undvikas att förbudet drabbade
det samråd som före anbudsgivning måste äga rum mellan huvudentreprenör och
underentreprenör. Ett något mer vidsträckt förbudsområde kan dock av vissa skäl
vara att föredra, även om det av byggkonkurrensutredningen föreslagna förbudet
skulle göra det otillåtet att tillämpa ett generellt avtal om anbudssamverkan.
I dagens läge är sålunda generella överenskommelser om framtida anbudssamråd
förbjudna och en motsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ordning
synes, enligt konkurrensutredningens mening, böra gälla också i framtiden. För
detta talar det förhåUandel att i ett fall, där det inte kan visas att samråd
har ägt rum vid visst tillfälle, det dock kan ha kommit fram att en generell
överenskommelse om samverkan finns. Det vore då mindre lämpligt om den
generella överenskommelsen skuUe vara tillålen. TiU detta kommer att undantag
för samråd som avser stäUning som underleverantör synes kunna göras i en annan
ordning, som utredningen återkommer tiU senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrand bör, uttalar konkurrensutredningen, en ny förbudsbestämmelse
rörande anbudskarleller utformas så alt förbudet täcker både avtal eUer annan
samverkan, som tar sikte på framtida samarbete vid anbudsgivning, och sådant
samarbete i samband med ett visst anbudsförfarande - oberoende av om del sker
till följd av avtal e. d. Därtill bör enligt konkurrensutredningens uppfattning
förbudet träffa del förfarandet att näringsidkare överlägger om att inleda
anbudssamverkan, oavsett om överläggningarna leder till ett samarbete. Något
skäl för att sådant samråd skuUe falla utanför förbudet synes inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
uttalar vidare: Till detta kommer önskemålet att göra bestämmelsen så effektiv
som möjligt med hänsyn tiU svårigheten att leda i bevis vad som har uppnåtts i
fråga om planerad samverkan. Av liknande skäl bör förbudet täcka också det
förfarandet att en näringsidkare söker förmå annan att inleda ett otillåtet
samarbete. Det anförda har tagit sikte på de situationer som förbudet skall
röra. När det därefter gäller vilka handlingar som bör vara otiUåtna finner
konkurrensutredningen att en viss konkretisering av det förbjudna numera är
möjlig mot bakgmnd av de erfarenheter som har vunnits vid tillämpningen av gällande
bestämmelse. Konkurrensutredningen föreslår att förbudet skall avse samverkan
eller samråd mellan näringsidkare om att vid anbudsförfarande någon skall avstå
från att avge anbud, att viss anbudsgivare skall avge högre anbud än annan
eller att samarbete eljest skall förekomma vid anbudsgivning i fråga om
bestämmandet av anbudssumma eller betalningsvillkor. Förbudet föreslås också
gälla försök att förmå någon till sådan åtgärd som nu har angivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konkurrensutredningens bedömning gör den särskilda situation som föreligger vid
anbudstävlingar det befogat all inle ta undan från förbudet sådant som har
betecknats som endast vägledande e. d. Cirkaprislistor m. m. bör således vara
otillåtna i den mån de har tillkommit för anbudsförfaranden och inte för
sedvanlig bufiksförsäljning e. d. Utredningen uttalar vidare: Vissa andra
former av samverkan vid anbudstävlingar än de nu nämnda kan dock, som har
påpekats bl. a. vid remissbehandlingen av byggkonkurrensutredningens
betänkande, vara nyttiga och tiU beställarens fördel eUer i vart fall vara
påkallade för att den prestation ett anbud avser skall kunna genomföras. Sådana
företeelser är all näringsidkare beträffande visst anbudsförfarande samverkar
eller samråder med annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsidkare
om att flera näringsidkare skall gå samman för samfälld prestation med
gemensamt anbud. Vidare kan del gälla alt någon av dem skall medverka som
underleverantör till anbudsgivare. Eftersom det alltså inle kan hävdas att
dessa former av samarbete genereUt har skadlig verkan bör de tas undan från
förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggkonkurrensutredningen
har vidare, som framgår av det fömt anförda, föreslagit alt, när samråd om
gemensamt anbud har ägt mm utan att företagarna har enats, dessa därefter inte
skall få avge anbud utan samtycke av den som har infordrat anbudet. Enligt
konkurrensutredningens bedömning synes en sådan till skydd för beställaren
utformad regel gå längre än som är erforderligt. Som har framhållits vid
remissbehandlingen av byggkonkurrensutredningens förslag bör det i stället,
anför konkurrensutredningen, vara tillräckligt att beställaren, när anbud
avges, underrättas om att samråd har ägt mm i fråga om gemensamt anbud eller
medverkan som underleverantör. Korikurrensutredningen lämnar därför förslag om en
sådan underrättelsephkt. Enligt förslaget bör den gälla för anbudsgivaren vare
sig gemensamt anbud eUer medverkan som underleverantör har kommit tUl stånd
eller inte. Liksom själva förbudet bör underrättelseskyldigheten
slraffsanktioneras. Enligt konkurrensutredningen bör således underrättelse ske
senast när anbud avges. En tidigare tidpunkt för underrättelse är av praktiska
skäl olämplig, uttalar utredningen och föreslår i överensstämmelse med det
anförda att i 2 kap. 9 § utredningens lagförslag skall ges följande regel i
fråga om anbudskarteller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsidkare
får ej ingå eller tillämpa avtal eller eljest samverka eller samråda med annan
näringsidkare om att vid anbudsförfarande som avser tillhandahållande av vara,
tjänst eller annan nyttighet inom landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>någon skall avstå från att avge
anbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>viss anbudsgivare skall avge
högre anbud än annan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samarbete eljest skall
förekomma vid anbudsgivning i fråga om bestämmandet av anbudssumma eller
betalningsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ej
heller får näringsidkare eljest söka förmå annan näringsidkare till sådan
åtgärd.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäUer ej förfarande som avser att flera näringsidkare skall gå samman
för samfälld prestation med gemensamt anbud eller i den formen att någon av dem
medverkar som underleverantör till anbudsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
anbudsgivare deltagit i förfarande som avses i första stycket men som är
tillåtet enligt andra stycket, skall han senast när han avger anbud skriftligen
lämna uppgift om detta förhåUande till den som har infordrat anbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.2.4.
Utformningen av ett anbudskartellförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU till en början allmänt uttala att jag finner det uppenbart att ett förbud
mot vissa former av anbudskarteller även framgent är behövligt. Förbudet skall
ju söka upprätthålla de fömtsättningar som en anbudstävling vilar på - bl. a.
en hård, prispressande konkurrens. Vidare gäller det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Denna mening har av utredningen avsetts ingå i första stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ett dolt samarbete mellan dem som skaU konkurrera får karaktär av missbmk av
anbudsinfordrarens förtroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
blir huvudfrågan den hur ett förbud mot anbudskarteller bör vara utformat. Man
måste därvid vara medveten om att det här gäller en central bestämmelse med
räckvidd över hela näringslivet. Bestämmelsen reglerar vidare otillåtna moment
i ett förfarande - anbudstävlingar - som är synnerligen vanligt förekommande.
Därför är det av den största vikt att förbudet avgränsas rätt redan när man
bedömer frågan uteslutande från samhällsekonomisk utgångspunkt. Sådana moment
inom anbudstävlingens ram som är till fördel för samhället får alltså inte
försvåras eller hindras genom anbudskarteUförbudels avfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
min redogörelse har jag berört den räckvidd det nuvarande förbudet mot
anbudskarteller har. Man kan säga att det till en början är förbjudet för ett företag
att träffa överenskommelse om framlida samråd eller annan samverkan mellan
olika företag innan någon av dem avger anbud. Förbudet gäller avtalsslutandel
som sådant, oberoende av om avtalet faktiskt hinner tillämpas vid en viss
anbudstävling eller ej. Vidare träffar förbudet också den omständigheten att
det nämnda företaget praktiskt tillämpar den i förväg träffade
överenskommelsen. Som jag framhöll tidigare är det däremot tiUåtet för ett
företag alt i ett enskilt faU samråda med en annan presumtiv anbudslämnare om
innehållet i ett anbud — såvida del inte finns ett i förväg träffat avtal om
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
förslag är således att en näringsidkare inte skall få "ingå eller tillämpa
avtal eller eljest samverka eller samråda med annan näringsidkare om att vid
anbudsförfarande som avser tillhandahållande av vara, tjänst eller nyttighet
inom landet" vissa särskilt angivna beteenden skall tillämpas. Till dessa
beteenden återkommer jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns skäl att här redovisa vad konkurrensutredningen har velat lägga i
uttryckssättet ingå eller tiUämpa avtal eller eljest samverka eller samråda.
Utredningen hänvisar i speciaimotiveringen på denna punkt till vad den anför i
anslutning till förslaget om ett priskartellförbud. Där uttalas följande (s.
404 f.):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i första punkten förbjudna formerna av åtgärder är således att man ingår eller
tUlämpar avlal eller på annat sätt samverkar eller samråder i de avseenden
bestämmelsen beskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
detta framgår att förbudet till en början träffar sådana priskarteller som
består i avtalsbunden prissamverkan i det horisontella ledet. Enligt
bestämmelsen är redan avtalsslutet otillåtet. Efter mönster av anbudskartellförbudet
i 3 § KBL har i bestämmelsen såsom otillåtet vidare angetts att man tillämpar
avtalet, dvs. praktiskt handlar i enlighet med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
ett prissamarbete behöver inte grundas på formliga avtal, skriftliga eller
muntUga. Det kan nämligen också inträffa att flera näringsidkare utan
förpliktelse i samförstånd tillämpar visst prisförfarande. Därför har i bestämmelsen
angetts att också annan samverkan än i form av avtalsslut eller tillämpning av
avtal är förbjuden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
innebär förbudet att det är otillåtet redan att man samråder om del i
bestämmelsen angivna förfarandet. Skälet är bl. a. all del i ett visst fall kan
vara svårt att visa att ett likartat beteende har skett i samförstånd. Därvid
kan det likväl ha kommit fram att samråd har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningar
som sker för att utröna förutsättningar för prissamverkan är således
förbjudna. Det bör tilläggas att i begreppet samråda ligger ett krav på ett
konkret handlande som har karaktären av att man rådslår i frågan om
prissättning eller rabattering och som inte endast utgör ett mer lösligt
omnämnande av prisfrågor. Förbudet avser att hindra näringsidkare att söka
uppnå samarbete om prissättning men inte att förbjuda varje form av
prisdiskussioner. Del får här erinras om de fömt berörda undantagen i tredje
stycket, som möjliggör bl. a. vissa prisrekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
fråga av praktisk betydelse är skillnaden mellan parallellt handlande och
samordnade förfaranden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
en marknad med fåtalskonkurrens eller prisledarskap kan själva
marknadskrafterna föra med sig att exempelvis en prishöjning slår igenom mycket
snabbt. Konkurrenterna på marknaden kan genom detta komma att parallellt med
varandra eller i nära följd höja priset på en produkt lika mycket eller med
väsentlig överensstämmelse. 1 ett sådant fall kan alltså utvecklingen ske utan
att samarbete har förekommit mellan konkurrenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
inträffar dock att i denna eller en annan liknande marknadssituation flera
eller alla samordnar sitt agerande. Här kan det röra sig om en sådan form av
samarbete som, utan att man går så långt som tUl en överenskommelse, dock
utgör en medveten samverkan. Det kan vara fråga om olika praktiska arrangemang,
direkta eUer indirekta kontakter samt bl. a. utsänd prisinformation från
prisledaren med förvarning om prishöjning som han planerar. Oavsett den form
samarbetet tar sig kan det innebära att samspelet för de inblandade undanröjer
osäkerheten om hur de skall förhålla sig tUl varandra i bk a. prishänseende.
Just det samordnade beteendet utgör här skUlnaden mot ett självständigt beslut
som en säljare fattar om prishöjning. Därvid är det givetvis tUlåtel för honom
all söka ta med i beräkningen hur konkurrenter kan komma att reagera.
Samordningen åter motverkar priskonkurrens och får vidare till effekt att de
samarbetande skyddas i förhållande till varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbete
av den art som här har betecknats som samordnat förfarande täcks av förbudet i
första stycket. Helt naturligt kan det i ett enskilt fall vara svårt att leda i
bevis att samordning har förekommit. Särskilt kan detta gälla i en
brottmålsprocess med tanke på de beviskrav som där råder. Förhållandena kan
dock vara något annorlunda vid prövning enligt generalklausulen i I §. Tecken
som kan tala för att samordning har förekommit kan vara eljest svårförklarliga
paralleller i företagens prissätlningsbe-teende, såsom att prishöjningar har
gjorts lika stora, tillkännagetts vid samma lidpunkt, avsett motsvarande
produkter eller har skett samtidigt eller i lät följd. En jämförelse kan vidare
ske med den marknadsutveckling som hade varit tänkbar under fömtsättning av att
samordning inte hade förelegat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konstitutivt
för samordnat förfarande är alltså att del i förelagens handlingssätt
framträder ett mönster gemensamt för de samverkande. Särskilt viktig vid
bedömningen är därför helhetsbilden av företagens agerande på marknaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har haft mycket ingående synpunkter på avfattningen av ett anbudskartellförbud.
Jag hänvisar på denna punkt aUmänl tiU remissammanställningen. Vissa
huvudsynpunkter kommer jag dock att redovisa i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Starkt
kritiska synpunkter förs fram av SI m.fi. mot förslaget att också samverkan
eUer samråd som inle gmndar sig på formliga avtal skall vara straffbelagt. Man
kan sammanfatta organisationernas inställning på följande sätt: För att uppnå
en så effektiv lagstiftning som möjligt får man inte gå så långt att skäliga
rättssäkerhetskrav lämnas obeaktade. Vaga uttryckssätt i lagtexten och allmänt
hållna motivuttalanden innebär uppenbar risk för att lagstiftningen stannar på
papperet och aldrig når ut tiU näringslivet eller leder tiU missuppfattningar
och tolkningssvårigheter såväl för tillämpande myndigheter som näringslivet.
Osäkerheten kan leda till handlingsförlamning eller allmänt minskad respekt för
strafflagstiftningen. Del av utredningen föreslagna uttryckssättet "eljest
samverka eller samråda" fyller inte ens lågt ställda krav på
förutsebarhet och medför risk för godtycke vid tillämpningen. Annan samverkan
än sådan som gmndar sig på skriftliga eller muntliga avlal bör inte omfattas av
förbud. Uttryckssättet "i samförstånd bestämma" förordas i stället.
Därmed fångas upp den typiskt sett skadliga handlingen, dvs. när samverkan
formaliserats på ett mer påtagligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill sammanfatta innebörden av konkurrensutredningens förslag så att det nuvarande
förbudet skulle utvidgas till att omfatta följande faktorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Avtal
eller annan samverkan som tar sikte på framtida samarbete vid<br>
anbudsgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan i samband med ett visst anbudsförfarande
- oberoende av om det sker till följd av tidigare avtal eller annat samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Överläggningar om att inleda anbudssamverkan —
oavsett om överläggningarna leder till ett samarbete eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Försök av en näringsidkare att förmå en annan att
inleda ett otillåtet samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att del är angeläget att effektivisera det nuvarande
anbudskartellförbudet. Så kan till en början ske genom att det klarläggs att
avtal om ett visst beteende blir straffbart vare sig det avser framtida
samarbete eller en viss, vid avtalsslutet aktuell anbudstävlan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har valt att utvidga förbudsområdet så att inte bara avlal ulan varje form av
vad som kallas samverkan eller samråd primärt kriminaliseras. De invändningar
som har förts fram mot dessa begrepp är enligt, min mening tungt vägande. Det
låter sig visserligen sägas att begreppen finns i det nuvarande
anbudskartellförbudet. Där talas nämligen om alt "träffa eller tillämpa
överenskommelse alt samråd eUer annan samverkan. mellan olika företagare skall
äga rum".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
denna punkt finns det emellertid en avgörande skillnad mellan den nuvarande
lydelsen och den av utredningen föreslagna. F. n. krävs ju alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
i brottmål kan styrka att avtal har slutits. Den väsentliga innebörden av detta
synes vara att en överenskommelse finns som är bindande för parterna, dvs.
innebär förphktelser i förhållandet mellan dem. I del nuvarande förbudet anges
dämtöver som föremål för avtalet alt del avser samråd eller annan samverkan.
Dessa senare begrepp redovisar därmed avtalets innehåU, dvs. vad det är
förbjudet att sluta avtal om.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I konkurrensutredningens
förslag betecknar begreppen samverkan och samråd inte innehållet i ett otUlåtet
samarbete. Detta innehåll exemplifieras i stället genom en uppräkning som bl.
a. tar sikte på att någon skall avstå från att avge anbud eller skall avge
högre anbud än annan. I stället använder utredningen begreppen samverkan och
samråd som beskrivning på den aktivUet som är förbjuden vid sidan om ingåendet
av avtal och tUlämpningen av detta. Detta innebär all aktiviteterna avtalsslut,
avtalstill-lämpning, samverkan och samråd mellan företag kriminaliseras om de
går ut på tillämpning av vissa andra, särskilt angivna beteenden. Till de
aktiviteter som är förbjudna - när de går ut på dessa beteenden - lägger
utredningen vidare att en näringsidkare eljest söker förmå någon till sådan
åtgärd. Vagheten i det sistnämnda begreppet har jag berört i del föregående
(3.4.1.3.). Enligt utredningen avser det en rriedveten aktivitet som inle
endast är obetydlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det anförda framgår att utredningen i fråga om otillåtna aktiviteter har gjort
förbudet mycket vittgående. Det finns därför enligt min uppfattning en
betydande risk för att helt normala öch vardagliga affärskontakter samt
sedvanhg informafionsspridning skuUe komma att omfattas av förbudet utan att
det i de flesta fall finns något behov därav från samhällssynpunkt. Samtidigt
som förbudet på detta sätt är ytterligt vidsträckt saknar det tillräckligt
klara yttergränser. Jag vill därvidlag peka på oklarheten om innebörden av det
begrepp "samråda" som utredningen föreslår. Däri lägger utredningen
ett krav på "ett konkret handlande som har karaktären av att man rådslår
och som inte endast utgör ett mer lösligt omnämnande av" vissa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör av i första hand rättssäkerhetsskäl önskemålet om en så effektiv
bestämmelse som möjligt inte leda tiU att förbudet avfattas på detta sätt.
Därför bör man gå andra vägar då det gäller att söka göra anbudskartellförbudet
mer effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har särskilt övervägt om byggkonkurrensutredningens förslag skulle vara bättre
ägnat att genomföras. Nämnda utredning föreslog, som jag fömt har redovisat,
följande avfattning: Har anbud å försäljning av förnödenhet eller utförande av
tjänst här i riket infordrats från flera företagare samtidigt, må de ej utan
tillstånd av marknadsrådet samråda eller eljest samverka innan någon av dem
avgiver anbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
kritik mot begreppen samverka och samråda har dock relevans också i fråga om
byggkonkurrensutredningens förslag. Visserligen görs däri en ytterligare
avgränsning genom kravet på att anbud skall ha införd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>råts
från flera företag samtidigt. Å andra sidan begränsas därigenom det f. n.
förbjudna området. Byggkonkurrensutredningens förbudsförslag fångar ju inte
upp avtal om framtida samråd. Jag delar konkurrensutredningens uppfattning att
också sådana avtal alltjämt bör vara förbjudna, när de har ett visst innehåU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
man — vid sidan om avtal - bör söka hindra beträffande anbudskarteller är
enligt min mening att företagen i samförstånd iakttar ett visst
handlingsmönster vars inriktning på väsenfiiga punkter generellt får till
verkan att anbudsförfarandets gmnd - den hårda, prispressande konkurrensen -
väsentligt rubbas. Detta är vad konkurrensutredningen kallar för samordnade
förfaranden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En samordning av ett
sådant slag är en företeelse som uppmärksammades redan vid KBL:s tillkomst år
1953. Det förhandlingssystem som då introducerades var begränsat till de s. k.
monopolist- och kartdlfaUen. Jag har tidigare (2.3.2.) redovisat dessa. På sätt
som jag då berörde hade det i dåvarande 5 § KBL intagna kartellfallet den
avfattningen att "mellan företagare slutits kartellavtal eller annan
liknande överenskommelse eller eljest i samförstånd tiUämpas gemensamt
förfarande, som berör pris-, produktions-, omsättning- eUer
transportförhållanden". Som jag därvid framhöll slopades begränsningen
till monopolist- och kartellfallen år 1956 i samband med att KBL utvidgades
till att avse alla slags konkurrensbegränsningar med skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning kan den i sak önskvärda skärpningen av anbudskartellförbudet
med fördel knyta an till den en gång i KBL använda formuleringen. Det finns då
ett avgränsande kriterium - det i samförstånd iakttagna handlingsmönstret - som
det är lämpligt att bygga förbudet på. Samtidigt uppnås en betydande och
sakligt starkt befogad utvidgning av det kriminaliserade området, utan att
detta sker på bekostnad av rättssäkerheten. Man knyter vidare an till ett
etablerat begrepp som har vunnit en belysning i rättstillämpningen samt
konkurrensutredningens betänkande. Frågan om humvida gemensamma förfaranden
förekommer har sedan många år vid skilda tillfällen prövats i
rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd förordar jag att ett anbudskartellförbud i den nya
konkurrenslagen får följande innebörd i vad avser otillåten samverkan, när den
är inriktad på vissa särskilda beteenden som jag strax skall behandla: En
näringsidkare får inte ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan
näringsidkare eller i samförstånd med en sådan tillämpa ett gemensamt
förfarande, om överenskommelsen eller det gemensamma förfarandet innebär att
vid anbudstävling för tiUhandahåUande av en vara, tjänst eUer annan nyttighet
inom landet sådana beteenden skaU förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mitt förslag ingår inte den ytteriigare aktivitet som utredningen vill
förbjuda, nämligen att näringsidkaren eljest söker förmå annan näringsidkare
till otillåten åtgärd, som av utredningen beskrivits som samverkan eller
samråd. Skälet är tyngden av den kritik som har riktats mot förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
önskemål om ökad slagkraft åt förbudet som har legat tiU gmnd för
utredningsförslaget har jag dock stor förståelse för. Jag menar att man kan
tillgodose önskemålet på ett bättre sätt. Detta är att man kriminaliserar
påtryckningar som en näringsidkare utövar på en annan näringsidkare i syfte att
en förbjuden överenskommelse skall ingås eller tillämpas eller att ett
förbjudet gemensamt förfarande skall tillämpas. Innebörden av detta behandlas i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag går nu över till
frågan om vilka beteenden som - i förening med de angivna aktiviteterna - bör
föra med sig straffbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>I 9§
konkurrensutredningens lagförslag anges dessa beteenden så, att det skaU vara
fråga om att någon skall avstå från att avge anbud, att viss anbudsgivare skall
avge högre anbud än annan eller att samarbete eljest skall förekomma vid
anbudsgivning ifråga om bestämmandet av anbudssumma eller betalningsvillkor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De förfaranden som
utredningen vill täcka in med denna avfattning är bl. a. kvotering och andra
normer för fördelning av leveranser mellan sig som företag tillämpar. Också
återkallande av anbud täcks in liksom s. k. artighetsanbud (skyddsanbud).
Vidare omfattas ett samarbete om t. ex. lägsta pris för ett anbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansema
har haft detaljerade synpunkter även i nu aktuella avseenden. Bl. a. har
Sveriges advokatsamfund riktat kritik mot begreppet anbudsförfarande och i
stället förordat uttrycket anbudstävlan. 5/ m.fi. som godtar begreppet
anbudsförfarande, pekar pä att konkurrenssituationen normalt framträder genom
sättet för anbudsinfordran. Det kan här röra sig om annonsering i dagspressen
(öppen anbudsinfordran). Vidare kan det vara praxis med konkurrens även vid s.
k. begränsad anbudsinfordran, som sker genom inbjudan till endast vissa
företag. Organisationerna anser det vara nödvändigt att den gmndläggande
fömtsättning som utredningen bygger på kommer tUl uttryck i lagtexten. Denna
förutsättning är att de som samverkar eller samråder på något sätt är eller kan
bh konkurrenter med varandra i fråga om den prestation som anbudsförfarandet
avser. Om inte detta markeras i bestämmelsen faller samråd med kreditgivare
eller andra finansiärer, konsulter etc. in under förbudet, anser
organisationerna. Dessa förordar att 9 § första stycket 1 får avse det fallet
att någon skall avstå från alt avge anbud i syfte att åstadkomma fördelning av
uppdrag mellan olika anbudsgivare. -Advokatsamfundet uttalar sig också i sådan
riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. menar vidare att begreppet betalningsvillkor är oklart till sin innebörd.
Också andra remissinstanser för fram detaljsynpunkter. Bl.a. pekar MD på att
den föreslagna formuleringen inte torde utgöra hinder mot alt flera
näringsidkare avtalar om att den av dem, som erhåller uppdrag efter avgivande
av anbud, på visst sätt har att till de övriga utge ersättning härför - något
som för de samverkande skulle reducera drivkraften att avge lägsta möjliga bud.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner några av de synpunkter som har förts fram välgmndade. Även om vissa
förändringar således bör göras är det min bedömning att utredningens förslag i
stort utgör en välavvägd konkretisering av del nuvarande anbudskartellförbudet.
Jag förordar att förbudets första stycke, som avgränsar det primärt förbjudna,
ges den avfattning som framgår av 14 § i det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
anser att ett undantag skall göras från anbudskartellförbudet och anför att
vissa former av samverkan vid anbudslävling-ar kan, som har påpekats bl. a. vid
remissbehandUngen av byggkonkurrensutredningens betänkande, vara nyttiga och
till beställarens fördel eller i vart fall vara påkallade för att den
prestation ett anbud avser skall kunna genomföras. Sådana företeelser är enligt
utredningen att näringsidkare beträffande visst anbudsförfarande samverkar
eller samråder med annan näringsidkare om att flera näringsidkare skall gå
samman för samfälld prestation med gemensamt anbud. Vidare kan det gälla att
någon av dem skall medverka som underleverantör till anbudsgivare. Eftersom det
alltså inte kan hävdas att dessa former av samarbete generellt har skadlig
verkan bör de, uttalar utredningen, tas undan från förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av undantaget utvecklar utredningen på följande sätt (s. 416):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild form av prissamarbete vid anbudsförfarande föreligger när
näringsidkare lämnar ett gemensamt anbud, bl. a. ett anbud som självständiga
näringsidkare avger tillsammans i enkelt bolag. Man talar här ibland om
konsortier. Detta samgående om utförandet av prestationen innebär givetvis ett
samarbete också i fråga om anbudssumman och omfattas därför tekniskt av
förbudet. Av detta skäl och då gemensamma anbud bör tillåtas har gjorts ett
undanlag för sådana anbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
med gemensamma anbud närbesläktad situation föreligger när anbud avges av en
särskilt bildad juridisk person som utgör sammanslutning av tillverkare. Härvid
kan det vara fråga om en redan befintlig säljorganisation - säljbolag eller
säljförening - som i eget namn säljer delägarnas produkter e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan givetvis inträffa att en sådan av medtävlare bildad säljorganisation
lämnar anbud vid anbudstävhng. Anbudet behöver därvid inte innebära att
delägarna skall utföra en prestation tillsammans. Fråga kan ju vara om
exempelvis försäljning av en produkt som de alla tillverkar var för sig. Vidare
förekommer att självständiga näringsidkare går samman vid visst
anbudsförfarande på så sätt att de bUdar en särskUd juridisk person som i eget
namn lämnar anbud på en för delägarna gemensam prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om anbudsgivning genom juridisk person kan sägas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av priskartellförbudet i 7 § lagförslaget är, som har anmärkts under
paragrafen, att samverkan, samråd eller påverkan mellan konkurrenter om att
gemensamt sälja sina nyttigheter genom en för ändamålet bildad säljorganisation
inte är otUlåten eftersom vissa positiva effekter kan vara knutna därtUl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
ett liknande sätt kan ett samarbete med gemensam säljorganisation ibland
framstå som nyttigt i fråga om de kvalificerade prestationer som det ofta
gäller i samband med anbudstävlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
är andra styckets undantag i fråga om gemensamt anbud tillämpligt på det i sak
likställda förfarandet att avge anbud genom särskUd juridisk person. Det bör
dock särskilt framhållas att i begreppet samfälld prestation med gemensamt
anbud, som undantaget avser, i princip ligger att de samverkande alla skall på
något sätt delta i utförandet av den prestation som anbudsförfarandet avser.
Att exempelvis leverantörer av en vara går samman om att genom en juridisk
person lämna ett enda anbud om leverans som de i princip var för sig hade
kunnat åta sig, innebär inte alt de har gått samman för samfälld prestation på
sätt som åsyftas med nämnda undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen uttalar NO följande: Enligt specialmotiveringen ligger häri
att de samverkande alla skall delta i utförandet av den prestation som
anbudsförfarandet avser. Samgående mellan leverantörer om ett enda anbud när
leverantörerna var för sig hade kunnat åta sig leveransen sägs inte åsyftas med
undantaget. Denna förklaring är mycket väsentlig och borde, enligt NO:s mening,
komma till direkt uttryck i lagtexten. Det ligger annars nära till hands att
man inläser étt generellt undantag för i stort sett all gemensam anbudsgivning.
Undantaget kan måhända omformuleras på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ungefär
följande sätt: "---- gemensamt anbud i fall då samverkan är en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fömtsättning
för prestationens fullgörande. Första stycket gäUer inle heller<br>
förfarande i den formen att näringsidkare medverkar ".Ett konsor<br>
tium eller liknande som bildas för leveranser eller arbeten av större omfatt<br>
ning än deltagarna var för sig kan prestera behöver därmed inte söka<br>
dispens även om samarbetet avser upprepade tillfällen. Men om delta<br>
garna, vUket kan ligga nära tiU hands, även vill samarbeta i fråga om<br>
mindre uppdrag, skaU detta inte vara möjligt utan dispens av marknads<br>
domstolen. För att komma in under undantaget bör det inte heller vara<br>
tillräckligt att samarbete anges avse prestationer av sådan storlek och art<br>
att enskilda deltagare i samarbetet inte kunnat fullgöra dem. Den faktiska<br>
tillämpningen måste vara avgörande för bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. tar upp förhåUandel mellan de nya förbuden och anbudskartellförbudet.
Organisationerna konstaterar att samarbete i gemensamma säljbolag uttryckligen
undantas från det av utredningen föreslagna priskartellförbudet. Från förbudet
mot anbudskarteller görs undantag för gemensamma anbud. De varor som säljs i
ett försäljningsbolag kan, fortsätter organisationerna, i många fall bjudas ut
både genom vanlig försäljning och genom anbud i anbudsförfarande. Är formen för
upphandling i en viss situation anbudsförfarande och de genom
försäljningsbolaget samverkande företagen i och för sig självständigt hade
kunnat utföra den ifrågavarande prestationen träffas samverkan av
anbudskartellförbudet. Detta kan enhgt organisationemas uppfattning inte ha
varit utredningens mening med definitionen av begreppet "samfälld
prestation med gemensamt anbud". - LRF ansluter sig till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
uttalar att uttrycket "förfarande som avser att flera näringsidkare skall
gå samman för samfälld prestation med gemensamt anbud" bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utbytas
mot formuleringen "förfarande som avser samarbete mellan näringsidkare
för åstadkommande aV samfälld prestation med gemensamt anbud".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner ett undantag i fråga om gemensamma anbud m. m. välmotiverat. Den
närmare utformningen av undantaget återkommer jag till i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag går nu över tUl att
behandla utredningens förslag om en upplysningsphkt när anbudsgivare haf
deltagit i de nyss uppräknade tillåtna förfarandena. Enligt förslaget skall
vederbörande senast när han avger anbudet skriftligen lämna uppgift om detta
förhåUande till den som har infordrat anbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlitigén framhåUer SI m.fl. att såväl i Sverige som internationellt
man framför allt vill komma åt hemliga anbudskarteller, där beställaren
vilseleds öm att konkurrens förekommer. Försöker man göra en nyanserad
förbudsbeslämmelse där lojala förfaranden inte hindras finns en risk att det blir
alltför lätt att maskera otillbörliga handlingssätt. Motåtgärder häremot är då
insyn även i de lojala förfarandena vilket skärper beställarnas vaksamhet.
Organisationerna pekar på en viss nackdel med den föreslagna automatiska
upplysningsplikten - betydande administrativa komplikationer - men anser sig
böra acceptera den. De anser dock att upplysningsplikten enbart bör avse vid
anbudstillfället gällande avtal och inle s. k. spräckta konsortier eller avtal
som har upphört att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. uttalar vidare följande: Av vad organisationerna har anfört om
avgränsning av personkretsen och förbjudna förfaranden följer att upplysningsplikten
bör avgränsas på motsvarande sätt. Dessutom synes bestäl-larintresset inte
påfordra en uppgiftsskyldighet som avser "typiska" underleverantörer
som på grund av sin storlek eller annat förhåUande inte torde vara i stånd att
avge eget huvudanbud. Från konkurrensbegränsningssynpunkt torde för dessa fall
heller knappast finnas något större intresse för att kräva en uppgift härom i
samband med anbudsgivningen. Detta synes också vara utredningens uppfattning
när den anför (s. 417 i betänkandet): "Det åligger alltså anbudsgivaren
att lämna upplysning om den samverkan eller del samråd som har förekommit med
konkurrenter om gemensamt anbud eUer medverkan som underleverantör". Den
föreslagna regelns avfattning ger däremot inte uttryck för att
uppgiftsskyldigheten skulle vara begränsad till sådan underleverantör som kan
sägas vara reell konkurrent. Det finns dock enligt organisationerna skäl för en
ytterligare begränsning. De vill också tfrågasätla nödvändigheten av skriftlig
uppgiftsskyldighet när anbud kan lämnas muntiigen. Regeln synes endast leda
till en ökad byråkratisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ansluter sig på flera punkter till vad SI m.fl. uttalar liksom även
Byggherreföreningen. Denna anför vidare att del inte är ovanligt i byggnadsbranschen
att anbud infordras för. annans räkning, nämligen i den formen att ett s.k.
byggledarföretag eller annan konsult infordrar anbud.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avsett
att ställas tiU en byggherre. I dessa faU är det inte särskilt lämpligt att den
föreskrivna uppgiften lämnas till den som har infordrat anbudet. I stället bör
uppgiften lämnas till den som anbudet riktas till- Föreningen tfrågasätter
också om det inte innebär överdrivet nit att föreskriva skriftlig uppgift i de
faU anbudet avges muntligen. Om man slopar skriftlighetskra-vet, kan man
föreskriva alt uppgiften skall lämnas "i anbudet".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag finner en
upplysningsskyldighel av den föreslagna arten myckel lämplig. På så sätt
bringas omständigheter som kan vara av betydelse för beställarens bedömningar
till dennes kännedom. Det bör framhållas att skyldigheten endast avser
förfaranden som inte har straffbelagts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
detaljutformningen vill jag allmänt framhålla följande. Den av utredningen
föreslagna bestämmelsens räckvidd bör j yiss mån begränsas. Jag anser det dock
vara olämphgt att inskränka upplysningsskyldigheten till enbart vid
anbudstillfallet gäUande avtal. Vidare synes det mig inte möjligt att i
lagtexten skilja av underleverantörer spm kan anses som "typiska" och
som på gmnd av sin storlek eller annat förhållande inte skulle vara i stånd att
avge eget huvudanbud. Frågan om vilka uppgifter som skyldigheten omfattar
kommer jag att behandla i speeialmotiveringen. Redan nu vill jag dock
fömtskicka att det är själva förhållandet att man har deltagit i de särskilt
angivna förfarandena som skaU bringas till beställarens kännedom, med uppgift
om de deltagande företagen. Denna uppgift är det väsentliga. Någon ohanterlig
uppräkning av formerna för kontakter tvingas således inte fram genom
uppgiftsskyldighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
delar jag utredningens uppfattning att uppgifterna bör lämnas skriftligen.
Bakgrunden är givetvis bevissvårigheter som annars skulle kunna uppkomma.
Byggherreföreningens synpunkt att uppgiften bör läm nas till den som anbudet
riktar sig till synes mig värd att beakta. Eftersom uppgift bör kunna lämnas
också innan anbudet ges in bör dock en omfor mulering ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3,4.3
Undantag från de straffbelagda förbuden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.3.1
Förfaranden som har sin gmnd i en internationell överenskommelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konkurrensutredningens betänkande lämnas en redogörelse för utländska och
internationella åtgärder på konkurrensbegränsningsområdet. I redogörelsen
behandlas bl. a. Sveriges frihandelsavtal med den europeiska kol- och
stålgemenskapen (CECA). Utredningen framhåller att CECA-avtalet föranledde en
särskild författning, nämligen lagen (1972:762) om prisbestämmelser för järn-
och stålmarknaden, CECA-lagen. Enligt 10 § nämnda lag äger inte
bmttoprisförbudet i 2 § KBL tillämpning i fråga om pris som avses i CECA-lagen,
om detta är oförenligt med de bestämmelser om priser på järn- och stålvaror och
om transportpriser som finps i artikel 20 i CECA-avtalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, bl.a. KK, NO och SI m.fl., tar upp frågor i anslutning tUl
detta undantag. KK anför bl. a. följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har i och med frihandelsavtalet med den europeiska kol- och stålgemenskapen
också iklätt sig vissa förpliktelser på stålprissättningens område. Häri åtar
sig den svenska regeringen att i fråga om priser för leveranser såväl på
svenskt område som tiU den gemensamma marknaden, som verkställs av svenska
företag, garantera huvudprinciperna i CECA:s egna prisregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av CECA-lagen har regeringen i särskild kungörelse (1973:720) uppdragit åt
kommerskollegiet att utfärda de tillämpningsbestämmelser, som erfordras i
anledning av de svenska åtagandena i artikel 20:2. Så har skett. Frågan
uppkommer nu, hur dessa bestämmelser förhåller sig till den nuvarande
konkurrenslagstiftningen och till den av utredningen föreslagna. På en punkt
har statsmakterna redan reglerat denna fråga, nämligen CECA-lagens förklaring
att 2 § KBL ej äger tillämpning på ifrågavarande varuområde, om delta är
oförenligt med bestämmelsema i vårt frihandelsavtal med CECA. Utredningen
föreslår i materiellt hänseende inte någon ändring på denna punkt. Här kan
antecknas, att kommerskollegiets meddelande angående prisbestämmelser på
stålområdet ålägger stålproducenterna att i avtal med sina köpare förplikta
dessa att iaktta prisreglerna vid återförsäljning av varor i oförändrat skick,
fortsätter KK.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gmndläggande för CECA:s
prissystem är, uttalar KK vidare, att varje stålproducent självständigt
fastställer, publicerar och ändrar sin prislista. Prishstan skall i princip
gälla non-diskriminatoriskt gentemot aUa köpare. Avvikelser från prislistan får
ske endast under vissa fömtsättningar, bl. a. genom s.k. aUnjering.
Kommerskollegiet har i de grundläggande tillämpningsbestämmelserna endast i
ett avseende auktoriserat ett prissamarbete mellan de svenska
stålproducenterna. Det gäller frakttarifferna, vilka enligt CECA:s
grundläggande principer skall vara offentliga. Den av Sverige valda lösningen
på detta offentlighelsproblem har varit att ålägga producenterna att själva
offentliggöra sina tillämpade fraktpriser. Kommerskollegiet har godkänt ett
förfarande, varigenom stålföretagen i sina prislistor hänvisar till gemensamt
(av Stålmarknadsinstitutet) fastställd frakttariff-publikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
tillägger bl. a. följande: Vad som hittills har sagts om CECA:s regler och
regleina i Sveriges avtal med CECA har avsett vad som gäller under normala
marknadsförhållanden. CECA-fördraget ger emellertid möjlighet att tillgripa extraordinära
åtgärder då en "påtaglig krissituation" (crise manifeste) föreligger
eller är omedelbart förestående. Kommissionen kan t. ex. i enlighet med artikel
58 i CECA-fördraget införa ett bötessanktione-rat system med
produktionskvotering då gemenskapen befinner sig i ett sådant krisläge. På
prisområdet kan i enlighet med artikel 61 i fördraget minimipriser införas om
en sådan kris föreligger eUer är omedelbart förestående. Även i detta fall
sanktioneras överträdelse mot ett sådant beslut med böter. Hittills har trots
rådande svårigheter på den gemensamma marknaden något
produktionskvoteringssystem inte införts. Däremot har minimipriser införts för
vissa varor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
pekar mot bakgmnd av den svenska regeringens samt EG-kommis-sionens tolkning av
avtalet på att svenska företagare tUl följd av internationell överenskommelse
kan försättas i en situation där de riskerar att komma i konflikt med
priskartellförbudet. I och för sig är det inte heUer uteslutet att företagare
till följd av någon liknande överenskommelse också kan komma i konflikt med
marknadsdelnings- och anbudskartellförbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fortsättningen uttalar
KK bl. a. följande. Eftersom det inte bör komma ifråga att tillämpa förbud mot
åtgärder som är det avsedda resultatet av en internationell överenskommelse
eller en ofrånkomlig följd av denna bör undantag för sådana åtgärder göras i
någon form. Detta kan exempelvis ske genom att det i 2 kap. 10 § införs
ytterligare ett undantag med innebörd att förbuden i 2 kap. 6-9 §§ inte gäller
ifråga om förfaranden som har sin grund i internationell överenskommelse som
Sverige har ingått. Alternativet skulle annars kunna vara att berörda företag
ansöker om dispens enligt 2 kap. 11 §, men detta synes mindre tilltalande
eftersom förelagen inte själva har tagit initiativ till dessa förfaranden.
Genom att utöka antalet undantag i 10 § med det ovan föreslagna utformas också
lagen så att det nämnda av kollegiet sanktionerade frakttariffarrangemanget,
liksom CECA-prisreglernas åläggande att tillverkare i vissa fall är skyldiga
att vid sina leveranser till senare handelsled ställa upp villkor i fråga om
priserna vid vidareförsäljning, också undantas från förbuden i 6-9 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
NO redogör för de åtgärder som har vidtagits på slålområdet inom ramen för
CECA-lagens bestämmelser och för fram liknande synpunkter som KK. NO tillägger
att, ehum detta knappast behöver uttryckas särskih i lagtexten, det bör i
förarbetsform inskärpas att undantaget endast gäller sådana förfaranden som är
det direkta och avsedda resultatet av den internationella överenskommelsen
eller en ofrånkomlig följd av denna. 1 tveksamma faU anser NO att företagen bör
söka dispens. Samtliga undantag från en viss lag bör anges i denna lag för att
göra bestämmelsernas räckvidd överskådlig. Av denna anledning bör enligt NO
undantaget i CECA-lagen från bmttoprisförbudet överföras till en ny
konkurrenslag medan man i CECA-lagen kan göra hänvisning tUl denna nya lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. har liknande synpunkter som KK och NO. Organisationerna pekar bl. a. på
att en brevväxhng meUan svenska regeringen och kommissionen och ett i samband
därmed ingånget åtagande från svensk sida har tvingat de svenska verken att
anpassa sina prislistor till de högre CECA-priserna. Svenska företag kan
sålunda på gmnd av internationell överenskommelse komma i konflikt med
priskartellförbudet. Organisationerna kan inte utesluta att konflikt även kan
ske med marknadsdelnings- och anbudskartellförbudet. Vidare framhåller de
betydelsen av att svenska företag inte hindras att medverka till fullföljande
av svenska internationella åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill till en början nämna att sedan remissinstansernas yttranden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82; 165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgavs
ytterligare åtgärder har vidtagits på stålområdet. Sålunda förklarade
kommissionen i oktober 1980 att gemenskapens stålindustri befann sig i en
"påtaglig krissituation" och produktionskvolering infördes, Sommaren
1981 utfärdades föreskrifter som inkluderade gemenskapens grossister i
prisregelsyslemet. 1 Sverige har föreskrifter utfärdats spm förphktigar svenska
grossister att respektera CECA:s prisregler (KFS 1981; 11), Föreskrifterna
trädde i kraft den 16 november 1981. Däremot har inte någon
produktionskvotering införts i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser har
förordat att det på förbudsområdet görs ett genereUt undantag för förfaranden
som har sin grund i en internationell överenskommdse som Sverige har ingått,
Enligt min mening bör dock f, n. undantag göras i det enskilda fallet vid
införlivandet av överenskommelsen, Så har skett genom CECA-lagens undantag
från bmttoprisförbudet. Anledning att utvidga del undantagna området torde nU
inte föreligga, Jag förordar att det i konkurrenslagen görs en hänvisning til!
CECA-lagen. En redaktionell ändring som krävs i sistnämnda lg återkommer jag
till i samband med vissa ändringar i bf-a. lagen om marknadsdomstol m.m., som
jag kommer att anmäla särskilt för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.3.2
Koncerntransaktipner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av KBL har det ifrågasatts huruvida förbuden mot bmttopriser och
anbudskarteUer är tillämpliga på transaktioner som sker inom samma koncern, Som
ett exempel kan tas att ett moderföretag levererar varor till ett dotterföretag
och därvid betingar sig att det senare inte får underskrida visst pris för
varan vid-återförsäljning. Men det kan också vara så att moderförelaget utan
samband med leverans bestämmer vad dotterföretaget skall hålla för pris vid sin
försäljning. Ett annat exem pel som har diskuterats är motsvarande beleende
inom ramen för skilda rörelser m. m- som en och sammajuridiska person bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena till bruttoprisförbudet uttalade (prop. 1953:103 s. 280)
departementschefen att förbudet endast avsåg sådan vertikal prisbindning som
upprätthålls av sinsemellan självständiga företagare. Därmed upp-kpmnier frågan
när företagare skall anses sinsemellan självständiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsäUning måste till en början vara att det rör sig om juridiskt sett skilda
personer. Exempelvis måste ett bolag, som i sin verksamhet driver såväl
grossiströrelse som återförsäljning, vara oförhindrat att internt bestämma ett
brultopris som skall tillämpas i bolagets butiker. Detta framgår av MD 9/1974
(PKF 1974:5-6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
det väl fråga om skUda juridiska personer har förbudet tolkats kunna vara
tillämpligt också i det fall att dessa personer saknar affärsmässig
självständighet.' Detta kan vara fallet när ett företag år mpderbolag (jll ett
aiinat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Martenius, Lagstiftningen om konkurrensbegränsning, Stockholrn 1965, s. 68.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som är gäUande rätt på denna punkt torde inte ha
prövats av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konkurrensulredningen
uttalar att om exempelvis ett bolag har det bestämmande inflytandet över ett
annat bolag och därtill ett väsenfiigt intresse i det senares stäUning och
resultat det synes tveksamt om det är lämpligt att beteckna bolagen som
sinsemellan självständiga ur den synvinkel som är av betydelse enligt KBL. I
en ekonomisk enhet av del berörda slaget ligger del i sakens natur att
dotterbolaget på grund av sin beroende ställning och de gemensamma intressena
ofta kommer att tillämpa återför-säljningspriser som är lämpliga från
koncernens sida sett. Att mot denna bakgrund låta förbudet gälla dessa
situationer synes vara ulan mening från konkurrensvårdande synpunkt.
Utredningen pekar därvid på att de två bolagen i verkligheten inte konkurrerar
med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar vidare följande: EG ser inte koncerninlerna transaktioner som
konkurrensbegränsande åtgärder. I linje med att koncernföretag betraktas som
en enhet när det gäller interna dispositioner, betraktas de i EG-rätlen såsom
en enhet också mot sin omvärld, dvs. i förhållande till bl. a. köparna, i den
mån de faktiskt fungerar enhetligt. Denna princip om ekonomisk enhet har
ansetts kunna innebära, att den juridiska självständigheten hos ett företag,
som tiUhör en företagsgrupp av besläktade företag, måste respekteras i
konkurrensrättsligt hänseende av tredje personer endast till den grad som
självständigheten respekteras av moderbolaget och de övriga besläktade
företagen själva.' Också i Sverige har ansetts alt det finns goda skäl att
räkna med all ett hknande betraktelsesätt skulle komma all hävdas av en svensk
domstol. Härvid har åberopats som gmnd del förhållandet att man inom
konkurrensrätten måste arbeta med konkurrensrättsligt relevfinta kriterier,
som sluter an till de ekonomiska realiteterna, och inte kan stanna vid ett mer
formaljuridiskt, associationsrätlsligt resonemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kpnkurrensutredningens bedömning talar övervägande
skäl av den art sorn har berörts för att koncerninterna transaktioner generellt
tas undan från hela det straffbelagda området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har övervägt men inte funnit lämpligt all
också ta undan med koiicernfallet jätnförliga omständigheter. Hit hör att en
fysisk person äger aktierna i två skilda bolag eller att någon på skUda gmnder
har ett dominerande inflytande över flera företag, som därigenom kan sakna
självständighet i förhållande tiU varandra. Ett sådant undantag skulle enligt
utredningen föranleda en rad tolkningsproblem och kunna göra förbuden ineffektiva.
Därför bör frågan lösas dispensvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Se Bernitz, Gorton och Grönfors, Sjöfart och
konkurrensrätt, Göteborg 1976, s. 97, och Stenberg, Studier i EG-rält, Nyköping
1974, s. 245 f. Se a. a. av Bernitz m. fl., s. 98.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anför utredningen följande. Slutligen bör anmärkas att koncernundantaget inte
ger uttryck för uppfattningen att koncerninterna transaktioner ej kan medföra
skadlig verkan. Tvärtom kan så vara fallet och då kan ingripande ske enligt 2
kap. 1 § utredningens lagförslag. Ett praktiskt exempel kan vara
underprisförsäljning i den formen att ett moderföretag vid leverans till ett
dotterföretag i senare led tillämpar ett pris som ger dotterföretaget möjlighet
att slå ut konkurrenter. Det kan också vara så att ett moderföretag, som
levererar till flera, ger utomstående sämre villkor än företag inom koncernen.
Koncernundantagel innebär endast alt därmed avsedda dispositioner inte
lämpligen bör angripas med straffbelagda förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte riktat invändningar mot utredningens förslag på denna punkt. NO
uttalar att begreppet koncern har getts samma innebörd som den som har lagts
till gmnd för 4 § lagen (1974:12) om anstäU-ningsskydd. Innebörden är vidare än
aktiebolagslagens koncernbegrepp. Det finns emellertid företagssammanslulningar
och företagsgmpperingar med ägarsamband, där man kan ha olika tolkningar
huruvida de omfattas av koncernbegreppet eller inle, vUket kan skapa tveksamhet
om undantagets räckvidd. Här torde det dock enligt NO röra sig om sådana
frågor som bör lösas i rättstillämpningen. Självfallet är det väsentligt att
koncerninterna transaktioner av berört slag, särskilt på starkt koncentrerade
marknader, kan bli föremål för ingripande enligt generalklausulen. Närheten
till det förbjudna området får vid prövningen enligt generalklausulen tillmätas
särskild vikt, anför NO. LRF, som avstyrker de föreslagna nya förbuden, pekar
på att kooperationen inte kan sägas omfattas av koncernbegreppet, men utgör en parallell
till detta. Förbundet anser att inte bara koncemför-■ hållanden utan även
den kooperativa samverkan måste undantas från de nya straffbelagda förbuden för
den händelse dessa införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner utredningens förslag välmotiverat i fråga om förbuden mot bmttopriser
och anbudskarteller och förordar därför detta. För att gränserna för vad som
är straffbart skall få tillräcklig tydlighet föreslår jag dock att undantaget
skall knyta an till koncernbegreppet i aktiebolagslagen (1975:1385). Eftersom
de av utredningen föreslagna nya straffbelagda förbuden inte genomförs
aktualiseras inte den av LRF väckta frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
utredningen vill jag understryka att missbmksbestämmelsen mycket väl kan få
tillämpning på koncernlransaktioner, exempelvis på underprissättning. Men det
finns också hknande eller andra sådana Irans--aktioner som kan vara diskutabla
från konkurrenssynpunkt. Dit hör bl. a. att ett dotterföretag i grossistledet
vid en prishöjning som del till dotterföretaget levererande moderföretaget
tillämpar mot alla kunder i grossistledet inte skaffar sig täckning för
prishöjningen vid försäljning till fristående eUer i koncernen integrerade
detaljister. Konkurrerande grossistföretag, som måste höja sht pris för att
kompensera prishöjningen, kan därvid orsakas allvarliga konkurrensnackdelar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
yUI slutligen tUlägga att den av mig förordade missbruksbestämmelsen givetvis
kan användas också för ingripande mot sådana koncernbeteenden som motsvarar
vad som omfattas av de straffbelagda förbuden mot bruttopriser och
anbudskarteller. Som ett exempel kan las att två dotterföretag utåt uppträder
som konkurrenter i en anbudstävling men därvid kommer överens om att del ena
förelaget skall avge ett s. k. skyddsanbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.4
Frågan om kriminalisering av priskarteller och marknadsdelnings-karteller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har berört tidigare (3.1) föreslår utredningen alt två nya straffbelagda
förbud skall föras in i konkurrenslagstiftningen. Dessa förbud avser s.k.
priskarteller och marknadsdelningskarteller. Utredningen uttalar om
priskarteller bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett samarbete om
prissättning, rabatter m. m. mellan dem som konkurrerar i samma säljled
benämns vanligen priskartell. Samarbetet kan också gälla kostnadskalkylering
eller liknande. Det behöver självfallet inte avse samtliga företagare inom
samma säljled. Av särskild betydelse är dock om ett sådant samarbete sker
mellan dem som är prisledare e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har delat upp
denna horisontella prissamverkan i tre typfall, nämUgen öppen eller dold
prisbindning, samt vidare prissättning i gemensam säljorganisation och öppna
prisrekommendationer. Del första gäller ett samarbete som låser prissättningen
och därmed hindrar priskonkurrens mellan de samverkande. Till detta typfall
hör s. k. price-fixing, en dold prisbindning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra typfallet utgörs av vad som kallas en gemensam säljorganisation som
ditintUls konkurrerande leverantörer bildar. En gemensam, öppen prissättning
är här en följd av den form man har vall för samarbete. Gemensamma säljbolag är
exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TUl det tredje fallet
räknar utredningen prisrekommendationer, som alltså inte är bindande, och som
utfärdas öppet av konkuixenter till gemensam vägledning. Detta utgör en
motsvarighet till vertikal cirkaprissällning och innebär att prisangivelserna
formellt och reellt endast är vägledande för de berörda. Främst är det här
fråga om prisrekommendationer från branschföreningars sida. Men det kan också
vara fråga om avtal meUan endast några konkurrenter om priser som är
rekommenderade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
speciell form av horisontell prissamverkan är anbudskarteUer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om öppen eller
dold prisbindning anser utredningen alt den kan få till följd att även de
mindre effektiva förelagen genom prissamarbetet får ett skydd mot konkurrens
från de andras sida. Detta kan innebära att priset sätts så högl som krävs för
att de förelag som har de högsta kostnaderna skall kunna beslå. Därmed kommer
priset att ligga på en för hög nivå vilket också i andra avseenden är ägnat att
leda till skadliga verkningar. Vidare kan redan kännedom om de övriga
samverkandes agerande leda till en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minskad
återhållsamhet vid kalkylering och prissättning. De mer rationella företagen
skaffar sig större vinster genom lägre kostnader utan all delta kommer
konsumenterna tiU godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan, anför utredningen, konkurrensviljan avimbbas genom samarbetet, eftersom
de mer effektiva företagen till följd av detta hindras att låta sin
överlägsenhet komma till uttryck i prissättningen. Detta innebär en allvarlig
risk för att företagsstrukturen inle anpassas till vad som är rationellt och
effektivt. Faran för ytterligare prisökningar är vid sådant förhållande
påtaglig. Såväl på kort som på lång sikt innebär detta samhällsskadliga
verkningar beträffande prisbildningen och näringslivets effektivitet. Detta
gäller särskilt, påpekar utredningen, sådan prisbindning som kan få genomslag
på marknaden i sin helhet eller på en väsentlig del av denna. Så kan vara
fallet om denna form av prissamverkan omfattar flertalet av säljarna eller om
den sker bland dem som är prisledare på marknaden. Dämlöver kan del förekomma
ett bundet prissamarbele mellan mindre eller medelstora företag som ett led i
åtgärder för all stärka konkurrenskraften gentemot större förelag på
marknaden. I dessa fall, fortsätter utredningen, kan effekterna av samarbetet
vara lämpliga från allmän synpunkt. I allmänhet måste nämligen de samarbetande
på grund av sidokonkurrensen låta vinsterna av samverkan komma till uttryck i
prissättning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar sammanfattningsvis bl. a. all prisbindning mellan konkurrenter i
princip utgör ett sådant avsteg från det marknadsekonomiska systemet som
generellt är ägnat alt leda till skadlig verkan. Därför föreslår utredningen
ett förhud mot såväl öppen som dold horisonteU prisbindning, alltså en
kriminalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ansett att i nuvarande läge missbmksprincipen alltjämt måste lämnas
företräde framför förbud när det gäller formen för ingripanden i fråga om
samverkan som sker genom säljorganisationer. Vidare har utredningen funnit att
ett priskartellförbud inte bör täcka vad som endast är vägledande priser i det
horisontella ledet. Utredningens motivering på dessa punkter har jag redovisat
tidigare (3.3.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om utformningen av bestämmelsen anser utredningen övervägande skäl tala
för all förbudet träffar också del förfarandet att näringsidkare överlägger om
all inleda prissamverkan, oavsett om överläggningarna leder till ett samarbete
eller inle. Detsamma gäller när en näringsidkare söker förmå en annan att
inleda ett otillåtet samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av bl. a. dessa överväganden har utredningen utformat
priskartellförbudet så alt näringsidkare förbjuds att ingå eller tillämpa avtal
eller pä annat sätt samverka eUer samråda med annan näringsidkare i samma
säljled om bestämmandel av pris eller rabatt, som skall tiUämpas vid
försäljning av vara eller tillhandahållande av tjänst eller annan nyttighet
inom landet. En näringsidkare får enligt utredningsförslaget inte heller annars
söka förmå en annan näringsidkare i samma säljled alt på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>visst
sätt bestämma pris eller rabatt, som näringsidkaren skall tillämpa vid
försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Två undantag görs från
förbudet. Det första avser samarbete om pris eller rabatt som endast är
vägledande. En fömtsättning är dock all samarbetet redovisas genom uppgift
till myndighet som avses i lagen (1956: 245) om uppgiftsskyldighet rörande
pris- och konkurrensförhållanden eller anges öppet på annat sätt. Det andra
undantaget gäller förfaranden som har sin gmnd i alt flera näringsidkare
tillhandahåller vara, tjänst eller annan nyttighet genom särskild juridisk
person eller annars gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
finner utredningen del nödvändigt med ytterligare undantag från
priskartellförbudet. Till dessa återkommer jag senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till att redovisa bakgmnden lUl utredningens andra förbudsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar att konkurrenter eller presumtiva konkurrenter ibland samarbetar genom
att dela en viss marknad mellan sig, s. k. marknadsdelning. Delningen kan ske
i olika former, varav kvoteringsavtal är en. Kvoteringen kan innebära att var
och en av de samarbetande begränsar sin tUlverkning eller försäljning till viss
mellan dem överenskommen andel av deras sammanlagda omsättning. Genom
bestämmelser om t. ex. skadeståndsskyldighet för den som överskrider sin kvot
kan ett sådant avtal göras än mer effektivt, anför utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan form av delning brukar man beteckna som områdesdelning. Därvid förekommer
att envar av de samarbetande får sitt geografiska distrikt att sälja i, fredat
från konkurrens från de övrigas sida. Med detta förknippas skyldighet att inle
gå utanför det egna distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
marknadsdelning efter kundslag förekommer, fortsätter utredningen. Beroende på
hur urvalet sker kan detta vara antingen likvärdigt med en geografisk delning
eller ha en annan karaktär. Ett exempel på det sistnämnda är avtal mellan
konkurrenter om att en av dem skall sälja endast till vissa av köparna på en
marknad och de andra till de övriga köparna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild typ av marknadsdelning kallas hemmamarknadsskydd, anför utredningen
vidare. Därvid kan en säljare träffa avtal om sådant skydd med en utländsk
konkurrent. Detta innebär i allmänhet alt säljaren i sitt land inte skall mötas
av konkurrens från den utländske avtalsparten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en art av delning tar sikte på all var och en av de samarbetande skall
specialisera sig på tillverkning av en särskild produkt, som de övriga då
avstår från. Det kan här vara fråga om exempelvis de skilda delarna av en
tekniskt avancerad produkt, såsom ett fartyg. Detta kallas vanligen specialiseringsavtal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar att iakttagelser vid tillämpningen av generalklausulen har visat att
marknadsdelning genom kvotering eller indelning på geografisk gmnd eller i
fråga om kunder är förenad med påtagliga skadeverkningar. Visserligen kan
dessa typer av marknadsdelning enligt utred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ningen
ibland leda till mer omedelbara effektivitetsvinster genom att de samverkande
får sin, avsättning tryggad eller distributionskostnad minskad. Men av helt
övervägande betydelse är dock, anför utredningen, att -när delning av detta
slag omfattar hela marknaden eller en väsentlig del av denna - konkurrensen om
köparna sätts ur kraft såvitt gäller de samarbetande. Ineffektiva företag kan
få skydd och likartade negativa faktorer som vid prisbindning framträder.
Utredningen uttalar alt de nu berörda del-ningskarlellerna genom detta i
allmänhet är förenade med skadlig verkan. Därför föreslår utredningen ett
straffbelagt förbud i fråga om delning av tUlverkning eUer försäljning av vara
inom landet i kvoter eller på geografisk grund eUer ifråga om kunder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som har angetts beträffande priskartellförbudet finner
utredningen att de bör vara otillåtet såväl att överlägga om sådan delning som
att ingå eller tillämpa avtal eller eljest samverka i nu aktuellt avseende.
Delsamma gäller försök att förmå annan alt inleda ett otillåtet samarbete. Den
särskilda situation som föreligger vid marknadsdelning gör det vidare befogat,
anser utredningen, att förbudet omfattar också sådant som betecknas såsom
endast vägledande, oförbindande e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har nämnt tidigare föreslår utredningen ytterligare undantag från
priskartellförbudet. Dessa skall enligt förslaget gälla också i fråga om
marknadsddningsförbudet. TUl en början undantas från straffansvar förfaranden
som ett koncernföretag tillämpar i förhållande till ett annat företag inom
samma koncern. Inle heller gäller förbuden i fråga om ett förfarande som
endast i mindre mån kan begränsa konkurrensen. Widare undantas förfaranden som
utgör ett led i ett åtagande att för annans räkning sälja en vara eller
tillhandahålla en tjänst eller en annan nyttighet. Slutligen undantas sådana
förfaranden som har sin grund i upplåtelse av immateriell egendom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör nämnas att utredningen föreslår att MD i ett énskih fall skall kunna ge
dispens från de straffbelagda förbuden. På denna punkt uttalar utredningen bl.
a. att dessa visserligen grundas på att de otillåtna åtgärderna generellt har
skadlig verkan. Dock kan del, anför utredningen, i vissa fall förhålla sig
annorlunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till remissbehandlingen. De två nya förbudsbestämmelserna
tiUstyrks i huvuddrag av KK, MD, NO, KOV, SPK, SIND, länsstyrelserna i
Stockholms och Norrbottens län, MRF, TCO och LO. Förbuden avstyrks av länsstyrelsen
i Kronobergs län, LRF, KF, Sveriges advokatsamfund, Sveriges köpmannaförbund,
SACO/SR och Svenska civilekonomföreningen. En tredje gmpp remissinstanser
motsätter sig inte förbud mot vissa former av pris- och
marknadsdelningskarteller men anser alt förbuden bör ges en klarare och mera
begränsad räckvidd. Bland dessa instanser är handelskamrarna och SI m.fl. I
fråga om den argumentation som åberopas hänvisar jag aUmänt till
remissammanställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
förslag har mötts av en bred kritik från vissa av remissinstanserna, bl. a.
Sveriges advokatsamfund.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
pekar på svårigheterna i att utforma ett förbud mot priskarteller m.m. så
precist att rättssäkerhetssynpunkterna tillgodoses utan att förbudet samtidigt
ges en alltför vid eller snäv ram. Här uppkommer enligt samfundet en konflikt
mellan, å ena sidan, rättssäkerhetssynpunkten och kravet på en lättolkad
avfattning av förbudet och, å andra sidan, önskemålet att åtgärder som
samhället bör beivra faller innanför förbudet resp. att tillåtna åtgärder
faller utanför. De undantag konkurrensutredningen gör från förbuden är så
utformade att det blir omöjligt för den enskilde att exakt kunna bedöma om ett
förfarande är förbjudet eller inte. Enligt samfundets mening torde detta i
praktiken komma att innebära att näringsidkarna, innan de vidtar en åtgärd
såvitt avser prissamverkan eller marknadssamverkan, antingen kommer att söka
dispens oberoende av om de anser förfarandet förbjudet eller inte, eller helt
avslår från en åtgärd som annars kunde ha positiva konkurrenseffekter. Detta
kommer att föra med sig en administrativ belastning på systemet vilket inte
torde öka möjligheterna att snabbt och effektivt kunna ingripa mot fall där
verklig skada föreligger. Samfundet anser vidare bl. a. att avfattningen av
förbuden och undantagen från dem inle är tillräckligt precis för att uppfylla
rimliga krav på rättssäkerhet. Samfundet kan bl. a. av dessa skäl inte
acceptera utökningen av förbudsområdet enligt utredningens förslag. 1 stället
förordar samfundet att näringsidkare ges möjlighet att hos MD på förhand få
prövat humvida ett visst förfarande som näringsidkaren redan tillämpar eller
avser att tillämpa är förbjudet. Näringsidkaren skulle därvid vara fri att - utan
att därmed göra sig skyldig till brott mot förbudet -tiUämpa förfarandet tiU
dess MD:s uttalande erhållits. Kan en ordning av nu föreslagen kcU"aktär
ej införas, kan samfundet av rättssäkerhetsskäl inte tillstyrka en utvidgning
av förbudsområdet till att omfatta även priskarteller och
marknadsdelningskarteller utan förordar missbmksmetoden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SI m.fi. anser bl. a. att
vissa delar av de föreslagna nya förbuden inte fyller ens lågt ställda krav på
fömtsebarhet och medför risk för godtycke vid rättstillämpningen. De anser
vidare att det finns en uppenbar risk att lagstiftningen stannar på papperet
och aldrig når ut tUl näringshvel eller leder till missuppfattningar och
tolkningssvårigheter såväl för tillämpande myndigheter som för näringshvel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
skilda former av prissamverkan och marknadsdelning i vissa situationer kan ha
skadlig verkan finner jag uppenbart. Liksom utredningen anser jag det vara
mycket angelägel att samhället kan gripa in i sådana fall. Den fråga som därmed
kommer upp är valet av teknik för ingripande, där utredningen förordar en
kriminalisering med räckvidd generellt över hela näringslivet och alltså utan
nu gällande begränsning av straffbeläggningen till specieUa situationer där en
utvidgning av det kriminaliserade området efter hand kan ske på grundval av
vunna erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
på att mer generellt gå över från nuvarande missbmksprincip till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
förbudsteknik har aktualiserats i tidigare sammanhang. Vid KBL:s tillkomst övervägdes
förbudsfrågan särskilt. Föredragande departementschefen fann därvid en
kriminalisering tillrådlig endast i fråga om bmttopriser och anbudskarteller.
Också i samband med 1966 års effektiviserings-åtgärder på pris- och
konkurrensområdet prövades förbudsfrågan. I likhet med riktprisutredningen fann
föredragande departementschefen att ett förbud mot prissamverkan då inle borde
stadgas, bl. a. med hänsyn till alt en omfattande dispensgivning måste fömtses.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid de nyss berörda
tillfäUen då förbudsfrågan övervägdes särskilt förelåg inte något
utredningsförslag med, såsom nu är fallet, i lagtext beskrivna otillåtna
handlingssätt samt utförliga motivuttalanden om förbudens innebörd. Vad som
har förekommit i det nu aktueUa lagstiftningsärendet, däribland den
remisskritik som jag nyss redovisade, pekar dock på att mina företrädares
slutsatser är riktiga. Jag vill utveckla detta på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett dilemma är att - om en
kriminalisering skall få tillräcklig effekt mot sådana konkurrensbegränsande
förfaranden som helt allmänt betecknas som prissamverkan och marknadsdelning —
den samtidigt får en mycket generell avfattning och en bredd som straffbelägger
också sådant som inte har skadlig verkan. Utredningens lagstiftningsteknik
innebär här i sak att man angriper problemet genom att primärt förbjuda ett
ytterst vidsträckt område. Redan genom den generalisering i uttryckssätten som
därvid måste användas uppstår betydande tolkningsproblem när det gäller förbudels
yttergränser. Genom olika undanlag från det primärt förbjudna söker utredningen
till ett tillåtet område återföra vissa företeelser som bedöms inle vara
lämpade för en kriminalisering. På det sätt som återföringen sker ger
utredningsförslaget nya tolkningsproblem och ökar alltså osäkerheten om vad som
är förbjudet. Redan från rättssäkerhetssynpunkt kan detta vara betänkligt,
särskilt när man som är fallet enligt utredningsförslaget tvingas att i del
primära förbudsområdet inbegripa företeelser som kan vara vardagligt
förekommande i affärshvet, exempelvis i viss omfattning ett omnämnande av
prisfrågor, men ointressanta från konkurrensvårdande synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
speglar sig ett problem på konkurrensområdet. Som jag fömt (3.2) har berört kan
ju ett och samma konkurrensbegränsande förfarande, som en näringsidkare företar,
i vissa lägen ha övervägande fördelar eller vara klart önskvärt från aUmän
synpunkt medan i andra situationer motsatsen kan gälla. Huvudsakligen beror
slutsatsen på marknadslägel och graden av sidokonkurrens. Konkurrensutredningen
pekar själv på alt exempelvis även ett bundet prissamarbete meUan mindre eller
medelstora företag kan ha lämpliga effekter för konsumenterna. Anledningen till
delta är all samarbetet kan stärka dessa företags konkurrenskraft gentemot
större företag på marknaden och därmed öka konkurrensintensiteten tUl fördel
för samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har sökt lösa denna svårighet, till en början genom att från de straffbelagda
förbuden göra undantag för förfaranden som endast i mindre mån kan begränsa
konkurrensen. Ett undanlag av detta slag ökar dock osäkerheten om
kriminaliseringens räckvidd. Vidare står del klart att förbuden trots detta och
andra undantag alltjämt skulle träffa en rad beteenden som utredningen med sin
inställning till de mindre och medelstora företagens konkurrenssituation och
stora vikt i det marknadsekonomiska systemet egentligen inte vill
straffbelägga. Dessa beteenden kan vara nyttiga eller rentav viktiga från
samhällssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En kriminalisering synes
alltså leda tUl att man såsom utredningen föreslår måste ha ett
dispensförfarande i systemet, alltså en möjlighet för MD att i ett enskih faU
efter prövning av där föreliggande omständigheter befria ett visst företag från
annars föreliggande straffansvar för vad som är en överträdelse av de
straffbelagda förbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
ett sådant dispenssystem torde man såvitt nu är i fråga kunna rikta
principiella invändningar. Jag vill också mot den av mig beskrivna bakgmnden
påpeka att i fråga om prissamverkan och marknadsdelning förbudstekniken kan
leda tiU ett stort antal dispensansökningar. 1 så fall innebär detta en
betydande administrativ belastning, både för samhället och för företagen. De
mindre och medelstora företagen, för vilka en brist på administrativa resurser
ofta är ett problem, skulle få det extra besvärligt genom att denna gmpp i
särskild omfattning skulle behöva syssla med tolknings- och dispensfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det anförda framgår att med det underlag som nu finns i förbudsfrågan jag inte
kan förorda utredningens förslag om en kriminalisering av priskarteller och
marknadsdelningskarteller. Till skillnad mot vad som gäller de för speciella
situationer uppställda förbuden mot bmttoprissättning och anbudskarteller rör
det sig här om mycket vidsträckta förbudsområden. Av flera skäl kan jag inte heUer
ansluta mig till den av advokatsamfundet föreslagna ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En konsekvens av detta
ställningstagande är att missbmkstekniken aUtjämt får användas mot sådana
karteller som har skadlig verkan. Jag vill understryka vad jag redan har
uttalat om angelägenheten av att samhället kan gripa in i sådana fall. Det sätt
som mitt förslag har utformats på ger helt nya möjligheter att snabbt vidta
åtgärder också mot en skadlig kartellise-ring. Jag erinrar om att positionerna
i den nya konkurrenslagen flyttas ut mycket kraftigt genom att MD ges
befogenhet att vid vite förbjuda företag att fortsätta med ett kartellsamarbete
eller annat konkurrensbegränsande förfarande som har en skadlig verkan. Detta
gäller alltså även priskarteller och marknadsdelningskarteller. En sådan
möjlighet saknas f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag har den fördelen att NO har befogenhet att granska alla former av
konkurrensbegränsningar och kan välja ut de fall där det är angeläget att gripa
in. Om en uppgörelse därvid inte kan träffas med företagen, kan NO föra
förbudsfrågan under MD:s prövning. I vissa faU</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
NO vidare enligt mitt förslag själv förbjuda företeelser som inle är av större
vikt. I den nya konkurrenslagen ökar aUtså slagkraften av de ansvariga
myndigheternas bedömningar avsevärt. Samtidigt som det nuvarande systemets
smidighet bevaras ökar vidare snabbheten vid samhällsingripandena påtagligt.
Jag kommer därvidlag all föreslå en möjlighet för MD att meddela s. k.
interimistiska förbudsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det anförda framgår att samhäUsorganen nu ges helt andra möjligheter än f. n.
föreligger alt gripa in mot bl. a. priskarteller och marknadsdelningskarteller.
I fråga om bedömningen av dessa kartellers skadlighel vill jag framhålla att
den beskrivning och analys som konkurrensulredningen har lämnat blir av värde.
Jag finner del angeläget att de konkurrens vårdande myndigheterna i
fortsättningen ägnar speciell uppmärksamhet åt prissamarbete och
marknadsdelning. Särskilt betydelsefullt är delta om de som samarbetar har en
större andel av marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill jag i denna del säga att de konkurrensvårdande myndigheterna med
uppmärksamhet bör följa utvecklingen på detta område samt utvärdera effekterna
av den nya konkurrenslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.5
Dispens från de straffbelagda förbuden ■</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>MD
kan i dag meddela näringsidkare tillstånd att vidta en åtgärd som står i strid
mot de i KBL uppställda förbuden mot bruttopris och anbudskarteUer (dispens).
Av 4§ KBL följer att tillstånd får meddelas endast om konkurrensbegränsningen
kan antas främja kostnadsbesparingar, som till väsentlig del kommer
konsumenterna till godo, eller i övrigt bidra tiU en ur allmän synpunkt
ändamålsenlig ordning, eller om eljest särskilda skäl är därtiU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
i KBL vid straffansvar förbjuds vissa åtgärder beror detta på alt de har
bedömts utgöra konkurrensbegränsningar som generellt har skadlig verkan.
Förbudet gmndas aUtså i sak på en presumtion. Dispensförfarandets funktion
blir därmed att i ett enskilt fall pröva om presumtionen där har bmslit.
Tekniskt har detta utformats så att något av de inledningsvis nämnda
kriterierna kostnadsbesparing, ändamålsenlig ordning eller särskUda skäl skall
visas föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
i ett fåtal fall har i rättstillämpningen meddelats dispens från
bmttoprisförbudet. Mest känd är den dispens som har funnits på bokhandelns
område. Någon nu gällande dispens finns inte. Detta har jag berört tidigare.
Också beträffande anbudskartellförbudet har dispensgivningen haft ringa
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av den nu gällande dispensregeln belyses närmare i rätlstUl-lämpningen. AUmänl
torde kunna sägas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att häva den skadlighetspresumtion som förbuden i KBL bygger på krävs inte
enligt dispensregelns lydelse alt sökanden kan visa att den
konkurrensbegränsning han vill ha dispens för saknar varje form av skadlig
verkan enligt KBL. Ett bärande skäl för detta synes vara att det i allmän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>het
måste vara omöjligt att förebringa tillfredsställande bevisning om att en sådan
skadlighet inte tiU någon del kan uppslå i framtiden, ifall dispens beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen uttalar att
dispensinstitutet i stället kan sägas vara uppbyggt efter en slags
överviktsprincip, där det åligger sökanden att visa att den åtgärd han vill
vidta kan antas ha viss samhällsnytta. Utredningen fortsätter: Såsom
dispensinslitutet har utformats i KBL är MD inte skyldig att meddela dispens
endast därför att ett eUer flera dispenskrilerier visals föreligga. Å andra
sidan har inle föreskrivits att alla dispenskriterierna måste vara uppfyllda
för att begärt tillstånd skall få meddelas. I ett visst ärende kan ett
dispenskrav vara uppfyllt men samtidigt ha framkommit risk för andra effekter
som är negativa. Gällande rätt torde innebära att domstolen med utgångspunkt i
KBL:s syfte och funktionssätt har att avväga visad samhällsnytta mot eventuella
negativa följder. Därvid blir det ytterst fråga om vad som är från allmän
synpunkt lämpligt eller olämpligt. Vid den allmänna prövningen i ett
dispensärende kan det också finnas skäl att beakta vilken utveckling som är
sannolik om dispens inle medges.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt utredningens
bedömning bör till gmnd för en ny dispensbestämmelse läggas de principer som
får antas gälla nu. Litredningen anser dock att det är lämpligt att dessa
kommer tUl ett mer klart uttryck i lagtexten. Den ordning utredningen förordar
innebär följande, uttalar utredningen: Dispensbestämmelsen bör liksom enligt
KBL vara uppbyggd efter en överviktsprincip så att sökanden visar att den
åtgärd han vill ha dispens för trots allt har en viss samhällsnytta. Det ligger
i sakens natur att den positiva följden av konkurrensbegränsningen måste vara
påtaglig och ha en viss omfattning för att över huvud kunna anses tala för att
begränsningen är motiverad. Kan det antagas att samverkan mellan konkurrenter,
för vilken dispens söks, främjar effektiva konkurrensförhållanden på marknaden
för viss vara, tjänst eller annan nyttighet bör detta tiUmätas betydelse. Så
kan vara fallet när små eller medelstora företag vill samverka för att bättre
kunna möta konkurrensen från dem med större marknadsandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Också
på ett annat sätt kan en konkurrensbegränsning, som är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbjuden, visa sig i ett
enskilt fall vara till nytta för konsumenterna genom att öka effektiviteten
inom näringslivet. Som ett exempel kan tas att samarbete mellan konkurrenter leder
liU kostnadsbesparingar som kommer konsumenterna till godo. Även eljest kan
samarbetet vara tUl fördel för annat aUmänt intresse. Utredningen anför vidare
all vid bedömningen allmänt kan beaktas att ett ifrågasatt samarbete har viss
positiv effekt beträffande t. ex. dessa faktorer: kostnadsutveckling,
produktstandard och tillverkningsmetoder, tillverkningsprocesser i övrigt,
distribution, företagsstmktur, sortiment och utbud, produktutveckling och
produktivitet, utvinningen av råvaror, annan teknisk eller ekonomisk
utveckling, konkurrenskraft, sysselsättningsgrad, lokalisering, utrikeshandel
eller betalningsbalans.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fortsätter: MD bör dock inte vara skyldig all meddela<br>
dispens när ett eller flera dispenskriterier har uppfyllts. För att kunna<br>
förverkliga lagförslagels syfte måste nämligen domstolen liksom nu äga<br>
rätt att pröva alla de negativa följder den konkurrensbegränsande åtgärden<br>
kan få, så länge dessa följder har betydelse från konkurrenssynpunkt.<br>
Därför måste beaktas, förutom samhällsnyttiga följder, också länkbara<br>
konsekvenser som är negativa. Som ett exempel kan tas all domstolen vid<br>
sin prövning av en viss åtgärd, som leder till omedelbara kostnadsbespa<br>
ringar, naturligen inte kan bortse från åtgärdens tänkbara effekter på lång<br>
sikt, exempelvis hämmad rationaliseringsgrad till följd av samverkan mel<br>
lan konkurrenter. - — - Av det anförda följer att MD vid dispenspröv<br>
ningen hksom nu bör kunna fritt väga mot varandra de positiva och<br>
negativa konsekvenser för de aUmänna intressen som kan bedömas vara<br>
förenade med den åtgärd för vilken dispens söks. I bestämmelsen bör<br>
därför anges att - när viss nytta föreligger - samarbetet inte heller i övrigt<br>
får framstå som olämphgt från allmän synpukt genom sina effekter i fråga<br>
om bl. a. de nyss redovisade faktorerna rörande kostnadsutveckling, sys<br>
selsättning m. m.- Utöver graden av visad samhällsnytta, avvägning<br>
en mot tänkbara skadliga följder och hänsynstagande till närvaron av<br>
effektiv sidokonkurrens måste beaktas också andra faktorer. Hit hör frå<br>
gan om hur pass omfattande den konkurrensbegränsning är som man söker<br>
tUlstånd för.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen uttalar
slutligen bl. a. all en allmän fömtsättning för att förbättringar till följd av
en konkurrensbegränsning skall kunna tillmätas betydelse givetvis är att de kan
antas komma konsumenterna till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund/öres/dr
utredningen att MD skall kunna ge dispens från förbuden för viss tid eller
liils vidare i fråga om förfarande som kan antas främja effektiva konkurrensförhållanden
på marknaden för viss vara, tjänst eller annan nyttighet, på annat sätt bidraga
till effektivitet inom näringslivet eller vara till fördel för annat allmänt
intresse. Förfarandet får dock inte begränsa konkurrensen mer än som är
nödvändigt och får ej heller i övrigt framstå som olämpligt från allmän
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen uttalar MD att det är välgrundat alt fömlsält-ningama för
erhållande av dispens i princip lämnas orubbade. MD menar dock att det direkt
av lagtexten bör framgå att den effektivitetsökning som ett samarbete mellan
konkurrenter må kunna åstadkomma skall - för att dispens får meddelas - på ett
påtagligt sätt komma konsumenterna till godo och inle endast leda till större
lönsamhet för de samarbetande. Domstolen erinrar härvidlag om att konsumenterna
omnämns i den nuvarande bestämmelsen. NO anser att nu gällande föreskrift
jämte doktrinen i och för sig väl beskriver de principer för beviljande av
dispens som förslaget syftar till. NO motsätter sig ernellertid inle den utformning
som utredningen givit dispensbestämmelsen som enligt NO kan sägas kodifiera
nuvarande praxis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU erinra om att det i den nuvarande bestämmelsen endast på en punkt har
ställts upp ett krav av den art som MD och utredningen lar upp. Därvid är del
fråga om dispensgrunden att konkurrensbegränsningen kan antas främja
kostnadsbesparingar, som till väsentlig del kommer konsumenterna till godo.
Däremot finns inte ett sådant krav beträffande de övriga dispensgmnderna,
nämligen att begränsningen kan antas i övrigt bidra till en från allmän
synpunkt ändamålsenlig ordning respektive om eljest särskUda skäl är därtill. I
och för sig kan del dock givetvis hävdas all vad som är en ändamålsenlig
ordning från allmän synpunkt begreppsmässigt måste sägas vara till
konsumenternas fördel, nämligen i vart fall om man avser det totala
konsumentkollektivet, dvs. samhällsmedborgarna, i stället för köparna på den
marknad där företaget arbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har aUtså
funnh att det bör vara en allmän förutsättning -för att förbättringar tUl följd
av den dispenserade åtgärden skall kunna tiUmätas betydelse — att dessa kan
antas komma konsumenterna till godo. Det synes dock oklart om utredningen då
avser endast köparna eUer även konsumentkollektivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan ansluta mig i stort tiU utredningens analys av dispensförfarandet.
Uppenbarhgen behövs det en vid handlingsram för dispensmyndigheten. Det är
nämligen mycket svårt all förutse alla de konkreta fall som kan komma i fråga
för dispensgivning och de varierande omständigheterna i de olika faUen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss berörde är dock en viss oklarhet förenad med utredningsförslaget.
Vidare är jag inle säker på att den lydelse utredningen har föreslagit i övrigt
ger tillräckligt vida handlingsmöjligheter. Det går knappast att utesluta att
man i ett visst fall inle direkt kan hävda alt en dispens måste vara tUl fördel
för ett allmänt intresse - något som utredningen menar alltid skall krävas -
men alt det ändock föreligger särskilda skäl av annan art som talar för att
bevilja dispensen. Den nuvarande bestämmelsen lämnar ett utrymme för sådana
situationer. Jag anser det vara lämpligt att behålla denna möjlighet även om
det torde kunna förutsättas att granden för en dispens i princip oftast är att
hänföra åtminstone till en medelbar samhällsnytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande regeln kan visserligen sägas inle fullt ut spegla de handlingsmöjligheter
som den lämnar utrymme för och som utredningen har pekat på. Likväl har den
visat sig fyUa den funktion den bör ha. Detta talar enligt min uppfattning för
att i väsentliga delar bibehålla den nuvarande konstraktionen. Man undviker
därmed också vissa tolkningssvårigheler som teoretiskt kan uppstå och tryggar
kontinuiteten i rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. uttalar att en rätt att besvära sig till regeringen bör finnas när MD har
vägrat dispens. Organisationerna uttalar vidare all i vissa akuta situationer
som kan vara orsakade av exempelvis vikande marknader, lågkonjunkturer eller
som i nuläget speciella kriser samverkan mellan samtliga eller en stor del av
företagen inom den drabbade branschen kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framstå
som nödvändig för att övervinna den uppkomna situationen. Ett system med
individueUa dispenser kan i dessa fall vara både otiUräckligt och alltför
byråkratiskt. I dessa lägen kan i stället erfordras genereUa dispenser inom
vUka företagen utan individuell prövning från myndigheternas sida kan träffa
överenskommelser exempelvis om marknadsuppdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anför vidare: Sökande i sådana ärenden bör kunna vara en branschorganisation
men även enskUda företag. Med hänsyn till att det för regelns tillämpning krävs
en allsidig bedömning av ärendet med möjlighet att företa bedömningar utifrån
ett större näringspolitiskt sammanhang bör regeringen enligt organisationernas
uppfattning vara prövningsmyndighet. Också inom EG har denna problematik på
senare lid uppmärksammats. — Sammanfattningsvis föreslår organisationerna att i
lagtexten regeringen, för särskilt krisdrabbade branscher, ges möjlighet alt
för branschen som sådan eller för en grapp av företag inom den berörda
branschen bevilja en generell dispens från förbudsområdet, då så är nödvändigt
för att mildra effekterna av en akut kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
viss mån liknande synpunkter förs fram av LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den avgränsning av förbudsområdet som jag har förordat torde antalet dispensfaU
minska kraftigt jämfört med utredningsförslaget. Utrymmet för s. k. generella
dispenser synes därmed i praktiken bli mycket begränsat. Till detta kommer att
ett system med sådana dispenser ter sig i viss mån främmande för svenska
förhållanden och kan inrymma betydande gränsdragnings- och andra
tillämpningsproblem samt risk för en splittrad praxis. Jag är därför inte
beredd att förorda det system SI m.fl. föreslår. Inte heller kan jag förorda
att besvärsrält införs på sätt som SI m. fl. har uttalat. Till frågan om
överklagbarhelen av MD:s beslut återkommer jag i avsnitt 3.7.2.5 under
rubriken Rättskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen anser att bankinspektionen skall vara dispensmyndighet såvitt
gäller banker och andra under inspektionens tillsyn. Jag finner dock inte skäl
att på denna punkt frångå vad som gäUer f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.6
Straffsanktioner m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bruttoprisförbudet
och anbudskartellförbudet är straffsanktionerade genom bestämmelserna i 29 §
första stycket KBL. Straffansvar kan utkrävas vid uppsåtliga överträdelser av
förbuden och straffet är i normalfallet dagsböter. Om brottet är grovt kan
fängelse i högst ett år eller dagsböter följa. Åtal kan enligt 31 § KBL väckas
av allmän åklagare endast efter anmälan eller medgivande av NO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
yttrande över riktprisutredningens belänkande (SOU 1966:48) Prissamverkan och
konkurrens föreslog NO en ändring av straffbestämmelserna i fråga. NO angav
att omkring 90 ärenden rörande överträdelser av bmttoprisförbudet ditintUls
hade handlagts inom NO-ämbetet men att inte något av dessa ärenden hade lett
till åtal. Anledningen härtill var främst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
NO att det inte hade gått att klarlägga att överträdelserna hade skett
uppsåtiigen. NO framhöll att det för straffbar överträdelse av
brallopris-förbudels första led - som förbjuder betingande av alt visst pris
inte får underskridas av återförsäljare — torde böra krävas uppsåt hos gärningsmannen.
Vad angick det andra ledet syntes det NO däremot synnerligen tveksamt om samma
subjektiva rekvisit skulle krävas. NO ifrågasatte om det — bortsett måhända
från faU av upprepade överträdelser - överhuvudtaget var möjligt att visa all
det vid annonsering eller annan reklam, där det inle hade kommit till uttryck
alt priset fick underskridas, uppsåtligen hade angivits visst pris till ledning
för senare försäljningsled. Då del med nuvarande utformning av
ansvarsbestämmelserna i praktiken mestadels var omöjligt att beivra
överträdelse av ifrågavarande bestämmelse, menade NO att en ändring av 29 §
lagen borde övervägas varvid straffbestämmelserna borde konstrueras som vid
oaktsamhetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggkonkurrensutredningen
föreslog (SOU 1972:40 s. 130) att straffskalan för grovt brott i fråga om
anbudskartellförbudet skall utvidgas till att omfatta fängelse i högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensulredningen
anför: För ansvar vid överträdelse av 2 kap. 6 § första stycket I, 7 § första
stycket, 8 § första stycket eller 9 § första stycket i den nya KBL bör krävas
uppsåt. I fråga om 2 kap. 6 § första stycket 2 bör på de av NO redovisade
skälen ansvar kunna utkrävas också vid oaktsamhet. Delsamma bör gälla vid
underlåtenhet att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 9 § tredje stycket. För
såväl uppsåtliga som oaktsamma lagöverträdelser bör i fråga om normalfallen
gälla en enda straffskala med dagsböter eller fängelse i högst ett år. Vid
ringa brott bör inte straff dömas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensulredningen
delar byggkonkurrensutredningens uppfattning att straffet för grova brott mot
förbudet mot anbudssamverkan måste höjas. Enligt konkurrensutredningens mening
finns del därvid starka skäl att från de normala fallen skilja av de grova och
dit hänföra brott som har utgjort ett led i en organiserad förbjuden samverkan
eller i en upprepad brottslighet eUer medfört betydande skada. För dessa bör
gälla en särskild straffskala i vilken endast frihetsstraff bör ingå och då
fängelse i högst två år. Vad nu har sagts bör även gälla för grova brott mot de
övriga förbuden. Allmänt åtal för brott mot de straffsanktionerade förbuden i
KBL får idag väckas endast efter anmälan eller medgivande av NO. Denna regel
bör enligt utredningens mening behållas för att uppnå en önskvärd enhetlighet
vid bedömningarna samtidigt som det säkerställs att åtal väcks endast i
angelägna fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
finner den föreslagna straffskärpningen beträffande grova brott vara
välmotiverad. Domstolen anför vidare att i lagtexten bl. a. ulsägs att brott
som "utgjort ett led i en organiserad, förbjuden samverkan" kan vara
att bedöma som grovt. MD finner den citerade texten svårbegriplig. Att den
samverkan som det är fråga om skall vara förbjuden är en förutsättning för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
brott skall föreligga och kan därmed inte utgöra en särskilt belastande
omständighet som skulle kunna föranleda att brottet skall bedömas som grovt.
Den avsedda innebörden i den aktuella lokutionen är måhända att brott som
utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan kan vara att bedöma som
grovt. Lagtexten bör - om så är fallet - ändras i enlighet härmed, uttalar
domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
framhåller att förfaranden av de slag som omfattas av förbuden kan förorsaka
betydande ekonomiska skador för konsumenterna och samhället. Om t. ex. en
leverantör genom överträdelser av bruttoprisförbudet förmår sina återförsäljare
att hålla en högre prisnivå än de eljest skulle ha hållit så kan den totala
prishöjning som han förorsakar komma att omfatta betydande belopp, påpekar NO.
Åtgärden öppnar vidare fältet för andra leverantörer och återförsäljare att ta
ut högre priser än som är motiverat av respektive företags kostnader. De
samhälleliga skadorna av här ifrågavarande ekonomiska brottslighet kan
följaktiigen bli stora. Utredningens val av strafflatitud, som innebär alt de
"gamla" förbudens påföljder skärps och att de nya anses som lika
aUvarliga, framstår för NO som följdriktig. Den skärpta inställningen tiU dessa
brott ligger i linje med den hårdare attityd som samhäUet alltmer intagit mot
olika former av ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag understryka att det finns all anledning att med kraft gripa
in mot främst olika former av dold samverkan mellan konkurrenter när det gäUer
anbudstävlingar. Här handlar det ofta om ett slags missbruk av
anbudsinfordrarens förtroende. Genom all den organiserade samverkan är okänd
eller dold för beställaren - och dessutom kanske förklädd genom s. k.
skyddsanbud m. m. - har denne inte möjlighet att uppmärksamma att den avsedda
hårda, prispressande konkurrensen saknas. Detta kan leda till mycket negativa
följder för prisbildningen. Dessutom kan de samverkande komma i åtnjutande av
ett konstlat skydd som minskar deras effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dessa skäl anser jag det angelägel att effektivisera det nuvarande
anbudskartellförbudet. Så sker till en början genom den utformning jag tidigare
(3.4.2.4) har föreslagit. Men även i fråga om straffpåföljden är det påkallat
med en ordning som medger att man i ökad omfattning kan gripa in mot den nu
aktueUa skadliga samverkan. Därför delar jag utredningens uppfattning att
straffet för grova brott mot anbudskartellförbudet bör höjas. Utredningens
beskrivning av vad som är att hänföra.lill grova brott bör justeras på sätt som
MD har påpekat, För sådana brott bör gälla en särskild slraffskala i vUken
endast frihetsstraff ingår och då fängelse i högst två år. I normalfallen bör
det finnas en enda straffskala med dagsböter eller fängelse i högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i övrigt kan jag ansluta mig tjll vad utredningen har uttalat. Detta innebär
bl. a. att jag förordar att straffbestämmelserna m.m. utformas på motsvarande
sätt när det gäller bruttoprisförbudet. Av effektivitetsskäl bör på sätt
utredningen har föreslagit införas visst straffansvar vid oaktsamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>»45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vUl erinra om att dispens kan meddelas från förbuden när det framstår som
befogat i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5
Närmare redogörelse för prisbestämmelsens bakgrund m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det sammanförda system mot missbruk som jag föreslår ingår skilda befogenheter
för samhällsorganen. Jag har därvidlag motiverat och föreslagit en allmän
missbraksbestämmelse med vitessanktion (3.3.2 och 3.3.4.2) samt en utbyggnad
med särskilda regler om förhandling och förbud mot missbruk genom
företagsförvärv i anslutning tUl marknadsdominans (3.3,3.2 och 3.3.4-3). Jag
nämnde därvid (3.3.4.4) även all jag skulle komma att motivera och föreslå en
motsvarighet tUl nu gällande bestämmelse i KBL pm prisingrepp i enskilda fall.
Jag vill här anmäla denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande föreskriften kom till år 1956 i samband med att prisregleringslagstiftningen
fick beredskapskaraktär och alltså inte skulle tillämpas under normala
förhållanden. Föreskriften är intagen i 21 § tredje stycket KBL och tar sikte
på den situatipnen att en förhandling i MD har avslutats utan att skadlig
verkan har kunnat undanröjas. Det åligger därvid domstolen att, om saken är av
större vikt, göra anmälan till regeringen. Innebär den skadliga verkan att ett
pris med hänsyn tiU kostnaderna och övriga omständigheter är uppenbart för
högt, kan regeringen under viss föratsättning förordna om ett högsta pris, som
inle får av företagare överskridas utan tillstånd av domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu redovisade prisbestämmelsen bör ses mot sin bakgrand i bl. a. samhällets
prispolitik och vissa av de instrument som finns inom denna. Vidare gäller att
det finns ett nära samband mellan åtgärder på del prispolitiska och på det
kpnkurrenspolitiska fältet. Dit hör bl. a. att en effektiv, fungerande
konkurrens verkar som en prisregulator och att prisregleringar starkt kn
påverka företagens konkurrensmöjligheter. Dessa två områden har vidare sedan länge
ett gemensamt utredningsorgan, statens pris- och kartellnämnd (SPK). För att
kunna sätta konkurrenslagstiftningen in i det rätta perspektivet är det därför
lämpligt att ge en översiktlig redogörelse för del prispphtiska systemet. Vissa
punkter har jag något berört tidigare (2.3.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.1
Den prispolitiska bakgrunden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför: Rimlig prisstabihtet är ett av de centrala målen för den ekonomiska
politiken. Stabiliseringsåtgärder genom finans- och penningpolitik är de
huvudsakliga medlen i denna politik. Härutöver finns möjligheten tiU direkt
prisreglering och prisövervakning. I förhållande till konkurrenspolitik är det
framför allt de två senare medlen som är av intresse. Begreppet prispolitik
används därför i fortsättningen för den verksamhet som omfattar prisreglering
och prisövervakning. En avgörande fråga för utformningen av prispolitiken är
vilken huvudlinje som väljs: </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regleringslinjen
eller konkurrenslinjen. Tillämpar man regleringslinjen låter man det ankomma på
statliga myndigheter att i detalj och fortlöpande reglera priserna på olika
varuslag. Tillämpar man konkurrenslinjen litar man till konkurrensen som
prisregulator och inriktar statens verksamhet på prisövervakning (utan direkta
ingripanden), åtgärder mot konkurrensbegränsningar, konsumentpohtik och en
allmän ekonomisk politik som minskar obalanser mellan utbud och efterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.2
AUmänna prisregleringslagen (1956:236)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1956 avskaffades i Sverige den priskontroll som hade byggts upp under kris- och
krigsåren på 1940-talet. Samtidigt slogs fast, att direkt prisreglering endast
borde förekomma under extraordinära ekonomiska förhållanden och att man normalt
borde bygga på konkurrensen som prisregulator. Konsekvensen av detta beslut
blev som tidigare (2.3.2) nämnts bl. a. att konkurrensbegränsningslagen
utvidgades och att en permanent beredskapslag för prisreglering tillskapades,
aUmänna prisregleringslagen (1956:236, PL). Förutsättningen för tiUämpningen
av denna lag var från början - frånsett faU av krig och krigsfara - att
betydande fara för allvarlig stegring av det aUmänna prisläget i riket
uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TUI
grand för statsmakternas ställningstagande år 1956, då alltså konkur-rensUnjen
förordades, låg de slutsatser som 1954 års priskontroUutredning (SOU 1955:45)
kom fram till. Utredningen hade studerat erfarenheterna från krigsårens
prisreglering, som även tillämpades under de första efter-krigsåren, men som
vid mitten av 1950-talet med några få undantag avvecklats på aUa områden.
Utredningen fann regleringslinjen medföra sådana väsentliga olägenheter, att
den endast borde användas vid mera extrema fall av bristande samhällsekomisk
balans. Även den senare tillsatta stabiliseringsutredningen tog i sitt
betänkande (SOU 1961:42) Mål och medel i stabiliseringspolitiken avstånd från
prisreglering under normala förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktprisutredningen
avvisade i sitt betänkande (SOU 1966:48) Prissamverkan och konkurrens en
återgång till regleringslinjen, såsom den tillämpats under krigs- och krisåren
på 1940-talet. Utredningen anförde alt det -särskilt på längre sikt - ur många
synpunkter torde ställa sig klart fördelaktigare att söka uppnå relativt sett
låga konsumentpriser och rikt urval av varor och tjänster genom konkurrens än
genom detaljreglering. En effektiv tillämpning av konkurrenslinjen utgjorde
enligt utredningen ett verksamt vapen för att främja prisstabilitet och
förhindra onödiga prisstegringar samt stimulera till nödvändiga prissänkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratsätlningarna
för tillämpning av prisregleringslagen ändrades år 1973. Lagen kan numera
sättas i tiUämpning när det har uppstått fara för allvarlig prisstegring på
viktigare varu- eller tjänsteområde. Syftet med lagändringen (SFS 1973: 301)
var att begränsade och kortvariga prisingrepp skulle kunna användas i
stabiliseringspolitiken. I förarbetena till lagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(prop.
1973:58, s. 35) anförde departementschefen bl.a.: När tanken på prisreglering
avvisats i ohka sammanhang under efterkrigstiden, har frågan gälU en permanent
priskontroll av den typ som fanns under kriget och åren närmast därefter. Vad
frågan nu gäller är prisregleringar av en annan typ, nämligen kortvariga
ingrepp i prismekanismen som ett instmment i stabiliseringspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PL
medger - efter 1973 års lagändring - fyra olika former av prisingrepp:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Högstpris — ett av regeringen
eller av regeringen utsedd myndighet fastställt pris som inte får överskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stoppris - det pris varje
säljare gentemot var och en av sina köpare tillämpade en viss dag får inte
överskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsskyldighet -
skyldighet att i förväg anmäla planerad prishöjning och skälen för den.
Tidigast en månad efter anmälan får prishöjning ske, om inte tUlstånd ges av
prismyndigheten att höja tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prisutfästelse - en frivillig
utfästelse från ett företag att inte frångå ett med prismyndigheten avtalat
pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifterna
om dessa prisingrepp är straffsanktionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
krig träder PL automatiskt i tillämpning. Regeringens beslut i andra fall om
tiUämpning av prisregleringslagen skall underställas riksdagen och kan gälla
högst ett år varje gång. Lagen var för första gången efter dess tiUkomst år
1956 i tillämpning från augusti 1970 tiU utgången av år 1971. Efter
avvecklingen av 1970/71 års allmänna prisstopp - i och med utgången av år 1971
— sattes lagen ånyo i tiUämpning i december 1972. Tillämpningstiden har
därefter förlängts varje år. Jag har tidigare (2.3.2) redovisat vad som gäller
f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
varor och tjänster har under senare år varit underkastade prisreglering, i
första hand prisstopp eUer anmälningsskyldighet. Vid flera tillfällen har det
förekommit allmänt prisstopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
av prisregleringarna och prisövervakningen under perioden efter år 1971 har
utvärderats av prisregleringskommittén (H 1975:6), som i mitten av år 1981 lade
fram sitt slutbetänkande (SOU 1981:40-42) "Prisreglering mot
inflation?". Utredningens majoritet anser att prisreglering bör tUlgripas
endast om det uppkommer akuta krislägen med varuknapphet o.d. eller eljest
extraordinära förhållanden föreligger. Betänkandet är efter remissbehandling nu
föremål för beredning inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.3
Lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av bl. a. 1954 års priskontrollutrednings förslag i belänkandet (SOU
1955:45) Konkurrens och priser antog riksdagen (prop. 1956:148, 2LU 35, rskr
296) lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden, vanligen kallad uppgiftsskyldighets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen
(UL). Genom denna lag upphävdes 1946 års lag (se 2.2.) om övervakning av
konkurrensbegränsning inom näringslivet. I propositionen anfördes att
prisreglering kunde undvaras endast om konkurrensen blev tillräckligt effektiv.
Detta skulle åstadkommas bl. a. genom en utvidgad konsumentupplysande
verksamhet från samhällets sida. En förutsättning för att en sådan verksamhet
skulle kunna bedrivas på önskvärt sätt var dock att samhäUsorganen fick
tillräckliga möjUgheter att följa prisutvecklingen och omständigheterna vid
prissättning. Insynen var också ett villkor för att samhället skuUe kunna utöva
en effektiv prisövervakning, en verksamhet som föreslogs bli en permanent
statlig uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt UL är företagare
skyldiga att lämna de uppgifter, som erfordras för att främja allmän kännedom
om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet. Om det erfordras för
kontroll eller fullständigande av uppgift är också annan skyldig alt lämna
uppgifter. Vidare åligger det företagare att efter anmaning lämna uppgift om
konkurrensbegränsning som berör hans verksamhetsområde och som har avseende på
pris-, produktions-, omsättnings- och transportförhållanden av beskaffenhet att
inverka på prisbildningen. Uppgiftsskyldigheten innebär inte skyldighet att
röja yrkeshemlighet av teknisk natur. Företagare kan också åläggas att
tillhandahålla konkurrensbegränsande avtal, handelsböcker, korrespondens och
andra handlingar. Den som är uppgiftsskyldig kan även kaUas att instäUa sig
inför vederbörande myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
att lämna uppgifter kan vilessanktioneras. Om någon underlåter, uppsåtligen
eller av oaktsamhet, att inom förelagd tid lämna uppgift eUer lämnar felaktig
uppgift kan han dömas till böter, eller, om brottet är grovt, till fängelse i
högst ett år eller till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
de konkurrensbegränsande överenskommelser som vederbörande myndighet fått
uppgift om eller eljest erhållit kännedom om skall enligt en bestämmelse i
lagen föras ett särskilt karteUregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en särskild kungörelse (1956:519) har regeringen lämnat statens pris-och
kartellnämnd (SPK) befogenhet att inhämta uppgift enligt UL samt att föra
kartellregistret. Motsvarande befogenheter har lämnats bank- och
försäkringsinspektionerna på deras respektive verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sekretesslagen (1980:100) finns regler om sekretess i fråga om de myndigheter
som skall handha tillämpningen av UL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med karlellregistret är dels att kartlägga förekomsten av konkurrensbegränsande
avtal, dels att dra allmänhetens och potentiella konkurrenters uppmärksamhet
till dessa företeelser och deras eventuella skadlighet. Detta möjliggörs genom
att registren är offentiiga. Offentiigheten syftar ytterst till att förhindra
missbrak och att förmå parterna att upphöra med överenskommelser som är
skadliga.-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
har redovisat vissa synpunkter i fråga om kartellregistreringen. Jag
återkommer tUl detta senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
saknar i dag rätt att ålägga näringsidkare att lämna uppgifter som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>erfordras
för NO:s bedömning i konkurrensbegränsningsärenden. När så behövs kan dock NO
begära att SPK, bankinspektionen eller försäkringsinspektionen med tUlämpning
av UL skall införskaffa erforderligt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.4
Statens pris- och kartellnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
är central förvaltningsmyndighet för bl. a. frågor rörande prisövervakning.
Nämnden har tiU uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om
pris- och konkurrensförhållanden inom hela näringslivet med undantag av bank-
och försäkringsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
tillkom vid ändringen av KBL år 1956. Nämnden ersatte i viss mån den från andra
världskrigets dagar kvarlevande priskontrollnämnden. Samtidigt överfördes
monopolutredningsbyrån vid kommerskollegium till det nybildade SPK.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt instruktionen
(1973:609) för statens pris- och kartellnämnd åligger det nämnden särskilt bl.
a. följande: att utföra undersökning rörande prisbildningen inom visst område
av näringslivet, om prisutveckling, konkurrensförhållanden eller andra
omständigheter ger anledning tUl det, att föra kartellregister, att, om
anledning finns att befara skadlig verkan av konkurrensbegränsning inom visst
område av näringslivet eller eljest skäl föreligger, undersöka förekomsten av
sådan begränsning och därav föranledd inverkan på pris-, produkfions-,
omsättnings- eller transportförhållanden saml att biträda marknadsdomstolen och
näringsfrihetsombudsmannen vid utredning i fråga, som kan vara av betydelse för
förhandling enligt lagen (1953:603) om motverkande i vissa faU av
konkurrensbegränsning inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Administrationen
av de prisreglerande åtgärder som regeringen har vidtagit med stöd av
prisregleringslagen har åvilat SPK. Regeringen har vid olika tillfällen
meddelat närmare riktlinjer för tillämpningen av de prisstopp som beslutats på
olika varu- och tjänsteområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kartellregistret omfattar
f. n. omkring 3 800 avlal, varav drygt 1200 är i kraft. För att få in uppgifter
om karteller kan SPK använda sig av uppgiftsskyldighetslagen. Kontakterna
mellan registret och NO är täta. NO tar ofta upp förhandlingar med avtalsparter
på basis av uppgifter i registret. Detta har kompletterats med ett särskilt
storföretagsregister som omfattar fusioner och uppgifter om större företag. Med
utgångspunkt i uppgifter ur storföretagsregislret och kartellregistret
färdigställer SPK bl. a. årligen en rapport om fusioner och
konkurrensbegränsande avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
instruktionen skall nämnden bl. a. också informera allmänheten om rådande pris-
och konkurrensförhållanden samt delge NO och annan myndighet sådant
undersökningsresultat, som kan vara av betydelse för myndighetens verksamhet
med avseende på pris- och konkurrensförhållandena inom näringslivet. SPK
bedriver en omfattande upplysningsverksamhet. I tidskriften Pris- och
kartdlfrågor (PKF) återges nämndens utredningar helt eller i sammandrag,
liksom MD:s och NO:s beslut. Fr. o. m. år</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982
ersätts PKF med tidskriften Pris och Konkurrens. Däri kommer att lämnas,
föratom redogörelser för MD:s och NO:s beslut, sammandrag av SPK:s utredningar.
Dessa återges fullständigt i SPK:s utredningsserie. Information om
prisutveckhngen i Sverige och vissa andra länder lämnas månadsvis i rapporten
Prisutveckhngen. - Ungefär varannan månad träffar NO:s och SPK:s ledningar
varandra och utbyter information om pågående verksamhet. Utöver dessa
kontakter på ledningsnivå förekommer så gott som dagligen kontakter mellan NO:s
och SPK:s personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.5
Bakgrunden till den nuvarande prisbestämmelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
den nuvarande prisbestämmelsen i KBL övervägdes år 1956 redovisade
departementschefen det förslag av 1954 års priskontroUutredning som förelåg.
Till en början återgavs (prop. 1956:148 s. 21 f.) utredningens överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
förut nämnts anser utredningen att det gentemot 1953 års lag kan anmärkas att
dess effektivitet är försvagad även i det avseendet att den ger näringsfrihetsrådet
enbart förhandlande befogenhet men icke möjlighet att genom direkt föreläggande
ingripa mot samhällsskadlig verkan av konkurrensbegränsning. Utredningen
finner att lagen verkat så kort fid, att det är svårt att redan nu avgöra,
huravida denna svaghet är av någon praktisk betydelse. Utredningen framlägger
därför med ett undantag icke något förslag till vidgade befogenheter i
förevarande avseende. Undantaget gäller det tänkbara fallet, att en
konkurrensbegränsning medför skadlig verkan, bestående i aUtför hög
prissättning, och att rättelse icke kan vinnas förhandlingsvägen. 1
prissättningsfrågor är företagarnas ekonomiska intresse mera direkt engagerat
än vad fallet är beträffande sädana konkurrensbegränsningar, som tagit sig
uttryck på annat sätt än i priset. Frånvaron av varje maktmedel kan enligt
utredningens mening i dylika fall göra det svårt att nå en godtagbar uppgörelse
enbart genom förhandling. Dessa svårigheter kan förväntas bli framträdande, om
möjligheten att tillgripa direkt prisreglering reserveras för vissa särskilda
förhållanden. För det faU att konkurrens icke kan åstadkommas förhandhngsvägen,
bör därför möjlighet fortfarande finnas att fastställa ett högsta pris för
förnödenheten eUer tjänsten i fråga. Med hänsyn tiU vanskligheten att avgöra,
vad som är ett skäligt pris bör detta dock icke ske i andra fall än när ett
pris är uppenbart orimligt och innebär ett utnyttjande av brister i
konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det anförda anser utredningen framgå, att behovet av ett stadgande, som ger möjlighet
att i nu avsedda fall ingripa med förordnande om högsta pris, är permanent. Å
andra sidan har man anledning förmoda, att blotta förhandenvaron av ett dylikt
stadgande så avsevärt underlättar möjligheterna till uppgörelse
förhandlingsvägen, att det endast sällan behöver tUl-lämpas. Något hinder möter
icke mot att denna undantagskaraktär kommer till synes genom att stadgandet
får en formulering, som utesluter att del kan komma till användning i oträngt
mål. Såsom utgörande en del av den permanenta näringslagstiftningen har en
dylik regel sin rätta plats i 1953 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beaktande av de nu anförda synpunkterna föreslår utredningen, att i lagen
införes en bestämmelse som möjliggör fastställande av högsta pris, då det av en
företagare tillämpade priset står i uppenbart missförhållande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tiU
kostnaderna. En föratsättning bör dessutom vara, att prissättningen först
upptagits till förhandling inför näringsfrihetsrådet ulan att överenskommelse
kunnat uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga för sig är, huravida befogenheten att förordna om högsta pris skall
läggas i näringsfrihetsrådets hand. Denna lösning viU utredningen för sin del
icke förorda. I syfte närmast alt betona stadgandets undantagskaraktär
föreslår utredningen, att fastställandet av högsta pris i nu avsett fall skall
ankomma på Kungl. Maj:t efter framställning av näringsfrihetsrådet. Däremot kan
åt rådet lämpligen uppdragas att vid behov medge undantag från eUer jämkningar
i ett meddelat förordnande om högsta pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett högsta pris åsättes enligt de nu skisserade reglerna, bör detta icke
betyda, alt saken för framtiden får därvid bero. Tvärtom bör frågan om den
konkurrensbegränsning, som föranlett åtgärden, vid första lägliga tillfälle
upptagas på nytt och möjligheterna till uppgörelse därvid omprövas. Med hänsyn
härtill synes ej erforderUgt och knappast heller lämpligt, alt ett förordnande
om högsta pris får gälla under obegränsad tid. Utredningen föreslår, att
giltighetstiden begränsas till ett år från den dag, då förordnandet meddelades.
Detta utesluter givetvis icke, att nytt förordnande bör kunna meddelas efter
utgången av denna tid, om förutsättningar därför föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
gjorde (s. 41 ff.) därefter bl. a. följande uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan av utredningen föreslagen ändring i 1953 års lag innebär, som redan
antytts, att möjlighet att fastställa högsta pris skall införas i lagen. För
det fall att förhandlingen ej ger önskvärt resultat innehåller lagen nu ej
andra regler än att rådet skaU anmäla förhållandet till Kungl. Maj:t, om saken
finnes vara av större vikt. Utredningen föreslår att Kungl. Maj:t skall äga att
på hemställan av rådet fastställa högsta pris, då konkurrensbegränsning medför
skadlig verkan genom att visst pris står i uppenbart missförhållande till
kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
förslag tillstyrkes eller godtages i allmänhet av remissinstanserna. Man
ifrågasätter dock i vissa faU om behov av lagändringen föreligger. 1 några
yttranden anföres tillika principiella invändningar av innebörd att lagen, som
nu icke medger annan åtgärd än förhandling, radikalt förändrar karaktär om däri
införes en möjlighet att begagna tvångsmedel samt att det skulle strida mot
lagens anda, som är alt motverka bl. a. reglering av priser, att göra den tiU
ett prisregleringsinslrament. Även om sistnämnda invändningar icke heh saknar
teoretiskt berättigande, bör de dock enligt min mening stå tillbaka för det
praktiska behovet av den föreslagna bestämmelsen. Svårigheten att uppnå det
åsyftade resultatet, dvs. att undanröja skadlig verkan av en konkurrensbegränsning,
torde nämligen vara särskih stor då denna verkan består i att priset är för
högt. Denna svårighet har emellertid hittills icke varit av större betydelse,
eftersom man haft möjligheten att genom direkt prisreglering bestämma ett
skäligt pris. Men då samhället avhänder sig denna möjlighet, bhr behovet av den
föreslagna bestämmelsen uppenbarligen mera framträdande. Jag finner alltså att
även en ändring av lagen i den föreslagna riktningen är en nödvändig följd av
att prisregleringen reserveras för extraordinära förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
utredningen föreslagit bör en bestämmelse om faslstäUande av högsta pris komma
tiU användning endast i undantagsfall. Den skall icke</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillgripas
för att genomföra en mera allmän prisreglering i situationer då den aUmänna
prisregleringslagen icke kan sättas i kraft. Syftet med föreskriften är endast
att ge samhäUet en möjlighet att ingripa i sådana faU då priset på en vara tUl
följd av ofullständighet i konkurrensen är uppenbart för högt. I anslutning
härtiU må ock erinras om att den primära förutsättningen för att fastställande
av högsta pris skall ifrågakomma är att konkurrensbegränsningen innebär
skadlig verkan i lagens mening, dvs. på ett ur samhäUets synpunkt otillbörligt
sätt påverkar prisbildningen eller de övriga i lagen särskilt angivna
omständigheterna. Med dessa inskränkningar synes befogade anmärkningar icke
kunna riktas mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Befogenheten
all fastställa högsta pris torde, såsom utredningen föreslagit, böra
förbehållas Kungl. Maj:t. Det synes lämpligt att beslut om högsta pris får
fattas endast efter hemställan av näringsfrihetsrådet. Ingripandel kommer då
att föregås av en genom grundliga utredningar förberedd offentlig förhandling
inför rådet. Denna utformning av förfarandet ger företagaren goda möjligheter
att undanröja den samhällsskadliga verkan av konkurrensbegränsningen och
därigenom förhindra att bestämmande av högsta pris kan ske. Det synes ock
lämpligt att priset fastställes för högst ett år i taget och att näringsfrihetsrådet
får rätt att medge överskridande av det högsta priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.6
Konkurrensutredningens principiella överväganden rörande en prisbestämmelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar följande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pris-
och konkurrenspolitik brakar ofta behandlas som ett begrepp. Det beror på den
koppling som finns mellan tänkbara medel för att nå del gemensamma målet, som
ytterst är bästa möjliga varor till låga priser. Reglering och konkurrens kan
vara svåra att förena. Detaljreglering av en bransch under lång tid kan påverka
konkurrensförhållandena och leda till ett samarbete mellan företagen i
branschen. Som förut har nämnts bygger man i Sverige sedan millen av 1950-talet
i huvudsak pä konkurrenshnjen. Prisregleringarna under senare år innebär inte
att konkurrenslinjen har övergivits. De skall snarare ses som en del av den
kortsiktiga stabiliseringspolitiken under en period med kraftiga
prisstegringar, uttalar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
framhåller utredningen att direkta prisingrepp med stöd av bestämmelserna i 21
§ KBL hittills inle har företagits. Med stöd av dessa har emellertid NO
förhandlat med företag om deras prissättning. Under senare år har också
prisregleringslagen använts i vissa fall för att förhindra prisstegringar på
områden med monopolislisk prissättning, uttalar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
har övervägt om man kan slopa möjligheten att ge föreskrifter om priser med
slöd av KBL och helt överföra denna funktion till prisregleringslagen.
Därvidlag uttalas följande: En sådan ordning skulle medföra att ingripandena
på prisområdet i sin helhet skulle administreras av SPK. Därmed skulle risken
att NO och SPK samtidigt förhandlar med ett företag om dess prissättning
elimineras. Ett sådant</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överförande
skulle emellertid innebära en väsenfiig ändring av prisregleringslagens syften
och principiella uppbyggnad. Prisregleringslagen är inte avsedd alt tillämpas
annat än i speciella krissituationer. Med undanlag för krigsfall är det
nödvändigt att regeringen förordnar om lagens tillämpning. Regeringens förordnande
skall inom en månad underställas riksdagen för godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen fortsätter:
Föratsättning för ett sådant förordnande är att fara för aUvarlig prisstegring
föreligger på viktigare vara- eller tjänsteområde. Monopolislisk prissättning
kan emellertid förekomma utan att sådan fara föreligger. Det kan t. ex. vara
fråga om all ett företag missbrakar en dominerande marknadsställning genom att
håUa ett oskäligt högt pris och att föreskrift bör meddelas om sänkning av
detta. Prövningen av sådana ärenden om missbrak av marknadsslällning faller
principiellt inom konkurrenslagstiftningens ram. HärtiU kommer att dessa
ärenden kan avse också andra former av missbrak av den dominerande ställningen.
Prövningen bör vara aUsidig och även gäUa frågan huruvida den direkta metoden
eller den konkurrensfrämjande metoden bör tillämpas. Det kan t. ex. vara så att
ett prisingripande inle på sikt är lika effektivt som ett ingrepp mot själva
konkurrensbegränsningen. Om ärenden av detta slag skuUe behandlas inom ramen för
prisregleringslagen, skulle detta innebära att en del av lagstiftningen mot
skadlig konkurrensbegränsning byggdes in i prisregleringslagen. Detta skulle
fömtsätta en principiell och genomgripande ändring av denna lag. Utredningen
anser därför att ingripande mot monopolislisk prissättning alltjämt måste
kunna ske enligt KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad här har anförts
hindrar självfallet inte att ingrepp på områden med monopolislisk prissättning
sker enligt prisregleringslagen för de syften och i de former som den lagen
anger. Om ingrepp aktualiseras på den gmnden att ett företag missbrakar en
dominerande marknadsställning, måste emellertid frågan prövas i den ordning
som anges i KBL, uttalar utredningen som fömtsätter att NO - om NO tar upp en
prisfråga - självfallet alltid först samråder med SPK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
överväganden av konkurrensutredningen som jag här har redovisat mynnar således
ut i slutsatsen att en prisbestämmelse behövs också i en ny
konkurrenslagstiftning. I del följande behandlar jag den nuvarande bestämmelsens
tekniska utformning och utredningens ändringsförslag m. m. Där berör jag också
remissinstansernas uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.7
Nuvarande och föreslagen utformning av prisbestämmelsen m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande föreskriften i 21 § tredje stycket KBL har följande innebörd.
Föralsättningen för bestämmelsens tUlämpning är till en början att förhandling
har avslutats i MD utan att skadlig verkan har kunnat undanröjas och all
domstolen funnit saken vara av större vikt och därför gjort anmälan tiU
regeringen. Innebär den skadliga verkan att ett visst pris med hänsyn till
kostnaderna är uppenbart för högt och finnes saken vara av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmän
betydelse kan regeringen på hemställan av domstolen förordna om visst högsta
pris, vilket inle får av företagare överskridas utan tiUstånd av domstolen.
Förordnandet skall avse viss tid, högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Iförarbetena
tiU 1956 års lagstiftning uttalade (prop. 1956:148 s. 42 ff.)
departementschefen bl. a. all den i regeln innefattade jämförelsen i första
hand bör avse förhållandet mellan priset och de faktiska kostnaderna för
framställningen av den vara det gäller hos de av den aktuella konkurrensbegränsningen
berörda företagarna. Han tillade vidare bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ofta
nog lärer kostnadsnivån vara ungefärligen densamma hos alla förelagarna. Men läget
kan också vara det att betydande skiUnader i kostnadsläget föreligger de olika
företagarna emeUan. Att i sådant fall städse laga kostnadsläget hos företagaren
med de högsta kostnaderna till utgångspunkt för bedömningen kan enligt min
mening ej vara riktigt. Den omständigheten att en företagare som medverkar i
en konkurrensbegränsning har en hög kostnadsnivå, t. ex. till följd av
underlåtenhet att vidtaga rationali-seringsålgärder i en omfattning som måste
anses normal, kan icke rimligen motivera, att samhället vid avgörandet,
huravida priset på en av konkurrensbegränsningen omfattad vara är för högt,
skall nödgas utgå från nämnda företagares faktiska kostnader. Detta skulle
innebära ett slöseri med de gemensamma resurserna, som lagen just syftar till
att motverka. Likartade synpunkter kan också göra sig gällande i del fall alt
kostnadsnivån är ungefärligen densamma, t. ex. om i ett oligopolfaU aUa
berörda företagare underlåtit att, kanske just till följd av den föreliggande
konkurrensbegränsningen, vidta sådana rationaliseringsåtgärder som framstår
som naturliga. Även i monopolfallet kan sådana förhållanden länkas föreligga.
Fall finns sålunda där del är motiverat att jämföra priset med ett lägre belopp
än de verkliga kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan kan det såsom Sveriges industriförbund anfört finnas skäl för att
vid jämförelsen taga hänsyn även till andra omständigheter än kostnaderna.
Införandel av en ny vara eller genomförandet av en ny tiUverkningsmetod innebär
ofta nog ett betydligt risktagande. Ibland medför åtgärden endast förlust
medan den i andra fall kan ge ett avsevärt ekonomiskt utbyte. Uppenbarligen är
det ett samhällsintresse att risktagande av denna art sker och av betydelse
härför är självfallet den vinst som kan uppkomma. Det måste alltså anses
motiverat ur samhällets synpunkt att man vid jämförelsen mellan pris och
kostnader tar hänsyn till dyhka och liknande omständigheter, bland vilka även
må nämnas avsättningsbehov för rationaliserings- eller forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Befogenheten
att fastställa högsta pris bör otvivelaktigt innebära rätt för Kungl. Maj:t att
fastställa högsta priset i form av stoppris. Innebörden av begreppet högsta
pris är alltså ett annat än den nya prisregleringslagens högstpris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har berörts i betänkandet (SOU 1961:3) Effektivare prisövervakning, s. 75 ff.,
samt i prop. 1961:86, s. 64.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
uttalar till en början följande: Vid lagöversynen bör av skäl som utredningen
har angivit i det föregående bibehållas en möjlighet att inom konkurrensbegränsningslagstiftningens
ram gripa in mot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>oskähg
prissättning när denna har sin grund i exempelvis missbruk av
marknadsdominerande ställning. Anledning saknas att på någon punkt som är mer
betydande ändra på föratsätlningarna för ingripande. Enligt utredningens
bedömning ger dock kravet på att ett pris skall vara uppenbart för högt och att
saken skall befinnas vara av allmän betydelse ett intryck av högre ställda krav
för ingripande än vad som måste antagas vara avsett. Med den nuvarande
formuleringen löper man risken att bestämmelsen blir verkningslös. Närmast som
ett förtydligande föreslås här alt ingripande skall kunna riktas mot en
prissättning som är oskäligt hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu gällande föreskriften innebär att regeringen och inte MD har
beslutsfunktionen i fråga om ett prisingripande. Utredningen har övervägt om på
denna punkt en ändring är påkallad. En sådan ändring skulle kunna till viss del
motiveras med hänvisning tiU att MD redan i dagens läge får genom förhandling
söka undanröja skadlig verkan som rör prisfrågor e. d. Ges - som utredningens
förslag innebär - domstolen nu rätt att utan förhandling använda vitessanktion
kunde detta anses tala för att den också i det nu aktuella fallet fick gripa in
med tvångsmedel mot för höga priser. Utredningen fortsätter: Mot en sådan
ordning talar dock övervägande skäl av annan art. Hit hör främst det
förhållandet att beslutanderätten enligt allmänna prisregleringslagen
(1956:236) primärt tUlkommer regeringen. Eftersom - teoretiskt — ingripanden
enligt den lagen skulle kunna komma i viss motsatsställning till ett
förordnande med stöd av KBL om högsta pris, krävs här en fullgod samordning i
syfte att undvika detta. Sådan samordning uppnås bäst genom att beslutsrätten i
båda fallen ges åt regeringen. Också 1954 års priskontroUutredning avrådde
(SOU 1954:45 s. 130) från annan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dessa skäl finner konkurrensutredningen del lämpligt att beslutanderätten
också i fortsättningen förbehålls regeringen. Vidare bör det ankomma på
regeringen att bedöma huruvida visst av regeringen fastställt pris skall få
överskridas. Det bör stå regeringen fritt alt i beslut om visst pris ange att
detta inte får överskridas utan tUlstånd av myndighet som regeringen
bestämmer. Särskild föreskrift om detta torde enligt utredningen inte behöva
ges i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det slutligen gäller sanktionsformen vid överträdelse av beslut om högsta pris
får det enligt utredningens uppfattning anses som lämpligt all åläggande, som
kan förenas med vite, kommer till användning. Nuvarande bestämmelser om straff
m. m. i 29 § andra t. o. m. Qärde styckena KBL ges därför inte någon
motsvarighet i utredningens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar slutligen att den föreslagna regeln väsentligen torde få sin funktion
när fråga är om uttagande av s. k. monopolvinster, dvs. vid missbrak av
dominerande ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
få remissinstanser berör uttryckligen utredningens överväganden rörande
prisbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anser i likhet med utredningen att det i konkurrenslagstiftningen bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finnas
möjlighet att ingripa mot för högt pris. Även om nuvarande bestämmelse - för
övrigt i hkhet med bestämmelsen om leveransåläggande - inte behövt tillgripas
av MD, har den dock i många ärenden hos NO varit av stor betydelse. NO anser
att det inte finns anledning alt erinra mot den omformulering av paragrafen som
föreslås och inte heller mot att regeringen och inte MD skall besluta om
överskridande av högslpris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
däremot anför bl. a.: Enligt utredningen talar mot en beslutanderätt för MD i
aktuellt hänseende att beslutanderätten enligt aUmänna prisregleringslagen
primärt tillkommer regeringen, varför - teoretiskt - ingripanden enligt den
lagen skulle kunna komma i viss motsatsställning till ett av MD med stöd av
konkurrensbegränsningslagen givet förordnande om visst högsta pris. MD anser
att utredningens farhågor för att en konflikt av angivet slag skuUe kunna
uppslå överdrivna. Enligt MD:s mening bör beslutanderätten avseende prisingrepp
ligga hos domstolen. För det fall MD — trots vad som har anförts häremot — inte
skulle ges beslutanderätt beträffande prisingripande bör därför enligt
domstolens uppfattning en regel om återförvisning till domstolen för
bestämmande av annan åtgärd än förordnande om visst högsta pris införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anför vidare: Enligt 21 § tredje stycket KBL kan ett prisingripande ske såvida
den skadliga verkan innebär att visst pris med hänsyn till kostnader och övriga
omständigheter är uppenbart för högt saml saken finnes vara av allmän
betydelse. Dessa betingelser för prisingripande har i föreslagna 2 § ersatts
med rekvisitet att visst pris med hänsyn liU kostnaderna och övriga
omständigheter skall vara oskäligt högt. Enligt betänkandet är den nuvarande
formuleringen i 21 § tredje stycket KBL beträffande föratsätlningarna för prisingripande
sådan att risk finns att bestämmelsen blir verkningslös. Vidare uttalas i
betänkandet alt, närmast som ett förtydligande och utan att någon mer
betydande ändring beträffande föratsätlningarna för ingripande avses, i den
föreslagna regeln bör utsägas att ingripande skall kunna ske mot prissättning
som är oskäligt hög. MD anser detta utredningens uttalande vara förvirrande,
varför förtydligande bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
föratsätter att avsikten är att övervakningen av att regeringsföreskrift om
högsta pris åtföljs skall åvila SPK. Det förefaller bankinspektionen inte
troligt att åtgärder som rör prisingrepp visar sig behövliga inom inspektionens
tillsynsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del viU jag anföra följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande prisbestämmelsen utgjorde vid sin tillkomst i princip inte någon
nyhet. Läget vid den tidpunkten var ju att då gällande prisregleringslagstiftning
medgav permanent prisreglering, mot bakgmnd av kristidsförhållandena under
främst 1940-talet. 1954 års priskontroUutredning betraktade saken så att -
medan prisregleringen i övrigt borde begränsas tUl beredskapssiluationer -
möjligheten till en sådan reglering borde bibehållas för normaUider när det
gäller vad utredningen kallade ett uppenbart</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>orimligt
pris. Utredningen strök vidare under följande omständigheter. För del första
var behovet av ett stadgande, som gav möjlighet all i nu avsedda faU gripa in
med förordnande om högsta pris, permanent. Stadgandet borde alltså utgöra en
del av den permanenta näringslagstiftningen. För det andra borde bestämmelsen
ha undantagskaraklär och endast sällan behöva tillämpas. Utredningen tänkte sig
i stället uppgörelser förhandlingsvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått av det anförda hade departementschefen liknande uppfattning i
stort. Jag vill erinra om att han uttalade alt svårigheten att undanröja
skadlig verkan torde vara särskilt stor då denna verkan består i att priset är
för högt. Till detta lade han att svårigheten dittills dock inte varit av
större betydelse, eftersom man hade haft möjligheten att genom direkt
prisreglering bestämma ett skäligt pris. Men då samhället avhände sig denna
möjhghet, blev behovet av den föreslagna bestämmelsen mera framträdande. Också
departementschefen underströk all bestämmelsen borde komma till användning
endast i undantagsfall. Den skulle inte tillgripas för att genomföra en mera
aUmän prisreglering i situationer då den aUmänna prisregleringslagen inte kunde
sättas i kraft. Syftet med föreskriften var endast att ge samhället en
möjlighet att ingripa i sådana fall då priset på en vara till följd av
ofuUständighet i konkurrensen är uppenbart för högl, yttrade departementschefen
vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan mot denna bakgrand sammanfatta de tankar som år 1956 låg tiU grund för
prisbestämmelsen på följande sätt. Väl borde direkt prisreglering mot inflation
m. m. tillgripas endast i beredskapssituationer. Sådan reglering skulle därför
avskaffas i fråga om normaltider. Men man skulle också för normala förhållanden
behålla en form av prisingrepp för att komma åt monopolvinster m.m. i samband
med ofullständigheter i konkurrensen. Fastän behovet därav var permanent
förutsågs att en bestämmelse om detta skulle tillämpas endast undantagsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har uttalat tar sikte på prisbestämmelsens plats i systemet och avsedda
funktion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller bestämmelsens betydelse vUl jag erinra om att befogenheten att
fastställa högsta pris med stöd av lagrammet hittills inte har använts. Av
delta kan man ingalunda dra den slutsatsen att bestämmelsen saknar ett
praktiskt värde. Tvärtom uttalar NO att den har varit av stor betydelse i många
ärenden hos denne. Av det jag har sagt framgår också att lagstiftaren har
avsett förhandlingsuppgörelser och utgått från att bestämmelsen endast i
undantagsfall skulle tillämpas genom formella beslut. Enligt vad jag har
inhämtat har bestämmelsen också under de senaste åren spelat en viktig roll i
NO:s förhandlingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag här har pekat på innebär alltså endast att bestämmelsens innebörd och
räckvidd inte har prövats genom beslut av regeringen i konkreta' fall. Detta
beror på att MD inle haft att pröva frågan huruvida prisbeslämmelsen kunde och
borde tillämpas. Till delta torde ha bidragit den prisreglering och
prisövervakning som har förekommit under 1970-talet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning bör den nuvarande prisbeslämmelsen ges en plats i den nya
konkurrenslagen. Detta är också remissinstansernas slutsats. Dock bör, såsom
jag tidigare har anfört, befogenheten att faststäUa ett högsta pris utövas av
MD. Bakgranden är att domstolen enligt mitt förslag ges möjlighet att förbjuda
alla former av skadliga konkurrensbegränsningar. Det ter sig då naturhgt att
domstolen också kan utöva den mindre ingripande befogenheten att för en
begränsad tid besluta om ett sådant prisingrepp. Vidare förenklas regelsystemet
samtidigt som det innebär en mer ändamålsenlig ordning. I denna kan MD välja
mellan olika åtgärder för att på lämpUgaste sätt förhindra skadlig verkan av en
konkurrensbegränsning. Åtgärderna omfattar därigenom förhandlingsingripande,
förbud, säljåläggande och prisåläggande. Till delta kommer de särskilda
reglerna för kontroll av företagsförvärv. Fördelarna med en sådan ordning är
uppenbara. Enligt min mening torde samordningen med eventuella prisåtgärder
med stöd av en prisregleringslagstiftning inte bereda tekniska problem av
nämnvärd betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till att behandla den avfattning som konkurrensutredningen anser
alt en prisbestämmelse i den nya konkurrenslagstiftningen bör ha och den
vitessanktion som utredningen förordar. Vad utredningen därvidlag föreslår
finner jag mig i stort kunna godta. Dock har utredningen frångått det nuvarande
rekvisitet att priset skall vara uppenbart för högt. I stället använder
utredningen uttryckssättet oskäligt högt. Med beaktande av vad MD uttalar anser
jag att den nuvarande formuleringen bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6
Den föreslagna lagens räckvidd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KBL:s
räckvidd bestäms av flera för lagen grandläggande termer. Vissa av dessa har
berörts i det föregående. Av särskUd betydelse är, som där har framgått,
begreppen konkurrensbegränsning och skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
centrala begrepp tar sikte på vilka personer - fysiska eller juridiska - och
nyttigheter som träffas av lagens regler. Ytterligare rör det sig om lagens
räckvidd över gränserna. Vidare gäller det frågan om hur KBL förhåller sig till
områden som täcks av rättslig eller annan särreglering, bl. a. immaterialrätten
och arbetsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
(2.3.5) har jag i korthet berört den nuvarande lagstiftningens innebörd på
dessa punkter. Jag lar nu upp dessa frågor till närmare granskning och
redovisar därvid min bedömning av hur man med stöd av den nya konkurrenslagen
bör ställa sig i bl. a. dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.1
Begreppen näringsidkare och nyttighet m. m. 3.6.1.1 Bakgrand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De i
2-3 §§ KBL straffbelagda förbuden riktar sig till företagare. Också i övrigt
används i lagen delta uttryck. Förhandlingsbeslämmelsen i 5 § är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
språkligt så uppbyggd att däri inte anges mot vem ett förhandlingsingripande
kan riktas. Före en lagändring år 1956 användes emellertid i 5 § termen
företagare. Det finns fog för antagande alt ändringen av klausulens avfattning
inte har inneburit ett frångående av tidigare ståndpunkt. Rättspraxis har
denna innebörd (t. ex. NFR 10/1959, PKF 1959:9-10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 26
§ KBL definieras vad som i lagen förstås med företagare. Därmed menas envar som
yrkesmässigt tillverkar, köper eller säljer viss förnödenhet, driver rörelse
för utförande av viss tjänst åt annan, utövar försäkringsrörelse eller
rörelse, avseende in- eller utlåning av penningar eUer handel med in- eUer
utländskt mynt eUer med värdepapper, överlåter eller upplåter
förmögenhetsrättighet av immateriell art, upplåter nyttjanderätt till viss
förnödenhet eller utövar sådan hotell- eller pensionatsrörelse, för vUken fordras
myndighets tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anges i 26 § att med företagare likställs sammanslutning av företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förarbetena (jfr. prop. 1953:103 s. 284 f.) innebär detta att någon skillnad
inte görs mellan företag i statlig eller kommunal drift, kooperativa företag
eller enskilda företag. Med företag i statlig eller kommunal drift åsyftas
därvid all av stal eller kommun utövad rörelse, oavsett i vilken juridisk form
rörelsen bedrivs, t. ex. affärsdrivande verk och stats- eller kommunalägda
bolag. NO har exempelvis i ett flertal fall behandlat åtgärder vidtagna av
affärsdrivande verk. Två av dessa fall har prövats av MD (beslut 15/1978, PKF
1978:7-8, och beslut 21/1978, PKF 1978:10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan vidare erinras om aU MD i ett beslut (30/1973, PKF 1974:1-2) har uttalat
att en kommun som drev trafikskola genom kommunens skolstyrelse var att bedöma
som företagare i KBL:s mening. I motiveringen anfördes bl. a. att kommunen
erbjöd allmänheten vissa tjänster mot avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
faller inte inom KBL:s tillämpningsområde konkurrensbegränsande åtgärder som
vidtas av stat och kommun utanför den affärsdrivande verksamheten i egentlig
bemärkelse. Ett exempel (NO dnr 284/1976, PKF-referat saknas) från NO:s
verksamhet kan belysa delta. 1 en kommun hade sex företag ansökt om tomtplats
för butiksetablering. Kommunstyrelsen hade tiUstyrkt att företaget A, som hade
ansökt först, skulle få tomtplats. Kommunfullmäktige gav — utan motivering —
platsen till företaget B. A anförde då klagomål hos NO som fann att ärendet
inte kunde prövas enligt KBL enär kommunfullmäktige inte var företagare i
lagens mening. Även om det kunde vara förenat med avgtfter att ansöka om
tomtplats eller byggnadslov etc. grandade sig kommunens åtgärder i delta fall
på offentiig-rättslig reglering till skillnad från drivandet av
körskoleverksamhet i det tidigare angivna fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
företagare likställs, som tidigare har nämnts, en sammanslutning av företagare.
Delta gäller oavsett om sammanslutningen som sådan själv driver verksamhet som
avses i 26 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
27 § KBL jämställs i lagen med överenskommelse i tillämpliga delar stadgar,
antagna av sammanslutning av företagare saml av sådan sammanslutning eljest
utfärdade bestämmelser eller föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen skaU ses mot
bakgrand av att ett kartellsamarbete kan ske exempelvis i den formen att de
samarbetande företagen bildar en förening i stället för alt sluta avtal. De
överenskommelser som kunde ha redovisats i eti separat avtal mellan företagen
skrivs då i stället in i föreningsstadgarna eller i föreskrtfter eller
bestämmelser som föreningen beslutar om. En mycket stor del av de
konkurrensvårdande myndigheternas arbete avser verkningar av
konkurrensbegränsningar, som har genomförts av företagaresammanslulningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bank- och fondväsendet
samt försäkringsväsendet är föremål för särskild övervakning från offentliga
myndigheter, bank- och försäkringsinspektionerna. KBL har ändock ansefts böra
omfafta verksamheten inom dessa grenar av näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Begreppet förnödenhet i 26
§ har samma innebörd som enligt bl. a. 1946 års lag om övervakning av
konkurrensbegränsning (prop. 1953:103 s. 280). Därmed avses (prop. 1946:264 s.
36) först och främst vad som kallas lösöre samt vidare elektrisk kraft. Under
begreppet förnödenhet föll enligt 1946 års lag inte pengar och andra
betalningsmedel samt värdepapper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den begränsning av
begreppet företagare som görs i 26 § genom bl. a. uttrycket förnödenhet innebär
enligt förarbetena (prop. 1953:103 s. 285 f.) att köp och försäljning av fast
egendom inte omfattas av KBL. Detsamma gäller i fråga om upplåtelse av
nyttjanderätt till fast egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TUI
grand för ståndpunkten år 1953 att fast egendom inte borde omfattas av KBL
åbei-opade (prop. 1953:103 s. 285) departementschefen ati han inte fann skäl
att frångå ställningstagandet i samband med 1946 års lag. I förarbetena till
denna uttalade vprop. 1946:264 s. 37) föredraganden bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
torde åtminstone i städer och andra tätorter, såväl i fråga om tomtmark som
beträffande bebyggda fastigheter, element av monopolislisk prisbildning
förekomma. I varje fall gäller detta såtiUvida att icke blott enskUda personer
utan även vissa statliga, kyrkliga och kommunala organ vid försäljning av
fastigheter icke säUan torde utlaga priser, som kunde ha varit avsevärt lägre,
därest vederbörande icke vall att till förfång för mera aUmänna samhälleliga
intressen systematiskt utnyttja ett knapphelsläge. Emellertid ingå de härmed
sammanhängande spörsmålen i den allmänna bostadspolitiska samt stadsplane- och regiontekniska
planeringen. I viss mån ha de samband med den allmänna jordbrakspolitiken.
Övervakning av de monopolistiska tendenserna på detta område torde därför
lämpligen böra åstadkommas i annan ordning än den i förevarande förslag
avsedda. Viss kontroll över dessa tendenser förekommer redan beträffande nybyggnader.
Vad angår hyresmarknaden torde den gällande hyresregleringen skapa tUlräckliga
garantier mot monopolistiska tendenser. Någon anledning alt göra denna marknad
till föremål för särskild monopolövervakning synes därför ej föreligga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det förat berörda beslutet 10/1959 (PKF 1959:9-10) av
NFR var situationen följande. Enligt ett avtal hade en stad förbundit sig alt
reservera ett område för gruppbebyggelse med småhus av en viss typ som avtalsparten,
en byggnadsentreprenör, representerade. Tomtköparna saknade alltså valfrihet i
fråga om hustyp. Rådet fann ärendet avse fast egendom och KBL på den granden
inte vara tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan humvida visst ärende rörde fast egendom prövades
vidare av MD i beslutet 9/1971 (PKF 1972:1-2). Invändning hade gjorts om att
ärendet, som avsåg avlal rörande byggnadsproduklion, hade ett sådant samband
med annat avlal om markupplåtelse, att det föll utanför KBL:s
tillämpningsområde. MD uttalade, att köp och försäljning av fast egendom samt
upplåtelse av nyttjanderätt till sådan egendom är undantagna från KBL:s
tillämpningsområde. Även om ett visst samband förelåg mellan de båda avtalen
fann dock MD att delta inte var sådant att avtalet rörande byggnadsproduklion
skulle vara undantaget KBL:s tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedermera
har MD på nytt fått anledning att la ställning till begränsningen i fråga om
fast egendom (beslut 21/1978, PKF 1978:10). 1 ärendet framgick att
luftfartsverket bedrev parkeringsverksamhel i anslutning till flygplatsen
Arlanda. Som konkurrenter fanns två privata parkeringsföretag nära flygplatsen.
Luftfartsverket anmodade de båda förelagen alt upphöra med
parkeringsverksamheten och förbjöd dem att hämta och avlämna kunder på verkets
mark framför flygplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MD fann att en parkeringsrörelse har en sammansatt
karaktär genom att del är fråga om verksamhet som dels skulle kunna sägas
innebära att upplåtelser av nyttjanderätt till fast egendom kommer till stånd,
dels också innefattar utförande av vissa tjänster åt kunderna. Med hänsyn till
all syftet med KBL:s undanlagsreglering - bl. a. alt från lagens tillämpningsområde
utesluta verksamhet avseende fast egendom som inom särskilt del bostads- och
jordbmkspoliliska området är föremål för en konkurrens-rättslig övervakning i
annan, särskild ordning - och då den aktuella verksamheten väsentligen fick
betraktas som ett bedrivande av rörelse för utförande av viss tjänst åt annan,
fann MD all saken kunde prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För NO har begränsningen i fråga om fast egendom inneburit
att denne i flera fall har varit förhindrad att ingripa mot vissa
konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett kommunägt bolag, som ägde en terminalanläggning i
Trelleborgs hamn, hyrde ut anläggningen till Kontinentterminalen AB i vilket
flertalet i TreUeborg verksamma speditionsföretag gick in som aktieägare. Kontinentterminalen
förband sig att ställa anläggningen opartiskt och på skäliga viUkor till
förfogande även för andra förelag än dem som var intressenter i bolaget, mot
att det kommunägda bolaget å sin sida förband sig att inte upplåta mark på
annat håll i hamnen för terminalhantering. En fristående speditör gjorde hos NO
gällande att avtalet var konkurrensbegränsande och hindrade honom från att till
lägre priser bedriva omlastning på annat håll i hamnen. NO skrev av ärendet
under hänvisning till alt avtalet avsåg villkoren för upplåtelse av fast
egendom. (NO dnr 193/1973, PKF-referat saknas.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett ärende (NO dnr 260/1976, PKF 1976:10), rörande
vägran alt upplåta hyresrätt till butikslokal av hänsyn till på marknaden redan
etablerade förelag,liar uttalats att del framstår som otillfredsställande att
konkurrensbegränsningar, som både till syfte och verkningar riktar sig mot
varumarknaden, skall vara oåtkomliga därför all de — kanske av en ren
tillfällighet -har blivit kopplade till fast egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra fall där NO har saknat möjlighet all gripa in har
gällt att fastighetsägare har ställt som villkor för uthyrning all vissa varor
inte fick säljas i lokalen. Vidare har det förekommit all flera fastighetsägare
har träffat överenskommelse om att inte hyra ut butikslokaler under ett visst
lägsta pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med begreppet utförande av viss tjänst ål annan avses
(prop. 1953:103 s. 285 jämfört med prop. 1946:264 s. 32 och 36-37) bl.a.:
banker, försäk-ringsinrätlningar, transportföretag, företag som utför
reparationsarbeten, inslaUationsfirmor, frisörer, utövare av s. k. fria yrken
såsom läkare, advokater och fastighetsmäklare, bankernas kommissionsrörelse,
uthyrning av kassafack, nolariatsavddningarnas verksamhet m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.1.2 Konkurrensutredningens överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen uttalar alt del, sett i förhållande till KBL:s
syfte och till-lämpningsområde, i dag framstår som otillfredsställande att
konkurrensbegränsningar med avseende på fast egendom är undantagna. Del slår
ju nämligen klart att det här är fråga om åtgärder med sådana effekter på
varumarknaden och tjänstemarknaden som kan vara negativa i en omfattning som
innebär skadlig verkan. Av de i förarbetena till KBL gjorda uttalandena framgår
alt inskränkningen har tillkommit för alt undvika beröring med den allmänna
bostadspolitiska samt den stads- och region-tekniska planeringen, liksom i viss
mån den allmänna jordbrukspolitiken. I sammanhanget hänvisades också till den
då gällande hyresregleringen, som dock numera har avskaffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anför utredningen: Fastän hänsyn alltjämt kan
behöva tas till de aspekter som berörs i dessa uttalanden är dock tydligt att
vissa konkurrensbegränsningar förekommer där sådana aspekter inte berörs.
Skall lagstiftningen på detta område bli effektiv krävs därför alt också fast
egendom faller inom tillämpningsområdet. Som princip vid rättstillämpningen bör
därvid gälla att de berörda särregleringarna skall beaktas när dessa är
aktuella. Därmed ges en vägledning för när ingripande inte bör komma ifråga.
Förnödenhetsbegreppet bör alltså ersättas av ett vidare begrepp som omfattar
bl. a. fast egendom. Enligt utredningen bör också begreppet företagare i KBL ersättas
så att terminologin görs enhetlig med annan marknadsrältslig reglering. Den
pekar därvid på alt konkurrenslagstiftningen är en del av den generella
marknadslagsliflningen och all i sådan lagstiftning används begreppet
näringsidkare samt vara, tjänst eller annan nyttighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför följande i fråga om dessa begrepp: Med termen näringsidkare förstås var
och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, både fysisk och
juridisk person. I sammanhanget kan hänvisas tiU bl. a. varumärkeslagen
(1960:644), prop. 1960:167 s. 39 och 48, samt lagen (1970:412) om otiUbörlig
marknadsföring, prop. 1970:57 s. 90. Sistnämnda lag har sedermera utan
förändring av näringsidkarebegrep-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>pel
ersatts av marknadsföringslagen (1975:1418). Vidare används begreppet i bl. a.
konsumentköplagen (1973:877) och konsumentkreditlagen (1977:981). - Uttrycket
vara omfattar fysiska föremål eller saker, inbegripet levande djur. Utanför
ett sådant varabegrepp faller t. ex. fast egendom, elektrisk kraft, aktier och
andra värdepapper, krediter samt rättigheter av olika slag. Termen nyttighet
täcker dock också dessa företeelser liksom även varor och tjänster. På denna
punkt kan hänvisas till propositionen (1975/76: 34 s. 126 f.) med förslag till
marknadsföringslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrand använder utredningen i sitt lagförslag begreppen näringsidkare
samt vara, tjänst eller annan nyttighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.6.1.3
Avgränsningen enUgt den nya lagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i endast mindre omfattning berört utredningsförslaget i den nu aktuella
delen. NO framhåller alt dennes erfarenheter har visat att det är påkallat att
i varje faU fast egendom och upplåtelse av nyttjanderätt till sådan egendom
inle undandras den konkurrensrättsliga lagstiftningen. Därför anser NO det vara
bra alt utredningen föreslår all ingripanden framdeles skall kunna göras mot
envar som är näringsidkare. NO framhåller att i den mån hänsyn behöver tas till
den aUmänna boslads-pohtiska samt den stads- och regionlekniska planeringen
eller till den allmänna jordbrakspolitiken delta bäst sker vid
skadlighetsprövningen, på sätt som utredningen framhåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
pekar vidare på att ideella organisationers status kan vara svårbe-stämbar.
Dessa driver ofta verksamhet av ekonomisk karaktär. NO erinrar om ett avgörande
i MD år 1974 (15/1974, PKF 1974:7). Domstolen uttalade då att begreppet
näringsidkare skall fattas i vidsträckt mening. Med näringsidkare förstås var
och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art (prop. 1970:57 s.
90).'Också ideella föreningar är aUlså näringsidkare, om de främjar sitt syfte
genom all driva näringsverksamhet. Den omständigheten att den ekonomiska
verksamheten avser att främja ett välgörande syfte utgör inte hinder för alt
vederbörande anses som näringsidkare (SOU 1966:71 s. 91). På grund härav och
då alltså fråga var om marknadsföring av vara betraktade domstolen den i målet
aktuella organisationen som näringsidkare i det sammanhang som det var fråga
om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anger NO som sin uppfattning att, så snart en ideell organisation eller vilken
annan fysisk eller juridisk person som helst regelmässigt erbjuder tjänster ål
annan mot ersättning, organisationen i denna del är att betrakta som företagare
i KBL:s mening. Att denna gräns ligger fast bör komma tiU uttryck i förarbetena
till den nya lagen, menar NO.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SPK tillstyrker den nu nämnda utvidgningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
i övrigt har inle riktat invändning mot utredningsförslaget i nu aktuellt
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag uttala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att del
marknadsekonomiska systemet skall kunna fungera i den riktning vi önskar krävs
det att samhäUet följer utvecklingen löpande och med beredskap att sätta in
effektiva, konkurrensfrämjande insatser där de visar sig behövas. Jag finner
del angeläget att en ny konkurrenslag -byggd på dessa ambitioner - ges en
räckvidd som nu framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt. En utvidgning
på sätt som utredningen föreslår är välmotiverad i belysning av erfarenheterna
från rättstillämpningen och med hänsyn till utformningen av annan
marknadsrältslig lagstiftning. På så sätt uppnås en betydande förbättring i
fråga om lagstiftningens verkningsgrad. Därför förordar jag vad utredningen
har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
NO har ullalat om innebörden av begreppet näringsidkare synes mig allmänt sett
vara träffande. Del måste emellertid också i fortsättningen vara en uppgift för
rättstillämpningen att med beaktande av omständigheterna i de enskilda fallen
pröva dessa frågor närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.2
Territoriell begränsning 3.6.2.1 Bakgrand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KBL:s
syfte är (jfr prop. 1953:103 s. 213 och 217) primärt all skydda den svenska
marknaden mot olämpliga konkurrensbegränsningar. Såväl förhandlingsbestämmelsen
som de straffbelagda förbuden är därför inriktade på konkurrensbegränsningar
som medför ekonomiska verkningar på denna marknad, s.k. inlandsverkan. Av detta
följer all skilda aspekter måste komma under bedömning när del gäller lagens
räckvidd över gränserna. Dels gäller det frågan hur långt lagen formellt
sträcker sig, dvs. huruvida den omfattar inte bara åtgärder i Sverige ulan
också åtgärder som vidtas utomlands och som får inlandsverkan. Dels uppstår
frågan hur långt man praktiskt kan eller bör utnyttja lagens tillämplighet.
Delfrågor som här berörs gäller folkrätten och länkbara sammanstötningar mellan
svensk och utländsk rättsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
frågeställning som har beröring med båda dessa huvudfrågor är vem ett
ingripande skaU kunna riktas mot och hur vederbörande skaU nås när detgäller
utländska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagens inriktning på inlandsverkan synes till en början följa att svensk
exportförsäljning inle kan angripas annat än i ett undantagsfall, som berörs i
det följande. Varken förhandlingsbeslämmelsen eller de i lagen straffbelagda
förbuden torde alltså täcka konkurrensbegränsande avlal eller förfaranden vUka
är träffade eller beslutade i Sverige men som endast avser utländska marknader.
Har dock t. ex. en exportkartell även inlandsverkan faUer den del som har
verkan i Sverige i princip inom KBL:s tillämpningsområde. Från
rättstillämpningen kan nämnas ett NO-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ärende
om hemmamarknadsskyddsavtal på pappers- och pappområdet. I anslutning tUl avtal
om samarbete på exportområdet mellan vissa nordiska pappers- och
ceUulosaproducenter fanns villkor enligt vilka parterna förband sig att inte
konkurrera på varandras hemmamarknader. NO ingrep mot dessa villkor som ansågs
hämma möjligheterna till imporlkonkurrens på den svenska marknaden (NO
dnr.94/1966, PKF 1973:9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantagsfallet
regleras i 6 §. Av denna bestämmelse följer att förhandhng inte får utan
regeringens tillstånd gälla verkan utom riket av konkurrensbegränsning.
TUlslånd får meddelas endast i den mån del påkallas av hänsyn tiU
överenskommelse med främmande makt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna regel är det alltså fråga om ingripande mot konkurrensbegränsningar som
medför skadlig verkan utomlands, s.k. utlandsverkan. Endast generalklausulen är
tUlämplig beträffande utlandsmarknaden och således inte de i KBL straffbelagda
förbuden. Undantagsbestämmelsen rörande utlandsverkan har hittills inte tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del gäller åtgärder
som vidtas av företag med verksamhet i Sverige får det anses sakna betydelse om
ett företag är svenskt eller utländskt, dvs. bildat enligt utländsk stats lag.
Inte heller synes det få betydelse vilken nationahtet aktieägarna har.
Utländska företag med verksamhet på den svenska marknaden får därför anses
skyldiga att rätta sig efter den svenska KBL. Å andra sidan är de också
berättigade till del skydd KBL kan ge, exempelvis mot åtgärder från svenska
förelags sida för all försvåra eller förhindra importkonkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härefter
gäller det frågan i vilken omfattning KBL är tillämplig beträffande åtgärder
som vidtas utomlands men som får inlandsverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förarbetena
till KBL ger inte full klarhet i vad man ansåg gälla på denna punkt vid lagens
tillkomst. Ett uttalande av departementschefen innehåller följande (prop.
1953:103 s. 216 f.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av de olika slag av konkurrensbegränsningar, som behandlats i
tidigare avsnitt, har i första hand rent svenska förhållanden beaktats. Det
ligger emellertid i sakens natur, alt en konkurrensbegränsning ofta har en
internationell anknytning i ett eller annat avseende. Sålunda kan en utländsk
företagare eller grapp utländska företagare ulan samverkan med svenska
näringsutövare genomföra konkurrensbegränsningar på den svenska marknaden. Ett
praktiskt exempel är att en utländsk leverantör bestämmer ett minimipris eller
ett fast brattopris på en vara som han utan mellanhand tillhandahåller
detaljhandlare i Sverige. 1 dylikt fall kan de svenska myndigheterna icke
ingripa med stöd av den tilltänkta lagstiftningen, eftersom utlänningen icke
nås av bestämmelsen om straff för överträdelse av braltoprisförbudet. Detsamma
gäller utländska anbudskarteller. Icke heller kan förhandling inför näringsfrihetsrådet
upptagas med utländska företagare beträffande övriga konkurrensbegränsningar.
Endast genom internationella överenskommelser torde del vara möjligt att
förhindra skadlig verkan inom Sverige av sådana konkurrensbegränsningar, som
genomförs av utlänningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det s.k. Bayer-Kerr-ärendet (MD 16/1977, PKF 1977:8) prövade MD innebörden av
detta uttalande samt frågan om KBL:s territoriella räckvidd och därmed också
följdfrågan om domstolens behörighet alt ta upp ärendet tUl prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO:s
talan var riktad mot två utländska företag med säte i Förbundsrepubliken
Tyskland respektive Schweiz. MD konstaterade inledningsvis att klar ledning
inte fanns i lag, allmänna principer och doktrin inom den internationella
processrätten. Därför måste frågan om domstolens behörighet bedömas mot
bakgrund av KBL:s allmänna syfte och materiella uppbyggnad. Vidare uttalade
domstolen bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av NO i förevarande ärende påstådda skadliga verkan har sina effekter på den
svenska marknaden för dentalartiklar. Lokaliseringen av den påtalade
konkurrensbegränsningens effekter tillåter således i och för sig ett ingripande
med stöd av konkurrensbegränsningslagen. De konkurrensbegränsande åtgärderna
har emellertid vidtagits av utländska företagare. I lagen görs inte någon
skiUnad meUan svenska och utländska företagare. Angående utiändska företagare
uttalar sig emellertid vederbörande departementschef i lagens förarbeten på bl.
a. följande sätt (prop. 1953: 103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>s.
216 o.f.).-- 'Av uttalandet framgår att departementschefen räknar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med förekomsten av
konkurrensbegränsningar som har en internationell anknytning i ett eller annat
avseende. Såsom exempel på en internationell konkurrensbegränsning anger
departementschefen att en utländsk leverantör bestämmer ett minimipris eller
ett fast bruttopris på en vara som han tillhandahåller detaljhandlare i
Sverige. På denna typ av utländsk företagare kan enligt departementschefen
konkurrensbegränsningslagen inte till-lämpas. Departementschefens bedömning är
i uttalandet motiverat på ett knapphändigt och oklart sätt. Det sägs endast att
den utländska företagaren inte kan "nås" av
konkurrensbegränsningslagens straffbestämmelser. Vidare sägs att "icke
heller kan förhandling inför näringsfrihetsrådel upplagas med utländska
företagare beträffande övriga konkurrensbegränsningar". Den tolkning av
departementschefens uttalande som ligger närmast till hands är att det är rent
faktiska hinder som omöjliggör en tillämpning av konkurrensbegränsningslagen.
Svenska myndigheter saknar med andra ord maktmedel för att mot den utländske
företagarens vilja tUlämpa lagen på honom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oavsett hur
departementschefens uttalande skall förslås finns emellertid utländska företag
beträffande vilka det skulle vara orimligt alt inte anse konkurrensbegränsningslagen
tUlämplig. Sålunda är naturligtvis utländsk fysisk person som driver sitt
företag i Sverige skyldig att rätta sig efter gällande svenska bestämmelser
beträffande näringsverksamhet; rörande sådant företag kan del inle råda någon tvekan
om konkurrensbegränsningslagens tillämplighet. Nära nog samma tveklöshet
rörande lagens till-lämplighet är för handen beträffande utländskt företag som
har sitt säte utomlands men har en påtaglig anknytning till det svenska
näringslivet. Ju svagare anknytning till Sverige ett utländskt förelag har
desto svårare blir det självfallet alt motivera konkurrensbegränsningslagens
tillämplighet. Var denna gräns går torde svårligen kunna anges i någon allmän
formel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Uttalandet har nyss ålergetls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ulan
får i stället fastläggas genom marknadsdomstolens fortlöpande rättsbildning.
Vid en sådan rättsbildning måste hänsyn las även till ändrade tidsförhållanden
och till utvecklingen inom näringslivet. Sedan det återgivna
departementschefsuttalandets tillkomst i början av 1950-lalel har UtveckUngen
av de internationella relationerna inom näringslivet medfört alt bedömningen av
konkurrensbegränsningslagens tillämplighet på utländska företag numera måste
delvis bli en annan än den som återspeglades i uttalandet. Härvid behöver
endast hänvisas till att förbättrade kommunikationer och avancerade
marknadsföringsmetoder möjliggjort för i utlandet verksamma utländska företag
all i vissa fall uppträda på den svenska marknaden i samma omfattning och med
samma styrka som de i Sverige verksamma företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid övervägandel av om ett
utiändskl förelag har sådan anknytning till Sverige som bör anses skapa
behörighet för marknadsdomstolen all till saklig prövning uppta en mot
företaget riktad talan enligt konkurrensbegränsningslagen är det erforderiigt
att granska företaget i ett flertal skilda hänseenden. Såsom exempel på
anknytningsfakla må här omnämnas företagets andel av den svenska marknaden i
branschen, företagets egen representation i Sverige och förelagels storlek.
Även sådana förhållanden som hur länge företaget varit verksamt på den svenska
marknaden och företagets avsikt alt etablera sig varaktigt i Sverige torde ha
betydelse. Del är under hänsynstagande till omständigheter av nu antydd beskaffenhet
som marknadsdomstolen har alt avgöra om domstolen är behörig att uppta NO:s
talan mot de i ärendet aktuella utländska förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såväl Bayers som Kerrs
produkter har saluhållils på den svenska denlal-marknaden under en längre
tidsperiod. De i ärendet aktuella varorna är välkända för de svenska kunderna
och åtnjuter en hög marknadsandel. Bayer och Kerr har organiserat sin
försäljning på den svenska marknaden på överensstämmande sätt, nämligen genom
svenska återförsäljare. Därtill kommer att båda företagen håller sig med egna
representanter på den svenska denlalmarknaden. Representanterna lar visserligen
inle egentiig del i försäljningsverksamheten men upprätthåller en nära kontakt
med återförsäljarna saml står i fortlöpande kontakt med svenska tandläkarsko-lor
för att på ett tidigt stadium kunna inarbeta sina produkter. På grund av vad
sålunda anförts har Bayer och Kerr visat en medveten strävan till stadigvarande
etablering på den svenska marknaden. Såvitt angår Bayer är dessutom alt beakta
alt förelaget, lål vara utanför denlalbranschen, bedriver verksamhet i Sverige
genom ett svenskt dotterföretag, Bayer (Sverige) AB. Denna omständighet bör
dock enligt marknadsdomstolens mening inte föranleda en i behörighetsfrågan
avgörande åtskillnad mellan NO:s talan mot Bayer och NO:s talan mot Kerr. Vid
ett hänsynstagande till samtliga i spörsmålet betydelsefulla förhållanden anser
nämligen marknadsdomstolen att konkurrensbegränsningslagen bör i samma mån
anses äga tillämpning på båda företagen. Marknadsdomstolen finner sig alltså
behörig att till saklig prövning uppta NOs talan mot såväl Bayer som Kerr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslutet anmälde tre ledamöter avvikande mening i fråga om motiveringen och
anförde bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
för bedömningen av lagens tillämplighet i fråga om sådana
konkurrensbegränsningar måste enligt vår mening vara om konkurrensbegränsningen
är direkt inriktad på den svenska marknaden och har påtagliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>effekter
på denna marknad. Är detta fallet, måste konkurrensbegränsningslagen anses
tillämplig och marknadsdomstolen behörig, oavsett var det eller de företag som
genomför konkurrensbegränsningen har sitt säte. Denna ståndpunkt torde också
stämma överens med de grandsatser i fråga om tillämpligheten av lagstiftning på
konkurrensbegränsningsområdet som är under utveckling inom den internationeUa
rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
uttalade reservanterna att del borde kunna förutsättas all utländska företag
som verkar på den svenska marknaden i här avsedd omfattning också är beredda
att medverka som part i ärenden enligt konkurrensbegränsningslagen. Vilka
åtgärder som kunde komma i fråga om ett företag skulle vägra att göra detta
fick prövas om ett sådant fall skulle uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en inom den rältsvetenskapliga litteraturen företrädd uppfattning skulle för
KBL:s tillämplighet fordras verkningar som är påtagliga och direkta. Den
konkurrensbegränsande överenskommelsen måste i vart fall vara särskilt inriktad
på Sverige. Däremot skulle del anses sakna betydelse under vilket lands lag
avtalet eller åtgärden faller vid en internationelll privalrättslig bedömning.
Enligt denna uppfattning måste otvivelaktigl tillräcklig verkan på den svenska
marknaden anses föreligga när konkurrensbegränsningen direkt avser varor eller
tjänster som tillhandahålls på den svenska maknaden samt den prestation
konkurrensbegränsningen avser medför ekonomiska verkningar på denna marknad.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
NO-ärende gällde lobaksförsäljning på båtarna över Öresund. NO fann att de
aktualiserade frågorna avsåg pris- och konkurrensförhållanden utom riket och
därför föll utanför tillämpningsområdet för lagen. I motiveringen uttalades
bl. a. alt sådan försäljning som det var fråga om sedan gammalt hade jämstäUls
med exportvaror och lämnats skattefri. NO fann inte anledning att bedöma saken
annorlunda vid tillämpning av KBL. (NO dnr 66/1963, PKF 1963:9-10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
NO:s praxis har samarbete mellan rederier som drev trafik med färjor mellan
svenska och utländska hamnar prövats i sak (NO dnr 197/1974, PKF-referat
saknas, NO dnr 247/80, PKF 1980:8 saml NO dnr 252/80, PKF 1981:1-2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om räckvidden av de i KBL straffbelagda förbuden torde kunna sägas
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bruttoprisförbudet
i 2 § gäller försäljning här i riket. Avgörande synes alltså vara att själva
den brulloprissalta försäljningen sker i Sverige, dvs. det säljled som berörs
av brutloprisförfarandet skall befinna sig här i landet, så alt svensk
anknytning finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
ett liknande sätt gäller anbudskartellförbudet i 3 § KBL överenskommelse om
samverkan mellan olika företagare innan någon av dem avger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
Bernitz, Gorton, Grönfors, Sjöfart och konkurrensrätt, Göteborg 1976, s. 75 ff.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anbud på försäljning av förnödenheter eller utförande av
tjänst här i riket. Också här torde det alltså vara avgörande all platsen för
försäljningens eller tjänstens utförande finns inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att ett
utländskt förelag deltar i en anbudskarlell eller all själva kartellavtalet
träffas utomlands torde därför inte hindra att anbudskartellförbudet är
tillämpligt när de anbud som den förbjudna samverkan avser gäller försäljning
av en förnödenhet eller utförande av en tjänst i Sverige. På hknande sätt torde
bruttoprisförbudet i princip träffa föreskrifter m. m. av utländska företag i
fråga om varor som de exporterar lUl Sverige för vidareförsäljning. En annan
fråga, som praktiskt har stor betydelse, är hur ett utländskt förelag skall
nås. Detta behandlas senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av detta följer aUlså att straffbestämmelsernas räckvidd
över gränserna har bestämts genom ett konkret angivande av vilka moment i
konkurrensbegränsningen som utgör granden för deras tillämplighet - nämligen
platsen för försäljningens respektive tjänstens utförande.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frågan vem ett ingripande skall kunna riktas mot och hur
vederbörande skaU kunna nås när det rör sig om utländska förelag ger förarbetena
i KBL inte närmare vägledning. Också delta är en fråga som rör vad som är
möjUgt alt genomföra i praktiken. Här kan även erinras om reservanternas
uttalande i Bayer-Kerr-ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett uppmärksammat NFR-beslul fattades i det s. k.
Fleischmann-målel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det västtyska förelaget Gebr. Fleischmann sålde bl. a.
leksakståg på den svenska marknaden genom ett, från del tyska företaget helt
fristående, svenskt företag såsom generalagent. Generalagenten synes endast ha
varit förmedlare, och försäljningen skedde till detaljist genom ett flertal
svenska grossister. Fleischmann angav i strid mot braltoprisförbudet fasta
bralto-priser i sina kalaloger. Generalagenten var aktiv för alt tillse alt
dessa priser inle underskreds. En detaljist, som hade underskridit priserna,
avstängdes från leveranser. Sedan generalagenten hade åtalats för överträdelse
av braltoprisförbudet, invände han all han endast hade agerat såsom
representant för Fleischmann. Stockholms rådhusrätt fällde emellertid
generalagenten till självständigt ansvar för överträdelse av bruttoprisförbudet.
Leveransavslängningen mot den priskonkurrerande detaljisten föranledde NO att
föra talan mot generalagenten och grossisterna i NFR med yrkande om
leveransernas återapptagande. Så skedde innan rådet hade prövat ärendet i sak
(NFR 4/58, PKF 1958 s. 261, NO dnr 95/1957, PKF 1959 s. 193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har i den rättsvetenskapliga litteraturen bedömts att
detta mål synes klargöra att del finns vidsträckta möjligheter alt gripa in
enligt generalklausulen i KBL mot utländska företags självständiga,
rörelsedrivande representanter i Sverige och att dessa därvid knappast med
framgång kan åberopa tiU sitt fredande att de har handlat i enlighet med
anvisningar från del utländska företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Se på denna punkt och i övrigt del anförda arbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
det utländska förelaget representation här i landet vänder sig vanligen NO
till representanten. Så har skett då del utländska företaget haft dotterföretag
här. En invändning att konkurrensbegränsningen hade beslutats av det utiändska
moderbolaget har NO inle godtagit. Ett exempel är NO:s uttalande i det s.k.
ICI-ärendel (NO dnr 58/1969, PKF-referat saknas) alt den omständigheten att
del utländska moderbolaget (ICI) hade beslutat om en leveransvägran avseende ett
svenskt företag inle hindrade NO all med stöd av generalklausulen i KBL kräva
att leveranserna återupptogs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
har i ett ärende angående leveransvägran av reservdelar till rulltrappor
ansett att en svensk handelsagent för en västtysk tillverkare representerade
det västtyska företaget vid MD trols att handelsagenten själv inle ansåg sig
behörig alt företräda tillverkaren. I domstolen företedde NO handlingar av
vilka framgick alt NO brevledes hos tillverkaren väckt frågan om
ställförelrädarskap för denne och därvid framhållit alt, om företagel inte lät
sig representeras av annan än handelsagenten, liUver-karen torde komma att
anses representerad i Sverige av handelsagenten. Tillverkaren hade i svarsbrev
till NO hänvisat till handelsagenten för vad som enligt domstolen måste
uppfattas som det vidare utförandet av tillverkarens talan i ärendet (MD dnr A
3/75, NO dnr 215/1975, PKF 1976:5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övrigt förekommer i NO:s praxis alt förelag i utiandet delges skrivelser, går
in i skriftväxling med NO och även ställer ombud för sig här i landet. En väg
som NO någon gång har vall för alt förmå en utländsk företagare all upphöra med
konkurrensbegränsningar eller alt gå i svaromål i Sverige är att framhålla för
förelaget att NO inom ramen för internationellt samarbete kan vända sig till
konkurrensmyndighelen i företagets hemland och påtala förhållandena för att den
vägen försöka få ändringar till stånd. Frågor i anslutning till det anförda
behandlas i avsnitt 3.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör nämnas den förut (3.4.1.1) redovisade, av högsta domstolen
meddelade domen i ett mål angående överträdelse av braltoprisförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.2.2
Konkurrensutredningens överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
erinrar om den f. n. gällande principen att KBL är tillämplig på förfaranden
som har verkan i Sverige, s. k. inlandsverkan. Vidare pekar utredningen på att
man under speciella förhållanden kan enhgt lagen pröva svenska företags
åtgärder som har verkan utomlands, s. k. utlandsverkan. Enligt utredningens
bedömning innebär det nuvarande systemet all man på lämpligt sätt kan avväga
svenska intressen mot vad som är förenligt med folkrätten och våra
konventionsåtaganden liksom mot vad som är praktiskt möjUgt och tekniskt
genomförbart. Därför har utredningen vaU i princip samma lösning i lagförslaget
som enligt gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fortsätter: Delta innebär alt lagförslaget i fråga om tillämpningen av
generalklausulen i 2 kap. 1 § i första hand har sin inriktning på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inlandsverkan.
Liksom i dag föreslås dock att lagen skall på del f.n. reglerade området kunna
tiUämpas på förfaranden med utiandsverkan när så erfordras av hänsyn till
Sveriges konventionsåtaganden. För detta bör krävas beslut av regeringen, på
sätt som nu är fallet. En regel om detta har tagits in i 2 kap. 5 §
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del därefter gäller
frågan efter vilka linjer man skall avgöra bl. a. huravida inlandsverkan
föreligger och vilken styrka denna verkan bör ha uttalar utredningen följande:
Enligt sin avfattning läcker KBL formellt alla konkurrensbegränsande åtgärder
som har inlandsverkan. Del är dock rättsligt erkänt att lagens lerrUoriella
tUlämpningsområde begränsas av folkrätlsliga principer. Dessa principer kan
vara ganska oklara. Av särskild betydelse är vidare att folkrättens innehåU
inte är en gång för alla fastlagt. I stället befinner sig principerna i
utveckling genom nytillkommen stats-praxis. Även om folkrätten således
begränsar varje enskild stats handlingsmöjligheter beträffande förhållanden
med internationell anknytning gäller å andra sidan att det är de skilda
staternas gemensamma agerande i fråga om folkrättens innebörd som bestämmer
dess innehåll och därmed dess begränsande verkan. Mot denna bakgrund kan sägas
all EG-rältens genombrott och vidareulformning har lett till en utveckling där
man i större utsträckning än förr erkänner möjligheten av att tillämpa
konkurrensbe-gränsningslagsliflning på utländska förelags handlingar. Därmed
har också ökat möjligheten av alt tillämpa svensk
konkurrensbegränsningslagstifl-ning i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fortsätter: Av folkrättsliga grandsatser om gränser för räckvidden av
nationell lagstiftning och rättstillämpning följer dock att en
konkurrensbegränsningslag inle kan göras tillämplig på varje konkurrensbegränsning
som genomförs utomlands och som på något sätt har verkan i Sverige. Den gräns
lagförslaget här bygger på är all konkurrensbegränsningen skaU vara direkt
inriktad på den svenska marknaden och ha påtagliga effekter på denna marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sådan direkt inriktning
föreligger om del konkurrensbegränsande förfarandet avser varor eller tjänster
som tillhandahålls på den svenska marknaden eller i övrigt särskilt reglerar
frågor som rör sådant tillhandahållande. Men också när den prestation
begränsningen gäller tillhandahålls utanför den svenska marknaden kan länkas
undantagsfall, uttalar utredningen vidare, när den har en så bestämd utformning
med avseende på denna marknad och fullgörs så nära denna all del är naturligt
att beteckna den som direkt inriktad på Sverige. 1 begreppet påtaglig ligger att
effekten på den svenska marknaden har viss varaktighet och betydelse. En
relevant ekonomisk effekt i Sverige kan alltså knappast föreligga om ett
utländskt företag endast helt tUlfälligt uppträder på den svenska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Däremot bygger inte
utredningsförslaget på att del är av betydelse humvida ett utländskt förelag
har sitt säte här i landet eller på annat sätt är representerat här. Också när
så inte är fallet skall lagen i princip kunna vara tiUämplig, anför
utredningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
framhåller utredningen följande i de nu aktuella frågorna: Av detta följer dock
inle alt det alltid skulle vara möjligt att praktiskt utnyttja den formella
svenska jurisdiktion som nyss har berörts. 1 vissa fall kan det nämligen bli
faktiskt omöjligt för svensk myndighet att gripa in mot ett utländskt företag.
Ett sätt alt söka komma till rätta med en sådan situation kan vara en
hänvändelse till en konkurrensmyndighel i del land där företaget befinner sig
eller annan form av internationell samverkan. I praktiken kan det förekomma
fall där en konkurrensbegränsning har både inlandsverkan och utiandsverkan.
Bortsett från situationen att reservbeslämmel-sen om utiandsverkan har
tillämpats kan här prövas endast verkan inom landet. Att gränsen mellan dessa
företeelser inle alllid behöver vara läll-dragen gäller redan nu. Särskilt kan
uppmärksammas faUet all svenska företag som samverkar på exportmarknaden kan ha
svårt all helt utan hänsyn till detta fritt konkurrera med varandra på
hemmamarknaden. På sätt som skadlighetsbegreppet är konstruerat finns dock
utrymme för alt la hänsyn till att de konkurrensbegränsande verkningarna i
Sverige kan vara en följd av ett samarbete på exportmarknaden. I fråga om de
straffbelagda förbuden kan detta vidare ge anledning till dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.2.3
Avgränsningen enligt den nya lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
uttalar att kollegiet har all la ställning till svensk konkurrenslagstiftning
med hänsynstagande till Sveriges förpliktelser på detta område i
internationella överenskommelser, för närvarande i frihandelsavtalen med EEC
och CECA (artikel 23 respektive 19) samt EFTA-konventionen (artikel 15). Då
förslaget till ny konkurrensbegränsningslag ej står i strid vare sig med
frihandelsavtalen eller EFTA-konventionen, har KK i detta avseende inga
invändningar mot dess bestämmelser. KK ansluter sig särskilt till utredningens
bedömning all systemet i förslagets 1 kap. 5 § med prövning av de enskilda
fallen av konkurrensbegränsning med verkan utomlands möjliggör en avvägning av
svenska intressen mot vad som är förenligt med våra internationella
förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
understryker betydelsen av del klargörande som utredningen gör beträffande
lagens territoriella tillämplighet. För att konkurrensbegränsningslagen skall
bli effektiv är del nödvändigt att den kan användas mot varje
konkurrensbegränsning med verkningar i landet. En förutsättning härför är att
den s.k. effektprincipen tUlämpas så att det är möjligt alt ingripa mot
konkurrensbegränsningar vidtagna i utlandet men med effekter i Sverige,
framhåller NO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
pekar på all utredningen vad gäller den föreslagna lagens territoriella
begränsning anger all tillämpningen av generalklausulen i 2 kap. 1 § i första
hand har sin inriktning på s. k. inlandsverkan. Domstolen fortsätter: Vidare
anförs i betänkandet rörande frågan, efler vilka linjer man skall avgöra
humvida inlandsverkan föreligger och vilken styrka denna verkan skall ha, att
lagförslaget bygger på all konkurrensbegränsningen skall vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>direkt
inriktad på den svenska marknaden och ha påtagliga effekter på denna marknad,
varvid anges att direkt inriktning bl. a. föreligger om det
konkurrensbegränsande förfarandet avser varor eller tjänster som tillhandahålls
på den svenska marknaden samt att i begreppet "påtaglig" ligger att
effekten på den svenska marknaden skall ha viss varaktighet och betydelse.
Härefter understryks i betänkandet all den föreslagna lagen inte bygger på att
del är av betydelse humvida ett utländskt företag har sill säte här i landet
eller på annat sätt är representerat här; också när så inte är fallet skall
lagen i princip kunna vara tUlämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MD hänvisar till att
innebörden i gällande rätt i aktuellt hänseende framgår av marknadsdomstolens
beslut i det s. k. Bayer-Kerr-ärendet. Av beslutet framgår bl. a. all vid avgörande
av om MD är behörig uppta talan avseende påstådd konkurrensbegränsning av ett
utländskt rättssubjekt till saklig prövning hänsyn skall tas till det utländska
företagets grad av anknytning till Sverige, varvid oUka anknytningsfakta såsom
t. ex. om företaget har egen representation i landet eller om det har för
avsikt att varaktigt etablera sig här bör beaktas. Utredningens angivande av
efler vilka linjer behörigheten skall bedömas överensstämmer således inte med
gällande rätt, uttalar domstolen, ulan ger ullryck för minoritetens uppfattning
beträffande behörighetsfrågan i Bayer-Kerr-ärendet. MD vill med skärpa
framhålla att, om en eventuell rätlsförändring i enlighet med utredningens
uttalande i behörighetsfrågan åsyftas, detta måste åstadkommas genom stiftande
av lag och inle kan ske genom ett uttalande i betänkandet om vad lagförslaget i
aktuellt hänseende bygger på.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges redareförening
poängterar all föreningen har haft anledning att särskilt intressera sig för
konkurrenslagstiftningens territoriella begränsning och att föreningen i ett
aktuellt fall låtit ulföra en rättsutredning om sjöfart och gällande
konkurrens, till vilken hänvisas i flera fall i betänkan-del. I betänkandet
anges, anför redareföreningen, att utredningen i denna del valt i princip samma
lösning i lagförslaget som enligt gäUande rätt. Föreningen vill i detta
sammanhang fästa särskild uppmärksamhet vid de slutsatser angående gränserna
för svensk konkurrenslagstiftnings tillämplighet på internationell sjöfart som
återges i den av föreningen ombesörjda rättsutredningen. Då enligt betänkandet
ingen ändring i sak föreslås beträffande den svenska konkurrenslagstiftningens
territoriella begränsning utgår redareföreningen från alt slutsatserna i
nämnda rättsutredning har beaktats under utredningsarbetet och att dessa
slutsatser därmed kan anses vägledande även för framtiden. Föreningen vill i
detta sammanhang särskilt understryka betydelsen av att följande två slutsatser
i rättsutredningen inte påverkas av nu aktuella lagändringar:
"Konkurrensbegränsande samarbete i trafik helt mellan utländska hamnar
faller utanför svensk konkurrensbegränsningslagstiftning också när denna trafik
i betydande utsträckning utnyttjas av svenska transportörer". -
"Svenska myndigheter har på antytt sätt erkänt linjekonferenssyslemei
såsom en väsenfiig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konkurrensstyrande
faktor på den internationella sjöfartens område. Linjekonferenserna utgör
alltså en av statsmakterna godtagen regleringsmekanism för internationeU
sjöfart. Detta ger sjöfarten en konkurrensrältslig särställning i förhållande
tUl andra näringsgrenar. Härigenom undantas ytterligare en rad fall från
ingripanden enligt KBL".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag uttala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig till en början slå fast att den nuvarande konkurrenslagstiftningen enligt
sin lydelse är tillämplig när relevanta effekter har uppstått på den svenska
marknaden, utan all någon begränsning därvid görs i fråga om var den
konkurrensbegränsande åtgärden har vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sin yttre form framträder därför lagen med anspråk på alt vara tillämplig i
fråga om varje utomlands föreliggande konkurrensbegränsning som medför dessa
effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
undantagslös tiUämpning av en sådan effektprincip kan dock av en rad olika skäl
vara ogörlig eller olämplig. Till en början kan de grundsatser som utbildas
inom den allmänna folkrätten utgöra hinder. I bilden ingår då även
traktaträllen, dvs. internationella avtal som ett land har förpliktat sig att
följa. Därutöver måste man uppmärksamma de allmänpolitiska frågorna. Ett
alltför vidsträckt hävdande av den nationella lagstiftningens räckvidd över
gränserna kan leda till motåtgärder som skadar den stat som ställer dessa
anspråk. Här kan nämligen andra staters suveränitetsintressen beröras på ett
sätt som leder till repressalier. Motåtgärderna kan vara av mycket skiftande
art. Exempelvis kan de komma till uttryck i form av handelspolitiska
vedergällningsaktioner. Så kan ske på den marknad som är aktuell i det enskilda
fallet. Men det kan också gälla andra vara-eller tjänsteområden. Motåtgärderna
kan vidare la sig formen av en konkurrenslagstiftning som i sin lur hävdar en
alltför vidsträckt extralerrito-riell tillämpning. Del kan också vara fråga om
lagstiftning som på annat sätt är direkt riktad mot exempelvis svenska intressen,
bl. a. i den formen att svenska företags verksamhet utomlands försvåras. Ibland
kan lagstiftningsåtgärder av detta slag ha det innehållet all den utländska
staten med tvångsmedel förbjuder sina medborgare alt hörsamma de tvingande
påbud som en annan stat riktar mot dessa med slöd av en extraterriloriell
tillämpning av sin nationella lagstiftning. Härvid uppkommer en lagkollision
där ett och samma rättssubjekt kan komma i en till del yttre omöjlig
handlingssitualion. I realiteten kan dock den sistnämnda statens möjlighet att
förverkliga sanktionsholet vara obefintlig när det gäller företag utanför dess
territorium. Å andra sidan kan det länkas alt denna stat söker ingripa mot
företaget vid ett senare tillfälle när detta är nåbart, exempelvis om det etablerar
sig pä statens territorium, eller alt nämnda stat riktar vedergällningsåtgärder
mot helt andra förelag från samma land, befintliga inom dess område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
problem som här avtecknar sig kan alltså sägas vara av främst folkrättslig,
allmänpolitisk, juridisk-ieknisk och praktisk art.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det först gäller de folkrättsliga frågorna vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TUl grand för den nya
konkurrenslagen måste givetvis läggas att den inle får tillämpas
extraterritoriellt i en utsträckning som strider mot de folkrättsliga
principerna. Hit hör bl. a. respekten för den enskilda slatens territoriella
integritet och maktmonopol inom sitt område samt — å andra sidan — skyldigheten
för denna stat att därvid respektera immunitet och att inte heller i övrigt
utöva obegränsad judiddl eller exekutiv makt mot främmande stat eller
medborgare inom territoriet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mellan staterna föreligger
alltså ömsesidiga folkrätlsliga rättigheter och förpliktelser som får omedelbar
återverkan på de formella och praktiska möjligheterna att hävda en mer eller
mindre vidsträckt extraterriloriell tillämpning av en konkurrenslagstiftning.
På sätt som konkurrensutredningen har uttalat kan dock de folkrättsliga
principerna vara ganska oklara. Till detta bidrar att folkrättens innehåll inte
är statiskt. I stäUet kan principerna befinna sig i utveckling genom
nytillkommen slatspraxis. Utvecklingstendenserna därvidlag kan på vissa
områden vara myckel svåra alt skönja, bl. a. mot bakgrand av att olika grupper
av nationer har skilda intressen, ibland också sinsemellan i en grapp. Därför
kan man inte i allmängiltiga termer ange det närmare innehållet i de
folkrättsliga principer som framdeles kommer alt avgränsa den nya
konkurrenslagens räckvidd i territoriellt hänseende. Däremot är det möjligt att
något beröra i vilken riktning man i nuläget synes böra utsträcka anspråken på
extraterriloriell tillämpning av den nya lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är del
av betydelse att vid bedömningen skilja mellan, å ena sidan, frågan om
konkurrenslagens formella tillämplighet och, å den andra sidan, lämpligheten av
all i ett enskilt fall använda den tillämplighet som kan föreligga för att söka
rikta ett samhällsingripande mot ett visst utländskt företag för förfaranden
som detta har bidragit till utanför Sverige. Vidare bör man skilja mellan de
principer som f. n. kan vara ägnade att ligga tiU grand för lagen saml tekniken
för att säkerställa att lagen kan tillämpas på ett sätt som står i
överensstämmelse med allmän folkrätt och samtidigt stöder befogade svenska
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är min bedömning alt
anspråk på extraterritoriell tillämpning inle bör upprätthällas i fråga om alla
utomlands förekommande konkurrensbegränsningar som har negativa ekonomiska
verkningar på den svenska marknaden (inlandsverkan). Alt å andra sidan
inskränka lagens räckvidd till fall då del utomlands befintliga företaget har
en mer eller mindre påtaglig anknytning till Sverige synes mig tveksamt. Själva
konkurrensbegränsningen eller dess effekter kan ju - även när en sådan anknytning
saknas - ha en särskild, kanske avsedd inriktning på den svenska marknaden och
få sådana verkningar här som sammantaget gör det naturligt för oss att, med
sikte på bl. a. sådana fall, i förväg ha markerat i vår lagstiftning ett
anspråk på att kunna sätta in motåtgärder i de fall och former som vi finner
lämpliga. Alt konkurrenslagen bör äga tillämplighet i situationer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
denna art synes mig välförenligl med vad som f. n. får antas vara sedvanerätt
på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund kan jag i princip ansluta mig till den åsiktsriktning som
företräds av bl. a. den rätlsvetenskapliga litteraturen och av konkurrensutredningen.
' Jag hänvisar till vad utredningen har uttalat om en direkt inriktning på den
svenska marknaden och påtagliga effekter på denna marknad. Det måste emellertid
ankomma på rältslilllämpningen alt pröva närmare vad som därvidlag bör gälla
och alt anpassa bedömningarna efter den utveckling som kan ske på folkrättens
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den tekniska frågan är del min uppfattning att man kan välja samma lösning som
enligt KBL. Jag anser det alltså inle nödvändigt att låta de begränsningar den
allmänna folkrätten lägger på en extraterriloriell tillämpning komma till
uttryck i själva lagtexten. Den nya konkurrenslagen skiljer sig därvidlag föga
från vad som gäller på näraliggande områden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag går nu över till
tillämpningsfrågan, dvs. frågan om huruvida man i de enskilda fall som har
utländsk anknytning och som faller inom den nya lagens räckvidd bör ingripa med
slöd av lagen. Här berörs inle bara juridisk-tekniska utan även praktiska
aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan de faktiska omständigheterna i dessa fall skifta så starkt alt
de inte är meningsfuUt all söka lämna några allmänna anvisningar. Avvägningen
måste också här liksom f n. ankomma på de rättstillämpande myndigheterna. Jag
delar konkurrensutredningens uppfattning att det i vissa fall kan vara faktiskt
omöjligt för de svenska myndigheterna alt gripa in mot ett utiändskl förelag. 1
andra fall kan det vara en lämplighels-fråga om den svenska lagstiftningen bör
tillämpas eller ej. Vad man härvidlag kan behöva fästa avseende vid är att en
lagkollision föreligger. Är ett utiändskl förelag villigt att uppträda som part
i ett konkurrensbegränsningsärende kan dock delta ha en betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vUl vidare allmänt uttala följande. Internationella konkurrensbegränsningar
med skadliga verkningar över nationsgränserna bör enligt min mening mötas med
så effektiva motåtgärder som möjligt. Det är dock otillfredsställande om den
enskilda staten söker tillgodose önskemålen därvidlag genom mer långtgående
anspråk på extraterritoriell tillämpning av sin konkurrenslagstiftning. I
längden måste detta leda till svåra konfliktsituationer och motstridiga
anspråk från skilda stater. Därför är det angeläget att Sverige liksom övriga
stater samverkar på det internationella planet för att få till stånd de
önskvärda motåtgärderna. Jag kommer i det följande (3.9) att la upp den
betydelsefulla frågan om internationeU samverkan mot skadliga konkurrensbegränsningar.
Därvid behandlar jag också den av utredningen föreslagna regeln om ingripande
mot konkurrensbegränsningar som har verkan utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
pä denna punkt det förut anförda arbetet av Bernitz m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad Sveriges redareförening har anfört
vill jag understryka vad jag tidigare har uttalat, nämligen att det måste vara
en uppgift för rättstillämpningen att med ledning av omständigheterna i de
enskilda fallen pröva bl. a. frågan om den nya konkurrenslagens räckvidd och
möjligheterna alt gripa in med slöd av lagen. Detta gäller givetvis såväl på
kommunikationsområdet som beträffande näringsverksamhet i övrigt. Frågan om
särregleringars inverkan på de konkurrensrältsliga bedömningarna behandlar jag
genereUt i följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.3 Rättslig eller annan särreglering 3.6.3.1 Bakgrand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av KBL finns en mängd regler eller normer som
också inverkar styrande på företagens handlingssätt. Som en följd av, eller i
samband med, sådana regleringar kan det uppslå konkurrensbegränsningar. Dessa
ingår ibland som ett väsentligt led i systemet. I andra fall kan konkurrensbegränsningen
exempelvis vara en biverkan av regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under åberopande av delta redogjorde departementschefen
vid tUlkomsten av KBL för sin syn på dessa och hithörande frågor. Han uttalade
därvid bl. a. följande (prop. 1953:103 s. 226 ff.):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom de sakkunniga framhållit kan den föreslagna
lagstiftningen enligt<br>
sakens natur icke åberopas gentemot offentiiga regleringar med konkur<br>
rensbegränsande verkningar. En annan sak är, såsom jag redan tidigare<br>
understrakil, att statsmakterna även här bör söka främja betingelserna för<br>
fri konkurrens. De statliga regleringar, som av olika skäl befinns nödvän<br>
diga, bör alltså utformas på ett sådant sätt all konkurrensen ej hämmas i<br>
större utsträckning än nödvändigt. Att dessa synpunkter beaktas, då redan<br>
bestående regleringar överses eUer fråga blir om nya, är högeligen angelä<br>
get. Av vikt är också att tillämpningen av befintliga offentliga regleringar<br>
sker på sådant sätt, att konkurrensen ej i onödan begränsas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bortsett från att en offentlig reglering i sig själv kan
innebära en begränsning av konkurrensen, förekommer det ofta, att statliga
regleringar är intimt förbundna med konkurrensbegränsningar, åstadkomna av enskilda.
I många fall är dylika konkurrensbegränsningar en följd av den offentliga
regleringen, som icke förutsetts av statsmakterna och som icke är vare sig
ofrånkomlig eUer av värde för regleringens riktiga tillämpning. I likhet med de
sakkunniga, vilkas uppfattning i detta hänseende icke blivit motsagd, anser
jag, att sådana konkurrensbegränsningar bör bh föremål för samma behandling och
bedömning som andra enskilda konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid utgör, såsom förat antytts, en av enskilda
sammanslutningar eller företagare anordnad konkurrensbegränsning stundom en
föratsättning för den offentiiga regleringens tillämpning eller också en
ofrånkomlig och förutsedd följd av denna. Såsom exempel på
konkurrensbegränsningar av detta slag har de sakkunniga anfört av
jordbrakskooperalionen genomförda konkurrensbegränsningar, som är av väsentlig
betydelse för den statliga jordbraksregleringens genomförande. I anslutning
därtill har de sakkunniga betecknat det som uppenbart, att dylika
konkurrensbegränsningar icke kan betraktas såsom skadliga i lagens mening.
Vissa remiss-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>myndigheter
har uttalat sin anslutning till denna uppfattning, och jord-braksnämnden har
förordat ett uttryckligt undanlagssladgande för sådana privata
konkurrensbegränsningar. Andra remissmyndigheter har bestritt, att jordbrakels
organisationer över huvud bör vara berättigade till någon särställning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redan i annat sammanhang
har fastslagits, att den nya lagens syfte är att motverka endast sådan
konkurrensbegränsning inom näringslivet, som föranleder ur allmän synpunkt
skadliga verkningar. Det har framhållits, att emellanåt andra samhällehga
hänsyn än önskemålet om fri konkurrens kan både motivera åtgärder av
konkurrensbegränsande effekt och ursäkta verkningar, som eljest skulle anses
skadliga. I departementsförslaget har detta uttryckts så att
konkurrensbegränsningen skall vara all bedöma såsom otillbörlig. Vid
bedömningen måste en avvägning ske mot andra samhälleliga intressen, som också
är förtjänta av hänsyn. Del ligger i sakens natur, att en av enskilda
företagare eller sammanslutningar anordnad konkurrensbegränsning, som är det
direkta och avsedda resultatet av en offentlig reglering eller en ofrånkomlig
följd av densamma, icke kan sägas vara otillbörlig. Statsmakterna har ju i
dylika fall redan vid regleringens genomförande funnit, att de intressen, som
ur aUmän synpunkt talar för den offentliga regleringen, väger tyngre än den
nackdel, som ingreppet i konkurrensen utgör. Att i lagen upptaga ett
uttryckligt undantagsstadgande för dylika konkurrensbegränsningar finner jag
knappast erforderligt. Jag ansluter mig aUtså i denna del till de sakkunnigas
uppfattning. Avgörandet huravida en konkurrensbegränsning har ett sådant samband
med den offentliga regleringen, att den redan till följd härav måste anses
tillbörlig, får överlämnas till näringsfrihelsrådets avgörande. Att
svårbedömbara gränsdragningsfrågor här liksom i andra fall uppkommer kan icke
undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av jordbrakskooperationen genomförda konkurrensbegränsande åtgärderna
sammanhänger i många fall intimt med den statliga jordbruksregleringen. 1
främsta rammet gäller detta de åtgärder, som avser insamling och, ehuru i
något lägre grad, förädling av jordbraksprodukterna. I flertalet dylika fall
bör enligt min uppfattning sambandet med den statliga jordbruksregleringen
beaktas på det sätt, som här anförts. Vad angår distributionen av
jordbraksprodukter är sambandet med jordbmksregle-ringen i såväl
grosshandelsledet som delaljhandelsledet i allmänhet väsentligt svagare.
Endast i undantagsfaU synes det kunna föranleda, att konkurrensbegränsningar i
dessa hänseenden skall betraktas såsom i och för sig tillbörliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med ändringen i KBL år 1956 uttalade (prop. 1956:148 s. 39)
departementschefen bl. a. att det var tydligt att samhällsskadlighel inte kunde
anses föreligga i sådana av kommerskollegium och NFR påtalade fall då
ofullständighet i konkurrensen är en omedelbar följd av naturlig varaknapphet,
lagstiftning eller statlig reglering. Detta gällde självfallet, tillade han,
också verksamheten inom jordbrakets ekonomiska föreningsrörelse i den mån den
följde de riktlinjer som hade dragils upp av statsmakterna i samband med
jordbruksregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang kan återges ett uttalande år 1967 (prop. 1967:95 s. 280 o.
f.). Departementschefen anförde där bl. a. följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att söka upprätthålla den med gränsskyddet avsedda prisnivån vidtas f. n.
marknadsreglerande åtgärder. Dessa åtgärder går främst ut på att ta hand om
eller förmedla avsättningen av överskott på olika produkter.
Jordbraksutredningen har ansett all det, i avvaktan på alt självförsörjningsgraden
sjunker till den av utredningen på längre sikt förutsatta nivån, är nödvändigt
att behåUa systemet med marknadsreglerande åtgärder. Även om jag i princip
anser alt jordbrakel självt borde heh ansvara för avsättning och tillfällig
lagring av uppkommande överskott av jordbraksprodukter, finner jag del i
nuvarande överskoltsläge ofrånkomligt att liksom hittills åtgärder vidtas inom
ramen för jordbraksregleringen för att åstadkomma balans på den inhemska
marknaden för jordbrakets produkter och därigenom så långt möjligt söka
upprätthålla den med gräns-skyddet avsedda prisnivån. Jag vUl emellertid
framhålla att de kostnader, som uppkommer för avsättning av överskotten, liksom
hiltUls bör återverka på jordbrakets intäkter och i princip belasta de
produktionsgrenar där överskott uppkommer. De nuvarande marknadsreglerande
åtgärderna är ofta komplicerade och till sina verkningar svåröverskådliga. Det
är därför angeläget att åtgärderna och därmed i princip regelsystemet ej ges
större omfattning än som är oundgängligen nödvändigt. Enligt min mening bör på
sikt åtskilliga förenklingar i förhållande till det nu gällande regleringssystemet
kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbraksutredningen
har övervägt om de marknadsreglerande åtgärderna bör handhas av statlig
myndighet eller, såsom nu delvis är fallet, av särskUda regleringsföreningar
som slår under statiig kontroU och insyn. Utredningen har funnit det mest
ändamålsenligt att åtgärderna fullgörs av regleringsföreningar inom i princip
samtliga varaområden. Sålunda bör enligt utredningen producentkooperaliva organ
ej ombesörja marknadsreglerande åtgärder utan regleringsföreningar bör
inrättas även för mjölk och mjölkprodukter samt för fabrikspotatis och
produkter därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar jordbraksutredningens uppfattning att de marknadsreglerande åtgärderna i
princip bör fullgöras av särskilda regleringsföreningar. Till frågan att
inrätta nya sådana föreningar återkommer jag i det följande. 1 fråga om
sammansättningen av föreningarnas styrelser ansluter jag mig i huvudsak till
utredningens förslag och förordar att i styrelserna förutom representanter för
staten, jordbraket saml handel och industri bör ingå företrädare för
konsumenterna. Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ls bemyndigande, statens
jordbruksnämnd bör äga meddela de föreskrifter som erfordras för att i fråga om
befintliga regleringsföreningar genomföra vad jag nu förordat och de övriga
omläggningar av föreningarnas verksamhet som kan vara behövliga. Bl. a. bör
prövas i vUken omfattning beslut bör understäUas jordbruksnämndens prövning.
Vidare kan del visa sig lämpligt att i vissa fall samordna kansliorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksutredningen
har i fråga om sambandet mellan marknadsregleringarna och näringsfriheten
framhållit angelägenheten av alt dessa regleringar utformas så att varje
tvivel är uteslutet om en viss privat reglering är en omedelbar följd av en statlig
reglering och därmed i princip är undantagen från bestämmelserna i lagen den
25 september 1953 (nr 603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning
inom näringslivet. För att åstadkomma detta bör enligt utredningen alla
statliga marknadsregleringar göras så fuUständiga, ges en sådan utformning och
tillämpas så att syftet med prissättningen för varje enskild vara kan
genomföras utan att detta föratsätter särskild medverkan i
regleringsverksamheten eller kompletterande regleringar från jordbrakels
ekonomiska föreningsrörelses sida.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att det såväl ur producent- som konsumentsynpunkt är angeläget att inom
jordbrukssektorn så långt möjligt tUlämpas samma principer i fråga om
konkurrens som för näringslivet i övrigt. De marknadsreglerande åtgärder som
ingår i jordbruksregleringen medför ofrånkomligen ati konkurrensen inom
jordbrukssektorn i viss mån begränsas. Defta understryker angelägenheten av
att, såsom jag nyss berört, marknadsregleringarna ej görs mera omfattande än
som är oundgängligen nödvändigt. Del är också enligt min mening av stor vikt
all ifrågakommande marknadsregleringar heh åvilar stathg myndighet eUer de
nyss nämnda regleringsföreningarna. Detta innebär i princip att jordbrukels
ekonomiska föreningsrörelse bör befrias från åligganden av detta slag och
sålunda som jordbraksutredningen framhållit i konkurrenshänseende bör kunna
bedömas enligt samma normer och från samma utgångspunkter som aUmänl gäller.
Jord-brukspriskommitlén har mot bakgranden av vad jordbraksutredningen anfört i
ämnet utialat ati sedan de ändringar i regleringssystemet vidtagits, som
kommittén föreslår, det i allmänhet ej torde erfordras andra marknadsreglerande
åtgärder än dem som åvilar statens jordbruksnämnd eller regleringsföreningar.
Enligt kommittén bör dock under den närmaste regleringsperioden för
mjölkregleringen gälla vissa undantag som jag återkommer till i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särregleringar
behöver inte nödvändigtvis ha formen av en särskild lag eller annan författning.
Det kan räcka med att étt specieUt regleringsmönster har trängt igenom och
erkänts genom statsmakternas handlande. Som exempel på olika regleringar har i
ett rätlsvelenskapligl arbete nämnts regler om etablering, prissättning och
konkurrensförhållanden inom viss eller vissa branscher. Del kan också vara
fråga om ordnings-, sundhels-eller säkerhetssynpunkter. På denna punkt sägs
vidare följande:'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
växande utsträckning förekommer som komplement till eller ersättning för
särregleringar i författningsform sådana antagna normer eller riktlinjer som
har en från juridisk synpunkt lösare karaktär, men dock i praktiken fyller en
styrande funktion. Ett särskUt viktigt exempel är riktlinjer som riksdagen har
antagit för politiken på ett visst område. Man kan vidare nämna avlal eller
liknande uppgörelser ingångna mellan företrädare för det allmänna och
branschorganisationer eller förelag. Ett ytteriigare exempel är internationeUa
konventioner som ännu inle ratificerats av Sverige men som tillkommit under
svensk medverkan och som avses bli antagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KBL:s
tillämpningsområde begränsas alltså i realiteten av särregleringarna. Det rör
sig om en elastiskt och över tiden föränderiig begränsning av KBL:s räckvidd.
Införs en ny särreglering,.som innefattar konkurrensbegränsande regler om t.
ex. marknadsinlräde eller prissättning, inskränks i motsvarande mån
möjligheterna ati tiUämpa KBL. Slopas däremot en tidigare gällande särreglering
av motsvarande slag, vidgas härmed automatiskt KBL:s räckvidd. KBL innefattar
m. a. o. den allmänna marknadslagstiftningen på konkurrensområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
det fönit anförda arbetet av Bernitz m. fl., s. 102 f. och 128.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel på den rättsUga bedömningen av en särreglerings förhållande till
generalklausulen i 5 § KBL utgör det s.k. SAS-ärendet (MD 16/1973, PKF
1973:7-8). SAS hade ensamrätten till regdbunden luftfart inom Skandinavien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
SAS-koncernen ingick charlerflygföretagel Scanair. MD fann utrett all nämnda
förelag — men inle charterflygbolagen utanför koncernen — i viss omfattning
hade medgett sådan rabattering beträffande anslutningsresor med SAS som SAS bar
ansvaret för. Därvid hade SAS visserligen debiterat Scanair ordinarie priser
men på förhand iklätt sig ansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av Scanairs
rabattgivning och i samband med boksluten tillfört Scanair belopp som täckte
även rabatteringarna. MD ansåg alt del relevanta i ärendet var att SAS hade
iklätt sig ansvar för Scanairs rabattgivning. Denna konkurrensbegränsning
medförde enligt MD en allvarlig risk för alt charterbolagens näringsverksamhet
försvårades ävensom risk för att effektiviteten inom charterflygmarknaden
hämmades och alt prisbUdningen .på längre sikt otillbörligt påverkades. Konkurrensbegränsningen
hade dock inle påvisats alltjämt förekomma. Omständigheter som skulle kunna
anses innefatta så konkreta risker för dylik prisdiskriminering inom den
överblickbara nära framtiden att de motiverade ett ingripande från MD hade
inte anförts. - NO hade i andra hand påstått skadlig verkan till följd av all
SAS hade låtit rabatteringen upphöra i StäUet för alt utsträcka den till alla
charterflygbolag och att SAS inle gav tillräckligt höga rabatter på
anslutningsflyg inom Sverige. NO åberopade därvid bl.a. att SAS inte - genom
att söka utverka en s.k. government request - möjliggjorde och lämnade
rabattering av biljettpriserna såvitt angick resande som ville utnyttja
reguljära Unjer för att vinna anslutning tUl charterflyg. MD uttalade härvidlag
att - heh bortsett från frågan, huravida SAS skulle kunna lyckas utverka en
government request med dylik rabat-teringsbefogenhet såsom effekt — SAS'
underlåtenhet att på av NO åsyftat sätt gynna just charterresenärer över huvud
tagel inte innebar all SAS därmed kunde sägas utnyttja sin ställning till att begränsa
konkurrensen i högre grad än vad SAS' av statsmakterna tillförsäkrade position
i sig innebar. Att denna underlåtenhet skulle såsom sådan kunna läggas SAS till
last såsom konkurrensbegränsning kunde följaktligen inle hävdas. Detta gjorde
sig i motsvarande mån gällande i frågan om SAS inle lämnade lillräckhgt höga
rabatter på anslutningsflyg inom Sverige. Inte heller med avseende pä sin
prissättning i denna del kunde SAS sägas utnyttja sin ställning på ett
otillbörligt sätt. — NO:s talan lämnades ulan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningen
meUan KBL och en rättslig särreglering har också prövats av MD i det tidigare
nämnda beslutet nr 21/1978 (PKF 1978:10) angående parkeringsverksamheten vid
Arlanda. Luftfartsverket invände att MD saknade behörighet alt uppta NOs talan
tiU saklig prövning, eftersom verket erhållit en exklusiv rätt att handha
parkeringsrörelsen vid bl. a. Arlanda flygplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
verkets inslraktion (1967:339) anges alt detta driver och förvaltar statens
flygplatser för civil luftfart och därmed sammanhängande rörelse. I prop.
1967:57 angående rikfiinjer för luftfartsverkets verksamhet och orga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nisation
uttalade departementschefen i fråga om omfattningen av verkets verksamhet bl.
a. att luftfartsverket bör förvalta och driva statliga flygplatser samt
förklarade sig vidare i huvudsak inte ha något att erinra mot ett uttalande av
1963 års luftfartsutredning enligt vUken verket också borde utveckla den del av
stationstjänsten som är ramptjänst och komplettera den tiU flygtrafiken knutna
verksamheten med annan verksamhet som indirekt anknyter till flygplatsen. -
Domstolen ansåg att det av utredningen torde kunna sägas framgå att verket har
att tillse att erforderliga parkeringsmöjligheter finns tillgängliga vid
landets civilflygplatser. Ur de aktuella källorna kunde emellertid enligt MD
inte härledas att man med den rättsliga reglering som bestämmer omfattningen av
verkets verksamhet direkt avsett att - med uteslutande av andra företag -
förbehålla luftfartsverket rätt att driva parkeringsrörelse vid civila
flygplatser. Detta var enligt domstolen inte heller vad som skulle vara att
betrakta som en faktisk konsekvens av den ifrågavarande regleringen i
instraktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal ärenden som har rört särregleringars betydelse har prövats av NO. Det
har då gällt bl. a. det jordbruksreglerade området. När exempelvis ohka fall
av leveransvägran har ansetts inte ha vare sig direkt eller indirekt samband
med jordbruksregleringen har ingripande skett i vanlig ordning.' Vidare kan
nämnas några ytterligare exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
olika håll i landet hade bussföretag, verksamma inom samma område, bildal en
gemensam bussbeställningscentral med uppgift att motta, pris-sätta och fördela
beställningar av bussresor Körningarna fördelades mellan medlemsföretagen efter
bestämda kvoltal. I fråga om prissättningen gällde i princip, att av
vederbörande länsstyrelse enligt yrkestrafikförord-ningen fastställda
maximitaxor skulle tillämpas. NO inriktade i första hand sin bedömning på
bussbestäUningscentralen i Jönköping. NO fann det tveksamt om centralens
verksamhet var förenlig med anbudskartellförbudet i 3 § KBL men grandade sin
bedömning på generalklausulen i 5 § KBL. NO konstaterade att centralens
tiUkomsl hade medfört prishöjningar utöver inträffade kostnadsstegringar genom
att anbudskonkurrensen satts ur spel. Prishöjningarna hade visserligen inte
gått utöver den av statsmakterna sanktionerade maximilaxan, men del var fråga
om ett organiserat samarbete i syfte alt uppnå de i taxan angivna priserna.
Samarbetet hade medfört att centralen hade fått monopol på
bussbeställningstrafiken på orten, vilket omöjliggjorde köpslagan. Sedan NO
hade funnit samarbetet inom centralen medföra skadlig verkan enligt 5 § KBL,
utträdde SJ jämte ytterligare ett företag ur samarbetet. NO:s agerande ledde
tUl en avveck-hng av systemet med bussbeställningscentraler. (NO dnr 124/1962,
PKF 1965:3.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
reseföretag hemställde om åtgärder från NO:s sida i anledning av att SJ hade
givit ett visst företag i branschen 25% rabati vid anslutningsresa per tåg
till företagets sällskapsresearrangemang utan att ge konkurrentföretag
motsvarande förmån. Sedan NO tagit upp saken, frånföll SJ sin ståndpunkt. (NO
dnr 244/1966, PKF 1967:1-2.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Se Martenius, Lagstiftningen om konkurrensbegränsning, Stockholm 1965, s. 184
f.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
aktionsgrapp på Golland hävdade hos NO att Linjeflyg AB (LIN) otUlbörligt
utnyttjade sin monopolställning genom för hög prissättning till men för
befolkningen och företagsamheten på Gotland. NO fann sig emellertid inte kunna
ingripa mot LIN:s monopolställning med hänsyn till att regeringen, genom alt
endast bevilja LIN tillstånd enligt luftfartslagen för regelbunden trafik
mellan Gotland och fastlandet, givit LIN denna ensamrätt. Inte heUer fann sig
NO kunna ingripa mot LIN:s taxesättning, eftersom denna i enlighet med
regeringens föreskrifter vid trafiktillståndets lämnande hade prövats och
godkänts av luftfartsverket. (NO dnr 17/1969, PKF 1970:4)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO har ansett sig inte
kunna ingripa mot påstådda diskriminerande effekter av att en länsstyrelse med
stöd av lagen (1977:293) om handel med drycker vägrat en restaurang
vinrältigheter (NO dnr 273/1980, PKF 1981:1-2). -</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett annat ärende rörde ett
beslut av bankerna att sänka inlåningsräntorna med en halv procentenhet. Det
framkom att beslutet fattals i samråd mellan bankerna. Den samordning som
förekommit mellan bankerna hade emellertid sin grand i riksbankens beslut om
diskontohöjning några veckor tidigare samt påpekanden som riksbanken i
anslutning härtill och vid senare tillfällen gjort till bankerna beträffande
effekterna på deras lönsamhet och riksbankens strävan att stimulera
allmänheten till köp av statspapper. NO fann sig mot denna bakgrand inte böra
göra gällande alt vad som framkommit om samråd meUan bankerna medförde från
allmän synpunkt skadlig verkan enligt KBL (NO dnr 47/1981, PKF 1981:3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det praktiska arbetet hos NO är det ganska vanligt att missnöjda företagare
eUer konsumenter vänder sig tUl NO och klagar över konkurrensbegränsande
verkningar av rättsliga särregleringar. Är del juridiskt klart att något
ingripande med stöd av KBL inle kan ske upplyser NO om detta. I andra fall tar
NO upp anmälan till behandling i avsikt att klarlägga rättsläget. Även om det
sedermera visat sig att den rättsliga särregleringen hindrade ingripanden
enligt KBL, har det förekommit att myndigheter som tillämpar särregleringen
tagit intryck av NOs utredning och sökt att i fortsättningen beakta
konkurrensaspekterna i högre grad än tidigare. NO har också i några fall genom särskilda
skrivelser fäst regeringens uppmärksamhet på konkurrensbegränsande effekter av
särregleringar, t. ex. i fråga om taxitrafiken och den officiella provnings-
och kontrollverksamheten (NO dnr 541/1977, PKF 1977:2, och NO dnr 279/1978, PKF
1980:3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.2
Konkurrensutredningens överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
hänvisar till de nyss redovisade principer som gäller i fråga om KBL:s
förhållande till rättslig eller annan särreglering och uttalar alt dessa läggs
till grand också för lagförslaget. Vidare anför utredningen följande: Konkret
innebär detta att även den nya lagen i fråga om generalklausulen i 2 kap. I §
uttrycker allmänna regler som får vika för detaljerade särregler om hur företag
skall förfara i visst hänseende, när de konkurrensbegränsande effekter
särreglerna har kan sägas vara nödvändigt och med avsikt förbundna med dem
eller en ofrånkomlig följd av dessa. Det är här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alltså
fråga om vad som inte sträcker sig utöver direkta och avsedda följder av en
särreglering. Går förfarandet längre än så kan dock i princip ingripande ske
med stöd av 2 kap. I § lagförslaget. - 1 fråga om del kriminaliserade området
gäller enligt allmänna principer att förbuden inte är tiUämpliga när i en annan
lag uttryckligt har för visst fall legaliserats del enligt lagförslaget
otillåtna förfarandet. I fråga om annan särreglering, som saknar denna
statsrättsliga dignitet, torde dock krävas att dispens måste sökas beträffande
ett förbjudet förfarande även om det exempelvis är ett utflöde av det allmännas
politik på visst område. Del kan då förutsättas att MD vid prövningen av
dispensansökningen fäster särskilt avseende vid att det otillåtna förfarandet i
ett speciellt fall har fått samhällets godkännande. Genom detta föreligger
därför skäl för dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.3
Avgränsningen enligt den nya lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
lar upp frågan om förhållandel mellan jordbrukspolitiken och
kon-kunenspolitiken. Förbundet anför bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1977/78:19 om "Nya riktlinjer för jordbrukspolitiken m.m."
uttalade departementschefen, all han i likhet med 1972 års jordbruksuired-ning
ansåg att de på producentkooperaliv grund uppbyggda mejeri- och
slakteriföreningarna ger effektivitetsfördelar. Den ägare- och
företags-straktur som råder har bl. a. möjliggjort anläggningar av stora
produktionsenheter med planmässig uppsamling och distribution saml
produktutveckling, vilket kommit både producenter och konsumenter till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU de farhågor som stundom framförts om att bristen på konkurrens,
särskilt på mejeriområdet, skulle leda till försämrad effektivitet hade
jordbruksutredningen undersökt möjligheterna att föra över prissättning och
prisreglering för kött- och mjölkprodukter från partiledet till producentledet.
Utredningen ansåg dock att någon ändring inle var motiverad men föreslog vissa
åtgärder i syfte att garantera en önskvärd effekti-vitetsulveckling och
tiUfredsställande konkurrens inom de förädlingsled som omfattas av
jordbruksprisregleringen. LRF noterar här uppskattningen av det marknadssystem
som till väsentlig del bygger på de lantbruks-kooperativa förelagens nuvarande
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Garantier
för en tillfredsställande konkurrens inom förädlingsledet borde enligt
departementschefen kunna erhåUas genom alt slatsmakternas insyn i
konkurrensförhållandena utökades, samtidigt som möjligheterna till ingripanden
vid eventueUt uppkommande missförhållanden förbättrades. Ingenting hade dock
framkommit som visade att missförhållanden skulle föreligga och att svårigheter
skulle kunna uppslå alt vid en sådan eventualitet få dem tillrättalagda.
Jordbruksutredningen framhöll (prop. 1977/ 78:19, s. 93):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"NOs verksamhet
omfattar inle de konkurrensbegränsningar som kän ingå som ett led i en
offentlig reglering och inte heller sådana av enskilda sammanslutningar eller företagare
anordnade konkurrensbegränsningar som utgör en föratsättning för den offentliga
regleringens tillämpning eller en ofrånkomlig och fömlsedd följd av denna. Det
får emellertid inte anses uteslutet att missförhållanden kan uppkomma till
följd av sådana konkur-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rensbegränsningar
som faller utanför NOs ämbetsområde. Del bör inom ramen för
jordbruksprisregleringen finnas möjlighet att pröva och vid behov ingripa mot
sådana missförhållanden. Det bör ankomma på jord-braksnämnden alt bereda och
besluta i här angivna frågor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
och riksdagen antog jordbraksutredningens förslag på nu berörd punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksutredningen
föratsätter uppenbarligen alt det finns ett samband mellan offentlig
regleringsverksamhet och vissa konkurrensbegränsningar inom
lantbmkskooperalionen. Frånvaro av offentliga reglerings-uppgifter för
föreningarna utesluter heller inle detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såsom framgår av del
anförda har statsmakterna sökt föriägga marknadsregleringarna på jordbrukels
omåde till statliga eller halvstalliga organ. Enligt 1967 års riksdagsbeslut -
som i detta hänseende inle förändrats genom senare riksdagsbeslut - borde
jordbrukets föreningsrörelse befrias frän åligganden av marknadsreglerande
slag. Del framhölls, som nämnts, att / allmänhet skulle inle andra
marknadsregleringar än dem som åvilar jordbraksnämnden eller
regleringsföreningarna erfordras. Ett visst utrymme lämnades alltså.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av utav jordbruksnämnden och regleringsföreningarna handhavda
marknadsregleringar företas alltjämt viss regleringsverksamhet genom
lantbrukets ekonomiska föreningsröfdse. Viss föreningssamverkan i och genom
lantbmkskooperationens riksorganisationer kan dessutom på sill sätt både anses
betinga och betingas av statliga regleringsåtgärder. Statsmakternas insyn på
området är myckel god och verksamheten handhas direkt på jordbmksnämndens
uppdrag och med nämndens goda minne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör i delta sammanhang understrykas, alt de nuvarande marknadsregleringarna
som bl. a. föreningarna deltar i är en förutsättning för den prisnivå som utgör
utgångsläget vid överläggningarna mellan statsmakterna, lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen om prissättningen på
jordbrakels produkter. Ändras förutsättningarna för dessa marknadsregleringar påverkar
detta den prisnivå man har att utgå ifrån i förhandlingarna och därigenom också
jordbrukarnas inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
ovan anförts visar enligt LRF:s mening klart att det finns kopplingar mellan
konkurrensbegränsningar inom lantbrukskooperationen och jordbraksregleringen.
Omfattningen härav är dock inle i detalj klarlagd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anför vidare bl. a. att kriminaliseringen av pris- och
marknadsdel-ningssamarbete vållar problem. Förbundet anser det såväl
principiellt felaktigt som praktiskt olämpligt alt tillämpa ett
dispensförfarande i MD för de principiella och komplexa frågor som sammanhänger
med jordbraksregleringens räckvidd visavi konkurrensbegränsningar inom
lanlbrakskoope-rationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag uttala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar det synsättet att tillämpningsområdet för en konkurrenslagstiftning i
realiteten bör vara begränsat av särregleringar som är ett ullryck för
samhäUets syn på hur verksamheten bör bedrivas på ett visst område. På denna
punkt rör del sig på sätt som tidigare har uttalats om en elastisk och över
tiden föränderlig begränsning som bör gälla också i fråga om tillämpningen av
missbraksbeslämmelsen i den nya konkurrenslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klarast
framträder detta förhållande då särregleringen är inrymd i en lag eller annan
författning. Ett konkurrensbegränsande beteende som är konformt med
statsmakternas tvingande normgivning kan inte bedömas vara OtiUbörligt från
allmän synpunkt. Men också utan att beteendet kan förklaras av en sådan
normgivning kan slutsatsen ibland vara densamma. Ett exempel som har nämnts är
riktlinjer som riksdagen har antagit för politiken på ett visst område. Man
kan sammanfatta detta så all staten genom att anbefalla beteendena har tagit
över ansvaret för deras förenlighet med det allmännas intressen. Uppenbarligen
saknas då fog att använda de former för samhällsingripanden på missbruksområdet
som den nya konkurrenslagen inrymmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört tecknar en viktig princip för rättstiUämpningen. Den
beskrivna situationen framstår dock som starkt förenklad när man jämför med de
praktiska problem som kan möta våra konkurrensvårdande myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av tvingande normgivning förekommer till en början andra former av
påverkan från offentliga organs sida gentemot näringslivet. Här rör man sig alltså
på frivillighetens plan. Det är enligt min mening ingalunda givet att vatje
sådan form måste ursäkta konkurrensbegränsande beteenden som sluter an
därtill. Så kan visserligen vara fallet när myndigheterna i denna sin
verksamhet följer anvisningar som de högsta statsmakterna har meddelat. Sådana
direktiv kan ha lämnats i förarbeten till en lagstiftning, i form av särskilda
riksdags- eller regeringsbeslut eller på annat liknande sätt, exempelvis i
instruktionen för en myndighet. Det synes i allmänhet inte välmotiverat att i
fall av en sådan art inskrida mot förelag som, visserligen frivUligt, rättar
sig efter samhällets önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om,
å den andra sidan, en myndighet utövar viss påverkan på ett företag utan att på
denna punkt kunna åberopa statsmakternas önskemål är det inte självklart att
företaget måste i alla lägen stå fritt från ingripanden med stöd av
konkurrenslagen. Låt mig då samtidigt tillägga att situationer av denna —
teoretiska - art givetvis i första hand bör lösas genom en samverkan mellan de
berörda myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särregleringar
kan aUlså utgöra en begränsning för tiUämpningen av den nya konkurrenslagen.
Enligt min mening bör man inte stanna vid detta förhåUande. På denna punkt viU
jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att samhället ställer sig bakom vissa konkurrensbegränsande
förfaranden är, som jag förat berört, ett uttryck för uppfattningen att
förfarandena i vart fall medför övervägande fördelar för konsumenterna.
Emellertid är det alls inte givet att samhällsbedömningen i fråga alltid måste
vara riktig eller ständigt förbli välavvägd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett viktigt led i den konkurrensfrämjande politik vi behöver föra måste därför
ingå en ständig prövning och omprövning i dessa avseenden. Redan det
förhållandel att konkurrensbegränsningar som del allmänna ställer sig bakom kan
få särskilt omfattande utbredning och ekonomiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>myckel
betydande verkningar visar hur viktigt detta är. Det anförda gäller givelvis
även sådana konkurrensbegränsande inskränkningar i förelagens handlingsfrihet
som samhället direkt liUskapar, exempelvis genom olika regleringar. Jag menar
att man över hela fältet noga måste pröva att åtgärder som syftar till att
sätta konsumenternas bästa i första rummet också i sak får denna effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande kommer jag att behandla detta närmare. Redan nu viU jag uttala att
de konkurrensfrämjande frågorna långt mer än hittills måste uppmärksammas i
våra myndigheters arbete. Jag avser att föreslå särskilda uppgifter för NO på
denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hittills anförda har tagit sikte på den situationen all särregleringar som det
allmänna slår bakom heh motiverar utformningen av de konkurrensbegränsande
åtgärder som företagen vidtar. Så är dock inle aUlid fallet. Jag delar
konkurrensulredningens uppfattning alt man måste släUa speciella krav för att
ett konkurrensbegränsande förfarande skall kunna anses motiverat på grund av
dess anknytning tiU en särreglering. Dit hör i princip all de
konkurrensbegränsande effekterna av särregleringen kan sägas vara nödvändiga
och med avsikt förbundna med denna eller en ofrånkomlig följd därav. Det är
därvid bl. a. fråga om vad som inle sträcker sig utöver direkta eller avsedda
följder. Går förfarandet längre än så kan missbmksbestämmelsen vinna
tUlämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har uttalat gäller alla former av särregleringar. Sådana finns på en rad
olika samhällsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.4
Immaterialrätten 3.6.4.1 Bakgrand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Immaterialrätten
utgör det rättsliga regelsystemet till skydd mot efterbildning och annat
obehörigt utnyttjande av annans prestationer och kännetecken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
rättsområden som ifråga om prestationsskyddet är aktuella rör bl. a.
upphovsrätt, fotografisk bild, patent och mönster. Gemensamt för dessa
immaterialrälter är att de ger en tidsbegränsad ensamrätt som är knuten till
intellektuella prestationer, vilka i regel skall uppfylla vissa krav på originalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
sker bl. a. genom lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk samt lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild.
Patenträtten regleras av patentlagen (1967:837). Slutligen regleras rätten till
mönster, dvs. förebilden för en varas utseende eller för ett ornament, genom
mönsterskyddslagen (1970:485).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
tiU kännetecken berör också flera delområden. I första hand är del fråga om
varumärkesrätt, firmarätl och namnrält. Avgörande skUlnader mot skyddet för
intellektuella prestationer föreligger. Här gäller det att skydda vad som
används som individualiseringsmedel - varumärken, firmor, namn m. m. Vidare är
ensamrätten tiU kännetecken inte tidsbegränsad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lagar som främst är av intresse i delta sammanhang är till en början
varamärkeslagen (1960:644). Den behandlar bl. a. näringsidkares ensamrätt till
varamärke såsom särskilt kännetecken för all från andras varor skilja sådana varor
som han tUlhandahåller i sin rörelse. Skydd kan också vinnas för slagord eller
annat i näringen använt särskilt varukännetecken. Vidare finns
kollektivmärkeslagen (1960:645). Enligt denna kan ensamrätt till sådant märke
eller annat varukännetecken förvärvas av näringsidkar-föreningar och
kontrollorgan. Firmalagen (1974:156) reglerar bl. a. ensamrätten till firma,
dvs. den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet, och andra
näringskännetecken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
immaterialrätten är del vanligt att intrång i rättigheterna från utomståendes
sida både är straffbelagt och skadeslåndsgrundande. Firmalagen har också
förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utanför
det på detta sätt skyddade området faller vad man brukar kalla know-how. I
allmänhet menas därmed sådan kunskap och erfarenhet som är säregen för ett
förelag. Någon allmängiltig definition finns dock inte. Begreppet kan i viss
mån sammanfalla med s.k. yrkeshemligheter och tekniska förebilder, som liU del
skyddas genom lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens.
Det gäller då två former av förtroendemissbruk. Sålunda kan en person under
vissa föratsättningar straffas om han använder sig av eller yppar
fabrikationssält, anordning, affärsförhållande eller annat som han vet utgör
en arbetsgivarens yrkeshemlighet. Motsvarande gäller om någon i annat fall
obehörigen använder sig av eller ger annan del av ritning, mönster, modell,
schablon eller sådan teknisk förebild som han för utförande av arbete eller
eljest för affärsändamål har fått sig anförtrodd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Know-how
har ofta stor ekonomisk betydelse och del är vanligt att tekniskt utvecklade
förelag upplåter licens till sin know-how mot royalty. Del är vidare myckel
vanligt att palentlicenser kombineras med upplåtelse av patenlhavarens know-how
rörande patentels utnyttjande vid tillverkning och marknadsföring. Ofta är i
sådana fall know-how-licensen den ekonomiskt väsentligaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
bakom upphovsrätten, patenträtten och möhsterrällen är att den legala
ensamrätten med däri liggande förbud mot efterbildning skall stimulera tiU
skapande insatser. Detta åstadkommer man genom all ge rättighelsinnehavaren en
skyddad position på marknaden så att han om möjligt skall kunna få ett
ekonomiskt utbyte av sin insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
immaterialrälter betecknas ibland som marknadskonforma i den bemärkelsen alt de
är speciellt utformade för alt fungera just i en marknadsekonomi.
Lagstiftningen är väsentligen inriktad på att bestämma och avgränsa de olika
ensamrätternas uppkomst, räckvidd och innebörd. Ål rättighetsinnehavarna
överlåts i allmänhet att genom licens mot royalty förfoga över sina rättigheter
ekonomiskt. Det kan röra sig om exklusiva upplåtelser, som alltså ger
ensamrätt, eUer enkla licenser, där licensgivaren kan göra motsvarande
upplåtelse också till annan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
detta inverkar immaterialrätlerna påtagligt på konkurrensförutsättningarna på
marknaden. Som regel utgör de viktiga konkurrensmedel. Därvid är de dels
konkurrensfrämjande på så sätt att de stimulerar tiU insatser genom del skydd
som skapas för prestationerna. Dels innebär ensamslällningen i sig en
konkurrensbegränsning i förhållande till dem som står utanför ensamrätten. I
det sistnämnda fallet kan detta inverka prishöjande. Enligt patentlagen kan
dock ingripande ske i vissa sådana fall genom regler om Ivångslicens. Av 45 §
patentlagen följer sålunda bl. a. all, om en uppfinning som någon har patent på
inte utövas i skäligt omfång, annan äger erhålla tvångslicens därtiU efter viss
lid. Enligt 47 § nämnda lag äger vidare den som vill yrkesmässigt utnyttja
uppfinning, vara annan har patent, erhålla tvångslicens därtUI, om hänsyn till
allmänt intresse av synnerlig vikt kräver det. Ytterligare föreskrifter lämnas
i 48-50 §§ samma lag. Regler om Ivångslicens finns även i mönsterskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också känneteckensrätten
är utformad för att fylla en funktion som är nödvändig i en marknadsekonomi.
Varamärkes- och firmarätten gör det möjligt all individualisera en
näringsidkares rörelse samt de varor och tjänster som tillhandahålls i denna.
Givetvis har näringsidkarna intresse av all gentemot varandra ha ett skydd för
sina individualiseringsmedel. Men det är också i samhällets och konsumenternas
intresse att säljarna på marknaden framträder individualiserade och med från
varandra särskiljbara kännetecken. Här fyUer känneteckensrällen viktiga
konkurrensfrämjande och konsumentinformerande funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med skyddet för intellektuella prestationei- medför också känneteckensrällen
vissa konkurrensbegränsande effekter, särskilt varumärkesskyddet. I praktiken
är det nämligen så alt varumärkena inle bara individualiserar olika företags
produkter utan också i viss mån differentierar dem i köparnas ögon. Under
inflytande av bl. a. marknadsföringen knyter exempelvis konsumenterna ofta
olika föreställningar tUl skilda märkesvaror. Härvid kan skapas
märkespreferenser av kanske till stor del irrationell karaktär. Sädana
preferenser kan utan saklig grund ge en i viss mån skyddad position för ett
förelag i förhållande till konkurrenterna, s. k. märkesmonopol eller
kvasimonopol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna allmänna bakgrund är det givet att konflikter kan uppkomma mellan KBL och
den immaterialrättsliga lagstiftningen. I frågan om hur dessa skall lösas —
alltså gränsdragningen mellan de skilda regleringarnas kompetens när de berör varandras
områden - har sedan KBL:s tillkomst år 1954 skett en viss förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyetableringssakkunnigas
uppfattning var (SOU 1951:27 s. 560) all den föreslagna lagen inte skulle
medföra någon inskränkning i patenträtten annat än om den utnyttjades för att
framtvinga annan konkurrensbegränsning, exempelvis genom all binda
återförsäljare att la visst pris. Till delta anslöt sig (prop. 1953:103 s.
227-228) departementschefen i allt väsentligt. I prop. 1960:167 s. 37 med
förslag till varamärkeslag m. m. uttalade dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föredraganden
att det inte borde vara uteslutet att ingripa mot skadlig verkan av
märkesvammonopol ens i sådana fall då konkurrensbegränsande åtgärder ägde stöd
i själva vammärkesrätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tiUkomsten av patentiagen anförde (prop. 1966:40 s. 179) föredraganden rörande
tillämpningen av patentlagens bestämmelse om tvångslicens i 47 § bl. a., att
del var tydligt att patenträttigheter i del enskUda fallet kan utnyttjas på ett
sätt som kommer i strid med fundamentala samhällsintressen och att det i ett
sådant läge måste finnas möjlighet att genom tvångslicensbeslämmelser direkt
begränsa den med patentet förenade ensamrätten. Innan tvångslicens tillgrips,
borde det dock slå klart alt föreliggande missförhållanden inte lämpligen
låter sig rätta genom tiUämpning av lagbestämmelser som mera allmänt är riktade
mot osunda företeelser inom näringslivet, exempelvis KBL. Om t. ex.
palenthavaren i licensavtal uppställt villkor oförenliga med KBL borde man
överväga om denna lagstiftning i första hand kunde tillämpas för att undanröja
villkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
mönsterskyddslagen antogs framhöll (prop. 1969:168 s. 52) föredraganden bl. a.
att ett ingripande mot skadlig verkan av en ensamrätt till mönster borde kunna
ske, inte bara om en mönslerhavare går utom ramen för sina rättigheter enligt
mönsterskyddslagen och utnyttjar ensamrätten ull att tvinga fram eller
understödja annan konkurrensbegränsning, utan undantagsvis även om åtgärderna
framstår som oantastliga från rent mönsterrättslig synpunkt men måste anses ha
skadlig verkan från konkurrensbegränsningssynpunkt. Lagrådet framhöll (prop.
1969:168 s. 338):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mönsterrätten
utgör ett rättsligt monopol som den föreslagna lagstiftningen avser att
skydda. Utnyttjas rätten för syften som är främmande för dess ändamål, bör
ingripande enligt konkurrensbegränsningslagstiftningen kunna ske; här avses
alltså fall som anges i 1955 års betänkande. Men det bör, såsom framgår av ovan
återgivna uttalanden, inte vara uteslutet alt ingripande kan äga ram även i andra
fall. Någon principiell skillnad kan härvidlag inte föreligga mellan
patenträtten och mönsierrätlen, ehum givetvis med hänsyn till de
samhäUsintressen som kan komma i fråga ingripanden mot patenträttigheter måste
antagas bli vanligare. Om exempelvis en patenthavare (mönslerhavare) på ett
livsviktigt område antingen inte utövar sin patenträtt (mönsterrält) — ehura
alster framställda enligt monopolrätten skuUe vara till stort gagn för
aUmänheten - eller också tillämpar orimligt höga priser på varan, och han
tillika i ena eller andra fallet vägrar att alls upplåta licens eller kräver en
orimligt hög licensavgift, synes föratsättningar för förhandlingar inför
näringsfrihetsrådet föreligga. 1 vissa fall kan, om sådana förhandlingar blir
resullallösa, maximipris på varan komma att fastställas enligt 21 § tredje
stycket konkurrensbegränsningslagen. Också andra situationer kan länkas. Över
huvud tagel synes det ligga i hnje med samhällsutvecklingen i stort, att extrem
och samhäUsskadlig utövning av sådana i och för sig samhällsnyttiga
monopolrätler som patenträtten och mönsierrätlen utgör kan mötas med
ingripande enligt konkurrensbegränsningslagstiftningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
uttalade därefter (prop. 1969:168 s. 349) att vad lagrådet hade anfört om den
föreslagna mönsterskyddslagens förhållande till lagstiftningen om
konkurrensbegränsning inte föranledde något yttrande från hans sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NFR intog år 1959 i det
s.k. Pommac-ärendet (NFR 8/1959, PKF 1959:6) den ståndpunkten att avgörandet av
frågorna om och tiU vem licensupplåtelser skulle ske, på anförda skäl fick
anses innefattat i de befogenheter enligt varamärkeslagstiflningen som
tillkommer varamärkes-havaren utan inskränkning av KBL. I alla händelser borde
det gälla med hänsyn till vissa angivna omständigheter i ärendet, ansåg rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO har ansett vägran att
sälja färdigbuteljerad Coca-Cola till ett bryggeri inte kunna försvaras under
hänvisning till ensamrätten till varamärkel Coca-Cola och önskemålet att skydda
märkets good-will (se NFR 5/1964, PKF 1964:10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det s.k. däckdubbsmålet (MD 7/1972, PKF 1972:5) prövades frågan om KBL:s
tillämplighet inom del av patenträtten skyddade området. Här skall endast
nämnas att majoriteten fann del möjligt att ingripa mot ett i och för sig rättsenligt
utnyttjande av patent genom kvoteringsvillkor i ett patentlicensavtal. Rådet
fann alt kvoteringsbeslämmdsernas inverkan på prisbUdning samt effektivitet och
konkurrensförhållanden i delta fall var så allvarlig att den inte kunde
försvaras genom hänvisning tUl patentskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SlutUgen
har frågan om förhållandet mellan KBL och patentlagen berörts vid en ändring
år 1978 i 3 § patentlagen, vari anges vad den genom patent förvärvade
ensamrätten innebär. Föredraganden uttalade (prop. 1977/78:1 Dd A s. 330-331)
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör anmärkas alt omfattningen av den ensamrätt som enligt patentlagen
tillkommer palenthavaren kan inskränkas enligt konkurrensbegränsningslagstiftning.
I 1966 års proposition berördes denna fråga i anslutning till bestämmelsen i 47
§ om att ivångslicens kan meddelas, om hänsyn till allmänt intresse av
synnerlig vikt kräver det. Föredragande departementschefen yttrade därvid
(prop. 1966:40 s. 179) att patenträttigheler i del enskilda fallet kunde
utnyttjas på ett sätt som kommer i strid mot fundamentala samhäUsintressen och
all del i ett sådant läge måste finnas möjlighet för samhällel att ingripa. 1
vissa fall kunde därvid enligt departementschefen rättelse åstadkommas genom
en tillämpning av lagbestämmelser som mera allmänt var riktade mot osunda
företeelser inom näringslivet, såsom bestämmelser rörande prisövervakning,
förhindrande av konkurrensbegränsning o.d. Det bör även påpekas att
marknadsrådet (numera marknadsdomstolen) har intagit den ståndpunkten, att det
principieUt är möjligt att ingripa med stöd av
konkurrensbegränsningslagsliftningen också mot sådana konkurrensbegränsningar
som faller inom patenträttens ram (marknadsrådels avgörande 1972 nr 7; det s.
k. däckdubbsmålet). När del gäUer konkurrénsbegränsningslagstiftningens
tillämplighet föreligger det sålunda enligt marknadsrådet inte någon absolut
principskUlnad mellan konkurrensbegränsande åtgärder som har sin grand i den
legala ensamrätten och konkurrensbegränsande åtgärder utanför ramen för
ensamrätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett fall har marknadsdomstolen, sedan den konstaterat att en konkurrensbegränsning
med skadlig verkan förelåg i form av ett åtagande att inte driva konkurrerande
verksamhet, tagit upp förhandling i syfte att undanröja denna verkan, det s. k.
Gambroärendet (MD 10/1976, PKF 1976:6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendet
gällde en konkurrensklausul som band en före detta anställd i AB Gambro.
Domstolen gjorde i detta ärende en avvägning bl. a. mellan å ena sidan Gambros
intresse alt skydda sitt know-how och å andra sidan det allmänna intresset av
all tillverkning av en ny produkt skulle igångsättas. I den förhandling, som
följde domslolsavgörandet, beaktades Gambros intresse av att skydda sitt
know-how också på det sättet att den före detta anställde frigjordes från
konkurrensklausulen endast i den utsträckning som erfordrades för den nya
tillverkning som planerades men förblev bunden att inte samarbeta med Gambros
vikfigaste konkurrenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om skydd för know-how aktualiseras inte sällan hos NO i ärenden angående konkurrensklausuler
i samband med avtal om företagsöver-lålelser. NO brakar acceptera att sådana
klausuler normalt får gälla upp tiU tre år, bl. a. under hänvisning till att
den till vars förmån klausulen gäller kan ha ett berättigat anspråk på skydd
för know-how.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.4.2
Konkurrensutredningens överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar: Enligt gällande rätt kan man med slöd av KBL gripa in mot
konkurrensbegränsande effekter som är en följd av åtgärder utöver själva den
legitima utövningen av ensamrätten. Så kan vara fallet med avtalsviUkor som
licensupplålare föreskriver i fråga om den prissättning som licenstagare skall
tillämpa. Men i rättspraxis (MR 7/1972, det s. k. däckdubbsmålet) har därutöver
skett en inbrytning också på vad som i visst fall har ansetts utgöra det -;v en
immaterialräll omfattade området. Därvid ansågs en kvoleringsföreskrift kunna
angripas enhgt KBL, trots således alt kvoteringen i sig utgjorde ett slags mått
för hur stor prestation som licenstagaren fick tillgodogöra sig på grund av licensupplåtelsen
och i den meningen skulle kunna sägas utgöra en del av föremålet för själva
upplåtelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens bedömning ger del nuvarande systemet på denna punkt
tUlfredsslällande möjligheter alt med beaktande av skilda regleringars syften
dra gränser för deras kompetensområden. Därför finns det vid lagöversynen inte
anledning att bryta med detta system, där det ankommer på rättstillämpningen
alt vidareutveckla vad som bör gälla. Lagförslaget innebär därför inle någon
ändring på denna punkt. Att ingripanden enligt lagförslaget inom ett
immaterialrättsligt eller på annat likvärdigt sätt skyddat område måste ske
under hänsynstagande tUl bl. a. vad som är särskilt allvarligt från
konkurrensbegränsningssynpunkt, utgår utredningen från kommer att beaktas vid
tillämpningen. I sammanhanget erinrar utredningen om de uttalanden som gjordes
i förarbetena till ändringar i patentiagen (1967:837), prop. 1977/78:1, Dd A s.
330-331.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.4.3
Avgränsningen enligt den nya lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PRV
uttalar att det sedan länge är vedertaget ati del ligger i samhällets intresse
att stödja vikliga former av inlellektuellt skapande verksamhet genom alt
meddela legala ensamrätter. Denna grundsals har varit vägledande för det
svenska lagstiftningsarbetet på immaterialrättens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
pekar på att utredningen har redogjort för olika departementschefsuttalanden i
frågan om gränsdragningen mellan konkurrenslagstiftningen och den
immaterialrättsliga lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PRV
fortsätter: Av dessa framgår det att, under de mer än två decennier som KBL har
varit i kraft, uppfattningen i frågan har undergått en viss förändring. Denna
ändrade uppfattning torde ha sin grund dels i näringslivets utveckling mot
större företagsenheter, därvid drivkraften har varit krav på högre effektivitet
och en hårdare konkurrens från ullandel, dels i samhällets slrakturomvandhng
med därtill hörande konkurrenspoliliska ingredienser. 1 de få rättsfall som har
förekommit på delta område, avspeglas denna ändrade uppfattning. Utredningen
har också kommenterat utvecklingen i praxis. MD:s avgörande år 1972 i det s.k.
däckdubbsmålet utvisar att MD i särskilda fall kan ingripa med stöd av KBL även
mot sådana konkurrensbegränsande avtalsvillkor, som faller inom ramen för
patenträtten. Avgörandet torde även kunna vara vägledande för andra grenar av
immaterialrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
uttalar verket följande: Däckdubbsmålet gällde den konkurrensbegränsande
effekten av patent. Risken för alt sådan effekt kan uppkomma även på
mönsterskyddsområdet har PRV uppmärksammat i samband med tillämpningen av 1970
års mönsterskyddslagstiflning. Ett fall som gäller ett mönsterskyddat
avgassystem för bilar har tilldragit sig viss uppmärksamhet och lett liU
diskussion i massmedia. Företrädare för bl. a. textil- och möbelbranscherna har
uttalat farhågor för att konkurrenshämmande monopol kan skapas genom
regislreringsskydd för alltför enkla mönster. Tillämpningen av
mönsterskyddslagen medför otvivelaktigt vissa avvägningsproblem. PRV säger sig
vara väl medvetet härom och strävar efler att utforma en praxis som även
beaktar konkurrensaspekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
för att otillbörliga monopol tillskapas genom varumärkesregistrering är
däremot enligt PRV:s uppfattning betydligt mindre. Verket anför alt, genom den
noggrannhet varmed PRV tillämpar varumärkeslagens krav på särskiljningsförmåga,
det förhindras att oberättigade ensamrätter uppkommer till sådana ord eller
figurer som bör hållas fria för begagnande av envar i reklam eller eljest i
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>PRV
pekar på att konkurrensutredningen har ansett att det även fortsättningsvis
bör ankomma på rättspraxis att vidareutveckla vad som bör gälla i fråga om
gränsdragningen mellan konkurrensbegränsningslagstiftningens och den
immaterialrättsliga lagsttftningens kompetensområde. Enligt PRV:s uppfattning
är det ogörligt all genom lagreglering dra mer strikta gränser mellan de olika
lagstiftningarnas kompetensområden än vad som </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redan
nu kan sägas råda. Normalt måste man acceptera sådana konkurrensbegränsande
effekter, som uppkommer som en följd av ensamrätternas legitima utövning..Men
om dessa effekter kan konstateras vara skadliga, kan det å andra sidan vara
rimligt att samhället har tillgång fill lämpliga och effekfiva medel för att
motverka dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PRV
anför vidare alt verket delar konkurrensutredningens uppfattning att det är
lämpligt att frågor om gränsdragningen löses i den praktiska
rättstillämpningen. För att bekämpa sådana fall av skadlig konkurrensbegränsning
som undantagsvis kan uppstå även vid rättigheternas normala utövning får man
liksom hittills förlita sig på möjligheten till ingripande med stöd av
konkurrenslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i allt väsentligt ansluta mig till vad utredningen ullalar om förhållandet
mellan konkurrensrätten och immaterialrätten samt de principer som bör
iakttas. På sätt som utredningen anför är del vid gränsdragningen mellan
skilda regleringars kompetensområden fråga om alt beakta deras syfte. Därmed
gäUer det alltså att uppmärksamma deras skyddsobjekt och skyddsintressen i
övrigt. 1 bilden ingår även att pröva återverkningarna ifall det ena systemet
ges företräde framför det andra. Man måste således uppmärksamma de styreffekter
och praktiska följder i övrigt som det rättsliga valet mellan två system kan få
för dem som systemen riktar sig tiU samt för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar åsikten att det måste vara en uppgift för rättstiUämpningen all även i
fortsättningen dra gränserna i de frågor jag nu har tagit upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.6.5
Arbetsrätten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KBL
äger inte tiUämpning på överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare
angående arbetslön och andra arbetsvillkor, enligt vad som anges i 28 §. Till
motivering av bestämmelsen anförde (prop. 1953:103 s. 235-236) föredraganden
bl. a. att på arbetsmarknaden vanligen två likaberättigade parter stod mot
varandra, att arbetsmarknadens konkurrensbegränsningar i viss mån, ehum långt
ifrån fullständigt, blivit föremål för en legal och sedvanerättslig reglering
samt att den ytterligare reglering som kunde vara erforderlig av naturliga skäl
borde ansluta sig till den utveckling som redan hade ägt rum. Vidare uttalade
(s. 287) han att det förutsätts att begreppet arbetstagare i allmänhet ges
samma tolkning som i arbets-fredslagsliftningen och att med arbetstagare aUtså
likställs s.k. beroende uppdragstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
avgränsning av KBL:s tillämpningsområde som görs på grand av 28 § synes i
huvudsak sluta an till den gränsdragning som sker i I § andra stycket
medbestämmandelagen (1976:580, MBL). Där anges att i lagen anses som
arbetstagare även den som utför arbete åt annan och därvid inte är anstäUd hos
denne men har en stäUning av väsentligen samma slag som en anställd. Fråga är
då om s. k. jämställda uppdragstagare. Den för vars räkning arbetet utförs
skall i ett sådant fall vid tillämpning av MBL anses som arbetsgivare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena till 1953 års lagstiftning återges (prop. 1953:103 s. 234) ett
uttalande av nyetableringssakkunniga. Däri sägs att om en organisation på
arbetsmarknaden medverkar i en konkurrensbegränsning på varumarknaden
undantagsbestämmelsen inte borde kunna åberopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett visst ärende begärde NO hos NFR förhandling med Svenska frisörföreningen
och Svenska frisörarbetareförbundet rörande bestämmelser i ett mellan dem
gällande kollektivavtal om avtalsenligt skydd för en av organisationerna
faställd dyrortsgrapperad minimiprislisla på olika frisör-arbeten.
Minimiprishstan kallades riksprislista. Av bestämmelsen följde alt enskild
medlem av frisörföreningen inte hade rätt alt underskrida priserna i listan,
oavsett om han hade anställda i sin rörelse eller ej. Sedan rätidse hade sketi
återkallade NO sin talan (NO dnr 90/1956, PKF 1959 s. 362).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
har i ett ärende ifråga om en s. k. enmärkesklausul vid försäljning av
symaskiner gjort vissa bedömningar i fråga om avgränsningen gentemot
arbetsmarknaden (NO dnr 249/1975, PKF 1977:1). Husqvarna Symaskiner AB sålde
symaskiner genom representanter. Förhållandet mellan Husqvarna och
representanterna reglerades i kollektivavtal mellan bolaget och
Handelstjänstemannaförbundet. Den första fråga som härigenom aktualiserades
var om representanterna var att anse som arbetstagare i KBLs mening. I avtalet
sades all representanterna som regel var all betrakta som beroende
uppdragstagare i den s. k. arbetsfredslagstiftningen. Det sades emellertid
också att representanten bedriver agenturen som "självständig
företagare". Mot bakgrand av bl. a. en redovisning av hur det
civilrältsliga arbetstagarbegreppet utvecklats i praxis under senare år fann NO
att en tolkning av koUektivavtalel med betydande styrka talade för att representanterna
regelmässigt borde betraktas som arbetstagare i KBLs mening. -Härefter återstod
alt klarlägga om enmärkesklausulen, dvs. skyldigheten för representanterna att
enbart föra Husqvarnas märke, gällde "lön eller andra arbelsvUlkor".
NO ansåg det i denna del vara svårt att hävda att denna skyldighet inte skuUe
utgöra ett arbetsviUkor. NOs slutsats i fråga om tillämpligheten av 28 § KBL
blev därför att starka skäl talade för att paragrafen var tillämplig, men det
logs inle någon slutlig ställning i denna fråga. I StäUet konstaterade NO att
oavsett om 28 § var tillämplig eller ej så skulle en bedömning enligt 5 § KBL
ge vid handen all anknytningen till arbetsmarknaden och omständigheterna i
samband därmed skulle utgöra ett sådan förhållande av samhällelig natur som i
detta fall motiverade eller ursäktade konkurrensbegränsningen. På grand härav
vidtog NO ingen åtgärd för att undanröja enmärkesklausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
anser att det också i fortsättningen bör gälla ett undantag för arbetsmarknaden
motsvarande vad som nu föreskrivs i 28 § KBL. I princip kan därför enligt en i
5 kap. 8 § föreslagen regel ingripande inte ske mot avtal på denna marknad, när
de i avtalet intagna arbetsvillkoren får en konkurrensbegränsande effekt. Å
andra sidan innebär inte detta att undantaget är tillämpligt när
arbetsmarknadsorganisationer, kanske i ett kollektivavtal, medverkar tiU en
konkurrensbegränsning på marknaden utan att detta är ett utflöde av regleringen
av arbetsvillkor. Detta gäller i princip redan i dag, uttalar utredningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken måste naturligen uppstå fall när gränsdragningen är svår, anför
utredningen och fortsätter: Som exempel kan nämnas all i ett kollektivavtal
arbetsgivaren förpliktar sig att lämna arbetstagarna viss anställningsförmån i
form av prestation som tredje man skall fullgöra. Om arbetstagarorganisationen
därvid kräver att den av arbetsgivaren bekostade prestationen skall lämnas av
viss angiven näringsidkare och arbetsgivaren medverkar till detta, kan i
praktiken ske en rubbning av konkurrensförhållandena på den aktuella
marknaden. Vid prövningen av frågan humvida den föreslagna lagen i ett sådant
fall kan anses tillämplig, så att ingripande med stöd av lagen får ske mot
arbetsgivaren, kan flera aspekter vara av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På denna punkt uttalar
utredningen följande: Om exempelvis tredje man ingår i samma koncern som
arbetsgivaren synes det stå klart alt lagen inte är tUlämplig. Det är här fråga
om ett förfarande som kan jämställas med att en arbetsgivare lämnar
naturaförmån ur själva den rörelse vari berörda arbetstagare är anställda. Är
däremot tredje man självständig gentemot arbetsgivaren bör bedömningen kunna
utfalla annorlunda. I de fall där det inte är nödvändigt för en riktig
reglering av arbetsvillkoren att en speciell näringsidkare presterar den av
arbetsgivaren bekostade anställningsförmånen, är den föreslagna lagen i
princip tillämplig. Annars skulle del teoretiskt kunna inträffa en situation i
vilken från allmän synpunkt allvarliga ekonomiska störningar inträder på en
marknad där visst förelag blir dominerande genom att en ström av köpare på
detta sätt kanaliseras till företaget, med förbigående således av företagets
konkurrenter. - Alt man på delta område dock måste noga avväga det befogade i
ett ingripande är självklart. Vidare gäller alt, vid prövni'.igen av frågan
huruvida skadlig verkan föreligger, väl kan beaktas sambandet med regleringen
av arbetsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte särskUt berört gränsdragningen mellan konkurrensrätten och
arbetsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag även på denna punkt i allt väsentligt instämma i utredningens
uttalanden. Här rör man sig med vad som har vissajämförd-sepunkler med en
särreglering. Till skillnad mot de tidigare redovisade regleringarna blir det i
detta fall fråga om ett område som uttryckligen undantas i lagtexten. 1 sak är
del dock på åtskilliga punkter fråga om all göra en motsvarande avvägning, bl.
a. när det gäller att bedöma vad som är ett direkt och nödvändigt utflöde av
regleringen av arbetsvillkor eller en ofrånkomlig följd därav. Del förhållandel
alt vad som i sig kan sägas vara ett konkurrensbegränsande förfarande får sitt
uttryck i en överenskommelse om arbetslön och andra arbetsvillkor behöver ju
givelvis inte alllid innebära att förfarandet är undantaget från
konkurrenslagens tillämplighet. Eftersom undantaget kan beröra en stor mängd
förelag och få betydande ekonomiska verkningar i del enskilda fallet, anser jag
det vara av vikt all de konkurrensvårdande myndigheterna ägnar gränsdragningen
särskild uppmärksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör understrykas att ingripanden med stöd av den nya konkurrenslagen alltid
riktas mot den som är näringsidkare. Normalt torde det därför i det nu aktueUa
sammanhanget bli aktuellt med ingripanden endast mot arbetsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.7
Marknadsdomstolen och näringsfrihetsombudsmannen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
delar av utredningsförslaget som jag hittiUs har behandlat omfattar
huvudformerna för ingripande mot skadliga konkurrensbegränsningar. Jag tar nu
upp förslaget i övrigt och kommer därvid över till de organ som tillämpar
konkurrenslagstiftningen. De aspekter som utredningsförslaget aktualiserar
omfattar bl. a. dessa myndigheters hittillsvarande funktioner och arbetsformer
samt en bedömning av vad som är en lämplig ordning framdeles. 1 anslutning till
detta redovisar jag vissa av utredningens förslag till ändringar i den nu
gällande ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU inledningsvis erinra om alt efler den nuvarande lagstiftningens tillkomst
år 1953 myckel betydande förändringar har skett såväl i samhället i stort som
inom näringslivet. Också systemet för ingripande mot skadliga
konkurrensbegränsningar har påverkats av denna utveckling. Vidare har inom
KBL:s ramar vuxit fram en vidareutveckling av 1953 års ordning, grundad på
erfarenheterna i rättstillämpningen. Jag vill belysa detta något för att ge ett
mer konkret underlag för bedömningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7.1
Bakgrund 3.7.1.1 Domstolen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (2.3.2) nämnt att en speciell myndighet — näringsfrihetsrådet
(NFR) - inrättades år 1953 för all sköta förhandhngsverksamheten enligt KBL. 1
uppgiften ingick att först fatta rättslig ståndpunkt i frågan om huravida en
skadlig konkurrensbegränsning förelåg i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den tid som förflutit sedan NFR:s tillkomst har förändringar skett i fråga om
det bedömande organets karaktär. Rådet hade från början huvudsakligen en
funktion liknande en förvaltningsmyndighet, med rälls-tillämpande och
förhandlande uppgifter. I och med tillkomsten av marknadsföringslagen av år
1970 ersattes NFR av marknadsrådel (MR), som fick till uppgift att tillämpa
såväl KBL som dåvarande marknadsföringslagstiftning. Uppgiften har sedermera
utvidgats till att avse också annan lagstiftning. I prop. 1970:57 (s. 61) med
förslag till lag om otillbörlig marknadsföring m. m. uttalade föredragande
statsrådet bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nyss antydda organisatoriska uppläggningen med ett övervakande organ och ett
särskilt centralt organ med dömande funktioner överensstämmer nära med den som
f. n. finns på konkurrensbegränsningsområdet. Näringsfrihetsrådel har där den
dömande funktionen och näringsfrihetsombudsmannen för det allmännas talan hos
rådet. Åtskilliga skäl talar för en sammankoppling mellan organisationen för
administrering av konkur-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rensbegränsningslagstiflningen
och den organisation som skall handha den nya generalklausulen mot otillbörlig
reklam och marknadsföring. Ett skäl som jag särskilt vUl peka på är alt
generalklausulen mot otillbörlig reklarn och marknadsföring inte får tillämpas
så att den kommer i konflikt med de principer som ligger bakom
konkurrensbegränsningslagsliflningen. Samtidigt är det viktigt att inle
konkurrensbegränsningslagsliflningens princip om fri konkurrens ges så stor räckvidd
att den sanktionerar otillbörliga konkurrensmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
effektivaste sättet att undvika konfliktrisker av olika slag är alt helt
samordna administrationen av de båda lagarna. Enligt min mening är det
emellertid tillräckligt om den dömande funktionen förenas hos ett och samma
organ. Övervakningsuppgiflen sköts sannolikt effektivare om vartdera området
får sin egen ombudsman. I detta sammanhang bör beaktas bl. a. att den utredning
som krävs enligt de båda lagarna skiljer sig ganska avsevärt. Bedömningen
enligt konkurrensbegränsningslagen skall ske huvudsakligen efler ekonomiska
kriterier, medan bedömningen enligt lagen om otillbörlig marknadsföring främst
är av etisk art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
tillkom lagen (1970:417) om marknadsråd m.m. Däri logs in bl. a. processuella
föreskrifter avseende rådet. Vissa av dessa ägde motsvarighet i KBL. Dessa
motsvarigheter upphävdes. Däremot behöll man i KBL andra handläggningsregler,
som jag redovisar i del följande. På denna punkt uttalade (s. 163)
föredraganden bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian förordas all de viktigaste bestämmelserna om marknadsrådet tas in
i en särskild lag och att denna skall innehålla också en grundläggande regel
om konsumentombudsmannen. Delta synes mig i och för sig vara lämpligt. Eftersom
marknadsrådet skaU överta näringsfrihelsrådets uppgifter föranleder den nya
lagen om marknadsrådet vissa ändringar i konkurrensbegränsningslagen. De
taglekniska samordningsproblem som härvid uppstår föreslås i promemorian bli
lösta på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konkurrensbegränsningslagen behålls de materiella bestämmelserna oförändrade.
Reglerna om näringsfrihelrådets sammansättning och beslut-förhet bryts ut och
motsvarande föreskrifter beträffande marknadsrådel tas in i lagen om
marknadsråd. Den grandläggande bestämmelsen om näringsfrihetsombudsmannen förs
över från konkurrensbegränsningslagen tiU lagen om marknadsråd. Bestämmelserna
om förfarandet i konkurrensbegränsningsärenden har så intimt samband med de
materiella reglerna att de inte lämpligen kan brytas ut. De får därför slå kvar
i konkurrensbegränsningslagen. Däremot regleras förfarandet inför
marknadsrådet i marknadsföringsärenden i den nya lagen, eftersom det är
önskvärt alt föreskrifter om marknadsrådets sammansättning och om förfarandet
inför rådet så långt det är möjligt las upp i samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om MR:s status kom på nytt under bedömning i samband med tillkomsten av
förvaltningslagen (1971:290). Lagrådet uttalade (prop. 1971:30 s. 695) bl. a.
att, då MR fick anses ha avsevärt större likhet med en domstol låt vara för
särskilda uppgtfler, än med en förvaltningsmyndighet, MR inte borde betraktas
som en förvaltningsmyndighet. På detta svarade (s. 713) föredragande statsrådet
att även om han inte liU alla delar kunde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ansluta
sig tiU den av lagrådet lämnade motiveringen han dock fann vissa skäl tala för
lagrådets uppfattning rörande MR:s ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
I januari 1973 ändrades beteckningen marknadsrådet tiU marknadsdomstolen. 1
prop. 1972:131 (s. 15) med förslag till lag om ändring i lagen (1970:412) om
otillbörlig marknadsföring m.m. uttalade därvid föredragande statsrådet att
marknadsrådet i mycket hade ställning som dömande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
11 kap. 11 § regeringsformen har regeringsrätten rätt att bevilja resning i ett
avgjort ärende samt alt återställa försutten lid när fråga är om ett ärende för
vUket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta
instans, medan prövningen i annat fall tillkommer HD. Genom beslut den 9
september 1975 i ett ärende mellan KO och Scienlologikyrkan i Sverige angående
marknadsföring av "E-meter" beviljade HD med beaktande av nämnda
lagram resning i beslut av MD (se Nytt Juridiskt Arkiv I 1975:461). HD:s beslut
innebär att HD har funnit ati MD — som utgör första och enda instans i de ärenden
domstolen avgör — varken är en förvahningsmyndighet eller en
förvaltningsdomstol. MD torde alltså ha betraktats som en fristående
specialdomslol, fallande utanför både den ordinära administrationen och den
förvaltningsjudidella organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
framhåller att det mot denna aUmänna bakgrand bör uppmärksammas att de
handläggningsregler som i dag finns i KBL tar sikte på förfarandet i en instans
- NFR - vars judicidla inslag var långt mindre utpräglat än i fråga om MD. 1
denna bemärkelse kan sägas att del beträffande handläggningen av KBL-ärenden
har i viss utsträckning dröjt sig kvar sådana föreskrifter om arbetsformer som
i praktiken har passerats av utvecklingen. Uttalandena i förarbetena till KBL
har därför inte samma betydelse som eljest. Vad som i övrigt anges i
bestämmelserna behöver inte heller alltid helt täcka den i praktiken tillämpade
ordningen, anför utredningen vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
dessa handläggningsregler redovisas tar jag upp frågan om MD:s sammansättning.
En särskild lag (1970:417) om marknadsdomstol m.m. (MDL) samt en inslraktion
(1970:1030) reglerar domstolens verksamhet. Vidare finns en arbetsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
består av ordförande och vice ordförande samt åtta andra ledamöter. Av dessa
är två s. k. särskilda ledamöter, en för ärenden om konkurrensbegränsning samt
en för ärenden om marknadsföring och ärenden om oskäliga avtalsvUlkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ordföranden
och vice ordföranden skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv. Ledamoten
för ärenden om konkurrensbegränsning skall ha särskild insikt i näringslivets
förhållanden. Ledamoten för ärenden om marknadsföring och oskäliga
avtalsvillkor skall ha särskild insikt i konsumentfrågor. Ordföranden, vice
ordföranden och de särskilda ledamöterna får inte utses bland personer som kan
anses företräda företagarintressen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
konsument- och löntagarinlressen. Av de övriga ledamöterna skall tre utses
bland företrädare för företagarintressen och tre bland företrädare för
konsument- och löntagarinlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vice ordföranden och var och en av de särskilda ledamöterna skall det finnas en
eller flera ersättare. Samma krav ställs då i fråga om dessa som på vice
ordföranden och särskild ledamot. Också beträffande övriga ledamöter skall det
finnas en eller flera ersättare, även dessa utsedda på samma grander som nämnda
övriga ledamöter. Regeringen utser ordförande, vice ordförande, övriga
ledamöter och ersättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
ledamöter utses för viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
ledamot eller ersättare börjar tjänstgöra i domstolen skall denne ha avlagt domared.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
är beslutför när ordföranden och fyra andra ledamöter är närvarande. I beslut
skall lika antal ledamöter som företräder företagarintressen samt konsument-
och löntagarinlressen delta. Ordföranden kan ensam på domstolens vägnar företa
förberedande åtgärder och pröva fråga om avskrivning av ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
MD:s beslut gäller den mening om vilken de flesta ledamöterna förenar sig
eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
domstolen finns sekreterare, vanligen hovrätlsfiskaler, vUka tjänstgör som
föredragande och i övrigt biträder ordföranden i domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta avgöranden av MD har avsett tillämpningen av
marknadsfö-ringslagstiflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
publicerar sina avgöranden i konkurrensbegränsningsärenden i lidskriften Pris-
och kartellfrågor (PKF), som utges av statens pris- och kartellnämnd i
samarbete med NO och domstolen. Dessutom har utgetis prejudikatssamlingar,
nämligen Näringsfrihelsrådets beslut 1954-1963 och 1964-1970 saml
Marknadsdomstolens avgöranden 1971-1973, 1974-1975, 1976-1977 respektive
1978-1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över lUl de viktigare handläggningsregler som gäller för MD i
konkurrensärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I KBL anges att
framställning om förhandling görs av NO. Om NO i visst fall har beslutat att
inte påkalla förhandling, får framställning därom göras jämväl av företagare,
som omedelbart berörs av konkurrensbegränsningen ifråga, eller av
sammanslutning av konsumenter eller löntagare. Exempel på att denna subsidiära
lalerält har utnyttjats finns bl. a. i NFR 3/ 1957 och 9/1959 (PKF 1957:2
respekfive 1959:6) samt MD 7 och 15/1978 (PKF 1978:4 respektive 1978:7-8).
FramstäUning om förhandling skall göras skriftligen. Därvid skall i
framställningen anges de skäl som den grundas på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
har till en början alt pröva om framställningen är av beskaffenhet alt kunna
leda tUl förhandling. Detta föratsätls regelmässigt ske vid ett sammanträde.
Är del uppenbart att framställningen inle förtjänar avseende, får den dock
avslås ulan att sammanträde hålls inför domstolen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
skall bereda sökanden samt motsidan tillfälle att vid sammanträdet framlägga
sina synpunkter på frågan, humvida de för förhandling stadgade betingelserna
föreligger. Dessa betingelser är alt domstolen finner en konkurrensbegränsning
med skadlig verkan föreligga. NO skall kallas till sammanträdet även om han
inte är sökande. Före sammanträde får muntlig eUer skriffiig förberedelse äga
ram i den omfattning MD prövar erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Domstolens materiella
prövning sker inom ramen för vad som brakar kallas rättegångsskedet. Detta har
jag berört tidigare (2.3.4). Förfarandet är kontradiktoriskt, dvs. svaranden
skall alltid beredas tillfälle att yttra sig över motpartens talan. I
förarbetena uttalas att det ligger i sakens natur att parterna äger förebringa
aU den utredning som de kan önska. NO och MD får påkalla biträde av myndighet
som avses i den s. k. uppgiftsskyldighetslagen (se 3.5.3), vanligen SPK, för
utredning i fråga som kan vara av betydelse för förhandling enligt KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det som har förekommit vid sammanträde ger vid handen, att skadlig verkan
föreligger har MD att besluta om förhandling. Därmed vidtar således ett
förhandlingsskede. Syftet med delta är att få vederbörande alt vidta en sådan
rättelse att den skadliga verkan undanröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anges i KBL att sammanträde för förhandling skall ske inför MD eller, om så
prövas lämpligt och ärendet inte är av synnerlig vikt, dess ordförande. När en
förhandling skaU avslutas måste detta dock ske vid sammanträde med parterna
inför domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om förfarandet inför MR anförde föredragande statsrådet i förarbetena
tiU lagstiftningen (prop. 1970:57 s. 167) att den föreslagna ordningen var
ändamålsenlig. Denna ordning innebar enligt honom att ärendena skulle
handläggas i rättegångsliknande former och i stort sett efter rättegångsbalkens
principer. Vissa grundläggande bestämmelser om förfarandet borde meddelas i
lag men någon detaljreglering borde inte komma i fråga. Erfarenheterna från
NFR:s verksamhet visade enligt föredragandens mening att något behov härav
inte förelåg. Det hade visat sig vara en klar fördel att förfarandet var
smidigt och att man inte var bunden av ett så strikt regelsystem som det som
rättegångsbalken innehöll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
MDL intagna föreskrifter om domstolens sammansättning har jag redovisat. Däratöver
innehåller MDL allmänna föreskrifter om förfarandet. Enligt dessa äger
bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet vid domstol
motsvarande tillämpning vid MD. Utöver vad som följer av detta kan MD förordna
att sammanträde för handläggning av konkurrensbegränsningsärende skall hållas
inom stängda dörrar, om det kan antagas att förhandlingsarbetet i ärendet
skulle försvåras till följd av offentligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
övriga handläggningsregler i MDL bör nämnas en bestämmelse som ändrats senast
år 1975 (prop. 1975/76: 34) i samband med tillkomsten av marknadsföringslagen
(1975:1418). Enligt denna kan MD vid vite förelägga part eller annan, som kan
antas ha upplysning att lämna som är av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelse
i ärendet, att instäUa sig personligen inför MD. Domstolen kan också besluta
att den som inte är part skall höras som vittne. Därvid äger bl. a. vissa
bestämmelseri rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Part kan även
föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen handling, varaprov och
liknande som kan ha betydelse i ärendet. Detta innebär dock inte skyldighet att
röja yrkeshemlighet av teknisk natur. I fråga om processuella viten ges
dessutom ytterligare föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
MDL framgår all i MD:s beslut varigenom ärende avgörs skall anges de skäl på
vilka beslutet grundas. Beslutet sänds till parterna samma dag som det
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
gäUer bl. a. att fråga om utdömande av de viten som jag nyss nämnde prövas av
MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
får enligt MDL inte föras mot MD:s beslut (prop. 1970:57 s. 162) i ärende
enligt KBL. I förarbetena till MDL uttalas (prop. 1970:57 s. 169) att det inte
finns anledning alt avvika från den inom förvaltningsrättskipningen ännu
allmänt gällande principen att enskild part själv skall bära sina kostnader.
Någon särskild föreskrift om detta i den nya lagen ansågs inte behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går över till att behandla utredningens förslag om lämplig
handläggningsordning bör på motsvarande sätt redovisas utvecklingen i fråga om
NO-ämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7.1.2
Ombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att handha uppgifter enligt KBL inrättades år 1953 ett särskilt
ombudsmannaämbete för näringsfrihetsfrågor, från år 1970 benämnt
näringsfrihetsombudsmannen (NO). NO är en förvaltningsmyndighet på vilken
förvaltningslagen (1971:290) är tillämplig. Innehavaren av tjänsten som
ombudsman skall vara lagkunnig. NO biträds närmast av en ställföreträdare.
Ärendena hos NO avgörs i normalfallet efter föredragning inför NO eller dennes
ställföreträdare. Handläggning och förberedelser för föredragning sker på
olika rotlar, som förestås av en byråchef eller en avdelningsdirektör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
personalen motsvarar f. n. nästan 19 heltidstjänster. För den handläggande
personalen finns vid sidan av NO och dennes ställföreträdare drygt 12,5
heltidstjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande indelning handläggs ärendena på sex rotlar, som har följande
sakområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rotel
1. Jordbrak, skogsbrak, fiske, Uvsmedelsindustri, tjänster samt administrativa
ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rotel
2. Handel med dagligvaror, viss livsmedels- och kemiskleknisk industri, olja
och bensin, bilar och andra transportmedel samt internationella frågor och
planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rotel3.
Bank- och försäkringsverksamhet, massa-, pappers- och pappers-varaindustri,
grafisk industri, järn-, stål- och metallmanufaktur, verkstadsindustri samt
information.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rotel
4. Textil och läder, gummi och plast, möbler, hushållsartiklar, foto, ur,
optik, järnhandel, kontorsmaskiner, restaurang och hotell, renhållning och
rengöring, sjukvårdsutrustning saml vissa specialartiklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rotel
5. Järn, stål och metaller, böcker, tidningar, andra media, samfärdsel,
sport-, lek- och hobbyartiklar samt radio/TV, grammofoner, bandspelare och
musikinslrament.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rotel
6. Byggnadsverksamhet inklusive el- och VVS-enlreprenader, byggnadsmaterial,
el-, gas-, värme- och vattenverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
instruktionen (1965:654) för näringsfrihelsombudsmannen åligger del denne
särskilt att ta upp till behandhng konkurrensbegränsningar som är av betydelse
för större konsumentintressen eller påverkar konkurrensförhållanden inom en
hel näringsgren eller på ett påtagligt och avgörande sätt försvårar eller
hindrar företagares näringsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
beskrivs ibland som åklagare i konkurrensbegränsningsärenden. Det ankommer i
första hand på NO att göra framställan hos MD om förhandling enligt KBL och
att föra det allmännas talan inför MD. Däremot är det en uppgift för allmän
åklagare att föra talan vid allmän domstol i fråga om brott mot
förbudsbestämmelserna i KBL. Åtal får dock väckas endast efter anmälan eller
medgivande av NO. Genom detta bär NO i brottmålsärenden ansvaret för
bedömningen av frågan om huravida de samhällsintressen som lagstiftningen
avser att skydda har salts å sido på ett sådant sätt att saken bör prövas
straffrättsligt av i första hand åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO:s
verksamhet har i praktiken utvecklats så att flertalet ärenden avgörs och
avskrivs av NO utan att framställan om förhandling sker. Delta är, som jag
tidigare har berört, i linje med vad statsmakterna uttalade då ämbetet
tillskapades. I de faU framställning har gjorts uppnår NO ofta -genom frivUlig
rättelse av näringsidkaren i fråga - en lösning innan MD har avgjort ärendet.
Vidare kan under handläggningen i domstolen NO:s talan ibland medges av
motparten varpå talan återkallas. Genom förhand-Ungsverksamhetens inriktning i
praxis har NO kommit att inta en nyckelställning på konkurrensområdet.
Samtidigt har MD:s funktion som rätlsbil-dande organ inte blivit så omfattande
som väntat eftersom, mot den nämnda bakgranden, antalet avgöranden av MD och
dess föregångare har måst bh jämförelsevis få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
instruktionen kan NO under vissa föratsättningar ge förhandsbesked i frågan om
huravida en viss konkurrensbegränsande åtgärd, som en företagare står i begrepp
att genomföra, enligt NO:s bedömning kan anses medföra skadlig verkan enligt
KBL. Ett sådant besked är inte bindande för NO vid en senare prövning, om nya
omständigheter har tillkommit eller annan särskild anledning föreligger. Det
tänkta förfarandet med förhandsbesked har dock i praxis i stor utsträckning
ersatts av att företagen under hand tillfrågar NO om en konkurrensbegränsande
åtgärd kan tänkas medföra skadlig verkan i lagens mening. NO kan då redogöra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
de rikthnjer efter vUka en bedömning enligt KBL sker. Därigenom får företagen
en bättre utgångspunkt för sin egen prövning av åtgärdens lämplighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
huvudtyper av ärenden förekommer hos NO. I s. k. inilialivärenden är det NO som
själv börjar undersöka ett fall där en konkurrensbegränsning med skadlig
verkan kan sättas i fråga. I anmälnings- och förfrågningsärenden åter kommer
initiativet till ärendena från näringsidkare, allmänheten eller andra. Alla
ärenden hos NO, bortsett från telefonförfrågningar o. d., registreras och
klassificeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däratöver
brakar branschulredningar, remisser o. d. registreras som ärenden. Samtliga
ärendelyper har ökat successivt. Antalet nya ärenden var 250 år 1970, 409 år
1975 och 464 år 1980. För år 1981 beräknas antalet ärenden uppgå till i rant
tal 500.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är förutsatt att NO skall bedriva en upplysningsverksamhet i konkurrensfrågor.
Genom sin förhandlingsverksamhet får NO en god inblick i konkurrensproblemen
inom olika sektorer av det svenska näringslivet. Förhandlingsverksamheten
öppnar också kanaler för NO att föra ut information i näringslivet om de
handlingslinjer efler vilka NO arbetar och som han önskar få företagen att
acceptera som riktmärken för deras handlande. Ett led i NO:s
upplysningsverksamhet är den information om NO:s praxis som ges i PKF under
rabriken Meddelanden från NO. Sålunda redovisar NO i PKF ett flertal ärenden
där han efler överläggningar har kunnat skriva av ett ärende därför att den
skadliga verkan av en konkurrensbegränsning har undanröjts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydelsefull lagstiftning på konkurrensområdet är den förat (3.5.3) nämnda
lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighel rörande pris- och konkurrensförhållanden,
uppgiftsskyldighetslagen (UL). Jag har förut redogjort för denna lagstiftning
och för statens pris- och kartellnämnds (SPK) verksamhet (3.5.4). Därvid
belyste jag framväxten av de skilda myndigheterna på konkurrensområdet, deras
traditionella roller och del biträde som bl. a. SPK lämnar NO på
utredningssidan. UL utgör därvid den rättsliga granden för SPK:s
uppgiftsinhämlande. NO åter saknar rätt att använda UL. Jag hänvisar i dessa
avseenden till min tidigare framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.7.2
Överväganden och förslag ifråga om domstolen m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
uttalar aUmänt om sitt förslag att det liksom f. n. kommer att i normalfallen
finnas två centrala funktioner med olika karaktär, varav den ena avser en
rättslig normering. Denna rätlsbildande uppgift förbehålls MD. Den andra
funktionen avser bl. a. övervakning, förhand-lingsverksamhel och initiativ till
ingrepp. Liksom nu skall den tillkomma NO. Också jag förordar att systemets
centrala myndighetsfunktioner be-hålles. Därvid bygger jag på min utvärdering
av de praktiska erfarenheterna sedan år 1953.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7.2.1
Den rättsbildande uppgiften</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
uttalar bl. a. följande om den normbildning i anslutning till ingripanden i
individuella fall som missbmksbestämmelsen ger utrymme för: Utmärkande för
generalklausulen i 2 kap. I § lagförslaget är att här inte föreligger en
lagtext som i detalj räknar upp vad som är OtUlåtet. Av bl. a. detta skäl är
den inte heller straffsanktionerad. Den formella normbildningen sker i stället
genom MD:s avgöranden i enskilda faU. Dessa är visserligen inriktade på
situationen i ett sådant fall. Vidare kan enligt förslaget vitessanktionen
användas endast mot den som är svarande i visst ärende. Domstolens skilda
avgöranden har dock ett stort principiellt värde som sträcker sig utöver del
enskilda ärendet. Genom besluten konkretiseras nämligen skilda typfall och hur
dessa skall bedömas enligt generalklausulen. På så sätt bildas ett nät av
handlingsnormer som får betydelse i situationer motsvarande dem som har stått
under MD:s prövning. Fastän normerna inte är rättsligt bindande utanför visst
ärendes ram ger de alltså vägledning om hur domstolen kan tänkas handla i ett
hknande fall. Detta får verkan inte bara för andra näringsidkare. Också för
NO:s verksamhet blir de styrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrand anser utredningen det vara av väsentlig vikt alt NO kan bringa
under domstolens bedömning skilda typfall av konkurrensbegränsning, där del
behöver prövas huruvida skadlig verkan föreligger m.m. Genom detta lämnas
utrymme för ett fortgående och systematiskt skapande av normer för olika
situationer. Utredningen tiUägger att del rättspohtiskt kan vara av särskilt
värde att viss handlingslinje där så kan ske i princip bhr rättsligt fastslagen
och därigenom kan vinna en bredare efterföljd. NO kan då använda detta i
förhållande till näringslivet och kan shppa att gång på gång gripa in mot samma
företeelse för alt övertyga den i varje enskilt fall aklueUe näringsidkaren om
det olämpliga i en företeelse av denna art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen ger det nuvarande systemet otillräckligt utrymme för vad som är
önskvärt på denna punkt. De ändringar utredningen föreslår kommer jag alt
behandla i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
nu är i fråga vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i princip ansluta mig tUl vad utredningen uttalar. Således delar jag bl. a.
också den bedömningen alt del är av väsentlig vikt att NO kan bringa skilda
typfall under MD:s bedömning för att på så sätt få fram rättsligt prövade
normer. Samtidigt måste man ta med i beräkningen erfarenheterna i
rättstillämpningen sedan år 1953 liksom resursfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
erfarenheter ger vid handen att den allra största mängden ärenden klaras upp
redan under NO:s handläggning. I del enskilda ärendet kan anledningen vara en
förhandlingsuppgördse med det berörda förelaget eller att NO inte vidtar någon
åtgärd. I det sistnämnda avseendet kommer givelvis priorileringsfrågorna in men
det kan lika väl röra sig om den situationen att någon åtgärd från NO:s sida
inte är motiverad. Har ärendet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förts
till MD återkallar inte säUan NO sin talan efter det att förelaget har ändrat
sitt beteende i den riktning NO finner önskvärd. Det är alltså få fall som förs
till MD och som mynnar ut i en slutlig bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
måste vara medveten om att det också i det förstärkta system som jag förordar
finns samma mekanismer som de som f. n. leder tUl ett stort antal
förhandlingsuppgörelser. Hit hör bl. a. en viss obenägenhet hos företagen på
grand av publichetseffekler, kostnader och annat att inta svarandepositionen i
marknadsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. tar upp en fråga som har ett samband med det nu anförda. Organisationerna
uttalar bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensbegränsningslagen
har betydelse för företagen dels genom sin så att säga allmänpreventiva verkan
dels genom att de konkurrensvårdande myndigheterna aktualiserar lagens
tillämpning i visst fall. Från båda dessa aspekter är del viktigt att
myndigheternas agerande är adekvat och föratsebart, dvs. att rättssäkerhet
föreligger. Rättssäkerhetens funktion är inte bara att ge den enskilda skydd
mot övergrepp från myndigheterna utan också att se till att lagens tillämpning
hålls inom dess syfte. Rättsreglernas utformning är då självfallet av central
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensulredningens
förslag innebär en radikal förändring av balansförhållandet mellan NO och
företagen. Utvidgningen av det förbjudna området genom straffbud med oklara
gärningsbeskrivningar, övergivandet av förhandlingsprincipen och införandet av
möjlighet alt till regeringen driva frågor om uppdelning av företag ger NO
förhandlingsresurser som enligt organisationerna innebär en skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ingen självklarhet att myndigheterna som till sitt förfogande får svepande
generalklausuler och stora befogenheter handlägger sina ärenden med omdöme. De
flesta ämbetsmän som handlägger marknadsrättsliga frågor har tyvärr inte direkt
näringslivserfarenhet. Noggrannhet och omsorg vid prövningen måste därför vara
inbyggda i själva regelsystemet. Myndigheternas befogenheter måste avgränsas så
alt risken för alt sådana ingripanden "i överkant" som medför
oföratsebara konsekvenser mini-meras. Del är här en fråga om förtroende för
myndigheterna. Till skillnad mot många andra länder finns i Sverige ett relativt
öppet förhållande mellan de konkurrensvårdande myndigheterna och näringslivet.
Förskjuts balansen på ett sätt som inle är motiverat av den faktiska
utveckUngen kan ett motsatsförhållande uppstå som ingendera parten har intresse
av. Därför känner organisationerna oro inför den balansförändring som
konkurrensulredningens förslag innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
anför vidare att utredningen i alltför liten grad har beaktat att — såsom
rättspraxis utvisar — NO:s bedömningar långtifrån alltid står sig vid en
rätislig prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill mot denna bakgrand aktualisera vissa principiella frågor som gäller
systemets förmåga att skapa handlingsnormer till vägledning för förelagen.
Sådana normer kan, på sätt som utredningen har beskrivh, ha olika valör. Man
rör sig här med ett fält som till en början omfattar handlingsregler prövade av
MD. Dessa är rättsligt bindande för det företag mot vilket MD i ett enskilt
ärende har riktat förbud eller åläggande enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
nya lagen, i förening med vite. Att ett visst beteendemönster sålunda har
förbjudits eller anbefallts i fråga om delta förelag torde i sin tur ha en
stark inverkan på andra, seriösa näringsidkare ulan alt dessa är rättsligt
förpliktade att ta intryck. Från praktisk synpunkt kan man därför tala om en
normbildning, om än utan tvångsinslag, som avser andra företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bland de handlingsregler
som jag här talar om ingår vidare de berörda förhandlingsuppgörelsema mellan NO
och företagen, ensidiga åtaganden från de senares sida eller korrigerade
beteenden i övrigt inom näringslivet. Bakgrunden kan härvidlag skifta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ibland
har det beteendemönster som NO viU förändra prövats av MD, vilket NO kan
framhålla för det berörda företaget. I andra fall saknas det vägledande beslut
av MD med avseende på den föreliggande konkreta situationen. Jag vill erinra om
att omständigheterna i de enskilda fallen kan variera utan givna gränser.
Därvid har NO alt självständigt pröva huravida lagstiftningen ger rättslig
grand för ett ingripande i del föreliggande, konkreta ärendet. Om NO bedömer
lagens förutsättningar för ingripande vara uppfyUda, är denna bedömning
givetvis inte rättsligt bindande för förelaget ifråga. Avstår exempelvis
företaget på sätt som NO vill från ett visst förfarande sker detta utan någon
juridisk förpliktelse därtill. En sådan skyldighet kan endast MD skapa och
detta bara i det enskilda fallet. Jag bortser i sammanhanget från utredningens
förslag om att NO skall få utfärda bl. a. förbudsföreläggande som, om det
godkänns, får samma verkan som ett beslut av MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förhållandet att NO:s förhandlingsuppgörelser med förelagen dels kan avse
situationer som inte har prövats av MD, dels inte är rättsligt tvingande, bör
inte föranleda deti slutsatsen att man här alllid har att göra med åtgärder som
företagen vidtar fullt ut frivilligt. Jag har redan nämnt att bl.a.
publiciletseffekter och kostnadsaspekter kan påverka företagens bedömningar.
Detta kan ske också i sådana faU när de anser att konkurrenslagen inte ger fog
för ingripande eller att tveksamhet måste råda på den punkten. I en del sådana
situationer kan full visshet om rättslägel skapas endast av en dömande instans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det skulle kunna hävdas
alt nu påtalade omständigheter har sin grand i att man på konkurrensområdet har
en allmänt avfattad missbraksbestämmelse som inte detaljerat räknar upp vad
som är otillåtet. Erfarenheterna torde dock visa att det också i anslutning
till detaljerade, straffsanktionerade föreskrtfter kan förekomma en bred
påverkan från den övervakande myndighetens sida gentemot de företag som
bestämmelserna riktar sig tiU. Ofta torde därvid myndigheten med framgång
påverka enskilda förelag att ändra ett handlingssätt som myndigheten bedömer
strida mot de straffsanktionerade föreskrifterna, ulan att frågan om åtal och
rättslig prövning aktualiseras. Ej heller i dessa faU är det alltså rättsligt
fastslaget att ett företag har handlat i strid mot de aktuella reglerna, som
inle alltid behöver vara lätta att tolka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
konkurrensområdet kan man dock bygga på ett stort praktiskt erfarenhetsunderlag
där en mängd konkreta situationer redan har prövats av MD. Det är vidare för NO
hksom för andra myndigheter en viktig ämbels-uppgift att beakta dessa
rättssäkerhelsaspekter. Jag vill också peka på del självklara förhållandel att
företagen inte har skyldighet att rätta sig efter vad den ena parten — NO —
anger som sin ståndpunkt beträffande lagens innebörd. Skulle så vara fallet
blev det närmast fråga om bindande bestämmelser utfärdade av NO. En ordning av
det slaget har inle förespråkats av någon och är enligt min mening utesluten på
detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäUer de särskilda farhågor som SI m.fl. ger uttryck för konstaterar
jag att dessa inte torde ha aktualitet med avseende på det system som jag
förordar. Jag anser alltså att en tillräcklig balans mellan samhällets och
enskildas intressen kan uppnås också i det nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7.2.2
Missbraksbestämmelsens användning på det straffbelagda området En handling som
är otillåten enligt någon av straffbestämmelserna i marknadsföringslagen
(1975:1418) kan angripas med slöd av föreskriften rörande otillbörlig
marknadsföring. Det finns alltså möjlighet att dra samma handlingssätt inför
antingen allmän domstol eller MD. Teoretiskt är det inget som hindrar att ett
och samma förfarande prövas i mer än en ordning, även om endast en av
sanktionerna kommer i fråga. Genom att det i princip har lagts i
konsumentombudsmannens hand alt avgöra om en viss handling skall föranleda åtal
vid allmän domstol eller förbudstalan vid MD har nackdelarna av att möjligheter
tUl en sådan dubbelprövning finns i allt väsentligt undanröjts, uttalar
utredningen. Åtalsvägen anlitas inte annat än i de faU där en straffpåföljd
anses påkallad av allmän- eller individualpreventiva skäl. Huvudalternativet
är alltså att talan förs vid MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
princip anser utredningen vara lämplig och påkallad för konkurrensärenden.
Genom detta säkerställs enligt utredningen att rättsbildningen huvudsakligen
sker i MD. Därför saknas i lagförslaget den spärr som KBL innehåller mot prövning
enligt förhandlingsparagrafen även beträffande i KBL straffbelagda åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LItredningens
förslag att generalklausulen skall kunna användas också mot företeelser som är
otiUåtna enligt straffbestämmelserna i konkurrenslagen innebär en förändring i
förhållande till nuvarande ordning, anför NO. Flera företeelser som står i
strid med förbuden kan vara av den art att en prövning inför MD med dess
speciella kompelens kan visa sig lämplig. Särskilt kan detta bh aktuellt i
fråga om gränsfall. Skapandet av handlingsalternativ i dessa fall borde enligt
NO:s mening kunna bidraga till en mer ändamålsenlig ordning. Också MD finner
den föreslagna ordningen lämplig. Domstolen uttalar all detta förhållande kan
få till följd alt för samma förfarande fråga om utdömande av både straff och
vite kan uppkomma vid allmän domstol. TiU undvikande av att för överträdelse av
ett förbud först utdöms vite och härefter straff för samma gärning stadgas i
förslagets 5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kap.
3 § bl. a. all för gärning som omfattas av ett av MD meddelat förbud inte skall
dömas till ansvar. 1 del faU straff har utdömts för viss gärning som härefter
blir föremål för ett MD:s vilessanktionerade förbud kan vid överträdelse av
detta förbud vite komma att utdömas för samma förfarande som fidigare har
träffats av straff. Häremot finns emellertid enligt MD:s uppfattning ingenting
att invända, eftersom del då är fråga om en ny förbudsöverträdelse — ett så all
säga "nytt brott".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
delar utredningens uppfattning att huvudalternativet bör vara att talan förs i
MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till uppfattningen att den föreslagna ordningen bör införas.
Frågan om vUken väg som bör väljas i det enskilda fallet torde få bero av vad
som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka att MD enligt det av utredningen tänkta systemet inte har att
pröva huravida uppsåt eller oaktsamhet har förekommit från en näringsidkares
sida. Däremot kan domstolen, om den finner det lämpligt, slå fast att ett visst
förfarande faller under de objektiva rekvisiten till en i konkurrenslagen
inlagen straffbestämmelse. Effekten av delta kan anses vara alt särskUd
bevisning i MD om förfarandets skadlighel i princip blir överflödig, eftersom
kriminaliseringen är ett uttryck för lagstiftarens uppfattning att det
otillåtna generellt har skadlig verkan. Omständigheter som ådagaläggs i det
enskilda fallet kan dock visa alt presumtionen brustit. Till bevisfrågan
återkommer jag senare. Jag vill vidare påpeka all den av utredningen föreslagna
ordningen innebär att förbud eller åläggande meddelas med verkan endast framåt
i tiden. Tekniken konkretiserar vad som i det enskilda fallet fortsättningsvis
är otillåtet och är därmed godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7.2.3
Domstolens sammansättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
mitt förslag får MD som en ny arbetsuppgift all - när så är aktuellt i ett
konkurrensärende - pröva skadlighetsfrågan beträffande ett företagsförvärv som
ger förvärvaren en dominerande ställning på marknaden eller som förstärker
denna ställning. Åtgärder som domstolen har all överväga för att förhindra en
sådan verkan kan bestå i att förhandlingsvägen söka få till stånd en ordning
för att förhindra den skadliga verkan. Om saken är av särskild vikt från aUmän
synpunkt får förhandlingen syfta till ett avslående från företagsförvärvet. Har
en förhandling om avstående från företagsförvärvet avslutats utan att den
skadliga verkan har kunnat förhindras, kan domstolen under viss förutsättning
förbjuda förvärvet eller meddela visst åläggande. Domstolen underställer sitt beslut
regeringens prövning. För att gälla skall beslutet fastställas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domstolens
nya arbetsuppgift ger anledning alt överväga dess sammansättning. För de
nuvarande reglerna har jag redogjort tidigare (3.7.1.1). Jag erinrar om att
domstolen består av ordförande och vice ordförande samt åtta andra ledamöter.
Av de senare är två s. k. särskilda ledamöter, varav 14 Riksdagen 1980/81.1
saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
ene dehär i ärenden om konkurrensbegränsning. Av de övriga sex ledamöterna
utses tre bland företrädare för företagarintressen och tre bland företrädare
för konsument- och löntagarinlressen. För ledamot ulses en eller flera
ersättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nämnda nya arbetsuppgiften kan komma alt omfatta ingående prövning av
rättsligt och ekonomiskt svårutredda och svåröverskådliga frågor. Det gäller
här alt avväga för- och nackdelar med ett ingripande mot ett förelagsförvärv
saml alternativ till förbud mot själva förvärvet. Samtidigt kan det ganska ofta
krävas en hög grad av snabbhet i handläggningen för att inte den nödvändiga
strakluromvandlingen skall hejdas eller försvåras och för att parterna så snart
som möjligt skall få besked om förvärvet kan genomföras. Jag erinrar om att det
kan komma att gälla stora och betydelsefulla företagsförvärv med en mängd
intressenter som berörs av frågan om förvärvet kommer till stånd eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
arbetsmässiga belastningen på domstolen kan alltså bli mycket stor i ett enskih
ärende. Mot bakgrand av det anförda är del enligt min bedömning ofrånkomligt att
del tekniska inslaget i domstolen måste förstärkas genom att antalet särskilda
ledamöter utökas. Lämpligen sker detta genom att ytterligare två sådana
ledamöter för konkurrensfrågor tillförs domstolen. För den ene av dessa bör
gälla samma behörighetskrav som för vice ordföranden, medan den andre blir att
jämställa med den hittillsvarande särskUde ledamoten för
konkurrensbegränsningsärenden. Därigenom kan företagsförvärvsprövningen
tillföras den ytterligare rättsliga och ekonomiska sakkunskap som är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har övervägt om utökningen med två särskilda ledamöter kan begränsas tiU
sådana konkurrensärenden i vilka företagsförvärv kommer under prövning. Av
flera skäl är det dock inle en lämplig ordning. Bl. a. kan i ett sådant ärende
komma under bedömning skilda former av konkurrensbegränsande beteenden vid
sidan av dominans tiU följd av ett förelagsförvärv. Vidare kan andra
alternativ än ingripanden mot själva företagsförvärvet aktualiseras i ett
visst ärende, exempelvis åtgärder mot förvärvarens diskriminerande beteende.
Ibland kan frågan om åtgärder mot ett sådant förvärv komma upp på ett senare
stadium av ett ärendes handläggning. Om man skall kunna undvika riskerna för
en splittrad praxis och omtagning av processen bör i fråga om konkurrensärenden
den förstärkta ordningen med tre särskilda ledamöter gälla som ordinarie
sammansätl-ningsregel. Särskilda domförhelsföreskrifler avgör sedan hur många
ledamöter som måste vara närvarande i del enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ändring jag nu förordar ingår som en viktig del i det samlade system för
konkurrensärenden som jag föreslår. Den nya sammansättningen kräver en ändring
i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m. Jag avser all särskilt återkomma
till regeringen med förslag till lagstiftning i denna och vissa andra frågor
som rör marknadsdomstolslagen m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7.2.4 Övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför alt marknadsdomstolens arbetsinsats såvitt då kunde bedömas endast i
mindre mån berörs av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolen
framhåller dock i sill yttrande att den föreslagna lagen med aU sannolikhet
kommer alt medföra en avsevärd ökning av antalet ärenden, varför det finns
anledning att under beredningen uppmärksamma behovet av ökade resurser hos
domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
remissinstanser har inle berört frågan om domstolens resursbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del konstaterar
jag att del är en grundläggande skillnad mellan utredningens och mitt förslag,
nämligen beträffande förvärvskonlroUen. Enligt mitt förslag får ju domstolen
här en central roll. Detta påverkar givetvis dess resursbehov. Prövningen av
företagsförvärv kan, som jag fidigare framhållit, vara mycket komplicerad.
Samtidigt finns det i allmänhet ett behov av att den sker med stor
skyndsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan förordat en utökning av antalet särskilda ledamöter i domstolen.
Också i övrigt måste resursfrågan övervägas. Jag avser att särskilt återkomma
till regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.7.2.5 Processen
i konkurrensärenden<br>
AUmänt om handläggningsregler m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har anfört tidigare är MD numera att bedöma som en specialdomstol. Framför
allt på konkurrensområdet finns det dock alltjämt handläggningsregler som tar
sikte på förhållandena vid NFR:s tillkomst. Därutöver gäller att det saknas
föreskrifter för MD avseende vissa processförhållanden. Del kan här gäUa sådant
som inte kräver reglering eller som del t. o. m. är en fördel att inte reglera,
uttalar utredningen. Men del kan också vara så att avsaknaden av en uttrycklig
bestämmelse hindrar domstolen från viss åtgärd under handläggningen av ett
ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför alt man på dessa punkter kan säga all bl. a. frågor rörande
processföremålet och intervention är oreglerade. Del torde vidare inte vara
möjligt att föra faslsläUdsetalan inför MD. Regler saknas därtill om parts rätt
till ersättning för rättegångskostnader. Delta innebär att man måste tillämpa
principen all enskUd part själv får bära sina kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
närmare se över rätlegångsförfarandet i MD faller enligt utredningen utom ramen
för uppdraget. För att säkerställa en ändamålsenUg handläggning av konkurrensärenden
har utredningen dock funnit det vara ofrånkomligt att föreslå en viss
författningsreglering som avser dessa ärenden. Utredningen anser alt man inle
skall uppfatta detta så alt det på grund av avsaknaden av uttrycklig reglering
saknas motsvarande möjligheter exempelvis på marknadsföringsområdel. Frågan om
vad som gäller därvidlag måste prövas efter varje lags förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
uttalar utredningen följande: Vad som har sagts kan dock enligt utredningens
uppfattning tala för att de regler som avser processen vid MD</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föratsätlningslösl
bör ses över generellt och i ett sammanhang. Frågan har uppmärksammals bl. a. i
samband med tillkomsten av marknadsföringslagen (prop. 1975/76:34 s. 117) och
vid en ändring i avlalsviUkorslagen (prop. 1976/77: 110 s. 42). Utredningen har
vidare sett över handläggningsreglerna i KBL och funnit att de bör bringas i
överensstämmelse med vad som gäller enligt lagen om marknadsdomstol m. m. (MDL)
för prövning av bl. a. ärenden som avser marknadsföringsområdel. Anledning
saknas att i en ny KBL behålla de nuvarande handläggningsreglerna medan i fråga
om exempelvis marknadsföringen motsvarande regler finns i MDL. Utrednihgens
förslag innebär all regler om lalerält bibehålls i den nya KBL medan
procedurreglerna finns i MDL samt gäUer för all handläggning vid domstolen och
således även för konkurrensärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om ett uttalande år 1970 i förarbetena till den nuvarande
ordningen. Föredraganden anförde (prop. 1970:57 s. 167) all ärendena vid
marknadsrådet (MR) skulle handläggas i stort efter rättegångsbalkens principer
och alt vissa grundläggande bestämmelser om förfarandet borde meddelas i lag
men att någon detaljreglering inte borde komma i fråga. Enligt föredragandens
mening visade erfarenheterna från näringsfrihetsrådets (NFR) verksamhet att
något sådant behov inle heller förelåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning har erfarenheterna av den mer fria och obundna prövningen i MD
varit goda också under 1970-talel. Det framstår alltjämt som en klar fördel att
systemet är smidigt och att domstolen inle är bunden av ett så strikt
regelsystem som det som rättegångsbalken innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan framdeles bli anledning all se över bl. a. de processuella frågorna
generellt och i ett sammanhang. Något särskilt behov av att göra det i
anslutning till detta lagstiftningsärende kan jag dock inle finna. Detta
hindrar dock givetvis inle alt man nu lar upp vissa frågor som kan behöva lösas
särskilt. Jag kommer i det följande all behandla några punkter som utredningen
aktualiserar..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag i fråga om placeringen av handläggningsreglerna i den nya
konkurrenslagen respektive i MDL kan jag i sak ansluta mig till. Jag vill dock
erinra om att i departementsförslaget en genomgripande förändring sker såvitt
gäller kontrollen av förelagsförvärv. Utredningsförslagets handläggningsregler
blir här i stora delar inaktuella och måste ersättas av bestämmelser anpassade
till den nya situationen. Dessa särskilda regler bör tas in i den nya
konkurrenslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar som mitt förslag också på dessa punkter kräver i MDL avser jag alt
särskilt anmäla för regeringen vid ett senare tillfälle. Därvid kan också
aktualiseras vissa smärre justeringar i annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Talerätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför i fråga om lalerätlen följande: NO:s lalerält anges i 2 kap. 12 § andra
stycket lagförslaget. Vidare anges i huvudsaklig överensstämmelse med gäUande
rätt att, om NO för visst fall beslutar all inte göra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansökan
till MD, sådan ansökan får göras av sammanslutning av konsumenter eller
löntagare eller av näringsidkare som berörs av konkurrensbegränsningen i
fråga. Dessutom får enligt förslaget också sammanslutning av näringsidkare
sådan subsidiär lalerält. Motivet är all det ibland kan finnas ett näringslivsintresse
av att viss konkurrensbegränsning prövas av MD fastän NO från sin utgångspunkt
inte har funnit tillräckliga skäl att föra ett ärende dit. Här görs reglerna i
KBL parallella med marknadsföringslagen (1975: 1418) och lagen (1971:112) om
förbud mot oskäliga avtalsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag tar
sikte på det område som den nuvarande lagstiftningen täcker. För kontrollen av
förelagsförvärv föreslår utredningen särskilda regler, som saknar aktualitet
med den utformning som departementsförslaget har. Jag finner emeUertid den av
utredningen föreslagna ordningen lämplig över hela fältet och förordar därför
en sådan lösning. Regler om lalerält finns bl. a. i 17 § i det remitterade
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Partsställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om partsslällningen i MD i konkurrensärenden anför utredningen följande:
När den subsidiära talerätten ensam utnyttjas kan NO inte ha ställning av part.
Något formellt hinder att han - sedan subsidiär talan är väckt — använder sin
talerätt föreligger inte. Ett skäl för sådant inträde -som inle bör bedömas som
intervention - kan vara nytillkommande omständigheter under processen i MD.
Efler inträdet får också NO ställning som part. Läget är ett annat bl. a. när
en näringsidkare ansöker om dispens från ett i 2 kap. lagförslaget straffbelagt
förbud. Här intar NO enligt lagförslagels grunder automatiskt ställning som
motpart. Utredningen har ansett det inle vara behövligt att markera detta i
lagtexten. - En motsvarighet till föreskrtften i 15 § första stycket andra
meningen KBL om hörande av NO saknas. Detsamma gäller i fråga om föreskriften
i andra stycket samma paragraf, nämligen alt tillstånd (dispens) inle får
återkallas utan alt tillslåndshavaren har fått tillfälle all yttra sig. Också
denne är ju i en sådan situation part och NO, om han har gjort ansökan om
återkallelse, motpart. Att en bestämmelse om hörande av den som är part inte
erfordras följer av reglerna i MDL om hörande av parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsättningsvis
anför utredningen: I övrigt kan sägas all frågor rörande partsstäUning och
ställförelrädarskap för part är föga belysta i förarbetena tiU nuvarande KBL.
De synes också böra få en generell lösning som läcker inle bara KBL-området.
För det gällande rättsläget kan hänvisas till doktrinen.' Utredningen finner
dock anledning alt på vissa viktiga punkter ta ställning i frågor som ännu inte
synes ha fåll en uttrycklig lösning. De straffbelagda förbuden i 2 kap.
lagförslaget bygger på den grundtanken att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Se
bl. a. Bernitz m. fl.. Sjöfart och konkurrensrätt, Göteborg 1976, s. 94 ff.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konceminterna
dispositioner inte är av en art som bör vara straffrättsligt OtUlåten.
Dotterföretagens osjälvständighet i förhållande tiU moderförelaget gör det
nämligen befogat att räkna koncernen som en enda enhet. Uttryckligt undantag
för sådana dispositioner har därför gjorts i 2 kap. 10 § första stycket
lagförslaget. Som framhålls i speciaimotiveringen innebär dock detta inte att
dispositioner av denna art skulle vara skyddade mot ingripande enligt
generalklausulen i 2 kap. 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
nu aUlså koncernen enligt förslaget bör betraktas som en enhet bör därav följa
att talan i MD enligt 2 kap. lagförslaget får riktas mot ett utomlands beläget
moderföretag för vad dess dotterföretag har gjort på den svenska marknaden,
uttalar utredningen och fortsätter: Men lalan skall också kunna riktas endast
mot ett i Sverige beläget dotterföretag för en konkurrensbegränsning som
föranleds av företaget eller av dess moderföretag. Motsvarande valfrihet bör
gälla när inte not av företagen finns eller är representerat i Sverige men
något av dem föranleder sådan inlandsverkan som enligt fömt angivna principer
bör kunna prövas enligt generalklausulen i 2 kap. 1 §. Finns å andra sidan i
Sverige en självständig representant för ett av företagen, kan komma i fråga att
talan riktas mot denne trots att han kanske har handlat i enlighet med
anvisningar från det utländska förelaget. Men också i ett sådant läge
föreligger rätt att med förbigående av exempelvis en i Sverige befintlig
generalagent rikta talan mot det utländska företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
anför utredningen följande: Med frågan om ställförelrädarskap hänger samman två
andra faktorer. Den ena rör det straffrättsliga ansvar som enligt principerna
för delegerat förelagaransvar kan drabba en anställd vid eller en representant
för ett förelag. Den andra gäller den processuella frågan om vem som är behörig
att företräda exempelvis en part som befinner sig utomlands. De problem som
härvidlag kan uppstå får enhgt utredningens bedömning i det nuvarande läget
lösas i rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
biträder utredningens förslag alt subsidiär lalerält skall tillerkännas även
sammanslutning av näringsidkare och anför bl. a. följande: Då den subsidiära
talerälten utnyttjas kan del under handläggningen i MD framkomma nya
omständigheter eller marknadssituationen kan ha förändrats på så sätt att NO
finner att det föreligger ett allmänt intresse att den påtalade
konkurrensbegränsningen undanröjs. NO bör därvid i enUghet med vad utredningen
föreslår kunna inträda i processen och få samma ställning som om han själv
gjort ansökan fill MD. Defta bör dock i motsats till utredningens förslag komma
till uttryck i lagtexten, anser NO. Det bör även framgå av lagtexten alt NO har
ställning som motpart då en näringsidkare ansökt om dispens från något av de i
2 kap. intagna förbuden. NO anser vidare att det i 13 § MDL bör anges att för
det fall annan än NO har ansökt om prövning enligt 2 kap. I §, NO bör få del av
ansökan och övrigt material i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anser det vara naturligt att domstolen låter höra NO i dispensären-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den,
men menar att det inte är självklart att denne därvid intar ställning av
motpart. En uttrycklig regel om att NO skall höras i dispensärenden bör därför
införas enligt domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar utredningens
bedömning av frågan om i vilka situationer NO bör anses ha partsställning.
Vidare anser jag det naturligt att MD låter NO få del av en ansökan som annan
har gjort om prövning enligt 2 § i det remitterade lagförslaget. Jag kan också
ansluta mig till bedömningen att särskilda regler i konkurrenslagen om hörande
av part inte erfordras utöver vad som bör följa av MDL:s bestämmelser på denna
punkt. Vissa redaktioneUa ändringar i MDL krävs för detta. Också dessa kommer
jag att anmäla särskilt för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen gör vissa
uttalanden om vem talan bör kunna riktas mot i koncernfaUen. I princip kan jag
ansluta mig till utredningens uppfattning. På denna punkt viU jag dock erinra
om vad jag tidigare (3.6.2) har anfört rörande den nya konkurrenslagens
räckvidd över gränserna. Därvid tog jag först upp frågan om lagens
tillämplighet beträffande utomlands vidtagna konkurrensbegränsande åtgärder.
Den principieUa ståndpunkt som jag intog mot bakgrand av bl. a. folkrättsliga
överväganden innebär anspråk på extraterritoriell tUlämplighet av lagen inom en
av mig angiven ram. I de fall som omfattas av denna ram får varje gång frågan
om det svenska jurisdik-tionsanspråket bör utnyttjas prövas särskilt. Därvid
kan både lämplighels-hänsyn och omständigheter av praktisk art få vägas in. Jag
hänvisar härvidlag till det tidigare sagda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sammanhanget vill jag
erinra om mitt förslag om ett undantag från förbuden mot bmttopriser och
anbudskarteller när det gäller koncemför-hållanden. Detta koncernbegrepp
ansluter till motsvarande begrepp i aktiebolagslagen (1975:1385) för att
tydligt avgränsa det straffbelagda området. Intet hindrar att ett vidare
koncernbegrepp vinner tillämpning på det processueUa området, exempelvis det
som har lagts till grand för förslaget tiU ny anstäUningsskyddslag (prop.
1981/82:71 s. 115f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Processföremålet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föremålet
för processen är det förfarande som har bragts under prövning samt de yrkanden
som har framställts. I likhet med vad som nu gäller saknas i den föreslagna
lagstiftningen regler mot att MD prövar laleänd-ringar, framhåller utredningen
och tillägger bl. a. följande. MD kan pröva endast det förfarande mot vilket NO
eller annan taleberättigad har vänt sig i ansökan eller senare under processen.
Påstås skadlig verkan följa i visst hänseende av detta förfarande kan domstolen
pröva om sådan verkan föreligger i ett avseende, som har berörts i processen.
Parterna måste ju kunna förutse vad MD kommer att grunda sin bedömning på. I
fråga om den yrkade rättsföljden åter kan situationen vara en annan. Om än domstolen
inte kan gå längre i fråga om förbud än vad som yrkats, måste domstolen i
övrigt vara oförhindrad att inom denna ram ge ett förbud annat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innehåU
än som har begärts. Del motsvarande gäller i fråga om åläggande enligt 2 kap. 1
§ i utredningens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föratsätter i princip att förbud eller åläggande som beslutats enligt 2 kap.
1, 2 eller 3 § i fråga om utformningen har varit föremål för parternas
yttranden under handläggningen. Detta menar utredningen vara väsentligt med
hänsyn till de svårigheter som kan uppstå vid den konkreta utformningen av
förbud eller åläggande, när det är ett komplicerat ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
uttalar utredningen följande: Det bör ytterligare anmärkas att MD:s uppgift är
liksom nu inte blott att utiåta sig i en Ivistig fråga. DärtiU skall domstolen
söka alt rättsligt normera visst förfarande på ett sätt som konkretiserar
lagens innebörd och som ger vägledning för rätlstiUämpningen och för de i
övrigt berörda. På domstolen faUer sålunda den rätlsbildande uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att utredningens uttalanden bör kunna vara vägledande vid
rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Interimistiskt
beslut i allmänhet och vid företagsförvärv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringslagen
(1975:1418, MFL) ger möjlighet för MD att förbjuda en näringsidkare all vid
marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet företa en reklamåtgärd
eller annan handling som genom all strida mot god affärssed eUer på annat sätt
är otillböriig mot konsumenter eller näringsidkare. Vidare kan domstolen ålägga
näringsidkare att vid marknadsföringen lämna information som har särskild
betydelse från konsumentsynpunkt. Domstolen kan också förbjuda saluhållandel
av bl. a. produkter som medför särskild risk för skada på person eller
egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MFL kan MD, om särskilda skäl föranleder del, meddela ett förbud eller
åläggande av denna art även för tiden till dess slutligt beslut föreligger. Ett
sådant interimistiskt beslut föregriper alltså den kommande domstolsprövningen.
Det binder dock givetvis inte domstolens handlingsfrihet i fråga om det
slutliga beslutets innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser det klart befogat att det också i konkurrensärenden öppnas en liknande
möjlighet för domstolen. En bestämmelse om detta finns i 2 kap. 14 §
utredningens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en skiljehnje meUan de näringshvsorganisationer och de myndigheter som
har yttrat sig över förslaget. SI m.fl., LRF och Sveriges köpmannaförbund
avstyrker förslaget medan MD, NO och KOV tillstyrker detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. anför sålunda: Med hänvisning till bestämmelsen i MFL om interimistiskt
beslut anser utredningen det klart befogal att en liknande möjlighet införs
också i KBL. Utredningen - som inte redovisar några erfarenheter hitintills av
behov av interimistiska åtgärder - synes härvid ha underskattat olikheterna meUan
ärenden om otillbörlig marknadsföring, informationsplikt och produktsäkerhet
samt ärenden om undanröjande av skadlig konkurrensbegränsning. 1 det senare
fallet skulle ett interimistiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förordnande
om undanröjande av konkurrensbegränsningen påverka ett vidare ekonomiskt
sammanhang och ingripa i förhållandena på ett i praktiken mer eller mindre
oåterkalleligt sätt. Då det inle är uppenbart alt skadlig verkan föreligger —
vUket knappast är fallet i de komplicerade ärenden som normalt leder till
prövning i marknadsdomstolen - kan därför del slutliga ställningstagandet inte
föregripas utan konsekvenser som utredningen inte synes ha beaktat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
LRF pekar på att MFL har fått tjäna som förebild för utredningen beträffande
ifrågavarande förslag. Några erfarenheter som belyser att något
prejudikatsbehov härav föreligger redovisas dock inle. Återigen, säger LRF,
noteras att utredningen styrts av ett konkurrensteoreliskl synsätt och
övervärderat likheterna mellan ärendena i MFL och KBL. Effekterna av ett
undanröjande av en konkurrensbegränsning är regelmässigt mer ingripande och
svårbedömda än följderna av en marknadsföringsåtgärds eliminerande.
OåterkalleUga följder uppkommer i praktiken förhållandevis läti, uUalar LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om både förbud och åläggande kan interimistiska beslut medföra betydande
olägenheter, anför Sveriges köpmannaförbund. Besluten kan t. o. m. föregripa
del definitiva ställningstagandet på sådant sätt att ett efter en relativt
snabb och därför mindre grundlig utredning fattat interimistiskt beslut i
realiteten blir slutgiltigt. Det kan av praktiska och andra skäl vara omöjligt
att efter upphävandet av ett interimistiskt förbud eller åläggande återgå till
det läge som rådde före del interimistiska beslutet. Effekten av detta blir
därför bestående, menar köpmannaförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anser det vara välbetänkt att en möjlighet att meddela interimistiskt förbud
införs i en ny konkurrensbegränsningslag. Till samma slutsats kommer KOV som
särskilt pekar på bestämmelsernas syfte all få till stånd en snabbare
handläggning av konkurrensbegränsningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
framhåller att möjligheten till interimistiska beslut i flera fall torde kunna
spela en väsentlig roll. Främst torde den enligt NO bli aktuell när en
konkurrensbegränsning hotar medföra väsentliga ölägenheter och del är angeläget
med ett snabbt beslut. Genom denna möjlighet ges utrymme för ett direkt och
snabbt ingripande mot skadliga konkurrensbegränsningar. Härigenom ökar
genomslagskraften för de bedömningar som görs av de konkurrensvårdande
myndigheterna. NO anser sammanfattningsvis bestämmelsen om interimistiska
beslut välgrundad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del uttala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
huravida del är sakligt motiverat samt lämpligt all införa en möjlighet till
interimistiska beslut på konkurrensområdet skall givetvis bedömas
självständigt. Något önskemål i sig att få en parallell till marknadsföringsområdet
föreligger inle från min sida. Däremot kan jag se flera fördelar med den
föreslagna ordningen. Samtidigt synes det mig möjligt alt undvika olägenheter
av det slag som några remissinstanser har pekat på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
rättstillämpningen är känt att det förekommer fall av exempelvis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>repressiva
beteenden där skadlighelsbedömningen kan vara ganska given, kanske mot bakgrund
av marknadssituationen. Bl. a. kan det röra sig om säljvägran eller
prisdiskriminering från ett marknadsdominerande företags sida. Det kan också
förekomma mer uppenbara fall av skadligt samarbete mellan konkurrenter.
Exempelvis kan det röra sig om situationer som MD har prövat i andra sammanhang
och då har funnit fog att beteckna som skadliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
fäster stor vikt vid att det allmännas organ i fall av sådan eller liknande art
snabbi kan ingripa. Det är en olämplig ordning att man i avvaktan på en kanske
tidskrävande handläggning i MD skall från NO:s sida vara hänvisad tUl
övertalningsförsök i dessa mer klara fall. En möjlighet tiU interimistiska
beslut som förbehålls domstolen kan bli ett värdefullt medel på detta område
och kan höja effektiviteten i systemet påtagligt. Behovet av detta medel är
alltså klarlagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller tillämpningen av en sådan bestämmelse är det givet att MD bör
utnyttja en befogenhet av delta slag med beaktande av de ingripande
konsekvenser av ekonomisk eller annan art som ett interimistiskt beslut kan
få. Att beslut av denna art i princip bör reserveras för mer uppenbara fall har
jag redan berört. Är processföremålet svårbedömbart måste det finnas alldeles
speciella skäl för ett interimisfiskt beslut. 1 bedömningen får ingå också
frågan om humvida det konkurrensbegränsande förfarandet innebär, eller hotar
att föra med sig, negativa följder för exempelvis det företag som är föremål
för ett i ett ärende aktueUt repressivt förfarande, följder som då bör vara av
klart väsentlig beskaffenhet. Vidare får uppmärksammas huruvida det föreligger
fara i ett sådant dröjsmål som det innebär att avvakta tidpunkten då MD kan
fatta den slutliga ståndpunkten i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett praktiskt exempel kan tas att en grossist strax före högsäsong för en
produkt avslängs från leverans och därmed saknar möjlighet att förse
detaljisterna med produkten. Delta kan leda tiU stora omedelbara ekonomiska
förluster för i första hand grossisten. Samtidigt kan detaljisterna tvingas
att gå över tiU en annan grossist. Därmed kan uppstå beslående förändringar
för grossisten i fråga om kunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
krav på att situationen skall vara så drastisk för alt ett interimistiskt
beslut skall få meddelas ligger givetvis inte till grand för mitt förslag.
Exemplet har lämnats endast för all visa vilka snabba och omfaftande ekonomiska
konsekvenser företagens beslut kan få för andra företag liksom för
konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har uttalat tar sikte på de fall av konkurrensbegränsande beteenden som
nuvarande konkurrenslagstiftning främst är inriktad på, såsom samverkan mellan
konkurrenter eller repressiva förfaranden. Jag förordar att därvidlag får gälla
en bestämmelse av den art som utredningen föreslår. Bestämmelsen är intagen i
18 § lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
när det gäller prövning av företagsförvärv bör det finnas en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighet till interimistiska beslut medan prövningen
pågår. Sakens beskaffenhet gör del dock påkallat med särskild försiktighet och
stark återhållsamhet i fråga om fullbordade förvärv. Om synnerliga skäl
föreligger, bör MD kunna förbjuda en näringsidkare att fullfölja ett
företagsförvärv under ärendets handläggning. I vissa fall kan nämligen ett
fullföljande i praktiken komma att leda till en så långt gående integrering i
förvärvarens organisation all ett annars befogat förbud skulle leda till
ekonomiska konsekvenser av en art som gör ett förbud opraktiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett sådant
förbud bör gäUa intill dess ärendet har slutligt handlagts. Självfallet skall
annorlunda förordnas så snart omständigheterna motiverar detta. Också
regeringen bör ha en motsvarande befogenhet, när MD har undersläUt regeringen
för prövning ett beslut om förbud mot ett förelagsförvärv. Bestämmelsen inryms
i 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
förordar alltså en sådan ordning när del gäller förelagsförvärv och återkommer
till dessa frågor i specialmotiveringen där jag också tar upp frågan om den
grad av restriktivitet som bör iakttas i olika situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild prövning av frågan om skadlig verkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet mdlandom (jfr 17 kap. 5§ rättegångsbalken) är inte
berört såvitt gäller den lagstiftning som reglerar MD:s verksamhet. 1 princip
bedöms dock rättegångsbalkens regler vara analogi tillämpliga ulan att
domstolen kan anses bunden vid dessa eller ha praktisk möjlighet att i alla
lägen ge rättegångsbalken en motsvarande tillämpning. Detta har jag berört
tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen bedömer det vara värdefullt att MD ges
uttrycklig rätt all besluta särskUt i frågan huravida en näringsidkare
föranleder skadlig verkan av viss konkurrensbegränsning. Vidare uttalar utredningen
följande: Ofta torde det nämligen förhålla sig så att det är endast den
rättsliga ovissheten i frågan huravida skadlig verkan föreligger som avhåller
en näringsidkare från att frivilligt göra en för NO godtagbar ändring i visst
beteende. Klarläggs det väl all skadlig verkan finns enligt MD:s bedömning,
blir i sådana faU frågan om sanktion kanske inaktuell. Erfarenheterna av det
nuvarande systemet talar starkt för att situationen ofta kan bli av denna art.
I I5§ lagförslaget avseende MDL föreskrivs mot denna bakgrand att MD i ett
ärende enligt 2 kap. I § KBL kan, om part begär det, ta upp tUl särskUd
prövning frågan huruvida näringsidkare föranleder skadlig verkan av
konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag StäUer mig i det väsentliga positiv tUl utredningens förslag.
På sätt som jag tidigare har anfört bör dock de ändringar i MDL som den nya
konkurrenslagen föranleder anmälas för regeringen särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bevisningen och domstolens avgörande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detaljerade regler saknas f. n. i fråga om bevisningen i
processen vid MD.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som blir aktuella rör bl. a. bevisföring, bevisvärdering, bevisbörda
och bevisningens styrka. På denna punkt har i doktrinen skett en värdering
såvitt gäller förfarandet i marknadsföringsärenden.' Vad som därvid har anförts
synes tillämpligt också i konkurrensärenden, ullalar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fastän det f. n. bör
lämnas åt domstolen att själv utforma de närmare principerna kan därför sägas
följande, anför utredningen vidare. I allmänhet synes 35 kap. 1 §
rättegångsbalken kunna tillämpas analogt. Denna bestämmelse innehåller att
rätlen skall efter samvetsgrann prövning av allt som förekommit avgöra, vad i
målet är bevisat. Men också vad som sägs i 2, 4, 6 och 7§§ samma kapitel synes
vägledande för MD. Där anges bl. a. följande. För omständighet som är allmänt
velerlig krävs inle bevis. Inte heller fordras bevis om vad lag stadgar.
Underlåter part bl. a. att fullgöra något i räftegången prövar rätlen med
hänsyn till allt som har förekommh vilken verkan som bevis som må tillkomma
partens förhållande. Det ankommer på parterna alt sörja för bevisningen. Men
rätlen äger också, om del finnes erforderligt, självmant föranstalta om
bevisning. Rätten kan besluta att inle fillåta viss bevisning eller alt avvisa
den, under närmare angivna omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrand bl. a. av det
anförda kan sägas att fri bevisprövning gäller i MD, anför utredningen och
fortsätter: Av delta följer dels ati alla kun-skapskäUor får användas för ati
få fram sanningen (fri bevisföring), dels att domstolen obundet bestämmer
bevisvärdet av den framlagda bevisningen (fri be vis värdering). Alt prövningen
dock är begränsad till vad som är processmaterial eller som eljest analogi får
beaktas enligt de återgivna reglerna, följer av 35 kap. 1 § rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 fråga om de krav som bör
ställas på bevisningens styrka gäller inga formella regler för MD. Enligt
utredningens bedömning bör del anförtros åt domstolen alt liksom hittills själv
utforma principerna för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anför vidare
följande: På en viktig punkt finns dock anledning tUl ett uttalande. Det
gäller de ibland förekommande fallen att en näringsidkare, mot vilken
ingripande med slöd av generalklausulen sker, är obenägen att medverka till
utredningen. Det kan härvid, som har berörts tidigare, gälla exempelvis
material som i ett diskrimineringsfall gör del möjligt alt bedöma huravida
leveransvillkor är prestationsanpassade eller inte. En Underlätelse på denna
punkt får tolkas med vägledning bl. a. av vad rättegångsbalken föreskriver om
motsvarande situation. Enligt utredningens bedömning måste därvid
underlåteisen anses tala med styrka för att sådant missgynnande verkligen
föreligger som NO har gjort gällande i ett ärende. Annars skulle orimliga krav
ställas på NO medan den part som inle lämnar ut det material som visar vad som
har förekommit bereder sig en skyddad ställning. Det bör dock framhållas all en
sådan bevisvärdering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Se Bernitz, Modig, Mallmén, Otillböriig marknadsföring, Nyköping 1971, s. 316
f.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>naturligtvis
inte avser följdfrågan, nämligen huruvida näringsidkaren föranleder skadlig
verkan av det i ärendet påtalade konkurrensbegränsande förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TUl
del anförda kan läggas vissa uttalanden som utredningen gör i samband med sina
överväganden rörande ett priskartellförbud. Jag har tidigare (3.3.2.2 och
3.4.4) redovisat att utredningen i detta förbud inte vUl inbegripa horisontella
cirkapriser. I fråga om tillämpningen av missbruksprincipen i dessa faU anför
utredningen följande: Mot bakgrund av utredningens ställningstaganden till
priskarteller och liknande samarbetsformer bör beaktas följande. En situation
där påtaglig fara för negativa effekter oftast föreligger är när de samverkande
företagen tillsammans har en dominerande ställning på marknaden. Del kan exempelvis
röra sig om prisledare. Här bör bedömningen av horisontell prissamverkan mer
genereUt kunna ta detta förhållande till utgångspunkt. Mer omfattande undersökningar
av prisföljsamhet och prisernas relationer till kostnaderna bör kunna
förbehåUas särskilt svårbedömbara fall. Redan det förhållandel att faran är
påtaglig för ati negativa effekter skall uppstå av den art som
skadlighetsbegreppet innesluter gör det i princip påkallat all det framgår av
det material som föreligger i ärendet att samverkan ger vinster eller besparingar
som är av vikt och som på något sätt kommer konsumenterna till godo. Därefter
får den totala avvägningen ske i skadlighetsfrågan. Förenklade prisjämförelser
för köparna kan normall inle utgöra tillräckliga skäl för att godtaga
samarbetet mellan de marknadsdominerande. Detsamma gäller bl. a. i fråga om
kostnadsbesparingar avseende kalkylering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
tar upp bevisvärderingsaspekter i fråga om cirkaprissällning och uttalar bl. a.
följande: Ett påtagligt problem är svårigheterna att visa all ett vägledande
samarbete medför skadlig verkan. Dessa svårigheter är i huvudsak av
utredningsteknisk art och gäller frågan huravida prisrekommendationerna verkar
prishöjande eller åtminstone motverkar prissänkningar. Ett sätt alt visa delta
är all bestämma graden av prisföljsamhet till rekommendationen. Av intresse är
därvid i huvudsak två frågor, säger NO. Den första frågan gäller "den
statiska situationen" vid något eller några bestämda tillfällen. Hur
ligger de faktiska priserna i förhållande till den rekommenderade prisnivån?
Den andra frågan gäller "den dynamiska aspekten". Hur förändras den
faktiska prisnivån när rekommendationen ändras? Motverkar rekommendationen
prissänkningar som i och för sig motiveras av förändringar i marknadssituationen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
största svårigheten i detta sammanhang uppkommer när man skall klariägga den
faktiska prisnivån, uttalar NO och fortsätter: Om man skall skaffa sig en
tillförlitlig - och därmed oantastiig - bild av den faktiska prisutvecklingen
måste man i praktiken gå till de särskilda fakturorna. Detta gör att det
innebär ett stort arbete att redan hos en enda näringsidkare utreda den
faktiska prisnivån vid ett visst bestämt tillfäUe. Skall man studera en hel
bransch och dessutom klarlägga förändringar över tiden blir</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgiften
synnerligen arbetskrävande. I praktiken har uppgtften visat sig vara så
arbetskrävande att det finns uppenbar risk för alt utredningsresultatet när
det väl är färdigt framstår som föråldrat. Det finns anledning att särskilt
betona svårigheten att visa all priset kommit att ligga högre än det skulle ha
legat om rekommendationen inte funnits. Ett alternativ till de beviskrav som
ställs med nuvarande lagstiftning är enligt NO:s uppfattning att MD får bedöma
dessa branschomfattande konkurrensbegränsningar på huvudsakligen principiella
grunder. Del torde närmast vara så utredningen har tänkt sig tiUämpningen i
fortsättningen, anför NO. Ett betydligt effektivare sätt att handlägga sådana
vittomfattande prissamarbeten skulle dock vara att inbegripa dem under del
föreslagna priskartellförbudet och låta eventueUt samhällsnyttiga undanlag få
dispens. Ett prissyslem skulle då inle år efter år kunna undandra sig
myndighetemas bedömning t. ex. genom att del förklaras att — i och för sig
kanske från företagssynpunkl välgrundade — ändringar planeras. Företagen har
också oftast den bästa tillgången tUl material om praktiska effekter av ett
samarbete och får genom tiUståndskravet ökat incitament att ta fram
erforderligt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag uttala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser del vara naturligt att MD tillmäter det betydelse om svaranden är
obenägen att lämna sådana uppgifter om egna förhåUanden som är av vikt för
bedömningen i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
jag har den uppfattningen att påtagliga risker kan vara förenade med vissa
former av branschtäckande samverkan mellan konkurrenter. Åtminstone f. n. synes
del mig dock kunna diskuteras om man bör på de av utredningen anförda grunderna
förorda ett sådant bedömningssätl som utredningen föreslår när del gäller
frågan om prisföljsamhet. Jag åsyftar då uttalandet att mer omfattande
undersökningar av prisföljsamhet bör kunna förbehållas särskilt svårbedömbara
fall av samverkan mellan dem som tillsammans har en dominerande ställning på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min tveksamhet på denna
punkt vill jag sammanfatta sålunda. Det är svårt att generellt förorda en
begränsning i fråga om utredningsverksamheten avseende prisföljsamhet när man
inte kan ange vad begränsningen skulle gå ut på. Något underlag härvidlag har
utredningen inte lämnat. Fastän utredningen inte föreslår en legalpresumtion
beträffande skadlig verkan av en branschövergripande samverkan synes dess
förslag i sak närma sig en sådan presumtion, låt vara att motbevisningen inle
skall gå ut på frånvaro av relevanta negativa effekter utan närvaro av viss
samhällsnytta. Likväl ställer utredningen sig i ett annat sammanhang avvisande
till en presumtionslanke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning kan det vara naturligt för MD all i första hand utgå från
konkreta företeelser, alltså ådagalagda förfaranden. Om en cirkaprislisla
finns på en viss marknad men materialet i ärendet närmast ger vid handen att
följsamhelen är låg synes slutsatsen kunna bli att konkurrensen fungerar och
all listan saknar betydelse i praktiken, om man inle lar in</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
aspekter i bilden. Sådana omständigheter kan då bl. a. vara att prislistan
genom sin förekomst och andra omständigheter får bedömas utgöra en påtaglig
riskfaktor i riktning mot en försvagning av konkurrensen meUan företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att det bör lämnas ål MD all själv utforma de närmare principerna i
fråga om bevisningen. Att bevisföringen bör vara fri är dock självklart.
Delsamma gäller bevisvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU också peka på skillnaden mellan alt visa förekomsten av den
konkurrensbegränsning vars verkningar skall prövas i målet och själva
verkningarna. I begreppet skadlig verkan ingår redan fara för att de relevanta
negativa effekterna skaU uppträda på ett sätt som är otillbörligt från allmän
synpunkt. Effekterna behöver alltså inte ha hunnit inträda vid tidpunkten för
MD:s prövning. Däremot torde det i allmänhet ligga i sakens natur att själva
den konkurrensbegränsning som utgör grunden för processen förekommer, om man
bortser från situationen med planerade företagsförvärv. Detta gäller i sådant
fall oavsett om begränsningen utgörs av ett strakturförhållande - exempelvis en
dominerande ställning - eller ett konkurrensbegränsande förfarande, t. ex.
säljvägran. Det nu anförda utesluter dock inte att domstolen, sedan den slagit
fast förekomsten av en viss konkurrensbegränsning med skadlig verkan, kan vilja
la upp förhandling också mot tänkbara framtida följdbeteenden, i syfte att
minska denna verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om bevisningen pekar utredningen på en regel intagen i 25 § KBL. Där
anges att NO liksom även MD kan av myndighet, som avses i lagen (1956:245) om
uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden, påkalla biträde
för utredning i fråga som kan vara av betydelse för förhandhng enligt KBL.
Utredningen finner det vara av ett visst värde all i den nya KBL en liknande
regel ställs upp som också avser vad förhandling kan täcka idag, alltså
konkurrensbegränsningar enligt 2 kap. i utrednings-försläget. Aspekter som här
berörs är enligt utredningen bl. a. framväxten av de skilda myndigheterna på
pris- och konkurrensområdena samt den åtskillnad som därvid av tradition görs
mellan utredande verksamhet respektive bedömning i ärenden enligt KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om MD:s slutliga avgörande föreslår utredningen inle någon ändring i
förhåUande till nuläget. I 19 § utredningens lagförslag avseende MDL regleras
således Uksom nu vad beslutet skall innehålla. Bestämmelsen har därtill byggts
ut till alt gälla beslut med anledning av särskild prövning av
skadlighetsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar utredningens
uppfattning all NO och MD alltjämt bör kunna påkalla sådant biträde med
utredningsverksamhet. En regel om detta får tas in i 33 § i lagförslaget.
Frågan om utformningen av MDL kommer, som jag förut har nämnt, att anmälas
särskilt för regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rättskraften</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
i fråga om återkallelse av en meddelad dispens finns del i dag i KBL regler som
rör rättskraften av ett slutligt beslut. 1 12 § marknadsföringslagen
(1975:1418, MFL) anges däremot all beslut i fråga om förbud eller åläggande
enligt 2-4 § MFL inte utgör hinder alt samma fråga prövas på nytt, när ändrade
förhållanden eller annat särskilt skäl föranleder del. Alt motsvarande regel
saknas i fråga om KBL torde förklaras av alt del nuvarande systemet i början
byggde på en ren förhandlingsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen uttalar bl. a.
följande. Det föreslagna systemet innebär att MD:s beslut också i framliden
omedelbart vinner laga kraft och endast resningsvägen kan överprövas. Däremot
bör besluten inte ha s. k. negaliv rättskraft. Därför är del lämpligt att det
uttryckligen anges all MD får ompröva ett tidigare meddelat beslut. Detta sägs
i 2 kap. 13 § lagförslaget avseende KBL. Ett krav på relativ rättskraft bör
dock gälla. På den punkten har utredningen funnit anledning att utforma regeln
i överensstämmelse med 12 § MFL. Det fordras alltså särskilda skäl för att
omprövning skall få ske. Innebörden av delta utvecklas närmare i specialmotiveringen
till 2 kap. 13 § lagförslaget avseende KBL. Lagförslaget bygger inle på tanken att
frikännande dom i brottmål i fråga om ett KBL-förbud utgör rättegångshinder mot
alt lalan därefter väcks vid MD om ingripande mot den prövade åtgärden med slöd
av generalklausulen i 2 kap. 1 §, ullalar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna riktar i
allmänhet inle någon erinran mot vad utredningen anför på dessa punkter.
Advokatsamfundet framför dock den uppfattningen att det från
rättssäkerhetssynpunkt är önskvärt att MD:s beslut skall kunna prövas av högsta
domstolen. Sveriges köpmannaförbund diskuterar behovet av en inslansordning
och anför: Överhuvudtaget framstår det som i hög grad otillfredsställande, all
de viktiga frågor som rör konkurrensförhållandena inom näringslivet inte kan
få en från rättssäkerhetssynpunkt lika betryggande handläggning som ärenden
och tvister som kan underställas ända till tre instanser. Ofta är sistnämnda
tvister och ärenden av mindre betydelse än konkurrensfrågorna. Med den
utvidgning och skärpning av konkurrensbegränsningslagen som föreslås, är det
ännu mer angelägel än tidigare, all det även på delta område i rättssäkerhetens
intresse skapas en tillfredsställande inslansordning. Detta kan exempelvis ske
antingen genom en underinstans under MD eller genom en överinstans över denna.
Den starkaste invändning som kan anföras mot delta förslag torde vara risken
för en föriängning av tiden för ärendenas behandling. Man behöver dock inle
räkna med all ett större antal ärenden skulle komma att behandlas av två
instanser. Också näringsidkarna är angelägna om att det slutliga avgörandet
inle onödigtvis fördröjes. Ett överklagande torde komma all ske endast i
särskilt betydelsefulla ärenden, då del även ur allmän synpunkt måste vara
värdefuUt alt få den dubbla prövning som två instanser möjliggör. Genom den
första instansens beslut och molive-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
för detta klarlägges vad som bedömes vara mest relevant i ett ärende, vilket
underlättar ställningstagandet till ett eventuellt överklagande och
utformningen av detta. Förfarandet i den första instansen bör dessutom kunna
bli snabbare med vetskap om att del kan vara möjligt att gå till en högre
instans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Köpmannaförbundet
hemställer all frågan om en särskild inslansordning övervägs i samband med den
fortsatta behandlingen av konkurrensulredningens betänkande. En praktisk
lösning kunde vara tillskapandet av en första instans - "Handelsrätt"
på tingsrällsnivå - med nuvarande MD som överinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig i princip till vad utredningen ullalar. I fråga om förbud mot
företagsförvärv bör gälla särskilda regler som jag återkommer till i
specialmotiveringen till 24 och 25 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I de särskUda frågor som
remissinstanserna har tagit upp vill jag först erinra om alt mitt förslag
såvitt avser förbud mot företagsförvärv innebär att MD:s beslut underställs
regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det sedan gäller
konkurrensområdet i övrigt är enligt min uppfattning erfarenheterna av den
f.n. tillämpade ordningen goda. Samtidigt måste en rad invändningar av
principiell och praktisk art riktas mot de genomgripande förändringar som
nämnda två remissinstanser föreslår skall övervägas. Jag erinrar om att
riksdagen ingående granskat (NU 1978/ 79:27, rskr 217) dessa frågor. Jag kan
inle finna alt skäl förebragts att frångå den nuvarande ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7.3
Överväganden och förslag ifråga om ombudsmannen m.m. 3.7.3.1 Ämbetsuppgiflerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
beskrivning av NO:s ämbetsuppgifter är träffande i fråga om NO-ämbetets
funktion också med den utformning av konkurrenslagen som jag föreslår. Jag
ansluter mig alltså till följande redogörelse för NO:s allmänna uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen uttalar
till en början att NO får vidgade befogenheter för alt fylla dagens uppgifter.
Utredningen fortsätter: Delta innebär att NO ges en central roll som den
administrerande och exekutiva myndigheten i ett system för alt förhindra sådana
följder av konkurrensbegränsning inom näringslivet som är olämpliga från
allmän synpunkt. Han får ställningen som övervakare, förhandlare, motpart i
ärende som han har fört till MD samt vidare som tillsynsmyndighet när del
gäller efterlevnaden av ingripanden som har skett med stöd av lagen. Inom ramen
för givna resurser har NO därvid att göra en prioritering så att de från
samhällssynpunkt mest angelägna åtgärderna kommer till stånd. Ytterligare har
NO alt pröva frågor om huravida anmälan eller medgivande till åtal skall ske i
de fall överträdelse av de i lagen kriminaliserade förbuden kan sältas i fråga.
NO skall vidare kunna lämna vissa förhands- eller underhandsbesked. Dessutom
bör han bedriva upplysningsverksamhet av den art som förekommer i dag. Också
15 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
ett mer allmänt plan bör NO kunna överlägga och samarbeta med näringslivet för
alt främja lagens syften. Till frågan om särskilda uppgtfler för NO återkommer
jag senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7.3.2
Uppgiftsskyldighet för näringsidkare m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande ordning saknar NO möjlighet alt genom föreläggande själv kräva in
uppgifter eller annat som behövs för prövning enligt KBL. I stället får NO
enligt 25 § KBL vända sig till i allmänhet SPK, som med stöd av
uppgiftsskyldighetslagen kan hämta in det material som erfordras. För denna lag
har jag redovisat tidigare (3.5.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all det nu krävs ett mer smidigt syslem med möjlighet också för NO att
utan hänvändelse till SPK direkt förelägga en näringsidkare att lämna visst
material. Vidare uttalar utredningen bl. a. följande: TUl detta kan läggas att
NO också när del gäller liUsyn över meddelade förbud eller ålägganden bör kunna
agera direkt. Slutligen blir del i fråga om systemet för prövning av
företagsförvärv nödvändigt att NO har en reglerad rätt att på anmodan erhålla
uppgifter m. m. 1 dessa fall kan ju råda särskild brådska, av hänsyn till
parter eller andra. Med hänsyn till alt NO själv måste ha räti aft fordra in
material i förvärvsfallen framstår det som naluriigt att han ges motsvarande
befogenhet avseende 2 kap. lagförslaget. - På grand av
uppgiftsskyldighetslagens speciella karaktär och utformning framstår det som
mest ändamålsenligt, all inle låta NO utöva befogenheter enligt nämnda lag ulan
alt i den nya KBL infoga de önskvärda reglerna. Detta har skett i 4 kap.
lagförslaget. MalerieUt har bestämmelserna utformats i räti nära
överensstämmelse med uppgiftsskyldighetslagens regler. I 4 kap. I §
lagförslaget behandlas den uppgiftsskyldighel som föreslås avseende 2 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför fortsättningsvis: Vidare föreslås i 4 kap. 5 § alt NO också i visst annat
fall skall kunna fordra in material. Där sägs bl. a. alt även annan än som
avses i 4 kap. 1 § har motsvarande skyldighet som anges i bestämmelsen, om del
är nödvändigt på grand av särskilda förhållanden och behövs för kontroll eller
fullständigande av vad som skall fullgöras enligt 4 kap. 1 §. En liknande
befogenhet har SPK enligt 1 § andra stycket uppgiftsskyldighetslagen. - Eflerkoms
inle sådan anmodan som här avses får NO enligt 4 kap. 7 § andra stycket
lagförslaget förelägga den uppgiflsskyldige att fullgöra sin skyldighet vid
vite. Uppgiftsskyldighelen bör lämpligen inle avse tekniska yrkeshemligheter.
Därför anges i 8§ samma kapitel att uppgiftsskyldighel enligt 4 kap. inte
innebär skyldighet att röja yrkeshemlighet av teknisk natur. AUmänt måste vid
tillämpningen av de berörda reglerna iakttagas att den som är uppgiftsskyldig
inle betungas onödigt. Utredningen har funnit det vara av värde alt detta
anges i lagen. Föreskriften finns i 4 kap. 9§ lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
utredningen anser NO att en effektiv laglillämpning förutsätter att
uppgiftsskyldighetsregler införs. NO har inte någon erinran mot den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslagna
utformningen av de i 4 kap. 1 -5 §§ intagna reglerna. Vitessank-tionering av
anmodan att lämna uppgift kan enligt NO:s uppfattning vara nödvändig för att
man skall kunna försäkra sig om alt få in begärda uppgifter. NO framhåller det
vidare som väsentligt all tillämpande myndighet iakttar återhållsamhet med
infordran av uppgifter. NO har inget att erinra mot utformningen av 4 kap. 10 §
men understryker nödvändigheten av att NO kan begära utredningar hos SPK,
bankinspektionen och försäkringsinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ÄO V tiUstyrker att NO får
möjlighet alt ta in uppgifter från näringsidkare i syfte alt effektivisera
tUlämpningen av konkurrensbegränsningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DEFU anför följande.
DEFU:s huvuduppgift är all reducera och förenkla företagens uppgiftslämnande,
såväl befinthga som nya uppgiftskrav. DEFU skall också verka för alt
uppgiftslämnandets kostnader och konsekvenser belyses. Genom bestämmelserna i
4 kap. utvidgas uppgiftsskyldighelen på ett väsentligt sätt för näringsidkare.
Enligt gällande lagstiftning saknar NO möjlighet att direkt kräva in uppgifter.
NO ges genom lagförslaget möjlighet att själv kräva in uppgifter frän
näringsidkare. I och med att begreppet näringsidkare föreslås ersätta begreppet
företagare kommer den nya konkurrenslagens och uppgiftsskyldighetslagens
tillämpningsområden och därmed sammanhängande uppgiftsskyldighet att öka i en
icke oväsentlig omfattning. En påtaglig utvidgning förorsakas också av alt
begreppet nyttighet används i stället för förnödenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DEFU ser en uppenbar brist
i att utredningen inte fört en mer allsidig diskussion för alt bl. a. från
uppgiflslämnarsynpunkl belysa konsekvenserna av ovan refererade utökningar av
uppgiftsskyldighelen. Exempelvis är det klart otillfredsställande all ingen
redovisning skett av vilka följderna blir av alt tillämpningsområdet för
uppgiftsskyldighelen utvidgas tUl att gälla fast egendom. Lagförslagen kan
förorsaka en rad nya uppgiflsinsam-lingar som i och för sig inte behöver
inrymmas i förslagens primära syften.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DEFU anser att utredningen
borde ha ägnat ett större intresse ål att från uppgiflslämnarsynpunkl försöka
redovisa konsekvenserna av den relativt omfattande utvidgningen av
uppgiftsskyldigheten. I avsaknad av en sådan redovisning finner DEFU det svårt
att göra en mer ingående bedömning av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del viU jag uttala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har förståelse för
värdet av alt reducera och förenkla förelagens uppgiftslämnande så att dessa
inte får vidkännas för höga kostnader härför. Från konsumentsynpunkt är det ju
viktigt att utbudet av varor och tjänster" inte fördyras i onödan. Detta
får dock inle vara ett självändamål som sätter angelägna samhäUsintressen på
undantag. Mitt huvudsyfte med den nya konkurrenslagstiftningen är att tillföra
inslag som gör denna till ett mer effektivt och slagkraftigt instrument på
missbraksområdet. Det är alltså väsentligt att samhäUsskadliga inslag i del
marknadsekonomiska systemet kan spåras och motverkas med tillräcklig snabbhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund framstår det för mig som klart
otillräckligt att NO i de fall de av honom begärda uppgifterna inle lämnas
saknar möjlighet alt förelägga vederbörande att lägga fram dessa. Från rättslig
synpunkt är del vidare otillfredsställande att NO inle har ett förfallningsstöd
för nuvarande uppgiftsinhämlande. Jag vill liUägga all det här mest blir fråga
om att inhämta uppgifter i enskUda fall och inte om all göra regelrätta
insamlingar av uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det anförda framgår alt jag förordar att NO får
möjlighet att infordra uppgifter m. m. i vissa fall. De av utredningen
föreslagna reglerna om detta kan dock inskränkas i vissa avseenden. Mitt
förslag framgår av del remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill tillägga alt utredningen också föreslår särskilda
uppgiftsskyldighetsregler med avseende på kontrollen av företagsförvärv.
Bestämmelserna är intagna i 4 kap. i utredningens lagförslag (Bilaga 2). Också
jag finner bestämmelser av sådan art påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de nu behandlade bestämmelsernas närmare innehåll
återkommer jag i specialmotiveringen till 26-28 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har vidare föreslagit alt den registrering av
förelagsförvärv som SPK nu utför skall överföras till NO som en följd av alt
denne enligt utredningens förslag får i uppgift att pröva sådana förvärv. Även
med den uppläggning av lagstiftningen jag har föreslagit finns ett fortsall
behov av att de konkurrensvårdande myndigheterna har kännedom om utvecklingen
beträffande marknadsstruktur och företagsförvärv. Jag är dock inle nu beredd
att ta ställning till hur registerföring och därmed sammanhängande verksamhet
bör ordnas. Jag avser att återkomma särskilt till regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill understryka att det föreligger ett klart behov av
en samordning mellan NO:s och SPK:s uppgiftsinhämlande. Företagen får alltså
inte betungas onödigt. Detta bör anges i lagtexten, på sätt som utredningen har
förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hithörande regler upptas i 31-33 §§ lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.3.3 Vissa handlingsalternativ m. m. Ombudsmannens
förhandlande verksamhet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När NO finner ett missförhållande föreligga som faller
under lagen bör NO, om inle särskilda skäl talar mot detta, söka genom kontakt
med den eller de berörda vinna en frivillig rättelse, ullalar utredningen. Del
förhällandet att ett förhandlingssystem i MD föreslås bli slopat innebär
alltså inle ändring på denna punkt. Tvärtom bör gälla den principen att
överläggningar om sådan rätidse utgör den primära formen för
samhällsingripande, dvs. är den helt normala ordningen. Utredningen fortsätter:
Vid kontakter med näringsidkare bör NO vara oförhindrad all liksom hittills
lämna vissa informella, icke bindande underhandsbesked. Den formella
möjligheten att lämna officiellt sådant besked som NO har enligt 6§
instruktionen bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vidare
finnas kvar, även om den hittills har kunnat utnyttjas föga. Det anförda
innebär givetvis inte att NO ej skaU få agera mer direkt i bl. a. brådskande
fall eller när det är svårt att få överläggningar till stånd eller förda tiU
slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i princip ansluta mig till utredningen. Vad jag tidigare har uttalat rörande
normbildningen i anslutning tiU missbruksbestämmelsen måste dock beaktas. Dit
hör att NO:s tolkning att det föreligger ett missförhållande, som ger rättslig
grand för ingripande, är en partsslåndpunkl som motparten inle är skyldig att
godta. Detta är inte utmärkande just för konkurrensområdet utan förekommer på
många andra fäh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förbuds-,
sälj- och rättelseföreläggande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
14 § MFL har konsumentombudsmannen (KO) möjlighet alt i fall som inte är av
större vikt genom förbudsföreläggande pröva frågan om förbud mot otillbörlig
marknadsföring eller, i vissa fall, mot saluhållande av vara. Har föreläggande,
som skall förenas med vite, godkänts, gäller det som förbud som har meddelats
av MD. Vidare kan KO enligt 15 § MFL meddela informationsföreläggande. Motsvarande
gäller i fråga om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
på konkurrensbegränsningsområdet ger vid handen att det är önskvärt att NO får
motsvarande befogenheter, uttalar utredningen och fortsätter: Dessa bör då avse
förbud eller åläggande enligt generalklausulen i 2 kap. 1 § lagförslaget.
Förbud bör alltså gälla tiUämpning av visst avtal, avtalsvillkor eller annat
konkurrensbegränsande förfarande. Åläggande bör avse tillhandahållande till
annan näringsidkare av viss vara, tjänst eller annan nyttighet på villkor som
motsvarar vad som den föreläggandet avser erbjuder andra näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anför vidare
följande: Främst två intressen tillgodoses med denna art av åtgärder, som skall
vara förenade med vite. Först gäller alt NO genom ett sådant föreläggande kan,
när del behövs, snabbt gripa in på ett sätt som med erforderlig auktoritet
visar NO:s ställningstagande till visst förfarande, exempelvis ett fall av klar
leverans vägran som inte kan godtas. Genom detta torde framdeles NO:s arbete
kunna effektiviseras på ett sätt som är önskvärt. Vägrar den berörde att
godkänna föreläggandet kan han med säkerhet vänta sig att saken förs till MD.
Men också på ett annat sätt blir det av värde för NO alt kunna utfärda sådana
förelägganden. Vidare står fördelar för den berörde näringsidkaren här alt
vinna. På denna punkt gäller följande. När förhandlingar mellan NO och ett
företag har lett . till en godtagbar rättelse synes visserligen NO i allmänhet
kunna nöja sig med delta och skriva av ärendet. Bryter sedan näringsidkaren mot
uppgörelsen drabbas han dock inte av påföljd annat än om beteendet strider mot
ett slraffsanklioneral förbud. Därför kan del i vissa fall finnas behov av den
garanti mot ett upprepande som ett vilessanktionerat förbud kan innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan kan det i ett sådant fall vara onödigt att dra ärendet under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD:s
bedömning, fortsätter utredningen och tillägger: Här får ett system med
föreläggande utfärdade av NO en given betydelse. När föreläggandel har godkänts
får det nämligen samma verkan som ett av MD meddelat förbud eller åläggande.
Vid överträdelse kan därefter vitet komma att dömas ut efter anmälan eller
medgivande av NO. Den bestämmelse utredningen alltså föreslår har tagils in i
2 kap. 15 §. Liksom motsvarande bestämmelse på marknadsföringsområdel gäller
den ärenden som inte är av större vikt. Delta får ses i relation till hur
ärendena ser ut på konkurrensbegränsningsområdet. Rätt ofta är det här fråga
om ekonomiska förhållanden av inte endast ringa betydelse. NO bör dock inte
själv avgöra ärenden som är exempelvis prinicipiellt viktiga eller ekonomiskt
omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anför: KO har enligt marknadsföringslagen och avtalsvillkorslagen tillagts en
motsvarande befogenhet, varvid de erfarenheter som vunnits på detta område
beträffande tillämpningen av den där aktuella regleringen enligt MD:s
uppfattning manar till försiktighet med alt införa den föreslagna befogenheten
för NO i den nya konkurrensbegränsningslagen. Del bör i vart fall understrykas
alt förbud- och leveransföreläggande endast kan få komma i fråga i fall som är
av ringa vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
uttalar att, eftersom praktiskt taget alla ärenden där skadlig verkan
föreligger i dag löses genom överenskommelse mellan näringsidkaren och ijNO,
del i vissa fall kan vara motiverat att kunna använda sig av ett
vilessanktionerat förbud för att förhindra ett upprepande av ett visst konkurrensbegränsande
beleende. NO kan också genom ett föreläggande markera sin bedömning av ett
visst förfarande och vad som enligt NO:s uppfattning krävs för alt skadlig
verkan skall upphöra. Detta torde som utredningen förmodar effektivisera NO:s
arbete. I likhet med vad som har anförts beträffande MD:s möjligheter all
utfärda förbud och ålägganden bör också NO:s rätt alt utfärda ålägganden vidgas
utöver leveransföreläggande, anför NO vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den inriktning som jag förordar att den nya konkurrenslagen skall ha är det
naturligt för mig att ställa mig positiv till utredningens förslag. Jag anser
att det finns ett behov också på konkurrensområdet av denna typ av åtgärder.
Förslaget öppnar möjligheter till effektiva och snabba insatser från NO:s sida.
Därför förordar jag en sådan ordning. En bestämmelse om detta bör anpassas till
den utformning jag har förordat beträffande 3 § i det remitterade förslaget. Givelvis
bör möjligheten användas endast i mer uppenbara fall som inte är av större
vikt. Jag återkommer tUl denna fråga i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
handläggningsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 5
kap. 4§ andra stycket utredningens lagförslag har lagils in en liknande regel
som den som nu finns i 31 § KBL. Regeln innebär all allmänt åtal för brott mot
den föreslagna lagen får väckas endast efter anmälan eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medgivande
av NO. Jag delar utredningens uppfattning alt denna regel bör finnas kvar.
Därmed uppnås en önskvärd enhetlighet vid bedömningarna samtidigt som det
säkerställs att åtal väcks endast i angelägna fall. Jag vill därtill erinra om
all missbruksbestämmelsen skall kunna användas på det straffbelagda området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anför vidare
följande: NO kan också besluta att föra visst ärende till MD. Hans talerätt
regleras i 2 kap. 12 § andra stycket lagförslaget. Vikten av att principfall
förs dit har berörts tidigare. Besvärsbestämmelser finns i 5 kap. 5 §
lagförslaget. Innebörden är att besvär inle får föras mot NO:s beslut enhgt 2
kap. förslaget. Ett sådant beslut är det som ombudsmannen fattar när han gör
ansökan till MD enligt 12 § andra stycket samma kapitel. Vidare gäller det
sagda också beslut om all utfärda förbudsföreläggande eller leveransföreläggande.
Fattar NO i ärende avseende 2 kap. beslut om anmodan att fullgöra
uppgiftsskyldighet enligt 4 kap. 1 eller 5§ eller om vite enligt 4 kap. 7§, får
talan mot detta föras hos kammarrätten genom besvär. I 5 kap. 4§ första stycket
lagförslaget anges bl. a. att talan om utdömande av vite får väckas endast
efter anmälan eller medgivande av NO eller, i fråga om vite som avses i 2 kap.
4§, av annan som hos MD har ansökt om prövning enligt 2 kap. 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den uppläggning som departementsförslaget bygger på inträder nya situationer
där frågan om överklagbarhelen beträffande NO:s beslut måste övervägas. Jag
redovisar milt förslag i speciaimotiveringen till 40 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SärskUda
uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utformning mitt förslag har gör all del blir en viktig uppgift för NO att följa
koncenlralionsprocessen i näringslivet saml att ägna särskild uppmärksamhet åt
förfaranden som marknadsdominerande förelag tillämpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med min redovisning av allmänna synpunkter på konkurrensfrågorna (3.1)
har jag berört ytterligare en betydelsefull uppgift för NO. Jag underströk
därvid alt en av de bärande tankarna beträffande en ekonomi med
marknadshushållning är att del finns näringsfrihet och etableringsfrihet. Här
gäller del alltså all det finns ett fritt marknadstillträde för såväl nya
företag som för varor och tjänster från andra marknader. Att nya företag kan
etableras driver ju utvecklingen framåt och utövar ett tryck på de befintliga
företagen att inle stelna till utan att vara effektiva och hålla rimliga
priser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning är därför
att man måste iaktta stor reslriklivilel med etableringskontroll, privat såväl
som offentlig auktorisation saml olika former av tUlståndstvång, där villkor
ställs upp för att etablering skall få ske i viss verksamhet. Beslut och
regler, som framstår som motiverade sett mot bakgrund av sill syfte, kan
allvarligt inverka på konkurrensförutsättningarna, t. ex. mellan olika företag
i en bransch, eller på förutsättningarna för att del över huvud skall förekomma
konkurrens inom en viss samhäUs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sektor
eller på en viss marknad. De mest långtgående besluten härvidlag är att
förbehålla en viss marknad för ett enda företag. Exempel på detta är vissa
legala eller faktiska monopol för statiiga bolag och affärsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de fall elableringsfriheten begränsas genom lagstiftning är del i regel fråga
om enskUda branscher, där speciella skäl såsom hälso- och säkerhetsrisker,
behov av integritelsskydd eller skydd för stora ekonomiska värden anses
föreligga. Även i dessa fall bör emellertid återhållsamhet iakttas med all
ställa andra viUkor, än sådana som hänför sig till kompelen-sen hos dem som
utövar verksamheten. Villkoren bör alltså i princip inte innefatta en bedömning
av behovet av antalet företag i en bransch eller på en ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
ett sätt på vilket statsmakterna kraftigt minskar möjligheterna till
konkurrens är genom att reglera hela samhällssektorer, såsom skett genom
jordbrakspolitiken och bostadspolitiken. Vad som här sagts innebär inte att den
fastiagda politikens inriktning på sådana områden i granden ifrågasätts, utan
är avsett all ange ett vidare perspektiv på konkurrenspolitiken och framhålla
att konkurrensaspekterna bör beaktas då beslut fattas inom olika
samhällssektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
regler som gör att viss verksamhet i stort sett endast kan bedrivas i offentlig
regi, t. ex. utbildning och sjukvård, uteslänger konkurrensen. I syfte att
främja konkurrensen och hushålla med medel bör bl. a. kommunerna utnyttja
möjligheterna att anlita enskilda företag för uppköp, när dessa företag kan
erbjuda bättre villkor än vad verksamhet i det allmännas egen regi skulle
innebära. Man får här även uppmärksamma om verksamhet i sådan regi kan skada
konkurrensförutsättningarna på en marknad på ett sätt som är till nackdel för
konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill stryka under all
del som ett viktigt led i den konkurrensfrämjande politiken måste ingå en
ständig prövning och omprövning i fråga om konkurrensbegränsningar som det
allmänna ställer sig bakom eller direkt tillskapar, exempelvis genom olika
regleringar. De konkurrensfrämjande frågorna måste långt mer än hittills
uppmärksammas i våra myndigheters arbete. Viklen av delta understryks av del
ekonomiska lägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund anser jag all NO bör ges ett särskUt uppdrag i fråga om att
övervaka bl. a. olika former av etableringskontroll, auktorisation och
tUlståndstvång, oberoende av vem som har beslutat om dem. Därvid bör NO pröva
deras utformning och effekter från konkurrenssynpunkt. Befintliga
etableringshinder m. m. bör alltså granskas där så är påkallat så att inslag
som onödigtvis begränsar konkurrensen kan tas bort. NO kan, när han finner
anledning till detta, förhandla t. ex. med en myndighet som berörs och kan i
sista hand vända sig till regeringen méd förslag om ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis
bör delta uppdrag omfatta inte blott redan befintliga etableringshinder m.m.
Också i fråga om överväganden som gäller nya regleringsformer eller annat med
elableringshindrande effekter måste NO i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>erforderlig
omfattning komma in i bUden på ett tidigt stadium. Ett lämpligt sätt att få
till stånd samråd med NO kan vara att ålägga vissa myndigheter att informera NO
om planer på särskilda typer av regleringar m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I denna uppgift för NO får
vidare ingå all också utanför området för olika former av etableringskontroll
m. m. uppmärksamma om vissa samhällsåtgärder får olämpliga
konkurrensbegränsande effekter. Jag hänvisar till vad jag nyss uttalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget närriria att den omprövning av reglerande åtgärder m.m.
som jag här förordar slår i god överensstämmelse med en rekommendation inom
OECD. Detta behandlar jag i avsnitt 3.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
särskilda uppgifter jag hittills här förordat att NO i lämplig omfati-ning
skall ges täcker alltså ohirådena marknadsdominans, koncentration och
etableringshinder m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört
visar vidare vikten av att de konkurrensfrämjande myndigheterna i tillräcklig
omfattning konsulteras i utredningssammanhang och vid remissbehandlingen av
skilda utredningsförslag. Den värdefulla praktiska erfarenhet och inblick
sorti dessa myndigheter har i fråga om näringslivels betingelser och
funktionssätt kan på så sätt nyttiggöras till fördel för konsumenterna.
Samtidigt erbjuder dessa myndigheters granskning en form av kontroll över att
i sig kanske välmotiverade samhällsåtgärder inte leder till sådana oförutsedda
nackdelar från konkurrenssynpunkt som är till skada för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Publicitelsprincipen
har hävd på konkurrensområdet. Den innebär ati samhällsorganen söker ge
offentlighet åt konkurrensbegränsande överenskommelser mellan företag.
Grundtanken är all publicering på bred basis -med vederbörlig hänsyn tUl
företagens behov av skydd för affärshemligheter - bör verka återhållande på
företag som har en tendens att missbraka sin ställning. Publicitet kring
missbruk anses kunna skapa en allmän opinion, som genom sin press på företagen
gör statliga ingrepp onödiga. Genom en sådan publicitet anses vidare länkbara
konkurrenters uppmärksamhet kunna komma all riktas på områden med oskälig
prisbildning, där det då alltså finns möjlighet att ta upp en priskonkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta synsätt ansluter jag mig. Jag anser del vara i linje med det anförda att
NO utökar och aktiviserar informationsspridningen om bl. a. MD:s och sina
ställningstaganden i skilda ärenden av betydelse. Intressen-ler som här berörs
är näringslivsorganisationer, massmedia, myndigheter och andra. En på detta
sätt kanaliserad information bedömer jag som myckel värdefull för att främja
genomslagskraften av del allmännas bedömningar i fråga om skadliga konkurrensbegränsningar.
Här bör också pekas på möjligheten att få bl. a. näringshvsorganisationerna alt
i ökad omfattning medverka till informationsspridning till enskilda förelag
m.m. Den tekniska utveckUngen kan här komma att spela en roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
likaledes viktig uppgift för NO bör vara alt på ett allmänt plan få ökad
publicitet och debatt kring konkurrensfrågorna och deras betydelse för
konsumenterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag här har uttalat om särskilda uppgifter för NO ankommer del på regeringen
alt besluta om. Jag kommer senare att särskilt anmäla dessa frågor för
regeringens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Resursfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
effektiv och verkningsfull tillämpning av det föreslagna regelsystemet mot
skadliga konkurrensbegränsningar är givelvis i väsentlig grad beroende av vilka
resurser som stäUs till förfogande. Frågan om en resursförstärkning för NO
måste prövas redan mot bakgrund av de nya arbetsuppgifterna. Också denna fråga
avser jag alt senare anmäla särskilt för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.8
Vissa särskilda frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.8.1
Giltigheten av avtal i strid med konkurrenslagstiftningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avtal kan på flera sätt komma i motsatsställning till konkurrenslagen. Avtalet
kan sålunda strida mot ett i lagen straffbelagt förbud. Del kan också träffas
av ett förbud som MD meddelar. Men även ulan all så är fallet kan avtalet
föranleda skadlig verkan enhgt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
inställer sig frågan vilken rältsföljd denna oförenlighet har för avtalets
giltighet. 1 den mån ogiltighet kan sägas inträda gäller del också hur
situationen konkret skall lösas för de berörda, avtalsparterna eller andra.
Dessa spörsmål har aktualiserats under konkurrensulredningens arbete och synes
ha stor praktisk betydelse för näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkret
måste man skilja mellan ett förbud som träffar ett konkurrensbegränsande avtal
i sin helhet saml ett förbud som riktar sig mot endast en del av detta,
exempelvis mot ett visst avtalsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centrala
regler om rättshandlingars ogiltighet finns i 3 kap. avtalslagen (1915: 218). 1
28 och 29 §§ föreskrivs ogiltighel av rättshandlingar som har fillkommh genom
rättsslridigt tvång. 30 § behandlar svek och 31 § ocker. I 32 § anges bl. a.
att en viljeförklaring, som till följd av felskrivning eller annat misstag har
fått annat innehåll än som har varit avsett, inte är bindande för den som har
avgelt viljeförklaringen, om motparten insåg eller borde ha insett misstaget. I
33 § föreskrivs all en rättshandling inle får göras gällande, om
omständigheterna vid dess fillkomst var sådana att del skuUe strida mot tro och
heder alt med vetskap om dem åberopa rättshandlingen och den gentemot vilken
rättshandlingen företogs måste antas ha haft sådan vetskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
bestämmelser tar sikte på omständigheterna vid en rättshandlings fillkomst.
Rättsverkan är att rättshandlingen förklaras ogiltig. I 36-38 §§ avtalslagen
finns däratöver vissa bestämmelser där rättsverkan är att avtalet helt eller
delvis jämkas eller lämnas utan avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Före
år 1976 fanns i vissa andra lagar än avtalslagen civilrättsliga klausuler av
liknande innebörd som i avtalslagen. Detta gäller bl. a. i fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skuldebrev,
avbetalningsköp, försäkringsavtal, rätten till arbetstagares uppfinningar samt
upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk. Vid sidan av de nu
behandlade lagreglerna tillämpades allmänna rätlsgmnd-satser om förhållanden
som kan leda till avtalsvillkors ogiltighet, bl. a. den s.k.
förulsättningsläran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>År 1976 upphävdes de nu
berörda klausulerna utanför avtalslagen. De ersattes med en ny generalklausul
som utvidgar det lagreglerade området och har giltighet för hela
förmögenhetsrätten. Den finns intagen i 36 § avtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen anger att
avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt
med hänsyn till avtalels innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare
inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan
betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall
gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat avseende eller i
sin helhet lämnas ulan avseende. Vid prövningen skall särskild hänsyn tas till
behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intar en
underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Ytterligare anges i bestämmelsen
all det anförda äger motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling
än avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid sidan om denna
bestämmelse finns i 38 § avtalslagen en särskild regel. Den innebär alt om
någon för all förebygga konkurrens har betingat sig av annan alt denne inte
skall bedriva verksamhet av visst slag eller inte ta anställning hos någon som
bedriver sådan verksamhet, den som har gjort utfästelsen inte är bunden därav i
den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I förarbetena (prop.
1975/76:81) liU den nya bestämmelsen i 36 § avtalslagen belyses de skilda
situationer som får beaktas bl. a. vid bedömningen av ett avtals giltighet. Jag
vill till den del delta kan antas ha särskilt intresse på konkurrensområdet här
redovisa bestämmelsens innebörd samt vidare vad som är all iaktta i fråga om 38
§ samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>36 § innebär all två
alternativa påföljder är möjliga när ett avtalsvillkor bedöms som oskäligt
enligt paragrafen, nämligen jämkning eller ogiltighet. En sådan påföljd är
möjlig oavsett om oskälighelen hänför sig till villkoret i sig, till
omständigheterna vid avtalets tillkomst eller till något annat förhållande.
Situationen kan vara den att det är fråga om huravida ett visst vUlkor vid
tUlämpning i det särskilda fallet skall lämnas obeaktat. Men det kan också
gälla att förklara ett villkor vara utan verkan för framtiden. 1 del senare
fallet får generalklausulen användas för alt förklara ett avtalsvUlkor eller
hela avtalet ogUtigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av förarbetena framgår att
valet av påföljd beror på en mångfald faktorer och att domstolarna bör ha full
frihet alt välja de lösningar som är mest praktiska och bäst tillgodoser parts
yrkanden. Föredragande statsrådet tillägger dock att det vid undanröjande av
ett visst villkor kan uppstå den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>komplikationen
alt någon annan bestämmelse måste träda i villkorets ställe. Han anför vidare
alt exempel på jämkning kan vara nedsättning av viten och skadeslåndsbelopp,
förlängning av frister eller tider för avtals giltighet samt uppställande av
ytterligare förutsättningar för inträdet av rältsföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
dras i förarbetena upp vissa riktlinjer för tillämpningen av generalklausulen.
Beträffande hänsynen till gott affärsskick uttalas bl. a. att en näringsidkare
normalt bör vara bunden av sin egen praxis. Jämkning bör alltså kunna ske om
han underlåter att tillämpa denna praxis i förhållande till viss part och i
stäUet gör gäUande ett strängare avtalsvillkor. Vidare sägs att också
diskriminering i princip bör kunna utgöra grund för jämkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena behandlas även frågan om vilken hänsyn som skall tas tUl innehållet
i andra lagbestämmelser än 36 § avtalslagen. På denna punkt uttalar
föredraganden bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tiUämpningen av generalklausulen kan hänsyn i många fall behöva tas till
innehållet i andra lagbestämmelser. Den som yrkat att ett visst avtalsvillkor
skall jämkas eller lämnas ulan avseende med slöd av generalklausulen bör som
grund härför kunna åberopa att villkoret strider mot en tvingande bestämmelse
eller avviker från en disposiliv regel. Avtalspart bör emeUertid också kunna
göra gäUande att ett villkor skaU jämkas e.d. trots att det överensstämmer med
en tvingande eller disposiliv bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ett viUkor strider mot en tvingande bestämmelse kan den som drabbas härav i
många fall få rättelse genom alt åberopa en sanklionsbe-slämmelse som anknyter
till den tvingande bestämmelsen. I vissa fall kan ett villkor eller ett avtal
förklaras ogiltigt, medan i andra fall den drabbade kan tillerkännas
skadestånd. Del är emellertid inte alltid sådana möjligheter står till buds.
Generalklausulen kan då ha en viktig uppgift att fylla genom att ge möjlighet
tUl jämkning av villkoret e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet berörs också frågan om förutsättningarna för alt tillämpa
generalklausulen på avlal som slår i strid med lagstiftningen om skadlig
konkurrensbegränsning. Vissa typer av konkurrensbegränsande avlal, nämligen
sådana som innebär bmlloprissättning eller anbudskarleU, är förbjudna enligt
konkurrensbegränsningslagen (1953:603), om inle marknadsdomstolen har lämnat
särskilt tUlstånd. Kommer ett sådant avlal under allmän domstols bedömning, bör
domstolen givelvis inle gå in på någon självständig bedömning av om avtalet är
sådant alt tillstånd kunde ha meddelats. Har tiUstånd inte meddelats, bör
avtalet bedömas enligt samma principer som andra avlal som strider mot
tvingande lagregler. Resultatet torde, som utredningen påpekar, bli alt avtalet
anses civilrättsligt ogiltigt. Har marknadsdomstolen meddelat dispens från
förbudsbe-slämmelsen, kan allmän domstol inte företa en förnyad prövning av
samma fråga. Detta hindrar dock inle att ett villkor i ett sådant avtal kan bli
föremål för jämkning e.d., om viUkoret skulle anses oskäligt från någon annan
synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtal
som kan förmodas vara konkurrensbegränsande kan i vissa fall bli föremål för
prövning enligt konkurrensbegränsningslagen trots alt avtalet inte är av sådan
art att del omfattas av förbudsbestämmelserna. Även när det gäller sådana avtal
delar jag utredningens uppfattning att allmän domstol inte bör gå in på någon
självständig prövning av skadlighelen från konkurrensbegränsningssynpunkt.
AUmän domstol bör emellertid ha full frihet all vid en civilrättslig prövning
bedöma om ett sådant avlal är oskäligt mot en enskild avtalspart eller ej. All
marknadsdomstolen har ansett att ett avtal innefattar skadlig
konkurrensbegränsning bör, som utredningen påpekar, kunna "tgöra ett skäl
för att en enskild part inte skall behöva vara bunden vid avtalet enligt dess
innehåll. Har marknadsdomstolen å andra sidan funnit alt ett avtal inte
innefattar skadlig konkurrensbegränsning, hindrar inte detta att allmän
domstol kan jämka ett visst villkor e. d. på gmnd av att det bedöms som
oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
tas i förarbetena upp frågan om s. k. kopplade avtal. En avtalspart kan t. ex.
ha ingått ett på avtalet grundat sidoavtal med en tredje person. Vidare kan
flera avtal vara beroende av varandra utan att direkt vara sammankopplade. Det
gäller t. ex. avlal som träffas av detaljhandlare och andra mellanhänder i
distributionen. På denna punkt uttalas att man vid tillämpningen av 36 § inle
kan bortse från all ett avlal kan påverkas av avtalsförhållanden i ett annat
led. Sambandet mellan ohka avlal kan vidare ge anledning till en mera
vidsträckt tillämpning av bestämmelsen än annars, när det är fråga om
avtalsrelationer mellan näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
ar\iÖT mot bl. a. denna bakgrand följande: Det kan sägas att gäUande rätt
innebär, ulan all detta generellt regleras i lag, all en ogillighelsverkan inle
automatiskt är knuten till varje form av legalt förbud e.d.' Det är alltså
alltjämt ingalunda säkert att en rättshandling som från viss synpunkt är
lagstridig eller rent av straffbar är civilrättsligt ogiltig. Allmänt gäller
att man vid prövning av frågan måste särskilt se till förbudels syfte,
konsekvenserna av en ogillighelspåföljd och behovet av en sådan påföljd. Till
detta kommer all med begreppet ogiltighel inle alllid skall förstås nullitet
ulan varje rättsverkan. Så kan ibland vara fallet om ett avtal har ingåtts i strid
med ett lagsladgal förbud. Har å andra sidan avtalet träffals före del förbudet
meddelades kan ogiltighet föreligga i fråga om skyldighet att prestera enligt
avtalet. Delta behöver dock inle sakna rättsverkningar i övrigt, exempelvis i
fråga om återbäring av skiftade prestationer eller om skadeslåndsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
har övervägt huravida den föreslagna lagen borde reglera också
ogUlighelsfrågan, såvitt gäller missbruksbeslämmdsens förbud. Bedömningen är
alt detta inle krävs. Utredningen ullalar följande till stöd för sin slutsats.
Utslagsgivande är alt frågan om ogiltighet synes ha vunnit en
tillfredsställande lösning genom generalklausulen i 36 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Jfr. Bernitz, Svensk Juristtidning 1974 s. 126 ff., med där angivna källor i
fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ogillighelsverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'> Jfr.
Karlgren, Avtalsrättsliga spörsmål. Lund 1954, s. 10 ff.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avtalslagen.
Vid tillämpningen av denna kan, som har framgått, beaktas de skUda sakfrågor
som kräver en praktisk lösning för de berörda. Klausulen kan vidare användas
vare sig visst avlal strider mot en lag vari föreskrivs ogiltighel eller så
inte är fallet. En föreskrift i utredningens lagförslag rörande ogiltighet
skulle därmed sakna eget värde. Dessutom skuUe den väsentiigen lösa endast en
delfråga, nämligen den huravida fullgördselalan kunde bifallas av allmän
domstol. Kvar står då behovet av att i vissa lägen lösa följdfrågorna. Detta
kan ibland bäst ske genom att avtalet jämkas i ett enskilt fall i stället för
att man konstruerar ett mer stelt system med lagstadgad ogiltighetspåföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om de skilda
situationer som kan komma upp just på konkurrensbegränsningsområdet tillägger
utredningen följande: Har ett avlal träffats i strid med ett slraffsanklioneral
förbud synes del vara uteslutet att allmän domstol skulle döma ut fullgörelse
enligt det förbjudna avtalet och därmed sätta å sido vad KBL avser att
förhindra. Rör tvisten i stället fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på
det sålunda förbjudna avtalet torde, som har uttalats i förarbetena, avtalet
anses civilrättsligt ogihigl. Också det förhållandet att anbudsgivare, som har
slutit avtal med beställaren, inte gentemot denne har fullgjort sin
upplysningsplikt enligt 2 kap. 9§ sista stycket i den nya KBL, kan vara en
grand för att tillämpa 36 §. Vidare kan inträffa att MD förbjuder ett avtal,
som inte är kriminaliserat, därför alt del innefattar skadlig verkan. Detta bör
utgöra ett skäl för att en enskild part inte skall behöva vara bunden vid
avtalet enligt dess innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avtal kan vidare innebära skadlig verkan utan alt delta har rättsligt
fastställts genom ett generellt förbud eller genom ingripande enligt bestämmelsen
i 2 kap. 1 § lagförslaget, fortsätter utredningen. Avtalet kan exempelvis
innebära diskriminering utan att sådan ockersilualion föreligger som grundar
ogiltighet enligt 31 § avtalslagen. 1 detta läge bör enligt återgivna
uttalanden i förarbetena till ändringarna i avtalslagen diskrimineringen i
princip kunna utgöra grund för jämkning med stöd av 36 § nämnda lag. Har åter ett
med slöd av den nya KBL uppställt förbud träffat endast visst eller vissa
villkor i ett avtal, kan jämkning ske på olika sätt enligt 36 § avtalslagen.
Utredningen hänvisar på denna punkt till bestämmelsens förarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
berör utredningen den förut redovisade föreskriften i 38 § avtalslagen. Däri
behandlas möjligheten all jämka eller åsidosätta en konkurrensklausul.
Bestämmelsen avser bl. a. specifikt arbelsrältsliga förhållanden (se prop.
1975/76:81 s. 148-149) och rör motstående partsintressen. Endast medelbart
kommer del allmännas intressen under bedömande. Enligt utredningen gäller
därför självfallet att möjligheterna alt gripa in enligt en
konkurrenslagstiftning inte på något sätt binds genom 38 § avtalslagen. MD kan
sålunda förbjuda en konkurrensklausul som del eventuellt inte hade varit
möjligt att angripa med stöd av 38 § sistnämnda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen har uttalat har inle föranlett erinringar vid remissbehandlingen.
Utredningens överväganden torde vara rättvisande och jag kan därför i princip
ansluta mig till dem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.8.2
Skadeståndsskyldighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (3.4.2.2) berört byggkonkurrensutredningens förslag om en
förfatlningsmässig reglering i KBL av en viss skadeslåndsskyldighel. Förslaget
innebär att om avlal har slutits på grundval av anbud som har avgetts i strid
med vad nämnda utredning föreslår i fråga om ett anbudskartellförbud,
beställaren skall äga fordra ersättning för därigenom uppkommen skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 kap. I § skadeståndslagen (1972:207) skall envar som uppsåtligen eller av
vårdslöshet vållar person- eller sakskada ersätta skadan, såvida inte annat
följer av lagen. Vidare gäller enligt 4§ samma kapitel att den som vållar ren
förmögenhelsskada genom brott skall ersätta skadan enligt vad som är föreskrivet
i lagen i fråga om person- och sakskada. Med ren förmögenhetsskada förstås i
lagen sådan ekonomisk skada som uppkommer ulan samband med att någon lider
person- eller sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
skadebegrepp ingick under vad som tidigare brakade benämnas allmän
förmögenhetsskada. Begreppet täcker skada som drabbar en persons allmänna
ekonomiska ställning. Del kan här vara fråga om bl. a. utebliven vinst i
näringsverksamhet eller intrång i en immaterialrältighet (se prop. 1972:5 s.
451). En skadeståndsregel just för anbudskartdtfall skulle således vara
inriktad på ren förmögenhelsskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av byggkonkurrensutredningens förslag restes viss invändning
mot regeln rörande skadestånd. Därvid sattes i fråga behovet och lämpligheten
av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
skadeståndslagen gavs år 1972 till följd av regeln i 2 kap. 4§ uttryck för
rättsprincipen all ren förmögenhetsskada, vållad genom brott, grundar rätt till
ersättning av den som har framkallat skadan. Enligt konkurrensulredningens
bedömande saknas därför tillräcklig anledning att ta in en särskild föreskrift
i en ny KBL. Föreskriften skulle ju inte vara behövlig vid sidan om
bestämmelsen i skadeståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om skyldighet att betala skadestånd för rén förmögenhelsskada bör dock vid
lagöversynen behandlas inle blott med sikte på vad del föreslagna
anbudskartellförbudet täcker, anför utredningen. Dessutom måste nämligen
övervägas vad som lämpligen bör gälla i fråga om skadeslåndsskyldighel på
konkurrensbegränsningsområdet i sin helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uttalar följande: Till en början får framhållas alt frågan om vad som är
ersällningsgillt synes vara tillfredsställande reglerad på hela del fält som
enligt lagförslaget är straffbelagt. Att den rena förmögenhelsska-dan skall
ersättas vid brott följer ju av bestämmelsen i 2 kap. 4 § skadeståndslagen.
När del gäUer andra skadliga konkurrensbegränsningar är dock lägel ett annat.
Eftersom del här inte är fråga om brott enligt den föreslagna lagen, grandar
skadeståndslagen inle rätt till ersättning annat än om förfarandet är
brottsligt enligt en annan författning. Så kan någon gäng vara fallet i fråga
om skadlig konkurrensbegränsning som inle är straffbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagd
I KBL. 1 vissa av de återstående fallen kan vidare rätt till ersättning finnas enligt
annan lagstiftning. Där reglerad skadeslåndsräll rubbas nämligen inle av
skadeståndslagen. Exempel på sådana regler finns bka.. på immaterialrättens
område. Vad frågan rör i detta sammanhang är således restfallen- Om behov
föreligger av en skadeståndsregel för dess, utgör skadeståndslagens reglering
intet hinder mot alt i en ny KBL tas in en sådan regel. Enligt 1 kap. I §
skadeståndslagen tillämpas nämligen inte lagens bestämmelser om skadestånd, om
annat är särskilt föreskrivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fortsätter: I 19§ MFL finns en bestämmelse som ger konkurrerande näringsidkare
rätt till ersättning i vissa fall. Utöver de faU sorn tar sikte på förfaranden
som har straffbelagts i nämnda lag gäller alt rätt tiU ersättning föreligger
när någon bryter mot förbud som i ett enskilt fall har meddelats mot
otillbörlig marknadsföring. Detta innebär att nämnda lag inte grandar
skadeståndsrätt för vad som har skett före del ett sådant har meddelats. Endast
skada som har uppkommit genom alt förbudet överträds är alltså ersältningsgill.
Vid bestämmelsens tillkomst avvisades (se prop. 1970:57 s. 100 ff.) tanken på
en mer omfattande ersätlningsrätt. Detta skedde mot bakgrund bl. a. av att ett
handlande som strider mot de i generalklausulen angiyna normerna jnte i och för
sig bör kunna föranleda påföljder av annat slag än eti förbud mot upprepande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sist anförda bör enUgt konkurrensulredningens uppfattning f. n. iakttas också
på konkurrensbegränsningsområdet. Av detta följer att en förfatlningsmässigl
reglerad skadeslåndsskyldighel - om en sådan skulle uppställas — här skulle
komma att ha en praktisk funktion endast i de säkerligen ytterst fåtaliga fall
när ett meddelat vitesförbud överträds. Därför måste starkt sättas i fråga om
en sådan regel skulle vara meningsfylld på del nu aktuella området, anför
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta kommer all kpnkurrensutredningens förslag innebär en kraftig skärpning av
samhällets inställning till skadliga konkurrensbegränsningar, anför utredningen
som vidare ullalar följande: Brotlsområdel har gjorts betydligt större, vilket
innebär motsvarande skadeslåndsskyldighel för ren förmögenhelsskada. Både
preventiva och reparaliva effekter förknippade med skadestånd har där alltså
tillgodosetls. Även utanför brotlsområdel föreslås väsentligt effektivare
sanktioner. Del kan då inle övertygande hävdas att behpv nu föreligger av
ytterligare åtgärder. Frågan huruvjda sådana bör komma till stånd bör i stäUet
lämpligen prövas när erfarenheter har vunnits av ett syslem för ingripande
sådant som det föreslagna. Dessutom bör tilläggas att skadeståndslagens
ståndpunkt i fråga om ersättning för ren förmögenhelsskada inle innebär all
rättsläget är statiskt. Enligt uttalanden i förarbetena till lagen (prop.
1972:5, särskilt s. 449--450 och 568) är bestämmelsen om ren förmögenhetsskada
inte avsedd att utgöra hinder för en rättsutveckling genom praxis i riktning
mot ett vidgat an.svar för ren förmögenhelsskada. Åt rättstillämpningen är
enligt vad som följer av uttalandena Ln. lämnat tiU avgörande frågan i vilken
utsträckning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ersättning
för ren förmögenhetsskada kan eller bör utgå i andra fall än vid brott eller då
skadeslåndsskyldighel är föreskriven i annan lag. Också på
konkurrensbegränsningsområdet kan alltså en vidareutveckling komma att ske genom
praxis. Men del kan också i framtiden komma all prövas mer generellt på
förmögenhetsrättens område i vad mån skyldighet all ersätta ren
förmögenhelsskada bör utvidgas genom lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
gäller det frågan vilka som tillhör kretsen av skadeståndsberät-tigade.
Utredningen anser att delta får bedömas efter vad som är naturligt med
beaktande av lagens skyddsintressen. Till denna krets hör i princip
konkurrerande näringsidkare liksom andra näringsidkare i tidigare eller senare
säljled, om de berörs mer direkt av brottet. Däremot tillkommer inte
ersättningsrätt mer obestämda kretsar, såsom exempelvis konsumenter som endast
indirekt berörs. Lagens syfte är visserligen att främja det totala
konsumenlkolleklivets intressen. Dess verkningsområde är dock näringsUvet och
de där agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller i denna del har någon invändning förts fram vid remissbehandlingen. Jag
finner i huvudsak de argument utredningen har lagt fram vara vägande även i det
läget att de av utredningen föreslagna nya straffbelagda förbuden inle införs.
Alltså kan jag ansluta mig till utredningens linje. TUI vad utredningen har
uttalat bör fogas att också kontraktudla förhållanden kan komma under
bedömning då en skadeståndsfråga prövas i del enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.8.3
Pris- och kartellnämndens uppgiftsinhämtande ifråga om fast egendom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
pekar på att den föreslagit att en ny konkurrensbegränsningslag skaU omfatta
också näringsverksamhet som avser fast egendom m.m. och att NO skall ges
möjlighet att själv fordra in uppgifter som behövs i ärende enligt lagen.
Reglerna om detta gäUer också i fråga om fast egendom. Utredningens avsikt är
dock att NO alltjämt skall kunna begära att SPK inhämtar uppgifter när del
gäller bl. a. mer omfattande undersökningar. Därvid har SPK som rättslig grund
för att kräva in uppgifter de regler som finns i uppgiftsskyldighetslagen (se
avsnitt 3.5.3). Som där framgår föreligger skyldighet att lämna uppgifter för
företagare. Därmed förstås enligt 2 § samma lag: envar som yrkesmässigt
tillverkar, säljer eller köper viss förnödenhet, driver rörelse för utförande
av viss tjänst ål annan, utövar försäkringsrörelse eller rörelse avseende in-
eller utlåning av penningar eller handel med in- eller utiändskl mynt eUer med
värdepapper, överlåter eller upplåter förmögenhetsrältighet av immateriell art,
upplåter nyttjanderätt till viss förnödenhet eUer utövar sådan hotell- eller
pensionatsrörelse, för vilken fordras myndighets tiUstånd. Enligt bestämmelsen
likställs med företagare sammanslutning av företagare. Denna bestämmelse är
likalydande med 26 § KBL. Att det i båda bestämmelserna använda uttrycket
förnödenhet inte omfattar fast egendom m. m. har redovisats tidigare (3.6.1). </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1980181. I saml. Nr
165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
nu tillämpningsområdet för den nya KBL vidgas till alt avse också fast egendom
är det påkallat att uppgiftsskyldighetslagen ändras på motsvarande sätt,
uttalar utredningen och fortsätter: Annars skulle inträda den situationen att
SPK i vissa fall saknade rättslig möjlighet alt kräva in sådana uppgifter som
NO behöver i ett konkurrensbegränsningsärende och som NO själv har laglig
möjlighet att fordra in. En ändring i uppgiftsskyldighetslagen kan på denna
punkt ske i den formen alt begreppet näringsidkare i lagen ersätter termen företagare.
Därvid blir legaldefinitionen av företagarbegreppel obehövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning att del vidgade tiUämpningsområdet för den nya
konkurrenslagen gör det påkallat med den föreslagna ändringen i
uppgiftsskyldighetslagen. Jag avser all anmäla frågan om ändring i nämnda lag
särskUt för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.9
Internationell samverkan mot skadliga konkurrensbegränsningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
uttalar bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagssamarbetet
sträcker sig ofta över nationsgränserna och konkurrensbegränsningar får i
många fall verkningar i flera länder. I sädana fall kan varje land tillämpa sin
interna lagstiftning. Den nya KBL är t. ex. i princip under vissa
fömlsätlningar tillämplig när en konkurrensbegränsning har verkan i Sverige.
Utredningen har vidare vid diskussionen av partssläUningen förordat en
rättstillämpning som bl. a. innebär att multinationella företag betraktas som
en enhet. Detta har till följd att tillämpningen av svensk
konkurrensbegränsningslag på sådana förelags verksamhet sträcks ut så långt som
del över huvud synes vara möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensbegränsningar
med verkan som föranleds av utländska förelag kan dock inle i aUa situationer
beivras effektivt med stöd av nationella regler. Om t. ex. internationella
koncerner som inte har dotterbolag i Sverige delar upp den svenska marknaden
kan denna konkurrensbegränsning ibland i praktiken endast angripas
internationellt. Delsamma kan vara fallet om uppdelningen gäller den
internationella marknaden. Dessa frågor har tagits upp i olika internationella
organisationer. Vissa regler om internationeU samverkan för kontroll över
konkurrensbegränsningar med verkan över gränserna har också tillkommit. Ännu
är dock dessa regler otillräckliga för att medge en tillfredsställande kontroll
över internationelll förelagssamarbete och multinationella företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
anser att Sverige genom en positiv medverkan i internationella organ bör verka
för en utveckling som leder till ytterligare internationell reglering mot
konkurrensbegränsningar samt ett effektivare konsultations- och
samrådsförfarande på detta område. När bedömning görs i fråga om ingripanden
enligt den nya KBL mot utländska förelag är det vidare viktigt att den
internationella aspekten vägs in. För det interna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liondla samarbetet kan del vara av betydelse all kollision
såvitt möjligt inle uppstår i onödan mellan skilda staters regleringssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
konkurrensulredningens belänkande (s. 155-179) lämnas en redogörelse för
utländska och internationella åtgärder på konkurrensbegränsningsområdet. Jag
hänvisar till denna beskrivning för närmare detaljer, bl. a. rörande skilda
internationella organ. I detta sammanhang lämnar jag en kort sammanfattning
rörande det internationella samarbetet. Framställningen inriktas särskilt på
förhåUandena efler år 1977, då utredningen avslutade sitt arbete med
betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GATT-avtalet bygger på vissa fasta huvudlinjer som anger
principer för en liberaliserad världshandel. Enligt avtalet gäller bl. a. ett
principiellt förbud mot kvantitativa restriktioner för export och import samt
ett stadgande mot nationella regler som diskriminerar utländska varor. Inom
GATT gäller vidare ett särskih normsystem för all motverka dumping.
GATT-avtalet reglerar däremot inle internationella karteller och andra icke
offentliga konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OECD:s verksamhet omfattar främst utrednings- och
samordningsfrågor som rör ekonomisk politik. Inom OECD finns sedan länge en
expertgrupp (konkurrenskommillén) som behandlar konkurrensbegränsande åtgärder.
Sedan konkurrensulredningens slutbetänkande lämnades har OECD, på grundval av
konkurrenskommitténs arbete, utgett rapporter och rekommendationer som rör
konkurrensbegränsningsområdet. En av rapporterna avser s.k. köparmakl och
diskriminering och en annan konkurrensål-gärder i reglerade sektorer. Den
senare rapporten har också utgjort grund för en rekommendation till
medlemsländernas regeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rekommendationen
avser åtgärder inom branscher som i ett land är underkastade särskild reglering
eller är undantagna från konkurrenslagstiftningar. Medlemsländernas regeringar
rekommenderas bl. a. all genomföra översyner av regleringar och undantag från
konkurrenslagstiftning för all överväga om de ursprungliga skälen eller
omständigheterna för regleringarna fortfarande gäller. Övervägandena gäller
också frågan om huruvida regleringarna har lett till avsedda mål och huruvida
samma mål skulle kunna uppnås genom regleringar med mindre
konkurrensbegränsande effekt eller genom att branschen underkastas konkurrens
och kontroll genom konkurrenslagsltftning. Tidigare (3.7.3.3 under rubriken
Särskilda uppgifter) har jag berört vikten av sådana överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OECD antog år 1979 en rekommendation som gäller
notifiering, utbyte av information och samordning av åtgärder på
konkurrensområdet. Rekommendationen innehåller också ett avsnitt om
konsultationer och med-Ung.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rekommendationen innebär bl. a. att ett medlemsland, som
med stöd av sin konkurrenslagstiftning vidtar åtgärder som berör viktiga
intressen för ett annat medlemsland, bör nolifiera del andra medlemslandet på
lämpligt sätt och vid lämplig tidpunkt, om möjligt i förväg och åtminstone vid
en tidpunkt som underlättar kommentarer eller konsultationer. Rekommendationen
innehåller vidare en uppmaning till samordning av myndigheternas åtgärder i
konkurrensärenden, när detta är lämpligt och praktiskt. Vidare rekommenderas
medlemsländerna alt som en del i sitt samarbete lämna varandra sådan relevant
information om konkurrensbegränsningar som deras legitima intressen tillåter
dem all avslöja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medlemsländerna tillämpar denna rekommendation i stor
omfattning. Under perioden juni 1980-juni 1981 förekom sålunda 87
nolifieringar. 1 14 andra fall begärde ett medlemsland information från ett
annat medlemsland rörande konkurrensfrågor. Därutöver förekom i 18 fall
samarbete på annat sätt, främst i form av kontakter mellan tjänstemän vid de
olika konkurrens-myndigheterna. Sverige dellog i ett tiotal fall. De fiesla av
dessa avsåg nolifieringar angående pågående ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Europeiska gemenskaperna (EG)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EG omfattar dels europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC),
dels europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA). Inom båda dessa gemenskaper
finns särskilda regler mot konkurrensbegränsningar. Särskilt stor betydelse har
EEC:s konkurrensregler kommit att få. Man har genom dessa skapat ett omfattande
normsystem som snabbt vidareutvecklas. Systemet bygger pä förbudsprincipen med
vissa undantagsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grandläggande är artiklarna 85 och 86 i Romfördragel, som
kompletteras av utfärdade förordningar och en omfattande rättspraxis. Tillämpningen
av normsystemet ankommer i första hand på EG-kommissionen. Kontrollfunktionen
fylls av EG-domstolen som har den rällsskapande rollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges avtal med EG</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige slöt år 1972 avtal om frihandel med EG - ett avlal
med EEC och ett med CECA (de s. k. EG-avlalen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EEC-avlalet innehåller i artikel 23 vissa regler som rör
karteller och marknadsdominerande förelag. En part som anser att ett förfarande
strider mot konkurrensreglerna kan enligt artikel 27 ta upp ärendet i del
förvaltningsorgan som har upprättats enligt EEC-avlalet. 1
förvaltningsorganet, den s. k. blandade kommittén, skall båda parterna aktivt
verka för att skapa klarhet rörande de påtalade svårigheterna. Om parterna inle
kan komma överens i förvaltningsorganet inom tre månader, kan den skadelidande
parten vidta de skyddsåtgärder som den anser nödvändiga för alt undanröja de
allvarliga svårigheter som har uppstått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna från tillämpningen av EG-avlalen visar att
EG och Sveri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ge
har föredragit att så långt som möjligt motverka konkurrensbegränsande åtgärder
med slöd av EEC-avlalet respektive KBL. Varken EG eller Sverige har således
normalt åberopat frihandelsavtalets regler. EEC har i StäUet främst tillämpat
artiklarna 85 och 86 när konkurrensbegränsande förfaranden av svenska företag
har haft effekter inom EEC. På samma sätt har de svenska
konkurrensmyndighelerna vall alt tillämpa konkurrensbegränsningslagen i de
fall företag från EEC-området tillämpat konkurrensbegränsande förfaranden på
den svenska marknaden. Även i Sverige har man i sådana fall sökt tillämpa
effektprincipen, dvs. ingripit mot förelag oavsett om dessa varit verksamma i
Sverige eller utanför landels gränser, under föratsättning att
konkurrensbegränsningen haft verkningar i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Europeiska
frihandelssammanslutningen (EFTA)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensreglerna
i EFTA-konventionen (artiklarna 13-17) innehåller bestämmelser om statliga
stödåtgärder, offentliga företags verksamhet, offentlig upphandling m. m. saml
elableringsrätt. Reglerom konkurrensbegränsningar inom näringslivet upptas i
artikel 15. Reglerna är inte direkt tillämpliga på företag i medlemsländerna,
utan utgör endast en förpliktelse för medlemsländerna all ingripa med stöd av
nationella bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa riktlinjer har
fastställts för behandhngen av konkurrensfrågor (den s. k.
Köpenhamnsproceduren). Regeringen i ett medlemsland skall sålunda — utan att
avvakta formellt klagomål eller full bevisning om överträdelse av artikel 15 -
undersöka fall av påstådd överträdelse, om omständigheterna tyder på att en
kränkning av artikeln föreligger. Konkurrensreglerna har tUlämpals i några få
fall, vilka lösts genom informella kontakter mellan berörda länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FN:s
konferens för handel och utveckling (UNCTAD)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FN-organel
UNCTAD, som tillkom under 1960-talel på initiativ från främst
utvecklingsländerna, skall bl. a. tillvarata dessa länders handels-och
utvecklingsinlressen. UNCTAD har under 1970-lalel i ökande utsträckning kommit
att behandla konkurrensbegränsningsfrågor. Sålunda antog Förenta Nationerna år
1980 en inom UNCTAD utarbetad kod med multilateralt överenskomna principer och
regler för kontroll av konkurrensbegränsningar. Koden har formen av
rekommendationer och riktar sig till såväl förelag som stater. Den har
översalls till svenska (Ds H 1981:4). I koden anges bl. a. alt företagen bör
avslå från åtgärder som begränsar tillträdet till marknader eller på annat sätt
otillbörligt hindrar konkurrensen så att negativ inverkan uppkommer eller kan
väntas uppkomma för den intemationdla handeln. Koden saknar sanktioner men
årliga möten arrangeras inom UNCTAD för att följa upp tillämpningen av
rekommendationerna. Regeringen har i beslut den 10 september 1981 överlämnat
koden till näringsUvet och dess organisationer saml till arbetsmarknaden och
dess</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>parter med en rekommendation all företag i sin verksamhet
skall iaktta dessa principer och regler saml delge NO sina erfarenheter rörande
kodens tillämpning. Regeringen har vidare uppdragit ål NO alt följa
tillämpningen av koden och till chefen för handelsdepartementet inge förslag
till årliga rapporter att tUlstäUas UNCTAD:s generalsekreterare i enlighet med
kodens sektion F paragraf 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>World InteUectual Property Organization (WIPO)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>WIPO är ett fackorgan inom FN och handhar frågor om det
industriella rättsskyddet och upphovsrätten. Organisationen förvallar ett antal
internationella konventioner, bland vilka Pariskonventionen för del
industriella rättsskyddet är den viktigaste för Sveriges del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>WlPO:s mål
är alt verka för all bl. a. uppfinningar, varumärken och mönster skyddas över
hela världen och att på så sätt motverka otillbörlig konkurrens. En viktig
uppgift därvid är att främja harmonisering av lagstiftningen på området mellan
medlemsstaterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1975 har inom WIPO pågått ett arbete på en
revision av Pariskonventionen. Revisionen är främst föranledd av u-ländernas
intresse av all få bättre tillgång till patenterad teknik samt alt aUmänt göra
patent-systemet mer överskådligt och tillgängligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiskt samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan de nordiska pris- och konkurrensmyndighelerna pågår
ett fortlöpande samarbete. Detta omfattar bl. a. informationsutbyte i enskilda
ärenden och utredningar samt viss samordning av undersökningar. F. n. genomförs
en samordnad undersökning av importpriser i de nordiska länderna. Del
förekommer också årliga möten med företrädare för de olika myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationella konkurrensbegränsningar behandlade av de
svenska konkurrensmyndigheterna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag inhämtat från NO har i ett antal fall
konkurrensmyndigheternas åtgärder riktals mot utlandsägda förelag verksamma i
Sverige. Normalt har svårigheter inte uppstått på grund av del utländska
ägandet, eftersom företaget befunnit sig i Sverige och därmed varit möjligt all
nå med åtgärder. 1 några fall har dock inhämtandet av uppgifter försvårats av
att det utlandsägda förelaget har hänvisat till moderbolaget utomlands. Som
regel har dock myndigheterna hittills erhållit begärt material. Däremot har
ibland svårigheter förelegal all kontrollera det begärda materialets
riktighet. Exempelvis har det gällt upplysningar om inlernprissältning inom en
utländsk koncern, en information som då ansetts vara av betydelse för
bedömningen av den i Sverige tillämpade prissättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa ärenden, t. ex. avseende leveransvägran, har det
företag som avböjt all leverera inle haft någon verksamhet i Sverige.
Leveransvägran</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
dock haft effekt på den svenska marknaden. I sådana fall har som regel de
utländska företagen på något sätt låtit sig företrädas i Sverige och även
accepterat NO:s och MD:s beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En särskild grapp av konkurrensbegränsningar
är s. k. internationella karteller. Om en sådan kartell har
konkurrensbegränsade effekter i Sverige är svensk konkurrenslagstiftning
tillämplig. Exempelvis kan kartellavtalet direkt reglera företagens uppträdande
på den svenska marknaden. Även i fall där internationella karteller reglerar
företagens uppträdande endast utanför Sverige kan dessa i vissa fall få
indirekta effekter på den svenska marknaden. Sådana effekter kan uppkomma t.
ex. genom att kartellpar-terna utan formella överenskommelser respekterar
varandras hemmamarknader och sålunda inte på allvar konkurrerar på dessa,
alltså en form av gemensamt förfarande. Del anförda gäller internationella
karteller vare sig svenska förelag deltar eller inle. Även om förelags
deltagande i internationella karteller inle alls skulle påverka ett visst
lands marknad kan deltagandet strida mot internationella överenskommelser som
landet träffat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om internationella
karteller har nyligen behandlats av näringsutskottet (NU 1981/82:2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag uttala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett kraftfullt samarbete
på det internationella planet för alt förhindra eller undanröja skadliga
konkurrensbegränsningar som sträcker sig över gränserna är enligt min mening av
stor vikt. Delta gäller oavsett om del i sådana fall rör sig om karteller eller
andra former av konkurrensbegränsningar. Del är här inte fråga om att hejda
endast sådant som får skadlig verkan också i Sverige. Överhuvud är det av stort
värde för oss alt konkurrensen även internationelll är effektiv. Då Sverige
utgör en liten del av det internationella samfundet är upprätthållandet av
principen om en fri världshandel av omedelbar betydelse också för vårt land. Av
dessa skäl bör vi vara aktivt engagerade för denna sak. Åtgärder som främjar
frihandeln och motverkar skadliga konkurrensbegränsningar kan därmed sägas
tjäna samma syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De problem som kan möta
vid isolerade nationella lagstiftningsåtgärder mot internationella
konkurrensbegränsningar av skadlig art är påtagliga och belyses av vad jag har
anfört tidigare (3.6.2). Vi bör alltså med kraft stödja ansträngningarna för
att få fram internationella överenskommelser med syfte alt effektivt motverka
skadliga konkurrensbegränsningar som har räckvidd över gränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vår konkurrenslagstiftning finns f. n. en regel som lar sikte på fall då vi bör
gripa in mot vissa konkurrensbegränsningar därför att de får verkningar
utomlands och oavsett om de får negativa effekter också här i landet. Regeln är
inlagen i 6§ KBL och innebär att förhandling inte får ulan regeringens
tillstånd gälla verkan utom riket av konkurrensbegränsning. Vidare anges däri
alt tillstånd får meddelas endast i den mån del påkallas av hänsyn till
överenskommelse med främmande makt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
föreslår alt den nya lagstiftningen skall inrymma en motsvarande bestämmelse
med i huvudsak samma konstruktion. Mot bakgrund av vad jag tidigare har uttalat
om värdet av ett internationellt samarbete på detta område finner jag det
angelägel att förslaget genomförs. Den bestämmelse jag förordar finns intagen i
12 § lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör tiUämpningen av lagen
(1956:245) om uppgiftsskyldighel rörande pris- och konkurrensförhållanden
(UL). Beträffande lagens närmare innehåU hänvisar jag till min tidigare
redogörelse (3.5.3). I avsnitt 3.8.3 har jag berört behovet av en viss ändring
i UL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
UL är företagare skyldiga alt lämna de uppgifter som behövs för att främja
aUmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet. Av 3§
följer att skyldighet all lämna uppgift avser bl. a. en närmare angiven
konkurrensbegränsning som berör vederbörandes verksamhet och har avseende på
pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden. Före en ändring
som vidlogs år 1972 fanns i 3§ den begränsningen att det skulle gälla
förhåUanden "i riket". I prop. (1972:135) angående avtal med den
europeiska ekonomiska gemenskapen, m.m. togs (s. 55f.) upp frågan om denna
begränsning. Föredragande departementschefen redogjorde bl. a. för innehållet i
de regler om konkurrensbegränsningar som är intagna i artikel 23 i vårt avlal
med EEC, föralom annat en förpliktelse alt ingripa mot svenska företags
konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
förutsatte, alt svenska företagare skulle komma all medverka liU att
uppgörelse kan träffas i fall där otillåten konkurrensbegränsning ifrågasätts.
Därvid pekade han dock på begränsningen i UL i fråga om förhåUanden "i
riket" och anförde att denna formulering kunde medföra svårigheter vid utredning
av fall i samband med EEC-avtalet. Föredraganden förordade alt lagen skulle
ändras så alt även förhållanden utom Sverige kan utredas med slöd av lagen.
Denna ändrades sedermera så all begränsningen "i riket" logs bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan diskuteras huravida UL efler den nyss berörda ändringen medger exempelvis
att uppgifter inhämtas från svenska företag rörande verksamhet som bedöms kunna
ha verkningar utanför Sverige men inle inom det område som täcks av
frihandelsavtalen med EEC och CECA. Enligt 1 § UL avser ju lagen uppgifter som
behövs för att främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhåUanden
"inom näringslivet". Det kan ligga nära till hands alt tolka saken så
att sistnämnda uttryck avser del svenska näringslivet, när annat inte uttryckligen
har uttalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrand av vad jag har anfört tidigare om värdet av ett internationelll
samarbete finner jag det vara angeläget att förtydliga regelsystemet i UL. Jag
anser alt del bör klarläggas alt lagen ger slöd i vissa lägen för att inhämta
uppgifter rörande internationella karteller eller sådana andra konkurrensbegränsningar
som kan ha verkningar utomlands, oavsett om det rör sig om EG-områdel eller ej.
Med ett sådant klarläggande kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 § 249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
att positivt kunna medverka till de internationella ansträngningarna på detta
område. Samtidigt ges härigenom de konkurrensvårdande myndigheterna ett
effektivare arbelsinslramenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt nå de avsedda resultaten bör en regel om uppgiftsinhämlande i dessa fall
inte begränsas till vad som följer av våra konventionsåtaganden. Också då det i
övrigt är till gagn för del internationella samarbetet på detta område bör UL
kunna användas. Jag tänker då särskih på samarbetet över gränserna mellan
skilda länders konkurrensmyndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sätt som f.n. gäller enligt KBL beträffande utiandsverkan bör det ankomma på
regeringen att besluta om tillämpningen av de regler jag anser bör införas i
UL. I likhet med övrig följdlagsliftning till den nya konkurrenslagen bör den
nu aktueUa ändringen anmälas särskilt för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättals
förslag till konkurrenslag. Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i
detta ärende som Bilaga 4'.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>1§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag har till ändamål att främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens
inom näringslivet genom åtgärder mot skadliga konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagens
inledande bestämmelse beskriver allmänt dess inriktning och knyter samman de
konkreta reglerna i efterföljande paragrafer. Vad som närmare avses med
åtgärder mot skadliga konkurrensbegränsningar måste avgöras på grandval av
lagens övriga bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
lagens ändamål har redovisats i avsnht 3.2.1. 1 fråga om syftet får tilläggas
alt lagens skyddsintresse är en sådan konkurrens som är till konsumenternas
bästa. Ytterst handlar del härvid om det totala konsu-mentkolleklivet, dvs.
samhällsmedborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>2§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en konkurrensbegränsning har skadlig verkan inom landet, kan marknadsdomstolen
för att förhindra sådan verkan besluta om åtgärder enligt denna lag. En sådan
åtgärd får riktas mot en näringsidkare som föranleder den skadliga verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagan
har uteslutits här. Lagförslaget är likalydande med det som är fogat vid
propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2§ 250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
skadlig verkan förslås att konkurrensbegränsningen på ett sätt som är
otillbörligt från allmän synpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påverkar prisbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hämmar effektiviteten inom
näringslivet eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>försvårar eller hindrar annans
näringsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller de materiella element som är förutsättningen för åtgärder som anges
i efterföljande paragrafer och utgör lagens missbruksbestämmelse. Dess närmare
innebörd har ulföriigl redovisats i den allmänna motiveringen. Till denna
hänvisas här i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
åtgärder som 2 § ger MD stöd för att vidta finns upptagna främst i 3-6§§. Härav
framgår att, när en bestämmelse bland de sistnämnda paragraferna tillämpas,
delta alltid sker med samtidig tillämpning av 2§, som ju utgör den
grandläggande föralsättningen för att en sådan åtgärd får vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
avser skadlig verkan inom landet. Företagen kan alltså genomföra
konkurrensbegränsningar som får sina verkningar utomlands utan att detta kan
prövas enligt huvudregeln i 2§. Av 12§ följer dock att regeringen kan besluta
att prövning av fråga om åtgärd enligt 3 § i visst fall får ske i fråga om en
konkurrensbegränsning med verkan utom landet. Skadlighelsbedömningen i ett
sådant fall lar därvid inle sin utgångspunkt i legaldefinitionen i 2§ andra
stycket ulan bestäms på annan grund, som anges i 12 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åt
MD överlämnas all på grundval av en formellt obunden bevisvärdering avgöra
huruvida del föreligger en konkurrensbegränsning med skadlig verkan inom
landet. Vissa principer som kan vara vägledande för värderingen har redovisats
i 3.7.2.5 i avsnittet Bevisningen och domstolens avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
kräver inte all uppsåt eller oaktsamhet förekommit hos den mot vilken åtgärd
riktas med stöd av 2 § och någon av de efterföljande ingripandereglerna.
Domstolens bedömning grandas alltså liksom f. n. på alt de uppställda objektiva
föratsätlningarna är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
2§ första stycket framgår all åtgärd enligt lagen tillgrips för att förhindra
sådan verkan som är skadlig i lagens mening. Två situationer kan därvid förekomma.
1 den ena vidtas åtgärden för att avbryta ett ej avslutat beteende. 1 den andra
kan beteendet ha upphört. Del kan också vara ovisst hur del förhåller sig
därmed. Åtgärden riktas då mot ett återupptagande eller ett fortsättande av
förfarandet. Härvid krävs inle all en påtaglig risk föreligger för att detta
förnyas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till valet av uttrycket förhindra har belysts i avsnitt 3.3.4.2. Ullrycket
markerar också alt en åtgärd enligt någon av ingripandereglerna inte får
sträcka sig längre än som behövs för att avlägsna den skadliga verkan. Delta
innebär dock inte alt en sådan åtgärd måste fullt ut avlägsna denna verkan för
alt få tillgripas. MD kan alltså fritt inom den angivna ramen utforma
ingripandels omfattning efler vad som är ändamålsenligt eller praktiskt
möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2§ 251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den beslutade åtgärden riktas mot den som är
näringsidkare. Begreppet har behandlats i avsnitt 3.6.1. Termen näringsidkare
har samma innebörd som enligt bl. a. marknadsföringslagen (1975:1418, prop.
1970:57 s. 90). Den omfattar var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av
ekonomisk art. Här omfattas såväl fysiska som juridiska personer liksom
statliga och kommunala organ som driver näring. Något krav på vinstsyfte finns
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är alltså en förutsättning all åtgärden riktas mot en
näringsidkare. Däremot saknar del betydelse om denne driver näring med varor,
tjänster, fast egendom eller andra nyltigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tillämpning av 2 § fordras inle att näringsidkaren
själv har framkaUal konkurrensbegränsningen. Däremot krävs att han föranleder
den skadliga verkan av konkurrensbegränsningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nu
berörda åtskillnaden torde visserligen ofta sakna betydelse. I allmänhet måste
det nämligen vara fråga om att en näringsidkare har vidtagit en åtgärd som är
konkurrensbegränsande och som i del enskilda fallet bedöms ha skadlig verkan -
exempelvis säljvägran eller prisdiskriminering. Men i andra fall kan del
förekomma konkurrensbegränsningar som inte har framkallats av den berörde
näringsidkaren. Som ett exempel kan nämnas att ett förelag har kommit all få en
dominerande ställning på marknaden genom att de flesta konkurrenter har lagt
ned sin verksamhet. Om företaget därvid håller för höga priser eller brister i
rationalisering eUer produktutveckling, kan dessa omständigheter vara alt
bedöma som skadlig verkan av den konkurrensbegränsning som består i den
marknadsdominerande ställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen fömtsätter dock ett kausalsammanhang mellan
näringsidkarens handlande eller brist på handlande och den skadliga verkan av konkurrensbegränsningen.
Detta markeras med termen föranleder. Det kan tilläggas i fråga om åtgärder som
innebär missbruk av en dominerande ställning alt skadlighelsbedömningen inte
utfaller annorlunda av det skälet att åtgärderna inte har bidragit till den
dominerande ställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § kan tillämpas också på del i lagen straffbelagda
området. Delta utgör en ändring i förhållande till gällande rätt.
Kriminaliseringen av bmltopris-sätlning (13§) och anbudskarteller (14§) innebär
således inle att tillämpningsområdet för 2§ inskränks. Därför kan med slöd av
2§ åtgärd enligt någon av de efterföljande ingripandereglerna tillgripas mot
exempelvis ett avtal som strider mot ett av de straffbelagda förbuden. Därvid
kan MD slå fast att avtalet faller under förbudels objektiva rekvisit. MD kan
dock välja att bedöma förfarandet självständigt, ulan att klassificera det som
fallande under del straffbelagda förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom MD inte prövar huravida uppsåt eller oaktsamhet
har förekommit kan ett fällande avgörande av domstolen i nu angivna fall inle
ses som ett konstaterande av att brott har förekommit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 § 252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
kan meddela näringsidkaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbud att tillämpa ett visst
avlal, avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande förfarande eller alt
tillämpa väsentligen samma förfarande som del sålunda förbjudna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åläggande all tillhandahåUa en
annan näringsidkare en viss vara, tjänst eller annan nyttighet på villkor som
motsvarar vad han erbjuder andra näringsidkare (säljåläggande) eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åläggande att eljest ändra ett
av honom tillämpat konkurrensbegränsande förfarande, att i samband med ett
sådant förfarande uppfyUa ett visst villkor eller att lämna viss information
eller vidta annan åtgärd som motverkar förfarandet (rättelseåläggande).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om den skadliga verkan
innebär att ett pris med hänsyn till kostnaderna och övriga omständigheter är
uppenbart för högl och saken är av större vikt, kan marknadsdomstolen ålägga
näringsidkaren alt under en viss lid, högst ett år, inte överskrida ett visst
högsta pris (prisåläggande).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
utgår från att en prövning enligt 2 § i del enskilda fallet har lett fram tUl
att en konkurrensbegränsning föreligger, alt den har skadlig verkan inom landet
och alt näringsidkaren föranleder denna verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i delta
har domstolen att besluta med avseende på åtgärd. I 3 § anges medel som kan
göras tvingande för svaranden, nämligen förbud, säljåläggande,
rättelseåläggande och prisåläggande. Innan ett sådant förbud eller åläggande
meddelas, skall dock domstolen söka förhindra den skadliga verkan genom
förhandling, om inte omständigheterna talar däremot. Förhandlingsprincipen är
inskriven i 4§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbud kan avse tillämpningen av ett visst avtal, avtalsviUkor eller annat
konkurrensbegränsande förfarande. Allmänt gäller att MD inle skall ingripa i
exempelvis rättsförhållanden mellan två parter mer än som erfordras för att
förhindra viss skadlig verkan. Är del ur en sådan synvinkel möjligt alt
underlåta förbud mot ett avlal i sin helhet, bör därför förbudet begränsas till
just det eller de avtalsvillkor som föranleder sådan verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbud behöver inte avse ett redan träffat avtal. Fråga kan vara om erbjudna
avtalsvillkor, generellt riktade till en krets personer eller uppställda med
avseende på en viss person. Exempelvis kan det gäUa villkor i fakturor eller
följesedlar eller i standardkonlrakl. Här kan del bl. a. vara fråga om sådana
villkor angående prissättning eller annat som verkar diskriminerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avtal eller annat förfarande som är all bedöma som konkurrensbegränsande kan
också ha klälls i andra former. Del kan t. ex. gälla bestämmelser i
bolagsordningar och föreningssladgar. Vidare kan del vara fråga om
branschrekommendalioner, samråd inom en föreningsstyrelse, gemensamma
förfaranden eller annan form av samverkan. Begreppet förfarande omfattar
dessutom givelvis beteende eller underiålenhet som är alt hänföra tiU endast en
näringsidkare. Som exempel kan nämnas diskriminerande eller på annat sä»
repressiva åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i S 253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förfarande som kan träffas av ett förbud skall vara
konkurrensbegränsande. Begreppet konkurrensbegränsning har behandlats tidigare
(3.3.1.1 och 3.3.4.2). Förbudet skall träffa ett konkret handlingsmönster eUer
en närmare beskriven brist på handlande. En underlåtenhet som medför skadlig
verkan kan alltså inte förbjudas enligt 3 § annat än om underlåtenheten i sig
kan bedömas som en konkurrensbegränsning. Som exempel kan tas vad som förut har
sagts om att ett marknadsdominerande företag i sin skyddade position blir
ineffektivt. Uraktlåtenheten all rationalisera kan då föra med sig skadlig
verkan men är inte ett konkurrensbegränsande förfarande som kan förbjudas.
Däremot kan prisåläggande enligt andra stycket komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett förbud
mot ett konkurrensbegränsande förfarande kan utvidgas till att omfatta
tillämpandet av väsentligen samma förfarande som det sålunda förbjudna. 1 den
aUmänna motiveringen (3.3.4.2) har detta behandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett förbud
innebär alt näringsidkaren måste upphöra med vad som har gjorts otiUålel.
Därmed slår del dock öppet för denne all överväga andra handlingsmöjligheter än
den förbjudna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolen
kan dock även i vissa fall ålägga en näringsidkare handlingsplikt. Som
tidigare har nämnts innehåller bestämmelsen en föreskrift om att MD kan meddela
näringsidkaren åläggande att tiUhandahålla en annan näringsidkare en viss vara,
tjänst eller annan nyttighet på villkor sotn motsvarar vad han erbjuder andra
näringsidkare. Detta säljåläggande utgör en motsvarighet till 21 § KBL. Någon ändring
i förhållande till vad som har uttalats i förarbetena till 21 § (se 3.3.4.2)
ligger inte till grund för bestämmelsen, frånsett alt den täcker mer än som
omfattas av 21 § KBL, vilken är begränsad till försäljning av förnödenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § första stycket ger slutligen befogenhet för MD att
meddela rättelseåläggande. Här gäller det ett åläggande för näringsidkaren all
eljest ändra ett av honom tillämpat konkurrensbegränsande förfarande, att i
samband med ett sådant förfarande uppfylla ett visst villkor eller att lämna
viss information eller vidta annan åtgärd som motverkar förfarandet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlelseinstilulel är nytt i förhållande till
konkurrensutredningens förslag. I den allmänna motiveringen (3.3.4.2) har
bestämmelsens innebörd redovisats och praktiska exempel lämnats. Föreskriftens
syfte markeras med termen rättelseåläggande. Som har nämnts finns del en
naturlig ram för vad ett sådant åläggande får gå ut på. Ramen utgörs av
åläggandets samband med förbudslekniken och karaktär av komplement till denna.
Syftet är att korrigera ett av en näringsidkare tillämpat konkurrensbegränsande
handlingsmönster, för alt motverka sådana negativa verkningar av detta som
skadlighetsbegreppet omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De situationer där rättelseåläggandet kan vinna
tillämpning är av varierande art. TiU en början inriktas föreskriften på att
någon skall ändra ett av honom tillämpat konkurrensbegränsande förfarande. Är
det i ett sådant faU mer naturligt alt meddela ett förbud bör så ske. Här kan
hänvisas till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3§ 254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
som har uttalats i den allmänna motiveringen. Meddelas ett rättelseåläggande
som går ut på ett ändrat beleende innebär detta i princip alt MD anser alt det
konkurrensbegränsande förfarandet kan tillålas fortsätta om del förändras på
ett sätt som domstolen finner förhindra den skadliga verkan. Som ett exempel
kan tas alt den tid, under vilken en konkurrensklausul (avtalsenligt åtagande
att inte ta upp en konkurrerande verksamhet) gäller, förkortas för alt
motverka skadlig verkan av klausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
första stycket 3 andra ledet tar också sin utgångspunkt i att det
konkurrensbegränsande förfarandet kan få fortsätta men ulan särskild
förändring. 1 stället bedömer MD i detta fall att uppfyllandet av ett visst
viUkor är tUlfyllest för alt förhindra den skadliga verkan. Detta kan exemplifieras
med att ett karteUsamarbete i prissältningsfrågor får fortsätta på villkor att
kartellens medlemmar upplyser sina kunder om all medlemmarna samarbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tredje ledet i samma stycke har utformats bl. a. för alt läcka del fall att det
konkurrensbegränsande förfarandet upphört eller kommer att upphöra. För alt
förhindra den skadliga verkan som kan kvarstå kan del vara nödvändigt att
ålägga näringsidkaren att lämna viss information. Ett exempel som har nämnts i
den allmänna motiveringen är att en branschförening, som har försökt få till
stånd en enhetiig lägstprissätlning, upphör eller tvingas upphöra med detta.
Här kan del behövas en skyldighet för föreningen att skrtftligen underrätta
medlemmarna om alt prissättningen i fortsättningen är fri. Också annan åtgärd i
liknande riktning kan behövas för all neutralisera verkningarna av ett
konkurrensbegränsande förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
prisåläggande har i 3 § andra stycket getts en motsvarighet i konkurrenslagen.
Dess sakliga innebörd är i det väsentliga oförändrad, på sätt som framgår av
avsnitt 3.5.7.1 förhållande till konkurrensutredningens förslag sker den
ändringen all MD och inle regeringen beslutar om prisingrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
och en av åtgärderna enligt 3 § kan tUlgripas ensam eller i förening med en
eller flera av de övriga åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
en särskild omsorg krävs vid utformningen av förbud eUer åläggande är givet.
Den situation domstolen har haft alt pröva måste tydligt beskrivas i beslutet.
Vid avfallandet av förbud dier åläggande måste klart anges såväl vad som är
förbjudet eller ålagt som under vilka förutsättningar förbud eUer åläggande
gäller. Som har nämnts tidigare får förbud eller åläggande inte göras mer
vittgående än som fordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hinder
möter inle mot att förbud utformas så att däri, dvs. inom ramen för förbudet,
anges villkor under vilka förbudet inte gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
och åläggande kan begränsas till alt gälla viss lid, om detta är tillräckligt.
Det kan i vissa situationer framstå som mindre lämpligt att binda en viss
näringsidkares handlingsfrihet långt fram i tiden, bl. a. om
marknadssituationen då kan antas bli förändrad. Det är alltså viktigt all de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4 § 255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rättstillämpande
myndigheterna i sitt arbete särskilt uppmärksammar frågan om behovet av tidsbegränsning
beträffande förbud och åläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbud mot ett visst avtal eller avtalsviUkor kan inverka på rättsförhållandet
mellan parterna. Frågor som rör giltigheten av avlal i sådana fall har
behandlats i avsnitt 3.8.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt hänvisas till den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
förbud eUer åläggande enligt 3 § meddelas, skall marknadsdomstolen söka
förhindra den skadliga verkan genom förhandling, om inle omständigheterna
talar däremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandhngsinslagel
har samma innebörd som enligt gällande rätt. Fastän MD fritt får sätta upp
förhandlingsmålel, dvs. del beleende som domstolen bör söka få företaget alt
övergå till, ligger del i sakens natur all lagstiftningens syfte och
skyddsintressen bildar en ram för vUka beteenden som kan komma i fråga. Däremot
begränsas förhandlingsbefogenheten inte till de situationer då förbud eller
åläggande enligt 3§ får meddelas. Förhandlingen kan omfatta också en ordning
som på annat sätt förhindrar den skadliga verkan. Därvid kan det bl. a. gälla
också sådana åtaganden från företagets sida som 3 § inte ger medel alt tvinga
fram i det enskilda fallet. Del kan t. ex. vara fråga om alt avlägsna hinder
som finns för nyetablering, effektivitetsfrämjande åtgärder eller ett annat
beteende som gör alt den skadliga verkan av det i ärendet fastslagna
konkurrensbegränsande förfarandet kan förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om när del är lämpligt att i första hand tillgripa förhandling som åtgärd för
all förhindra den skadliga verkan bör prövas av MD mot bakgrund av dels
erfarenheterna av hittillsvarande rättstillämpning, dels de vidgade ambitioner
som den nya konkurrenslagen representerar. Ål MD bör anförtros att utforma
praxis härvidlag. Vissa allmänna principer har dock angetts i avsnitt 3.3.2.1.
Till komplettering kan sägas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt inslag vid bedömningen är önskemålet att tUlgängliga resurser skall
användas så effektivt som möjligt. Därvid är del inte endast fråga om del
allmännas ulan även om företagens resurser. Ett felaktigt användande av
möjligheten till åtgärder enligt konkurrenslagen torde i båda fallen komma att
utmynna i nackdelar för konsumenterna. Delta kan visa sig på flera olika sätt.
Till en början kan del röra sig om alt ingripanden enligt konkurrenslagen
eftersatts på andra, angelägnare områden inom näringslivet. Vidare kan det
inträffa all lösningar, som förelagen påtvingas, vållar onödiga stelheter och
beslutssvårigheler som går ut över konsumenterna i form av
effektivitetsförluster, prishöjningar m. m. Därför bör det vara en strävan för
NO och MD att finna lösningar som är företagsanpassade, när detta är till gagn
för konsumenterna. Å andra sidan får man som nyss har berörts uppmärksamma
frågan om resursåtgång och prioriteringar. 1 vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5-9 §§ 256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall kan en avvägning mellan dessa faktorer leda till att
förhandlingsingripandet framstår som mindre välmotiverat än tvångsåtgärder.
Men det kan också förhålla sig så alt förhandlingsprincipen i ett visst ärende
tillämpas till en början, tiU dess MD har </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="http://huni.il/"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>huni</span></a><a
href="http://huni.il/"><span style='color:windowtext;text-decoration:none'>.il</span></a>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överblicka
möjligheterna till lösning den vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte möjligt att på detta område ge en mer konkret
vägledning för prövningen av enskilda fall. Här får dock erinras om att lagen
är så utformad, att MD i fråga om konkurrensärenden i allmänhet alllid har all
först ta StäUning tUl om ett ingripande genom förhandling bör ske, innan
tvångsåtgärder kan tillgripas. I den bemärkelsen kan en förhandlingsprincip
sägas vara förstahandsallernalivet. Samtidigt kan del, i fall som är mer
uppenbara och som kanske starkt avviker från grundläggande principer och
skyddsintressen för konkurrenslagen, stå klart att ett förhandlingsingripande
inte skulle vara lämpligt eller rent av vore stötande. Som har berörts tidigare
(3.3.2.1) kan det här alltså vara påkallat att direkt gå över till en
tvångsåtgärd. Som exempel kan nämnas en skadlig säljvägran av stor betydelse
för del missgynnade förelaget och där den som vägrat sälja framstår som mindre
benägen att finna den bästa lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra omständigheter får vägas in i bilden. Hit hör
om ett förhandlingsingripande synes vara bättre ägnat att förhindra skadlig
verkan än en tvångsåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del nu anförda har tagit sikte på förhandling som inte
gäller förelagsförvärv. I övrigt kan på denna punkt hänvisas till vad som har
uttalats i den allmänna motiveringen (3.3.2.1). I fråga om företagsförvärv
finns ett obligatoriskt förhandlingsinslag, motiverat i avsnitt 3.3.4.3 och
inrymt i 5 § första stycket i det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5-9 §§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa paragrafer innehåller särskilda regler om
företagsförvärv. Reglerna har sin plats inom ramen för ett enhetligt system
mot missbruk genom konkurrensbegränsning. För sin tillämpning föratsätter dessa
regler alt marknadsdomstolen vid prövning enligt 2 § har funnit att en
konkurrensbegränsning av den i 5 § första stycket angivna arten föreligger,
att denna har skadlig verkan inom landet och att näringsidkaren föranleder
denna verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För bestämmelsernas närmare innebörd hänvisas i första
hand till den allmänna motiveringen. Däratöver görs här vissa kompletterande
uttalanden av i första hand mer teknisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Består i faU som avses i 2 § konkurrensbegränsningen i alt
näringsidkaren, genom att göra ett visst företagsförvärv, får en dominerande
ställning på marknaden för en vara, tjänst eller annan nyttighet eller
förstärker en redan dominerande ställning, skall marknadsdomstolen söka
förhindra den skadliga verkan genom förhandling. Är saken av särskild vikt från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5-9 §§ 257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmän synpunkt, får förhandlingen syfta till alt
näringsidkaren skall avslå från förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med företagsförvärv avses i denna lag förvärv av förelag
som driver verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också förvärv av
aktier, andel i handelsbolag, rörelse eller del av rörelse. TUl företagsförvärv
hänförs vidare fusion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket tiUämpas även i fall då näringsidkaren är
en av fiera näringsidkare som sammanhålls av gemensamma ägarintressen eller på
annat sätt och som genom hans förvärv får eller förstärker en dominerande
ställning på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontrollen av företagsförvärv utformas här som ett
specialfall. Beslår i fall som avses i 2 § konkurrensbegränsningen i att
näringsidkaren, genom att göra ett visst förelagsförvärv, får en dominerande ställning
på marknaden för en vara, tjänst eller annan nyttighet eller förstärker en
redan dominerande ställning, inträder en av förutsättningarna för åtgärd enligt
5 § första stycket. Ytterligare sådana är alt konkurrensbegränsningen på sätt
som följer av 2 § har skadlig verkan inom landet och att näringsidkaren
föranleder denna verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet näringsidkare har förklarats under 2 §.
Innebörden av begreppen vara, tjänst eller annan nyttighet har kommenterats i
avsnitt 3.6.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den allmänna mofiveringen (3.3.2.2) har beträffande
begreppet marknaden redovisats vissa uttalanden av konkurrensutredningen om
faktorer som bör uppmärksammas vid avgränsningen av marknaden. Också i ett
senare avsnitt, 3.3.4.3, berörs denna fråga. Vad del gäller är att i det enskilda
fallet finna vad som är den relevanta marknaden för den i ärendet aktuella
nyttigheten. Frågan om en sådan avgränsning är aUmänl uppmärksammad vid
tillämpningen av skilda länders konkurrenslagstiftningar saml i den
marknadsrätlsliga litteraturen. Här kan hänvisas till konkurrens-utredningens
betänkande s. 250, 254, 359 och 399.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadspositionen - ställningen - för ett förelag bestäms
lUl en början i princip av vilka nyltigheler som för köparna i realiteten är
ägnade att vara utbytbara mot företagels nyttighet genom att uppfylla samma
eller likvärd funktion. Annorlunda uttryckt bestäms ställningen av bl. a.
antalet verkliga konkurrenter samt deras storlek och styrka. Detta förhållande
kan uttryckas i marknadsandelar. En dominerande ställning kan föreligga även
när ett företag inle har den större andelen av marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För bestämmandet av den relevanta marknaden krävs vidare i
allmänhet en geografisk avgränsning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En dominerande ställning har givetvis en monopolist. Men
begreppet täcker också det förhållandet att ett företag behärskar en så stor
del av en marknad alt företaget dominerar denna. Dominansen kan grundas på en
helt övervägande marknadsandel. En sådan krävs dock inle om ett företag ändock
kan agera utan alt behöva la nämnvärd hänsyn till konkurrenters och potentiella
konkurrenters reaktioner. 17 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
kan om marknads- och dominansbegreppen sägas att de bestäms av de ekonomiska
realiteter som föreligger i del prövade ärendet. För ett förelag är det
nödvändigt alt rätt känna sin marknad och därmed sina verkliga konkurrenter.
Bl. a. måste ju företagel söka förutse följderna av prishöjningsbeslul, t. ex.
om köparna har möjlighet alt gå över till alternativa nyttigheter, andra produktvarianter
m.m. Den reella konkurrens som företaget har att möta blir därmed en faktor
som avgränsar den relevanta marknaden. De konkurrensvårdande myndigheterna har,
såsom anförts i den allmänna motiveringen (3.3.4.3), en mångårig och omfattande
erfarenhet av denna bedömningsfråga samt av frågan om alt därefter pröva ett
förelags styrkeförhållande, aUtså dominansfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket täcker även del fallet att en näringsidkare genom att göra visst
företagsförvärv förstärker en redan dominerande ställning. Därmed avses
givetvis förvärvarens ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
föratsätlningarna enligt 5 § första stycket uppfyllda, skall marknadsdomstolen
söka förhindra den skadliga verkan genomförhandling. På sätt som har
framhållits i den aUmänna motiveringen kan därvid komma i fråga att få till
stånd en ordning som förhindrar den skadliga verkan utan att detta sker i den
formen att förvärvaren förmås att avstå från företagsförvärvet. Här kan
hänvisas till vad som har uttalats i anslutning till bl. a. 4 § och i den
aUmänna motiveringen (3.3.4.3). Som framgår av 5 § första stycket är
förhandhngsinslagel obligatoriskt, till skillnad mot vad som gäller enligt 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa fall kan det enligt MD:s bedömning vara påkaUat att söka få till stånd
ett avstående från förvärvet. Enligt vad som har anförts tidigare (3.3.3.2 och
3.3.4.3) bör del därvid vara en föratsättning att saken är av särskild vikt
från allmän synpunkt. Endast de verkligt angelägna fallen bör mötas av ett
sådant ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
geografisk synpunkt ligger i begreppet särskild vikt till en början alt
marknaden är landet eller en stor del av landet. Den geografiska utbredningen
behöver dock inle vara så stor, om marknaden har en betydelsefull andel av
befolkningen. Så får främst anses vara fallet med storstadsregioner. Men också
i övrigt gäller kravet på all saken skall vara av särskUd vikt från allmän
synpunkt, exempelvis för alt den angår myckel väsentliga samhäUsintressen med
avseende på produktionen eller distributionen av en nyttighet som direkt eller
indirekt berör en bred grupp av befolkningen inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av frågan om huruvida en förhandling bör gå ut på ett avstående
från det aktuella företagsförvärvet finns del en rad omständigheter att
beakta, bl. a. följderna för säljaren om förvärvet inte sker. Också andra
konsekvenser måste uppmärksammas. Hit hör det svenska näringslivets förmåga
att hävda sig i den internationella konkurrensen. Dessa frågor har belysts i
den allmänna motiveringen (3.3.3.2 och 3.3.4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
övervägandena måste också uppmärksammas praktiska aspekter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bl.
a. frågan om förvärvet har fuUbordals och, i så fall, om hur långt del
förvärvade har integrerats i förvärvarens organisation, samt konsekvenser för
berörda parter och andra intressenter av ett förbud mot förvärvet i de fall då
en långtgående sammansmältning har hunnit ske. I konkurrensulredningens
betänkande (bl. a. s. 358 f., 363 ff.) belyses detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rekvisitet
särskild vikt från allmän synpunkt anger också all saken vid en
konkurrenspolitisk bedömning har en sådan grad av betydelse, sett ur
konsumentkolleklivets synvinkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
företag används inte sällan i lagstiftning. Här kan erinras om bl. a.
bestämmelserna i 35 § 3 mom. kommunalskalldagen (1928:370), 31 § semesterlagen
(1977:480), I § lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utiändskl förelag
att idka näring här i riket, 1 § lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i
rätten all sluta svenskt handelsbolag m.m. samt 28 § lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
företagsbegreppet ligger tUl en början all det är fråga om yrkesmässigt
bedriven verksamhet av ekonomisk art, dvs. näringsverksamhet. Verksamheten som
sådan kallas ofta rörelse, som kan ha skilda rörelsegrenar, och den som driver
den näringsidkare (tidigare ofta benämnd företagare), vare sig vederbörande är
juridisk eller fysisk person. Det förekommer all termen förelag används
synonymt med begreppet näringsidkare. Med företag avses då således juridisk
eller fysisk person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Där
företag används som liktydigt med näringsidkare är det mestadels fråga om alt
beskriva förelagels handlande i ett visst avseende. 5 § andra stycket tar
emellertid sikte, inle i första hand på förvärvaren ulan på del förvärvade företaget
i dess egenskap av objekt för förvärvet. I begreppet företagsförvärv ligger
därför följande. När förvärvet avser en juridisk persons verksamhet menas
övergång av äganderätten till den juridiska personen. Sådan övergång kan ske
genom förvärv av exempelvis aktierna i ett bolag. När del åter är fråga om
förvärv av rörelse som drivs av en fysisk person avses övergång av hela denna
verksamhet. Beslår den av fiera rörelsegrenar eller motsvarande avses således
samtliga. Del är i de nu berörda fallen alltså fråga om vad som kan kallas
totala förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5 § andra stycket likställs med företagsförvärv andra förvärv avseende företag,
förvärv som kan vara partiella och således inte avse hela företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
förvärv av aktier avses aktier i alla slags aktiebolag och inle bara sådana
bolag som omfattas av aktiebolagslagen (1975:1385).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
av emissionsbevis (teckningsrättsbevis, delbevis och vissa ak-tiebrevskuponger)
omfattas inle i sig. Dessa handlingar är nämligen avsedda alt vara kortlivade.
När en sådan byts mot aktie sker tekniskt sett ett förelagsförvärv, i
bestämmelsens mening.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5-9 §§ 260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också förvärv av andel i handelsbolag räknas som
förelagsförvärv. Uttrycket handelsbolag har samma innebörd som enligt lagen
(1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag. Även kommanditbolag omfattas
därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själva insatsen i ett handelsbolag kan bestå i egendom som
faller inom begreppet förelagsförvärv, t. ex. del av en rörelse. Därmed gör
bolaget i egenskap av juridisk person ett förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare gäller det förvärv av rörelse eller del av rörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet rörelse används ibland, som nyss berördes, som
beteckning för den verksamhet som en näringsidkare bedriver. 1 fråga om
verksamhet som bedrivs av ett bolag eller annan juridisk person, regleras här
det fallet all den juridiska personen överlåter sin verksamhet eller del därav.
En sådan företagsövergång avseende juridisk person som sker genom byte av ägare
till denne täcks redan av begreppet förvärv av företag. 1 fråga om
näringsverksamhet, som bedrivs av fysisk person, kan begreppen förelag och
rörelse sammanfalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partiella förelagsförvärv som avser del av rörelse läcks
också av andra stycket. Detta gäller vare sig en juridisk eller en fysisk
person är överlå-lare. I regel torde förvärv av detta slag gälla en mer eller
mindre frislående rörelsegren, men också andra förvärv som avser del av rörelse
omfattas av termen företagsförvärv. Begreppen rörelse och del av rörelse finns
även i annan lagstiftning, exempelvis i 5 a § lagen (1916: 156) om vissa
inskränkningar i rätlen alt förvärva fast egendom m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till belysning av de i 5 § andra stycket konkurrenslagen
intagna begreppen rörelse och del av rörelse kan erinras om vad
departementschefen uttalade i propositionen (1973:72 s. 10) med förslag till 5
a § nyssnämnda lag. Där anfördes att begreppen omfattar både rena
industriföretag och tjänsleproducerande förelag eller serviceföretag,
exempelvis konsultbyråer samt varuhandelsföretag eller företag som bedriver
försäljning av varor men inte idkar industriell verksamhet. Också förvärv av
del av industriell verksamhet eller del av annan rörelsegren inbegrips. Med förvärv
av industriell verksamhet eller rörelsegren avses förvärv av en eller flera
enheter inom företaget. Överlåtelse av viss del av produktionen eller
produktionsapparaten hör således hit. Om företaget exempelvis inom sin
verksamhet förfogar över avdelning eller enhet som bedriver forskning eller
annan utvecklingsverksamhet eller som sysslar med att utarbeta nya
administrativa ratiner för företaget, innebär överlåtelse av denna avdelning
eller enhet all del av rörelse övergår till förvärvaren. Å andra sidan faller
överlåtelse av maskiner o. d., som inte har samband med överlåtelse av
verksamheten, normalt utanför bestämmelsens tillämpningsområde. Om anställd
personal i företaget i samband med avvecklingen övergår i del förvärvande
rättssubjektets tjänst, torde detta utgöra ett starkt slöd för att ett förvärv
av verksamheten föreligger i paragrafens mening, uttalade departementschefen slutligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En överlåtelse som enbart avser immateriell egendom bör
normall inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anses
innebära överlåtelse av rörelse eller del därav. Del kan dock länkas fall när
vid en helhetsbedömning en sådan överlåtelse framstår som själva kärnan i
verksamheten eller en grandval för denna. 1 detta eller i ett liknande fall kan
överlåtelsen på grand av sina effekter vara all jämställa med övergång av
själva verksamheten eller del därav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förvärv av rörelse eller
del av rörelse kan förekomma i samband med s. k. joinl venlures. Därmed avses
att näringsidkare gemensamt bedriver viss verksamhet. Ett sådant samarbete kan
ske inom ramen för ett tredje rättssubjekt — nybildat eller redan befintligt -
som är juridisk person varöver partema skaffar sig rådighet genom förvärv av
aktier eller andelar. Den juridiska personens förvärv av fiUskjuten egendom
räknas därvid som förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sker samarbetet mellan
parterna i enkelt bolag, utgör detta inle ett rättssubjekt. Bolaget kan således
inle räknas som ägare - och alltså inle heller som förvärvare - av
bolagstillgångarna, dvs. de tillgångar som enligt bolagsmännens avlal skall
användas för bolagsändamål eller som har tillförts under bolagets verksamhet.
Dessa tillgångar anses alltså tillhöra de enskilda bolagsmännen som därvid kan
i större eller mindre utsträckning individuellt vara ägare till del av
tillgångarna, när bolagsavlalel inle innebär annat. Men det kan också vara så
all äganderätten inle tillkommer bolagsmännen individuellt utan gemensamt. Här
kan vara fråga om sam-äganderätl efler bestämda bråkdelar tiU viss egendom.
Dock kan del även förhålla sig så alt bolagslillgångarna eller viss del av
dessa utgör en av olika objekt sammansatt förmögenhetsmassa som är föränderlig
till innehåll och omfattning. Bolagsmans rätt är då all uppfatta som en
anddsrält i den varierande förmögenhetsmassan i dess totalitel. Här föreligger
en egendomsgemenskap meUan bolagsmännen.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
individuell egendom — t. ex. del av rörelse — i fall som de nu nämnda övergår
till att ägas av bolagsmännen gemensamt med samäganderätt eller i
egendomsgémenskap, sker ett förelagsförvärv i konkurrenslagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan anmärkas all utrymmet för enkla bolag har minskats genom den nya
bolagslagsliftningen. Här kan hänvisas till 1 kap. lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag (prop. 1979/80:143, LU 1980/81:4, rskr
1980/81:39).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
företagsförvärv enligt 5 § hänförs vidare/«.?ic»/i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fusion enligt 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) sker genom all ett
aktiebolag (överlåtande bolag) upplöses utan likvidation och dess tillgångar
och skulder övertas av annat aktiebolag (överlagande bolag). Del kan vidare
vara fråga om fusion varigenom två eller flera aktiebolag (överlåtande bolag)
förenas genom att bilda ett nytt aktiebolag, som övertar deras tillgångar och
skulder mot aktierna i det övertagande bolaget. Dessa typer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Se Nial, Om handelsbolag och enkla bolag, Stockholm 1955, s. 376 ff.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
fusion, kallade absorplion respektive kombination, omfattas således av
bestämmelsen. Denna täcker formellt även det fall all ett moderbolag äger
samtliga aktier i ett dotterbolag och att avlal träffas om en fusion i den
formen att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
hänförs genom fusionsbegreppel i 5 § fusion enligt 96 § lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar till förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan fusion mellan ekonomiska föreningar som del här är fråga om har den
formen att den ena föreningen (överlåtande föreningen) uppgår i den andra
föreningen (övertagande föreningen) på så sätt all dels medlemmarna i den
överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen, dels den
övertalande föreningen ulan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och
skulder övertas av den överlagande föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förening av denna art har till ändamål all främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom ekonomisk, dvs. affärsmässigt, bedriven verksamhet. Endast de
föreningar som är kooperativa kan registreras enligt lagen om ekonomiska
föreningar. Av detta krav följer att medlemmarna personligen skall delta i
verksamheten som avnämare (t. ex. konsumentförening) eller leverantörer
(exempelvis mejeriförening) eller med egen arbetsinsats (t. ex.
stadsbudsförening). Det kan också vara fråga om begagnande av föreningens
tjänster (avdsdjurförening är ett exempel) eller annat liknande. Denna
kooperativa natur innebär att en ekonomisk förening i praktiken endast kan
förvärvas genom fusion med en annan ekonomisk förening som därtill måste
bedriva likartad verksamhet. Det är nämligen knappast tänkbart all någon genom
förvärv av andelar i en förening kan förskaffa sig den praktiska majoriteten på
föreningsstämman och därmed kontroUen över föreningens rörelse. Enligt lagen
om ekonomiska föreningar äger för övrigt varje medlem endast en röst, om annat
inle föreskrivs i stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
som bör omfattas av 5 § beträffande ekonomiska föreningar är därför fusion
enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar och inte förvärv av andelar i sådana
föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ tar sikte påförvärv. Därmed avses övergång av äganderätt från ett
rättssubjekt till ett annat. Upplåtelse av nyttjanderätt faller därför utanför
legaldefinitionen i 5 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
saknar vid tiUämpning av lagrummet betydelse om ett företagsförvärv sker mot
vederiag eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om prövning av förelagsförvärv avser näringslivet i dess helhet. Således
omfattas också bl. a. förvärv av aktier i bankaktiebolag, finansbolag och
kredilakliebolag. Vidare inbegriper del tidigare kommenterade begreppet fusion
jämväl fusioner enligt lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen
på del nu nämnda området innehåller bestämmelser som utgör en form av kontroll
av företagsförvärv, inbegripet fusioner. Till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slåndsprövningen
görs av regeringen eller i vissa fall av bankinspektionen. De intressen som
skall beaktas vid förvärvskonlroUen enligt den nya konkurrenslagen bör givetvis
tillgodoses också på bankområdet. Banklagstiftningen synes i och för sig kunna
ge ett utrymme för att tillgodose sådana intressen. Del kan därför ifrågasättas
om konkurrenslagens förvärvsregler behöver omfatta även bankområdet. Med
hänsyn till att konkurrensintressen inle särskilt berörts vid tillkomsten av
nuvarande banklagstiftning torde bankområdet inle nu böra undantas. 1
lagrådsremissen har därför inte gjorts ett sådant undanlag. Denna fråga bör
dock prövas ånyo, om del blir närmare klartgjorl all banklagstiftningens
konlrollregler tillgodoser även konkurrenslagens skyddsintressen. I
banklagsutredningens uppdrag ingår bl, a. all överväga behovet av riktiinjer
för bankinspektionens verksamhet i frågor som avser banksektorns
företagsstruktur. Jag utgår från att utredningen i del sammanhanget kommer att
behandla även den fråga som jag här har tagit upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
försäkringsrörelseområdet gäller alt försäkringsinspektionens tillstånd krävs
för ett försäkringsbolags övertagande - helt eller delvis - av ett annat bolags
rörelse. Däremot finns f. n. inte någon särskilt kontroll av
försäkringsaktiebolags förvärv av aktier i annat försäkringsbolag. Om resultatet
av försäkringsverksamhelskommilténs arbete ger anledning till det kan del —
till undvikande av en dubblerande kontroU - senare bli aktuellt att också pröva
frågan huruvida försäkringsrörelseområdet kan undantas från konkurrenslagens
förvärvsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5 § andra stycket förutsätts att del förvärvade företagel driver verksamhet
inom landet. Därför omfattas i princip inte svenska eller utländska förelags förvärv
av förelag som driver verksamhet endast utanför Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
begreppet företagsförvärv ingår även sådana förvärv inom landet som utländska
rättssubjekt gör. Dessa förvärv kan också bli föremål för prövning enligt
annan lagstiftning, nämligen lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätlen
all förvärva fast egendom m. m. och lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i
rätten alt sluta svenskt handelsbolag m. m. Detta har berörts i den allmänna
motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i fråga om partiella förvärv och fusioner har begreppet "inom landet"
motsvarande funktion. Därvid avses att verksamhet, som förvärvet ger
förvärvaren en del av, bedrivs inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
företagsförvärv kan göras av en näringsidkare som inte genom förvärvet ensam
får en dominerande ställning på marknaden eller en förstärkt sådan ställning.
Däremot kan förvärvaren ingå i en grupp företag som sammanhålls av gemensamma
ägarintressen eller på annat sätt och som genom hans förvärv får eller
förstärker en sådan ställning. Det kan här vara fråga om företag som till följd
av ägareförhållanden har mist sin inbördes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>självständighet
också fast de är skilda juridiska personer. Detta kan gälla förelag som ingår i
samma koncern. Men det kan också vara bl. a. så alt en fysisk person äger
aktierna i skilda företag. Eftersom konkurrensrätten måste knyta an till de
sakligt relevanta ekonomiska faktorerna förs i 5 § tredje stycket denna grupp
in under dominansfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
"sammanhålls av gemensamma ägarintressen" fanns i nuvarande lag i
dess lydelse före en ändring år 1956 (prop. 1953: 103 s. 6 och 145 f.).
Begreppet har lagils upp i 5 § tredje stycket. En utvidgning har dock skett
genom att också andra typer av sammanhållande kopplingar än ägarmässiga sådana
jämställs med denna. En koppling av denna art kan beslå i exempelvis en sådan
finansiell makt över en grupp förelag, som i del väsentliga berövar dem deras
självständighet. Del kan också gälla kontrollen över råvaruleveranserna till en
grupp företag eller i andra förhållanden med motsvarande verkningar. I
uttrycket "sammanhålls" ligger att ett rättssubjekt - inom eller utom
gruppen - kan bestämma innehållet i principbeslut om företagens ledning och
framlid. Gruppen håUs därmed samman av ett kontrollerande inflytande som nämnda
rättssubjekt kan utöva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
i fall som anges i 5 § en förhandling om avslående från företagsförvärvet
avslutals ulan all den skadliga verkan har kunnat förhindras och finner
marknadsdomstolen all förbud eller åläggande enligt 3 § inte bör meddelas eller
är otillräckligt, kan domstolen förbjuda förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbud enligt första stycket får inte meddelas i fråga om förvärv av aktier som
har skett på Stockholms fondbörs eller förvärv som har skett genom inrop på
exekutiv auktion. I stället får marknadsdomstolen ålägga näringsidkaren all
avhända sig aktierna eller den på auktionen förvärvade egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
får erinras om all en förhandling med anledning av ett företagsförvärv kan
syfta till alt förhindra den skadliga verkan på annat sätt än genom att få
förvärvet all gå åter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
MD har beslutat om förhandling enligt 5 § för alt få till stånd ett avstående
från del i ärendet aktuella företagsförvärvet är därmed också i ett offentligt
beslut redovisat domstolens slutsals all förvärvet får skadlig verkan. Vid en
sådan bedömning och då förhandlingsingripandel ger möjlighet till flexibla och
företagsanpassade lösningar torde en hel del fall kunna klaras upp i
förhandlingsomgången ulan alt tvångsåtgärder aktualiseras. I den allmänna motiveringen
(3.3.4.3) har redovisats all del dock måste finnas en möjlighet all i sista
hand kunna förbjuda förvärvet. Där har också motiverats del syslem som byggs
upp i 6-7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
innebär till en början enligt 6 § första stycket all domstolen i fall som anges
i 5 §, alltså dominansfallel, har avslutat en förhandling om avstående från
företagsförvärvet utan alt den skadliga verkan har kunnat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhindras.
En förutsättning för denna förhandlingsinriktning har då varit att domstolen
funnit saken vara av särskild vikt från allmän synpunkt. Domstolen har därefter
all pröva om del likafullt kan vara påkallat och tillräckligt att ingripa med
förbud eller åläggande endast enligt 3 §, som ett sätt att helt eller delvis
förhindra den skadliga verkan. I ärendet kan del ju vara fråga också om andra
beteenden än själva förvärvet, exempelvis diskriminering som kan förbjudas med
slöd av sistnämnda bestämmelse. Vidare kan förhandlingen ha gällt alternativa
beteenden mot den skadliga verkan av dominanssiluationen. Härvid kan del vara
en svår avvägningsfråga vilken typ av beteende som på sikt blir mest till
fördel för det allmänna. Därför kan i praktiken under förhandlingsförloppen
flera mål för förhandlingen hållas öppna och vara under diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan också förhålla sig bl. a. så att ett förbud mot företagsförvärvet vid den
slutliga bedömningen framstår som alltför ingripande för förvärvaren eller som
en alltför stel lösning. Så kan ibland tänkas vara fallet trots att
förhandlingen har syftat till att näringsidkaren skall avslå från förvärvet.
Ett sådant avstående som uppnäs förhandlingsvägen kan nämligen i vissa fall ske
i mer smidiga former för förvärvaren. Därigenom kan MD. kanske uppnå en från
allmän synpunkt påkallad, mer förelagsanpassad lösning än vad som är möjligt
förbuds vägen. Om en förhandling för avslående från förvärvet misslyckas
följer alltså därav inte med nödvändighet att domstolen kommer att förbjuda
förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett visst ärende kan domstolen å den andra sidan komma fram till alt ett förbud
eller åläggande enligt 3 § inte bör meddelas eller alt, om del likväl meddelas
i ärendet, förbudet eller åläggandel är otillräckligt för att hindra en skadlig
verkan som har koppling till dominanssiluationen och förelagsförvärvet. 1
detta läge ges i 6 § första stycket domstolen befogenhet att förbjuda
förvärvet. Ett sådant förbud kan riktas såväl mot ett planerat förelagsförvärv
som mot ett fullbordat sådant. Att särskilda hänsyn måste tas i fråga om
fullbordade förvärv är uppenbart med tanke på de konsekvenser förbudet i del
enskilda fallet kan få för parterna och andra. Fusionskonlrollen är dock så
uppbyggd att förbud m.m. om möjligt inte skaU aktualiseras i fråga om
fullbordade förvärv. Denna fråga har berörts i den allmänna motiveringen och
tas upp ytterligare i anslutning till 20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 6
§ andra stycket regleras specialfall där det är olämpligt alt förvärvet
förbjuds, med tanke på de omständigheter under vilka del har skett. De angivna
fallen är till en böljan ett sådant förvärv av aktier som har skett på
Stockholms fondbörs. Här kan erinras om all fondbörs verksamhet får bedrivas
enbart av nämnda fondbörs och inle av fondhandlarförening (prop. 1978/79:9, NU
50, rskr 443). Vidare gäller det förvärv som har skett genom inrop på exekutiv
auktion. I dessa fall får MD i stället ålägga näringsidkaren alt avhända sig
aktierna eller den på auktionen förvärvade egendomen. Den tid inom vilken detta
skall ske regleras i 7 § andra stycket och blir beroende av regeringens beslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5-9 §§ 266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det finns anledning att anta att man med stöd av de
allmänna missbraksreglerna kan i framliden i tillräcklig mån kontrollera förvärvaren,
kan det i vissa lägen vara opåkallal all vidta en så ingripande åtgärd som att
förbjuda förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare måste beaktas att förbud eller åläggande som
här avses inte far sträcka sig utöver vad som är rimligt sett i förhållande
till bl. a. de ekonomiska resurser en förvärvare har, den handlingsfrihet han
besitter och den praktiska möjlighet som finns att efterkomma förbudet eller
åläggandet. Blir exempelvis de ekonomiska konsekvenserna betydande bör hänsyn
tas tiU detta i skälig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud som det nu är fråga om skall var utformade så alt
de antingen gäller för viss tid eller tills vidare, beroende på vad som är
lämpligt. Man kan här behöva beakta om de faktiska förhållandena på en marknad
kommer att förändras på ett betydelsefuUt sätt. En omprövning kan komma till
stånd enligt 24 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövningen är del viktigt att ha ett tiUräckligt
tidsperspektiv i fråga om konsekvenserna av ett förelagsförvärv.
Tidsperspektivet har berörts i den aUmänna motiveringen (3.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 7 § första stycket framgår alt domstolens beslut blir
gällande, dvs. rättsligt bindande, mot näringsidkaren endast om regeringen
fastställer det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 10 § kan MD förena ett förbud eller ett åläggande
enligt bl. a. 6 § med vite. Eftersom en rättslig skyldighet att följa
domstolens beslut uppkommer endast om regeringen fastställer beslutet, är
också vilels verkan suspenderad intiU dess. Vidare får erinras om den i 8 §
föreskrivna ogil-tighelspåföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 22 § ges en föreskrift alt innan ett förbud eller ett
åläggande enhgt 6 § eUer ett beslut av regeringen enligt 7 § meddelas,
förvärvarens motpart i avtalet om företagsförvärvet skall ges tillfälle alt
yttra sig. Konsekvenserna för denne av ett förbud mot förvärvet skall ju
beaktas vid prövningen. I allmänhet torde det vara lämpligt att motparten hörs
på ett tidigt stadium. Vidare torde denne kunna intervenera i processen i MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 23 § gäUer vissa frister inom vUka domstolens
beslut måste meddelas. Också för NO:s handläggning finns en sådan frist (20
§), liksom för regeringens (23 §). 121 § förskrivs särskilt om interimistiskt
beslut mot att en näringsidkare fullföljer ett företagsförvärv innan ärendet
har slutiigl avgjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett beslut om förbud eller åläggande enligt 6 § blir
gällande mot näringsidkaren endast om regeringen fastställer del. Beslutet
skall av marknadsdomstolen omedelbart underställas regeringen för prövning av
fastställelsefrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om regeringen fastställer ett beslut om åläggande enligt 6
§ andra stycket, skall detta verkställas inom sex månader från det regeringen
meddelade sitt beslut eller inom den längre tid som regeringen bestämmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av första stycket första meningen har nyss berörts i anslutning till 6 §. Om
regeringen fastställer beslutet blir detta gällande mot sin adressat såsom ett
omedelbart lagakraftvunnet beslut. Ogillighelspåföljd inträder därmed enligt
vad som föreskrivs 18 §, om förvärvet har fullbordats. Är det fråga om ett
planerat förvärv inträder en sådan påföljd om förvärvet trots förbudet skulle
komma till stånd. Vidare blir en vilessank-lion, som beslutet omfattar,
gällande. En överträdelse av den i beslutet fastställda handlingsregeln kan
därmed leda till att en allmän domstol finner vitet vara försuttet och dömer ut
det. Genom detta skapas på vanligt sätt en exekutionstitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
7 § första stycket andra meningen följer all MD skall underställa regeringen
beslutet omedelbart. Beslutet bör expedieras i gängse ordning samma dag som det
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av regeringens prövning har berörts i den allmänna motiveringen (3.3.4.3).
Allmänt kan om 7 § tilläggas att regeringen kan fastställa ett beslut till en
viss del, om detta är möjligt och lämpligt. Ett förbud eller ett åläggande som
gäller en aktiepost kan t. ex. begränsas till en del av denna, om
omständigheterna föranleder delta. Vidare kan som exempel nämnas att ett förbud
som gäller köp av ett förelag eller en koncern kan inskränkas till att gälla
exempelvis en rörelsegren eller en division inom koncernen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till 7 § andra stycket är del tvångsläge näringsidkaren kommer i när
vederbörande har ålagts alt avhända sig aktier eller egendom som förvärvals på
en exekutiv auktion. Lagrummet säkerställer all näringsidkaren alltid har
minst sex månader på sig. Denna tid kan regeringen förlänga efler vad som är
lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen inte fastställer MD:s beslut, förblir delta rättsligt verkningslöst.
Formellt gör regeringen inte någon ändring i det slut vartill domstolen har
kommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>8§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
företagsförvärv bhr ogiltigt, om regeringen fastställer marknadsdomstolens
beslut om förbud mot förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledning
finns att uttryckligt ange all ogiltighel följer av ett förbud mot ett
förelagsförvärv. Del är nämligen angeläget all detta markeras i de fall då ett
förbud mot ett planerat förvärv inte förenas med vite. I stället inträder
ogillighelssanklionen. En sådan finns i vissa andra lagar med någon form av
förvärvskontroll. Som exempel kan nämnas 5 § tredje stycket (jfr 5 a §) lagen
(1916:56) om vissa inskränkningar i rätlen att förvärva fast egendom m. m., 5 §
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. och 13 § jordförvärvslagen
(1979:230). Dessa författningar bygger på tillslåndsgivning beträffande
förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sätt som berördes i anslutning till 7 § blir enligt 8 § ett företagsförvärv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5-9 §§ 268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ogiltigt
om regeringen fastställer MD:s beslut om förbud mot förvärvet. Givelvis gäller
delta endast i den utsträckning som MD:s beslut blir gäUande. Beslutet kan ju
exempelvis fastställas endast delvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den allmänna motiveringen (3.8.1) har tagits upp vissa aspekter i fråga om
giltigheten av avlal i strid mot konkurrenslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
där har framhållits kan med ogiltighel inle alltid förslås nullitet, dvs.
avsaknad av varje rättsverkan. Så kan vara fallet om ett förvärvsavlal träffas
trots all förbud mot förvärvet har meddelats. Inträder förbudssituationen i
StäUet efter del alt avtalet har ingåtts föreligger visseriigen inte skyldighet
att prestera enligt avtalet. Ogillighelen får civilrättsligt till följd att
förvärvet går åter. Avtalet behöver dock inle sakna rättsverkningar i andra
avseenden, exempelvis i fråga om skyldighet att ålerbära skiftade prestationer
eller om skadeståndsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
ett förvärv blivit ogiltigt enligt den nu aktuella bestämmelsen kan det uppslå
följdfrågor när det gäller s. k. kopplade avtal. Med detta förstås i
sammanhanget sådana avtal som är grundade på all förvärvet kommer till stånd
respektive har kommit till stånd. Blir förvärvsavtalet ogiltigt uppslår frågan
om föratsätlningarna för att tillämpa sidoavlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de nu berörda problemställningarna hänvisas till avsnitt 3.8.1. Där har som
nämnts behandlats motsvarande frågor när del gäller förbud m.m. enligt 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ogillighetspåföljden
inträder när ett förbudsbeslul fastställs av regeringen, om förvärvet då har
skett. Är del fråga om ett planerat förvärv kan beslutet inte få en sådan
rättsverkan annat än om parterna trots förbudet fullföljer förvärvet. Eftersom
det i de troligen fåtaliga förbudsfallen med all sannolikhet är fråga om just
planerade förvärv och då det framstår som osannolikt att sådana förvärv fullföljs
trots förbud, torde ogihighel sällan inträda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
bör tUlfogas alt man måste anta alt affärer av en sådan betydelse alt- förbud
kan aktuaUseras normalt görs upp under medverkan av juridisk expertis. Det
finns därför anledning tro att avtalen innehåller bestämmelser som närmare
reglerar frågan om återgång för den händelse förbud mot förvärvet eller
åläggande att sälja aktier m. m. skulle komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>9§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen finner alt ett beslut enligt 6 § inte skall fastställas, kan
regeringen, om nya omständigheter eller andra särskilda skäl föranleder det,
överlämna ärendet fiU marknadsdomstolen för förnyad handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den händelse att regeringen inte fastställer MD:s beslut bör del finnas en
möjlighet för regeringen att i vissa fall överiämna ärendet till domstolen för
förnyad handläggning. Exempelvis kan del vid handläggningen inom
regeringskansliet ha kommit fram nya omständigheter som inverkat på regeringens
ställningstagande, men som också kan bedömas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>// § 269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motivera fortsatt prövning i domstolen. Vidare kan del i
ett visst fall vara så att MD har övervägt ingripande enligt 3 § men har funnit
ett förbud mot företagsförvärvet vara en bättre lösning. När förbudsfrågan
faller genom regeringens ställningslagande kan del finnas anledning alt av ett
sådant skäl överlämna ärendet för domstolens förnyade prövning av frågan om
ingripande med stöd av 3 §. Också andra särskilda skäl kan motivera detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett förbud eller ett åläggande enligt 3 eller 6 § får
förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här avses förbud, säljåläggande, rättelseåläggande och
prisåläggande enligt 3 § samt förbud mot företagsförvärv och åläggande alt
avhända sig det förvärvade enligt 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilessanktionen
har kommenterats tidigare (3.3.2.1). Den kan riktas inle bara mot fysiska utan även
mot juridiska personer. I de sammanhang som här är aktuella torde i fråga om
juridiska personer sanktionen i allmänhet riktas mot företagel i stället för en
ansvarig företrädare för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon
gräns för storleken av vitet har inte satts. Följaktligen kan vitet, om del
finns skäl till delta, bestämmas till ett mycket högt belopp. Beloppet får
fastställas med hänsyn både tiU den skada som kan uppkomma om förbudet eller
åläggandel överträds och tiU sådant som storleken av de ekonomiska intressen
som berörs. Det bör alltså inte kunna vara ekonomiskt fördelaktigt all sätta
sig över ett förbud. Beträffande myckel stora företagsförvärv kan därför också
vitet bli mycket stort, om man väljer en teoretisk infallsvinkel. Från
praktiska utgångspunkter torde det dock kunna antas alt förbudsfallen blir få
när det gäller förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vitet bör inle riktas mot flera solidariskt ulan ställas
särskilt till var och en av de berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av allmänna principer torde följa alt förbud eller
åläggande riktal mot en statlig myndighet inte bör förenas med vite. Däremot
synes det inte finnas hinder mot att förelägga en kommun vite (prop. 1970:57 s.
91).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förutsättningar för åtgärd enligt 3 § första stycket
föreligger i ett visst fall, som ej är av större vikt, får näringsfrihelsombudsmannen
vid vhe förelägga näringsidkaren, för godkännande omedelbart eller inom viss
tidsfrist,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbud all
tillämpa ett visst avtal, avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande
förfarande eller all tillämpa väsentligen samma förfarande som det sålunda
förbjudna (förbudsföreläggande),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åläggande all
tillhandahålla en annan näringsidkare en viss vara, tjänst eller annan
nyttighet på villkor som motsvarar vad han erbjuder andra näringsidkare
(säljföreläggande) eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åläggande all
eljest ändra ett av honom tillämpat konkurrensbegränsande förfarande, alt i
samband med ett sådant förfarande uppfylla ett visst villkor eller att lämna
viss information eller vidta annan åtgärd som motverkar förfarandet
(rätldsefördäggande).</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12 § 270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Godkänt
föreläggande gäller som förbud eller åläggande som har meddelats av
marknadsdomstolen enligt 3 § första stycket. Ett godkännande som sker sedan den
i föreläggandet utsatta lidsfristen har gått tiU ända är dock ulan verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har kommenterats i avsnitt 3.7.3.3. Den tillämpas endast i mer uppenbara fall
som inte är av större vikt. När det gäller exempelvis frågor av principiell
vikt eller då ett ärende rör ekonomiskt betydande transaktioner torde sakens
beskaffenhet oftast vara sådan alt förutsättningar saknas för att tillämpa
bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Praktiskt
torde 11 § komma att få särskild betydelse vid sådana fall av leveransvägran
där skadligheten framstår som given. Det är inte avsikten att bestämmelsen
skall användas på ett sätt som skapar en särskild praxis. Därmed är också sagt
alt den i princip inte bör användas i sådana fall där det saknas vägledande
avgöranden av MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagrammet framgår alt ett föreläggande inte kan avse prissättning eller
förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
godkännande måste avse både själva förbudet eller åläggandet och vitet. Om
föreläggandel godkänns gäller del som ett beslut av MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
godkännande som lämnas sedan den i föreläggandet angivna tidsfristen har gått
ut är utan verkan. Skulle en näringsidkare vilja godkänna ett föreläggande
efter fristens utgång kan alltså detta inle ske. Ett nytt föreläggande måste i
så fall utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>12 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det påkallas av hänsyn till en internationell överenskommelse, kan regeringen,
efter framställning av näringsfrihetsombudsmannen, besluta att prövning av
fråga om åtgärd enligt 3 § i visst fall får ske beträffande en
konkurrensbegränsning med verkan utom landet. En sådan konkurrensbegränsning
skall anses ha skadlig verkan, om den strider mot överenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har kommenterats i 3.9. Den har i stort utformats i överensstämmelse med
konkurrensutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
internationeU överenskommelse avses överenskommelse som Sverige har ingått med
annan stat eller med mellanstatlig organisation. Hit hör bl. a.
EFTA-konventionen och Sveriges frihandelsavtal med EEC och CECA. Både
konventionen och avtalen innehåller regler rörande konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ställning regeringen i visst fall lar genom alt besluta om prövning innebär
inle att det i sig har slagits fast alt en konkurrensbegränsning föreligger
eller all denna skall anses strida mot överenskommelsen. Regeringens
förordnande innebär endast all frågan om huruvida så är fallet får prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
uttrycket visst faU framgår att beslut enligt paragrafen inle får gälla genereUt
utan skall avse ett särskih ärende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13 § 271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör tilläggas att NO:s befogenhet enligt 11 § att pröva fråga om förbud eller
åläggande i fall som ej är av större vikt inte gäller ärende som kan prövas
endast med stöd av beslut enligt 12 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ En näringsidkare får inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>betinga sig av en näringsidkare
i ett senare led att denne vid försäljning eller uthyrning av en vara inom
landet icke skall gå under ett visst pris eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>tUl ledning för prissättningen
i ett senare led inom landet ange ett visst pris vid försäljning eUer uthyrning
av en vara ulan all del framgår alt priset får sättas lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till bestämmelsen har redovisats i avsnittet 3.4.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
begreppet näringsidkare har redogjorts i anslutning till 2 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
pris bestämmelsen avser är s. k. fast braltopris och minimipris. Den allmänna
innebörden av brattoprissättning är att en leverantör föreskriver tUl vilket
pris som efterföljande led skaU vidareförsälja produkterna. Det pris som
leverantören anger kan vara antingen ett fast brultopris, som varken får
underskridas eller överskridas, eller ett minimipris, som får överskridas men
inte underskridas. Det kan framhållas att i 13 § 1 anges själva
braltoprissättningsmetoden. Punkten 2 har väsentligen till funktion att hindra
kringgående av punkten 1. Sammanlaget betecknas bestämmelsen som
bruttoprisförbud, enligt rabrik i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
visst pris avses inle bara ett i kronor uttryckt ålerförsäljningspris. Till sin
funktion likvärdigt är ett pris som ställs i relation till ett annat pris. Som
exempel kan nämnas ett angivande all priset inle får undersliga vad som vid
varje särskild lidpunkt tillämpas av viss eller vissa näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
gäUer inte vertikal cirkaprissällning, dvs. vad som reellt är endast rekommendationer
från leverantörens sida. Inte heller förbjuds ett s. k. maximipris, dvs. ett
utförsäljningspris som i senare led får underskridas men inte överskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förfarande som bestämmelsen förbjuder är riktat mot näringsidkare i ett senare
led. Förbudet gäller alltså vertikalt, dvs. i led såsom producentgrossist—detaljist.
En grossist kan dock t. ex. köpa av en annan grossist för vidareförsäljning.
Därvid befinner de sig i fråga om denna transaktion i skilda led. Förbudet
täcker då alltså brultopris som anges för den förstnämnde grossisten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bmttoprissättning
avser i allmänhet del senare ledels försäljning. Här rör det sig aUtså om ett
efterföljande säljled. Också del faUet all senare led hyr ut varan, exempelvis
genom s. k. leasing, läcks dock av förbudet som avser det senare ledets
försäljning eller uthyrning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en kommittent anger det bruttopris hans kommissionär skall hålla vid
försäljning innebär inte överträdelse av förevarande paragraf. Någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 § 272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäljning från kommittenten till kommissionären äger ju
inle rum eftersom äganderätten förblir hos kommhtenten intill dess den övergår
till tredje man. Kommissionären befinner sig således inle i senare led.
Kom-millentens åtgärd kan dock vara att bedöma som en självständig konkurrensbegränsning
med skadlig verkan och föranleda ingripande med slöd av 2och3§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I allmänna motiveringen (3.4.1.3) har framhållits alt del
nuvarande brul-toprisförbudels grandkonslruklion bör bibehållas. I enlighet
därmed anges i punkten 1 till en början alt förbudet omfattar det förhållandet
all en näringsidkare betingar sig ett visst prissällningsbeleende. Detta
innebär i princip uppstäUande som villkor att medkontrahenten iakttar del fastställda
priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärden kan bestå i uppställandet av villkor i anbud, vid
avtalsslut eller eljest. Det krävs inle all någon försäljning kommer liU stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förhållandet all åtgärden till del yttre ges formen av
önskemål eller rekommendation är givetvis inte tillräckligt för alt
slraffbarhel ej skall föreligga. Avgörande är i stället vad som har varit
aktivitetens verkliga innebörd. Medan vad som endast är en rekommendation,
exempelvis ett cirkapris, som har nämnts faller utanför förbudet, är därför en
prisangivelse som avses vara ett minimipris förbjuden - även om den skulle
betecknas som en rekommendation e.d. Att betinga sig av någon att hålla ett
vertikalt cirkapris innebär således i sak alt man söker omvandla detta pris tUl
ett fast pris. Detta är förbjudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbudet gäller lägstprisbindning beträffande vara. I
fråga om detta begrepp hänvisas till 3.6.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen fömtsätter att ett leveranlörsförhållande
består eller åsyftas. Är så fallet finns del inte någon begränsning när del
gäller den vara prisbindningen avser. Förbudet täcker inle blott det normala
fallet all fråga är om vidareförsäljning av en vara i dess levererade skick.
Det avser i princip också den situationen all varan efter leverans skall t. ex.
förädlas, bearbetas eller som insats vara ingå i en annan produkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även prisbindning som avser en annan vara som
leverantörens återförsäljare saluhåller är otillåten. Vidare läcker förbudet
del fallet all prisbindningen avser en vara som leverantörens återförsäljare
själv tillverkar eller har köpt av annan. Granden för delta är all denna form av
konkurrensbegränsning till sin art är likvärdig med de egenfiiga
vidaresäljfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt punkten 2 förbjudet all till ledning för
prissättningen i ett senare led inom landet ange ett visst pris vid försäljning
eller uthyrning av en vara utan att det framgår att priset får sättas lägre.
Denna föreskrift får ses mot bakgmnd av alt, om förbud inte gäller detta,
benägenhet kan göra sig gällande all i vissa fall under skenet av obundenhet
alltjämt upprätthålla just vad statsmakten har velat träffa med förbudet. Under
åberopande av detta uttalade departementschefen vid 1953 års lagstiftning att
förbudet borde så utformas alt företagare förbjöds alt över huvud tiU ledning
för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 § 273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prissättningen ange visst pris såframt inle därvid kom
till uttryck alt priset fick underskridas. Någon ändring innebär inle 13 § 2 på
denna punkt. Innebörden av förbudet är till en början att inga som helst
påtryckningar i princip får förekomma i avsikt all förmå en avnämare att
upprätthålla en viss prisnivå. Därutöver gäller ett krav att del måste framgå
att priset får sättas lägre, oavsett om prisangivelsen har till syfte all få
till stånd en prisbindning eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbudet i 13 § 2 får till följd alt del företag, som
exempelvis i annons, kalalog eller prislista eller på förpackning eller annat
omslag anger visst ålerförsäljningspris, måste göra klart att priset får
underskridas av återförsäljaren. Normall klargörs detta om del annonserade
eller eljest angivna priset anges vara ett cirkapris. Det anförda innebär
vidare att prisuppgifter som leverantörer lämnar vid marknadsföringen inte
faller utanför förbudet därför alt de riktas till konsumenterna. Också
återförsäljarna kan ju la del av exempelvis annonser. Vidare skulle förbudet
annars inte bli verksamt. Rekvisitet tUl ledning för prissättningen skall
alltså ges den tolkningen all del täcker också leverantörens prisangivelser vid
marknadsföringen lUl konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det anförda följer även att, om en leverantör vid
marknadsföring till konsumenter anger braltopriser, åtgärden i sig är förbjuden
också i del fall alt leverantören har underrättat återförsäljaren om all priset
får underskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund kan som förut berörts sägas alt nu
liksom enligt 1953 års lagstiftning föreskriften rörande prisangivelse till
ledning vid prissättning i viss mån har karaktär av en ordningsföreskrift
syftande till att hindra ett kringgående av bruttoprisförbudet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bruttoprisförbudet avser inte det fallet all en leverantör
gentemot en kund åtar sig alt hålla ett visst lägsta pris vid försäljning till
andra kunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare uppställs i fråga om båda punkterna i 13 §
rekvisitet inom landet. Detta innebär alt vid export den exporterande utan
hinder av den svenska lagstiftningen kan ange det lägsta priset vid försäljning
utomlands. Å andra sidan är förbudet inle begränsat till den situationen all en
leverantör befinner sig inom landet. En utländsk säljare som anger lägstpris
all gälla vid återförsäljning i Sverige drabbas därför av förbudet. Av
praktiska skäl kan det dock vara svårt alt ingripa i sådant fall med slöd av
förbudet. Detta har behandlats närmare i bl. a. 3.6.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbudet avser en näringsidkares beleende i förhållandet
till andra näringsidkare. Att undantag dock görs för koncerninlerna
transaktioner framgår av 15 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att en sammanslutning av näringsidkare jämställs med
näringsidkare följer av 29 §. En branschförening får således inte i prislista
eller på annat sätt ange för medlemmarnas kunder ett gemensamt lägsta pris vid
återförsäljning av medlemmarnas varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 16 § kan MD ge dispens från förbudet. 18
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14 § 274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
34—36 §§ finns bestämmelser rörande straffansvar vid överträdelse av
bruttoprisförbudet. För åtal krävs anmälan eller medgivande av NO, enligt 39 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt hänvisas till avsnitt 3.4.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
näringsidkare får inle ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan
näringsidkare eller i samförstånd med en sådan tillämpa ett gemensamt
förfarande eller, i syfte att så skall ske, öva påtryckning på en annan
näringsidkare, om överenskommelsen eller det gemensamma förfarandet innebär alt
vid anbudstävling för tillhandahållande av en vara, tjänst eller annan
nyttighet inom landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>någon skall avstå från all avge
anbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en anbudsgivare skall avge
högre anbud än en annan eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samarbete annars skall
förekomma i fråga om anbudssumma, förskoll eller kreditvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller ej i fråga om en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande
som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>har sin grund i att flera
näringsidkare tillhandahåller en vara, tjänst eller annan nyttighet genom en
särskild juridisk person med för dem gemensamma funktioner (säljorganisation)
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>innebär all näringsidkare går
samman för samfälld prestation med gemensamt anbud eller i den formen alt någon
av dem medverkar som underleverantör till anbudsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
näringsidkare som har ingått eller tillämpat en sådan överenskommelse eller
tillämpat ett sådant gemensamt förfarande som avses i första stycket men som är
tillåtet enligt andra stycket skall, om han lämnar anbud i en anbudstävling som
berörs därav, senast när anbudet avges skriftligen lämna uppgift om detta till
den som anbudet skall riktas till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
hänvisas för innebörden av paragrafen till vad som tidigare (3.4.2) har
uttalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
näringsidkare har kommenterats i anslutning till 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förbjudna formerna av åtgärder är således till en början att man ingår eUer
tiUämpar en överenskommelse, i de avseenden bestämmelsen beskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
detta framgår alt förbudet till en början träffar sådan samverkan som är
avtalsbunden eller i övrigt omfattas av en överenskommelse. Enligt bestämmelsen
är redan avtalsslutet otillåtet. Efter mönster av anbudskartellförbudet i 3 §
KBL har i bestämmelsen såsom otillåtet vidare angetts att man tillämpar
överenskommelsen, dvs. praktiskt handlar i enlighet med denna. Del anförda
gäller oavsett om överenskommelsen är bindande eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Men
ett samarbete behöver inle grundas pä formliga avtal eller överenskommelser i
övrigt, skriflhga eller muntliga. Det kan nämligen också inträffa att flera
näringsidkare utan förpliktelser / samförstånd tillämpar ett</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14 § 275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gemensamt
förfarande. I delta begrepp ligger all företagen i samförstånd iakttar ett
visst handlingsmönster, vad konkurrensutredningen kallar för samordnade
förfaranden. Här kan hänvisas till den allmänna motiveringen (3.4.2.4) och vad
som därvid uttalats. Där återgavs vidare konkurrensutredningens beskrivning av
sådana förfaranden. Denna beskrivning är i princip i allt väsentligt relevant
för tolkningen av begreppet gemensamt förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare är det enligt
första stycket förbjudet för en näringsidkare att öva påtryckning på en annan
näringsidkare, i syfte alt överenskommelse skall ingås eller tillämpas eller alt
gemensamt förfarande skall tillämpas. 1 begreppet påtryckning ligger att
vederbörande pressas därtUI. Ett hot om repressalier i den ena eller andra
formen kan, uttalat eller ej, finnas med i bilden. Dessa behöver inte ha formen
av rena sanktioner, såsom exempelvis avstängning från leveranser eller
uteslutning ur en branschförening. Del kan också gälla påstötningar som innebär
att vederbörande anklagas för osolidariskt beleende m. m. Också andra former av
tryck som är eller måste upplevas vara av påtaglig beskaffenhet omfattas av
begreppet öva påtryckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
uttrycket anbudstävling ligger väsentligen all en presumtiv köpare eller
beställare fordrar in anbud från flera näringsidkare beträffande en angiven
prestation. Därvid anges ofta all anbud har begärts från flera men delta kan
också framgå av sedvänjan inom branschen eller omständigheterna i övrigt.
Anbuden prövas därefter av anbudsinfordraren. Godtar denne något av dessa sker
därigenom upphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anbudstävlingen
(anbudsförfarandet) utgör alltså det inledande stadiet till denna särskilda
form av köp. Utmärkande för förfarandet är anbudsinfordrarens syfte alt
stimulera till hård priskonkurrens mellan leverantörer. Detta syfte blir
synbart just genom all det står klart för den som anmodas att avge anbud att
också andra har uppmanals till delta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En anbudstävling sker ofta
i den formen alt anbud infordras från flera samtidigt, exempelvis genom
annonsering eller inbjudan riktad till en utvald krets. I begreppet ligger
dock inle den begränsningen att infordrandet måste ske samtidigt. Förbudet
läcker därför bl. a. del fallet att anbud har infordrats från flera, men av en
i taget, saml anbudsingivaren, innan anbuden har avgells, klargör för den som
berörs all fråga är om anbudstävlan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
begreppet tiUhandahåUande följer all förbudet inte läcker överenskommelser
eller gemensamma förfaranden vid avgivandet av anbud om inköp, exempelvis vid
auktioner, eller vid infordrande av anbud, s.k. inköpskarteller. Dessa kan dock
komma under bedömning enligt missbraksbeslämmelsen i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
täcker överenskommelser och gemensamma beteenden som lar sikte på framtida
anbudsgivning — i speciella fall eller generellt - såväl som sådan samverkan i
samband med ett visst anbudsförfarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14 § 276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anbudslävlingen
skall avse tiUhandahåUande av en vara, tjänst eller annan nyttighet inom
landet. Nyllighelsbegreppel har behandlats i den aUmänna motiveringen (3.6.1).
Uttrycket "inom landet" har kommenterats i anslutning till 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
först nämnda otillåtna åtgärden är att någon skall avstå från att avge anbud.
Situationen kommer till en början upp när konkurrenter inrättar sig så till
varandra att de efter kvotering eller andra normer fördelar begärda leveranser
mellan sig. Den som står i lur avger då anbud och kan, eftersom de andra avslår
från all delta, bestämma anbudssumman utan att behöva riskera priskonkurrens
från de samarbetande. Förbudet är tillämpligt oavsett om anbudssumman är rimlig
i del enskilda fallet eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
också när bakomliggande avtal eller annat som reglerar fördelningen av
anbudsbeställningar saknas är det, på sätt som framgår av bestämmelsen,
förbjudet för näringsidkare all träffa eller tillämpa överenskommelse eller
all tillämpa ett gemensamt förfarande, om överenskommelsen eller förfarandet
innebär att viss anbudsgivare skall avslå från alt avge anbud. Även ett avlal
e.d. av innebörd att en näringsidkare ålar sig all i mer generell omfattning
inte delta i anbudsgivning - exempelvis när en viss annan näringsidkare deltar
- är otillåtet. Men innebär delta all vederbörande helt upphör med alt
tillhandahålla en nyttighet på anbudsmarknader eller över huvud kan läget bli
ett annat. Hans åtagande gentemot annan om detta kan innebära all han lämnar
den marknad del är fråga om. Detta faller i princip inle under förbudet men kan
bli föremål för ingripande enligt 3 §, när förutsättningarna därtiU föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avstående från att avge anbud kan ske också i den formen att — när ett anbud
redan har avgells - anbudsgivaien efler överenskommelse med en konkurrent
återkallar anbudet. Även denna situation omfattas av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
ett s.k. kundskyddsavial innebär ett otillåtet avslående från alt lämna anbud.
Därvid ålar sig t. ex. en av kontrahenterna att inle söka konkurrera om
anbudsinfordrare som är den andres kund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förfrågan som en näringsidkare riktar till annan näringsidkare om huruvida
denne tänker avge anbud i ett visst fall omfattas inte av förbudet, som ju
avser att någon skall avslå från all avge anbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som tänker avge anbud får givelvis träffa överenskommelser med andra som är
näringsidkare om annat än avslående från anbudsgivning, exempelvis om
leveranser, konsultationer eller kreditgivning. I sådana fall kan den grand som
bestämmelsen bygger på saknas, nämligen att del är fråga om förelag som på
något sätt är eller kan bli konkurrenter med varandra i fråga om den prestation
som anbudslävlingen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
konkurrenssituationen i ett sådant fall förändras kan dock förbudet bli
tillämpligt. Så sker om i nämnda exempel leverantören, konsulten eller
kreditgivaren ändrar eller överväger alt ändra sig så all han i stället deltar
i anbudstävlingen. Om i detta läge överenskommelse träffas om all han skall
avslå, är förbudet tillämpligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 § 277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En överenskommelse e. d. om all en konkurrent skall avstå
från all tävla med en annan kan också la den formen att han visserligen deltar
i anbudslävlingen men avger ett högre anbud än en annan anbudsgivare. Sådana
s.k. skyddsanbud kan givelvis leda till att beställaren föredrar det lägre
anbudet framför det högre. Därigenom får förfarandet i praktiken samma verkan
som om den som har lämnat högre anbud har avstått från alt delta i
anbudslävlingen. Delta omfattas av förbudet, liksom också ett avlal m. m. som
går ut på att en näringsidkare mer generellt skall bjuda över viss annan
näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett konkurrenlsamarbete som är ägnat alt påverka
prisbildningen vid anbudslävlingar kan ske i annan form än genom all den ene
avstår från konkurrens på så sätt att han inte lämnar anbud eller bjuder högre
än den andre. Det kan nämligen förhålla sig så alt de båda deltar i tävlan men
därvid i samråd e.d. anger lika stora anbudssummor eller samarbetar på annat
sätt vid anbudsgivningen ifråga om anbudssumma, förskott eller kreditviUkor. På
denna situation lar 14 § första stycket 3 sikte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är otillåtet alt samarbeta också om en del av
anbudssumman. En särskild form av otillåten anbudssamverkan i fråga om pris m.
m. är samverkan om att inle bjuda fast pris eller om all gemensamt kräva visst
indexskydd mot koslnadsslegring e.d. under arbetets utförande. Också samarbete
som går ut på att generellt lämna samma anbud är otillåtet till följd av 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbete i fråga om anbudssumma kan, när det inte gäller
lika anbudspris, ske i den formen att man beträffande en del av prestationen
avstår från inbördes priskonkurrens. Därvid kan medtävlare exempelvis enas om
all värdera kostnaden för viss del av prestationen lika högl. Också denna form
av samarbete i fråga om anbudssumma träffas av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare är del förbjudet att samarbeta i fråga om priset så
att alla i samförstånd gör visst pålägg på sill i övrigt självständigt satta
pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetet skall givetvis vara ägnat att påverka
anbudssummans storlek eller nämnda betalningsvillkors utformning i mer än
endast obetydlig omfattning. Ett samarbete om rena leverans- eller
kondilionsbeslämmdser av gängse standardiseringsart faller liksom f. n. inle
under förbudet, om inte bestämmelserna påverkar prissättningen mer direkt och
på ett sätt som har betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sammanhanget får uppmärksammas också s.k. kalkylnormer.
En kalkylnorm i egentlig bemärkelse har till funktion endast all kartlägga en
prestations omfattning för att ge underlag för en därefter följande, individuell
kostnads- och vinstberäkning. Det förekommer dock all man inom en bransch låter
i kalkylnormen ingå värderingsanvisningar som helt eller delvis binder
prisberäkningen. Detta kan betecknas som en kalkylnorm i oegenllig bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gäller samarbetet en kalkylnorm i egentlig bemärkelse men
avsedd för anbudstävlingar i allmänhet är det visserligen fråga om samverkan
som rör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 § 278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anbudsförfarande. Enligt 14 § första stycket 3 förbjuds
dock endast samarbete i fråga om anbudssumma, förskoll eller kreditvillkor. 1 likhet
med vad som gäller rena allmänna leverans- eller kondilionsvillkor får om en
sådan egentlig kalkylnorm sägas alt den inle behöver begränsa priskonkurrensen
på ett sätt som är relevant vid prövning enligt 14 § ulan i stället kan tjäna
slandardiseringsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ibland förekommer också viss spridning inom en bransch av
vad som endast är information om kostnadsutveckling m. m. under viss period,
förändring av officiella index eller annat. Detta material för självständig
beräkning av skilda företags anbudssummor utgör inle ett otillåtet prissamarbele
enligt 14 §. Om man därutöver samarbetar om att få en enhetlig
prishöjningsmodell, samma påslag eller uppräkning e.d. kan detta falla under
förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gäller samarbetet åter en oegenllig kalkylnorm med
inriktning just på anbudstävlingar i aUmänhet eller viss anbudslävling är
förfarandet otillåtet enligt 14 § eftersom en sådan oegenllig kalkylnorm helt
eller till del påverkar prisberäkningen eller betalningsvillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbudet gör inte undantag för del fall alt ett samarbete
e.d. är eller anges vara endast vägledande m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att samarbete i fråga om förskott eUer kreditvillkor
förbjuds beror på alt detta i allmänhet har ett direkt samband med
anbudssummans storlek och att samarbetet därför kan påtagligt begränsa konkurrensen
vid en anbudstävling. Som har nämnts förut omfattar dock bestämmelsen inle vad
som endast är rena leverans- eller kondilionsbeslämmdser av gängse art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller är det otillåtet att utbyta allmän information
om marknadsförhållanden, tekniska frågor o. d. Också annan samverkan mellan
anbudsgivare, vilken inle rör anbudssumma, förskott eller kreditvillkor, är
tillålen i delta sammanhang. Hit kan höra samråd för att få fram ett
tillräckligt underlag för att beräkna anbud eller för att upprätthålla en viss
ansvarsfördelning mellan beställare och leverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den aUmänna motiveringen har förordats att det i fråga
om gemensamma anbud m. m. görs ett undanlag från anbudskartellförbudet. Där
(3.4.2.4) redovisades vad konkurrensulredningen ullalar om säljorganisationer
och konsortier. Till denna framställning hänvisas här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns anledning alt något utförligare än vad
utredningen har gjort belysa skillnaden mellan en säljorganisation och ett
konsortium. I bilden ingår då en tredje länkbar situation som bör behandlas
först. Denna är all självständiga företag bildar en juridisk person vars enda
väsentliga uppgift måste bedömas vara alt finnas till för all i eget namn lämna
anbud på prestationer som vart och ett av förelagen i princip kunnat ulföra för
sig. Denna formalkonslruklion med ett frislående rättssubjekt som anbudslämnare
innebär givelvis att de samverkande förelagen avslår från konkurrens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14 § 279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
anbudslävling. Proformaanordningen har därmed sällan någon beaktansvärd
funktion utöver att vara ett associationsrätlsligt instrument för konkurrenters
fördelning av en anbudsmarknad mellan sig. Den sakliga likheten med en
anbudskartell är således högst väsentlig, låt vara all samarbetet kan framträda
öppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppenbarligen
saknas del anledning all från anbudskartellförbudet la undan en
formalkonslruklion av en sådan eller liknande art. Med begreppen
säljorganisation respektive samfälld prestation med gemensamt anbud a\ses
således något helt annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmärkande
för en säljorganisation är samordningsvinster som de samverkande kan göra
genom att vissa funktioner överförs till del särskilt bildade rättssubjektet
och där sköts gemensamt för dem. Ett överförande kan ske i varierande
utsträckning. I det renodlade fallet har säljorganisationen hand om endast
försäljningsfunktionen vartill kan vara kopplat ansvaret för service,
marknadsföring m. m. Ibland låter man del gemensamma organet sköta ytterligare
uppgifter, exempelvis lagerhållning och produktutveckling. Genom sin samordning
kan de samverkande i del enskilda fallet uppnå vinster i fråga om exempelvis
försäljningskostnader, transporter, leveranskapacilel eller
försäljningsprogram. De samlade resurserna kan i vissa fall utnyttjas
effektivare. Samarbetet kan också öka konkurrensintensilelen på en viss
marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Givelvis
kan samarbetet i det enskilda fallet medföra risker i fråga om prisbildningen
och effektiviteten inom näringslivet. På denna punkt kan hänvisas till vad som
tidigare (3.3.2.2) har uttalats. Det blir alltså beroende på
marknadsförhållandena och övriga omständigheter i det enskilda fallet om en
viss säljorganisation medför skadlig verkan eller ej. Kriminalise-ringslekniken
är här inte lämplig för all förhindra sådan verkan. Detta utgör granden lör all
säljorganisationer i nyss berörd mening har undantagits från förbudet i första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om utformningen av undantaget bör tilläggas följande. Den i lagrummet
avsedda företeelse som sammanfattas av benämningen säljorganisation
kännetecknas i princip ytterligare av all den är avsedd all äga bestånd och
således inle har tillkommit endast för en viss anbudstävling. Undanlaget från
kriminaliseringen bör la hänsyn till detta förhållande och mer se till hur
samarbetet framträder över tid. Därför är det inle lämpligt att i detta fall
bygga på det av konkurrensulredningen uppställda kravet på att de prestationer
som samarbetet avser skall vara samfällda. I detta lägger utredningen i princip
all alla samverkande skall på något sätt delta i den prestation som
anbudsförfarandet avser. Ett sådant krav ler sig inle praktiskt, bi. a. med
tanke på hur varierande storlek olika beställningar kan ha. Är
förutsättningarna för vad som här har lagts till grund för del sammanfattande
begreppet säljorganisation för handen, bör detta vara liltfyllesl oavsett om i
det enskilda fallet prestationen enligt de samverkandes avsikt skall ulföras
av en enda av medlemmarna eller de på olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14 § 280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sätt
skall delta i ett sådant fall. Den samfälldhel i prestationer som gör del
befogal med ett undantag föreligger i stället kontinueriigt genom förekomsten
avför dem gemensamma funktioner av förut beskriven art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av lagtexten utgör inle prefixet "sälj" i uttrycket säljorganisation
en begränsning till varumarknader. Varje form av nyttighet omfattas och således
även exempelvis konsulttjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare ett fall bör
las undan från förbudet i första stycket. På sätt som utredningen föreslår bör
ett undanlag gälla i fråga om vad man brukar kalla konsortier. Här kan del röra
sig om alt självständiga näringsidkare i enkelt bolag avger gemensamt anbud.
Givelvis kan de också för ändamålet bilda en särskild juridisk person.
Utmärkande för del här avsedda fallet är alt en viss anbudstävling avser en
prestation som är för stor för var och en av dem. Därför går de samman för all
utföra den gemensamt. Vad som skiljer situationen från den förut nämnda
proformaanordningen är i princip alt det reellt är fråga om en samfälld
prestation i den meningen att var och en av de samverkande skall delta i
utförandel av prestationen. Vid en eflerhandsbedömning kan del därför få
betydelse hur tillämpningen har sett ut i praktiken, om man vill bilda sig en
uppfattning om förfarandets verkliga innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund görs i andra stycket undanlag också för del fallet att
förfarandet innebär att näringsidkare går samman/ör samfiiUd prestation med
gemensamt anbud. Ytterligare undantas i enlighet med konkurrensutredningens
förslag den situationen att näringsidkare går samman i den formen alt någon av
dem medverkar som underleverantör tiU anbudsgivare. Detta är vanligt
förekommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda utesluter givelvis inle att något av de från förbudet undantagna
förfarandena i det enskilda fallet kan medföra skadlig verkan, som förat
berörts. Därvid kan ingripande ske enligt missbruksmeloden. Omfattar en
säljorganisation den väsentliga delen av en marknad finns det all anledning att
granska samarbetet närmare. I en sådan situation är risken för negativa
ekonomiska effekter i allmänhet påtaglig. Med hänsyn till anbudsförfarandenas
stora betydelse är del av särskild vikt att de rälls-tillämpande myndigheterna
noga följer utvecklingen på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften
i tredje stycket syftar till all göra del möjligt för anbudsinfordraren att
skaffa sig en viss överblick över den omfattning samarbetet mellan presumtiva
medtävlare har haft vid en anbudstävling. Uppgiftsskyldighelen avser sådant
som förbjuds i första stycket men som undantas från förbudet genom andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
åligger alltså anbudsgivaren att lämna upplysning om ett sådant ingående eller
tillämpande av en överenskommelse eller tillämpande av ett gemensamt förfarande
som innebär all näringsidkare går samman för samfälld prestation med gemensamt
anbud eller i den formen att någon av dem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14 § 281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medverkar
som underleverantör till anbudsgivare. Enligt vad som följer av bestämmelsen
har alla berörda som i denna situation lämnar anbud egen upplysningsskyldighel.
Avges ett gemensamt anbud har redan därigenom uppgiftsskyldigheten fullgjorts.
Har överenskommelsen eller förfarandet frånfallits och inges därefter
självständiga anbud skall uppgift om det icke fullföljda samarbetet lämnas. Har
samarbetet inneburit att någon skall medverka som underleverantör skall detta
anges, oavsett om överenskommelsen eller förfarandet fullföljts eller ej. Det
bör understrykas att endast den näringsidkare som avger anbud har
uppgiftsskyldighel - inte den som avstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgift
skall lämnas i anbud som avges / en anbudstävling som berörs av samarbetet. I
delta ligger i princip alt överenskommelsen träffats eller att denna eller det
gemensamma förfarandet tillämpats med avseende på en viss anbudstävling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgtft
enligt 14 § tredje stycket skall lämnas skriftligen. Detta krav har ställts upp
med tanke på all anbud ibland avges muntligen. Med hänsyn till bevissvårigheler
som kunde uppslå är det olämpligt att uppgiftsskyldighelen fullgörs endast
muntligen. Om anbud avges skriftligen är del möjligt och lämpligt all lämna
föreskriven uppgift i själva anbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är ett minimikrav all anbudsgivaren anger bl. a. vem han har samarbetat med i
den situation som avses i andra stycket och vad samarbetet har gått ut på -
gemensamt anbud eller underleverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bestämmelsen sägs all uppgiften skall lämnas tUl den som anbudet skall riktas
tiU. Vanligen torde denne vara anbudsinfordraren men så behöver inle vara
fallet. Uppgiftslämnandet skall ha skett senast när vederbörande näringsidkare
avger anbud. Av detta framgår att uppgiften kan - med verkan att befria från
ansvar pä grand av tredje stycket - lämnas före anbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Första
- tredje stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanslutning av näringsidkare liksläUs enligt 29 § med näringsidkare. Detta
innebär - vid tillämpningen av 14 § - att en branschförening Inte får vidta de
i 14 § förbjudna åtgärderna och har där angiven upplysningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
enligt 14 § otillåtet samarbete mellan konkurrenter kan vidare komma till
uttryck i föreningens stadgar eller i föreskrifter som föreningen utfärdar.
Enligt 29 § likställs ett beslut av en sammanslutning av näringsidkare med en
överenskommelse eller ett gemensamt förfarande som avses i 14 §. Del måste
uppmärksammas all samarbetet i en förening m.m. inte behöver visa sig i sådana
eller andra skriftliga och öppna former. Samarbetet kan ju också bedrivas
slutet inom föreningsstyrelsen, i en särskild priskommitlé e.d. Det kan också
ha den juridiska formen av ett styrelsebeslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18 § 282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 16 § kan MD ge dispens från förbudet i 14 §. Förbudet
är slraffsanklioneral i 34 och 36 §§. För åtal krävs anmälan eller medgivande
av NO enligt 39 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbuden i 13 och 14 §§ gäller ej i fråga om ett
förfarande som ett koncernföretag tillämpar i förhållandet till ett annat
förelag inom koncernen. Ytteriigare föreskrifter om undantag från förbudet i
13 § finns i 10 § CECA-lagen (1972:762).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantagen har motiverats i avsnitt 3.4.3. Där har också
berörts vissa praktiska fall. Tet förfarande som avses är ett sådant som i 13
eller 14 § beskrivs som otillåtet. Begreppet koncern har samma innebörd som
enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385). För vad som gäller därvidlag
hänvisas till nämnda lagrum (se även prop. 1975:103, Del A, s. 280 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen kan, för viss lid eller tills vidare,
meddela en näringsidkare tillstånd till ett förfarande som är förbjudet enligt
13 eller 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett sådant
tillstånd får lämnas endast om förfarandet kan antas främja
kostnadsbesparingar, som till väsentlig del kommer konsumenterna till godo,
eller i övrigt bidra till en från allmän synpunkt ändamålsenlig ordning eller
om eljest särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Bestämmelsens innebörd har redovisats i den allmänna
motiveringen (3.4.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 17 § följer att ett dispensärende anhängiggörs genom
ansökan. Det ligger i sakens natur att en sådan ansökan kan göras endast av den
eller de berörda näringsidkarna. Vissa frågor som berör förfarandet i
dispensärenden har kommenterats i avsnitt 3.7.2.5 under rubriken
Partsställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt denna lag
efler ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan som avser prövning enligt 2 § görs av
näringsfrihelsombudsmannen. Beslutar ombudsmannen för visst fall all inle göra
ansökan, får ansökan göras av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller
näringsidkare eller av en näringsidkare som berörs av konkurrensbegränsningen
i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De frågor som bestämmelsen reglerar har kommenterats
tidigare (3.7.2.5, under rubriken Taleräll).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föranleder det, kan marknadsdomstolen
för tiden till dess slutligt beslut föreligger besluta i fråga om förbud eller
åläggande enligt 3 § eller om tillstånd enligt 16 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20 § 283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrummet
reglerar förutsättningarna för interimistiska beslut i allmänhet. När del
gäller förelagsförvärv finns det i 21 § en särskild regel om sådana beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har närmare kommenterats i avsnitt 3.7.2.5 under rubriken Interimistiskt
beslut i allmänhet och vid företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>19 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärenden
om förelagsförvärv skall handläggas med särskild skyndsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den allmänna motiveringen (3.3.4.3) har jag berört behovet av skyndsamhet i
vissa fall. En del förelagsförvärv utgör myckel komplicerade ekonomiska
transaktioner där en mängd intressenter kan vara beroende av om förvärvet kan
komma all stoppas med stöd av konkurrenslagen. För alt inte försvåra
strukturomvandlingen i onödan anges i 19 § en allmän handlingsregel för de
konkurrensvårdande myndigheterna. Kravet på särskUd skyndsamhet gäller såväl
ärendets beredning som beslutsfattandet. Ett förelag som snabbi ställer del
erforderliga materialet till NO:s förfogande kan därmed förkorta den fid som
krävs för handläggningen. Denna fråga behandlas ytterligare i anslutning till
20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sak innebär 19 § all omprioriteringar i förhållande till mindre angelägna
ärenden kan bli nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
bygger på del förhållandel alt en särskild skyndsamhel i handläggningen i
allmänhet är påkallad. Om presumtionen brister i del enskilda fallet får
självfallet delta beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>20 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
snart näringsfrihelsombudsmannen finner anledning att undersöka ett
företagsförvärv, skall han besluta särskilt om detta. Har part i avtal om
företagsförvärv anmält förvärvet till ombudsmannen för prövning av fråga om
förbud eller åläggande enligt 6 §, skall ombudsmannen snarast besluta antingen
all undersöka förvärvet eller att lämna det utan åtgärd såvitt avser sådant
förbud eller åläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
näringsfrihelsombudsmannen har beslutat enligt första stycket att lämna ett
anmält företagsförvärv ulan åtgärd, får han därefter ej beträffande samma
förvärv begära marknadsdomstolens prövning av fråga om förbud eller åläggande
enligt 6 §, såvida inle näringsidkaren har lämnat oriklig uppgift om
föreliggande sakförhållanden av väsentlig betydelse för ställningstagandet i
beslutet. Har ombudsmannen beslutat att undersöka förvärvet och vill han begära
sådan prövning, skall han senast inom tre månader från beslutet hos domstolen
göra detta, om inte parterna i avtalet om förvärvet samtycker till en
förlängning av denna frist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
kan, om synneriiga skäl föreligger, på begäran av näringsfrihelsombudsmannen
för viss tid, varje gång högst en månad, förlänga frist som gäller enligt andra
stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20 § 284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frister som anges i 20 § har berörts tidigare (3.3.4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utgångspunkt för Iremånadersfristen i andra stycket andra meningen har valls
ett av NO i särskild ordning fallat beslut om alt undersöka ett visst
förelagsförvärv. Valet betingas av all del inle är praktiskt möjligt all ha
tidpunkten för förelagsförvärvet som utgångspunkt. Ett avlal om ett sådant
förvärv kan ju träffas utan all förhållandet kommer till allmän kännedom. Den
till skydd för förelagen nu avsedda frislen för NO:s handläggning skulle, om
avlalstidpunklen eller liknande valdes, kunna urholka lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Givelvis
skall NO omedelbart underrätta parterna om sUl beslut all undersöka förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
en frist av del nyss nämnda slaget, som behandlas särskilt i del följande,
krävs dock av hänsyn till bl. a. omsättningens säkerhet att part i ett avlal om
företagsförvärv skall kunna begära NO:s ställningstagande i frågan humvida
denne kan komma att begära MD:s prövning såvitt avser förbud eller åläggande
enligt 6 §. Därför ställs i andra meningen upp en sådan regel. I denna
situation skall NO snarast besluta antingen att undersöka företagsförvärvet
eller att lämna delta utan åtgärd när del gäller förbud eller åläggande av nu
nämnd art. På sätt framgår av andra stycket innebär ett beslut av NO att lämna
förvärvet utan åtgärd all han inte därefter får beträffande samma förvärv
begära MD:s prövning av fråga om förbud eller åläggande som avses i 6 §, utom i
ett undantagsfall. Däremot kan NO utan hinder av andra stycket föra talan om
åtgärd enhgt 3 §, vilket berörs i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att det skall kunna
hävdas att part har anmält förvärvet till ombudsmannen för prövning av fråga
om förbud mo'. förvärvet e. d. krävs givetvis all anmälan klart beskriver vad
förvärvet omfattar. Avtalet måste därvid .bifogas anmälan, om inte NO finner
sig kunna undvara del. Rör del sig om ett planerat förvärv och föreligger inle
ett avlalsulkasl, måste i alla händelser lämnas en klar beskrivning av vad
förvärvet innefattar. Den juridiska konstmktionen måste alltså vara klarlagd,
bl. a. förvärvets plats i en samlad serie av rättsliga transaktioner som avser
omdisposilioner av äganderätt beträffande förelag. Det får härvidlag anmärkas
all en tillräcklig öppenhet från företagens sida måste vara i deras intresse.
Grundas NO:s beslut på ofullständiga uppgifter från parten, kan nämligen detta
föranleda att NO bedöms vara obunden av ett beslut om all lämna ett visst
förvärv ulan åtgärd, på den grunden all det inle blivit rätteligen anmält.
Beslutar han i ett sådant läge att föra saken till MD, kan frågan om bundenhet
komma under domstolens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Krävs
utöver anmälan ytterligare material för bedömningen av frågan om att lämna
förvärvet utan åtgärd enligt första stycket, kan NO med slöd av
uppgiflsskyldighelsregdn i 28 § fordra in detta. Begreppet snarast innebär inte
alt NO måste inta ståndpunkt i frågan på ett för klent underlag. Däremot
innefattar denna lidsangivelse, i förening med vad som före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20 § 285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skrivs
i 19 § om särskild skyndsamhel, all NO skall söka med del snaraste bringa
ärendet i ett skick så att del kan avgöras. För all inte behovet av stabilitet
i näringsulövningen skall eftersättas, kan det ibland bh nödvändigt för NO all
göra en ganska grov sällning vid avskiljandet av de ärenden som får lämnas utan
åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av del anförda följer alt
första stycket första meningen främst avser det fallet att NO uppmärksammar ett
visst förelagsförvärv på annat sätt än genom all part anmäler del till NO för
prövning. Den där angivna regeln tar principiellt sin utgångspunkt i att NO
under sitt ämbetsansvar har att fatta ett särskilt undersökningsbeslul så snart
han finner anledning all undersöka ett företagsförvärv. 1 uttrycket undersöka
ett företagsförvärv ligger alt det är fråga om inledandel av en utredning som
skall ge underlag för granskningen av förvärvet. Därvid ligger del i sakens
natur att det måste finnas fog för beslutet, dvs. ett uppgiftsunderlag måste
föreligga som motiverar steget till att inleda en formlig undersökning. Delta
följer redan av allmänna förvaltningsmässiga principer och understryks vidare
av det förhållandet att ett beslut om alt inleda en undersökning kan ge en för
de berörda företagen oförmånlig publicitet. NO kan aUlså behöva skaffa sig ett
visst primärmaterial för att kunna bedöma huravida beslut om undersökning bör
meddelas. Frågan om när del finns ett tillräckligt sådant material kan inle
besvaras generellt. Saken får i första hand bedömas efler gängse
förvallningsnormer. Vidare får beaktas konkurrenslagens syfte, skyddsintressen
och uppbyggnad i övrigt. Allmänt torde kunna sägas all NO inte bör vara skyldig
att fatta ett utredningsbeslut endast på grundval av t. ex. rykten eller av
uttalanden i massmedia. Dessa kan dock göra det påkallat att NO mot bakgrand av
sin kännedom, om förhållandena på den aktuella marknaden införskaffar närmare
uppgifter om saken. Redan den första bedömning som därefter blir möjlig kan
ibland klarlägga att ärendet måste utredas. Därvid skall NO utan något dröjsmål
fatta beslut i frågan. I vissa andra fall kan ytterligare uppgifter krävas
innan det nödvändiga beslutsunderlaget föreligger. Handlingsregeln i 19 §
rörande särskild skyndsamhel gäller dock även delta stadium, om enligt vanliga
principer förhållandena lett till alt ett ärende har lagts upp. Så kan ske
genom anmälningar från enskilda eller andra saml genom alt NO lar upp saken som
ett initiativärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tilläggas
kan att det ofta torde behövas att NO har tillgång till avtalet om
förelagsförvärvet innan ett undersökningsbeslul fattas. Här skiljer sig dock
situationen påtagligt från del fallet alt NO på ett befintligt material överväger
att lämna ett visst förvärv utan åtgärd i det i första stycket angivna
avseendet. Finns tillförlitliga uppgifter om avtalets innehåll kan del därför
vara påkallat att la ställning i undersökningsfrågan även om avtalstexten inte
är tillgänglig. De faktiska omständigheterna kan därvidlag variera beroende på
om del är fråga om ett planerat förvärv eller inle. Vidare kan möjligheten att
fatta beslut vara beroende av hur pass komplicerat förvar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20 § 286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vet
är. Här får också uppmärksammas att del kan vara fråga om en invecklad
transaktion som innefattar en rad rättssubjekt och rättshandlingar. I sådana
fall kan det vara mycket svårt all snabbi komma till en slutsats bl. a. om
transaktionernas reella innebörd. Naturligen måste NO ha möjlighet att göra en
sådan första analys, innan ställning tas i undersökningsfrågan. Ett dilemma,
som kan försvåra handläggningen, är alt möjligheten av all NO börjar undersöka
ett visst företagsförvärv kan ge upphov till spekulationer m. m. som försvårar
ett förvärv som kanske senare anses godtagbart e. d. Detta förhållande bör om
möjligt inte tvinga fram ett beslut alltför snabbi. I tveksamma faU kan det
likafullt vara påkallat alt i delta läge meddela ett beslut om undersökning.
För de berörda parterna i förvärvet och andra intressenter uppnås därmed den
fördelen all frislen enligt 20 § andra stycket börjar löpa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del ligger i sakens natur
alt i fråga om ett planerat förvärv planen måste ha en så konkret utformning
alt det blir möjligt all göra den bedömning som lagen förutsätter. Därmed är
också sagt, all planen inte kan avse förvärv så långt fram i tiden att
prövningen blir omöjlig, t. ex. för all det inte går att göra meningsfyllda
antaganden om marknadssituationen vid den tidpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållet
i andra stycket första meningen har berörts tidigare. I ett undantagsfall kan
NO ulan hinder av all ett visst förvärv har lämnats utan åtgärd enligt första
stycket ändock begära MD:s prövning av fråga om t. ex. förbud mot förvärvet
enligt 6 §. För att så skall få ske krävs alt näringsidkaren har lämnat oriklig
uppgift av den beskrivna arten. Frågan om riktigheten av NO:s bedömning alt han
utan hinder av sitt beslut om att lämna förvärvet utan åtgärd enligt första
stycket får föra saken vidare, kan komma under domstolens bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket kan frislen om tre månader i fall då undersökningsbeslul har
meddelats förlängas med samtycke av parterna i avtalet om företagsförvärvet.
Härvid avses de som är parter i planerade respektive fullbordade
förelagsförvärv. Vid NO:s prövning av frågan om del är önskvärt alt frislen
förlängs bör uppmärksammas all del kan finnas andra än parterna vilka har
intressen som berörs av prövningstidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förlängning
av frislen skall komma till ullryck i form av ett särskilt beslut som NO
meddelar före Iremånadersfrislens utgång. Av detta följer att erforderligt
samtycke måste föreligga före såväl beslutstidpunkten sorn fristens utgång. I
allmänhet torde samtycket få lämnas skriftligen. I undanlagsfall kan så ske
muntligen, om förhållandel dokumenteras på ett betryggande sålt. I beslutet
bör utsättas tidpunkt då den nya frislen löper ut. Beslutet bör delges
parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
kan avbryta undersökningen när som helst. Detta bör ske omedelbart då del står
klart att NO inle bör begära MD:s prövning. Ett beslut om delta får meddelas
skriftligen. Beslutet binder inle NO, till skillnad mot ett beslut enligt
första stycket andra meningen alt lämna förvärvet ulan ål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20 § 287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gärd.
Om omständigheterna förändras kan NO sålunda genom nytt beslut återappta
prövningen. Ny frist börjar då inte löpa utan den gamla gäller alltjämt. Av
detta följer all ett återapptagande i fråga om samma förelagsförvärv inle kan
ske om den ursprungliga fristen har löpt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det förtjänar all
understrykas att 20 § och dess syslem med frister avser att ange tidpunkter då
det slår klart alt ett förbud mot ett visst företagsförvärv, respektive ett
åläggande att avhända sig det förvärvade, inle får meddelas. Samma syfte har 23
§. Däremot hindrar inte tidsfristerna i dessa bestämmelser all fråga om
tillämpning av 2 och 3 §§ kommer upp på ett senare stadium. Som ett exempel kan
las alt ett företag har gjort ett visst förvärv som leder till dominans och att
anledning finns all ingripa mot ett rabattsyslem som förelaget tillämpar och
som NO vill hävda har diskriminerande inslag som i dominanssiluationen medför
skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av andra stycket framgår
att ansökan till MD skall göras senast inom tre månader. Därmed markeras även
all NO skall falla sitt beslut om en sådan ansökan så snart det är möjligt och
alltså oberoende av om tid återstår innan fristen har löpt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De myckel snäva frister
som 20 § innehåller kan i vissa fall leda till all NO får göra ansökan till MD
på grundval av ett material som ännu inle är komplett.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 20 § tredje stycket
kan MD, om synnerliga skäl föreligger, på begäran av NO för viss tid, varje
gång högst en månad, föriänga frist som gäller enligt andra stycket. Del bedöms
vara nödvändigt alt en sådan möjlighet finns. Anledningen är givetvis all
omständigheterna starkt kan skifta i de enskilda fallen och att det inte är
möjligt att förutse alla komplikationer som kan uppstå. Man får här beakta att
del är fråga om ekonomiska processer som kan förändras och påverkas under
intryck av finansiella eller företagsekonomiska överväganden saml inflytande
från del allmänna eller skilda intressegrupper m. m. Planerade förelagsförvärv
kan ske i olika former, ibland under strid mellan presumtiva förvärvare.
Utgången av händelseförloppet kan vara oviss och en rad möjligheter avteckna
sig. Under bl. a. sådana förhållanden måste del vara möjligt att utsträcka
frist enligt 20 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna möjlighet bör
reserveras för situationer då synnerliga skäl gör del påkallat. Vidare bör det
inle ankomma på NO all fatta beslut om en av sådana skäl utsträckt frist. En
viss jämförelse kan här göras med del regelsystem som finns för förundersökning
i brottmål, trots all de sakliga förhållandena givelvis är helt annorlunda. 1
analogi med vad som gäller för sådan undersökning förs i tredje stycket in en
domstolsprövning med avseende på utsträckt fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
synnerliga skäl föreligger kan MD sålunda/ör viss tid, varje gång högst en
månad, förlänga frislen. Delta innebär att fristen kan föriängas i omgångar men
med högst en månad varje gång. Kravet på synnerliga skäl innebär att det måste
föreligga mycket tungt vägande skäl för föriängning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21 § 288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
måste vid sin prövning också uppmärksamma den i 23 § första stycket sista
meningen angivna föreskriften om alt ett förbud eller ett åläggande enligt 6 §
inte får meddelas senare än två år efler det alt avtalet om förvärvet slöts. Om
en förlängning av frislen skulle innebära att MD inle hade möjlighet att
slutföra sin handläggning före den tidpunkten måste detta uppmärksammas. I
vissa fall kan denna omständighet komma all leda till att NO återkallar sin
talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förlängningen
avser frist som gäller enligt andra stycket. Därvid kan det vara fråga om dels
iremånadersfristen, dels den med parternas samtycke förlängda fristen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
synneriiga skäl föreligger, kan marknadsdomstolen vid vite förbjuda en
näringsidkare all fullfölja ett förelagsförvärv intill dess ärendet har
slutiigl avgjorts. Om domstolens beslut rörande ett förelagsförvärv underställs
regeringen enligt 7 §, har regeringen motsvarande befogenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
har motiverats i avsnittet 3.7.2.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som kan förbjudas är all ett företagsförvärv fullföljs. Ett sådant förbud kan
meddelas all gälla intill dess ärendet har slutligt avgjorts. Med ärende avses
såväl ärende hos NO som hos MD och regeringen. Har NO inle väckt talan hos MD,
anhängiggörs frågan om ett interimistiskt förbud genom särskild ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
anger endast befogenhetens ram. Därav följer alt förbudet kan tidsbegränsas
ytterligare. Självfallet måste en omprövning av beslutet ske så snart
omständigheterna föranleder därtill. Gäller beslutet ett ärende som ännu inle
av NO förts till MD, måste ombudsmannen i ett sådant läge genast anmäla
förhållandet till domstolen. Denna kan också självmant uppta saken till
prövning. Om domstolen vid avgörandet av själva saken icke förbjuder
företagsförvärvet, måste givelvis ett beslående inlerimisliskl beslut upphävas.
Förbjuds förvärvet måste ställning därvid tas också till frågan om det
interimistiska beslutets bestånd. Om MD vid avgörandet av huvudfrågan därvid
förordnar all näringsidkaren inte får fullfölja ett förvärv intill dess ärendet
slutligt har avgjorts, innebär delta all det interimistiska beslutet gäller
också under regeringens handläggning. På grund av föreskriften i 21 § sista
meningen kan efler del all beslutet underställts regeringen denna såväl meddela
ett interimistiskt förbud, där ett sådant inte gäller, som upphäva eller ändra
ett interimistiskt beslut av domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Normall
bör ett interimistiskt beslut om förbud meddelas först efter hörande av
parterna. Skulle av lidsskäl delta vara ogörligt måste beslutet snarast delges
vederbörande som därvid skall beredas tillfälle att yttra sig i frågan om förbudels
bestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrummet kan näringsidkaren förbjudas att fullfölja ett företagsförvärv. Frän
praktisk synpunkt är därvid att skilja mellan två situationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21 § 289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den första är del fråga endast om ett planerat förvärv. Ett förbud innebär här
att näringsidkaren varken får träffa eller verkställa ett visst förvärvsavtal.
I den andra situationen är läget det att ett sådant avlal redan har ingåtts.
Tekniskt sett kan ett förbud i delta läge te sig sakligt motiverat för att
hindra faktiska dispositioner för verkställigheten av detta avtal eller
omdisposilioner med stöd av förvärvarens rådighet över det förvärvade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrand får uppmärksammas bl. a. följande faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett interimistiskt beslut
kan behövas för att ge rådrum för alt överväga hur vissa länkbara skadliga
effekter skall kunna förhindras. Men del kan också vara så att ekonomiska
värden av stor betydelse sätts på spel om förvärvet fullbordas men sedermera
förbjuds. Det kan även på annat sätt bh svårt alt slutligt förbjuda förvärvet,
fastän så är befogal, om förvärvaren med stöd av sin rådighel över del
förvärvade vidtagit långtgående åtgärder för att integrera detta i sin
organisation. I dessa och liknande situationer kan det finnas ett starkt
sakligt behov av att ingripa med ett interimistiskt förbudsbeslut. Eljest kan
den situationen inträda att ett visst förvärv - som inte borde komma till stånd
på grand av dess skadliga verkan för exempelvis företag i ett annat säljled
och, ytterst, för konsumenterna - likväl fullföljs och efter fullbordat faktum
inte rimligen kan förbjudas just därför att det redan har skett och med hänsyn
tiU de ekonomiska konsekvenser ett förbud skulle medföra för parterna och
kanske också andra intressenter. Givetvis kan graden av svårigheter därvidlag
skifta starkt, beroende på vad företagsförvärvet omfattar. Del kan t. ex. vara
en påtaglig skillnad mellan att förbjuda ett förvärv av aktier i ett
konkurrerande företag och att förbjuda ett förvärv av en rörelse som
förvärvaren infogat i sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
det anförda får vägas behovet av säkerhet i omsättningen. Detta behov gör sig
gällande med särskild styrka när ett förvärv har fullbordats innan
förbudsfrågan har aktualiserats av NO. Det redan träffade avtalet kan innehåUa
verkställighetsföreskrifter och prestalionskrav m. m. Vidare kan avtalet
fömtsätta eller kräva visst handlande från förvärvarens eller säljarens sida
för att dessa skall kunna tiUgodose i sig ändamålsenliga krav av
företagsekonomisk art. Effekten av ett interimistiskt förbudsbeslul kan således
i fråga om fuUbordade förvärv i ett enskilt fall bli en mycket besvärande
osäkerhet för parterna. Också för tredje man - exempelvis leverantörer, kunder
eller finansiärer - låter det sig i vart fall teoretiskt sägas att problemen
kan bli stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Olägenheter
av detta slag behöver alls inte utmärka situationen alt ett företagsförvärv är
planerat. På ett tidigt stadium kan konsekvenserna av ett interimistiskt beslut
bli föga ingripande för parterna. Här får också erinras om att systemet för
kontroU av företagsförvärv utformats särskilt för att tillgodose det krav på
skyndsam handläggning som i allmänhet är motiverat. Men också på ett senare
stadium kan ett interimistiskt beslut mot ett planerat förvärv vara utan
påtagliga olägenheter för parterna. Även 19 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21 § 290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>här
kan lägel skifta beroende på bl. a. förvärvels beskaffenhet och graden av
organisatoriska förändringar som förvärvet aktualiserar. Här kan förutom annat
också planeringsfrågor komma in i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund får det från bl. a. rationella utgångspunkter allmänt sägas vara
starkt önskvärt att samhällsprövningen på detta område kommer in på ett så
tidigt stadium som möjligt. Del är därvidlag naturligt all företagen inrättar
sitt handlande efler förekomsten av förvärvskontrollen. Förvärv som kan beröra
gränsen för en dominerande ställning kan behöva underställas NO:s prövning
redan på planeringsstadiet. Oftast måste del vara i företagens eget intresse
att så sker. Reglerna om uppgiftsskyldighet har vidare en viktig roll för att
medverka till en tidig granskning. Särskilt bör därvidlag nämnas 27 §. Enligt
denna bestämmelse kan NO under vissa föratsättningar ålägga en näringsidkare
all göra anmälan innan denne sluter avtal om företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
här har anförts utgör bakgrunden till alt det som en förutsättning för ett
interimistiskt förbudsbeslul har ställts upp ett krav på synnerliga skäl.
Sakens beskaffenhet gör del uppenbarligen motiverat med särskild försiktighet
när del gäUer interimistiska förbud mot förelagsförvärv. Den lämnade
beskrivningen av vissa faktorer som måste uppmärksammas visar dock alt graden
av restriktivitet kan variera, beroende på vilken typ av förvärv del är fråga
om och på om förvärvet har fullbordats eller ej. Givetvis kan också
omständigheterna i övrigt starkt sktfta. Vad som alllid måste tillmätas vikt
är sannolikheten för att ett slutiigl förbudsbeslul meddelas i ärendet.
Detsamma gäller arten och graden av skadlig verkan som skulle kunna </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppkomma samt de praktiska
möjligheterna att förhindra denna verkan, </span><span style='font-family:Verdana'>om
förvärvet fullföljs. De negativa effekterna av företagsförvärvet måste alltså
bedömas kunna bh särskilt betydelsefulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omständighet som kan vinna beaktande vid prövningen av behovet av ett
interimistiskt beslut är alt del i allmänhet knappast synes vara i seriösa
förelags intresse alt driva ett planerat förvärv till fullbordan trots pågående
eller sannolik samhällsprövning. Företagsledningen måste ju värna om
aktieägarnas intressen. I ett sådant fall kan man inte bortse från möjligheten
av alt förvärvet trots aUl slutligt förbjuds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså en grannlaga uppgift som läggs på i första hand MD vid avvägningen av
de motstående intressena. Står särskilt viktiga konkurrenspolitiska intressen
på spel kan i ett enskilt fall detta komma att få en avgörande betydelse, om
inte konsekvenserna för parter och'andra ter sig orimliga e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
bör när så är påkallat och möjligt utforma sitt beslut så att däri anges vilka
åtgärder till fullföljd av förvärv som förbjuds. Behovet av detta torde göra
sig gällande särskilt i fråga om fullbordade förvärv. Här kan del bli
nödvändigt att precisera de dispositioner som f.n. är otUlålna. Del synes vara
sannolikt att förbudsbesluten får en inriktning på alt hindra förfaranden som
alltför starkt integrerar del förvärvade i förvärvarens verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24 § 291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
inlerimisliskl förbudsbeslul kan förenas med vite. Detta kan sällas till ett
myckel högl belopp. I övrigt hänvisas på denna punkt till vad som sägs i
anslutning till 10 och 30 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>22 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
ett förbud eller ett åläggande enligt 6 § eller ett beslut av regeringen
enligt 7 § meddelas, skall förvärvarens motpart i avtalet om förelagsförvärvet
ges tiUfälle all yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan regel är motiverad på grund av de konsekvenser ett förbud eller ett
åläggande kan ha för motparten. Det framstår inte som påkallat att närmare
reglera formerna för hörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>23 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
får inte meddela förbud eUer åläggande enligt 6 § senare än sex månader efler
det all ansökan har gjorts enligt 17 §. Denna frist kan domstolen förlänga, om
parterna i avtalet om företagsförvärvet samtycker till det eller om synnerliga
skäl föreligger. Förbud eller åläggande enligt 6 § får inle meddelas senare än
två år efler del att avtalet om förvärvet slöts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
marknadsdomstolen enligt 7 § har underställt regeringen sitt beslut, skall
regeringen besluta i ärendet senast tre månader därefter. Vad som sägs i första
stycket om förlängning av frist får därvid av regeringen tillämpas på
motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsens
innehåll har berörts i den allmänna motiveringen (3.3.4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till alt det ofta krävs skyndsamhel i handläggningen ställs här upp ett
krav på synnerliga skäl i de fall parterna inle är ense om en förlängning av
tiden enligt första stycket första meningen. Vissa faktorer som kan behöva
uppmärksammas har berörts i anslutning till 20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ligger i sakens natur att i fråga om de beslut som 23 § reglerar, spärregeln i
första stycket sista meningen får en särskild betydelse när del gäller
förlängning av frister som lagrummet upptar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>24 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut av marknadsdomstolen beträffande förbud eller åläggande enligt 3 §,
avslutande av förhandling enligt 4 eller 5 § eller tillstånd enligt 16 § utgör inte
hinder mot att samma fråga prövas på nytt, om ändrade förhållanden eller annat
särskilt skäl föreligger. Detsamma gäller ett beslut av
näringsfrihetsombudsmannen i fråga om föreläggande enligt 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
marknadsdomstolen har beslutat all ej ingripa mot ett företagsförvärv enligt
6§, får domstolen inle ompröva frågan annat än om näringsidkaren har lämnat
oriktig uppgtfl om föreliggande sakförhållanden av väsenfiig betydelse för
ställningstagandet i beslutet. Har regeringen vid tillämpning av 7§ beslutat
all inte fastställa ett beslut av domstolen, får regeringen ompröva frågan
endast under motsvarande förutsättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24 § 292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
regeringen med stöd av 7 § fastställt ett beslut av marknadsdomstolen om
förbud eller åläggande, får regeringen pröva frågan på nytt, om del finns
anledning ati upphäva eller mildra förbudet eller åläggandel därför alt detta
inle längre behövs eller ej längre är lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
det konkurrensrältsliga fältet har regler rörande omprövning av beslut en
särskild betydelse. Detta har berörts tidigare (3.1-2). I den allmänna
motiveringen (3.7.2.5 under rubriken Rättskraften) har i princip ställning
tagits för utredningens förslag till omprövningsregler såvhl gäller
konkurrensärenden i allmänhet. I fråga om företagsförvärv har utredningen
föreslagit särskilda regler, intagna i 3 kap. 12 § utredningens förslag till
konkurrensbegränsningslag (Bilaga 2). Dessa regler läggs i vissa delar till
grand också för departementsförslaget. Den ändrade uppläggning som detta förslag
har i förhållande till utredningens innebär dock aU justeringar måste göras
också i delta sammanhang. Bl. a. gäller del bibehållandet av ett
förhandlingsinslag saml MD:s befogenhet alt förbjuda ett förelagsförvärv. TUl
skiUnad mot utredningsförslaget förs i departementsförslaget de i
konkurrenslagen inrymda reglerna om omprövning samman i en bestämmelse,
nämligen den förevarande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I första stycket behandlas
marknadsdomstolens beslut i fråga om förbud eller åläggande enligt 3 §, beslut
som då avser konkurrensärenden i aUmänhet. Vidare tas med beslut i fråga om
avslutande av förhandling enligt 4 eller 5 §. I det sistnämnda faUet har
beslutet avsett ett företagsförvärvsärende. Samtiiga dessa faU inordnas under
samma ganska vida kriterier för omprövning. TiU samma grapp förs beslut i fråga
om föreläggande enligt Il § eUer tillstånd enligt 16 §. MD gör prövningen i
samtliga faU utom avseende 11 §, där NO är beslutsfattare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket regleras omprövning i den situationen att MD beslutat all inte
ingripa mot ett företagsförvärv enligt 6§ respektive att regeringen vid
tillämpning av 7 § beslutat alt inte fastställa ett förbud eller ett åläggande
som MD meddelat med slöd av 6§. Härvid gäller strängare krav för att en
omprövning skall få leda till skärpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutiigen
regleras, i tredje stycket, regeringens omprövning av sitt beslut att
fastställa ett beslut av MD om förbud eller åläggande enligt 6§. Omprövningen
får ske endast i mildrande riktning, inbegripet upphävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de materiella rekvisiten i 24 § ansluter i 25 § intagna handläggningsregler
avseende lalerält, frister och förberedande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
gäller vid tillämpning av 24 § att beslutsinstansens tidigare beslut skaU ha
inneburit att denna materiellt tagit ställning till den fråga som det begärs
omprövning av. Som ett exempel kan nämnas att regeringen prövat fråga om
fastställelse enligt 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket De fall som här regleras har angetts i den inledande kommentaren till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>24
§.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24 § 293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
uttryckssättet beslut beträffande förbud eller åläggande enligt 3 § markeras
att det tidigare beslutet kan under de i första stycket angivna
föratsätlningarna omprövas vare sig del inneburit bifall till eUer ogUlande av
den mot förelaget förda lalan. Motsvarande gäller beslut i fråga om avslutande
av förhandling enligt 4 eller 5 § eller om dispens enligt 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut i fråga om avslutande av förhandling enligt 4 eller 5 § kan ha inneburit
att MD med konstaterande av att den skadliga verkan har förhindrats avskrivit
ärendet från vidare handläggning. Det kan också förhålla sig bl. a. så att MD
har avslutat förhandlingen och därefter meddelat beslut i fråga om åtgärd
enligt 3 §. Till detta kommer besluten om dispens eller förbudsföreläggande m.
m., meddelade av MD respektive NO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den grapp fall som första stycket omfattar beskrivs de materiella kriterierna
för omprövning så att de angivna besluten inte utgör hinder mot att samma fråga
prövas på nytt, om ändrade förhållanden eUer annat särskilt skäl föreUgger. En
motsvarighet till denna föreskrift finns på marknadsföringsområdel. Självfallet
måste vid omprövningen noga vägas beaktansvärda intressen som kan stå mot
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett nytt beslut skall få meddelas i en tidigare prövad fråga fordras alltså
särskilt skäl. Det kan då röra sig om ändrade förhållanden av betydelse.
Exempelvis kan det finnas anledning all upphäva eller mildra ett förbud eller
ett åläggande. Men det kan också vara så all ett beslut behöver skärpas, kanske
därför att det har kommit fram att någon har lämnat oriktiga uppgifter vid den
tidigare prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omprövning i skärpande riktning torde ofta få ta sin utgångspunkt i
omständigheter som MD finner fog för all tillskriva svaranden i belastande
riktning. Som exempel kan las tillkommande förfaranden som vederbörande vidtar
eller att ett tidigare prövat förfarande i ljuset av tillkommande
omständigheter måste bedömas på annat sätt. Vidare kan konkurrens- och
stmklurförhållanden på en marknad förändras på ett sätt som har betydelse vid
tiUämpningen av konkurrenslagen. Man kan här alltså inle i rätts-kraflfrågan
dra paralleller liU vad som krävs från rättssäkerhetssynpunkt i fråga om
exempelvis ändring av lagakraftvunnen dom i brottmål. Jämförelsen bör i
stället mer gäUa förhållanden som regleras av vattenlagen (1918:523),
miljöskyddslagsttflningen och liknande rättsliga system. Därmed blir den
fortlöpande kontroll som konkurrenslagstiftningen kan ge stöd för principiellt
att bedöma mer som en av de allmänna betingelserna för näringsverksamhet och aUtså
något som får tas med i beräkningen vid drivandet av företag. SjälvfaUet måste
dock en ålerhåUsamhel iakttas vid omprövning i skärpande riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
anges till en början all, om MD beslutat alt ej ingripa mot ett förelagsförvärv
enligt 6§, domstolen inle får ompröva frågan annat än under en specieU
föratsättning. Denna regel är uppställd av rättssaker-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24 § 294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hetsskäl
och för att tiUgodose behovet av säkerhet i den allmänna omsättningen.
Givelvis kan till följd av spärregeln ett eljest motiverat förbud mot ett visst
förvärv komma att vara uteslutet. Hänsynen till de nyss berörda intressena har
dock genom föreskrtften i andra stycket första meningen getts företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
uttrycket ompröva frågan ligger till en början att förbud eller åläggande
enligt 6 § inte kan komma ifråga. Åtgärd enligt 3 § kan dock komma upp på nytt.
Därvid gäller första stycket. Vidare gäller spärren inle t. ex. den situationen
att MD har avskrivit ett ärende därför alt parten har anmäh alt frågan om
förvärvet har förfallit av ett eller annat skäl. Skulle den som varit part i
ett pä sådant sätt avslutat ärende framdeles i alla fall göra samma förvärv
eller planera ett sådant möter aUtså inle hinder mot ny prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Spärregeln
gäUer mot omprövning av samma förvärv och inle mot prövning av ett förvärv som
kan sägas vara nytt i den bemärkelsen alt del har gjorts annorlunda än det
tidigare i avseenden av betydelse. Härvid får beaktas alt vad
förvärvskontrollen tar sikte på är bedömningen huravida övergången av viss till
omfattningen preciserad och beskriven äganderätt bör stoppas för att förhindra
skadlig verkan i anslutning till marknadsdominans. Sker därefter eller
planeras en övergång av äganderätt som på väsentliga punkter har en annan
omfattning än den förut prövade, behöver spärregeln inte utgöra hinder. I sak
kan del ju röra sig om en nyprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningen
för en skärpning enligt andra stycket av ett tidigare beslut är att
näringsidkaren har lämnat oriktig uppgift om föreliggande sakförhåUanden av
väsentUg betydelse för ställningstagandet i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
krävs i princip all sakuppgiften klart skulle ha haft en sådan betydelse.
Spärren medger dock omprövning endast då del varit fråga om uppgifter rörande
föreliggande sakförhållanden, dvs. oriklighelen skall i detta avseende ha
förelegal vid lidpunkten för det tidigare beslutet och ha avsett faktiska
uppgifter. Söm ett exempel kan nämnas en helt oriktig uppgift om marknadsandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiften
skall ha avsett sakförhållanden av väsentUg betydelse för ställningstagandet.
Av detta följer att ett ärende kan omprövas endast när del görs gällande att
del meddelade beslutet skulle ha haft annat innehåll och annat slut, om den
riktiga uppgiften hade funnits som underlag. Har felaktigheter förekommit som dock
inte motiverar en skärpning saknas anledning för NO att begära omprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
hänsyn till den rättssäkerhet som måste gälla för den mot vilken
förvärvskontrollen är inriktad krävs att de orikliga uppgifterna har lämnats av
näringsidkaren, dvs. den som gjort förvärvet och mot vilken talan nu riktas.
Oriktigheter som andra är all lasta för ger i princip inte stöd för omprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket sista meningen gäller alt, om regeringen vid tillämpning av 7 §
beslutat att inte fastställa ett beslut av domstolen, regeringen får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25 § 295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ompröva
frågan endast under motsvarande förutsättning. Vad som tidigare har uttalats
rörande MD:s omprövning enligt andra stycket får därmed motsvarande
tillämpning på regeringens omprövning av sill tidigare beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
är det fråga om att anledning finns att upphäva eller mildra ett förbud eller
åläggande som regeringen fastställt enligt 7 §, därför alt det inte längre
behövs eller ej längre är lämpligt. Anledning saknas att mer utförligt gå in på
själva ändringsgranden. Skälen till att mildring bedöms befogad kan vara
mångahanda, bl. a. att marknadssUuationen har förändrats. Men det kan också
vara så alt ändringen påkallas av en omständighet som förelåg vid den första
förvärvsprövningen men som då inte blev beaktad eller som till följd av
efterkommande händelser fått annan betydelse m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutiigen
bör anmärkas att spärregeln i 23 § första stycket sista meningen gäller också
i omprövningssituationer men endast i fråga om MD:s förbudsbeslut. Under
föratsättning av att denna frist iakttagits finns inle hinder mot att
regeringen med ändring av sitt tidigare beslut fastställer MD:s förbudsbeslut
även om tvåårsfristen då har löpt ut. Del torde få antas all sådana situationer
inte uppstår i praktiken. För all också formeUl säkerställa att ett förvärv
inte bryts upp lång tid efteråt finns i 25 § särskild tidsspärr för omprövning
enligt 24 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>25
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om marknadsdomstolens eller regeringens omprövning enligt 24 § görs hos domstolen
av näringsfrihetsombudsmannen eller den mot vilken ett beslut om förbud eller
åläggande riktar sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om omprövning enligt 24 § andra stycket skall göras senast inom ett år efler
meddelandet av marknadsdomstolens beslut eller, om fastställdseprövning skett
enligt 7§, regeringens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Före
regeringens omprövning enligt 24 § andra eller tredje stycket skall domstolen
göra en förberedande prövning av förutsättningarna för ändring. Om utgången av
denna skall domstolen göra anmälan till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har berörts innehåller paragrafen regler om taleräll, frister och
förberedande åtgärder i fråga om omprövning enligt 24 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
första stycket följer att NO kan föra lalan om såväl skärpning som mildring av
ett tidigare beslut. Åtskillnad görs inte mellan konkurrensärenden i allmänhet
samt ärenden rörande förelagsförvärv. Skulle teoretiskt i ett sällsynt faU
annan i del föregående ärendet ha utnyttjat subsidiär talerätt enligt 17 §
andra stycket andra meningen och skulle därtill denne vilja få till stånd
omprövning enligt 24 §, kan vederbörande begära NO:s medverkan till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
ges i första stycket talerätt ät den mot vilken ett beslut om förbud eller
åläggande riktar sig. Härvid kan del gälla såväl förbud eUer åläggande enligt 3
§ som ingripanden av den art som anges i 6§.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25 § 296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
första stycket framgår ytterhgare all också en ansökan om regeringens
omprövning görs hos domstolen. Skälet är den förberedande prövning MD skall
göra enligt tredje stycket. Oberoende av om ansökningen är ställd till
regeringen eller ej skall domstolen på grund av 24 och 25 §§ uppta den till
sådan prövning. Ett ärende anhängiggörs därmed hos MD. Till regeringen förs
saken först när domstolen gör anmälan enligt tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I andra
stycket anges tidsgränser i fråga om ansökan om skärpning av ett tidigare
beslut. De har berörts i anslutning till 24 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
tredje stycket följer alt, före regeringens omprövning enligt 24 § andra eller
tredje stycket, MD skall göra en förberedande prövning av förutsättningarna för
ändring. Härav följer all denna prövning avser såväl skärpningsfall som
mildringssilualioner. I den allmänna motiveringen har berörts (3.3.4.3) värdet
av att ha ett judicieUt inslag i ett system för kontroll av företagsförvärv.
Uttalandena därvidlag är vägande också i fråga om den här aktuella förberedande
prövningen och utgör alltså motiveringen för denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förberedande prövningen går ut på att pröva förutsättningarna för ändring av
del tidigare beslutet. Prövningen får en räckvidd som i första hand framgår av
24 § och kommentarerna tUl den. När omständigheterna motiverar detta kan
prövningen komma att omfatta del föregående ärendet i sin helhet saml de
nytillkommande omständigheterna. MD:s värdering skaU mynna ut i ett
ställningslagande i frågan om förutsättningarna för ändring. En malerieU
bedömning måste därvid föreligga som täcker förekomsten av exempelvis en sådan
oriktig uppgift som avses i 24 § andra stycket saml, i ett sådant fall,
oriktighetens inverkan på den värdering som legal till grand för utgången i det
föregående ärendet. Finner MD en äiidring motiverad i det slut, vartill den
tidigare instansen har kommit, bör så anges och vad ändringen skulle gå ut på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket sista meningen skall domstolen göra anmälan tUl regeringen om
utgången av den förberedande prövningen. MD har alltså att, när handläggningen
är klar, besluta en sådan anmälan. Beslutet har inte någon rättsverkan utan
utgör ett underlag för regeringens bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafen gäller inte någon tidsfrist under handläggningen av omprövningsfall.
Dessa torde komma all bli ytterst sällsynta i fråga om skärpning. SärskUda
föreskrifter därvidlag skulle endast komplicera regelsystemet. Helt naluriigt
måste i fråga om handläggningsliden beaktas om brådska råder av hänsyn till
parterna eller andra. Vidare får beaktas alt tvåårsfristen i 23 § första
stycket sista meningen är absolut när del gäller MD. Vid en omprövning i det
läge som beskrivs i 24 § andra stycket första meningen kan förbud mot förvärvet
alltså inle meddelas senare än två år efler det all avtal om företagsförvärvet
slöts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27 § 297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>26 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela föreskrifter rörande skyldighet för den som gör företagsförvärv att
lämna sådana uppgifter om förvärvet som behövs för prövning enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
avser normgivning i fråga om uppgiftsskyldighel. Syftet med föreskrifter av en
sådan art är att ge en överblick över koncentra-tionstendenseraa inom
näringslivet, där en sådan behövs därför att myndigheterna inte på lämpUgl
sätt har tillgång till uppgifter om dessa eller av andra skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§ har karaktär av en fullmakt. Det ligger i sakens natur att denna kan
utnyttjas helt eller delvis inom den givna ramen. Med slöd av lagrammet kan sålunda
exempelvis föreskrivas uppgiftsskyldighet i fråga om vissa nyttigheter eller
vissa företagsförvärv eller beträffande vissa sektorer eller branscher inom
näringslivet. Befogenheten bör utnyttjas med en viss försiktighet när del
gäller uppgiftsskyldighel som inträder ulan anmodan. En alltför vidsträckt
avfattning av regler rörande sådan skyldighet torde få undvikas med hänsyn till
att begreppet företagsförvärv av naturliga skäl måste inrymma även andelar i
företag saml också delar av rörelser. Såvitt nu är i fråga bör därför
bestämmelser som utfärdas med slöd av 26 § riktas in på mer angelägna
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
givna bemyndigandet utnyttjas genom att i första hand regeringen
förordningsvägen anger vilka uppgifter som skall lämnas regelmässigt eller efter
anmodan och till vem. Skyldigheten enligt 26 § är begränsad till förvärv som
har skett. Uppgifternas beskaffenhet kan variera men kravet är att de skall
behövas för prövning enligt konkurrenslagen, dvs. vara av betydelse mot
bakgrand av lagens regler. Inom bemyndigandets ram ligger att regeringen kan
föreskriva bötespåföljd vid överträdelse av utfärdade föreskrifter samt vidare
att regeringen har befogenhet alt förordna om vitessanklion med avseende på
enskilda fall, där uppgift enligt föreskrifterna avkrävs genom anmodan eller
liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>27 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihelsombudsmannen
kan, om del behövs för prövning enligt denna lag och särskilda skäl föreligger,
ålägga en viss näringsidkare att göra anmälan innan denne sluter avtal om
företagsförvärv. En sådan anmälningsskyldighet skall gälla för viss tid, högst
ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
bildar en ram inom vilken åläggandel kan begränsas till alt gälla exempelvis
vissa slags företagsförvärv eller förvärv av vissa speciella företag,
individualiserade eller med särskUd verksamhetsinriktning m.m. I fråga om
rekvisitet "behövs för prövning enligt denna lag" hänvisas tiU 26 §.
Heh naluriigt får bestämmelsen sin främsta inriktning på förelag som kan komma
att bli dominerande på sin marknad eller förslärka denna ställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28 § 298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ny
tid kan sällas ut av NO. Samma lidsbegränsning gäller därvid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
åläggande kan enligt 30 § förenas med vite, om det finns skäl till detta.
Skulle ett åläggande, som ej är kopplat med vite, inle följas kan ett nytt
åläggande, som är förenat med vite, utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>28
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen
får ålägga näringsidkare att tillhandahålla uppgift, handling eUer annat som
behövs i ärende enligt denna lag. Även i ärende om tillsyn över att ett förbud
eller ett åläggande enligt lagen åtlyds får ombudsmannen besluta om motsvarande
skyldighet för den som avses med förbudet eller åläggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
skyldighet kan näringsfrihetsombudsmannen ålägga också annan än den som anges
i första stycket, om del behövs för kontroU eller fullständigande av vad som
skaU fullgöras enligt första stycket och del är nödvändigt på grund av
särskilda förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett ärende som har underställts regeringens prövning enligt 7§ får chefen för
handelsdepartementet ålägga skyldighet enligt första stycket första meningen
eller andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket avses med ärende enligt denna lag ärenden om tillämpning av
bestämmelse i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
för näringsidkare - varmed avses den näringsidkare vars åtgärd är föremål för
prövning i ärendet - alt lämna ut visst material inträder efter åläggande av
NO. Självfallet kan NO sälla ut viss frist inom vilken skyldigheten skall
fullgöras. Om åläggandet ej efterkommes kan vite föreläggas enligt 30 §, liksom
är fallet beträffande 27 §. Härvidlag hänvisas tUl kommentaren till sistnämnda
bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åläggandel
får avse uppgift, handUng eller annat. NO kan alltså i ett ärende kräva in
vissa upplysningar. Därtill kan det gälla visst skriftligt material, exempelvis
avtal, korrespondens, affärsböcker, prislistor m. m. Ibland kan NO behöva
tillgång också till annat, såsom exempelvis varu-prov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
begränsning i fråga om uppgtflsskyldighetens omfattning sker genom kravet på
att åläggandet skall avse material som behövs. Av delta följer all materialet
måste ha relevans för den prövning som är i fråga. Vidare får inte krävas in
mer uppgifter m. m. än som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av denna och övriga föreskrifter i 26-28 § bör givetvis beaktas
att skyldighet att yttra sig e. d. enligt aUmänna principer inle bör åläggas
någon i fråga om omständighet, vars yppande skulle röjaatl vederbörande har
begått brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket lar sikte på det behov som kan komma upp av alt kontrollera
eller fullständiga materialet i ett ärende. Därvid kan det vara fråga om
exempelvis kunder eller leverantörer. I likhet med vad som gäller enligt
uppgiftsskyldighetslagen är uppgiflsskyldighelens omfattning här densamma som
för part. Däremot gäller, som framgår av ordalagen, att en större
restriktivitet skall tillämpas i fråga om dem som nu avses.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30 § 299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i tredje stycket innebär att också sedan ett ärende har förts liU
regeringen uppgifter kan inhämtas. Har regeringen faslslälll ett förbud
ankommer det däremot på NO att utöva tillsynsfunktionen och att därvid med stöd
av 28 § första stycket andra meningen infordra del material som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>29 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanslutning av näringsidkare likställs i denna lag med näringsidkare. Ett
beslut av en sådan sammanslutning likställs med en överenskom-mefse eller ett
gemensamt förfarande som avses i 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har berörts i anslutning till bl. a. 14 §. En sammanslutning av näringsidkare
behöver inle i sig bedriva näringsverksamhet. Genom förevarande bestämmelse
bhr dock sammanslutningen, t. ex. en branschförening, som sådan all bedöma som
näringsidkare i lagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare likställs ett
beslut av en sådan sammanslutning med en överenskommelse eUer ett gemensamt
förfarande. Nämnda uttryck har kommenterats i bl. a. avsnitt 3.4.2.4.
Bestämmelsen tar i denna del sikte på del vanliga förfarandet att näringsidkare
samarbetar inom en förening i stället för all endast träffa en separat
överenskommelse. Denna kan exempelvis komma att skrivas in i stadgarna eller
andra regler som föreningen beslutar om. Bl. a. vid tillämpningen av
förbudsbeslämmdserna i 13 och 14 §§ kan då till följd av förevarande
bestämmelse ett föreningsbeslul bedömas som otillåtet. Del nu sagda gäller
oberoende av om en förening är en sken- eller proformaanordning, tillkommen för
all söka kringgå ett förbud eller inte, saml utan hänsyn tUl föreningens
arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>30 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åläggande
som avses i 27 eller 28 § kan förenas med vite, om det finns skäl till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsättande
av vite bör inte ske som en rutin, om inte brådska regelmässigt råder i fråga
om en viss typ av ärenden. Så torde ofta vara fallet i ärenden som rör prövning
av förelagsförvärv, med tanke på de snäva lidsfrister som gäller beträffande
sådan prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
visst minsta eller högsta belopp har inte angetts till ledning för bestämmandet
av vitet. Detta hänger samman med alt del allmännas intresse av att
uppgiftsskyldighel fullgörs i lid i vissa situationer kan vara betydande,
särskilt i fråga om förvärvsprövningen. Faslän vilels storlek alltså bör kunna
växla inom ganska vida gränser måste dock beaktas att del här gäller
processuella åtgärder. Dessa har normalt givetvis mindre vikt än den som måste
tillmätas slutliga beslut om förbud eller åläggande enligt lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35 § 300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgtftsskyldighet enligt denna lag innebär inte
förpliktelse alt röja yrkeshemlighet av teknisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande föreskrift finns i lagen (1970:417) om
marknadsdomstol m. m. och uppgiftsskyldighetslagen. Del kan här vara fråga om
exempelvis maskinell anordning eUer framställningsprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag får inle
betungas onödigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna föreskrift speglar visserligen inte mer än vad som
får anses följa av aUmänna principer. Likväl är del av värde all en uttrycklig
erinran görs om detta, i likhet med vad som är förhållandel i vissa andra
lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen och marknadsdomstolen får av
myndighet, som avses i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighel rörande pris-
och konkurrensförhållanden, begära biträde för utredning i frågor som kan vara
av betydelse för prövning enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NO har visserligen möjlighet all med slöd av 27 och 28 §§
själv fordra in uppgifter. Även i fortsättningen finns det dock behov av
bestämmelsen, som motsvarar 25 § KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU böter eUer fängelse högst ett år döms den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligen
bryter mot 13 § 1 eller 14 § första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot 13 § 2 eller 14 § tredje stycket eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i övrigt
uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriklig uppgift vid fullgörandet av
anmälnings- eller annan uppgiftsskyldighet enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifterna har kommenterats i avsnitt 3.4.6. De
överensstämmer i huvudsak med utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsbalkens regler om medverkan till brott kommer ulan
särskild föreskrift att vara analogiskt tillämpliga i fråga om här avsedda
gärningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är gärning som avses i 34 § att anse som ringa, skaU inle
dömas till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En gärning kan vara alt bedöma som ringa exempelvis när en
oaktsamhet är mer obetydlig. Men också när oaklsamheten är framträdande kan så
vara fallet. En oriktig uppgift kan ju t. ex. gälla ett sakförhållande ulan
större betydelse i ärendet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39 § 301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>36 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
brott som avses i 34 § 1 all anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid bedömande av om
brottet är grovt skaU särskUt beaktas om det har utgjort ett led i en
organiserad, omfattande samverkan eller i en upprepad brottslighet eller har
medfört betydande skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
innehåll har berörts i avsnitt 3.4.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>37 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
gärning som omfattas av ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid
vite med slöd av denna lag döms inte till ansvar enligt 34 eUer 36 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
tar sikte på den situationen att en åtgärd, som innefattar överträdelse av
förbud eller åläggande vid vite enligt lagen, också utgör ett brott enligt
samma lag. Vilesfördäggandet och slraffregeln bygger då på samma grand. 1 så
fall bör inte mer än en av påföljderna dömas ut. Härvid bör vitet ges
företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dock är bestämmelsen
tillämplig bara på det fallet att viss åtgärd är straffbar enligt denna lag. Är
den belagd med straff enligt annan författning, gäller bestämmelsen inte.
Detta kan, om straffansvaret har dömts ut, tänkas ge anledning till jämkning av
ett försuttet vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>38 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om utdömande av vite som förelagts med slöd av denna lag förs vid tingsrätt av
allmän åklagare. Sådan talan får väckas endast efler anmälan eller medgivande
av näringsfrihetsombudsmannen eller, i fråga om vite som marknadsdomstolen har
ålagt på lalan av annan, av denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
bestämmelsen får NO avgörandet över om det är påkallat att vite som han, MD
eller regeringen har förelagt bör dömas ut. Enda undantaget gäller, som följer
av bestämmelsen, det fall alt annan än NO har ansökt om prövning. Har i sådant
fall förbud eller åläggande kopplats med vite krävs anmälan eUer medgivande av
sökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>39 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
åtal för brott mot denna lag får väckas endast efter anmälan eUer medgivande av
näringsfrihetsombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO,
som centralt har överblicken över verksamhetsfältet, har genom denna föreskrift
möjlighet alt välja mellan de olika handlingsvägar lagen ger utrymme för. Bland
annat kan komma i fråga alt NO går fram med stöd av missbruksbestämmelsen i 2 §
i stället för att välja att låta saken gå tiU åtalsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
som anger hur NO bör förfara i fråga om åtalsanmälan eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40 § 302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtalsmedgivande
saknas i lagen. Detta får NO pröva efter mer fria grunder. Allmänt gäller att
ingripanden bör komma till stånd när det är angelägel. Därmed är inle säkert
att detta skall ske just ålalsvägen. Kan ett ingripande med stöd av 2 § bedömas
tillräckligt och påkallat synes detta ofta vara att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är visserligen åklagaren som fattar beslut om åtal. Han är alltså inte skyldig
alt rätta sig efler NO:s önskemål om att åtal skall väckas. I' allmänhet bör
det dock finnas grand för att godta ombudsmannens bedömning såvitt gäller
frågan om huruvida visst förfarande kan påslås strida mot konkurrenslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>40 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
näringsfrihetsombudsmannens beslut enligt 11, 12, 17, 20, 25, 33, 38 eller 39 §
får talan inle föras. Ej heller får lalan föras mot beslut enligt 28 § tredje
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
enligt 27 § eller 28 § första eller andra stycket får, om beslutet är förenat
med vite, överklagas hos kammarrätten genom besvär. Beslutet skall dock gälla
omedelbart, om inte annat bestäms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förevarande paragraf finns bestämmelser om rätlen all föra lalan mot beslut som
inte fallas av marknadsdomstolen eller regeringen enligt den föreslagna
lagstiftningen. Domstolens beslut, mot vUka talan inle kan föras, vinner laga
kraft omedelbart, om inte beslutet för att bli gällande fordrar regeringens
fastställelse enligt 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket anges de beslut mot vilka lalan inte skall få föras. Del gäller
bl. a. beslut av näringsfrihetsombudsmannen rörande förbuds-, sälj-och rätlelseförelägganden
(11 §). Vidare gäUer det framställning tiU regeringen rörande internationell
överenskommelse (12 §) samt olika typer av ansökningar om åtgärder och
ingripanden ävensom vissa slag av anmälningar (17, 25, 33 samt 38 och 39 §§).
Någon besvärsmöjlighel har inte heller ansetts böra förekomma när ombudsmannen
fattar beslut om att inleda undersökning av ett företagsförvärv eller all lämna
förvärvet ulan åtgärd (20 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslut varigenom näringsidkare eller annan åläggs olika former av uppgiftsskyldighel
(27 och 28 §§) har del ansetts naturligast alt besvärsla-lan får föras hos
kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreskrivs i paragrafen att beslut enhgt 27 § eUer 28 § första eller andra
stycket skall gälla omedelbart, om inte annat bestäms. Upp-giflsinsamlandet kan
avse utredning i ärenden om förvärvsprövning. Regeln är föranledd av de
särskilda kraven på snabb handläggning av sådana ärenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41 § 303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>41
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i denna lag tillämpas inte på överenskommelse mellan arbetsgivare och
arbetstagare angående arbetslön eller andra arbetsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har kommenterats i avsnittet 3.6.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en särskild övergångsbestämmelse anges alt genom lagen upphävs lagen (1953:603)
om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Vidare
sägs att åtgärd som har vidtagits med tillämpning av sistnämnda lag gäller som
om motsvarande bestämmelse i den nya lagen hade tUlämpals. Detta innebär bl. a.
att meddelade dispenser alltjämt gäller. Slutligen anges att tillstånd enligt
16 § kan prövas före lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådels yttrande inhämtas över förslaget till konkurrenslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemstäUan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82; 165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av utredningens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konkurrenspolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom
näringslivet - konkurrensbegränsningslagen (KBL) - bygger på grundtanken att
fri konkurrens och fri näringsulövning har övervägande positiva verkningar
genom att bidra till effektivitet och utvecklingsförmåga inom näringslivet.
Utredningen anser all det också i framtiden måste vara en av uppgifterna för
konkurrenspolitiken alt söka la till vara de positiva följder som konkurrens
kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under framför allt de
sista årtiondena har näringslivet - både i Sverige och utomlands - utvecklats
mot större företagsenheter. Drivkraften har oftast varit krav på högre
effektivitet öch i många fall också en hårdare konkurrens från utlandet.
Utvecklingen mot större koncentration har möjliggjort en betydande
produktionsökning, samtidigt som utrymmet för konkurrens har minskat. Därtill
har strukturomvandlingen skapat åtskilliga problem som bl. a. har all göra med
sysselsättningen och fördelningen av välfärden mellan olika grupper av
befolkningen och olika delar av landet. Utredningen anser därför att frågan
huruvida en fortsatt koncentration är att förorda i vår ekonomi inte kan
besvaras allmängiltigt. Delta måste i stället prövas för varje särskild marknad
efler de föratsättningar som där råder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrenspolitikens
uppgift blir därför också att se till alt de positiva följder som koncentration
kan medföra från allmän synpunkt las tillvara, samtidigt som negativa följder
vid långtgående eller total koncentration eller till följd av
konkurrensbegränsningar i övrigt motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad som nu har sagts
omfattar konkurrenspolitik i vid mening, dvs. alla de åtgärder inom framförallt
del närings- och konsumenlpoUtiska fältet som har betydelse från
konkurrenssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
egentliga konkurrenspolitiken - alltså åtgärder mot konkurrensbegränsningar -
bör även framdeles i princip vara inriktad på att förhindra sådana följder av
konkurrensbegränsning inom näringslivet som är olämpliga från allmän synpunkt.
Frågan huravida viss konkurrensbegränsning är olämplig eller ej måste bedömas
inte bara med utgångspunkt i önskemålet att främja en effektiv, fungerande
konkurrens. Också den ekonomiska politiken i övrigt måste beaktas och vägas in
vid en samlad bedömning. </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>20 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrens
är således inte ett mål i sig utan bör ses tillsammans med andra medel inom
närings- och konsumentpolitiken. Utredningen har översiktligt granskal olika
grenar av denna politik - främst sysselsättnings- och regionalpolitik,
industripolitik, handelspolitik, prispolitik, konsumentpolitik och offentlig
upphandling - från konkurrenssynpunkt och funnit all samordningen mellan
konkurrenspolitiken och annan närings- och konsumentpolitik bör förbättras.
Därför förordas utökat samarbete mellan de myndigheter som svarar för de olika
delarna av detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på del svenska näringslivets starka koncentration anser utredningen alt
även i fortsättningen en effektiv prisövervakning bör ske. Härigenom kan
monopolprissättning och andra negativa effekter av koncentration spåras och
motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ny
konkurrensbegränsningslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser del uppenbart alt särskild lagstiftning alltjämt krävs mot olämpliga
följder av konkurrensbegränsningar inom näringslivet. För all främja ett
marknadssystem som så långt möjligt tjänar allmänna intressen bör enligt
utredningen den nuvarande lagstiftningen skärpas och kompletteras med ett
syslem för kontroll av företagskoncenlration. Utredningen föreslår att reglerna
samlas i en ny konkurrensbegränsningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensbegränsningar
i allmänhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
det område som KBL nu läcker föreslår utredningen följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lagiekniska konstruktionen i KBL med dels ett antal straffijelagda förbud mot
vissa specifika typer av generellt skadliga konkurrensbegränsningar, dels en
generalklausul som täcker också övriga konkurrensbegränsningar som medför
skadlig verkan, behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagens tillämpningsområde blir något vidare än KBL:s genom att
bestämmelserna avser bl. a. också överiålelse och upplåtelse av fast egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
s. k. bruttoprisförbudet, dvs. förbud mot att en säljare t. ex. anger ett pris
som återförsäljare inte lår underskrida när de vidareförsäljer varor, behålls i
princip oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
andra förbudet i den nuvarande lagen riktar sig mot all företagare avtalar om
att samverkan skall äga ram mellan olika företagare innan någon av dem lämnar
anbud, det s. k. anbudskartellförbudet. Detta förbud utvidgas enligt
utredningens förslag och görs mera effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
erfarenheter som har vunnits vid tillämpningen av den nuvarande bestämmelsen
ger - som också tidigare byggkonkurrensutredningen (i SOU 1972:40) har funnit -
belägg för alt även samråd ulan föregående överenskommelse bör förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreslagna förbudet innebär alt näringsidkare inte får ingå eller tillämpa
avtal eller eljest samverka eller samråda med annan näringsidkare om all 1)
någon skall avslå från alt avge anbud, 2) viss anbudsgivare skall avge högre
anbud än annan eller 3) samarbete eljest skall förekomma vid anbudsgivning i
fråga om bestämmandel av anbudssummä eller betalningsvillkor. Inte heller lår
näringsidkare eljest söka förmå annan näringsidkare till sådan åtgärd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
förbudet undantas sådant förfarande som avseratt flera näringsidkare skall gå
samman för samfälld prestation med gemensamt anbud eller i den formen att någon
av dem medverkar som underieveranlör till anbudsgivare. När anbudsgivare har deltagit
i förfarande som är förbjudet, men som tillåts enligt undanlaget, skall han
vara skyldig att skriftligen underrätta beställaren om förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår två nya straffbelagda förbud, ett priskartellförbud och ett
marknadsdelningsförbud.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Priskartellförbudet har
utformats så att näringsidkare förbjuds att ingå eller tillämpa avlal eller på
annat sätt samverka eller samråda med annan näringsidkare i samma säljled om
bestämmandet av pris eller rabatt, som skall tillämpas vid försäljning av vara
eller tillhandahållande av tjänst eller annan nyttighet inom landet.
Näringsidkare (år inte heller söka förmå annan näringsidkare till sådant
förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
från förbudet är samarbete om endast vägledande pris. En föratsättning för
sådant undantag är dock alt samarbetet redovisas genom uppgift till myndighet
som avses i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhåUanden eller anges öppet på annat sätt. Därmed förbjuds också
dolt samarbete när del gäller vägledande priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytteriigare
undanlag finns från förbudet. Bland annat förbjuds inte att fiera förelag
säljer genom en gemensam säljorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
gäller förbudet inte förfarande som endast i mindre mån kan begränsa
konkurrensen, dvs. vad man skulle kunna kalla bagaidlkarieller. Förfaranden som
utgör ett led i kommissionsförsäljning eller som har sin grund i upplåtelse av
immateriell egendom är likaså undantagna från förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdelningsförbudei
avser förbud mot horisontella kvoterings-, områdes- och kunduppdelningskarteller.
Samma undantag görs som i fråga om priskarteller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i nuvarande lag en möjlighet till dispens från förbjudna förfaranden.
Utredningen föreslår en ny dispensregel som avser samtliga förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sanktionen
mot de fyra förbuden föreslås bli straff i form av böter eller fängelse i högst
ett år. I ringa fall skall inte dömas till straff, medan för grova brott skall
kunna följa fängelse i högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande generalklausulen i KBL innebär att marknadsdomstolen (MD) i ett
enskilt fall kan pröva om konkurrensbegränsning har skadlig verkan. Är så
fallet skall domstolen genom förhandling söka undanröja denna verkan.
Misslyckas detta återstår bara - bortsett från säljvägransfall -för domstolen
all göra anmälan till regeringen. Förhandhngsprincipen innebär all den
näringsidkare som framkallar skadlig verkan av konkurrensbegränsning måste
medverka frivilligt om sådan verkan skall kunna undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslåratt MD i stället skall kunna förbjuda näringsidkare att tillämpa visst
avtal eller avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande förfarande eller
ålägga näringsidkaren att tillhandahålla viss vara, tjänst eller annan
nyttighet på villkor som motsvarar vad han erbjuder andra näringsidkare.
Förbud eller åläggande kan förenas med vite. Domstolen skall också i vissa fall
som berörs i del följande överiämna ärendet till regeringen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår således att förhandlingsprincipen när del gäller MD:s handläggning av
konkurrensbegränsningsärenden ersätts av ett syslem med vilessanktionerade
förbud och ålägganden. Liksom hittills skall dock näringsfrihelsombudsmannen
(NO) innan ett ärende förs till MD normall söka genom förhandlingar med berörda
förelag få till stånd en uppgörelse som innebär att skadlig verkan undanröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
främsta skälet för den föreslagna ändringen är tidsaspekten. Det nuvarande
systemet blir tidskrävande genom uppdelningen i olika handläggningsskeden.
Till delta kommer att ytteriigare tidsspillan läll uppkommer i sådana fall där
den som föranleder skadlig verkan har intresse av all fördröja handläggningen.
Avsaknaden av möjligheter till snabba och effektiva tvångsingripanden har
ibland inneburit alt vissa företag har varit obenägna att uppta förhandlingar
med NO eller inle medverkat i de undersökningar som NO har företagit på det
sätt och med den skyndsamhel som har varit önskvärd. Utredningen anser vidare
att snabba och effektiva ingripanden ökargenomslagskrafien av de
konkurrensvårdande myndigheternas bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och med att förhandlingsskedet i MD försvinner kan del ibland uppstå behov av
s. k. mdlandom. Härmed avses i delta fall ätt domstolen i första hand lar
ställning till huravida näringsidkare föranleder skadlig verkan av
konkurrensbegränsning. Först senare tas ställning till frågan på vilket sätt
denna verkan skall undanröjas. Utredningen föreslår att lagen (1970:417) om
marknadsdomstol m. m. ändras så all MD kan, om part begär del, ta upp
skadlighetsfrågan till särskild prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytteriigare
bestämmelser i syfte att fä till stånd en snabbare handläggning av
konkurrensbegränsningsärenden föreslås. MD ges sålunda möjlighet att om
särskilda skäl föranleder det - när det gäller förbud eller åläggande enligt
generalklausulen och dispens från de straffbelagda förbuden - meddela
interimistiska beslut, dvs. beslut för liden till dess slutligt beslut
föreligger. Vidare ges NO möjlighet till förbudsföreläggande eller
leveransföreläggande i fall som inle är av större vikt. Om näringsidkare
godkänner ett sådant föreläggande gäller det som förbud eller åläggande som har
meddelats av MD enligt generalklausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har bibehållit del för ingripande enligt generalklausulen grundläggande
begreppet skadlig verkan. Ett tillägg har gjorts, nämligen all vid bedömning av
om skadlig verkan föreligger särskild hänsyn skall las till konsumenternas
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns i nuvarande KBL möjlighet till prisingrepp enligt generalklausulen. Om
förhandlingssystemet inte leder till resultat kan i sista hand regeringen under
vissa förulsätlningar förordna om visst högsta pris. Utredningen har övervägt
om man kan slopa denna möjlighet all ingripa mot priser med hjälp av KBL och
helt överföra denna funktion till allmänna prisregleringslagen (1956:236).
Utredningen anser emellertid alt ett sådant överförande skulle innebära en
väsentlig ändring av prisregleringslagens syften och principiella uppbyggnad.
Monopolislisk prissättning utgör en form av missbruk av marknadsdominerande
ställning, vilket principiellt faller inom konkurrenslagstiftningens ram.
Utredningen anser därför att ingripande mot monopolislisk prissättning
alltjämt måste kunna ske också enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör beslutanderätten när det gäller prisföreskrifler också i
fortsättningen förbehållas regeringen. Del föreslås sålunda all MD skall till
regeringen överiämna sådana ärenden, där den skadliga verkan innebär att visst
pris med hänsyn till kostnaderna och övriga omständigheter är oskäligt högl, om
MD finner alt den skadliga verkan inte kan förhindras med sådant förbud eller
åläggande som generalklausulen medger. Regeringen kan enligt utredningens
förslag ålägga näringsidkaren att under viss tid, längst ett år, inte
överskrida visst högsta pris. Åläggandet kan förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ytteriigare en typ av skadliga konkurrensbegränsningar föreslår utredningen att
MD skall överiämna ärendet till regeringen. Det gäller ingrepp mot
ägarstrukturen vid dominerande ställning på marknaden, i syfte alt återställa
friare konkurrensförhållanden. Denna fråga behandlas närmare efter del all
utredningens förslag till prövning av företagsförvärv har presenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya generalklausulen innebär liksom den nuvarande att konkurrensmyndighelerna
kan ingripa endast mot konkurrensbegränsningar med verkan inom landet.
Utredningen föreslår en bestämmelse som gör del möjligt alt i vissa fall
ingripa mot konkurrensbegränsningar med utlandsverkan. En sådan regel finns
också i nu gällande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KontroU
av företagskoncentration</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Koncentrationen
i näringslivet kan vara en direkt följd av konkurrensen -svaga förelag slås ut
- eller bero på all förelag eller dess ägare förvärvar andra förelag.
Utredningen anser all företagsförvärv oftast medför positiva verkningar för
samhället, genom t. ex. förbättrad effektivitet, rationellare
mark-nadssiraklur, möjlighet till snabbare teknisk utveckUng och bättre konkurrensförmåga
gentemot bl. a. utlandet. Om del sammanslagna förelaget ökar sin styrka i
förhållande till en mäktig konkurrent kan dessutom konkurrenssituationen på
marknaden förbättras. Å andra sidan medför förvärv ibland olika ölägenheter för
samhället. Utredningen föreslår därför regler för prövning av förelagsförvärv.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ölägenheter
i samband med företagsförvärv kan vara av olika slag. De olägenheter från
allmän synpunkt som förslaget i första hand tar sikte på är olämpliga
konkurrensbegränsningar, en från industripolitisk synpunkt icke önskvärd
stmkturomvandling, en koncentration av ägandet som på sikt kan omöjliggöra ett
decentraliserat ekonomiskt syslem, negativa verkningar på sysselsättningen
eller andra nackdelar för anställda och kommuner samt nackdelar för
konsumenterna, t. ex: i form av försämrad service.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget kan
företagsförvärv, där del förvärvade företaget har en viss minsta storlek,
prövas. Regeringen kan ingripa mot förvärvet med förbud • eller åläggande, om
del behövs för alt förhindra sådan olägenhet som är av väsentlig betydelse från
allmän synpunkt. Utredningen anser att del måste vara regeringen som fattar
dessa beslut. Skälen för detta är bl. a. alt besluten innebär politisk
avvägning mellan olika intressen och alt i den förhandlingsverksamhel som kan
föregå besluten regeringen bör vara del bedömande organet. Härigenom åstadkoms
en samordning med annan närings- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumentpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
av företag avser övergången av äganderätten till ett förelag från en ägare till
en annan. Förvärvet kan avse alla aktierna i ett företag eller hela den
verksamhet som företaget bedriver men också en del därav. Sålunda omfattar prövningen
förvärv av rörelse eller del av rörelse, av andel i handelsbolag och av aktier
i aktiebolag saml vidare förvärv genom fusioner mellan aktiebolag eller mellan
ekonomiska föreningar. Beträffande aktieförvärv har prövningsområdet
avgränsats så alt förvärv prövas endast om de leder till ett innehav av minst
10 procent av det totala aktiekapitalet eller röstetalet för aktiebolag som
noteras på fondbörsen och av minst 20 procent för övriga bolag. Både när det
gäller förvärv av andel i handelsbolag och aktie i aktiebolag förutsätts att
ingripande skall komma i fråga endast när förvärvaren genom förvärvet får ett
kontrollerande inflytande i det förvärvade företaget. Sådant inflytande anses
föreligga när förvärvaren kan bestämma innehållet i principbeslut om företagets
ledning och framlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantagna
från prövningen är enligt förslaget förvärv inom en koncern, nyemissioner som i
princip innebär oförändrade ägarförhållanden samt, i vissa fall, utbyte av
fordran enligt skuldbrev mot aktie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själva
prövningen innebär enligt förslaget en vägning av för- och nackdelar från
allmän synpunkt. Vid bedömningen skall särskilt beaktas hur förvärvet kan
påverka:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. prisbildningen,
effektiviteten inom näringslivet och annans näringsutöv<br>
ning saml ägarkoncentrationen inom näringslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sysselsättningen samt berörda
arbetstagares och kommuners intressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>konsumenternas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen skall också beaktas ägarnas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har nämnts faller förvärv av förelag under en viss storiek utanför
prövningsområdet. Prövning sker sålunda endast om del företag eller den
verksamhet som förvärvet avser har sysselsatt i genomsnitt minst 50
arbetstagare, eller omsatt minst 10 miljoner kronor, eller haft tillgångar om
sammanlagt minst 20 miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisatoriskt
föreslås all prövningen sker i två steg. NO svarar för en förberedande
prövning. Han skall därvid sortera ut de fall som kan medföra sådan olägenhet
av förvärvet som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt och överlämna
dessa fall till regeringen. Beträffande övriga förvärv kan NO besluta att
förvärvet skall lämnas utan åtgärd. Vissa fall skall dock alltid lämnas till
regeringen, nämligen om förvärvet har särskilt stor omfattning eller kan
medföra betydande olägenhet för allmänt intresse eller om andra särskilda skäl
föreUgger, t. ex. att det är av vikt att handläggningen sker snabbt. NO skall
när det av tidsskäl inte är omöjligt inhämta det material och de synpunkter som
man inom andra berörda fackmyndigheter, främst statens pris- och kariellnämnd
(SPK) och slatens industriverk (SIND), vill lämna. För delta bör NO ge en
redovisning i del yttrande till regeringen som skall följa ett beslut om
överiämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
inleds genom all anmälan av förvärv eller planerat sådant görs till NO. Berörda
parter har rätt all genom frivillig anmälan sälta igång prövningsförfarandel.
Om part inte har gjort anmälan kan NO ålägga part i avtal om förvärvet att
anmäla delta inom viss lid. Sådant åläggande får inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>meddelas
senare än två år från del avlal om förvärvet slöts. NO kan även - om särskilda
skäl föreligger - ålägga viss juridisk eller fysisk person alt göra anmälan,
innan förvärv sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
föreslås få högst två månader på sig för sin prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
i regeringskansliet av förvärvsprövningsärenden föresläs ske i en permanent
interdepartemental beredningsgrupp med företrädare från olika berörda
departement. Till beredningsgruppen knyts ett fast sekretariat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett ärende har överiämnats till regeringen kan denna, efter att ha hört
parterna i avtal om förvärvet, antingen förbjuda förvärvet, om det vid en
samlad bedömning anses kunna medföra övervägande olägenheter av väsentlig
betydelse från allmän synpunkt, eller vid vite meddela förvärvare förbud eller
åläggande för viss lid eller tills vidare, om del behövs för alt förhindra
sådan olägenhet av förvärvet som är av väsentlig betydelse från allmän
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbjudna
förvärv blir ogiltiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens bedömning kan antas att förbud mot förvärv blir sällsynta i
praktiken. Om ett förbud synes bli aktuellt är det dessutom troligt alt
parterna avslår från planerna på förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
eller åläggande för all förhindra olägenhet av förvärvet kan avse t. ex.
konkurrens-, konsument-, sysselsättnings- eller regionalpolitiskt betingade
villkor. Enligt allmänna principer får sådana förbud eller ålägganden inle
göras mer omfattande och betungande än som är nödvändigt för deras ändamål. De
får inte heller sträcka sig utöver vad som är rimligt sett i förhållande till
de ekonomiska resurser som förvärvaren har, den handlingsfrihet han besitter
och den praktiska möjlighet som finns att efterkomma förbudet eller åläggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
skall meddela sitt beslut inom sex månader. Denna tidsfrist -liksom NO:s - kan
föriängas med samtycke av parterna i förvärvet. En föriängning av regeringens
prövningstid är också möjlig om del är oundgängligen nödvändigt för utredning
av ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett förvärv har kommit under prövning föreslås regeringen kunna, om särskilda
skäl föranleder del, meddela ett interimistiskt förbud för parterna att
fullfölja förvärvet medan prövningen pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
som skall prövas enligt lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten all
förvärva fast egendom m. m. eller lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i
rätlen alt sluta svenskt handelsbolag m. m. undantas från den föreslagna
prövningen. Dessa lagar torde ge utrymme för all beakta samma synpunkter som de
utredningen har föreslagit bör beaktas vid prövningen av förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om koncentration inom näringslivet kan bli aktuella också utan förelagsförvärv.
Som tidigare har nämnts föreslår utredningen att ingrepp mot ägarstrukturen vid
dominerande ställning på marknaden under vissa föratsättningar skall bli
möjliga. Enligt gällande rätt Hr inle förhandling enligt generalklausulen i KBL
gå ut på alt undanröja vad som är en ofullkomlighet i näringslivets siraklur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dominanssituation behöver inte medföra skadlig verkan. Effektivitetsvinster
kan uppnås vid ökad stordrift och koncentration. Till detta kommer all Sverige
internationellt sett har en liten. hemmamarknad. Den som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dominerar
en viss svensk marknad kan vara mindre betydande på den internationella
marknaden. Faktisk eller länkbar imporlkonkurrens minskar också utrymmet för
all uppnå en dominerande ställning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
utredningen föreslår möjlighet till strukturingripande sker det därför att en
marknadsdominerande ställning kan länkas medföra långtgående ölägenheter från
allmän synpunkt. Marknadsdominans som medför skadlig verkan kan utgöra en mer
allvariig form av konkurrensbegränsning än en sådan som sker i form av
exempelvis samverkan mellan konkurrenter. Med gällande regler kan endast vissa
missbruk av den dominerande ställningen förhindras, t. ex. ett för högt pris.
Själva konkurrensbegränsningen som sådan - den dominerande ställningen - kommer
man dock inle ål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utgår emellertid från alt situationer där strukturingrepp kan komma i fråga
blir ytterst få. Regeln för sådana ingrepp har därför utformats som en
undantagsregel, avsedd all tillgripas endast i myckel viktiga fall närde
normala metoderna inte är tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens förslag prövar MD med stöd av generalklausulen sådan
konkurrensbegränsning som marknadsdominans innebär. Finner MD all
marknadsdominans medför skadlig verkan och att denna verkan inte kan förhindras
med förbud eller åläggande som generalklausulen medger, skall MD överiämna
ärendet med eget yttrande till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har enligt förslaget två möjligheter, om den bedömer att skadlig verkan av den
dominerande ställningen föreligger. För det första kan regeringen ge sådant
åläggande om visst högsta pris som har behandlats i samband med
generalklausulen. För del andra kan den vid vite ålägga näringsidkare eller
ägare till toretag att sälja ut aktier, andelar i handelsbolag, rörelse eller
del av rörelse. Åläggande av del sist nämnda slaget får dock meddelas endast om
del är av synneriig betydelse med hänsyn till allmänt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vissa nya regler om uppgiftsskyldighel i konkurrensbegränsningsärenden
och när del gäller förelagsförvärv. De nya reglerna ingår i utredningens
förslag till ny konkurrensbegränsningslag. 1 anslutning härtill föreslåsen viss
ändring i lagen (1956:245)om uppgiftsskyldighel rörande pris-och konkurrensförhåUanden.
Ändringen innebär att uppgiftsskyldigheten skall gälla också i fråga om bl. a.
fast egendom. Detta medför att kretsen uppgiftsskyldiga vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare nya regler om tystnadsplikt för den som hos myndighet har tagit
befattning med konkurrensbegränsningsärende. Denna tystnadsplikt utsträcks när
det gäller förvärvsprövningsärenden också utanför myndigheterna till sådana
persöner som har tagit del av vad som har förekommit vid handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
av företagsförvärv skall enligt utredningen ges in till NO. Med hänsyn härtill
har utredningen funnit det vara naluriigt alt NO också för register
över.företagsförvärv.Sådant register har tidigare förts av SPK
(fusions-registret).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
organisatoriska konsekvenserna av utredningens förslag blir en
perso-nalförslärkning hos NO-ämbetet och i regeringskansliet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Konkurrensbegränsningslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
kap. Inledande bestämmelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Denna lag har till ändamål
att förhindra sådana följder av konkurrensbegränsning inom näringslivet som är
olämpliga från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-family:Verdana'>kap. Skadliga och
otillåtna konkurrensbegränsningar Förhindrande av skadlig verkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Föranleder näringsidkare skadlig verkan inom landet av konkurrensbe<br>
gränsning, kan marknadsdomstolen för alt förhindra sådan verkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbjuda näringsidkaren att
tillämpa visst avtal eller avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande
förfarande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ålägga näringsidkaren alt
tillhandahålla annan näringsidkare viss vara, tjänst eller annan nyttighet på
villkor som motsvarar vad han erbjuder andra näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolen
kan även överiämna ärendet till regeringen enligt 2 eller 3 S.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensbegränsning har
skadlig verkan då den, på ett sätt som är olämpligt från allmän synpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påverkar prisbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hämmar effektiviteten inom
näringslivet eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>försvårar eller hindrar annans
näringsulövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid bedömningen skall
särskild hänsyn lagas till konsumenternas intressen. 1 fråga om prövning av
förelagsförvärv gäller 3 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Innebär skadlig verkan ati. visst pris med hänsyn till kostnaderna och<br>
övriga omständigheter är oskäligt högt, skall marknadsdomstolen, om den<br>
finner sådan verkan ej kunna förhindras med förbud eller åläggande enligt<br>
1 S, överiämna ärendet med eget yttrande till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bedömer regeringen sådant
fall föreligga som avses i första stycket, kan regeringen ålägga näringsidkaren
alt under viss lid, längst ett år,ej överskrida visst högsta pris.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Föranledes skadlig verkan av viss näringsidkare, som har en domine<br>
rande ställning på marknaden för en vara, tjänst eller annan nyttighet, eller
av<br>
fiera näringsidkare, som sammanhålles av gemensamma ägarintressen och<br>
har sådan ställning, skall marknadsdomstolen, om den finner sådan verkan ej<br>
kunna förhindras med förbud eller åläggande enligt 1 S, överlämna ärendet<br>
med eget yttrande till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömer
regeringen sådant fall föreligga som avses i första stycket, kan regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>meddela åläggande enligt 2 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ålägga näringsidkare, som nämns
i första stycket, eller annan, som har där avsett ägarintresse, alt inom sex
månader eller den längre lid som regeringen bestämmer avhända sig aktier, andel
i handelsbolag, rörelse eller del av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åläggande enligt 2 (år
dock meddelas endast om det är av synnerlig betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Förbud eller åläggande enligt
1-3 ij kan förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om del påkallas av hänsyn
till internationell överenskommelse, kan regeringen, efter framställning av
näringsfrihelsombudsmannen, besluta all prövning enligt 1 S i visst fall (år
ske också i fråga om konkurrensbegränsning med verkan utomlands. I sådant fall
skall konkurrensbegränsningen anses ha skadlig verkan, om den strider mot
överenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Straffbelagda
konkurrensbegränsningar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:164.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>\ Bruttoprisförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Näringsidkare lår ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>söka förmå annan näringsidkare i senare säljled att
vid försäljning av vara inom landet ej gå under visst pris,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>till ledning för prissättningen i senare säljled
inom landet ange visst pris för vara utan att del framgår alt priset (år sättas
lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av första stycket skall med försäljning av vara jämställas
uthyrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Priskartellförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Näringsidkare lår ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. ingå
eller tillämpa avtal eller eljest samverka eller samråda med annan<br>
näringsidkare i samma säljled om bestämmandel av pris eller rabatt, som<br>
skall tillämpas vid försäljning av vara inom landet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. eljest
söka förmå annan näringsidkare i samma säljled ati på visst sätt<br>
bestämma pris eller rabatt, som näringsidkaren skall tillämpa vid sådan<br>
försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid tillämpning av första
stycket skall med försäljning av vara jämställas tillhandahållande av tjänst
eller annan nyttighet. Första stycket gäller ej, om det förfarande som är i
fråga . 1. avser samarbete om pris eller rabatt som endast är vägledande, under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsättning
all samarbetet redovisas genom uppgift till myndighet som avses i lagen
(1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden
eller anges öppet på annat sätt, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
har sin grund i alt fiera näringsidkare tillhandahåller vara, tjänst eller
annan nyttighet genom särskild juridisk person eller eljest gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdelningsförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Näringsidkare får ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ingå eller tillämpa avtal eller
eljest samverka eller samråda med annan näringsidkare i samma säljled om
delning av tillverkning eller försäljning av vara inom landet i kvoter eller på
geografisk grund eller i fråga om kunder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>eljest söka förmå annan
näringsidkare i samma säljled till sådan delning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av första stycket skall med försäljning av vara jämställas
tillhandahållande av tjänst eller annan nyttighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anbudskartellförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Näringsidkare får ej ingå eller tillämpa avtal eller eljest samverka eller<br>
samråda med annan näringsidkare om all vid anbudsförfarande som avser<br>
tillhandahållande av vara, tjänst eller annan nyttighet inom landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>någon skall avstå från alt avge
anbud,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>viss anbudsgivare skall avge
högre anbud än annan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>samarbete eljest skall
förekomma vid anbudsgivning i fråga om bestämmandet av anbudssumma eller
betalningsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ej
heller (år näringsidkare eljest söka förmå annan näringsidkare till sådan
åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller ej förfarande som avser alt fiera näringsidkare skall gå samman
för samfälld prestation med gemensamt anbud eller i den formen att någon av dem
medverkar som underieveranlör till anbudsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
anbudsgivare deltagit i förfarande som avses i första stycket men som är
tillåtet enligt andra stycket,skall han senast när han avger anbud skriftligen
lämna uppgift om detta förhållande till den som har infordrat anbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Undantag
från forbuden i 6-9 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Förbuden i 6-9 SS gäller ej i fråga om ett förfarande som ett koncern<br>
företag tillämpar i förhållande till ett annat företag inom samma koncern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ej
heller gäller förbuden i 7-8 §§ i fråga om ett förfarande som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>endast i mindre mån kan
begränsa konkurrensen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>utgör ett led i åtagande alt för annans räkning
sälja vara eller tillhandahålla tjänst eller annan nyttighet eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>har sin grund i upplåtelse av
immateriell egendom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dispens
från förbuden i 6-9 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Marknadsdomstolen kan meddela näringsidkare tillstånd för viss tid eller
tills vidare till förfarande som är förbjudet enligt 6-9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
enligt första stycket lår lämnas endast i fråga om förfarande som kan antagas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>främja effektiva
konkurrensförhållanden på marknaden för viss vara, tjänst eller annan
nyttighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>på annat sätt bidraga till
effektivitet inom näringslivet eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vara till fördel för annat
allmänt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
(Ir dock ej begränsa konkurrensen mer än som är nödvändigt och får ej heller i
övrigt framstå som olämpligt från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handläggningsregler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Marknadsdomstolen handlägger ärende enligt detta kapitel efter ansö<br>
kan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ansökan som avser prövning
enligt 1 !j göres av näringsfrihelsombudsmannen. Beslutar ombudsmannen för
visst fall all ej göra ansökan, (år ansökan göras av sammanslutning av
konsumenter, löntagare eller näringsidkare eller av näringsidkare som beröres
av konkurrensbegränsningen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut i fråga om förbud
eller åläggande enligt 1, 2 eller 3 j utgör ej hinder all samma fråga prövas på
nytt, när ändrade förhållanden eller annat särskilt skäl föranleder del.
Delsamma gäller beslut i fråga om tillstånd enligt 115.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om särskilda skäl föranleder
det, kan marknadsdomstolen för liden till dess slutligt beslut föreligger
besluta i fråga om förbud eller åläggande enligt 1 S eller tillstånd enligt 11
S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förbudsföreläggande
och leveransföreläggande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Fråga om förbud eller åläggande enligt I >; (år i fall som ej är av större<br>
vikt prövas av näringsfrihelsombudsmannen genom förbudsföreläggande<br>
eller leveransföreläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudsföreläggande
innebär alt näringsidkare, som antages ha föranlett sådan skadlig verkan av
konkurrensbegränsning som avses i 1 S, till godkännande omedelbart eller inom
viss lid vid vite förelägges förbud att tillämpa visst avtal, avtalsvillkor
eller annat konkurrensbegränsande förfarande. Leveransföreläggande innebär att
näringsidkaren i samma ordning vid vite ålägges att till annan näringsidkare
tillhandahålla viss vara, tjänst eller annan nyttighet på villkor som motsvarar
vad han erbjuder andra näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
föreläggande godkänts, gäller det som förbud eller åläggande som har meddelats
av marknadsdomstolen enligt 1 ij. Godkännande som sker sedan den i
föreläggandet utsatta liden har gått till ända är dock utan verkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. Prövning av företagsförvärv Ingripanden mot företagsförvärv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Om företag som driver verksamhet inom landet förvärvas mot vederiag,<br>
kan regeringen ingripa mot förvärvet med förbud eller åläggande enligt vad<br>
som anges i detta kapitel för all förhindra sådan olägenhet av förvärvet som är<br>
av väsentlig betydelse från allmän svnounkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövning huruvida ingripande bör ske, skall särskilt beaktas hur förvärvet kan
påverka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>prisbildningen, effektiviteten
inom näringslivet och annans näringsutövning samt ägarkoncentrationen inom
näringslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sysselsättningen saml berörda
arbetstagares och kommuners intressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>konsumenternas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen skall också beaktas ägarnas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Vid tillämpning av detta kapitel likställes med förvärv av företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärv av rörelse eller del av
rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fusion enligt 14 kap.
aktiebolagslagen (1975:1385),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärv av andel i
handelsbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärv av aktier i aktiebolag,
dock ej förvärv till aktiefond enligt akiiefondslagen (1974:931) eller förvärv
avseende andel i sådan fond, om förvärvaren före förvärvet ej har mer än
hälften av rösterna för samtliga aktier i bolaget men har eller genom förvärvet
får så många aktier att hans andel av aktiekapitalet eller av röstetalet för
samtliga aktier i bolaget uppgår till minst</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>10 procent i fråga om bolag,
vars aktier noteras på fondbörs eller på lista utgiven av sammanslutning av
svenska fondkommissionärer, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>20 procent i fråga om andra
bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
skall vid tillämpning av detta kapitel med förvärv av företag mot vederiag
likställas fusion enligt 96 i; lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning huruvida procentgräns enligt första stycket 4 a) eller b) har
uppnåtts skal) medräknas de aktier som tillhör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förelag som ingår i samma
koncern som förvärvaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>annat företag över vilket förvärvaren eller företag
som nyss har nämnts har ett bestämmande infiytande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>förvärvarens make, barn, föräldrarellersyskon
ellerjuridisk person över vilken sådan fysisk person har ett bestämmande
inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
prövas ej enligt delta kapitel, om del sker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inom samma koncern,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>på grund av nyemission, där ett bolags aktieägare
har företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till del antal aktier de
förat äger, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>enligt vad som föreskrives i 3 kap. 3!; eller 5
kap. aktiebolagslagen (1975:1385) om lösningsrätt beträffande aktie eller
utbyte av fordran enligt konvertibelt skuldebrev mot aktie eller utövande av optionsrätt
enligt skuldebrev till nyteckning av aktie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Detta kapitel är tillämpligt endast om under del senast gångna räken<br>
skapsåret före del avlal om förvärvet slöts del förelag eller den rörelse eller
del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
rörelse som förvärvet avser, eller vid fusion någon av parterna, tillsammans
med dotterföretag har inom landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sysselsatt i genomsnitt minst
50 arbetstagare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>omsatt minst 10 miljoner kronor
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>haft tillgångar om sammanlagt
minjt 20 miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som föreskrives i första stycket skall i fall som avses i 2 § första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 eller 4 gälla det
företag i vilket andel eller aktie förvärvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
av förvärv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Förvärv av förelag eller
planerat sådant förvärv kan för prövning anmälas till
näringsfrihelsombudsmannen av part i avlal om förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har avlal om förvärv av
förelag slutits men ej anmälts enligt 4 §, kan näringsfrihetsombudsmannen
ålägga part i avtalet alt anmäla förvärvet inom viss lid. Sådant åläggande (år
ej meddelas senare än två år från del avlal om förvärvet slöts. Åläggande kan
förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen
kan även, om särskilda skäl föreligger, ålägga viss juridisk eller fysisk
person vid vite alt göra anmälan, innan avtal slutes om förvärv av företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Anmälan enligt 4 eller 5 § skall vara skriftlig och åtföljas av de uppgifter<br>
som föreskrives av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,<br>
näringsfrihetsombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannens
prövning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Näringsfrihelsombudsmannen skall senast inom två månader efter del<br>
alt anmälan har gjorts besluta antingen att förvärvet skall lämnas utan åtgärd<br>
eller att ärendet skall överlämnas till regeringen. Denna tidsfrist kan
föriängas<br>
med samtycke av parterna i avtal om förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överlämnande enligt första
stycket skall alltid ske när förvärvet har särskilt stor omfattning eller kan
medföra betydande olägenhet för allmänt intresse eller eljest särskilda skäl
föreligger. Innan beslut fattas, bör ombudsmannen ge
arbetstagarorganisationerna i berörda förelag lilllalle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ombudsmannen
kan fatta beslut som avses i första stycket även i fråga om förvärv som ej har
anmälts, om åläggande alt anmäla förvärvet icke har fullgjorts inom föreskriven
lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överiämnas
ärende till regeringen, skall ombudsmannen bifoga eget yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
prövning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Har ärende överiämnats till regeringen enligt 7 § kan regeringen, efler<br>
hörande av parterna i avlal om förvärvet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. förbjuda förvärvet, om
del vid en samlad bedömning anses kunna medföra övervägande ölägenheter av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt, och meddela åläggande som behövs för
att säkerställa efieriev-naden av förbudet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
meddela förvärvaren förbud eller åläggande att gälla för viss tid eller tills
vidare, om det behövs för att förhindra sådan olägenhet av förvärvet som är av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
eller åläggande enligt 2 kan även meddelas juridisk person som förvärvet avser,
efler del att denne har hörts i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
enligt första stycket I lår ej meddelas, om förvärv av aktier har skett på
fondbörs eller eljest genom fondkommissionär. 1 sådant fall kan regeringen i
stället ålägga förvärvaren att avhända sig aktierna inom sex månader eller den
längre lid som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbud
eller åläggande enligt första eller andra stycket kan förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeringen ej ingriper mot förvärvet, skall regeringen besluta all förvärvet
skall lämnas ulan åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Sedan näringsfrihelsombudsmannen har överlämnat ärende, skall rege<br>
ringen meddela beslut inom sex månader. Denna tidsfrist kan föriängas med<br>
samtycke av parterna i avtal om förvärvet eller då del är oundgängligen<br>
nödvändigt för utredning av ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Förvärv som har förbjudits är ogiltigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Interimistiskt
beslut m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har förvärv kommit under
prövning, kan regeringen, om särskilda skäl föranleder del, på framställning av
näringsfrihetsombudsmannen vid vite förbjuda parterna att fullfölja avtal om
förvärvet medan prövningen pågår. Har ärende överiämnats till regeringen enligt
7 §, kan sådant förbud meddelas även utan framställning av ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Förvärv som har lämnats utan
åtgärd enligt 7 Jj första stycket eller som har prövats av regeringen enligt 8
S kan ej på nytt prövas enligt detta kapitel annat än om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. part
i avlal om förvärvet har lämnat oriktiga uppgifter i hänseende som<br>
är av vikt för prövningen eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. anledning
finns all upphäva eller mildra förbud eller åläggande enligt<br>
8 !;, därför att det ej längre är behövligt eller lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
verkställer förnyad prövning enligt första stycket 1 efler anmälan av
näringsfrihelsombudsmannen och enligt första stycket 2 efler ansökan av den mot
vilken förbudet eller åläggandel har riktats. Ombudsmannens anmälan skall ske
senast inom ett år efter del all beslutet enligt 7 § första stycket respektive
8 i; meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
kap. Uppgiftsskyldighet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet
avseende 2 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Näringsidkare skall på anmodan av näringsfrihelsombudsmannen tillhandahålla
uppgift, handling eller annat som behövs i ärende om tillämpning av 2 kap. 1,11
eller 13 ii. Motsvarande skyldighet åvilar i ärende om tillsyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>över
att förbud eller åläggande enligt 2 kap. åtlydes den som avses med förbudet
eller åläggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet
avseende 3 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ 1 fråga om sådant förvärv som avses i 3 kap. 1
eller 2 S skall förvärvare på anmodan av näringsfrihetsombudsmannen lämna de
uppgifter som föreskrives av regeringen eller, efter regeringens förordnande,
ombudsmannen. Därvid gäller i fråga om förvärv av aktier ej de i 3 kap. 2 §
första stycket 4 angivna begränsningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Part i avtal om förvärv som
avses i 3 kap. 1 eller 2 i; samt näringsidkare som eljest beröres av förvärvet
skall på anmodan av näringsfrihelsombudsmannen tillhandahålla uppgift,
handling eller annat som behövs i ärende om tillämpning av 3 kap. Motsvarande
skyldighet åvilar i ärende om tillsyn över alt förbud eller åläggande enligt 3
kap. åtlydes den som avses med förbudet eller åläggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ 1 ärende som har överiämnats
till regeringen enligt 3 kap. 7 § föreligger skyldighet enligt 3 § första
meningen även efter anmodan av chefen för handelsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kontroll
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§
Även annan än som avses i 1-3 §*} har motsvarande skyldighet som anges i 1-4
§!;, om del är nödvändigt på grund av särskilda förhållanden och behövs för
kontroU eller fullständigande av vad som skall fullgöras enligt 1-4 !;§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Registrering
av företagsförvärv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Över företagsförvärv, om vilka uppgift lämnas enligt detta kapitel eller
näringsfrihelsombudsmannen eljest får kännedom, skall ombudsmannen i
erforderiig omfattning föra register (förelagsförvärvsregisler).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§
Anmodan enligt 3S första meningen eller 4 5.kan förenas med vite. Detsamma
gäller sådan anmodan enligt 5 § som avser kontroll eller fullständigande av vad
som skall fullgöras enligt 3 !; första meningen eller 4S.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efterkommes ej annan
anmodan enligt detta kapitel, (år näringsfrihelsombudsmannen förelägga den
uppgiflsskyldige all fullgöra sin skyldighet vid vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppgiftsskyldighel enligt
detta kapitel innebär ej skyldighet all röja yrkeshemlighet av teknisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid tillämpning av delta
kapitel skall iakttagas alt den som är uppgiftsskyldig ej betungas onödigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Näringsfrihelsombudsmannen och marknadsdomstolen lår av myndighet, som avses
i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden, begära biträde för utredning i fråga som kan vara av
betydelse för prövning enligt 2 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Straff, besvär och övriga bestämmelser Straff m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Till böter eller fängelse i högst ett är dömes den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppsåtligen bryter mot 2 kap. 6
S första stycket 1, 7 S första stycket, 8 S första stycket eller 9 S första
stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 2 kap. 6 S första stycket 2 eller 9 S tredje stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppsåtligen eller av oaktsamhet
lämnar oriklig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighel enligt 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ringa fall dömes ej till straff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Är brott som avses i 1 !; första stycket 1 all anse som grovt, dömes till<br>
fängelse i högst två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om det har utgjort
ett led i en organiserad, förbjuden samverkan eller i en upprepad brottslighet
eller medfört betydande skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För gärning som omfattas av
sådant förbud eller åläggande eller sådan anmodan som har meddelats vid vite
enligt 2-3 kap. dömes ej til! ansvar enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Talan om utdömande av vite
enligt denna lag föres vid allmän domstol av åklagare. Sådan talan får väckas
endast efler anmälan eller medgivande av näringsfrihelsombudsmannen eller, i
fråga om vite som avses i 2 kap. 4 Ij, av annan som hos marknadsdomstolen har
ansökt om prövning enligt 2 kap. 1 5;.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
åtal för brott mot denna lag får väckas endast efler anmälan eller medgivande
av ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Besvär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Mot näringsfrihelsombudsmannens beslut enligt 4 S eller enligt 2 kap.<br>
eller 3 kap. 5 i; första stycket, 7 S eller 12 i; andra stycket får lalan ej
föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot ombudsmannens beslut om anmodan alt fullgöra skyldighet enligt 4 kap. 1
eller 5 ii eller om vite enligt 4 kap. 7 ij föres i ärende avseende 2 kap. hos
kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot annat beslut av ombudsmannen enligt 3 eller 4 kap. föres hos regeringen
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ombudsmannens
beslut om anmodan eller vite som avses i 4 kap. 7 i; första stycket länder till
efterrättelse omedelbart, om ej annorlunda förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Den som hos myndighet har tagit befattning med ärende enligt denna lag får ej
obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet
elleraffärsförhållande. Detsamma gällerannan som har fått laga del av vad som
har förekommit vid handläggning av ärende enligt 3 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§
I denna lag likställes med näringsidkare sammanslutning av näringsidkare och
med samverkan eller samråd beslut av sammanslutning av näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ Vad i denna lag sägs tillämpas ej på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>överenskommelse mellan arbetsgivare och
arbetstagare angående arbetslön eller andra arbetsvillkor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>förvärv som skall prövas enligt lagen (1916:156) om
vissa inskränkningar i rätten all förvärva fast egendom m. m. eller lagen
(1968:557)om vissa inskränkningar i rätten all sluta svenskt handelsbolag m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagen upphäves lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av
konkurrensbegränsning inom näringslivet. Åtgärd som har vidtagits med
tillämpning av sistnämnda lag gäller som om motsvarande bestämmelse i den nya
lagen hade tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1970:417) om marlnadsdomstol</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all 12 § skall upphöra all gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
alt rubrikerna närmast före 12 § och 16 § skall utgå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att i 1 och 20 §§ orden "lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av
konkurrensbegränsning inom näringslivet" skall bytas ut mot
"konkurrensbegränsningslagen (0000:000)",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all 13-16 och 19 §§ saml rabriken närmast före 13 § skall ha nedan angivna
lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all i lagen skall införas en ny bestämmelse, 15 a §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>323</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
i ärenden om marknadsföring och oskäliga avtalsvillkor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om förbud eller åläggande enligt 2-A §§ marknadsföringslagen (1975:1418)
eller 1 § lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor göres
skriftligen. Av ansökningen skall framgå de skäl på vilka ansökningen gmndas
och den utredning sökanden åberopar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
som avses i 2 kap. 12 § konkurrensbegränsningslagen (0000:000) göres
skriftligen. Detsamma gäller ansökan om förbud eller åläggande enligt 2-4 §§
marknadsföringslagen (1975:1418) dier I § lagen (1971:112) om förbud mot
oskäliga avtalsvillkor. Av ansökningen skall framgå de skäl på vilka
ansökningen grundas och den utredning sökanden åberopar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=390 height=48>
<tr>
<td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sökande. Före
sammanträde kan muntlig eller skriftlig förberedelse äga ram i den
utsträckning domstolen bestämmer.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sökanden
och hans motpart skall beredas tilirälle alt vid sammanträde inför
marknadsdomstolen lägga fram sina synpunkter och förebringa den utredning de
vill åberopa. Till sådant sammanträde skall konsumentombudsmannen kallas, även
om han ej är sökande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sökanden
och hans motpart skall beredas tillfälle all vid sammanträde inför
marknadsdomstolen lägga fram sina synpunkter och förebringa den utredning de
vill åberopa. Till sådant sammanträde skall ombudsmannen för frågor av den art
som ärendet rör kallas, även om han ej är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärende
får avgöras ulan sammanträde enligt 14 § första stycket, om tillfredsställande
utredning föreligger och part ej begär sammanträde. Ansökan som uppenbart ej
förtjänar avseende får avslås ulan sådant sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om förbud eller åläggande enligt 13 § marknadsföringslagen
(1975;1418)dler5§lagen(1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor kan
prövas utan sammanträde enligt 14 § första stycket. Sådant förbud eller
åläggande får dock ej meddelas utan att den som förbudet eller åläg-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärende
får avgöras och beslut med anledning av särskild prövning enligt 15 a §
meddelas ulan sammanträde enligt 14 § första stycket, om tillfredsställande
utredning föreligger och part ej begär sammanträde. Ansökan som uppenbart ej
förtjänar avseende får avslås ulan sådant sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fråga om förbud, åläggande
eller tillstånd enligt 2 kap. 14 § konkurrensbegränsningslagen (0000:000)
eller fråga om förbud eller åläggande enligt 13 § marknadsföringslagen
(1975:1418)dler 5 § lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor kan
prövas ulan sammanträde enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>324</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:176.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gandel avser fåll tillfälle all yttra sig i frågan, såvida
del icke finns anledning antaga alt han avvikit eller eljest håller sig undan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud eller åläggande som avses i andra stycket eller
återkallelse av tUlslånd som avses där får dock ej beslutas utan att den som
förbudet, åläggandel eller återkallelsen avser fåll tillfälle ati yttra sig i
frågan, såvida det icke.finns anledning antaga an han avvikit eller eljest
håller sig undan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15a§ / ärende enligt 2 kap. I § konkurrensbegränsningslagen
(0000:000) kan marknadsdomstolen, om port begär del, laga upp till särskild
prövning frågan huruvida näringsidkare föranleder skadlig verkan av
konkurrensbegränsning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet
vid domstol äger motsvarande tillämpning vid marknadsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:175.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver vad som .följer av första stycket kan domstolen
förordna all sammanträde för handläggning av konkurrensbegränsningsärende skall
hållas inom stängda dörrar, om det kan antagas au förhandlingsarbetet i ärendet
skulle försvåras till följd av offentligheten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=80>
<tr>
<td valign=top align=left height=80 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
marknadsdomstolens beslut varigenom ärende avgöres anges de skäl på vilka
beslutet grundas. Beslutet sändes till parterna samma dag som del meddelas.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I marknadsdomstolens beslut varigenom ärende eller fråga
som avses i 15 a .>)>■ avgöres anges de skäl på vilka beslutet
grundas. Beslutet sändes till parterna samma dag som del meddelas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives alt 14 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
kap. 3§ När avlal om fusion godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av
bolaget för registrering. Om del ej sketl inom fyra månader från bolagsstämmans
beslut eller om regislreringsmyndighelen genom lagakraftägande beslut avskrivit
sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, är frågan om fusion
förfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hinder
mot registrering av avtal</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Hinder mot registrering möter, om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
fusion enligt 2 § möter, om ej fusionen förbjudits enligt 3 kap. 8 §<br>
yttrande företes från auktoriserad konkurrensbegränsningslagen<br>
eller godkänd revisor av vilket (0000:000) eller där avsett förbud kan<br>
framgår alt aktiekapitalet i del över- meddelas. Hinder mot registrering<br>
tagande bolaget icke överstiger de av avlal om fusion enligt 2 § möter<br>
överlåtande bolagens sammanlagda även, om ej yttrande företes från<br>
verkliga värde för det övertagande auktoriserad eller godkänd revisor av<br>
bolaget.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vilket framgår all aktiekapitalet i del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övertagande
bolaget icke överstiger de övertalande bolagens sammanlagda verkliga värde för
del överlagande bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förordning om ändring i alctiebolagsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>(1975:1387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives all 25 § aktiebolagsförordningen (1975:1387) skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§ Vid anmälan för registrering enligt 14 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385)
av au avtal om fusion har godkänts av bolagsstämma skall ges in</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>två avskrifter av
bolagsstämmans protokoll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avskrift av handlingar som
enligt 14 kap. I eller 2 § aktiebolagslagen har framlagts på stämman,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>när fråga är om fusion
enligt 14</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>3. uppgifter som behövs for pröv-kap. 2 §
aktiebolagslagen, intyg från ning huruvida fusionen har förbjudits</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>auktoriserad
eller godkänd revisor av enligt 3 kap. 8 i) konkurrensbegräns-vilkel
framgår alt aktiekapitalet i det ningslagen (0000:000) eller huruvida
övertagande bolaget icke överstiger där avsett förbud kan meddelas. de
överiåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
när fråga är om fusion enligt 14 kap. 2 § aktiebolagslagen, intyg från
auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår att aktiekapitalet i del
överlagande bolaget icke överstiger de överlåtande bolagens sammanlagda
verkliga värde för det övertagande bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>föreningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 96 § 2 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:132.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådant
beslut om godkännande av fusionsavtal som avses i 1 mom. vare ej giltigt, med
mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fatlats å två
på varandra följande föreningsstämmor och å den stämma som sist hålles biträtts
av minst två tredjedelar av de röstande. Är för giltighet av beslutet något
ytterligare villkor bestämt i stadgarna, lände del till efterrättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlem
i den överiåtande föreningen, som ej samtyckt till fusionen, må uppsäga sig
till utträde ur föreningen inom tid och på villkor som i 68 § andra stycket
föreskrives.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
fyra månader från del beslutet om godkännande av fusionsavtal fattades eller,
om klandertalan därå väckts, från det denna lalan genom lagakraftägande dom
ogillades skall beslutet av den överlåtande föreningens styrelse anmälas för
registrering. Två avskrifter av protokoll som förts i ärendet, innehållande
fullständigt angivande av fusionsavialel, skola fogas vid anmälningen. Har
beslutet fattats av fullmäktige, skall registreringsanmälan innehålla
försäkran av styrelsen all underrättelse varom i 62 § sista</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket sägs ägt rum. Har anmälan ej gjorts inom
föreskriven lid, vare frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om fusion förfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hinder mot registrering möter, om fusionen förbjudits
enligt 3 kap. 8 <f konkurrensbegränsningslagen (0000:000) eller där avsett
förbud kan meddelas. Registreringsanmälan skall innehålla de uppgifter som
behövas.för prövning av denna fråga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>rörande pris- och konkurrensförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1956:245) om
uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels ati i 1, 3, 5 och 8 §§ ordet "företagare"
skall bytas ut mot "näringsidkare",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all 2 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med företagare förstås i denna lag</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med näringsidkare likstäUes sam-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>envar som yrkesmässigt</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>manslutning av näringsidkare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>til/verkar, köper eller sä/jer viss förnödenhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>driver rörelse för utförande av viss tjänst åt annan,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utövar försäkringsrörelse eller rörelse, avseende in-
eller utlåning av penningar eller handel med In- eller utländskt mynt eller med
värdepapper,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överlåter eller upplåter förmögen-heisrättlghet av
immateriell art,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upplåter nyttjanderätt till viss.förnö-denhet eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utövar sådan hoteU- eller pensionatrörelse, för vilken
fordras myndighets tillstånd.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Med.företagare
likställes sammanslutning av företagare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i CECA-lagen (1972:762)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att i 10 § CECA-lagen (1972:762) orden "2 § lagen (1953:603)
om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet"
skall bytas ut mot "2 kap. 6!; konkurrensbegränsningslagen
(0000:000)".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:78.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttrandena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder mot vissa
konkurrensbegränsningar (den s. k. KBL-dden) </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Principiella synpunkter ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbudsområdet .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bruttoprisförbudet.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anbudskartellförbudet............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Priskartellförbudet.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsddningsförbudet ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>403</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Undantag från förbuden .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>410</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Dispens................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>422</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Generalklausulen........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>427</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Högstpris ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>433</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Dominansparagrafen...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>435</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga frågor............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>444</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Prövning
av företagsförvärv ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>456</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>456</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas allmänna
synpunkter ......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>456</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Myndigheternas inställning....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>456</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arbetstagarorganisationernas
inställning .. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>463</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels organisationer m.
fl................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>468</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prövningskrilerierna .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>478</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prövningsområdet ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>487</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Formerna för
förvärvsprövningen, prövningsförfarandet </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>498</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anmälan av förvärv ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>508</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Interimistiskt beslut ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>510</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övrigt ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>511</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Övriga
frågor ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>515</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighel och
registerfrågor m. m......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>515</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överdrivet bruk av reklam ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>519</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisationsfrågor m. m.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>521</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskilda lag- och
molivskrivningsfrägor m.m........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>528</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>528</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledande bestämmelse ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>532</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skadliga och otiUåtna
konkurrensbegränsningar ..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>533</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prövning av företagsförvärv ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>542</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Straff, besvär och övriga
bestämmelser ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>547</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>550</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ändringar i lagen om
marknadsdomstol (MDL) .... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>550</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ändringar i aktiebolagslagen
m.m..................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>553</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring
femtio remissinstanser har yttrat sig över konkurrensutredningens betänkande.
Svenska handelskammarförbundel, Sveriges gros-sislförbund, Sveriges
industriförbund (SI), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Familjeföretagens förening har avgelt
ett gemensamt yttrande. I sammanställningen används benämningen SI m.fl. för
dessa organisationer. I ett särskilt remissyttrande har Svenska företagares
riksförbund ställt sig bakom de synpunkter som SI m. fl. har framfört i det
gemensamma yttrandet. Även Svenska sågverks- och trävaraexportföreningen
påpekar uttryckligen all de delar de av SI m.fl. redovisade synpunkterna på
utredningens betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har som bakgrund till förslaget gjort en genomgång av konkurrensens roll inom
samhällsekonomin. Genomgången, som visar på ett starkt samband mellan
konkurrens- och annan närings- och konsumentpolitik, leder fram till att
utredningen anser det uppenbart alt särskild lagstiftning krävs mot olämpliga
följder av konkurrensbegränsningar inom näringsUvet. De flesta
remissinstanserna framför inte några erinringar i och för sig mot denna slutsats.
Vissa remissinstanser pekar dock på att lagstiftning som lar direkt sikte på
att främja konkurrensen är av sekundär betydelse i jämförelse med andra
ekonomiskt politiska faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
fondbörs, som framför denna åsikt, ger en utförlig bakgrand till sitt
ställningstagande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fungerande marknadsekonomi föratsätter bl. a. effektiv konkurrens mellan
förelagen och välinformerade konsumenter. Ett samhälle som grandar den
alldeles dominerande delen av sin försörjning med varor och tjänster på marknadsekonomins
principer måste se till att konkurrensen fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
effektivaste medlet härför är, vid sidan av ett klimat som skapar respekt för
marknadsekonomins principer, den fria etableringsrätten och den aktiva eller
potentiella imporlkonkurrens svenska företag utsattes för. Genom den liberala
handelspolitik med låga tullar, som Sverige fört sedan många decennier, har
svenska förelag kontinuerligt tvingats att anpassa sig efter internationella
priser och internationell teknik. Denna anpassning har i stor utsträckning
skett genom sammanslagningar av förelag till större och effektivare enheter,
genom omlokalisering av produktion och genom olika former av samarbete mellan
företag, t. ex. försäljningsarbete. En annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>viktig
föratsättning för en effektiv konkurrens är att ett nyföretagande kommer till
stånd i avsevärt ökad utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling har inte bara accepterats ulan även haft ett positivt stöd från de
för den ekonomiska politiken ansvariga och från de fackliga organisationerna.
Den allmänna ekonomiska pohtiken, arbetsmarknadspolitiken och lönepolitiken
har under efterkrigstiden stimulerat till strukturell omvandling. För det
svenska näringslivet har detta varit en betydelsefull tillgång i den
internationella konkurrensen och har positivt påverkat stan-dardutveckhngen i
samhället. Det har givit ett övertag i förhållande till länder, där företagare,
fackliga organisationer och politiker har en mera negativ, trög, konservativ
inställning tUl strukturella förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I jämförelse med här
berörda institutionella och ekonomiskt-politiska faktorer är lagstiftning, som
direkt tar sikte på all upprätthålla konkurrens och/eller förhindra begränsning
av konkurrens, av sekundär betydelse. Sådan lagstiftning behövs emellertid som
komplement till del övriga. Framför allt gäller detta pä de delar av den
svenska marknaden, som inte är utsatta för utländsk konkurrens. Det är på dessa
områden som de största riskerna för skadlig konkurrensbegränsning finns. Det
bör emellertid samtidigt ihågkommas att de till omfånget största delarna av
denna från utländsk konkurrens fredade hemmamarknaden ulgöres av bostadsmarknaden
och jordbrakets marknader, där ingrepp i prisbildningen sker och
konkurrensbegränsande åtgärder vidtas i offentlig regi. Lagstiftningen måste
också utformas så att företagen kan vidtaga erforderliga åtgärder snabbi och
smidigt utan hinder av onödig byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
på slruktureU omvandling av den svenska ekonomin kommer för den överblickbara
framtiden att vara av större betydelse än som varit fallet under senare
decennier. De svårigheter som bl. a. skogs-, grav-, stål-, varvs- och
tekoindustrierna brottas med är ett vittnesbörd om detta. Svenska företag måste
anpassa sig efter de delvis nya villkor, som uppstått i takt med alt tidigare
icke industrialiserade u-länder blivit effekfiva konkurrenter till i-ländemas
industrier. Det får inte bara bli en defensiv anpassning. Det krävs offensiva
grepp med många nya inhiativ för alt företag eller produkter, som obönhörligt
drabbas av tillbakagång, ersattes med nya produkter eller tjänster, som kan
hävda sig både på exportmarknaderna och på hemmamarknaden. Näringspolitiken,
varav lagstiftningen om konkurrensbegränsning kan ses som en del, måste med
nödvändighet utformas så att den stöder en sådan utveckling. Det innebär att
den skaU underlätta, inte motarbeta eller försvåra slruktureU omvandling och
förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund är det betänkligt att under senare år så mycket skett som
minskal näringslivels förmåga till smidig omställning. Den tidigare positiva
inställningen till strukturomvandling har under 1970-lalet ersatts av mera
negativa attityder. Dessa har sin naturliga förklaring i den oro de anställda i
företaget, kommuner m. fl. känner, när sysselsättningstillfällen hotas. De
negativa attityderna bottnar också i en jämfört med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1950-
och 60-lalen minskad villighet hos människorna att underkasta sig de
olägenheter, som ett byte av arbete och/eller arbetsort kan innebära.
Sysselsällningsalternativen har blivit färre, men till bilden hör också all de
stimulanser till omflyttning, som tidigare en högre och måhända säkrare inkomst
kunde erbjuda, i stor utsträckning gått förlorade genom den samlade effekten
av en niveUerande lönepolitik och höga marginalskatter. Genom de lagar med
syfte alt trygga sysselsättningen och om medbestämmande som tillkommit på
70-lalel har handlingsfriheten för ägare och ledare av företag också beskurits.
Det har blivit betydligt mera tidsödande och kostnadskrävande att genomföra
ändringar i företagsstrakturen. De av utredningen föreslagna reglerna om
uppdelning av förelag och prövning av förvärv av företag eller andelar i
företag skulle innebära ytterligare en komplikation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen anser det
utomordentligt angeläget all del finns ett väl utbyggt skyddsnät mot de
förluster och andra olägenheter, som kan drabba de anställda när företag läggs
ned, flyttas, fusioneras eller på annat sätt undergår genomgripande
förändringar. Vidhålles ambitionen om att den svenska inkomstnivån alltfort
skall tUlhöra världens högsta och därtiU fortsätta att stiga, blir emellertid
sådana förändringar ofrånkomliga. De beslut som då måste fattas måste ske på
hållbara förelagsekonomiska grander. Det är ont om kommersiellt livsdugliga
projekt, och sådana koncipieras så gott som uteslutande av personer med
erfarenheter av marknader, teknik och förelag. Del är ytterst sällsynt all
politiska organ och ämbetsverk tillför företagen något sådant. Vitaliteten i
näringslivet får ej tillåtas minska. Det föreligger enligt styrelsens
uppfattning risk härför om en del av utredningens förslag genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskamrarna
anför att en fri ekonomi byggd på marknadshushållning och enskilt ägande
föratsätter fri konkurrens. Det måste därför anses vara ett samhälleligt intresse
att på olika sätt säkra en effektiv konkurrens mellan företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flertalet länder som
baserar sill system på de marknadsekonomiska principerna har följdriktigt
regler som syftar till all motverka konkurrensbegränsande åtgärder av skilda
slag. Det finns enligt handelskamrarnas mening anledning också för Sveriges del
alt genom lagstiftning söka beivra strävanden att kringgå eller undvika en
öppen och fri konkurrens. Som framhålls i utredningens betänkande finns del en
rad olika vägar för att genom samhäUeliga åtgärder främja en effektiv,
fungerande konkurrens. Handels-, närings- och skattepolitiken kan här fylla en
viktig uppgift. En konkurrensbegränsningslag bör dock endast ha den begränsade
uppgiften att hindra vissa närmare angivna förfaranden som slår i strid med den
fria konkurrensens principer. Om begränsningen av företagens handlingsfrihet
genom lagstiftning drivs för långt kan effekter uppkomma som står i strid med
syftet att åstadkomma en fri och öppen konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
1953 antagna lagen om motverkande i vissa fall av konkurrensbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gränsning
inom näringslivet har enligt handelskamrarnas uppfattning i huvudsak fungerat
väl. Del kan visserligen hävdas alt systemet inte har varit till fullo
effektivt, beroende på att lagstiftningen är relativt diffust utformad bl. a.
med avseende på det obestämda begreppet "skadlig verkan", som har en
betydelsefuU roU i den nu gällande konkurrensbegränsningslagen. Frågan är
emellertid om något verkligt behov kan anses föreligga att ersätta den
nuvarande lagen med en ny. Några övervägande skäl härför har inte anförts av
utredningen. Med hänsyn tUl de brister som antytts ovan och till intresset av
att på vissa punkter justera gällande bestämmelser, vill kamrarna dock inte
motsätta sig att ny lagstiftning genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen (MD)
förklarar sig inle ha några erinringar mot vad utredningen har anfört om
förhåUandel mellan konkurrenspolitik och övrig närings- och konsumentpolitik
och om konkurrenspolitikens roll i ett större ekonomiskt-politiskt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MD noterar särskilt att
utredningens redogörelser för gällande rätt och för rättsbildningen på
konkuirensområdet, konkurrensmyndigheteraa och utländsk konkurrensrätt är ett
värdefullt inslag i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen
(NO) stryker under betydelsen av konkurrens i konkurrenspoUtiken och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom utredningsförslaget
fastslås ånyo konkurrenspolitikens viktiga uppgift att söka ta till vara de
positiva följder som konkurrens i näringslivet kan medföra. Också från allmän
synpunkt positiva följder av koncentration skall tillvaratas samtidigt som
negativa effekter av koncentration och andra konkurrensbegränsningar motverkas.
Behovet av en särskild lagstiftning mot olämpliga följder av
konkurrensbegränsningar anser utredningen uppenbart.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreslagna skärpningar i
nuvarande lagstiftning och kompletteringen med ett syslem för kontroll av
företagsförvärv torde få ses som ett uttryck för den betydelse utredningen
tiUmäter intresset av en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens. Att även
andra ekonomisk-politiska aspekter vägs in vid bedömningen av en
konkurrensbegränsning och dess effekter ligger i själva begreppet "från
allmän synpunkt" sådant det uttolkas i förarbetena redan till nuvarande
lagstiftning. På samma sätt är det väsentligt att man vid utformningen av
övriga åtgärder inom närings- och konsumentpolitiken tar hänsyn också till
effekterna för konkurrensen mellan företag. Utredningens genomgång av
konkurrenspolitikens beröringspunkter med sådan närings- och konsumentpolitik
i övrigt är därför värdefull. Hit hör också att utredningen framhåller
konkurrenslinjen som en huvud-hnje i pris- och konkurrenspolitiken och
konkurrenspolitikens yttersta syfte att tillvarata de för konsumentkollektivet
positiva följderna av konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
omfattande ingripanden av reglerande natur i marknadsmekanismen löper man
risken att det vitala sambandet mellan ränlabiUlel, invesle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ring
och stabil sysselsättning i näringslivet rabbas på längre sikt. Samhället har
ett betydande intresse av innovationer, utveckling av ny teknik och
risktagande. Om risktagandet inte tillåls ge utbyte är del fara för all
utvecklingsprocessen avstannar, vilket med nödvändighet får negativa effekter
på investering och sysselsättning. Tendensen under senare år till stagnerande
och t.o.m. avtagande investeringsvolymer är oroande och bör inte ytterligare
förstärkas. Det är bl. a. därför av stor vikt att de föratsättningar som
statsmakterna angivit för tillämpande av prisreglering, nämligen att sådana
ingrepp skall vara kortvariga och endast ske i undantagsfall, ständigt hålls
aktuella. Under normala förhållanden utgör konkurrensen alltjämt den bästa
prisregulalorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inle
heller bör en ökad kontroU av företagsförvärv och de möjligheter till ålägganden
och villkor för förelagen som utredningsförslaget åsyftar i vårt ekonomiska
system tillämpas på ett sådant sätt att förelagens ansvar upplevs som aUtför
betungande eller övervältras på samhälleliga organ. Även om delar av
näringslivet i trängda konjunkturlägen kan ha behov av samhällsstöd bör delta
inle leda till permanent beroende och till snedvridning av
konkurrensförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
(KOV) framhåller alt samhällets nuvarande konkurrenspolitik avser främst att
främja effektiviteten i näringshvel. Man söker undanröja
konkurrensbegränsningar som verkar effektivitetshämmande exempelvis genom att
de bevarar en orationell branschslraklur eller orationella produkts- eller
distributionsmetoder. I allmänhet godtas konkurrensbegränsande åtgärder som
här är ägnade att leda till all resurserna utnyttjas bättre eller all stora
kostnader sparas. Verksamheten syftar till den frän samhällets synpunkt mest
effektiva konkurrensen, dvs. en konkurrens som driver utvecklingen i den
riktning, som på längre sikt kan förmodas innebära del bästa utnyttjandet av
samhällets resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
råder ett nära samband mellan konkurrens- och konsumentpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fördelaktig prisutveckling för konsumenterna genom priskonkurrens,
prisövervakning och prisupplysning kan sägas vara ett mål för både konkurrens-
och konsumentpolitiken, anför konsumentverket vidare. Från konkurrenssynpunkt
verkar del positivt när konsumenternas ställning stärks genom t. ex. att deras
rättsliga situation och möjligheter alt träffa rationeUa köpbeslut förbättras.
Marknadsföringslagen intar en central plats i detta sammanhang och möjliggör
konkurrens på lika viUkor mellan företagen, vilket främjar sundare
konkurrensförhållanden. Omvänt är det från konsumentsynpunkt i flera fall
nödvändigt med ingripanden mot sådana åtgärder som hämmar förelagens
etablerings- och konkurrensfrihel. Konflikter kan dock i vissa fall uppstå
mellan åtgärder som är inriktade på all öka konkurrensen och åtgärder som
främjar konsumentskyddet i snävare mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
saknar i betänkandet en mer ingående principiell ana-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lys
av förhållandet meUan konkurrens- och konsumentpolitik och möjligheterna att -
utöver vad utredningen föreslagit - samordna konkurrens-och konsumenlpoliliska
åtgärder. Dessa frågor får anses vara helt centrala och bör utredas innan
beslut träffas om den framlida konkurrenspolitikens mål och medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
framtida konkurrenspolitik måste utformas så att vissa ingrepp i
näringsfriheten kan få ske om konsumentskyddet härigenom stärks i viktiga
hänseenden. En fråga i detta sammanhang, som inle närmare berörts av
utredningen, är om krav på auktorisation, som införts på olika områden, skaU
anses ha skadliga konkurrensbegränsande verkningar. Som exempel kan nämnas
olika av samhället administrerade syslem med syfte att skydda konsumenter till
liv, hälsa och säkerhet. Sådana regleringar ingriper visserligen i
konkurrensmekanismen men frågan om de från allmän synpunkt strider mot
konkurrenspolitiska syften måste i varje särskilt fall vägas mot nyttan för
konsumenterna att få ökal skydd. Särregleringar, som är konkurrensbegränsande,
kan sålunda ibland vara nödvändiga från konsumentskyddssynpunkt. Motiven till
en ny konkurrensbegränsningslag bör innehålla principiella ställningstaganden
till dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av betänkandet (s. 203)
framgår att utredningen anser att svenska standards, tekniska
säkerhetsföreskrifter och överenskommelser om garantier m.m. kan få
konkurrensbegränsande effekter som inle är önskvärda från aUmän synpunkt. Verket
viU emellertid betona de fördelar från konsumentsynpunkt som exempelvis
standardisering, krav på typgodkännande och krav på säkerhetsegenskaper kan
medföra. Genom sådana åtgärder är det möjligt att driva fram en utveckling mot
bättre produktsäkerhet. Säkrare produkter är självfallet ett allmänt
konsumentintresse. Genom att risken för olycksfall minskas gör samhället också
kostnadsbesparingar. Standardisering kan öka utbytbarheten av
produktkomponenter samt medföra längre serier och följaktligen lägre kostnader
för konsumenterna. Standardisering av produkter kan också främja
priskonkurrensen genom att öka överskådligheten av marknaden för konsumenterna.
Konsumentverket menar att sådana konsumentpolitiska överväganden ofta måste
väga tyngre än eventuella nackdelar från mera snäv konkurrenssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller garantier och andra avtalsvillkor är del riktigt all utvecklingen efter
tillkomsten av avlalsviUkorslagen gått i riktning mot allt större enhetlighet.
Detta hänger till stor del samman med att avlalsviUkorslagen bygger på tanken
att saneringen av avtalsvillkor för att ge största möjliga effekt skall ske
genom brett upplagda överläggningar där konsumentverkets motpart ofta är en
branschorganisation. Allmänt sett har utvecklingen varit positiv både för
konsumenter och seriöst arbetande näringsidkare. Men del måste starkt betonas
att de villkor - standardiserade eller inle -som dessa överläggningar leder
fram till bara utgör minimum för vad som är godtagbart från konsumentsynpunkt.
Ingel hindrar således att ett företag använder mot konsumenten generösare
villkor. Under sådana förhål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>landen
kan verket inte se alt de resultat villkorsgranskningen leder fram till medför
några nackdelar från konkurrenssynpunkt. Tvärtom skärper av-talsvUlkorslagen
konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt konsumentverkets
uppfattning har utredningen inte tillfredsställande utrett de olika konflikter
som kan uppslå vid ställningstagande till om ingripande från konkurrenssynpunkt
medför negativa verkningar för andra samhällsintressen exempelvis konsument-
och sysselsätlningspolitiska. Ett sådant konfliktområde är också utvecklingen
av varudislributionen som en följd av bl. a. förbudet mot brattopriser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även statens pris- och
kartellnämnd (SPK) diskuterar i likhet med utredningen konkurrensens för- och
nackdelar och koncentrationen i marknadsekonomin i relation tUl de mål
samhället har för sin ekonomiska politik. SPK delar konkurrensulredningens
uppfattning att en särskild lagstiftning alltjämt krävs mot olämpliga följder av
konkurrensbegränsningar inom näringslivet. Mot bakgranden av de erfarenheter
som gjorts under det kvartssekel, som KBL har varit i kraft, är del naluriigt
att lagstiftningen nu blir föremål för en översyn. Vidare anför SPK alt frågan
huravida viss konkurrensbegränsning är olämplig från aUmän synpunkt eller ej
måste bedömas inle bara med utgångspunkt i önskemålet att främja en effektiv,
fungerande konkurrens eftersom den egentliga konkurrenspolitiken endast är ett
bland flera medel för att uppnå de samhällsekonomiska målen. Också den
ekonomiska politiken i övrigt måste beaktas och vägas in vid en samlad
bedömning. Härtill kommer att det nu - mer än på 1950-talet — står klart att
samverkan mellan inhemska förelag i vissa situationer kan vara nödvändig för
att möta konkurrens frän utlandet och därför inte i alla lägen bör motarbetas
av lagstiftningen och de konkurrensvårdande myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för SPK:s konkurrensövervakande verksamhet är all skapa förulsätlningar för en
effektivare konkurrens och därmed ökad prispress genom all spåra upp, analysera
och ge offentlighet åt konkurrensbegränsande samarbete i näringsUvet. Genom en
effektiv och väl fungerande konkurrens mellan företagen läggs granden för att
konsumenten skall erhålla bästa möjliga utbud tiU lägsta möjliga priser.
Förutsättningarna för en fungerande konkurrens varierar dock dels mellan olika
branscher, dels i tiden inom en och samma bransch. Genom slruktureUa
förändringar i samband med företagsförvärv, ingångna specialiseringsavlal eller
genom förändringar i olika samverkansformer kan betingelserna för konsumenterna
att genom konkurrens erhålla lägsta möjhga priser skifta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
pekar vidare på att koncentrationen i näringslivet under en följd av år har
ökal, dels genom förvärv av konkurrerande förelag, dels genom nedläggningar.
Kravet på ökad effektivitet i en alltmer öppen och inlerna-tionaliserad ekonomi
har drivit fram största möjliga tillvaratagande av existerande
stordriftsfördelar. En effektiv konkurrens kan i branscher med stordrtftsfördelar
eliminera sig själv. Om i sådana branscher konkurrensen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—
räknad i form av antalet i branschen verksamma företag - upprätthålls med olika
åtgärder föreligger risk för att möjliga effektivitetsvinster inte kommer
konsumenterna till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om företagsstorleken
har ökat under senare år, finns det fortfarande på många områden i
näringslivet outnyttjade stordriftsfördelar framhåller SPK. Den tekniska
utvecklingen leder också till att nya stordriftsfördelar uppstår. Det är viktigt
menar SPK att samhällets konkurrenspolitik utformas och tillämpas på sådant
sätt att de stordriftsfördelar och därav föranledd prispress, som står att
vinna genom företagskoncenlration, inte äventyras. Det är också en
föratsättning för svenska företags internationella konkurrenskraft att
stordriftsfördelar i produktion och marknadsföring tas till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensen på fåtals-
och enföretagsdominerande marknader skiljer sig, enligt SPK:s mening, från
konkurrensen på andra marknader, bl. a. genom stelhet i prissättningen.
Dessutom föreligger på starkt koncentrerade marknader risk för ineffektivitet
genom att erforderliga rationaliseringar inte vidtas. På marknader som
domineras av ett eller ett fåtal förelag har förelaget eller företagen
möjlighet att ta ut s. k. monopolvinster, dvs. den extra vinst företag i
skyddad position kan göra genom att utnyttja inflytande över såväl utbud som
prisnivå. Intresset för nyskapande verksamhet kan avta liksom en ineffektiv
marknadssituation kan uppslå genom att företag, som annars skulle ha slagits ut
kan skyddas av en för hög prisnivå. SPK påpekar vidare att riskerna för från
konsumenternas synpunkt negativa verkningar på marknader med fåtalskonkurrens
kan inte effektivt motverkas genom enbart konkurrensfrämjande politik. Därtill
behövs — för att säkerställa stordriftsfördelar men hindra de negativa
verkningar som kan följa med stark koncentration — en övervakning av företagens
kostnads-, effektivitets- och lönsamhetsförhåUanden samt av deras agerande på
marknaden. Prisövervakningen har till uppgift att bl. a. analysera och genom
överläggningar motverka negativa följder av en ökad koncentration i
näringslivet. Därigenom kan samhället trygga att stordriftens
effektivitetsvinster kommer konsumenterna till godo genom lägre priser.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) instämmer i utredningens uttalande alt i arbetsmarknads- och
regionalpolitiken inte enbart skall beaktas effekterna av insatta åtgärder
från sysselsättnings- eller regionalpolitiska utgångspunkter utan att hänsyn
även skall tas tiU effekterna för konkurrensen meUan företag. AMS understryker
dock att så redan sker i betydande utsträckning. Så regleras t. ex. huvuddelen
av de tidigardagda offentliga industribeställningama av
upphandlingskungörelsen. De s. k, rådramsbe-stäUningama tUl företag som varslat
om driftsinskränkningar eller nedläggning, vilka inte regleras av kungörelsen,
har ringa omfattning. För produktionen i den skyddade verksamheten sker
prissättningen med utgångspunkt från kostnadskalkyler som skulle gälla om
tillverkningen utfördes av </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>icke
handikappade personer. De regionalpolitiska stödinsatserna föregås äv en
prövning av läget i resp. bransch. Denna prövning lar dock i första hand sikte
på att undvika överetablering inom branschen i fråga. Del regionalpolitiska
stödets syfte är att ge fördelar åt de berörda företagen och kan således inte
gärna göras konkurrenspolitiskt neutraU. AMS delar dock uppfattningen att
konkurrensfrågan bör uppmärksammas vid handläggningen av stödärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län är inte enig om de allmänna synpunkterna. MajorUeten anför
att lagstiftning mot konkurrensbegränsning utgör ett näringspolitiskt
instramenl av vital betydelse i en marknadsekonomi där inriktningen av
produktionen och produktionsnivån är en funktion av utbud och efterfrågan och
där företag konkurrerar inbördes. Näringslivet förändras fortlöpande i ett
ekonomiskt system som bygger på konkurrens. En av marknadskrafleraa styrd slrakturomvandhng
vilken ej står i överensstämmelse med samhällets målsättningar kan härigenom
uppkomma. I Sverige — liksom i andra industriländer — har under de senaste
årtiondena skett stora förändringar i näringslivet. Koncentrationsutveckling
och internationalisering är exempel härpå. Samhället har samtidigt påtagit sig
ett ökat ansvar för att trygga den sociala välfärden. Förutsättningarna för den
rådande konkurrenslagstiftningen har härigenom ändrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minoriteten
skjuter i förgranden de problem för sysselsättningen som strakturomvandhngen
har orsakat, omkring vilken enligt minoriteten tidigare en bred uppslutning
fanns, samtidigt som under 60- och 70-talen "ett mindre antal allt större
storföretag byggt upp en maktkoncentration i näringslivet av tidigare oanade
mått". Detta har medfört att långtgående beslut av betydelse för hela
nationen, för enskilda kommuner, för de anställda och för konsumenterna fattas
av ett minskande antal "nyckelpersoner".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
dessa skUda överväganden är dock majoriteten och minoriteten ense med
utredningen om att nu rådande lagstiftning mot konkurrensbegränsningar inom
näringslivet är otUlräcklig på vissa områden. Det förslag till ny
konkurrensbegränsningslag som har framlagts av utredningen medför enligt
länsstyrelsen att samhällets inflytande över ifrågavarande områden ökar
betydligt. I den del förslaget avser regler om ingripanden i företags
befinfiiga ägarstraklur samt regler om företagsförvärv innebär det dessutom att
helt nya möjligheter tUlskapas för samhällskontroll. Länsstyrelsen ansluter
sig enhälligt i aUt väsentligt tiU utredningens förslag såvitt detta avser en
skärpning av de regler som hittills har utgjort ett medel mot vissa
konkurrensbegränsningar. Vad gäller de regler som kan medföra ingrepp i
ägarstrakturen i näringslivet tillstyrkes dessa av länsstyrelsen. Majoriteten
tiUägger dock att det föratsätts att tillbörlig hänsyn las tUl de synpunkter
som i remissvaren framförs från näringslivets olika organisationer "enär
det är av vitalt intresse att sådan lagstiftning som nu är i fråga bygger på
ett förtroende mellan näringsidkare och konkurrensvårdande myndigheter".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län (majoriteten) anser att utredningens betänkande inte kan ligga
till grand för lagstiftning utan föreslår att departementet snarast
föranstallar om en komplettering. Majoriteten, som sålunda inte ansett sig ha
anledning att gå in i någon närmare bedömning av utredningens olika förslag,
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige är ett litet land
som internationeUt sett också erbjuder en liten marknad. Då landet är öppet för
konkurrens utifrån och från företag av betydande storleksordning måste
samverkan få äga ram inom det svenska näringshvel så att konkurrenskraft
uppnås. Konkurrensutredningen har synbarligen inte i tillräcklig omfattning
beaktat dessa grandläggande förhållanden. Utifrån dessa utgångspunkter behöver
konkurrensulredningen kompletteras. Detta i syfte att skapa föratsättningar för
ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen berör inte kooperationen
eller branschföreningarnas framtida arbetssätt i samband med införandet av en
ny konkurrensbegränsningslag. Detta är en allvarlig brist i utredningen,
varigenom en betydelsefull och för framtiden aUt viktigare del av näringslivet
ej behandlats. Detta understryker ytterligare kravet på att komplettering av
utredningsmaterialet måste till före det länsstyrelsen kan ha möjlighet ta
ställning tUl framtida konkurrensbegränsningslagstiftning. I denna del bör
ytterligare beaktas att statsmaktema genom tillsättandet i febraari 1977 av en
utredning om kooperationens roll i samhället markerat sitt ökade intresse för
detta alternativ till de privata och samhäUsägda företagen. Länsstyrelsen
finner att de båda utredningarna på något sätt bör koordineras. Härtill kommer
att det är oklart hur branschföreningama skall kunna verka inom ramen för den
nya lagen. Då man kan utgå från att samarbetet bland annat inom
branschföreningama i framtiden blir av allt större värde är denna oklarhet
besvärande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En minoritet inom
länsstyrelsen är skiljaktig och går in på en bedömning av utredningens förslag.
Minoriteten anknyter inledningsvis till utredningens förslag att den nuvarande
lagstiftningen bör skärpas för att främja ett marknadssystem som så långt som
möjligt tjänar allmänna intressen. I ett decentraliserat näringsliv föratsättes
en fungerande konkurrens, säger minoriteten, varför det synes naturligt att
samhäUet har effektiva medel att förhindra sådana följder av
konkurrensbegränsningar inom näringslivet som är olämpliga från allmän
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län däremot tiUstyrker utredningens förslag tUl ny.
konkurrensbegränsningslag och uttalar att man "ser positivt på den
skärpning och effektivisering som lagförslaget innebär."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sveriges advokatsamfund delar utredningens uppfattning att särskUd
lagstiftning alltjämt krävs mot lämpliga följder av konkurrensbegränsningar
inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund
(SI) m.fi. betonar att näringsfrihet och fri konkurrens är av grandläggande
betydelse för näringslivets effektivitet och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uvecklingsförmåga.
Genom politiska beslut och åtgärder kan konkurrensen både stimuleras och
hämmas. Konkurrensutredningen har belyst att olika närings- och
konsumenlpoUtiska åtgärder har konkurrenseffekter. Organisationerna vill för
sin del framhålla handelspolitiken som det viktigaste området genom vilken
statsmaktema kan främja samhäUsnyttig konkurrens i ett land av Sveriges
storlek. Sverige har också traditionellt fört en frihandelspolitik som medfört
att svenskt näringshv sedan lång tid kan sägas ingå i en marknad som går vida
utöver landets gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att Sverige ligger så öppet för internationeU konkurrens måste
konkurrenseffekterna av olika politiska åtgärder bedömas med utgångspunkt från
internationella marknadsförhållanden. Detta gäller så vilt skilda områden som
utformningen av skattesystemet, statliga stödåtgärder till företag och
konsumentpolitiken. Också näringslivets egna åtgärder inom Sverige måste
bedömas i ett intemationellt perspektiv inte minst i fråga om koncentrationen i
näringslivet och samverkan mellan företag. Härvid måste framhållas att ju
starkare de konkurrensfrämjande inslagen i näringspolitiken är desto viktigare
är det alt konkurrenssnedvridande åtgärder undviks och undanröjs. En
konsekvent frihandelspolitik föratsätter sålunda alt Sverige genom
antidumpingåtgärder ingriper då importvaror försäljs på den svenska marknaden
till subventionerade priser eller priser som inte bygger på företagsekonomiskt
grandade kalkyler. Särskilt från industrins sida är det naturligt att när nu en
skärpning av konkurrensbegränsningslagen (KBL) aktualiseras kräva att
statsmaktema i högre grad än hittills genom handelspolitiska åtgärder motverkar
import som bygger på snedvridna konkurrensföratsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
det inhemska planet föranleder en skärpt konkurrensbegränsningslag också krav
på att den offentliga upphandlingen sker på ett konkurrens-neutralt sätt. Ej
heller kan stödpolitiken få leda till att företag som ej åtnjuter stöd missgynnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationernas
mening är att KBL:s konkurrensfrämjande betydelse är mycket begränsad jämfört
med vår handelspolitik. KBL innebär en administrativ reglering av företagens
beteende på marknaden. Del innebär alt företagens anpassning till tiUämpningen
av KBL är av ett helt annat slag än den löpande anpassningen tUl
konkurrenternas uppträdande. Effektiviteten i det marknad sanpassade
uppträdandel mäts genom företagets förmåga att hävda sig i konkurrensen. De
ekonomiska effektema av en anpassning till konkurrensrättsliga regler är inte
mätbara på samma sätt. Den hypotesen måste dock stäUas upp att ju längre
avståndet är mellan styraingen av företagets uppträdande och marknaden desto
sannolikare är det att maximal effektivitet inte uppnås. Därför finns i
marknadslagstiftningen risker för effektivitetsförluster som är större ju
rigorösare lagstiftningen är och ju större förhandlande och beslutande
befogenheter som lagts i myndighetemas händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
konkurrenspolitiska regleringen av företagens handlande på mark-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nåden
måste bygga inte bara på teoretiska principer utan även på den föreliggande
verkligheten. Långtgående lagstiftningsåtgärder som i huvudsak bygger på
konkurrensteoretiska överväganden kan ha sin plats på en sluten marknad som i
sin helhet kan omfattas av lagstiftningen. För svensk del måste
konkurrensbegränsningen utgå från att Sverige som marknad i storlek kan
jämföras med delar av de stora världsstäderna, att även de största svenska
företagen är små i jämförelse med sina utländska konkurrenter och att vår
ekonomi är öppen mot intemationell konkurrens. Därför måste man acceptera en
långtgående koncentration och samverkan inom svenskt näringsliv. Genom
frihandelspohtiken säkras ändock konkurrensen på den svenska marknaden. Mot
den bakgranden har det varit av utomordentligt värde att den nu gällande
konkurrensbegränsningslagstiftningen utgjort en "svensk modeU" vars
unika huvudprincip varit samver-; kan inom ett förhandlingssystem mellan de
konkurrensvårdande myndig-hetema och företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) konstaterar inledningsvis att det svenska samhällets
utveckling och förverkligandet av de uppställda samhällsmålen kräver politiska
beslut och åtgärder med i åtskUliga fall konkur-renspåverkande effekter. LRF
finner den breddning av synsättet på konkurrenspolitiken som utredningen har
givit uttryck för riktig. Likaså är det enligt LRF:s mening generellt sett
motiverat att konkurrensaspekterna ges grandläggande och mera allmän betydelse
i en marknadsekonomi av svensk typ. Denna grandinställning måste dock med
hänsyn bl. a. till kravet på totalt bästa samhällsresultat nyanseras med
avseende på speciella områden och förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF:s mening är det nödvändigt att en svensk konkurrensbegränsningslag ses i
ett intemationellt perspektiv. Sverige utgör en internationelll sett liten
marknad som dessutom är öppen för konkurrens genom Sveriges frihandelspolitik
och de svenska företagens mindre storlek jämfört med utländska konkurrenter.
Angivna förhåUanden nödvändiggör enlig LRF:s mening ett accepterande av en
långtgående koncentration och möjligheter tiU samverkan inom näringslivet för
att erforderlig konkurrenskraft och effektivitet skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
avvägningen koncentration och samverkan - konkurrens konstaterar LRF att
utvecklingen under den pågående lågkonjunkturen krävt statliga engagemang i
näringslivet av typ och omfattning som tidigare knappast ansetts möjliga.
Genomförda och planerade koncentrations- och samverkansåtgärder inom bl. a.
varvs-, stål-, textil- och skogsindustrin understryker sårbarheten i vår
ekonomi och medför att utredningens förslag till bl. a. koncentrationskonlroU
i dag framstår som i stor utsträckning inaktuella och obehövliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på nyanserad syn på konkurrensideologins tillämpning gör sig med styrka
gällande. Utredningen framhåller under avsnittet "Medlen för den
ekonomiska politiken" att jordbrakspolitiken inte tiUhör de områden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
haft störst betydelse för utredningens överväganden och förslag (s. 62). Detta
har naturligen medfört att utredningen inte närmare analyserat de konsekvenser
ett genomförande av en skärpt, mera förbudsbetonad lagstiftning medför för de
med jordbrakspolitiken sammanhängande områdena och där verksamma företag. LRF
viU som företrädare för de lant-brakskooperativa företagen som verkar inom
denna sektor av näringslivet i folkhushållningens tjänst med kraft och skärpa
understryka vikten av att en ny konkurrensbegränsningslag utformas så att de
speciella förhåUandena på nämnda områden beaktas. Detsamma gäUer fördelama av
kooperativ samverkan som altemativ tiU konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF ställer frågan om en
skärpt konkurrensbegränsningslag behövs och ger följande svar: Enligt LRF:s
uppfattning har KBL fyUt sin funktion såväl från samhäUets som näringslivets
och konsumenternas synpunkter. Näringslivet kan med fog hävdas ha som helhet
motsvarat lagstiftarens förtroende. Det fåtal ärenden som sedan 1960-talets
mitt underställts MD talar sitt tydliga språk. Självsaneringen inom
näringslivet har tUlsammans med NO: s förhandlande verksamhet givit resultat.
Det förhåUandel att antalet ärenden hos NO ökal under 1970-talet motiverar inte
slutsatser i motsatt riktning. Det övervägande antalet ärenden torde ha
förhåUandevis ringa betydelse. Det förtjänar här alt understrykas att NO:s
möjligheter tiU ingripanden i högre grad får anses vara mer en resursfråga än
en fråga om OtUlräcklig lagstiftning. Det totala resultatet av NO:s verksamhet
är naturligtvis även i viss mån en prioriteringsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
KBL misslyckats kan enligt LRF:s mening inte med fog göras gällande. En skärpt
lagstiftning måste då motiveras med alt det nuvarande systemet behöver ändras
för att möta nu och i den närmare framtiden uppkommande behov. LRF är inte
övertygat om att aUa de förslag till lagskärpning som föreslås är erforderliga.
Snarare synes det LRF som om utredningen utifrån en konkurrensteoretisk modell
kommit fram till att KBL-systemet är omodernt och all en mera utpräglad
förbudslagstiflning är motiverad. LRF framhåller att lagstiftningen med
nödvändighet måste bygga på en realistisk bedömning av verkliga behov. En
alltför sträng lagstiftning innebär risker för kollision med marknadskraven och
därmed att den motverkar sitt syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
tar också upp principiella frågor rörande konkurrenspolitiken och de
kooperativa företagen. De senaste årens ekonomiska utveckling och samhällets
åtgärder för att främja nödvändig slrakturomvandhng i riktning mot ökad
koncentration och gemensam planering i flera betydande branscher aktualiserar
enligt LRF frågan om medlen att nå de uppsatta samhällsmålen. Utredningen
diskuterar konkurrenspolitiken och för- och nackdelar med konkurrens respektive
koncentration i näringslivet. Men, anför LRF, utredningen har, mot bakgrand av
sin generella infallsvinkel till problemen, inte beaktat de kooperativa
sektorerna av näringslivet. Statsmakterna har däremot genom tillsättandet i
febraari 1977 av en utred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
om kooperationens roll i samhället (kooperationsutredningen) markerat sitt
ökade intresse för detta altemativ till de privata och samhällsägda företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningsföretagen
samlar in, förädlar och saluför medlemmarnas/ägarnas råvaror och
tiUhandahåller förnödenheter, service och krediter. Samverkan tjänar medlemmamas
ekonomiska intressen men har också till fuUföljande av jordbrakspolitiken tiU
syfte att bereda konsumenterna och samhällel en trygg livsmedelsförsörjning
till skäliga priser. Den uppnådda stabiliteten har inneburit trygghet för de
anstäUda och utgjort en säker bas för samhäUsplaneringen, anser LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
moderna lantbrakskooperationen har historiskt växt fram som en följd av
lantbrakamas ekonomiskt svåra situation vid ingången av 1930-talet. Enligt de
uppgjorda planema skulle föreningamas uppgift vara att med anslutning från
samtliga lantbrakare och utan eget vinstsyfte genom samordnande åtgärder i
förhållande till såväl lantbrakama inbördes som till köpama åstadkomma och
upprätthålla vad som av de bildade riksorga-nisationema ansågs som skäliga priser
på jordbrakets produkter. Statsmakterna stödde lantbrakamas
organisationssträvanden och godtog åtgärderna tiU stöd härför. Denna samverkan
har härefter successivt byggts ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser det vara av ulomordentiig vikt alt den kooperativa företagsformen i alla
led även i framtiden ges reella möjligheter att verka inom och delta i
utvecklingen av det svenska samhället i enlighet med sina grandsatser och
föratsättningar. Detta gäller såvitt avser lantbrakskooperationen från de
enskilda lantbrakamas samverkan i primärföreningama tUl föreningamas samverkan
i och genom riksorganisationer. Det är oundgängligen nödvändigt att en ny
konkurrensbegränsningslag beaktar kooperationens särskUda aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har som ovan berörts i enlighet med direktiven pekat på nödvändigheten av att
konkurrenspoUtiken samordnas med övrig närings-och konsumentpolitik. I
anslutning tiU vad ovan anförts vill LRF understryka vad som framhåUes i
direktiven till kooperationsutredningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Kooperationen
spelar en viktig roll i det svenska samhället. En stor del av landets
befolkning är som medlemmar, kunder eller anställda engagerade i den
kooperativa verksamheten. Genom sin folkrörelsekaraktär bidrar kooperationen
verksamt tiU samhällets ekonomiska, sociala och demokratiska utveckling."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven konstateras vidare, efter en kort redovisning av bl. a.
lant-brakskooperationens omfattning, att kooperationens näringspolitiska roll
inte varit föremål för någon närmare kartläggning och analys. Det påpekas dock
att speciella frågor rörande kooperationen är under utredning i olika
sammanhang, bl. a. nämns konkurrensutredningen. Direktiven fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
svenska näringslivet är i huvudsak grundat på privat förelagsam-het. Även om de
statliga och kooperativa företagen inom vissa sektorer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>spelar
en betydande roU utgör dessa företagsgrapper totalt sett endast en mindre del
av näringslivet. Näringslivet präglas av snabb slrakturomvandhng samt krav på
demokratisering och decentralisering. Under dessa förhållanden är det från
samhäUets synpunkt angeläget att den kooperativa företagsformen utvecklas som
ett livskraftigt altemativ och komplement till både den privata och den
statliga företagsformen. De traditionella kooperativa grandsatserna synes i
flera avseenden kunna tjäna som riktlinjer för handläggningen och lösningen av
väsentliga näringspolitiska problem."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven sägs vidare att en betydelsefuU fråga, som bör belysas närmare, är
kooperationens möjligheter att medverka i omvandlingen av svenskt näringsliv.
Del framhålles alt utredningen bl. a. bör söka ange vad de nära kontakter med
råvaraproduktionen eller avsättningsmarknaden som utmärker kooperationen
innebär för dess industriella föratsättningar och i anslutning härtill studera
på vad sätt dessa kan komma aUmänna näringspolitiska syften till godo. Vidare
bör tillkomsten av nya företag på kooperativ grand som ett betydelsefullt
alternativ vid nyetablering av företag uppmärksammas. Utredningen bör också
söka jämföra de villkor som olika företagsformer arbetar under och analysera
frågan om ekonomisk verksamhet i kooperativa förelagsformer på några
väsentliga punkter bedrivs under andra vUlkor än dem som gäller för företagen i
allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena tiU KBL konstateras aUmänt att lagen är tiUämplig på alla
företagsformer. Med företagare förstås enligt 26 § KBL envar som yrkesmässigt
utövar rörelse av de slag som anges i paragrafen. Enligt förarbetena innebär
detta, att någon åtskillnad inte göres mellaii, företag i statlig eller
kommunal drift, kooperativa företag eller enskilda förelag. Förslaget innebär
här endast att termen näringsidkare ersatt termen företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kooperativa företagels förhåUande till konkurrenslagstiftningen har inte
berörts vare sig i KBL:s förarbeten eller i förslaget. Kooperations-utredningens
direktiv visar på nödvändigheten av att denna fråga får sin belysning.
Planmässig samverkan mellan lanlbrakskooperalionens föreningar är ett utflöde
av de kooperativa grandsalserna. LRF hävdar med övertygelse och bestämdhet alt
denna samverkan, beprövad sedan årtionden, lett och leder tiU ett bättre
totalt resultat för samhället och konsumenterna än en tiUämpning av
konkurrensideologin mellan föreningarna. En ny konkurrensbegränsningslag måste
därför ge utrymme för och möjliggöra kooperationens etablerade samarbetsformer.
Genomförandel i praktiken av de förslag som kooperationsutredningen kan
framlägga får inte omintetgöras genom en stelbent, onyanserad
konkurrensbegränsningslag. De föreslagna nya förbuden innebär härvidlag
svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
hemställer att kooperationsutredningen under det fortsatta lagstiftningsarbetet
bereds tillfälle att belysa de kooperativa aspekterna i sammanhanget utifrån
sina speciella utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Kooperativa förbundet (KF) tar upp principiella frågor rörande
konkurrenspolitiken och den kooperativa verksamheten samt lämnar en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>redogörelse
för den svenska konsumentkooperationens organisation och verksamhetsformer och
de föratsättningar som dessa bygger på.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid utgången av 1977 fanns
i Sverige 170 ekonomiska föreningar (konsumentföreningar), vilka är medlemmar
och därigenom ägare av KF som likaså är en ekonomisk förening. Medlemmar och
ägare av konsumentför-eningama var vid samma lidpunkt 1885614 fysiska personer,
var och en med en rösts rätt vid föreningsstämma.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningarna skall enligt
sina stadgar främja medlemmamas hushållning och för detta ändamål på
effektivaste sätt anskaffa och tillhandahålla varor och tjänster tiU
medlemmarna. Det mest synbara medlet för nyssnämnda ändamål är den
detaljhandelsverksamhet, som föreningarna driver (Konsum, Domus, Obs).
Föreningarnas verksamhet skall bedrivas så all en sådan kapitalbildning äger
ram att deras utveckling och oberoende säkras. Varje förening har sitt
geografiska verksamhetsområde bestämt på del sättet alt föreningen utgör en
kooperativ sammanslutning av konsumenter i t. ex. Stockholms-regionen, Västra
Sverige eller, vanligtvis, mer lokalt preciserat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KF skall enligt sina
stadgar bl. a. samordna den konsumentkooperativa rörelsens resurser, inköpa och
producera samt i parti tillhandahåUa varor, bedriva utvecklings- och
konsuhverksamhet i syfte att inom förbundet och anslutna föreningar
effektivisera produktion, distribution och annan verksamhet samt verka för en
samordning av rörelsens kapitalanskaffning och investeringar. KF skall likaså
enligt sina stadgar bedriva sin verksamhet så att en sådan kapitalbildning äger
ram att förbundets och rörelsens utveckling och oberoende säkras. KF äger i
sin tur samtliga aktier i drygt 40 rörelsedrivande aktiebolag, aktieposter i
omkring 50 andra aktiebolag saml har det dominerande ägarinflytandel i mindre
än tio producerande eller fastighetsförvaltande ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mellan föreningarna, KF
och de producerande industrierna förekommer ett mycket omfattande samarbete i
skilda former rörande produktion, inköp och distribution. Genom samarbetet
eftersträvas självfaUet stordriftsfördelar och en så effektiv distribution som
möjligt, allt i syfte att åstadkomma en rationell och kostnadsbesparande
variihantering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa medel och metoder
har till ändamål det som gång på gång framhål-Uts men likväl måste upprepas,
tillgodoseendet av konsumenternas behov. Verksamheten drivs sålunda inte i
vinstsyfte och det kan mot den bakgranden tiU och med ifrågasättas om det
traditionella marknadsekonomiska och konkurrenspolitiska tänkandet är
tillämpligt på den konsumentkooperaliva verksamheten, som inte har hög
lönsamhet som bevis för att konsumenternas behov på bästa sätt tillgodoses.
Överväganden med sistnämnda ändamål styrs i stäUet genom olika
samverkansorgan, råd och laboratorier inom konsumentkooperationen och samma
sorts bedömningar tas hänsyn tiU när del gäller butiksstraklur,
öppethåUandetider m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen
har på sid. 84 något berört hur kooperationen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gått
in i branscher med otillfredsställande konkurrens och avsevärt förbättrat
konkurrensen. Utredningen anför också, att vid bedömningen av en
konkurrenssituation bör särskUd hänsyn tas till om konsumentkooperationen har
marknadsandelar eller kan tänkas etablera sig på marknaden eftersom
konsumentkooperationen utgör en viktig potentieU konkurrensfaktor. Vidare
uttalas att konsumentkooperationen av ideologiska skäl i regel inte har
intresse av konkurrensbegränsande samarbete med det övriga näringslivet.
Utredningen nämner här också den utredning om kooperationens roll i
näringslivet som tillsattes av statsmaktema i början av år 1977
(kooperationsutredningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
pekar på att det i direktiven för kooperationsutredningen uttalas bl. a. alt
det är från samhällets synpunkt angelägel, att den kooperativa företagsformen
utvecklas som ett livskraftigt altemativ och komplement till både den privata
och den statliga företagsformen, att de traditionella kooperativa grandsatserna
i flera avseenden synes kunna tjäna som riktlinjer för handläggningen av
lösningen av väsentliga näringspolitiska problem samt att det mot denna
bakgrand finns anledning att pröva föratsätt-ningama och vUlkoren för
kooperationens medverkan i näringslivets omvandling. Vidare hänvisar KF fill
att det i direktiven sägs alt tillkomsten av nya företag på kooperativ grand
bör uppmärksammas som ett betydelsefuUt alternativ vid nyetablering, att de
vUlkor som olika företagsformer arbetar under bör jämföras samt att frågan
analyseras huravida ekonomisk verksamhet i kooperativa företagsformer på några
väsentliga punkter bedrivs under andra villkor än dem som gäller för företag i
allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser det — mot den nu skisserade bakgranden - vara ändamålsenligt att det
fortsatta arbetet med en ny konkurrensbegränsningslag på lämpligt sätt
samordnas med kooperalionsulredningens arbete. Det före-faUer eljest enligt
KF:s mening vara risk för att den lagstiftning som styr företagens medel och
metoder, konkurrensbegränsningslagstiftningen, utformas ulan analyserat
hänsynstagande tiU vilka mål som styr medlen. KF anför vidare, att utredningens
förslag har utformats med huvudsakligt hänsynslagande till traditionellt
aktiebolagstänkande och tiU koncemreg-lema i aktiebolagslagen. De mål och
verksamhetsformer, som kännetecknar konsumentkooperationen, kan härigenom
komma att påverkas på ett olyckligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
behandlar också allmänna frågor om konkurrenspolitUcen m. m. KF hänvisar därvid
till vad förbundet uttalade redan i sitt remissyttrande 1952 över
nyetableringssakkunnigas betänkande med förslag till lag om skydd mot
samhäUsskadlig konkurrensbegränsning inom näringslivet som sin instäUning tUl
konkurrensfrihet och konkurrensbegränsning. 1 det sammanhanget redovisade KF
också konsumentkooperationens roll i tUlska-pandet av den konkurrenspolitik som
ligger tiU grand även för nu föreliggande förslag. Förbundet erinrade då bl.
a. att konsumentkooperationen från första början i alla sina framställningar
tUl statsmakterna om lagstift-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
mot karteller och andra privata monopolorganisalioner framhållit, att
lagstiftningen och den statliga politiken mot privatmonopolen inte borde vara
av organisatoriskt reglerande art utan inriktas mot att betrygga fullt
handlingsutrymme för konsumentkooperationen och de företag i övrigt, som
uppriktigt strävar efter att återställa konkurrens. Lagstiftningen borde,
menade KF, vara sådan att den undanröjer hinder för den fria konkurrensen, som
har åstadkommits av privata sammanslutningar Utan att pålägga nya sådana av
statlig art. Förbundets önskemål var därför genomgående inriktade på sådan
lagstiftning som skapade offentlighet kring alla konkurrensbegränsningar och
vid behov stadgade förbud mot sådana särskilda konkurrensinskränkande
avtalstyper, förfaringssätt och försäljningsmetoder, som innebär skadliga
följder för konsumentintresset. KF erinrade också om att det allmänna
konsumentintressets betryggande genomgående varit riktmärket för
konsumentkooperationens egna ingripanden mot karteller och monopolföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta vill KF nu foga den synpunkten att det traditionella
konkur-rensleoretiska synsättet där marknaden och konkurrensen samt statiiga
och kommunala konsumentpolitiska åtgärder betraktas som de mest framgångsrika
medlen att tillgodose konsumentintresset gentemot det vinst-styrda
producentintresset faktiskt kan ifrågasättas. Mycket talar i stället för,
enligt KF:s mening, att konsumenterna, organiserade i kooperativ form, själva
bör utgöra det bästa medlet alt främja konsumentintresset. 1 denna form kan
konsumenterna själva medverka i beslut om vad som skall produceras, köpas in
och tillhandahållas. - Mot bakgrand av det anförda uttrycker KF tveksamhet till
- men vill inle heh avvisa - den huvudinriktning som ligger till grand för
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund ansluter sig till de grandläggande värderingar som
konkurrensutredningen utgår ifrån vid sina överväganden. Den i stort sett fria
marknadsekonomi som utmärker svenskt näringsliv och vars väsentliga
beståndsdelar ulgöres av fri konkurrens och fri näringsutövning har visat sig
möjliggöra ett successivt ökal välstånd. Den lagstiftning som tillkommit för
att upprätthålla och förstärka marknadsekonomin och i samband härmed tillgodose
väsentliga konsumentintressen har på del hela taget väl fyllt sin uppgift och
har från fall till fall fått slöd från förbundets sida. Vi syftar bl. a. på
marknadsföringslagen, konsumentköplagen, lagen om otillbörliga avtalsvillkor
och den nu gällande konkurrensbegränsningslagen. Förbundet är också
representerat i flera av de statliga organ som tillsatts för att handlägga
hithörande ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
köpmannaförbundet sålunda stäUer sig positivt till den princip om fri
konkurrens som marknadsekonomin bygger på, anser förbundet emellertid det vara
nödvändigt att samtidigt erinra om att förbundet alltid har framhåUit, att
denna konkurrens skall ske på lika villkor och alt tillämpade priser skall stå
i riktig relation tUl utförda prestationer. Förbundet säger sig därför ha med
tUlfredsställelse konstaterat att den helt nyligen publicerade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen
om leveranser till staten, den s. k. Monopolutredningen, fått den för enskild
detaljhandel stimulerande titeln "Konkurrens på lika villkor". Det
största hotet mot marknadsekonomin härrör inte från ofta rätt tillfälliga
konkurrensbegränsningar inom det enskilda näringslivet utan från statliga
ingripanden som på ett effektivt sätt försvagar och inte sällan helt eliminerar
konkurrensen betonar köpmannaförbundet. Behandlingen av
konkurrensbegränsningsproblemen får därigenom understundom karaktär av att
"sUa mygg och svälja kameler".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1953
års konkurrenslag har inom dagligvarasektorn kanske haft sin största betydelse
genom det s. k. braltoprisförbudet framhåller Dagligvaruleverantörers förbund.
Dess medlemsföretag (ca 120 Uvsmeddsleve-rantörer och ca 90 leverantörer av
kemisk-tekniska varor) arbetar på en marknad som har stor betydelse för
konsumenternas välfärd, eftersom effektivitetseffekter omedelbart påverkar ca
25 procent av genomsnitts-konsumenternas privata konsumtion. Omsättningen inom
dagligvarasektorn uppgick 1977 till ca 50 miljarder kronor. Det är därför
angeläget, påpekar förbundet, alt dagligvaraföretagens speciella förhållanden
särskilt observeras. Konkurrensutredningens betänkande bygger till stor del på
"en teoretisk konkurrensansats". Förbundet anser att detta har
medfört att mer djupgående analyser av hur konkurrensen de facto fungerar i ett
samhälle av svensk typ med stor offentlig sektor, en omfattande regleringsapparat,
stor utrikeshandel ej har intagits i utredningen. Den teoretiska utgångspunkten
har fått en övervägande juridisk ansats och företagsekonomiska analyser av
fåtalskonkurrens har behandlats myckel kortfattat. Detsamma gäller frågan om
vertikal integration och betydelsen av köpardo-minans. En hel del av dessa
frågeställningar har särskild betydelse för förhållandena inom
dagligvarasektorn framhåller förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagarföreningarnas
förbund delar utredningens åsikt att det också i framliden måste vara en av
uppgifterna för konkurrenspolitiken alt söka ta till vara de positiva följder
som konkurrens kan medföra. Därför måste negativa följder av långtgående eller
total koncentration till följd av konkurrensbegränsning motverkas, säger
förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingrepp
i den fria marknadsekonomin innebär alltid risker för negativa effekter, anför
Svenska företagares riksförbund. Varje form av regleringar och förbud från det
aUmännas sida måste därför noga avvägas och prövas mot bakgrund av konstaterade
missförhållanden av aUvarlig natur. Självfallet kan s.k. konkurrensbegränsande
åtgärder från företagens sida innebära svårigheter av allmän politisk natur
men i vårt land med en i huvudsak fri utrikeshandel är sådana svårigheter
nästan undantagslöst temporära och måste vägas mot de uppenbara nackdelar för
vår framtida levnadsstandard som ingrepp av den art konkurrensutredningen
föreslår medför, anser förbundet. Sveriges industriförbund har i sitt
remissyttrande utförligt behandlat utredningens olika avsnitt och Svenska
företagares riksförbund anser sig kunna tUl alla delar ställa sig bakPm de
synpunkter och yrkanden som där framförts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studenterna
vid Handelshögskolan i Stockholm har inom ramen för kursen "Samordnad
företagspolitik", avsnittet "Omgivningsanalys", i form av
grapparbeten studerat och bedömt utredningsförslagens inverkan på företagets
strategiska möjligheter att agera i Sverige och på exportmarknaderna.
Grapperaas arbetsrapporter har redovisats i en sammanställning som har
överlämnats som ett remissyttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelar
och nackdelar med koncentration. En grappuppgift, som stu-, denterna skulle
lösa, var att granska och analysera utredningens diskussion om fördelar och
nackdelar med konkurrens och koncentration i en marknadsekonomi (avsnitt 3.4).
Studenterna anser att avsnittet har fått ett mycket begränsat utrymme i
utredningen i förhållande tiU dess betydelse. Framställningen karaktäriseras av
att för- och nackdelar betraktas som något som kan summeras aritmetiskt utan
något djupare resonemang om deras inbördes betydelse och att många kategoriska
uttalanden från klassisk teori återges. Studenlema anser vidare att en viktig
föratsättning har utelämnats i detta avsnitt, nämligen att teori för en
marknadsekonomi ej utan reservationer och diskussioner kan tiUämpas på Sveriges
biandekonomiska syslem. Överhuvudtaget saknas en ingående värdering och analys
av för- och nackdelar och då en starkare anknytning till vilken effekt dessa
får för de mål som samhällel har för sin ekonomiska politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studenlema
framhåller som en ytterligare brist i betänkandet att utredningen diskuterar
för- och nackdelar för samhäUet vid konkurrens och koncentration utan att
skilja på olika typer av branscher och företag. Detta måste anses vara alltför
generaliserat. Då Sverige är ett mycket utrikeshandelsberoende land hade
avsnitt 3.4 troligen blivit mer givande om man delat upp analysen på
konkurrensutsatt och icke konkurrensutsatt industri. Därigenom hade man kunnat
ulföra en mer ingående analys av hur de ekonomiskt-politiska målsättningarna
påverkas för respektive näringstyp. Vidare hade detta medfört en ökad betoning
av den intemationdla aspekten och därmed satt in Sveriges utveckling i ett
större världsekonomiskl sammanhang. Även en diskussion med mer empiri, då gäma
med utgångspunkt i olika branscher och dess siraklur, torde ha höjt värdet av
detta avsnitt, menar studenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närings-
och kosumentpolitikens utformning från konkurrenssynpunkt. En annan
grappuppgift var alt analysera och belägga/vederlägga med praktiska exempel
utredningens överväganden i 6 kap. rörande utformningen av samhällets närings-
och konsumentpolitik frän konkurrenssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studenlema
konstaterar till en början att en betydande samordning måste ske mellan den
"egentliga konkurrenspolitiken" och annan närings-och
konsumentpolitik. Detta bör ske genom utökat samråd myndigheter emellan och ej
genom hårdare styrning och därmed bundenhet till ett visst handlande. Här
påpekas vilken förändring detta innebär gentemot konsumentutredningen (SOU
1971:37 s. 49) där del sägs alt konsumentpolitiken i större utsträckning borde
frikopplas från samhällets konkurrenspolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
som utredningen påstå all arbetsmarknads- och regionalpolitiken kan ha positiva
effekter på konkurrenssituationen måste enligt studenterna betraktas som en
överdrift. Först och främst är insatsema ofta av temporär natur och ej primärt
utformade för att befrämja konkurrensen. Stödåtgärder kan leda tUl att företag
som fortsätter sin verksamhet endast på grand av dessa stöd slår ut andra
reellt mer konkurrenskraftiga företag. Som exempel på ovanstående nämner
studenlema nyetableringen av Sirius skidfabrik i Haparanda. Det stöd som denna
fabrik åtnjöt gjorde att många andra skidfabrikanter slogs ut och den totala
förändringen av sysselsättningen blev negativ. Liknande effekter har uppstått
inom leko-induslrin där arbetsmarknadspolitiska och regionala stödåtgärder har
gjort att tidigare lönsamma mindre företag har slagits ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Studenterna anser
beträffande industripolitiken att branschprogrammen är nödvändiga för att lösa
slrakturproblem och därmed upprätthåUa konkurrenskraften gentemot utlandet.
Vidare måste dessa stöd betraktas som acceptabla för att förhindra en alltför
snabb slrakturomvandhng med medföljande sociala problem och stora samhällehga
omställningskostnader. Emellertid anser studenlema alt utredningen inte
tUlräckligt omfattande analyserar vikten av en övergripande industripolitik med
lång tidshorisont. Man måste ta ställning tiU vad Sveriges framtida styrka är
och vilka sektorer av näringshvel vi skaU inrikta oss på, menar studenterna.
Dagens industripolitik kännetecknas i alltför hög grad av kortsiktstänkande och
har mer karaktären av arbetsmarknads- och ekonomisk-politiska överväganden.
Risken finns också att gjorda utfästelser inom industripolitiken skapar ett
psykologiskt klimat där det förväntas att staten skaU träda in i alla
krissituationer. De stödåtgärder som i dag sätts in tycks enligt studenterna i
alltför hög grad tUlfalla krisdrabbade branscher vilket på längre sikt kan vara
myckel olyckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
flera studentgrapper måste man även vända sig mot utredningens uttalande om den
stadiga företagspolitiken (s. 188). Uttalandet kan ej betraktas som genereUt
giltigt. Stora olägenheter drabbar vissa orter genom de stora företag som har
skapats av staten (SSAB, Svenska varv) och konkurrensen stärks ej på
hemmamarknaden. Problem uppstår även för de företag som hamnar utanför en dylik
uppgörelse. Den internationeUa konkurrenskraften bedöms dock av studenlema
kunna stärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
uttalade stödet till mindre och medelstora företag anses i huvudsak bra. Vissa
av studenterna anser dock att man måste precisera föratsätlningarna under
vilka del kan vara. motiverat med statligt kreditslöd på ungefär följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statligt kreditstöd bör ej
konkurrera med befintligt kreditutbud. Skall vara ett komplement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kreditstödet bör inriktas på
företag som på sikt bedöms lönsamma eller utvecklingsbara.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c)
En marknadsmässig räntenivå bör tillämpas för att snedvridande
konkurrenseffekter ej skall uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande utredningens
avsnitt rörande handelspolitik pekar studenlema på att Sveriges möjligheter
att införa handelspoUtiska restriktioner inte är så stora till följd av vårt
beroende av exporten. Ur konsumentens synvinkel är det viktigt att konkurrensen
med utländska producenter fortgår då detta leder till ett brett produktutbud
med prispress, framhåller studenlema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande prispolitiken
påpekar studenterna att problemet med prisstopp kan vara att t. ex.
detaljhandeln drabbas av prisstopp och trots detta höjs priserna i tidigare
led, vilket innebär stora påfrestningar för en bransch. Detta kan leda till
substituering till billigare utländska varor och kanske sämre kvalité vUket
måste betraktas som negativt för konsumenten. Företag som för övrigt arbetar
under lika villkor men som vid pris-stoppstillfäUet tiUämpar olika pris drabbas
högst olika. Införandet av högstpris kan innebära att priserna höjs till denna
nivå vilket snedvrider konkurrensen mellan företag med olika kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att införa lagar inom konsumentpolitiken torde konkurrensen håUas tUlbaka och
man minskar framför allt användningen av vissa konkurrensmedel, konstaterar
studenterna. Risken är att man uppmuntrar en icke önskvärd likriktning av
produktsortimenten och i extremfall ställer så höga krav att konkurrensen
minskar. Vid alltför ofta förekommande förbud avtrabbas den enskUde individens
förmåga tiU kritisk bedömning. Studenlema anser att konsumentpolitiken i ökad
utsträckning bör syfta till att stärka individerna och deras förmåga att ta
ställning till produkter, försäljare och marknadsföring. - Frivilliga
överenskommelser mellan konsumentorganisationer och olika branscher bör vara
möjliga vad gäUer utformande av riktlinjer för information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studenternas
åsikter sammanfaUer beträffande offentlig upphandling i huvudsak med
utredningens, dock ifrågasätts en del statsägda förelags eller myndigheters
monopol vad gäller affärsförbindelser med staten (t. ex. PK-banken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR finner alt huvudintresset i betänkan-del är koncentrerat tUl det
lagförslag som läggs fram men betänkandet förtjänar också uppmärksamhet för den
översikt del innehåller bl. a. över den hittUlsvarande
konkurrensbegränsningslagens tillämpning och relationerna mellan svenska och
utländska förhållanden på konkurrenspolitikens område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen går också in
på konkurrenspolitikens uppgifter sett i relation till andra delar av
samhällets ekonomiska politik och diskuterar översiktligt hur konkurrens
mellan företag kan medföra för samhället gynnsamma effekter. Man understryker
bland annat att konkurrens inte är mål i sig utan ett medel att nå andra
resultat. De förhållanden man därmed kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>in
på är komplicerade och svåröverskådliga och det är därför inle förvånansvärt
att utredningen inte har lyckats genomföra den djupgående och i aUa avseenden
tillfredsstäUande analys som i och för sig hade varit önskvärd som utgångspunkt
för den revidering av konkurrensbegränsningslagstiftningen som föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
kan inle heller ett remissvar ge en sådan bakgrand. Några kompletterande
påpekanden och markeringar till utredningens analyser anser dock organisationen
kan finnas anledning att föra fram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrens kan, som
utredningen påpekar, uppfattas som en tävlan meUan företag. I en sådan tävlan
kan inte alla vinna. Några måste förlora, kanske tvingas reducera sin
verksamhet eller helt försvinna. En aktiv tävlan förutsätter, säger SACO/SR,
rörlighet och risktagande. Samtidigt har stabilitet i företagen och den
sysselsättning de erbjuder kommit alt prioriteras aUt högre under senare år.
Detta leder tiU en målkonflikt som blir speciellt kännbar när många företag
ställs inför svårigheter att upprätthålla lönsamhet och sysselsättning. Synen
på konkurrens och konkurrensbegränsningar borde därför, menar organisationen,
kunna vara något olika när del gäller konkurrens mellan företag som alla har
gynnsamma förutsättningar och konkurrens mellan företag som alla har en stark
press på sig och kämpar för alt överleva. Del minskar uppenbarligen
möjligheterna att formulera sådana lagregler för företags konkurrens som kan
bli av värde som styrmedel i aUa typer av situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrens i form av
tävlan mellan företag förekommer i många former. En av de viktigaste sett både
från företagens och konsumenternas synpunkt är den successiva anpassningen av
företagens utbud av varor och tjänster tiU köpamas behov och önskemål. Den
leder lUl en från samhällssynpunkt önskvärd produktdifferentiering. Samtidigt
kan emellertid vissa företag få en form av monopolinslällning i vilken de dock
vanligen utsätts för en kraftig konkurrenspress från företag som säljer olika
substilutspro-dukter. Här föreligger, konstaterar SACO/SR, en påtaglig konflikt
mellan utredningens sätt att uppfatta konkurrens som en tävlan och dess sätt
att längre fram mot varandra ställa konkurrens och koncentration. Koncentrationsgraden
som mått på konkurrensen är snarare uttryck för ett konkurrensbegrepp grandat
på den traditionella ekonomiska teori i vUken fuU-ständig konkurrens framstår
som ett idealtillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att utredningens förslag
till stor del kommit att präglas av detta senare konkurrensbegrepp anser
organisationen framgå av det stora intresse som ägnas åt företagsförvärv och
deras betydelse för koncentrationsgraden. Något påtagligt försök att jämsides
med priskonkurrens föra fram den ovan antydda formen av tävlan om att bjuda ut
produkter anpassade tiU köparnas behov och önskemål görs inte heUer. Här hade
utrymme funnits för ett nytänkande som kunde ha fått stor betydelse för
utvecklingen av den framtida konkurrenspolitiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
pekar på, anför SACO/SR vidare, alt konkurrens inle är ett mål i sig utan ett
medel att nå andra mål. Det vikliga är alltså inte i första hand att man
konkurrerar ulan alt man konkurrerar med medel vars effekter bhr positiva för
samhällel som helhet. Hit hör inte bara priset ulan också bland annat
produktutbudet. Vad konkurrenspolitiken främst borde vara inriktad på är att
skapa vilja till tävlan i förelag, möjUgheter all tävla för dem som vill göra
det och ett från samhäUssynpunkt lämpligt val av medel. Förbud för vissa former
av konkurrensbegränsningar kan aldrig ensamt bli ett effektivt medel all nå ett
sådant mål. Andra föratsättningar måste också finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sambandet mellan
koncenlrationsgrad, konkurrensvilja, konkurrenstryck på de individuella
företagen, valet av medel i företagens tävlan med varandra samt de därav följande
konsekvenserna för konsumenlema och samhället i övrigt är emeUertid
ofullständigt kända. Behovet av bättre kunskaper är påtagligt. Förändringar
inom företagssektorn, inom den ekonomiska politiken och i synen på
marknadsekonomin och målen för den ekonomiska politiken accentuerar ytterligare
det behov som sedan länge funnits av nya utgångspunkter för beskrivningar och
analyser av konkurrensförhållanden. Ett slutiigl ställningstagande till
konkurrenspolitikens framlida utformning skulle egentligen kräva sådana nya
fördjupade kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kunskapssituationen nu är blir möjligheterna att bedöma effekterna av olika
förändringar i konkurrenspolitiken mycket ofullständiga. Detta får enligt
SACO/SR: s mening självfallet inte leda till alt man inle vidtar åtgärder och
försöker påverka utvecklingen. Del borde emellertid mana till viss försiktighet
när det gäller all för lång tid framåt binda upp konkurrenspolitiken med hjälp
av detaljerade lagregler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen har
mot bakgrund av de givna direktiven enligt Landsorganisationens i Sverige (LO)
uppfattning gjort en mångsidig genomgång av konkurrensfrågorna, en saklig,
ingående granskning av olika problem och länkbara metoder all komma till rätta
med dessa samt för-IjänstfuUl dragit slutsatser om hur en moderniserad och
effektivare konkurrensbegränsningslag skulle kunna utformas.
Konkurrensulredningens förslag liU lagstiftning om förelagsförvärv är ett nytt
regelsystem, som avses komplettera den nya konkurrensbegränsningslagen. Däremot
har konkurrensutredningen avstått från all utforma förslag tUl lag om samråd
vid företagsförvärv. Utredningen framhåller all del vore naturligt om den nya
arbetsrätlskommittén utformade och lade fram ett sådant lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
förordar alt konkurrensulredningens förslag till ny konkurrensbegränsningslag
läggs liU grand för ny lagstiftning. Den skärpning av konkurrensreglerna genom
viss utökning av förbudsområdet och t. ex. en reformerad procedur av
prövningen angående missbrak, som förslaget innefattar, är behövlig och
angelägen. Likaså tillstyrker LO konkurrensulredning-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ens
förslag tiU regler om prövning av företagsförvärv. Detta är en minst lika
angelägen reform med tanke på den inriktning och upptrappning som
förelagskoncentrationen i olika former visat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbruksnämnd (JN) erinrar om att statsmakterna har anslutit sig tUl 1972 års
jordbruksulrednings krav på all garantier måste skapas för en tUlfredsslällande
konkurrens inom förädlingsledet, dvs. den s.k. primärförädlingen av animaliska
produkter, främst mjölk och slaktdjur, (jfr. prop. 1977/78: 19 s. 188, JoU
1977/78:10 s. 23-25 och även SOU 1977: 17 s. 211-228).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
vägar anvisas, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>statsmakternas insyn i
konkurrensförhållandena bör utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>möjligheterna till ingripanden
vid eventueUt uppkommande missförhållanden bör förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagens beslut bör det ankomma på jordbraksnämnden alt utöva den avsedda
insynen som faller utanför näringsfrihelsombudsmannens (NO) område. Nämnden,
som bör kunna agera både på eget initiativ och efter klagomål från enskild
part, skaU bereda och besluta i sädana frågor. Vid beredningen av hithörande
frågor bör nämnden ha tiUgång till expertbiträde från de pris- och
konkurrensvårdande myndigheterna. Beslut bör fallas av nämnden i plenum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förutsätts i statsmakternas beslut all frågorna i regel kan lösas genom
frivillig medverkan från berörda parter. Kan frivillig uppgörelse inle träffas,
bör jordbraksnämnden ha möjlighet att ingripa inom jord-braksprisregleringens
ram. Nämnden har anmodats att till regeringen inkomma med förslag angående
vilka medel som i sistnämnda fall behöver tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
nämnden har diskuterats att inrätta en särskild beredning för konkurrensfrågor.
I denna bör beredas ärenden som anmälts till nämnden och som rör
konkurrensbegränsningar inom jordbraksprisregleringens område.
Jordbraksnämnden avser att sedan ytterligare samråd skett med bl. a. NO
återkomma till regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
avser vidare att inrätta en rådgivande beredning på kötlområ-det. Denna
beredning bör följa marknaden inom kötlbranschen och medverka vid bedömningar
av ärenden som nämnden har att ta ställning till i plenum, t. ex. justering av
införselsavgifter vid prisgränsema, restitutions-ärenden, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratom
företrädare för nämnden bör representanter för berörda branschorganisationer
ingå i beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksförbund (MRF) delar den grundsyn på konkurrenspolitiken som utredningen
redovisar och som väl anknyter till hittillsvarande lagstiftning och praxis.
Dock önskar MRF framföra den generella synpunkten att de principiellt
intressanta och utvecklingsmässigl väsentliga resonemang som förs i direktiven
till utredningen icke i allo synes ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fångals
upp i utredningsarbetet. En diskussion om de grandläggande konkurrenspoliliska
begreppen och samhäUspositionema liU dessa blir under alla förhållanden
nödvändig om inte en alltmer komplicerad utveckling skall överflygla även en ny
lagstiftning. MRF beklagar vidare att i utredningen icke ingått företrädare
för näringslivet, vars förhållanden trots allt lagstiftningen helt avser, och i
vars intresse den till stor del har tillkommit. En till utredningen något
oklart kopplad s. k. referensgrapp kan knappast ersätta den genomgripande
analys och problembearbetning som sker i en aUsidigt sammansatt utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om sålunda en mer långtgående analys av grundläggande värderingar i
konkurrenspolitiken varit värdefull önskar MRF i princip tUlslyrka utredningens
förslag med vissa reservationer, som ej genereUt innebär StäUningstaganden som
skiljer sig från utredningens utan i flertalet fall i stället syftar till att
fördjupa och nyansera desamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vatje
näringsgren bör bedömas efter sina föratsättningar och måste få utvecklas efler
sin egenart, anför MRF. Konkurrenspolitiken får i en marknadsekonomi aldrig
tillåtas förhindra rationella lösningar på distributionens och
servicegivningens områden. Synpunkten att en konkurrensbegränsande åtgärd
måste bedömas efter sina långsiktiga - och slutgiltiga -effekter mer än tiU de
omedelbart skönjbara understryks med rätta i direktiven till utredningen. Ett
väsentligt intresse för samhällel torde vara att bilindustri och
bildistribution fungerar effektivt. Enligt MRF:s mening är bilbranschens
selektiva distributionssystem en grundföratsättning för effektivitet och
stabilitet i branschutvecklingen. Det medger en hur hård konkurrens som helst
både meUan märkena och inom desamma. Försäljnings- och servicefunktionerna är
lika viktiga som produktionens och måste vara lika välplanerade. Det selektiva
systemet innebär en systematiserad men samtidigt flexibel samverkan mellan
huvudleverantör och detaljist, och kan från denna synpunkt sägas utgöra ett
påtagligt exempel på s.k. franchising i detta begrepps mer vidsträckta
bemärkelse, framhåller MRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MRF
ifrågasätter om inte tiden är mogen att statsmakterna närmare analyserar de
framväxande franschisingsystemen, främst därför att de av allt att döma utgör
ett av de mest positiva och effektiva inslramenlen för ett funklionerande och
framlidsinriktat småföretagande i en samhällsutveckling som i övrigt gått
egenföretagande emot i många avgörande hänseenden. I detta sammanhang blir det
emellertid även nödvändigt att förutsättningslöst förslärka detaljisters och
servicegivares rättsställning både utom och inom samarbetsstraklurerna vare sig
dessa har franchisingkarak-tär eller inte. På detta område, menar MRF, måste
småföretagarpolitik, konkurrensrätt och allmän civilrätt utvecklas i nära samband
med varandra. Det är MRF:s förhoppning att den riksdagsmotion som har väckts
till årets riksdag i frågan och som har utmynnat i ett tUlkännagivande till
regeringen kommer att leda till snabba och konkreta åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
inledningsvis framhållits delar MRF den grundsyn på konkurrens-rätlens framlida
utformning som utredningen i sitt utförliga och väl genomarbetade belänkande
har presenterat. De är emellertid väsentligt att ej skärskåda
konkurrenspolitiken endast utifrån konkurrensbegränsningslagens synvinkel. De
senaste årens utveckhng har inte enbart inneburit en betydande integration i
svenskt näringsliv - speciellt i produktionsapparaten - utan har härjämte
medfört en starkt ökad offentlig kontroll - och regleringsverksamhet på
exempelvis prisområdet. Den har, tror MER, inle varit principiellt
eftersträvad, men har ändå bedömts samhällsekonomiskt erforderlig. Det finns
anledning att allvarligt begranda huravida de beaktansvärda
konkurrensbefrämjande reformer som nu övervägs kan komma au aUvarligt äventyras
om den fria prisbildningen systematiskt och över längre lidsintervall sätts ur
spel genom prisstopp eller liknande regleringsmekanismer. Del är nödvändigt,
menar MFR, alt på detta som på andra samhällsområden söka nå en helhetssyn.
Viktiga samhäUshänsyn kan understundom nödvändiggöra avsteg från
marknadshushållningens principer men i lika mån kan omsorgen om utveckhngen
inom ohka branscher -exempelvis bilbranschen — motivera avsteg från
principiella ståndpunkter som intas i konkurrensrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MRF
önskar som företrädare för en handels- och servicenäring med ett dominerande
inslag av små och medelstora företag betona viklen av att konkurrenspolitiken
håller dörren öppen för del ansvarsfulla utnyttjandet av samverkan som ett av flera
hkvärdiga konkurrensmedel. En sådan grandsyn från samhället torde också vara
mest gynnsam för dem som ytterst utgör skyddsinlresset för konkarrenspolitiken,
nämligen konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska
civUekonomföreningen (SCF), som har avgelt ett remissyttrande som beträffande
de allmänna synpunkterna nära ansluter till SACO/ SR:s, anför
sammanfattningsvis alt de förändringar som konkurrensulredningen har
föreslagit av KBL knappast framstår som revolutionerande. Någon påtaglig
förändring i konkurrensviljan och effektiviteten i näringslivet tror
föreningarna inte all förslagen kommer att medföra. Med hänsyn till bristen på
djupgående kunskaper om vad som måste till för att ett marknadssystem skall
fungera bra sett från samhälls- och konsumentsynpunkt är också långtgående
regleringar av konkurrensen svåra all motivera. Med hänsyn till all den
nuvarande konkurrensbegränsningslagen i stort sett fungerat bra i realiteten
via sin generalklausul och då den ger marknadsdomstolen stora möjligheter alt
ingripa i praktiskt laget alla de fall då del är uppenbart önskvärt borde
därför också flera av de förslag till låsningar av synen på vissa former av
konkurrensbegränsningar som del nya lagförslaget innehåller kunna skjutas på
framtiden, anser civUekono-merna. Detta gäUer dels de föreslagna specifika
förbuden mot prissamverkan och marknadsddningsavlal, dels det föreslagna
systemet för granskning av förelagsförvärv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
sågverks- och trävaruexportföreningen anser att det hade varit värdefullt om
utredningen närmare hade berört den verksamhet som bedrivs inom
branschorganisationemas ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Åtgärder mot vissa konkurrensbegränsningar (den s.k. KBL-delen)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
det område som KBL nu täcker föreslår utredningen att nuvarande lagtekniska
konstraktion behålls med dels ett antal straffbelagda förbud (förbudsprincipen)
mot vissa typer av generellt skadliga konkurrensbegränsningar, dels en
generalklausul som omfattar också övriga konkurrensbegränsningar som medför
skadlig verkan (missbraksprincipen). Två nya straffbelagda förbud föreslås, ett
priskartellförbud och ett marknadsdelningsförbud. Generalklausulen
effektiviseras genom att MD får möjlighet att förena sina beslut med
vitesföreläggande, något som i dag endast kan ske i leveransvägransfall. Det
föratsätts dock att NO liksom f. n. genom förhandling med berörda företag skall
försöka få tUl stånd en uppgörelse som innebär att skadlig verkan upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Principiella synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige anför att utredningen i sitt arbete på en ny, utbyggd och
moderniserad lag beaktat erfarenheter av gällande lagstiftning både inom
konkurrensområdet och på näraliggande områden. Samtidigt har hänsyn tagits till
regelsystem i bl. a. andra länder. De överväganden och ställningstaganden -
ofta utförligt motiverade - som ligger till grand för utredningens förslag
synes ha medfört att den föreslagna lagen blivit väl anpassad till den
utveckling som har skett på förevarande område. Hovrätten anser sig dock inte
böra yttra sig över den principiella frågan om i vilken utsträckning det
allmänt sett kan anses erforderligt eller önskvärt att i olika hänseenden gripa
in på det här området genom lagstiftning mot näringsidkare och företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ordalydelsen kan rabriken, konkurrensbegränsningslag, uppfattas på det sättet
att lagen innehåller bestämmelser som begränsar konkurrensen. Den
omständigheten att 1953 års lag mera allmänt bland tillämpade myndigheter och
inom näringslivet har benämnts konkurrensbegränsningslag bör inte föranleda
att den nya lagen rabriceras så. Lämpligare torde vara att benämna den t. ex.
konkurrenslag eller lag om företagskonkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping anmärker att såvitt framgår av betänkandet är skärpningar av
lagstiftningen på flera av de väsentliga punkterna inte föranledd av att några
bestående missförhållanden har konstaterats råda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår dock som motiverat att skapa ökade möjligheter tiU ingripanden. Frågan
i vilken omfattning del härvidlag kan anses påkallat att skärpa lagstiftningen
är en fråga där flera olika samhälleliga intressen berörs. Kammarrätten
konstaterar alt förslaget har syften som går långt utöver alt förhindra skadlig
konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
som huvudsakligen inriktat sin granskning tiU de rättsliga frågorna har intet
att erinra mot att det framlagda förslaget i allt väsentligt får ligga till
grand för lagstiftning. Förslaget synes väl fylla avsett syfte och är - såvitt
kammarrätten kunnat finna - väl genomtänkt i sina detaljer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen hänvisar
tUl vad som har påpekats vid den nuvarande konkurrensbegränsningslagens
tiUkomst nämligen att det ligger i sakens natur att de särregleringar som finns
bl. a. på bankområdet och vars tillämpning kan medföra konkurrensbegränsande
verkningar inte kan sättas ur kraft av regler i konkurrensbegränsningslagen.
Liksom i fråga om nuvarande lag kan det sålunda bli möjligt att den föreslagna
lagen i dessa fall beaktas endast i den mån de konkurrensbegränsande
verkningarna går längre än som måste accepteras med hänsyn lUl regleringens
syfte. Inspektionen anför vidare att, på grund av den offentiiga regleringen
av all verksamhet inom inspektionens tillsynsområde, torde flera av de bestämmelser
utredningen föreslår mot konkurrensbegränsningar i egentlig mening endast
undantagsvis bli tillämpliga på förfaranden som rör banker och andra under
inspektionens tiUsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
tar också upp förslaget till en effektivisering av förhandlingssystemet i MD
genom vitesmöjlighet och anför att systemet i stort sett har visat sig ändamålsenligt.
Eftersom det är fråga om tiUämpning av en generalklausul, där de skadliga
förfaranden som bestämmelsen riktar sig mot inle konkret anges, framstår det
emellertid från rättssäkerhetssynpunkt som icke tillrådligt alt sanktioner kan
drabba den som brutit mot bestämmelsen utan vetskap om det oriktiga i
förfarandet. Del nuvarande systemet med förhandlingar har så gott som
undantagslöst visat sig effektivt. Under sådana förhållanden finns det
knappast fog för att införa en reglering med vilessanktionerade förbud och
ålägganden. Hänsyn till rättssäkerheten väger enligt inspektionens mening
tyngre än de fördelar, bl. a. ett snabbare förfarande, som eti sanktionssystem
skuUe kunna medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i de speciella förhållanden som råder på försäkringsområdet har
försäkringsinspektionen inle funnit anledning till erinran mot den precisering
och skärpning av konkurrensbegränsningslagstiftningen, som föreslås av
utredningen i den s. k. KBL-delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Stockholms fondbörs har KBL i huvudsak fungerat väl. Den smidighet, som har
utmärkt den svenska modellen för konkurrenslagstiftning och rättstillämpning,
har möjliggjort lösningar av problem i fråga om konkurrens och
konkurrensbegränsning, som passar ett litet höginduslri-aliseral land som
Sverige. Utländska förebilder, hämtade t. ex. från USA och EG, är inle utan
vidare tillämpliga på Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill emellertid i princip inte motsätta sig en revision av konkurrenslagstiftningen.
Del är viktigt att det finns en effektiv sådan. Utredningens förslag att
braltoprisförbudet och förbudet mot anbudskarteller skall hållas och utvidgas
tUlstyrks. Likaså tillstyrks införandet av priskartellförbud och
marknadsdelningsförbud. Det är emeUertid viktigt att, när vissa handlingar kriminaliseras,
de förbjudna handlingarna är klart och otvetydigt formulerade. I dessa
avseenden finns det enligt börsslyrelsens mening anledning att vara kritisk mot
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likartade
synpunkter på formuleringen av förbuden framförs av handelskamrarna, som dock
i princip tillstyrker genomförandet av de föreslagna bestämmelsema. De anser
all många ullryck framstår som vaga och därför kan medföra stora
tolkningssvårigheler med därav följande rättsosäkerhet. Handelskamrama anför:
Som en allmän synpunkt på del framlagda förslaget vill handelskamrarna
framhålla att utredningens förslag innebär en utvidgning av det straffbara
området, gällande konkurrensbegränsande åtgärder, som från
rättssäkerhetssynpunkt inle kan anses godtagbar. Utredningen tycks inle fullt
ut ha förstått vikten av att regler som är straffsanktionerade är utformade med
stor exakthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskamrarna
framhåller vidare att förhandlingsprincipen i den nuvarande generalklausulen
har fungerat mycket väl och att den därför bör bibehållas. Knappast något fall
kan redovisas där den nuvarande ordningen inte lett tUl önskat resultat.
Tvärtom måste systemet anses ha haft betydande positiva effekter med hänsyn
till den flexibilitet som förhandlingsprincipen möjliggjort, en flexibUitet
som självfaUet är av stor vikt när del gäller alt tillämpa en generalklausul
som med nödvändighet måste komma att bli mycket allmän till sin avfattning.
Eventuellt skulle systemet kunna kompletteras med en möjlighet för MD att
meddela förbud i särskilt allvarliga faU, om förhandlingar inte leder till
någon överenskommelse anför handelskamrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
fondbörs berör också förhandlingsprincipen. Utredningen har enligt fondbörsen
inle anfört några övertygande skäl för alt vid tillämpning av generalklausulen
ersätta förhandlingar med ett system av vUes-sanktionerade förbud och
ålägganden. Såvitt styrelsen har sig bekant har de tvångsmedel, som nu finns
tiUgängliga när del gäller missbrak, inle behövt tiUgripas under de senaste tio
åren. Det nuvarande förhandlingssystemet har lett till att skadliga
konkurrensbegränsningar kunnat undanröjas på ett acceptabeh sätt. Det har
dessutom visat sig väl anpassat till det svenska näringslivets straktur och
till att lösa problem av aktuellt slag. Den nuvarande förhandlingsprincipen bör
därför behållas. Enligt styrelsens uppfattning kan dock reglerna skärpas
såtillvida all vitesföreläggande far förekomma, då domstolen inte lyckats genom
förhandhng undanröja konstaterad skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium
(KK) pekar på all med den föreslagna utvidgningen av förbudsområdel och med
utbyggnaden och effektiviseringen av anbuds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kartellförbudet
kommer den svenska lagstiftningen att bringas i närmare överensstämmelse med
konkurrensreglerna i Romfördraget och i Fördraget om upprättande av Kol- och
Stålunionen. Förbudsprincipen i detta avtal gäller nämligen samtliga av
näringsidkare utövade konkurrensbegränsningar utom utnyttjandel av dominerande
marknadsställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudsfallen
i såväl gällande som föreslagen lagstiftning avser endast
konkurrensbegränsningar med verkan inom Sverige. Däremot får generalklausulen
i både KBL och enligt förslaget efter regeringens tUlstånd tillämpas också på
konkurrensbegränsningar med verkan utomlands om det påkallas av hänsyn till internationell
överenskommelse framhåUer KK. Förslaget till 1 kap. 5 § i den nya
konkurrensbegränsningslagen skiljer sig från gällande rätt endast i del
avseendet att den uppställer en legaldefinition för skadekriteriet:
Konkurrensbegränsningen skaU anses ha skadlig verkan om den strider mot
överenskommelsen ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KK har att la ställning
till svensk konkurrenslagstiftning med hänsynslagande till Sveriges
förpliktelser på delta område i internationella överenskommelser, för
närvarande i frihandelsavtalen med EEC och CECA (artikel 23 respektive 19)
samt EFTA-konventionen (artikel 15). Då förslaget till ny
konkurrensbegränsningslag ej slår i strid varken med frihandelsavtalen eller
EFTA-konventionen, har KK i detta avseende inga invändningar mot dess bestämmelser.
KK ansluter sig särskilt till utredningens bedömning att systemet i förslagets
1 kap. 5 § med prövning av de enskilda fallen av konkurrensbegränsning med
verkan utomlands möjhggör en avvägning av svenska intressen mot vad som är
förenligt med våra intemationdla förpliktelser. Även med beaktande av
inrikeshandelssynpunkter tillstyrker koUegiet de föreslagna förbuden och
generalklausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anser det vara välmotiverat all KBL:s förhandlingsinstitul ersätts med bl. a.
ett sådant förbuds- och åläggandesyslem som gäller enligt marknadsföringslagen
(MFL) och avlalsvUlkorslagen (AVL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
NO tillstyrker utredningens förslag såvitt avser en effektivisering av
förhandlingsprincipen. NO anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
(MD) har i dag tiU uppgift all sedan viss konkurrensbegränsning funnits
medföra skadlig verkan genom förhandling söka undanröja denna verkan. Denna
förhandlingsprincip har varit unik för Sverige. Utredningen föreslår här en
förändring innebärande att MD, när skadlig verkan konstaterats, skall kunna
utfärda förbud eUer ålägganden, vilka kan förenas med vite. Detta förslag
innebär emellertid inte ett övergivande av principen all överläggningar om
frivillig rättelse utgör den primära formen för samhällsingripande. Det bör
här framhållas all förhandlingsprincipen i praktiken kommit till uttryck
främst genom de överiäggningar som NO regelmässigt har med olika företag
rörande konkurrensbegränsande förhållanden. I del helt övervägande antalet
fall nås överenskommelse redan på denna nivå. I ett fåtal fall, under de
senaste fem åren varierande mellan fyra och åtta per år, nås en sådan
överenskommelse inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
NO hänskjuler ärendet till MD med hemställan om förhandling för att undanröja
skadlig verkan av påtalad konkurrensbegränsning. Även sedan framställning till
MD gjorts förekommer överläggningar mellan NO och förelagen. 1 delta skede
vidtar företagen ofta sådana förändringar i sitt agerande att NO kan återkalla
ärendet, då skadlig verkan inte längre anses föreligga. På detta sätt reduceras
ytterligare del antal ärenden som kommer upp till huvudförhandling i MD. Under
1970-talet har MD i genomsnitt förhandlat i ett fall per år sedan skadlig
verkan konstaterats. Del är endast i denna del som utredningens förslag
förändrar förhandlingsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För all understryka att
förhandlingsprincipen fortfarande är den primära formen för samhällsingripande
bör ett tillägg liU 2 kap. 1 § göras av innebörd alt förbud och åläggande
enligt första stycket och enligt 15 § första stycket får meddelas endast om NO
i förhandling med näringsidkare ej kunnat undanröja den skadliga verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
delar utredningens uppfattning all tidsaspekten är ett väsentligt skäl för den
föreslagna omläggningen av förhandlingssystemet. Del bör vara säväl ett allmänt
som enskilt intresse alt handläggningstiden förkortas. KBL har såsom nyss
anmärkts varit unik i del svenska rättsväsendet genom alt den i stort sett inte
gett samhällel några omedelbart verkande tvångsmedel för att komma till rätta
med de missförhållanden som lagstiftningen syftar till att förhindra. Det är
ett naturligt steg att sådana möjligheter nu införs. De modifieringar av
förhandlingsmönslret som föreslagits fullföljer tankegångar från
nyelableringssakkunniga (SOU 1951:27) och den ursprangliga propositionen
(1953:103). Den omständigheten att MD:s karaktär av domstol på senare år blivit
mer markerad bör också beaktas i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den huvudsakliga formen
för MD:s ingripande skall enligt utredningen vara förbud. Åläggande skall inte
få användas annat än i de fall där åläggande kan utfärdas redan enligt gällande
lag, dvs. i fall av leveransvägran eller liknande diskriminering. Eftersom MD
i nuläget har praktiskt taget obegränsade möjligheter att inom ramen för en
förhandlingslösning välja former för undanröjande av skadlig verkan, finns del
anledning alt fråga sig om utredningens förslag ger ett tillräckligt utrymme
för MD alt på ett effektivt sätt ingripa mot alla typer av
konkurrensbegränsande förfaranden. Vid vissa tiltfäUen kan del framstå som nödvändigt
för alt undanröja skadlig verkan att ett företag korrigerar viss tidigare
vidtagen åtgärd vars verkningar alltjämt fortlever. Del kan exempelvis vara
fråga om att återkalla uppmaning till bojkott eller liknande aktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD:s
rätt att meddela förbud för näringsidkare alt tillämpa visst konkurrensbegränsande
förfarande omfattar enligt utredningen även möjlighet att förbjuda
underlåtenhet som medför skadlig verkan. Även med en sådan tolkning av
innebörden av ett förbud torde man inle kunna ingripa mot varje form av
konkurrensbegränsning med skadlig verkan. Del finns risk för att den ovanliga
konstraktionen alt förbjuda underlåtenhet inle är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillfyllest.
Det kan nämligen visa sig svårt att formulera invändningsfria förbudsleman.
Utredningen anför att det skulle bli aUtför betungande för myndigheterna att
utfärda ålägganden, varför möjligheterna till detta skall begränsas. Till detta
kan sägas att det i och för sig är eftersträvansvärt att begränsa
myndigheternas detaljstyrning av företagens agerande men all myndigheterna
måste kunna undanröja de redan inträffade verkningar som befunnits skadliga.
Utredningen har ju ansett att åläggande alt leverera skall kunna utfärdas. Det
bör inte kunna väcka betänkligheter att det ges möjlighet för MD att t. ex.
ålägga ett företag all genom randskrivdse korrigera tidigare vidtagen åtgärd,
vilket i praxis i många fall visat sig vara erforderligt för all undanröja den
skadliga verkan vid bojkoltaktioner och liknande åtgärder. Mot bakgrand härav
anser NO att MD:s möjligheter att utfärda ålägganden måste vidgas, så att
sådana kan utfärdas även när det inle är fråga om leveransvägrans- och
diskrimineringssiluationer. En ändring av 2 kap. 1 § första stycket 2 i denna
riktning bör vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om den förhandhngsprincip som hittills rått visat sig fungera väl, anser likväl
konsumentverket (KOV) de av utredningen framförda skälen väl motivera att
tekniken för bedömning av konkurrensbegränsningsärenden utformas i
överensstämmelse med vad som gäller i frågor om marknadsföring. Det förslag
utredningen fört fram kan väntas medföra snabbare handläggning, exempelvis
genom möjligheterna för marknadsdomstolen att utfärda interimislisk| förbud
samt för NO att meddela förbuds- och leveransföreläggande. Såsom utredningen
framhållit kommer - liksom hittills - huvudparten av ärenden att handläggas och
avslutas av näringsfrihetsombudsmannen. Härigenom torde enligt KOV i aUt
väsenfiigt nuvarande förhandlingsprincip komma att bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anser utredningens förslag rörande förhandlingsprincipen välmotiverat och
tillstyrker därför alt, i den mån rättelse inle kan uppnås förhandlingsvägen,
MD skaU ha möjlighet tillämpa vilessanktionerade förbud och ålägganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk (SIND) biträder utredningens förslag i den s.k. KBL-delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län anför alt styrelsen med stor tillfredsställelse ser att del
nuvarande förhandlingssältet avskaffas. Genom utredningens förslag kan MD i de
flesta fall — efter anmälan från NO - ingripa med om.edelbar sanktion när
skadlig verkan har påvisats föreligga. NO:s resurser kan härigenom enligt
länsstyrelsens uppfattning förväntas komma till användning på ett mera
ändamålsenligt sätt än för närvarande är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minoriteten
i länsstyrelsen i Kronobergs län anser också att de principer som har lagts
till grand för förbuden och generalklausulen är riktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund ansluter sig till utredningens aUmänna synpunkter (s. 207 f) på
valet mellan förbudsprincip och missbraksprincip. Härvid vill samfundet
emellertid understryka nackddama från effektivitetssynpunkt av så vidsträckta
förbud att ett omfattande dispenssystem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>363</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>blir
oundvikligt. Som praktiska erfarenheter utomlands visar är det inte lyckligt
att stora resurser hos såväl myndigheter som näringsliv måste inriktas på
handläggning och prövning av normala och från allmän synpunkt rent av
önskvärda affärsförhållanden, vilka emellertid lUl följd av den generella
avfattningen av ett förbud faller därunder. Detta bör beaktas även när del
gäller utformningen av förbud mot specifika typer av konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
delar vidare utredningens synpunkter (s. 207) att förbudsprincipen liU viss
del gör det lättare för den enskilde näringsidkaren all bedöma vilka åtgärder
samhället tillåter. Mot detta står - som utredningen också påpekar - att ett
generellt förbud kan medföra tolkningssvårigheter. Så snart ett handlande är
straffbelagt måste från rättssäkerhetssynpunkt krävas alt envar har möjlighet
all på förhand bedöma huravida ett visst handlande är straffbelagt eller inte.
Mot denna bakgrand måste ett straff- sanktionerat förbud vara otvetydigt i sin
utformning. Vidare bör, som utredningen framhåller, förbudet vara så avfattat
att del endast träffar konkurrensbegränsningar med generellt skadlig verkan.
Utredningen har löst dessa avvägningar på så sätt att, samtidigt som
förbudsfallen utökas med fall av förbud mot priskartell och
marknadsddningskartell, från dessi' förbud undantas vissa förfaranden enligt
särskild uppräkning i 2 kap. 10 § Alla övriga fall av skadhg
konkurrensbegränsning kan anses faUa inom missbraksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vUl här framhålla alt en föratsättning för en förbudsreglering på sätt
utredningen har föreslagit är att beskrivningen av förbudsfallen enbart träffar
konkurrensbegränsande åtgärder som har skadlig verkan. Svårigheten ligger
således i att avgränsa förbudet så att endast fall med generellt skadlig verkan
faller därunder. Samfundet har inte någon principiell invändning mot att denna
fråga löses på så sätt att från ett generellt förbudsfall undantas vissa
förfaranden som av särskilda skäl inte anses vara generellt skadliga. Av
rättssäkerhetsskäl måste dock beskrivningen av såväl del generella förbudet som
undantaget därifrån vara klart utformad. Uppfyller regleringen inte kraven på
rättssäkerhet — all del är möjligt för näringsidkare att bedöma vilka åtgärder
samhällel tillåter och vilka åtgärder samhället förbjuder — måste åtgärderna
överföras från förbudsområdet till missbraksområdet, oberoende av hur
angelägel del må vara från andra synpunkter alt åtgärden snabbt kan beivras
genom förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
anför beträffande utredningens förslag om frångående av den hittills
tillämpade förhandlingsprincipen enligt KBL följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingsprincipen
har hittiUs - som utredningen framhåller (s. 242) — endast i ett fall inneburit
krav på ingripande från regeringens sida. Mot delta ställer utredningen att det
från principiell synpunkt "får anses oegenlligl" att samhället på
missbraksområdet i de flesta faU när samhällsskadlig verkan befunnits
föreligga saknar effektiva tvångsmedel. Samfun-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
har inte något all invända mot att den nuvarande förhandhngsordning-en ändras
så alt MD ges möjlighet alt ingripa med förbud förenat med vite. Möjlighet
härtill finns redan enligt 21 § KBL vid leveransvägran. Ett enligt samfundet
berättigat intresse för samhällel alt effektivt komma lUl rätta med skadlig
konkurrensbegränsning blir därmed lillgodosell. Emellertid måste, som
utredningen framhåller (sid. 244), också näringsidkarens rättssäkerhet
beaktas. Genom all generalklausulen utformats så att ingripande får göras
endast mot visst förfarande i framtiden har hänsyn tagits fill vissa
rättssäkerhetssynpunkter. Motsvarande utformning förekommer också i annan
lagstiftning med generalklausul. Vidare måste här också beaktas all de avlal,
avtalsvillkor eller andra konkurrensbegränsande förfaranden varom är fråga ofta
utgör del i ett komplicerat affärsförhållande mellan parterna, vilket försvårar
möjligheten att, om hänsyn las till samtliga övriga avtalsförhållanden och
relationer parterna emellan, rätt bedöma verkan av ett förbud riktat mot ett
avlal, avtalsvillkor eller förfaranden. Den nuvarande förhandlingsordningen har
gjort del möjligt för MD och parterna att, efter del alt MD ullalat sin mening
huravida ett visst förhållande inneburit en skadlig konkurrensbegränsning,
gemensamt söka finna en ändring i avtalet så alt den skadliga verkan
undanröjts. Genom det sätt på vilket utredningen föreslår att MD- nu skall
kunna utfärda förbud kommer parterna inte att ha denna möjlighet alt justera
avtalet och samtidigt vara säkra på alt det justerade avtalet inte strider mot
av MD utfärdat förbud. Det kommer därför att vara av avgörande betydelse för
parternas fortsatta agerande hur förbudet utformas. Samfundet anser ej att
paralleller kan dras med motsvarande bestämmelser i t. ex. lagen om
otillbörlig marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare omständighet som skulle tala mot ett övergivande av
förhandlingsprincipen är de civilrältsliga följder för ett avlal som ett förbud
inom missbraksområdet skulle medföra. Detta förhållande har behandlats av
utredningen (s. 281). Utredningen synes ha uppmärksammat dessa problem genom
att i 15 § lagförslaget angående ändring i lagen om marknadsdomstolen
föreskriva att MD i ärende enligt 2 kap. I § kan, om part så begär, ta upp till
särskild prövning frågan huravida skadlig verkan föreligger. Med rätta påpekar
utredningen (s. 270) alt det ofta endast är ovissheten huruvida skadlig verkan
rättsligt föreligger som avhåller näringsidkare från att frivUligt göra en för
NO godtagbar ändring i visst beteende. Fortfarande skulle dock möjlighet saknas
all genom mellandom få MD:s prövning av hur den konkurrensbegränsande åtgärden
skall undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att möjliggöra
prövning av huravida skadlig verkan föreligger eller inte och för all bereda
partema möjlighet all frivilligt anpassa avtalet, avtalsvillkoret eller andra
åtgärder så alt de inle längre anses ha skadlig verkan vill samfundet föreslå
att huvudprincipen för ingripande inom miss-bruksområdel utformas på sådant
sätt att MD först - i enlighet med nu gällande principer - har att uttala sig
om huravida en konkurrensbegräns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
medför skadlig verkan och därefter - efter förhandlingar - får utfärda ett
förbud förenat med vite i det fall näringsidkaren inte ändrar den
konkurrensbegränsande åtgärden så att den inte längre kan sägas medföra skadlig
verkan. Samfundet är väl medvetet om att utredningens förslag syftar tUl att
medföra ett visst påskyndande av handläggningen av ärendena. Samfundet, som
inte är övertygat om att ett sådant resultat uppnås genom förhandlingssystemets
slopande, anser att en fördröjning likväl bör kunna accepteras, om härigenom
bättre garantier skapas för näringsidkarens berättigade intressen från
rättssäkerhetssynpunkt att för framliden kunna bedöma på vilket sätt en
konkurrensbegränsande åtgärd skall ändras för att den inte skall anses ha
skadlig verkan. Samtidigt tillgodoses samhällets intressen av att kunna ingripa
med förbud när så anses erforderligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utökningen
av MD:s möjligheter att utfärda vite torde komma att innebära en ökning av
antalet konkurrensbegränsningsfall som kommer under allmän domstols prövning.
Detta förhållande talar för att MD:s beslut bör kunna överprövas av Högsta
domstolen (HD). Samfundet har också tidigare — i yttranden över förslaget till
marknadsföringslagen, lagen om otillbörliga avtalsvillkor och lagen om
marknadsdomstolen - framfört uppfattningen att det från rättssäkerhetssynpunkt
är önskvärt att MD:s beslut skall kunna prövas av HD. Samfundet hyser
fortfarande den uppfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även SI m.fi. berör vissa
principiella frågor i samband med de straffbelagda förbuden. Eftersom de
föreslagna nya kartellförbuden avser centrala konkurrenspolitiska principer
vill organisationerna inle motsätta sig att vissa former av pris- och
marknadsddningskarleUer förbjuds. Men problemet ligger enligt deras mening i
att utforma förbudsstadgandena så att endast generellt sett skadliga
förfaranden förbjuds medan lojala förfaranden går fria. En alltför rigorös
eller oklar lagstiftning kan hindra samverkan som är ägnad att öka konkurrensen
genom att på marknaden små företag kan utnyttja gemensamma resurser och
därigenom uppträda med ökad slagkraft. Särskilt i kristider eUer då den
internationella konkurrensen är särskilt hård är pris- och marknadssamverkan
mellan företag ibland en överlevnadsfråga. På grand härav och av
rättssäkerhetsskäl - eftersom fråga är om strafflagstiftning - finner
organisalionema anledning till detaljkritik mot de nya kartellförbuden. Det
förbjudna området får inte las till "med marginal" utan enbart avse
sådana klandervärda förfaranden som det är typiskt sett angeläget att förhindra
och där missbraksprincipen kan visas vara otillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m. fl. tar också upp lUl diskussion hur utredningsförslaget kan tänkas påverka
förhållandet mellan företagen och de konkurrensvårdande myndigheterna. De
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensbegränsningslagen
har betydelse för företagen dels genom sin så att säga allmänprevenliva verkan
dels genom all de konkurrensvår-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>366</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dande
myndigheterna aktualiserar lagens tillämpning i visst fall. Från båda dessa
aspekter är det viktigt att myndigheternas agerande är adekvat och föratsebart,
dvs. att rättssäkerhet föreligger. Rättssäkerhetens funktion är inte bara att
ge den enskilde skydd mot övergrepp från myndighetema utan också att se till
att lagens tillämpning håi;s inom dess syfte. Rättsreglemas utformning är då
självfallet av central betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
förslag innebär en radikal förändring av balansförhållandet mellan NO och
företagen. Utvidgningen av det förbjudna området genom slraffbud med oklara
gärningsbeskrivningar, övergivandet av förhandlingsprincipen och införandet av
möjlighet att tUl regeringen driva frågor om uppdelning av företag ger NO
förhandlingsresurser som enligt organisationerna innebär en skadlig obalans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är ingen självklarhet
att myndighetema som tUl sitt förfogande får svepande generalklausuler och
stora befogenheter handlägger sina ärenden med omdöme. De flesta ämbetsmän som
handlägger marknadsrättsliga frågor har tyvärr inte direkt
näringslivserfarenhet. Noggrannhet och omsorg vid prövningen måste därför vara
inbyggda i själva regelsystemet. Myndigheternas befogenheter måste avgränsas så
att risken för att sådana ingripanden "i överkant" som medför
oföratsebara konsekvenser mini-meras. Det är här en fråga om förtroende för
myndigheterna. Till skillnad mot många andra länder finns i Sverige ett
relativt öppet förhållande mellan de konkurrensvårdande myndighetema och
näringslivet. Förskjuts balansen på ett sätt som inte är motiverat av den
faktiska utvecklingen kan ett motsatsförhållande uppstå som ingendera parten
har intresse av. Därför känner organisationerna oro inför den balansförändring
som konkurrens-utredningens förslag innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisalionema
anför vidare alt den nuvarande KBL tar sikte på förfaranden som del. kan finnas
anledning alt reglera med en avvägning meUan missbraks- och förbudsregler på
sätt som har skett. FörhandUngs-förfarandet i missbraksfallen har på eti
internationellt unikt sätt möjliggjort nyanserade avvägningar för all undanröja
skadliga konkurrensbegränsningar. För organisalionema är det angeläget att behålla
förhandlingsprincipens fördelar. Ett syslem där missbruksregler blir
omedelbart sanktionerade genom förbud och ålägganden är enligt deras mening
alltför irabbigt inte minst därför att konsekvenserna härav är oberäkneliga då
förhållandena ändrats med tiden efter ett beslut. Samtidigt vill
organisationerna inle bestrida värdet från konkurrensvårdande synpunkt av alt
möjlighet finns att meddela sanktionerade beslut om en förhandlingslösning inle
kan åstadkommas. Konstraktionen bör dock vara den ati sanktioner inte skall
kunna knytas till ett beslut med mindre del konstaterats all förhandling har
misslyckats. SI m. fl. anför i denna del följande:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag
innebär eti övergivande av den förhandlingsprincip som utgör ett
karakteristiskt och grundläggande drag i svensk konkurrens-begränsningsrält
utanför förbudsområdet. Detta förslag är inte föranleti av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>367</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
förhandlingsprincipen i den praktiska tillämpningen misslyckats när det gällt
att förverkliga lagstiftningens syften. Tvärtom synes även utredningen ansluta
sig till uppfattningen alt tillfredsställande resultat kunnat uppnås. Vid en
intemationell jämförelse framstår i själva verket förhandlingsprincipen såsom
ett effektivt och samtidigt smidigt instrament för att främja en fungerande
konkurrens under de förhållanden som råder i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under mer än ett decennium
har tillgängliga tvångsmedel på missbraksområdet - särskih vitesåläggandet vid
diskrimineringsfaU enligt 21 § KBL - inte behövt tillgripas och frånvaron av
tvångsmedel på missbraksområdet i övrigt har inte i något fall under denna lid
hindrat alt skadlig verkan av konkurrensbegränsning undanröjts
förhandlingsvägen. Med hänsyn härtill synes rent principiella betänkligheter
mot den begränsade räckvidden av nuvarande tvångsmedel i förhandlingssystemet
knappast väga särskilt tungt. Avgörande är emellertid alt - såsom framgår av 21
§ KBL - ett behov av att ytterst kunna tillgripa tvångsmedel för att undanröja
skadlig verkan inle utgör något skäl att överge förhandlingsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens kritik av
förhandUngssyslemels tidsmässiga effektivitet grandas inte på någon redovisad
analys av förekommande tidsutdräkt i förhandlingsskedet. En genomgång av det
tiotal fall under senaste decenniet, i vilka MD beslutat uppta förhandling,
utvisar emellertid alt i flertalet fall förhandlingen avslutals framgångsrikt
inom ca 3 månader efter beslutet om förhandling och alt i några speciella fall
ca 6 månader tagils i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningens kritik avser synes i själva verket vara tidsutdräkt i
"rättegångsförfarandet" inför MD före beslut om förhandling samt att
avsevärd lid kan förflyta under behandlingen hos NO före ansökan tUl MD.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Alt förfarandet kan dra ut
över flera år måste emellertid ses mot bakgrunden av alt prövningen av
verkningarna av en konkurrensbegränsning kan ha stor principiell räckvidd och
nödvändiggöra ingående belysning av och utredning om komplicerade ekonomiska
sammanhang som kan gälla konkurrens- och strakturförhållanden inom en hel
bransch. Inte bara elementära rättssäkerhetsskäl utan också den
samhällsekonomiska betydelsen av att i sådana fall undvika förhastade beslut
omöjliggör en ensidig inriktning av intresset på tidsaspekten. Utredningen har
inte påvisat att föratsättningar föreligger för att väsentligt öka snabbheten i
förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har
överhuvudtaget i alltför hten grad beaktat att - såsom rättspraxis utvisar -
NO:s bedömningar långt ifrån alltid står sig vid en rättslig prövning. Alt
företag inte "rättar sig" efter NO:s påpekanden kan därför inte las
till intäkt för alt krav på avkortade behandlingstider inför MD är berättigade.
Erfarenheten utvisar för övrigt att rättegångsförfarandet i tidsmässigt
angelägna fall kan genomföras på mindre än ett halvt år. I praktiken ger
förfarandet inte heller utrymme för NO:s motpart att omotiverat fördröja
handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller utredningens kritik mot förhandlingssystemets tidsmässiga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>368</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>effektivitet
synes sålunda berättigad. Med fog kan snarare ifrågasättas om inte utredningens
förslag att vitessanktionen normall skall ingå i prövningen leder till minskad
effektivitet. Såsom redan konstaterats har inte i något leveransvägransfall
hittills domstolen eller parterna behövt belastas med den nog så besvärliga
frågan om utformningen av ett vitesåläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allvarligaste invändningen mot förslaget all överge förhandlingsprincipen är
dock att utredningen förbisett dess värde för den lojala medverkan från NO:s
motpart som kan vara väsentiigt för det praktiska resultat som uppnås. Att med
tvångsåtgärder t. ex. etablera ett fungerande affärsförhållande mellan
leverantör och kund kan erbjuda betydande vanskligheler. Sådana svårigheter har
emellertid genomgående kunnat undvikas i Sverige och det lär inle kunna
betvivlas att en medverkande faktor varit respekten för förhandhngsuppgördser.
Även utanför området för säljförelägganden kan för övrigt den vid
förhandlingsförfarandel naturliga inriktningen på åtgärder som skall vidtagas
vara av större praktisk betydelse än den med vilesförbud förknippade
inriktningen på en negativ avgränsning av ett förbudsområde. En väsentlig
skillnad synes här föreligga mellan ingripanden enligt KBL och ingripanden mot
t. ex. otillbörliga marknadsföringsåtgärder enligt MFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad ovan har anförts bör det - även om vidgade möjligheter liU
Ivångsingripande på missbraksområdet anses påkallade -vara uteslutet alt nu
överge förhandlingsprincipen. SkaU möjlighet skapas liU Ivångsingripande
generellt över missbraksområdet bör den utformas efter förebild av den nu
gällande 21 § KBL, dvs. att vitesföreläggande bör förekomma endast om
förhandling avslutals utan att skadlig verkan av konkurrensbegränsning har
kunnat undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
framhåller att KBL som lagsystem fyllt sin funktion, vari LRF inbegriper det
nuvarande förhandlingssystemet i MD. All la bort detta innebär en eftergift för
ett konkurrensteoreliskl synsätt som inle förefaller LRF övertygande.
Parallellen med marknadsföringslagen (MFL) kan enligt förbundels mening inte
med fog anses bärande då det i KBL och MFL är fråga om helt olika ärendetyper.
Förhandlingssystemets förtjänster för förelagen har inle heUer närmare berörts
av utredningen, säger LRF. Det nuvarande systemet innebär en möjlighet liU
flexibla, företagsanpassade lösningar som skapat förståelse för en lojal
medverkan hos NO:s motpart. MD:s krav har kunnat utformas på ett sätt som inle
samtidigt i onödan skadar företaget ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emot
förhandlingssystemet anför utredningen främst att del är tidsödande och alt
missbrak förekommer. Väl kan del visas fall då ärenden dragit ut på tiden. Man
måste emellertid komma ihåg, fortsätter LRF, att det kan vara fråga om
komplicerade förfaranden med stora följdverkningar som kräver överväganden och
anpassning i olika hänseenden. F.ö. torde del vara möjligt att ha regler som
bidrar till att "skynda på" förhandlingarna. Eftersom
förhandlingslösningar alltid har nåtts, utom i ett undantagsfall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
förhandlingsprincipens slopande inte motiveras med bristande samarbetsvilja från
förelagens sida. Skulle en förhandling misslyckas kan del dock vara befogat,
anser LRF, all MD får möjlighet liU förbud och åläggande vid vite mera
generellt. På så sätt förstärks lagens sanklionssyslem, vilket i dag är för
svagt såvitt avser generalklausulen. LRF förordar att denna lösning närmare
övervägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
tar - i likhet med SI m. fl. - upp frågan om avvägningen mellan
förbudsprincipen och missbraksprincipen och påpekar att utredningen har utgått
från att ingendera principen generellt skall vara mer tillämplig än den andra
utan att i stället frågan skall prövas föratsätlningslösl i fråga om skUda
typfall av konkurrensbegränsning. Resultatet av utredningens överväganden har
dock lett till all förbudsprincipen har vunnit framsteg på missbraksprincipens
bekostnad. KF påpekar vidare alt även på del s. k. missbraksområdet har
utredningen gått längre än nuvarande rätt i sitt förslag till tvångsingripanden
från samhällets sida under hänvisning till att det mot bakgrand av vunna
erfarenheter är angelägel alt effektivisera KBL och få tUl stånd snabbare och
effektivare metoder för konkurrensmyndigheterna då skadlig verkan har
konstaterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skäl, som utredningen har redovisat för sina förslag i denna del mer effektiva
medel för ingripanden godtar KF. KF är däremot inle övertygat om alt det
föreligger ett behov av utvidgning av del förbudsbdagda området till att
omfatta priskarteller och marknadsdelning. Även med hänsyn till den
konsumentkooperativa rörelsens särdrag avstyrker KF förslaget till marknadsdelningsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund erinrar om att tiUämpningen av förhandhngsprincipen har kunnat
ske med stor framgång och att den vUesmöjlighel vid leveransvägran som
tillskapades efter den enda hitintills misslyckade förhandlingen inte har
behövt tiUämpas under de senaste tio åren. Det främsta skälet för den skärpning
av lagstiftningen som konkurrensutredningen föreslår är, att
förhandlingsmeloden ibland har visat sig vara tidsödande. Men bortsett ifrån
alt argumenteringen härför inte är övertygande, säger köpmannaförbundet, mä
framhållas att många förhandlingar kan gälla för ett företag eller en
näringsgren myckel vikliga frågor, som kräver omfattande utredningar. Att en
förhandling kräver viss tid, kan också sammanhänga med att del saknas vägledande
ställningstaganden från tidigare fall. 1 den mån man vinner ökad erfarenhet av
laglillämpningen kan man enligt köpmannaförbundels mening räkna med alt
förhandlingsförfarandet blir snabbare. Det är önskvärt att flera ärenden
underställes MD för att härigenom en fastare rättspraxis skall kunna skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn liU de goda
erfarenheterna av förhandlingsförfarandel vilka klart framgår av utredningens
belänkande och med hänsyn till att utredningen enligt förbundets bedömande
inte har förebragl bärande skäl för att överge detta förfarande bör detta
bibehållas. Under alla förhållanden bör tvångsingripande på missbraksområdet
(vitesföreläggande) vara möjligt 24 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>endast
om förhandling inte har medfört att skadlig verkan av konkurrensbegränsning
har kunnat undanröjas, anför köpmannaförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
framhåller att' 'en svaghet i det nuvarande systemet har varit den långa tid
och den omständighet som måste föregå varje ingripande" från MD:s sida.
Enligt TCO:s mening är det en angelägen förändring som utredningen har
föreslagit i vad avser ersättande av förhandlingsprincipen med
vitesförelägganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inle
heller SACO/SR och Svenska civilekonomföreningen. Civilekonomernas riksförbund
har några invändningar mot en förstärkning av MD:s sanklionsmöjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Förbudsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
allmänna synpunkter som rör förbudsområdel har redovisats i föregående avsnitt.
NO berör - mot bakgrand av utredningens förslag all utvidga förbudsområdet till
alt omfatta även pris- och marknadsdelningskarteller - utredningens
utgångspunkt alt endast de företeelser som kan hävdas vara generellt skadliga
skaU förbjudas. De båda nämnda typerna av karteller medför, säger NO, att
konkurrensen mellan de deltagande förelagen sätts ur spel och att därigenom
mindre effektiva förelag skyddas, vilket på sikt leder till en orationell
företagsstraktur. NO har i flera fall prövat pris- och
marknadsdelningskarteUer. Bedömningen har härvid i det helt övervägande antalet
fall överensstämt med den uppfattning om dessa karteller som utredningen har
givit ullryck åt. NO säger sig också dela utredningens ståndpunkt alt endast
förfaranden som generellt sett är skad-hga skall förbjudas. Mot denna bakgrund
finner NO en utvidgning av konkurrenslagstiftningens förbudsområde välgrandad.
I fråga om de befintliga förbuden mot anbudskarteller och brutlopriser
föreslår utredningen vissa justeringar och konkretiseringar, vilka NO i
huvudsak kan tillstyrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att generalklausulen skall kunna användas också mot företeelser som är
otillåtna enligt straffbestämmelserna i lagen innebär en förändring i
förhåUande till nuvarande ordning, anför NO vidare. Flera företeelser som står
i strid med förbuden kan vara av den art alt en prövning inför MD med dess
speciella kompelens kan visa sig lämplig. Särskilt kan detta bli aktuellt i
fråga om gränsfall. Skapandet av handhngs-alternativ i dessa fall borde enligt
NO:s mening kunna bidraga till en mer ändamålsenlig ordning. Också MD finner
den föreslagna ordningen lämphg-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
tar upp NO:s möjligheter tiU alternativa handlingsvägar. Såsom utredningen
påpekar (s. 266) kan en handling som är otillåten enligt någon av
straffbestämmelserna i marknadsföringslagen (1975:1418) angripas också med
slöd av generalklausulen om otillbörlig marknadsföring. Möjlighet finns
sålunda, anför SPK, att dra samma handling inför antingen allmän</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>domstol
eller MD. Samma förfarande kan därför teoretiskt prövas i mer än en ordning
även om endast en sanktion kommer i fråga. Utredningen framhåller emellertid
att då del i princip lagts i konsumentombudsmannens hand alt avgöra om viss
handling skall föranleda åtal vid allmän domstol eller förbudstalan vid MD har
nackdelarna av möjligheten till en sådan dubbelprövning i allt väsentligt
undanröjts. Åtalsvägen anlitas inte annat än i de fall där en straffpåföljd
anses påkallad av aUmän- eller individualpreventiva skäl. Huvudahernativel är
alltså att lalan förs vid MD. SPK delar utredningens uppfattning att samma
princip bör tillämpas i konkurrensbegränsningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föralom NO tillstyrker
flertalet myndigheter i princip en utvidgning av förbudsområdel. Här bör nämnas
MD, SPK, KK, KOV och SIND. KOV ifrågasätter dock den valda tekniken all införa
två ytterligare förbud. Del kan enligt KOV:s mening i och för sig diskuteras om
lagstiftaren därmed uppnår en lika smidig fillämpning som en generalklausul
medger. KOV tUlstyrker emellertid de nya förbuden "med hänsyn till de
starka konkurrens- och konsumentintressen som härigenom skyddas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fl. är utifrån allmänna rättssäkerhetssynpunkter kritiska mot utformningen
av de enskilda bestämmelserna inom del straffbelagda förbudsområdet.
Organisationerna påpekar att det otillåtna handlingssättet har av utredningen
föreslagits få en identisk utformning i flera av förbuden. Särskilt vänder de
sig mot förslaget att även samverkan eller samråd som inte grandar sig på
formliga avtal skall vara straffbelagda och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del av utredningen angivna
syftet med formuleringen "eljest samverka eller samråda" är att uppnå
en så effektiv lagstiftning som möjligt. Effekli-vitetssträvanden genom en så
generell formulering får dock inom ett kriminaliserat område inte gå så långt
att skäliga rättssäkerhetskrav lämnas obeaktade. Toleransnivån på exakta
formuleringar inom ett område som bestäms av en generalklausul kan vara högre.
Speciellt gäller delta när andra ingripanden än förhandling inte kan
ifrågakomma. Ett av skälen tiU ett utvidgat förbudsområde är just behovet av
att fasfiägga vad som typiskt sett av lagstiftaren har ansetts klandervärt.
Detta syfte får inte motverkas genom vaga uttryckssätt i lagtexten och aUmänt
hållna motivutlalanden. Uppenbar risk föreligger i sådant fall för att
lagstiftningen stannar på papperet och aldrig når ut liU näringslivet eller
leder tUl missuppfattningar och tolkningssvårigheter såväl för tillämpande
myndigheter som näringslivet. Osäkerheten kan ge upphov liU två lika aUvarliga
konsekvenser, nämligen handlingsförlamning eller aUmänl minskad respekt för
strafflagstiftningen. Det är därför av yttersta vikt alt den inom straffrätten
allmänt erkända legalitetsprincipen upprätthålls även inom
konkurrensbegränsningslagslifl-ningen. De av utredningen föreslagna
uttryckssätten fyller inle ens lågt ställda krav på föratsebarhet och medför
risk för godtycke vid tillämpningen. Osäkerheten om gränsen mellan straffbart
och slraffritt avtar heller inte genom generella motivuttalanden av arten att
prisdiskussioner som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"endast
utgör ett mer lösligt omnämnande av prisfrågor" (s. 405) inte skall anses
straffbara.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna motsätter
sig alltså starkt av rättssäkerhetsskäl del vaga utlryckssältet "eljest
samverka eller samräda". Också annan samverkan än sådan som grundar sig
på skriftliga eller muntliga avlal bör dock enligt deras mening i viss
utsträckning omfattas av förbud. För all fånga den typiskt sett skadliga
handlingen, dvs. när samverkan formaliserats på ett mer påtagligt sätt,
förordar organisationerna att ovan nämnda ullryck ersätts med del mer precisa
uttrycket "i samförstånd bestämma". Del förbjudna handlingssättet får
härigenom enligt organisationernas mening en större pregnans som fyller kraven
på rättssäkerhet inom ett kriminaliserat område. Eventuellt förlorade
"effektivitetsvinster" som förslaget innebär kan inhämtas genom
tillämpning av generalklausulen med ett bibehållet krav på rättssäkerhet.
Organisationerna framhåller vidare all -om deras förslag inle vinner beaktande
- del även från konkurrensrältslig synpunkt saknas anledning alt generellt
inkludera samrådssitualionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har också utifrån rätlssäkerhelsöverväganden gjort invändningar mot rekvisitet
"söka förmå". Utredningens motiv för införandel av delta rekvisit
synes vara delsamma som för del av organisationerna kritiserade uttryckssättet
- "eljest samverka eller samråda" -nämligen all uppnå en så effektiv
lagstiftning som möjligt. Gränsen mellan det straffria och det straffbara
området har, enligt organisationerna, i denna strävan blivit oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undvika svåra gränsdragningsproblem mellan straffbart och slraffritt och
ett onödigt åsidosättande av legalitetsprincipen som är nödvändigt förbunden
med ett så vagt uttryckssätt som "söka förmå" inom ett straffbelagt
område förordar organisationerna att lagstiftaren överväger om inte
brottsbalkens regler mot försök också kunde äga tillämpning inom ifrågavarande
område. Fördelar synes härigenom stå alt vinna, anser organisationerna, inle
minst för de lUlämpande myndigheterna som kan antas ha en referensram som gör
det lättare all bedöma om brottsbalkens försöksregler är tillämpliga än att
tolkningsvis utröna huruvida "ett krav på medveten aktivitet som inte
endast är obetydligt" (s. 406) har förelegat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med SI m.fl. anför bl.a. LRF, KF och de handelskamrar som har yttrat sig
till KK kritiska synpunkter på utvidgningen av förbudsområdel och på
utformningen av förbuden. Kritiken redovisas i de följande avsnitten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Bruttoprisförbudet (2 kap. 6§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
konstaterar att del föreslagna förbudet läcker vad som i dag är otillåtet
enligt 2 § i KBL. Därutöver kommer enhgt förslaget förbudet även att omfatta
bindning av priset i efterföljande led vid uthyrning, något som MD finner vara
välgrandat. 1 speciaimotiveringen till stadgandet anförs att förbudet täcker
inte bara del fallet all vidareförsäljning av en vara sker i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dess
levererade skick ulan också den situationen alt varan efter leverans överlåts i
förädlad eller bearbetad form eller såsom beståndsdel av annan produkt. Måhända,
säger MD, kan däri inläsas att förbudet omfattar också del faUel alt en produkt
överlåts i samband med utförande av tjänst ål annan såsom kan ske t. ex.
bilreparationer, vari ofta ingår både arbetsprestation och produktöverlåtelse.
Med hänsyn till osäkerheten i delta avseende och då MD finner del vara
angeläget att förbudet läcker även denna situation bör ett förtydligande göras
i ämnet. Av specialmotiveringen till den föreslagna förbudsregeln i 6 § framgår
vidare, anför MD, att lagtextens lokution "söka förmå" innebär att
den i stadgandet angivna åtgärden i sig träffas av förbudet och detta även för
det fall att något påtryckningsmedel inte kommer tUl användning. Detta utgör -
såsom anförs i betänkandet -en utvidgning av del straffbara området i förhållande
till gällande rätt. MD finner för sin del denna exlension av
brattoprisförbudsområdet vara jämförelsevis avsevärd och erinrar om att viss
försiktighet bör iakttas för undvikande av att en alltför långtgående
kriminalisering sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
framhåller all braltoprisförbudet föreslås få en delvis ny utformning. Därvid
har uppenbarligen beaktats högsta domstolens prejudicerande dom den 25 maj 1976
i ett brattoprismål. Förslaget att även oaktsamhet skall kunna medföra påföljd
vid brott mot del andra ledet i braltoprisförbudet ligger hel i linje med de
synpunkter som NO har framfört i remissyttranden över de betänkanden som
avgivits av riktprisutredningen och byggkonkurrensutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
framhåller NO att braltoprisförbudet har haft stor betydelse för den utveckling
som har sketl inom handeln under det senaste kvartsseklet. Olika företagsformer
har genom förbudet mot fasta vertikala brattopriser fått möjlighet att låta
sina ohka kostnader komma till ullryck i prissättningen. Del får anses vara
från allmän synpunkt utomordentligt önskvärt alt slå vakt om priskonkurrensen
även för framtiden och braltoprisförbudet är en viktig faktor i detta
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag alt göra braltoprisförbudet tillämpligt även på ul-hyming av varor är
inte enligt NO:s mening utförligt underbyggt. NO vUl dock slå fast att del är
angeläget att främja konkurrens i senare ulhyr-ningsled, eftersom det kan
hållas för sannolikt att t. ex. leasingverksamheten kan komma att öka i
omfattning. NO anför vidare all utredningens förslag i 2 kap. 10 § första
stycket att bl. a. från bruttoprisförbudet undantaga förfarande som ett
koncernföretag tUlämpar i förhållande till ett annat företag inom samma koncern
torde med hänsyn till ägargemenskapen i dyhkt fall anses välmotiverat.
Undantaget hindrar ju heller ej NO att vid behov aktualisera prövning enligt
generalklausulen i 2 kap. 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
tiUstyrker utredningens förslag till utformning av braltoprisförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
hovrätten för Västra Sverige berör avgränsningen av förbudet till vara varmed
har jämställts uthyrning. Hovrätten hänvisar tiU alt i special-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>374</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motiveringen
sägs bl. a. all om braltoprissättning undatagsvis skulle förekomma beträffande
annat än varor finns möjlighet att ingripa med stöd av generalklausulen. Det
framgår inte, framhåller hovrätten, varför dessa undanlagsfall skall hållas
utanför förbudet. Därför kan ifrågasättas om inle de fall som avser
braltoprissättning på annat än varor borde omfattas av förbudet. Även om del
kan vara svårt att föreställa sig braltopris på t. ex. tjänst eller annan
nyttighet borde dock övervägas att behandla jämförbara fall lika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket (KOV)
delar utredningens uppfattning alt braltoprisförbudet har främjat
priskonkurrens i distributionen och att förbudet aUtjämt är välmotiverat.
Verket konstaterar emellertid all konkurrensen under 1950- och 1960-talen
medfört en stark koncentration i skilda branscher och en strakturutveckling som
i vissa avseenden fått till effekt att vissa konsumentgrupper, exempelvis
sådana som saknar bil eller är handikappade, missgynnats. Även om
konkurrenspolitiken haft stor nytta för konsumenterna genom att främja nya
distributionsformer finns anledning anta att konkurrenspolitiken - särskilt med
avseende på tillämpningen av braltoprisförbudet - varit en av orsakerna liU en
i vissa fall alltför stor koncentration av distributionen till få men stora
butiksenheler. Dessa kan vara en effektiv distributionsform men de bidrar
enligt verkets mening tiU all närbutiker alltför hårt slås ut. Som motåtgärd
har samhället infört glesbygdsstödet, som syftar till all ge befolkningen
tiUfredsställande dagligva-raförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län och minoriteten i länsstyrelsen i Kronobergs län har inga
erinringar mot bruttoprisförbudets utformning. Länsstyrelsen i Stockholms län
anför att styrelsen vidare vill instämma i att vertikal cirkaprissällning ej
görs till föremål för ett generellt förbud utan att varje marknad därvid i
stället behandlas individuellt dvs. enligt missbraksprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
SPK lar upp vertikal cirkaprissällning och förordar att i special-motiveringen
till 2 kap. 6§ uttryckligen uttalas alt beteckningen "cirkapris" bör
användas när en leverantör till ledning för prissättningen i senare led önskar
rekommendera visst pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund pekar på all förbudet utvidgas till att gälla åtgärden att söka
förmå någon all hålla visst pris. Genom den föreslagna ändringen kommer -
klarare än i KBL - att till det förbjudna området också hänföras
"försök". Del nuvarande brattoprisförbudets tillämpning har enligt
samfundets uppfattning inte vållat några svårigheter. En utökning av förbudet
att gälla även försök torde inle föranleda några betänkligheter mot att
förbudet också slraffsanktioneras i fortsättningen. Inte heller har samfundet
något att invända mot alt straff även kan utdömas på grand av oaktsamhet i
visst fall. Samfundet vUl dock understryka all förbudet endast bör avse fall
där åtgärden innebär att söka förmå någon att tillämpa visst pris, uttytt ett
angivet pris.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>375</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SI m.fl. skjuter i förgranden att utredningsförslaget innebär att även åtgärder
av försökskaraktär slraffbdägges genom att "söka förmå" någon till en
straffbar överträdelse av förbudet också kriminaliseras. Genom att ersätta del
nu använda uttrycket "betinga sig" med "söka förmå"
inträder enligt organisationernas mening en väsenfiig skärpning därigenom att
inte endast åtgärder som innebär att företagaren i det tidigare försäljningsledet
i anbud, vid avtalsslut eller eljest i mellanhavandel mellan parterna uppstäUer
som villkor att medkontrahenten iakttar del fastställda priset, slraffbdägges
ulan även alla former av aktivitet för alt få till stånd den lägstprisbindning
som paragrafen lar sikte på kommer att omfattas av förbudet. Organisationerna
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
vid skärpning av en lagbestämmelse bör vara att den vid tiUämpningen visat sig
icke effektivt främja eller motverka vad som vid dess tillkomst åsyftades.
Någon sådan dokumentation har utredningen inte framlagt. Tvärtom vitsordar
utredningen att förbudet mot brattopriser effektivt har visat sig främja
priskonkurrens i distributionen. Skärpningen anses - som nyss har nämnts -
påkallad för att uppnå önskvärd effektivitet. Effektivilelssträvanden genom
vaga uttryckssätt som "söka förmå" innebär dock ett oacceptabelt
åsidosättande av kravet på rättssäkerhet. Enligt organisationerna synes närmast
utredningens val av uttrycket "söka förmå" i brattoprisbeslämmdsen
vara betingat av en önskan all uppnå en likformighet i uttryckssätten i de
olika förbudsparagraferna. Någon analys som grand för en skärpning av
bestämmelsen finns nämligen icke dokumenterad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kriminaliserade området har genom att förbudet riktar sig mot varje form av
aktivitet för alt få tUl stånd den lägstprisbindning som förbudet siktar till
gjorts onödigt omfattande. Belysande för förbudets räckvidd är att det även
skulle avse den situationen att en detaljist bedriver lockvara-försäljning
under sådana former att förfarandet uppenbarligen måste anses såsom otillbörlig
marknadsföring och leverantören vänder sig till detaljisten och påtalar delta.
Organisationerna vill i detta sammanhang erinra om att departementschefen i
samband med brattoprisförbudets införande påpekade att lockvaraförsäljning i
vissa faU kunde utgöra skäl till dispens från förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i andra fall kan i förhåUandel meUan leverantör och återförsäljare det finnas
ett berättigat intresse av prisdiskussioner som synes omfattade av förbudet.
Detta gäller exempelvis den situationen att i äterförsäljaravta-lel även ingår
ett åtagande att hålla en viss servicenivå på leverantörens produkter. Kravet
härpå och alt servicefunktionen inom vissa produktområden kan vara ett
betydande konkurrensmedel innebär att leverantören — för att inte skada sin
goodwill - vill främja en prispolitik hos återförsäljaren så att leverantörens
berättigade intressen inte åsidosätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av förbudet har även den negativa konsekvensen att frivilligt tillbakaträdande
inle botar den redan vidtagna otillåtna handling-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>376</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en.
En leverantör kan exempelvis ha en så varierad flora av försäljningskanaler
att sammanblandning av återförsäljare och provisionsagenter lätt uppkommer. Om
på grund av misslag i den praktiska situationen en åter-, försäljare tas för en
provisionsagent och en prisbindning i ett inledande förhandlingsskede inträffar
kan detta misstag inle frivilligt rättas med befriande verkan i
slraffrätlshänseende. Benägenheten alt söka rättelse elimineras därför i hög
grad på grund av bestämmelsens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
missuppfattningar på grand av kommunikationsproblem mellan leverantören och
dennes kunder kan leda till slraffbarhel. Från förbudsområdel undantas
nämligen även fortsättningsvis rekommenderande prisangivelser. Vad som av den
ene återförsäljaren i prisdiskussioner med leverantören uppfattas som en
rekommendation kan av en annan återförsäljare uppfattas som en påtryckning
eller aktivitet all få till stånd en lägstprisbindning, utan att delta varit
leverantörens egentliga syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
klar avgränsning mot det straffbara området här genom Högsta domstolens
tolkning av ullrycket "betinga sig" i del s.k. RFSU-målet (NJA 1976,
s. 299) åstadkommits. Sålunda ansågs inom det straffbara området falla åtgärder
när leverantören i anbud, avtalsslut eller eljest i mellanhavandel mellan
parterna som villkor uppställer att visst pris icke må underskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
organisationernas uppfattning kan inte redan försök att uppnå prisbindning utan
att detta förenas med någon form av viUkor anses äga sådan grad av skadlighel
att det bör förbjudas. Såsom typiskt skadligt med återverkningar på
dislribulionsslrakluren framstår dock den situationen att del i anbud,
avtalsslut eller eljest i mellanhavandet mellan parterna uppställs som villkor
alt medkontrahenten iakttar det fastställda priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrand av vad ovan har anförts förordar organisationerna att i 2 kap, 6 §
första stycket första punkten uttrycket "söka förmå" utgår och det
hittills tillämpade begreppet "betinga sig" bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likartade
synpunkter anförs av LRF som framhåller all uttrycket "söka förmå" är
betydligt mer omfattande än "betinga sig" samtidigt som det är
oklarare till sin innebörd. Något behov av en skärpning av bruttoprisförbudet
på föreslaget sätt har enligt LRF inle visats av utredningen. Den nuvarande
förbudsbestämmelsen har väl fyllt sitt främsta syfte att effektivt främja
priskonkurrens i distributionen, vilket utredningen också medger (s. 211) LRF
pekar vidare på att utredningen säger (s. 213) alt man beträffande förbudet har
beaktat den utveckling som skett i praxis. LRF kan inte finna alt den sparsamma
praxis som föreligger motiverar förbudsutvidgningen. Det förtjänar vidare all
erinras om undanlaget för vertikala cirkapriser. Gränsen, anför LRF, mellan tillåten
rekommendation och förbjuden påtryckning kan uppfattas olika av såväl olika
återförsäljare som olika leverantörer. LRF förordar alt nuvarande lagutlryck
"betinga sig" tas in i den föreslagna bralloprisbeslämmelsen, som i
övrigt "i princip godtas".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Sveriges köpmannaförbund vill behålla rekvisitet "betinga sig". Med
hänsyn till all bruttoprisförbudet med sin nuvarande utformning visat sig vara
effektivt, är den föreslagna ändringen omotiverad, säger köpmannaförbundet. "Betinga
sig" är dessutom en mer stringent formulering, som medger en klar
gränsdragning i förhållande liU de vägledande vertikala priser (vertikala
cirkapriser) som med fog förblir tillåtna. Enligt 2 kap. 11 § kan MD under
angivna omständigheter meddela dispens från braltoprisförbudet. En sådan
dispens kan inle gärna, säger köpmannaförbundet, avse rätt för näringsidkare
att "söka förmå" återförsäljare att ej gå under visst pris. Orden
"betinga sig" måste vara en rimligare utgångspunkt för prövningen av
en dispensansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
och TCO tillstyrker utredningens förslag till utformning av braltoprisförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Anbudskartellförbudet (2 kap. 9 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal remissinstanser tiUstyrker eller förklarar sig inle ha någon erinran
mot utredningens utformning av anbudskartellförbudet. Till dessa instanser hör
TCO, bankinspektionen, som särskilt omnämner alt även försök till samverkan
förbjuds om del tillstyrkta utredningsförslaget genomförs, RRV och
konsumentverket (KOV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
framhåller all från konsumentsynpunkt är det angelägel all anbudsgivningen
försiggår öppet och ulan risk för alt prisnivån vid upphandling på grund av
samverkan blir så hög att konsumenternas intressen blir lidande. Enkla samråd
och s. k. "arlighelsanbud" bör sålunda inte tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län finner utredningens förslag till anbudskartellförbud väl
underbyggt och i överensstämmelse med det förhållandel att hela
anbudsförtärandel bygger på ett förtroende mellan anbudslagare och anbudsgivare
saml att skador till följd av missbruk kan bli av omfattande natur. Genom de
preciseringar som gjorts i förslaget har vidare uppnåtts en önskvärd klarhet i
stadgandet. Minoriteten i länsstyrelsen i Kronobergs län betonar alt det
utmärkande för anbudsförtärandel är beställarens syfte all uppnå en hård
konkurrens mellan anbudsgivarna. Varje form av samarbete som syftar till en
begränsning av nämnda konkurrens anser länsstyrelsen genereUt medföra skadlig
verkan från allmän synpunkt och bör förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD,
konstaterar att det föreliggande lagförslaget i likhet med del förslag som
lämnades i byggkonkurrensutredningens betänkande (SOU 1972:40) även omfattar
del fallet att näringsidkare ulan föregående avtal härom samverkar eller
samråder om visst anbudsinnehåll. 1 enlighet med vad MD anförde i sill yttrande
över byggkonkurrensutredningens förslag i denna del tillstyrker domstolen den
föreslagna utvidgningen av förbudsområdel. . MD finner del även vara välbetänkt
att det föreslagna förbudet också omfattar del förfarandet att en näringsidkare
söker förmå annan all inleda ett otillåtet samarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
pekar vidare på att utredningen har sökt konkretisera vilka beteenden som
skall vara otillåtna, varför i lagtexten har upplagils en enumera-lion av
otillåtna typer av överenskommelser. MD anser att - för del fall en sådan
konkretisering bör ske - som en första punkt bör upptas det fallet att
överenskommelse träffas mellan näringsidkare av innebörd all de samverkande
förbinder sig att vid avgivande av anbud inle underskrida visst anbudspris. Den
antydda tveksamheten beträffande lämpligheten av en konkretisering av otillåtna
beteenden har sin grund i fruklan för all ett kringgående av förbudssladgandet
härigenom kan tänkas bli underlätlat. Den föreslagna formuleringen beträffande
otillåtna överenskommelser torde sålunda inte utgöra hinder mot all två eller
flera näringsidkare avtalar om alt den av dem, som erhåller uppdrag efler
avgivande av anbud, på visst sätt har all till de övriga utge ersättning härför
- något som för de samverkande skulle reducera drivkraften att avge lägsta
möjliga bud. Som del lämnade exemplet illustrerar synes sålunda den föreslagna
formuleringen vara alltför snäv åtminstone med avseende på den exemplifierade
situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anför vidare att - som domstolen - redan i sill yttrande över
byggkonkurrensutredningens belänkande framförde synes del uppenbart alt
förbudet inte bör träffa förfarande som avser samarbete mellan näringsidkare
för åstadkommande av samfälld prestation med gemensamt anbud. All utredningen
härvid tagit fasta på domstolens i det tidigare yttrandet lämnade förslaget om
all vid beskrivet förfarande en ensidig upplysningsplikt beträffande
samarbetet torde vara liltfyllesl hälsas av domstolen med liUfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
NO:s uppfattning får utredningens förslag att komma tillrätta med olika
missförhållanden i samband med anbudsförfarande anses vara realistiskt och
förhållandevis väl anpassat efler vad som hiltUls är känt i fråga om beteenden
i praktiken anbudsgivare emellan. Anbudsupphandling, som är föreskriven för
statens del och rekommenderad för landsting och kommuner och i ej ringa
utsträckning tillämpas inom del enskilda näringslivet, syftar till all erhålla
i effektiv konkurrens angivna anbud. Del får anses utomordentligt angeläget att
samhället motverkar sådan anbudssamverkan, som har till mål alt omintetgöra
detta syfte med anbudsupphandlingen. Utredningens förslag till utformning av
anbudskartellförbudet synes NO erbjuda bättre föratsättningar att effektivt
motverka otillåten anbudssamverkan än anbudskartellförbudet i dess nuvarande
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO påpekar all från del
föreslagna anbudskartellförbudet undantas bl. a. "förfarande som avser alt
flera näringsidkare skall gå samman för samfälld prestation med gemensamt
anbud". Enligt speciaimotiveringen ligger häri att de samverkande alla
skall delta i utförandet av den prestation som anbudsförfarandet avser.
Samgående mellan leverantörer om ett enda anbud när leverantörerna var för sig
hade kunnat åta sig leveransen sägs inle åsyftas med undanlaget. Denna
förklaring är mycket väsentlig och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>borde,
enligt NO:s mening komma till direkt ullryck i lagtexten. Del ligger annars
nära till hands att man inläser ett generellt undantag för i stort sett all
gemensam anbudsgivning. Undantaget kan måhända omformuleras på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ungefär
följande sätt: " gemensamt anbud i fall då samverkan är en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föratsättning
för prestationens fullgörande. Första stycket gäller inle heller<br>
förfarande i den formen att näringsidkare medverkar ".Ett konsor<br>
tium eller liknande som bildas för leveranser eller arbeten av större omfatt<br>
ning än deltagarna var för sig kan prestera behöver därmed inle söka<br>
dispens även om samarbetet avser upprepade tillfällen. Men om delta<br>
garna, vilket kan ligga nära till hands, även vill samarbeta i fråga om<br>
mindre uppdrag, skall detta inte vara möjligt utan dispens av marknads<br>
domstolen. För att komma in under undantaget bör det inle heller vara<br>
tillräckligt all samarbete anges avse prestationer av sådan storlek och art<br>
att enskilda deltagare i samarbetet inte kunnat fullgöra dem. Den faktiska<br>
tUlämpningen måste vara avgörande för bedömningen. I dagsläget synes<br>
det vara så all MD fäster största vikt vid uppgivet syfte med överenskom<br>
melse om gemensam anbudsgivning (jfr. MD:s beslut den 25 april 1978,<br>
VIBO RÖR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samarbelsform, som utredningen vill undanta från anbudskartellförbudet, är
utbyte av allmän information om marknadsförhållanden. NO anser sig böra anmäla
viss tveksamhet mot delta förslag. I och för sig är del naturligt all varje
entreprenadföretag måste hålla sig underrättat om utvecklingen på marknaden,
anför NO. Förelagen behöver ha en överblick över föratsebara framförliggande
anbudsupphandlingar för all planera sin fortsatta verksamhet. Företagen kan på
olika vägar skaffa sig erforderlig marknadsinformation. Så länge detta sker
individuellt torde ingen erinran kunna göras häremot. Del finns emellertid
också exempel på alt ett flertal entreprenadföretag — utan formellt avtal härom
— tillämpat ett inbördes samarbete av innebörd att de låtit en särskild konsult
sammanställa marknadsöversikter för ett halvt eller ett år i taget och sedan
fortlöpande haft sammanträden hos konsulten för samtidig information om
föratsebara anbudsupphandlingar. Ett kontinuerligt samarbete av detta slag
inbjuder till svårpåvisbart samråd också om sådan anbudssamverkan som avses
skola drabbas av förbudet. Det får enligt NO:s mening anses önskvärt att även
fortlöpande grappsamverkan i fråga om marknadsutvecklingen för
anbudsupphandlingar inbegrips under anbudskartellförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund har inget att erinra mot en utvidgning av förbudet mot
anbudssamråd att gälla även mot samråd sedan anbud har infordrats, beroende av
om tidigare avtal finns, men framhåller hur angeläget det är all förbudet ges
en sådan utformning alt det i enlighet med utredningens påpekande (s. 220)
preciserar de former av samverkan eller samråd som förbudet skall omfatta så
all näringsidkaren med säkerhet kan bedöma huravida förfarandet är förbudsbdagl
eller inle. Utredningens förslag innebär en viss precisering, som emeUertid
enligt samfundets me-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
genom sin vida beskrivning kommer i konflikt med utredningens målbeskrivning
(s. 219); alt endast sådana beteenden som med fog kan bedömas som generellt
skadliga skall omfattas av förbudet. Genom att hänföra förbudet till
anbudsförfarande inbegrips däri inle endast fall av typisk anbudstävlan ulan
alla fall av anbud. Samfundet vill på grund härav förorda all begreppet
anbudsförfarande ges en snävare utformning, exempelvis genom användande av
uttrycket "anbudslävlan", vilket i sig innebär all
samrådsförfarandet blir förbjudet endast i det fall beställaren uttryckligen
har meddelat all anbud infordrats genom tävlan. Under alla förhållanden anför
samfundet bör fall som avses i 9 § första stycket 3 begränsas tUl anbudslävlan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har från
förbudet inte velat undanta cirkaprislistor i den mån de har tillkommit för
anbudsförfarandet och inle för sedvanlig butiks-försäljning. Härigenom torde
enligt samfundels mening förbudet komma att omfatta upprättande av
cirkaprislistor som även kan användas vid upphandlingsförfaranden. Sådana
cirkaprislistor torde i praktiken ofta ha utarbetats gemensamt av beslällar-
och leverantörsorganisalioner. All på detta sätt begränsa leverantörernas
möjlighet att söka kontakt för gemensam utformning av vissa pris- och
leverantörsvillkor torde sålunda innebära en inskränkning i leverantörernas
möjlighet enligt nuvarande praxis, som enligt samfundet inle har ansetts
medföra någon skadlig konkurrensbegränsning. Förbudet träffar därigenom ett
förfarande som inle kan sägas ha skadlig verkan. Samfundet anser på grund härav
all förbudet måste ytterligare inskränkas till all omfatta anbudstävlan och alt
samverka eller samråda om särskilda villkor just för aktuell anbudstävlan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SI m.fl. riktar kritik mot utredningens förslag till ett skärpt anbudskartellförbud.
Beträffande avgränsningen av anbudssilua-lionen anser organisationerna att
begreppet "anbudsförfarande" på ett tillfredsställande sätt torde
bestämma tillämpningsområdet för anbudskartellförbudet. Vissa motivutlalanden
på s. 412 i betänkandet har dock i avseende på innebörden av begreppet kommit
all ej återge den normala situationen inom exempelvis byggnadsbranschen.
Sålunda sägs på nämnda sida att beställaren "anger alt anbud har begärts
från flera" respektive "all anbudsinfordraren klargör för den som
anmodas avge anbud alt också andra har uppmanals lämna anbud". Normall
inom främst nämnda bransch framträder konkurrenssituationen genom sättet för
anbudsinfordran t. ex. genom annonsering i dagspressen (öppen anbudsinfordran)
eUer genom alt det är praxis med konkurrens även vid s. k. begränsad anbudsinfordran,
som sker genom inbjudan tUl endast vissa förelag. Organisationerna förordar
att detta kommer till uttryck i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagtexten avgränsas personkretsen genom begreppet näringsidkare men, säger SI
m.fl., i motiven har personkretsen en snävare avgränsning. I betänkandet s.
413 sägs all den som tänker avge anbud givetvis får samråda med annan
näringsidkare som inle avser alt lämna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anbud
beträffande exempelvis leveranser, konsultationer eller kreditgivning. Vidare
sägs: "I sådana fall saknas den grundläggande föratsättning som
bestämmelsen bygger på — all de som samverkar eller samråder på något sätt är
eller kan bli konkurrenter med varandra i fråga om den prestation som
anbudsförfarandet avser." Den grandläggande föratsättning som anges i
motiven är riktig. Den är dock icke så självklar att den följer vid en tolkning
av bestämmelsen enligt dess ordalydelse. Tvärtom -av ordalydelsen följer ett
betydligt vidare tillämpningsområde. Bestämmelsens ordalydelse och
molivutlalandena strider mot varandra. Delta är inte acceptabelt, i synnerhet
inte som fråga är om en straffbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrand härav
förordar organisationerna alt den grandläggande föralsättningen - avsikten att
avge anbud - kommer tUl uttryck som ett rekvisit i lagtexten för att fånga
konkurrensförhållandet. Annars faller samråd med kreditgivare eller andra
finansiärer, konsulter etc. in under förbudet. Det är således nödvändigt enligt
organisationernas mening alt finna en snävare avgränsning än enbart
näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
har också invändningar mot utredningens förslag till avgränsning av de
förbjudna förfarandena. Genom alt det förbjudna samrådet tar sikte på
"bestämmandet av anbudssumma" i stället för endast
"anbudssumma" blir del slrafibelagda området alltför omfattande
anser de. Enligt organisationernas mening bör mot bakgrand härav i lagtexten
"bestämmandet av" utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grandlanken
i anbudskartellförbudet är all anbudsgivare skall konkurrera om vad
anbudsinfordraren önskat skall vara föremål för konkurrens. I första hand bör
då anbudsgivare inte få samråda på den totala anbudssumman. I vissa fall -
särskilt i fråga om mer komplex upphandling — begärs vid anbudsinfordran en
specifikation av anbudssumman på olika delposter. Det är rimligt att i sådana
fall samråd även om dessa delposter förbjuds. Det synes organisationerna
tiUräckligt med molivultalande om all med anbudssumma avses såväl slutsumman
för hela anbudet som anbudssummor på delposter då specifikation har begärts
vid anbudsinfordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
bör del förbjudna området inle omfatta samarbete om kalkylnormer och om
bestämning av olika koslnadsfaktorer såsom inkurans, handverktyg,
maskinprislislor m. m. Sådant samarbete som avser bestämning av de
kostnadsposter som bygger upp anbudssumman bör enligt organisalionema inte vara
förbjudet utan falla under generalklausulens fillämpningsområde. Samarbete
därom synes genereUt medföra en rationalisering av anbudsförfarandet och
underlätta jämförbarheten mellan anbud. (Organisationerna hänvisar här tiU
lidskrtflen "Byggnadsindustrin" nr 16/1977 s. 6 och 31-32 ang.
kalkylbilaga till ackordsprislislan resp; kalkyler med ADB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
pekar vidare på vad utredningen anför i avseende på koslnadsindex på s. 414 i
betänkandet där följande uttalas: "En särskUd form av otiUåten
anbudssamverkan i fråga om pris m. m. är samverkan om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>382</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
inte bjuda fast pris eller om att gemensamt kräva visst indexskydd mot
kostnadsstegring e.d. under arbetets utförande." På s. 415 säger dock
utredningen att information om skedd kostnadsutveckling m. m. inte anses som
OtUlåtet prissamarbete enligt 9 §. Utredningen fortsätter "om man
däratöver samarbetar eller påverkar för att få en enhetlig prishöjningsmodell,
samma påslag eller uppräkning e. d. kan detta falla under förbudet."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens uttalanden på
s. 414 resp. 415 synes stå i strid mot varandra. Hur än därmed förhåller sig
uppfattar organisalionema "enhetiig pris-höjningsmodeU" och
"uppräkning" å ena sidan saml samarbete om "indexskydd mot
kostnadsstegring" å andra sidan som i sak detsamma. Enligt
organisationernas uppfattning kan det samarbete som här avses inle vara av den
skadlighetsgrad att det bör genereUt förbjudas. Snarare torde samarbetet tjäna
syftet alt bekämpa osund konkurrens genom spekulation om framtida
kostnadsutveckling och öka jämförbarheten mellan de olika anbuden. Skulle i
enskilda fall samarbetet leda till från allmän synpunkt skadliga verkningar
bör tillämpning av generalklausulen ifrågakomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
det straffbelagda området anser dock organisationerna all samarbete om sådant
påslag som innefattar handelsvinst bör falla därför att sådant samarbete avser
mer direkt anbudssummans belopp. Med påpekande härom i motiven torde
borttagande av "bestämmandet av" ur lagtexten ej medföra att
generellt klandervärda förfaranden går straffria, säger organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
samarbete i fråga om betalningsvillkor förbjuds i bestämmelsen, påpekar
organisationerna. I motiven har från förbudsområdel undantagits samarbete om
rena leverans- eller konditionsbestämmelser av gängse slan-dardiseringsart.
Betalningsvillkor utgör dock ändå ett oklart begrepp inom ett kriminaliserat
område. Vad som bör vara uttryckligen förbjudet alt samråda om utöver
anbudssumma torde vara förskott och kreditgivning, dvs. sådana
betalningsvillkor som typiskt sett kan användas som konkurrensmedel. För
samråd om övriga betalningsvillkor som föranleder skadlig verkan är, enligt
organisationernas mening, generalklausulen ett tillräckligt remedium. I
lagtexten bör därför "eller betalningsvillkor" utbytas mot
"förskott eller kreditgivning", föreslår organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fl. lar ockå upp förhållandel mellan de nya förbuden och anbudskartellförbudet.
Organisationerna konstaterar alt vid priskartellförbudet undantas uttryckligen
samarbete i gemensamma säljbolag. Från förbudet mot anbudskarteUer görs
undantag för gemensamma anbud. Organisationerna hänvisar till ett uttalande av
utredningen (s. 416):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
bör dock särskilt framhållas all i begreppet samfälld prestation med gemensamt
anbud, som undanlaget avser, i princip ligger all de samverkande alla skall på
något sätt delta i utförandet av den prestation som anbudsförfarandet avser.
Alt exempelvis leverantörer av en vara går samman om all genom en juridisk
person lämna ett enda anbud om leverans som de i princip var för sig hade
kunnat åta sig, innebär inle att de har gått samman för samfälld prestation på
sätt som åsyftas med nämnda undantag."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>383</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De varor som säljs i ett försäljningsbolag kan, fortsätter
organisationerna, i många fall bjudas ut både genom vanlig försäljning och
genom anbud i anbudsförfarande. Är formen för upphandling i en viss situation
anbudsförfarande och de genom försäljningsbolaget samverkande förelagen i och
för sig självständigt hade kunnat ulföra den ifrågavarande prestationen träffas
samverkan av anbudskartellförbudet. Detta kan enligt organisationernas
uppfattning inte ha varit utredningens mening med definitionen av begreppet
"samfälld prestation med gemensamt anbud".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationerna anför vidare att del i viss utsträckning
föreligger konkurrens mellan marknadsddningsförbudet och
anbudskartellförbudet. Det senare täcker inle blott visst anbudsförfarande utan
även generella överenskommelser om framlida förhållanden. Ett
specialiseringsavlal omfattas inte av marknadsddningsförbudet men om
upphandlingsformen för den ifrågavarande varan, tjänsten eUer nylligheten
vanligen är anbudsförfarande faller avtalet under anbudskartellförbudet (9§
första stycket </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I)
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som förbjuder avlal om
att näringsidkare vid anbudsförfarande skall avstå från att avge anbud. Delta
torde inte ha varit avsikten. Visserligen har utredningen genom ett
motivuttalande sökt råda bot på denna brist. Sålunda anför utredningen på s.
413 följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Men innebär detta att vederbörande helt upphör med
all tillhandahålla en nyttighet på anbudsmarknader eller överhuvud blir lägel
ett annat. Hans åtagande gentemot annan om detta innebär alt han lämnar den
marknad del är fråga om. Delta faller i princip inle under förbudet men kan
angripas enligt 1 § när föratsällningarna för detta föreligger."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen bör dock enligt organisationerna ändras så
all denna effekt ställs utom tvivel. Organisationerna förordar därför följande
formulering på 9 § fösta stycket 1.: "någon skall avslå från all avge
anbud i syfte alt åstadkomma fördelning av uppdrag mellan olika
anbudsgivare."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
anbudskartellförbudet har i andra stycket undanlag gjorts för gemensamma
anbud. Lagtexten anger i detta avseende inle någon begränsning. Sålunda
undantas såväl gemensamma anbud som lar sikte på visst fall som generella avlal
om samverkan. Mot denna bakgrund finns anledning, anför organisationerna, alt
hänvisa till utredningens uttalande under den allmänna motiveringen till
undanlagsbestämmelsen för gemensamma anbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vissa andra former av samverkan vid anbudslävlingar
än de nu nämnda kan dock, som har påpekats bl. a. vid remissbehandlingen av
byggkonkurrensutredningens belänkande, vara nyttiga och till beställarens
fördel eller i vart fall vara påkallade för all den prestation ett anbud avser
skall kunna genomföras. Sädana företeelser är att näringsidkare beträffande
visst anbudsförfarande samverkar eller samråder med annan näringsidkare om alt
flera näringsidkare skall gå samman för samfälld prestation med gemensamt
anbud. Vidare kan det gälla att någon av dem skall medverka som underleverantör
till anbudsgivare. Eftersom det alltså inle kan hävdas alt dessa former av
samarbete generellt har skadlig verkan bör de las undan från förbudet."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
molivultalandel lar sikte på en begränsning till visst anbudsförfarande synes
organisationerna närmast vara ett oavsiktligt förbiseende som inte endast
förklaras av lagtextens utformning utan även av utredningens specialmolivering.
För all undanröja alla tveksamheler bör dock molivut-talandel enligt deras
mening anpassas till lagtexten. Organisationerna vill "för ordningens
skull" anföra alt de tillstyrker lagtextens och specialmoli-veringens
utformning såvitt avser undanlag för både generell samverkan och samverkan i
visst fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafens andra stycke finns bestämmelser om upplysningsplikt.
Organisationerna anför härom all såväl i Sverige som internationellt vill man
framför allt komma åt hemliga anbudskarteller, där beställaren vilseleds om
alt konkurrens förekommer. Försöker man göra en nyanserad förbudsbeslämmelse
där lojala förfaranden inle hindras finns en risk alt del blir alltför lätt alt
maskera otillbörliga handlingssätt. Motåtgärder häremot är då insyn även i de
lojala förfarandena vilket skärper beställarnas vaksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
generell och automatisk upplysningsplikt om tillåtet samråd kan enligt
organisationernas uppfattning medföra betydande administrativa komplikationer
varför del kan finnas anledning all upplysning bara skall behöva lämnas på
begäran av den som erhållit anbudet. Konkurrensulredningen föreslår dock
automatisk upplysningsplikt. Som framgått av vad organisationerna anfört om
anbudskarteller är det ett väsentligt näringslivsintresse att långsiktigt
samarbete om gemensamma anbud och under-leveranlörsförhållanden inle förbjuds.
De anbudsgivande förelagen bör då ha förståelse för beslällarinlresset av all
om sådan samverkan tilläts den inle ges möjlighet alt tjäna som täckmantel för
förbjudna handlingar. Därför bör den automatiska upplysningsplikten accepteras.
Upplysningsplikten bör dock enbart avse vid anbudstillfället gällande avtal
och ej spräckta konsortier eller avtal som har upphört att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om underleverantörsförhållanden noterar SI m.fl. all den föreslagna
upplysningsplikten inle avser varje kontakt mellan huvud- och underleverantör
ulan enbart samarbete i fråga om anbudssummas beräkning eller
betalningsvillkor i huvudanbudet. En annan ordning skulle leda till en orimlig
pappersexercis, menar de. Av vad organisationerna har anfört om avgränsning av
personkretsen och förbjudna förfaranden följer all upplysningsplikten bör
avgränsas på motsvarande sätt. Dessutom synes beslällarinlresset inle påfordra
en uppgiftsskyldighel som avser "typiska" underleverantörer som på
grund av sin storlek eller annat förhållande inte torde vara i stånd alt avge
eget huvudanbud. Från konkurrensbe-gränsningssynpunkl torde för dessa fall
heller knappast finnas något större intresse för all kräva en uppgift härom i
samband med anbudsgivningen. Detta synes också vara utredningens uppfattning
när den anför på s. 417 i betänkandet: "Del åligger alltså anbudsgivaren
alt lämna upplysning om den samverkan eller del samråd som har förekommit med
konkurrenter om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>385</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gemensamt
anbud eller medverkan som underieveranlör". Den föreslagna regelns
avfattning ger däremot inle uttryck för att uppgiftsskyldighelen skulle vara
begränsad till sådan underieveranlör som kan sägas vara reell konkurrent. Det
finns dock enligt organisationerna skäl för en ytteriigare begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Modellen
för en anbudslävling är ett formellt förfarande där efter granskning av inkomna
anbudshandlingar den som avgivit bästa anbudet får uppdraget eller ordern. 1
verkligheten förekommer ofta förutom del formella anbud sförfarandel omfattande
förhandlingar där beställaren söker genom alt spela ut olika anbudsgivare mot
varandra och på annat sätt pressa anbudsgivarna till prissänkningar eller
ytterligare åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
förfarande kan, säger organisationerna, med ett enklare uttryckssätt
karakteriseras som "häslhandd". Det är en allmän uppfattning all det
är illojalt all låta ett formellt anbudsförfarande urarta på sådant sätt och i
vissa rättsordningar är det förbjudet vid offentlig upphandling. Ger sig en
beställare in på detta talar skäl mot att han erhåller rättsordningens skydd
mot samverkan mellan anbudsgivare. 1 vart fall bör den automatiska upplysningsplikten
rörande samverkan som avses i 9§ första stycket 3. (samarbete vid
anbudsgivning i fråga om bestämmandel av anbudssumma eller betalningsvillkor)
endast avse sådan samverkan som har ägt rum innan anbud avgivits första gången
i visst anbudsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
vill också ifrågasätta nödvändigheten av skriftlig uppgiftsskyldighel när
anbud kan lämnas muntligen. Regeln synes endast leda till en ökad
byråkratisering, anför de.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
inleder sitt avsnitt om anbudskarteller i remissyttrandet med all konstatera
all del möter betydande svårigheter all göra en avvägning mellan missbraks- och
förbudsprincipen vid lagreglering mot anbudskarteller. Problemen belyses i
OECD-rapporten "Collusive tendering" (1976). Där framgår att med
Sverige i fråga om industriell utveckling jämförbara mindre stater i stor
utsträckning valt missbruksprincipen för reglering av anbudskarleller. Förbudsprincipen
dominerar däremot bland de stora industriländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
"anbudsförfarande" förefaller LRF tillfredsställande definierat. 1
lagtexten avgränsas personkretsen till näringsidkare. Motiven är dock snävare
(s. 413). Skillnaden hänför sig till konkurrenssituationen. LRF anser att en
bättre samordning bör ske av lagtext och motiv. Den grandläggande
föralsättningen - avsikt att avge anbud - skulle med fördel kunna tas in i
lagtexten. LRF hemställer att denna fråga närmare studeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
noterar all del i förslaget förbjudna samrådet lar sikte på "bestämmandet
av anbudssumma" i stället för endast "anbudssumma". Del föreslagna
uttrycket gör del straffbara området betydligt vidsträcktare än del senare.
Delta förefaller onödigt med hänsyn till föreliggande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Från
del föreslagna priskartellförbudet undantas samarbete i gemensamma säljbolag.
Från anbudskarteUförbudel görs som nämnts undanlag för </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gemensamma
anbud. I betänkandet (s. 416) sägs dock med avseende på gemensamt anbud genom
särskild juridisk person alt i begreppet "samfälld prestation med
gemensamt anbud", som undantaget avser, i princip ligger alt de
samverkande alla skall på något sätt delta i utförandet av den prestation som
anbudsförfarandet avser. Att exempelvis leverantörer av en vara går samman om
att genom en juridisk person lämna ett gemensamt anbud om leverans som de i
princip var för sig hade kunnat åta sig, innebär inle, framhåller utredningen,
att de har gått samman för samfälld prestation på sätt som åsyftas med nämnda
undanlag. LRF framhåller att varor som säljs i ett försäljningsbolag i många
fall kan bjudas ut både genom vanlig försäljning och genom anbud i
anbudsförfarande. Om formen för upphandling i en viss situation är
anbudsförfarande och de genom försäljningsbolaget samverkande förelagen i och
för sig självständigt hade kunnat utföra den ifrågavarande prestationen träffas
samverkan av anbudskartellförbudet. Utredningen kan enligt LRF knappast ha
menat detta i sin precisering av begreppet "samfälld prestation med
gemensamt anbud".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF noterar - i likhet med
SI m. fl. - vissa oklarheter också i förhållandel mellan anbudskartellförbudet
och marknadsdelningsförbudei (2 kap. 8§). Anbudskartellförbudet täcker formellt
inte bara ett enstaka anbudsförfarande utan även överenskommelser av generell
natur avseende framliden. Specialiseringsavlal är i princip tillåtna enligt
motiven tiU 2 kap. 8§ men faller formellt under anbudskartellförbudet såsom
omfattande avstående från anbud om upphandhngsformen normall är
anbudsförfarande. Utredningens uttalande (s. 413) alt anbudskartellförbudet
inle omfattar del fallet all någon upphör alt tillhandahålla en nyttighet på
anbudsmarknaden bör enligt LRF klart avgöras i bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
finner skäl föreligga för en obligatorisk upplysningsplikt beträffande visst
förekommet samråd. Upplysningsplikten bör dock enbart avse vid anbudstillfället
gällande avlal och ej spräckta konsortier eller avlal som upphört all gälla.
Vad avser underleveranlörsförhållanden noterar LRF alt den föreslagna
upplysningsplikten inte avser varje kontakt mellan huvud-och underieveranlör
ulan enbart samarbete i fråga om anbudssummans beräkning eller
betalningsvillkor i huvudanbudel. Av vad som ovan anförts om avgränsning av
personkretsen följer vidare att upplysningsplikten bör avgränsas på motsvarande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
vill allmänt förorda all en kontroll genomförs beträffande samstämmigheten
mellan lagtext och motiv till paragrafen samt dennas förhållande tiU de
föreslagna priskartell- och marknadsdelningsförbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund anför beträffande anbudskartellförbudet alt anbudsgivning
överhuvudtaget inle spelar så stor roll för detaljhandeln som för flera andra
näringsgrenar. Större anbud avges i huvudsak från industrin och grosshandeln.
Lokalt anpassade anbud sker dock från detaljhandlare var för sig. Det kan
också förekomma, alt detaljhandlare medverkar som underleverantör till
anbudsgivare. Båda dessa fall är emellertid undantagna från förbudet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggherreföreningen
har med hänsyn till föreningens uppgifter och medlemssammansättning avstått
från att kommentera andra delar av utredningens förslag än
anbudskartellförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
konstaterar inledningsvis att en grundläggande svårighet vid tillämpningen av
förbudslagstiflning av den aktuella karaktären är bevisproblem. Del ligger i
sakens natur all del är svårt all bevisa förekomsten av ett samråd, som
samtliga inblandade önskar hålla hemligt. En åklagare blir lätt hänvisad till
indiciebevisning, vars styrka ofta kan ifrågasättas. Det nu gällande
anbudskartellförbudet har i detta avseende erbjudit särskilda svårigheter,
eftersom det "spontana" samrådet i ett enskilt fall ej är förbjudet;
förbjudet är endast ett samråd som led i ett organiserat förfarande (jämför
orden "träffa eller tillämpa överenskommelse" om samråd i nu gällande
anbudskartellförbud).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nu föreslagna anbudskartellförbudet träffar även det enstaka "spontana"
samrådet. Detta innebär enligt föreningens uppfattning en ändring till det
bättre i två avseenden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regeln får ett riktigare
materiellt innehåU, eftersom även ett enstaka prissamråd måste anses iUojalt
och stridande mot gängse marknadsekonomiska principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bevisbördan för åklagaren i en
slraffprocess blir något lättare - om än fortfarande svår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
största allmänhet lider enligt föreningens mening del nu gällande anbudskartellförbudet
av en brist på precision som är besvärande. Det gällande förbudet träffar
sålunda enligt ordalagen varje organiserat samråd, oavsett ämnet för
överläggningarna. I själva verket är förbudet så omfattande all del
uppenbarligen ej kunnat tillämpas enligt ordalagen. Denna -för ett slraffbud
särskilt påtagliga - brist har sannolikt lett till osäkerhet hos både åklagare,
domstolar och "allmänhet". Om en lag uppenbarligen ej är avsedd all
tillämpas som den är skriven — var går då gränsen för del straffbara?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrand anser byggherreföreningen all del är tUlfredsslällande alt
området för det förbjudna samrådet har preciserats. De föreslagna
begränsningarna är väl valda. Det är sålunda en riktig begränsning i 9§ tredje
punkten all samarbelsförbudel avser "anbudssumma eller betalningsvillkor".
Samarbete ifråga om annat kan visserligen också ibland framstå som illojalt men
rymmer också många former av fullt lojal samverkan, som inte genereUt kan
fördömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
byggnadsbranschen förekommer i viss utsträckning s. k. artighels-anbud. 1
betänkandet ges (s. 413-414) en definition därav som inte riktigt stämmer med
byggbranschens bestämning av begreppet. Till skillnad från
konkurrensutredningen anser föreningen all ett artighelsanbud (ett anbud med så
högt pris all anbudsgivaren ej räknar med all hans anbud skall bli antaget,
avgivet för alt visa "artig" uppmärksamhet mot anbudsmolla-garen)
ingalunda aUtid behöver vara resultatet av ett samråd med annan. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>388</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>olikhet
mot konkurrensutredningen menar sålunda föreningen att termen artighetsanbud
och skyddsanbud inte är likabetydande. Alla former av arlighelsanbud kommer
därför inle all drabbas av del nya förbudet. Föreningen anser dock att den
begränsning av del straffbara området som följer av kravet på samråd är
motiverad. En utsträckning av förbudet till att gälla varje form av
artighelsanbud, alltså även sådana höga anbud som avgivils ulan samråd, skulle
innebära ett slag i luften, eftersom bevissvårigheterna skulle vara
överväldigande. Även om sålunda artighetsanbud är ett av byggnadsbranschens
problem, måste problemet i denna del angripas med andra medel än
förbudslagstiflning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Byggherreföreningen vill
vidare föreslå en omformulering av paragrafens sista stycke. Det föresläs
därför all föreskriven uppgift skall lämnas till "den som har infordrat
anbudet". Enligt föreningens uppfattning är del inle ovanligt i
byggnadsbranschen alt anbud infordras för annans räkning, nämligen i den formen
all ett s. k. byggledarföretag eller annan konsult infordrar anbud, avsett all
ställas till en byggherre. I dessa fall är del inle särskilt lämpligt att den
föreskrivna uppgiften lämnas till den som har infordrat anbudet. 1 stället bör
uppgiften lämnas till den som anbudet riktas till. Föreningen ifrågasätter
också om det inle innebär överdrivet nit all föreskriva skriftlig uppgift i de
fall anbudet avges muntligen. Det är väl ändå all byråkratisera affärslivet i
onödan? Om man slopar skriftlighels-kravet, kan man föreskriva all uppgiften
skall lämnas "i anbudet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
ställer sig också frågande till alt uppgift skall lämnas "om den samverkan
eller del samråd som har förekommit med konkurrenter om gemensamt anbud eller
medverkan som underleverantör" (s. 417). När det gäller medverkan som
underleverantör har en dylik uppgift större intresse, endast om den tilltänkte
underleverantören är ett förelag, som rimligen skulle ha kunnat lämna ett eget
anbud. Om del däremot är fråga om en "typisk" underleverantör är del
från konkurrensbegränsningssynpunkl knappast något större intresse att kräva en
uppgift härom i samband med anbudsgivningen. Av orden "med konkurrenter"
i det senaste citerade molivultalandel synes framstå all konkurrensulredningen
har samma uppfattning. Den föreslagna regelns avfattning ger däremot inle
ullryck för alt uppgiftsskyldighelen skulle vara begränsad till sådan
underieveranlör som kan sägas vara "konkurrent".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den föreslagna paragrafen har byggherreföreningen sålunda i de
grandläggande frågorna en positiv inställning. När det gäller vissa
motivutlalanden har föreningen emellertid kritiska synpunkter. Därvid syftar
utredningens diskussion på s. 412 i betänkandet av vad som skall avses med
uttrycket "anbudsförfarande" i den föreslagna paragrafens första
stycke. Utredningen hävdar att ett anbudsförfarande karakteriseras av alt anbud
har begärts från flera och att beställaren "klargör för den som anmodas
avge anbud alt också andra har uppmanats lämna anbud". Utredningen
framhåller vidare: "Däremot täcker inle begreppet anbudsförfa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
den situation all samverkan m. m. sker när anbud har infordrats från flera utan
att anbudsinfordraren har gett till känna att anbudet skall avges i konkurrens
med andra. Sådan samverkan kan visserligen klart ha skadlig verkan men faller
utanför den speciella situation som 9§ omfattar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
upphandling av byggande är den dominerande formen upphandling i konkurrens
genom infordran av anbud från flera vid en och samma tidpunkt. Eftersom delta
är så vanligt, brukar man vid infordrande av anbud ej särskUt ange att anbud
infordras från flera - en dylik upplysning skulle närmast framstå som en överflödig
självklarhet. Om nu konkurrensutredningens motivuttalanden på s. 412 får
kvarstå oemotsagda, skulle enligt byggherreföreningens uppfattning följden bli
att anbudskartellförbudet i sin nya utformning överhuvudtaget ej blev
tillämpligt inom byggnadsbranschen, trols att förbudet kanske har sin största
funktion i den branschen! Alternativet skulle enligt föreningen vara alt
beställarna och deras konsulter vande sig vid att vid anbudsinfordran tillfoga
en rituell fras av innebörd all anbud infordras från flera. Eftersom man
knappast kan räkna med att en sådan rit skulle bli undantagslös inom
överskådlig framlid, skuUe tillämpningen av del nya anbudskartellförbudet inom
byggnadsbranschen bli oöverskådlig och nyckfull saml beroende av huruvida den
konsult som framställt förfrågningsunderlagel, kommit ihåg all tillfoga den
rituella fras som skulle göra anbudskarldtförbudel giltigt. Mot denna bakgrand
är det enligt byggherreföreningen viktigt att en förändring sker av
konkurrensulredningens aUtför stela bestämning av begreppet "anbudsförfarande".
Åtminstone bör delta ske genom uttalande av departementschefen i den blivande
propositionen till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetstagarorganisationerna
- TCO, SACO/SR och LO - är samtliga positiva till utredningens förslag till en
utvidgning av anbudskartellförbudet. LO, som uttryckligen säger att det är
angeläget alt de föreslagna utvidgningarna kommer till stånd, anser att
utredningens argumentation vid "olika fall och situationer" har
myckel stark tyngd. SACO/SR uttalar att ett behov av en effektivisering av del
nuvarande förbudet mot anbudskarteller har funnits länge. Del finns därför
anledning all se positivt på det förslag i den riktningen som nu läggs fram.
Samtidigt bör emellertid påpekas, framhåller SACO/SR, att en helt ohämmad
anbudsgivningskonkur-rens i vissa situationer också kan medföra nackdelar ur
effektivitetssynvin-kel och att stabilare samarbete mellan köpare och säljare
än del som anbudsgivningskonkurrensen medger därför är nödvändigt. Sådana problem
bör emellertid snarare lösas genom att köparna väljer andra former för sin
upphandling än att säljarna etablerar någon form av enligt förslaget, otillåten
anbudssamverkan. Svenska civilekonomföreningen uttalar sig på samma sätt som
SACO/SR.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Priskartellförbudet (2 kap. 7§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anmärker all förbud mot horisontell prisbindning, dvs. priskartellförbud,
saknar motsvarighet i KBL. MD finner det vara välbetänkt all bindande
horisontell prissamverkan kriminaliseras, varför den föreslagna regleringen
tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO slår inledningsvis fast
alt ingripanden mot olika begränsningar av priskonkurrensen har kommit all
framstå som konkurrenspolitikens främsta uppgift. Mot bakgrand av de gynnsamma
effekter som priskonkurrensen får i kostnads- och slraklurhänseende saml den
betydelse som priset har för konsumenterna, är del angelägel all olika hinder
mot en effektiv priskonkurrens undanröjs. Under hänvisning liU sin aUmänna
inställning att förbud endast bör komma i fråga då en viss företeelse allmänt
kan anses medföra skadliga verkningar anser NO att det är ett naturligt steg
all införa ett principieUt förbud mot sådan samverkan. Prissamverkan har
nämligen enligt NO:s uppfattning sådan skadlig karaktär. Vissa undanlag kan väl
vara befogade men de av utredningen föreslagna har enligt NO:s mening gjorts
alltför vidsträckta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vägledande horisontellt
prissamarbete som redovisas öppet bör enligt utredningen inle omfattas av något
förbud utan skall prövas i varje enskilt faU. Horisontella prisrekommendalioner
förekommer i stor omfattning och har betydande täckning i flera branscher,
anför NO. Genom det föreslagna undantaget kan antas att vägledande
prissamarbete blir än vanligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
påpekar vidare all ett påtagligt problem är svårigheterna all visa alt ett vägledande
samarbete medför skadlig verkan. Dessa svårigheter är i huvudsak av
utredningsteknisk art och gäller frågan huruvida prisrekommendätionerna verkar
prishöjande eller åtminstone motverkar prissänkningar. Ett sätt all visa delta
är all bestämma graden av prisföljsamhet till rekommendationen. Av intresse är
därvid i huvudsak två frågor, säger NO. Den första frågan gäller "den
statiska situationen" vid något eller några bestämda tillfällen. Hur
ligger de faktiska priserna i förhållande till den rekommenderade prisnivån?
Den andra frågan gäller "den dynamiska aspekten". Hur förändras den
faktiska prisnivån när rekommendationen ändras? Motverkar rekommendationen
prissänkningar som i och för sig motiveras av förändringar i marknadssituationen?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den största svårigheten i
detta sammanhang uppkommer när man skall klarlägga den faktiska prisnivån. Om
man skall skaffa sig en tillförlitlig -och därmed oantastlig — bild av den
faktiska prisutvecklingen måste man i praktiken gå till de särskilda
fakturorna. Detta gör att del innebär ett stort arbete all redan hos en enda
näringsidkare utreda den faktiska prisnivån vid ett visst bestämt tillfälle.
Skall man studera en hel bransch och dessutom klarlägga förändringar över
liden blir uppgiften synnerligen arbetskrävande. I praktiken har uppgiften
visat sig vara så arbetskrävande att del finns uppenbar risk för att
utredningsresultatet när det väl är färdigt framstår som föråldrat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>391</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har behandlat detta problem på s. 226-228; Den redovisning av olika fakta och
synpunkter som där lämnas är enligt NO:s mening i allt väsentligt riklig. Del
finns dock anledning att särskUt betona svårigheten att visa att priset kommit
alt ligga högre än del skulle ha legal om rekommendationen inle funnits.
Erfarenheterna tyder på all de horisontella prisrekommendationerna i hög grad
verkar styrande på prissättningen inom olika branscher. Ofta torde avsikten
också vara all åstadkomma en enhetlig prisbild.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En form av styming som
förekommer är enligt NO s. k. moonpricing. Detta innebär att man vid
fastsläUandel av prisrekommendationerna anger priser som är högre än vad
kostnaderna för tillverkning och försäljning av den aktuella produkten
motiverar. Avsikten är här inte primärt att företagen skall tillämpa dessa
höga priser. Förelagen får i stället möjlighet alt i reklam jämföra sitt pris
med det rekommenderade högre priset och kommer därigenom alt framstå som
lågprisföretag, trots alt så ingalunda är förhållandet. Moon-pricing leder,
anser NO, till alt konsumenterna kan vUsdedas genom prisjämförelser. Dessutom
kan de organisationer som utfärdar prisrekommendalioner försvara dessa genom
all hänvisa till en låg följsamhel. Vidare underlättar moon-pricing för
enskilda förelag alt höja sina priser och kan därigenom få en allmänt
prishöjande effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Myckel talar alltså för
att horisontella prisrekommendationer medför negativa effekter på
prisbildningen och minskar användningen av priset som konkurrensmedel. Trols
delta fordras, för alt skadlig verkan skall kunna visas, omfattande
undersökningar som ofta är komplicerade på grund av de utredningstekniska
svårigheterna, anför NO. NO fortsätter: Som illustration till svårigheterna att
få tillräckligt bedömningsunderlag beträffande branschomfattande prissyslem kan
NO:s ärende, upptaget våren 1974, om del kartellregislrerade prissamarbetet i
rörgrossistbran-schen ses. Under ett tidigt skede av ärendet framfördes att
rörgrossisterna hade planer på ett helt nytt prissyslem som bl. a. skulle bli
bättre kostnads-anpassat än del gällande och som skulle kunna införas 1976. NO
inhämtade synpunkter från köparsidan och kom så småningom fram till att ärendet
var av sådan principiell vikt att MD borde få pröva prissamarbetel. Härför
skuUe emellertid krävas ett vidare utredningsunderlag än vad NO:s resurser
tillät, varför en utredning beställdes av SPK hösten 1975. SPK och NO har
därefter haft upprepade kontakter sinsemeUan för precisering av uppdraget,
konkretisering av frågeställningar osv. Parterna i samarbetet har så småningom skisserat
utformningen av del planerade nya prissysle-mel som successivt har fördröjts.
SPK har ansett del föga meningsfullt att göra en kostnadskrävande utredning och
analys av prisföljsamhelen till det gäUande systemet om ett nytt är nära
förestående. Det skulle då kunna anföras att det nya systemet har lett tUl
väsenfiiga förändringar. Ett skäl som har anförts för gemensamma grossistpriser
har varit de många småförelagens i efterföljande led behov av en utgångspunkt
för prisjämförd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>392</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ser.
Styrkan i detta behov skulle SPK kartlägga vid den undersökning av
rörinstaUatörsledet som NO också begärt. Men delta försvåras av all även
beträffande installatörernas prissamarbete nyligen har aviserats förändringar.
Del är alltså ännu mycket osäkert om och när NO skall få tillräckligt
utredningsunderlag för all kunna göra sin framställning till MD.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett alternativ till de
beviskrav som med nuvarande lagstiftning ställs är enligt NO:S uppfattning alt
MD får bedöma dessa branschomfattande konkurrensbegränsningar på huvudsakligen
principiella grunder. Del torde närmast vara så utredningen har tänkt sig
tillämpningen i fortsättningen (s. 228), anför NO. Ett betydligt effektivare
sätt all handlägga sådana vittomfattande prissamarbeten skulle dock vara all
inbegripa dem under del föreslagna priskartellförbudet och låta eventuellt
samhällsnyttiga undanlag få dispens. Ett prissyslem skulle då inte år efler år
kunna undandra sig myndigheternas bedömning t. ex. genom alt det förklaras alt
- i och för sig kanske från förelagssynpunkt välgrundade - ändringar planeras.
Förelagen har också oftast den bästa tillgången till material om praktiska
effekter av ett samarbete och får genom tiUståndskravet ökat incitament all la
fram erforderligt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
vill mot bakgrund av de antydda bevissvårighelerna ifrågasätta om vägledande
prissamarbete generellt bör hänföras tUl missbruksprincipen. Såsom utredningen
framhållit föreligger påtaglig fara för negativa effekter när de samiverkande
näringsidkarna tillsammans har en dominerande ställning på marknaden. Med
hänvisning härtill och till vad i övrigt har anförts anser NO det vara
nödvändigt att undantaget begränsas till de fall då de dellagande i samarbete
tillsammans har förslagsvis 25 procent eller mindre av den relevanta marknaden.
Detta innebär givelvis alt näringsidkarna även i tveksamma fall får söka
dispens. Den olägenhet från näringsidkar-nas synpunkt som följer härav synes
dock inte alltför besvärande då man ändå har skyldighet att redovisa samarbetet
öppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag föratsätter alt dold prissamverkan alltid är straffbar. Öppen
samverkan som endast är vägledande skulle dock förbli tillåten. Utredningen
uttalar (s. 408) all del kan vara svårt för en näringsidkare alt avgöra
huruvida tillräcklig grad av öppenhet föreligger. Genom möjligheten att lämna
uppgift till någon av de konkurrensvårdande myndigheterna kan dock
näringsidkaren alllid gardera sig enligt utredningen. Men, anför NO, del finns
i detta sammanhang ingen diskussion av den omvända problematiken, nämligen
förbudets effektivitet. De samarbetande näringsidkarna går fria från ansvar om
samarbetet anges öppet "på annat sätt" än genom redovisning till
konkurrensvårdande myndighet. Den gräns till del straffbara området som här har
dragits förefaller flytande i alltför hög grad. Är det tiUräckligt att
samarbetet är välkänt i branschen? Krävs för slraffbarhel att åklagaren kan
visa att de samarbetande företagen försökt att dölja samarbetet? Vilken
straffrätlslig betydelse har kravet på subjektiv täckning? Kan endast den
fällas till ansvar som kan övertygas om alt han insett att samarbetet inle var
tillräckligt känt?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den angivna bakgranden anser NO alt undantaget - om förbudet skall få önskvärd
effekt - måste utformas så alt del krävs all samarbetet måste redovisas genom
uppgift till myndighet som avses i lagen om uppgiftsskyldighel rörande pris-
och konkurrensförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
ifrågasätter vidare behovet och lämpligheten av att från priskartellförbudet
undantas försäljningsorganisationer, särskilt sådana med betydande
marknadsandel. Med hänsyn till all sådana organisationer, genom att kvotering
nära nog regelmässigt erfordras, normalt torde falla under
marknadsdelningsförbudei i 8 § torde räckvidden av undantaget hur som helst bli
begränsad. NO:s tvekan föreslavas även av risken för att priskartellförbudet
kringgås genom all prissamarbete omvandlas till försäljningsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör här också påpekas, anför NO, all del finns ett större antal
säljorganisationer än vad utredningen har beräknat. Inom åkeriseklorn finns
t.ex. inemot 300 s.k. laslbilscenlraler. Dessa säljorganisationer har ofta en
mycket dominerande ställning på lokala marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV,
som ifrågasätter utvidgningen av förbudsområdel men som ändock tillstyrker de
nya förbuden med hänsyn till de starka konkurrens- och konsumentintressen som
härigenom skyddas, anser att det är angelägel alt sådana avlal förbjuds där
priserna är bindande för de dellagande förelagen. Sådana priskarteller
förhindrar enligt KOV:s mening företag all verka efler respektive förelags
inneboende ekonomiska förmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
pekar på alt i specialmotiveringen (s. 406) sägs all också samverkan, samråd
eller påverkan i fråga om maximipris, dvs. ett försäljningspris som får
underskridas men inte överskridas, faller under priskartellförbudet. SPK
ställer sig tveksam till behovet av att förbjuda maximiprissällning i detta
sammanhang, eftersom när det gäller braltoprisförbudet maximipris inte förbjuds
(s. 402). Del kan enligt SPK knappast hävdas att samarbete om
maximiprissällning generellt har skadlig verkan. Ett tänkbart faU med skadlig
verkan är att en grapp samverkande förelag överenskommer om maximipriser för
att konkurrera ut ett annat förelag eller för all försvåra en
förelagsetablering. För sådana fall bör del vara tillräckligt att generalklausulen
kan tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anser att ett problem är i vilken mån priskartellförbudet skall anses omfatta
sådana avtal som en leverantörsorganisalion träffar med ett köpande företag
eller en organisation av köpande förelag rörande priser och leveransvillkor.
Som exempel kan anföras alt en åkeriförening gör upp med en mejeriförening om
priser och viUkor för mjölklransporter. Innan ett avtal sluts förekommer
vanligen samråd inom något organ inom åkeriföreningen om vUka priser och
villkor som skaU erbjudas mejeriföreningen. Formellt skulle ett sådant
förfarande enligt utredningens förslag omfattas av priskartellförbudet.
Häremot talar dock del förhållandet all del kan vara praktiskt och därmed
kostnadsbesparande att köparen (mejeriföreningen) kan välja att sluta avtal
med åkeriföreningen i stället för all ingå avlal med enskilda åkeriföretag. Om
åkeriföreningen beslutar att de enskil-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>da
medlemsföretagen ej får sluta avlal med mejeriföreningen, bör dock enligt SPK:s
uppfattning priskartellförbudet vara tillämpligt. I delta fall har nämligen
alternativen för mejeriföreningens agerande begränsats. - SPK anser det
angeläget all det av förarbetena till den föreslagna lagen framgår all samverkan
av nu angivet slag faller under priskartellförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län finner ej anledning invända mot förslaget om alt införa förbud
mot prisbindning, enär de synpunkter som underbygger förbudet mot
braltoprissättning också i stort får anses föreligga såvitt avser prisbindning.
Allvarliga konsekvenser av prisbindning kan sålunda bestå i att företag med
högl kostnadsläge skyddas mot konkurrens saml att företagsstrakturen på längre
sikt blir ineffektiv, anför länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår förslaget om att undanta säljorganisationer från förbud finner
länsstyrelsen dock detta "något betänkligt då just prisbindningsförbudel
kan medföra att förelagen i stället styr sill handlande mot samarbete i
säljorganisationer". Utredningen tycks emellertid föratsälla all detta problem
kan lösas genom de regler som tillskapas för vissa fall av företagsförvärv,
något som länsstyrelsen anser svårt att bedöma. Länsstyrelsen anser dock
tillräckliga skäl föreligga för ett avstyrkande av den föreslagna undanlagsregeln.
För den händelse alt reglerna om förelagsförvärv inle skulle komma alt
genomföras anser länsstyrelsen det emellertid angeläget att utvecklingen av
uppkomsten av säljorganisationer följs med speciell uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
för prisrekommendalioner tillstyrks av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller minoriteten i länsstyrelsen i Kronobergs län avvisar priskartellförbudet.
Minoriteten säger uttryckligen sig dela utredningens uppfattning all det inte
med hänsyn tiU bevisfrågan finns några skäl till all undanta samrådsförfarandet
om man vill ha en effektiv bestämmelse och att det är riktigt all samarbete som
redovisas öppet faller utanför förbudet. 1 fråga om prissamarbele betonar
minoriteten att de mindre effektiva företagen genom prissamarbetet kan få ett
skydd mot konkurrens från de andra, vilket kan medföra en allvarlig risk för
att företagsstrukturen inle anpassas till vad som är rationellt och effektivt.
Prissättningen inom företag bör baseras på de enskilda förelagens
förutsättningar och inle av en för branschen lämplig nivå. Uppenbara risker
finns annars för all priserna anpassas till de minst lönsamma förelagen.
Länsstyrelsens minoritet förutsätter att de föreslagna förbuden inte skall
hindra att branschföreningar även i fortsättningen skall kunna verka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund delar utredningens uppfattning att skäl föreligger för förbud
mot såväl öppen som dold bindande prissamverkan. En föratsättning måste dock
vara, säger samfundet, all förbudei enbart träffar förfaranden som har skadlig
verkan. Sålunda konstaterar samfundet att öppna horisontella
prisrekommendationer och samverkan genom säljorganisationer inle enligt
samfundels bedömning kan sägas h sådan generell skadlig verkan att de bör
förbjudas. Svårigheten ligger då i all utforma förbudet mot priskarteller så
precist alt rätlssäkerhelssynpunklerna tillgo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>395</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>doses
ulan all förbudei samtidigt ges en alltför vid eller snäv omfattning.
Visserligen anser även samfundet att skäl finns att skärpa bestämmelserna om
marknadsdelning. I dessa fall uppkommer emellertid också konflikt mellan, å ena
sidan, rättssäkerhetssynpunkten och kravet på en lättolkad avfattning av
förbudet och, å andra sidan, önskemålet all åtgärder som samhällel bör beivra
faller innanför förbudet resp. all tillåtna åtgärder faller utanför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har löst
avvägningen mellan generellt skadliga förfaranden och icke skadliga förfaranden
genom att dels ange vissa förfaranden som inle är i fråga enligt 2 kap. 7 §,
dels föreslå generella undanlag i 2 kap. 10 §. Undantag är emellertid så
utformade att det blir omöjligt för den enskilde att exakt kunna bedöma om ett
förfarande är förbjudet eller inle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt samfundets mening
torde detta i praktiken komma att innebära all näringsidkarna, innan de vidtar
en åtgärd såvitt avser prissamverkan eller marknadssamverkan, antingen kommer
att söka dispens enligt reglerna i 2 kap. 11 § oberoende av om de anser
förfarandet förbjudet eller inte, eller helt avstår från en åtgärd som annars
kunde ha positiva konkurrenseffekter. Delta kommer att innebära en
administrativ belastning på systemet, vilket inte torde öka möjUgheterna all
snabbi och effektivt kunna ingripa mot fall där verklig skada föreligger. Den
föreslagna regleringen är därför enligt samfundets uppfattning inle
tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt samfundets mening
skulle en utökning av förbudsområdel till all omfatta priskarteUer och
marknadsdelningskarteller på sätt utredningen har föreslagit innebära alt
förbuden inte enbart träffar konkurrensbegränsade åtgärder med skadlig verkan,
vUket bl. a. skulle komma all innebära en kraftig utökning av
dispensansökningar. Dessutom är avfattningen såväl av förbudei som av
undantagen enligt 2 kap. 10 § inle tiUräckligt precis för alt uppfylla rimliga
krav på rättsäkerhet. På grand härav kan samfundet inle acceptera utökningen av
förbudsområdet enligt utredningens förslag. I stället förordar samfundet att
näringsidkare ges möjlighet att hos MD på förhand fä prövat huravida ett visst
förfarande som näringsidkaren redan tillämpar eller avser att tillämpa är
förbjudet. Näringsidkaren skulle därvid vara fri att - utan alt därmed göra sig
skyldig till brott mot förbudei -tillämpa förfarandet fram till dess MD:s
uttalande har erhållits. En ordning av detta slag kommer naturligtvis, säger samfundet,
all medföra en viss ökad belastning för MD. Emellertid skall häremot vägas en
länkbar utveckling mot ett utökat dispensförfarande, varvid dispensprövningen
även kommer alt omfatta fall där sökanden med rätta anser sig tvungen söka
dispens för att få fuU klarhet i frågan. Kan en ordning av nu föreslagen
karaktär inte införas, kan samfundet av rättssäkerhetsskäl inte tillstyrka en
utvidgning av förbudsområdel till all omfatta även priskarteUer och marknadsdelningskarteUer
utan vill i sådant fall förorda att förfaranden med skadlig verkan, som faller
inom dessa områden, överförs till missbruksområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>396</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fl. konstaterar att utredningens förslag innebär all inle endast
prissamarbele mellan konkurrerande eller presumtiva konkurrenter förbjuds ulan
även samråd om prissättning eller rabattering mellan sådana näringsidkare
träffas av förbudei. Dessutom förbjuds näringsidkare all söka förmå annan
näringsidkare till sådan förbjuden åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som redan har redovisats i
avsnitt 2.2.1 är organisationerna utifrån rättssäkerhelsaspekter starkt
kritiska mot all även samråd faller under förbudei. De förordar i stället att
det förbjudna handlingssättet i priskartellförbudet (2 kap. 7 §) - och även i
marknadsddningsförbudet (2 kap. 8 §) - begränsas till all avse sådan samverkan
som grandar sig på formliga avlal, skriftliga eller muntliga eller som
"beslämls i samförstånd".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna kan i och
för sig vitsorda all prisbindningar generellt har en viss grad av skadlighel.
All motsvarande skulle gälla för prissamråd är inle lika självklart. Typiskt
sett framstår inte prisöverläggningar som inle tar sig uttryck i faktisk
samverkan som generellt skadliga från konkurrenssynpunkt. Tvärtom kan hävdas
all även härigenom situationer eller åtgärder mellan konkurrenter som från
affärsmässig synpunkt kan sägas sakna all grad av otillböriighet kommer att
omfattas av förbudei. Samråd som innebär utbyte av prisinformation torde lika
väl som del har en konkurrensbegränsande effekt vara konkurrensfrämjande. Först
när överläggningen leder till all prisbindning uppkommer inträder de skadliga
verkningar som från allmän synpunkt är angeläget all förhindra. Utredningen
har enligt organisationernas uppfattning inte heller genom någon analys eller
dokumentation visat i vilken grad redan samråd har en skadlig verkan. Vad som
synes ha motiverat utredningen all låta förbudei läcka även samrådssilualionen
är "alt del i ett visst fall kan vara svårt all visa att ett likartal
beteende har skett i samförstånd" (s. 405).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt organisationerna
bör bevissvårigheter inle föranleda utvidgning av ett kriminaliserat område
utöver vad som är nödvändigt särskilt inte om man därigenom med ett straffbud
även träffar beteenden som kan vara samhällsnyttiga. Därför bör enligt organisationernas
mening generalklausulen tillämpas på samrådssitualionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
behandlar på s. 405 i betänkandet priskarteUförbudets förhållande till utsänd
prisinformation och framhåller alt på vissa marknader flera eller alla
samordnar sitt agerande ulan alt som grand härför behöver gälla någon
överenskommelse men alt del dock utgör en medveten samverkan. Medveten
samverkan kan, säger utredningen, "vara fråga om olika praktiska
arrangemang, direkta eller indirekta kontakter samt bl. a. utsänd prisinformation
från prisledaren med förvarning om prishöjning som han planerar".
Gränsdragningen mot objektiv information och aktivitet av tillåtet slag blir
nära nog omöjlig all bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
framhåller att insamling av bl. a. priser och utsändande av historisk
prisinformation även kan utgöra en del av branschföreningarnas verksamhet.
Syftet härmed är huvudsakligen att öka kunskapen om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>397</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>marknaden
för ati möjliggöra för enskilda företag all framgångsrikt kunna konkurrera. Det
är av största vikt enligt organisationernas bedömning all inle regler och
laglillämpning omöjliggör inhämtande av marknadskunskap av detta slag vare sig
den mottagna informationen kommer från offentliga eller enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
organisationernas mening saknas grand för att påstå att marknadsinformation
generellt skulle medföra skadlig verkan. Detta synes också ha kommit till
uttryck i den sjunde konkurrensrapporten från EG-kommissionen (Syvende
Berelning om Konkurrencepolitikken, Braxelles-Luxembourg, April 1978 s. 20-21).
Inte ens i USA synes det organisationerna som om man på här ifrågavarande
område har funnit del självklart att förfarandena skall förbjudas "per
se". (A.D. Neale: The Antiirast Laws of the U.S.A., 2. uppl. 1970, s.
404).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
från EG och USA har enligt organisationernas mening lett myndigheterna till all
i fråga om marknadsinformation inta en nyanserad hållning. För svensk del
synes erfarenhelsunderlag för bedömning av konkurrenseffeklerna av
marknadsinformation föreligga i myckel begränsad omfattning. Inle minst är
MD:s praxis härvidlag outvecklad. Eftersom internationeUa erfarenheter inle är
entydiga och det svenska erfarenhels-underlaget bristfälligt samt
marknadsinformation från teoretiska utgångspunkter kan framstå som såväl
konkurrensfrämjande som hämmande anser organisationerna att frågan om
kriminalisering är för tidigt väckt. Huruvida tillgängligheten av
marknadsinformationen i det enskilda fallet medför skadlig verkan kan inte
bedömas utan en grundlig undersökning av de aktuella marknadsförhållandena.
Därför bör enligt organisationerna generalklausulen även fortsättningsvis äga
tillämpning på ifrågavarande förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
s. 415 i betänkandet under speciaimotiveringen till anbudskartellförbudet
anför utredningen följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Ibland
förekommer också viss spridning inom en bransch av vad som endast är
information om skedd kostnadsutveckling m. m. under viss period, förändring av
officiella index eller annat. Detta material för självständig beräkning av skilda
företags anbudssummor utgör inte ett otillåtet prissamarbete enligt 9 §."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
denna form av information inle träffas av priskartellförbudet torde vara ställt
utom tvivel. En motsatt tolkning skulle framstå som orimlig. Organisafionerna
vill dock förorda att ett motsvarande molivultalande även kommer till uttryck
under priskartellförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
har redovisat den ståndpunkten att generalklausulen i KBL fungerat
tillfredsställande. Med hänsyn till all missbruksprincipen innebär selektiva
ingripanden har förelagen i näringslivet förhållandevis fritt kunnat utveckla
och pröva olika samarbetsformer. Förbudsprincipen är en stelare regleringsform
genom att lagstiftaren i förväg måste precisera vad som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>398</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>typiskt
sett är så skadligt all det är motiverat med förbud. Denna stelhet försvinner
enligt LRF:s mening endast i ringa mån genom möjligheter till dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF:s uppfattning kan mera utvecklade förbudssyslem ha sin plats inom
rättsordningar som gäller på siora marknader med liten utrikes-påverkan och
myckel stora företag. På en marknad av svensk typ föreligger stora risker alt
omfattande förbud får negativa bieffekter. Om lagstiftaren trots allt väljer
förbud får det förbjudna området inte tas lUI i överkant utan enbart avse sådana
klandervärda förfaranden som det är typiskt sett angelägel att förhindra och
där missbraksprincipen visats vara otiUräcklig. Utredningen synes ha drivits
av en i och för sig förståelig ambition all göra lagen effektivare. Den
aUmänpreventiva effekt som otvivelaktigt uppslår med förbuden drar dock med sig
en rad nackdelar som kräver noggrant övervägande, anför LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
som är otillåtet i förslagen till priskartell- och marknadsdelningsförbud (2
kap. 7 och 8 §§) - och även i det skärpta anbudskartellförbudet -är all ingå
eller tiUämpa avlal eller all eljest samråda eller samverka om det förbuden
riktar sig mot. Själva förfarandet är straffbart. Skada anses typiskt sett
föreligga. LRF anser alt definitionen är synneriigen vag. Den leder
oundvikligen fill betydande tolkningssvårigheler med åtföljande rättsosäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF noterar alt del s. k.
karteUfallel i 1953 års KBL innehöll en liknande oklar formulering, nämligen
samverkan på grand av kartellavtal eller annan överenskommelse "eller
eljest i tyst samförstånd fillämpat gemensamt förfarande".
Departementschefen godtog avgränsningen med följande motivering:
"Betänkligheterna får så mycket mindre betydelse, om man, som i
departementsförslaget avses, icke ger prövningsorganel rätt all ingripa på
annat sätt än genom att uppta förhandling med vederbörande" (prop.
1953:103, s.136). Häri instämmer LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
omfattar, framhåller LRF, även icke avtalsbunden samverkan. Utredningen anför
som skäl härför att del i ett fall kan vara svårt alt visa all ett likartal
beteende har sketl i samförstånd. Vagheten i gränsområdet framgår ytterligare
av följande uttalande av utredningen (s. 405):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Del
bör tilläggas att i begreppet samråda ligger ett krav på ett konkret handlande
som har karaktären av all man rådslår i frågan om prissättning eller
rabattering och som inle endast utgör ett mer lösligt omnämnande av prisfrågor.
Förbudet avser alt hindra näringsidkare all söka uppnå samarbete om
prissättning men inte att förbjuda varje form av prisdiskussioner."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt LRF:s mening uppenbart att stora bevis- och tolkningsproblem uppstår
då del gäller att dra gränsen mellan lösliga omnämnanden av prisfrågor och
rådslag. Man skall beakta alt del näringsidkare emellan finns åtskUliga fullt
rimliga och försvarbara skäl till att priser förs på tal i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>399</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>t.
ex. informativt syfte. Att utvidga det kriminaliserade området tUl samråd och
liknande förfaranden på grund av bevissvårigheler, som utredningen synes ha
gjort, är enligt LRF inle godtagbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemens
svårighetsgrad understryks av utredningens uttalanden (s. 405) om paralleUl
handlande och samordnade förfaranden. Medveten samverkan kan, säger
utredningen, "vara fråga om olika praktiska engagemang, direkta eller
indirekta kontakter samt bl. a. utsänd information från prisledaren med
förvarning om prishöjning som han planerar". Härtill anför LRF att
köparnas krav på information i god tid före prisändringar i många fall synes
välgrandade av praktiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
i förbuden uppfyller inle de krav som bör släUas på föratsebarhet och
rättssäkerhet. Än mera gäller detta "försökskriminaUsering-en" i
förbuden. Detta förslag innebär enligt LRF ett anmärkningsvärt utvidgande av
det straffbara området som understryker och ökar de stora bedömningssvårigheter
som följer med en allmän kriminalisering enligt huvudreglerna. Uttrycket
"söka förmå" återfinns i alla förbudsbesläm-melserna. Skadligheten
anses inbyggd i förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är ovanligt, anför LRF vidare, all försök straffbeläggs inom special-straffrätten.
Utredningen synes också ha sökt närma sig de allmänna försöksreglerna i
brottsbalken, dock utan att fullfölja. Vad utredningen avser att angripa är
främst påtryckningsförsök. På s. 406 (priskartdlbe-stämmelsen) säger
utredningen att om försöket leder liU samråd blir båda parter ansvariga och
fortsätter: "1 uttrycket söka förmå ligger ett krav på medveten aktivitet
som inte endast är obetydlig. Det krävs inte för slraffbarhel alt någon form
av påtryckningsmedel används." På s. 402 (bralloprisbeslämmelsen) säger
utredningen: "Åtgärden kan bestå i uppställandel av villkor i anbud, vid
avtalsslut eller eljest. Sådana villkor omfattas av uttrycket söka förmå,
vilket vidare läcker alla former av aktivitet för att få till stånd den
lägstprisbindning som paragrafen tar sikte på."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF noterar att de nya
förbuden föreslås omfatta också verksamhet i och genom organisationer.
Beträffande priskartellförbudet anför utredningen alt med näringsidkare
jämställs sammanslutning av näringsidkare. Detta innebär - vid tillämpningen av
bestämmelsen 2 kap. 7 § - alt en branschförening inte får samverka eller
samråda om bestämmandet av pris eller rabatt med en näringsidkare i samma
säljled som del föreningen representerar genom sina medlemmar. Föreningen får
inle heller i sådant fall utöva påverkan på sådan näringsidkare. Utredningen
påpekar också alt samverkan eller samråd meUan konkurrenter även kan i sin
helhet ske i föreningsform och därvid komma till uttryck i föreningens stadgar
eller i föreskrifter som föreningen utfärdar. Beslut av sammanslutning av näringsidkare
jämställs med samverkan eller samråd. Samarbetet i en förening e.d. behöver
dock inte visa sig i sådana eller andra skriftliga och öppna former. Samarbetet
kan också bedrivas slutet inom föreningsstyrelsen i en särskild priskommitlé
e. d. Del kan också ha den juridiska formen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>400</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
ett slyrdsebeslul. Motsvarande till vad nu sagts gäller
marknadsdel-ningsförbudels omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
konstaterar all förbuden genom nu nämnd omfattning får stor inverkan på
lanlbrakskooperalionens samarbetsformer genom arbetsfördelningen på olika led
och verksamheten i riksorganisationerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
säger sig inle kunna finna alt behov har visals ay regler med slraffbarhel i
den omfattning utredningen har föreslagit. Gränsdragningen mot objektiv
information och aktivitet av tillåtet slag blir nära nog omöjlig att bedöma.
Det kan inte anses ändamålsenligt att för näringslivet ha straffbestämmelser
beträffande vilka berörda näringsidkare inte har tillräcklig möjlighet att i
förväg bedöma om de gör sig skyldiga till straffbar handling. Ovissheten
uppvägs ej av att NO i somliga fall kan la upp ett förfarande i MD i stället
för all anmäla det tUl eller medge åtal. Rättssäkerheten kräver alt ingen
skall vara så hänvisad till NO:s bedömning då del gäller huravida straff skall
kunna ådömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
avstyrker LRF förslagen till nytt priskartellförbud och nytt
marknadsdelningsförbud. Enligt LRF:s mening är del tillfyllest all särskilt
uppmärksamma pris- och marknadsddningsavlal och annan sådan samverkan inom
ramen för generalklausulens tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
KF är negativt tiU priskartellförbudet och anser att det bör utgå ur
lagförslaget (närmare härom under avsnitt 2.2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund påminner om att priskarteUer enligt gällande lag faller under
generalklausulen och behandlas inom ramen för förhandlingsförfarandel. Av allt
alt döma har del härigenom varit möjligt all på ett smidigt men ändå effektivt
sätt hindra priskarteller med skadlig verkan. Enligt förbundels uppfattning har
inte bärande skäl anförts för en ändring av denna ordning. Förbundet vänder sig
särskUt emot att inle endast avlal utan även annan samverkan inklusive samråd
föreslås bli straffbelagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
konstaterar vidare alt vägledande priser blir - liksom vägledande rabatter -
alltjämt tillåtna. För företagen inom detaljhandeln som i regel arbetar med ett
myckel stort sortiment, ofta med 10.000-lals artiklar, är tillgång till sådan
vägledning av praktiska skäl nödvändig. Del ligger i sakens natur, att ett
sådant system förutsätter visst samråd, ibland med anlitande av speciell
ekonomisk sakkunskap. 1 sådana fall måste enligt förbundets uppfattning samråd
också anses vara tillåtet. Del kan vara svårt, ibland omöjligt all redan på
samrådssladiel bedöma, om resuhatel bhr ett prisavtal eller samarbete om
vägledande priser respektive rabatter. Resultatet av samrådet kan också bli,
alt de näringsidkare som deltar i samrådet enas om att tillhandahålla sina
varor eller tjänster genom särskild juridisk person eller eljest gemensamt. Det
kan vidare inträffa, att samrådet utmynnar i ett avtal som endast i mindre mån
begränsar konkurrensen. Ytterligare kan påpekas all för en dispensansökan
fordras samråd om vad den konkurrensbegränsning för vilken dispens sökes skall
avse. Mot bakgrund av detta föreslår köpmannaförbundet all priskartellförbudet
inskränks till att gälla ingångna eller tillämpade avtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
arbetstagarorganisationerna ställer sig LO och TCO positiva till införande av
de nya förbuden. LO säger sig dela utredningens uppfattning att de föreslagna
utvidgningarna av förbudsområdel är behövliga och angelägna. Förhoppningsvis
innebär dessa nya regler alt en självsanering inom näringslivet förstärks och
att öppen konkurrens betraktas som en naturiig sak. Liksom i tidigare
rättstillämpning finns dock enligt LO:s mening risk för all förbjudna
affärsbeleenden inle anmäls av fruktan för motåtgärder och därmed inte beivras.
På olika sätt kan dock uppmärksamheten skärpas så att den nya rättsnormen blir
gällande i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR, vars
ställningstagande är likalydande Svenska civilekonomföreningens, anser det
inte vara påkallat att införa de nya förbuden. I princip ger de nya förbuden
inte några nya möjligheter all ingripa eftersom ingripanden mot
konkurrensbegränsningar av det slag förbuden omfattar tidigare har kunnat göras
med slöd av KBL:s generalklausul. Införandel av de nya förbuden kan trots det
få betydande effekter framföraUt genom en direkt påverkan på förelagens beteende.
Förelagen kan enligt SACO/SR:s mening väntas bli mindre benägna all gå in på en
form av samarbete när detta är direkt förbjudet i lagen. Möjligheten av ett
ingripande från NO och MD med generalklausulens hjälp har knappast samma
avskräckande effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Häri
ligger, anser organisationen, de föreslagna förbudens såväl styrka som
svagheter. 1 den mån de former av konkurrensbegränsningar som nu uttryckligen
förbjuds kan väntas ge övervägande positiva effekter med avseende på de mål
konkurrensbegränsningslagstiftningen avser all tillgodose i ett inle
obetydligt antal fall finns det enligt SACO/SR en risk för all förbudens
positiva effekter vägs upp av all de också förhindrar eller försvårar ett
värdefuUt samarbete. När flera små företag alla konkurrerar mot någon eller
några marknadsledande storföretag kan situationen myckel väl uppkomma i vilka
ett samarbete i prisavseende och i form av marknadsddningsavlal kan öka
konkurrenspressen på de marknadsledande företagen och få klart positiva
lolaleffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men,
anför SACO/SR, andra situationer när de nya förbuden får negativa effekter kan
mycket väl tänkas finnas. Kunskaperna om vilka effekter förbuden totalt sett
kommer all få är knappast tillräckliga för alt man nu skall tillstyrka deras
införande. Generalklausulen bör enligt organisationens uppfattning även i
fortsättningen vara tillräcklig som ett medel all motverka de former av
konkurrensbegränsningar det här är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MRF
tar inle direkt avstånd från det straffbelagda priskartellförbudet men anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mindre
och medelstora förelag - främst inom de med stark både reguljär och irreguljär
konkurrens arbetande handels- och servicenäringarna -har ofta svårt att hävda
sina berätfigade marknadsintressen i en alltmer centraliserad,
inlernationaliserad och generellt sett mer komplicerad tillvaro. 1
bilbranschen gäller delta inle minst de frislående serviceföretagen. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>26 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>402</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
kan befaras bli än mer utpräglad. En hårdhänt priskonkurrens, inriktad på ett
"grant", köpfrekveni utbud från exempelvis en internationell koncern
med betydande marknadskapacitel skulle kunna åstadkomma stor strakturell skada
om den ej kan balanseras av en effektiv samverkan i företagsekonomiska frågor
mellan frislående mindre förelag. Detta kan gälla såväl kalkyl- som
prissamverkan. Den traditionella skepsisen mot horisontell prissamverkan är
stark och i sig berättigad men får inte tillämpas därhän all den motverkar sill
syfte, dvs. tillåter de stora enheterna all ta över marknadsdominansen,
oåtkomliga för konkurrensbegränsningsorganen medan samma organ kan slå ned på
de små egenföreta-gen om de skulle vilja samordna sig för all säkra sitt
fortbestånd. Man bör genom en vaksamt generös instäUning till samverkan
småförelagen emellan bidraga till att ett decentraliserat serviceutbud
bibehålls och helst förstärks. Konkurrenspolitiken har hittills i för hög grad
byggt på priset som dominerande konkurrensfaktor. Sortiment, betjäning,
lillgängUghet, samordnade garanti- och servicesystem är minst lika vikliga som
de ofta obetydliga prisskillnader som kostnadsläget tillåter. Framtidens
standardhöjning kommer i stor utsträckning att bygga på högre servicegrad
efterhand som hushållens ekonomiska utveckling nått betydande nivåer samtidigt
som allt större delar av befolkningen för sin utkomst kommer alt vara hänvisade
tUl servicesektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mer modern syn på pris- och kalkylsamverkan mellan små och medelstora företag
skulle enligt MFR:s mening kunna bli ett betydelsefuUt inslag i en framtida
näringspoUlik som vill värna om just småförelagens utveckling. Genom SPK och
dess regionala organisation har statsapparaten alla möjligheter att ha
kontroll och översikt över utvecklingen och i lid upptäcka och rätta lUl
evenlueUa konkurrensmässiga skevheter eller olämpliga låsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Svenska sågverks- och trävaruexportföreningen är oroad för hur
priskartellförbudet förhåller sig till viss av föreningen bedriven verksamhet
saml pekar på ullrycket "eljest samverka eller samråda" är
"särskilt diffust". Föreningen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska sågverksindustrin är helt beroende av utvecklingen på den
internationeUa trävaramarknaden. Det är därför nödvändigt all föreningen samlar
medlemmarna till gemensamma åtgärder för att möta den alltmer hårdnande konkurrensen
från andra Irävaraproducerande länder och från andra material. Som ett exempel
på dylik verksamhet kan vi peka på vår s. k. prisrapportering, syftande till
kontinuerlig prisinformation till de medlemsföretag som anslutit sig till
denna aktivitet. Rapporteringen innebär att berörda medlemsförelag till
föreningens kansli inrapporterar de vid försäljning av sågade och hyvlade
trävaror på export och på hemmamarknaden uppnådda priserna. Dessa sammanslälles
av kansliet efler en särskild maU och distribueras i regel en gång per vecka
och då enbart till de företag som är anslutna. Övriga medlemmar får ej del av
rapporternas innehåll. Denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>403</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>form
av prisinformation har pågått under många år och synes fylla en viktig funktion
vid marknadsföringen av ovannämnda produkter. Del kan framhållas att de
dellagande förelagen på intet sätt avtalat att iakttaga de priser som har
redovisats i rapporteringen. Är man ansluten har man å andra sidan förbundit
sig all rapportera priserna i samtliga avslut överstigande vissa särskilt
fastställda kvantiteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är om man enligt lagförslaget skall anse denna prisinformation såsom fallande
inom priskartellförbudet. Vi har underhand konsulterat expertis, men inte
erhållit något entydigt svar. Följaktligen önskar vi förorda att bestämmelserna
i ifrågavarande avseende blir föremål för översyn för att undanröja varje
tveksamhet. Eftersom det är ett kriminaliserat område måste det vara ur
rättssäkerhetssynpunkt viktigt all berörda parter får redovisat var gränsen går
för brottsligt handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreslagna priskartellförbudet innebär, anför bankinspektionen, en precisering
av de principer som är vägledande bl. a. för den kontinuerliga prisövervakning
som sker genom inspektionens försorg på bankområdet. I det kartellregister som
förs hos inspektionen finns f. n. ett tjugotal överenskommelser av
konkurrensbegränsande natur. Del är huvudsakligen fråga om prisrekommendalioner
men också prisbildningsavial och andra samar-betsavlal förekommer. Parter är
oftast medlemmarna i viss organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.5
Marknadsddningsförbudet (2 kap. 8 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
ansluter sig i huvudsak till utredningens bedömning all del är lämpligt att i
en ny konkurrenslag föra in ett förbud mot horisontell marknadsuppdelning. I
den föreslagna regleringen av priskartellförbudet har dock, fortsätter MD,
införts en regel av innebörd alt bindande horisontellt prissamarbele är
slraffritt försåvitt fråga är om förfarande som har sin grund i all flera
näringsidkare tillhandahåller vara, tjänst eller annan nyttighet genom
särskild juridisk person eller eljest gemensamt. Utredningen anför vad gäller
prissättning i gemensam säljorganisation att samarbetet i en sådan organisation
normalt förulsältei; all produkterna åsätts samma pris saml all de samarbetande
mestadels avslår från all konkurrera med varandra också i fråga om
produktegenskaper, sortiment, service, distribution och marknadsföring.
Bevekdsegranden för slraffrihet vid horisontell prisbindning i gemensam
säljorganisation är enligt utredningen all samordningsvinster genom t. ex.
lägre totala sälj- och transportkostnader ofta uppkommer, varför sådana
säljorganisationer inte generellt kan anses ha skadlig verkan. MD anser all vad
utredningen sålunda anför som skäl för Slraffrihet i aktuellt hänseende vid
priskarteller i hka mån kan anföras som Slöd för införande av motsvarande
slraffrihet vid marknadsdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes MD således föga naturligt all vid ett så långtgående samarbete som en
gemensam säljorganisation i allmänhet innebär det vore de samarbetande betaget
att också överenskomma om marknadsdelningar av olika slag; möjligheter till
avsevärda samordningsvinster beträffande bl. a. distri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>404</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bulionskoslnader
torde sålunda ofta kunna uppkomma till följd av sådana marknadsdelningsöverenskommdser.
En regel motsvarande den i föreslagna 2 kap. 7 § tredje stycket andra punkten
upptagna bör därför enligt MD:s uppfattning införas i bestämmelsen avseende
marknadsdelningsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
instämmer i utredningens bedömning att marknadsddningskarlel-lerna i allmänhet
är förenade med skadlig verkan och av denna anledning bör förbjudas. NO
tillstyrker den föreslagna utformningen av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
anför, all marknadsddningsavlal bör motverkas motiveras av all sådana begränsar
konkurrensen, särskilt priskonkurrensen. Detta är allvariigt från
konsumentsynpunkt och kan leda till att en viss ogynnsam företagsstruktur
konserveras. Verket framhåller emellertid i detta sammanhang alt andra
samhällsekonomiska överväganden kan leda till andra slutsatser. Det kan t. ex.
vara så all företag som berörs av marknadsddningsavlal är belägna i mindre
orter, som helt eller delvis är beroende av företagen från
sysselsättningssynpunkt. Förbjuds marknadsdelningskarteller som omfattar
företag av detta slag kan detta föra med sig behov av arbetsmarknadspoliliska
stödåtgärder. Här är man enligt KOV:s mening inne på svåra bedömningsfrågor.
Dessa har inte belysts av utredningen. I motiven måste klara riktlinjer för
bedömningen tas upp, anser verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anför: Bestämmelser om kvotering och/eller områdesindelning kan förekomma i
avlal om försäljningssamverkan. Förbud föreslås mot kvotering och
områdesindelning men däremot inle mot försäljningssamverkan. Intressenterna i
ett försäljningsbolag kan således inle i avtalet om försäljningssamverkan
överenskomma om kvotering eller områdesindelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga, som inställer sig, är on del är möjligt all ha samverkan genom
försäljningsbolag utan all tillämpa någon form av fördelning av leveranserna
mellan intressenterna. 1 fråga om försäljningsorganisationer sägs i utredningen
(s. 224) all den form av konkurrensbegränsning, som säljorganisationen
innebär, rätt ofta kan ha positiva sidor på så sätt alt samordningen ger
vinster från rationaliseringssynpunkl, t. ex. genomMägre sälj- och transportkostnader.
Vidare sägs i utredningen att del alltjämt saknas fog all påslå all
säljorganisationer generellt har skadlig verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
många av de kartellregislrerade avtalen om säljorganisationer ingår
kvoteringsbestämmelser. Förbjuds bl. a. kvoteringsbeslämmdser har man i
praktiken i många fall förbjudit även försäljningsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nära
samband med marknadsdelningskarteller, som har som målsättning alt fördela
tillverkning mellan de i karlellen ingående företagen, har avtal om
kapacitetsbegränsning. Sådana avtal har tidigare förekommit inom kvarninduslrin
och varit sammankopplade med bestämmelser om förmalningsbegränsning. Del råder
ingen tvekan om alt förmalningsbe-gränsning är förbjuden enligt lagförslaget,
då den på ett direkt sätt begränsar förelagens utbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huruvida
en överenskommelse om kapacilelsbegränsning kan anses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>405</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
en marknadsdelningskarteU beror på hur nära kapacitelslakel den faktiskt
utnyttjade kapaciteten ligger. Är skillnaden stor behöver kapaciletsbegränsningen
inle begränsa företagens utbud på ett sätt som begränsar konkurrensen, i varje
fall inte på kort sikt. Är skiUnaden däremot Uten, är risken större för att
samma effekter uppnås som då en kvoteringsöverenskommelse föreligger. Om i ett
sådant fall parterna då och då justerar kapacitetsgränserna t. ex. i samband
med samordnad nedläggning av produktionsenheter, bör en överenskommelse om
kapacilelsbegränsning jämställas med en kvoteringsöverenskommelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län, som i denna del biträder förslaget, framhåUer att effekterna
av del nya förbudei på kort sikt kan beslå i ej önskvärda sysselsättnings- och
regionalekonomiska konsekvenser. Förbudet kan således komma alt medföra ett
behov av skilda samhällsinsatser för att mildra dessa effekter, anser
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
marknadsddhing skiljer sig delvis från de övriga förbuden därigenom alt
delningen oftast syftar liU en rationalisering i något avseende, anför SI m.fl.
Del kan gälla exempelvis undvikande av överinvesleringar, minskade distributionskostnader
eller minskade marknadsföringskostnader. Organisalionema vill ändock inle
avstyrka ett förbud mot marknadsdelning dock under förutsättning all det
straffbelagda området begränsas väsentligt i förhållande till utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är en besvärande olägenhet i utredningens förslag all förbudet omfattar inle
enbart delningar som har tagit sig uttryck i mer fasta former Utan även
samrådssituationer. Härigenom förhindras enligt organisationernas uppfattning
även diskussioner som kan utgöra ett led i en process mot en rationellare
produktion. Att visst samråd äger rum mellan näringsidkare om det totala kapacilelsutnyltjandel
kan sålunda vara nödvändigt för en rationell utbyggnad. Överkapacitet kan
annars uppkomma till nackdel för samhället. Inom den tunga processindustrin där
investeringarna kan avse mycket stora belopp kan samråd om framlida
investeringar för kapacitetsutbyggnad vara avgörande för förelagels
kvarvarande på marknaden. Samrådet har i denna situation inte från konkurrenssynpunkt
medfört några nackdelar ulan endast ökal kunskapen om marknaden och därigenom
skapat underlag för ett säkrare beslut om en framtida effektiv produktion. På
motsvarande sätt gäller att en ökad kunskap om marknaden i avseende på
distributionen skapar utrymme för en mer verksam konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
marknadsddningsförbudet föreslår utredningen inte något korresponderande
undantag till priskarteUförbudets undanlag för samarbete i gemensam
försäljningsorganisation. Endast om de samverkande företagen låter hela sin
produktion säljas genom del gemensamma försäljningsbolaget undgår de förbudet.
Denna lösning är otillfredsställande och bortser helt från verkliga
förhållanden, anser SI m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som synes ha motiverat utredningens inställning är riktprisutredningens
uttalande i dess belänkande "Prissamverkan och konkurrens"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>406</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1966:48, s. 91) alt försäljningsorgans rationaliseringseffekt oftast endast
avser säljfunktionen och att förelagen på produktionssidan då fortfarande
arbetar som självständiga enheter. Då någon form av kvotering av leveranserna
mellan förelagen är nödvändig kan produklionsstrakturen bevaras i en kanske
orationell form. Konkurrensutredningen ullalar alt riskerna för negativa
verkningar bedöms vara i stort sett desamma som beträffande priskarteller.
Enligt organisationernas mening är utredningens påstående för generellt och för
kategoriskt. Utredningen analyserar inte frågan. Dess argumentering gäller
också uteslutande rena delningskar-leller. Delta är desto märkligare som
utredningen på s. 231 anför alt "ett stort antal kvoteringsbestämmelser
har samband med alt parterna har en gemensam försäljningsorganisation".
Det återgivna uttalandet av riktprisutredningen innehåller dessutom väsentiiga
reservationer. Sålunda sägs all produklionsstrakturen "kan bevaras i en
kanske orationell form". Riktprisutredningen påstår inte att generell
skadlighet föreligger, påpekar organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effektivitetsvinster
och därmed sammanhängande kostnadsbesparingar vid samverkan genom gemensamma
försäljningsbolag berör ofta inle enbart säljfunktion. Inom exempelvis vissa
delar av den tunga processindustrin är koslnadsslrukturen sådan all ralionaliseringsarbetet
är direkt förbundet med gemensamt utnyttjande av resurser inom både
försäljning, distribution, lagerhållning och produktion. Samarbetet kan även
verka effektivitetshöjande därigenom att delägarna i försäljningsorganel
träffar överenskommelse om t. ex. specialisering, standardisering och utvecklingsarbete.
En fastare arbetsform kan vara en förutsättning för alt parterna i dessa
sammanhang skall ge varandra tillgång till know-how och andra resurser som
fordras för ett effektivt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samverkan
i gemensamma försäljningsbolag förutsätter för en rationell drift kvotering pä
produktions- eller leveranssidan. Motsatsen är närmast att jämföra med drift
utan plan eller budget. Riktprisutredningen framhöll i del nämnda betänkandet (s.
61) all kvotering av inköpsorderna normall förekom mellan delägarna i ett
försäljningsorgan. Priserna från köparens synpunkt påverkades gynnsamt av de
rationaliseringsvinster som samverkan kunde medföra i form av lägre totala
försäljnings- och transportkostnader, påpekades del. Varje form av försäljningssamarbele
med syfte all på rationellt sätt tillvarata effektivitetsvinster måste nämligen
bygga på någon form av planerad fördelning av löpande leveranser för att
effektivitetsvinsten skall komma marknaden till godo. Detta behöver icke
innebära någon varaktig fast marknadsdelning med risker för beslående
orationell företagsstruktur utan kan vara en fördelning i förhållande till
aktuella kapacitets- och marknadsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
exportinriktad industri som har valt all samordna sina försäljnings-insatser i
ett gemensamt säljbolag för försäljning på utländska marknader framstår en
kvotering på leveranssidan som nödvändig om på exporimark-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>407</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nåden
gäller importkvoter, fortsätter organisationerna. Det ökade protektionistiska
trycket kan framdeles förmodas medföra ytteriigare handels-hindrande ingrepp i
form av importregleringar. Dispensmöjligheler fyller för dessa situationer inte
kravet på flexibiUlel för redan befintliga gemensamma säljbolag med
försäljning på den kvoterade marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även föreliggande praxis
på området talar för att gemensamma säljbolag med ingående kvotering inte genereUt
kan sägas vara skadliga. I ett fall (MD 15/1977) hade MD att bedöma
försäljningssamverkan inom AB Brakens Säcksystem med ingående kvotering i gemensamt
försäljningsbolag. Bolaget svarade för en marknadsandel på 75%. Konkurrensen
utgjordes av ett utanför samarbetet stående förelag med en marknadsandel på 25 %.
Importkonkurrensen var i del närmaste obefintlig. MD fann inte skadlig' verkan
föreligga. Som skäl härför anfördes främst alt samarbetet kunde medföra beaktansvärda
rationaliseringsvinster saml all samarbetet medfört betydande
kostnadsbesparingar. MD pekade också på konkurrensen från andra material,
huvudsakligen plast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
organisationernas uppfattning saknas i utredningen belägg för att samverkan i
gemensamma försäljningsbolag med ingående kvotering genereUt skulle vara
skadliga. Skadlighelsbedömningen måste ske utifrån en individuell prövning där
marknaden inom vilken försäljningsorganet verkar analyseras. Missbraksprincipen
bör därför ges företräde framför ett förbud. Vad som även talar härför är den
öppenhet utåt som präglar samverkan genom försäljningsbolag. För de
konkurrensvårdande myndighetema kan sålunda på ett relativt tidigt stadium
eventuella skadliga effekter av samverkan uppmärksammas och åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
förordar med anledning härav att — i likhet med vad som har sketl i priskartellförbudet
- från förbudei mot marknadsdelning undantas samverkan genom gemensamt säljbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
är, anför organisationerna vidare, enligt lagtextens utformning tillämpligt på
näringsidkare i samma säljled vid bl. a. delning av marknaden på geografisk
grund. Enligt denna formulering synes förbudet la sikte på samverkan mellan dem
som allmänt sett är konkurrenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de motivutlalanden som förekommer i belänkandet på s. 410 framgår inte klart huravida
uppdelning av marknaden mellan konkurrenter som har sin grand i bakomliggande exklusivavlal
omfattas av förbudei. Utredningen anför sålunda följande: "Det bör
framhållas alt delning som endast har sin grand i bakomliggande exklusivavtal
med samme leverantör inte omfattas av förbudei." Något längre ner på
samma sida anför dock utredningen: "Som har anförts tidigare avser
förbudet de horisontella ledet, dvs. delning mellan konkurrenter. Utanför
bestämmelsen faller därmed, som ovan har berörts, exempelvis exklusivavlal som
är förenade med vertikal områdesdelning. Därvid kan en leverantör tillförsäkra
envar av sina återförsäljare ensamrätt inom visst distrikt till leverans från
honom."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
innebörden av utredningens uttalande att utesluta delning av markna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>408</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
mellan konkurrerande näringsidkare som har sin grund i bakomliggande exklusivavlal
synes delta organisationerna närmast ha diskriminato-riska inslag i avseende på
olika handelsled. Valet av återförsäljaren blir i en sådan situation inle
bedömd utifrån rationella distribulionsekonomiska överväganden utan påverkas av
rättsreglerna så att en leverantör hindras all som återförsäljare med exklusivavlal
anlita ett företag som jämväl är verksamt i samma led som säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen har anfört som motiv för all från förbudsområdel undanta vertikala exklusivavlal
äger enligt organisationernas mening i samma utsträckning giltighet beträffande
avtal mellan konkurrenter då den ene erhåller uppdrag som återförsäljare till
den andre även om konkurrensförhållandet delvis beslår oaktat avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
<span style='text-transform:uppercase'>L/?F' </span>lar upp frågan om undantag
för gemensamma säljbolag m. m. i sill remissyttrande och pekar på alt något
undantag för marknadsdelning i sådana bolag motsvarande del i 2 kap. 7 § (priskartellförbudet)
inle föreslås av utredningen. Endast om de samverkande förelagen låter hela sin
produktion säljas genom del gemensamma organet undgår de förbudet. Denna
lösning är enligt LRF otillfredsställande och svarar inte mot faktiska behov
och förhållanden i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktprisutredningen
framhöll i sill belänkande "Prissamverkan och konkurrens" (SOU
1966:48, s. 61) att kvotering av inköpsorderna normall förekom mellan delägarna
i ett försäljningsorgan. Priserna från köparens synpunkt påverkades gynnsamt av
de rationaliseringsvinster som samverkan kunde medföra i form av lägre totala
försäljnings- och transportkostnader, påpekades det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensulredningen
tar upp frågan i anslutning till priskartellförbudet och åberopar att riktprisutredningen
(s. 91) har framhållit att försäljningsorgans rationaliseringseffekt oftast
endast avser säljfunktion och all förelagen på produktionssidan då fortfarande
arbetar som självständiga enheter. Då någon form av kvotering av leveranserna
mellan förelagen är nödvändig kan produktionsstrukturen bevaras i en kanske
orationell form. Utredningen uttalar alt riskerna för negativa verkningar
bedöms vara i stort sett desamma som beträffande priskarteller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF:s mening är utredningens påstående för generellt och för kategoriskt.
Utredningen analyserar inle frågan. Dess argumentering gäller också uteslutande
rena delningskarteller. Detta är desto märkligare som utredningen (s. 231)
säger alt "ett stort antal kvoteringsbeslämmdser har samband med all
parterna har en gemensam försäljningsorganisation". Riktprisutredningens
uttalande innehåller f. ö. reservationer. Sålunda sägs att
produktionsstrukturen "kan bevaras i en kanske orationell form". Riktprisutredningen
påslår inle alt generell skadlighel föreligger. LRF framhåller att utredningens
syn på effektivitetsvinsterna vid marknads-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Se också avsnitt 2.2.4 Priskartellförbudet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>409</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delning
är för negativ. Sålunda vill LRF påpeka alt inom lantbrakskooperationen
tillmäts möjligheterna att undvika t. ex. korsande transporter stor betydelse.
Effektiv samverkan i ett gemensamt säljorgan förutsätter vidare samverkan också
i tillverkningsledel. Efterfrågan styr oftast - i varje fall beträffande
dagligvaror — produktionen och tillverkningen måste därför planeras med
utgångspunkt från marknadsplaneringen. Marknadsföring genom
marknadsbolag/förening förutsätter styrd produktion om denna skall kunna bli
specialiserad, koslnadspressad och marknadsorienlerad. De tillverkande förelag,
vilkas produkter säljs genom ett gemensamt förelag, måste följaktligen
tillåtas att samråda kring uppdelning av tillverkningen, om
effektivitetsvinsterna av del gemensamma säljorganel skall kunna tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av om skadlig verkan föreligger kräver också en analys av den marknad inom
vilken säljorganisationen verkar, anför LRF vidare. Missbraksprincipen bör
därför ges företräde framför ett förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
förordar på grand av det anförda alt om marknadsdelningsförbud införs från förbudei
undantas samverkan genom gemensamt säljbolag/ förening eller eljest gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsddningsförbudet
föreslås inte gälla för speciahseringsavtal (s. 410), fortsätter LRF. Härmed
avses överenskommelse mellan två näringsidkare om att den ene skall t. ex.
helt upphöra med alt tillverka viss produkt. LRF anser att utredningens
exemplifiering av detta viktiga motiv-undantag är aUtför bristfällig. Specialiseringssiluationer
med flera förelag än två berörs ej, ej heUer fall då specialiseringen sker
under medverkan av tredje part, t. ex. en riksorganisation. Det kan nämnas att
NO sett positivt på systemet med sådan centraltiUverkning som har utvecklats
inom slak-teriorganisalionen. Vidare bör speciahsering och tillverkning genom
t. ex. legoavlal belysas. Man kan också fråga sig om del är rimligt all en marknadsdelning
där en part inte helt upphör med verksamheten ifråga skall kunna leda till
straffansvar medan ett avtal där en part helt avslår från att konkurrera ej är
straffbart. Med hänsyn till att undantaget inte framgår direkt av lagtexten
kräver rättssäkerheten att frågan ytterligare belyses. LRF hemställer därför om
en utförligare motivdiskussion kring specialiseringsproblematiken. Del
förtjänar uppmärksammas alt EG har en särskild gruppundantagsförordning för
specialiseringsavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
KF är kritiskt till den föreslagna utformningen av marknadsddningsförbudet. KF
hänvisar till vad förbundet har anfört om uppbyggnaden av den konsumentkooperaliva
rörelsen och pekar på all del såsom har redovisats förekommer ett av
effektivitetsskäl betingat samarbete mellan de juridiskt självständiga, geografiskt
avgränsade konsumentföreningama i och genom deras centrala inköpsorganisation
KF. Marknadsddningsförbudet, som förbjuder avlal, samverkan eller samråd med
annan näringsidkare i samma säljled om delning av tillverkning eller
försäljning av vara inom landet i kvoter eller på geografisk grand, förefaller
dock utformat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>410</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utan
hänsyn till alt regional fördelning och samverkan och samråd om en så
ändamålsenlig tillverkning och försäljning som möjligt är en del av konsumentkooperationens
konstraktion och en förutsättning för en så kostnadsbesparande och i övrigt
effektiv varudislribulion som möjligt. Den samverkan som förekommer innebär å
andra sidan inle alt konsumentföreningarna eliminerar konkurrens sinsemellan.
.lust till följd av alt föreningarna arbetar inom geografiskt avgränsade
områden är emellertid konkurrensen mellan föreningarna mindre vikfig än just
samverkan för tillgodoseendet av del gemensamma konsumentintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
hemställer all noggrann hänsyn las till dessa synpunkter vid bearbetningen av
ifrågavarande bestämmelse, och all detta - föralom del som tidigare har sagts
om del ifrågasatta behovet av förbud mot priskarteller och marknadsdelning -
bör leda till att förbuden utgår och att företeelsen i stället regleras genom
generalklausulen (2 kap. 1 §). KF framhåller också särskilt att den dispensmöjlighel,
som föresläs från dessa förbud, inle kan godtas såsom alternativ i nu berörda
hänseenden. KF kan inle acceptera att konsumentkooperationens verksamhet och
organisation skall vara beroende utav MD:s prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund
anser, alt marknadsdelningsförbudei torde sakna direkt aktualitet för de
enskilda detaljhandelsföretag som företrädes av köpmannaförbundet och som
knappast tillämpar marknadsdelning. Förbundet understryker, alt den
marknadsdelning, som närmast förekommeri produktions- respektive grossistledet
måste anses utgöra en rationalisering, som del inle finns anledning att
onödigtvis försvåra. Detta gäller gemensamma försäljningsorganisationer, som
från leveranlörssynpunkt kan befinnas vara ändamålsenligt och som ofta främjar
försäljningen och varatilUorsdn till detaljhandeln. Sådana organisationer
förutsätter många gånger kvotering mellan de samverkande leverantörsföretagen
både för all kunna planera produktion och för all åstadkomma en rationell
distribution. Förbundet anser därför alt något behov av ett särskilt marknadsdelningsförbud
inle föreligger men betonar alt marknadsdelning inte får utnyttjas som underlag
eller utgångspunkt för prisdiskriminering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
och KF får slöd av handelskamrarna som anser all från marknadsdelningsförbudei
bör göras undanlag för gemensamma säljbolag/föreningar och att
undantagsbestämmelsen utformas så all den även "innefattar förhållanden
som motsvarar koncernförhållanden, exempelvis kooperativa företag inom samma
grupp".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfunds synpunkter på marknadsddningsförbudet har redovisats i avsnitt
2.2.4 Priskartellförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.6
Undantag från förbuden (2 kap. 10 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfaranden
inom koncerner föreslås bli undantagna från samtliga förbud, konstaterar NO.
Termen koncern har här samma innebörd som den som lagts tUl grand för 4 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>411</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
är vidare än aktiebolagslagens koncernbegrepp. Del finns emeUertid
företagssammanslutningar och förelagsgrapperingar med ägarsamband, där man kan
ha olika tolkningar huruvida de omfattas av koncernbegreppet eller inte,
vilket kan skapa tveksamhet om undantagels räckvidd. Del torde dock tillhöra
sådana frågor som bör lösas i rättstiU-lämpningen. Självfallet är det
väsentligt att koncernintema transaktioner av berört slag, särskih på starkt
koncentrerade marknader, kan bli föremål för ingripande enligt generalklausulen.
Närheten till del förbjudna området får vid prövningen enligt generalklausulen
tillmätas särskild vikt, anför NO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF,
som avstyrker de nya förbuden, anser alt alla de undanlag på förbudsområdet som
utredningen har föreslagit är motiverade. LRF anför beträffande koncerninlerna
förfaranden och kooperativ samverkan, att i svensk lagstiftning finns f. n.
bara en koncerndefinition, nämligen den i aktiebolagslagen. I övrigt förekommer
vad som allmänt kaUas koncernlik-nande förhållanden, t. ex. om en ekonomisk
förening äger ett aktiebolag eller moderföretaget är en stiftelse eller ett
handelsbolag. Sådana förhållanden likställs ofta med formella koncerner, t.
ex. i arbetsrätten och i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
koncernundantagel faller instruktioner inom en koncern utanför förbuden.
Koncernen konstituerar en intern intressegemenskap med viss arbetsfördelning
mellan ingående förelag. Bratloprissätlning som ett företag tillämpar på order
från moderförelaget är alltså inle otillåten. Motsvarande gäller prissamarbete
mellan koncernförelag, marknadsdelning mellan dem saml gemensamt uppträdande
av koncernförelag vid anbudslävlan (s. 418).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrakskooperationens
samarbete har under åren successivt byggts ut i olika led. Branschvis har det
skett främst genom riksorganisationerna, som har anförtrolls att svara för
vissa uppgifter på bl. a. pris- och marknadsområdet. Under långa perioder har
också regleringsuppgifter åvilat riksorganisationerna. Denna samverkan inom
branscherna är en naturlig tillämpning av de kooperativa grandsatsema och en föratsättning
för en planmässig utveckling och utbyggnad av föreningarnas verksamhet mot allt
effektivare enheter i livsmedelsförsörjningens tjänst, anför LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF:s uppfattning är de grapperingar som här är ifråga - lantbrakskooperationens
organisatoriska uppbyggnad med primärföreningar, förbund och riksorganisationer
där föreningarna tillsammans äger och är medlemmar i föreningar i senare led -
inte koncerner av den formella typ som definieras i aktiebolagslagen, där
moderföretaget äger dotterföretaget eUer eljest har ett bestämmande inflytande
över detta och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet. Del är i
stället fråga om en parallell liU koncernbegreppet, nämligen den
organisatoriska och juridisk-tekniska uppbyggnaden av kooperafiv samverkan.
Detta har också LRF slagit fast i yttrande över förslaget till ny lag om
ekonomiska föreningar 1976 (DsJu</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>412</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1976:11).
Inom lantbrakskooperationen är det således tvärtemot förhållandel inom
koncerner de många delägande föreningarna som bestämmer i förbund respektive
riksorganisationer, anför LRF. Föreningarna har valt att i demokratisk ordning
på dessa organisationer överlåta vissa arbetsuppgifter för det gemensamma
bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Emellertid konstaterar LRF
alt den intressegemenskap som i förslaget motiverar koncernundantagel
föreligger mellan primärföreningar, förbund och riksorganisationer inom lanlbrakskooperalionens
branscher i lika hög grad som i de formella koncernbildningarna. Den samordning
av föreningarnas verksamhet som sålunda sker genom förbund och
riksorganisationer är ett sätt alt förverkliga den kooperativa tanken om
samverkan. Utan denna samverkan förfelas del kooperativa syftet, menar LRF. Ett
omfattande arbete med gemensam planering och samverkan pågår därför i olika
kommittéer, nämnder och i förbundens och riksorganisationernas styrelser.
Denna samverkan kräver generellt undantag från förbuden likaväl som förfaranden
i formella koncerner och koncernliknande förhållanden av den typ utredningen
anger eftersom den kooperativa idén eljest motsägs och motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF pekar med anledning av
det föreslagna marknadsddningsförbudet på de naturliga förutsättningarna för
primärföreningarnas verksamhet. Varje förening har ett geografiskt
verksamhetsområde inom vilket man lar in medlemmar. Detta område är enligt LRF:s
uppfattning nödvändigt med hänsyn till alt medlemmarna skall delta i
föreningens verksamhet genom t. ex. leveranser eller inköp av produkter.
Områdena på uppsamlingssidan är samordnade. Del ligger också i sakens natur att
tillverkning äger rum inom respektive förenings verksamhetsområde. Härtill
ansluter sedan naturligt olika former av samarbete föreningarna emellan på t.
ex. marknadsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF vUl också fästa uppmärksamheten
på all lagstiftningen om ekonomiska föreningar är under översyn, all kooperationsutredningen
har hithörande frågor under bedömning och alt 1974 års bolagskommitté under
februari 1978 fåll tUläggsdirekliv att se över koncernbegreppet i mera vid
mening. Enligt direktiven skall bolagskommiltén föratsätlningslösl utreda
frågan om en ändamålsenlig utformning av del akliebolagsrätlsliga koncernbegreppet.
Härvid bör också, sägs i direktiven, en översyn ske av bestämmelser såväl i
aktiebolagslagen som i annan lagstiftning där koncernbegreppet är av
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norge finns ett principförbud mot horisontell prissamverkan (betänkandet s.
167), fortsätter LRF. Förbudei inbegriper där anbudskarleller, pris-sätlningsrekommendalioner
och gemensamma säljbolag. Legala undantag medges "för exportsamverkan, för
jordbruks-, skogs- och fiskerinäringarna, bank- och försäkringsväsendet och
efter särskild prövning, försäljningsbolag". Det förekommer sålunda
utomlands att man tagit konsekvenserna av de specieUa förhållandena på
jordbruksområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>413</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
säger (s. 286) att den övervägt men inte funnit lämpligt att också la undan
"med koncemfallel jämförliga omständigheter". Frågan bör enligt
utredningen lösas dispensvägen. LRF kan för den händelse förbuden införs mot
bakgrand av vad ovan har anförts inte dela denna uppfattning. Frågan är för
principiell och betydelsefull med hänsyn till all det gäller om en företagsform
- den kooperativa - skall få verka på marknaden i enlighet med sina grandsalser
och förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF hemställer att
samarbetet inom och mellan kooperativa föreningar inom ramen för bl. a. lanlbrakskooperalionens
organisatoriska uppbyggnad jämställs med - inte anses som - koncerninlerna
förfaranden i lagförslagels mening. Föreningarnas väsentliga
intressegemenskap, arbetsfördelning och organisatoriska ägarsamband utgör
härvidlag grunden för undantaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO lar upp utredningens
förslag i 10 § andra stycket 1 om undanlag för bagalellkarteller. 1 motiven
anges att om de samverkande endast har en ringa marknadsandel, fem procent
eller mindre, bör man utgå ifrån att konkurrensen begränsas endast i mindre
mån. Den sammanlagda marknadsandelen är aUtså här av primär betydelse. NO, som
delar utredningens uppfattning om nödvändigheten av ett undanlag, anser att
lagtexten klarare borde uttrycka vad motiven säger. Företag med en betydligt
större marknadsandel kan naturligtvis hävda att deras förfarande endast i
mindre mån begränsar konkurrensen. Från rättssäkerhetssynpunkt är det väsentligt
- särskilt vid avgränsningen av straffbelagda förfaranden - att lagens innebörd
framgår av lagtexten. Företagen skall inle behöva la del av förarbetena för att
få vela denna. NO viU förorda all en något högre gräns väljs, förslagsvis tio
procent och att denna gräns anges i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MD finner också lika med
utredningen del vara välbetänkt att från förbudsområdet undanta bagatellartade
horisontella prisbindningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping
anser alt undantaget i 2 kap. 10 § andra stycket kan komma att medföra tolkningssvårigheler
på grand av den allmänt hållna lagtexten. Del är diskutabelt om denna olägenhet
uppvägs av de praktiska fördelar som uppnås genom alt bagatellartade
förfaranden härigenom undantas från dispensprövningen, anför kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
KOV pekar på all del i praktiken kan bli svårt alt avgöra vad som skall anses
vara s. k. bagatellkarteller som är tillåtna. Det är angeläget från
rättssäkerhetssynpunkt att klarläggande uttalanden görs i motiven pä denna
punkt. Av erfarenheter från EG är känt att det är svårt alt på förhand
precisera vilka konkurrensbegränsningar som skall antas vara av bagatellkaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskamrarna
har också kritiska synpunkter på undanlagsbestämmelsen för bagalellkarteller.
Utredningen har på goda grander ansett alt förfaranden som i vissa situationer
kan komma alt bedömas som priskarteller eller marknadsdelning inle bör
förbjudas, skriver handelskamrarna. I 2 kap. 10 § har sålunda undantagils
förfaranden som "endast i mindre mån</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>414</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
begränsa konkurrensen". Denna inskränkning är sakligt väl motiverad. Men
mot utformningen härav finns emellerfid anledning alt rikta motsvarande kritik
som mot utformningen av förbudsbeslämmdserna. Varken lagtext eller motivutlalanden
innehåller någon klar avgränsning av del kriminaliserade förbudsområdet. För
näringsidkaren som står inför situationen alt sluta ett samarbelsavlal innebär
formuleringen svåra avvägningsproblem om huravida avtalet faller inom undantaget
eller ej. På en bestämmelse som är avsedd all vara vägledande för företagens
handlande och ange ramen för vad som inle är straffbart måste enligt kamramas
mening släUas väsentligt högre krav på föratsebarhet. Handelskamrarna vill
härvid förorda att möjlighet skapas all från näringsfrihelsombudsmannen erhåUa
förhandsbesked i marknadsdelningsärende. En sådan möjlighet, kombinerad med en
icke alltför restriktiv tUlämpning av dispensreglerna torde vara vikliga föratsättningar
för att marknadsddningsförbudet skall få en lämplig effekt, anser kamrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
noterar att det varken i själva bestämmelsen eller i motivuttalanden görs någon
egentlig avgränsning mot de förbudsbdagda områdena. Utredningen säger (s. 419)
att "har de samverkande tillsammans endast en helt ringa marknadsandel,
såsom blott fem procent eller mindre, bör man vid rättstUlämpningen normalt
utgå från att konkurrensen begränsas endast i mindre mån".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är myckel vagt formulerad. LRF erinrar om att EG-kommissionen nyligen har
ändrat sitt tillkännagivande om s. k. bagalellkarteller (Official Journal No C
313 1977-12-29) och därvid vall alt som avgränsning mot förbudsområdel bibehåUa
en viss bestämd marknadsandel — 5 % — kumulativl med en gräns för parternas
sammanlagda årsomsättning. Undantaget gäller även om gränserna överskrids men
förfarandet fortfarande inte märkbart påverkar konkurrensen. Den angivna
tekniken skuUe kunna vara av värde också i det svenska undantaget. LRF förordar
att bagateUkartdlundantaget ses över i syfte all öka förutsebarheten och därmed
användbarheten av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företag
kan inleda samråd för att undersöka föratsältningarna för samarbete i tro att
delta kommer all omfattas av undantagsbestämmelsen. Vad beträffar dispensansökan
har utredningen (s. 260) framhållit att del ligger i sakens natur att samråd,
som krävs för en dispensansökan, inte faller inom ramen för vad som träffas av
förbuden i lagförslaget. Det vore enligt LRF:s mening värdefullt med ett
motsvarande uttalande för ifrågavarande baga-tellkarteUfaU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SI m.fi. kritiserar utformningen av undantagsbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varken lagtext eUer motivutlalanden
innehåller enligt organisationernas mening någon klar avgränsning mot de
kriminaliserade förbudsområdena. I betänkandet s. 419 sägs att: "Har de
samverkande tillsammans endast en helt ringa marknadsandel, såsom blott fem
procent eller mindre, bör man vid rättstillämpningen normall utgå från att
konkurrensen begränsas endast i mindre mån".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>415</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
näringsidkaren som står inför situationen alt sluta ett samarbelsavlal innebär
de angivna vaga formuleringama svåra avvägningsproblem om avtalet faller inom
undantaget. På en bestämmelse som är avsedd att fungera som vägledande för
företagens handlande och ange ramen för vad som icke är straffbart måste enligt
organisationernas mening ställas väsentligt högre krav på föratsebarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
EG-rälten gäller enligt ett tUlkännagivande av EG-kommissionen bl. a. alt
utanför förbudet i artikel 85 </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>(I)
</span><span style='font-family:Verdana'>faller sådana konkurrensbegränsande
avtal mellan mindre förelag som inle märkbart påverkar konkurrensen på den
gemensamma marknaden. Del tidigare tillkännagivandel från år 1970 har nyligen
på vissa punkter ändrats av kommissionen. Kommissionen har även i detta
tillkännagivande vall att som avgränsning mot förbudsområdel bibehålla dels en
bestämd marknadsandel på 5 % och dels parternas sammanlagda årsomsättning.
Denna lösning framför allt såvitt avser marknadsandel synes enligt
organisationernas mening bättre tillmötesgå kravet på rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
inser dock att genom uppställande av bestämda gränser en stor del av en
önskvärd flexibiUlel försvinner. Till viss del kan denna brist botas på
motsvarande sätt som kommit till uttryck i EG-kommissio-nens nämnda
tillkännagivande. Sålunda är undantaget tillämpligt även om gränserna överskrides
så länge som förfarandet inle märkbart påverkar konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
framhåller dock angelägenheten av alt bestämmelsens ena syfte att stärka mindre
förelags konkurrenskraft gentemot större medtävlare på marknaden inte beskärs
i sådan grad alt undantaget närmast blir Ulusoriskl. Belägg i betänkandet
saknas för all endast konkurrensbegränsningar där de samverkande har en
marknadsandel på 5 % eller mindre skulle begränsa konkurrensen i endast mindre
mån. Snarare synes gränsvärdet vara överflyttat utan analys från EG-rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
förordar därför för att anpassa regeln till den svenska marknadens storlek att
undanlagets räckvidd utsträcks till all gälla förfaranden där de samverkande
har en marknadsandel på 15 % eller mindre. Denna gräns bör, som
organisationerna nyss har framhållit indirekt, intas som ett uttryckligt rekvisit
i bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär all redan samråd om visst förfarande är straffbelagt.
Organisationerna erinrar om att organisationerna avstyrkt alt samråd om de i
pris- och marknadsdelningsförbuden angivna förfarandena är otillåtna. En
belysande konsekvens av vaga formuleringars följder är förhållandet till
bagatellkarteller. Genom att redan samråd förbjuds träffas av förbuden samråd
mellan näringsidkare som företas i syfte att utröna föratsättningar för
samverkan som endast i mindre mån begränsar konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
framhåUer med anledning härav för del fall organisationernas yrkande skulle
ogillas nödvändigheten av att dessa shualioner som har angivils uttryckligen undantas
i lagbestämmelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>416</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
behandlar även undanlaget i 2 kap. 10 § som har sin grund i upplåtelse av
immateriell egendom. LRF pekar på att mycket av den samverkan som sker inom slakteriorganisalionen
utgår från det gemensamma varumärket Scan. Varamärkel Scan ägs av SS som
upplåter det på licens tUl slakteriföreningarna på villkor att produkterna
uppfyller vissa fastställda kvalitetskrav och underkastas kontroll.
Bassortimentet för Scanmärkla charkuterivaror är gemensamt för
slakteriföreningarna och SS. Den samverkan på marknadsföringsområdel som är en
förutsättning för del gemensamma varumärket måste undantas från marknadsddningsförbudet.
Flera föreningar skulle nämligen inle kunna uppträda på samma marknad med samma
produkt under samma varumärke. En väsenfiig del av slakleriorganisationens bas
för produktkvalitet med köplrygghel för konsumenterna skulle raseras om del
gemensamma varumärket måste överges. Motivskrivningen bör utvecklas för all
möjliggöra en bedömning av undanlagets omfattning, anser LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO framför stark
tveksamhet till det föreslagna undantaget, särskilt såvitt gäller
priskarteller. 1 speciaimotiveringen (s. 420) sägs: "Men även tekniska
förebilder, yrkeshemligheter och know-how omfattas av undanlaget. Med
sistnämnda begrepp förstås i allmänhet ett företags kunskap och erfarenhet,
oavsett om den är patenterbar eller kan på annat sätt skyddas. Undanlaget
omfattar alltså immateriell egendom även till den del del är fråga om sådant
som faller utanför det immalerialrätlsligl skyddade området". Genom delta
uttalande har undantaget enligt NO:s mening gjorts ulomordenlligl vidsträckt. MD:s
beslut i Dubbmanärendet, som torde vara prejudicerande också i förhållande till
andra immaterialrälter, hade innebörden att prisföreskrifler faller utanför
den legala ensamrättens ram-Uttryckssättet "har sin grund i" kan mot
denna bakgrund ge anledning till missuppfattning. Däremot fann domstolen att
kvoteringsregler knutna liU licensupplåldser som regel faller inom ramen för
patenträtten. Prisöverenskommelser med anknytning till en legal ensamrätt
utgör myckel långtgående konkurrensbegränsningar genom att de förstärker en av
immaterialrätten skyddad ställning. Genom alt göra undantag för priskarteller
som har sin grund i upplåtelse av immateriell egendom finns också risk för smilloeffekler
på den bedömning som i detta fall skulle göras enligt generalklausulen. NO
hyser alltså starka betänkligheter mot detta undantag i all synnerhet som
undantaget avses omfatta inte endast de legala ensamrätterna ulan även
tekniska förebilder, yrkeshemligheter och know-how.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningen
mellan konkurrensbegränsningslagstiftningen och den immaterialrättsliga
lagstiftningen las upp av patent- och registreringsverket (PRV).
Frågeställningen som inte är speciell för förbudsområdel kan dock naturligen
redovisas i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är sedan länge
vedertaget, anför PRV, alt del ligger i samhällets intresse alt stödja vikliga
former av inlellektuellt skapande verksamhet genom att meddela legala
ensamrätter. Denna grundsats har varit vägle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>417</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dande
för del svenska lagstiftningsarbetet på immaterialrättens område, vilket senast
resulterat i bl.a. varamärkeslagen 1960, patentlagen 1967 med vikliga ändringar
genomförda 1978 och mönslerskyddslagen 1970.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
alt ge rättighelsinnehavaren en skyddad position på marknaden ger man honom
även möjlighet att ekonomiskt utnyttja vad han skapat. Immaterialrältighelerna
kommer härigenom all utgöra viktiga konkurrensmedel, menar PRV. De är
konkurrensfrämjande på så sätt all de stimulerar till intellektuellt skapande
genom alt prestationerna kan skyddas. I och med all ensamrätterna utgör ett
slags rättsliga monopol kan de dock samtidigt ha konkurrensbegränsande
effekter. Dessa är särskilt framträdande inom patenträtten men kan även bh
påtagliga inom mönsterskyddel. Genom möjligheten för en näringsidkare all
erhålla Ivångslicens lUl patent eller mönster har man dock sökt motverka sådant
utnyttjande av palenl-eller mönslerrätligheter, som slår i strid mot vikliga
samhällsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
känneteckensrätten, dit varumärkesrätten räknas, fyller enligt PRV:s mening en
konkurrensfrämjande funktion genom möjligheten all individualisera en
näringsidkares rörelse och de i denna tillhandahållna varorna och tjänsterna
till nytta för samhälle och konsumenter. Skyddet för kännetecken, framför allt varamärkesskyddel,
kan i likhet med skyddet för inldlekludla prestationer medföra vissa konkurrensbegränsande
effekter. Detta har samband med alt varumärken i praktiken inle bara individualiserar
ohka förelags produkter utan i viss mån differentierar dem i konsumenternas
ögon. Genom reklampåverkan kan hos konsumenterna skapas märkespreferenser av
irrationell karaktär, vilka kan ge förelag en skyddad position i förhållande
till konkurrenter, anför verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om gränsdragningen mellan lagstiftningen mot konkurrensbegränsning och den immaterialrättsliga
lagstiftningen har diskuterats i förarbetena till 1960 års varumärkeslag, 1967
års patentlag, 1970 års mönsterskyddslag och till de ändringar i patentlagen,
som har ägt ram under år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har på s. 143-145 i betänkandet redogjort för olika departe-mentschefsutlalanden
i frågan. Av dessa framgår del att under de mer än två decennier som KBL har
varit i kraft uppfattningen i frågan har undergått en viss förändring. Denna
ändrade uppfattning torde ha sin grund dels i näringslivels utveckling mot
större företagsenheter, därvid drivkraften har varit krav på högre effektivitet
och en hårdare konkurrens från ullandel, dels i samhällets slrakturomvandhng
med därtill hörande konkurrenspolitiska ingredienser. 1 de få rättsfall som
har förekommit på detta område avspeglas denna ändrade uppfattning. Utredningen
har också kommenterat utvecklingen i praxis. MD:s avgörande år 1972 i det s.
k. däckdubbsmålet ulvisar alt MD i särskilda fall kan ingripa med stöd av KBL
även mot sådana konkurrensbegränsande avtalsvillkor, som faller inom ramen för
patenträtten. Avgörandet torde även kunna vara vägledande för andra grenar av immaterialrätten.
</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27 Riksdagen
1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>418</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däckdubbsmålet
gällde den konkurrensbegränsande effekten av patent. Risken för all sådan
effekt kan uppkomma även pä mönslerskyddsområdel har PRV uppmärksammat i
samband med tillämpningen av 1970 års möns-lerskyddslagstiflning. Ett fall som
gäller ett mönsterskyddat avgassystem för bUar har tilldragit sig viss
uppmärksamhet och lett till diskussion i massmedia. Företrädare för bl. a.
textil- och möbelbranscherna har uttalat farhågor för all konkurrenshämmande
monopol kan skapas genom regislreringsskydd för alltför enkla mönster.
Tillämpningen av mönslerskyddslagen medför otvivelaktigt vissa
avvägningsproblem. PRV säger sig vara väl medvetet härom och strävar efler alt
utforma en praxis som även beaktar konkurrensaspekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
för all otillbörliga monopol tillskapas genom varumärkesregistrering är
däremot enligt PRV:s uppfattning betydligt mindre. Genom den noggrannhet varmed
PRV tillämpar varamärkeslagens krav på särskiljningsförmåga förhindras att
oberättigade ensamrätter uppkommer till sådana ord eller figurer som bör
hållas fria för begagnande av envar i reklam eller eljest i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensulredningen
har ansett all del även fortsättningsvis bör ankomma på rättspraxis all
vidareutveckla vad som bör gälla i fråga om gränsdragningen mellan konkurrensbegränsningslagsliflningens
och den immaterialrättsliga lagstiftningens kompetensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
PRV:s uppfattning är del ogörligt all genom lagreglering dra mera strikta
gränser mellan de olika lagstiftningarnas kompetensområden än vad som redan nu
kan sägas råda. Normalt måste man acceptera sådana konkurrensbegränsande
effekter, som uppkommer som en följd av ensamrätternas legitima utövning. Men
om dessa effekter kan konstateras vara skadliga, kan det å andra sidan vara
rimligt att samhället har tillgång till lämpliga och effektiva medel för all
motverka dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PRV
anför vidare att verket delar konkurrensulredningens uppfattning att det är
lämpligt att frågor om gränsdragningen löses i den praktiska
rättstillämpningen. För all bekämpa sådana fall av skadlig konkurrensbegränsning
som undanlagsvis kan uppstå även vid rättigheternas normala utövning får man
liksom hittills förlita sig på möjligheten till ingripande med slöd av
konkurrenslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige har uppmärksammat att i 10 § CECA-lagen finns intaget ett
undantag från braltoprisförbudet. Näringsidkare som följer de föreskrifter som
har meddelats med stöd av denna internationella överenskommelse kan, anför
hovrätten, riskera att göra sig skyldig till straffbelagt förfarande enligt KBL.
För att motverka den konflikt som följer härav och de som kan uppkomma
beträffande andra överenskommelser mellan Sverige och främmande makt borde
måhända i 10 § i lagförslaget intas ett undanlag också för sådana
internationella överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
KK, NO och SI m.fi. berör förhållandet mellan CECA-lagen och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>419</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konkurrenslagstiftningen.
KK har gjort en genomgång och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har i och med frihandelsavtalet med den europeiska kol- och stålgemenskapen
(CECA) också iklätt sig vissa förpliktelser på stålpris-sättningens område.
Dessa förpliktelser är nedlagda i avtalets artikel 20:2. Stadgarna gäller
endast sådana järn- och stålprodukter, som faller under CECA-fördraget, det s.k.
Parisfördragel. I artikeln ålar sig den svenska regeringen all ifråga om priser
för leveranser säväl på svenskt område som till den gemensamma marknaden, som
verkställs av svenska förelag, garantera huvudprinciperna i CECA:s egna
prisregler (se Parisfördragets artikel 60).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med stöd av den s. k. CECA-lagen
(1972:762) har regeringen i särskild kungörelse (1973:720) uppdragit åt
kommerskollegiet alt utfärda de till-lämpningsbestämmelser, som erfordras i
anledning av de svenska åtagandena i frihandelsavtalet med CECA, artikel 20:2.
Så har skett genom kollegiets meddelande nr 1-2 saml 4 angående prisbeslämmelser
för vissa järn- och stålvaror (KFS 1973:10/11, KFS 1974:7 samt KFS 1975:16).
Frågan uppkommer nu, hur dessa bestämmelser förhåller sig till den nuvarande
konkurrenslagstiftningen och till den av utredningen föreslagna. På en punkt
har statsmakterna redan reglerat denna fråga, nämligen CECA-lagens förklaring
att 2 § KBL (braltoprisförbudet) ej äger tillämpning på tfrågavarande
varaområde, om delta är oförenligt med bestämmelserna i vårt frihandelsavtal
med CECA, artikel 20. Utredningen föreslår i materiellt hänseende inle någon
ändring på denna punkt. Här kan antecknas, all kommerskollegiels första
meddelande angående prisbeslämmelser på stål-området (KFS 1973:10/11) i § 9
ålägger stålproducenterna all i avlal med sina köpare förplikta dessa all
iaktta prisreglerna vid återförsäljning av varor i förändrat skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
för CECA:s prissystem är, alt varje stålproducent självständigt fastställer,
publicerar och ändrar sin prislista. Prislistan skall i princip gälla non-diskriminatoriskt
gentemot alla köpare. Avvikelser från prislistan får ske endast under vissa
förutsättningar, bl.a. genom s.k. aUnjering. Kommerskollegiel har i de
grandläggande lillämpningsbesläm-mdserna endast i ett avseende auktoriserat ett
prissamarbele mellan de svenska stålproducenterna. Det gäller frakllarifferna,
vilka enligt CECA:s grundläggande principer skall vara offentliga. Den av
Sverige valda lösningen på detta offentlighelsproblem har varit att ålägga
producenterna all själva offentliggöra sina tillämpade fraktpriser (meddelande
nr 1, 6 §). Kommerskollegiel har godkänt ett förfarande, varigenom
stålföretagen i sina prislistor hänvisar till gemensamt (av Stålmarknadsinstitutet)
fastställd frakllariffpublikation. Del synes angeläget, framföraUt av starka
praktiska skäl, alt det av utredningen föreslagna priskartellförbudet icke
utformas så, all delta förfarande görs otillåtet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som hittills har sagts om CECA:s regler och reglerna i Sveriges avtal med CECA
har avsett vad som gäller under normala marknadsförhål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>420</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>landen.
CECA-fördraget ger emellertid möjlighet att tillgripa extraordinära åtgärder då
en "påtaglig krissituation" (crise manifeste) föreligger eller är
omedelbart föreslående. Kommissionen kan t. ex. i enlighet med artikel 58 i CECA-fördraget
införa ett bötessanklioneral system med produktionskvolering då gemenskapen
befinner sig i ett sådant krisläge. På prisområdet kan i enlighet med artikel
61 i fördraget minimipriser införas om en sådan kris föreligger eller är
omedelbart föreslående. Även i detta fall sanktioneras överträdelse mot ett
sådant beslut med böter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hittills har trots rådande
svårigheter på den gemensamma marknaden något produktionskvoteringssystem inle
införts. Däremot har minimipriser införts för vissa varor. Dessa minimipriser
gäller inle endast vid försäljning på den gemensamma marknaden ulan även vid
försäljning till de EFTA-länder som har avtal med CECA. Någon alinjering eller
anpassning till offerter under minimipriser får ej heller förekomma. Alinjeringsförbudel
gäller dock inle vid export till de EFTA-länder som inle själva har infört alinjeringsförbud
på sina egna marknader. Inom CECA har även införts syslem med
leveransbegränsningar för vissa handelsslålprodukler och på prisomrädel gäller
syslem med rekommenderade priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en brevväxling med kommissionen från den 8 mars 1978 har den svenska regeringen
bl. a. åtagit sig att tillse att ovan nämnda minimipriser iakttas vid export
från Sverige till gemenskapen. Brevväxlingen, som gäller till utgången av år
1978, får anses utgöra en överenskommen, temporär tolkning av prisreglerna i
Sveriges avlal med CECA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om nämnda brevväxling för Sveriges del endast direkt avser export från Sverige
till gemenskapen påverkar den indirekt genom likabehandlingsprincipen också
prisbilden i Sverige. De svenska stålverkens prislistor har i praktiken också
anpassats till de högre CECA-priserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här nämnda brevväxlingen kan vara ett exempel på all svenska företagare till
följd av en internationell överenskommelse kan försällas i en situation där de
riskerar alt komma i konflikt med priskartellförbudet. 1 och för sig är det
inte heller uteslutet all företagare till följd av någon liknande
överenskommelse också kan komma i konflikt med marknadsdelnings- och anbudskarldlsförbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom del inte bör
komma ifråga alt tillämpa förbud mot åtgärder som är del avsedda resultatet av
en internationell överenskommelse eller en ofrånkomlig följd av denna bör
undanlag för sådana åtgärder göras i någon form. Detta kan exempelvis ske genom
all del i 2 kap. 10 § införs ytteriigare ett undanlag med innebörd alt
förbuden i 2 kap. 6-9 §§ inle gäller ifråga om förfaranden som har sin grund i
internationell överenskommelse som Sverige har ingått. Alternativet skulle
annars kunna vara all berörda företag ansöker om dispens enligt 2 kap. 11 §,
men detta synes mindre tilltalande eftersom förelagen inle själva har tagit
initiativ till dessa förfaranden. Genom att utöka antalet undantag i 10§ med
del ovan föreslagna utformas också lagen så all del ovan nämnda av kollegiet
sanktionerade frakllariff-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>421</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>arrangemanget
liksom CECA-prisreglernas åläggande all tillverkare i vissa faU är skyldiga att
vid sina leveranser till senare handelsled ställa upp villkor i fråga om
priserna vid vidareförsäljning också undantas från förbuden 16-9 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även NO redogör för de
åtgärder som har vidtagits på slålområdet inom ramen för CECA-lagens
bestämmelser. Under våren 1978 har den svenska regeringen undertecknat en
brevväxling med EG-kommissionen, vari regeringen bl. a. har åtagit sig att
tillse all vissa minimipriser iakttas vid export från Sverige till gemenskapen,
noterar NO.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nu redovisade
omständigheterna har redovisats i en skrivelse den 5 april 1978 från
kommerskollegium till företrädare för de berörda svenska förelagen. Dessa
förelag förväntas handla i enlighet med vad som anges i skrivelsen utan att
någon ytterligare svensk författning utfärdas i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad som här har anförts,
skriver NO, torde vara ett exempel på all svenska företagare till följd av
överenskommelse mellan Sverige och främmande makt kan försältas i en situation
där de löper risk all komma i konflikt med priskartellförbudet. 1 och för sig
synes del inle heller uteslutet alt företagare till följd av den nu berörda
eller eventuellt av någon annan överenskommelse av liknande art också kan komma
i konflikt med förbuden i 8 § eller 9 § i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det inte i fall av detta slag bör komma i fråga att tillämpa förbud bör enligt NO:s
mening undantag göras i någon form. 1 och för sig lämnar lagförslaget redan en
möjlighet lUl undanlag öppen, nämligen i form av dispens enligt 11 §. Del synes
dock mindre tillfredsställande alt näringsidkare, som inle själva lar något
initiativ till en förbjuden konkurrensbegränsning, skall begära dispens från
denna. Härtill kommer alt dispensförfarandet framstår som formalistiskt och
onödigt omständligt för fall av detta slag. NO förordar därför alt i 10 §
införs ytterligare ett undantag av innebörd all förbuden i 6-9 §§ inle gäller i
fråga om ett förfarande som har sin grund i överenskommelse mellan Sverige och
främmande makt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ehuru
del knappast behöver uttryckas särskilt i lagtexten bör del i förarbelsform
inskärpas alt undantaget endast gäller sådana förfaranden som är del direkta
och avsedda resultatet av den internationella överenskommelsen eller en
ofrånkomlig följd av denna (jfr. s. 139 och 264). I tveksamma fall anser NO att
företagen bör söka dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
undanlag från en viss lag bör anges i konkurrenslagen, anför NO, för all göra
bestämmelsernas räckvidd överskådlig. Av denna anledning bör undantaget i CECA-lagen
från bruttoprisförbudet överföras till en ny konkurrenslag medan man i CECA-lagen
kan göra hänvisning till denna nya lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
SI m.fi. konstaterar att Sverige har i och med frihandelsavtalet med den
europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) iklätt sig vissa förpliktelser på slålprissällningens
område. Dessa förpliktelser återfinns i avtalels artikel 20:2. Häri ålar sig
den svenska regeringen all i fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>422</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>priser
för leveranser såväl på svenskt område som till den gemensamma marknaden, som
verkställs av svenska företag, garantera huvudprinciperna i CECA:s egna
prisregler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fråga uppkommer härvid hur
CECA-avtalels bestämmelser förhåller sig till det föreslagna förbudsområdet. På
en punkt har statsmakterna redan reglerat denna fråga, nämligen CECA-lagens
(SFS 1972:762) förklaring all 2§ KBL ej äger tillämpning på ifrågavarande
varaområde, om delta är oförenligt med bestämmelserna i vårt frihandelsavtal
med CECA. Utredningen föreslår i materiellt hänseende inte någon ändring på
denna punkt. Redan i dag föreligger av myndigheter godkänt prissamarbele mellan
stålproducenter, nämligen i fråga om frakllarifferna, vilka enligt CECA:s
grandläggande principer skall vara offentliga. Enligt organisationernas mening
är det av största vikt all priskartellförbudet inle utformas så att detta
förfarande träffas av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CECA-fördraget ger dock
kommissionen möjlighet all i en påtaglig krissituation tillgripa extraordinära
åtgärder såsom produktionskvolering eller införande av minimipriser.
Överträdelse av dessa beslut är sanktionerat med böter. Något produktionskvoteringssystem
har ännu inle införts men däremot har interna leveransbegränsningar till CECA-marknaden
införts. Vidare har minimipriser och orienleringspriser införts för vissa
varor. Genom brevväxling mellan svenska regeringen och kommissionen och i
samband därmed ingånget åtagande från svensk sida har de svenska verken
tvingats anpassa sina prislistor till de högre CECA-priserna. Svenska förelag
kan sålunda på grand av internationell överenskommelse komma i konflikt med priskartellförbudet
framhåller organisationerna. Det kan dock inte uteslutas all konflikt även kan
ske med marknadsdelnings- och anbudskartellförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
framhåller vidare betydelsen av alt svenska förelag inte hindras att medverka
till fullföljande av svenska internationella åtaganden. Organisationerna
förordar därför alt det i 2 kap. 10 § införs ett ytterligare undanlag med
innebörd alt förbuden i 6-9 §§ inte gäller i fråga om förfaranden som har sin
grund i internationell överenskommelse som Sverige har ingått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.7
Dispens (2 kap. Il§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anför: Lagförslagels 2 kap. 11 § upptar en regel om all dispens kan meddelas
från de föreslagna förbuden. Enligt utredningen bör till grund för dispensbeslämmdsen
läggas de principer som får antas gälla enligt 4§ konkurrensbegränsningslagen,
varvid emellertid dessa principer enligt vad som sägs i betänkandet bör komma
till mer klart uttryck i lagtexten. Lika med utredningen finner MD del vara
välgrundat all föratsätlningarna för erhållande av dispens i princip lämnas
orubbade. MD erinrar emellertid om all ett rekvisit för erhållande av dispens
enligt 4 § konkurrensbegränsningslagen utgörs av del förhållandel att - såsom
sägs i lagtexten - en konkur-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>423</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rensbegränsning
kan antas främja kostnadsbesparingar vilka till väsentlig del kommer
konsumenterna till godo. Enligt vad utredningen anför på s. 258 i betänkandet
ryms i föreslagna lagtextens lokution "på annat sätt bidraga till
effektivitet inom näringslivet" det fallet all samarbete mellan
konkurrenter leder till kostnadsbesparingar som kommer konsumenterna tUl godo.
Del bör emeUertid enligt MD:s mening direkt av lagtexten framgå att den
effektivitetsökning som ett samarbete mellan konkurrenter må kunna åstadkomma
skall - för att dispens får meddelas - på ett påtagligt sätt komma konsumenter
till godo och inle endast leda till större lönsamhet för de samarbetande.
Lagtexten bör sålunda kompletteras i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO anser att formuleringen
av dispensbestämmelsen i 4 § i nuvarande KBL jämte doktrinen i och för sig väl
beskriver de principer för beviljande av dispens som förslaget syftar till. NO
motsätter sig emellertid inle den utformning som utredningen givit dispensbeslämmdsen
som enligt NO kan sägas kodifiera nuvarande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom utvidgningen av förbudsområdel
kan förväntas en ökning av antalet dispensärenden hos MD, anför länsstyrelsen i
Stockholms län. Länsstyrelsen föreslär att möjlighet bör införas för
näringsidkare all anföra besvär hos regeringen när ansökan om dispens avslagils
av marknadsdomstolen. Ett dispensärende kan enligt länsstyrelsens uppfattning
innehålla frågor som ej kan ses enbart från konkurrenssynpunkt varför den
allsidiga bedömning som därmed kan vara påkallad bör kunna ske hos regeringen
om marknadsdomstolens beslut gått näringsidkaren emot.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samma synpunkter förs fram
och utvecklas av SI m.fi. Inledningsvis slår organisalionema fast att dispensbeslämmdsen
bygger på en övervikts-princip så alt sökanden har alt visa att den åtgärd för
vilken dispens söks har viss samhällsnytta. Prövningen av hur härmed förhåller
sig skall exklusivt åligga MD. Genom den utvidgning av förbudsområdel som
föreslås av utredningen kan förväntas ett ökat antal dispensärenden.
Visserligen har genom vissa generella undanlag från förbudsområdena skapats
möjligheter till samverkansformer där annars dispensinslitutet framstått som
enda utväg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kvar finns dock de konkurrensbegränsande
åtgärder som faller inom förbudsområdena och för vilka någon
undantagsbestämmelse inle är tiUämplig. Del kan inte heller enligt
organisationernas mening hållas för uteslutet all för just dessa fall eller i
vart fall en övervägande del av dem dispensärendet rymmer överväganden som går
utöver rent konkurrensrältsliga synpunkter och även innehåUer svåra
näringspolitiska överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD:s
prövning av dispensärenden kan sägas huvudsakligen vara och bör så vara av
konkurrensrättslig natur. Detta framgår bl. a. av betänkan-del s. 258:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>424</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"För
att kunna förverkliga lagförslagels syfte måste nämligen domstolen liksom nu
äga rätt all pröva alla de negativa följder den konkurrensbegränsande åtgärden
kan få, så länge dessa följder har betydelse från konkurrenssynpunkt. Därför
måste beaktas, förutom samhällsnyttiga följder, också länkbara konsekvenser
som är negativa från sådan synpunkt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
dispensärende kan dock enligt organisationernas mening aktualisera frågor
utanför de rent konkurrensrältsliga. I dessa fall krävs en allsidig bedömning
av ärendet med möjlighet att göra bedömningar utifrån ett större
näringspolitiskt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dessa situationer kan MD inle anses ha den erforderliga kompetensen. Ett
avslagsbeslut på en dispensansökan kan därför objektivt sett framstå såsom
alltför ensidigt grundat. Därför bör enligt organisationernas mening möjlighet
finnas för näringsidkaren att anföra besvär hos regeringen när MD har vägrat
dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och för sig skulle del kunna göras gällande alt även i missbruksfallen en besvärsrält
skulle införas. Enligt den av organisationerna förordade lösningen att för
dessa fall bibehåUa förhandlingsförfarandel synes dock effekterna av ett
ingripande från myndigheterna mot ett visst förfarande bli tillfredsställande
belysta. Detta är inte på motsvarande sätt möjligt i ett dispensärende. Enligt
organisationerna är del därför just i dispensärenden viktigt alt en prövning
kommer till stånd med en bred inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
erinrar vidare om all man har avstyrkt alt samrådssituationerna träffas av
pris- och marknadsdelningsförbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För anbudskartellförbudet
medför dock utredningens förslag all redan samråd mellan näringsidkare för att
utröna förutsättningar för dispens träffas av förbuden. Utredningen har sökt
råda bot på denna situation genom alt i motiven undanta samrådssituationer som
syftar till dispensansökan. Sålunda anför utredningen pås. 260 alt "del
liggeri sakens natur att samråd, som krävs för en dispensansökan, inle faller
inom ramen för vad som träffas av förbuden i lagförslaget."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
kan inle acceptera alt en så viktig begränsning av det straffbara området blott
kommer till uttryck i ett molivultalande. Regeln bör alltså komma till direkt
uttryck i själva lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
påpekar vidare alt utredningens förslag innehåller möjlighet till dispens från
de enskilda förbuden när vissa förutsättningar är uppfyllda såsom all den
samverkan för vilken dispens söks främjar effektiva konkurrensförhållanden på
marknaden, ökar effektiviteten inom näringslivet eller är till fördel för
annat allmänt intresse. Dock får för all dispens skall beviljas inle förfarandet
begränsa konkurtensen mer än som är nödvändigt eller i övrigt framstår som
olämpligt från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
bygger på en överviklsprindp så att sökanden har all visa all den åtgärd för
vilken dispens söks har en viss samhällsnytta. Utredningen anför (s. 258)
"all det ligger i sakens natur alt den positiva följden av
konkurrensbegränsning måste vara påtaglig och ha viss omfattning för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>425</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
över huvud kunna anses tala för att begränsningen är motiverad".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I vissa akuta situationer
som kan vara orsakade av exempelvis vikande marknader, lågkonjunkturer eller
som nu i nuläget speciella kriser kan samverkan mellan samtliga eller en stor
del av förelagen inom den drabbade branschen framstå som nödvändig för all
övervinna den uppkomna situationen. Ett system med individuella dispenser kan i
dessa fall vara både otillräckligt och alltför byråkratiskt. 1 de lägen kan i
stället erfordras generella dispenser inom vilka förelagen ulan individuell
prövning från myndigheternas sida kan träffa överenskommelser exempelvis om
marknadsuppdelning. Sökande i sådana ärenden bör kunna vara en branschorganisation
men även enskilda förelag. Med hänsyn till att del för regelns tiUämpning krävs
en allsidig bedömning av ärendet med möjlighet all företa bedömningar utifrån
ett större näringspolitiskt sammanhang bör regeringen enligt organisationernas
uppfattning vara prövningsmyndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
inom EG har denna problematik på senare tid uppmärksammals. Sålunda arbetar EG-kommissionen
enligt uppgifter från svenska delegationen i Bryssel på att utforma en
förordning jämlikt Romfördragets artikel 87 som syftar till att medge dispens
för särskilt krisdrabbade branscher och där villkoren för undanlag jämlikt
Romfördragets artikel 85 punkt 3 ej kan uppfyllas närmast på grund av
begränsningens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
föreslår aUlså organisationerna all i lagtexten regeringen för särskilt krisdrabbade
branscher ges möjlighet alt för branschen som sådan eUer för en grapp av
företag inom den berörda branschen bevilja en generell dispens från förbudsområdel
då så är nödvändigt för all mildra effekterna av en akut kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
utgår ifrån all den föreslagna utvidgningen, om den genomförs, av
förbudsområdet, leder till ett ökat antal dispensansökningar. De generella
undantagen från förbudsområdena i 2 kap. 10 § eliminerar visserligen dis-pensbehovel
i där avsedda fall men kvar finns de konkurrensbegränsande åtgärder som faller
inom förbudsområdena och för vilka någon undanlagsbestämmelse inte är
tillämplig. LRF finner det sannolikt alt i just dessa fall eUer i varje faU
åtskilliga av dem krävs överväganden som går ulöver rent konkurrensrältsliga
synpunkter och även innehåller näringspolitiska aspekter. I viss mån kan
bedömningar av nu angivet slag uppkomma också ifråga om företagsförvärv. För
dessa situationer äger naturligen inle MD den erforderliga kompetensen. Ett avslagsbeslul
på en dispensansökan kan därför objektivt sett framstå såsom alltför ensidigt
grandal. I likhet med SI m.fl. kommer LRF fram till all del finns skäl som
talar för att möjlighet ges för berörda näringsidkare all anföra besvär hos
regeringen när MD har vägrat dispens. Frågan bör enligt LRF:s mening utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
lar i delta sammanhang upp frågan om inle regeringen i vissa lägen med hänsyn
till konjunkturförhållandena eller av andra särskilda skäl bör ges fullmakt i
lagtexten all för viss tid försälta förbuden ur kraft för vissa
områden/förfaranden/företag. Motsvarande reglering torde vara under ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>426</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetande
inom EG. Nuvarande ekonomiska krissituation för vissa branscher - varv, stål,
textil, skog etc. — nödvändiggör omfattande kontakter mellan förelagen i
branschen om samarbete av olika slag. Enligt lagförslaget kan det, om samverkan
formellt strider mot förbuden, bli nödvändigt all i dylika fall söka dispens
hos MD. När regeringen eller myndighet ligger bakom ifrågavarande samverkan
synes en sådan ordning mindre lämplig. Ånyo vill LRF påpeka behovet av
klargöranden då det gäller myndighets engagemang och åtgärder visavi samverkan
mellan näringsidkare som avser pris- och marknadsddningsfrågor. LRF
understryker alt dispensproblematiken får belydUgt större betydelse i
lagförslaget än i KBL, vUket kräver ett annat och genereUare grepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
hemställer att förslaget, om de nya förbuden införes, kompletteras med en
fullmakt för regeringen av skisserat slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen anser övervägande skäl tala för att bankinspektionen - och inle
MD - skall vara dispensmyndighel såvitt gäller banker och andra under
bankinspektionens tillsyn. Lagförslaget synes, enligt föreningens mening, inte
beakta de särskilda förhåUanden, som för bankernas del betingas av att
bankernas verksamhet är underkastad en omfattande samhällskontroll dels genom
bankinspektionens tillsyn enligt lagen om bankrörelse, dels genom riksbanken
som uppträder i kraft av lagen om kredilpoliliska medel. Den senare lagen och
riksbankens verksamhet med stöd av denna säkerställer bankernas medverkan vid
genomförandel av riksbankens penning- och kredilpolilik; detta gäller bl. a.
bankernas ränle-sätlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
bankinspektionen såsom dispensmyndighet på bankområdel talar den särskilda
kunskap om bankerna som bankinspektionen förvärvar såsom tillsynsmyndighet och
som inte har sin motsvarighet hos någon annan myndighet. I detta ärende bör
speciellt uppmärksammas all bankinspektionen är prisövervakande myndighet när
det gäller bankerna. I denna egenskap granskar bankinspektionen fortlöpande
bankernas prissättning. I granskningen ingår även en bedömning av bankernas
priser från konkurrensbegränsningssynpunkter. En bedömning av bankernas priser
bör enhgt föreningens uppfattning ske bl. a. mot bakgrunden av banklagens särskilda
krav på bankemas sol vens, som på ett avgörande sätt har bestämt utformningen
av banklagstiftningen och av den samhällskontroll över bankerna, för vilken
bankinspektionen är en huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispens
för banker från ett förbud mot priskartell föratsätter bankföreningen endast
sällan aktualiseras. Även delta talar mot all en annan myndighet skulle komma
att förvärva en sakkunskap likvärdig med bankinspektionens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionens
centrala roll i myndighelsövervakningen av bankerna har framhävts i flera
lagstiftningsärenden under senare år. Sålunda har bankinspektionen fåll
tillsynen över bankernas efterlevnad av den nyligen antagna konsumentkreditlagen,
som i övrigt upptar konsumentverket som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>427</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillsynsmyndighet.
(Jfr särskilt lagutskottets belänkande 1977/78:5, s. 21.) Vidare är
bankinspektionen tillsynsmyndighet i stället för dalainspektionen såvitt gäUer
bankernas inkassoverksamhet och den interna kreditupplysningen mellan banker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den av konkurrensulredningen
föreslagna bestämmelsen mot priskarteller förbjuder bl. a. all näringsidkare
"samråder" om priser. Bankföreningen anser alt ett så långtgående
förbud skulle vara oförenligt med den föraisatta möjligheten för näringsidkarna
att i särskilda fall få dispens. Om tvä eller flera näringsidkare finner skäl
tala för en prisöverenskommelse och därför överväger att söka dispens från kartdlförbudel,
måste de rimligen förbereda ärendet genom att samråda i prisfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KOV pekar på en praktisk
formell fråga, nämligen handläggningen av dispensärenden. Enligt verkets mening
bör vid den fortsatta behandlingen av förslaget till ny
konkurrensbegränsningslag utredas om inte beslut om dispens enligt 2 kap. 11 §
av praktiska och arbelsekonomiska skäl skulle kunna prövas i första hand av NO.
Talan mot NO:s beslut skulle kunna föras hos marknadsdomstolen dels av
näringsidkare som fått sin dispensansökan helt eller delvis avslagen dels av
sammanslutning av konsumenter, löntagare eller näringsidkare i fall då NO
enligt sammanslutningens uppfattning felaktigt har meddelats dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Generalklausulen (2 kap. 1 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanser är positiva till utformningen av generalklausulen med
undantag för förslaget att MD vid vhe skall kunna meddela förbud eller
åläggande för alt förhindra skadlig verkan av konkurrensbegränsning.
Remissinstansernas instäUning i denna del har redovisats i avsnitt 2.1.
Länsstyrelsen i Norrbottens län noterar särskilt alt i generalklausulen har
tagils in en skrivning om hänsyn till konsumenternas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
- som har antecknat all utredningen inte har föreslagit någon ändring av de
faktorer som skall beaktas vid prövning av om en viss konkurrensbegränsning
medför samhällsskadlig verkan - påpekar all det särskilda omnämnandet av
konsumenternas intressen medför ingen förändring i förhållande till den
prövning NO i dag utför. NO anser all hittUls tillämpliga kriterier och
principer har visat sig utgöra ett lämpligt underlag för en avvägning av del
allmännas intressen vid bedömning av konkurrensbegränsningar och instämmer
därför i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>■MD anför: Vad
härefter gäller del av utredningen såsom missbraksområdet benämnda gebitet,
dvs. vad som regleras materiellt i 1, 5 och 21 §§ KBL, uttalas i betänkandet
att del är lämpligt all bibehålla tekniken med ett vidsträckt prövningsfält,
konkurrensbegränsningarna, inom vilket fäh en selektion görs genom uppställande
av rekvisit som anger under vilka betingelser ingripande får ske. Därvid anför
utredningen att erfarenheterna av del nuvarande systemet med kriterier, som
närmare utpekar vad som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>428</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avses
med skadlig verkan av konkurrensbegränsning, i allt väsentligt är goda. På
grand härav och då del enligt utredningen ligger en särskild fördel i all föra
den praxis, som inneburit all i rättstillämpningen preciserats och vidareutvecklats
vilken innebörd och vikt som i skilda situationer bör tillmätas de faktorer som
skadlighetsbegreppet inrymmer, och den doktrin som har utbildats vidare till
den nya lagen, föreslås alt rekvisitet skadlig verkan med därtill hörande
nuvarande bedömningskriterier bibehålls. MD hälsar med tUlfredsställelse vad
utredningen sålunda har anmält vara dess uppfattning beträffande lämplig
utformning av den grundläggande regleringen i ett för MD:s dömande centralt
stadgande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagförslaget har vidare efter enumerationen av de s. k. effektkriterierna
införts formuleringen all "vid bedömningen skall särskUd hänsyn lagas till
konsumenternas intressen". Som ovan har angetts hälsar MD med lill-fredsslällelse
utredningens ställningstagande all man inle funnit fog för att föreslå ändring
i fråga om de principer som bör ligga till grund för ingripanden på missbraksområdet
eller i fråga om de faktorer som får beaktas vid prövningen. Enligt utredningen
utgör del förhållandel, all del centrala i lagstiftningen är all ingripa
särskilt av hänsyn till konsumenterna, ett motiv för att delta uttryckligen
anges i lagtexten. MD finner för sin del det vara synnerligen tveksamt om det
aktuella liUäggel fyller någon funktion, eftersom någon ändring i sak inle
åsyftas därmed och då lagens huvudsakliga syfte torde framgå av dess sakliga
innehåll även utan den aktuella lokutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår i princip samma kriterier för bedömande av skadlig verkan som KBL
innehåller, konstaterar också LRF. Detta visar alt kriterierna haft förmåga
all med rimlig tolkning läcka olika förekommande konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund analyserar kriterierna för skadlig verkan närmare och anför.
Konkurrensbegränsning har skadlig verkan, då den på ett från allmän synpunkt
olämpligt sätt 1) påverkar prisbildningen, 2) hämmar effektiviteten inom
näringslivet eller 3) försvårar eller hindrar annans näringsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olämplig
påverkan på prisbildningen kan i regel - till följd av den prisövervakning som
i betydande omfattning och med stor inlenshel äger ram - ulan alltför stora
svårigheter kartläggas och föranleda de åtgärder som bedöms vara erforderliga.
Vad detaljhandeln beträffar, kan anföras all den hårda konkurrensen mellan
olika förelagsformer och företagarlyper på ett påtagligt sätt minskar risken
för konkurrensbegränsningar med en från allmän synpunkt olämplig påverkan på
prisbildningen. Pris- och kostnadsförhållanden inom detaljhandeln har dessutom
varit och är föremål för SPK:s oavlåtliga uppmärksamhet. Genom utredningar och
förhandlingar meUan nämnden och detaljhandeln uppnås en myckel ingående insyn i
konkurrensförhållandena inom denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårare
kan del vara att bedöma "om konkurrensbegränsning på ett ur</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>429</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>allmän
synpunkt hämmar effektiviteten inom näringslivet". Ett i och för sig konkurrensbegränsande
samarbete kan i vissa sammanhang tvärtom vara ägnat att öka denna effektivitet.
Den svenska detaljhandeln har ett myckel gott internationelll anseende och
anses befinna sig i första ledet när del gäller rationalisering och
effektivitet. Till inle oväsentlig del beror denna ställning på en väl
genomförd samverkan, som gjort det möjligt för mindre och medelstora förelag
alt gemensamt tillvarata de fördelar, som i många hänseenden är förenad med
stordrift inom varudislributionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den tredje effekten av
skadlig konkurrensbegränsning, försvårandet eller hindrandet av annans
näringsutövning, ger anledning liU en mer ingående kommentar, närmast avseende
problemaliken kring prisdifferentiering respektive prisdiskriminering.
Förbundet ansluter sig till principen om fri konkurrens men hävdar samtidigt,
alt denna måste ske på lika villkor. Såvitt förbundet förstår ligger detta
synsätt även i konsumenternas intressen, till vilka enligt Konkurrensulredningens
förslag särskild hänsyn skall lagas. Delta intresse tillgodoses bäst genom
tävlan mellan ohka företag i samma utgångsläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utveckhngen
inom näringslivet har givit upphov liU en mycket differentierad siraklur med
små, medelstora och myckel stora förelag som befinner sig i hård konkurrens
sinsemellan. Inle minst är detta fallet inom detaljhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är emellertid ofta
möjligt för de största detaljhandelsföretagen att uppnå fördelar i
inköpshänseende som inte kommer deras mindre konkurrenter fill del. Dessa
ekonomiska inköpsfördelar är inte alltid företagsekonomiskt motiverade ulan
måste ses som en form av maklrabalt. I den mån som sådana fördelar beror av en kostnadsmässigt
motiverad prisdifferentiering från leverantörens sida - stora engångsleveranser
kan exempelvis medföra lägre distributionskostnader - finns givelvis inle
anledning till invändningar. Helt annorlunda blir situationen, när ett företag
erhåller eller lilllvingar sig maklrabalter eller andra förmåner som inle är
baserade på särskilda prestationer. Del är då inle längre fråga om en kostnadsmässigt
betingad prisdifferentiering ulan kan vara en prisdiskriminering som riskerar
all försvåra de diskriminerade företagens näringsulövning och samtidigt snedvrida
konkurrensen med därav följande ogynnsam inverkan på utvecklingen av
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om många enskilda mindre och medelstora förelag inom detaljhandeln genom all
sammansluta sig i inköpsorganisationer eftersträvat och även lyckats uppnå en
viss jämvikt, kan det från samhällsekonomisk synpunkt inle vara rikligt all inle
bedöma prisdiskriminering med hänsyn till dess skadliga verkningar och ingripa
häremot.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nu gällande
konkurrensbegränsningslag har hittills inle visat sig vara ett effektivt hinder
mot prisdiskriminering och alltså inle heller något medel för att främja den
konkurrens på lika villkor som man allmänt bekänner sig till. Just nu är ett
viktigt ärende rörande sådan diskriminering föremål för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>430</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD:s
prövning, det s. k. Metro-Marabou-fallel. 1 avvaktan på utgången av detta
ärende avstår förbundet f. n. från alt ytterligare gå in på här berörda
problematik.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Dagligvaruleverantörers förbund (DLF), behandlar bl. a. prisdiskrimineringen.
Enligt DLF har framförvarande led (gross- och detaljhandel) i dagligvarabranschen
genomgått en snabb omvandling bl. a. beroende på 1953 års konkurrenslag.
Antalet butiker har kraftigt reducerats och de för industriföretagen relevanta inköpsbeslulen
har koncentrerats till "tre kanalföretag" - Dagab, ICA och KF.
Integrationen mellan partihandel och detaljhandel varierar inom de olika
blocken, men totalt sett torde enligt DLF:s mening relativt hög grad av
samordning mellan parti- och detaljhandel föreligga. Utvecklingen av nya adminslrativa
syslem kommer att öka integrationsgraden. En liknande utveckling pågår även i
många fackhandelsbranscher. Dagligvarasektorn kommer här att bilda mönster för
hur 1980-lalels handel kommer att se ut. "Kanalkoncenlralion" är
således ett allmänt fenomen som bör uppmärksammas vid studier av konkurrens.
Det bör nämnas att hittills har den nämnda koncentrationen sannolikt haft
övervägande positiva effekter samtidigt som den torde ställa samhället inför en
rad frågor som har relevans för den vidare behandlingen av betänkandet. Del är
naturligt all i en sådan marknadsslraklur problemen kring prisdiskriminering
tilldrar sig DLF:s särskilda intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DLF
ställer sig positiv tUl alt stora köpare lämnas koslnadsmotiverade rabatter,
eftersom de från leverantörernas synpunkt är effektivare som distributörer och
kunder. En konkurrens mellan leverantörer på lika villkor kan emellertid inle
ske när olika icke koslnadsmotiverade rabatter förekommer i stor omfattning.
Speciellt gäller att årsbonussystemen sällan är kostnadsmässigt motiverade. En
klarläggande analys av årsbonussystemen inom dagligvarabranschen och hur dessa
fungerar, som vi vill hänvisa till, har gjorts av Näringsfrihelsombudsmannen i
del s. k. Metro-Marabouärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandena
inom dagligvarabranschen innebär inle alt icke helt koslnadsmotiverade årsbonussyslem
kan ha väsentlig funktion i andra branscher, t.ex. när del gäller att
uteslänga importkonkurrens. I dagligvaru-branschen torde dock årsbonussystemen
och andra icke koslnadsmotiverade rabatter framför allt ha tiUkommit för att
tillmötesgå de stora kundernas krav. Delta leder till betydande nackdelar för
mindre köpare men också till en tilltagande beroendeställning för leverantörer,
särskilt sådana med Sverige som enda marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför i avsnittet om prisdiskriminering att ingripande måste ske genom prövning
enligt missbruksprincipen. Vi har också noterat att enligt utredningen
"det naturligen vilar på den som behandlar skilda kunder olika all lägga
fram allt del material han menar utgöra stöd för att villkoren är prestationsanpassade.
Sker så inle talar detta med styrka för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' MD
meddelade den 5 september 1978 beslut i ärendet (19/1978).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>431</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ett missgynnande föreligger." Vi vill gäma instämma med dessa synpunkter
beträffande prisdiskriminering. Med hänsyn till de speciella förhållanden som
föreligger inom dagligvarabranschen skulle dock ytterligare klarlägganden i
denna fråga vara värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DLF hemställer därför alt
med beaktande av de särskilda synpunkter som har anförts ytterligare
klarläggande anvisningar för bedömningen av prisdiskriminering intages i den
kommande propositionen om ny konkurrensbegränsningslag. Härigenom skulle dagligvarubranschens
leverantörer få en klarare uppfattning om vad samhället anser rimligt i denna
för branschen viktiga fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
behandlar frågan om prisdifferentiering och maklrabalter på skilda ställen i
betänkandet, anför 5/ m.fi. Utredningens bedömning av prisdifferentieringsproblemaliken
är att även fortsättningsvis ingripanden måste ske genom en individuell
prövning enligt missbruksprincipen. Denna bedömning delar organisationerna
helt. Positivt enligt organisationernas mening är också utredningens avfärdande
av en omvänd bevisbörda på ifrågavarande område. Som utredningen framhåller
skulle en sådan regel i praktiken innebära delsamma som ett förbud från vilket
dispens inte kan meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
delar också utredningens uppfattning all det även i fortsättningen i princip
bör ankomma på rättstillämpningen all la ställning till maktrabalterna. Del
resonemang som utredningen i denna del för framstår för organisationerna som
nyanserat. Del är sålunda värdefullt att utredningen pekar på viklen av all
granska rabattens effekter både i leve-rantörsledel och i handelsleden. För
näringslivet och särskilt för industrin är det betydelsefullt att
prisdifferentiering inle förhindras då möjligheten fortfarande slår öppen för
utländska företag alt prisdifferenliera. Del är angelägel all i motiven klart
sägs att hinder för svenska leverantörer all tillämpa prisdifferentiering kan
medföra en snedvridning av konkurrens-föralsättningarna i förhållande till
importen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
och Svenska civilekonomföreningen berör strakluren inom dagligvaruhandeln och
dess samband med konkurrensbegränsningslagslifl-ningen. Organisationerna anser
att på åtminstone en punkt saknas diskussion och ställningstaganden från
utredningens sida. Del gäller frågan om maktrelationerna mellan producenter och
mellanhänder och konkurrens-begränsningslagsliflningens betydelse för dessa
maktrelationer. Den hil-tillsvarande lagen har väsentligt kommit alt stärka
många mellanhänders ställning, dels genom braltoprisförbudet, dels genom all de
med lagens hjälp kunnat tvinga fram leveranser. När nu den starka
koncentrationen inom vikliga delar av handeln lett till att mellanhänderna fåll
en i förhållande till många producenter myckel stark förhandlingsposition hade
det legat nära till hands all diskutera behovet av att stärka sädana
fabrikanters ställning så att de får motsvarande möjlighet all tvinga
mellanhänderna all distribuera deras varor och kanske också möjlighet all
påverka mdlanhän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>432</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dernas
priser och marknadsföring i övrigt. Förmodligen är det så all utredningen anser
alt såväl nuvarande regler som de föreslagna kan användas för all motverka
köpvägran, men ett påpekande av detta kunde ha varit på sin plats. Många
angränsade viktiga problemställningar hade då också kunnat las upp till
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Motorbranschens riksförbund (MRF) lar upp förhållandel mellan konkurrens- och slraklurfrågor,
men med utgångspunkt från MRF:s erfarenheter av distributionen inom
bilhandeln. Del är väsentligt, anför MRF, att man i konkurrensrätten lämnar ett
betydande utrymme för selektiva branschstrukturer. Dessa skall givetvis stå
under observans från de konkurrensvårdande myndigheterna så all eventuellt
uppkommande missförhållanden kan rättas till. Bilbranschens distributionssystem
innebär idag i allt väsentligt alt detaljisten har omfattande skyldigheter i
relation till sitt distrikt. Någon som helst ensamförsäljningsrätt föreligger
icke och kan heller inle upprätthållas med andra styrmedel, exempelvis av
ekonomisk art. Den omständigheten alt den svenska bilbranschen gått så relativt
oskadad genom de senaste årens påfrestningar i form av lågkonjunktur, oljekris
etc. får i avgörande mån tillskrivas den inneboende styrkan i
distributionssystemet. TiU bilden hör också att i veterhgen alla länder med
marknadsekonomi i huvudsak samma syslem tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klara
normer bör uppställas för s.k. koppling i inköpssammanhangen, dvs. bundenhet
för detaljisten att vid inköp av önskad vara samtidigt inköpa andra varor som
måhända är mindre attraktiva eller gångbara på marknaden. Sådana kombinationsbeslämmdser
bör enligt MRF i princip ej tillålas. Även bonus- och kvoleringssyslem kan få
mycket snarlika effekter. Del gäller i dessa fall alt mer se till de reella
följderna för detaljisten - och därmed även konsumenten — än till formen för
huvudleverantörens reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Distributionssystemets
långtgående bindningar för detaljisten till oftast en enda huvudleverantör
innebär givelvis belastningar inte minst med tanke på det numera långtgående arbetsgivaransvaret.
En konkurrensrättsligt viktig fråga blir därför avtalstidens längd för en bildelaljisl.
Uppsägningstiden bör icke tillåtas understiga ett år - såvida icke
kvalificerat kontraktsbrott föreligger - och kortare avtalstider bör i princip
föranleda ingripanden från de konkurrensvårdande myndigheterna. Uppenbart är
dock att frågan om uppsägningstidens längd endast är en av många viktiga
reformfrågor vad avser ålerförsäljarkonlraklen, men den är enligt MRF:s
uppfattning måhända den viktigaste från konkurrenssynpunkt, tillsammans med
den rätt att upptaga komplelteringsmärken som återförsäljare numera är
tillförsäkrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör också enligt MRF:s mening i konkurrenslagstiftningen ge utrymme för en
prövning ej blott av anbuds- eller försäljningskarleller utan i hka hög grad av
s. k. inköpskarteller. Samverkan av storkunder till småförelag - exempelvis
försäkringsbolagen — genom påverkan både på prisni-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>433</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>våer
och struktur kan ge skadeverkningar inte minst för konsumentintresset.
Kortsiktiga koslnadsvinster kan måhända ibland uppnås genom denna typ av
samordnad inköpsverksamhet som ofta förstärks med ett latent hot om uteblivna
framtida inköp, men man riskerar samtidigt en försämrad servicestraktur inle minst
i mindre tättbefolkade områden om de av inköpsgruppen "tillåtna"
prisnivåerna till dominerande kunder ej är kosl-nadstäckande, något som tyvärr
förekommer i bilbranschen. Frågan om inköpskartellerna finns kortfattat berörd
i utredningen men den ovan redovisade grandsynen bör enligt MRF:s mening komma
till klart uttryck i förarbetena till den kommande lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MRF
och bilbranschen i övrigt ser del som en huvuduppgift alt vidmakthålla egenföretagandel
inom bilhandel och service. Några önskemål all vidareutveckla fabrikant- eller
importörsintressen i detaljistledel föreligger inle. De övertaganden eller elableringar
som har skett från huvudleveran-lörshåll på senare år har som regel kommit till
stånd eftersom privata satsningar inle har kunnat åstadkommas. Visserligen sker
en icke obetydlig del av nybilsdislribulionen genom huvudleveranlörsägda
detaljisten-heter men några konkurrensmässiga skadeverkningar härav synes
åtminstone hittills inle ha inträtt. Delta bekräftas för övrigt av den i
konkurrensutredningens bilaga presenterade analysen av integralionsulvecklingen
inom Volvo-Volvalorseklorn. Del finns emellertid all anledning understryka att
del torde vara lika väsentligt att värna om den "vertikala" som den
horisontella konkurrensen. Bägge är lika vikliga för alt bibehålla ett sunt och
utvecklingsbart konkurrensklimal. Del som i den horisontella dimensionen blir
konkurrens mellan märken, modeller eller generellt sett "alternativ",
blir i vertikaldimensionen en fråga om konstruktiv inlressebrylning mellan å
ena sidan en huvudleverantörs helt berättigade volyminlresse och behov av
marknadspenetration och å den andra sidan detaljistens "markkontakt",
kännedom om kundkretsens önskemål och den lokala konkurrenssituationen samt inle
minst omsorgen om de grundläggande lönsamhetskravet. De långsikliga optimala
resultaten torde uppnås när jämvikt råder mellan dessa marknadskrafter inom
distributionskedjan. Del är därför enligt MRF:s uppfattning väsentligt alt
konkurrensrätten ger utrymme för en prövning även av vertikala
konkurrensförhållanden, även om frågan för närvarande icke har dagsaklualitel,
åtminstone ej i bilbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
Högstpris (2 kap. 2 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser lar upp utredningens förslag all överföra den nuvarande högstprisbestämmdsen
i 21 § KBL med vissa ändringar till den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
tillstyrker utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>NO
anser i likhet med utredningen alt det i konkurrenslagstiftningen bör 28
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>434</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finnas
möjlighet all ingripa mot för högt pris. Även om nuvarande bestämmelse - för
övrigt i likhet med bestämmelsen om leveransåläggande - inle behövt tillgripas
av MD har den dock i många ärenden hos NO varit av stor betydelse. NO anser det
inte finns anledning all erinra mot den omformulering av paragrafen som
föreslås och inle heller mot all regeringen och inte MD skall besluta om
överskridande av högslpris.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MD däremot delar inle
utredningens - och NO:s - inställning på denna punkt. MD anför: Regleringen
innebär i huvudsak alt MD vid oskälig prissättning kan med eget yttrande
överlämna ett ärende till regeringen, som kan ålägga näringsidkare alt under
viss tid hålla visst högsta pris. Beslutsfunktionen vid prisingripande skall
således ligga hos regeringen. I betänkandet anförs att skäl finns för all MD
skall ges beslutanderätt beträffande prisingrepp, nämligen det förhållandel all
domstolen redan nu är behörig alt genom förhandling söka undanröja skadlig
verkan som rör bl. a. prisfrågor. Enligt utredningen talar emellertid mot en
beslutanderätt för MD i aktuellt hänseende att beslutanderätten enligt allmänna
prisregleringslagen primärt tillkommer regeringen, varför - teoretiskt -
ingripanden enligt den lagen skulle kunna komma i viss motsatsställning liU
ett av MD med slöd av konkurrensbegränsningslagen givet förordnande om visst
högsta pris. MD anser alt utredningens farhågor för alt en konflikt av angivet
slag skulle kunna uppstå överdrivna och framhåller alt - för del fall den angivna
konfliklsrisken trots allt bör fillmätas betydelse - svårigheten lätt skulle
kunna undanröjas genom all MD:s ålägganden av aktuellt slag förses med liUäggel
"försåvitt inte regeringen med slöd av allmänna prisregleringslagen
bestämmer annat lägre pris". Enligt MD:s mening bör således
beslutanderätten avseende prisingrepp ligga hos domstolen. Härför talar också
den omständigheten alt, för det fall regeringen efler överlämnande av ett
ärende inle delar MD:s uppfattning om alt förutsättningarna för ett
prisingripande föreligger, det konkurrensbegränsande förfaran-del inle kommer
all bli föremål för någon åtgärd över huvud tagel trots alt skadlig verkan har
konstaterats föreligga. Utredningen har uppmärksammat denna komplikation samt
anfört alt, om lalan i den aktuella situationen lämnas ulan bifall, del i
princip finns möjlighet att pröva frågan på nytt i MD. Så torde emeUertid inte
vara fallet enligt den föreslagna lagen. 12 kap. 13 § lagförslaget regleras res
judicalaspörsmålel. Där anges att beslut i fråga om förbud eller åläggande inte
utgör hinder för alt under vissa betingelser samma fråga prövas på nytt. I det
aktuella fallet föreligger emellertid inle något beslut om vare sig förbud
eller åläggande. För all MD i den angivna situationen skall kunna pröva frågan
på nytt krävs således en komplettering av 2 kap. 13 § i lagförslaget. Del synes
emellertid MD vara synneriigen opraktiskt all pröva frågan på nytt i hela dess
vidd i ny rättegång; skadlig verkan har ju redan av domstolen konstaterats
föreligga. För del fall MD - trots vad som har anförts häremot - inle skulle
ges beslutanderätt beträffande prisingripande bör därför enligt domstolens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>435</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattning
en regel om ålerförvisning till domstolen för bestämmande av annan åtgärd än
förordnande om visst högsta pris införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
diskuterar högstprisbestämmdsen utifrån andra synpunkter. I sina principiella
överväganden om prispoliliken har utredningen diskuterat alt slopa den
möjlighet som för närvarande finns i KBL all ge föreskrifter om högsta priser
och helt överföra denna funktion till prisregleringslagen, anför SPK. En sådan
ordning skulle medföra alt ingripandena på prisområdet i sin helhet skulle
komma all administreras av SPK. Därmed skulle -enligt utredningen - risken
elimineras alt NO och SPK samtidigt förhandlar med ett och samma företag om
dess prissättning. Utredningen avstyrker emellertid ett sådant överförande,
eftersom del skulle innebära en väsentlig ändring av prisregleringslagens
syften och principiella uppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har dock - för all risken för dubbla ingripanden skall elimineras - föratsall
att NO — om NO tar upp en prisfråga - självfallet alllid först samråder med SPK.
Enligt lagförslaget har MD - i motsats till enligt gällande KBL - icke
möjlighet att ge näringsidkare tillstånd alt överskrida av regeringen förordnal
högsta pris. - SPK föratsätter att avsikten är, att övervakningen av all
regeringsföreskrift om högsta pris åtföljs skall åvila SPK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
har i och för sig ingen erinran mot all möjligheterna liU prisingrepp enligt
generalklausulen behålls och all beslutanderätten också i fortsättningen skall
förbehållas regeringen. Inspektionen granskar fortlöpande prissättningen hos
banker och andra, som slår under inspektionens tillsyn. I granskningen ingår,
påpekar inspektionen, också en bedömning av prissättningen från
konkurrensbegränsningssynpunkter. Prisfrågor på inspektionens område har inle
handlagts i den ordning som KBL anvisar, eftersom inspektionen i egenskap av prisövervakande
myndighet beträffande banker och andra under inspektionens tillsyn därvid har
möjlighet att påverka prissättningen. Del förefaller inte heller troligt all
åtgärder enligt konkurrensbegränsningslagens syslem i fortsättningen visar sig
behövliga inom inspektionens tUlsynsområde, anser inspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5
Dominansparagrafen (2 kap. 3 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser motsätter sig bestämt utredningens förslag att regeringen som
en yttersta åtgärd skall kunna besluta om upplösning av ett beslående förelag.
Samtliga instanser med näringslivsanknytning lar sålunda avstånd från
förslaget. LO och TCO tillstyrker däremot. Även en del myndigheter såsom MD, NO
och SPK tillstyrker förslaget medan andra, t. ex. bankinspektionen, avstyrker
eller ifrågasätter behovet av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping anser all nödvändigheten av all införa en så rigorös lagstiftning
som föreslås i 2 kap. 3 § kan sältas ifråga. Ingenting i det redovisade
utredningsmaterialet tyder på all det nu är påkallat all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>436</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>införa
en så långtgående regel. Kammarrätten finner antagligt all de möjligheter i
övrigt som föreslås väl fyller avsedda behov av all kunna ingripa mot skadlig
konkurrensbegränsning. Skulle ytterligare behov uppkomma bör de kunna
tillgodoses genom särskild lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
anför: Utredningen föreslår all regeringen på initiativ av marknadsdomstolen
skall kunna föreskriva alt ägare avhänder sig förelag eller rörelse, om
skadlig verkan på grund av marknadsdominans föreligger. Utredningen anser all
en bestämmelse härom bör finnas i beredskap, om en sådan situation skulle
uppslå. Enligt inspektionens uppfattning är en sådan bestämmelse alltför
långtgående och strider mot hittills i Sverige tUlämpade rättsprinciper.
Utredningen har inte närmare berört de konsekvenser på andra områden av
näringslivet, som kan bli följden av all en sådan föreskrift meddelas. Inle
bara ägare ulan också bl. a. anstäUda, kredhgivare och aktiemarknadens parter berörs.
Härtill kommer all en situation av absolut marknadsdominans ytterst sällan
torde uppkomma, då den ju bl. a. föratsätter frånvaron av importkonkurrens. Del
torde finnas få branscher som åtnjuter ett sådant skydd. Konsumenternas krav
och allmänna opinionen är andra faktorer som hindrar uppkomsten av förelag med
en marknadsdominans som medför skadlig verkan. En tvångsvis uppdelning av ett
företag på flera enheter kan dessutom medföra ökade kostnader och förluster. På
grund av del anförda avstyrker inspektionen förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
fondbörs är kritisk till förslaget och anser att utredningen inle har anfört
några övertygande motiv för all införa en regel, som ger regeringen möjlighet
all på initiativ av MD föreskriva att ägare avhänder sig förelag eller del av
förelag. Utredningen har inle pekat på några faktiska förhållanden inom del
svenska näringslivet, som skulle motivera en sådan regel. 1 jämförelse med
utländska förelag är i regel även myckel stora och dominerande svenska förelag små.
Den uppnådda storleken kan enligt fondbörsens mening vara en förutsättning för
internationell konkurrenskraft. Som regel bör möjligheten till effektiv
importkonkurrens vara tillräcklig för att stävja missbruk av dominerande marknadsslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har inle gjort
någon närmare undersökning av effekten av jämförbar lagstiftning i USA och
Storbritannien och i varje fall inte påvisat positiva effekter av denna
lagstiftning i dessa länder. Utredningen har heller inle undersökt de praktiska
konsekvenser, som skulle kunna drabba ett företag som uppdelas eller befinner
sig under hot om uppdelning. Dessa konsekvenser blir enligt fondbörsens
uppfattning företrädesvis av negativ art, och de kan drabba just det som är slyrkepunklerna
i ett stort företag, nämligen dess kapacitet för finansiering, forskning eller
internationell marknadsföring. Utredningen avser visserligen situationer av så
speciell art alt den föreslagna regeln endast kan tänkas bli tillämpad i
sällsynta undantagsfaU. Blotta förekomsten av en lagregel av delta slag kan
emellertid öppna möjligheter till spekulation i den politiska och ekonomiska debal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>/ 437</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ten
om förestående ingrepp mot ett företag med åtföljande osäkerhet för dess
ledning, anställda, kreditgivare m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondbörsen
anser alt denna osäkerhet försvårar en rationell kurssätlning och motverkar
därmed fondbörsens möjligheter all fungera som en effektiv marknadsplats. Den
kan dessutom utgöra en hämsko på nyemis-sionsverksamhelen när det gäller såväl
aktier som obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
avstyrker på anförda skäl att den föreslagna bestämmelsen intas i en ny lag om
konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
avvisar inle i och för sig behovet av slrukturingrepp vid marknadsdominerande
ställning. MD anför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Syftet med den föreslagna
regeln är all öppna möjlighet för ett undanröjande av en ofullkomlighet i näringshvets
struktur, något som KBL inle ger utrymme för. MD finner på de av utredningen
åberopade skälen all en regel som ger möjlighet till strakluringrepp vid marknadsdominerande
ställning bör införas i en ny lag på konkurrensområdet. Som utredningen anför
kan del med hänsyn till del aktuella stadgandets nära samband med den
föreslagna generalklausulen i 2 kap. 1 § inte komma i fråga all MD lämnas utanför
prövningen av en sådan konkurrensbergränsning som marknadsdominans kan
innebära. Enligt utredningen kan del emellertid inte undvikas att ett beslut om
slrukturingrepp har en viss allmänpolitisk anknytning faslän de föratsättningar
som krävs för all ett ingrepp skall få göras är konkurrensrältsliga. Detta
talar enligt betänkandet för alt beslutanderätten ges ål regeringen, varvid
avgörande betydelse tillmäts även del förhållandel all utredningen funnit del
nödvändigt all regeringen ges beslutanderätten vid den
företagsförvärvsprövning, som föreslås i lagförslagets 3 kap. MD finner denna
utredningens bedömning inte vara bärkraftig. TiU skillnad från vad som gäller
enligt den föreslagna regleringen beträffande företagsförvärvsprövning, vilken
reglering uppställer ett stort antal olikar-lade bedömningskriterier av delvis inle
konkurrensrältslig art vid förvärvsprövningen, utgör den aktuella regeln ett
distinkt, avgränsat konkurrensspörsmål. Vid tillämpningen av 2 kap. 3 § blir
således fråga om en judiddl bedömning ulan den allmänpolitiska anknytning som
må föreligga vid företagsförvärvspröyning. Som marknadsdomstolen och hovrätten
för Västra Sverige anförde i sina remissyttranden över justitiedepartementets
promemoria med förslag till lag om kontroll av förelagsförvärv i vissa fall (Ds
Ju 1974:17) kan det ifrågasättas om konkurrensrältsliga bedömningar bör ske i
politiska instanser. Då således frågan om slrukturingrepp vid marknadsdominerande
ställning är ett entydigt konkurrensrättsligt spörsmål med nära anknytning
till generalklausulen i 2 kap. 1 § bör frågan bli föremål för en judicieU
bedömning i rättegångsförfarande vid MD. För denna lösning talar också de
komplikationer och otympligheler som uppslår för det fall regeringen inle skulle
finna förutsättningar föreligga att vidta åtgärder enligt den föreslagna
regleringen i 2 kap. 3 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>438</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör i delta sammanhang påpekas all enligt den föreslagna regleringen även
ålägganden av regeringen enligt 2 kap. 2 och 3§§ skall kunna förenas med en vitessanklion.
Delta synes stå i motsatsställning tiU gängse föreställningar om en kategoriskt
bjudande kraft i regeringsmaklens befallningar samt saknar motsvarighet vid
överträdelser av regeringsbeslut enligt 21 § tredje stycket KBL och allmänna
prisregleringslagen, vilka är straffsanktionerade. Del nu påtalade förhållandel
utgör ytterligare ett exempel på svårigheten att på ett harmoniskt sätt i den konkurrensrältsliga
regleringen inordna en beslutanderätt för regeringsmaklen beträffande konkurrensrältsliga
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
NO anser del vara väsentligt all möjligheter skapas för förändring av rådande
marknadsstruktur om övriga åtgärder mot skadlig verkan har befunnits vara
otillräckliga. Mot bakgrund av den fortgående koncentrationen inom
näringslivet kan en effektiv konkurrenslagstiftning inte undvara en sådan
bestämmelse. Koncentration kan ske genom företagsförvärv eller intern växt.
Ingripande måste kunna göras mot varje form av koncentration eller
marknadsdominans som medför skadlig verkan oavsett upp-komstsältet. 1 lagens 3
kap. föreslås förvärvskontroll. Logiken kräver möjlighet alt ingripa mot samhällsskadlig
koncentration även liU följd av ett förelags interna växt. Det bör i
sammanhanget framhållas att bestämmelsen endast skall tillämpas om del är av
synnerlig betydelse. Den torde därför komma all användas i ytterst begränsad
utsträckning men bör inte saknas i samhällets åtgärdsarsenal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de remissinstanser som inte avvisar förslaget till direkta ingrepp mot
marknadsstrukturen hör länsstyrelsen i Stockholms län (majoriteten) som anför
att förslaget är av mycket stor betydelse för samhällets möjligheter att
ingripa mot koncenlrationslendenser i näringslivet, något som enligt
länsstyrelsens mening är angeläget i synnerhet när del gäller utländska
multinationella företag. Länsstyrelsen säger uttryckligen sig biträda utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MinorUeten
inom länsstyrelsen konstaterar däremot all förslaget innebär all själva
ägarstrukturen angrips och all den föreslagna regleringen kan komma all medföra
stora ingrepp i näringsfriheten. Minoriteten menar all den föreslagna
författningsregleringen måste kunna grundas på ett faktiskt konstaterat
missbrak. Del förhållandet all utredningen förutsätter all ett ingripande
kommer till stånd rent undanlagsvis föranleder ej någon ändring av denna
bedömning. Utredningen har inle enligt minoriteten påvisat att ett behov av
lagstiftning föreligger enligt ovan uppställt krav ulan har i stället fört ett
på teoretiska synpunkter grandat resonemang. Effekterna av den föreslagna
regleringen är vidare ytterligt svårbedömbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av del anförda finner länsstyrelsens minoritet all det inte är möjligt
att la ställning till utredningens förslag utan föreslår i stället att empiriska
studier företas av olika marknader - på liknande sätt som utredningen har gjort
i fråga om effekterna av företagsförvärv (SOU</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>439</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1977:51)
- i syfte att söka utröna huruvida del kan anses påkallat med en sådan
lagstiftning som den nu föreslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län (majoriteten), som anser att utredningens förslag inte kan
läggas till grand för lagstiftning och därför inle vill gå in i någon närmare
bedömning, uttalar dock alt länsstyrelsen lar helt avstånd från förslaget om
ingrepp mot ägarstrukturen vid dominerande ställning på marknaden. Minoriteten
inom länsstyrelsen delar inle majoritetens inställning men betonar alt det föratsätts
att slrakturingripanden endast kommer i fråga i undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK hänvisar tiU all del
redan enligt nuvarande KBL (21 §) finns möjlighet tUl prisingrepp. Denna
möjlighet har dock under lagens giltighetstid inte utnyttjats. En utvidgning av
kontrollmöjligheterna att även omfatta strakluringrepp är därför måhända inte
påkallat. Om emellertid sådana ingrepp betraktas som en nödfallsutväg torde
enligt SPK:s uppfattning någon invändning mot den föreslagna lagsliftningsändringen
inte behöva göras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIND lar uttryckligen stäUning
mot förslaget och menar att del innebär eti aUlför långtgående ingrepp mot en befintiig
ägarstraklur. SIND ansluter sig till en av konkurrensutredningsledamölernas
reservation mot förslaget om strakluringrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
KK är negativt inställt mot förslaget. KK anser att utredningen inle har påvisat
att del i Sverige har förekommh sådant missbruk av dominerande ställning som inle
har kunnat avhjälpas med normala metoder. KK konstaterar därför "alt en
bestämmelse på detta område i allmänhet skulle få karaktär av
undantagsregel". Såvitt KK kan bedöma synes del ändå finnas risk för att
blotta närvaron av en sådan lag minskar förelagens motivation att investera och
expandera i Sverige. Vidare kan anföras att om företagsuppdelning åläggs finns
stor risk för all del tillskapas förelag som på sikt kräver kostsamma åtgärder
från samhällets sida för att överleva. Med hänvisning till detta avstyrker KK
förslaget om slrukturingrepp. När det gäller utredningens betoning av viklen
av konkurrens från utländska näringsidkare för alt effektiv konkurrens skall
råda på en så liten marknad som den svenska och framför allt missbruk av
dominerande marknadsslällning undvikas anser KK del vara av vikt alt
understryka all detta kan åstadkommas endast under förutsättning all fri handel
och fri import upprätthålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å'OV
ställer sig tveksamt till den av utredningen föreslagna möjligheten att ingripa
mot företag som fåll en dominerande ställning på marknaden (2 kap. 3 §). För
närvarande gäller alt KBL inte kan nyttjas för att dela upp företag och
företagsgrupper. Endast missbrak av dominerande ställning kan angripas enligt 5§
i den nu gällande lagen. Del kan visseriigen synas vara en brist all KBL inle
kan användas för alt komma till rätta med dominerande företag som bedriver en
marknadspolitik som är otillbörlig från aUmän synpunkt anför KOV. Men
utredningen har inle analyserat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>440</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frågan
om marknadsdominans utifrån andra utgångspunkter än värdet i sig av konkurrens.
Del saknas helt en diskussion av de konsumenlpoliliska aspekter som kan
anläggas och de möjligheter som finns att med konsumenlpoliliska medel såsom varuprovningar,
information, riktlinjer, prisövervakning och tillämpning av marknadsförings-
och avlalsvillkorsla-garna tillvarata konsumenternas intressen i en situation
med marknadsdominans. Enligt KOV:s uppfattning kan inle heUer slutsatser med
avseende på förhållandena i Sverige dras av förhållandena i USA och den lag som
finns där. I Sverige föreligger en avsevärt annorlunda marknad och svenska
företag utsätts ofta för hård konkurrens från betydligt större utländska
förelag. För att klara denna konkurrens fordras enheter som är tillräckligt
stora för all kunna göra sig gällande med de fördelar stordriften erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fall av missbruk av dominerande ställning som en konkurrensrältslig bedömning
kan komma fram liU torde enligt KOV:s mening i allt väsentligt kunna angripas
med slöd av den föreslagna nya generalklausulen som ger möjlighet alt förbjuda
näringsidkaren att tiUämpa visst avlal eller avtalsvillkor eller annat konkurrensbegränsande
förfarande eller ålägga näringsidkaren all tillhandahålla annan näringsidkare
viss vara, tjänst eller annan nyttighet på viUkor som motsvarar vad han
erbjuder andra näringsidkare. Domstolen har dessutom enligt förslaget (2 kap. 2§)
möjligheten all hos regeringen begära att regeringen ålägger näringsidkaren alt
under viss lid ej överskrida visst högsta pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om upplösning av dominerande förelag väcker enligt KOV:s uppfattning många
problem som inle tillräckligt har belysts i utredningens betänkande, exempelvis
hur de anställdas intressen skall tillvaratas. Visserligen skall bestämmelsen
enligt utredningen tillämpas såsom absolut undanlag som yttersta medel för all återappta
en fri konkurrens. Mot detta kan anföras all en lag inle bör belastas med
regler som med all sannolikhet inle kommer att tillämpas eller som vid
tillämpning för med sig avsevärda problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
organisationer är - som tidigare har nämnts - i allmänhet starkt kritiska mot
förslaget om ingrepp mot marknadsdominans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskamrarna
anför alt vad beträffar förelagsuppdelning anser kamrarna alt utredningens
resonemang helt måste underkännas. De effekter en faktiskt tillämpning av
regler om förelagsuppdelning skulle få torde bli orimliga. Beaktas härutöver
sådana reglers retroaktiva verkan, de förhållanden som svenska förelag arbetar
under och vad som anförts i reservationen i denna fråga av ledamoten Knut Wachtmeister
förefaller del uppenbart all utredningens förslag härutinnan inte bör bli
föremål för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund avstyrker förslaget av följande skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheter
för samhällel all bryta upp ett existerande förelag har hittills - i vidare
mening - endast tillämpats i USA. Erfarenheterna härifrån ger enligt samfundels
mening inle anledning all införa motsvarande möjlighe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>441</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ler
i Sverige. Tvärtom vittnar erfarenheterna från USA om alt betydande svårigheter
föreligger att bryta sönder redan existerande företag. 1 Sverige torde del enligt
samfundels mening vara i praktiken omöjligt att utan betydande negativa
ekonomiska och samhälleliga konsekvenser dela upp ett existerande förelag, som
har uppkommit genom t. ex. rationaliserings-åtgärder. Samfundet är i princip
mot all del i lagstiftningen införs regler som i praktiken inle kan tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
enda skälet för all införa möjlighet alt ingripa mot förelag som är marknadsdominerande
vore enligt samfundels mening om man därigenom ville hindra kringgående av
förbud enligt 3 kap. Denna fråga regleras emellertid klart genom bestämmelserna
i 3 kap. 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels
organisationer är - som tidigare har nämnts - i allmänhet starkt kritiska mot
förslaget om ingrepp mot marknadsdominans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. riktar "synnerligen allvarlig kritik" mot förslaget om uppdelning.
Någon motsvarighet till den föreslagna regeln finns inle i gällande rätt och
heller inte i med Sveriges jämförbara industriländer, anför organisationerna.
Regeln ingriper djupt i beslående rättsförhållanden. Såväl samhällsekonomiska
aspekter som rättssäkerhetsskäl fordrar prövning av en sådan regel innan den
införs. Organisationerna uppfattar härvid inle utredningens resonemang som
"seriöst underbyggt". Utredningen för enligt deras mening
huvudsakligen ett konkurrensteoretiskt resonemang ulan egentlig anknytning
till faktiska förhållanden i Sverige. En uppdelningsregel kan ha sin plats i
rättsordningar som täcker myckel stora marknader för all bryta upp de största
monopolen men även där ha tveksamma effekter. För svensk del saknas med hänsyn
till landels storlek och vår öppenhet mot omväriden anledning att införa en
sådan regel. Utredningen har heller inle funnit några på praktiska svenska
erfarenheter grundade skäl för sitt lagförslag. Då nyetableringssakkunniga
behandlade frågan fann de sakkunniga del uteslutet alt för vårt lands
förhållanden tillämpa ett uppdelningsförfarande sådant som i USA (SOU 1951:27 s.
523). Med hänsyn tiU näringslivets internationella erfarenheter framstår
delningsregeln som direkt skadlig för svensk industris utveckling och måste
därför enligt organisationernas uppfattning bestämt avstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även LRF anser förslaget
att "dela upp" förelag helt onödigt och kan dessutom medföra skadliga
effekter. Denna USA-inspirerade idé skjuter långt över målet. All "dela
upp" ett förelag innebär myckel stora svårigheter. De negativa ekonomiska
och samhälleliga konsekvenserna är betydande och svåröverskådliga.
Bestämmelsen är också unik och saknas i jämförbara länder. Några konstaterade
missbruk i Sverige redovisas inte. Tillräckliga erfarenheter i MD rörande
missbruk av dominerande ställning på marknaden saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förefaller, anför LRF, som om utredningen av rent principiella skäl vill ha en
möjlighet för regeringen alt ingripa på föreslaget sätt. Nyetabie-ringssakunniga
fann del dock på sin lid "uteslutet" all Sverige tillämpar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>442</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"sönderddning
i mindre, med varandra konkurrerande enheter" (SOU 1951:27 s. 523). LRF
ansluter sig liU denna bedömning. Utvecklingen har inte vederlagt uttalandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
KF avstyrker förslaget. Enligt KF: s uppfattning har inte utredningen visat
att det finns något behov av en sådan i svensk rätt unik bestämmelse, som kan
få svåröverskådliga samhällsekonomiska konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om åtgärd om ingrepp
i vissa fall mot ägarstrukturen vid dominerande ställning på marknaden enligt
förslaget skall kunna ske endast i sällsynta undanlagsfall kan säger sig Svensk
industriförening icke kunna tillstyrka förslaget. Genomförandet av ett sådant
förslag skulle nämligen enligt föreningens mening innebära ett alltför
långtgående ingrepp i den privata ekonomiska integriteten. Vidare skulle del i
sådana fall säkerligen bli myckel svårt alt finna köpare som vore villiga all eriägga
en skälig köpeskilling. Föreningen avstyrker således bestämt detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oberoende av om förslaget
skall betraktas som en utvidgning av den gällande generalklausulens
tillämpningsområde eller enbart som ett klarläggande av all ingripanden kan
ske även mot sådana former av konkurrensbegränsningar förefaller tillägget väl
motiverat anser däremot SACO/ SR och Svenska civilekonomföreningen. Självfallet
bör emellertid reglerna kunna komma till användning endast när subslitutskonkurrensen
är obe-fintiig eller helt otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
klar utvidgning av hittillsvarande möjligheter till ingripande förefaller vara
den möjlighet som regeringen enligt förslaget ges alt genom krav på
förändringar av ägarförhållanden motverka effekterna av att någon har en
dominerande ställning på en marknad. Del är svårt alt bedöma om sådana åtgärder
verkligen kan leda till en effektivare konkurrens. Varje ingripande med slöd av
de nya reglerna måste därför föregås av ingående analyser av de möjliga
effekterna. Om så blir fallet kan del föreslagna stadgandet enligt
föreningarnas uppfattning bli ett värdefullt slöd för ingripande i enstaka
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Odelat
positiv till ifrågavarande förslag är LO, som framhåller all del finns ett
stort antal länkbara situationer där en dominerande ställning påverkar
prisbildningen ofördelaktigt. Även nackdelar i övrigt kan uppstå för
allmänheten och andra näringsutövare. LO delar utredningens uppfattning all
delta är en allvarlig brist att ingripande inle kan göras i fall där
dominerande ställning för ett förelag medför utebliven rationalisering eller
serviceförbättring. Visseriigen föreslår utredningen ett särskilt kapitel i
konkurrensbegränsningslagen om kontroU av förelagsförvärv, där ytterligare företagskoncenlration
skall prövas mot bakgrund av just risken för sädana nackdelar för konsumenter
och näringsliv. Men om dominerande ställning uppstått ulan förelags värv skulle
motsvarande regler saknas. LO instämmer i utredningens förslag all MD skall
behandla och bedöma fall av skadlig verkan på grand av dominerande marknadsslällning
för all över-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>443</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämna
dem till beslut i regeringen. Regeringen ges möjlighet alt ålägga ett förelag
försäljning av aktier, andelar, rörelse eller del av rörelse. Regeringen kan
också i sädana fall göra åläggande beträffande förelagets beteende utan alt
viss förelagsuppdelning förutsätts ske. Denna komplettering i förhållande till
de föreslagna reglerna om prövning av lagen om förelagsförvärv anser LO vara
angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
köpmannaförbund lar inle direkt ställning till förslaget om åtgärder mot
marknadsdominans. Risken för att förelag inom detaljhandeln kan få ett sådant
inflytande torde vara förhållandevis ringa. Detaljhandeln är uppspaltad på ett
relativt stort antal enheter, vilket visserligen har minskal men som alltjämt
synes vara tillräckligt stort och ha en sådan differentiering av strukturen,
all man kan räkna med en fortsatt aktiv konkurrens. Härför krävs dock enligt
köpmannaförbundels uppfattning uppfyllandet av tvä föratsättningar, som
visserligen inte åstadkommes genom konkurrenslagstiftning, utan snarare är
belägg för all denna behöver kompletteras av andra åtgärder som är vikliga för
att bevara konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
första av dessa förulsätlningar hör ihop med del kommunala inflytandet på
detaljhandelns utveckling. Delta inflytande utövas framför allt genom del s. k.
kommunala planmonopolet. 1 sitt för en lid sedan avgivna belänkandet
"Samhället och distributionen" (SOU 1975:69) rekommenderade dislribulionsulredningen
kommunerna alt därutöver utarbeta särskilda försörjningsplaner med sikte på
att tillgodose konsumenternas intressen av ett lämpligt uppbyggt buiiksnäl. I
anslutning härtill bör det enligt förbundels mening vara möjligt all förhindra
dominerande ställning inom den lokala detaljhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra förutsättningen har samband med detaljhandelns finansieringsproblem.
Genom att bereda mindre och medelstora frislående detaljhandelsförelag med
möjlighet att göra effektiva insatser inom varudislributionen bättre
finansieringsvillkor kan, anser köpmannaförbundet, konkurrens på ett positivt
sätt främjas. Dislribulionsulredningen har varit inne på den linjen och ansett
del lämpligt att överväga statligt slöd ål de finansieringsinstitut som finns
för detaljhandeln och som har till uppgift att främja fortbeståndet och
tillkomsten av fristående detaljhandelsföretag, påpekar förbundet. Dessa
institut har endast begränsade resurser till sill förfogande. Ett statligt
stöd skulle ha varit värdefullt och utgöra en direkt konkurrens- och
utvecklingsfrämjande åtgärd. Det behöver knappast framhållas alt ett
finansieringsstöd till mindre och medelstora företag skulle vara mindre
riskabelt och väsentligt mindre kostnadskrävande än de ekonomiska stödåtgärder
som den senaste tiden har vidtagits till förmån för andra näringsgrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om risken för dominerande förelag eller förelagsgrupper inom detaljhandeln kan
bedömas vara ringa och med här skisserade åtgärder kan motverkas, så kan man inle
bortse från att dominerande ställning inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>444</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>leveranlörsleden kan på ett mindre gynnsamt sätt påverka
efterföljande led i distributionskedjan, exempelvis genom prisdiskriminering.
Även detta är enligt köpmannaförbundet ett skäl all uppmärksamma sådan
konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning till anbudskartellförbudet har flera
remissinstanser tagit upp frågor rörande offentlig upphandling och utredningens
behandling av dessa frågor. Riksrevisionsverket (RRV) anför att i betänkandet
anges (s. 205) alt det vid statlig anbudsinfordran skall införas annons i
Tidning för leveranser till staten och, i den mån del gagnar annonseringens
syfte, i en eller flera andra tidningar. RRV vill med anledning härav påpeka
att regeln i 9 § upphandlingskungörelsen (1973:600) innebär alt anbud skall
infordras genom annonsering eller skrivelser. Anbudsinfordran genom annonsering
är sålunda inte obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen berör samordningen av den offentliga
upphandlingen och vilka konsekvenser denna kan medföra på kort och lång sikt.
Som utredningen nämner har regeringen år 1973 fastställt riktlinjer för den
offentliga upphandlingen. Därvid har man bl. a. uttalat sig för en ökad
samordning av denna upphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom ramen
för sin inslruktionsenliga skyldighet att verka för en samordning av den statiiga
upphandlingen har RRV bl. a. utarbetat en rapport i ämnet (Statens
inköpssamordning - utvärdering och förslag, 1976-06-18, dnr 1975:1036). 1
rapporten understryks del väsentliga i att de ansvariga myndigheterna vid
utbyggandet av den statliga inköpssamordningen lar hänsyn till risken för icke
önskvärda marknadseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efler att
ha inhämtat synpunkter på rapporten från ett antal myndigheter, däribland näringsfrihetsombundsmannen
(NO), samt vissa av näringslivets organisationer, har RRV i skrivelse till
regeringen 1977-06-13 redovisat hur verket avser alt bedriva del fortsatta
arbetet med den statliga inköpssamordningen. Regeringen har genom beslut den 12
januari 1978 (dnr 1976:849) uppdragit åt RRV all verka för all s. k.
funktionsansvariga myndigheter finns i enlighet med de av verket föreslagna
riktlinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
skrivelse till berörda statliga myndigheter den 7 juni 1978 har RRV redovisat
hur del fortsalla arbetet med den statliga inköpssamordningen bör bedrivas.
Verket har därvid bl. a. framhållit all de funklionsansvariga myndigheterna vid
utformningen av den statliga inköpssamordningen bör beakta all denna inle får
negativa effekter för konkurrensen på marknaden saml all det vid risk för monopolisering
i vissa fall kan vara lämpligt att utnyttja flera leverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder
har sålunda vidtagits för all förhindra alt den statliga inköpssamordningen
skall leda till en icke önskvärd koncentration inom näringslivet. 1 detta
sammanhang kan del också förtjäna påpekas alt den statliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>445</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inköpssamordningen
uppgår till i rant tal 700 milj. kr., en siffra som bör sältas i relation till
en total statlig upphandling på drygt 15 miljarder kr. Inköpssamordningen är
sålunda alltjämt av relativt begränsad betydelse på del statliga området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
RRV är knuten en rådgivande delegation för upphandlingsfrågor. Enligt
regeringens beslut den 29 juni 1973 har denna delegation bl. a. till uppgift
all verka för inköpssamordning.mellan staten ock kommunerna. Försöken all få
till stånd en ökad samordning inom hela den offentliga sektorn har emellertid
hittills inte lett till några nämnvärda praktiska resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
tar särskilt upp de mindre och medelstora förelagens möjligheter all göra sig
gällande inom den offentliga upphandlingen. Hithörande frågor har RRV
behandlat i en rapport (Statliga myndigheters upphand-Ung från mindre och
medelstora förelag - problem, restriktioner och möjligheter, dnr 1976:80).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
sägs del i rapporten all de mindre och medelstora förelagen torde kunna fylla
viktiga funktioner främst som underleverantörer och som leverantörer av specialkonstruklioner
saml som förmedlare av olika tjänster åt stafiiga konsumenter. Flera ekonomiska
och teknologiska faktorer gör all dessa förelags möjligheter att direkt anlitas
som leverantörer torde ha minskal. En av de faktorer som nämns i rapporten är
tendenser mot upphandling av allt större och mer integrerade systemlösningar.
Vidare pekas på att myndigheternas interna upphandlingshandläggning kan medföra
vissa risker för ett alltför snävt urval av anbudsgivare, något som i särskilt
hög grad drabbar mindre och medelstora företag. I rapporten sägs all man
fortlöpande bör beakta skilda konkurrenseffekter av olika former av
systemupphandling och av olika bedömningar om vad som är affärsmässig
upphandling på kort resp. lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
all avsevärt öka den statliga upphandlingen från mindre och medelstora förelag
bedömer emellertid RRV som begränsade. Vissa åtgärder anses dock vara möjliga
att vidta inom ramen för gällande upphandlingskungörelse, nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbättrad information om vad
statliga myndigheter upphandlar och när upphandlingen genomförs under året</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utbildning om bl. a. de regler
som gäller för den statliga upphandUngen och i samband därmed konlaktkonferenser
mellan inköpspersonal från statliga myndigheter och representanter för mindre
och medelstora företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>försöksverksamhet i syfte att
utvidga myndigheternas traditionella an-budsgivarkrelsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
har den 29 juni 1977 överlämnat rapporten till slatens industriverk för att
detta närmare skall pröva de föreslagna åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar utredningens påpekande om alt del bör vara möjligt att dela upp ett
upphandlingsärende vill RRV endast framhålla att detta enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>446</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upphandlingskungörelsen
föratsätter att del ekonomiska utfallet för staten inte påverkas i negaliv
riktning. Om det undanlagsvis blir fråga om alt göra avsteg från affärsmässighelsprincipen,
är detta en fråga som, enligt vad departementschefen uttalat i prop. 1973:73,
skall avgöras av regeringen och inte av den enskilda myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
länsvisa företagarföreningarna avlöstes den 1 juli 1978 av speciella
utvecklingsfonder. Dessa torde komma att överta företagarföreningarnas uppgift
all stödja de mindre och medelstora förelagen, t. ex. i samband med offentlig
upphandling. Enligt RRV:s uppfattning är del angeläget all dessa förelag genom
utvecklingsfondernas försorg blir informerade om denna möjlighet att få hjälp
vid exempelvis offertgivning till statliga och kommunala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagarföreningarnas
förbund, som påpekar all företagareföreningens uppgifter från och med 1 juli
1978 har överförts på de nybildade regionala utvecklingsfonderna, belyser
fondernas uppgifter i anslutning till offentlig upphandling och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfondernas
uppgift är alt fungera som serviceorgan till mindre och medelstora företag i
frågan om offentlig upphandling. Deras ingående kännedom om länens näringsliv
och personliga kontakter med särskilt mindre och medelstor industri gör dem väl
lämpade att fullgöra konsult-uppgifter i sådana upphandlingsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
har tidigare i olika sammanhang pekat på konsekvenserna av den sekretess som
påbjuds vid offertgivningen. Upphandlingskungörelsens krav på sekretess omöjliggör
många gånger en aktiv insats från företagareföreningarnas/utvecklingsfondernas
sida. Den offentliga upphandlaren får enligt upphandlingskungörelsen för
närvarande inle meddela företagarföreningen vUka förelag som har erhållit offertförfrågan.
Därigenom finns inga möjligheter att aktivt kunna bistå med service i form av
hjälp med upprättande av offerthandlingar eller liknande, varigenom en del av
propositionens ursprungliga syfte omintetgörs. Del är överhuvudtaget ett
rimligt antagande all den mindre och medelstora industrin i allmänhet hamnar i
underläge i förhållande till de stora företagen när del gäller offentlig upphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagareföreningarnas
förbund anser all ovannämnda problemalik faller väl inom de ramar som förslaget
till ny konkurrensbegränsningslag lämnar. Del är, enligt förbundets
uppfattning, nödvändigt att bestämmelserna ändras så all del blir möjligt för
en upphandlande myndighet all jämsides med offertfrågan till små företag skicka
en kopia på denna förfrågan till länels utvecklingsfond eller på annat sätt
bistå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommimförbundet och landstingsförbundet anför i huvudsakligen likalydande
yttranden följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett särskilt avsnitt av betänkandet behandlar utredningen den offentliga
upphandlingens betydelse från konkurrenssynpunkt. Utredningen uppehåller sig särskUt
vid ambitionen från de upphandlade myndigheternas sida</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>447</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
åstadkomma en samordning av upphandlingsverksamhelen och de problem detta kan
innebära för de mindre och medelstora förelagen. 1 samband därmed påpekar
utredningen alt en samordning på lång sikt kan leda till en koncentration i
näringslivet genom all mindre och medelstora företag inte kan hävda sig som
leverantörer, och all detta i sin lur kan leda till alt konkurrensen minskar
eller, om ett monopol uppslår, helt upphör. Enligt utredningens mening bör de
mindre och medelstora förelagens ställning i den offentliga upphandlingen
stärkas bl. a. genom all statliga och kommunala beställare påverkas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ta in anbud från flera leverantörer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
där det är möjligt utforma enskilda upphandlingsärenden på ett sådant sätt all
även mindre och medelstora förelag kan delta i upphandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
exempel pä lämplig åtgärd nämner utredningen möjligheten att dela upp ett
upphandlingsärende på flera mindre delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
upphandlingskungörelsen är statliga myndigheter skyldiga all vid sin
upphandling iaktta affärsmässighet. Del övervägande antalet kommuner tiUämpar
för närvarande det av Kommunförbundet rekommenderade normalreglemenlel för
kommunal upphandling. Till skillnad från ett statligt upphandlingsbeslul kan
ett kommunall beslut i ett upphandlingsärende överklagas. Prejudikat från
regeringsrätten visar att kommun som inte strikt följer principerna i upphandlingsreglementel
riskerar all få sina upphandlingsbeslul upphävda. Mot bakgrund av gällande
föreskrifter för statlig och kommunal upphandling måste därför konstateras, alt
det i samband med upphandlandet inle finns några möjligheter all tillgodose de
mindre och medelstora förelagens intresse om förfarandet strider emot kravet på
affärsmässighet. En speciell fråga är i vad mån ett långsiktigt perspektiv på upphandhngsverksamheten
kan motivera all de mindre och medelstora företagens behov tillmäles särskild
vikt vid anbudsprövningen. Normah sker bedömningen av affärsmässigheten i varje
upphandlingsärende för sig och varken nuvarande upphandlingsregler eller
förarbetena till dessa anvisar något alternativt betraktelsesätt. Möjligheterna
all med nuvarande föreskrifter ge utrymme även för ett mera långsiktigt
perspektiv framstår därför såsom mycket begränsade. En ändring av
bestämmelserna på denna punkt kanske kan tänkas tillgodose de önskemål frän
mindre och medelstora förelag som diskuterats i belänkandet men skulle med all
sannolikhet medföra nya och myckel svårbemästrade problem i stället. Vad som är
affärsmässigt eller inle, sett i ett långsiktigt perspektiv, torde bli ytterst
svårt all bedöma objektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
har sammanställt en den 29 juni 1977 dagtecknad rapport om statliga
myndigheters upphandling från mindre och medelstora förelag och har i missivskrivelse
till slatens industriverk framhållit all möjligheterna all mera väsentligt öka
den statliga upphandlingen från mindre och medelstora förelag förefaller vara
begränsade. Analysen visar alt dessa företags möjligheter att öka sina
leveranser till staten främst hänför sig till två</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>448</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>områden.
För del första har de en konkurrensfördel i fråga om produkter av
beställningskaraktär framställda i korta serier. För del andra kan de fylla en
roll som underleverantör till större leverantörer åt staten. De åtgärder som
RRV bedömer möjliga alt vidtaga inom ramen för gällande upphandlingskungörelse
avser främst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbättrad information om vad
statliga myndigheter upphandlar och när upphandlingen genomförs under året</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utbildning om bl. a. de regler
som gäller för den statliga upphandlingen och i samband därmed konlaktkonferenser
mellan inköpspersonal från statliga myndigheter och representanter för mindre
och medelstora företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>försöksverksamhet i syfte all
utvidga myndigheternas traditionella an-budsgivarekrelsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala upphandlingen gäller ofta mindre kvantiteter än den statliga, vilket
i och för sig borde innebära speciella möjligheter för de mindre och medelstora
förelagen att konkurrera. Trots delta föreligger enligt styrelsens bedömning
anledning även för kommunerna all överväga vilka åtgärder som är länkbara då
del gäller alt tillgodose ifrågavarande förelags anspråk på tillfällen all
konkurrera om de kommunala beställningarna. De av RRV förordade åtgärderna
förefaller styrelsen böra kunna ifrågakomma även inom den kommunala sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hitintills
har strävandena att stödja de mindre och medelstora förelagen organiserats via
företagarföreningarna. Dessa avlöstes den 1 juli 1978 av speciella
utvecklingsfonder och del förefaller självklart all dessa fonder skall överta
denna funktion från företagarföreningarna. 1 många fall lär del vara så alt
förelagen inte känner till sina möjligheter att få hjälp av förela-gartöreningarna
och delta förhållande kan sannolikt bedömas råda även då del gäller
utvecklingsfonderna. En möjlighet alt söka råda bot på detta vore kanske all de
offentliga beställarna helt rutinmässigt i anbudsförfrågningarna påminner om att
anbudsgivare vid behov kan få hjälp från utvecklingsfonden i länet. En
uppmaning till myndigheterna att förfara på det sättet skulle kunna inlagas i
anvisningarna till upphandlingskungördsen och upphandlingsreglementel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
har tagit upp till särbehandling området jordbrukspolitik och
konkurrensbegränsningar. LRF anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framhålles i 1977 års riksdagsbeslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken (prop.
1977/78:19) har i Sverige samhällel genom en aktiv och målmedveten
reformpolitik sökt åstadkomma en rättvis fördelning av välståndet. Denna
välfärdspolitik bygger på solidaritet mellan människorna och har en stark
förankring hos del svenska folkel. Med hänsyn till bl. a. förhållandena på den
internationella marknaden förutsätter detta all jordbruket erhåller ett
prisstöd. Den prisreglerande verksamheten blir därigenom ett viktigt led i
jordbrukspolitiken. Mot denna bakgrund bör ett huvudsyfte med
jordbrukspolitiken vara att tillförsäkra dem som är syssel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>449</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>satta
inom jordbruket i alla delar av landet en ekonomisk och social standard, som är
likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Detta syfte bör särskilt
beaktas vid prissättningen på jordbruksprodukterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisstödet
till jordbruket bör liksom hittills främst ges i form av gränsskydd, vid behov
kompletterat med marknadsreglerande åtgärder, främst lagring och export av
överskoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
jordbruksnämnd bär del övergripande ansvaret för all den med prispoliliken
avsedda prisnivån skall kunna upprätthållas. Marknadsregleringarna handhas
emellertid samtidigt av fristående regleringsföreningar. Dessa föreningar har
alt i sin verksamhet följa av regeringen fastställda stadgar och av
jordbruksnämnden utfärdade direktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
KBLs första lid gjordes, som utredningen redovisar (sid. 138-140) särskUda
bedömningar föranledda av jordbruksregleringen. Dessa innebar alt i den män lanlbrukskooperalionen
arbetade enligt riktlinjer som erhållit statsmakternas slöd var KBL ej
tillämplig. Undantaget kom dock ej till uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1960 årsjordbruksulrednings belänkande (SOU 1966:30-31) framhölls i fråga om
sambandet mellan marknadsregleringarna och näringsfriheten angelägenheten av
all dessa regleringar utformades sä, att varje tvivel var uteslutet huruvida en
viss privat reglering (t. ex. områdesindelning genomförd av förelag
tillhörande jordbrukels ekonomiska föreningsrörelse) var en omedelbar följd av
en statlig reglering och därmed i princip undantagen från KBL. För att
åstadkomma detta borde enligt utredningen alla statliga marknadsregleringar
göras så fullständiga saml ges en sådan utformning och tUlämpning, all syftet
med prissättningen för varje enskild produkt kunde genomföras ulan alt detta
förutsatte särskild medverkan i regleringsverksamheten eller kompletterande
regleringar från föreningsrörelsens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1967:95 om ny jordbrukspolitik, som antogs av riksdagen, angavs som
angelägel att man inom jordbrukssektorn så långt möjligt tillämpade samma
principer i fråga om konkurrens som för näringslivet i övrigt. Det borde åvila
statlig myndighet (närmast jordbruksnämnden) eller regleringsföreningarna att
handha marknadsregleringarna, vilket innebar alt föreningsrörelsen borde
befrias från åligganden av detta slag. Visst undanlag skulle dock övergångsvis
gälla för mejeriorganisationen, närmast den områdesindelning som ansågs
behövlig för mjölkregleringen. Efler denna ytteriigare koncentration till
regleringsföreningarna torde enligt riksdagsbeslutet i allmänhet inle andra marknadsreglerande
åtgärder erfordras än dem som åvilade jordbruksnämnden eller
regleringsföreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
noterar all utredningen inte redovisar 1967 års riksdagsbeslut och ej heller
den senaste jordbraksutredningens belänkande (SOU 1977: 17).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1977/78:19 om "Nya riktlinjer för jordbrukspolitiken m.m."
uttalade departementschefen, all han i likhet med 1972 års jordbraksutred-ning
ansåg all de på producentkooperaliv grand uppbyggda mejeri- och </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>29 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>450</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slakteriföreningarna
ger effektivitetsfördelar. Den ägare- och företagsstruktur som råder har bl.
a. möjliggjort anläggningar av stora produktionsenheter med planmässig
uppsamling och distribution samt produktutveckling, vilket kommit både
producenter och konsumenter till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de farhågor som stundom framförts om all brislen på konkurrens,
särskilt på mejeriområdel, skulle leda till försämrad effektivitet hade
jordbruksutredningen undersökt möjligheterna all föra över prissättning och
prisreglering för kött- och mjölkprodukter från partiledel till producentiedel.
Utredningen ansåg dock all någon ändring inte var motiverad men föreslog vissa
åtgärder i syfte all garantera en önskvärd effekli-vitelsutveckling och liltfredsställande
konkurrens inom de förädlingsled som omfattas av jordbraksprisregleringen. LRF
noterar här uppskattningen av det marknadssystem som till väsentlig del bygger
på de lantbraks-kooperaliva företagens nuvarande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansåg departementschefen all utredningen myckel ingående hade
analyserat möjligheterna all genomgående förlägga prisregleringen till
producentledet. Den analys som genomförts visade all en sådan omläggning
skulle komplicera prisregleringssyslemel avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
delade utredningens uppfattning alt en övergång till prisreglering i avräkningsprisledet
för mjölk, mjölkprodukter och slakt-produkter skulle medföra omfattande
statliga regleringar av förädlingsindustrin, vilkas konsekvenser i en rad
olika avseenden var svåra all överblicka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Garantier
för en tillfredsställande konkurrens inom förädlingsledet borde enligt
departementschefen kunna erhållas genom all statsmakternas insyn i
konkurrensförhållandena utökades, samtidigt som möjligheterna till ingripanden
vid eventuellt uppkommande missförhållanden förbättrades. Ingenting hade dock
framkommit som visade all missförhållanden skulle föreligga och alt svårigheter
skulle kunna uppstå alt vid en sådan eventualitet få dem tillrättalagda. Jordbrukslredningen
framhöll (prop. 1977/78: 19, sid. 93):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"NOs
verksamhet omfattar inle de konkurrensbegränsningar som kan ingå som ett led i
en offentlig reglering och inle heUer sådana av enskilda sammanslutningar eller
företagare anordnade konkurrensbegränsningar som utgör en föratsättning för den
offentliga regleringens tillämpning eller en ofrånkomlig och förutsedd följd av
denna. Del får emellertid inle anses uteslutet att missförhållanden kan
uppkomma till följd av sådana konkurrensbegränsningar som faller utanför NOs
ämbetsområde. Del bör inom ramen för jordbruksprisregleringen finnas möjlighet
att pröva och vid behov ingripa mot sådana missförhållanden. Del bör ankomma på
jordbruksnämnden all bereda och besluta i här angivna frågor."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
och riksdagen antog jordbruksutredningens förslag på nu berörd punkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>451</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbraksutredningen
förutsätter uppenbarligen alt del finns ett samband mellan offentlig
regleringsverksamhet och vissa konkurrensbegränsningar inom lanlbrukskooperalionen.
Frånvaro av offentliga reglerings-uppgifter för föreningarna utesluter heller inle
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såsom framgår av del
anförda har statsmakterna sökt förlägga marknadsregleringarna på jordbrukels
område till statliga eller halvstalliga organ. Enligt 1967 års riksdagsbeslut
- som i detta hänseende inle förändrats genom senare riksdagsbeslut - borde
jordbrukels föreningsrörelse befrias från åligganden av marknadsreglerande
slag. Del framhölls, som nämnts, att ( aUmänhet skulle inte andra marknadsregleringar
än dem som åvilar jordbruksnämnden eller regleringsföreningarna erfordras. Ett
visst utrymme lämnades alltså.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av utav jordbruksnämnden och regleringsföreningarna handhavda
marknadsregleringar företas alltjämt viss regleringsverksamhet genom
lantbrukets ekonomiska föreningsrörelse. Viss föreningssamverkan i och genom lanlbrakskooperalionens
riksorganisationer kan dessutom på sill sätt både anses betinga och betingas av
statliga regleringsåtgärder. Statsmakternas insyn på området är mycket god och
verksamheten handhas direkt på jordbruksnämndens uppdrag och med nämndens goda
minne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör i detta sammanhang understrykas, all de nuvarande marknadsregleringarna
som bl. a. föreningarna deltar i är en förutsättning för den prisnivå som utgör
utgångsläget vid överläggningarna mellan statsmakterna, lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen om prissättningen på
jordbrukels produkter. Ändras förutsättningarna för dessa marknadsregleringar
påverkar detta den prisnivå man har att utgå ifrån i förhandlingarna och
därigenom också jordbrukarnas inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som anförts visar enligt LRFs mening klart all det finns kopplingar mellan
konkurrensbegränsningar inom lanlbrukskooperaralionen och jordbruksregleringen.
Omfattningen härav är dock inle i detalj klarlagd. I bilaga lämnas vissa branschfakla
av intresse i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sid. 264 redovisar utredningen de principer som gäller i fråga om KBLs
förhållande till rättslig eller annan särreglering. Även förslaget bygger på
dessa principer. Dessa innebär all generalklausulen får vika för
"detaljerade särregler om hur förelag skall förfara i visst hänseende när
de konkurrensbegränsade effekter särregleringarna har kan sägas vara nödvändigt
och med avsikt förbundna med dem eller en ofrånkomlig följd av dessa".
Beträffande förbuden i lagförslaget anför utredningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"1
fråga om det kriminaliserade området gäller enligt allmänna principer att
förbuden inte är tillämpliga när i en annan lag uttryckligt har för visst fall
legaliserats det enligt lagförslaget otillåtna förfarandet. I fråga om annan
särreglering, som saknar denna slalsrällsliga dignitet, torde dock krävas all
dispens måste sökas beträffande ett förbjudet förfarande även om del exempelvis
är ett utflöde av del allmännas politik på visst område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>452</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan då förutsättas all MD vid prövningen av dispensansökningen fäster särskilt
avseende vid att del otillåtna förfarandet i ett speciellt fall har fått
samhällets godkännande. Genom detta föreligger därför skäl för dispens."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
konstaterar att den teknik för undanlag - dispensansökan hos MD - som här
anvisas av utredningen får en helt annan praktisk betydelse i lagförslaget än i
KBL. Kriminaliseringen av pris- och marknadsdelnings-samarbele innebär en
betydligt större och från olika synpunkter mer komplicerad konfliktyla mellan
särregleringar somjordbrukslagsliflningen och
konkurrensbegränsningslagstiftningen. Enligt LRFs uppfattning finns del som ovan
anförts ett visst område av konkurrensbegränsningar genomförda av lanlbrukskooperaliva
förelag som är all anse som utflöde av del allmännas politik på
jordbruksområdet. Idag löses problemet såvitt gäller pris- och marknadsddningssamarbete
genom all generalklausulen inle tillämpas. Så är som ovan visals inte möjligt
enligt lagförslaget. Del är i hög grad oklart både vad som avses med vad
"i en annan lag uttryckligt har för visst fall legaliserats" och vad
som "läcks" av annan särreglering som saknar denna slalsrällsliga
dignitet. Stor rättsosäkerhet för en rad beslutsfattare inom lanlbrukskooperalionen
blir följden. Möjligheterna att i förväg bedöma vad som är straffbart är små.
Hela problematiken i vad mån myndighels medverkan direkt eller indirekt
föreligger och vilken effekt i slraffbarhelshänseende detta har på ett
samarbete mellan föreningar bl. a. genom riksorganisationer saknar analys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har som nämnts enligt egen utsaga inle tagit upp och närmare analyserat
jordbruksregleringen och hithörande problem. Det förefaller uppenbart all
därmed heller inga närmare överväganden skett beträffande lämpligheten av den
föreslagna dispenstekniken just ifråga om jordbruksregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF anser del såväl
principiellt felaktigt som praktiskt olämpligt all tillämpa ett dispensförfarande
i MD för de principiella och komplexa frågor som sammanhänger med
jordbruksregleringens räckvidd visavi konkurrensbegränsningar inom lanlbrukskooperalionen.
Alt dispens måste sökas innebär ju en presumtion för skadlighel som kan prövas
i del enskilda fallet. Den generella "slämpling" av skadlighet som
här plötsligt drabbar de lanlbrukskooperaliva förelagens etablerade och av samhällel
i jord-brakspoliliska sammanhang på olika sätt uppskattade och erkända samarbete
på berörda områden kan icke godtas. Det kan inle anses rimligt att en
förelagsform som är till sin största del verksam inom livsmedelsförsörjningen
skall beträffande samarbetsformer som kan hävdas vara på angivet sätt förbundna
med jordbraksregleringen behöva sälla sin Ut till en dispens. Dispens kan ju
vägras. Bedömningen skall vara restriktiv. En vägrad dispens kan inle
överklagas och beviljad dispens skall tidsbegränsas eller gälla tillsvidare
vilket också i realiteten minskar samarbetets effektivitet genom osäkerhet om
dess varaktighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>453</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller, sid. 260, all del ligger i sakens natur att samråd, som krävs för
en dispensansökan, inle drabbas av förbuden. Uttalanden är välkommet — del
behöver dock belysas ytterligare - men löser inte problemen eftersom kritiken
inriktas just på skyldigheten att söka dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
påyrkar bestämt att ovan berörda problem las upp till särskild analys och
bedömning under det fortsalla lagstiftningsarbetet under medverkan av bl. a. jordbraksnämnden.
Frågan kan inle överlämnas till rättstUlämpningen. En annan, mera generell och
praktisk lösning måste ofrånkomligen utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
särskilda yttranden till LRF, vilka har bifogals LRF:s remissvar, har vissa
branschorgan på mejeri- och slakteriområdel lämnat vissa faktiska uppgifter
rörande arbetet på resp. områden. Dessa redovisas här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Mejeriernas Riksförening (SMR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska mejeriindustrin domineras helt av till SMR anslutna mejeriföreningar.
Dessa utgör en till storlek och produktionsinriktning mycket skiftande
förelagsgrupp. F. n. finns 27 mejeriförelag, varav 25 är anslutna till SMR-organisalionen.
Utanför organisationen slår Tuna mf och Boxholm AB. Det senare är endast ostlillverkare
utan egna mjölkleverantörer. Av mejeriföretagen svarar 10 för över 90 proc. av
marknaden, därav Mjölkcenlralen Arla för 65 proc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mejeriförelagen
samverkar i SMR genom råd, kommittéer och tillhörande planeringsorgan.
Riksomfattande marknads- och säljprogram utarbetas inom marknadsområdet.
Samordning sker också genom exempelvis produ-cenlljänsl-, mjölkplanerings- och
planeringsråden. Del sagda innebär en stark samordning av bl. a. råvarudisponering,
marknadsföring och investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
långtgående övergripande råvaraplanering och -disposition är nödvändig på
grund av de avsevärda års- och säsongvariationerna i mjölkproduktionen ävensom
de betydande vecko- och helgvarialionerna i marknadseflerfrågan. Detta innebär
ofrånkomligen all omflyttning måste ske av såväl mjölkråvara som färdigprodukler
mellan olika områden. Särskilt gäller detta försörjningen av de stora konsumlionsmarknaderna
med flytande mjölkprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kräver en noggrann och långsiktig planering i vilken bl. a. allehanda
restriktioner som uppställts av statsmakterna har att beaktas. Planeringen
skall möjliggöra ett industriellt råvara- och kapacitetsutnyttjande som
tillgodoser verksamheten året om vid både högproduklions- och lågpro-duktionslid.
Mjölkens egenskap av ömtålig färskvara ställer därvid särskilda krav. Behovet
av övergripande råvarudisposilioner understryker också kravet pä ett rationellt
tillvaratagande av mjölkens fett- och välskeddar. Framställningen och
avsättningen av biprodukter måste också samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
enskilda mejeriföretagen svarar för den direkta distributionen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section917>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section918>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>454</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mjölk,
specialprodukter och grädde. För matfett anlitar SMR mejeriförelagen som
återförsäljare. Bland mejeriförelagen återfinns de marknadsansvariga såväl för
specialprodukter (exv. fruklyoghurt och juice) som för del enskilda säljarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande regler och villkor för erhållande av mjölkbidrag åligger del
mejeriföreningarna all leverera mjölk till avnämare till skäligt pris. Del bör
understrykas, all ulan dylika bidrag kan mejeriverksamhel över huvud taget inle
bedrivas. Leveransbeslämmdserna innebär såväl särskilda förpliktelser som
rättigheter. Leveransskyldighet gäller till alla befintliga eller potentiella
kunder utom enskilda hushåll. Mejeriförelagen kan inle som andra distributörer
välja kunder, alternativt fastställa egna villkor så all i realiteten detta
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna finns
intagna i ett särskilt avlal mellan SMR, SSLF och KF, senast från 1971-07-01 om
"Debiteringssystem för mjölk och grädde vid leverans till återförsäljare".
Avtalet har godkänts av Statens jordbruksnämnd och debiteringssystemet följer
de statliga föreskrifterna i fråga om pris och andra leveransvillkor. Såvitt
kan bedömas har den avtalade ordningen fungerat till samtliga parters båtnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Marknadssamarbelel lar sig
uttryck i ålgärdsplaner för främst mjölk, filprodukter, grädde och matfett. På oslområdel
sker samarbetet i såväl vad avser marknadsfunklionen som produklionsplaneringsfunklionen
genom Riks-Ost ek för med ostlillverkande föreningar som medlemmar och med
särskild styrelse. För mjölkpulver och vassleprodukler fungerar ett särskilt
inlösen/reglerings/försäljningsorgan, Scandmilk AB, som är ett belagt
dotterbolag till SMR. Scandmilk står under överinseende av Statens
jordbruksnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av lägesbeskrivningen har
framgått, all den samverkan som idag förekommer inom SMR-organisalionen både
betingar och betingas av statligt jordbrukspoliliskl inriktade
regleringsåtgärder. Den nuvarande konkurrensbegränsningslagens
tillämpningsområde är därför i realiteten begränsat av särregleringarna på
jordbrukets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mejeriindustrin
som en väsentlig del av näringslivet fullgör sina uppgifter inom ramen för de
av samhällel givna intentionerna och riktlinjerna. Ramen omfattar såväl ägarna/mjölkproducenlerna
som konsumenterna och de anställda. Att mejeriindustrin kan utföra sin
samhällsekonomiskt vikliga uppgift beror på den samverkan och samordning, såväl
vad gäller uppsamling, tillverkning som distribution, vilken uppnåtts inom SMR-organisalionen.
Verksamheten sker efter kända och accepterade koslnads-och
effektivitetsprinciper, vilkas upprätthållande bl. a. övervakas av SPK. Bl. a.
har ett rationellt regionall syslem successivt byggts ut för avsättningen av
de volymmässigt helt dominerande färskvarorna. På motsvarande sätt har
rationella system eftersträvats för ost, matfett och mjölkpulver.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section919>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section920>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>455</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Slakteriförbund (SS)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SS
har som uppgift all på bästa möjliga sätt reglera marknaden för kötiprodukler.
I korthet innebär detta att förbundet inom organisationen slår för utjämning
mellan överskotts- och underskollsområden respektive överskotts- och
underskotisperioder. Systemet är upplagt så alt regleringen skall kunna ske
till lägsta möjliga kostnad. Delta förutsätter också en samordning av
utrikeshandeln vilket dessutom har en samhällsekonomisk fördel genom att
svenska överskotlskvantiteler som säljes pä världsmarknaden kan bjudas ut mer
koncentrerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för regleringsverksamheten täckes delvis genom allmänna regleringsmedel. Trols
uttalande av departementschefen i anslutning till 1967 års riksdagsbeslut om
jordbrukspolitiken, all regleringsverksamheten skall skötas så att andra
marknadsregleringar inle torde behövas ulöver dem som åvilar Slatens
jordbruksnämnd eller regleringsföreningar, är inte nuvarande regler
tillräckliga för att den avsedda regleringseffekten skall kunna uppnås. För all
jordbrukarna skall få ut den prisnivå som avsells genom jordbruksavtalet
fordras nämligen en reglering av marknaden som till vissa delar bekostas av
andra medel än allmänna regleringsmedel. Denna regleringsverksamhet bekostas av
slakteriorganisationen. För organisationens del handhas verksamheten av SS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är all märka alt de priser som jordbrukarna genom jordbraksavialel tillerkänns inle
är garanterade t. ex. genom alt motsvarande partipriser automatiskt faslslälles
som t. ex. för mjölk. Utan marknadsreglering skulle prisnivån till jordbrukarna
med nuvarande prissystem - dvs. fri import med fasta införselavgifter - pressas
starkt nedåt. En konkurrensrältslig lagstiftning som skulle begränsa
slakteriföreningarnas möjligheter all inom slakleriförbundels ram fortsätta med
marknadsreglerande funktioner skulle eliminera förutsättningarna för nuvarande
jordbruksavtals målsättning och kräva betydande förändringar av
jordbrukspolitikens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
möjlighet till marknadsreglering bör betraktas som en förutsättning för all
jordbrukets företrädare accepterat nuvarande jordbruksavtal. Den
hittillsvarande prissättningen har också lett till en utjämning av
partiprisnivåerna inom landet vilket bör vara en samhällelig målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Lantmännens Riksförbund (SLR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLR
bedriver en omfattande inköpsverksamhet bl. a. i vad gäller spannmål.
Medlemmarnas leveranser av brödsäd och fodersäd omfattar omkring två
tredjedelar av all spannmål som producenterna saluför. Producentpriserna
(inlösenpriser per den I april året efter skördeåret) bestäms preliminärt vid prisöveriäggningar
inför Statens jordbruksnämnd. Del definitiva inlösenpriset fastställs av
regleringsföreningen Svensk Spannmålshandel (SSH). Från liden för de första spannmålsieveranserna
fram till I april påföljande år gäUer en särskild prisslegringsskala som
fastställs av SSH i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section921>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section922>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>456</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samråd
med handeln. En sådan skala, som innefattar ersättning för lagring och ränta på
spannmålen från skörden fram till den 1 april, byggs upp för att SSH skall
kunna fullgöra sin skyldighet enligt jordbruksavtalen att avsätta spannmål även
före inlösendagen, som är den 1 april. SSH träffar också överenskommelse med
handeln om handelsmarginalerna på spannmål. De priser som sålunda fastställs
av SSH utgör lägsta priser på den inhemska marknaden, vilka inle kan
underskridas, men väl överskridas. Eftersom priserna fastställs inom
jordbruksregleringens ram bör prisöverenskommelser inom handeln, som grundar
sig på de av SSH fastställda priserna, generellt undantas från förbudsregler
enligt KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Prövning av företagsförvärv (3 kap.)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas
inställning till utredningens förslag om prövning av företagsförvärv är myckel
blandad. En del remissinstanser, säväl myndigheter som organisationer, tar inle
direkt ställning till principfrågan om införande av förvärvsprövning. Till
denna kategori hör statskontoret. Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet. Allmänt torde kunna sägas all näringslivels
organisationer, främst SI m.fl. är emot en förvärvsprövning medan de
konkurrensvårdande myndigheterna, MD, NO och SPK, saml KOV, i princip inle
avfärdar förslaget. Andra myndigheter som AMS och lånsstyrelsen i Norrbottens
län är oreserverat positiva till förslaget. Vissa myndigheter återigen ställer
sig helt avvisande, däribland SIND och KK. Bland arbetstagarorganisationerna uttalar
sig LO och TCO klart för förslaget. SACO/SR och Svenska civilekonomföreningen
riktar kritik mot del. Flera av de remissinstanser som i princip tillstyrker
förvärvsprövningen anför skäl för mer eller mindre genomgripande förändringar
i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2 Remissinstansernas
allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal remissinstanser behandlar inledningsvis förslaget till förvärvsprövning
utifrån allmänna lämplighelsöverväganden och samhällets åtgärder i övrigt på
konkurrensområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Myndigheternas inställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anför. Förslaget om prövning av förelagsförvärv innebär i huvudsak att vid onerösa
förvärv av företag, rörelse, betydande aktiepost eller andel i handelsbolag
regeringen under vissa betingelser får befogenhet all förbjuda förvärvet eller
meddela annat förbud eller åläggande för all förhindra olägenhet av förvärvet.
Förutsättningen för all så skall få ske är dels all det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section923>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section924>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>457</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företag
eller den rörelse förvärvet avser har viss minsta storlek dels ock all
förvärvet medför ölägenheter som är av väsentlig betydelse från allmän
synpunkt, varvid vid bedömningen härav särskilt skall beaktas hur förvärvet
påverkar prisbildningen, effektiviteten inom näringslivet, annans näringsutövning,
ägarkoncentrationen inom näringslivet, sysselsättningen, berörda arbetstagares
och kommuners intressen, konsumenternas intressen och ägarnas intressen.
Uppräkningen av bedömningskriterierna i lagtexten är inle all betrakta som
uttömmande; enligt utredningen bör vid bedömningen hänsyn kunna las även till
andra allmänna intressen såsom tryggande av försörjningsberedskapen,
önskvärdheten av god miljö saml bostadspolitiska och jordbrakspoliliska
strävanden. Av den lämnade redovisningen av alla de olikartade
bedömningskriterier som skall vinna beaktande vid prövningen av
förelagsförvärv framgår att det är ett högst sammansatt problemkomplex
utredningen satt sig före alt söka lösa, något som också framkommer i
belänkandet. 1 själva verket torde uppgiften att på ett i allo invändningsfritt
sätt tillskapa en enhetlig reglering med en ensarlad beslutsordning i aktuellt
hänseende vara nära nog ogörlig med hänsyn till de mångskiftande intressen den
föreslagna lagstiftningen har all tillvarata. MD vill emeUertid framhålla att
den i princip ansluter sig till utredningens uppfattning att samhällel bör ha
möjlighet all vidta åtgärder vid förelagsförvärv som har ingripande verkningar
från konkurrensrältslig synpunkt eller som på ett påtagligt sätt berör vitala
allmänna intressen. Sådana möjligheter slår ju också samhällel till buds enligt
flera utländska rättsordningar som i övrigt uppvisar likheter med vår egen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO slår fast att företagskoncentralionen
i del svenska näringslivet har ökat fortlöpande under 1960- och 1970-talen.
Storföretagens andel av den totala produktionen har expanderat genom intern
tillväxt, utslagning av mindre förelag saml genom förvärv och sammanslagningar
av förelag. Koncenlralionsprocessen torde komma all fortgå. NO delar
utredningens bedömning alt koncentrationen kan medföra väsentliga fördelar för
konsumenten och samhället. Del är önskvärt all stordriftsfördelar las till
vara. I åtskilliga fall torde det vara samhällsekonomiskt motiverat all koncenlralionsprocessen
fortsätter bl. a. för att förelagens intemationdla konkurrenskraft skall kunna
stärkas. Enligt all erfarenhet är emellertid ett bibehållet konkurrenstryck en
viktig förutsättning för all föreliggande storska-lefördelar utnyttjas. En
fortgående koncentration i förening med en försvagad konkurrens kan medföra
allvarliga ölägenheter från allmän synpunkt. Mot denna bakgrund är del
angeläget att samhäUet har möjlighet all ingripa mot förvärv, som bedöms kunna
leda till sådana ölägenheter. NO konstaterar all förslaget om förvärvskonlroll
ligger helt i linje med NO:s uppgtfl alt verka för en effektiv konkurrens. NO
har redan tidigare i olika sammanhang uppmärksammat den ökande företagskoncentralionen,
tagit upp olika ärenden rörande förelags- och aktieförvärv saml talat för ökade
möjligheter för del allmänna all kontrollera den växande
företagskoncentrationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section925>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section926>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>458</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingripanden
med slöd av den föreslagna förvärvskonlroUen torde bli aktuellt i ett relativt
begränsat antal fall, anför NO vidare. Till denna bedömning i nuläget bidrar det
förhållandet alt den svenska marknaden är relativt liten och all fiertalel
svenska förelag ännu är internationellt sett små, samtidigt som Sveriges
utrikeshandel på de flesta delmarknader är stor. En fri utrikeshandel som låter
de svenska företagen verka i ett konkurrensklimal såväl på hemmamarknaden som
på exportmarknader ger en naturlig stimulans till utveckling och effektivitet
som del är angelägel all bibehålla. Del finns dock delmarknader som är
relativt skyddade från ullandskonkurrens. Med hänsyn härtill, till den allmänna
koncenlra-tionsirenden och till viklen av framåtsyftande beredskap för ändrade förhåUanden
bör enligt NO:s mening även det svenska samhällel ha ett syslem för kontroll av
förvärv. Till en början får ett sådant syslem i detaljutformningen närmast
anses ha försökskaraklär. Liksom i andra länder får systemet sedan byggas upp
och förbättras successivt på gundval av erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncentralionsulvecklingen
har varit stark i det svenska näringslivet konstaterar KOV. KarteUproblemen
torde numera ha mindre betydelse än de problem som hänger samman med
förelagssammanslagningar och förvärv som bland annat leder till oligopol- och
monopolsituationer. Utländska studier har visat all koncentralionsulvecklingen
även i andra länder varit påfallande. Inom OECD har utretts ekonomiska effekter
av och statlig politik mot koncentration och sammanslagning av förelag. Under
1969-1973 ägde drygt 1800 företagsförvärv rum i Sverige. Förekomsten av
multinationella företag i Sverige har också ökal. Koncentralionsulvecklingen
kan leda till all produktionen inom många varugrupper kommer all domineras av
ett fåtal förelag. En långtgående koncentration kan, enligt KOV:s mening,
medföra nackdelar för samhället genom minskad effektivitet till följd av svag
eller obefintlig konkurrens. Å andra sidan kan koncentrationen i vissa fall
leda till stordriftsfördelar med sjunkande kostnader, möjlighet till
rationaliseringsvinster saml lägre priser, vilket är till fördel för samhällel
och konsumenterna. Koncentration kan även innebära fortsatt sysselsättning för
de sammanslagna företagens personal vilket är till fördel från
samhällsekonomisk synpunkt. Som tidigare nämnts är större och mer
konkurrenskraftiga enheter ofta nödvändiga för all svenska förelag skall klara
den intemationdla konkurrensen. Större enheter torde även ha större möjligheter
all la fram och vidareutveckla produkter, vilket kan vara till fördel för
konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar all intresset alt uppnå konkurrens många gånger inle är del från
samhällets synpunkt primära i samband med bedömning av förvärv. I stället får
beaktas konsekvenser från struklurpolilisk synpunkt, intresset av all
upprätthålla hög sysselsättning, kommunala synpunkter saml de anställdas
möjligheter att påverka förelagens eller enskildas beslut i samband med
företagsförvärv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section927>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section928>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>459</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om del - som utredningen redovisar (s. 303 fO - redan nu i viss utsträckning
går all gripa in mot icke önskvärda företagsförvärv, bör enligt KOV:s mening samhällel
ges större insyn och inflytande i samband med företagsförvärv. Verket delar
härvid utredningens uppfattning alt många olika intressen förutom konkurrenspoliliska
måste beaktas. Verket anser all kontroll av förelagsförvärv har en politisk
prägel. Den av utredningen gjorda bedömningen all regeringen skall utöva
erforderlig kontroll och falla de beslut som är nödvändiga, finner
konsumentverket därför riktig. Härigenom uppnås all statsmakterna snabbi kan
bilda sig en uppfattning om de effekter från struktur-, sysselsättnings-,
handels-, konkurrens- och konsumentpolitisk synpunkt som uppslår eller kan
beräknas uppslå vid förvärv eller planerade förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
delar utredningens uppfattning att flertalet förelagsfusioner har positiva
verkningar genom all större enheter kan ge bl. a. förbättrad effektivitet och
bättre konkurrensförmåga gentemot ullandel. Kollegiet anser vidare alt även om
några förelag härigenom uppnår marknadsdominerande ställning så är de ofta
utsatta för priskonkurrens på grund av import. Utredningen har inle heller
givit några konkreta exempel på fusioner som har haft skadliga verkningar och
där regeringen har saknat handlingsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget kan regeringen ingripa mot ett förvärv "för all förhindra sådan
olägenhet av förvärvet som är av väsentlig betydelse från allmän
synpunkt". Såvitt kollegiet kan bedöma torde del vara en nästan omöjlig
uppgift alt avgöra detta med beaktande av alla de kriterier som anges.
Härigenom föreligger stor risk för godtyckliga bedömningar. Ett förbud kan
också medföra all en utveckling mot en rationellare branschstruktur förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollegiet
anser vidare alt utredningen alltför kortfattat har diskuterat vilket ansvar
samhället kommer all ha dels mot ägare som ej får sälja sill företag, dels mot
del berörda förelaget. Del anges visserligen all förbud ej bör komma ifråga i
rena avvecklingsfall. Del synes ändå finnas stor risk för all samhällel - på
något längre sikt - kan tvingas vidtaga myckel kostsamma åtgärder för all
fortsätta verksamheten vid förelag som har förbjudils all förvärvas av annat
förelag. På grundval av vad som har anförts avstyrker kollegiet förslaget till
regler för alt kunna förbjuda företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förvärvskonlroll ändå skulle införas befarar kollegiet all den nedre
storleksgräns för del förvärvade företaget som utredningen föreslagit är
alltför lågt satt och kommer all leda till alltför många anmälningar. Såvitt
kollegiet kan bedöma torde del dessutom vara lämpligt att kombinera kravet på
en nedre slorleksgräns med krav på en viss minsta marknadsandel eftersom det
sannolikt är det förvärvade företagets marknadsandel som kommer all vara av
störst intresse vid prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
är kritiskt mot förslaget och anför. I konkurrensulredningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section929>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section930>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>460</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delbetänkande (SOU 1977:51) görs en samhällsekonomisk
utvärdering av tio större svenska företags förvärv under liden 1969-73. Därav
framgår all dessa sammanslagningar torde varit något av
"räddningsplanka" för flertalet av de härvid uppköpta förelagen och
all den faktiska händelseutvecklingen för vart och ett av dessa företag
framstår som mer positiv än om förvärvet inte kommit till stånd. Liknande
slutsatser dras av en inom industriverket nyligen genomförd studie av familjeförelagsförvärven
1971.'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av denna
utredning framgår vidare all flertalet av de uppköpta familjeföretagen befann
sig i någon form av kris vid förvärvstillfället. Industriverket delar därför konkurrensulredningens
bedömning alt de allra flesta förelagsförvärven är positiva och all endast ett
mindre antal skulle komma all hänskjutas till regeringen för granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verket
ställer sig tveksamt till möjligheterna alt genom samhällsekonomiska kostnads-
och intäktsanalyser (som sketl i utredningens delbetänkande SOU 1977:51) eller
på annat sätt göra samhällsekonomiska utvärderingar av enskilda
förelagssammanslagningar. För delta krävs bl. a. alt långsikliga strukturella
konsekvenser för såväl region som bransch skall kunna överblickas och förutses
både för del fall förvärvet kommer till stånd och inle kommer till stånd.
Sådana bedömningar möter svårigheter därför all del är vanskligt att få
tillräckligt omfattande och korrekt underlagsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriverket avstyrker utredningens förslag i vad del
avser möjligheten all förbjuda förelagsförvärv. Enligt konkurrensulredningens
bedömning kan mellan 10 och 40 förvärv per år komma all överlämnas till den
permanenta inlerdepartementala grupp, som skall bedöma fallen innan regeringen
fattar det slutgiltiga beslutet. Verket anser all del redan nu är möjligt all
hindra sådana förelagssammanslagningar som kan länkas leda till påtagliga
olägenheter för samhällel. Regeringen kan nu ge befrielse från
realisationsvinstbeskattning för att underlätta angelägna strukturomvandlingar.
Även kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd möjliggör
prövning av vissa förvärv m. m. om del säljande företaget fåll
lokaliseringsbidrag eller avskrivningslån. Genom all vägra dispens från
realisationsvinstbeskattningen eller genom all återkräva regionalpoUtiska slöd
kan regeringen således omöjliggöra sammanslagningar som inte är önskvärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS däremot tillstyrker införandel av en förvärvsprövning.
AMS menar alt strukturomvandlingen har, som framhålls i belänkandet, ökal markant
under senare år och medför inte sällan allvarliga problem på berörda orter. Om
förelagsförvärv i särskilt fall syftar till nedläggning eller flyttning av
produktionen kan del därför vara motiverat med ingripande från samhällets
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Familjeföretagsfusioner i svensk industri - en
kartläggning och analys av utvecklingen 1970-76 (SIND 1978:4).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section931>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section932>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>461</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län, som tillstyrker förslaget, "anser det särskilt
värdefullt all närings-, sysselsättnings- och konsumenlpoliliska hänsyn las vid
bedömningen av företagsförvärv".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län (majoriteten), som anser att utredningen inte kan ligga till
grund för lagstiftning och därför inle går in på någon närmare bedömning av
sakfrågorna, uttalar dock all länsstyrelsen lar helt avstånd från de förslag
som utredningen har lagt fram beträffande kontroll över koncentralionsulvecklingen
och prövning av förelagsförvärv. Minoriteten i länssstyrelsen ifrågasätter om
man i en ny konkurrensbegränsningslag skall samordna andra samhällsintressen
med konkurrenslagstiftningen. Minoriteten anser del inle befogal alt nu införa
prövning av företagsförvärv i andra fall än från konkurrenssynpunkt. Som
utredningen anfört kan del dock enligt minoritetens mening vara befogal att vid
prövning av ett förvärv som från konkurrenssynpunkt medför olägenhet, även
beakta andra allmänna synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innan lagstiftningen
införes om prövning av företagsförvärv i andra fall än från konkurrenssynpunkt
anser minoriteten alt del finns skäl som talar för att avvakta pågående
utredningar om bl. a. utländska överlagande av svenska förelag och massmediakoncenlralionsulredningen.
Vidare bör även erfarenheterna av medbestämmandelagen (MBL) i detta avseende
avvaktas. För närvarande sker i stigande omfattning en frivillig prövning av
större förvärv genom all parterna lar kontakt med regeringen innan planerna
offentliggörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna ger rättsligt sett ett stort utrymme för ingripanden från
regeringens sida, anför länsstyrelsen i Stockholms län (majoriteten). Reglernas
syfte torde emellertid först och främst vara alt - i större utsträckning än
för närvarande - motivera näringsidkare all förhandla med regeringen i sådana
fall som är av stort allmänt intresse. En lagstiftning som den föreslagna måste
emellertid i ett sä exportberoende land som Sverige ge utrymme för vida
handlingsalternativ. En koncentration i vissa näringsbranscher kan t. ex. vara
en förutsättning för en livskraftig exportindustri. De näringspolitiska
effekterna av en förvärvslagstiflning av nu aktuell typ är enligt
länsstyrelsens uppfattning myckel svåra alt bedöma varför en dylik lagstiftning
måste uppfylla högl ställda krav på klarhet och därmed föratsebarhet i
rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MinorUeten
i länsstyrelsen anser den föreslagna regleringen vara av så svårbedömbar natur
all del pä grundval av utredningens material över huvud laget ej torde vara möjUgt
all ha någon bestämd uppfattning om reglernas ändamålsenlighet. Ej heller ger
direktiven till utredningen sådan vägledning att del enligt minoritetens åsikt
kan anses klart vilka egenskaper som har ansetts böra ingå i en förvärvslagstiflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
påpekar all vid prövningen skall inle bara beaktas, om förvärvet medför
olämpliga konkurrensbegränsningar ulan också dess konsekvenser i industripolitiskt
hänseende samt hur förvärvet påverkar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section933>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section934>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>462</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sysselsättningen,
konsumenternas intressen, m. m. En sådan prövning går längre än som förutsätts
i första kapitlets "portalparagraf, som anger lagens ändamål. Del kan
enligt bankinspektionen ifrågasättas, om bestämmelser av så genomgripande
karaktär över huvud tagel har sin plats i en konkurrensbegränsningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsernas
innehåll ger enligt inspektionens uppfattning anledning till allvarliga
betänkligheter. För förelag som överväger ett samgående måste existensen av
bestämmelserna innebära ett betydande mått av rättsosäkerhet. Det kan befaras
att reglerna kommer att verka hämmande på förelagens planering och näringslivet
överhuvudtagel. Den föreslagna ärendegången vid prövningen av förvärven torde
enligt inspektionens mening dessutom komma alt försvåra eller hindra all
beslut kan fattas tillräckhgt snabbi, något som ofta kan vara nödvändigt med
hänsyn till de berörda företagens situation eller vara en förutsättning för
samgåendet. När det gäller förelagsförvärv av större betydelse från allmän
synpunkt torde regeringen redan nu regelmässigt informeras i förhand. Om
olägenheter genom det nuvarande systemet bedöms kunna uppslå, kan dessa redan
nu undanröjas eller motverkas genom regeringens agerande. Inspektionen anser
därför alt prövning av företagsförvärv inle bör ske i de former som utredningen
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelserna förutsätter all företagsförvärvet sker mot vederlag.
När del gäller förelag som slår under inspektionens tillsyn skulle ett
samgående mellan affärsbanker samt förvärv av kreditaktiebolag och fondkommissionsbolag
med en strikt tillämpning av lagen bli underkastade prövning enligt denna. Vid
tillämpningen av bestämmelserna skall vidare fusion enligt lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar likställas med förvärv av förelag mot vederlag framhåller
bankinspektionen. Bestämmelserna skulle därför bli tillämpliga också på
fusioner mellan föreningsbanker. Fusioner mellan sparbanker faller däremot
utanför lagen, eftersom dessa samgåenden formellt torde ske utan vederlag. Ev.
sammanslagningar av sladshypoleks- resp. landshypoleksföreningar torde inte
heller beröras. Utredningen har inle kommenterat de föreslagna bestämmelsernas
tillämpning på nu nämnda subjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
erinrar om att för alla samgåenden i form av förvärv eller fusioner mellan
förelag som står under inspektionens tillsyn gäller all samgåendena prövas av
regeringen eller, ifråga om sparbanker, föreningsbanker och fondkommissionsbolag,
av inspektionen. Samhälleliga aspekter liksom bedömningar utifrån lämplighelssynpunkl
och ändamålsenlighet omfattas därvid av regeringens och inspektionens
bedömningar. Del skulle med hänsyn härtill framstå som både olämpligt och
meningslöst all nämnda rättssubjekt dessutom skall bli föremål för prövning
enligt den nu föreslagna lagen. Inspektionen föreslår därför — om de nya
bestämmelserna genomföres trots inspektionens avstyrkande - att förvärv och fusioner
av rättssubjekt under inspektionens tillsyn uttryckligen undantas från lagens
tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section935>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section936>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>463</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i delta sammanhang anmärkas att Svenska bankföreningen hänvisar i sill
yttrande till vad bankinspektionen har uttalat rörande förslaget till prövning
av företagsförvärv och instämmer i vad inspektionen har yrkat och åberopat i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
försåkringsinspektionen synes frågan om prövning av förelagsförvärv inom
försäkringsbolags och underslödsföreningsområdena inte ha varit föremål för
närmare överväganden från utredningens sida. Lagtexten i 3 kap. i lagförslaget
har dock enligt inspektionen fått en så vid utformning all den däri föreslagna
metodiken för förvärvsprövning formellt torde vara tillämplig även beträffande
försäkringsförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen vill
ifrågasätta lämpligheten av att dessa prövningsregler görs tillämpliga på de
förelag som slår under inspektionens tillsyn. Samgående mellan
försäkringsbolag följer speciella regler i 295 § lagen om försäkringsrörelse,
enligt vilka del överlåtande bolaget överför sitt försäkringsbestånd till del
mottagande bolaget, varefter del förra träder i likvidation. Även partiella
överlåtelser kan förekomma. Verkställighet av avlal om beslåndsöverlåldser på
försäkringsområdet förutsätter inspektionens tillstånd enligt nyss angivna
bestämmelse. I 336 § lagen om försäkringsrörelse återfinns vidare regler om
under vilka föratsättningar försäkringsbolag får äga och förvärva aktier.
Aktieinnehav av viss omfattning föratsätter inspektionens medgivande i andra
än särskUt angivna fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
angivna bakgrund synes del inspektionen angeläget att - om behov av utredning
anses föreligga - tillämpningen av de nu föreslagna prövningsreglerna också på
försäkringsområdet görs till föremål för bedömning i särskild ordning med
beaktande av erforderlig samordning av bestämmelserna i lagen om
försäkringsrörelse och den nya konkurrensbegränsningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För inspektionen framstår
det som föga ändamålsenligt all förvärv som föratsätter inspektionens tillstånd
även skall prövas i annan ordning. Inspektionen föreslår att i
konkurrensbegränsningslagen undanlag görs för förvärv inom försäkringsbolags-
och understödsföreningsområdena. De angivna bestämmelserna i lagen om
försäkringsrörelse ger utrymme för beaktande av de synpunkter som utredningen
föreslår vid prövning av företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.2
Arbetstagarorganisationernas instäUning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
framhåller all förändringarna i företagsstrukturen har blivit alltmer
betydande. En rad faktorer medverkar till denna utveckling, däribland också
tekniska förändringar och en förändrad konkurrenssituation på den
internationella marknaden. Fusioner mellan företag och förelagsförvärv utgör en
väsentlig del av koncenlralionsprocessen förförelagen. Vid sidan om rena
marknadsförhållanden inverkar här enligt LO:s mening också diverse skatteregler
som väsentliga motiv för fusioner och förvärv. För konkurrensulredningen synes
del LO som om den väsentliga aspekten är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section937>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section938>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>464</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hur
allmänheten och samhällel skall skyddas mot den begränsning av öppen
marknadskonkurrens som kan bli och ofta blir följden av förelagssammanslagningar.
Den utredning av ämnet som ges i betänkandet fyller en stor lucka och behandlar
enligt LO:s syn på ett förtjänstfullt sätt både rådande problem och länkbara
åtgärder för all lösa dem. LO betonar särskilt viklen av all fusionsprocessen
övervakas aktivt och kan förmås bidra till en effektivare och mångsidigare
närings- och industristruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig del av utredningens förslag är del som sägs angående prövningens art.
Genom all en rad olika intressen på en gång aktualiseras i samband med
företagsköp måste denna enligt LO:s uppfattning bli mycket mångsidig samtidigt
som berättigade krav finns på all handläggningen sker snabbi. Bedömningen måste
gälla prisbildningen, effektivitet, inverkan på andras näringsutövning, ägarkoncenlralion,
sysselsättningseffekter, kommunintressen i övrigt, konsumentintressen och
andra allmänna intressen förutom de berörda ägarnas intressen. Det är enligt LO
väsentligt överväga vilka alternativ som på längre sikt är tänkbara och vad
dessa innebär för förelagets överlevnadsmöjligheler och en sund
branschutveckling, grundad på en säker marknadsutveckling och teknisk
rationalisering. Regeringen får ansvaret för en samlad bedömning av dessa
olika förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att behovet äv särskilda regler för prövning av förelagsförvärv är
mycket stort. Konkurrensulredningens förslag till sådana regler anser LO kunna
bilda ett gott underlag för regeringsproposition. Den underiiggande utredningen
har genomförts på ett förtjänstfullt sätt. Del är viktigt stryka under, säger
LO, all prövningen av förelagsförvärv innefattar en rad olika aspekter, som
måste beaktas samtidigt. Förhandlingar med förvärvaren, förbud eller åläggande
om villkor måste placeras på regeringsnivå. LO delar uppfattningen alt del
krävs en permanent beredningsgrupp mellan departementen med eget sekretariat
liksom att förstärkning behöver ske inom NO och andra berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till det sagda förordar LO att konkurrensulredningens förslag till
ett särskilt avsnitt i konkurrensbegränsningslagen angående förelagsförvärv
läggs till grund för proposition till riksdagen och lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om prövning av företagsförvärv präglas av en syn på konkurrensen som innebär
all konkurrensens effektivitet är en funktion av kon-cenlrationsgraden på en
marknad anför SACO/SR. Från denna utgångspunkt blir del väsentligt att kunna
motverka tendenser till ökad koncentration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tar
man inte detta synsätt för givet kan del myckel väl vara så all de allra fiesla
förelagsförvärv som föreslås blir föremål för granskning inle kan väntas få
någon som helst negativ effekt från konkurrensbegränsningssynpunkt och kanske
i stället snarare får positiva konkurrenseffekler. Sett från en sådan
utgångspunkt förefaller del något överdrivet alt göra alla företagsförvärv över
en viss storlek till föremål för en ingående granskning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section939>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section940>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>465</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för alt därmed öka möjligheterna all förhindra ett
begränsat antal förelagsförvärv, som kan länkas få negativa effekter sett från
konkurrensbegräns-ningslagsliflningens utgångspunkter. Med de möjligheter som
lagen i övrigt ger till ingripanden mot företag som har en dominerande marknadsslällning
är den föreslagna granskningsapparalen knappast tillräckligt väl motiverad
enbart av omsorg om konkurrensen. Del bör i delta sammanhang också framhållas
all del för vissa branscher, bl. a. bank- och försäkringsverksamhet och
eldistribution redan nu direkt eller indirekt finns fusionskonlroll genom tillståndsgivningen,
koncession eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förelagsförvärv har emellertid ofta betydelsefulla
effekter även på sysselsättningen. De anställdas intressen måste därvid
beaktas. MBL har givit de anställda ökat inflytande men beträffande
företagsförvärv finns, som utredningen framhåller, betydelsefulla luckor. Lagen
gäller således endast de fall då arbetsgivaren, dvs. del enskilda förelaget,
fattar beslut om all avhända sig rörelsen eller del därav. Säljs i stället
aktier i ett bolag är inle MBL tillämplig. Motsvarande gäller vid försäljning
av andel av handelsbolag. Arbetsmarknadens parter har vid förhandlingar funnit
alt det inle är tekniskt möjligt alt enbart genom kollektivavtal reglera frågan
om samråd i de fall MBL ej är tillämplig. Utredningen har mot denna bakgrund
kommit till den slutsatsen att rätt till samråd bör införas i angivna fall.
Eftersom det har legal vid sidan av konkurrensulredningens uppdrag alt utarbeta
förslag till samrådslag anser utredningen all dessa lagstiftningsfrågor bör las
upp av nya arbelsrältskommillén. SACO/SR delar utredningens uppfattning att sysselsätlningseffeklerna
särskilt skall beaktas vid bedömningen av företagsförvärv och all nya arbelsrältskommillén
bör framlägga förslag om en utvidgning av MBL i detta avseende. I den mån del
visar sig möjligt all på detta sätt skapa former för all bevaka sysselsällningsinlressel
i samband med förelagsöverlåldser bör övervägas om del av konkurrensulredningen
föreslagna granskningssyslemel är erforderligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska civilekonomföreningen, som i huvudsak ansluter sig
till SACO/ SR:s synpunkter, anser knappast alt "den
granskningsapparat" som utredningen har föreslagit är tillräckligt väl
motiverad. Andra skäl för all vilja motverka de koncenlrationslendenser som
finns än de som omsorgen om konkurrensen ger kan enligt civilekonomföreningen
möjligen ge tillräckliga motiv för en liknande konlrollapparal men del är då
diskutabelt om den skall införas som en del i en konkurrensbegränsningslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO, som tillstyrker förvärvsprövningen, lar upp
utredningens diskussion angående de anställdas infiytande vid förelagsförvärv,
fusioner m. m. TCO instämmer i utredningens konstaterande all MBL tillämpad på
frågor som rör samgående mellan förelag endast gäller sådana fall när
arbetsgivaren (ett enskilt förelag) fattar beslut om all avhända sig rörelse
eller del därav. Om aktierna i ett bolag säljs finns inte samrådsskyldighelen.
Utredningen anser del dock vara befogal all de anställda har en laglig rätt
till förhandling oavsett hur ett förelagsförvärv gått till och oavsett vem som
är 30 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section941>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section942>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>466</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvärvaren.
Utredningen föreslår att en samrådslag får komplettera MBL. TCO instämmer i
utredningens uppfattning alt en särskild samrådslag behövs och all frågan om
samrådslag bör las upp av arbelsrältskommillén. TCO anser dock all tillräckliga
underlag finns för all redan nu stipulera om samrådsplikt före förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
understryker därutöver vikten av all en samrådslag blir mer omfattande än vad konkurrensulredningen
föreslår. TCO anser all del vore fel med en begränsning till "förvärv mot
vederlag av rörelse eller del därav" eftersom förvärv kan ske t. ex. genom
byte av aktier. Samrådslagen bör omfafia bl. a. sådana fall. Fusioner bör också
omfattas av lagen. Konkurrensulredningen anser att rätlen till samråd bör
begränsas till förvärv av aktier i aktiebolag och andelar av handelsbolag. TCO
kan inte instämma i denna uppfattning utan anser att samrådslagen skall vara
heltäckande, dvs. täcka aUa former av överlåtelser som inle läcks av MBL i dag.
TCO utgår ifrån alt arbetsrättskommitlén får full frihet alt utreda dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
berör också frågan om samråd angående förelagsförvärv och anför. Konkurrensulredningens
förslag till särskilda regler om prövning av förelagsförvärv ersätter i vissa
avseenden de förslag som lämnades år 1974 i en departementspromemoria
"Förslag till lag om kontroll av förelagsförvärv i vissa fall" (Ds Ju
1974:17). Men i den väsentliga frågan om alt tillförsäkra löntagarna en insyn
och ett reellt inflytande i samband med förelagsöverlåtelser saknas ännu
regler. Detta ligger utanför konkurrensutredningens direktiv i snäv mening. Konkurrensulredningen
ullalar dock all en lagstiftning om samråd vid företagsförvärv är erforderlig
för alt komplettera MBL. Utredningen säger vidare all utarbetandet av förslag
till samrådslag naturligen bör falla på den nya arbetsrätlskommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
remissyttrande till justitiedepartementet i februari 1976 över den ovannämnda
departementspromemorian har LO angelt synpunkter på innehållet och funktionen
för en samrådslag. Med hänvisning till detta yttrande vill LO härmed på nytt
hemställa om att en särskild lag om samråd i samband med företagsförvärv snabbt
utarbetas och införs. Den ovannämnda promemorian saml de synpunkter LO anfört
över densamma torde kunna ligga till grund för en sådan lagstiftning. LO vill
också hänvisa till de synpunkter som anförts i särskilt yttrande av Svenska deklrikerförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elektrikerförbundet utgår från alt förslaget till prövning av förelagsförvärv
huvudsakligen bygger på ett tidigare lagförslag. Ds Ju 1974:17. För att rätt
kunna bedöma nu föreliggande förslag måste enligt förbundet utvecklingen av
arbetsmarknadslagarna beaktas. Härvid är att märka, anför deklrikerförbundel,
alt del tidigare lagförslaget från 1974 framlades innan arbetsrättskommitténs
intentioner framlagts och sålunda långt innan medbestämmandelagen trätt i kraft.
Förbundet fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den fackliga organisationen är det naturligt all inflytande kanaliseras enligt
del för arbetsmarknaden gängse Ivåpartssyslemet. De rättigheter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section943>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section944>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>467</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
skyldigheter som enligt den arbelsrältsliga lagstiftningen tilläggs den
fackliga organisationen, bör även ifråga om annan lagstiftning, där den
fackliga organisationen förväntas spela en roll, få i görligaste mån samma
innehåll. Frågan blir då på vilket plan sådant inflytande tankes utövas enligt
föreliggande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För den fackliga
organisationen som företräder arbetslagarna innebär inflytande, som inle enbart
inskränkts till någon typ av remissyttrande, en ny situation. 1 sådana fall
befinner sig organisationen inte längre i gängse tvåparlsförhållande och därmed
är del av största vikt all man i lagförslaget noga överväger den fackliga
organisationens rättsställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget anges att vid bedömningen av förvärv skall särskilt beaktas
sysselsättningen, berörda arbetstagares och kommuners intressen. Förbundet
finner all en beskrivning av formerna för det infiytande som avses tiUkomma
företrädarna för nu nämnda intressen saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om inflytande kanaliserat i former, angivna av MBL, synes
konkurrensutredningen (s. 339—340) ha i princip samma uppfattning om MBL som
förbundet och därmed skulle ett eventuellt samrådsförfarande, enligt
lagförslaget, kunna inskränkas fill fall som inle täcks av MBL. Emellerfid kan
erfarenhetsmässigt konstateras all flertalet arbetsgivare, möjligen missledda
av sina organisationer, har en helt annan uppfattning om lagens innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill avslutningsvis anföra att om, som utredningen anger (s. 341), innebörden
av begreppet samråd och den närmare utformningen av delta inle anges i
förslaget om prövning av förelagsförvärv blir lagförsla-get, åtminstone vad
beträffar situationer som inle omfattas av MBL, skäligen innehållslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
har förbundet sålunda uppfattningen all lagförslaget med nuvarande utformning,
dvs. med en prövning av förelagsförvärv som i sista hand görs av regeringen, är
godtagbart. Lagförslaget bör dock kunna kompletteras med en reglering av de
fackliga organisationernas rättsställning med hänsyn till den nya situation i
vilken dessa är tänkta att fungera som företrädare för sysselsättningens och
arbetstagarnas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nya arbetsrättskommittén
har granskat del avsnitt i konkurrensulredningens belänkande som avser frågan
om samråd vid förelagsförvärv och om lagstiftning i detta ämne. Kommitténs
synpunkter redovisas här i anslutning till vad arbetstagarorganisationerna har
anfört. . Enligt konkurrensulredningens uppfattning är del befogal alt de
anställda har en lagfäst rätt till förhandling vid företagsförvärv, oavsett
hur förvärvet juridiskt sett har gått till och oavsett vem som är förvärvare (s.
339). Utredningen anser all en lag om samråd vid förelagsförvärv bör
komplettera lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och utredningen
skisserar också några huvuddrag i en sådan lag om samråd. Nya arbetsrältskommitlén
instämmer i konkurrensutredningens bedömning all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section945>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section946>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>468</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
eventuell särskild lagstiftning om samråd rörande förelagsförvärv bör samordnas
med MBL. Detta är enligt kommittén motiverat både från synpunkten alt man bör
undvika kollision i den praktiska tillämpningen av arbetstagarnas lagfästa rätt
till medbestämmande och av det skälet all del ler sig praktiskt all undvika
skillnader i lagreglernas utformning och metoderna för skapande av
medbestämmanderätt, där sådana skillnader inte är nödvändiga av sakliga skäl.
Det får bli en uppgift i ett kommande utredningsarbete all ta ställning till
hur ett sådant samordnande skall ske. Nya arbelsrältskommillén går därför inle
in på de bedömningar och uttalanden som utredningen har gjort i detta ämne.
Självfallet bör ett kommande utredningsarbete vara förutsättningslöst, anför
kommittén, bl. a. så alt del sker en allsidig prövning av vilka former av förelagsöverlåldser
och därmed jämförbara transaktioner som bör omfattas av samrådsräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.3
Näringslivets organisationer m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ingripanden som enligt förslaget kommer i fråga är att förbjuda förvärv som
ogiltiga eller meddela förbud eller åläggande på viss lid eller tills vidare,
sammanfattar SI. m.fl. i vars yttrande över förslaget till fusionskontroll
Svenska företagares riksförbund instämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
är medvetna om all samgåenden mellan förelag i vissa fall kan leda till
begränsning av konkurrensen. Frågan är dock enligt deras mening om dessa
relativt sällsynta fall skall föranleda införandel av en fusionskontroll. Den
frågan bör i första hand bedömas utifrån betydelsen av fortsalt
strukturomvandling i del svenska näringslivet. Frågan bör också bedömas med
hänsyn till de särskilda förhållanden och påfrestningar som ett totalt
samgående mellan t\å förelag innebär såväl för dem själva som deras externa
intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åter har det
internationella perspektivet en väsentlig betydelse, anför organisationerna. En
från konkurrenspolitisk synpunkt ändamålsenlig fusionskontroll måste kunna
omfatta hela den relevanta marknaden. Endast då kan myndigheterna ta fulla
ansvaret för en reglering. Som organisationerna har framhållit arbetar svenskt
näringsliv på en marknad utsatt för internationell konkurrens. Detta gäller
såväl exportindustrin som hemmamarknadsförelag som konkurrerar med import.
Någon till Sverige avgränsad sektor av näringslivet finns långsiktigt sett
inte utanför de områden som är föremål för offentlig reglering. Därför är
förutsättningarna för fusionskonlroll annorlunda än i exempelvis USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är organisationernas uppfattning all fortsatta, omfattande strukturrationaliseringar
genom fusioner är nödvändiga för alt svenskt näringsliv, särskilt industrin,
skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Samtidigt
konstaterar organisationerna att del under de senaste åren blivit allt svårare
alt genomföra samgåenden. Ulan värdering i övrigt kan sägas all de anställdas
ökade medinflytande spelat en väsentlig roll härvidlag. T. o. m. i krislägen
har fusioner blivit utdragna, kostsamma processer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section947>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section948>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>469</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
ett slag som man tidigare haft endast begränsad erfarenhet av inom
näringslivet. Enligt organisationernas iakttagelser har vidare företag som
genomfört fusioner som vid tillfället för samgåendet inneburit konkurrensbegränsningar
efter en lid åter befunnit sig i en situation där konkurrensen är återställd.
Som exempelvis kan nämnas cementindustrin där det monopol som uppstod genom
fusionen mellan Cemenla och Gullhögen redan har utsatts för sådan konkurrens
från öststaterna all del svenska företaget måste föra en aktiv priskonkurrerande
politik (se SPK Pressmeddelande nr 16 2 maj 1978).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationernas
slutsats är all behovet av fortsatt strukturomvandling särskilt inom den
konkurrensutsatta industrin är så stort, genomförandel av fusioner så allt mer
komplicerat och möjligheterna all vid fusionslillfäl-lel bedöma potentiell
konkurrens så ringa all en fusionskontroll som ytterligare komplikation skulle
få övervägande negativa effekter. Därför avstyrker organisationerna förslaget
om fusionskonlroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
erinrar inledningsvis om den synpunkten som LRF har framfört i annat
sammanhang, nämligen alt den nuvarande ekonomiska situationen och härav
föranledda statliga ingripanden i näringslivels struktur medför all
utredningens konlrollförslag framstår som i stor utsträckning inaktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
noterar all de mindre industriländerna i västvärlden närmat sig frågan om
koncentrationskontroll betydligt försiktigare än större industriländer som t.
ex. USA och Förbundsrepubliken Tyskland. Den svenska hemmamarknaden är öppen
för import. Med hänsyn härtill och till vårt behov av en betydande export måste
svenska förelag genomföra en koncentrationsprocess som gör dem
konkurrenskraftiga på en större marknad. Detta kräver oftast ekonomiska och
tekniska satsningar som endast kan genomföras av förelag som har viss storlek.
LRF anser del nödvändigt att anlägga ett internationellt perspektiv på koncentralionsulvecklingen
i Sverige. Från lanlbrakskooperalionens område kan sålunda framhållas att
tillräckligt stora föreningsförelag är en nödvändighet för all bjuda tillräcklig
konkurrens mot de multinationella livsmedelsförelag som bearbetar den svenska
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde bli helt nödvändigt all strukturomvandlingen i Sverige i ålskil-liga
branscher fortsätter mot större enheter, fortsätter LRF. Redan i dag är del
dock fråga om längdragna processer där alla berörda parter får tillfälle all
bryta sina ståndpunkter. Detta gäller också i särskilt hög grad fusioner mellan
ekonomiska föreningar inom lanlbrukskooperalionen. Den demokratiska
beslutsprocessen leder i öppenhet fram till ett välgrundat långsiktigt
ställningslagande. Erfarenheterna har också visat all större företagsförvärv
numera är så komplicerade och har så många samhällsaspekter all myndigheterna
regelmässigt kommer in i bilden på olika sätt innan besluten fallas. LRF
erinrar också om betydelse av MBL för hithörande frågor och skallereglerna. LRF
avstyrker förslaget om kontroll av företagsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section950>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>470</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värv
under hänvisning till att något behov av den föreslagna regleringen ej har
visats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>/F framhåUer alt
bakgrunden till utredningens förslag om prövningen av företagsförvärv återfinns
i den inom justitiedepartemenlel i slutet av år 1974 framlagda promemorian (Ds
Ju 1974:17) med förslag till Lag om kontroll av förelagsförvärv i vissa fall.
Utredningen har övervägt detta förslag, de synpunkter som kom fram vid
remissbehandlingen av förslaget samt koncentrations- och förvärvsulvecklingen i
övrigt och härvid också tagit särskild hänsyn lUl sill eget delbetänkande "Fusioner
och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73 - en fallstudie" (SOU 1977:51).
De principer som styrt utredningens överväganden kan sammanfattningsvis sägas vara
samhällets behov av att motverka koncentration av ägandet i näringslivet, slrukturpoliliska
synpunkter, samhällets intresse av en hög sysselsättning, kommunala synpunkter saml
de anställdas intressen. Dessa principer utmynnar i ett övergripande samhälleligt
önskemål om en konkurrenspolitik som åstadkommer att näringslivet utvecklas så
all del förhindras all sådan koncentration inom näringslivet uppkommer som
tillåter förelagen all la ut monopolvinster, leder till en ineffektiv
produktions- eller dislribulions-simktur eller innebär alt nyetableringar
försvåras eller att vissa förelag diskrimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
har inget att invända mot dessa principiella värderingar. KF förklarar sig nu
- lika lite som år 1974 - kunna ansluta sig till tanken all dessa värderingar
skulle vara tillämpliga på fusioner mellan ekonomiska föreningar inom
konsumentkooperationen. En fusion mellan två konsument-kooperativa föreningar
innebär Inte en koncentration av ägandeförhållandena i den genom fusionen
nybildade föreningen. Strukturpolitiskt, syssel-sättningsmässigl, kommunall
eller för de anställdas vidkommande innebär inte föreningsfusioner sådana
förändringar, som behöver lösas genom konkurrensrältslig reglering. KF anser f.ö.
även all de anställdas intressen, liksom berörda kommuners intresse, egentligen
inle bör tillgodoses genom konkurrensbegränsningslagstiftningen. Dessa
intressen skall enligt KF:s uppfattning i stället skyddas av annan, härför
avsedd lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sveriges köpmannaförbund ifrågasätter om lagregler för prövning av
förelagsförvärv egentligen hör hemma i denna konkurrenslagstiftning. Enligt
utredningsförslaget skall vid prövningen även andra aspekter än
konkurrensaspekten beaktas, bl. a. hur förvärvet kan påverka sysselsättningen saml
berörda arbetstagares och kommuners intressen. Prövningen av förelagsförvärv
skall heller inle ske hos MD. Enligt utredningen måste vid behandlingen av
dessa ärenden ske en politisk utredning och del måste därför vara regeringen
som fattar beslut. Hela detta problemkomplex synes köpmannaförbundet falla
utanför konkurrensbegränsningsfrågorna i egentlig mening. Något behov av
prövning av förelagsförvärv inom detaljhandeln synes inte föreligga.
Konkurrensen mellan olika förelagsformer och företagstyper är mycket livlig.
Delta gör det svårt att åstadkomma en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section952>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>471</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>effektiv
konkurrensbegränsning genom företagsförvärv, därest de av köpmannaförbundet
tidigare angivna förutsättningarna uppfylls, nämligen lämplig kommunal
butiksplanering och rimliga finansieringsmöjligheter, för fristående
företagsenheter. Sådana möjUgheter kan enligt förbundels mening även minska
lockelsen att deltaga i eventuella fusioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövning
av företagsförvärv kan medföra risk för all utvecklingen inom detaljhandeln
menligt påverkas fortsätter förbundet. Denna utveckling har i stort sett varit
fördelaktig från såväl samhälls- som konsumentsynpunkt. Vad som kunnat
kritiseras som mindre tillfredsställande har gällt glesbygdens varaförsörjning
och — inom vissa områden - annan närservice, som inte ansetts vara tillräcklig.
Åtgärder för all i sådana hänseenden åstadkomma en förbättring ligger givelvis
på ett annat plan, anför förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del måste också vara svårt
all bedöma vilka fusioner inom detaljhandeln som rimligen skulle prövas.
Förelagens storlek är, betonar förbundet, myckel varierande. Härtill kommer alt
storleken, vare sig man mäter denna i antal sysselsatta, omsättning eller
tillgångar, har myckel olika innebörd för olika branscher och olika lokala
marknader. Men detaljhandeln kan komma all beröras av fusioner inom
leverantörsleden, poängterar köpmannaförbundet, på liknande sätt som den kan
påverkas av dominerande företag eller företagsgrupper inom dessa led. Del kan
heller inle enligt förbundels mening uteslutas att del sker vertikala fusioner,
inkluderade detaljhandelsföretag som i ännu högre grad påverkar den övriga
detaljhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskamrarna
framhåller inledningsvis all del måste vara ett allmänt intresse all
näringslivet genom effektivitetshöjande åtgärder och strävan efter en rationell
marknadsstruktur ökar sin konkurrenskraft på de internationella marknaderna.
Med hänsyn härtill torde del i många fall vara önskvärt alt företagsfusioner
också framgent kommer till stånd. Den hittillsvarande utvecklingen har enligt
kamrarnas mening inle givit belägg för all regler om fusionskonlroll skulle
vara önskvärda i Sverige. Bland annat genom den starka importkonkurrensen
utsätts även de svenska förelag som har monopolställning för en betydande
priskonkurrens. Regler om fusionskonlroll skulle vidare i sig medföra problem
genom den ovisshet som skulle skapas hos berörda förelag. Särskilt i de icke
sällan förekommande fall då förelagsöverlålelsen drivits fram av en finansiell
kris kan ett utdraget prövningsförfarande leda till all företagets fortbestånd
äventyras. I det sammanhanget anser kamrarna alt del även finns anledning alt
kraftigt underslyrka de problem i olika avseenden som skulle uppstå om
tillstånd inle lämnas. Handelskamrarna avstyrker med hänvisning härtill
förslaget om regler för kontroll av företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
del likväl anses önskvärt med ett regelsystem av ifrågavarande art kan del
enligt kamrarnas mening endast vara ett samhälleligt intresse all regeringen
informeras om förelagsfusioner av väsenfiig betydelse för landets näringsliv.
Även utan de föreslagna bestämmelserna kan del enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section954>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>472</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>handelskamrarna
emellertid hållas för troligt all regeringen blir informerad om större,
planerade förelagsfusioner. Kamrarna erinrar härvid om all intresset av all i
samband med fusioner undgå realisationsvinstbeskattning sannolikt i många fall
har lett till förhandskontakler med regeringen. I klart avgränsade fall kan del
möjligen härutöver finnas ett intresse av att ge regeringen en formell
möjlighet all hindra vissa fusioner, anser handelskamrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om sammanslagningar av förelag har medfört och kommer all medföra positiva
verkningar vad gäller effektivitet, rationellare struktur, teknisk utveckling
och bättre konkurrenskraft, får en koncentration ofta till följd en från allmän
konkurrenssynpunkt negativ effekt, uttalar Sveriges advokatsamfund. Samfundet
anser därför alt del från konkurrenspolitisk synpunkt är av behovet påkallat
all nu införa regler som gör del möjligt för samhällel att med beaktande av
konsumenternas intresse värna om en aktiv konkurrens genom all inom
konkurrensbegränsningslagens ram kunna förhindra uppkomsten av marknadsdominerande
ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om prövning av företagsförvärv innebär inle bara alt företagsförvärv
kan förbjudas, om därigenom marknadsdominerande förelag uppkommer som olämpliga
från konkurrenspolitisk synpunkt. Förbud skall också kunna komma i fråga i de
fall då förvärvet från konkurrenssynpunkt kan anses oskadligt eller t. o. m.
positivt, anför samfundet. Detta kan enligt förslaget ske om förvärvet från
andra, mera allmänna synpunkter - exempelvis sysselsättnings- eller konsumenlaspekler,
regionalpoUtiska eller kommunala synpunkter, arbelslagarinlressen - kan anses
olämpligt. Sålunda har i 3 kap. 1 § </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>I. </span><span style='font-family:Verdana'>införts de
konkurrenspolitiska grunderna för förbud, under det all i samma paragraf 2.
och 3. omnämns de övriga förbudsgrunderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för denna ordning anförs all ett förelagsförvärv har betydelse inte bara
från konkurrenssynpunkt ulan också i andra avseenden. Del kan påverka
näringslivet i en kommun, beröra arbetstagarnas intressen, leda till minskad
sysselsättning m. m. Del anges som önskvärt all staten kan pröva förvärvet även
från dessa synpunkter, och del framhålls all hela prövningen bör ske i ett
sammanhang. Enligt förslaget förutsätts dock all NO alltid skall överlämna
frågan till vidare bedömning om andra överväganden än rent konkurrensrältsliga
frågor kan föranleda all förvärvet kan medföra betydande olägenheter. NO anses
tydligen i dessa fall inle kunna pröva frågan i ett sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
fortsätter. Förslaget ansluter sig till de synpunkter som framförts i tidigare
förslag till lag om kontroll av företagsförvärv i vissa fall enligt justitiedepartementets
promemoria (Ds Ju 1974:17), över vilken promemoria samfundet avgelt yttrande
(se TSA 1975 s. 192 ff). Utredningens förslag kommer härigenom all i
överensstämmelse med promemorian tjäna två syften, nämligen all ge berörda
arbetstagare och kommuner möjlighet att av andra skäl än rent
konkurrensrättsliga påverka företagsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section956>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>473</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värv
saml alt ge samhället möjlighet all inskrida mot tillskapande av marknadsdominerande
förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
utredningens förslag införs i konkurrenslagstiftningen ett helt nytt moment,
vilket understryks av utredningen bl. a. i specialmotiveringen till 1 kap. I §
("två i huvudsak skilda regelsystem"). Samfundet anser inle att under
begreppet "konkurrensbegränsning" kan hänföras dessa två regelsystem.
Samfundet menar alt denna del av förslaget är otillräckligt motiverad och inte
beaktar betydelsefulla motstående synpunkter. Praktiskt tagel alla åtgärder
som beslutas av företag och företagsägare inom näringslivet påverkar sådana
mera allmänna intressen som företräds av kommuner, konsumenter m.fi. Härav
följer inle med nödvändighet att staten skall kunna inskrida med förbud. Det
måste vara klart otillfredsställande alt i en konkurrensbegränsningslag, som
har till syfte att förhindra skadlig konkurrensbegränsning, la in bestämmelser
som gör del möjligt att på andra skäl än rent konkurrensrältsliga förbjuda
företagsförvärv som inte medför någon sammantaget negaliv konkurrenspolitisk
effekt. Med hänsyn till att förbud mot ett planerat eller redan förelaget
förvärv måste anses innebära ett myckel kännbart ingripande mot berörda parter
måste man enligt samfundels mening från rättssäkerhetssynpunkt kunna kräva all
förutsättningarna för ett ingripande är väl preciserade och ansluter sig till
allmän rättspraxis. Alt tiUämpa så vida kriterier som verkan på sysselsättningen,
berörda arbetstagares och kommuners intresse eller konsumenters intresse ler
sig otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan anföras all även enligt nuvarande lagstiftning allmänna synpunkter av
detta slag påverkar bedömningen när del gäller all avgöra huravida en
konkurrensbegränsning på ett från allmän synpunkt otillbörligt sätt påverkar
prisbildningen, hämmar verkningsförmågan inom näringslivet eller hindrar eller
försvårar annans näringsutövning. Enligt samfundets mening är det emellertid
en avgörande skillnad mellan att tilldela sådana synpunkter självständig
betydelse som grund för förbud och all låta dem i modererande riktning påverka
en sträng konkurrenspolitisk bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av vad ovan anförts avstyrker samfundet införandel av den förslagna
lagstiftningen i vad avser möjligheten att på grund av de rekvisit som anges i
3 kap. 1 § 2. och 3. förbjuda företagsförvärv. Samfundet vill däremot
tillstyrka att i lagen intas bestämmelser om ingripande mot företagsförvärv om
förvärvet medför skadeverkan på sätt som är olämpligt från allmän synpunkt,
varvid bedömningen skall ansluta sig till reglerna i 2 kap. 1 §, dock med det
tillägget all för förbud skall krävas alt förvärvet också på ett från allmän
synpunkt olämpligt sätt påverkar ägarkoncentrationen inom näringslivet. För
bedömning av om något av de angivna förhållanden som utgör rekvisit för skadlig
verkan kan anses olämpligt från allmän synpunkt bör också kunna beaktas om
förvärvet kan påverka sysselsättningen, berörda arbetstagares och kommuners
intresse eller kon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section957>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section958>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>474</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sumenlernas
intresse. Det är vidare av vikt att vid prövningen även ägarnas intressen
särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
aktiesparares riksförbund (Aktiespararna) anför all de mindre aktieägarnas
intresse gentemot de börsnoterade företagen, samhället och andra inlressenlgrapper
tillvaratas av Aktiespararna. De mindre aktieägarna äger genom sitt sparande
majoriteten av aktiekapitalet i flertalet av de börsnoterade förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivet
har i en allt ökande takt präglats av företagssammanslagningar och
företagsförvärv. Större - främst börsnoterade - företag har under de senaste
decennierna ofta expanderat genom förvärv av mindre företag, främst s.k.
familjeförelag. Även börsnoterade företag har sinsemellan genom
sammanslagningar eller uppköp inlemmals i växande koncerner. Som exempel från
senare tid kan nämnas fusionen mellan Stockholms Enskilda Bank och
Skandinaviska Banken samt förelagsförvärven Electrolux-Facit, CeUulosa-Mölnlycke,
Stora Kopparberg-Bergvik & Ala och Electrolux-Husqvarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsssammanslagningar
av nu angivet slag (med visst undanlag beträffande bankfusionen) medför alt del
uppköpta förelagels aktieägare erbjuds att överlåta sina aktier mot viss
erbjuden likvid. Denna likvid kan konstrueras olika, men beslår ofta av aktier
i eller konvertibla skuldebrev utfärdade av del uppköpande förelaget. Motsätter
sig en minorhet på mindre än 10 procent det uppköpta förelagels aktieägare
erbjudandel, återstår för dem endast ett enligt aktiebolagslagen reglerat tvångsinlösen-förtarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i näringslivels strukturella omfattning betingad bland annat av ökade
lönsamhels- och effektivitetskrav måste strukturellt och företagsekonomiskt
riktigt enligt Aktiespararnas mening förelagsöverlåldser i möjligaste mån
underlättas och ej kompliceras mer än vad som är absolut nödvändigt.
Aktiespararna är emot stora förelag och förelagsbildningar för storlekens egen
skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om prövning av förelagsförvärv ingår såsom ett särskilt kapitel i
konkurrensbegränsningslagen, vilket rimligen icke kan tolkas på annat sätt än
att konkurrensbegränsningssyflet torde vara vägledande. Av lagförslaget
framgår dock en dualism, då närings- och sysselsätlningspolitiska frågor gör
all de rena konkurrensfrågorna skjuls åt sidan. Detta framgår med stor
tydlighet i betänkandet s. 372, andra stycket, då en mängd olika frågor kan
beaktas när det gäller prövning av ingripanden mot förelagsförvärv, som av
olika skäl anses olämpliga. Bara en mindre del av motiveringarna till
utredningsförslaget lar sikte på konkurrensaspekter. Större delen ägnas
förvånande nog ål effekterna på sysselsättningen samt regionalpoUtiska och
strukturella problem. För dessa områden finns sedan länge andra ekonomiska och
politiska styrmedel. Även om dessa medel till viss del och från lid till annan
kan bedömas som otillräckliga, krävs enligt Aktiespararnas mening en mera
konkret linje när det gäller prövningen av företagsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section959>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section960>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>475</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värv
från konkurrensbegränsningssynpunkl, om en sådan lagstiftning skall införas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del föreslagna systemet
avser en bedömning i individuella fall varvid bedömningen i första hand skall
göras av Näringsfrihelsombudsmannen (NO) och i andra hand av regeringen. Den
överprövning som anvisas i förslaget 8 § skapar en onödig byråkratisering och
en rättsosäkerhet för ägarna till de förelag, som föreslås - i samband med
uppköp eller liknande - bli sammanslagna med andra förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Aktiespararna ifrågasätter
huruvida prövning av företagsförvärv eller liknande överhuvudtagel bör ske.
Utredningen har i sill belänkande inle redovisat en systematiserad uppställning
över de förvärv som ägt rum under de senaste åren. Det hade varit ulomordenlligl
värdefullt att få närmare belyst vilken inverkan dessa förvärv och
sammanslagningar haft på frågor som rör ägarkoncenlralion, prisbildning och
konkurrensförhållanden. Utredningen har sålunda inle dokumenterat de nackdelar
som man själv påstår all förslaget skall skydda mot. Delta är på sätt och vis
förståeligt eftersom del måste vara ulomordenlligl svårt all konstatera evenlueUa
nackdelar i efterhand. Enligt Aktiespararnas bedömning måste del dock vara ännu
svårare all i förväg i samband med prövningar söka avgöra huruvida ett
förelagsförvärv eller liknande är olämpligt ur allmän synpunkt. Detta måste i
sin lur innebära godtycke och rättsosäkerhet vid en eventuell prövning.
Aktiespararna är därför tveksamma till huruvida prövning överhuvudtaget
erfordras. Om ändå en prövning befinns nödvändig föreslår Aktiespararna
sålunda, att prövningen av företagsförvärv och liknande om möjligt skall ske i
ett sammanhang och all överprövning endast undantagsvis skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med förelagsförvärv som berör börsnoterade förelag, måste prövning
kunna ske skyndsamt och möjlighet ges att erhålla bindande förhandsbesked i
direkt anslutning till alt erbjudande om förvärv av del börsnoterade bolagets
aktier lämnas till aktieägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anför Aktiespararna att utredningsförslaget, såsom del har redovisats i
betänkandet, verkar vara avsett all ge möjlighet all på en mängd olika grunder
förhindra förslag till förändringar och sammanslagningar av näringslivet som
är struklurelll nödvändiga. Eftersom del finns så många hänsyn som skall
beaktas liksom intressen som skall tillgodoses kan man fråga sig huruvida
prövningen verkligen kommer att ge önskat resultat. På samma sätt som del vid
varje prövning med slöd av lagförslaget kan finnas ett eller kanske renlav
flera skäl all förhindra ett förelagsförvärv så måste det motsatsvis även
kunna finnas ett eller flera skäl till varför man kan tillåla ett
förelagsförvärv. Detta gör all prövningen inte kan betraktas som annat än
godtycklig och att rättssäkerheten för aktieägarna därigenom är i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den händelse man önskar skapa en förbuds- och prövningsreglering när del gäller
förelagsförvärv så måste man i konsekvensens namn också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section961>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section962>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>476</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klart uttala att man därigenom instiftar ett tvång till
fortsatt olönsam och därigenom orealistisk produktion. Vad är annars
alternativet? Ett företag och dess ägare som inle längre kan eller vill
fortsätta sin produktion har ju då bara all avveckla hela sin verksamhet om
inte verksamheten - helt eller delvis - kan överlåtas tUl annan producent som
finner del affärsmässigt motiverat all driva rörelsen vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiespararna är motståndare till en kraftig företagskoncenlration.
Botemedlet häremot kan enligt deras mening inte vara att företagsstrukturer
eller branschsammansällningar som är orealistiska tvingas vara kvar. Andra
instrument måste tillgripas. Aktiespararna föreslår här främst en mera aktiv
nyetableringspolitik och all företagandet - främst då i de mindre och
medelstora förelagen - underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle ändå lagstiftningsarbetet leda därhän att regler om
prövning och företagsförvärv införs vill Aktiespararna att fastare och mera
konkret fastslagna normer skall gälla för prövningen av vad utredningen har
föreslagit saml att bindande förhandsbesked kan lämnas när del gäller till-länkla
förelagssammanslagningar och förelagsförvärv. Helst ser vi all den föreslagna
lagstiftningen inte införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Stockholms fondbörs lar upp utredningens förslag all
myndigheterna vid prövningen skall beakta, inte blott huruvida ett förvärv av
förelag eller andelar i förelag har effekter på konkurrenssituationen ulan även
dess effekter i andra avseenden, t. ex. ägarförhållanden (koncentration),
arbetstagares och kommuners intressen, industripolitik m. m. Fondbörsen anser
för sin dd del vara olämpligt att frågor av så vidsträckt karaktär skall
regleras i en lag om konkurrensbegränsning. En sådan lag bör begränsas till all
ge de konkurrensvårdande myndigheterna befogenheter att granska fusioner m. m.
endast från konkurrenssynpunkt. Ett genomförande av utredningens förslag skulle
dessutom enligt styrelsens bedömning innebära ölägenheter från börssynpunkl
genom att möjligheterna all på marknaden placera större poster försvåras eller
rent av omöjliggöres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska näringslivet kommer framgent all utsättas för
krav på anpassning till en skärpt internationell konkurrens och en snabb
teknologisk utveckling anför styrelsen vidare. Denna anpassning, som bl. a.
kommer all kräva sammanslagningar av förelag eller olika former av samarbete,
måste få komma till stånd, om den vid internationell jämförelse höga reala
inkomstnivån skall kunna bibehållas. Än mer gäller delta, om man har ambitionen
alt den skall fortsätta all stiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt fondbörsens uppfattning skulle kvaliteten i de
beslut rörande vitala strukturfrågor som måsle fallas inle förbättras av ett
utdraget prövningsförfarande. Därmed är inle sagt att förelagsledningarna
ensamma skulle sitta inne med alla de kunskaper om samhällsförhållanden m. m. som
bör beaktas i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns emellertid enligt fondbörsen redan ett väl
utbyggt kontaktnät mellan företagen å ena sidan och de anställda och deras
organisationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section963>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section964>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>477</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lokala
och centrala myndigheter å den andra. Del torde vidare ha utvecklats en
praxis, åtminstone när del gäller större företag, alt regeringen underrättas om
planer på samgående mellan företag, innan definitivt beslut fallas. Denna
ordning kan väl bibehållas. Uppkommande problem kan liksom hittills lösas genom
förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad som
anförts avstyrker fondbörsen utredningens förslag till regler om kontroll av
förvärv av förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har
i sina remissyttranden hänvisat till alt svenska förelag bedriver sin
verksamhet i en skärpt internationell konkurrens. Studenterna vid
Handelshögskolan hade som en uppgift all inom ramen för remissarbetet analysera
utredningens betänkande utifrån frågeställningen hur konkurrensbegränsningslagstiflningen
påverkar förelagens internationella konkurrenskraft. En sammanfattning av
studenternas analyser finns i högskolans remissyttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Studenterna anser all
fusioner mellan företag kan vara motiverade på grund av:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stordriftsfördelar i
produktionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stordriftsfördelar i
distribution och försäljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sortimenlsförddar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) Ökade
resurser för forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e) Fördelaktigare
inköp av råvaror och komponenter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad som gör situationen
speciell för många svenska förelag är hemmamarknadens ringa storlek, vilket
får till följd alt en stor del av produktionen måsle exporteras. De svenska
förelagen är vidare ofta små i förhållande till utländska konkurrenter, vilket
gör behovet av strukturrationaliseringar större. Vidare anser studenterna all
man också måste ta hänsyn till marknadsstrukturen i utlandet, vilket betyder
att svenska förelag kan behöva fusioneras för alt upprätthålla
konkurrenskraften i förhållande till stora utländska förelagsgrupper. Den
svenska bilindustrin är ett exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För all kunna göra en
bättre bedömning av förelagsförvärv anser flera studenter all en uppdelning bör
ske på konkurrensulsatt sektor och skyddad sektor. Detta skulle leda till all
fusioner som har som huvudmotiv alt öka den internationella konkurrenskraften
ej skulle behöva prövas utifrån konkurrensbegränsningslagen om inle negativa
samhällsekonomiska effekter är uppenbara. Fusioner som kan betraktas utifrån
ovanslående är Volvo-Saab, Billerud-Uddeholm och Sandviken-Seco Tools. Vill man
hålla tillbaka den inhemska prisutvecklingen mer än vad imporlkonkurren-sen
åstadkommer torde andra maktmedel såsom prisslopp eller avtal finnas all
tillgripa i stället för all förbjuda dessa fusioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagens effekter på svenska
förelags internationella konkurrenskraft kommer enligt studenterna i stor utsträckning
all bero på hur tillämpningen av lagen kommer alt ske. I 3 kap. 1 § saknas
kriteriet hur förvärvet kan påverka den internationella konkurrenskraften
vilket studenterna betraktar som en allvarlig brist.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section965>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section966>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>478</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
"kritisk" fråga är hur sammanvägningen skall ske av de ohka effekter
som ett förvärv får. I detta sammanhang kommer också den tidshorisont man hade
vid bedömningen att vara betydelsefull. Vid ett kortsiktigt länkande är risken
all man prioriterar sysselsättning och nationell prisbildning vilket leder
till ett förhindrande av ett förvärv som är nödvändigt från internationell
konkurrenssynpunkt. Här kan ytteriigare två negativa effekter uppstå på längre
sikt, anför studenterna, nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>produktionskostnaden blir högre på grund av mindre
rationella enheter och branschen blir känslig för importkonkurrens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>priset bhr högre på produkten i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare nackdel som kan uppstå vid bedömningen av ett förvärv är enligt
studenterna den konjunktursituation som råder för tillfället. Man kan länka sig
alt risken för ett nej tiU ett förvärv kan vara större när de fusionsaktueUa
förelagen ej befinner sig i en krissituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förhindrande av fusioner meUan svenska förelag kan leda till all samarbete
startas med utländska konkurrenter. Detta kan leda till större
samhällsekonomiska nackdelar då dessa enligt studenternas uppfattning ej är
lika lyhörda som svenska förelag när del gäller socialt och samhällsekonomiskt
ansvarstagande (Sweda och Emmaboda Glasverk nämns som exempel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Prövningskriterierna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
gör först en jämförelse mellan de kriterier som utredningen anger för
prövningen av företagsförvärv och de bedömningsgrunder som skall till-lämpas
vid ingripanden med slöd av generalklausulerna i KBL och i lagförslaget. NO
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den del av lagtexlförslagel som rör prövningen av förelagsförvärv anges
kriterier som förut inte har funnits i lagtexten och inte heller upptas i
förslagels generalklausul mot andra konkurrensbegränsningar. I praktiken torde bedömningsgranderna
dock inle komma all skilja sig på något avgörande sätt från vad som nu
tillämpas. Hänsyn till sysselsättningsaspekter och liknande spelar en roll även
i andra typer av konkurrensbegränsningsärenden än förvärvsfallen. Likartade
effekter som vid förvärv kan uppnås genom andra former av samarbete (jfr. 1
kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen). I stort sett måste då samma faktorer
beaktas vid bedömningen och bl. a. avvägningar göras mellan å ena sidan
intresset av stabil sysselsättning på sikt för arbelslagarkoUeklivel och å
andra sidan lokala sysselsättningsproblem av kanske mera tillfällig art men
för de direkt drabbade myckel kännbara. Utredningsförslaget innebär formellt
olikartad behandling av förvärvsfall och andra konkurrensbegränsningsfall
vilket egentligen inle motsvaras av olikheter i faktiska bedömningsgrunder. Del
bör observeras alt förvärvskonlroUen enligt utredningens förslag omfattar
endast sådana förändringar i inflytandet över företag som åstadkoms genom ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section967>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section968>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>479</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förändrat
ägande (s. 341). Såsom antytts finns del andra former för inflytande över
förelag än del ägarmässiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller bl. a. att ett ingripande alltjämt skall bygga på vad
effektkriterierna innehåller om prisbildning, effektivitet och annans näringsulövning.
Däremot, fortsätter utredningen (s. 247), kan givelvis, liksom idag, vid
prövningen av vad som skall anses vara skadligt därutöver beaktas de positiva
och negativa följder en konkurrensbegränsning kan ha för andra aUmänna
intressen än de rent konkurrenspolitiska. Sådana samhällsintressen kan gälla
sysselsättning, anställdas intressen, konsumenternas valfrihet och
servicebehov, kostnader för samhällel vid flyttning av förelag och arbetskraft
- bl. a. med hänsyn till gjorda investeringar, branschprogram som föratsätter
en mer planmässig strukturell utveckling, lokaliseringsfrågor, handelsbalansen,
landels försörjning vid kriser, bibehållandet av Sveriges internalioneUa
konkurrensförmåga m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grunderna
för ingripanden mot förelagsförvärv anges i 3 kap. 1 §. Inledningsvis sägs där
all ingripande kan ske för all förhindra sådan olägenhet av förvärvet som är av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Vidare anges vissa omständigheter som
skall beaktas särskilt. Härvid nämns de tre effektkrilerierna från 2 kap. I §, ägarkoncenlrafion,
sysselsättningen samt berörda arbetstagares och kommuners intressen,
konsumenternas intressen samt ägarnas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör bedömningen av frågan huruvida ett ingripande skall göras mot
visst förvärv ske genom alt man i ett sammanhang prövar förvärvels effekter för
alla berörda intressen. En samlad, allsidig helhetsbedömning gör det enligt
utredningen möjligt all mot varandra väga de för-och nackdelar ett förvärv kan
ha från allmän synpunkt, exempelvis nega-. liva konkurrenseffekler mot positiva
sysselsättningseffekter (s. 333).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
jämförelse mellan 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ger otvivelaktigt vid handen all
utredningen har ansett all det föreligger en grundläggande skillnad mellan
ingripanden enligt de båda paragraferna. Någon jämförande analys lämnas dock
inte. Om man ser till verkningarna är det svårt att finna någon principiell
skillnad. Genom avtal mellan förelag är del fullt möjligt all åstadkomma i
stort sett samma resultat som genom ett förelagsförvärv. Mot den bakgrunden
framstår förvärvet närmast som del "fulländade" karleUavlalel. Detta
är också del synsätt som får anses vara allmänt intemationellt accepterat och
som framträder i förarbetena till KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
utredningens sätt all beskriva föratsätlningarna för ingripande mot
förelagsförvärv får man intrycket alt utredningen valt all utforma dessa på ett
sådant sätt alt man vid prövningen säkerställer en mer aUsidig bedömning än
som kan ske vid ingripanden enligt 2 kap. 1 §. Dessa senare ingripanden skall,
som man uttrycker del, ske för all förhindra sådant som är till nackdel
"från konkurrenspolitisk synpunkt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av sina erfarenheter finner NO en sådan distinktion främmande och
överdrivet teoretisk. Strängt logiskt kan man naturligtvis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section969>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section970>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>480</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hävda
all NO inte får ingripa enligt den nu gällande generalklausulen om ingen
nämnvärd påverkan enligt skadlighelskriterierna föreligger men t. ex.
sysselsättningen påverkas negativt. 1 praktiken är detta dock en helt
orealistisk situation. 1 effeklivilelskrileriet får anses ligga bl. a. alt
näringslivet skall förmå all ge sysselsättning på både kort och lång sikt.
Vägledande för bedömningen är ju alltid ytterst det allmänna intresset. Detta
har också utredningen givelvis konstaterat. Man framhåller i linje härmed all ulöver
effektkrilerierna också skall beaktas både de positiva och de negativa följder
som en konkurrensbegränsning kan ha för andra allmänna intressen än de rent konkurrenspoliliska.
Man har alltså i själva verket fastslagit all den nya generalklausulen liksom
den i KBL inle är inskränkt till de "rent konkurrenspoliliska
synpunkterna" i den betydelse som utredningen synes ha tillagt uttrycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den angivna bakgrunden kan ifrågasättas det berättigade i all göra någon
principiell skillnad mellan 2 kap. I § och 3 kap. 1 §. För del första kan avtal
mellan företag och förelagsförvärv ha så likartade verkningar all del bör
bedömas enligt samma grunder. För del andra framstår del som osannolikt all den
teoretiskt principiella skillnaden har någon praktisk betydelse. För del tredje
bör man ha klart för sig att skillnader i handläggningsordning, prövningskrilerier
etc. torde påverka förelagens val av former för koncentralionsålgärder. Blir
förvärvsvägen mer svårframkom-lig än andra icke ägarmässiga former för
inflytande kommer de senare all väljas och vice versa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
forlsäller. Företagsförvärv kan få effekter på en rad områden och för flera
skilda intressegrupper. En bred prövning där flera olika aspekter vägs in i
bilden är därför nödvändig för alt en riklig bedömning från allmän synpunkt
skall kunna göras av verkningarna av ett förvärv. De faktorer som enligt 3 kap.
1 § särskilt skall beaktas vid prövningen synes väl täcka de förhållanden som
bör ingå i bedömningen även om innebörden i realiteten blir densamma som en
prövning enligt 2 kap. 1 §. En aspekt som emellertid under senare lid fåll ökad
betydelse i samband med bedömning av förelagsförvärv och strukturförändringar
är möjligheten all stärka den intemationdla konkurrenskraften och förbättra exporlförulsällningarna
och därmed samtidigt landets bytesbalans. Detta berörs i utredningen mer i
förbigående i samband med ett exempel. Hänsyn till landels bytesbalans kan dock
anses väga så tungt från allmän synpunkt alt detta bör särskilt beaktas under
effektivitetskriteriet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika kriteriernas vikt kommer självfallet all variera beroende på
omständigheterna i de särskilda fallen. Bedömningen av den kort- och
långsiktiga utvecklingen vid val av olika handlingsalternativ torde bli
utomordentligt svår. Strävan bör helt klart vara all prioritera de lösningar
som på lång sikt ger den mest effektiva användningen av de samlade resurserna
och bäst befrämjar utvecklingen. Möjligheten att underlätta de omställningar
som kan bli nödvändiga för en anpassning till ändrade mark-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section971>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section972>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>481</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nadsförulsällningar
torde väsentligen böra tillgodoses inom ramen för en effektiv och välplanerad
arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik. Kravet måsle här ställas högl på
en god framförhållning i fråga om behovet av yrkes- och annan omställning.
Företrädare för de enskilda och lokala intressen som berörs av företagsförvärv
har naturligt nog ofta en benägenhet all i första hand anlägga ett kortsiktigt
perspektiv. Detta behöver dock inte bäst tillgodose det samlade arbetstagarkolleklivets
intresse av stabil sysselsättning på lång sikt. Del är därför väsentligt att en
allsidig belysning åsladkommes och att allmän förståelse skapas för de
långsiktiga överväganden som måsle göras med anledning av olika
förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 sammanhanget bör
beaktas, anför NO vidare, all förvärvskontrollen i en del fall kommer in i ett
myckel sent stadium i en negaliv utveckling hos del enskilda förvärvade
förelaget och dess marknad. Ofta framstår härvid en försäljning av företaget
som del enda realistiska alternalivel. Denna problemalik är särskilt aktuell i
en utpräglad lågkonjunktur. Ett motverkande av ogynnsamma koncenlrationslendenser
och förelagsförvärv bör göras i ett så tidigt skede som möjligt genom olika
förebyggande åtgärder. Härvid är det av största betydelse med en generell
ekonomisk politik, som skapar förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv,
stimulerar nyföretagande och underlättar de små och medelstora företagens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har vid
fastställande av gränserna för de förelag som skall falla in under lagens
tillämpning fäst stort avseende vid risken för lokala konkurrensbegränsningar saml
alt ett enskilt företag även om del är litet kan ha stor betydelse för en ort i
bl. a. syssdsällningshänseende. Förvärvskontrollen torde bl. a. vara avsedd
att bli ytterligare ett instrament för samhällets ingripanden för all undvika
arbetslöshet i sysselsättnings-svaga orter och regioner. I lider av
lågkonjunktur bör detta kontrollinstrument, främst vUlkor som ställs i samband
med förvärv som tillåls, kunna användas för att överbrygga akuta svårigheter.
Behovet av arbetsmarknads- och induslripoliliska insatser torde dock inle
kunna begränsas annat än i mindre mån, eftersom i de fall rationaliseringar och
arbelskraftsned-skärningar blir aktuella dessa i normalfallet torde vara svåra
att undvika oavsett om förvärvet genomförs eller inle. Möjligen kan ett förvärv
leda till en lidigardäggning av förändringarna, vilket kan innebära den
fördelen att föratsätlningarna är bättre för all på längre sikt skapa sysselsältningstillfäl-len.
Samma fördel kan slå all vinna genom en ändrad ägarstruktur i ett företag, eftersom
härigenom nödvändigt kapital och kunnande kan tillföras. Förvärvskontrollen
kan dock å andra sidan i vissa fall få den följden att förvärv som i och för
sig kunde bidra till en på sikt gynnsam strakturutveckling inle blir av till
följd av risken för ingripande mot förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser alt
den egentliga förvärvsprövningen endast skall omfatta de fall där förvärvaren
får ett kontrollerande inflytande, dvs. kan bestämma innehållet i principbeslut
om förelagets ledning och framlid. NO tillstyrker denna begränsning. Enligt
belänkandet skall de fall där konlrol-31 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section973>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section974>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>482</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lerande
inflytande inte uppnås bortsorleras av NO. Bedömningen av vad kontrollerande
inflytande innebär och när sådant inträder kommer all bli av avgörande
betydelse för förvärvsprövningens omfattning. Med tanke på den betydelse som
denna avgränsning är avsedd att få för berörda företags bedömningar i samband
med förvärv måste det anses vara angeläget att del klart kommer till ullryck
all en avgränsning med hänsyn till kontrollerande inflytande finns. Detta bör
därför införas i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anger all med förvärv av förelag likställes vissa uppräknande typer av
förvärv. NO påpekar i anslutning härtill all förvärv av patent, varumärke eller
produktionsmetod kan utgöra en så väsenfiig del av ett företags verksamhet att
förvärvet kan få liknande effekter som ett förvärv av ett företag eUer del av
rörelse. Del bör därför falla under begreppet "del av rörelse".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnittet
ingripanden mot förelagsförvärv i förslaget beslår av tre paragrafer. Den
första anger i allmänna ordalag när ingripande bör ske. I 2 § lämnas regler för
när ett förvärv eller ett därmed jämställt kontrollerande infiytande skall
anses ha uppkommit. I 3 § fastställs vissa gränser som utesluter förvärv av
mindre betydelse från prövningen. Någon mera generell motivering till den
valda lagstiftningstekniken har utredningen inte lämnat, men i anslutning till
de särskilda frågorna motiveras valet av gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karakteristiskt
för 2 § är all den är myckel detaljerad och ganska svårläst. 3 § är enklare
men har ändå en detaljerad karaktär. 1 och för sig finns del skäl som talar för
klart fixerade gränser. Ett skäl är alt förvärvare och förvärvade skall ha
möjlighet att på förhand bedöma om förvärvet kan prövas eller ej. Ett annat är
att prövningsområdet begränsas. Det finns emellertid också nackdelar med fasta
gränser. En sådan nackdel är svårigheten att anpassa gränserna till syftet med
lagstiftningen. De metoder för avgränsning som slår till buds innebär alt man
ställs inför valet mellan antingen lågt salta gränser som säkerställer att alla
angelägna fall blir prövade men som drar med sig att en mängd från prövningssynpunkl
ointressanta fall faller inom prövningsområdet, eller högre satta gränser som
utesluter flertalet ointressanta fall men som i stället medför risk för all
fall som borde prövas kommer utanför prövningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig är del naturligtvis värdefullt om de som är berörda av ett förelagsförvärv
kan föralse om förvärvet kan prövas eller inle. I vissa sammanhang -
framförallt straffrättsliga - kan det vara ett väsentligt rältssäkerhelskrav
att man säkert kan förutse konsekvenserna av ett visst beleende. Bestämda
gränser är givelvis ägnade att ge sådan säkerhet. Men säkerheten uppnås i delta
fall bara när förvärvet ligger under någon av gränserna. Ovanför dessa är man
hänvisad till alt göra en bedömning med ledning av i huvudsak den generalklausulbetonade
1 §, förarbetsultalanden och så småningom praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fi. pekar på all granderna för ingripanden anges i 3 kap. och 8 §. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section975>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section976>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>483</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ anges omständigheter som särskilt skall beaktas vid prövningen huruvida
ingripande bör ske. Dessa omständigheter anser SI m.fl. närmast ha karaktär av
exempel och utgör i vart fall inle rekvisit som skall vara uppfyllda för all
förbud enligt 8 § skall kunna meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
understryker vad Industriförbundet m.fl. anförde i remissyttrande över jusliliedepartemenlels
PM (Ds 1974:17) om att ett förbud av angivet slag utgör en allvarlig
inskränkning i ägarnas möjlighet att förfoga över sin egendom. Med hänsyn till
rättssäkerheten bör grunderna för inskränkningen enligt organisationernas
uppfattning vara preciserade och prövningsförfarandel bör ske i former som
tillförsäkrar den enskilde en opartisk prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
fortsätter. Aktier och rörelser är egendom som är föremål för enskild
äganderätt. Inskränkningar i enskildas möjligheter all överlåta eller förvärva
egendom bör förekomma endast om väsentliga samhällsintressen annars äventyras.
Rättsreglerna om inskränkningar i överlåtelserätten bör syfta till skydd för
sådana samhällsintressen som typiskt sett kan skadas i väsentlig grad. Däremot
bör de inle ge myndigheterna en möjlighet alt efler skön inom vida ramar pröva
om en ägande-rällsövergång innebär övervägande för- eller nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ser
man till de generella effekterna av fusioner framstår de som övervägande
positiva. Genom fusioner kan företagen bredda sin finansiella bas, vinna
skalfördelar i produktionen, utnyttja marknadsföringsresurser effektivare och
låta företagsinlernt leknologiflöde ske inom större enheter. Dessa fördelar för
förelagen framstår också som samhälleliga fördelar för landets infrastruktur
och för sysselsättningen. Den omställning som en fusion innebär kan medföra
påfrestningar och problem och kortsiktigt negativa effekter som dock kan vara
mer eller mindre oundvikliga för alt uppnå fördelar på sikt. Kvarstående skäl
för en fusionskontroll är då av konkurrenspolitisk art. Som organisationerna
har framhållit inledningsvis måste en från konkurrenspolitisk synpunkt
ändamålsenlig fusionskontroll omfatta hela den relevanta marknaden. Detta kan inle
åstadkommas genom en till Sverige begränsad reglering eftersom svenskt
näringsliv -utom i vissa skyddade sektorer - arbetar på en internationell
marknad. Organisationernas slutsats har blivit att de negativa effekterna av en
fusionskontroll överväger fördelarna varför utredningens förslag om fusionskonlroll
avstyrks. Här måsle understrykas all möjligheterna all i en myndighetsprövning
bedöma effekterna i del enskilda fallet uppenbarligen är myckel begränsade.
Skall en fusionskonlroll införas synes del dock organisationerna minst
olämpligt om kontrollens prövningslema avser om en fusion medför en från allmän
synpunkt skadlig konkurrensbegränsning. Förbud mot genomförandel av ett
förelagsförvärv bör sålunda endast grundas på konkurrensmässiga överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppräkningen
av omständigheter i I § anknyter i väsentliga delar till generalklausulen i den
föreslagna nya konkurrensbegränsningslagen. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section977>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section978>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>484</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>väsentlig
skillnad ligger dock däri all de påverkande omständigheterna i 1 § fusionskonlrollförslagel
är "neutralt" angivna medan de i 2 kap. 1 § KBL-förslaget är knutna
till begreppet skadlig verkan. Ingripande mot förvärv bör som anförts ovan
enligt organisationernas mening endast kunna aktualiseras när den uppkomna
konkurrensbegränsningen visat sig från allmän synpunkt medföra skadlig verkan.
Som kriterier för när skadlig verkan skall anses föreligga vill
organisationerna förorda all samma ef-feklkrilerier som har kommit till ullryck
i den föreslagna generalklausulen även här äger tillämpning i stället för den
av utredningen föreslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fusionskonlroll som bygger på ett begränsningskrilerium måste naturligtvis
även beakta sysselsättningseffekter och andra ekonomiska effekter som kan
motivera att konkurrensbegränsningen bör tillåtas, dvs. när övriga från
samhällssynpunkt beaktansvärda skäl vägs in i konkurrensbegränsningen från
allmän synpunkt inle kan anses skadlig. Lämpligen bör detta såsom i
generalklausulen komma till uttryck genom motivutlalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fusioner bör dock inle
kunna hindras genom fusionskonlroll på andra grunder än konkurrensrältsliga.
Andra kriterier som av konkurrensutredningen angivits som skäl för ingripande
mot förvärv - främst syssdsäll-ningsskäl - kan enligt organisationernas mening
inte anses visat, vare sig på kort eller lång sikt, medföra anledning till en fusionskonlrollprövning.
Snarare torde kunna hävdas att strukturomvandlingar oftast medfört positiva
effekter inle minst från sysselsättningssynpunkt. Bekräftelse härpå utgör såväl
den utvärdering av ett antal genomförda fusioner som konkurrensulredningen
presenterat i sill delbetänkande (SOU 1977:51) som den av SIND nyligen
genomförda studien över familjeförelagsförvärv (Familje-förelagsfusioner i
svensk industri - en kartläggning och analys av utvecklingen 1970-76) (SIND
1978:4). Förekommande syssdsällningsminsk-ningar vid fusioner måste generellt
sett antas vara mindre än om fusionerna inte kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
kan inte ansluta sig till utredningens uppfattning all en fusionskontroll behövs
för all särskilt beakta anställdas intressen. De anställdas intressen är redan
idag vid förelagsförvärv i stort tillgodosedda genom MBL. Denna lag reglerar
visserligen inle frågor som rör förhållandel mellan ägare som inle är
arbetsgivare och arbetstagare men skulle ändock mot organisationernas
avstyrkande en komplettering härvidlag av medbestämmandelagen anses önskvärd
bör denna i vart fall icke ske inom konkurrensbegränsningslagsliftningens ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna
berör i detta sammanhang de villkor som kan föreskrivas i samband med
förvärvsprövningen enligt 8 § första stycket 2 för alt "undanröja viss väsentiig
olägenhet som är förknippad med förvärvet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
skiljer mellan tre inlressefält inom vilka föreskrifter kan komma ifråga, anför
organisationerna. Av särskilt intresse framstår konkurrens-, pris- och sysselsällningsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationernas
inställning är alt ingripande mot förvärv bör endast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section979>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section980>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>485</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>komma
i fråga när förvärvet medför från allmän konkurrenspolitisk synpunkt skadlig
verkan medan syssdsällningsskäl inte bör kunna hindra en fusion. Negativa
sysselsättningseffekter som är orsakade av företagsförvärv är regelmässigt
övergångsproblem. Enligt organisationernas mening kan därför finnas skäl att
acceptera sysselsällningsvillkor för att mildra effektema härav, dock endast
under en tidsbegränsad period som bör sällas till två år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uppställande av konkurrensmässigl
betingade villkor bör enligt organisationernas mening inte förekomma vid
regeringens prövning. Sedan del väl konstaterats i regeringens prövning att en
fusion inle skall hindras bör regeringens befattning med frågan upphöra. Del
sagda innebär all några konkurrensrältsliga villkor inte skall få uppställas i
samband med själva tillståndsgivningen. Skulle del emellertid visa sig att
fusionen leder till skadliga konkurrensbegränsningar får dessa prövas i vanlig
ordning av MD med tillämpning av generalklausulen. Härigenom garanteras i högre
grad förelagen en mer noggrann rätislig prövning av frågor som ofta kräver en
mer ingående prövning än som kan förekomma inom ett starkt tidsbegränsat
förfarande. Organisationerna framhåller möjligheten till återvinning av offentiiga
avgifter som har aktualiserats i samband med förvärv som senare harförbjudUs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ansluter sig till den åsikten att förslaget om kontroll av förelagsförvärv
innefattar djupgående inskränkningar i ägarnas möjligheter all disponera sin
egendom. Rättssäkerheten kräver att en konlrollreglering innehåller rimligt
preciserade grander för prövningen och alt själva förfarandet innefattar
garantier för en opartisk prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är uppenbart all så
långtgående ingrepp som här är ifråga endast kan motiveras utifrån väsentliga
samhällsintressen, anför LRF. Prövningsgrunderna är allmänt hållna. Vid
bedömandet av om en planerad fusion skall tillåtas skall - förutom konkurrensbegränsningskrilerierna
i generalklausulen - bl. a. sysselsättningsaspekterna och berörda kommuners
intressen beaktas. LRF finner all en kontroll som anlägger sådana perspektiv inle
har myckel med konkurrensbegränsningslagsliflning all göra. Även om alla de i
förslaget angivna kriterierna rimligen bör tillåtas alt vägas in då del gäller
all tillåla en fusion eller ett annat företagsförvärv talar enligt LRF:s mening
goda skäl för all förbud mot transaktionen endast bör beslutas på grandval av konkurrensbegränsningskrilerierna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Aktiespararna talar om
"dualismen" i 3 kap. 1 § mot bakgrund av de många olika
omständigheter som skall vägas in vid förvärvsprövningen. När del gäller ägarkoncentrationen
uppger Aktiespararna att de sedan länge har motarbetat all form av ägarkoncenlralion
som kan leda till en minskad ekonomisk demokrati samt företagssammanslagningar
som leder till minskal antal producenter med snedvriden pris- och
konkurrensbild som följd. Mot bakgrund av vissa förslag om kollekliva
löntagarfonder frågar sig aktiespararna - naturligtvis paranleliskl - huruvida
lagförslaget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section981>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section982>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>486</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
vara tillämpligt i den delen, då dessa fonder enligt en allmän bedömning torde
leda till en makt- och ägarkoncenlralion ulan tidigare motsvarighet inom näringshvel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sista stycket av § 1 omnämhes - nästan i förbigående anmärker aktiespararna -
alt ägarnas intressen också skall beaktas vid prövningen. Beträffande de
börsnoterade företagen är Aktiespararna medvetna om alt aktiekapitalet utgör
ett riskkapital och all ägarna till bolagen därför i sista hand får slå risken
för ett fortsatt förelagande. Detta risktagande kan emellertid leda till
orimliga konsekvenser - vilket inle minst gäller de s. k. familjeföretagen -
genom alt ett förvärv som förbjuds - eller som inte ens las upp till diskussion
på grund av osäkerheten om del kommer all tillåtas - resulterar i alt de
företag som är föremål för förvärvet inom kort lid konkurreras ut och måsle
läggas ned. Ägarna till dessa företag - oavsett om de är börsnoterade eller inle
- kan enligt aktiespararnas uppfattning rimligen icke tvingas att driva
företagen vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
industriföreiUng tar också upp ägarinlressena och ger ullryck för den åsikten
alt ägarnas intressen måste beaktas i väsentligt högre grad än vad som
utredningen har föreslagit, något som enligt induslriföreningens mening har
betydelse inte minst för aktiemarknadens framlida utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet och landstingsförbundet anför att förbunden med
tillfredsställelse har noterat all utredningen infört del kommunala intresset
såsom en grund för bedömningen av förelagsöverlåldser. Förbunden hänvisar till
att del enligt utredningen finns speciell anledning all bevaka kommunala
intressen i de fall då förelagsförvärv medför friställningar i orter som,
genom alt de är små eller har ett ensidigt näringsliv, får stora problem i
samband med sysselsätlningsförändringar Då del gäller NO:s prövning har i
lagförslaget intagits en tvingande regel all ombudsmannen innan beslut fattas
bör ge arbetstagarorganisationerna i berörda förelag tillfälle all yttra sig.
Men någon motsvarande bestämmelse har ej inlagils beträffande berörda kommuner
anmärker förbunden. I betänkandets lagkommentar (s. 372) sägs endast all del i
vissa fall kan vara lämpligt för ombudsmannen all också höra kommunerna. I lagavsnillel
om regeringens prövning finns inte några bestämmelser om remissförfarande över
huvud taget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kommentaren till lagförslaget har förbunden fått det intrycket all del inle är
särskilt angelägel alt NO inhämtar yttrande även från berörda kommuner.
Förbunden understryker del angelägna i all ombudsmannen verkligen inhämtar
kommunernas yttranden och all delta blir klariagl antingen i lagtexten eller i
förarbetena till en ny lagstiftning om konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
övergripande förbudskrileriel "all ölägenheterna skall vara av väsentlig
betydelse från allmän synpunkt" måsle medföra skönsmässiga och i viss mån
godtyckliga bedömningar, anför SIND. En lagstiftning på området inrymmer
därför risk för att en från samhäUssynpunkt önskvärd strukturomvandling
hindras eller begränsas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section983>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section984>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>487</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
måsle del enligt SIND:s mening bli svårt all i den totala bedömningen
tillräckligt beakta ägarnas intressen från rättssäkerhetssynpunkt. Delta gäller
i synnerhet som kompensation inte föreslås utgå till ägare som först har
förbjudils alt sälja till viss förvärvare och sedan har överlåtit förelaget
till ett lägre pris till annan förvärvare. Den studie rörande vissa fusioner
som har genomförts av industriverket visade att del nästan alllid finns bara en
presumtiv köpare. 1 sådana situationer menar konkurrensulredningen också alt förvärvet
bör godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIND säger sig självfaUet
biträda tanken all anslällningstrygghelen skall utvecklas saml all
sysselsättningsargument och konsumentintressen väges mot strukturralionaliseringsmotiv.
MBL gäller visserligen inte frågor som rör förhållandel mellan ägare och
arbetstagare, men genom arbetsgivarens skyldighet alt inleda
primärförhandlingar torde enligt SIND:s bedömning i praktiken rådrum skapas för
de anställda och samhällel i de fall där stora förändringar i del uppköpta
företagel planeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Prövningsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har avvisat tanken om speciella regler vid successiva företagsförvärv, framhåUer
NO. Bl. a. därför och då man önskar göra prövningsområdet så stort att inga
fall av större betydelse faller utanför har gränserna satts lågt. Mot bakgrund
av att förvärvet enligt 1 § skall vara av väsentlig betydelse från allmän
synpunkt kan det enligt NO:s mening ifrågasättas om det annat än undanlagsvis
kommer alt finnas förvärv som faller under gränserna men där ingripande borde
ha skett vid en bedömning enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Värdet från förelagens
synpunkt av alt ha fixerade gränser framstår mot denna bakgrund som ringa. Prakfiskt
tagel alla fall där ett ingripande kan länkas bli aktuellt kommer alltså alt få
bedömas efler de allmänt hållna reglerna i 1 §. Det finns därför skäl alt
ifrågasätta om lagtexten bör innehålla gränser av det slag som anges i 2 och 3
§§. Såsom redan antytts är regelsystemet komplicerat och lagtexten svårläst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO fortsätter. Om de
fixerade gränserna las bort från lagtexten uppkommer frågan om del uppslår
risk för alt den myndighet som skall göra den förberedande prövningen får ett
orimligt stort antal anmälningar enligt 4 §. Risken för en sådan utveckling
synes dock ringa. Redan kravet i 1 § att olägenheten av förvärvet måsle vara av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt bör avhålla från onödiga anmälningar.
Man bör dessutom observera all den som är tveksam ofta genom ett enkelt
telefonsamtal till myndigheten kan skaffa sig en uppfattning om betydelsen från
allmän synpunkt av ett visst förvärv. Det förtjänar framhållas all
förhandsbesked av olika slag redan nu är ett betydelsefullt inslag i NO:s
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
själva verket finns del anledning all fråga sig om del inle skulle bli fler
"onödiga" anmälningar med fixerade gränser än ulan. Bestämda gränser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section985>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section986>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>488</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattas
gärna som normgivande och risken finns att flertalet av dem som kommer över
gränsen uppfattar saken så att de bör göra anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har i svensk lagstiftningsteknik under senare år utvecklats en linje som bygger
på generalklausuler som ett väsentligt inslag. Denna linje har varit särskilt
framträdande inom marknadsrällen men har också förekommit i andra sammanhang.
All generalklausulslekniken har fått företräde särskilt inom marknadsrällen har
givelvis flera orsaker. Här kan dock särskilt pekas på en, nämligen den allt
snabbare förändringen som sker inom de områden som ifrågavarande lagar
reglerar. De i 3 § angivna gränserna, främst de rörande omsättning och
tillgångar, är konstruerade på ett sådant sätt alt de riskerar att snabbi bli
föråldrade. I och för sig kan man givetvis bygga in regler som korrigerar
gränserna med hänsyn till förändringar, t. ex. indexanknylning. Detta skulle
emellertid ytterligare komplicera lagtexten och försämra förulsebarheten.
Utredningen har också avvisat sådana lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
vill med hänsyn till del anförda ifrågasätta om inle prövningsområdet skulle
kunna bestämmas på del sätt som är vanligt vid tekniken med generalklausul,
dvs. genom klausulens egen räckvidd. I och för sig är 1 § redan uppbyggd
ungefär som en generalklausul och förändringen skulle därför kunna inskränkas lUl
all 2 och 3 §§ logs bort. Något hinder mot all låta motsvarande vägledning
komma till ullryck i förarbeten bör inle finnas. Del kan dock vara skäl att se
över 1 § med hänsyn fill den utökade betydelse som den skulle få vid en
förändring av antytt slag. Bland annat borde del vara av värde all i paragrafen
markera marknadsandelarnas betydelse särskilt när del gäller den genom
förvärvet uppkomna enheten. Likaså bör anges vad som skall avses med ett
förvärv och att med förvärv skall likställas åtgärder som leder till uppkomsten
av kontrollerande infiytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i 3 kap. 2 § intagna reglerna om all kontrollerande infiytande skall anses
uppkomma när förvärvet uppgår till minst vissa procenttal ger vid första
påseende intryck av all vara en klar och entydig gränsdragning. I vissa fall
torde reglerna också vara lätta att tillämpa. Det är emellertid vanligt i
näringslivet med ett s.k. ask-i-ask-ägande. Antag att företagel A äger 40
procent av aktierna i företaget B som i sin lur äger 40 procent av aktierna i
företagel C som i sin tur äger 40 procent av aktierna i företaget D. Vilket
inflytande skall man anse att företagel A har i företaget D med en tillämpning
av 2 §? Nära till hands ligger att göra en rent matematisk beräkning. A:s
inflytande blir då 40 procent i B, 16 procent i C och 6,4 procent i D. Om D är
ett börsnoterat förelag så skulle A kunna köpa drygt 3 procent av aktierna i D
men inte 4 procent om förvärvet skall gå fritt från prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
själva verket ger dock lagtextens ordalydelse i första stycket inle någon grund
för all beakta inflytande genom "ask-i-ask-ägande" alls. Detta stycke
behandlar enbart direkt ägande. Enligt tredje stycket skall emellertid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section987>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section988>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>489</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section989>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medräknas
bl. a. aktier som tillhör samma koncern som förvärvaren eller som tillhör annat
förelag över vilket förvärvaren eller något koncernföretag har bestämmande inflytande.
Om man antar att A har ett bestämmande inflytande över B skulle i och för sig
aktier som B förvärvat i D kunnat beaktas jämsides med A:s förvärv i D. Nu har
dock B inga aktier i D. Om del kan anses all A har ett bestämmande inflytande i
C kan dock C:s innehav beaktas. Det bör dock observeras all man inle ulan
vidare vet om A har ett bestämmande inflytande över C. Detta är en fråga som
kan avgöras först efler en ingående bedömning (jfr s. 341).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheterna
all tillämpa 3 kap. 2 § så snart det blir fråga om annat än mycket enkla förvärvssilualioner
kan också illustreras med följande exempel. Ett företag (A) har aktier i vart
och ett av flera skilda företag (B, C, D och E). Dessa senare förelag köper var
för sig 9 procent av aktierna i ytterligare ett förelag (F). Situationen
framgår av följande skiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:126.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>O A</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'>D r</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppenbart
är all B, C, D och E ulan all överskrida gränsen 10 procent vid börsnoterade
förelag och 20 procent vid andra förelag tillsammans kan köpa upp tillräckligt
med aktier i F för att kunna få kontroll över detta förelag. Frågan blir då om
någon sammanräkning skall äga rum. Om först B förvärvar 9 procent av aktierna i
F så Ugger den transaktionen under gränsen. Förvärvar därefter C också 9
procent av aktierna i F så uppslår alltså frågan om B:s innehav av aktier i F
skall sammanräknas med de aktier som C förvärvar. Förutsättning härför är
antingen att C ingår i samma koncern som B eller alt B eller annat
koncernförelag har ett bestämmande inflytande över C (s. 430 f.). Eftersom B
inte har något bestämmande inflytande över C så återstår endast två
möjligheter. Antingen skall man anse att B och C ingår i samma koncern eller
också alt A och B ingår i samma koncern saml alt A har ett sådant bestämmande
inflytande över C som avses i 1 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes rimligt all anta alt relativt högl ställda krav måste uppfyllas för att
ett företag skall anses vara ett koncernföretag. Om A äger 30 procent av
aktierna i B men inga övriga bindningar finns i form av avtal eller samröre i
fråga om produktion och planering förefaller det tvivelaktigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section990>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section991>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>490</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
räkna B som koncernförelag. Om man betraktar B som ett företag utanför
koncernen synes det tveksamt om det föreligger ett sådant bestämmande
inflytande som avses i 1 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen. Slutsatsen
blir därför all del uppkommer vissa möjligheter all på formalju-ridiska grunder
undgå prövning av de olika aktieförvärven i F.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ser
man vad som nu anförts om regelsystemet i 3 kap. 2 § mot den bakgranden all del
inte tiUkommit för all ingå som ett led i den slutliga bedömningen av om ett
ingripande bör ske från allmän synpunkt ulan främst för att i rättssäkerhetens
intresse fastställa en yttersta gräns för prövningsområdel synes man med fog
kunna fråga sig om del verkligen finns något självständigt behov av
regelsystemet. I normalfallet kommer gränsen sannolikt all ligga långt under
det område där del blir aktuellt med ingripande. Samtidigt måste man räkna med
all svårigheterna alt bestämma gränsen i fall såsom de nu antydda inbjuder
till försök alt utnyttja regelsystemet på ett icke avsett sätt för alt avskära
möjligheterna till prövning. Del förtjänar därvid all framhållas all de exempel
som valls i del föregående är förhåUandevis enkla och all näringslivet i
verkligheten uppvisar ägarförhållanden som är långt mer komplicerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den angivna bakgrunden anmäler NO betänkligheter mot konstruktionen som sådan
i 3 kap. 2 §. Skulle de anförda invändningarna inte vinna beaktande anför NO
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit all en andel om 10 procent av aktiekapitalet eller röstetalet
skall vara nedre gräns för prövning av förvärv i börsnoterade förelag och
företag på fondhandlarlistan. Under föratsättning av all en gräns skall finnas
har NO ingen invändning mot del valda procenttalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
gränsen på 20 procent för prövning av förvärv i andra förelag är underlaget för
bedömning mindre än i det tidigare fallet. Kunskapen om ägandeslrukluren i de
här aktuella bolagen är bristfällig. Man torde dock vara ense om all ägandet är
mer koncentrerat än i t. ex. börsnoterade bolag. Förvärv av aktier i gruppen
övriga förelag kan antas mera sällan ske i kapilalplaceringssyfle ulan avsikten
torde oftast vara alt erhålla inflytande. Härvid kan det bedömas vara
sannolikt all förvärvaren måste ha en inle oväsentligt större andel än i ett
börsnoterat företag. Del kan därför tfrågasältas om inte gränsen 20 procent är aUlför
lågt salt. Del kan här erinras om all enligt kommunalskalldagen förvärv upp
till 25 procent av röstetalet anses ske i kapilalplaceringssyfle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
förmodar all utredningens motiv för att införa fixerade gränser i 3 kap. 3 §
till väsentlig del har varit praktiska skäl och alt önskemålet har varit all tiUgodose
intresset av rättssäkerhet i så måtto all bestämda gränser ger möjlighet att
förutsäga om ett förvärv kan prövas eller inte. Samtidigt har dock i praktiken
dessa intressen enligt NO:s uppfattning kommit i konflikt med ett annat intresse,
nämligen del att säkerställa all alla förvärv av någon betydelse kan komma
under prövning (s. 334, 349). Gränserna har blivit så lågt satta all ett myckel
stort antal fall som inte är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section992>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section993>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>491</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
sådan väsentlig betydelse från allmän synpunkt som sägs i 3 kap. 1 § ändå
faller inom prövningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I själva verket har alltså
utredningen genom de lågt satta gränserna endast i ringa mån begränsat
tillämpningsområdet för generalklausulen i 3 kap. 1 §. Mot bakgrund av den
ståndpunkt som NO i del föregående gett ullryck ål, har NO egentligen ingen
större anledning att invända mot de låga gränserna. Anser man emellertid såsom
utredningen all bestämda gränser ökar föralsebarhelen synes man böra söka finna
en möjlighet all höja gränserna så alt denna får ett mera reellt innehåll. Ett
annat skäl till att höja gränserna är risken för att NO blir överhopad av
anmälningar om förvärv som visserligen inle är av den karaktären att de bör
överlämnas till regeringens prövning men som med hänsyn till NO:s tidsfrist på
två månader börjar löpa ändå måsle snabbkonlrolleras. NO erinrar i detta
sammanhang om vad som i det föregående har sagts om risken för onödiga anmälningar
fill följd av att bestämda prövningsgränser fokuseras genom att införas i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
till all de av utredningen valda gränserna måste sällas så lågt för all undvika
alt angelägna fall kommer utanför prövningsområdel kan i viss mån sägas vara
all dessa gränser har dålig anknytning till syftet med prövningen. En betydligt
bättre anknytning till detta syfte har enligt NO:s bedömning den redan i det
föregående framförda tanken på en avgränsning med hänsyn till marknadsandel.
Eftersom del här alllid blir fråga om den relevanta marknaden (jfr. s. 259) kan
även förvärv av små förelag beaktas om del behövs. Om en gräns baserad på
marknadsandel läggs till de övriga gränserna synes del därför vara möjligt all
höja dessa senare gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO anför vidare. Med
hänsyn till del breda ålgärdsprogram som står till förfogande för all upprätthålla
sysselsättning och regional balans kan del med fog ifrågasättas om
förvärvskontrollen fyller samma funktion i fråga om små företag som större. Det
kan därför vara försvarbart med en uppjustering av antalet arbetstagare. Med en
kompletterande gräns i fråga om marknadsandel frånhänder sig myndigheterna inle
möjligheterna all mgripa för det fall att lokala eller regionala monopol kan
komma att skapas genom förvärv av mindre förelag. I utredningens motiv anges
också att lokala och regionala förhållanden liksom den marknad eller bransch
del kan vara fråga om skall beaktas vid bedömning av om olägenheterna är av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO vill vidare framhålla
att begreppet arbetstagare inle är helt entydigt. NO har i sin verksamhet vid fiera
tillfällen kommit i kontakt med de gränsdragningsproblem som kan uppstå vid
avgörandet av om en person är arbetstagare eller inte. Härvid kan exempelvis
pekas på beroende uppdragstagare. Detta tillhör emellertid frågor som torde få
lösas i rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar gränserna avseende omsättning och tillgångar måsle NO</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section994>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section995>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>492</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konstatera
alt något underlag för bedömning av gränsernas rimlighet inte har presenterats.
Av tillgänglig statistik framgår, vilket utredningen också påpekat, all
omsättningen per anställd varierar kraftigt mellan olika branscher. I
partihandeln uppgick 1976 omsättningen sålunda till ca 1 mkr./ anställd. Inom
detaljhandeln och tillverkningsindustrin var motsvarande siffror 400000
respektive 225000 kr. Enligt SCB:s finansslalislik för 1976 fanns då drygt 5000
förelag med mer än 50 anställda. Om samtliga antas ha en genomsnitlsomsätlning
per anställd på 200000 kr. blir detta minst 10 mkr. i omsättning per förelag.
Detta torde ge en grov uppskattning av antalet förelag med den aktuella
omsättningen. Den högre omsättningen inom detaljhandeln innebär exempelvis all inle
mindre än ca 600 dagligva-rabuliker har en omsättning överstigande 10 mkr. och
förvärv av dessa skulle sålunda ligga inom prövningsområdet. Gränsen på 20 mkr.
avseende tillgångar bedöms i vart fall inom detaljhandeln överskridas av ett
färre antal företag än omsättningsgränsen. I befintlig slalisfik finns ingen
uppdelning av samtliga företag efler omsättning eller fillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del gäller dessa
gränser kan genereUt sägas all de samhällsskadliga effekterna av
förelagsförvärv väl torde kunna bevakas även med en höjning av gränserna för
omsättning och tillgångar. Då det gäller effekterna för den enskilda orten av
förelagsförvärv får de åtföljande problemen ofta karaktären av
glesbygdsproblem. Dessa bör inle främst lösas med för-värvskonlroU, utan det
torde härvid oftare vara lämpligare med lokaliserings-, arbetsmarknads- och induslripoliliska
åtgärder. Mot denna bakgrund kan man länka sig en höjning av gränserna för
omsättning och tillgångar med förslagsvis 100 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 3 kap. 3 § görs skillnad
i behandlingen av förvärv och fusion. Vid förvärv är del det förvärvade
företaget eller rörelsen som skall överskrida den angivna gränsen, medan vid
fusion del räcker om någon av parterna gör detta. Innebörden härav torde såvitt
kan bedömas bli all om vid förvärv någon av parterna underskrider gränserna kan
prövning enligt lagen tekniskt undvikas. Vid fusion fordras dock att båda
parter är under de angivna gränserna för all prövning inle skall få komma till
stånd. Av utredningen framgår inte klart av vilken anledning åtskillnad gjorts
mellan fusion och förvärv i detta hänseende. Den påtalade möjligheten att
"kringgå" lagstiftningen föreligger i båda fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har också
berört frågan om successiva förvärv av mindre förelag. En kontroll av dessa
förvärv bedöms bli invecklad och skapa problem. Del bör här framhållas all del
är fullt möjligt, åtminstone i vissa branscher, alt ett företag genom köp av
flera mindre förelag eller mindre delar av samma företag efler hand kan uppnå
en gräns där del skulle finnas anledning att företa en prövning av nästa
förvärv. Om förvärven varför sig ligger under gränserna kan förvärvaren växa på
ett sätt som står i strid med generalklausulen i 3 kap. 1 § men ändå undgå förvärvskonlroUen.
NO ser delta som en brist. Del är ä andra sidan önskvärt att inle ytteriigare
bygga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section996>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section997>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>493</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ut
ett redan komplicerat regelsystem för all avhjälpa brislen. Invecklade kumulaiionsregler
skulle dock kunna undvikas om man inför en gränsregel om marknadsandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med de tidigare utvecklade tankegångarna om all låta prövningsområdet
bestämmas av en generalklausul har NO framhållit marknadsandelarnas betydelse.
I själva verket skulle sannolikt en gränsdragning enbart med hjälp av
marknadsandel i allt väsentligt räcka för all avgränsa det prövningsområde som
i praktiken kan bli aktuellt. En särskUd gräns i 3 kap. 3 § för marknadsandelar
kan emellertid också vara ett alternativ till särskilda bestämmelser för alt
kunna kontrollera successiva förvärv. Såsom nyss påpekats kommer det, även om
gränserna för antal anställda, omsättning och tillgångar sätts så lågt som
skett i förslaget, all finnas möjlighet för ett förelag med en betydande andel
av en viss marknad all genom köp av företag som ligger under gränserna
ytterligare stärka sin marknadsställning till förfång för konkurrensen. En
kompletterande regel skulle förslagsvis kunna utformas så all ingripande även
kan göras om det nya företaget efler fusionen eller förvärvet får mer än 25
procent av marknaden. Denna regel skulle utöka prövningsområdel endast
obetydligt men ändå skapa utrymme för kontroll av just sådana småförvärv som kan
få stor betydelse särskilt på små lokala marknader. Marknadsandelsgränsen
överensstämmer med den brittiska Reslriclive Trade Practices Act men ligger
högre än gränserna i den västtyska och kanadensiska lagstiftningen. Den
internationellt sett utbredda användningen av marknadsandelsgränser vid förvärvskonlroll
och den väsentliga roll som marknadsandelar spelar i varje utredning om
konkurrensförhållanden kan tas till ytterligare intäkt för del motiverade i
all även i en ny svensk konkurrenslag ange en marknadsandelsgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
hur förvärvskonlroUen konslraeras understryker NO att den som utredningen har framhåUit
innebär ett nytt och oprövat regelsystem, som i viss mån måsle ha försökskaraklär.
Denna aspekt på frågan talar dock enligt NO:s mening för att man bör sträva efler
alt göra systemet så enkelt som möjligt från början. Om behov av ytterligare
regler visar sig vid den praktiska tillämpningen kan systemet kompletteras efler
hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
pekar på alt byte av rörelse skall enligt utredningens förslag betraktas som
två förvärv av rörelse mot vederlag, där respektive rörelse utgör vederlaget.
Sådana byten skall således enligt utredningen kunna prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Byte av rörelse innebär
enligt SPK:s erfarenheter av förvärvs- och karteUregistrering inle alllid att
förvärv äger rum. Något förvärv kan enligt SPK:s bedömning exempelvis inte
sägas ske då två förelag, som båda har tillverkat och sålt produkterna A och B,
överenskommer om att del ena förelaget nedlägger sin rörelse beträffande
produkten A och del andra förelaget nedlägger sin rörelse beträffande produkten
B. Om överenskommelsen i övrigt inle innebär överlåtelse av tillgångar
företagen emellan dier övergång av personal mellan förelagen, kan
överenskommelsen knappast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section998>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section999>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>494</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anses
utgöra förvärv i lagförslagels mening. Del är snarare fråga om ett specialiseringsavlal,
som eventuellt kan prövas enligt 2 kap. Omfattar överenskommelsen även
överlåtelse av lager, maskiner eller fastigheter saml övergång av personal, har
däremot förvärv av rörelse eller del av rörelse ägt rum. En bedömning torde få
ske från fall till fall om förvärv eller specialiseringsavlal föreligger vid
byte av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår s. k. joinl venlures framhålls i utredningen all den juridiska personens förvärv
av tillskjuten egendom kan prövas enligt 3 kap. lagförslaget, om
förutsättningarna för prövning är uppfyllda, anför SPK vidare. Vid bildandel av
joinl venlures ingås som regel ett s. k. konsortieavlal mellan delägarna i del
bolag, som skall bedriva den gemensamma verksamheten. Inle sällan innehåller
ett sådant avlal bestämmelser av sådant slag, som föranleder karteUregistrering,
t. ex. en bestämmelse all parterna inle skall bedriva med bolaget konkurrerande
verksamhet. Del kan uppkomma fall då både SPK och NO anser sig ha anledning alt
inhämta uppgifter om bildandel av ett joinl venture, SPK med slöd av uppgiftsskyldighetslagen
(UL) och NO med slöd av lagförslagels 4 kap. 2 §. Vidare kan del bli fråga om
en dubbel registrering av fallet, dels i det enligt utredningsförslaget av NO
förda förvärvsregislrel, dels i de av SPK, bankinspektionen och försäkringsinspektionen
förda karldlregislren. SPK framhåller att behovet av samordning i dylika fall
är tydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
avtal om joinl venlures menar SPK i detta sammanhang kunna jämställas
överlåtelseavtal med konkurrensklausul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
slår fast att en lagsltftning om förvärvskonlroll måsle naturligen innehålla
närmare regler om vilka fall som skall prövas. Utredningens förslag är här
komplicerat och omfattar en stor mängd olika förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10-
och 20 %-gränserna av röstvärdet i förvärvade bolag såvitt avser NO:s prövning
har, konstaterar LRF, övertagils från justitiedepartementets PM om förslag
till kontroll av förelagsförvärv i vissa fall (Ds Ju 1974: 17). Lösningen
innebär en omfattande byråkratisk prövning eftersom varje förvärv där gränsen överskrides
eller har överskridits av samma förvärvare prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan lösning vore enligt LRF att anknyta NO:s möjligheter alt ingripa till det
förhållandet alt förvärvarnas innehav överskrider vissa gränser. Kapilalplaceringsgränsen
25 % av röstetalet som återfinns i 54 § kommunalskalldagen skulle därvid kunna
ersätta 20 %-gränsen. Utredningen avvisar dock systemet med
"zongränser" vid vilkas överskridande prövning sker. Ett
kontrollerande inflytande kan uppkomma mellan gränserna påpekar utredningen.
LRF anser dock all frågan bör övervägas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gränser för prövningen som utredningen anger i 3 kap. 3 § är enligt LRF:s
mening för lågt salta. Med tanke på all något behov av koncentrationskonlroU i
Sverige inle har påvisats bör gränserna, om kontroll införes, höjas. Del kan inle
rimligen vara ett väsentiigt samhällsintresse all pröva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1000>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1001>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>495</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fusioner
och andra förvärv av föreslagen omfattning. Beträffande storleken på
omsättningen framhåller LRF att denna bl. a. beror på omsättningshastigheten
på de saluförda varorna. I Uvsmeddsbranschen är omsättningshastigheten i regel
hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
förordar att gränsvärdena såvitt avser företagsstorleken ytterligare övervägs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5/ m.fi. tar också upp 10-
och 20 %-gränserna och noterar alt förslaget härtill i huvudsak har övertagits
från förslaget i en departementspromemoria från justitiedepartementet (Ds Ju
1974: 17). Organisationerna hänvisar till bl. a. SI:s kritik av promemorian i
remissyttrandet. Kritiken gick ut på all samhällskontroll av varje förändring
av innehav sedan den kritiska gränsen uppnåtts framstod som onödigt
byråkratisk. Då koncernförhållande var etablerat framstod inlösen av
återstående minoriletsaklier som än mindre av intresse. SI föreslog i stället
en konstraktion där samrådsplikl enligt lagförslaget skuUe föreligga dels då en
viss minorilelsgräns uppnåddes, dels koncernförhållande uppstod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
liknande konstruktion bör kunna användas på fusionskontrollområ-del där grunden
för NO:s möjligheter alt ingripa anges vara all förvärvarens innehav
överskrider vissa gränser, anser SI m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till behovet av korrespondens med 54 § kommunalskalldagen enligt vilken
ett bolagsförvärv av intill 25 % av röstetalet i annat bolag anses kunna ske i kapilalplaceringssyfle
förordar organisationerna alt gränserna sålunda borde anges som överskridande
av 10, 25 och 50 % av röstetalet i akliemarknadsbolag samt 25 och 50 % i övriga
bolag. Organisationerna förordar vidare att utomståendes förvärv av minoriletsaklier
i dotterbolag även om förvärvet avser mer än 10 respektive 20 % av röstetalet
bör undantas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av utredningen angivna gränserna i 3 kap. 3 § för förvärv där behov av prövning
över huvud taget inle föreligger synes vara anpassade huvudsakligen av syssdsällningsskäl.
Med den av organisationerna förordade lösningen med en prövning som bygger på
ett konkurrensbegränsningskri-lerium torde enligt organisationerna skadlig
verkan av förvärvet först uppkomma vid högre gränsvärden. Det fria prövningsområdel
bör sålunda la sikte på den konkurrensbegränsning som förvärvet medför. Av
väsentlig betydelse blir härvid den sammanlagda enhetens marknadsandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet s. 359 sägs all vid en horisontell koncentration på mindre än 20 %
av den relevanta marknaden skall NO i sin förberedande prövning lämna förvärvet
utan åtgärd. Procentsatsen kan kritiseras i sig. Vid en internationeU jämförelse
är andelen låg. Delta gäller inle minst med hänsyn till att produktions- och
marknadsförutsättningar inom och utom landet skiljer sig så vill ål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av utredningens marknadsandelsbegrepp där någon prövning ej bör
förekomma synes i vart fall de föreslagna gränsvärdena för det fria prövningsområdel
alltför lågt salta. Organisationerna förordar därför alt gränserna generellt
höjs till det dubbla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1002>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1003>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>496</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svensk industriförening anser att de angivna gränserna bör höjas, till minst
200 arbetstagare eller omsättning minst 40 miljoner eller tillgångar om
sammanlagt minst 80 miljoner. Anledningen härtill är att endast förelag av nu
angiven storleksordning kan antas kunna utöva påverkan av någon väsentlig
omfattning i de avseenden som anges av utredningen, anmärker föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktiespararna
anför också kritiska synpunkter på gränsdragningen och pekar på all man av 3
kap. 2 § kan dra den slutsatsen alt varje nytt förvärv av aktier är föremål för
ny prövning. Aktiespararna är av den bestämda uppfattningen all lagregler eller
en prövningsinstans bör ge tillåtelse till förvärv inom en viss latitud och
inte kräva särskild prövning i samband med varje enskilt aktieförvärv.
Beträffande prövningsomfångel i 3 § konstaterar aktiespararna all de där
intagna bestämmelserna knappast kommer all beröra de börsnoterade förelagen
varför aktiespararna säger sig inte ha någon särskild mening härom. Att sälla
gränsen för prövning vid 10 procent tycker de är för lågt; den bör sällas — om
någon prövning skall ske - vid 25 procent, eller den gräns när organisalionsaklieslalus
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskamrarna
anför all praktiska och principiella invändningar kan riktas mot utredningens
förslag att varje förvärv av mer än 10 % av aktierna i bolag som noteras på fondbörs
eller 20 % av aktierna i annat bolag skall kontrolleras. Sålunda kan nämnas, forlsäller
handelskamrarna, alt en sådan regel gör del praktiskt tagel omöjligt för
exempelvis försäkringsbolag eller investmentbolag all garantera ett annat
förelags nyemission. Så låga gränser gör det också utomordentligt svårt för
exempelvis investmentbolag alt genomföra den typ av balanserade aktieförvärv
eller aktieförsäljningar som för närvarande är vanligt förekommande. Sådana och
andra motsvarande effekter av en fusionskonlroll är givelvis helt oacceptabla.
Genom all varje förändring av innehav sedan den kritiska gränsen har uppnåtts
kan bli föremål för prövning, framstår också den föreslagna konstruktionen som
ohanterlig och onödigt byråkratisk. Myndigheternas möjligheter all ingripa bör
således i vart fall begränsas till fall då förvärvarens innehav överskrider
vissa gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskamrarna
anser del "möjligen rimligt" all regeringen får vissa möjligheter att
kontrollera fusioner av större betydelse för näringsstrukturen och därmed
konkurrenssituationen inom en viss bransch. Handelskamrarna vänder sig dock
starkt mot de gränser som har föreslagils av utredningen, nämligen all samtliga
förelag som sysselsätter minst 50 arbetstagare, omsätter 10 miljoner kronor
eller har tillgångar om sammanlagt minst 20 miljoner kronor skall höra till den
grupp som skall vara utsatt för fusionskonlroll. Alldeles bortsett från all
kriterierna i denna gränsdragning ur flera synpunkter förefaller tvivelaktiga
är del orimligt all regeringen skall ha möjlighet all ingripa mot fusioner av
så pass små förelag. Redan genom annan lagstiftning som tillkommit under senare
år, kamrarna avser härmed särskilt medbestämmandelagstiflningen, har fusioner
starkt för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1004>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1005>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>497</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svårals.
Kamrarna anser all därest fusionskonlroll införes, den bör begränsa sig till
att omfatta sådana förelagsfusioner som har en avsevärd påverkan på
näringsstrukturen och därmed konkurrensförhållanden inom en bransch som är av
väsentlig betydelse från allmän näringspolitisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sveriges advokatsamfund har invändningar mot gränsdragningen och riktar en
generell anmärkning mot bestämmelserna i 3 kap. nämligen all de kommer all avse
ganska små och därmed många förelag. De gränser som gäller tillämpligheten
återfinns i 3 kap. 3 § och innebär enligt specialmotiveringen att antalet
anställda (50) resp. omsätiningen (10 milj.) skall beräknas för hela företaget,
oavsett om i dessa siffror ingår verksamhet som är intresselös med hänsyn till
lagstiftningens syften. Samma gäller även den tredje förutsättningen, nämligen
storleken av tillgångarna. Detta kommer enligt advokatsamfundet exempelvis all
innebära alt ett förelag som når upp till dessa gränser på grund av att del
bedriver förvaltning av och/eller handel med värdepapper vid sidan av en
handelsrörelse automatiskt omfattas av reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
huvud tagel kan konstaleras, fortsätter samfundet, att en gräns satt till 50
anställda eller 10 miljoner kronors omsättning inkluderar ganska små förelag,
normall ulan större intresse för tillgodoseendet av syftet med lagförslaget.
Del framstår som angelägel all - oavsett hur lagstiftningen utformas - en icke
önskvärd byråkratisering och försening av förelagsöverlåldser undviks. Hänsyn
till ägareinlressen måsle också vägas mot de samhällsintressen som är berörda.
Från samhällelig synpunkt kan del inle förmodas all överlåtelser av småföretag
kan vara av sådan vikt all man skall behöva tillskapa en besvärande,
byråkratisk omgång för att kontrollera dessa. Exempel från utlandet visar
också all man koncentrerat sig på väsentligt större enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
vilka förutsättningar som i övrigt skall gälla för tillämpningen av reglerna i
3 kap. avstyrker samfundet de i 3 kap. 3 § angivna gränserna. Dessa bör sällas
väsentligt högre än enligt förslaget, och verksamhet av främmande art, som inte
har med konkurrensfrågor i lagförslagels mening alt göra, bör inle inräknas.
Var gränserna bör sällas, bör göras till föremål för ytterligare överväganden.
De bör emellertid sällas så högt att endast relativt stora och från samhällelig
synpunkt vikliga företag inbegrips. Antalet anställda bör kunna sättas i vart
fall inle lägre än 200-300 och omsättningen till ca 50 miljoner kronor. Även
storleken av tillgångarna bör enligt samfundels uppfattning höjas avsevärt.
Samfundet ifrågasätter också om inle omsättnings- och tillgångslalen bör
sättas i relation till basbeloppet, så att ändringar av lagstiftningen för
anpassning till inflationen inte behöver ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>LO
däremot anser att storleksgränsen för förelag som avses bli köpta bör sällas
till 25 anställda eller sammanlagda tillgångar på minst 10 miljoner kronor.
Del är enligt LO:s uppfattning myckel angeläget all också 32 Riksdagen
1980/81. I saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1006>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1007>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>498</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvärv
av förelag i den mindre slorleksklassen blir föremål för granskning, bl. a. med
tanke på de mindre företagens vikliga roll för nyetablering, konkurrens och
produktutveckling. 1 ett senare skede kan frågan om slorleksgränsen prövas efler
att erfarenheter har vunnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO:s
förslag står härvidlag i samklang med Svenska elektrikerförbun-dets hemställan,
att gränsen för dbranschens del bör sänkas till i genomsnitt minst 25
anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5
Formerna för förvärvsprövningen, prövningsförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anför all regleringen lar sikte på all lösa ett mångskiftande problemkomplex;
två huvudlinjer kan dock urskiljas. Regleringen skall förhindra dels alt
företagsförvärv får en skadlig, konkurrensbegränsande verkan till följd, dels
och all genom förvärv aUvarliga ölägenheter uppkommer för andra allmänna
intressen. I den mån ett företagsförvärvs lämplighet kan ifrågasättas ur
konkurrensrättslig synvinkel är givelvis MD såsom del centrala prövningsorganet
på del konkurrensrältsliga området den naturliga beslulsmyndigheten, medan i
de fall av förelagsförvärv där andra allmänna intressen löper fara all bli
lidande och mer allmänpolitiska bedömningar således kan bli aktuella torde
regeringen utgöra lämpligt beslutsorgan. Detta förhållande talar för en
uppdelning av den materiella och processuella regleringen på området så, all en
konkurrensrältslig prövning av företagsförvärv skulle ankomma på MD och en
förvärvsprövning med beaktande av andra allmänna intressen skulle göras av
regeringen. Myckel ofta torde emellertid ett företagsförvärv aktualisera båda
typerna av problem, varvid den slutliga prövningen av förvärv i sådana fall
bör ske i ett och samma beslutsorgan för all en vägning mellan olika relevanta
faktorer skall kunna ske. Detta förhållandel utgör ett skäl för all regeringen
med dess möjligheter till en mer allmänpolitisk bedömning tilläggs befogenheten
all falla beslut i den angivna situationen. Häremot talar dock del förhållandel
alt det vid förvärvsprövningar inle sällan torde bli fråga om all verkställa
intrikata konkurrensrältsliga bedömningar som ofta skulle utgöra en mycket
väsentlig del av prövningen. All därvid MD med den i konkurrensrättsligt
hänseende mest kvalificerade bedömningsresursen inle skulle las i anspråk ter
sig föga rimligt. Samhället skulle ju därmed avhända sig möjligheten all på
detta nya, konkurrensrättsligt betydelsefulla området nyttja den centrala
konkurrensvårdande myndighetens samlade erfarenhet, något som skulle kunna få
till följd all ställningstaganden och värderingar vid tillämpningen av 3 kap.
inte stod i samklang med den av MD och dess föregångare under decennier formade
rättsbildningen inom konkurrensrätten. Utredningens överväganden i aktuellt
hänseende är faktiskt ägnade all förvåna. 1 belänkandet anges all en
förberedande prövning i MD, där domstolen fungerar som en mellaninslans, skulle
i en del fall kanske kunna ge regeringen ett säkrare beslutsunderlag, men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1008>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1009>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>499</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avvisas
tanken på en sådan ordning under hänvisning till all allvarlig tidsutdräkt
härigenom skulle uppkomma samt till all prövningen innefattar en fortlöpande
utrednings- och förhandlingsverksamhel som inle lämpar sig för ett domslolsförfarande.
Sedan tanken på MD såsom en mellaninslans sålunda avvisats anges i betänkandet
all del fasta sekretariat som föreslås inrättat skall för mer komplicerade fall
kunna anlita företrädare för myndigheter som besitter särskild sakkunskap.
Därvid synes enligt betänkandet utredningen ha sådana myndigheter som NO, SPK,
AMS och SIND saml bank- och försäkringsinspektionerna i tankarna. Det får anses
vara anmärkningsvärt all MD sålunda inle nämns bland de myndigheter, från vilka
expertis skulle kunna tillföras den s. k. beredningsgruppen inom
regeringskansliet, saml alt domstolen genomgående utelämnas som rollfi-gurant i
förfarandet. MD vill med hänvisning till vad som ovan anförts understryka all
del vore synnerligen olyckligt om regeringen, som i allmänhet bör handha den
slutliga prövningen av förelagsförvärv enligt vad som tidigare framhållits,
inte därvid regelmässigt fick tillgång till ett sakkunnigt beslutsunderlag
beträffande den konkurrensrältsliga aspeklen av förvärv innan beslut om
eventuella åtgärder fattades. En lösning för åstadkommande av en önskvärd
ordning i delta avseende är - såsom reservanten i utredningen Ola Nyquist
föreslagit - all MD införs som ett frislående organ mellan NO och regeringen
med uppgift all pröva de konkurrensrältsliga frågorna, varvid i de säkerligen
ganska få fall där endast en konkurrensrältslig grund för eventuell åtgärd
avseende ett förvärv aktualiserades. MD hade att fatta ett slutgiltigt beslut,
under del all domstolen i övriga fall skulle överlämna ärendet till regeringen
med eget yttrande i den konkurrensrältsliga frågan. Om ett sådant förfarande
skulle befinnas kunna medföra allvarlig tidsutdräkt, något som knappast
behöver befaras då i de fall ärendet överlämnas till regeringen den konkurrensrältsliga
frågan redan blivit bedömd varigenom regeringens handläggningslid i avsevärd
mån nedbringas, bör i vart fall oundgängligen införas en regel av innebörd att
regeringen före besluts fallande skall inhämta yttrande från MD vad gäller den konkurrensrältsliga
bedömningen av företagsförvärv. MD:s yttrande i saken skulle då kunna grundas
på den i beredningsgruppen tillgängliga utredningen saml utformas efler
föredragning i domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med MD diskuterar NO ulföriigl formerna för förvärvsprövningen saml gör
en utförlig genomgång av prövningsförfarandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
del gäller formerna för förvärvsprövningen konstaterar NO inledningsvis all
förelagsförvärv har ett nära samband med andra konkurrensbegränsningar. NO
fortsätter. I yttranden över promemorian Ds Ju 1974:17 anförde fiertalel
remissinstanser all förelagsförvärvsprövningen bör samordnas med samhällets
övriga konkurrensfrämjande insatser. Utredningen har intagit samma ståndpunkt
och synes också väsentligen dela den uppfattning som NO uttryckte i sill
remissyttrande i anledning av promemorian: "Effekter liknande
förelagssammanslagningar kan uppkom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1010>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1011>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'> 500</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ma
genom olika former av konkurrensbegränsande åtgärder, främst karlellavial,
vilka motverkas med stöd av konkurrenslagstiftningen. Effekter liknande dem
som aktualiseras vid fusioner kan också uppkomma genom att siyrdsesammansällningen
i konkurrerande förelag till stora delar blir likartad, att företag har
gemensamma betydande kreditgivare eller genom ett bestämmande infiytande på
annat sätt. Redan nu förekommer med slöd av konkurrensbegränsningslagen
ingripanden mot marknadsdominerande företag, t. ex. i avsikt all tillse all
dessas prissättning inle är uppenbart hög i förhållande till kostnaderna, att
de inle diskriminerar vissa köpare eller alt deras kostnads- och
prisutveckling hälls på en acceptabel nivå. Ovan angivna exempel på åtgärder
har nära samband med samhällets ingripanden för all förhindra fusioner som kan
anses medföra nackdelar för stora konsumentgrupper. Skulle en för ett bibehållande
av en effektiv konkurrens så väsentlig del som fusionsfrågorna läggas utanför
de konkurrensvårdande myndigheternas verksamhet skulle vissa nackdelar
uppkomma, t. ex. oklarhet i fråga om vilken myndighet som har ansvaret för
ingripanden i olika frågor som rör företagskoncenlration. Samordningen av
fusionsfrågorna med samhällets övriga konkurrensfrämjande åtgärder kunde
vidare komma all försväras".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som här anförts äger alltjämt sin giltighet. NO vill ånyo understryka vikten av
att konkurrensbegränsningar oavsett form och uppkomstsätt prövas hos en och
samma myndighet. Som kommer all utvecklas i del följande har också
huvudansvaret för tillämpning av fusionslagsliflning i andra länder med sådan
lagstiftning lagts på de konkurrensvårdande myndigheterna. Utredningen anför
också såsom argument för samordningen alt de konkurrensvårdande myndigheterna
har erfarenhet i fråga om prövning av förekomsten av skadlig verkan. Sådan
prövning bör enligt utredningen ske vid bedömningen av förelagsförvärv och överensstämma
med bedömningen av vad som kan anses medföra olägenhet från allmän synpunkt.
NO vill också hänvisa till vad som i del föregående anförts i fråga om
förslaget till förvärvskontroll, bl. a. om all NO redan idag handlägger olika
ärenden rörande förelags- och aktieförvärv. Handläggningen sker på grundval av
nuvarande generalklausul i fall då risk för uppkomst av monopol- och oligopolsiluationer
föreligger. Utgångspunkten vid bedömningarna är all del inle råder någon annan
inskränkning i förhandlingsmålen än att förhandling ej får gå ut på att
undanröja själva ofullkomligheten i näringslivels struktur och all
marknadsdomstolen sålunda exempelvis icke får förhandla om uppdelning av ett
förelag i flera (prop. 1956: 148, s. 41).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anför vidare att utredningens förslag innebär en förvärvsprövning, där NO
svarar för den förberedande prövningen syftande till att gallra bort förvärv,
som inle bör komma under regeringens prövning, bl. a. förvärv som inle omfattas
av lagen eller där kontrollerande inflytande inle uppslår. Förvärv som NO
bedömer få endast obetydliga eller förhållandevis små ölägenheter kan NO
besluta lämna ulan åtgärd. Övriga förvärv skall NO</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1012>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1013>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>501</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
eget yttrande överlämna till regeringen för den slutliga prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I vissa fall avses NO
sålunda komma all fungera i huvudsak som ett genomgångsled som är nödvändigt
all passera före den slutliga prövningen. Den valda lösningen torde i och för
sig ha vissa fördelar. Det är emellertid angelägel all i största möjliga
utsträckning tillvarata den erfarenhet och de kunskaper som finns och
fortlöpande samlas hos en på området verksam myndighet. Naluriiglvis kommer den
tilltänkta beredningsgruppen att efter hand fä erfarenhet av förvärvsprövning.
Den breda erfarenhet som följer av NO:s samlade verksamhet kan dock inle
tillföras gruppen annat än i indirekt form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
alternativ som bör övervägas är att låta NO - med möjlighet till överprövning
hos regeringen — utföra de samlade bedömningarna av företagsförvärv och åtgärder
som erfordras för all väsentliga ölägenheter från allmän synpunkt skall
undvikas. Förutom att härigenom en läng tids erfarenhet nyttiggörs och att
samordning garanteras med samhällets övriga insatser mot koncentralionsålgärder
och mot övrig samhällsskadlig konkurrensbegränsning, vinner man fördelen att
bedömningarna görs av en fackmyndighet. I samband med ingripanden mot
förelagsförvärv blir del ofta fråga om känsliga avvägningar mellan kommuners,
arbetstagares, konsumenters m.fi. gruppers intressen. 1 dessa sammanhang skapar
bedömningar och beslut av en självständig myndighet en god grund för en
konsekvent tillämpning av lagen och dess förarbeten i linje med svensk
förvaltningstradition. Med en sådan ordning kommer det på lång sikt bästa
utnyttjandet av samhällets resurser att vara vägledande vid bedömning av
förelagsförvärv. Med en effektiv resursanvändning avses en slruklurul-veckling
som i del samlade konsument- och arbetstagarkolleklivets intresse skapar sysselsällningslillfällen
i livskraftiga förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med prövningen hos NO erfordras kontakt med övriga berörda
fackmyndigheter. Utredningen har redan i sill förslag förutsatt all så skall
bli fallet när tiden medger det. Vad beträffar beredningsgruppens prövning
anges i betänkandet att sakkunskap om förelag, branscher och effekter av
närings- och konsumentpolitiken främst bör hämtas från experter på
myndighetsnivå. Vid de tillfällen föreskrifter mot ölägenheter av visst förvärv
blir aktuella föreslås myndighetsrepresentanter väljas med beaktande av typen
av föreskrift. Förslaget innebär alltså i viss utsträckning att berörda
fackmyndigheter skall ha kontakt såväl med NO som med beredningsgruppen under
utredningen av ett förvärv. En rationalisering i delta hänseende torde vinnas om
NO får omhänderta hela prövningen. När det gäller lillvaralagandel av
sakkunskap från andra fackmyndigheter och samordning innebär det i praktiken
ingen skillnad om NO eller beredningsgruppen bär huvudansvaret. I båda fallen
kommer representanter från dessa myndigheter alt spela en väsentlig roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om beslulsfallandel
läggs hos NO bör överklagande av beslut om ingripande mot förelagsförvärv
kunna ske genom besvär hos regeringen. Här-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1014>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1015>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>502</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>igenom
kommer alla fall som vid prövningen hos NO befunnits medföra sådan olägenhet
som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att kunna underställas
regeringens prövning. I sådana fall som NO beslutat lämna utan åtgärd bör saken
på ansökan inom viss tid kunna föras under regeringens prövning av
sammanslutning av konsumenter, löntagare eller näringsidkare. En sådan
prövningsrätt ligger i linje med vad som allmänt gäller på marknadsrällens
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämfört
med utredningens förslag torde den här antydda alternativa
handläggningsordningen för kontroll av företagsförvärv i vissa fall kunna
innebära en förkortning av prövningstiden. Delta gäller främst i de fall NO:s
avgörande inle överklagas. I fall som förs under regeringens prövning bör
beaktas all den av NO gjorda utredningen kommer att vara betydligt
fullständigare än om bara ett överlämnande till regeringen skulle ske. Detta
medför all behovet av kompletteringar blir begränsat. Den nu skisserade
ordningen fordrar en förlängning av prövningstiden hos NO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utformandet av en förvärvskontroll bör erfarenheter vunna från andra länder,
som under flera år tillämpat en fusionslagsliflning, tillvaratas. Härvid kan
först konstateras att en internationellt sett aUmänl omfattad uppfattning är
all långtgående företagskoncenlration kan skada kon-kunensen. 1 samtliga länder
med fusionslagstiftning har man som en konsekvens av nämnda synsätt lagt
huvudansvaret för lagstiftningens tillämpning på de ordinarie
konkurrensvårdande myndigheterna. En vanlig organisatorisk ansvarsuppdelning
är som t. ex. i Storbritannien och Tyskland all regeringen har möjlighet att i
sista hand godkänna en föreslagen fusion om de konkurrensvårdande myndigheterna
kommit till ett negativt ställningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
i det föregående beskrivna alternativa förfaringssättet överensstämmer i vissa
delar med de tankegångar som utgör grunden för del i flera fall internationelll
tillämpade systemet. Del av utredningen föreslagna prövningsförfarandel kan naluriiglvis
i och för sig ha fördelar. Förhållandena varierar mellan olika länder varför en
likartad utformning av förfarandet i alla länder inte är given. Vid det
slutliga valet av förfaringssätt bör de föreslagna alternativens fördelar vägas
mot varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ingripanden mot förvärv
kan antingen ske genom förbud eller åläggande. Strävan bör vara att söka
undanröja väsentliga olägenheter av ett förvärv förhandlingsvägen. Möjligheten
all utfärda föreskrifter skapar förutsättningar för detta. Därmed begränsas
användandet av rena förbud mot förvärv, vilket måste bedömas som positivt.
Överhuvudtagel kan förbud bedömas bli aktuellt endast i sällsynta fall. När del
gäller utfärdandet av föreskrifter bör delta ske först efler noggranna
överväganden och då övertygande skäl kan anföras för en sådan åtgärd.
Försiktighet måste nämligen iakttas med detta instrument, så all det inte
kommer all utnyttjas till så starka påtryckningar på företagen och till all
ställa så långtgående krav all förelagens utvecklingsmöjligheter skadas.
Företagen bör ha möj-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1016>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1017>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>503</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lighel
att i förväg kunna bedöma vilket agerande myndigheterna väntar sig av dem i
olika avseenden. Föreskrifterna bör därför inte avvika från vad som kan anses
vara ett rimligt ansvarstagande från förelagens sida gentemot anställda och
samhälle i en social marknadsekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
anlägger ett annat synsätt på förvärvsprövningen än MD och NO. KOV menar alt i
realiteten kommer regeringens prövning av företagsförvärv alt i första hand få
en näringspolitisk karaktär. Del blir vid en sådan prövning nödvändigt all
anlägga ett helhetsperspektiv, där åtskilliga andra synpunkter än de rent konkurrenspoliliska
beaktas. Hänsyn måste bl. a. tas till intresset av sysselsättning, service och
varuutbud. Mot denna bakgrand synes del enligt KOV olämpligt all NO skall
handha ärenden om företagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
verkets mening bör del inle komma i fråga all pröva andra förelagsförvärv än de
allra största. Vid mindre omfattande förvärv gör sig behovet av samhällsinflytande
typiskt sett mindre gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
de utgångspunkter som nu redovisats anser KOV del vara lämpligt alt frågor om
förelagsförvärv prövas enbart av regeringen. Detta kan -såsom utredningen har
föreslagit - lämpligen ske genom all en interdepartemental beredningsgrupp med
fast sekretariat tillskapas med uppgift alt bereda ärenden om förelagsförvärv.
Del bör ankomma på beredningsgruppen att därvid la in synpunkter från de
myndigheter som har kunskap om de områden som berörs av förvärvet liksom från
berörda arbetstagarorganisationer. Skyldighet bör föreligga all anmäla endast
förelagsförvärv av större omfattning. Härigenom undviks en onödig byråkrati för
granskning av förvärv som med sannolikhet inle kan antas medföra ölägenheter av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt. En lag om kontroll av förelagsförvärv
bör på grand av det anförda inle knytas samman med konkurrensbegränsningslagen
utan vara helt frislående. Storföretagsregislret kan därmed finns kvar hos SPK,
anser KOV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
föreslår all frågan om prövning av företagsförvärv övervägs ytterligare med
beaktande av de av verket anförda synpunkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND,
som avstyrker förvärvsprövningen, är inne på likartade tankegångar som KOV.
Förutsatt att en förvärvskonlroll likväl tillskapas, ifrågasätter SIND
riktigheten i att denna inryms inom konkurrensbegränsningslagen och
administreras av NO, eftersom de tidigare nämnda förvärvsstudierna inle i
första hand påvisat konkurrensbegränsningsproble-mei. Snarare torde det gälla
sysselsättning-, regionalekonomiska och industripolitiska överväganden varför
en eventuell förvärvskontroll därför borde organiseras inom myndigheter som
svarar för dessa frågor, anför SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
ansluter sig i allt väsentligt till utredningens förslag angående regler för
prövning av förelagsförvärv och hänvisar till synpunkter i ämnet som anförts i
yttrande den 21 mars 1975 över justitiedepartementets promemoria "Förslag
till lag om kontroll av företagsförvärv i vissa fall" (Ds Ju 1974:17).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1018>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1019>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>504</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
yttrandet framhöll SPK, att nämnden, mot bakgrunden av dels de i promemorian
anförda skälen, dels den pågående utvecklingen mot ökad koncentration i del
svenska näringslivet, anslöt sig till promemorians slutsats all en
lagstiftning borde komma till stånd med syfte alt dels möjliggöra för
löntagarna all på ett effektivt sätt påverka frågor om företagsköp, dels ge del
allmänna möjlighet all förhindra fusioner, som innebär all för konsumenterna
skadliga monopol uppkommer. Vad gäller del senare syftet förutsatte SPK - i
likhet med vad som gjordes i promemorian - all lagstiftningen blev provisorisk
i avvaktan på konkurrensulredningens förslag. Enligt SPK:s uppfattning var del
nödvändigt all en lagstiftning om kontroll av företagsförvärv med syfte all bl.
a. förhindra uppkomsten av skadliga monopol samordnades med lagstiftningen om
konkurrensbegränsning i övrigt. Vidare var det enligt SPK:s mening lämpligt
att begränsa de i lagförslaget givna möjligheterna till förbud mot
förelagsförvärv till sådana fall då uppenbar risk för skadlig monopolbildning
förelåg med hänsyn till konsumentintressena. I ändra fall kunde riskerna
begränsas genom att utfästelser från förvärvaren, som kunde avse prissättningen
och syfta till att förhindra missbruk av monopolställning, utverkades i samband
med påkallade överläggningar. Övervakningen av sådana utfästelser kunde enligt
SPK inbyggas i dess prisövervakande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
noterar all utredningen har förutsatt all den sakkunskap om förelag och
branscher samt om närings- och konsumenlpoliliska ingrepp och dess effekter som
finns på myndighetsnivå las tillvara av den inlerdepartementala
utredningsgruppen som föreslås inrättas i regeringskansliet. Myndig-helsexpertisen
på detta område anges främst finnas inom NO, SPK, AMS, SIND samt bank- och försäkringsinspeklionerna.
SPK betonar vikten av all myndigheter med kännedom om de förelag som berörs av
en prövning hörs. På så sätt kan onödigt dubbelarbete undvikas.
Beredningsgruppen säkerställer då också att prövningen sker på basis av ett
fullständigt och aktuellt faktamaterial. Enligt SPK:s uppfattning hör det vara
regel att de myndigheter som tar fram beslulsunderiag inför en förvärvsprövning
också deltar vid behandlingen av ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
lar inte ställning till den principiella frågan om behovet av kontroll av
förelagsförvärv men pekar på några svårigheter och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen framhåller har bl. a. teknisk utveckling och förbättrade adminislralionsmeloder
främst gynnat de större företagen, medan de mindre och medelstora förelagens
konkurrenskraft i många fall har försvagats. Samtidigt har de höga kostnaderna
för inträde på åtskilliga marknader försvårat nyetableringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
den tidpunkt dä förvärv av förelag öppet aktualiseras - och den föreslagna
prövningen av förvärv skall ske - är det i realiteten ofta för sent all kunna
påverka förloppet. Fungerande alternativ till förvärv föreligger sällan i de
fall där det förvärvade förelagels ekonomi inle tillåter fortsatt verksamhet i
egen regi. Möjligheterna all i dessa situationer finna andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1020>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1021>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>505</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länkbara
förvärvare kan inle förväntas vara stora. Inte minst från sysselsättningssynpunkt
kan det därför - oavsett effekter i övrigt - bli nödvändigt att godta en
övervägande dd av förelagsförvärven. Enligt slalskonlo-rels mening riskerar
förvärvsprövningen av dessa skäl all bli relativt ineffektiv. Statskontoret
föreslår därför att prövning av förelagsförvärv inledningsvis sker under en
försöksperiod - om t.ex. tre år. Erfarenheterna från denna period kan visa om
förvärvsprövningen haft reell verkan, vilket kan ge underlag för ett nytt
avgörande i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slalskonlorel har övervägt
några alternativ för en förvärvsprövnings organisatoriska hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utredningens förslag alt låta NO ansvara för förvärvsprövningens inledande del
talar, enligt statskontorets mening, all förelagsförvärv i många fall kan ses
som en långtgående form av konkurrensbegränsning. Vid NO-ämbetel finns
kompelens i konkurrensfrågor och en löpande kontakt med de mest koncentrerade
branscherna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nackdelen med utredningens
förslag är emellertid att det tilldelar NO två svårförenliga roller. Uppgiften
alt från en rad skilda utgångspunkter bereda regeringens beslutsunderlag vid
prövning av förelagsförvärv skiljer sig principiellt från NO:s roll i övriga
konkurrensbegränsningsfrågor, där NO snarare kan ses som en
åklagare/förhandlare med uppgift alt bevaka konkurrensinlressen. Svårförenlighelen
i rollerna framstår, enligt statskontorets mening, tydligt i den föreslagna
handläggningsordningen, där NO dels skall pröva förvärv ur konkurrenssynpunkt
dels skall göra en allsidig prövning av om ärendet skall föras vidare till
regeringen. Slalskonlorel har även övervägt om förvärvsprövningen kan
förläggas till SPK. Fördelen skulle vara all SPK är en relativt stor myndighet
med breda förelagskontakter och betydande ulredningskapacitet i frågor rörande
förelagskoncentration och konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret har även
prövat möjligheten att låta hela förvärvsprövningen ske inom
regeringskansliet. En sådan lösning förefaller dock mindre lämplig, eftersom
del beredande arbetet vid förvärvsprövningen bör ses som en myndighetsuppgift
som inte i onödan bör belasta regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För statskontorets del har
slutsatsen blivit att hela del beredande arbetet inför regeringens prövning av
företagsförvärv bör ske vid SPK. Statskontoret avstyrker därför förslaget all
för detta ändamål inrätta ett särskilt sekretariat inom handelsdepartementet.
De personella förstärkningar som kan krävas för förvärvsprövningen bör istället
samlas till en särskild enhet inom SPK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen
i Norrbottens län stöder utredningens uppfattning att regeringen bör vara den
instans som prövar förvärven.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MinorUeten i länsstyrelsen
i Kronobergs län ullalar. Om en lagstiftning om allmän prövning av
företagsförvärv trols allt skall komma till stånd bör NO:s befallning med
förprövningen endast avse förvärvet från konkurrenssynpunkt. Förprövning från regionalpolitisk
och allmän synpunkt bör i första hand ankomma på länsstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1022>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1023>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>506</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SI m.fi. är den konstruktion för förvärvsprövningen som utredningen vall den
mest praktiska och smidigaste. Den sammanlagda tiden för myndighelsprövningen
2-1-6 månader är dock med hänsyn till värdet av att snabbi kunna fullfölja ett
igångsatt fusionsförfarande för lång. Ulan all bedöma hur tiden bör fördelas
mellan NO och regeringen förordar organisationerna att den sammanlagda
prövningstiden sänks till sex månader. Även denna prövningslid kan när
förvärvet avser förvärv av aktie på fondbörs synas alltför lång. Att avvakta
myndigheternas prövning under sex månader innan ett planerat förvärv kan
fullbordas framstår som utomordentligt opraktisk och kan medföra allvarliga
störningar på börshandeln. För såväl köpare som säljare beroende på den
ekonomiska konjunkturen innebär förfarandet ett betydande ekonomiskt
risktagande med eventuella förluster för i vart fall någon part i förvärvet,
anser organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del slutligen gäller
förfarandet kan konstaleras alt det har ackusa-toriska granddrag vilket framstår
som en fördel från den enskilda partens synpunkt. Del finns dock inkvisiloriska
moment som synes organisationerna betänkliga och som framför allt kommer till
uttryck i motivutlalanden. Del talas om en särskild interdepartemental
beredningsgrupp. På s. 369 i belänkandet sägs bl. a. all beredningsgruppen
också informellt kan begära all NO eller annan myndighet kompletterar
utredningen enligt gruppens önskemål. Sett från NO:s motparts synpunkt och även
från allmän synpunkt framstår informella kontakter mellan
"åklagaren" och en beredande enhet inom del beslutande organet slå i
strid mot elementära rältssäkerhelskrav. Del bör byggas in i själva systemet
en klar skiljelinje mellan NO och beslutsorganen. Beredningsgrappens begäran om
utredning av NO eller annan myndighet synes organisationerna böra vara formell
och föregås av möjlighet till yttrande från avtalsparterna. Avtalsparterna bör
självfallet också få tillfälle all yttra sig över del material som antingen
del utarbetats externt eller internt inom beredningsgruppen skall utgöra regeringens
beslutsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
LRF noterar då det gäller själva prövningsförfarandel all den föreslagna inlerdepartementala
beredningsgruppen informellt föreslås kunna begära all NO eller annan
myndighet kompletterar utredningen på visst sätt. Del bör vara möjligt för
avtalsparterna att få yttra sig över NO:s eller annan myndighets komplettering.
Rimligen bör det, anför LRF, beredas parterna tillfälle alt yttra sig över
regeringens beslutsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktiespararna
är av den meningen att en eventuell prövning bör koncentreras till en enda
instans. Prövningen skall i vart fall när del gäller förvärv av aktier i
börsnoterade förelag ske med skyndsamhet och i ett sammanhang, anser
organisationen. Därför bör NO:s prövning inskränkas i vidare mån än vad som
framgår av förslaget. Förvärv som gäller del av rörelse synes dock lämplig att
underställas NO:s prövning. Därvid bör NO:s prövning begränsas till mera
renodlade prisbildnings- och konkurrensfrågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1024>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1025>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>507</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
önskar starkare än konkurrensulredningen framhålla förelagsförvärvens samband
med samhällets åtgärder för full sysselsättning och effektivare näringsliv. I
många fall anser LO all del finns skäl för statsmakterna att verka för ändring
av förelagsstrukturen, samgående mellan företag och olika former av samarbete
för att förslärka den sammantagna effektiviteten och initiera ny verksamhet.
Som konkurrensulredningen framhållit påverkar detta marknadskonkurrensen,
eventuellt som en försvagning av inbördes konkurrens. Åtgärderna från
statsmakternas sida måste således integrera konsumentskydd och olika slags effeklivilelshänsyn
i ett sammanhang. Med denna utgångspunkt invänder LO mot all NO ensam ges
ansvaret för att verkställa förberedande utredning samt utsortering av
kritiska fall innan förvärvsärendel hamnar hos regeringen. Utredningen har fört
ett resonemang på denna punkt och stannat för all utesluta SIND, SPK och andra
myndigheter från direkt ansvar i sammanhanget. LO anser all del tvärtom vore
naturligt om KK, SIND och SPK regelmässigt dellog i denna förberedande
prövning. Eventuellt kunde dessa organ åläggas all yttra sig över sådana
ärenden eller ges rätt all företa utredning i uppkommande företagsförvärvsfall.
LO avslår dock från att precisera ett förslag på denna punkt men vill hänvisa
till vad organisationen anfört år 1976 om samråd med fackliga organisationer
vid förelagsförvärv i yttrande till justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stockholms fondbörs, som
avstyrker förslaget till förvärvskonlroll, har för den händelse
utredningsförslaget skulle genomföras anmärkningar mot del. Fondbörsen anser
all förslaget att varje ändring av innehav av aktier i ett förelag sedan den
kritiska gränsen har uppnåtts skall bli föremål för prövning framstår som helt
ohanterligt och torde i praktiken omöjliggöra åtskilliga av de dagliga
transaktionerna på börsen. Från börssynpunkt är del dessutom angeläget all en
eventuell prövning bör ske så snabbi all åtminstone ett förhandsbesked bör
kunna lämnas innan tiden för aktieägarnas svar vid ett offentligt erbjudande
om aktieförvärv har gått ut. Redan osäkerheten om myndigheternas
ställningstagande, särskilt vid konkurrerande offentliga anbud, är marknadsslörande,
vilket understryker angelägenheten av ett snabbi besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondbörsen
har särskilt behandlat de konsekvenser för börsen och handeln med aktier, som
ett införande av regler om uppdelning av förelag och fusionskonlroll kan länkas
få. Fondbörsen anför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som framgått av vad som
tidigare sagts skulle ett ingrepp mot ett förelag i syfte all åstadkomma en
uppdelning eller enbart ryktet om ett förestående ingrepp kunna skapa osäkerhet
hos förelagels aktieägare eller hos personer och institutioner, som avser att
köpa företagels aktier. Del finns goda skäl alt befara alt en genomförd
uppdelning får ofördelaktiga konsekvenser för förelaget. En tvångsförsäljning
av en rörelsegren eller aktier i ett dotterbolag kan förmodas ske till för
företaget och dess aktieägare oförmånliga priser. Myndigheternas prövning av
ett förvärv av förelag eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1026>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1027>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>508</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andel
av företag kan på samma sätt skapa osäkerhet rörande del/de berörda
förelagels/ens aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av utredningen framgår all
denna osäkerhet kan råda under en myckel lång period - när del gäller fusionskonlroll
upp till åtta månader för själva prövningsförfarandel. Därtill kommer att NO
har två år på sig för all ingripa mot ett avtal om samgående, såvida inle
parterna själva underställer ärendet NO:s prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag
förutsätter att NO kan behöva ha kontakt med åtskilliga andra än dem som är
parter i ett avlal om ett förvärv. Tystnadsplikt för dem som får del av
material och upplysningar föreskrivs i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt styrelsens
bedömning skulle den långa lid, under vilken ett ärende kan bli föremål för
bedömning, förorsaka betydande olägenheter för handeln med aktier. Del är
vidare med hänsyn till de många personer, som kommer att la befallning med ett
ärende om förelagsuppdelning eller sammanslagning, orealistiskt att vänta sig
alt den föreskrivna sekretessen blir effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser all dess
ölägenheter kan undgås genom att börsstopp införes under den lid handläggningen
pågår eller under någon del av denna tid. Vad beträffar den längsta lid,
varunder börsstopp lämpligen kan gälla, vill styrelsen hänvisa till sill
remissyttrande till justitiedepartementet den 20 november 1975 över ett då
föreliggande förslag till lag om kontroll över förelagsförvärv i vissa fall. I
detta yttrande angavs tiden för ett börsslopp icke kunna "ulan allvarliga
skador för aktiemarknaden översliga två veckor". När möjligheterna till
börsstopp infördes, var bedömningen att börsslopp normall icke skulle ha längre
varaktighet än ett par dagar. Ett börsslopp, som varar i åtskilliga månader,
skulle få svåra ölägenheter för aktieägarna, eftersom del i praktiken skulle
vara omöjligt för dem att sälja sina aktier, om de av likviditetsskäl eller
andra skäl skulle behöva göra detta. Om långa börsslopp bleve något ofta
förekommande, skulle delta menligt inverka på börsens marknadsfunklion och
dessutom minska förtroendet till aktiemarknaden och därmed försämra börsförelagens
finansieringsmöjligheter allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6
Anmälan av förvärv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
instämmer i de överväganden av utredningen som ligger till grund för förslaget
om frivillig anmälan av förvärv kompletterad med möjlighet för NO alt utfärda
åläggande vid vite. Detta främst med hänsyn till all förvärv som kan bli
aktuella för prövning enligt 3 kap. ändå kommer till NO:s kännedom. En generell
anmälningsplikt skulle, anser NO, medföra anmälningar av en mängd förvärv, som
inte behöver prövas. Anmälningarna skulle endast leda till en onödig
belastning av NO:s resurser. Dessutom skulle företagen tyngas med en omfatiande
uppgiftslämning ulan all detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1028>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1029>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>509</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
bidra till uppfyllandet av syftet med förvärvskonlroUen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
NO:s möjlighet att vid vite ålägga part all anmäla förvärv skapas garanti för
all NO kan införskaffa de uppgifter som är nödvändiga för fullgörandet av förvärvskonlroUen.
NO föreslås i vissa fall, särskilt när del gäller förvärvsakliva företag eller
företag med en dominerande marknadsslällning, kunna utfärda åläggande att
anmäla förvärv i förväg. NO, som redan idag på ett antal starkt koncentrerade
marknader hos SPK har begärt fortlöpande rapportering av uppgifter av delta
slag från vissa företag, anser en sådan bestämmelse vara av värde eftersom
möjlighet då skapas att på ett tidigt stadium kunna bedöma effekterna av ett
planerat förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
av förvärv skall vara skriftlig och innehåUa vissa särskilt föreskrivna
uppgifter. I huvudsak bör del här vara fråga om uppgifter, som förelagen
normall har tillgängliga, påpekar NO. Vid diskussioner om förvärv torde
vanligen analyser av marknader, bedömningar av utvecklingsmöjligheter och ralionaliseringsbehov
göras. Upplysningar på dessa punkter är en förutsättning för en bedömning
enligt kriterierna i 3 kap. I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att anmälningsplikt för all underlätta en effektiv och säker handläggning
bör gälla vid samtliga företagsförvärv, som faller inom lagens prövningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DEFU, som ej tar ställning
till nödvändigheten av förvärvskontroll och som menar att behovet av kontroll måsle
bedömas i anslutning till utformningen av en övergripande näringspolitik, diskuterar
bl. a. formerna för kontrollen. 1 utredningen sägs, påpekar DEFU, att en
generell anmälningsplikt visserligen kan skapa en viss formell stadga i
kontrollsystemet men all ett sådant syslem samtidigt blir mer byråkratiskt. DEFU
framhåller all ett syslem med anmälningsplikt först efter anmodan är att
föredra framför ett syslem med generell anmälningsplikt. Del senare torde
medföra all en mängd onödiga uppgifter skulle behöva lämnas om förvärv som NO
direkt skulle kunna avgöra inle behövde prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DEFU är myckel tveksam
till utredningens förslag all NO skall kunna ålägga vissa förelag - marknadsdominerande
eUer särskilt förvärvsaktiva - vid vite alt generellt anmäla sina förvärv.
Under alla omständigheter måste den generella anmälningsskyldigheten användas
med stor restriktivitet, vara tidsbegränsad och avse viss typ av verksamhet.
Enbart all ett förelag är förvärvsaklivt bör enligt DEFU:s mening inte utgöra
tillräckligt skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län (majoriteten) anmärker att en förutsättning för all
prövningen av förelagsförvärv skall bli ändamålsenlig är all NO så snabbi som
möjligt får kännedom om förvärven. Därför bör enligt länsstyrelsens mening
plikt all ulan anmodan anmäla förvärv som faller inom prövningsområdet införas.
Underlätelse att anmäla förvärv bör medföra att förvärvet blir ogiltigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna regeln om åläggande för visst förelag alt i förväg göra anmälan
innan del beslutar all förvärva annat företag anser SI m.fi.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1030>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1031>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>510</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olämplig
till både form och innehåll. Organisationerna anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
kan invändningar göras mot all anmälningsplikten knyts till förelagels beslut.
Större förvärvsärenden innebär fattande av många beslut innan förvärvsavlal
slutits. Det är från sakliga utgångspunkter både olämpligt och opraktiskt all
i lagen ange vilket beslut som skall grunda anmälningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas den olikhet i beslutssituationen som föreligger då del
förvärvande förelagets beslut innebär all förvärsanbud skall avges respektive
att förvärvserbjudande från överlålare skall accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om man bör undvika
att förelagsöverlåldser handläggs i brådska kan ibland inle undvikas all beslut
om företagsförvärv måsle fattas myckel snabbi. Del kan vara fråga om all del
företag som skall överlåtas befinner sig i finansiella svårigheter eller all
flera förelag konkurrerar om förvärv av ett annat företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Företagens beslulsförfarande
bör inle tyngas av det föreslagna anmäl-ningsförfarandel. Förfarandet framstår inle
heller som nödvändigt för all tillvarata samhällets intressen eftersom i den
föreslagna ordningen NO alllid kan ingripa under en Ivåårsperiod från
förvärvet. I vart fall synes del med hänsyn till värdet frän allmän synpunkt av
att avtal kan slutas snabbt som nackdelarna med anmälningsförfarandel överväger
fördelarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
minst kan erinras mot all åläggande enligt 5 § andra stycket kan ske på
obegränsad lid. Efter lång lid med kanske väsentiiga förändringar av
ägarstruktur och förelagsledning synes del sannolikt all överträdelser av
anmälningsplikten kommer all ske av rent förbiseende. Som följer av vad som
anförts i föregående stycke synes samhällets intressen inle behöva bli lidande
därav medan företaget däremot kan drabbas av ett egentligen onödigt vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.7
Interimistiskt beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av utredningen föreslagna rätten för den instans som handhar förvärvsprövningen
att förbjuda fullföljandet av ett avlal om förvärv måsle anses vara en
nödvändig bestämmelse, anför NO. I annat fall föreligger risk för att ett
planerat förvärv hinner genomföras medan utredning pågår. Företagen kan då ha
gjort sådana förändringar i sin verksamhet och integrerats i så hög grad alt
ett förbud för förvärvet i del lägel skulle medföra såväl stora kostnader som
besvärliga praktiska problem. NO vill mot den bakgrunden understryka betydelsen
av denna bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även SI m.fi. tar upp
bestämmelsen om inlerimisliskl förbud, en regel som bl. a. lar sikte på del
fallet all avlal redan har ingåtts. Enligt utredningen kan del finnas behov av
all förhindra verkställighet av avtalet som bl. a. kan innebära nedläggning av
rörelse eller friställning av arbetskraft. Enligt organisationernas mening kan
ett inlerimisliskl beslut som detta medföra aUvarliga konsekvenser för de
drabbade parterna. Friställningar kan aklua-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1032>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1033>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>511</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liseras inle som en fullföljd av avtalet ulan vara
betingade av andra skäl exempelvis i en uppkommen krissituation. Ekonomiska
problem kan i en sådan situation snabbi förvärras om handlingsutrymmet är
begränsat. Organisationerna avstyrker mot bakgrund härav möjligheten för
regeringen all meddela inlerimisliskl beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NO anser i likhet med utredningen all möjlighet till
omprövning av ingripande mot förvärv måsle finnas. De angivna förutsällningama
alt part lämnat oriktiga uppgifter eller alt förhållandena väsentiigen
förändrats finner NO innebära en lämplig avvägning vid bestämmande av förutsättningar
för omprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studenterna
vid Handelshögskolan i Stockholm har med utgångspunkt från utredningens förslag
om prövning av företagsförvärv analyserat och utvärderat tre
fusionsbeskrivningar i utredningen (delbetänkande SOU 1977:51) Fusioner och
förvärv i svenskt näringsliv 1969-1973. En fallstudie. Sammanfattningsvis
konstaterar studenterna all de tre fusionsbeskrivningarna (Cemenla, Sandvik
och Skogaholm) faller under lagens prövningsområde. Vissa av AB Skogaholms
företagsförvärv är dock så små alt de ej skulle las upp till prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del
förslag utredningen ger till hur bedömningar av fusioner skall ske kommer all
ställa stora krav på objektivitet och kontinuitet vid liUämpan-del av lagen. Då
denna har formen av generalklausul kan enligt studenterna vissa problem
uppkomma genom att politikerna har ett alltför kortsiktigt tidsperspektiv.
Uppehållandet av kontinuiteten i beslutsfattandet kan bli ett allvarligt
problem vid upprepade regeringsskiften, då respektive konstellation lägger in
sina ideologiska värderingar i bedömningen. Studenterna anser all genom den
utformning lagen fått är denna risk påtaglig. Ett alternativ hade varit alt
lägga beslulsfallandel på domstolssidan. Vidare kan en alltför stark betoning
av sysselsättningseffekterna, vilket politiker tenderar all göra, vara
negativa ur slruklurpolitisk synpunkt på längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studenterna
uttrycker även en negaliv inställning till den långa lidsperiod som NO och
regeringen har till förfogande. Detta kan leda till "imper-feklioner i informalionsfiöden,
störningar på aktiemarknaden och spekulationer av samhällsekonomisk art".
Som exempel anger de AGA:s förvärv av Frigoscandia, där Malmroskoncernen var
tvingad till ett snabbi genomförande. Vissa av studenterna anser det vara
negativt all inle successiva förvärv av mindre förelag kommer all prövas enligt
lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1034>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1035>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>512</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fusionen Cementa—Gullhögen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prisbildningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fusionen torde principiellt ha en negaliv inverkan på
prisutvecklingen genom den monopolshualion som uppstår. Övergången från duopol,
där Cementa var prisledare, till dagens situation gör dock all effekten blir
marginell. Resultatet har blivit all staten i större utsträckning än tidigare
kontrollerar prisutvecklingen genom del avlal som upprättats och den slyrdserepresenlalion
man har. Dessutom kan man förvänta sig en imporlkonkurrens om prisnivån blir
för hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efjéktiviteten inom näringslivet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa kostnadsminskningar kan förväntas inom
administrationen, distributionen och försäljningen. Man undviker vidare
dubbelinvesteringar, men några större effektivitetsvinster inom produktionen
har ej uppkommit. Om effektivilelsförbällringar kan uppnäs på längre sikt torde
vissa möjligheter till export finnas. Monopolställningen gör vidare all man
bättre kan planera verksamheten och koncentrera sig på konkurrensen från
alternativa material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ågarkoncentration</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyetablering av tillverkningsenheter på den svenska
cementmarknaden är all betrakta som osannolik varför ägarkoncentrationen blivit
stor. Fusionen gjorde all elableringshindren för utländska tillverkare ökade.
Del största hindret för dessa är avsaknaden av distributionsapparat. Även de
gemensamma ägarinlressena med större cemenlköpare verkar hindrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysselsättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inga större sysselsättningsproblem har uppstått på kort
sikt. Gullhögens uppgående i ett större förelag har inneburit att alternativa
arbetsuppgifter funnits. En nackdel är alt avståndet till beslutsfattarna
blivit längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala intressen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viss omfördelning av arbetstillfällen mellan orter där man
har tillverkningsenheter har sketl. Dessa förändringar torde ha uppkommit även
om fusionen ej blivit av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumenternas intressen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inga större förändringar har skett för köparna. Vissa
avgifter och kredil-villkorsförsämringar har dock uppstått. Farhågor uttrycks
för viss begränsning till vissa kvaUteler. En försäljning av Gullhögen till en
utländsk producent hade möjligen resulterat i lägre priser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1036>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1037>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>513</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsats</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om denna fusion skulle prövats utifrån den föreslagna
konkurrensbegränsningslagen torde fusionen blivit godkänd. En viktig
förutsättning för detta är den priskontroll man uppnått. Dessutom hade
alternativet med utländsk köpare ej kunnat accepterats då denne förmodligen
skulle starta en import av ullandsproducerade produkter. Detta skulle påverka
både sysselsättning och handelsbalans negativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fusionen Sandvik—Seco Tools</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PrisbUdningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon inverkan på prisutvecklingen i negativ bemärkelse
kan ej spåras. I stället ligger den svenska prisnivån lågt vid en
internationell jämförelse. Möjligheten all la ut högre priser i Sverige är
liten då man kan förvänta sig en större imporlkonkurrens vid en högre prisnivå.
Genom den specialisering och produkluppddning som skett har dock konkurrensen
minskal bolagen emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EffektivUeten inom näringslivet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna fusion kan ej i lika hög utsträckning som den
tidigare anses vara strakluromvandlingsbelingad genom all förelagen i stor
utsträckning hade olika sortiment. De effektivitetsförbättringar som blir
följden av fusionen är en arbetsfördelning och specialisering. Vidare torde
besparingar kunna ske inom forskning och utveckling, fördelaktigare inköp av
råvara och möjlighet ati utnyttja varandras patent. Man kan också förvänta sig
en förstärkning av den internationella konkurrenskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ågarkoncentration</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom Sandviks förvärv av Seco Tools har en total
horisontell integration skett av hårdmelallinduslrin i Sverige. På grund av
den starka utlandsinriktningen i denna typ av verksamhet kan koncentrationen
vara motiverad. Ur Sandviks synvinkel får man säga att förvärvet kan betraktas
som defensivt. Genom köpet förhindrade man en utländsk konkurrent (Carbo-lou)
all få tillgång till Seco:s tekniska kompelens men framförallt till detta
bolags internationella distributions- och försäljningsapparat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysselsättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysselsättningseffekten av fusionen har varit positiv och
den långsikliga effekten torde bli densamma. Anställningstryggheten för de
anställda i Seco Tools har blivit bättre då man nu ingår i ett lönsamt och
expansivt företag där investeringarna hålls på en hög nivå. Gentemot
alternativet uppköp av utiändskl förelag, får de anställda lättare all påverka
och få information i ett svenskt företag. Ett utländskt företag skulle möjligen
inle ha samma motivation att förlägga produktion till Sverige. 33 Riksdagen
1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1038>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1039>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>514</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala intressen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Situationen för kommunerna där de två förelagen verkar har
i stort sett blivit oförändrad med undanlag för Arboga, dit Sandvik kunde
omfördela en viss produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumenternas intressen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några större negativa effekter har ej uppkommit vilket kan
bero på att företagens sortiment i huvudsak är kompletterande och all man
fortsatt som två separata förelag. Om ett utländskt företag förvärvat Seco Tools
hade konkurrensen troligen ökal i Sverige och därmed en viss möjlighet till
lägre priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsats</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En prövning av denna fusion utifrån förslaget till
konkurrensbegränsningslag hade sannolikt resulterat i ett bifall redan på NO-nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogaholms bröd och dess förvärv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prisbildningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogaholms förvärv torde inle i någon större utsträckning
kunna påverka prisutvecklingen. En viss övre gräns för priset finns där
konsumenten i stället går över till hembak eller t. ex. hårt bröd. Värre är den
vertikala integrafion som uppkommit genom Kungsörnens förvärv av Skogaholm.
Risken finns all Kungsörnen genom sin marknadsdominans kan hålla högre priser
på insalsvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effektiviteten inom näringslivet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stordriftsfördelar torde uppslå både i produktionen och
distributionen. För köparna har fusionen inneburit bredare sortiment, större bonus
och rafionellare brödhanlering. Rent samhällsekonomiskt tycks del vara motiverat
med en viss koncentration inom denna bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ågarkoncentration</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den horisontella integrationen som skett i detta fall bör
i stort lämnas utan åtgärd. Möjligen kan man vända sig mot del förfaringssätt Skogaholm
haft efter förvärven då man lagt ner många förelag. Syftet med detta kan ha
varit all minska konkurrensen och förhindra all andra konkurrenter växer genom
företagsförvärv. Däremot måsle den vertikala integration som skett genom
Kungsörnens uppköp av Skogaholm starkt ifrågasättas. Då Kungsörnen har 86% av
mjölförsäljningen till privata bagerier kan en risk föreligga för favorisering
av Skogaholm. Många mindre förelag får svårigheter efler bildandel av dessa
större enheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1040>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1041>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>515</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysselsällningssitualionen
kan i stort betraktas som oförändrad. En viss svårighet har uppstått vad gäller
möjligheten att erbjuda flyttad personal samma typ av arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
intressen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
större förändring har ej skett och på vissa orter har arbete kunnat erbjudas
inom annan industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konsumenternas
intressen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärven
har åtminstone på kort sikt lett liU en breddning av sortimentet. Eventuellt
kan stordriftsfördelar leda till all prisökningarna hålls tillbaka men blir
enheterna alltför stora riskerar konsumenterna all få ett bröd som inte är lika
färskt och anpassat till regionala smakskillnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Slutsats</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
dessa fusioner skulle prövats enligt lagförslaget torde Skogaholms förvärv ha
godkänts medan däremot Kungsörnens förvärv av Skogaholm ställt sig mycket
tveksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Uppgiftsskyldighet och registerfrågor m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
utredningen anser NO all en effektiv lagtillämpning förutsätter all uppgiftsskyldighetsregler
införs. NO har inle någon erinran mot den föreslagna utformningen av de i 4
kap. l-5§§ intagna reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO anser del naturligt all
registreringen av förelagsförvärv ombesörjs av den myndighet som svarar för
prövningen av förvärv. Registret som sådant kan väsentligt underlätta
utredningar rörande olika förvärv och kan därigenom fylla en viktig funktion. 1
anslutning härtill understryker NO betydelsen av ett marknadsregisler, som
innehåller uppgifter om förelagens marknadsandelar på olika produktområden och
som fortlöpande hålls aktuellt. För NO:s verksamhet är del väsentligt alt
snabbi kunna få tillgång till en översikt över strakluren på olika marknader.
Delta underlättar och förkortar tiden för NO:s utredningar. Behovet av ett
marknadsregister blir än mer framträdande genom införandel av en förvärvskonlroll.
Del är därför av stor vikt all utredningens förslag om en löpande marknads- och
produklionsandelsstalistik saml en bred täckning av varu- och tjänsteområdet
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilessanklionering
av anmodan all lämna uppgift kan enligt NO:s uppfattning vara nödvändig för
att man skall kunna försäkra sig om all få in begärda uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
framhåller del som väsentligt all tillämpande myndighet iakttar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1042>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1043>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>516</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>återhållsamhet
med infordran av uppgifter. NO har inget att erinra mot utformningen av 4 kap.
10 § men understryker nödvändigheten av all NO kan begära utredningar hos SPK,
bankinspektionen och försäkringsinspek-lionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
framhåller beträffande utredningens förslag rörande uppgiftsskyldighel
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all erhåUa en likhet med på andra områden tillfredsställande inblick i
bostadsmarknaden - och därmed möjlighet all påverka prissättningen på denna
marknad i en för konsumenterna gynnsam riktning - föreslog nämnden i
anslagsframställningen för 1978/79 att uppgiftsskyldighetslagen skulle ändras
så alt nämnden med stöd av lagen kan inhämta uppgifter som avser upplåtelse av
nyttjanderätt till fast egendom. Därmed skulle nämnden få möjlighet all från
fastighetsägare fordra in uppgifter om kostnader vid förvaltning och drift av
bostadshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lagen nu är utformad kan den inle åberopas för alt inhämta uppgifter på
hyresområdet. Nämnden har därför i de undersökningar som hittills genomförts på
hyresområdet varit hänvisad till all söka få in uppgifter på frivillig väg.
Del har därvid visat sig möjligt att få uppgifter från allmännyttiga
bostadsförelag. Däremot har privata fastighetsägare - med ett fåtal undanlag - inle
varit beredda att frivilligt medverka i nämndens utredningar. Del material
nämnden kunnat redovisa har mot denna bakgrund i vissa avseenden endast kunnat
tjäna som exemplifieringar. Nämnden har mot bakgrand av de erfarenheter som
vunnits dragit slutsatsen all en effektiv prisövervakande och utredande
verksamhet på bostadsområdet inte blir möjlig förrän nämnden med stöd av en
ändrad uppgiftsskyldighets-lag får möjlighet all hämta in uppgifter från
samtliga kategorier fastighetsägare .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda anser SPK del angelägel all ändringen av UL genomförs och
all delta sker omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A!0
V tillstyrker all NO får möjlighet att la in uppgifter från näringsidkare i
syfte all effektivisera tillämpningen av konkurrensbegränsningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DEFU
anför. DEFU:s huvuduppgift är all reducera och förenkla förelagens uppgiftslämnande,
såväl befintliga som nya uppgiflskrav. DEFU skall också verka för all uppgiftslämnandets
kostnader och konsekvenser belyses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
bestämmelserna i 4 kap. utvidgas uppgiftsskyldigheten på ett väsentiigt sätt
för näringsidkare. Enligt gällande lagstiftning saknar NO möjlighet all direkt
kräva in uppgifter. NO ges genom lagförslaget möjlighet att själva kräva in
uppgifter från näringsidkare. 1 och med alt begreppet näringsidkare föreslås
ersätta begreppet företagare kommer den nya konkurrenslagens och uppgiftsskyldighetslagens
tillämpningsområden och därmed sammanhängande uppgiftsskyldighel i en icke
oväsentlig omfattning att öka. En påtaglig utvidgning förorsakas också av alt
begreppet nyttighet används i stället för förnödenhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1044>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1045>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>517</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DEFU
ser en uppenbar brist i alt utredningen inte fört en mer allsidig diskussion
för all bl. a. från uppgiflslämnarsynpunkl belysa konsekvenserna av ovan
refererade utökningar av uppgiftsskyldighelen. Exempelvis är del klart
otillfredsställande all ingen redovisning skett av vilka följderna blir av att
tillämpningsområdet för uppgtfisskyldighelen utvidgas till att gälla fast
egendom. Lagförslagen kan förorsaka en rad nya uppgiftsinsamlingar som i och
för sig inte behöver inrymmas i förslagens primära syften.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I lagförslaget sägs all NO
i erforderlig omfattning skall föra register över förelagsförvärv. För
närvarande registreras förelagsförvärven av SPK.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I utredningen anges vilka
typer av uppgifter som bör ingå i förvärvsregistret. För all bedöma vilka effekterna
blir för uppgiflslämnarna krävs en betydligt noggrannare redovisning av vilka
uppgifter som är absolut nödvändiga för registret. Vidare saknas en redogörelse
för vilka förelagsförvärv som är tänkta att ingå i registret. DEFU anser all
såväl registrets innehåll som omfattning måsle preciseras innan slutlig
ställning till registret tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sak stöder DEFU utredningens förslag om all uppgiften all registrera och
beskriva förelagsförvärv flyttas över från SPK till NO. Från uppgiflslämnarsynpunkl
är del angeläget all kontakter med anledning av förelagsförvärv inle behöver
splittras på fier myndigheter än nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DEFU
anser all utredningen borde ha ägnat ett större intresse ål all från uppgiftslämnarsynpunkt
försöka redovisa konsekvenserna av den relativt omfattande utvidgningen av uppgiftsskyldighelen.
I avsaknad av en sådan redovisning finner DEFU del svårt att göra en mer
ingående bedömning av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DEFU
behandlar också utredningens förslag rörande registrering av konkurrensbegränsande
överenskommelser. Utredningen har föreslagit -i likhet med vad som gäller i dag
- all uppgifter till kartdlregislren lämnas efler anmodan av resp. myndighet. I
valet mellan generell anmälningsplikt ulan anmodan och anmälningsplikt först
efter anmodan förordar DEFU den senare metoden. Denna föreslås också av
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av statskontorets förslag
följer såvitt avser prövningsförfarandet — SPK skall vara den samordnande
myndigheten i stället för NO - all fusionsre-gislret (förelagsförvärvsregislrel)
bör ligga kvar hos SPK. Statskontoret är berett all tillsammans med SPK se över
ralinerna vid dessa olika register, bl. a. för all bedöma möjligheterna till
utnyttjande av datatekniska hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Angående betänkandets
förslag om registrering av förelagsförvärv framhåller SPK att i speciaimotiveringen
(s. 448) till 4 kap. 2 § sägs all undanlaget i fråga om aktier innebär, som
framgår av lagrummet, all också aktieförvärv som faller under där angivna
minimigränser om 10 respektive 20 procent är regislreringsbara. SPK
ifrågasätter om del i allmänhet är meningsfullt att registrera aktieförvärv,
som leder till innehav under de angivna gränserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1046>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1047>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>518</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4 kap. 6§ skall NO i erforderlig omfattning föra register över förelagsförvärv
och därmed kan enligt utredningen registreringen begränsas till vad som kan
anses vara väsentligt. Förslagsvis skulle registreringen — i fråga om förvärv
av aktier i aktiebolag - enligt SPK:s uppfattning kunna inskränkas till all
omfatta sådana förvärv, där förvärvaren genom förvärvet uppnår gränserna 10
respektive 20 procent och dessutom blir den störste aktieägaren eller kommer
att förfoga över största andelen av röstetalet. Denna princip är i viss mån i hnje
med principerna för NO:s förberedande prövning, som innebär bl. a. all NO
utgallrar sådana förvärv, som vid närmare granskning visar sig inle omfattas av
lagen eller där kontrollerande inflytande inte kan uppslå i del förvärvade
företaget i samband med förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
SPK förs ett karteUregister saml ett slorförelagsregisler, vari ingår ett marknadsregisler
och ett fusionsregisler. Det sistnämnda registret skulle enligt utredningen
överföras till NO i samband varmed nya uppgiftsskyldighetsregler beträffande NO:s
verksamhet skulle tillskapas för att underlätta den uppgiflsinsamling NO nu
bedriver. SPK tillstyrker en sådan anordning liksom all de övriga registren
även framdeles skall föras av SPK. SPK delar vidare utredningens uppfattning
att framtida studier av ägarstrakturen i del svenska näringslivet bör
administreras av SPK och samordnas med SPK:s kartläggningar av produktions- och
marknadsandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
marknadsregislrel anser SPK liksom utredningen all detta register om möjligt
bör uppdateras vartannat år. De uppgifter som i dag finns i registret avser år
1968 vad gäller marknadsandelar och 1970 vad gäller produklionsanddar inom tillverkarledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anser också liksom utredningen att del är viktigt att marknads-registret får en
så bred täckning av varuområdet som möjligt. Det kommer annars inle alt kunna
fungera som informationskälla vid bedömningen av förelagsförvärv. SPK avser
därför alt utvidga antalet varugrupper från ca 350 till ungefär 1 300. I marknadsregislrel
ingår f. n. uppgifter om ca 1400 företag, som tillhör gruppen 10 största
tillverkarna/importörerna. En utvidgning enligt ovan skulle öka antalet uppgiftslämnande
förelag till ca 4000. Då kan information fås om de 15 största förelagen på
varumarknaden. Bl. a. följande uppgifter om företag/varugrupper kommer all
finnas i del nya marknadsregistret: avsaluproduktionens värde, import- och exportvärden,
omsättning för förelag/koncerner, antal anställda i företag/ koncerner, olika ägarkalegorier,
näringsgrenslillhörighel och mått på förelagens lönsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
kan vid uppdateringen av marknadsregislrel med slöd av UL själv inhämta dessa
informationer från förelagen, men del skulle innebära avsevärt arbete både för
nämnden och företagen, anför SPK. Det skulle dessutom innebära dubbelarbete
för både staten och näringslivet eftersom statistiska centralbyrån (SCB) vaije
år hämtar in bl. a. denna typ av uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1048>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1049>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>519</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
företagen. SPK har därför redan från planeringens början syftat till alt i största
möjliga utsträckning undvika egen direkt uppgiftsinsamling från förelagen. En
sådan uppläggning av arbetet skulle f. ö. ligga helt i linje med de
intentioner, som har motiverat tiUkomsten av delegationen för förelagens uppgiftslämnande
(DEFU).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK anför vidare. Mellan SCB
och SPK pågår ett samarbete i fråga om informationsöverföring från SCB till SPK
för uppdatering av marknadsregislrel. Som villkor för informationsöverföringen
har från SCB:s sida krävts all SPK inhämtar tillstånd från samtliga berörda
företag/koncerner att få la del av de hos SCB lagrade uppgifterna. Det är
uppenbart att insamlandet av tillstånd kommer all bli både omsländhgl och
tidskrävande. Proceduren måsle dessutom enligt SCB:s önskemål upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK har vidare i syfte all
få information om enskilda förelags/koncerners utrikeshandel tagit kontakt med
generaltullslyrdsen för all undersöka om dessa uppgifter skulle kunna inhämtas
därtfrån. GeneraUullstyrd-sen har i samråd med bl. a. SPK i skrivelse till
regeringen den 16 januari 1978 hemställt all förelagen skall åläggas all i sina
import- och exportanmälningar även uppge sina organisationsnummer. Om beslut
härom fallas kommer det bli möjligt alt la fram detaljerade uppgifter på
förelagsnivå om utrikeshandeln. GeneralluUslyrdsen hemställde även all
regeringen måtte genomföra sådana författningsändringar, som krävs för att ralinmässig
informationsöverföring skall kunna ske till bl. a. SPK.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett genomförande av
utredningens förslag, alt marknadsregislrel om möjligt bör uppdateras vartannat
år, underlättas om frågan om överförande av information meUan SCB och SPK löses
enligt den modell, som SPK och generaltullslyrdsen är eniga om och som i detta
fall skulle innebära en författningsändring, som möjliggör en rutinmässig
överföring av uppgifter från SCB till SPK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fråga, som inte har tagils upp i betänkandet, är kostnaden för marknadsregistrels
uppdatering. SCB har beräknat sina kostnader till mellan 400000 och 500000
kronor för de uppgifter från SCB, som SPK behöver för det första stegel i
uppdateringen, som i huvudsak avser produklionsanddar i tillverkningsledel. En
förutsättning för all SPK skall kunna genomföra en uppdatering är givetvis all
dessa medel beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Överdrivet bruk av reklam</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
berör något frågan om överdrivet bruk av reklam m.m. (s. 284 f.) Marknadsföring
genom reklam är enligt utredningen ett konkurrensmedel och kan främja
konkurrensen. Överdrivet bruk av reklam kan å andra sidan verka konkurrensbegränsande
genom alt försvåra marknadstillträde eller konkurrenters möjligheter att
konkurrera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
lar upp frågan och hänvisar till utredningens uppfattning alt effekten av
alltför höga kostnader för reklam kan bli att ett för högt pris tas ut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1050>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1051>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>520</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
all en ineffektiv branschstruktur upprätthålls. Fråga kan därvid enligt
utredningen vara om en konkurrensbegränsning som inle är önskvärd från allmän
synpunkt och som enhgt utredningen kan prövas enligt det framlagda lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KOV fortsätter. Frågan om
överdrivet bruk av reklam har övervägts av reklamutredningen. I yttrande över reklamulredningens
belänkande Reklam I (SOU 1972:6) anförde Konsumentombudsmannen (KO) att ett
motiv för alt begränsa reklamens volym kunde vara all reklamen ansågs la för
myckel av samhällets resurser i anspråk och lägga beslag på en för stor del av
del totala informationsfiödel. Enligt KO:s mening fanns inte belägg för behov
av generell begränsning av reklamen från denna utgångspunkt. Däremot menade KO
att bättre undertag fanns för uppfattningen all reklamvolymen i vissa
branscher och beträffande vissa varugrapper från allmän samhällssynpunkt kunde
vara för hög. I yttrande över betänkandet Reklam V (SOU 1974:23) konstaterade
KO all reklamulredningens undersökningar av reklamkostnaderna i Sverige gav
starkt stöd för sistnämnda uppfattning. För vissa varugrupper var reklamintensilelen
så hög all det var ägnat alt väcka allvariiga betänkligheter från
samhällsekonomisk synpunkt. Främst gällde del varugrapper med små produklskillnader
mellan olika tillverkare i branscher, där oligopolsitualion förelåg. I sill
yttrande ansåg KO all överdrivet bruk av reklam inte främst var en konkurrenspolitisk
fråga utan ett problem som borde angripas framför allt från allmänt
samhällsekonomisk och konsumentpolitisk synpunkt. Medel all komma tillrätta med
problemet kunde vara en förhandlingslagsliflning uppbyggd enligt ungefär samma
principer som konkurrensbegränsningslagen eller en förbudslagstiflning av samma
natur som marknadsföringslagen. Frågan om möjligheter att från samhäUets sida
ingripa i syfte all i vissa fall begränsa reklamens volym var av sådan
betydelse att den borde utredas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
säger sig dela den uppfattning som KO tidigare har gett ullryck för. Från
allmän synpunkt måste det anses olämpligt alt varor och tjänster belastas med
överdrivet höga reklamkostnader. Problemet är enligt verkels mening dock
främst allmänt konsumenlpoliliskl och kan inte i någon högre grad anses röra
intresset av fri konkurrens. Konkurrensbegränsningslagen kan knappast ses som
något effektivt medel all hålla reklamkostnader på en rimlig nivå. KOV finner
för sin del angelägel alt åtgärder mot överdrivet bruk av reklam vidtas i
särskild ordning. En länkbar väg synes vara all genom särskild lagstiftning
skapa möjligheter all begränsa reklaminsatserna när dessa på ett orimligt sätt
driver upp priserna eller eljest får ogynnsamma konsekvenser från
konsumentsynpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1052>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1053>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>521</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Organisationsfrågor m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
noterar alt del i belänkandet anges all utredningens lagförslag i fiera
avseenden leder till ökade arbetsuppgifter för näringsfrihelsombudsmannen.
Utvidgningen av den föreslagna lagen till att även omfatta konkurrensbegränsningar
som avser fast egendom kan således enligt utredningen väntas öka NO:s
ärendemängd. Vidare anförs i belänkandet att möjligheten till prövning i MD
också av sådana fall där viss konkurrensbegränsning upphörl kommer all föra med
sig ökal resursbehov för NO. Slutiigen framhålls av utredningen, anför MD, all
del förhåUandel alt två nya förbud - priskartellförbudet och marknadsddningsförbudet
- föreslås bli införda kommer att föra med sig att ökade krav ställs på NO:s
resurser genom all förelag kommer att begära dispenser från förbuden, eftersom
åtskilliga nu gällande avlal torde kräva sådan dispens. Enligt betänkandet
förutsätter utredningen alt det sålunda påvisade behovet av ökade resurser hos
NO blir föremål för uppmärksamhet under lagstiftningsärendets fortsatta beredning.
Beträffande MD anförs i aktuellt hänseende all utredningens förslag inle medför
någon större förändring av domstolens verksamhet med undanlag av att under ett
övergångsskede domstolen kan påverkas av dispensärenden i anledning av de
föreslagna nya förbuden. Detta senare förhållande bör dock enligt utredningen
inte medföra att ytteriigare resurser behöver tillföras domstolen, eftersom
prövning av fall enligt den föreslagna generalklausulen blir mindre
tidskrävande genom all förhand-lingsskedel bortfaller. MD anser all
utredningens uttalanden beträffande lagförslagets inverkan på domstolens
verksamhet är synnerligen förvånande. De om otillräcklig förtrogenhet med
förhållandena vid domstolen vittnande uttalandena torde ha sin förklaring i
all utredningen under utredningsarbetets gång tagit en myckel ringa kontakt
med domstolens befattningshavare, anför MD. Det förhållandel att den
föreslagna lagen utvidgas till att omfatta även konkurrensbegränsningar som
avser fast egendom samt att genom den föreslagna regleringen möjlighet ges att
bringa också sådana fall, där viss konkurrensbegränsning har upphörl, under MD:s
prövning bör rimligtvis inle bara leda till en ökning av ärendemängden hos NO
ulan också få till följd en häremot svarande större arbetsbelastning hos MD.
Härtill kommer - såsom utredningen framhållit i samband med redovisningen av
lagförslagets vittgående konsekvenser med avseende på NO:s resursbehov — alt
den föreslagna utvidgningen av det förbudsbe-lagda området kommer alt medföra
en avsevärd ökning av antalet dispensansökningar med åtföljande större
ärendemängd hos domstolen, något som näppeligen torde kunna kompenseras genom förhandlingsinstilulets
upphörande. Med hänsyn till att den föreslagna nya konkurrensbegränsningslagen
således med all sannolikhet kommer att medföra en avsevärd ökning av antalet
konkurrensbegränsningsärenden hos MD finns del enligt MD:s mening all anledning
att under lagstiftningsärendets fortsatta beredning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1054>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1055>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>522</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>också
uppmärksamma behovet av ökade resurser hos domstolen. För del fall domstolens
resurser skulle tas i anspråk även för bedömning av de konkurrensrältsliga
frågorna vid förelagsförvärvsprövning - något som enligt, vad som tidigare
framhållits framstår som oundgängligen erforderligt - torde behov av
ytterligare personalförstärkning av domstolen uppkomma. Definifivl
ställningstagande härtill kan emellertid ske först sedan klarhet har vunnits
beträffande vUken form för MD:s medverkan vid förelagsförvärvsprövning som
slutligen väljs, anför MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
utvecklar sin syn på en förstärkning av NO:s kansli och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En effektiv och
verkningsfull tillämpning av det föreslagna regelsystemet för samhällets
verksamhet mot skadliga konkurrensbegränsningar är i väsentlig grad beroende av
de resurser som slår till förfogande. Utvidgningen av lagstiftningen på sätt
föreslås kommer att ställa stora anspråk på arbetsinsatser från NO och hans
personal inte endast i övergångsskedet ulan även därefter. Det är viktigt att
resursinriktningen inte enbart styrs av anmälningsärenden ulan alt NO själv kan
göra prioriteringar som medför alt arbetsinsatserna koncentreras till områden
och fall som bör behandlas med förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare, två byråchefer saml
fyra avdelningsdirektörer. Verksamheten är uppdelad på sex rotlar, varav fem
med två tjänstemän vardera och en med fyra. Antalet handläggare är sålunda
sammanlagt fjorton och antalet biträden fem. Personalramen har varit
oförändrad sedan den 1 juli 1967. Ärendebdaslningen har nära nog fördubblats
under samma lid. Genom val av arbetsformer, omfördelning och delegering av
arbetsuppgifter och andra rationaliseringar har del varit möjligt att med
relativt begränsade personalresurser bemästra arbetssituationen även om
ärendebalansen under senare år vuxit starkt och lidvis medfört en besvärande
fördröjning av vikliga och brådskande ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
rotel har sitt ansvarsområde inom näringslivet där likartade områden i görlig
mån sammanförts. Detta innebär all inom varje rotel samlas kunskap och
erfarenhet om förelag och marknadsförhållanden inom ro-telns område. Någon
uppdelning mellan rotlarna av ärenden efler konkurrensbegränsningens art sker
numera inle. Detta innebär sålunda all varje rotel har erfarenhet av alla slags
ärendelyper, såväl förhandlingsärenden enligt generalklausulen som
förbudsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har redovisat (s. 273) nytillkommande arbetsuppgifter enligt 2 kap.
lagförslaget som kan väntas öka ärendemängden och därmed resursbehovet hos NO.
Utredningen har därvid bl. a. pekat på all lagen utvidgas till alt omfatta fast
egendom och den föreslagna möjligheten all hos MD pröva även sådan
konkurrensbegränsning, som upphört i samband med NO:s eller domstolens
förberedande befattning med ärendet. Utvidgningen av braltoprisförbudet att i
vissa fall även omfatta oaktsamhetsbrott samt införandet av två nya förbud - priskartellförbudet
och marknadsdel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1056>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1057>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>523</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsförbudet
- medför vidare enligt utredningens bedömning ett ökal antal åtalsärenden.
Utredningen konstaterar även alt åtskilliga nu gällande avlal torde kräva
dispens från de båda nya förbuden och alt de resurskrav detta ställer på NO
torde bli omfattande, särskilt i samband med lagens ikraftträdande. Möjligheten
för NO all i vissa fall utfärda förbuds- och leveransförelägganden och behovet
all övervaka efterlevnaden av NO:s egna saml även MD:s förelägganden innebär
enligt utredningens mening nya och viktiga arbetsuppgifter för NO. Utredningen
framhåller slutligen alt ingrepp enligt lagförslagels 2 kap. 3 § mot marknadsdominerande
företag i form av upplösning eller försäljning av aktier eller tillgångar i
annat förelag självfallet kräver omfattande arbetsinsatser för analys av situationen
och överläggningar med parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ej själv framlagt några specificerade förslag i personalavseende med
anledning av de i lagens 2 kap. föreslagna ändringarna. Med beaktande av de
utökade anspråk på insatser som de nya uppgifterna aktualiserar finner NO för
sin del all behovet bör beräknas till fem handläggare, dvs. fem rotlar, som
för närvarande endast har två tjänstemän, bör vardera filiföras ytterligare en
handläggare. Därtill kommer behov av ytterligare två biträden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såsom framgår av del
föregående har NO redan granskal ett antal företagsförvärv inom ramen för
gällande lagstiftning. Dessa ärenden har krävt betydande arbetsinsatser. NO har
alltså erfarenhetsmässigt underlag för sin uppfattning att förvärvsprövningsärenden
kräver åtskilligt arbete för att få fram erforderligt bedömningsunderlag.
Enligt del handläggningsförfarande som utredningen föreslagit kommer del
slutliga avgörandet i fråga om alla viktiga förelagsförvärvsärenden all ankomma
på regeringen. Del förhållandel alt NO sålunda i vissa fall ej har del slutliga
ställningstagandet innebär emeUertid ej att NO kan ha en lägre ambitionsnivå i
fråga om dessa ärenden i ulredningsavseende än beträffande övriga
konkurrensärenden. Endast särskUt brådskande fall kan få föranleda avsteg
härvidlag. NO måste i varje förelagsförvärvsärende verkställa en utredning som
visar fördelar och nackdelar av del aktuella förvärvet. På grandval därav kan
NO sedan besluta all förvärvet skall lämnas utan åtgärd alternativt utforma ett
yttrande till regeringen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nytillkommande förvärsprövningsärendena kräver för sin ändamålsenliga
handläggning all NO:s kansli tillförs erforderliga arbetskraftsresurser.
Utredningen har föreslagit tre kvalificerade handläggartjänsler samt en person
för bilrädesuppgifler. NO finner för sin del denna bedömning realistisk. I
övergångsskedet och de närmaste åren därefter bör dessa arbetskrafter fungera
såsom en särskild enhet vid sidan av rotlarna med vilka den dock måsle ha ett
nära samarbete. Den som skall leda denna nya enhet bör vara en väl kvalificerad
ekonom, som även bör kunna anförtros ansvaret alt biträda NO med planeringen av
NO:s verksamhet. På sikt torde del vara lämpligt all överföra personalen från
denna specialenhel till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1058>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1059>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>524</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
rotlar. Målet måsle nämligen vara att samtliga rotlar inom NO:s kansli skall
vara kompetenta att inom sina ansvarsområden bereda och handlägga alla slags
konkurrensärenden, däribland även förelagsförvärvsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
s. k. fusionsregislret, som nu finns hos SPK, skall enligt utredningens
förslag i fortsättningen finnas hos NO. NO delar utredningens uppfattning all
två handläggare och ett biträde bör vara tillfyllest för arbetet med detta
register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ökade belastningen på den administrativa/kamerala sidan och expeditionssidan,
där arbetssituationen redan nu är ansträngd, nödvändiggör en förstärkning även
inom denna sektor, lämpligen med en kanslist och en expeditionsvakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalförstärkningen
bör ske gradvis med början cirka ett halvt år före den föreslagna nya lagens
ikraftträdande i och för erforderliga förbere-ddseålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
eventuell utvidgning av NO:s befogenheter i fråga om förvärvsprövningsärenden,
som i delta yttrande framförts såsom ett alternativ till utredningens förslag
till handläggningsförfarande, synes ej nödvändiggöra någon personalförslärkning
ulöver vad ovan föreslagils.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
lar också upp vissa andra organisatoriska frågor. Vad först gäller regeringens
prövning av förelagsförvärv kan NO i stort instämma i utredningens synpunkter
beträffande arbetets omfattning och organisation i den handläggningsordning som
utredningen föreslagit. Arbetsbelastningen i beredningsgruppen och dess
sekretariat blir självfallet beroende av del bedömningsunderlag som NO samlat
in och analyserat vid den förberedande prövningen. Även om den tid scm
föreslagits för den förberedande prövningen är relativt kort torde NO vanligen
kunna få in ett ganska fullständigt underlag. Den föreslagna dimensioneringen
av beredningsgruppens sekretariat förefaller därför rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
MD:s vidkommande har utredningen beräknat all dess arbetsbelastning under ett
övergångsskede kan påverkas av dispensärenden med anledning av de nya förbud
som har föreslaghs. Utredningen anser dock all dispensprövningen sannolikt kan
klaras av utan all ytterligare resurser tillförs domstolen. Frågan om
belastningen på domstolen bör dock prövas på nytt när praktiska erfarenheter
vunnits. Enligt NO:s mening kan antalet dispensansökningar särskilt till en
början bli stort, varför domstolens resurser bör ökas redan i inledningsskedet
så all handläggningen kan slutföras inom rimlig lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
SPK:s roll i förvärvsprövningen har utredningen beräknat all den arbetskraft
som behövs härför kompenseras av all del s. k. fusions-registret förs över till
NO. NO vill här endast göra den kommentaren att samråd med personal hos SPK i
ganska stor utsträckning kan komma all aktualiseras. Liksom utredningen anser
NO alt karlellregislrel, marknadsregislrel och storföretagsregislret inle bör
föras över från SPK till NO.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1060>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1061>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>525</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kartellregislrel tillstyrker NO den föreslagna systematiseringen, som för
övrigt föreslogs redan av riktprisutredningen (SOU 1966:48). Med de
lagändringar som nu föreslås växer behovet av all studera t. ex. karteller inom
en viss bransch och i vilka karteller ett visst företag medverkar. NO vill
också ånyo understryka vikten av alt den kartläggning av produktions- och
marknadsandelar som görs av SPK utvidgas till all bli heltäckande och
genomförs varannal år. Behovet av ett sådant marknadsregister blir såsom
framhållits i det föregående än mer framträdande genom införandel av en förvärvskonlroll.
Uppläggningen av dalaprogram m. m. för effektivare kartell- och marknadsregisler
medför vissa initialkostnader som dock bör uppvägas av besparingar på sikt, säväl
i den löpande registerföringen som hos användarna av registren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I betänkandet diskuteras
också vissa samordningsfrågor mellan de myndigheter som berörs av förslagen.
NO ansluter sig till utredningens uppfattning alt någon sammanslagning av NO
och SPK inle bör komma till stånd. Vidare aktualiserar den föreslagna förvärvskonlroUen
enligt utredningen en ökad samordning mellan vad utredningen kallar
"pris-, konkurrens- och konsumentmyndighelerna" och "slraklurmyndighelerna".
NO har i sin nuvarande verksamhet samråd i olika former med berörda
myndigheter, och del behov av ökad samverkan som förvärvsprövningen förutsätter
kan motivera en utbyggnad av dessa kontakter och andra särskilda åtgärder,
såsom utbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har övervägt
om en sammanslagning av NO och SPK skulle medföra påtagliga fördelar, anför SPK.
Del konstaleras dock att vinslen med en sådan sammanslagning inle skulle bli så
stor, därför all det i denna organisation skulle krävas en ganska betydande NO-enhel.
Utredningen avvisar därför en sammanslagning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK instämmer i
utredningens uppfattning att NO och SPK även i fortsättningen bör vara två
självständiga myndigheter. Genom införandel av nya uppgiftsskyldighetsregler i KBL
får NO möjlighet all i vissa faU själv begära in uppgifter från näringsidkare
utan all behöva gå vägen äver SPK. Utredningen utgår från alt denna möjlighet
utnyttjas så att hos SPK i första hand endast begärs sådana utredningar av mer
övergripande natur som kräver en större utredningsinsats. SPK delar också denna
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK har inte heller något
all erinra mot alt förelagsförvärvsregislrel förs över till NO. De resurser som
härigenom friställs kommer i första hand all utnyttjas för utredningsarbete i
samband med den föreslagna förvärvsprövningen. Om dessa resurser är
tillräckliga kan, såsom utredningen påpekar, bedömas först sedan viss
erfarenhet vunnits av det nya systemet. SPK avser därför senare återkomma och
precisera eventuella behov av resurstillskott. Delta gäller även eventuellt
ökade arbetsuppgifter med hänsyn till ändringarna i KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
framhåller vidare att utredningen har betonat vikten av att en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1062>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1063>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>526</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samordning
sker mellan de myndigheter som i första hand berörs av förslaget om
förvärvsprövning, nämligen NO, SPK och SIND. SPK instämmer i delta och anser —
i likhet med utredningen - all en samordning mellan myndigheterna bör kunna
främjas genom bl. a. en i viss utsträckning gemensam utbildning. SPK
tillstyrker förslaget om att ett för myndighetema gemensamt utbildningsprogram
utarbetas. Enligt utredningens uppfattning får behovet av utbildningsresurser
bedömas när planerna för en sådan utbildning redovisats. SPK anser del vara av
vikt att den förordade gemensamma utbildningen kommer igång så snabbi som
möjligt för all säkra den samordning vid förvärvsprövning som eftersträvas.
Därför bör särskilda medel för utbildningen tas upp redan då förslag om ny lag
föreläggs riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
uppger all verket inom ramen för förvaltningsrevisionen av SPK studerat
samarbetet mellan nämnden och NO. I detta sammanhang har verket också haft
anledning all ägna uppmärksamhet åt frågan om sambandet mellan prispolitiken
och konkurrenspolitiken och hur detta samband tar sig ullryck i SPK:s arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konkurrensulredningen skall konkurrens- och prisregleringslinjen ses som
principiellt skilda, och valet mellan de båda är avgörande för utformningen av
prispolitiken, anför RRV. Reglering och konkurrens kan enligt utredningen
svårligen förenas. Utredningen fastslår alt man sedan millen av 1950-lalel i
huvudsak bygger på konkurrenslinjen och all prisregleringarna under 1970-lalet
inle innebär alt denna linje har övergivils. Utredningen synes utgå från all så
också har blivit fallet. RRV fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen anför torde vara relevant när del gäller den egentliga
prisregleringen. 1 detta sammanhang berör utredningen emellertid endast i
korthet den s. k. överläggningsverksamhel som SPK bedriver med slöd av
regeringens uppdrag om utvidgad och intensifierad prisövervakning från 1971
samt sin nya instruktion från 1973. Del av SPK härvid tillämpade systemet med s.
k. frivilliga överenskommelser med prissältarna alt på förhand avisera
övervägda prisförändringar har, såvitt RRV kan bedöma, karaktär av faktisk
prisreglering. Den omständigheten att regleringsingripandena med direkt slöd
av prisregleringslagen varit förhållandevis få och - i allmänhet - kortvariga
kan därför, enligt RRV:s mening, inte läggas till grand för slutsatsen all del
faktiska inslaget av prisreglerande verksamhet varit lika begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad utredningen anför om svårigheterna att förena konkurrens- och
regleringslinjen, anser RRV det väsentligt alt man närmare försöker analysera
konsekvenserna av del nu berörda förhållandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som sammanhänger med den föregående är vilka konsekvenser som
förändringen av verksamhetens inriktning vid SPK har fäll för samarbetet
mellan nämnden och NO. Med nuvarande ordning är NO inte endast av resursmässiga
skäl beroende av SPK som ulredningsorgan, ulan NO saknar även SPK:s formella
möjligheter att ålägga företagen att lämna för verksamheten erforderliga
uppgifter. Det är därför av central betydelse för effektiviteten i NO:s
verksamhet all samarbetet med SPK fungerar väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att en löpande information om SPK:s prisöver-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1064>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1065>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>527</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vakningsverksamhet
som hittills bör ingå i samarbetet mellan nämnden och NO. RRV delar denna
uppfattning. Enligt verkets mening synes dock dessa kontakter f. n. vara
begränsade. RRV finner det därför angeläget att SPK:s löpande information till
NO utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
instämmer i utredningens synpunkt all man bl. a. genom gemensamma
utbildningsinsatser bör försöka få till stånd en ökad samverkan och samordning
mellan myndigheterna inom del närings- och konsumentpolitiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som utredningen inle närmare har behandlat är hur SPK fullgör sin inslraklionsenliga
uppgift, all lämna ulredningsbilräde ål NO på dennes begäran. Utrymmet för
hithörande uppgifter torde ha minskal genom den förändring av inriktningen av SPK:s
verksamhet som ägt ram under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser del angelägel alt NO:s beroende av SPK minskar. RRV biträder följaktligen
utredningens förslag all ge NO vidgade befogenheter att inhämta material direkt
från företagen. Den av utredningen föreslagna lösningen - all låta NO utöva
befogenheterna enligt den nya konkurrensbegränsningslagen - synes i alla
relevanta avseenden ge NO samma möjligheter som tillkommer de myndigheter som
har befogenhet att inhämta uppgifter enligt uppgiftsskyldighetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
NO får vidgade befogenheter att inhämta uppgifter från förelagen innebär
sålunda en minskning av NO:s beroende av SPK. Utredningen anser dock inle all
någon omfördelning av resurser bör göras från SPK till NO, bortsett från den
som betingas av överföringen av förvärvsregislrel. Utredningen motiverar detta
med att de utredningsuppgifter som bör överflyttas från SPK till NO är av
liten omfattning. Frågan är emellertid om del utan en viss omfördelning av
resurser mellan de båda myndigheterna kan förväntas att beroendet kommer att
minska i någon mer betydande grad. RRV anser därför all frågan om en
ytterligare överföring av resurser från SPK till NO bör prövas närmare under
den fortsatta beredningen av ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit alt NO-ämbetel skall tilldelas ytterligare sju tjänster, vilket
följer av förslaget alt förvärvsprövningen läggs hos NO. NO-ämbetet skulle
därmed tilldelas nya uppgifter och samtidigt öka betydligt i antal anställda,
konstaterar statskontoret. Även om utredningens förslag - till den del som
gäller förvärvskonlrollens förläggning - inle skulle förverkligas, kommer den
nya KBL enligt statskontorets mening all ställa nya krav på NO-ämbetel.
Samtidigt är del möjligt all den nya KBL frigör resurser genom alt NO behöver
mindre lid för förhandlingar med förelag. MD:s ökade befogenheter kan dessutom
ge NO ett säkrare underlag för bedömning av olika ärendens utgång och
möjliggöra en tidigare utgallring av ärenden för avskrivning. Enligt
statskontorets mening kan den nya KBL motivera en översyn av NO-ämbetets
organisation, som i huvudsak varit oförändrad sedan slutet av sextiotalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att ett gemensamt utbildningsprogram för de myndigheter, som
bedriver närings- och konsumentpolitik, skall utarbetas. Utbildningens syfte
skulle vara att förbättra kontakterna på handläggar-nivå och all få till stånd
ett ökal erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1066>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1067>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>528</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statskontorets mening kan gemensam utbildning vara en framkomlig väg all
förslärka kontakterna mellan myndigheterna. Utbildningsprogrammet bör dock
följas av fortsatta samordnande aktiviteter. En möjlighet som statskontoret
finner värd all pröva är all låta personal cirkulationsljänsl-göra mellan de
olika myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även DEFU berör frågan om
en sammanslagning av NO och SPK skulle medföra några fördelar. Som ett argument
för en sammanslagning framför utredningen att förelagen alllid skulle mötas av
en och samma myndighet när del gäller kontakter i pris- och konkurrensfrågor. DEFU
anser detta vara en tilltalande lösning inte minst från uppgiflslämnarsynpunkl.
Utredningen menar alt andra skäl talar emot en sammanslagning och föreslår
därför ej någon sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DEFU framhåller alt i och
med alt uppgiftsskyldighet skrivs in i den nya konkurrensbegränsningslagen
samtidigt som SPK har uppgiftsskyldighetslagen till sitt förfogande så är del
myckel angeläget all NO och SPK inom sill gemensamma verksamhetsområde bedriver
ett intensifierat samarbete. Risken är annars uppenbar för bristande samordning
med följd att uppgiflslämnarna kommer all betungas onödigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KK stöder utredningens
förslag till ökad samordning mellan de myndigheter som bedriver närings- och
konsumentpolitik. Kollegiet finner det angelägel att hållas underrättat om/ges
tillfälle till samråd om sådana fall då NO:s och MD:s tillämpning av
konkurrensbegränsningslagen berör utrikeshandeln. Samråd bör med tanke på
kollegiets ovan berörda åliggande enligt sin instruktion under alla
omständigheter ske vid tillämpningen av det föreslagna 1 kap. 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Minoriteten i länsstyrelsen
i Kronobergs län pekar på att utredningen har från konkurrenssynpunkt granskat
annan närings- och konsumentpolitik och funnit all samordningen bör
förbättras. Ett utökat samarbete med de som svarar för de olika delarna
förordas. För alt möjliggöra detta regionall bör priskoniorens och
regionalekonomiska enheternas ställning stärkas så all en regional bevakning
från konkurrenssynpunkt kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Särskilda lag- och motivskrivningsfrågor m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om den nya lagens tillämpningsområde diskuteras av flera remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO understryker betydelsen
av del klargörande som utredningen gör beträffande lagens territoriella
tillämplighet. För all konkurrensbegränsningslagen skall bli effektiv är del
nödvändigt att den kan användas mot varje konkurrensbegränsning med verkningar
i landet. En förutsättning härför är all den s. k. effeklprincipen tillämpas så
att del är möjligt alt ingripa mot konkurrensbegränsningar vidtagna i ullandel
men med effekter i Sverige, framhåller NO.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1068>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1069>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>529</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MD pekar på all utredningen vad gäller den föreslagna
lagens territoriella begränsning anger all tillämpningen av generalklausulen i
2 kap. 1 § i första hand har sin inriktning på s. k. inlandsverkan. Vidare
anförs i betänkandet rörande frågan, efler vilka linjer man skall avgöra
huruvida inlandsverkan föreligger och vilken styrka denna verkan skall ha, all
lagförslaget bygger på all konkurrensbegränsningen skall vara direkt inriktad
på den svenska marknaden och ha påtagliga effekter på denna marknad, varvid
anges att direkt inriktning bl. a. föreligger om det konkurrensbegränsade
förfarandet avser varor eller tjänster som tillhandahålls på den svenska
marknaden saml all i begreppet "påtaglig" ligger all effekten på den
svenska marknaden skall ha viss varaktighet och betydelse. Härefter understryks
i betänkandet, framhåller MD, all den föreslagna lagen inle bygger på alt del
är av betydelse huruvida ett utländskt förelag har sitt säte här i landet eller
på annat sätt är representerat här; också när så inte är fallet skall lagen i
princip kunna vara tillämplig. MD hänvisar till alt innebörden i gällande rätt
i aktuellt hänseende framgår av marknadsdomstolens beslut i del s.k. Bayer-Kerr-ärendet
(beslut nr 16/1977) varav utdrag refereras i betänkandet. Av beslutet framgår
bl. a. all vid avgörande av om MD är behörig uppta lalan avseende påstådd
konkurrensbegränsning av ett utländskt rättssubjekt till saklig prövning
hänsyn skall las till det utländska företagels grad av anknytning till Sverige,
varvid olika anknytningsfakla såsom l.ex. om förelaget har egen representation
i landet eller om del har för avsikt att varaktigt etablera sig här bör
beaktas. Utredningens angivande av efter vilka linjer behörigheten skall bedömas
överensstämmer således inle med gällande rätt ulan ger uttryck för minoritetens
uppfattning beträffande behörighetsfrågan i Bayer-Kerr-ärendet, i vilken
minoritet bl. a. konkurrensutredningens ordförande ingick. MD vill med skärpa
framhålla, anförs vidare, att, om en eventuell rättsförändring i enlighet med
utredningens uttalande i behörighetsfrågan åsyftas, detta måsle åstadkommas
genom stiftande av lag och inle kan ske genom ett uttalande i betänkandet om
vad lagförslaget i aktuellt hänseende bygger på.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
redareförening poängterar alt föreningen har haft anledning all särskilt -ntressera
sig för konkurrenslagstiftningens territoriella begränsning och all föreningen
i ett aktuellt fall låtit ulföra en rättsutredning om sjöfart och gällande
konkurrens, till vilken hänvisas i flera fall i betänkandet. Under rubriken
"Territoriell begränsning" (s. 262) anges i betänkandet, anför
redareföreningen, all utredningen i denna del vall "i princip samma
lösning i lagförslaget som enligt gällande rätt". Föreningen vill i detta
sammanhang fästa särskild uppmärksamhet vid de slutsatser angående gränserna
för svensk konkurrenslagstiftnings tillämplighet på internationell sjöfart som
återges i den av föreningen ombesörjda rättsutredningen (s. 126—129). Då
enligt betänkandet ingen ändring i sak föreslås beträffande den svenska
konkurrenslagstiftningens territoriella begräns-34 Riksdagen 1980/81. 1 saml.
Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1070>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1071>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>530</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
utgår redareföreningen från att slutsatserna i nämnda rättsutredning har
beaktats under utredningsarbetet och all dessa slutsatser därmed kan anses
vägledande även för framliden. Föreningen vill i delta sammanhang särskilt
understryka betydelsen av att följande två slutsatser i rättsutredningen inte
påverkas av nu aktuella lagändringar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Konkurrensbegränsande
samarbete i trafik helt mellan utländska hamnar faller utanför svensk konkurrensbegränsningslagsliflning
också när denna trafik i betydande utsträckning utnyttjas av svenska
transportörer".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Svenska
myndigheter har på antytt sätt erkänt linjekonferenssyslemei såsom en väsentlig
konkurrensstyrande faktor på den internationeUa sjöfartens område.
Linjekonferenserna utgör alltså en av statsmakterna godtagen
regleringsmekanism för internationell sjöfart. Detta ger sjöfarten en konkurrensrältslig
särställning i förhållande till andra näringsgrenar. Härigenom undantas
ytterligare en rad fall från ingripanden enligt KBL".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
tar upp en annan avgränsningsfråga och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande
lagstiftningens lillämplighelsområde avgränsas bl. a. av att ingripanden endast
kan göras mot den som är företagare i den mening som anges i 26 § KBL. Härmed
förslås bl. a. den som yrkesmässigt tillverkar, köper eller säljer viss
förnödenhet eller driver rörelse för utförande av tjänst åt annan. Begreppet
förnödenhet omfattar inle pengar, andra betalningsmedel, fast egendom eller
upplåtelse av nyttjanderätt till sådan egendom. NO:s erfarenheter har visat att
del är påkallat att i varje fall fast egendom och upplåtelse av nyttjanderätt tUl
sådan egendom inle undandras den konkurrensrältsliga lagstiftningen. Mot denna
bakgrund är del bra all utredningen föreslår all ingripanden framdeles skall
kunna göras mot envar som är näringsidkare. 1 den mån hänsyn behöver las till
den allmänna bostadspolitiska saml den stads- och regionlekniska planeringen
eller till den allmänna jordbrukspolitiken sker delta såsom utredningen
framhåller bäst vid skadlighetsprövningen då dessa särregleringar aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
NO:s verksamhet har tveksamhet om innebörden av förelagarebegrep-pet i övrigt
främst uppkommh när statliga och kommunala organ föranlett
konkurrensbegränsningar. Även ideella organisationers status kan vara svårbeslämbar
i delta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ideella
organisationer bedriver ofta verksamhet av ekonomisk karaktär. Ett exempel kan
hämtas från målet mellan Näringslivets granskningsnämnd för gåvor och underslödsannonser
och De Handikappades Riksförbund (DHR) rörande tillämpning av
marknadsföringslagen. Om DHR anförde MD (PKF 1974:7 s. 97) "Begreppet
näringsidkare skall fattas i vidsträckt mening. Med näringsidkare förslås var
och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art (prop. 1970:57 s.
90). Också ideella föreningar är aUlså näringsidkare om de främjar sitt syfte
genom all driva näringsverksamhet. Den omständigheten att den ekonomiska
verksamheten avser all främja ett välgörande syfte utgör inle hinder för all vederbö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1072>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1073>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>531</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
anses som näringsidkare (SOU 1966:71 s. 91). På grund härav och då alltså fråga
är om marknadsföring av vara måsle DHR i förevarande sammanhang betraktas som
näringsidkare."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av KBL har del i olika sammanhang uppkommit tolkningsfrågor vid
tillämpningen av företagarebegreppel vad gäller ideella organisationer. Ett
fall har gällt Livräddningssällskapet vars verksamhet i de här aktuella delarna
hade stora likheter med idroltsorganisalionernas allt vanligare uppträdande på
olika marknader med godkännandemärkning av olika produkter m. m. Sällskapet
hade till uppgift all bekämpa drunk-ningsolyckor och all på lämpligt sätt
medverka till alt olika slag av rädd-ningsmalerial av hög kvalité gavs största
möjliga spridning. Sällskapet framtog därför vissa modellkonstruktioner av
flytvästar vUka sedermera framställdes i industriell skala av en företagare.
För att kompensera sig för utlägg i konstruktionsarbetet uttog sällskapet viss
ersättning av företaget som fick rätt all anbringa sällskapels märke på varan.
Del påstods all sällskapet inle var företagare på den grunden alt sällskapels
agerande i denna del inle var att betrakta som en från den ideella verksamheten
avskild gren av näringsidkande. NO är dock av den uppfattningen all så snart en
ideell organisation eller vilken annan fysisk ellerjuridisk person som helst
regelmässigt erbjuder tjänster åt annan mot ersättning är organisationen i
denna del alt betrakta som företagare i KBL:s mening. All denna gräns ligger
fast bör komma till uttryck i förarbetena till den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beslut den 11 december 1973 fann MD all en kommun i egenskap av Irafikskoleulövare
var alt anse som företagare. Avgörande för ställningstagandet var all
trafikskolan erbjöd allmänheten tjänster mot vissa avgifter. Verksamheten
bedrevs med ett konstant underskoll varför krav på vinstsyfte tydligen inle
uppställts. Del förhållandel att avgifterna således delvis subventionerades
över den kommunala budgeten fick beaktas vid skadlighetsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
konstaterar all bl. a. konkurrensbegränsningar avseende överlåtelse av fast
egendom faller utanför KBL:s tillämpningsområde. Enligt utredningen krävs för
all konkurrensbegränsningslagsliflningen skall bli effektiv alt den nya lagen
omfattar även yrkesmässig verksamhet avseende fast egendom. Delta åstadkoms genom
all låta den nya lagstiftningen avse inte bara företagare utan allmänt
näringsidkare som driver rörelse beträffande vara, tjänst eller annan
nyttighet, varigenom bl. a. fast egendom således kommer alt omfattas av den
föreslagna lagen. MD ansluter sig till utredningens bedömning och hälsar den
föreslagna utvidgningen av konkurrensbegränsningslagstiftningens
tillämpningsområde i aktuellt hänseende med liUfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SPK, som särskilt anmärker all begreppet näringsidkare också förs in i uppgiftsskyldighetslagen
(1956:245), tillstyrker den nu nämnda utvidgningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1074>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1075>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>532</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige berör lagens tekniska utformning i allmänhet och anser all
lagtexten språkligt ger ett tungt intryck med ofta svårlästa bestämmelser.
Detta synes hovrätten erforderligt med en genomgripande översyn av förslaget ur
språklig synvinkel. En sådan översyn bör syfta till att texten bl. a. ges en
mera lättillgänglig utformning. Detta får givelvis inle gå ut över klarheten.
En strävan efler ett mera tidsenligt språk bör således enligt hovrätten inle få
till följd all man t. ex. bibehåller den av utredningen föreslagna
redaktionella ändringen av ordet "otillbörlig" till
"olämplig". Sistnämnda uttryck är visseriigen modernare men synes samtidigt
ha en svagare klang. MFL använder alltjämt ullrycket "otillbörlig"
och det kan tfrågasältas om detta trots allt inle är mera välfunnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allvarligare
invändningar kan riktas mot dispositionen av vissa paragrafer. Ett stycke kan
innehålla en numrerad uppräkning varefter på ny rad följer en frislående
mening. Även om man vinner i tydlighet genom all på ett så distinkt sätt som
genom numrering betona olika moment vill hovrätten dock peka på svårigheten
alt hänföra den frislående meningen till rätt stycke med allt vad del innebär
av risk för missuppfattningar, hänvisningsproblem m. m. Hovrätten hänvisar här
till lagtexten i 2 kap. 9§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Inledande bestämmelse (1 kap.)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagels
inledande bestämmelse syftar enligt specialmotiveringen till all allmänt
beskriva lagens inriktning och knyta samman de konkreta reglerna i de övriga
kapitlen, anför NO. Den föreslagna formuleringen har emellertid enligt NO:s
mening blivit alltför knapphändig. Den anger endast del medel i
konkurrenspolitiken i vid bemärkelse som lagen utgör medan syftet - alt främja
en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens - tappats bort. Motsvarande
bestämmelse i den nuvarande lagen och i l.ex. MFL anger såväl mål som medel. NO
ser inle något skäl för all den nya lagens syfte inte skulle kunna anges pä
liknande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anför vidare all i den nuvarande lagens inledande bestämmelser anges också
karaktären av förhandlingslagsliflning. 1 praktiken kommer lagen även med de
förändringar och nya regelsystem som föreslås all ha denna karaktär. Detta bör
enligt NO framgå av lagtexten i I kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan i sammanhanget med tillfredsställelse noteras all den nuvarande lagens
olympliga rubrik föreslås förkortad. Benämningen konkurrensbegränsningslag är
emellertid inte heller helt lyckad, eftersom den kan uppfattas som en lag
syftande till all begränsa konkurrensen. NO föreslår därför alt den nya lagen
ges benämningen konkurrenslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sveriges advokatsamfund berör bestämmelsen i 1 kap. om lagens ändamål.
Samfundet har i tidigare yttrande (TSA 1975 s. 192 ff) ifrågasatt lämpligheten
av all på detta sätt ange en lags ändamål. Innehållet i en lag bör framgå av
lagens enskilda bestämmelser, vilka inte alllid kan sammanfallas i en strikt
definition i en inledande ändamålsbestämmelse. I detta fall överensstämmer inte
heller ändamålsbestämmelsen med lagens innehåll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1076>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1077>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>533</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>då
lagen behandlar två i huvudsak skilda regelsystem (s. 391), nämligen konkurrensrältsliga
regler och regler som avser att förhindra förvärv av förelag medförande
olägenhet från annan än konkurrensrältslig synpunkt. Först i del fall dessa
senare regler utgår, i enlighet med samfundels förslag, kan den inledande
bestämmelsen sägas motsvara lagens innehåll, anför samfundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om lagens ändamål efler mönster från bl. a. KBL och MFL framstår enligt
hovrättens för Västra Sverige uppfattning som alltför intetsägande och torde
knappast läcka syftet med lagen. När del l.ex. gäller prövning av
företagsförvärv enligt 3 kap. kommer andra moment in än de renodlat konkurrensrältsliga.
Paragrafen torde kunna slopas. Om den behålles bör den utvidgas anser
hovrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3
Skadliga och otillåtna konkurrensbegränsningar (2 kap.)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige ställer frågan om man inle trots all man från
rättssäkerhetssynpunkt bör ställa stora krav på utformningen av straffsanktionerade
förbud inledningsvis i kapitlet i en särskild paragraf kan ange att 2 kap. ev.
med vissa specificerade undanlag omfattar vara, tjänst eller annan nyttighet,
alternativt all med vara skall jämställas tjänst och annan nyttighet. Härmed
skulle enligt hovrätten behovet av all upprepa denna definition i snart sagt
varje paragra&minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande I § anför
hovrätten all paragrafen följer dispositionen från motsvarande bestämmelse i KBL.
Eftersom paragrafen i förslaget har byggts ut framstår del dock nu som mest
logiskt all i första hand definiera vad som är skadlig verkan och därefter la
upp på vilket sätt denna kan förhindras. Andra och tredje styckena borde därför
kunna brytas ut och — företrädesvis - bilda en egen paragraf varefter första
stycket kan utgöra en ny 2§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
specialmotiveringen till 1 § 1 talas om all MD beträffande annat konkurrensbegränsande
förfarande kan förbjuda en underlåtenhet all handla. En sådan konstruktion
synes hovrätten synnerligen främmande; del naturligaste borde enligt
hovrättens bedömning vara ett åläggande alt vidta viss åtgärd. Nu är tydligen
syftet med bestämmelsen bl.a. dels all begränsa ingreppet så långt möjligt,
dels all låta den som drabbas av förbudei ha utvägar öppna för all välja olika
handlingslinjer. Rättstillämpningen får kanske utvisa om det är möjligt all
meddela meningsfulla förbud i en sådan situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
MD diskuterar utformningen av förbud som kan meddelas med slöd av
generalklausulen. MD, som anser det vara välmotiverat att domstolen bl. a. får
möjlighet alt förbjuda konkurrensbegränsande förfaranden, anför. I
specialmotiveringen till del aktuella stadgandet anges att hinder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1078>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1079>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>534</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
möter mot att ett förbud utformas så, all däri upptas villkor varunder förbudei
inle gäller. MD finner detta vara välbetänkt, eftersom behov av att kunna
meddela s.k. villkorade förbud inle sällan torde uppkomma. I speciaimotiveringen
sägs vidare att ett förbud skall träffa ett konkret handlingsmönster eller en
närmare beskriven brist på handlande saml understryks att vid avfattandet av
ett förbud klart skall anges vad som är förbjudet. Detta resonemang, som
uppenbarligen är dikterat av en strävan att åstadkomma rättssäkerhet, finner MD
i och för sig vara lovvärt. Det bör emellertid påpekas alt enligt
avtalsvillkorslagen, som uppvisar likheter med del föreslagna aktuella
stadgandet däri att enligt båda lagarna fråga kan vara om förbud mot avtalsviUkor,
kan MD förbjuda näringsidkare alt använda visst villkor eller väsentligen samma
villkor. Enligt marknadsföringslagen kan domstolen på jämförligt sätt låta förbudei
avse viss handling "eller annan liknande handling". Skälet till
ifrågavarande regleringar i avtalsvillkorslagen och marknadsföringslagen är
givelvis all ett förbud som träffar endast visst preciserat villkor eller
handlande ofta läll skulle kunna bli verkningslöst genom all den förbudei avser
företar en i sak betydelselös modifiering av ett villkor eller ett handlande.
Del synes böra övervägas om det inte också i den konkurrensrältsliga
regleringen borde ges möjlighet all vid meddelandet av ett förbud något vidga förbudsområdel
ulöver just det villkor eller handlande, varom fråga är, på sätt är fallet
enligt avtalsvillkorslagen och marknadsföringslagen; skälet härför torde göra
sig lika starkt gällande vid den aktuella lagstiftningen som vid de nämnda båda
lagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
ifrågasätter om inte de föreslagna bestämmelserna i 2 kap. 1 -3 §§ i
redaktionellt hänseende bör ges en klarare utformning. Vid en sådan omarbetning
synes del NO som den i lagstiftningen centrala bestämmelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- den
i förslaget under 1 § andra stycket upptagna generalklausulen - bör<br>
såsom en självständig 1§ få inleda kapitlet. 1 2§ torde därefter kunna<br>
infiyla de i förslagets 1 § första och tredje styckena upptagna bestämmel<br>
serna om, i första hand, de åtgärder MD kan vidta för alt förhindra skadlig<br>
verkan av konkurrensbegränsning. I 3 § synes därefter kunna anges de i<br>
förslagets 2 § första stycket och 3 § första stycket införda bestämmelserna<br>
om skyldighet för MD att i där upptagna fall överlämna ärendet till rege<br>
ringen. I 4 § torde slutligen enligt NO:s uppfattning kunna sammanföras de<br>
bestämmelser om regeringens befogenheter, som i förslaget innefattas i 2 §<br>
andra stycket och 3 § andra stycket. Vid en sådan utformning synes de i<br>
förslagels 2 och 3 §§ förekommande upprepningarna kunna undvikas. Av<br>
ändringarna föranleds en omnumrering av kapitlets övriga paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
tar upp - i likhet med hovrätten för Västra Sverige (se avsnitt 6.1)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- terminologien
i 2 kap. 1 § och pekar på all ordet "otillbörligt" i 5 § andra<br>
stycket KBL har ersatts med termen "olämpligt". Enligt motiven avses<br>
härmed ingen ändring i sak. Orden "otillböriigl" och
"olämpligt" har<br>
emellertid enligt MD:s uppfattning helt olika valörer; "otillböriigl"
är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1080>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1081>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>535</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sålunda
ett avsevärt starkare uttryck än "olämpligt". Den föreslagna
lagtexten ger därför i denna del intryck av all regleringen innebär en
utvidgning av möjligheterna till ingripande vid konkurrensbegränsande
förfaranden. Till undvikande härav samt då kontinuitet och såvitt möjligt
överensstämmelse med andra författningar MD har att tillämpa - i marknadsföringslagen
används termen "otillböriigl" - bör eftersträvas, anser MD all i den
aktuella regeln föreslagna ordet "olämpligt" bör utbytas mot
"otillbörligt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund pekar på att utredningen uttryckligen framhåller all ingen
saklig ändring har avsells i förhållande till KBL. Samfundet delar dock inte
uppfattningen all uttrycket "olämplig från allmän synpunkt" skulle
vara synonymt till KBL:s stadgande "ur allmän synpunkt otillbörligt
sätt". För att nå en bättre överensstämmelse med KBL och för att undvika
uttrycket "olämplig", vilket uttryck bör undvikas i lagtext, förordar
samfundet all beteckningen "samhällsskadlig" skall kunna appliceras
på en konkurrensbegränsning innan den skall kunna angripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ifrågasätter om uttrycket "olämplig från allmän synpunkt" är tillräckligt
"juridiskt stringent". LRF noterar dock att någon ändring i sak
gentemot termen "otillbörligt" i KBL inte har åsyftats. LRF föreslår "ätt
ordvalet ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelskamrarna
hemställer beträffande den tekniska utformningen av generalklausulen i 2 kap. 1
§ alt den inledande meningen omformuleras sä att den viktiga princip som
ullrycks där blir begriplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV
har för sin del fäst sig vid all enligt den föreslagna nya generalklausulen
skall vid bedömningen särskUd hänsyn las till konsumenternas intressen. Den
närmare innebörden av detta anser KOV böra utvecklas i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga av större räckvidd men över vilken remissyttrandena ändock lämpligen kan
redovisas i anslutning till 2 kap. 1 § är utredningens förslag att MD skall
kunna pröva en konkurrensbegränsande åtgärd även sedan den har upphört. MD och
NO tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anför att förslaget att lalan skall kunna väckas även när del förfarande talan
riktas mot inte längre tillämpas - något som markeras genom att
konkurrensbegränsningslagens ullryck "undanröja skadlig verkan av konkurrensbegränsning"
i den föreslagna lagtexten ersätts med lokutionen "förhindra skadlig
verkan av konkurrensbegränsning" - finner marknadsdomstolen vara
välmotiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anser det vara av stor vikt att möjlighet genom den nya lagen skapas att väcka lalan
i ett ärende även när den åtgärd som talan riktas mot har upphört. Del är för
rättstillämpningen av stort värde alt utslag av prejudicerande betydelse finns
på olika områden. Vidare kan ett upprepande av förfarandet hindras genom beslut
av MD. I ärenden som inte är av större vikt kan NO genom förbud eller åläggande
enligt 15 § förhindra ett uppre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1082>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1083>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>536</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pande
av ett konkurrensbegränsande förfarande som man lyckats förhandla bort.
Motsvarande möjlighet står dock inle NO till buds när del gäller fall som är av
större vikt eUer där förelaget inle vill ge del godkännande som erfordras för
förbud eller åläggande enligt 15 §. För att det, oavsett betydelsen av en
konkurrensbegränsning, skall vara möjligt att förhindra ett upprepande, bör
därför som utredningen föreslagit lalan även kunna riktas mot upphörd
konkurrensbegränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
näringslivsorganisalioner som har berört förslaget är negativa. LRF anmärker
att en upphörd konkurrensbegränsning skall kunna prövas av prejudikalskäl.
Motsvarande möjlighet föreligger enligt MFL. Enligt LRF:s mening synes del inle
vare sig principiellt förenligt med missbruksprincipen, av större värde från prejudikalsynpunkt
eller i övrigt behövligt all en sådan möjlighet införs. Inle heller här kan
paralleller med marknadsföringslagen anses ha större bärighet. NO:s resurser
bör istället inriktas mot åtgärder som fortfarande pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SI
m.fl. framhåller all med den förhandhngsprincip som hittills har varit
grundläggande på missbraksområdet och som av tidigare anförda skäl bör bibehållas
är del oförenligt att prövningen i MD skulle kunna avse verkningar som redan
har blivit undanröjda. Något vägande skäl har inle anförts för alt det skulle
finnas behov av all bringa principfall under MD:s prövning, om det inle finns
något förelag som vidhåller en konkurrensbegränsande åtgärd av det slag som
påslås ha skadlig verkan. Vidare måsle med hänsyn till karaktären av prövningen
enligt KBL prejudikatsinlresset av ett avgörande efler ett förfarande som har
genomförts utan någon reell motpart till NO betecknas som ringa. För prejudikalsbildningen
är del av särskild vikt att sakfrågorna belyses genom argumentation från båda
sidor. I sådana fall då konkurrensbegränsande åtgärder av ett slag som påslås
ha skadlig verkan genomförs av ett flertal olika förelag är del därför viktigt
all NO:s lalan riktas mot något förelag som fortsätter med sådana åtgärder även
efler NO:s ingripande. Ett förelag som av något skäl redan har upphört med den konkurrensbegränsande
åtgärden saknar reellt intresse av att utveckla sin talan med del arbete och de
kostnader som är förbundna därmed. Mot bakgrund härav hemställer
organisationerna all prövning av konkurrensbegränsning som redan upphörl inte
skall kunna förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de negativa remissinstanserna hör Sveriges advokatsamfund som anser att den
föreslagna rätlen all pröva konkurrensbegränsningar som har upphört torde vara
en följd av utredningens förslag all förhandlingsprincipen skall frångås.
Samfundet delar inle utredningens uppfattning all MD skall kunna pröva
principiellt viktiga fall efter det att den mot vilken NO:s lalan riktar sig
har upphörl med åtgärden och då torde ha ringa intresse av all få ärendet
fullständigt prövat av MD. Dessutom torde del kunna inträffa, vilket har skett
inom marknadsföringsområdel, alt näringsidkaren an-lingen har upphörl med sin
verksamhet eller inte kan påträffas. Del ivå-partsförhållande på vilket
förfarandet inför MD vilar kommer i sådant fall i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1084>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1085>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>537</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>obalans.
Samfundet utgår från all, om den av samfundet föreslagna ändringen i
förhandlingsprincipen genomförs, avfattningen av 2 kap. 1 § ges en utformning
så all MD:s bedömning skall avse endast existerande konkurrensbegränsningar.
Även i del fall förhandlingsprincipen helt skulle överges - i enlighet med
utredningens förslag - bör bestämmelsen i 2 kap. 1 § utformas så all den endast
avser aktuella konkurrensbegränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige anför all i speciaimotiveringen (s. 399) till 2§ andra
stycket sägs alt i ett sällsynt fall skulle kunna tänkas att regeringen anser
att den skadliga verkan hade kunnat förhindras med ingripande enligt 1 § och
all om talan därför lämnas ulan bifall del i princip finns möjlighet att pröva
frågan på nytt i MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all sådan ny prövning av MD skall kunna ske bör - om nya omständigheter inle
förekommer - enligt hovrättens mening regeringens beslut också innehålla en
återförvisning till MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
tar upp en annan fråga rörande 2§ och anför. Enligt 21 § tredje stycket KBL kan
ett prisingripande ske såvida den skadliga verkan innebär att visst pris med
hänsyn till kostnader och övriga omständigheter är uppenbart för högl saml
saken finnes vara av allmän betydelse. Dessa betingelser för prisingripande har
i föreslagna 2 § ersatts med rekvisitet all visst pris med hänsyn till
kostnaderna och övriga omständigheter skall vara oskäligt högt. Enligt
betänkandet är den nuvarande formuleringen i 21 § tredje stycket KBL
beträffande föratsätlningarna för prisingripande sådan att risk finns alt
bestämmelsen blir verkningslös. Vidare uttalas i betänkandet all, närmast som
ett förtydligande och ulan alt någon mer betydande ändring beträffande
förutsättningarna för ingripande avses, i den föreslagna regeln bör utsägas att
ingripande skall kunna ske mot prissättning som är oskäligt hög. MD avser detta
utredningens uttalande vara förvirrande, varför förtydligande bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförs i betänkandet framstår avsaknaden av effektiva tvångsmedel i KBL som en
allvarlig brist, anför MD. Lika med utredningen finner MD det vara angelägel
alt samhället ges möjligheter att kunna gripa in på missbruksområdet med vilessanktionerade
förbud och ålägganden. Utredningen har för detta ändamål föreslagit en regel i
2 kap. 4§ med formuleringen "förbud eller åläggande enligt l-3§ kan
förenas med vite". Med hänsyn till den av utredningen uttalade
målsättningen all en ny konkurrensbegränsningslag bör förses med effektiva
tvångsmedel bör enligt MD:s mening 2 kap. 4§ ges lydelsen "förbud eller
åläggande enligt l-3§ skaU förenas med vite, om ej detta av särskilda skäl är
obehövligt". Härigenom vinns också en önskvärd överensstämmelse med marknadsföringslagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1086>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1087>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>538</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och avtalsvillkorslagen, vilka har vitesbestämmelser med dehna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också NO berör bestämmelsen i 4§ och påpekar att nu
gällande möjlighet alt använda vite vid leveransvägran och liknande
diskriminering hittills inle har behövt utnyttjas. Möjligheten alt använda
vitesföreläggande torde dock ha viss psykologisk betydelse. NO finner del
ändamålsenligt att förbud och ålägganden kan förenas med vite. Utredningen har
anfört att vilesbeloppel bl. a. kan fastställas med hänsyn till handlingens
svårighetsgrad. Utredningen torde härmed närmast ha åsyftat konkurrensbegränsningens
betydelse från allmän synpunkt. Vite är inle straff. Vilels enda syfte är alt
förhindra all ett förbjudet beleende upprepas eller all en viss angiven
handling företas. Beloppels storiek kan därför enligt NO:s uppfattning endast
bestämmas med hänsyn till delta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generalklausulen föreslås efler regeringens tillstånd
kunna tillämpas i fråga om konkurrensbegränsning med verkan utomlands om del
påkallas av hänsyn till internationell överenskommelse, anför NO. Detta överensstämmer
med gällande ordning. 1 lexlförslagets sista mening anges dock att
konkurrensbegränsning i detta fall skall anses ha skadlig verkan om den strider
mot den internationella överenskommelsen. NO tillstyrker all skadlighetsprövningen
i förevarande fall får denna innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige påpekar alt av motiven
framgår inte helt klart hur prövningen skall ske. Det första momentet i en
sådan prövning bör väl vara alt konstatera om konkurrensbegränsningen över
huvud taget strider mot överenskommelsen. Därefter skulle enligt hovrätten
prövning ske enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund föreslår "för att undvika
onödiga tolkningssvårigheler" att ordalydelsen i 2 kap. 6§ 1 ändras till
"angivet pris".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas synpunkter på vissa av rekvisiten i
paragrafen har redovisats i avsnitt 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige pekar på svårigheterna för
näringsidkare all såvitt avser kriteriet "anges öppet på annat sätt"
i tredje stycket p. 1 själva bedöma om samarbetet är tillräckligt öppet
redovisat enligt lag. Svårigheter torde också uppkomma för tillämpande
myndigheter, anför hovrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också MD tar upp frågan och anför. Stadgandet innebär att
horisontellt prissamarbele som endast är vägledande lämnas slraffritt såvida
samarbetet redovisas genom uppgift tUl statens pris- och kartellnämnd eller
anges öppet på annat sätt. Av specialmotiveringen till stadgandet framgår att
med formuleringen "anges öppet på annat sätt" inle avses all
redovisning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1088>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1089>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>539</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
prissamarbetel skall ske vid marknadsföringen. Syftet med uppgiftsskyldigheten
är att de konkurrensvårdande myndigheterna skall få vetskap om prissamarbetel,
varför en anmälan om detta till näringsfrihelsombudsmannen enligt betänkandet
uppfyller kravet på alt samarbetet "anges öppet på annat sätt". Med
hänsyn till vad som sålunda åsyftas med den citerade lokutionen anser domstolen
den föreslagna formuleringen vara missvisande; ullrycket "anges öppet på
annat sätt" bör enligt MD kunna ersättas med "till näringsfrihelsombudsmannen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
hemställer om förtydligande och exemplifiering av ullrycket "eljest
gemensamt" i 2 kap. 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
har särskilt observerat användningen i ordet "eljest" i utredningens
lagförslag. Domstolen anser ordet vara mindre väl passande i sammanhanget och
troligen använt med felaktig innebörd. Ordet torde saklöst kunna utmönstras ur
lagtexten, anför MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund har funnit all begreppet "näringsidkare" används i 2
kap. 7 och 8 §§ på sådant sätt all därmed måsle avses "konkurrerande
näringsidkare". Om ett konkurrensförhållande mellan två näringsidkare
inte är för handen, föreligger inte heller skäl att ingripa mot dessa näringsidkares
åtgärder. För anbudskartellförbudet enligt 2 kap. 9§ är detta förhällande av
betydelse med hänsyn till alt förbudet föresläs bli utökat till alt avse även
enstaka samråd, anför samfundet. Skulle bestämmelserna i 7 och 8 §§ kvarstå,
bör däri anges all de är tillämpliga endast i de fall där det är fråga om
näringsidkare i ett konkurrensförhållande. När det gäller anbudskartellförbudet
undanröjs härmed tolkningsfrågan huravida förbudet enligt 9 § första stycket 3.
skall omfatta samråd mellan en anbudsgivare och exempelvis hans
leverantör-kreditgivare om anbudsprisel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser bl. a. Sveriges advokatsamfund, Byggherreföreningen och
konsumentverket, har påtalat att sannolikt ett "trycktekniskt
brytningsfel" har åstadkommit all indelningen av 2 kap. 9§ i stycken inle
överensstämmer med motivutlalanden och all hänvisningar till stycken i
paragrafen inle stämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
påtalar också alt del föreslagna lagrammels utformning är otillfreds<br>
ställande. Stadgandet kan sålunda bl. a. läsas så, all "näringsidkare får
ej<br>
---- eljest samverka-- om all vid anbudsförfarande- samar<br>
bete eljest skall förekomma vid anbudsgivning------ ". För all komma till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rätta
med stadgandets utformning krävs konkretisering och slyckeindd-ning av den
föreslagna regelns första stycke. Vidare har regeln uppenbariigen blivit
redigerad på annat sätt än som avsells genom att meningen "Ej</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heller--- sådan
åtgärd" upptagits som särskilt stycke. Därigenom blir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nämligen
tredje och fjärde styckena i 2 kap. 9 § saml slraffsladgandel i 5 kap. 1 §
obegripliga. Emellertid bör enligt MD:s uppfattning den aktuella meningen
utgöra ett särskilt stycke, varför följdändringar i stället bör göras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1090>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1091>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>540</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
tredje och fjärde styckena samt i slraffbudel. Domstolen finner också all lokutionen
"förfarande som avser att flera näringsidkare skall gå samman för samfälld
prestation med gemensamt anbud" bör utbytas mot formuleringen
"förfarande som avser samarbete mellan näringsidkare för åstadkommande av
samfälld prestation med gemensamt anbud".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagförslagets slraffsladgande, 5 kap. 1 § sista stycket, anges att i ringa fall
inle skall dömas till straff. Innebörden härav är uppenbarligen bl. a. att
straff inle skall utdömas vid bagatellartade horisontella prisbindningar.
Regleringen i detta hänseende kan följaktligen sägas utgöra en dubblyr, anför MD.
Eftersom sista stycket i slraffsladgandel enligt domstolen är välmotiverat i
fall av överträdelse av andra förbud än priskartellförbudet, bör rättelse ske
genom all 2 kap. 10 § andra stycket första punkten utgår ur lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
biträder utredningens förslag i 12 § andra stycket all subsidiär taleräll tillerkänns
även sammanslutning av näringsidkare. Då den subsidiära talerälten utnyttjas
kan det under handläggningen i MD framkomma nya omständigheter eller
marknadssituationen kan ha förändrats pä så sätt all NO finner att del
föreligger ett allmänt intresse all den påtalade konkurrensbegränsningen undanröjes.
NO bör därvid i enlighet med vad utredningen föreslår kunna inträda i
processen och få samma ställning som om han själv gjort ansökan till MD. Detta
bör dock i motsats till utredningens förslag komma till ullryck i lagtexten,
anser NO. Del bör även framgå av lagtexten all NO har ställning som motpart då
en näringsidkare ansökt om dispens från något av de i 2 kap. intagna förbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anser vidare att del i 13 § lagen om marknadsdomstolen (MDL) bör anges alt för
del fall annan än NO har ansökt om prövning enligt 2 kap. I §, NO bör få del av
ansökan och övrigt material i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
behandlar också den subsidiära talerälten och anför. 1 betänkandet anges all
enligt lagförslagels grunder NO automatiskt intar ställning som motpart i
dispensärende; skäl har därför enligt utredningen inte befunnits föreligga alt
i den föreslagna lagen införa en motsvarighet till regeln i 15 § första stycket
sista punkten KBL om all i dispensärende NO skall höras. MD anser visseriigen -
även ulan uttrycklig regel härom - del vara naturligt alt domstolen låter höra
NO i dispensärenden, men anser del inle vara självklart all denne därvid intar
ställning av motpart. En uttrycklig regel om all NO skall höras i
dispensärenden bör därför införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som gäller för många frågor i utredningens belänkande finns en
klar skiljelinje mellan de näringslivsorganisalioner och de myndigheter som
har yttrat sig över förslaget i 14 § att MD skall få möjlighet all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1092>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1093>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>541</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>utfärda
s.k. interimistiska beslut i form av förbud och ålägganden. Näringslivsorganisalioner,
SI m.fi., LRF och Sveriges köpmannaförbund, avstyrker medan de konkurrens- och konsumenlvårdande
myndigheterna tillstyrker (MD, NO och KOV).</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SI m.fi. anför sålunda.
Med hänvisning till bestämmelsen i MFL om interimistiskt beslut anser
utredningen det klart befogat all en liknande möjlighet införs också i KBL.
Utredningen - som inte redovisar några erfarenheter hitintills av behov av
interimistiska åtgärder - synes härvid ha underskattat olikheterna mellan
ärenden om otillbörlig marknadsföring, informationsplikt och produktsäkerhet saml
ärenden om undanröjande av skadlig konkurrensbegränsning. I del senare fallet
skulle ett inlerimisliskl förordnande om undanröjande av
konkurrensbegränsningen påverka ett vidare ekonomiskt sammanhang och ingripa i
förhållandena på ett i praktiken mer eller mindre oåterkalleligt sätt. Då del inle
är uppenbart all skadlig verkan föreligger - vilket knappast är fallet i de
komplicerade ärenden som normall leder till prövning i marknadsdomstolen - kan
därför det slutliga ställningstagandet inle föregripas ulan konsekvenser som
utredningen inle synes ha beaktat. Organisationerna avstyrker med hänsyn till
vad som har anförts förslaget om interimistiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
LRF pekar på all MFL har fått tjäna som förebild för utredningen beträffande
ifrågavarande förslag. Några erfarenheter som belyser all något prejudikalbehov
härav föreligger redovisas dk inte. Återigen, säger LRF, noteras all
utredningen styrts av ett konkurrensteoreliskl synsätt och övervärderal
likheterna mellan ärendena i MFL och KBL. Effekterna av ett undanröjande av en
konkurrensbegränsning är regelmässigt mer ingripande och svårbedömda än
följderna av en marknadsföringsåtgärds eliminerande. Oåterkalleliga följder uppkommer
i praktiken förhållandevis lätt. Med hänsyn till det anförda avstyrker LRF
förslaget om interimistiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om både förbud och åläggande kan interimistiska beslut medföra betydande
ölägenheter, anför Sveriges köpmannaförbund. Besluten kan t. o. m. föregripa
del definitiva ställningstagandet på sådant sätt att ett efler en relativt
snabb och därför mindre grundlig utredning fattat inlerimisliskl beslut i
realiteten blir slutgiltigt. Del kan av praktiska och andra skäl vara omöjligt
all efler upphävandet av ett interimistiskt förbud eller åläggande återgå till
det läge som rådde före del interimistiska beslutet. Effekten av detta blir
därför beslående, menar köpmannaförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
däremot anser del vara välbetänkt all en möjlighet att meddela inlerimisliskl
förbud införs i en ny konkurrensbegränsningslag. TiU samma slutsats kommer KOV
som särskilt pekar på bestämmelsernas syfte all få till stånd en snabbare
handläggning av konkurrensbegränsningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
framhåller att möjligheten till interimistiska beslut torde vara en beslutsform
som i fiera fall kan spela en väsentlig roll. Främst torde den bli aktuell när
en konkurrensbegränsning hotar medföra väsentliga olägen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1094>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1095>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>542</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>heter
och del är angelägel med ett snabbi beslut. Genom denna möjhghet ges utrymme
för ett direkt och snabbi ingripande mot skadliga konkurrensbegränsningar.
Härigenom ökar genomslagskraflen för de bedömningar som görs av de
konkurrensvårdande myndigheterna. Paragrafen innebär också all MD kan lämna ett
preliminärt besked i dispensfrågor. Förelag och organisationer för vilka ett
visst förfarande är av väsentlig betydelse kan på detta sätt slippa alt leva i
ovisshet och behöver heller inle åsamkas dyrbara förseningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anser sammanfattningsvis bestämmelsen om interimistiska beslut välgrundad.
Eftersom ytterligare handläggningsregler för MD med nära anknytning till 12—14 §§
finns i MDL bör enligt NO:s mening en hänvisning göras fill denna lag, så all
det därigenom blir möjligt all lätt få en överblick över aktuella bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
samma slutsals som NO har också hovrätten för Västra Sverige kommit. Hovrätten
anser att en hänvisning tUl MDL skulle underlätta möjligheterna all få kännedom
om bl. a. förfarandet i domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en i 2 kap. 15 § föreslagen regel får i fall som inte är av större vikt NO
pröva fråga om förbud eller åläggande enligt 2 kap. 1 § genom förbuds-dier
leveransföreläggande, påpekar MD. KO har enligt marknadsföringslagen och avlalsviUkorslagen
tillagts en motsvarande befogenhet, varvid de erfarenheter som vunnits på detta
område beträffande tillämpningen av den där aktuella regleringen enligt MD:s
uppfattning manar till försiktighet med att införa den föreslagna befogenheten
för NO i den nya konkurrensbegränsningslagen. Del bör i vart fall understrykas
all förbud- och leveransföreläggande endast kan få komma i fråga i fall som är
av ringa vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO:s
bedömning skiljer sig i denna fråga från MD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
praktiskt taget alla ärenden där skadlig verkan föreligger i dag löses genom
överenskommelse mellan näringsidkaren och NO kan del enligt NO:s mening i vissa
faU vara motiverat all kunna använda sig av ett vilessanktionerat förbud för
all förhindra ett upprepande av ett visst konkurrensbegränsande beleende. NO
kan också genom ett föreläggande markera sin bedömning av ett visst förfarande
och vad som enligt NO:s uppfattning krävs för all skadlig verkan skall upphöra.
Detta torde som utredningen förmodar effektivisera NO:s arbete. 1 likhet med
vad som har anförts beträffande MD:s möjligheter att utfärda förbud och
ålägganden bör också NO:s rätt alt utfärda ålägganden vidgas utöver
leveransföreläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4
Prövning av företagsförvärv (3 kap.)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till reglering vid ingripanden mot förelagsförvärv har gjorts myckel
detaljerat, påpekar hovrätten för Västra Sverige. Del kan hävdas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1096>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1097>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>543</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
det är ett rimligt krav från rättssäkerhetssynpunkt alt näringsidkare skall
kunna förutse om deras lillämnade förvärv kan bli föremål för prövning eller
ej. Likaså kan man göra gällande all lagstiftningen kommer att läsas och
tillämpas av i huvudsak på området sakkunniga. Nackdelarna med en
detaljreglering med - som i 3 § - fixerade beloppsgränser är enligt hovrättens
uppfattning all en sådan lagstiftning förhåUandevis snabbi kan bli föråldrad.
Dessutom kan inte uteslutas all man kan komma all finna vägar för att på ett
effektivt sätt kringgå en prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller utformningen av
den föreslagna lagstiftningen avseende prövning av företagsförvärv anser MD
all redigeringen av de centrala stadgandena i 3 kap. förefaller mindre lyckad.
13 kap. 1 § anges att regeringen har rätt att ingripa mot förelagsförvärv med
förbud eller åläggande för all förhindra sådan olägenhet av förvärvet som är av
väsentiig betydelse från allmän synpunkt, varefter i regeln uppräknas ett antal
företeelser som särskilt skall beaktas vid prövning av om ingripande bör ske. 1
3 kap. 8 § stadgas härefter all regeringen efter överlämnande av ett ärende kan
förbjuda förvärvet, om det anses kunna medföra övervägande olägenheter av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller meddela förvärvaren förbud
eller åläggande, om del behövs för all förhindra sådan olägenhet av förvärvet
som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Uppdelningen i två regler,
varav den ena uppsläUer föratsällningarna för all ingripande skall få ske och
den andra med delvis en upprepning av betingelserna för ati viss rältsföljd
skall kunna inträda närmare utsäger vad slags ingripanden del kan bli fråga
om, förefaller MD omotiverad och gör regleringen svåröverskådlig, vartill
kommer all utformningen delvis medför en dubblyr. Enligt MD:s mening bör i ett
centralt stadgande anges rältsfaklum och rältsföljd på sätt är fallet enligt
lagförslagels generalklausul i 2 kap. 1 §. Regleringen i 3 kap. 1 och 8 §§ av förelagsförvärvsprövningen
anvisar också endast vagt och föga klargörande rekvisiten för att ett
ingripande skall få ske. I huvudsak ulsägs endast all en föratsättning för
ingripande är att ett förvärv medför olägenhet som är av väsentlig betydelse
från allmän synpunkt samt anges ett antal kriterier som skall beaktas vid
prövningen av om ingripande bör ske. Del inses lätt all en sådan prövning
mycket väl kan utmynna i all hänsyn till vissa bedömningsfaktorer talar för
tillåtlighet av visst förvärv medan förvärvet vid beaktande av andra
omständigheter framstår såsom olägligt, något som också påpekas i betänkandet.
Med allt beaktande av svårigheterna att i lagtext klargöra hur den slutliga
bedömningen i bl. a. angivet fall skaU ulfalla anser dock MD all av rättssäkerhetsskäl
bör övervägas om inte ett förtydligande av ingripandeförulsält-ningarna kan ske
i lagtexten. Vidare bör av samma skäl och till undvikande av att den aktuella
regleringen får karaktär av en fullmaktslagstiftning, innebärande all
regeringen om vissa befingelser är uppfyllda tilläggs befogenhet att utfärda
vad slags förbud eller ålägganden som helst, i lagtexten anges vad förbud, som
inte hänför sig till själva förvärvet må avse; detsamma bör gälla ålägganden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1098>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1099>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>544</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund framhåller all ingripande mot förelagsförvärv enligt 3 kap.
skall enligt 1 § kunna ske om det förvärvade förelaget driver verksamhet i Sverige.
Härmed jämställs även förvärv av förelag som endast driver verksamhet utomlands
så snart det förvärvade företaget har ett dotterföretag i Sverige (s. 351). De
stora nationerna har, i många fall i strid mot de mindre nationernas intressen,
velat hävda principen all de har rätt all ingripa mot företagsförvärv i ett
mindre land enbart på grundval av det faktum all förelaget i del mindre landet
haft ett dotterbolag i del andra landet. Del kan inle vara ett svenskt intresse
all hävda denna ståndpunkt mot ullandel. Andra länder kan då med fog hävda,
påpekar samfundet, en rätt att angripa ett internt svenskt förelagsförvärv,
acceptabelt från svensk synpunkt, under hänvisning till all det förvärvade
företaget har ett dotterbolag i det aktuella landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen (s. 425) skall samtliga de i 3 kap. 1 § andra stycket beskrivna
förhållandena beaktas särskilt, således även vad som anges i andra stycket
sista meningen om ägarnas intressen. Samfundet föreslår all den av utredningen
åsyftade lika behandlingen av beskrivna förhållanden inkl. ägarnas intresse
omformuleras så all i 2. endast anges "sysselsättningen" och all
denna punkt följs av följande mening. "Vid prövningen skall särskilt
beaktas också berörda arbetstagares och kommuners intressen saml konsumenternas
och ägarnas intressen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län fäster uppmärksamheten på all kommunerna måsle delges
anmälningar om förvärv i så god lid alt kommunerna verkligen bereds tillfälle
att lämna synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elektrikerförbundet hänvisar till de intressen som enligt 1 § särskilt skall
beaktas vid prövningen och menar all punkten två (sysselsättningen saml
berörda arbetstagares och kommunens intressen) bör kunna ges en annorlunda
utformning så all arbetstagarnas intressen, där så är möjligt, kanaliseras via
deras fackliga organisationer. Dessa kan även ha speciella intressen, som bör
beaktas vid prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en eventuell prövning - oavsett om den sker av NO och/eller regeringen - måste
särskilt när del gäller de börsnoterade förelagen, aktieägarnas intresse
beaktas i större omfattning än förslaget anger framhåller Aktiespararna. De
anser all del i 3 kap. 8 § i förslaget angivna grunderna för huruvida förvärv
och liknande skall tillåtas är ulomordenlligl vaga. Aktiespararna välkomnar
dock i och för sig den möjlighet som framgår av punkt 2 i 8 § till villkorade
tillstånd beträffande förvärv. Detta skulle kunna vara ett utmärkt instrument i
samband med företagssammanslagningar och andra förvärv. Härigenom skulle
aktieägarna få besked beträffande samtliga de villkor som är förknippade med
del aktuella förvärvet och inle bara de villkor som erbjuds från del
förvärvande företaget. Men, påpekar aktiespararna, del framgår icke av punkt 2
i 8 § huruvida dessa villkor eller tillstånd är obegränsade i lid eller ej.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>545</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra
Sverige anger den föreslagna utformningen av 3 kap. 2 § som ett exempel på en lagleknisk
uppbyggnad som inte är godtagbar. Paragrafen har enligt hovrättens mening
blivit synnerligen svårtillgänglig. Texten bör kunna förslås inte bara av
myndigheter utan - som i förevarande fall - också av den enskilde
näringsidkaren. Risken all missförstånd kan uppkomma både vid hänvisningar
till paragrafen och vid tillämpningen av den synes hovrätten beaktansvärd. Ett
exempel utgör den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inskjutna
satsen "dock ej förvärv fond" i första stycket p. 4. Satsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
förslagsvis brytas ut och bilda en särskild mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
påpekar beträffande 2 § att ordet "likställes" på första raden bör
utbytas mot ordet "avses", eftersom stadgandet uttömmande anger vilka
slag av förvärv som kan komma under bedömande enligt kapitlet i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
2 § första stycket 4. föreslår Sveriges advokatsamfund all meningen inom
kommatecken "dock ej förvärv till aktiefond enligt aktiefondslagen
(1974:931) eller förvärv avseende andel i sådan fond" utbryts, då del
efterföljande ordet "om" språkligt sett anknyter till dock. Bestämmelsen
skulle då avslutas med "Dock skall denna bestämmelse ej gälla akliefondsförvärv
enligt aktiefondslagen (1974:931) eller förvärv avseende andel i sådan
fond".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 § tredje och fjärde stycket används begreppet "koncern". Enligt
utredningen (s. 430fO avses därmed koncern enligt 1 kap. 2 § ABL, varför utiändskl
moderbolag inle ingår i koncernbegreppet. Utredningen hänvisar också till 4 §
lagen om anställningsskydd, där koncernbegreppet anges vara vidare. Samfundet
konstaterar att en entydig definition av begreppet "koncern" saknas i
svensk lagstiftning. Därför bör begreppet undvikas, om lagstiftaren avser ett
vidare koncernbegrepp än i ABL. Del framgår inte heller av utredningens
påpekanden på s. 431 huruvida i koncernbegreppet enligt
konkurrensbegränsningslagen skall anses ingå utländskt moderbolag. Samfundet
anser del självklart att undanlaget i 3 kap. 2 § fjärde stycket om förvärv inom
en koncern jämväl bör omfatta förvärv mellan dotterbolag och utländskt
moderbolag. Samfundet föreslår användande av uttrycket
"förelagsgrupp" eller liknande ullryck och att detta uttryck förklaras
i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elektrikerförbundet, som anser all gränsen för antalet arbetstagare med fördel
kan sättas lUl 25, påpekar all vid en sådan gränsdragning uppkommer en
eftersträvansvärd enhetlighet med t. ex. lagen om styrelse-representation.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagets 3 kap. 3
§ stadgar i huvudsak att prövning av lämpligheten av ett förelagsförvärv får
ske endast om förvärvet avser förelag eller rörelse av viss minsta storlek
framhåller MD. I betänkandet anges att vid bestämmandet av denna minsta storlek
gränsen satts relativt lågt med </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>546</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hänsyn
till att på små orter nedläggning av ett mindre förelag i samband med förvärv
av detsamma kan få betydande konsekvenser för orten och då i vissa branscher koncentration
sker genom alt mindre förelag successivt köps upp av stora förelag, varvid
förvärven kan sammantagna få betydelse. MD ansluter sig till denna
utredningens bedömning. Rimligen bör emellertid i båda de av utredningen
angivna situationerna förvärvaren vara företag av ansenlig storlek eller person
med avsevärda ekonomiska intressen i näringslivet. Del synes därför MD vara
lämpligt att som ytterligare föratsättning för alt prövning skall kunna
aktualiseras uppställa krav pä att företagsförvärvaren skall vara förelag av
viss minsta storlek eller person med ekonomiska intressen i näringslivet av
viss minsta omfattning. Härigenom kan alltjämt prövning ske i de fall sådan är
motiverad saml vinns dessutom fördelen av en minskad ärendemängd. MD framhåller
i sammanhanget alt flera utländska rättsliga regleringar av det aktuella
slaget såsom förutsättning för all prövning av förelagsförvärv skall kunna ske
anger alt de samgående förelagen tillsammans uppnår viss minsta storlek eller
marknadsandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
och 7 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elektrikerförbundet, som anser all en obligatorisk anmälningsplikt bör gälla,
aktualiserar i detta sammanhang frågan om rätt för en arbetstagarorganisation
att begära förvärvsprövning. Förbundet anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
t. ex. ett förelag, som omfattas av lagförslaget inle enligt MBL tagU initiativ
till förhandling, vid den förhandling som eventuellt äger ram för brotten mot
MBL invänder all de tilltänkta åtgärderna inle faller under MBL utan under
bestämmelserna om prövning av företagsförvärv, är det av stor vikt alt senare
kunna kontrollera att dessa bestämmelser följs. För en sådan situation bör
övervägas en rätt för arbetstagarorganisationen alt begära förvärvsprövning av
del tilltänkta förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en obligatorisk anmälningsplikt införs kommer därmed också den fackliga
organisationens synpunkter all kunna tidigare beaktas. Antingen sker delta
samtidigt med all NO uppmärksammas på alt anmälan har uteblivit, eller i
samband med kontroll av all anmälan har skett. Dessutom underlättas möjligheterna
för den fackliga organisationen all, i fråga om förelagels handläggning av medbeslämmandefrågor,
uppnå en bestämd tidsram. Har nämligen anmälan inkommit kan därefter inle göras
gällande att inte viktigare förändring har beslutats i de fall MBL är tillämplig
och särskilt vad beträffar de följder som primärbeslulel - oberoende av om
detta inle omfattas av MBL - leder till. Har å andra sidan ingen anmälan
inkommit kan den fackliga organisationen la tidpunkten, då NO uppmärksammas på
detta, till utgångspunkt vid diskussioner rörande tillämpningen av MBL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>547</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.5
StraiT, besvär och övriga bestämmelser (5 kap.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund lar upp frågan om brollskonkurrens och anför alt såvitt avser
förhållandel mellan 2 kap. 7, 8 och 9§§ kan samfundet föralse alt fråga kan
uppkomma om brollskonkurrens. För del fall dessa förbud behålls enligt
utredningens förslag bör enligt samfundets mening bestämmelser om brollskonkurrens
intas i 5 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och 2 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
anför. Straffsanktionen beträffande de i förslaget upptagna förbudsstadgandena
återfinns i 5 kap. 1 och 2§§. Regleringen i 1§ har därvid i samband med
granskningen av förslagels 2 kap. 10 § redan blivit föremål för MD:s bedömning.
Den föreslagna 2§ innebär en slraffskärpning i förhållande till vad som gäller
enligt KBL vid grovt brott, något som MD finner vara väl motiverat. Andra
stycket i 2§ anger vad som skall beaktas vid bedömandet av om ett brott är
grovt, varvid i lagtexten bl. a. ulsägs all brott som "utgjort ett led i
en organiserad, förbjuden samverkan" kan vara alt bedöma som grovt. MD
finner den citerade lokutionen svårbegriplig. Alt den samverkan varom fråga är
skall vara förbjuden är en förutsättning för all brott skall föreligga och kan
därmed inte utgöra en särskilt belastande omständighet som skulle kunna
föranleda att brottet skall bedömas som grovt. Den avsedda innebörden i den
aktuella lokutionen är måhända all brott som utgjort ett led i en organiserad,
omfattande samverkan kan vara all bedöma som grovt; lagtexten bör - om så är
fallet - ändras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
anlägger vissa allmänna synpunkter på 1 och 2§§ och menar all förfaranden av de
slag som omfattas av förbuden kan förorsaka betydande ekonomiska skador för
konsumenterna och samhället. Om l.ex. en leverantör genom överträdelser av bruttoprisförbudet
förmår sina återförsäljare att hålla en högre prisnivå än de eljest skulle ha
hållit så kan den totala prishöjning som han förorsakar komma att omfatta
betydande belopp, påpekar NO. Åtgärden öppnar vidare fältet för andra
leverantörer och återförsäljare alt ta ut högre priser än som är motiverat av
respektive företags kostnader. De samhälleliga skadorna av här ifrågavarande
ekonomiska brottslighet kan följaktligen bli stora. Utredningens val av slraffiali-lud,
som innebär all de "gamla" förbudens påföljder skärps och alt de nya
anses som lika allvarliga, framstår för NO som följdriktig. Den skärpta
inställningen till dessa brott ligger i linje med den hårdare attityd som
samhället alltmer intagit mot olika former av ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i andra sammanhang påpekats, fortsätter NO, all överträdelser av bruttoprisförbudet
borde kunna beivras även om gärningsmannen inte kan överbevisas om all han haft
uppsåt. Detta har framstått som särskilt angeläget i de fall av underlåtna cirkaprisangivelser
i annonser m. m. som NO uppmärksammat under åren och där leverantören gång på
gång skyllt på förbiseenden eller andra misslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>548</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD,
som anser det lämpligt all generalklausulen i 2 kap. 1 § kan tillämpas även på
straffbelagda förfaranden, anmärker all detta förhållande kan få till följd all
för samma förfarande fråga om utdömande av både straff och vite kan uppkomma
vid allmän domstol. Till undvikande av all för överträdelse av ett förbud
först utdöms vite och härefter straff för samma gärning stadgas i förslagets 5
kap. 3 § bl. a. all för gärning som omfattas av ett av MD meddelat förbud inle
skall dömas till ansvar. I del fall straff har utdömts för viss gärning som
härefter blir föremål för ett MD:s vilessanktionerade förbud kan vid
överträdelse av detta förbud vite komma alt utdömas för samma förfarande som
tidigare har träffats av straff. Häremot finns emellertid enligt MD:s
uppfattning ingenting all invända, eftersom del då är fråga om en ny förbudsöverlräddse
- ett s. a. s. "nytt brott".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
förutsätter all del ej kan föreligga identitet mellan gärning som innebär
lämnande av oriklig uppgift och gärning som innebär underlåten-hel all
efterkomma anmodan. NO ifrågasätter därtor om inle orden "eller sådan
anmodan" i 5 kap. 3 § bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
måste anses vara av stor betydelse för respekten och efterlevnaden av förbud
eller ålägganden som meddelas med slöd av 2 kap. l-3§§ all vilessanklioner kan
effektueras ulan alltför stora tekniska svårigheter anför NO. NO utgår från
all utdömda viten mot utländska förelag som saknar säte eller fast driftställe
i Sverige kan sökas i egendom som förelaget har i Sverige. Sådan egendom kan
vara kundfordringar, lager m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK anför. I särskilt
yttrande har experten Åke Hallman ullalat sig om bl. a. den av utredningen
föreslagna ordningen för eventuellt utdömande av vite vid överträdelse av
villkor som regeringen uppställt vid prövning av företagsförvärv eller vid
tillämpning av 2 kap. 2§ i den föreslagna lagen. Den av utredningen föreslagna
ordningen innebär all NO skulle ha ett övergripande ansvar för kontrollen av
efterlevnaden av ställda villkor och att det faller på NO att hos domstol
hemställa om utdömande av vite, när näringsidkare bryter mot uppställda
villkor. Enligt Hallman medför denna ordning för utdömande av vite ett
opraktiskt merarbete för berörda parter. Hallman anser alt rätten alt vända sig
till domstol för utdömande av vite i aktuella fall bör knytas till den
fackmyndighet som i sak har all svara för kontrollen av eflerievnaden av
villkoren, varigenom en onödig byråkrati undviks och en klarare
ansvarsfördelning erhålls mellan företag och myndigheter. I yttrandet
framhålls även all denna rätt för fackmyndighet kräver att de viten, som
fastställs av regeringen knyts till respektive villkor och inte omfattar ett
totalbelopp som utredningen föreslår. Föreligger behov av en samlad bedömning
av hur ställda villkor efterlevs, bör enligt Hallman en sådan samlad bedömning
ske inom den inlerdepartementala beredningsgrappen. - SPK delar den
uppfattning, som har kommit till uttryck i delta yttrande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>549</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO pekar på att när det gäUer uppföljningen av
efterlevandet av ställda villkor vid en fusion föreslår utredningen att
respektive fackmyndighet svarar för kontrollen medan NO skall ha ett
övergripande ansvar och hos domstol hemställa om eventuellt utdömande av vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NO:s möjligheter begränsas dock genom all del enligt
förslaget blir en prövning i efterhand. TCO anser delta vara en svaghet med
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO instämmer i experten Åke Hallmans särskilda yttrande.
TCO anser att man på detta sätt undviker en onödig byråkrati och får en klarare
ansvarsfördelning mellan företag och myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NO påpekar alt i 5 kap. 5 § andra stycket sägs all talan
mot ombudsmannens beslut om anmodan all fullgöra skyldighet enligt 4 kap. 1
eller 5 § eller om vite enligt 4 kap. 7§ föres i ärende avseende 2 kap. hos
kammarrätten genom besvär. Bestämmelsen synes NO inle slå i överensstämmelse
med reglerna i uppgiftsskyldighetslagen. Denna brist på parallellitet bör undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills har inte, anför NO, gällt någon förfallningsföreskrifl
om tystnadsplikt hos NO. I praktiken har dock tillämpats samma sekretessregler
för utlämnande av uppgifter muntligen som för utlämnande av handlingar. Den
föreslagna tyslnadspliklsbeslämmdsen synes inle helt kongruenl med den i NO:s
verksamhet nu gällande sekretessbestämmelsen (20 § sekretesslagen) för allmän
handling vilket kan leda till tveksamhet vid tillämpningen. Den slutliga
utformningen av tyslnadspliklsbeslämmdserna på området torde också påverkas av
den väntade nya sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NO har ingen erinran mot 8 § 1 som helt överensstämmer med
28 § KBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen föreslås ej bli tillämplig på förvärv som
prövas enligt viss annan lagstiftning, konstaterar NO. Tillstånd all förvärva
fast egendom kan enligt 1916 års lag bl. a. meddelas om ej hinder möter med
hänsyn till allmänt intresse. Denna föreskrift bör enligt NO:s mening innebära
all lillståndsbeviljande myndighet vid sin prövning även beaktar huruvida
förvärvet medför konkurrensbegränsande verkningar. I lagen om inskränkning i
rätten alt sluta svenskt handelsbolag framgår inte närmare efler vilka
kriterier en tillståndsprövning skall ske. NO förutsätter att bestämmelserna i
en ny konkurrenslag kommer att beaktas vid en prövning enligt denna lag. NO
finner inle anledning all rikta några invändningar mot innehållet i 5 kap. 8 §
2 men ifrågasätter om inle bestämmelsen borde ha sin plats i 3 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konkurrensutredningen redogör för den lagstiftning som bör
undantas förvärvsprövningen, anför SIND. Emellertid saknas lagen (1976:240) om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>550</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvärv
av ddistribulionsanläggning m.m. i redogörelsen. Den förvärvsprövning
industriverket gör enligt denna lag är ett nödvändigt slöd för verkels
tillståndsprövning avseende framdragande eller begagnande av elektrisk starkslrömsledning.
Lagen har tillkommit för alt industriverket mer effektivt än tidigare skall
kunna följa och påverka strukturomvandlingen på ddislribulionsområdet saml ges
möjlighet förebygga spekulativa förvärv ägnade att driva upp prisnivån till
nackdel för konsumenterna. SIND utgår ifrån all den av konkurrensulredningen
föreslagna lagstiftningen inle kommer i konflikt med lagen om förvärv av ddistribulionsanläggning
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.6 Övergångsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige aktualiserar hur man skall förfara när ett samgående sker i
form av fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar och fusioner
beslutas av två på varandra följande stämmor av vilka den första hålls före och
den andra efler ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
den nuvarande lagstiftningen infördes uppsköts ikraftträdandet av de båda förbuden
i ett halvt år, påpekar NO. Denna teknik synes böra tillämpas på nytt i fråga
om de nya förbuden saml de gamla till den del som de innebär utvidgning av del
förbjudna området. Del bör även beaktas all MD inledningsvis kan få ett
betydande antal ansökningar om dispens varför det enligt NO:s bedömning finns
risk för all dessa ärenden inle hinner behandlas innan del halva året har gått
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.7 Ändringar
i lagen om marknadsdomstol (MDL)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I MDL
föreslås bli införd en regel av innebörd all MD i ärende enligt 2 kap. 1 § i
den föreslagna konkurrensbegränsningslagen kan på parts begäran till särskild
prövning uppta frågan huruvida näringsidkare föranleder skadlig verkan av
konkurrensbegränsning, något som enligt utredningen innebär att ett uttryckligt
stadgande om möjlighet för MD all meddela s. k. mellandom införs, anför MD.
Motivet för den föreslagna regeln är enligt utredningen all i vissa fall
processen härigenom kan förenklas. Som utredningen anför i betänkandet
beträffande del nuvarande förhandlingsinslilu-tel i KBL innebär
förhandlingssystemet att processen i konkurrensbegränsningsärenden kan bli
utdragen och tidskrävande samt all den gällande regleringen bl. a. därför är
mindre effektiv. Av dessa skäl föreslås alt förhandlingsinslUutel skall
ersättas med bl. a. vilessanktionerade förbud och ålägganden. Genom införande
av ett s. k. mellandomsinslilul uppkommer emellertid enligt MD:s bedömning en
påtaglig risk för all det nuvarande förhandlingsinstilulel i realiteten
bibehålls med endast den skillnaden all förhandlingar under MD:s egid övergår
till kanske längdragna, enskilda parlsöverläggningar som eventueUt inte leder
till all överenskommelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>551</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
till stånd. En möjlighet alt uppta skadlighetsfrågan till särskild prövning
innebär således inle enligt domstolen förenkling vid handläggningen av
konkurrensbegränsningsärenden ulan kan lätt fä till följd att processen blir
just så utdragen, tidskrävande och föga effektiv som utredningen har velat förhindra
genom att del nuvarande förhandlingsinstilulel föreslås bli utmönstrat i den
nya konkurrensbegränsningslagen. MD motsätter sig därför förslaget i denna del
och avstyrker att ett s. k. mdlandomsinstilul införs i MDL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
säger sig dela utredningens uppfattning alt del i många fall torde vara
tillräckligt all MD lar ställning i skadlighetsfrågan för all rättelse skall
komma till stånd. Erfarenheterna i flera tidigare ärenden pekar tydligt i denna
riktning. 1 vissa ärenden kan situationen vara myckel komplicerad samtidigt som
parternas ståndpunkter skiljer sig avsevärt. Genom ett ställningstagande i skadlighetsfrågan
av MD skapas förutsättningar för förhandlingsuppgörelse. Processekonomiska skäl
talar också för den föreslagna ordningen. Det finns dock viss risk för att
vinsterna i detta avseende kan omintetgöras genom alt NO:s motpart får
möjlighet all förlänga processen. Motparten kan exempelvis begära mellandom men
när sådan har meddelats underlåta att vidta rättelse, varvid förfarandet får
fortsätta med en mer omfatiande prövning av MD. Härigenom kommer den effektivisering
av processen som mellandomsinslhul syftar till inle all uppnås. För all motverka
detta föreslår NO att mellandom får meddelas endast om parterna är ense därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser att mellandomsinslitulel inom ramen för del av utredningen föreslagna
systemet innebär klara fördelar. Del utgör dock givelvis ingen ersättning för
förhandlingssystemet, tillägger LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
lar inte direkt ställning till mellandomsinstilulet men anför. Mot en sådan
förstärkning av MD:s sanklionsmöjligheler finns knappast någon allvarlig
invändning. Viktigt är emellertid alt utredningen inte samtidigt lar bort den
möjlighet MD nu har all nöja sig med alt i en dom förklara en konkurrensbegränsning
som samhällsskadlig ulan all precisera hur den skall undanröjas. Om denna
möjlighet las bort tvingas domstolen all redan i domen precisera det sätt på
vilket konkurrensbegränsningen skall undanröjas. En granskning av hittills
avgjorda ärenden torde kunna visa all delta i åtskilliga fall skulle ha mött
betydande svårigheter. All formen för de efterföljande förhandlingarna ändras
behöver knappast fä avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD
lar upp en annan processuell fråga, som utredningen har behandlat rubriken "processföremålel".
MD anser alt utredningens uttalande är föga vägledande. Domstolen utgår
emellertid från all vid lalan som innebär tillämpning av 2 kap. 2 och 3 §§ i
lagförslaget sökanden har all framställa yrkanden i enlighet med de där angivna
rätlsföljderna saml ange grunderna härför enligt regleringen i de nämnda
lagrummen, varvid för det fall MD under processen skulle finna att den skadliga
verkan varom fråga är må-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>552</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hända
kan förhindras med förbud eller åläggande enligt 2 kap. 1 § detta förhållande
då av domstolen måsle påpekats för parterna så att dessa får tillfälle uttala
sig om sin inställning därvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund
diskuterar behovet av inslansordning och anför. Enligt konkurrensutredningens
förslag skall MD - som hittills -handlägga ärenden beträffande
konkurrensbegränsning. Med ett par undantag blir domstolen första och sista
instans. Innebär den skadliga verkan ett oskäligt högt pris skall dock ärendet
enligt 2 kap. 2§ hänskjutas till regeringen. Delsamma gäller enligt 2 kap. 3 §
fråga om skadlig verkan som föranleds av dominerande näringsidkare eller grupp
av näringsidkare. I dessa fall uppkommer på visst sätt ett Ivå-instansförfarande.
Det slutliga avgörandet kommer emellertid att ske på del politiska planet med
risk för alt inte endast konkurrensrältsliga synpunkter inverkar på detta
avgörande. Eli Ivå-inslansförfarande kan också sägas förekomma i fråga om förbud
eller åläggande enligt 2 kap. 1 §, nämligen i sådana fall som ej är av störte
vikt, då NO kan meddela förbuds- eller leveransföreläggande i den i 2 kap. 15 §
angivna ordningen. De facto innebär detta, att NO i sådana ärenden agerar både
som part och som domare i första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överhuvudtaget framstår
det som i hög grad otillfredsställande, att de vikliga frågor som rör konkurrensförhåUandena
inom näringslivet inte kan få en från rättssäkerhetssynpunkt lika betryggande
handläggning som ärenden och tvister som kan underställas ända till tre
instanser. Ofta är sistnämnda tvister och ärenden av mindre betydelse än
konkurrensfrågorna. Med den utvidgning och skärpning av
konkurrensbegränsningslagen som föreslås, är del ännu mer angelägel än
tidigare, att del även på detta område i rättssäkerhetens intresse skapas en
tillfredsställande inslansordning. Detta kan exempelvis ske antingen genom en
underinstans under MD eller genom en överinstans över denna. Den starkaste
invändning som kan anföras mot delta förslag torde vara risken för en föriängning
av tiden för ärendenas behandling. Man behöver dock inle räkna med all ett
större antal ärenden skulle komma att behandlas av två instanser. Också näringsidkarna
är angelägna om all del slutliga avgörandet inte onödigtvis fördröjes. Ett
överklagande torde komma all ske endast i särskilt betydelsefulla ärenden, då
del även ur allmän synpunkt måste vara värdefullt att få den dubbla prövning
som två instanser möjliggör. Genom den första instansens beslut och
motiveringen för detta klarlägges vad som bedömes vara mest relevant i ett
ärende, vilket underlättar ställningstagandet till ett eventuellt överklagande
och utformningen av detta. Förfarandet i den första instansen bör dessutom
kunna bli snabbare med vetskap om all det kan vara möjligt att gå till en högre
instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köpmannaförbundet
hemställer all frågan om en särskild instansordning övervägs i samband med den
fortsatta behandlingen av konkurrensutredningens belänkande. En praktisk
lösning kunde vara tillskapandet av en första instans - "Handelsrätt"
på tingsrällsnivå - med nuvarande MD som överinstans.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>553</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
handläggningen av konkurrensbegränsningsärenden fäster köpmannaförbundet
uppmärksamheten på all del i synnerhet för näringsidkare med mindre eller
medelstora förelag och med inle sällan begränsade resurser kan vara svårt att
bära kostnaderna i sådana ärenden. I fråga om andra straffbelagda handlingar
som från såväl allmän som enskild synpunkt kan vara väsentligt mer betänkliga
än överträdelser av konkurrensbegränsningslagen finns tillgång till
rättshjälp. Del måsle vara skäligt all även vid sistnämnda överträdelser
erhålla sådan hjälp. Detta bör bli fallet, även då näringsidkaren bedriver sin
verksamhet i form av aktiebolag eller annan juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.8
Ändringar i aktiebolagslagen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Patent-
och registreringsverket (PRV) - som enligt aktiebolagslagen (ABL) är regislreringsmyndighet
för aktiebolag och har enligt 14 kap. samma lag alt iakttaga vissa regler vid
registrering av avlal om fusioner -framhåller alt det stora fiertalel fusioner
har hittills varit fusioner mellan moderbolag och helägl dotterbolag. Som
exempel kan nämnas all enligt tillgängliga uppgifter har under tiden 1948-1969
genomförts 979 fusioner mellan moderbolag och helägl dotterbolag. Fusioner i
form av absorption i annat fall än mellan moderbolag och helägl dotterbolag
genomfördes endast i 7 fall. (Jfr prop. 1975:103 s. 518.) Även under tiden
därefter har de fiesla genomförda fusioner ägt rum mellan moderbolag och helägl
dotterbolag. Fusioner av annat slag förekommer f. n. praktiskt tagel aldrig på
grund av oförmånliga skattekonsekvenser, vilket utredningen också har påpekat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en planerad fusion förbjuds med stöd av 3 kap. 8 § KBL skall hinder för
registrering föreligga. Utredningen föreslår därför ett tillägg i 14 kap. 3 §
andra stycket ABL, enligt vilket hinder mot registrering möter om fusionen
förbjudits enligt 3 kap. 8§ KBL eller där avsett förbud kan meddelas. I
specialmotiveringen till förfallningsförslagel uttalas all regislreringsmyndighelen
har att pröva huravida fusionen är av den art som enligt 3 kap. 2 och 3 §§ i
den föreslagna KBL faUer inom prövningsområdel. För denna prövning har
sökanden att lämna erforderliga uppgifter. Utredningen föreslår därför också en
ändring i 25 § akliebolagsförord-ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ändringarna i 14 kap. 3 § ABL och 25 § aktiebolagsförordningen
föranleder PRV all anföra följande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
14 kap. 3§ andra stycket ABL hänvisas tUl 3 kap. 8§ i KBL. Del är oklart om regislreringshinder
skall föreligga inte blott vid meddelat förbud mot fusionen enligt första
stycket första punkten sistnämnda lagram ulan även vid sådant förbud som avses
i andra punkten. En precisering av lagtexten är önskvärd om det såsom PRV antar
endast är förbud enligt första punkten som åsyftas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>554</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att PRV skaU kunna ulföra den verket åliggande prövningen enligt 14 kap. 3 § ABL
måsle verket få tillgång tiU uppgifter som visar dels att aktiebolaget inte är
sådant som avses i 3 kap. 2 och 3§§ KBL (dvs. att koncernförhållande inle
föreligger eller alt storleken av de fusionerade bolagen ej är sådan att
prövning skall äga rum), dels att förbud inle har meddelats eller kommer att
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I del förra avseendet kan
uppgifter ev. hämtas ur redovisningshandlingar som finns hos PRV:s bolagsbyrå.
Det förefaller dock rimligt all utredning härom lämnas i form av intyg av
bolagels revisor eller dylikt. All klargöra situationen i detta avseende bör inle
erbjuda nämnvärda svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Värre synes det vara all
få tillfredsstäUande utredning i del senare avseendet. Här kan, som utredningen
har framhålht, knappast godtagas annat än intyg av NO såvida inte
regeringsbeslut föreligger. Eftersom en lång frist är utmätt för NO:s ingripande
(två år) innebär det att en begäran om fusion kan bli vilande avsevärd lid
innan den kan registreras med de ölägenheter för berörda parter och för
registreringsmyndigheten som detta kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>25 § första stycket tredje
punkten akliebolagsförordningen har givils en utformning som ger föga
vägledning för den registreringssökande i fråga om vad han skall prestera för
att kunna få en anmälan om fusion registrerad. Ett förtydligande är önskvärt
och bör laga sikte på alt mera konkret ange vad en sökande har att prestera för
all undgå det uppställda regislreringshindret. Sålunda bör krävas antingen all
bolaget genom intyg av sin revisor visar all del inle är sådant som avses i 3
kap. 2 eller 3 §§ eller att det företer intyg av NO att fusionen ej har förbjudits
eller kommer all förbjudas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:16S</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>555</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1982-03-11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin, justitierådet Bengtsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 22
december 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för
handelsdepartementet Molin beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag tiU
konkurrenslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget har inför
lagrådet föredragits av l.f. departementsrådet Staffan Sandström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
antecknas, att föredragningen inför lagrådet pågått vid en tidpunkt, då
lagförslaget ännu inle erhållit slutlig utformning, och all åtskilliga inom
lagrådet därvid framförda jämkningsförslag av väsentligen redaktionell eller
lagteknisk natur har beaktats i del förslag som genom remissen överlämnats till
lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
föranleder följande yttrande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningar
av konkurrens inom näringslivet kan ske i många olika former och de effekter en
begränsning kan få är växlande. Del är därför mångskiftande förhållanden som en
lagstiftning till motverkande av de från samhällelig synpunkt icke önskvärda
effekterna av konkurrensbegränsningar kommer all beröra. Med hänsyn till dessa
omständigheter framstår det som ofrånkomligt att de regler som lagen ger om föratsätlningarna
för all ingripande genom förbud och ålägganden skall fä ske måste bli tämligen
obestämda. Detta kan i sin lur innebära vissa risker från rättssäkerhetssynpunkt.
Under den lid nu gällande konkurrensbegränsningslag varit i kraft har med
tillämpning av de tämligen vaga lagreglerna utbildats en omfattande
rättspraxis. Det område inom vilket ingripande kan ske har härigenom blivit
närmare avgränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu föreslagna konkurrenslagen knyter i fråga om föratsätlningarna för
ingripande i del väsentliga an till del rättsläge som skapats med slöd av nu
gällande lag och kan sägas vara en vidareutveckling av detta. All förslaget
liksom gällande lag innehåller regler som är tämligen vaga föranleder med hänsyn
härtill mindre betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt än som eljest skulle
ha varit fallet. Framhållas må ock all förslagels straffbestämmelser i vissa
hänseenden är mer preciserade än enligt gällande lag. Lagrådet finner med
hänsyn till det anförda icke anledning till erinran mot förslagels uppläggning.
Tillika må framhållas all denna medför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>556</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
vid tillämpningen lagstiftarens uttalanden om en regels innebörd och syfte får
särskild betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de nyheter förslaget innehåller i förhållande till gällande rätt är reglerna om
förelagsförvärv de principiellt viktigaste. Lagrådet kommer att längre fram
behandla de problem bl. a. med hänsyn till rättssäkerheten som är förbundna med
dessa regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den allmänna motiveringen (3.3.2.1) skall, liksom tidigare, i begreppet
skadlig verkan ligga även risker av en mera påtaglig art för inträde av de
negativa effekter som skadlighetsbegreppet inrymmer. Detta framgår emellertid
inte ulan vidare av uttrycket, och inle heller definitionen i 2 § andra stycket
ger besked härom; dess avfattning lyder närmast på all effekten av
konkurrensbegränsningen redan kan konstateras. Inle minst med tanke på den
betydelse begreppet får också vid tillämpning av reglerna om förelagsförvärv -
där del vanligtvis torde bli fråga om framlida effekter av förvärvet - synes
del önskvärt all innebörden kan utläsas av lagtexten eller åtminstone antydas i
denna. På grund härav föreslås all andra stycket får följande lydelse:
"Med skadhg verkan förslås all konkurrensbegränsningen måste antagas på
ett sätt som är otillböriigl från allmän synpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påverka prisbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hämma effektiviteten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>försvåra eller hindra annans näringsulövning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bengtsson
anför för sin del:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket punkt 1 är från språklig synpunkt sett inle lyckad genom alt
enligt lydelsen ett avlal eller avtalsvillkor skulle utgöra ett
"förfarande" - en terminologi som inle stämmer med normall språkbruk
och möjligen kan leda till missförstånd i vissa fall. "Användning"
eller "tillämpning" av avtalet eller villkoret kan däremot betecknas
som ett förfarande. Formuleringen bör enligt min mening jämkas, förslagsvis på
följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"1.
förbud alt använda ett visst avlal eller avtalsvillkor eller eljest tillämpa
ett visst konkurrensbegränsande förfarande och, om del är erforderligt, förbud
all tillämpa ett avtal, avtalsvillkor eller förfarande som väsentligen
överensstämmer med del sålunda angivna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändras
paragrafen på delta vis, bör motsvarande ändring ske i 11 § första stycket
punkt 1.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>557</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5-9 och 19-23 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nyss framhållits är den principiellt viktigaste
nyheten i lagförslaget reglerna om företagsförvärv (fusionskonlroll). Från lagleknisk
synpunkt är det också bestämmelserna härom som medför de största problemen.
Även om departementschefen anfört vägande skäl för den föreslagna regleringen,
finns del - som också beaktats i remissprolokoUel - flera inslag i denna som
påkallar speciell uppmärksamhet från rättssäkerhetssynpunkt. Lagsfiflaren har
sålunda av naturliga skäl kunnat ange föratsätlningarna för ett ingripande
endast på ett ganska allmänt sätt (se 5 och 6 §§). Förbud mot ett
förelagsförvärv kan i vissa fall, särskilt om förvärvet genomförts och parterna
inrättat sig efler detta, leda till myckel vittgående konsekvenser inle bara
för parterna själva ulan också för tredje man som träffat avtal av olika slag
med förvärvaren under den tid denne innehaft företaget. Uppgörelsen i sådana
fall aktualiserar en rad svårbedömda rättsfrågor. Även med hänsyn till
förfarandet ler sig reglerna om förelagsförvärv i viss mån särpräglade. Bl. a.
kan här framhållas den föreslagna ordningen att ett beslut av marknadsdomstolen
för att bli gällande kräver regeringens fastställelse. Bestämmelsen om inlerimisliskl
förbud all fullfölja ett förvärv (21 §) möjliggör alt domstolen på grundval av
ett begränsat material kan besluta stoppa en affärstransaktion under dess
fullgörande. Allt detta medför att regleringen i vissa hänseenden kan lyckas
svårförenlig med den princip om omsättningens säkerhet, som man traditionellt
brakar anse vägledande i vart fall när del gäller lagstiftning om företagares
inbördes förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först gäller förutsättningarna för ett ingripande är
av särskilt intresse hur de utvecklas i motiven. 1 stora drag innebär
uttalandena följande. Man skall kunna ingripa mot ett förvärv endast på vad som
kan kallas rent konkurrenspoliliska grander (negativ inverkan på
prisbildningen, på effektiviteten eller på annans näringsutövning). Däremot
kan vid avvägningen, huravida denna inverkan är otillbörlig från allmän
synpunkt, så alt skadlig verkan föreligger, beaktas även förhållanden av annat
slag som talar för förvärvet, såsom rationaliseringsvinster eller hänsyn till
landels försörjning i kriser. Sådana molskäl kan i sin lur neutraliseras av
andra allmänna intressen av liknande typ, vilka verkar i den riktningen alt
förvärvet trots allt bör förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör i
detta sammanhang understrykas, all de förvärv bestämmelsen tar sikte på kan ha
en genomgripande betydelse för förelagels anställda och för sysselsättningen på
viss ort. 1 sådana fall torde ofta sociala och arbels-marknadsmässiga hänsyn
kunna le sig viktigare vid en mera allmän värdering av förvärvets lämplighet
från samhällssynpunkt än den möjliga nackdel en förvärvares dominerande
ställning kan medföra för konsumentkolleklivets del på en marknad. Man kan
vänta sig all dessa mera allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>558</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämplighetssynpunkler
också betonas i förvärvsärendel; all märka är alt enligt 17 § andra stycket bl.
a. sammanslutning av löntagare har rätt att föra frågan om ett förelagsförvärv tiU
marknadsdomstolen, om NO beslutar all inle ansöka om prövning. Det finns
därför särskild anledning alt framhålla, alt enligt lagstiftarens mening såväl
marknadsdomstolen som regeringen skall låta de könkurrenspolifiska skälen för
ett ingripande bli utslagsgivande på nyss angivet sätt. Om ell förvärv från
andra synpunkter medför olägenheter är avsikten all behövliga åtgärder skall
vidtas inom ramen för samhällspolitiken i övrigt, dvs. med andra instrument än
konkurrenslagen (3.3.4.3). Det gäller bl.a. just i fråga om olägenheter för
sysselsättningen. I förhållande till utredningens inställning innebär delta en
principiellt viktig skillnad. - Med hänsyn till lagens uppbyggnad torde trots
allt del vara mindre sannolikt att reglerna kommer alt tillämpas på annat vis
än lagstiftaren avsett. Bl. a. kan framhållas all en transaktion kan förbjudas endast
i sådana fall där marknadsdomstolen finner delta motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nyss antytts kan reglerna om förelagsförvärv också diskuteras med hänsyn till
ingreppens långtgående konsekvenser. Särskilt gäller detta när förvärvet skett
på annat sätt än genom aktieköp. De problem som kan uppslå vid återgång av
företagsförvärv är visserligen inle alldeles nya. Delvis liknande frågor kan
komma upp vid tillämpning av annan lagstiftning om förvärvskonlroll rörande
fast egendom, t. ex. lagen (1916:56) om vissa inskränkningar i rätlen all
förvärva fast egendom m.m., lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
och jordförvärvslagen (1979:230). Men situationen vid förbud mot
företagsförvärv enligt lagförslaget är mera invecklad och medför större risk
för konflikter. De nämnda lagarna avser förvärv, för vilka det uppställts en
skyldighet all ansöka om fillstånd eller liknande. Vad gäUer förvärv av fast
egendom - det fall som lagstiftningen i första hand lar sikte på - skall
förvärvaren inle beviljas lagfart innan fillstånd erhålhts (se 20 kap. 6 § 8
och 7 § 11 jordabalken), och han framstår då inte som legitimerad all förfoga
över egendomen. Reglerna om förelagsförvärv i lagförslaget har en annan
innebörd. Förvärv kan ske utan föregående tillstånd, och intiU dess
marknadsdomstolen meddelat förbud mot förvärvet, har även den som köpt en
rörelse eller del därav full frihet att disponera över egendom som ingår i
köpet. Ingenting hindrar att han avyttrar företagets egendom eller upplåter t.
ex. panträtt, annan säker-helsrätl eller nytljanderätl i egendomen, och den som
överlåtit företaget kan å sin sida fritt förfoga över vederlaget. Del bör
understrykas all inle bara tredje man utan också överlåtaren och förvärvaren
myckel väl kan vara i god tro i dessa sammanhang; del kan vara försvarligt om
någon av dem förbiser all här föreligger ell av de tämligen sällsynta
undanlagsfall där NO kommer att ingripa och utverka ett förbud mot förvärvet -
detta särskilt i del fall att del gått en lid efter transaktionen ulan all NO
hört av sig. Under den lid av mer än två är som kan förfiyla, innan ell förbud
gör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>559</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvärvet
ogiltigt Gfr 23 § i lagförslaget), kan vidare den överlåtna egendomen undergå
värdeförändringar och situationen även på andra sätt radikalt förändras i
förhållande till lägel när avtalet ingicks. Alldeles speciella problem
uppkommer slutligen om företagets tidigare ägare varit en juridisk person som
vid tiden för ogilfighelens inträde upphört all existera. - Allt detta kan medföra
att uppgörelsen mellan parterna och med tredje man kan bli myckel komplicerad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De rättsprinciper som
gäller i situationer av denna typ är delvis oklara också i andra fall av
återgång; och i del aktuella lägel kan som framgått särskilda hänsyn göra sig
gällande. (Jfr om liknande frågor bl. a. Nial i Tidsskrift for reltsvilenskap
1936 s. 10 ff, Bramsjö, Om avtals återgång kap. IV-VI, Grönfors i Svensk jurisUidning
1955 s. 457 ff, Hjerner, Främmande valutalag och internationell privaträtt s.
604 ff, 609 ff, Welam-son, Konkursräll s. 272 ff, 282 ff och Konkurs (7 uppl.
1979) s. 96 ff, SOU 1965:14 s. 43 ff, SOU 1970:75 s. 162 ff, Hessler, Allmän sakräti
s. 170 ff, NJA </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>1976 s. 199 ff, Walin, Materiell konkursräu s. 167 ff)
I motiven till lagförslaget har dessa frågor inle närmare analyserats. Den nya
regeln i 36 § avtalslagen, som särskilt uppmärksammals i remissprotokollel
(3.8.1), synes endast i begränsad utsträckning kunna lösa de rättsliga problem
som uppkommer. Allmänt torde kunna sägas, alt man här - liksom i andra
återgångsfall - bör kunna hämta viss ledning bl. a. av bestämmelserna om verkan
av klander i 5 kap. jordabalken och om återvinning i konkurslagen. Situationens
speciella drag kan dock påkalla en särbedömning; bl. a. får beaktas all
återgången här grundas på en ogiltighet av speciell typ, som ibland konstateras
först efler transaktionens fullbordande och kan vara svår alt föralse. Sådana
förhållanden kan också påverka prövningen av frågan om god tro kan anses
föreligga hos kontrahenterna och hos tredje man (jfr ovan). Att närmare gå in
på bedömningen av de skilda tvistefrågor som här kan uppkomma är inle möjligt i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
framgår av det sagda all ett förbud mot förelagsförvärv i vissa fall kan leda
till mycket ingripande verkningar för de berörda parterna och för tredje man,
och alt dessa därtill kan ha stora svårigheter all överblicka den rättsliga
situationen även sedan frågan väckts om förbud. Ell förslag med sådana
konsekvenser kan onekligen förefalla betänkligt med hänsyn till omsättningens
säkerhet. Del är i aUa händelser angelägel all förbudsmöjligheten utnyttjas
med särskild försiktighet i sådana fall där ell förvärv redan har börjat
genomföras — en synpunkt som också kommit fram i remissprotokollel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter angår reglerna om förfarandet har redan berörts det särdrag som
ligger i att regeringen enligt 7 § fungerar som en sorts överinstans till
marknadsdomstolen. 1 övrigt har här särskilt intresse vissa bestämmelser, som
inverkar på de berörda parternas möjlighet all överblicka rättsläget och
konsekvenserna av olika handlingsalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början kan framhållas stadgandet i 20 §, som bl. a. medför dels all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>560</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>parterna
får reda på alt en undersökning av förvärvet beslutats och dels all en frist
kommer all gäUa för NO:s initiativ i saken. Av värde är att sådana parter som
är förtänksamma nog att anmäla förvärvet för NO kan framtvinga ell beslut från
hans sida och därigenom få fristen all börja löpa. Beslutar NO all lämna
förvärvet ulan åtgärd, kan de på grund av förbudei mot omprövning i andra
stycket i regel känna sig trygga mot ingripanden. Samtidigt är att märka, all
om parterna av ena eller andra orsaken underlåter sådan anmälan, det i viss
mån lagts i NO:s hand all avgöra när ell undersökningsbeslul skall fattas. Del
slår klart all redan före beslutet viss utredning måste ha förekommit rörande
omständigheterna kring förvärvet, och bestämmelsen ger inte något besked på
vilket stadium av utredningen NO då skall bestämma sig i undersökningsfrågan.
Som antyds i speciaimotiveringen kan delta innebära ell besvärligt problem för
NO. Å ena sidan kan ett snabbt beslut länkas leda till oförmånlig publicitet
och spekulationer kring förvärvet; å andra sidan är del angelägel all parterna
snarast får reda på NO:s intresse för transaktionen, särskilt när redan ett
bindande överlåtelseavtal träffats och det finns risk ati parterna fullföljer
avtalet med olika verkslällighetsåtgärder. Kanske kan man utgå från all
parterna regelmässigt får klarhet om möjligheten till ett ingripande redan i
samband med den preliminära utredning som sker före undersökningsbeslulel.
Under alla förhållanden bör den princip om skyndsamhel i handläggningen som
framgår av 19 § få stor betydelse i sammanhanget; NO måsle även i dessa fall
inrikta sig på att snabbi la ställning i undersökningsfrågan. Också i övrigt är
det av vikt all NO handlägger ärendet med särskilt beaktande av rällslrygghelsaspeklen.
— Sammanfattningsvis får emellertid 20 § anses utformad med tillbörlig hänsyn
till rättssäkerhetens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
berörts i remissprotokollel kan ett interimistiskt beslut enligt 21 § få
allvarliga konsekvenser genom alt en transaktion stoppas medan utgången av den
slutliga prövningen ännu är oviss. Parterna kan inte med säkerhet vela om de
bör ändra sina dispositioner eller ej, och del kan därför befaras all
situationen låses på ell olämpligt sätt under tiden fram till
marknadsdomstolens beslut och eventuellt ända till dess regeringen har prövat
förvärvsfrågan. Inte minst med tanke härpå kunde det förefalla önskvärt från
rättssäkerhetssynpunkt all, om inlerimisliskl förbud alls skall kunna meddelas,
marknadsdomstolens beslut härom skulle få överklagas - i så fall till
regeringen. Skäl kan emellertid anföras också för förslagels ståndpunkt. Utom
att en besvärsmöjlighet kan fördröja handläggningen bör nämnas del
principiellt betänkliga i alt regeringen - en politisk instans — genom sitt
beslut över besvären skulle kunna sägas ha angett sin inställning till
förvärvet innan domstolen slutbehandlat samma fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
tvivel kan det förekomma situationer, då ett interimistiskt förbud ter sig
nödvändigt för all hindra att lagens syfte sätts ur spel. Men del bör betonas all
- som framgår både av lagtextens uttryck "synnerliga skäl"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>561</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
av specialmotiveringen - denna utväg bör användas med stor varsamhet, särskilt
när del gäller fullbordade förvärv. För övrigt torde det i regel ligga i de
berörda förelagens eget intresse att inte under processen företa verkslällighetsåtgärder
som skulle ytterligare komplicera situationen, ifall förvärvet senare kommer
all bli ogiltigt. Del kan i samband härmed anmärkas, alt en åtgärd som en part
tydligen vidtagit i del huvudsakliga syftet all ställa domstolen inför ett
fullbordat faktum vid förbudsprövningen i princip inle bör kunna åberopas som
skäl mot ett slutligt förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt skydd för de berörda parternas intressen utgör bestämmelserna om
frister i 23 §. Vidare kan reglerna om omprövning till de enskilda parternas
förmån i 24 och 25 §§ begränsa konsekvenserna av ell meddelat förvärvsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående har berörts ett flertal lagbestämmelser, som kan synas medföra
risker för parterna i ett avtal om företagsförvärv och för tredje man saml leda
till viss otrygghet i omsättningen. Samtidigt har framgått all riskerna blir
begränsade, om dessa bestämmelser handhas med omdöme och i överensstämmelse med
lagstiftarens intentioner; och del saknas anledning anta annat än alt reglerna
kommer all tillämpas på detta sätt av de sakkunniga och högl kvalificerade
myndigheter som handlägger dessa frågor. Också andra omständigheter än tidigare
har nämnts bidrar till all minska de ölägenheter som förslaget i och för sig
kan medföra. Sålunda bör framhållas de möjligheter överlålare och förvärvare
har alt redan på ell tidigt stadium ta kontakt med NO för att få ell
underhandsbesked om hans syn på ell tilltänkt förvärv. Av stor betydelse är alt
det här är fråga om avtalsparter som får antas ha särskilt goda möjligheter att
bedöma innebörden och följderna av en avsedd transaktion och de ekonomiska
risker som är förbundna med denna. Man kan vänta all de ulan större svårigheter
kan anpassa sitt handlande efler den nya lagstiftningen. - Slutiigen bör betonas,
alt förbud mot ell förvärv för marknadsdomstolen bara utgör en yttersta utväg,
som förmodligen kommer att tiUgripas endast i särskilda undantagsfall. De
tänkta situationer som här har diskuterats torde i praktiken sällan bli
aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en samlad bedömning får därför de garantier som lagförslaget ger för
rättssäkerheten anses tillgodose de krav som rimligen kan ställas, om man av
konkurrenspolitiska skäl vill införa ett kontrollsystem för förelagsförvärv.
Med hänsyn härtill och till de vägande argument som i remissen anförts för en
sådan kontroll anser lagrådet lagförslaget i denna del kunna godtas. De
enskilda bestämmelserna i nu behandlade paragrafer synes inle ge anledning till
erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bengtsson
tillägger för egen del:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna om företagsförvärv omfattar också bank- och
försäkringsrörelseområdena, där problemen är i viss mån särpräglade. Eftersom
fusioner här redan kontrolleras av särskilt sakkunniga organ -regeringen och
bankinspektionen respektive försäkringsinspeklionen -36 Riksdagen 1980/81. 1 saml.
Nr 165</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>562</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framstår
del som en olämplig eller i vart fall överflödig dubblering att samma
transaktioner skall bedömas också i den ordning konkurrenslagen föreskriver.
Det borde vara enklare och mera rationellt ati låta den nuvarande kontrollen
ske också från konkurrenspolitiska synpunkter, varvid den kunde få samma
omfattning som marknadsdomstolens prövning av andra förvärv.
Kontrollmyndigheterna torde vara kompetenta att göra också en sådan bedömning.
Emellertid framgår av speciaimotiveringen till 5 §, att del syslem lagförslaget
innebär kan väntas snart bli omprövat i samband med översyn av lagstiftningen
om bank- och försäkringsväsen-del. Med hänsyn härtill anser jag att
lagförslaget kan godtas i denna del i avvaktan på en sådan översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bengtsson
anför för sin del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
jag framhållit vid 3 § bör i förevarande paragraf göras en jämkning
motsvarande den som jag förordar i 3 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1137>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>563</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
HANDELSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1982-03-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Åsling,
Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer, Ahrland, Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådels yttrande' över förslag till konkurrenslag och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har på anförda skäl inte funnit anledning till erinran mot förslagels
uppläggning. Vid en samlad bedömning har lagrådet funnit all de garantier som
lagförslaget ger för rättssäkerheten får anses tillgodose de krav som rimligen
kan ställas, om man av konkurrenspoliliska skäl vill införa ell kontrollsystem
för förelagsförvärv. Med hänsyn härtill och till de vägande argument som i
remissen anförts för en sådan kontroll har lagrådet anseti lagförslaget såvitt
rör 5-9 och 19-23 §§ kunna godtas. Beträffande förslaget i övrigt har lagrådet
framfört erinran på en punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
lagrådet allmänt har framhållit om den omsorg som måsle prägla handläggningen
av förelagsförvärvsärenden och om de faktorer som därvid får uppmärksammas
anser jag slå i god överensstämmelse med den föreslagna lagstiftningens
allmänna inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådels
erinran är av lagleknisk natur och avser begreppet skadlig verkan. Därvidlag
har lagrådet uttalat ati del i nämnda begrepp enligt remissprotokollet skall
liksom tidigare ligga även risker av en mera påtaglig art för inträde av de
negativa effekter som skadlighetsbegreppet inrymmer. Enligt lagrådet framgår
emellertid inle delta ulan vidare av uttrycket. Inle heUer ger definitionen i 2
§ andra stycket besked härom. Lagrådet uttalar alt avfattningen närmast tyder
på all effekten av konkurrensbegränsningen redan kan konstateras. Av skäl som
redovisas i yttrandet synes del enligt lagrådet önskvärt alt innebörden kan
utläsas av lagtexten eller åtminstone antydas i denna. På grund härav föreslås
ändrad lydelse av 2 § andra stycket i del remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla att i del remhterade förslaget i princip använts samma lagiekniska
konstruktion som den som har funnits i konkurrenslagstiftningen sedan år 1953.
Den innebörd och vikt som bör tillmätas faktorer som skadlighetsbegreppet
omfattar har därefter prövats i rättstillämpningen. Det gäUande rättsläget
belyses alltså av de konkreta situationerna i de olika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 22 december 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>564</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ärenden
som marknadsdomstolen har haft all bedöma sedan lagstiftningens tillkomst.
Eftersom avsikten är all delta rättsläge inle skall rubbas blir en lagleknisk omkonstruktion
i riktning mot vad som enligt lagrådet synes önskvärt inle invändningsfri. Jag
finner övervägande skäl tala för all inle frångå vad som nu gäUer och som i
princip har förts vidare i del remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet har lämnat
belysande uttalanden rörande rättsprinciper som kan gälla i fall av återgång av
förelagsförvärv. Någon särskild kommentar från min sida är inle behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad en ledamot av lagrådet har anfört rörande användningen i 3
och 11 §§ av begreppet förfarande vill jag tillfoga att departementsförslaget
här knyter an till den terminologi som är bruklig på området och bör kunna
godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all antaga det av lagrådet
granskade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen all antaga del förslag som föredraganden har
lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>565</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vissa
förkortningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ABL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Aktiebolagslagen
(1975:1385)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AVL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>CECA</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Europeiska
kol- och stålgemenskapen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ds</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Departementens
ulredningsserie</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EEC</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Europeiska
ekonomiska gemenskapen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EFTA</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Europeiska
frihandelssammanslutningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EG</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Europeiska
gemenskaperna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>GATT</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
tull- och handelsavtalet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HD</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Högsta
domstolen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KBL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrens<br>
begränsning inom näringslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KO</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KOV</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MBL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MD</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MDL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1970:417) om marknadsdomstol m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MFL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföringslagen
(1975:1418)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MR</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsrådel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NFR</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsrådel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NO</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihelsombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>NU</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Näringsulskotlet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>OECD</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PKF</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Pris- och
kartdlfrågor, tidskrift utgiven av statens pris-<br>
och kartellnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rskr</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
skrivelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Svensk
författningssamling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SOU</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Statens
offentliga utredningar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och kartellnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1956: 245) om uppgiftsskyldighel rörande pris- och<br>
konkurrensförhåUanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UNCTAD
FN:s konferens för handel och utveckling</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>567</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag till
konkurrenslag ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1981</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skilda former av
konkurrensbegränsningar ....... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tidigare behandling av
konkurrensbegränsningsfrågor </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande
konkurrensbegränsningslag m.m........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillkomsten ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Systemets uppbyggnad .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbudsprincipen ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Missbraksprincipen.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensbegränsningslagens
räckvidd ... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rättstillämpningen m. m........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande former för kontroll
av förelagsförvärv m.m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 AUmän
motivering .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter på konkurrensfrågoma
.... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En ny konkurrenslag .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Målsättning och funktionella
egenskaper .. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den principieUa uppläggningen ................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3............................................................. Ingripanden
i enskilda fall genom förbud eller åläggande mot<br>
missbrak (missbraksområdet) ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.1.......................................................... Del
nuvarande systemet på missbraksområdet </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Del rättsliga begreppet
konkurrensbegränsning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Begreppet skadlig verkan ............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:82.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Effektkrilerierna ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:82.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Otillböriighelskrileriel .................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.1.3................................................. Rättspraxis
m. m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.2.................................................... Förslag
till en missbraksbestämmelse - uppbyggnaden i<br>
stort ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsens allmänna
innebörd .. </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna vid
hittillsvarande rättstillämpning m. m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.3.................................................... Frågan
om kontroll av förelagsförvärv och upplösning av<br>
förelag ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrand ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Del principiella
ställningstagandet ... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.4................................................... Den
tekniska utformningen i stort av ett sammanfört<br>
syslem mot missbruk ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppläggningen ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utformningen av missbraksbeslämmelsen
och ingripandereglerna </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnad med särskilda regler
mot missbruk genom förelagsförvärv </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prisåläggande .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4 GenereUa
ingripanden genom straffbelagda förbud </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:165</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>568</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.1.......................................................... Förslag
till braltoprisförbud </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrand ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensulredningens
överväganden och förslag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utformningen av ett braltoprisförbud
</span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:
Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.2.......................................................... Förslag
till anbudskartellförbud </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrand ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag av byggkonkurrensutredningen
m.m. ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
överväganden och förslag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utformningen av ett anbudskartellförbud
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.3.......................................................... Undanlag
från de straffbelagda förbuden </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förfaranden som har sin grand i
en internationell överenskommelse </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Koncernlransaktioner .................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Frågan om kriminalisering av
priskarteller och marknadsdelningskarteller </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Dispens från de straffbelagda
förbuden ...... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Straffsanktioner m. m.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5 Närmare
redogörelse för prisbeslämmdsens bakgrand m. m. .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den prispoUtiska bakgrunden .................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna prisregleringslagen
(1956:236) ... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagen (1956:245) om
uppgiftsskyldighet rörande pris-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
konkurrensförhållanden ................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens pris- och
kartellnämnd ............... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden tUl den nuvarande prisbeslämmelsen
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
principiella överväganden rörande en prisbeslämmdse </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande och föreslagen
utformning av prisbeslämmelsen m. m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6 Den
föreslagna lagens räckvidd </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.1.......................................................... Begreppen
näringsidkare och nyttighet m. m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrand ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
överväganden och förslag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningen enligt den nya
lagen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.2.......................................................... Territoriell
begränsning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensulredningens
överväganden och förslag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningen enligt den nya
lagen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.......................................................... Rättslig
eller annan särreglering </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensutredningens
överväganden och förslag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningen enligt den nya
lagen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.4.......................................................... Immaterialrätten
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensulredningens överväganden
och förslag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningen enligt den nya
lagen </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.5.......................................................... Arbetsrätten
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.7 Marknadsdomstolen
och näringsfrihelsombudsmannen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1149>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>569</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.1 Bakgrand
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolen ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ombudsmannen .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.2 Överväganden och förslag i fråga om domstolen m.m.
.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den rätlsbildande uppgiften ................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Missbraksbestämmelsens
användning på del straffbelagda området </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolens sammansättning ................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrigt .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Processen i konkurrensärenden ......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AUmänt om
handläggningsregler m. m........ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Taleräll ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Partsställning ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Processföremålet
............................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Interimistiskt
beslut i aUmänhet och vid företagsförvärv </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild
prövning av frågan om skadlig verkan</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bevisningen och
domstolens avgörande </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättskraften ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.3................................................................. Överväganden
och förslag i fråga om ombudsmannen<br>
m.m.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ämbetsuppgiflerna .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighel för
näringsidkare m.m </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa handlingsalternativ m. m.............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ombudsmannens
förhandlande verksamhet m.m </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbuds-, sälj-
och rällelsefördäggande ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
handläggningsfrågor ............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda uppgtfler
........................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resursfrågor .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Vissa
särskilda frågor </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Giltigheten av avtal i strid med
konkurrenslagstiftningen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadeslåndsskyldighel .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.8.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris- och kartellnämndens uppgiftsinhämtande
i fråga om fast egendom </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.9............................................................................ Internationell
samverkan mot skadliga konkurrensbegräns<br>
ningar ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättat
lagförslag .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering
........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ .................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ ................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ ................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ ................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:165</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>570</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2H</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ö</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verg</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ngsbest</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mmelser
................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemst</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>llan .................................................................... 303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ............................................................................ 303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga
1 Sammanfattning av utredningens betänkande 305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Utredningens lagförslag ............................ 313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga
3 SammansläUning av remissyttrandena (bilagan inleds med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
särskild innehållsförteckning) ................. 329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Det remitterade förslaget (bUagan har uteslutits här)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoll den 11 mars 1982 ..... 555</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1982 ... 563</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
förkortningar .............................................. 565</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Trycl<eri, Stockholm 1982</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G503165prop_198182__165.pdf27838235pdfmed förslag till konkurrenslaghttps://data.riksdagen.se/fil/C0C3EDB8-3BB4-43FD-BE51-E092952801AA