2448910
G503143
1981/82
143
prop
prop
prop
Proposition 1981/82:143
Proposition
Proposition
143
0
1982-02-24 00:00:00
2024-12-27 14:58:05
2008-06-13 08:20:42
om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket.
importerad
skanning2007
https://data.riksdagen.se/dokument/G503143/text
https://data.riksdagen.se/dokument/G503143
https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G503143
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1981/82:143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 24 februari 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovan nämnda dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KARIN SÖDER</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen läggs fram förslag om ytterligare insatser
mot alkohol- och narkofikamissbruket. Förslagen grundar sig bl. a. på den av
regeringens samordningsorgan för alkoholfrågor (SAMO) avlämnade rapporten (Ds 8
1981:25) Om alkoholpolitiken II och en rapport (BRÅ-S 1982:1) Myndigheternas
insatser mot narkotikamissbruk, sammanställd av brottsförebyggande rådets
narkotikagrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen betonas alt åtgärderna mot missbruket
måste spänna över alla delar av samhällslivet. En bred redovisning ges därför
av de insatser som görs inom olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informations- och opinionsbildande insatser utpekas som
angelägna. Förslag lämnas till uppföljning av socialdepartementets Aktion mot
alkoholfaran - Stoppa langningen och Aktion mot droger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av begränsningar av alkoholens tillgänglighet
betonas. Efter utvärdering av försöket med lördagsstängda systembutiker
föreslås nu en permanentning av lördagsstängningen. Det anförs vidare att den
fortsatta nyetableringen av systembutiker skall ske med försiktighet.
Propositionen innehåller även ett lagförslag som rör återkallelse av tillstånd
all servera alkoholdrycker, då ekonomisk misskötsamhet föreligger och tillståndshavaren
därmed inte kan anses lämplig atl driva rörelse med försäljning av
alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda medel föreslås för utbildnings- och
utvecklingsinsatser för atl förbättra den vård som ges enligl lagen om vård av
missbrukare i vissa fall. Medel föreslås också för att genomföra konferenser
för att utveckla tidiga vårdinsatser. Förslag lämnas om utveckling av
eftervårdande insatser. De</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frivilliga organisationernas betydelsefulla insatser
betonas. Förslag lämnas om nya stalsbidragsregler i syfte atl förbättra
familjevården för missbrukare. Forskningens roll för att få bäitre kunskap om
drogmissbrukets utbredning och om vårdresultat framhävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisens insatser mot den illegala narkotikahandeln
föreslås bli förstärkta genom medel för inköp av spaningsulrustning.
Ytterligare åklagartjänster för narkofikabrottmål föreslås inrättas. För att
förslärka tullens resurser för narkotikabekämpningen föreslås nya tjänster till
tullkriminalsektionerna. Medel föreslås för inköp av ytterligare narkolikahundar
till tullen. Särskilda medel föreslås för upprustning av tullverkets lekniska
sambandsmedel och tekniska utrustning i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel kommer atl anvisas för forskning om narkotikastituationen
inom kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda medel föreslås för ANT-verksamheten (alkohol,
narkotika, tobak) vid länsskolnämnderna. Dokumentationscentralen för alkohol-
och narkotikaforskning vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
föreslås bli permanentad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medel
föreslås lill utveckling av metoder för vägledning och rehabilitering av f. d.
missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De i
propositionen redovisade åtgärderna innebär att ytterligare 7,5 milj. kr.
tillförs för åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket. Därav föreslås 1,5
milj. kr. för åtgärder inom justitiedepartementets område, 1,8 milj. kr. för
åtgärder inom socialdepartementets område, 1,5 milj. kr. för åtgärder inom
utbildningsdepartementets område, 2,5 milj. kr. för åtgärder inom
handelsdepartementets område och 200 000 kr. för åtgärder inom
arbetsmarknadsdepartementets område. Utöver detta tillförs, genom omdisponeringar
av anslag under andra, femte och elfte huvudtitlarna, för polis-och åklagarinsatser
475 000 kr., för ett utvecklingsanslag inom socialdepartementets område 5,2
milj. kr. samt för tullens narkotikabekämpning 500 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-02-24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: Statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirthén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland,
Molin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsråden Söder, Petri, Tilländer, Molin
och Eliasson. </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition om
åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsråden anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen
redovisas i underprotokollen för resp. departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Söder hemställer att regeringen i en
proposition föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att antaga de förslag som hon och övriga statsråd har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som
föredragandena har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som
redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-5.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-02-24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: Statsrådet Söder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition omi åtgärder mot alkohol- och
narkotikamissbruket såvitt avser socialdepartementets ansvarsområde.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Utveckling av konsumtion och missbruk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkohol- och narkotikafrågorna har under senare år varit
föremål för en omfattande debatt. Denna debatt har varit mer engagerad och
samtidigt mer realistisk än kanske någon gång tidigare. Den har också inneburit
att intresset kring missbruksproblemen har breddats och fördjupats. Bakgrunden
till debatten har varit den oroande utvecklingen av alkoholkonsumtionen och
alkoholskadorna, liksom av narkotikamissbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.1 Alkoholkonsumtion och skadeverkningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholkonsumtionen ökade kraftigt under 1960-talet och
under 1970-talels första hälft. Den registrerade konsumtionen av alkoholdrycker
ökade från 1950-talets slut fram till åi 1976 från knappt 5 liter till ca 7,7
liter 100 procent alkohol per år och invånare 15 år och äldre. Under samma tid
ökade skadorna av alkoholkonsumtionen mycket påtagligt. Data från kroppssjukvården
visar att allt fler människor har fått svåra medicinska alkoholskador. Enligt
en undersökning i Uppsala sjukvårdsregion fördubblades exempelvis antalet
vårdtillfällen med diagnosen levercirrhos (skrumplever) från mitten av
1960-talet till år 1976. Enligt samma undersökning trefaldigades under dessa år
antalet vårdtillfällen med diagnosen pancreatit (inflammation i
bukspottkörteln). Dödsorsaksstatistiken visar samma utveckling. Antalet
dödsfall orsakade av alkoholpsykos, levercirrhos vid alkoholism och alkoholism
ökade under 1970-talet från drygt 300 per år till närmare 800. Enbart
dödsfallen med alkoholrelaterad levercirrhos ökade enligt dödsor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>saksstatistiken från ca 160 till drygt 400, dvs. med
omkring 150 procent. Vid sidan av de medicinska skadeverkningarna är
alkoholbruket en viktig faktor bakom problem i arbetslivet, olika typer av
olyckor, kriminalitet osv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan år
1976 har alkoholkonsumtionen minskat. År 1980 var den registrerade konsumtionen
6,75 liter 100 procent alkohol per invånare 15 år och äldre, dvs. en minskning
sedan år 1976 med 12,3 procent. Under år 1981 har konsumtionsminskningen
fortsatt. Förde tre första kvartalen 1981 kunde jämfört med motsvarande tidsperiod
år 1980 noteras en volymminskning med 8,6 procent, räknat i 100 procent alkohol
och per invånare 15 år och äldre. Mest markant var minskningen för spritdrycker
(14,8 procent). Vinförsäljningen minskade med 1,8 procent,
starkölsförsäljningen med 1,7 procent och ölförsäljningen med 4,0 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För fjärde
kvartalet 1981 finns - lill följd av att uppgifter saknas om ölförsäljningen -
inga färdigbearbetade data om den totala försäljningen av alkoholdrycker.
Systembolagels försäljning har dock ökat jämfört med fjärde kvartalet 1980.
Inköpen av spritdrycker ökade med 2,2 procent, vininköpen med 8,5 procent och
starkölsinköpen med drygt 9 procent. Trots ökningen för fjärde kvartalet är
helårseffekten för Systembolagets försäljning en klar minskning. Försäljningen
av spritdrycker minskade exempelvis med 5,4 milj. liter (9,4 procent) från år
1980 till år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de mest positiva tecknen i de senaste årens
konsumtionsutveckling är de förändringar som har skett i ungdomsgrupperna. De
intervju- och enkätundersökningar som genomförs regelbundet i vissa
ungdomsgrupper visar att såväl konsumtionsmängden som antalet konsumtionsfillfällen
har minskat. Enligt skolöverstyrelsens undersökningar har exempelvis andelen
"storkonsumenter" bland pojkar i årskurs 9 minskal från 9 till 4
procent mellan åren 1977 och 1980. Undersökningar av värnpliktsinskrivna visar
samma trend. Från 1977 till 1981 har andelen, som anger att de berusar sig
någon gång i veckan, halverats (från 20 lill 11 procent).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ännu inga uppgifter samlade om
alkoholskadeutvecklingen under de senaste åren. Det bör observeras att alkoholbetingade
sjukdomar och andra skadeverkningar som regel uppträder först efter en längre
tids regelbunden konsumtion av förhållandevis stora mängder alkohol. En fortsatt
minskning av den totala alkoholkonsumtionen innebär med all sannolikhet att
också skadeverkningarna av alkoholkonsumtionen med fiden kommer att minska. Att
alkoholmissbruket f.n. är och under överskådlig lid kommer att vara ett av våra
största sociala och medicinska problem är dock ställt utom allt tvivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.2 Narkotikamissbrukets utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikasituationen är mycket allvarlig. Utredningen om
narkotikamissbrukets omfattning (UNO) presenterade år 1980 resultatet av en s.
k. case-finding-undersökning om narkotikamissbrukets
omfattning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Ds 8 1980:5). Enligt utredningens bedömning uppgår det
totala antalet personer med tungt narkotikamissbruk lill 10 000-14 000
personer. Av dessa var mellan 7 000-10 000 injektionsmissbrukare. 1 500-2 000
injicerade så gott som dagligen. Sammanlagt svarade de tre storstadsområdena
för omkring 60 procent av det uppskattade totala missbruket i landet. Med
"tungt" narkotikamissbruk avser UNO allt injektionsmissbruk, oavsett
frekvens, och allt dagligt eller så gott som dagligt missbruk, oavsett intagningssäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådets narkotikagrupp gör återkommande
bedömningar av hur tillgången till narkotika i landet förändras. Enligt
narkotikagruppen har tillförseln av narkotika ökat något sedan år 1979 då UNO
genomförde sin undersökning. En mätare av narkotikamarknadens utveckling är
polisens och tullens beslagsstatislik. År 1978 redovisade polisen 3 359 beslag,
år 1979 3 569 beslag, år 1980 5 772 beslag och år 1981 6 992 beslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakom en del av denna ökning ligger troligen del faktum
att polisen intensifierat sina insatser mot galuhandeln. Riksåklagarens
cirkulär (RÅC 1:94) om en mer restriktiv tillämpning av reglerna om åtalsunderlåtelse
har lett till en större benägenhet från polisens sida atl ingripa. Det är svårt
att bedöma hur stor del av ökningen som beror på dessa förhållanden och hur
stor del som kan bero på att narkotikaförsäljningen - och missbruket - har ökal.
När det gäller tullens insatser mot narkotikasmuggling har inga större
förändringar skett i fråga om omfattning och inriktning. Tullens beslagsstatistik
talar dock för en ökad tillgång till narkotika. Beslagen har ökal med 28
procent mellan åren 1979-1980. År 1979 gjordes 1 170 beslag, 1980 1 508 och
1981 1 282 beslag. Antalet beslag under år 1981 är lägre än 1980. Anledningen
härtill är i huvudsak de svårigheter som uppstod i samband med tolkningen av
begreppet kroppsvisitation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är främst tillgången på amfetamin och heroin som har
ökat. Enligt polisens bedömning beror don ökade amfelamintillgången på att de
holländska brottssyndikaten reorganiserats samt att det förekommer en större
inhemsk tillverkning än tidigare. Tre mindre laboratorier i Stockholmsområdet
avslöjades under år 1980. Sammanlagt beslagtog polis och tull i hela landet
21,6 kg amfetamin under år 1980. Under år 1981 beslagtogs 29,8 kg.
Beslagsstatistiken för heroin visar också på en ökning mellan år 1980 och år
1981. Är 1980 beslagtogs 2,3 kg heroin och år 1981 10,5 kg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oroväckande är att kokain numera förekommer i Sverige.
Enligt polisen finns tecken på att kokain i dag även saluförs på gatumarknaden.
Det föreligger en påtaglig risk att kokainmissbrukel kan komma att spridas
utanför de begränsade grupper lill vilka della missbruk hittills varit
koncentrerat. Polisens och tullens kokainbeslag har sammanlagt ökat från 18
till 22 mellan åren 1978-1981. Mängden kokain som beslagtagits har ökat ftån 1
120 gram år 1978 till 1 980 gram år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cannabismissbruket är omfattande. Tillgång på cannabis är
stor i hela</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landet. År 1981 beslagtogs sammanlagt 449 kg cannabis i
Sverige. UNO redovisade år 1981 delbetänkandet (Ds S 1981:11) Ungdom, droger
och förebyggande arbele. Enligt beräkningar som ulredningen har gjort har ca
200 000 ungdomar i åldrarna under 25 år någon gång prövat narkotika.
Huvudsakligen har de rökt hasch. Av dessa ungdomar hade ca 30 000 använt
narkotika de senaste fyra veckorna före utredningens undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
ger också en bild av utvecklingen under 1970-talet, så som den speglas i
skolöverstyrelsens undersökningar av grundskoleelver, försvarels
forskningsanstalts undersökningar av värnpliktsinskrivna samt några Sifo-undersökningar.
UNO tolkar undersökningsresultaten så att narkotikaanvändningen i
ungdomsgrupperna under 1970-talet inte har förvärrats. Snarare tycks i dag
färre yngre tonåringar experimentera med haschrökning och andra droger än vid
1970-talets början. Den eventuella narkotikadebu-len bedöms ske något senare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt
konstaterar utredningen att en ny våg av haschrökning förefaller ha börjat
omkring år 1979. Flera uppgifter, bl. a. en mindre intervjuundersökning som
utredningen låtit genomföra ligger till grund för ulredningens antagande.
Skolöverstyrelsens och försvarets forskningsanstalts undersökningar stämmer
överens med UNO:s iakttagelse. Båda visar på en viss uppgång mellan åren
1979-1980. Preliininära uppgifter för år 1981 visar en något splittrad bild.
Skolöverstyrelsens elevundersökningar tyder på en fortsall ökning av haschmissbruket
för elever i 9:e årskursen (från 8 procent för år 1980 till 9 procent för år
1981) medan undersökningarna av värnpliktsinskrivna tyder på en förbättring
(från 19 procent år 1980 till 17 procent år 1981).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Ätgärder inom alkoholområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.1 Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av proposition 1976/77:108 (SkU 40, UbU 24, rskr
231) tog riksdagen ställning till ett samlat alkoholpolitiskt program.
Riksdagen uttalade sig för etl långsiktigt arbete som syftar till att begränsa
den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och för att komma tillrätta med
alkoholmissbruket. 1977 års beslut innebär en restriktiv alkoholpolitik. De
viktigaste medlen för alt upprätthålla denna är prissättningen,
försäljningsmonopolet och åldersgränserna för,rätt till inköp av
alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trots
alkoholpolitikens restriktiva inriktning finns anledning att kontinuerligt se
över insatserna för att minska alkoholproblemen. Som ett led i detta arbete
tillsattes våren 1980 i enlighet med riksdagens uttalande (SoU 1979/80:31, rskr
184) ett samordningsorgan för alkoholfrågor (SAMO) med uppgift att lägga fram
förslag till ytterligare åtgärder. I en första rapport (Ds S 1980:10) lämnade SAMO
vittomfattande förslag om insatser för att påverka attityder och värderingar
kring bruk av alkohol och andra droger, insatser för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl begränsa alkoholens tillgänglighet och minska
alkoholskadorna samt insatser för att förbättra vården för alkoholmissbrukare.
Förslagen beaktades i förra årets budgetproposition samt i propositionen (prop.
1980/ 81:179) om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken. Regeringens och riksdagens
behandling av förslagen, liksom situationen inom de områden som förslagen
berör, tas upp mer ingående i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har under år 1981 fortsalt sitt arbete. 1 december
1981 lämnade SAMO sin slutrapport (Ds S 1981:25) med förslag till ytterligare
åtgärder på det alkoholpolitiska området. Vissa av dessa förslag har tagils upp
av regeringen i årets budgetproposition (prop. 1981/82:100, bilaga 8). SAMO:s
överväganden och förslag behandlas ingående i föreliggande proposition. En
sammanfattning av SAMO:s rapport bör fogas till protokollet som underbilaga
1:1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.2 Information och opinionsbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information och opinionsbildning inom drogområdet är ett
viktigt inslag i den svenska alkohol- och narkotikapolitiken. Arbetet med dessa
frågor har bedrivits i olika former och med varierande inriktning.
Föreningslivet svarar här för en mycket viktig insats, bl. a. med medel som
fördelas av staten. Så disponerar t. ex. socialstyrelsens nämnd för
alkoholfrågor och statens ungdomsråd tillsammans drygt 13 milj. kr. under
budgetåret 1981/82 för informationsinsatser och andra aktiviteter. Insatserna
riktas främst till ungdomsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
viktiga opinionsbildande insatser görs av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen
(SÖ), Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN),
brottsförebyggande rådet (BRÅ), Systembolaget och trafiksäkerhetsverket. Flera
landsting och kommuner arbetar också intensivt med alt förebygga alkohol- och
drogproblem genom information och opinionsbildande insatser. Även vissa delar
av radions och televisionens programverksamhet har stor betydelse när det
gäller attityderna lill alkohol och andra droger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO föreslog i sin första rapport (Ds S 1980:10) en rad
insatser för att informera om alkoholen och dess skadeverkningar. Förslagen
berörde bl. a. skolan, militärtjänstgöringen sarnl mödra- och barnhälsovården.
Därutöver föreslogs en fortsättning av den av socialdepartementet bedrivna "Aktion
mot alkoholfaran" för att bredda och fördjupa informationsarbetet i
drogfrågor. Samtliga förslag togs upp av regeringen i 1981 års budgetproposition
och har därefter godkänts av riksdagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information inom skolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har i sina rapporter betonat vikten av en bred
aktivitet kring alkohol- och drogfrågorna i skolorna. Statsrådet Tilländer
kommer senare i dag att närmare ta upp denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördjupad opinionsbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1980 har socialdepartementet bedrivit aktioner
inom drogområdet. Under 1980/81 genomfördes "Aktion mot alkoholfaran -
Stoppa langningen". Som en direkt fortsättning på denna genomförs nu
"Aktion mot droger". Denna avslutas sommaren 1982. Aktionen genomförs
under socialdepartementets ledning. En rad olika myndigheter och
organisationer, som berörs av alkohol- och narkolikafrågorna, samarbetar i
aktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktionen syftar till att fördjupa och bredda
informationsarbetet, inte minst i skolan. Viktiga målgrupper är ungdomar och
föräldrar. Målet för aktionen mot droger är bl.a. atl höja debulåldern för
alkoholkonsumtion och sänka den totala alkoholkonsumfionen, att kraftigt
motarbeta alla andra droger och att fortsätta opinionsbildningen mot langning.
En huvudprincip i aktionens arbete är att stimulera lokala aktiviteter och
samarbete mellan lokala förvaltningar och föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har i sin slutrapport bl. a. anfört att om
förändringar i attityderna till droger skall bli beständiga måste de beröra
ungdomarna själva. Även vuxna måste engageras i denna viktiga fråga. Det lokala
arbelet måste bedrivas på många håll; i skolan, på fritidsgårdarna och i
hemmen. "Aktion mot droger" har ett väl upparbetat kontaktnät med
företrädare för skola, fritid, socialvård, hälso- och sjukvård, polis, ANT- och
socialkonsulenter, föreningar/prganisationer, föräldrar och inte minst
ungdomarna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl SAMO:s mening är det viktigt all dessa kontakter
fortsätter också när aktionen är avslutad och alt fortsatta aktiviteter
stimuleras. Behovet av visst centralt stöd kommer därför att finnas kvar. SAMO
föreslår alt utöver övriga medel 1 milj. kr. tilldelas socialstyrelsen för
budgetåret 1982/83 för alt initiera och samordna sådana aktioner inom
drogområdet som socialstyrelsen bedömer vara lämpliga. Enligt SAMO:s mening är
det viktigt att socialstyrelsen i detta arbete beaktar det behov som finns av
information om alkoholens och andra drogers medicinska och andra
skadeverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av de statliga informationsinsatserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV) har i en revisionsrapport (Dnr
1981:196) granskat de statliga insatserna för aikoholinformation. Revisionen
har avsett det statliga systemet för samordning av, bidragsgivning till och
produktion av alkoholinformation. Enligt RRV:s bedömning visar revisionen all
del inte finns något organ som har en samlad kunskap om vilket
informationsmaterial</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som finns atl tillgå. Någon samordning av
informationsinsatserna eller samlad utvärdering av dessa insatser har inte
genomförts. RRV anser att betydande effektivitetsvinster bör kunna uppnås genom
en förbättrad samordning och genom vissa organisatoriska förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO delar de principiella uppfattningar som RRV
redovisar. Det finns enligt SAMO:s mening behov av att se över ansvaret för
både informationen och medelsfördelningen. SAMO föreslår atl frågan om den
organisatoriska lösningen av droginformationen tas upp till ytterligare
beredning inom regeringskansliet sedan RRV:s revisionsrapport har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.3 Alkoholpolitiska restriktioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om alkoholhanteringen är i huvudsak samlade
i fyra lagar: lagen (1977:293) om handel med drycker, lagen (1977:292) om
tillverkning av drycker, lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat samt lagen (1977:306) om dryckesskatt. Till bestämmelserna hör också
lagen (1978:763) om vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker,
vilken trädde i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa lagar reglerar alkoholhanteringen såväl på utbuds-
som efterfrågesidan. Genom att en stor del av hanteringen av framför allt de alkoholstar-kare
dryckerna handhas av monopolbolag har det privata vinstintresset kopplats bort
från hanteringen. Undantag från denna princip gäller exempelvis tillverkning av
vin, starköl och öl, detaljhandel med öl samt servering av alkoholdrycker.
Denna hantering styrs dock från samhällets sida med tillstånds- och
tillsynsverksamhet. Samhället har också angett riktlinjer för etablering av
systembutiker. Andra viktiga begränsningar i bl. a. tillgängligheten är
åldersgränserna för inköp, öppethållandetiderna, begränsningarna för rätten att
marknadsföra alkoholdrycker och beslämmelserna om alkoholhalten i de olika dryckestyperna.
En av de viktigaste begränsningarna gäller priset på alkoholdrycker som genom
beskattningen hålls på en förhållandevis hög nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har i sina båda rapporter behandlal en rad frågor som
gäller det alkoholpoliliska reslriktionssysternet. I den första rapporten
diskuterades bl. a. prispolitiken, etablering av systembutiker och deras öppelhållandeti-der.
Härvid betonade SAMO att totalkonsumtionen inte kan begränsas enbart genom
åtgärder mot den registrerade konsumtionen, dvs. den alkohol som säljs i
detaljhandeln och genom servering. Kraftfulla åtgärder måste enligt SAMO:s
mening också vidtas mot den oregislrerade konsumtionen t. ex. konsumtionen av
hembränd sprit och av s. k. luristsprit. SAMO:s förslag i denna fråga
behandlades i propositionen (prop. 1980/81:179) om vissa åtgärder inom
alkoholpolitiken. Genom riksdagens beslut (SkU 1980/81:54. rskr 330) med
anledning av den sistnämnda propositionen höjdes straffmaximum för olovlig
tillverkning och överlåtelse av alkoholdrycker m. m. För att motverka
överlåtelse av alkoholdrycker till ungdomar infördes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en särskild regel om förbud mol gåva och lån av
alkoholdrycker lill minderåriga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som ett
led i sitt arbete har SAMO låtit göra en genomgång av det nuvarande
kunskapsläget när det gäller effekterna av olika alkoholpoliliska
restriktioner. Denna studie presenteras i rapporten (Ds S 1981:23) Alkoholpolitiska
restriktioner. I rapporten finns också ett referat från ett forskarseminarium
där studien diskuterades. Rapporten behandlar i första hand restriktionerna
prispolitik, inköpsregislrering samt ransonering och lar upp deras teoretiska
och praktiska förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har också låfit utreda de tekniska förutsättningarna
för atl införa registrering och ransonering av alkoholinköp. Utredningen
presenteras i rapporten (Ds S 1981:22) Tekniska förutsättningar för ransonering
och registrering vid inköp av alkoholdryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin första rapport tog SAMO upp frågan om förbud mot
alkoholförtäring på allmän plats. Denna fråga har senare behandlats av ordningsstadgeutred-ningen
i rapporten (Ds Kn 1981:26) Alkoholförtäring på allmän plats m. m. Utredningen
anser inte att ett generellt förbud mol alkoholförtäring bör införas.
Kommunernas möjlighet att i lokal ordningsstadga förbjuda alkoholförtäring på
allmän plats bör dock enligl utredningen bibehållas. För att öka effekten av
polisens ingripande mot alkoholförtäring på allmän plats föreslås att polisen
skall kunna ta alkohol i beslag för att senare kunna förverka den. Rapporten remissbehandlas
f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prissättningen på alkoholdrycker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Priserna på alkoholdrycker har av alkoholpolitiska skäl
sedan lång tid tillbaka satts relafivt högt. En av de styrande principerna
bakom prispolitiken har varit att genom skattehöjningar se fill att
alkoholpriserna inte höjs i långsammare takt än priserna på andra
konsumtionsvaror. 1 praktiken har emellertid upprepade, temporära
eftersläpningar av alkoholpriserna inträffat. Detta sammanhänger med att den
allmänna prisnivån har höjts mer eller mindre kontinuerligt, medan
skattehöjningarna på alkoholdrycker skett med betydande tidsmellanrum.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En andra
grundläggande princip för skattepolitiken på alkoholområdet har sedan lång tid
varit prisdifferentieringen till förmån för de alkoholsvagare dryckerna.
Skattesystemet på dryckesområdel är också utformat så atl det ger en i
förhållande till alkoholstyrkan progressiv beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detaljhandelspriserna
på alkoholdrycker bestäms dels av varuvärdet, dvs. i huvudsak produktions- och
distributionskostnaderna, dels av indirekta skatter. Skatten utgår i form av
skatt enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt samt mervärdeskatt. Beskattningen
- speciellt dryckesskatten - har en avgörande betydelse för prisnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den senaste skattehöjningen (augusti 1980) tillämpades
en ny princip i förhållande till tidigare. Utöver en anpassning till den
allmänna prisnivån</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gjordes ett generellt påslag. För att förhindra att
skattehöjningarnas alkoholpolitiska effekt urholkas av inflationen anser SAMO
att det kan bli nödvändigt att framtida prishöjningar genomförs enligt samma
modell. Av samma skäl bör höjningarna enligl SAMO:s mening ske med så täta
mellanrum alt realpriset på alkoholdrycker inte tillåts sjunka under den
allmänna prisnivån mellan skattejusteringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO framhåller vidare att den nuvarande beslutsprocessen
för skattehöjningar och gällande beskattningsregler inte utgör något hinder
för att de båda huvudprinciperna för prispolitiken skall kunna följas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etablering av systembutiker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om alkoholens tillgänglighet är även
etableringen av systembutiker av stort intresse. 1 samband med 1977 års alkoholpoliliska
reform konstaterades att en restriktiv etableringspolitik är motiverad från
alkoholpolitiska synpunkter. Samtidigt underströks emellertid att allmänheten
har ett berättigat intresse av att det skall finnas en systembutik inom rimligt
avstånd från hemorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagsbeslutet innebar atl en viss ökning av butiksetableringen
borde komma till stånd. Riksdagen ansåg vidare atl butiksetableringen borde ske
i nära samråd med regeringen och att frågan borde regleras särskilt.
Bestämmelser utfärdades därför som bl. a. ålägger Systembolaget atl etappvis
bygga ut butiksnätet med iakttagande av de övergripande besluten om
alkoholpolitiken. Systembolaget har hemställt att regeringen skall utfärda
riktlinjer för ytterligare en utbyggnadsetapp. SAMO har uttryckt tveksamhet
till den av bolaget föreslagna etableringstakten, som skulle kunna innebära
maximall sex nya bufiker per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO betonade redan i sin första rapport att en hög täthet
av försäljningsställen utgör en risk för ökad konsumtion och därmed även en
ökning av alkoholskadorna. SAMO hänvisade till erfarenheterna i Finland, där en
stor ökning av antalet försäljningsställen resulterade i en kraftig uppgång i
alkoholkonsumtionen. Effekterna av denna långtgående liberalisering av etableringsreglerna
i Finland berördes i propositionen 1980/ 81:179.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har i sin slutrapport också berört frågan om
butikernas storlek och placering. Härvid föreslår SAMO att Systembolagets
regler för etablering preciseras och atl alla ärenden om förläggning av butiker
remitteras till kommunfullmäktige i den berörda kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försök med lördagsstängda systembutiker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krav på lördagsstängning av Systembolagets butiker har
under de senaste årens alkoholpolitiska debatt förts fram från olika håll. Bl.
a. förordade en rad organisationer och flera kommuner en sådan
stängning. Frågan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktualiserades också i riksdagsmotioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Finland
har sedan år 1977 upprepade försök genomförts med lördagsstängning av Alko-butikerna,
motsvarigheten till våra systembutiker. Dessa försök bedöms ha haft klart
gynnsamma effekter. Med hänvisning lill att ett försök som det i Finland skulle
ha utsikter atl ge betydelsefulla alkoholpolitiska och andra vinster även i
Sverige, föreslog SAMO i sin första rapport atl en försöksverksamhet med lördagsstängda
systembutiker skulle genomföras. Försöket skulle enligt SAMO:s förslag pågå
under ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
propositionen (prop. 1980/81:179) om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken
behandlades SAMO:s förslag. En försöksperiod om ett år skulle enligl
regeringens mening medföra "issa olägenheter för verksamheten inom
Systembolaget varför en försöksverksamhet förordades med lördagsstängning
under fyra månader. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen.
Stängningen ägde rum under tiden juni-september 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I juni
1981 tillsattes en särskild expertgrupp med uppgift att svara för utvärdering
av försöket. Några resultat av gruppens arbete förelåg inte då SAMO lämnade sin
slutrapport. SAMO konstaterade dock atl det dittills inte hade kommit fram
uppgifter som motsade att lördagsstängningen skulle ha haft de positiva
effekter som förutsågs när SAMO presenterade sitt förslag i frågan. Om
resultatet av utvärderingen skulle bekräfta detta förhållande ansåg SAMO att
det finns starka skäl att överväga att permanent införa lördagsstängning av
systembutikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Expertgruppen
lämnade i februari i år en preliminär redovisning från sitt arbete. Av denna
redovisning framgår att försöket med lördagsstängda systembutiker lett till en
påtaglig minskning under lördagar och söndagar av antalet omhändertaganden av
berusade personer, antalet ingripanden på grund av lägenhetsbråk, antalet
misshandelsfall och antalet ordningsstörande handlingar. Gruppen har inte
kunnat konstatera att någon motsvarande ökning skett under andra veckodagar.
Sedan hänsyn tagits till den allmänna utvecklingen i dessa avseenden bedömer
expertgruppen alt minskningen under juni - september ligger i storleksordning 5
till 15 procent enbart till följd av försöket. Enligl de beräkningar som gjorts
av försökets effekter uppgår minskningen under försöksperioden av antalet
omhändertaganden av berusade personer till omkring 5 000, ingripanden vid
lägenhetsbråk till omkring 900, ingripanden vid "annat bråk" till
omkring 700 och misshandelsbrott till omkring 500.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller alkoholkonsumtion, skadegörelser, besök vid sjukhusens akutmottagningar
och vägtrafikclyckor med personskada konstaterar expertgruppen att tillgängliga
data inle ger belägg för att försöket har haft någon effekt. 1 fråga om
alkoholkonsumtionen framhålls att även en påtaglig faktisk effekt skulle vara
svår att mäta. Under sommaren 1981 var dock alkoholförsäljningen betydligt
lägre än under motsvarande period 1980. Langningen av alkoholdrycker är också
svårmätbar. Gruppen har dock inte funnit några uppgifter som lyder på att
langningen skulle ha ökat under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försökets förläggning till några sommarmånader kan ha haft
betydelse för vilka allmänna slutsatser som kan dras av de redovisade
resultaten. Genom att september månad, vilken är en mer "normal"
månad än övriga försöksmånader, ingår i försöksperioden, anser gruppen att
vissa försiktiga slutsatser av allmänt slag ändå kan dras. Del finns således enligl
gruppens mening ingenting som visar all en lördagsstängning inle skulle ha molsvarande
effekter under andra delar av året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt studera allmänhetens uppfattning om och
erfarenheter av försöket gav expertgruppen Sifo i uppdrag att genomföra en
intervjuundersökning. Denna genomfördes i september 1981. 60 procent av de
tillfrågade ansåg att lördagsstängningen var en bra idé medan 33 procent ansåg
att det var en dålig idé. 7 procent uppgav sig vara tveksamma eller inte vela. EnHgt
en särskild undersökning i vissa glesbygdsområden ansåg 78 procent av
befolkningen atl försöket var en bra idé.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om man räknar bort personer med förhållandevis myckel
låg inköpsfrekvens och dryckesfrekvens fanns en majoritet för uppfattningen atl
lördagsstängningen var en bra idé. Bland dem som handlar i systembutik en gång
i månaden eller oftare och bland dem som dricker alkoholdrycker en gång i
månaden eller oftare hade 51 procent den uppfattningen. Ju högre inköpsfrekvens
och dryckesfrekvens, desto lägre var andelen positiva. 90 procent av dem som
åtminstone någon gång handlade i systembutik ansåg att lördagsstängningen inte inneburil
några nackdelar för dem personligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skattefria alkoholen i utlandstrafiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har vid ett flertal tillfällen uttalat att den s.k.
turistspriten, dvs. den skattefria alkoholen i utlandstrafiken, är ett
allvarligt problem både från alkoholpolitisk och fiskal synpunkl. Under de
senaste åren har framför allt färjetrafiken expanderat snabbt och problemen med
den oregistrerade konsumtionen av turistsprit har därmed blivit alltmer
aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteutskottet diskuterade under vårriksdagen 1980 (SkU
1979/80:44) dels hur man effektivt skulle kunna förhindra smugglingen av
alkoholdrycker, dels om det finns möjlighet att begränsa eller stoppa den
skattefria s. k. turistspriten. Utskottet ansåg att dessa frågor borde
behandlas snarast av SAMO. I sin första rapport log SAMO därför upp problemen
med bl. a. smuggling av turistsprit. I propositionen 1980/81:179 lämnades en
utförlig redogörelse för denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan nämnas alt SAMO ansåg det svårt att
se något förnuffigt motiv för att en resande skall få skattefrihet för bl. a.
vissa kvantiteter alkoholdrycker enbart av del skälet att han företagit en
utlandsresa. SAMO konstaterade vidare att om inga motåtgärder sätts in, talar
allt för att den skattefria resandeinförseln kommer att fortsätta att öka och atl
samma förhållande kan befaras vad gäller smugglingen. I syfte att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl. a. minska den olovliga införseln i färjelrafiken tog
tullmyndigheterna i Sverige, Finland och Danmark under år 1980 upp frågan med
berörda rederier. Rederierna accepterade att vidta en rad åtgärder, som bl. a.
innebar att systemet med fribiljetter skulle slopas, att visst lägsta
biljettpris skulle tillämpas och att biljetterna skulle datumslämplas för att
underlätta kontrollen av den s. k. 24-timmarsregeln. Resultatet av rederiernas
åtgärder väntades inte kunna avläsas med tillförlitlighet förrän tidigast under
våren 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 nämnda
proposition betonades vikten av åtgärder mot den skattefria alkoholen. Härvid
konstaterades att det borde vara av gemensamt nordiskt intresse att smugglingen
i samband med färjetrafiken upphör. Om det i framfiden skulle visa sig att
problemen med bl. a. smugglingen skulle kvarstå, trots rederiernas åtgärder,
borde den legala skattefria införseln begränsas. Om en sådan avveckling av
införseln skulle bli nödvändig borde det mot bakgrund av sysselsättningsproblem
och rederiernas ekonomiska intressen ske etappvis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under det
senaste året har generaltullstyrelsen noggrant följt utvecklingen och studerat
resultatet av rederiernas åtgärder. Generaltullstyrelsens iakttagelser
presenteras i SAMO:s slutrapport. Av den statistik som fanns tillgänglig då SAMO
avslutade sitt arbete framgår atl den totala försäljningen av spritdrycker på
de berörda färjorna har minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Chefen för
handelsdepartementet kommer senare att behandla denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återkallelse av serveringstillstånd m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har i sin slutrapport föreslagit vissa ändringar i
lagstiftningen om servering av alkoholdrycker. I korthet innebär förslaget att
reglerna om omprövning av serveringstillstånd skall förtydligas. Det klargörs
att ett tillstånd kan återkallas då ekonomisk misskötsamhet föreligger och tillståndshavaren
därmed inte kan anses lämplig atl driva rörelse med försäljning av
alkoholdrycker. På grundval av SAMO:s förslag har det inom socialdepartementet
upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med
drycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.4 Vården av alkoholmissbrukare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vården av alkoholmissbrukare ges delvis nya
förutsättningar lill följd av socialtjänstlagen (1980:620). 1 lagen stadgas en
uttrycklig skyldighet för socialnämnderna alt arbeta för att förebygga och
motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel.
Socialtjänstens insatser för att bekämpa missbruk förutsätts bli en viktig del
av verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrat huvudmannaskap för vissa institutioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har- efter riksdagens bemyndigande - godkänt
den överenskommelse som har träffats med landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet om ett ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter
m.m. Enligt överenskommelsen skall berörda kommuner och landstingskommuner den
1 januari 1983 ta över dels huvudmannaskapet för de statliga
ungdomsvårdsskolorna och nykterhets-vårdsanstalterna, dels de rättigheter och
åtaganden som staten har i fråga om Margretelunds och Råby yrkesskolor, erkända
och enskilda nykterhetsvårdsanstalter samt inackorderingshem och
behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överenskommelsen innebär att kommuner och
landstingskommuner gemensamt skall svara för att behovet av hem för vård eller
boende inom socialtjänsten blir tillgodosett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med huvudmannaskapsförändringen är alt skapa
förutsättningar för en bättre fungerande vårdkedja inom såväl ungdomsvården som
missbru-karvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild överenskommelse om statsbidrag har träffats
som innebär atl staten skall utge bidrag till kommuner och landstingskommuner
för driften av de hem för vård eller boende som avses i
principöverenskommelsen. Bidraget har med ulgångspunkt i statens kostnader för
den nuvarande verksamheten fastställts till 570 milj. kr. för år 1983. Staten
skall vidare lämna sammanlagt 5 milj. kr. som bidrag till projektering av vissa
anläggnings- och husbyggnadsarbeten och sammanlagt 150 milj. kr. i upprustnings-och
utvecklingsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om vård av missbrukare i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslöt i juni 1980 att anta en ny
sociallagstiftning - socialtjänstlagen (1980:620) och lagen med särskilda bestämmelser
om vård av unga, LVU (1980:621), med ikraftträdande den 1 januari 1982. 1
anslutning fill riksdagsbehandlingen tillsattes socialberedningen, med uppgift
att bl. a. utarbeta ett förslag till regler orn vård oberoende av samtycke av
vuxna missbrukare. Socialberedningens förslag utmynnade i proposition 1981/82:8
om lag om vård av missbrukare i vissa fall m.m. (LVM), som antogs av riksdagen
i december 1981. LVM trädde i kraft 1 januari 1982, dvs. samtidigt som
socialtjänstlagen och LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både alkohol- och narkotikamissbrukare kan få vård enligt LVM
om de inte kan beredas vård i frivilliga former. För beslut om vård enligt LVM
krävs att den enskilde är i trängande behov av vård till följd av ett
fortgående missbruk och att vårdbehovet inte kan tillgodoses genom insatser enligl
socialtjänstlagen eller annan lag. Därutöver krävs atl den enskilde till följd
av missbruket utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara
eller till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följd av missbruket kan befaras komma att allvarligt skada
sig själv eller någon närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksdagens beslut skall länsstyrelsen utreda om det
finns skäl lill vård enligt LVM. Finner länsstyrelsen att det föreligger sådana
skäl, skall länsstyrelsen ansöka om LVM-vård hos länsrätten. Länsrätten fattar
beslut, efter muntlig förhandling där missbrukaren är biträdd av etl offentligt
biträde. Fram fill år 1984 gäller dock övergångsvis en ordning, enligt vilken
utrednings- och ansökningsansvaret ligger på kommunernas socialnämnder och inte
på länsstyrelserna. Missbrukaren skall inledningsvis vårdas på sjukhus om det
anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i övrigt och
förutsättningar för sjukhusvård är uppfyllda. Enligt huvudregeln skall vård
enligt LVM ges på ett kommunalt eller landstingskommunall hem för vård eller
boende enligt 11 § LVM. Så snart del kan ske med hänsyn till den planerade
vården bör den som vårdas enligt LVM beredas tillfälle att lämna det hem som
avses i § 11 för att på försök värdas i annan form eller vistas i eget hem.
Vårdtiden är fastställd till två månader. I särskilda fall kan vårdtiden
förlängas med ytterligare två månader. För detta krävs att den enskilde till
följd av sitt hälsotillstånd behöver ytterligare vård eller att det finns andra
synnerliga skäl för förlängning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhället satsar betydande resurser på vård och behandling
av alkoholmissbrukare. Vården ges såväl inom särskilda enheter avsedda för
alkoholmissbrukare som inom den allmänna sjuk- och socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. finns det ca 130 särskilda öppna mottagningar för
alkoholmissbrukare. Dessa alkoholpolikliniker har som regel primärkommunalt
huvudmannaskap. Poliklinikerna har övervägande medicinsk inriktning, men socialku-rativa
insatser förekommer också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1981 fanns ca 50 vårdanstalter för alkoholmissbrukare
med sammanlaget ca 2 400 vårdplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inackorderingshem för alkoholmissbrukare har med få
undantag primärkommunalt huvudmannaskap. För närvarande finns ca 120 sådana
hem med sammanlagt drygt 1 700 platser. Därutöver förekommer vissa andra
specialinstitutioner som drivs bl. a. i form av enskilda vårdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sammanlagda antalet vårdplatser på olika typer av
sociala vårdinsfitu-fioner enbart eller huvudsakligen avsedda för
alkoholmissbrukare uppgår fill ca 6 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom vårdinstitutioner finns främst i de största
kommunerna ungkarls-eller bostadshotell, natthärbärgen och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den psykiatriska sjukvården spelar en stor och under
senare år växande roll i vården av alkoholmissbrukare. Särskilt inom den
psykiatriska akutvården utgör missbrukarna en betydande grupp bland
patienterna. Över 40 procent av alla vårdtillfällen i sluten psykiatrisk vård
sker under</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alkoholdiagnos. Alkoholmissbrukarna svarar emellertid för
en betydligt lägre andel av den totala vårdkonsumtionen, vilket hänger samman
med att missbrukarna har kortare genomsnittliga vårdtider än övriga patienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även en stor del av kroppssjukvårdens resurser tas i
anspråk av patienter med alkoholproblem. Olika studier tyder exempelvis på atl
ca 20 procent av alla pafienter som söker på sjukhusens akutmottagningar har
alkoholproblem. Också studier av inneliggande patienter på kliniker för
kroppssjukvård tyder på att överkonsumtion av alkohol har samband med sjukdomen
i en hög andel av fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många ideella frivilliga organisafioner bedriver en
omfattande verksamhel för alkoholmissbrukare. De frivilliga organisationerna
utgör ett viktigt komplement till samhällets vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidareutveckling av vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som de organisatoriska förändringarna genomförs
inom den sociala sektorn, pågår ett omfattande utvecklingsarbete kring vårdens
innehåll och utformning. Denna metodutveckling bedrivs inom flera delar av
vårdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som ofta aktualiseras i dessa sammanhang är
samverkan mellan vårdsystemets olika delar. I sin första rapport log SAMO upp
delta problem. Alkoholmissbrukarna har i stor omfattning kontakt med en lång
rad av samhällets vård- och serviceorgan. Framför allt gäller att många
växelvis erhåller vård inom sjukvården och socialtjänsten. Trots många insatser
i riktning mot samarbete mellan olika enheter konstaterade SAMO, att bristen på
samverkan mellan medicinska och socialvårdande instanser alltjämt framstår som
ett av de stora problemen inom missbrukarvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter förslag från SAMO inrättades sommaren 1981 en
särskild arbetsgrupp för samverkansprojekt inom missbrukarvården. Gruppen
disponerar 2,5 milj. kr. för denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta människor som har alkoholproblem är inle kända
hos myndigheter och vårdorgan som missbmkare eller alkoholproblematiker.
Svårigheterna att tidigt få kontakt med alkoholmissbrukare är särskilt
uttalade för kvinnor. Denna fråga togs upp av SAMO i den första rapporten. SAMO
föreslog i samband härmed, att fortsatt stöd skulle ges till alkoholkliniken
vid Karolinska sjukhuset för det s. k. KARTAD-projektet (The Karolinska Project
for Research and Treatment of Alcohol Dependence), vilket lill viss del
inriktas på att göra vårdinsatserna bättre anpassade till de kvinnliga
missbrukarnas särskilda behov. En enhet för kvinnor med tidiga alkoholproblem
inrättades vid kliniken hösten 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att kartlägga
forskningens läge för att med biokemiska metoder (t. ex. GT-test) tidigt kunna
diagnostisera alkoholbetingade sjukdomar. En särskild expertgrupp har i en
rapport till styrelsen40 nstateral att det sker en GT-ökning vid
alkoholmissbruk, men alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>variationen i GT-värde är så stor från individ fill
individ att man inte med ledning av GT-värdel kan beräkna individens
alkoholkonsumtion. Expertgruppen avråder för närvarande från att biokemiska
metoder används för upptäckt av alkoholmissbruk. Man föreslår dock fortsatt
forskning kring dessa metoder och att de i första hand används i samband med
behandling av redan kända missbrukare som försöker avstå från sitt missbruk.
Socialstyrelsen skall redovisa sitt uppdrag under våren 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan år
1977 bedrivs en undersökning vid Malmö allmänna sjukhus, alkoholkliniken,
avseende kartläggning och prevenlion av dold alkoholism bland medelålders män i
ett storstadsområde varvid GT-test använts. Undersökningen, som finansieras av
socialdepartementet via delegationen för social forskning, redovisas som en
doktorsavhandling våren 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har även ansvarat för en försöksverksamhet med utveckling av
behandlingsmetoder vid sex s. k. nytillkomna alkoholpolikliniker.
Erfarenheterna av verksamheten visar att poliklinikerna i relativt hög utsträckning
har fått kontakt med människor som befinner sig i "riskzonen" för
missbruk på grund av psykiska och/eller sociala problem. De har också fått
kontakt med andra missbrukargrupper än alkoholmissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har i sin slutrapport lämnat förslag till vissa
insatser för atl förbättra möjligheterna att ge fidig hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika
former av utvecklingsarbete bedrivs också när del gäller atl utveckla vården
för personer med allvarliga skador till följd av missbruk. Försöksverksamhet
med tillnyktringsenheter har bedrivits vid ett tiotal orter. Enheterna har
utformats olika och resurserna har varierat. Försöksverksamheten har
fortlöpande utvärderats under ledning av en arbetsgrupp inom
socialdepartementet. Till följd av arbetsgruppens utvärdering har kunnat
konstateras, att även om ett system med tillnyktringsenheter ger möjlighet till
mera ändamålsenlig värd än vad som kan tillhandahållas i polisarrest så är det
uppenbart, atl en utbyggnad av tillnyktringsenheter över hela landet enligt
någon av de modeller som har prövats i försöksverksamheten skulle medföra
betydande kostnader. Möjligheten till nya försöksmodeller bör därför
undersökas. 2 milj. kr. finns disponibla för en sådan försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även SAMO
har berört vissa frågor som gäller personer som har allvarligare
missbruksproblem eller har genomgått behandling för sådana problem. SAMO
föreslår i sin slutrapport insatser för atl utveckla LVM-vården och för att
förstärka de eftervårdande insatserna. Jag återkommer i det följande till dessa
förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Åtgärder för att bekämpa narkotikamissbruket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.1 Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällets åtgärder mot narkotikaproblemen bygger på
uppfattningen att allt bruk av narkotika som inte är medicinskt motiverat är
missbruk och skall bekämpas med kraft. Kampen skall föras inom alla
samhällsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikamissbruk är ett svårt socialt och medicinskt
problem. Dess skadeverkningar är omfattande. Under det senaste decenniet har
missbruket fått en allt allvarligare karaktär. Denna utveckling delar Sverige
med de flesta länder i världen. Missbruket har blivit ett hot mot den sociala
välfärden i många länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har stora ansträngningar gjorts i vårt
land för atl vända denna negativa utveckling. Riksdagen antog våren 1978 ett
förslag om åtgärder mot narkotikamissbruk (prop. 1977/78:105, SoU 36, rskr
363). Förslaget byggde på ett niopunktsprogram som presenterats av den s. k.
ledningsgruppen för narkotikalrågor. Huvudvikten i förslaget låg på en kraftig
utbyggnad av vårdresurserna kvantitativt och kvalitativt. Vikten av
förebyggande insatser framhävdes. Vissa insatser inom kriminalvården ingick
också bland förslagen. Försöksverksamheter initierades inom en rad olika
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådets narkotikagrupp fick till uppgift
att följa upp riksdagens beslut. Spm ett led i uppföljningsarbetet publicerade
narkotika-gruppen år 1979 en lägesrapport över de olika försöksverksamheter som
initierades i samband med riksdagens beslut. Samtliga försöksverksamheter och
utredningar avslutades under år 1981. I februari 1982 publicerade
narkotikagruppen en ny rapport om försöksverksamheterna. I rapporten lämnas
också en allmän beskrivning av myndigheternas insatser mol narkotikamissbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer nu att redovisa de berörda myndigheternas
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har olika myndigheter satsat intensivt på
information om narkotika och attitydpåverkan i syfte att motverka drogkulturen.
Jag har ovan redogjort för den opinionsbildande verksamheten, en verksamhel som
omfattar information om såväl alkohol som narkofika. Jag vill dessutom här peka
på en del av de informationssatsningar som gjorts beträffande narkotika de
senaste åren. Basfaktaboken "Fakta om narkofika och narkotikamissbruk"
utkom år 1977. År 1980 gav socialstyrelsens h-nämnd ut en ny faktabok, "Fakta
om sömnmedel och lugnande medel". Med anledning av den oroande
utvecklingen av cannabismissbruket gav socialdepartementet och
Brottsförebyggande rådets narkotikagrupp år 1981 ut broschyren "Fakta om Hasch
och Marijuana" i samarbete med socialstyrelsens h-nämnd och
skolöverstyrelsen. Broschyren spreds via myndigheter och organisationer till
samtliga gymnasie- och högstadieelever i landet. Alla landets undervisande
lärare fick samtidigt en lärarhandledning i samma ämne. Under hösten 1980
publicerade skolöverstyrelsen på uppdrag av regeringen en handbok för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skolans undervisning i drogfrågor. Denna bok, som heter
"Vad kan vi göra?", vänder sig i första hand till skolpersonalen och
innehåller fips och idéer om hur man i skolan kan arbeta med drogfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.2 Tidlens verksamhet i narkotikabekämpningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikaproblemen har getts hög prioritet i tullens
arbete. Tullkontrollen har successivt utvecklats och effektiviserats genom
olika organisatoriska åtgärder och utbildningsinsatser, upprustning på den
materiella sidan samt ett intensifierat samarbete med polisen och med utländska
tullmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En väl
fungerande underrättelsetjänst för insamling, bearbetning och vidarebefordran
av iakttagelser och spaningstips, är av väsentlig och ofta avgörande betydelse
i kampen mot den organiserade narkotikasmugglingen. Tullens underrättelsetjänst
har successivt byggts ut och effektiviserats. Den leds centralt av generaltullstyreisens
tullbevakningssektion och bedrivs i nära samarbete med rikspolisstyrelsen och
andra länders tullspaningsorgan. Vidare finns regionalt inrättade tullkriminalsekfioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ökade
internationella samarbetet har medfört mer informationer om smuggling, en
bättre uppföljning av smugglingsläget och gemensamma kontrollaktioner med andra
länder. Ett avtal om ömsesidigt bistånd i tullfrågor mellan Sverige och övriga
nordiska länder beräknas träda i kraft under år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom ramen
för tullsamarbetsrådet (Custpms Co-operation Council) CCC, bedrivs ett
omfattande samarbete inom narkotikabekämpningens område. I detta ingår bl. a.
att göra analyser av trender i smuggling av plika narkotiska ämnen. CCC har
nyligen gett ut en katalog över tekniska hjälpmedel som kan användas i arbetet
mot bl. a. narkotikasmuggling. Generaltullstyrelsen har aktivt deltagit i detta
arbete. Vidare kan nämnas att CCC har utarbetat en internationell konvenfion om
ömsesidigt administrativt bistånd för att förhindra, utreda och beivra
tullbrott, den s. k. Nairobikonventionen. Konventionen har trätt i kraft den 21
maj 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom
undervisning i smugglingsbekämpning och narkotikakännedom har en effektivisering
av åtgärderna mot smugglingen kunnat uppnås. Särskilda utbildningssatsningar
har också genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På den
materiella sidan har upprustning skett under 1970-lalet, främst i fråga om
sambandsmedel (radio, telex, bildöverföringsapparater). Användande av narkotikahundar
och försök med narkotikadetektorer och genom-lysningsapparatur har medfört att
kontrollverksamheten effektiviserats. Antalet hundekipage, dvs. hundförare med
narkotikahund, uppgår f. n. lill 23 och ytterligare ett ekipage är under
utbildning. Inom var och en av Norra, Östra, Södra och Västra tullregionerna
samt inom vart och ett av de tre gränstulldistrikten Karlstad, Östersund och
Haparanda finns hundekipage stationerade. De f. n. 23 hundarna med förare har
hela Sveriges tullområde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som sitt verksamhetsfält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tullverket har under senare år trots besparingar inom
tullens hela verksamhetsområde kunnat omprioritera sin verksarrihet till förmån
för bekämpningen av narkofikasmugglingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har alltmer avancerade smugglingsmetoder
av narkotika försvårat tullens arbete. För alt stärka tullens befogenheter i
samband med narkotikabekämpningen har emellertid bestämmelser införts i
varusmugglingslagen fr. o. m. den 22 december 1981 som ger den enskilde
tulltjänstemannen uttrycklig rätt att företa s. k. ytlig kroppsbesiktning
under samma förutsättningar som normalt gäller i fråga om kroppsvisitafipn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet och chefen för handelsdepartementet kommer
senare denna dag att återkomma med förslag lill ytterligare insatser inom
tullens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.3 Polisens verksamhet i narkotikabekämpningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikabrottsligheten har under åren blivit alltmer
välorganiserad och professionell. Sambandet mellan narkotikabrottsligheten och
den organiserade och ekonomiska brottsligheten har förstärkts. I
narkotikabrottslighetens spår följer numera också grövre våldsbrott än
tidigare. Narkofikabrotts-ligheten för även med sig allvarlig sidobrottslighel,
t. ex. häleri. Narkotika-marknaden har också blivit internationaliserad. Det är
särskill markant inom heroinhandeln. Sverige fungerar i dag inte bara som
mottagarland utan även sPm transitland för narkplika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En särskild
narkotikarotel med ett 80-lal tjänster finns vid rikskriminalsektionen. Efter
hand som narkotikamissbruket spritt sig ut i landet har personella resurser
skapats regionalt och lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisen har i sin narkotikabekämpande verksamhet ständigt
mött nya problem. Arbetet har dock successivt effektiviserats. Tillfälliga
narkotikaenheter bildades i 20 län i januari 1977. I juli 1978 permanentades
denna regionala organisation och narkotikarotlar inrättades i 22 län.
Utbyggnaden fortsatte och sedan juli 1979 finns regionala narkotikarotlar i
alla län utom Gotlands. Därutöver finns också lokala narkotikarotlar i
Göteborgs, Malmö, Norrköpings och Helsingborgs polisdistrikt. Antalet polismän
som enbart är sysselsatta med spaning och utredning av narkotikabrott i landet
har också tptalt sett ökat. År 1977 var ca 300 polismän enbart sysselsatta med
narkotikabekämpning. År 1981 var antalet nära 400. Genom en särskild
underrättelseenhet (UF-enhet) inom rikskriminalsektionen vid rikspolisstyrelsen
har informationsbehandlingen förbättrats. UF-enheten samlar in, bearbetar och
analyserar information om narkotikabrott och narkotikabrottslingar från
samtliga narkotikarotlar i landet, liksom från övriga polisdistrikt,
tullverket, kriminalvårdsanslalter m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom UF-enheten skapas underlag för en mer långsikfig
strategi för narkotikabekämpningen än vad man har i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allvarliga utvecklingen av narkotikabrottsligheten gör
att polisen inte längre anser sig enbart kunna förlita sig på konventionella
spaningsmetoder; införskaffande av registerdata, skuggning, platsobservationer
och telefonavlyssning. Den s. k. Spanark-gruppen, en arbetsgrupp inom
rikspolisstyrelsen, har gjorl en översyn av spaningsverksamheten mot den
allvarligare narkotikabrottsligheten och därvid utarbetat en idékatalog över
spaningsmetoder. Gruppens rapport har föranlett rikspolisstyrelsen att
hemställa hos regeringen öm vissa lagändringar för atl underlätta spaningen.
Styrelsen föreslår vidgade legala och praktiska möjligheter för polisen att
använda telefonavlyssning samt andra akustiska, elektroniska och optiska
hjälpmedel. Styrelsen har också begärt medel för inköp av sådan utrustning.
Förslagen i rapporten behandlades av tvångsmedelskommitlén i belänkandet (Ds
Ju 1981:22) "Hemlig avlyssning m. m." Betänkandet är för närvarande
föremål för remissbehandling. En del av de spörsmål som i övrigt togs upp i Spanark-rapporten
- bl. a. frågan om s. k. provokativa spaningsmetoder - har behandlats i en
särskild promemoria från justifiedepartementet (se prop. 1981/82:100, bil. 5, s.
29-30).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisen har under det senaste året ökat sina insatser mot gatulangningen.
Landsomfattande aktioner mot narkotikabrottsligheten har genomförts under
hösten 1981 och kommer att genomföras även under våren 1982. Utöver perspnalen
vid narkotikarotlarna deltar också andra kriminalpolismän samt personal från
ordningsavdelningarna och länstrafikgrupperna. Som samordnare vid planeringen
av åtgärderna anlitas länsnarkotikarollarna och de övriga narkotikarotlarna.
Aktionerna riktas i första hand mot gatulangningen. Razzior mot kända "knarkarkvartar"
och mot andra platser där narkotikamissbrukare och gatulangare håller lill ingår
i aktionerna. Polisen ägnar också särskilt intresse åt narkotikaproblemen i
skolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisens arbete är emellertid inte begränsat enbart till repressiva
åtgärder då det gäller bekämpningen av narkotikamissbruket. En omfattande
narkotikainformation i t. ex. skolor, föräldraföreningar och andra sammanslutningar
förekommer också.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de
samarbetsorgan, som finns i de flesta kommuner och där bl. a. representanter
för socialtjänsten, skolan och polisen ingår, ägnas åtgärder mot
narkotikamissbruket stor uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningen av polismän är en vikfig faktor när det
gäller narkofikabe-kämpningen. Redan år 1967 inleddes ett utbildningsprogram
med centrala kurser för polismän om narkotikaproblematiken. Omkring 600 av de
polismän som nu tjänstgör inom polisväsendet har genomgått en sådan veckolång
utbildning. I all reguljär utbildning, från grundutbildning av polismän lill
vidareutbildning för polischefer, ingår utbildning och information om
narkotikabrottsligheten. Ämnet är också föremål för åriiga konferenser med
cheferna för landets narkotikarotlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det internationella samarbetet har ökat. Interpol spelar
här en avgörande roll. Interpols generalsekretariat fungerar som en
informationscentral för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den internationella narkotikabekämpningen. Medlemsländerna
lämnar kontinuerligt uppgifter pm mängden beslagtagen narkotika samt om
utvecklingen av narkotikabrottsligheten till sekretariatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 början av 1970-talet utarbetade Interpols generalsekretariat
en särskild aktions- och samarbetsplan, den s. k. SEPAT-planen. Arbetet
utmynnade i en rapport över den illegala narkotikahandeln i Europa. Försöket
med SEPAT-planen permanentades och ett antal förbindelsemän anställdes som
förstärkning vid generalsekretarialets narkotikasektion. Bland annat tjänstgör
två svenska polismän vid sektionen. Sektionens uppgift är nu att samordna det
internationella polisarbetet mot narkotikabrottsligheten och samla in uppgifter
som kan kartlägga den illegala trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan november 1977 finns svenska polismän stationerade i
Haag och Bangkok som sambandsmän för narkotikabekämpningen. Sedan den 1 oktober
1981 har Sverige också en polisman stationerad i Köpenhamn. Del är även
aktuellt att inrätta en sambandsfunktion för kontakter med Turkiet. Vidare
pågår överläggningar mellan de nordiska länderna om gemensamma sambandsmän i
flera andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.4 Åklagarinsatser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikabrottshghetens utveckling är föremål för
betydande uppmärksamhet från såväl riksåklagarens sida som pä regional och
lokal åklagarnivå. Brottsförebyggande och brotlsbeivrande åtgärder på området
som bedöms verkningsfulla ges ett betydande utrymme i åklagarverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos riksåklagaren sker en fortlöpande uppföljning av
narkotikautvecklingen. Information, t. ex. statistik, samlas in och
distribueras vidare inom åklagarväsendet. Riksåklagaren utför inspektioner på
regional nivå och i åklagardistrikten, utfärdar cirkulär angående
rättstillämpning och åklagar-verksamhet samt anordnar konferenser och
utbildning. Delta för att tillgodose kraven på effektiv och enhetlig
rättstillämpning. Våren 1980 ägde särskilda narkotikakurser rum. I dessa deltog
ca 160 åklagare och polismän. Riksåklagaren har de senaste åren i några fall
tagit initiativ till nu genomförda ändringar i narkotikalagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid vissa domstolar har utvecklats en praxis som innebär
att även mycket små narkotikainnehav inom kriminalvårdsanstaU bedömts som
narkotikabrott och föranlett fängelsestraff. Riksåklagaren följer utvecklingen
på detta område i syfte att när praxis stabiliserats ta upp frågan om närmare
riktlinjer för åklagarnas handläggning av dessa mål. Också den rättsliga delen
av försöksverksamheten med s. k. kontraktsvård av narkotikamissbrukare
uppmärksammas fortlöpande av riksåklagaren. Åklagarväsendets organisation är i
viss utsträckning anpassad för att beivra narkotikabrott. I Stockholm, Göteborg
och Malmö finns sålunda särskilda åklagarkammare vars uppgifter i huvudsak
eller i betydande omfattning är inriktade på narkotikabrottsligheten. I landet
i övrigt har på många håll åklagare särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avdelats för att handlägga narkotikamål, vilket ger
möjlighet att samla värdefulla erfarenheter och kunskaper som kan tillföras
brottsbekämpningen på området. Åklagarväsendets arbete förutsätter elt
ingående samarbete med polisen men även med t. ex. tullen, de sociala
myndigheterna och kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ett
cirkulär (RÅC 1:94), utfärdat i januari 1980, har riksåklagaren rekommenderat
en mera restriktiv tillämpning av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse med stöd
av 20 kap. 7 § första stycket i rättegångsbalken. Tidigare tillämpning av dessa
beslämmelser innebar att åtal vid narkotikainnehav för eget bruk kunde
underlåtas, om innehavet gällde antingen en kvantitet centralstimulantia, utom
kokain, svarande mot högst 100 tabletter eller en mängd cannabis som motsvarade
någon veckas förbrukning. Dessa gränser kunde undantagsvis överskridas om så
bedömdes nödvändigt med hänsyn till intresset av att inte försvåra
möjligheterna alt ge en missbrukare erforderlig vård. Den praxis som utvecklade
sig ledde till vissa problem. Sålunda uppstod svårigheter att komma till rätta
med delaljförsäljningen av narkotika, eftersom försäljarna ofta undvek att föra
med sig större mängd narkotika än som kunde uppfattas som en missbrukares behov
för eget bruk. Ett annat skäl lill riksåklagarens rekommendationer om en mer
restriktiv tillämpning av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse är att
användandet av cannabispreparai nu har spritt sig till socialt etablerade
grupper som kan antas vara mottagliga för bötesstraff.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det nya
cirkuläret förordas att tillämpningen av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse begränsas
till att avse fall då fråga är om innehav av en rökbit cannabisharts (0,75-1
gram) eller en dos centralstimulantia (0,1-0,2 gram), dvs. en så liten mängd
att den normalt inte delas upp och säljs vidare. Om det trots att mängden är
ringa finns misstanke om att narkotikan skall säljas bör åtal väckas. Vidare
framhålls att åtalsunderlåtelse i huvudsak bör begränsas till förseelser av förslagångskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid innehav av narkotika av annan typ - heroin, kokain,
opium, morfinbas, morfin, LSD etc. - bör åtalsunderlåtelse meddelas endast när
mängden är närmast försumbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.5 InternationeUt samarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästan all narkotika som missbrukas i Sverige har
framställts utomlands och smugglats in i landet. Den illegala odlingen av opievallmo
är koncentrerad till två delar av världen, "Den gyllene halvmånen" (Afgani-stan,
Pakistan och Iran) och "Den gyllene triangeln" (Burma, Laos och
Thailand). Kokain produceras i Sydamerika, främst i Colombia, Peru och Bolivia.
Odlingen av cannabis sker i flera världsdelar. Den cannabis som smugglas till
Europa kommer främst från Libanon, Marocko, Ghana och Pakistan. Illegal
tillverkning av centralstimulantia för den svenska marknaden sker bl. a. i
Holland och Italien.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En effektiv bekämpning av narkotikamissbruket kräver ett
väl fungerande internationellt samarbete. Detta samarbete sker i olika
internationella organ. Samarbetet i FN har lett lill två konventioner om
kontroll av bl. a. produktion av och handel med narkotika, nämligen 1961 års
allmänna narkolikakonvenlion, ändrad år 1972 och 1971 års konvention om psykotro-pa
substanser. Aktiva svenska insatser bidrog verksamt till antagandel av den
senare konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom de båda konventionerna har grunden lagts för en
effektiv kontroll av produktion av och handel med narkotika. Anslutningen till psykotrop-konventionen
är emellertid fortfarande dålig från de stora producenlländer-nas sida. Sverige
fortsätter att aktivt verka för en allmän internationell anslutning även till
denna konvention.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl sätt atl försöka minska produktionen av illegal
narkotika är atl hjälpa befolkningen i de u-länder som odlar växter ur vilka
narkotika kan framställas att övergå till odling av andra grödor. FN:s
narkotikafond (UNFDAC) bekostar olika typer av sådana utvecklingsprojekt. Mest
kända är ersättningsodlingarna i bl. a. Thailand, Burma och Pakistan. FN:s
narkotikafond bygger helt på frivilliga bidrag från medlemsländerna. För år
1981 har Sverige lämnat ett bidrag lill fonden på ca 4,3 milj.kr. Sverige är
därmed tillsammans med Norge en av de största bidragsgivarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatserna för att minska tillgången på narkotika
kompletteras med insatser för att minska efterfrågan på illegal narkotika. FN:s
arbete för att minska efterfrågan på narkotika är inriktat på alt utveckla och
sprida kunskap om olika typer av förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder.
Ett exempel på detta är publiceringen av rapporten "Resource book on measures
to reduce illicit demand for drugs".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid 1981 års möte enades FN:s narkotikakommission om en
långsiktig strategi och ett femårsprogram för narkotikakontrollen som slutligt
antogs av FN:s generalförsamling i december 1981. Den långsiktiga strategin
fastslår bl. a. atl den illegala odlingen och handeln med narkotika måste
stoppas. Den internationella kontrollen måste förbättras. En ökad förebyggande
verksamhet är nödvändig liksom en satsning på vård, rehabilitering och social
integration av narkotikamissbrukare. 1 femårsprogrammet ingår 22 olika projekt.
Dessa omfattar en rad olika frågor som t. ex. en översyn av den allmänna
narkotikakonventionen, effektivisering av narkofikakontrollen, utbyte av
erfarenheter inom såväl vårdområdet som förebyggande åtgärder och information saml
utveckling av forskning om droger. Narkotikakommissionens sekretariat.
Division of narcolic Drugs (DND), har ansvaret för att förverkliga programmet. DND
är en liten enhet med små ekonomiska resurser. Sverige har tillsammans med de
övriga nordiska länderna verkat för ökade ekonomiska resurser till
narkotikaarbetet i FN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Europarådet har under 1970-talet antagits olika
resolutioner bl. a. om straffrättsliga insatser mot narkotikaproblemen och om
samarbete inom forskning på området. En speciell samarbetsgrupp för
narkotikafrågor har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sedan år 1980 kopplats till Europarådet, den s. k. Pompidougruppen.
I gruppen ingår EG-länderna, Sverige och Turkiet. Vart annat år träffas de
ansvariga ministrarna i dessa länder för att diskutera vilka åtgärder som bör
vidtas nationellt och regionalt för att komma till rätta med narkotikamissbruket.
Mellan ministermötena arrangeras regelbundet expertmöten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under år
1982 kommer gruppen att ordna bl. a. ett möte om hur insatserna mot
internationella narkotikaförbrytare skall kunna effektiviseras. Ett ökal
erfarenhetsutbyte om behandling av personer med tungt missbruk och om
personalproblem i vården kommer också att ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
Norden har narkotikafrågorna ägnats stor uppmärksamhet de senaste åren.
Frågorna behandlades både vid det nordiska socialministermötet år 1977 och vid
det särskilda mötet i februari 1982 då de nordiska social- och hälsovårds- och
justitieministrarna diskuterade hur samarbetet inom narkotikaområdet kan
utvecklas. Även de nordiska justitieministrarna har gemensamt diskuterat bl. a.
narkotikaproblemen. På tjänstemannaplanet pågår sedan flera år ett regelbundet
samarbete. Etl nära samarbete finns inom polis- och tullområdet samt mellan
berörda åklagarmyndigheter. Slutligen finns en nordisk nämnd för alkohol- och
drogforskning (NAD).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.6 Kriminalvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den intensifierade satsning på bekämpandet av
narkotikabrottslighet som har ägt rum under senare tid, liksom den allt
strängare syn på denna sorts brottslighet som samtidigt har gjort sig gällande,
har medverkat till att antalet intagna vid kriminalvårdsanstalterna fortlöpande
har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelbeläggningen på kriminalvårdsanstalterna har ökal med
ca 11 procent under den senaste treårsperioden. Antalet personer som genom lagakraftvunnen
dom har dömts till fängelse och som i frihet avvaktar anstaltsplacering har på
ett par år kommit att fördubblas. Till delta kommer att prognoser som har
gjorts inom justitiedepartementet tyder på att ökningen kommer atl fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland kriminalvårdens klientel är inslaget av
narkotikamissbrukare av uppenbara skäl mycket större än hos befolkningen i
allmänhet. Det går dock inte atl med säkerhet fastställa det faktiska antalet.
Olika försök att få en uppfattning om antalet missbrukare bland klienterna har
gjorts av kriminalvårdsstyrelsen. Sedan år 1966 utförs varje år en
uppskattning av antalet missbrukare en viss dag inom såväl anstalterna som inom
frivården. Resultatet av dessa undersökningar framgår av nedanstående tabeller.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsanstalternas narkotikamissbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tidpunkt</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Procent</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>intagna</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>miss-</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>miss-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>brukare</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>brukare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1966-08-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 863</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>450</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1968-08-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 969</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>995</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1969-05-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 177</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1226</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1970-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 994</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1090</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1971-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 695</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1084</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1972-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 742</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1219</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1973-04-0!</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 963</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1393</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1974-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 162</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1055</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 333</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>849</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1976-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 625</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1018</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 493</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 188</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 484</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 166</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1979-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 924</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1084</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 795</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>962</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1981-04-01</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 116</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 168</span></p>
</td>
<td width=148 valign=top style='width:110.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frivårdens narkotikamissbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tidpunkt</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Procent</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>klienter</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>miss-</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>miss-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>brukare</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>brukare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1966-08-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 503</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>572</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1969-08-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 160</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1612</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1969-05-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 613</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 032</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1970-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 094</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2316</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1971-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 856</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 584</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1972-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 196</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 763</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1973-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 295</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 679</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1974-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 905</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 500</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 821</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 357</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1976-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 340</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 398</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 226</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 794</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 259</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 403</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1979-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 168</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 397</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 422</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 348</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1981-04-01</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 451</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 344</span></p>
</td>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av den första tabellen har antalet
narkotikamissbrukare inom anstaltsvården under den senaste tioårsperioden legat
på en relativt konstant nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långt ifrån alla narkotikamissbrukare fortsätter sitt
missbruk under verkställighetstiden, men ett faktum är att det vid vissa riksanstaher
och en del lokalanstaller, företrädesvis i storstadsområdena, ofta har funnits
en betydande tillgång på narkotika. Narkotikahandeln bedrivs på anstalterna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till största delen av intagna som själva är missbrukare
och som är beredda att ta avsevärda risker för att kunna skaffa fram
preparaten. Det har också förekommit fall där intagna som har dömts för grova
narkotikabrott under verkställighetstiden har kunnat bedriva narkotikahantering
ute i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa förhållanden skapar mycket stora problem för
kriminalvården. Relationerna mellan de intagna och personalen liksom mellan de
intagna inbördes påverkas i negativ riktning. Ett meningsfullt
rehabiliteringsarbete försvåras och görs i sämsta fall omöjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stora
ansträngningar har också gjorts för att komma tillrätta med problemet. Etl
riktmärke för dessa är att, i enlighet med vad riksdagen har uttalat (JuU
1980/81:35), intagna utan narkotikaproblem inte skall behöva komma i kontakt
med narkofika, att missbrukare skall avskäras från tillförsel av narkotika och
alt intagna förhindras från att bedriva narkotikahandel inom anstalterna och
ute i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet
med beslul vid riksmötet 1977/78 sker i mån av resurser differentiering av de
intagna med hänsyn till narkotikaberoende. Sedan några år pågår ett projekt för
behandling av narkotikamissbrukare vid kriminalvårdsanstalten Österåker. S.k.
narkotikafria avdelningar har inrättats vid kriminalvårdsanstalterna Hall, Hinseberg,
Härianda och Malmö. Även på annat sätt görs försök att åstadkomma en
differentiering. En betydande andel av de personer som dömts till mycket långa
fängelsestraff för grova narkotikabrptt är sålunda intagna på någon av de tre
specialavdelningarna vid kriminalvårdsanstalterna Hall, Kumla och Norrköping.
Dessa avdelningars verksamhet har numera lagreglerats genom de ändringar i
kriminalvårdslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
placeringar av missbrukare på behandlingshem och inom familjevård som sker med
stöd av 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt kan betraktas som en
differentieringsåtgärd. I genomsnitt är omkring 60 missbrukare placerade utom
anstalt enligt detta lagrum. Slutligen bör här nämnas den särskilda
försöksverksamhet som i Stockholms och Uppsala län pågår med s. k.
kontraktsvård för narkotikamissbrukare som har begått brott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller möjligheterna att differentiera de intagna efter narkotikaberoende och
behandlingsbehov är anstalternas utformning och karaktär av stor betydelse. De
nya lokalanstalterna som tagits i bruk under senare år är på grund av bl. a.
sina små avdelningar särskill ändamålsenliga från differentieringssynpunkt.
Avsikten är att övergå till mindre avdelningar också på vissa slutna
riksanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl. a. i
syfte att underlätta en ändamålsenlig differentiering har statsmakterna med
verkan fr. o. m. den 1 januari 1981 infört möjlighetenatt förelägga en intagen
att avlämna urinprov även om man inte har någon konkret misstanke om att han är
narkotikapåverkad. Även på annat sätt har kontrollen förstärkts. Bl. a. gäller
detta rufinerna för visitationer. För alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>effektivisera de sju visilationspatrullernas verksamhet
har i årets budgetproposition föreslagits att patrullerna skall utrustas med
egna narkotikahundar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kommer inom kort alt lägga fram förslag till
ändringar i lagstiftningen om kriminalvård i anstalt. Syftet är alt öka
möjligheterna att komma lill rätta med narkotikamissbruk och brottslighet från
de dömdas sida under anstaltsfiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa av lagändringarna syftar till att öka möjligheten
till särbehandling av särskilt brottsbenägna intagna som har dömts till långa
straff. Gällande bestämmelser skärps och stramas upp i flera hänseenden.
Innebörden blir att vissa av dem som har dömts till fängelse två år eller mer
skall placeras i sådana slutna riksanstalter som är särskilt ägnade att tillgodose
kraven på hög säkerhet. Förutsättningen härför är att det med hänsyn till arten
av den dömdes brottslighet eller annars kan befaras att han är särskilt benägen
att fortsätta en brottslig verksamhet av allvarlig karaktär innan
verkställigheten i anstalt har avslutats. Vid bedömningen skall särskilt
beaktas om straffet avser grov narkotikabrottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kommer vidare att föreslå atl mindre
avdelningar successivt inrättas vid de slutna riksanstalterna Tidaholm, Hall
och Norrtälje. Detta har fördelar både från behandlingsmässiga och säkerhelsmässiga
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande intagna i allmänhet kommer att föreslås
skärpta regler om granskning av brev och andra försändelser, skärpningar i
kontrollen vad avser telefonsamtal och mottagande av besök samt en bestämmelse
som ger möjlighet att ta hand om pengar som de intagna har i strid mol gällande
regler. Möjligheterna att företa kroppsvisitation och kroppsvisitering utökas.
En bestämmelse införs om skyldighet för intagen att lämna alkoholutandningsprov
för kontroll av pm han är påverkad av alkohol. Urinprovskonlrollen
effektiviseras. Permissioner och andra former av vistelse utom anstalt skall
kunna vägras vid narkotikamissbruk eller vid vägran alt underkasta sig
urinprovskontroll från den intagnes sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör nämnas alt det inom kriminalvårdsstyrelsen har
bildats en särskild ledningsgrupp med uppgift bl. a. alt fortlöpande följa
omfattningen och spridningen av missbruket samt att initiera åtgärder mot
delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för justitiedepartementet kommer senare denna dag
att åter behandla frågan om narkotikamissbruk inom kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.7 Vården och behandlingen av narkotikamissbrukare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidiga insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom intensiva informations- och opinionsbildande
insatser har stat, kommuner, landsting och många organisationer under de
senaste åren försökt atl påverka inte minst ungdomarnas attityder till droger.
Med enbart informationsinsatser är det emellertid svårt att nå ungdomar som har
svåra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sociala problem. För att förändra situationen för dessa
ungdomar krävs olika typer av tidiga hjälpinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsökande verksamhel av fältassistenter är en vanlig form
av arbele med ungdomar i riskzonen. 1 vissa kommuner använder fältassistenter s.
k. gängbearbetning som en metod för att hjälpa ungdomar i riskzonen att finna
meningsfulla sysselsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1970 har ett trettiotal ungdomsmottagningar
startats i landet. Dessa mottagningar är öppna enheter för ungdomar i åldern
12-20 år, där de unga kan få hjälp med medicinska, sociala eller psykiska
problem. Abortrådgivning och behov av hjälp för att få arbete och bostad är
vanliga anledningar till att ungdomar söker sig till ungdomsmottagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ungdomar i
riskzonen för missbruk har ofta en sammansatt problematik. För att med
myndigheters hjälp kunna lösa dessa ungdomars problem krävs samverkan mellan
kommunala förvaltningar och andra myndigheter. Olika samverkansmodeller håller
på att utvecklas i många kommuner. Som exempel kan nämnas att det f. n. pågår
flera projekt kring samverkan mellan socialtjänst, skola och arbetsmarknad där
man bl. a. försöker underlätta övergången från skolan till arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förebyggande
arbete bland människor i riskzonen för missbruk bedrivs i många fall i form av
tillfälliga projekt. Projekten genomförs som försöksverksamheter i kommunal
regi eller av frivilliga organisationer. Från statens sida ställs betydande
medel till förfogande för försöksverksamheter. Bland annat disponerar såväl
socialstyrelsen som socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor medel för
försöksverksamhet inom detta område. Nämnden och styrelsen ger numera
regelbundet ut sammanfattande rapporter över försöksprojekt som genomförts.
Vidare har Svenska kommunförbundet låtit göra sammanställningar över kommunala
utvecklings- och forskningsprojekt inom socialtjänsten, skolan, fritids- och
kulturverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkomanvårdens resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av regeringen år 1977 tillsatta ledningsgruppen för narkofikafrågor
konstaterade i sin rapport (Ds S 1978:2) atl en av de allvarligaste bristerna i
samhällets åtgärder mot narkotikamissbruket var eftersläpningen i vårdutbyggnaden.
Behandlingshemmen utgjorde den del av vårdkedjan som var mest underdimensionerad.
Det åtgärdsprogram som ledningsgruppen presenterade koncentrerades på en
utbyggnad av vårdresurserna. När ledningsgruppen avlämnade sin rapport fanns
medel disponibla för statsbidrag lill 180 behandlingshemsplatser. Under
budgetåren 1977/78-1981/82 anslogs medel för ytterligare 260 platser. Staten
har sålunda avsatt medel för inrättande av sammanlagt 440 platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den faktiska utbyggnadstakten har emellertid inte varit
lika snabb. I den proposition (prop. 1977/78:105) som behandlade
ledningsgruppens förslag uttalade chefen för socialdepartementet att 160
behandlingshemsplatser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle inrättas under en tvåårsperiod. Vid utgången av
budgetåret 1979/80 hade endast 67 av de planerade 160 platserna inrättats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna försening i uppbyggnaden torde sammanhänga med de
många administrativa och praktiska problem som måste övervinnas innan ett
planerat behandlingshem kan starta och börja fungera. Sedan år 1980 har
utbyggnadstakten dock varit högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens beslut om ändrat huvudmannaskap för
institutionsvården för missbrukare kommer att innebära att det nuvarande
statsbidraget för att anordna och driva behandlingshem upphör fr. o. m. den 1
januari 1983 och ersätts med ett nytt bidragssystem. Den 1 juli 1981 fanns det
352 statsbidragsberättigade behandlingshemsplatser. Förutom dessa finns ett 100-lal
platser som finansieras på annat sätt. Som exempel kan nämnas Franshammars gård
i Hassela som är ett enskilt barnhem, och Ljungstorps gård som är ett enskilt
vårdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidraget till öppenvård av narkotikamissbrukare var först
begränsat till Stockholm. Efter hand har verksamheten med vårdcentraler byggts ul,
i första hand till de slörre städerna. I januari 1982 fanns 26 stalsbidragsberättigade
vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Ytterligare två beräknas fillkomma
under våren 1982. Vårdcentralerna är i sitt arbete i huvudsak inriktade på
uppsökande verksamhet och olika former av behandling samt eftervård. Vid vissa
vårdcentraler drivs speciella projekt med insatser som har karaktär av
utbildning och arbetsträning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontakten med sjukvården är för många missbrukare den
första vårdkontakten. Vård för somatiska sjukdomar eller skador orsakade av
narkotikamissbruket ges på de medicinska avdelningarna. Avgiftning och
motivationsbehandling sker vid de flesta sjukhus på psykiatriska avdelningar.
Det finns f. n. ca 200 platser för narkotikamissbrukare inom den psykiatriska
sjukvården. Antalet narkotikamissbrukare som vårdas på de psykiatriska
avdelningarna är emellerlid väsentligt fler än del reserverade platsantalet
visar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unga narkotikamissbrukare vårdas vid ungdomsvårdsskolor,
barn- och ungdomshem samt barn- och ungdomspyskiatriska kliniker. 1 oktober
1981 hade landets ungdomsvårdsskolor sammanlagt 492 platser. Samtliga dessa
platser är tillgängliga för narkofikamissbrukare. År 1980 skrevs 786 elever in
vid ungdomsvårdsskolor. Narkotikamissbruk angavs som en orsak till intagning
för 17 procent av pojkarna och 51 procent av flickorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försök med utbildning av personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledningsgruppen för narkotikafrågor förutsåg ett ökat
behov av kompetent personal vid de nystartade behandlingshemmen. Eftersom det
inte fanns någon särskild utbildning för dem som ville arbeta inom missbrukarvården
beslöts att en sådan skulle anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En försöksverksamhet med tre månaders utbildning för
narkomanvårdare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>startade år 1978. Utbildningen genomfördes inom
arbetsmarknadsutbildningens ram. Läroplanen utarbetades av en arbetsgrupp inom
arbetsmarknadsstyrelsen, i vilken ingick representanter också för andra
myndigheter och för vissa organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningen,
som vände sig till bl. a. socionomer, psykologer, socialpedagoger och skötare
inom den psykiatriska vården var främst avsedd för personal inom den
nytillkommande narkomanvården. Målet med ulbildningen var bl. a. att ge ökade
kunskaper om missbruksproblemafiken. Totalt genomfördes tio kurser. Denna
försöksverksamhet har utvärderats och resultat föreligger i en rapport från
Pedagogiskt centrum vid Stockholms skolförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjevård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementschefen anförde i prop. 1977/78:105 att det
finns etl stort behov av alternativa vårdformer inom missbrukarvården. Vård i
enskilt hem kan vara en viktig resurs och elt värdefullt alternativ till
institutionsvård. Vårdformen behöver emellertid utvecklas och förslärkas. Mot
denna bakgrund tillkallades en särskild utredare i juni 1978 för att
"initiera, samordna och utvärdera försöksverksamheten saml att med utgångspunkt
häri utreda frågor rörande vård i familjehem av missbrukare". Familjevårdsutredningen
överlämnade i oktober 1981 sill betänkande (DsS 1981:17) Det förstärkta
familjehemmet. Utredningen föreslår bl. a. att familjehemmen skall stödjas
genom inrättande av särskilda familjevårdsenheter. En sammanfattning av
familjevårdsutredningens betänkande bör bifogas till detta protokoll som
underbilaga 1:5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Missbrukarnas arbetsmarknadssituation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1978 inrättades en särskild arbetsgrupp under arbetsvårdsdelegationen
inom arbetsmarknadsstyrelsen med uppdrag atl se över och utveckla former för
samarbete mellan arbetsförmedlingen och behandlingshemmen inom narkomanvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har genom konferenser, intervjuer och en enkätundersökning kartlagt de problem
som både behandlingshem och arbetsförmedling har när det gäller den sociala
rehabiliteringen för narkotikamissbrukare som vistats på behandlingshem. Ufifrån
karfiäggningen pekar arbetsgruppen på olika möjligheter till lösningar. I
rapporten "Problem på vägen mellan missbruk och jobb"
(Arbetsmarknadsstyrelsen 1981) har arbetsgruppen skisserat en modell för en
sammanhållen, obruten rehabilitering av narkotikamissbrukare som vistas på
behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att behandla frågan om
åtgärder för att förbättra missbrukarnas arbetsmarknadssituation. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Forskning om alkohol och narkotika</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.1 Alkohol- och narkotikaförskningens utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkohol- och narkotikaforskningen omfattar många olika
forskningsområden som är vitt skilda från varandra. Dit räknas t. ex. alla medicinskl-biologiska
forskningsprojekt om olika drogers effekter på centrala nervsystemet och
studier som belyser samband mellan droganvändning och olika sjukdomstillstånd.
Den innefattar behandlingsforskning samt forskning om missbrukarnas sociala
situation. Till detta kommer bl. a. sociologisk och psykologisk forskning om
konsumtionsvanor och beteenden i samband med bruk och missbruk av droger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällets stöd till alkoholforskningen i Sverige är av
relativt sent ursprung. Det är först i och med det medicinska forskningsrådets
tillkomst år 1945 som man kan börja tala om en svensk alkoholforskningspolitik.
Regeringen uttalade då att minst 30 000 kr. av det belopp som medicinska
forskningsrådet (MFR) disponerade skulle användas för forskning inom
alkoholområdet. Alkoholforskningen har alltsedan dess haft en medicinsk dominans.
Denna dominans förstärktes ytterligare år 1956 då institutionen för teoretisk alkoholfprskning
(IFTA) inrättades vid Karolinska institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter hand växte det fram ett allt starkare behov av atl slimulera
och utveckla den samhällsvetenskapliga forskningen inom alkoholområdel.
Alkoholpolitiska utredningen (APU) uppmärksammade den samhällsvetenskapliga
forskningens relativt svaga resurser. Utredningen förordade en ökad satsning på
alkoholfprskning och framhöll därvid att denna i första hand borde komma den
samhällsvetenskapliga forskningen till godo. APU förordade att IFTA skulle
omvandlas till ett institut för alkoholforskning och förstärkas med två
professurer och ytterligare minst fem övriga forskartjänster. Utöver detta
föreslog APU att sex andra forskartjänster skulle inrättas på alkoholområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den av riksdagen godkända propositionen (prop.
1976/77:108) om alkoholpolitiken framhölls att en ökad satsning på
alkoholforskningen främst borde komma den samhällsvetenskapliga forskningen till
del. En mer omfattande utbyggnad borde dock övervägas ytterligare och i etl
första skede inrättades tre nya tjänster. Inriktingen och placeringen av
tjänsterna fastställdes av riksdagen våren 1978. Vid universitetet i Stockholm
placerades dels en professur i sociologisk alkpholforskning, dels en professur
i vårdforskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk, medan en professur
i psykologisk alkoholforskning förlades till Karolinska institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikaforskningen är av naturliga skäl av senare datum
än alkoholforskningen. I viss utsträckning har forskningen på narkotikaområdet
kommit att utvecklas vid enheter som redan tidigare bedrivit alkoholforskning.
Under början av 1960-lalet påbörjades i Sverige studier av verkningarna av
olika stimulantia och av psykoser efter amfetaminmissbruk. Genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>narkomanvårdskommitténs försorg genomfördes flera
undersökningar och forskningsprojekt om narkotikamissbrukets olika aspekter.
Kommittén förordade också i sitt slutbetänkande (SOU 1969:52 och 53) en
förstärkning av narkotikaforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1970-talets början genomfördes flera frekvensstudier
som belyste narkotikamissbrukets utveckling och omfattning. Undersökningar av
vissa elevgrupper och värnpliktsinskrivna har genomförts årligen alltsedan
dess. Elevundersökningarna omfattar frågor om såväl narkotika som alkohol,
tobak och annan droganvändning. Vid sidan av dessa undersökningar har studier
genomförts vid flera behandlingsinstitutioner för att få en uppfattning om
behandlingsresultatet. Frågan om utvärdering av behandling diskuterades
utförligt av ledningsgruppen för narkotikafrågor (Ds S 1978:2).
Ledningsgruppens förslag om en satsning på behandlingsforskningens område ledde
genom propositionen (prop. 1977/78:105) om åtgärder mol narkotikamissbruket
fram fill att en särskild initiafivgrupp tillsattes under delegationen för
social forskning (DSF). Initiativgruppens arbete beskrivs närmare i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överförbrukningen av sömnmedel och lugnande medel har i
Sverige hittills inle uppmärksammats i någon högre grad av forskningen. Av
vissa undersökningar, t. ex. en undersökning från S:t Görans sjukhus i
Stockholm, framgår att överkonsumtion av sådan s. k. psykofarmaka är vanligare
bland kvinnor än bland män. Ett visst samband tycks också finnas mellan
psykofarmakamissbruk och missbruk av alkohol eller narkofika. Hittills är
emellertid de sociala och medicinska problemen kring psykofarmakamissbruk bara
delvis kända. I det nordiska samarbetet på drogforskningens område har dessa
frågor uppmärksammats vid ett flertal tillfällen. Bl. a. har Nordiska nämnden
för alkohol- och drogforskning (NAD) i sin rapport "Alkohol- och
drogforskning i Norden - viktiga forskningsområden" (NAD-publikation nr 6)
betonat vikten av metodutvecklingsprojekt inom detta område. NAD har också
givit ekonomiskt stöd åt ett nordiskt forskningsprojekt rörande
läkemedelskontrollen inom psykofarmakaområdet. Projektet kommer att slutredovisas
under våren 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.2 Forskningens nuvarande läge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisation och inriktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. finns fem ordinarie professurer i alkohol-narkofikaforskning.
Vid sidan av de tre nyss nämnda tjänsterna i sociologisk alkoholforskning,
vårdforskning och psykologisk alkoholforskning finns professurer i experimentell
respektive klinisk alkohol- och narkotikaforskning vid Karolinska institutet.
Härtill kommer en av medicinska forskningsrådet inrättad professur i
ämnesområdet alkohol och andra beroendeframkallande medel med placering vid
farmakologiska inslitufionen, universitetet i Göteborg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två institutioner är helt inriktade på forskning om
alkohol och andra droger, nämligen institutionen för experimentell alkohol- och
narkotikaforskning (lAN) och institutionen för klinisk alkohol- och
narkotikaforskning, båda vid Karolinska institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lAN, som leds av en professor i experimentell alkohol- och
narkotikaforskning, bedriver lill väsentlig del biokemisk och farmakologisk
forskning. Vid institutionen har bl. a. studerats alkoholens omsättning och
verkningar hos människor och försöksdjur saml alkoholens roll i arbete och
trafik. IAN:s arbete inriktas f. n. mot att öka kunskaperna om missbruksmedlens
verkan och omsättning i kroppen med särskild hänsyn till uppkomsten av
medicinska skadeverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutionen för klinisk alkohol- och narkotikaforskning
ar knuten till Karolinska institutet men placerad vid Magnus Huss klinik (f.d.
alkoholkliniken) vid Karolinska sjukhuset. Institutionens kliniska verksamhet
är huvudsakligen inriktad på akut avgiftning och medicinsk, psykologisk och
social utredning. Till institutionen hör en utrednings- och forskningsavdelning.
Insfitutionen bedriver både medicinsk, psykologisk och social alkoholforskning
på såväl klinikens egna patienter som på personer ur allmänna befolkningen, det
s. k. KARTAD-projektet (The Karolinska Project for Research and Treatment of Alcohol
Dependence).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de ämnesområden som studeras vid institutionen märks
bl. a. alkohol och hjärnskador, kvinnor och alkohol, tidiga psykosociala förhållanden
i utvecklingen mot alkoholmissbruk samt sociala förhållanden och vårdkonsumtion
hos alkoholproblematiker. Professurerna i klinisk alkohol-och narkotikaforskning
och psykologisk alkoholforskning är placerade vid inslitufionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En stor
del av den övriga alkohol- och narkotikaforskningen bedrivs vid universiteten
och då huvudsakligen vid de farmakologiska, psykologiska, sociologiska och
socialmedicinska institutionerna. Vid Stockholms universitet har den
samhällsvetenskapliga forskningen fått ett betydande tillskott i och med
inrättandet av de två nya professurerna vid sociologiska institutionen
(sociologisk alkoholforskning) och institutionen för socionomutbildning (vårdfprskning
med särskild inriktning mol alkoholmissbruk). Vid sociologiska institutionen
fanns tidigare alkoholforskningstradilioner, vilka i första hand varit
inriktade på alkoholvaneundersökningar, speciellt ungdomens konsumtionsvanor. I
fortsättningen kommer intresset dessutom att knytas lill bl.a. studier i svensk
alkoholpolitik. Forskningen vid institutionen för socionomutbildning kommer bl.
a. att inriktas mot missbrukarens situation i samhället och vårdens funktion.
Vidare kan från universitetsforskningen nämnas farmakologiska institutionen vid
universitetet i Göteborg, vid vilken genomförts undersökningar över effekter på
centrala nervsystemet vid akut och kronisk alkoholtillförsel. Vid institutionen
finns bl. a. den av MFR finansierade professuren i alkohol och andra beroendeframkallande
medel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omfattande forskningsverksamhet bedrivs också vid olika
kliniker inom sjukvården I Stockholm kan nämnas psykiatriska klinikerna vid S:t
Görans sjukhus och Huddinge sjukhus med forskning inriktad bl.a. på området
missbruk och graviditet. Medicinska kliniken vid Malmö allmänna sjukhus har
sedan en lång tid en forskningsinriktning baserad på biomedicinskt kunnande. Screening-metodik
utvecklas och förfinas till all kunna föras ut i olika former av
hälsokontroller. Institutionen för social- och rättspyskiatri, S:t Lars sjukhus
i Lund, har sedan flera decennier drivit elt omfattande projekt i en kommun och
därvid bl. a. studerat förekomsten av alkoholism. Vidare pågår vid S:t Lars
sjukhus en kartläggning av samtliga patienter som vårdats vid sjukhusels narkomanvårdsenhet
mellan åren 1970 och 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningskliniken
vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala har till största delen sysslat med
narkotikaforskning. Arbelet har omfattat dels forskning om de narkotiska
preparatens farmakologiska effekter, dels behandlingsforskning, främst i
anslutning till metadonbehandlingsprogrammet vid sjukhuset. Vid
forskningskliniken bedrivs också den genom propositionen 1978/79:182 beslutade
försöksverksamheten med s. k. konlraktsvård av narkotikamissbrukare. I augusti
1982 har denna verksamhet pågått i tre år. Försöket kommer därefter att
utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom vårdhuvudmännens försorg och delvis med medel från
statens sida, särskilt via DSF, bedrivs forskning också vid vissa vårdenheter
inom den sociala sektorn. Under 1970-talet har ett antal utvärderingar av
behandlingshem och kollektiv för narkotikamissbrukare genomförts. Några av
dessa har utförts med anknytning till sociologiska och pedagogiska
institutionen vid Uppsala universitet. Socialförvaltningen i Stockholm har bl. a.
finansierat projekt eller genomfört utvärderingar vid behandlingshem för
missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även vissa statliga myndigheter, såsom brottsförebyggande
rådet, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen, bedriver forsknings- och
utvecklingsarbete eller projekt som delvis är av forskningskraktär och som
gäller alkohol och andra droger. En del av alkohol- och drogforskningen har
vidare initierats av statliga utredningar och kommittéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våren 1981 bildades Svenska föreningen för Alkohol- och
Drogforskning (SAD). Föreningen har bl. a. till syfte att stimulera till ökade
kontakter såväl inom som mellan olika ämnesområden. Föreningen är i första hand
en sammanslutning för forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Nprden finns en särskild nämnd för alkphpl- och
drogforskning (NAD) som inrättades av nprdiska ministerrådet år 1979. Nämnden
skall bl. a. främja och utveckla tvärvetenskapliga kontakter inom detta forskningsområde,
samt initiera och planlägga samnordiska projekt som kan belysa viktiga alkohol-
och drogpolitiska frågor. NAD skall också arrangera forskarkonferenser och sfimulera
forskarutbildning och forskarutbyte mel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lan länderna. I nämnden ingår tre ledamöter från varje
nordiskt land, bortsett frän Island som endasl har två ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon exakt beräkning av alkohol- och narkotikaförskningens
finansiella resurser går inte att göra. Detta hänger bl. a. samman med att
delar av forskningen finansieras med hjälp av universitetsinstitutionernas och
andra enheters basresurser. Många projekt genomförs dessutom som delar av andra
slörre projekt varför det är svårt att beräkna den del som faller på alkohol-
eller narkotikaforskningen. Direkta projektmedel till alkoholforskning och
annan drogforskning utgår från socialdepartementet via DSF, forskningsråden,
forskningsrådsnämnden (FRN), vissa statliga myndigheter och kommittéer,
landsting och kommuner samt olika fonder, främst Riksbankens jubileumsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DSF är ett
sektoriellt forskningsorgan för forskning inom socialdepartementets
ansvarsområde. Flera av de fidigare nämnda projekten och undersökningarna
finansieras med medel från DSF. Bland övrig DSF-finansierad forskning kan
nämnas undersökningar av nyklerhetsvårdens målsättning och resurser i relafion till
missbrukarnas livssituation, anstalts-vårdens tillkomst och utveckling samt
alkoholransoneringens betydelse för konsumtionsfördelning, brottslighet, levercirrhos
och dödlighet. Totalt beviljade DSF år 1981 4 milj. kr. till alkohol- och narkofikaforskning
fördelade på etl 20-tal projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MFR stöder grundforskning om beroendeframkallande medel
och anslog budgetåret 1980/81 650 000 kr. till forskningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Humanisfiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
fördelade budgetåret 1980/81 265 000 kr. till projekt inom alkoholområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRN har
under 1981/82 valt alkoholforskningen till ett prioriterat område för
tvärvetenskapligt inriktade insatser. Anslag för insatser inom
alkohol-forskningen uppgick budgetåret 1981/82 till ca 1 milj. kr. FRN vill
bidra till en förbättrad kvalitet på alkoholforskningen i Sverige genom
utbildning av fler kompetenta forskare samt förbättra samordningen inom
forskningsområdet. FRN har således etablerat elt utbyte av forskare med Addiclion
Research Foundation i Kanada samt givit anslag till forskningssamverkan inom
tre regioner i Sverige. Etablerade forskare kan vidare genom FRN söka anslag
för s. k. rekryteringstjänster för yngre forskare. FRN:s anslag har hittills
till största delen gått till naturvetenskaplig biologisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksbankens
jubileumsfond har också givit visst stöd till alkpholforskning med inriktning
på påverkningsmekanismer och hälsoeffekter. Totalt utgick fiån fonden 60 000
kr. för budgetåret 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Över femte
huvudtiteln finansieras dessutom KARTAD-projektet vid Karolinska sjukhuset. För
budgetåret 1982/83 beräknas 1 070 000 kr. för denna verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.3 Konsumtions- och missbruksuiveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl kunna bedöma behovet av insatser inom
alkoholpolitiken behövs data som visar hur situationen utvecklas i olika
avseenden. I SAMO:s uppdrag har ingått atl pröva om det kunskapsunderlag som
finns i dag om alkoholkonsumtionen och alkoholskadornas omfattning och
utveckling är tillräckligt eller om det behöver förändras. I syfte atl få
underlag för en bedömning av detta har SAMO ställt samman merparten av de data
som finns kring dessa frågor. Sammanställningen har redovisats i rapporten (DsS
1981:21) Data om alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar. SAMO har i den
nämnda rapporten försökt att så långt befintliga data medger belysa den
nuvarande situationen och utvecklingen under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den totala
alkoholkonsumtionen utgörs dels av den s. k. registrerade konsumtionen och dels
av ett mörkertal som innefattar konsumtion av t. ex. hemtillverkat vin,
hembrända spritdrycker och s. k. turislsprit. I allmänhet får den registrerade
konsumtionen, som mäts genom försäljningen av alkoholdrycker, ensam stå som
mått på den totala konsumtionen. Siffror över försäljningen presenteras
regelbundet av Systembolaget och av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kännedom
om mörkertalet finns bl. a. genom uppgifter pm viss import av snabbvinsatser,
traditionell hemtillverkning av vin, proviantering i färjetrafiken, misstänkta
fall av hembränning och renaturering av teknisk sprit samt data från en del
intervju- och enkätundersökningar. SAMO har i den nyss nämnda rapporten
konstaterat att dessa uppgifter inte ger någon vägledning för att få reda på
den icke-registrerade konsumfionens storlek. Uppgifterna ger på grund av sin
osäkerhet inte heller någon säker uppfattning om i vilken riktning utvecklingen
går.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undersökningar
av konsumtion:,vanorna genomförs regelbundet på vissa befolkningsgrupper.
Skolöverstyrelsens elevundersökningar och försvarets forskningsanstalts
undersökningar av värnpliktsinskrivna har genomförts årligen sedan 1970-talets
början. I Sifos årliga ungdomsundersökningar har frågor om alkoholbruk förekommit
flera gånger. Även andra institut genomför då och då undersökningar kring
alkoholvanorna i vissa befolkningsgrupper eller i hela befolkningen.
Undersökningarna har genomförts med delvis skilda utgångspunkter och med olika
metoder och frågeformuleringar. Detta gör alt det inle går alt väga samman dem
till en heltäckande bild av alkoholvanorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungdomsgrupperna har undersökts mest. Det är enligt SAMO:s
mening också genom vissa av ungdomsundersökningarna som det är möjligt att
spegla trenden i utvecklingen. De undersökningar som gäller vuxengrupperna ger
däremot ingen uppfattning om utvecklingen. Undersökningarna ger inte heller
någon klar bild av skillnaderna i alkoholvanor mellan olika befolkningsgrupper
eller relationen normalkonsumenter/storkonsumenler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsakerna till detta är bl. a. att storkonsumenter och
missbrukare i slor utsträckning vägrar att delta i undersökningarna eller inte
kan nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dala om alkoholens skadeverkningar finns från flera vilt
skilda områden. Således finns årlig statistik från nykterhetsvården och om
antalet omhändertaganden av berusade. I annan statistik, såsom statistiken
över den slutna psykiatriska vården, över dödsorsaker, över
förtidspensioneringar eller över trafikbrott, finns olika konsekvenser av
alkoholkonsumtion eller -missbruk med som klassificeringsgrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trols att alkoholkonsumtionens konsekvenser berörs i
statistik från många sektorer i samhället, anser SAMO att statistiken inte ger
någon klar bild av hur stora skadeverkningarna är eller hur de förändras. En av
förklaringarna till det är att den statistik som regelbundet samlas in har haft
som sitt huvudsakliga syfte att spegla verksamheten inom ett område eller hur
resurserna utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO) har
tidigare gjort en liknande sammanställning av data på narkolikaområdet (Ds S
1977:8). Flera av de intervju- och enkätundersökningar av främst olika
ungdomsgrupper som presenteras i denna sammanställning avser samma
undersökningar som SAMO har tagit upp i den nyss nämnda rapporten om
alkoholkonsumtion och skadeverkningar. UNO konstaterade i sin rapport att
undersökningarna ger en begränsad bild av situationen när det gäller
narkotikamissbrukets utveckling och att de inte ger någon vägledning om det
tunga narkotikamissbrukets omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UNO har senare genomfört en omfattande kartläggning av det
tunga narkotikamissbrukets omfattning, vilken har presenterats i två rapporter (DsS
1980:5 och DsS 1980:11). UNO har också låfit genomföra vissa undersökningar och
studier som rör främst ungdomars drogvanor och attityder till droger. Detta
arbete har presenterats i rapporten (Ds S 1981:11) Ungdom, drpger och förebyggande
arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UNO har enligt sina direktiv bl. a. i uppdrag att lämna
förslag till hur man i framtiden skall följa narkotikamissbrukets ulveckling.
Utredningens slutbetänkande kommer att överlämnas senare i vår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.4 Behandlingsforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen (prop.
1977/ 78:105) om åtgärder mot narkotikamissbruket tillsattes en initiativgrupp
för narkomanvårdsfprskning. Gruppen, som varit knuten till DSF, har haft till
huvuduppgift att lämna förslag till strategi för narkomanvårdsforskningen.
Hösten 1981 avslutade gruppen sitt arbete och lämnade i samband härmed en
slutrapport, "Narkomanvårdsforskning. Rapport från en initiativgrupp"
(Socialdepartementet 1981).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av initiativgruppens arbele har genomförts i en
särskild forskargrupp. Syftet med detta arbete har varit att konstruera
mätinstrument för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klient- och inslitutionsbeskrivningar för atl skapa
möjligheter för att mera systematiskt kunna följa upp arbetet vid olika
behandlingsinstitutioner. Forskargruppens arbete är ännu inte slutfört.
Initiativgruppen föreslår därför att medel ställs lill förfogande så att
forskargruppen bereds möjligheter alt fortsätta sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 slutrapporten föreslår initiativgruppen vidare att
forskningsmedel också satsas på projekt som avser teoribildning och
metodutveckling inom huvudsakligen den samhällsvetenskapligt orienterade
behandlingsforskningen. Gruppen diskuterar också frågan om förmedling av
forskningsresultat till behandlingspersonal, vårdens huvudmän och andra avnämargrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter förslag från initiativgruppen beslutade DSF om medel
för en försöksverksamhet med en dokumentationscentral för forskningsrapporter
på narkomanvårdsområdet. Försöksverksamheten förlades till biblioteket vid
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Efter samråd med SAMO
har verksamheten senare utvidgats till att även omfatta forskning kring vården
av alkoholmissbrukare. Initiativgruppen föreslår i sin slutrapport att
dokumentationscentralens verksamhet permanentas och att den inordnas i CAN:s
ordinarie verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjevårdsutredningen har i sitt betänkande (Ds S
1981:17) Det förstärkta familjehemmet påtalat behovet av forskning och
utvärdering av familjevården av missbrukare. Ulredningen föreslår bl. a. att
möjligheterna att studera familjevården belyses i etl forskningsseminarium som
arrangeras av DSF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 Överväganden och förslag </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.1 Utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det övergripande målet för alkoholpolitiken är att
begränsa totalkonsumtionen för att därigenom minska alkoholskadorna. För att
åstadkomma det måste akoholfrågan sättas in i sitt sociala och samhällspolitiska
sammanhang och åtgärder vidtas på en mängd områden. Breda informationsinsatser
och en aktiv prispolitik skall liksom tidigare utgöra viktiga element i
alkoholpolitiken. Kampen mot narkotikamissbruket syftar till att eliminera
allt bruk av narkotika som inte är medicinskt motiverat. Narkotikabruket kan aldrig
accepteras som en del av vår kultur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både alkoholmissbruk och narkotikamissbruk kan vara
uttryck för sociala och psykiska svårigheter, där orsaken ofta är att söka i
samhällets egna brister. En i många avseenden positiv samhällsutveckling har
samtidigt inneburit påfrestningar som kan utgöra en grogrund för missbruk.
Strukturomvandlingen i näringslivet, rationaliseringar och nedläggningar av
företag har ofta medfört längre eller kortare perioder av arbetslöshet. Den
kraftiga folkomflyttningen under 1960-talet och 70-lalets första hälft tvingade
fram dåligt planerade bostadsområden, präglade av anonymitet och rotlöshet.
Folkomflyttningen medförde att sociala relationsnät bröts upp och att den</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>informella sociala kontrollen minskade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kampen mot missbruket, som i högsta grad är en fråga om
att förhindra dess uppkomst och spridning, måste såväl droganvändningen som
missbrukets orsaker bekämpas. Sociala brister måste angripas. Otillräcklig
sysselsättning, brister i arbetsmiljön och otillfredsställande boende- och
fritidsmiljö är exempel på negativa faktorer som kräver motåtgärder. Det är
angeläget att skapa etl öppnare samhälle med en djupare kontakt och gemenskap
mellan människorna. Den enskildes vilja till ansvar och inflytande måste tas
till vara. På alla områden måste samhällets motståndskraft mol missbruk
stärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillgången på narkotika är slor i Sverige.
Narkotikamissbruket är inte längre elt storstadsfenomen utan förekommer i hela
landet. Oroande är den ökade tillgången på heroin och centralstimulantia. Som
jag angivit ovan har cannabismissbruket ökal i Sverige sedan år 1979. Denna
mycket oroande utveckling delar Sverige med andra länder i västvärlden.
Missbruket av cannabis har spridit sig lill grupper som inte traditionellt
betraktas som missbrukargrupper. Bland dessa finns en accepterande inställning
till cannabismissbruk. Narkotikan är en del av deras livsstil och de försvarar
sitt missbruk med falska påståenden alt det inte medför några sociala och
medicinska skador. Detta budskap har också förmedlats av en del av den
kommersiella kulturen. Bakom budskapet finns ekonomiska krafter som för egen
vinning riskerar människors sociala, ekonomiska och hälsomässiga välbefinnande.
Detta måste bekämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kampen mot
narkotikamissbruket måste spänna över alla delar av samhällslivet. De insatser
som i dag görs är betydande. De måste fortlöpande effektiviseras. I det
föregående har insatserna översiktligt redovisats. De är alla betydelsefulla,
och de kompletterar och samverkar med varandra. Det krävs etl väl utbyggt
internationellt samarbete för att minska tillgången på narkotika. Polisen och
tullen har viktiga uppgifter i kampen mot narkotikabrottsligheten. De
förebyggande insatserna måste vara väl utformade. Skolan har här sitt särskilda
ansvar. De som redan är missbrukare måste få vård och stöd. Information och
forskning inom detta område måste ha en framträdande plats. Slutligen måste
alla dessa åtgärder samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet har till regeringen inkommit med
förslag lill revidering av gällande narkotikalagstiftning. Förslaget bereds f. n.
inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Opinionsbildning och information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom olika slag av informationsinsatser är det möjligt
att påverka allmänhetens attityder och värderingar när det gäller alkoholbruk
och annan droganvändning. Det råder i vissa sammanhang en tveksamhet om nyttan
av informationsinsatser inom drogområdet. Enligt min mening kan dock
informationen spela en betydelsefull roll. förutsatt att den ingår som en del i
en bredare satsning för att minska alkoholkonsumtionen och motverka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>narkotikamissbruk. Samhället måste agera konsekvent så att
det råder samklang mellan det budskap informationen förmedlar och övriga insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsinsatser måste främst ta sikte på att förändra
attityder och skapa medvetenhet om alkoholens och andra drogers effekter. För
att minska alkoholkonsumtionen och för att motverka narkotikamissbruket bör
informationen förmedla kunskap om drogernas skadeverkningar. Den bör betona
vikten av att under uppväxtåren och i särskilda situationer avstå från att
använda alkohol. Informationen skall också hjälpa till att skapa förståelse för
samhällets regler och restriktioner så att dessa kan upplevas som meningsfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är samtidigt viktigt att informationen sätter in
missbruksproblemen i dess sociala sammanhang. Den måste medverka till att
förändra synen på dem som har skadats genom missbruk och vidga medvetenheten om
att människors sociala svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till
solidarisk handling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många
instanser bedriver information i drogfrågor. Skolans cenlrala roll i dessa
sammanhang tas mer ingående upp av statsrådet Tilländer. Föreningslivet svarar
vidare för en mycket viktig insats, bl.a. med medel som fördelas av 150tsta
Riksrevisionsverkets (RRV) översyn av de statliga insatserna är f.n. föremål
för remissbehandling. Efter remissbehandlingen kommer frågan att beredas i
regeringskansliet med sikte på ett ställningstagande i anslutning till nästa
års budgetproposition. Jag vill redan nu framhålla alt jag delar RRV:s och SAMO:s
principiella uppfattning att samordningen av informationsinsatserna bör
förbättras. En sådan samordning får dock inte innebära, att organisationer och
andra informatörer förlorar möjligheterna att självständigt utforma eget
informationsmaterial om alkohol och andra droger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De centrala insatser för opinionsbildning om alkohol och
andra droger som gjorts genom "Aktion mot alkoholfaran" och
"Aktion mot droger" under förra och innevarande budgetår har spelat
stor roll för att bredda och fördjupa människors kunskaper i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag anfört i årets budgetproposition bör intensiva
riksomfattande informationsinsatser av detta slag vara avgränsade i tiden.
Annars riskerar vi att en mättnadseffekl uppstår och att intresset mattas av.
De nu pågående centrala aktiviteterna skall avslutas under innevarande
budgetår. Det är dock viktigt att det arbete som har kommit igång ute i landet
fortsätter. Därför föreslås i budgetpropositionen alt 2,5 milj. kr. avsätts
under nästa budgetår för att stimulera en sådan uppföljning av aktionen mot
droger och för vissa kompletterande informationsinsatser i övrigt. Medlen bör
ses som ett komplemenl till de informationsinsatser genom organisationer och
kommuner som staten stöder med bidrag som fördelas av statens ungdomsråd och
socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av beloppet 2,5 milj. kr. bör socialstyrelsen i enlighet
med SAMO;s förslag, utöver övriga medel, tilldelas 1 milj. kr. för budgetåret
1982/83 för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att initiera och samordna sådana insatser inom drogområdet
som socialstyrelsen bedömer vara lämpliga. Som SAMO framhållit är det viktigt
att socialstyrelsen i detta arbete beaktar det behov som finns av information
om alkoholens och andra drogers medicinska och andra skadeverkningar. Detta är
en viktig uppgift för den nya informationssektionen vid socialstyrelsens byrå
för alkohol- och narkotikafråaor. Det bör ankomma på socialstyrelsen att
närmare bedöma hur medlen skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resterande belopp, 1,5 milj. kr., bör tills vidare
disponeras av socialdepartementet enligt bestämmelser som meddelas av
regeringen. Rent allmänt bedömer jag att det är nödvändigt med visst fortsatt
centralt stöd även under nästa budgetår till de lokala aktiviteter mot droger
som pågår runt om i landet. Enligt min mening är det viktigt atl det kontaktnät
som byggts upp i samband med socialdepartementets aktioner kan bevaras och
utvecklas. Det är också angeläget att de systematiska informationssatsningar
som nu genomförs i skolorna kan fortsätta. Det bör vidare övervägas hur man
från centralt håll kan främja det vikliga samarbete som kommit till stånd
mellan skola, socialtjänst, fritidsnämnd och polis m.fl. i många kommuner.
Uppföljningen bör ske i nära samverkan med socialkonsulenterna och
kontaktpersonerna för ANT-verksamheten vid länsskolnämnderna som fungerat som
länsombud för socialdepartementets aktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Begränsningar av alkoholens tillgänglighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett övergripande mål för vår alkoholpolitik är atl minska
den totala alkoholkonsumtionen. En väg att åstadkomma en sådan begränsning är
som jag nyss nämnt atl genom informationsinsatser och opinionsbildande arbete
söka påverka alkoholvanorna. En annan väg att uppnå konsumtionsbegränsningar
och återhållsamma alkoholvanor är att minska alkoholens tillgänglighet. Detta
kan ske genom olika typer av restriktiva åtgärder. Mellan dessa två typer av
insatser råder ett nära samband. Om alltfler människor blir medvetna om
alkoholens negafiva konsekvenser, så bör också möjligheterna att bedriva en
restriktiv alkoholpolitik öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intresset för tillgänglighetsbegränsande åtgärder har
under senare år ökat i en rad länder och präglar numera arbetet inom flera
internationella organ, t.ex. Världshälsoorganisationen. 1 de nordiska länderna
förs traditionellt en förhållandevis restriktiv alkoholpolitik. Huvudmotivet
för begränsningar av alkoholens tillgänglighet har som regel varit att minimera
de skadliga verkningarna av alkoholen. Under de senaste åren har motivet att
begränsa totalkonsumtionen betonats starkare, med hänvisning till den
internationella alkoholforskningens rön att det finns ett nära samband mellan
totalkonsumtionen och alkoholskadornas omfattning. 1 såväl Sverige som andra
länder finns flera exempel som tyder på att inte bara den totala konsumtionen
utan också missbruket minskar när tillgängligheten minskar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Prispolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prissättningen på alkoholdrycker är ett av de viktigaste
instrumenten för att hålla tillbaka konsumtionen av dessa drycker. Priserna har
sedan länge hållits på en relativt hög nivå och har genom skattehöjningar
fortlöpande anpassats till den allmänna prisutvecklingen. En aktiv prispolitik
är nödvändig även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att målsältningen att alkoholpriserna inte skall
höjas i långsammare takt än priserna på andra konsumtionsvaror, bör stå i
förgrunden. Den i förhållande till alkoholstyrkan progressiva beskattningen
måste enligt min mening vara en annan vägledande princip vid skattejusteringar,
detta för atl man skall kunna åsladkomma en fortsatt övergång till konsumtion
av alkoholsvagare drycker. Dessa båda principer är viktiga utgångspunkter för
att uppnå huvudmålet med vårt alkoholpolitiska arbete, att nedbringa den totala
konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar SAMO:s uppfattning att den nuvarande
beslutsprocessen för skattehöjningar och gällande beskattningsregler inte utgör
något hinder för tillämpningen av dessa viktiga principer. Jag finner därför
inga skäl att i detta sammanhang föreslå en ändring av de sedan länge
tillämpade reglerna för alkoholbeskattningen. 1 dessa frågor har jag samrått
med chefen för budgetdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Etablering av systetnbutiker</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna för etablering av systembutiker utgör ett viktigt
instrument för samhällets kontroll över utbudet av alkoholdrycker. Mot bakgrund
av målsättningen att minska den totala alkoholkonsumtionen anser jag i likhet rned
SAMO att all nyetablering av systembutiker även fortsättningsvis bör ske med
stor försiktighet. Systembolaget har i enlighet med regeringens bestämmelser
fattat beslut som innebär att ytterligare 11 kommuner skall få systembutik. Av
dessa har sedan riktlinjerna utfärdades (1977) endast 4 butiker öppnats. De
återstående 7 butikerna beräknas kunna öppnas under innevarande och nästa år.
Under en sexårstid kommer således 11 nya butiker att öppnas eller i genomsnitt knappl
2 per år. En motsvarande utbyggnadstakt bör kunna godtas även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till elableringspolitikens viktiga frågor hör enligl min
mening inle bara frågan om etablering av en systembutik skall ske i en kommun,
utan också var en eventuell butik skall placeras och butikens storlek. 1 den
allmänna debatten har det hävdats att det från servicesynpunkt är av värde att
systembutikerna är centralt placerade. Mot detta servicekrav anser jag, i
likhet med SAMO, att man måste ställa det faktum atl störningsproblem ofta
uppstår i den nära omgivningen kring butiken och alt dessa kan upplevas som
särskilt besvärliga på platser som ofta besöks av många människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller butikernas storlek konstaterar SAMO att det
kan uppstå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svårigheter att hålla god ordning i och utanför stora
butiker som skall betjäna många, samtidigt som personalens möjligheter till
personkännedom minskar. Möjligheterna att överblicka kundutrymmen och omgivning
torde enligl SAMO också minska i stora butiker. En väsentlig aspekt är enligt
min mening att detta i sin tur kan försvåra möjligheterna att iaktta de viktiga
försäljningsbestämmelserna om l.ex. langning och försäljning till berusade
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från både alkoholpolitisk och arbelsmiljömässig synpunkt
är del dock viktigt att butikernas kapacitet blir tillräcklig för
kundtillströmningen. Köbildning och därmed krav på hög arbetstakt kan, som SAMO
också konstaterar, försvåra tillämpningen av försäljningsbestämmelserna. Jag
delar därför SAMO:s uppfattning att det ur alkoholpolitisk synvinkel i
allmänhet torde vara lämpligare med l.ex. två mindre butiker än en stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde inte gå att förorda några generella riktlinjer
för storlek och placering av systembutiker. Elableringsbesluten måste i varje
enskilt fall fattas utifrån en avvägning mellan många olika intressen. Etableringen
måste genomföras på ett sådant sätt att man i möjligasle mån förhindrar såväl
alkoholpolitiska som sociala ölägenheter. Del är enligt min mening väsentligt
att de ansvariga instanserna på lokal nivå, t.ex. de politiska, får möjlighet
att lägga bl.a. sociala aspekter på frågan om systembutikernas inrättande och
placering. Jag anser att alla ärenden om förläggning av sådana butiker bör
remitteras till kommunfullmäktige i den berörda kommunen och föreslår i likhet
med SAMO att detta skrivs in i de framtida riktlinjerna till Systembolaget.
Även i denna fråga har jag samrått med chefen för budgetdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Lördagsstängning av Systembolagets butiker</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade i maj 1981 om ett försök med lördagsstängda
systembutiker under perioden juni-september 1981. Till grund för beslutet låg
det förslag som SAMO presenterade i sin första rapport och regeringens
proposition (prop. 1980/81:179) om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken. Jag
har här tidigare redovisat bakgrunden till SAMO:s och regeringens förslag samt
riksdagens behandling av frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin slutrapport konstaterar SAMO att försöket med lördagsstängda
systembutiker har rönt stor uppmärksamhet och att reaktionerna varit
övervägande positiva. Såväl organisationer som enskilda har på olika sätt, bl.a.
genom skrivelser till mig och till SAMO uttryckt sin tillfredsställelse med
försöket. Önskemål om en fortsättning efter försöksverksamhetens slut har också
framförts från flera håll. SAMO framhåller i sin slutrapport att det finns
starka skäl att överväga att permanent införa lördagsstängda systembutiker om
den nu genomförda utvärderingen skulle visa att försöket haft förväntade
positiva effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag konstaterar att utvärderingen visar all
försöksverksamheten med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lördagsstängning av Systembolagets butiker har varit
entydigt positiv. Expertgruppen har redovisat siffror som på etl övertygande
sätt ger belägg för delta. Till följd av försöket minskade antalet
omhändertaganden av berusade personer på lördagar och söndagar påtagligt. Även
antalet fall av misshandel, lägenhetsbråk och ordningsstörningar minskade
betydligt. Någon motsvarande ökning.har inte konstaterats under andra
veckodagar. Jag vill särskilt peka på det förhållandet att expertgruppen tolkar
resultatet så att det framför allt är de grava missbrukarna som berörts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon entydig effekt på försäljningen av alkoholdrycker
under lördags-stängningsperioden kan inte avläsas. Till bilden hör dock atl
totalförsäljningen under veckans övriga dagar var lägre under sommaren 1981 än
under motsvarande tid 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om att riksdagen i samband med 1977 års
alkoholpolitiska reform uttalade att restriktioner på alkoholområdet bör finnas
även i framtiden men att de bör begränsas till sådana som har stöd av en bred
allmänhet. Jag delar SAMO:s uppfattning att detta ställningstagande fortfarande
bör vara en förutsättning för atl nya regler skall införas. Expertgruppen har
låtit genomföra undersökningar om allmänhetens inställning till lördagsstängda
systembutiker. Undersökningarna visar att försöksverksamheten varit en sådan
åtgärd som haft stöd av en majoritet av befolkningen och att ett beslul om
lördagsstängning året runt också skulle vinna ett starkt stöd. Av de
tillfrågade ansåg sålunda 56 procent att det skulle vara en riktig åtgärd atl
besluta om att alltid ha systembutikerna stängda på lördagarna. Den begränsade
serviceförsämring som en sådan stängning medför accepteras uppenbarligen av
flertalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening ger utvärderingen en entydig bild av att försöksverksamheten med lördagsstängda
systembutiker gett värdefulla alkoholpoliliska och andra effekter.
Utvärderingsgruppen har inte funnit någonting som visar att en sådan stängning
inte skulle ge motsvarande effekter även under andra delar av året. Den
begränsade serviceinskränkning som en lördagsstängning medför bör enligt min
mening inte tillmätas avgörande betydelse i förhållande till de
alkoholpolitiska vinsterna. När det nu blivit klarlagt att lördagsstängning ger
så bra resultat anser jag det inte vara försvarbart att underlåta att utnyttja
denna möjlighet i strävandena att begränsa alkoholskadorna. Jag förordar
därför alt Systembolagets butiker skall hållas stängda på lördagarna i
framtiden. Stängningen bör genomföras från och med juli månad 1982. Effekterna
av lördagsstängningen bör följas noga med avseende på olika alkoholpolitiska
faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.5 Återkallelse av serveringstillstånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har i den föreliggande rapporten om alkoholpolitiken
som jag redan nämnt föreslagit vissa ändringar i lagstiftningen om tillstånd
till servering av alkoholdrycker. På grundval härav har del inom socialdepartementet
upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1977:293) om handel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med drycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På min hemställan beslöt regeringen den 4 februari i år
att inhämta lagrådets yttrande över förslagel. Det närmare innehållet i
förslaget framgår av lagrådsremissen som bör fogas som underbilaga 1:2 till
socialdepartementets protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär i stora drag följande. Reglerna om
omprövning av befintliga tillstånd att försälja alkoholdrycker förtydligas.
Detta tar främst sikte på tillstånd till servering av starkare alkoholdrycker
än öl, dvs. spritdrycker, vin och starköl. Del klargörs att ett redan givet
tillstånd kan återkallas då tillståndshavaren visar ekonomisk misskötsamhet och
därmed inte längre kan anses lämplig att driva rörelse med servering av alkoholdrycker.
Denna lämplighetsprövning syftar till att undanröja riskerna för
alkoholpolitiska ölägenheter i samband med försäljning av alkoholdrycker.
Önskemålet att alkoholserveringen skall ske på ett alkoholpolitiskt tillfredsställande
sätt förutsätter en effektiv skatte- och avgiftskontroll för att garantera att
seriösa intressenter kan hävda sig inom branschen. Snedvridna
konkurrensförhållanden innebär att den seriösa verksamheten utsätts för en
press som medför stora risker för att alkoholserveringsreglerna åsidosätts inom
hela branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ge tillståndsmyndigheten underlag för denna
bedömning införs vidare en regel om uppgiftslämnande. Kronofogdemyndigheten
skall underrätta tillståndsmyndigheten när den som har tillstånd atl servera
alkoholdrycker brister i sina åligganden all erlägga skatter eller sociala
avgifter. På begäran av tillståndsmyndigheten skall skattemyndigheter och andra
myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter lämna uppgifter
som tillståndsmyndigheten behöver för tillståndsprövning eller tillsyn. Det som
främst är av intresse för tillståndsmyndigheten är uppgifter om allvarlig
ekonomisk misskötsamhet hos den som söker eller innehar tillstånd till
servering av starkare alkoholdrycker än öl. Det förutsätts som det normala att
uppgiftsskyldigheten för kronofogdemyndigheterna och uppgiftslämnan-det från de
andra myndigheterna fullgörs genom ett samrådsförfarande mellan berörda
myndigheter. Redan i dag förekommer i vissa län regelbundna sammankomster
mellan länsstyrelsens skatteavdelning, kronofogdemyndigheter och
länsarbetsnämnd m.fl. för att diskutera myndigheternas agerande i fråga om
företag som har kommit eller kan befaras komma på obestånd på grund av bl.a.
resterande skatter eller avgifter. Inom ramen för redan etablerade
samarbetsformer av detta slag bör tillståndsmyndigheten kunna beredas
möjligheter alt skaffa sig den informafion som behövs för myndighetens
tillstånds- och tillsynsverksamhet. Det bör åligga riksskatteverket att i
samråd med socialstyrelsen verka för att ett samarbete av detta slag kommer
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen innefattar lagförslaget ett förtydligande när
det gäller tillstånds-myndighetens rätt att ta del av bokföringen i en rörelse
som har tillstånd att försälja alkoholdrycker. Det klargörs att den som driver
rörelsen är skyldig att påanfordran förete bokföringen. Det gäller både
bokföringen över själva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäljningen och den som avser rörelsen i övrigt,
exempelvis den som avser anställdas löner, skatte- och avgiftsbetalning osv.
Även detta förslag har till syfte alt ge tillståndsmyndigheten underlag för
kontroll av den ekonomiska skötsamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har yttrat sig över lagförslaget i
lagrådsremissen, varvid lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Utdrag ur
lagrådets protokoll den 19 februari i år bör fogas till socialdepartementets
protokoll i detta ärenden som underbilaga 1:3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det upprättade lagförslaget bör fogas till
socialdepartementets protokoll i detta ärende som underbilaga 1:4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Vården av alkohol- och narkotikamissbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Utgångspunkter för missbrukarvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningarna för vården av alkohol- och
narkotikamissbrukare har förändrats till följd av socialtjänstlagen (1980:620).
I lagen stadgas en uttrycklig skyldighet för socialnämnden att arbeta för att
förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande
medel. Socialtjänstens insatser för att bekämpa missbruk förutsätts bli en
viktig del av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet personer som är i behov av vårdinsatser på grund
av sin alkoholkonsumtion är mycket svårt att uppskatta. De personer som
registreras som alkoholmissbmkare inom vårdsystemets olika delar utgör bara en
mindre del av alla med missbruksproblem. Gruppen alkoholmissbrukare är inte
någon homogen grupp. Behovet av vårdinsatser varierar i mycket stor
utsträckning. En del kräver omfattande behandlingsinsatser från olika typer av
behandlingsenheter. Andra behöver hjälp enbart från sjukvårdens sida, åter
andra enbart med sin sociala situafion och med arbetsvårdande insatser.
Missbrukels karaktär och bakgrund kan skilja sig mellan kvinnor och män. Detta
måste beaktas i de behandlingsprogram som utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppen narkotikamissbrukare är en mer homogen grupp när
det gäller behovet av vårdinsatser. För att en narkotikamissbrukare skall kunna
förändra sin situafion krävs i de flesta fall omfattande behandlings- och
rehabiliteringsinsatser. Dessa resurser måste organiseras som en sammanhållen
vårdkedja omfattande uppsökande verksamhel, öppen och sluten vård samt
eftervård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i början av mitt anförande redogjort för de vård-
och rehabiliteringsresurser som utvecklats för vården av alkohol- och
narkotikamissbrukare. Resurserna är omfattande. För att få ett effektivare
utnyttjande av samhällets samlade vårdresurser krävs omfattande
samordningsinsatser. Huvudmannaskapsreformen som träder i kraft den 1 januari
1983 kommer att få en avgörande betydelse för en sådan samordning. Genom den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdresursplanering som huvudmännen genomfört i varje län
har förutsättningarna skapats för en samlad vårdinsats inom missbrukarvården.
Vidare bör resultaten av de samverkansprojekt som efter SAMO:s förslag nu
genomförs, tillsammans med andra försöksverksamheter kring samverkan mellan
vårdenheter som socialstyrelsen och olika huvudmän genomför, kunna ligga till
grund för hur etl praktiskt samarbete skall kunna komma till stånd i framfiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Utveckling av vård enligt LVM</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 1 januari 1982lräddelagenom vård av missbrukare i
vissa fall, LVM, i kraft. Vård enligt LVM skall enligt huvudregeln ges på ett
kommunalt eller landstingskommunalt hem för vård eller boende enligt 11 § LVM. Enligl
övergångsreglerna till LVM får vård enligt lagen ges på de allmänna
vårdanstalterna för alkoholmissbrukare under övergångsåret 1982, dvs. fram till
de kommunala huvudmännens övertagande den 1 januari 1983. LVM:s ikraftträdande
innebär atl de institulioner som är inriktade på vården av vuxna
narkotikamissbrukare nu också i vissa fall skall kunna vårda missbrukare utan
deras samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO föreslår att särskilda medel anvisas till projekt för
utveckling av vård enligt den nya lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande budgetår genomför socialstyrelsen
utbildning vid statens vårdanstalt Runnagården för att förbereda personalen för
vård av narkotikamissbrukare med stöd av LVM. Utbildningen sker i form av
handledning av samtlig personal tvä dagar per vecka. Dessutom kommer delar av
personalen att auskultera vid olika behandlingshem för narkotikamissbrukare.
Liknande utbildningsinsatser planeras även för personalen vid Venngarns
vårdavdelning Hornö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar SAMO:s uppfattning att vård enligt LVM ställer
nya krav på vissa vårdenheter inom missbrukarvården. Bl.a. krävs utbildnings-
och utvecklingsinsatser för atl så långt det är möjligt åstadkomma så goda
förutsättningar som möjligt för den nya lagens tillämpning. Jag föreslår därför
att särskilda medel anvisas för utvecklingsprojekt som kan genomföras vid
berörda behandlingsenheter. Projektverksamheten bör syfta lill att personalen
vid enheterna genom utbildningsinsatser eller praktisk försöksverksamhet får
bättre kunskap bl.a.om motivationsskapande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ändamålet beräknas 1,8 milj. kr. Medlen bör ställas lill
socialstyrelsens förfogande under nästkommande budgetår under ett särskilt
reservationsanslag. Huvudmännen kan härvid söka bidrag för utvecklingsprojekt,
som bör genomföras snarast möjligt efter den 1 juli 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Tidiga vårdinsatser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidiga insatser mot alkohol- och narkofikamissbruket är en
av de mer centrala frågorna för att kunna reducera de skador som alkoholen och
narkotikan vållar. Ju tidigare hjälpen kan ges till de människor som är på väg
in i missbruk desto större är förutsättningarna för ett bra resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gäller också de direkta vårdinsatserna såväl inom hälso-
och sjukvården som inom socialtjänsten. Huvudmännen måsle därför inrikta
metodutvecklingsarbetet på att både tidigt upptäcka personer med problem med
alkohol och andra beroendeframkallande medel och utforma vården så att hjälp
kan ges i tidiga skeden. Socialstyrelsen och huvudmännen bedriver redan nu ett
omfattande utvecklingsarbete i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Öppenvården inom den sociala sektorn spelar en viktig roll
för att tidigt kunna ge stöd. Personalen vid olika enheter, inte minst
personalen vid alkoholpolikliniker, ungdomsmottagningar och vårdcentraler för
narkotikamissbrukare har en central funktion i detta arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har bedrivit försöksverksamhet med sex
nytillkomna alkoholpolikliniker. Öppenvårdsverksamheten vid vårdcentralerna för
narkotikamissbrukare har varit modell för dessa enheters verksamhet. De sex
alkoholpoliklinikerna har också erhållit statsbidrag enligt de regler som
gäller för vårdcentraler för narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamheten utvärderas av socialstyrelsen.
Utvärderingen som presenteras inom kort bör ligga till grund för en utveckling
av den öppna missbrukarvården så att den bättre kan nå människor på väg in i
missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO föreslår vidare alt länsvisa konferenser genomförs
för att berörda personalgrupper inom öppenvården skall få möjlighet att ta del
av och diskutera aktuella erfarenheter av tidig hjälp. Jag har i årets
budgetproposition i avsnittet Alkoholpolitik och missbrukarvård under anslaget
J 7 Utbildning och samverkan inom missbrukarvården beräknat medelsbehpvet till
1,1 milj. kr. Av dessa medel bör 600 000 kr. användas för nämnda konferenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Eftervård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att vården skall ge bestående resultat måsle en
missbrukare efter genomgången behandling få meningsfull sysselsättning och
hjälp till ett fungerande socialt liv. F.d. missbrukare som lämnat en
behandlingsenhet kräver i de flesta fall olika former av stödinsatser. SAMO
konstaterar i sin slutrapport alt eftervården har stora brister eller saknas
helt. Behovet av en långsam utslussning från vårdenheterna där klienten
successivt får ta allt större ansvar för sin situation tillgodoses sällan. En
meningsfull eftervård</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställer främst krav på en väl fungerande samordning av
flera organ och deras insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den öppna missbrukarvården har i princip haft ansvaret för
att även slutfasen av vården fullföljs. Öppenvården utgör vårdbasen i
behandlingskedjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har under senare år uppmärksammat
eftervårdens roll och har därför gett bidrag till några försöksprojekt med
eftervård. Under år 1980 påbörjades en genomgång av olika modeller för
eftervård som försöksvis eller i reguljära former prövats i anslutning till
institutionsvård för missbrukare. Erfarenheterna från några av modellerna har
prövats och kommer inom kort att redovisas av socialstyrelsen i en särskild
rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare anfört har en särskild arbetsgrupp under arbetsvårdsdelegationen
på arbetsmarknadsstyrelsen presenterat en rapport - Problem på vägen från
missbruk till jobb. I rapporten föreslås olika åtgärder för att förbättra
missbrukarnas arbetsmarknadssituation. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet
kommer senare denna dag att behandla arbetsgruppens rapport och lägga fram
förslag på pmrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO anser all ökad uppmärksamhet måste riktas mot
eftervårdande insatser. Socialstyrelsens hitfillsvarande arbete med denna fråga
bör ge vägledning för det fortsatta arbetet. Jag delar SAMO:s uppfattning atl
det finns behov av ett utvecklingsarbete för att effektivisera eftervården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i årets budgetproposition i avsnittet
Alkoholpolitik och missbrukarvård under anslaget J 6 Bidrtig fill alkoholpohkhniker
och vårdcentraler m.m. beräknat etl engångsanslag på 1 milj. kr. för detta
ändamål. Medlen bör fördelas till olika försöksverksamheter som utgår från den
problembeskrivning som återfinns i SAMO:s slutrapport. Den ovan angivna
rapporten från arbetsmarknadsstyrelsen bör också beaktas vid utformningen av
projekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskilda initiativ och frivilliga organisationer har en
viktig funktion inom missbrukarvården. Ett utvecklat samarbete sker också med
samhällets vårdorgan. Organisationerna kompletterar samhällets åtgärder i
okonventionella former och bidrar till att engagera enskilda människor i
arbete för missbrukarna. Ett antal föreningar har bildats med arbetet speciellt
inriktat på alkohol- och narkotikamissbrukare. Andra har sitt arbete inriktat
på hela missbruksproblemafiken. Hos vissa organisationer ingår arbetet för
missbrukare i en mera omfattande allmän verksamhet. Organisationernas insatser
är ett värdefullt komplement fill samhällets åtgärder, inte minsl under
eftervårdstiden, när behovet av medmänskliga relationer utanför missbru-karkretsen
är särskilt stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från femte huvudtitelns anslag J 8 Bidrag till
organisationer m.m. utgår bidrag till bl.a. sammanslutningar för stöd och hjälp
åt alkohol- och läkemedelsmissbrukare m.m., till kommuner saml lill
organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller
narkotikamissbrukare. Bidragen kan utgå för såväl pågående verksamhel som
försök med nya vård- och behandlingsformer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De frivilliga organisationerna får etl omfattande statligt
stöd för sina insatser inom missbrukarvården. I årets budgetproposition (prop.
1981/ 82:100 bil. 8, p. J 8) har jag beräknat sammanlagt 13 475 000 kr. under
detta anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.5 Familjevård för missbrukare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjevårdsutredningens förslag syftar fill att förstärka
familjevården genom att särskilda familjevårdsenheler inrättas för att stödja
familjehemmen. En familjevårdsenhet skall enligt utredningens förslag bestå av
en grupp familjehem (5-15 familjer). För att familjerna skall kunna träffas
regelbundet bör de bo relativt nära varandra och helst inom samma län. På
gemensamma träffar skall de kunna utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt varje familjevårdsenhet- varje
grupp av familjer - skall ha minst en handledare, en familjevårdskonsulenl.
Varje familjevårdsenhet bör ha en styrelse. I styrelsen skall representanter
för värdfamiljerna, frivilliga organisationer och de myndigheter som anlitar
familjehemmen ingå. Styrelsen som bl.a. skall svara för verksamhetens allmänna
inriktning skulle genom sin sammansättning också garantera en förankring i
samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att stimulera bildandet av familjevårdsenheter
föreslår utredningen att-de skall vara berättigade till statsbidrag. Bidrag
skall kunna utgå med upp till 75 procent av enheternas kostnader. En av
förutsättningarna för att bidrag skall kunna utgå, bör enligt utredningen vara
att minst en familjevårdskonsulent är stationerad i samma region som
familjehemmen och att en styrelse inrättas för varje enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästan alla remissinstanser är i princip positiva till
huvuddragen i utredningens förslag att inrätta familjevårdsenheter. Samtidigt
har emellertid många remissinstanser invändningar mot vissa delar i förslaget.
Del föreligger t. ex. en viss tveksamhet inför utredningens förslag att varje
familjevårdsenhet bör ha en styrelse. Socialstyrelsen menar atl en styrelse
riskerar att ta relativt stora administrativa resurser i anspråk. Det kan också
inverka hämmande på det enskilda engagemanget. Enligt kriminalvårdsstyrelsen
är del inte meningsfullt att alltid knyta en särskild styrelse till
verksamheten. Flera remissinstanser har också påpekat att erfarenhelerna av
familjevård i den form utredningen föreslår är begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om statsbidragets utformning och finansiering
kritiseras av en rad remissinstanser. Kommunförbundet påpekar l.ex. "att i
etl läge där kommunernas ekonomi redan är hårt ansträngd och där staten i andra
sammanhang utfärdar direktiv om starka begränsningar av den kommunala
volymutvecklingen har kommunerna inle möjlighet alt finansiera den
kvalitetsförbättring som föreslås i utredningen". En del remissinstanser,
bl. a. socialstyrelsen, pekar på att utredningens förslag kan medföra en icke</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>önskvärd likriktning inom familjevården. Statsbidraget bör
enligt socialstyrelsen utformas så att del inte utesluter stöd även för andra
former av familjevård. En sammanställning av remissyttrandena över
familjevårdsutredningens betänkande bör fogas som underbilaga 1:6 till detta
protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 22 § socialtjänstlagen skall socialnämnden sörja
för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna kan las
emot i bl.a. familjehem. Med familjehem avses enligt 35 §
socialtjänstförordningen ett enskilt hem som tar emot, förutom barn, även vuxna
för vård och omvårdnad. I förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 1979/80:1)
framhölls alt vård i familjehem förutsågs kunna bli en alltmer betydelsefull
resurs inom vården av främst de vuxna missbrukarna. Den verksamhet som
familjevårds-utredningen har rekommenderat, överensstämmer väl med
socialtjänstlagstiftningens intentipner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheterna
av familjevård för vuxna missbrukare har hittills varit positiva. Vårdformen
ger en möjlighet för missbrukaren att komma in i ett normalt vardagsliv. En av
grundtankarna i familjevården är att värdfamiljen fungerar som ett föredöme för
gästen. Värdfamiljens liv fungerar som ett exempel för gästen på elt annat och
bättre liv än det han tidigare levt. Familjevården kan därigenom ge
missbrukaren något som andra vårdformer har svårt alt ge. Familjevård ger
samhället en möjlighet alt lösa vård- och behandlingsuppgifter genom att ta
tillvara enskilda människors intresse och engagemang. Familjens engagemang är
dock inte alltid tillräckligt för alt hjälpa missbrukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhället måste också ta sitt ansvar genom all bistå
värdfamiljen. Stödet till familjehemmet måste ges i sådana former och på sådana
villkor att både familjens självständighet och dess engagemang bevaras. Liksom ulredningen
anser jag att familjevård inte bör bli en form av yrkesmässig vård. Familjevård
bör inte helt ersätta annal yrkesarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser i likhet med utredningen och remissinstanserna
alt det är angeläget att familjehemmen nu får ett utbyggt stöd för sin
verksamhet, i enlighet med de allmänna principer som utredningsförslaget utgår
från. Jag är dock inte nu beredd att förorda någon i detalj utformad generell
lösning för hur familjevården för missbrukare skall organiseras.
Familjevårdsutredningens modell bör dock tas tillvara och vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående föreslagit att medel anvisas för
utvecklingsprojekt avseende LVM-vård under etl särskilt reservationsanslag. Jag
förordar att ytterligare 5,2 milj. kr. avsätts under detta anslag för
utvecklingsarbete under en tvåårsperiod med start den 1 januari 1983 kring
projekt med vård i familjehem (familjevård) för vuxna alkohol- och
narkotikamissbrukare. Dessa medel bör i huvudsak användas till familjevård för
vuxna narkotikamissbrukare. Även projekt med både alkohol- och
narkotikamissbrukare bör dock kunna erhålla anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektanslag bör kunna utgå till såväl befintliga som
nystartade familjevårdsprojekt. Vid prövning av frågan om utvecklingsbidrag
bör särskild</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänsyn tas till förslag om konsulentförstärkt familjevård.
Detsamma gäller projekt som inrymmer möjligheter till ökad kontakt mellan
familjehemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
föreslagna utvecklingsanslaget ökar budgetmässigt utgifterna för budgetåret
1982/83. De faktiska utbetalningarna kommer emellertid att ske successivt under
kalenderåren 1983 och 1984. För att ge ekonomiskt utrymme åt
utvecklingsbidraget förordar jag att det hitfillsvarande statsbidraget om 50
kronor per vårddag upphör fr.o.m. den 1 januari 1983. Det för detta ändamål i
budgetförslaget för budgetåret 1982/83 upptagna anslaget på 2,6 milj. kr.
erfordras dock för att täcka kostnaderna för bidragsåret 1982 med hänsyn fill
att bidraget utbetalas kalenderårsvis i efterskott. Det nuvarande statsbidraget
för familjevård för narkotikamissbrukare som inrättades år 1973 har haft
begränsad betydelse när det gäller att kvalitativt utveckla familjevården.
Flera remissinstanser har ansett att ett slopande av bidraget fill förmån för
det av utredningen föreslagna statsbidraget skulle medföra en kostnadsökning
för kommunerna. För egen del vill jag anföra följande. En stor del av de mer
långvariga placeringarna i familjevård sker redan i dag genom anknytning fill någol
familjevårdsprojekt. Endast sju kommuner har under år 1980 fått bidrag för
familjevård med mer än 50 000 kr. Övriga kommuner har endasl fått smärre
bidrag. Om statsbidragen förändras har de kommuner, som bedriver en omfattande
familjevård för vuxna missbrukare, goda möjligheter att få del av
utvecklingsbidraget. Mindre kommuner som vill använda familjevård kan genom
samarbete med något familjevårdsprojekt indirekt få del av bidraget. De
kostnadsökningar för enskilda kommuner, som kan uppkomma genpm den föreslagna
förändringen av statsbidragen blir därför för de flesta kommuner små. En höjd ambifionsnivå,
genom längre vårdtider och bättre planering av vårdinsatsen kan visserligen på
kort sikt medföra höjda kostnader för kommunerna. En förbättrad vård bör å
andra sidan medföra att behovet av institutionsvård samt andra och kanske
dyrare insatser från kommunen minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektanslaget bör administreras av socialstyrelsen.
Styrelsen bör också fortlöpande följa och dokumentera de erfarenheter som kan
tillvaratas i projekten. Jag vill - i likhet med utredningen - betona viklen av
forskning rörande familjevården. Jag återkommer till detta i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjevårdsutredningen
tar även upp försäkrings- och ansvarsfrågor. Jag delar utredningens uppfattning
att det är viktigt att ge familjehemmen etl skydd för ekonomiska skador som de
kan råka ut för genom sitt vårdåtagande. Gästen kan t.ex. - av vårdslöshet
eller med uppsåt - orsaka skada på värdfamiljens egendom, hos grannar eller
andra personer som värdfamiljen har kontakt med. Jag anser - i likhet med
utredningen - all en förutsättning för att familjevården skall kunna
vidareutvecklas är att ansvarsfrågorna får en tillfredsställande lösning.
Principiellt delar jag utredningens uppfattning att huvudmannen för vården bör
ta de ekonomiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>risker som familjehemmet inte kan skydda sig emot genom
försäkringar vilka normalt sett ingår i ett hushåll, l.ex. hemförsäkring och
olycksfallsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjevårdsutredningen har vidare pekat på att det finns
vissa frågor av arbetsrättslig art för familjevården där rättslägel inte är
klarlagt. Utredningen har mot den bakgrunden föreslagit regeringen att
överväga en översyn av bl.a. familjevårdarnas arbetsrättsliga ställning. Flera
remissinstanser, bl.a. arbelarskyddsstyrelsen, tillstyrker förslaget. Efter
samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill jag framhålla följande.
De frågor som avses i betänkandet rör i allt väsentligt arbelstagarbegreppet.
Detta begrepp är inle närmare definierat i nu gällande lagstiftning, utan det
har överlåtits åt rättstillämpningen att med stöd av motivuttalanden (jfr. l.ex.
prop. 1975/76:105; bil. 1, s. 324 och SOU 1975:1 s. 691 ff) bestämma begreppets
närmare innebörd och därav bl.a. dra gränsen mot uppdragstagarbegreppet. Frågan
om fosterföräldrars rätt till semesterersättning är för övrigt föremål för
prövning i arbetsdomstolen. Mot denna bakgrund finner jag ingen anledning alt
föreslå några särskilda åtgärder i denna fråga. Regeringen kommer emellertid
att följa utvecklingen på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjevårdsutredningen anser att en fördjupad diskussion
om familjevårdens möjligheter och begränsningar vid vård av missbrukare är
önskvärd. För att stimulera en sådan diskussion bör regionala eller lokala
kontaktkonferenser anordnas av socialstyrelsen, menar utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den tid familjevårdsutredningen arbetade bildades på
enskilt initiativ en samarbetskommitlé för familjevård. Denna består av
representanter för befintliga familjevårdsenheter och organisationer med
intresse för familjevård. Samarbelskommitlén avser bl.a. att arbeta för bildandet
av nya enheter. Kommittén kommer vidare att stödja de familjevårdsenheter som
är organiserade i förenings- eller stiftelseform, och i övrigt bevaka
familjehemmens intressen i olika frågor. Familjevårdsutredningen föreslår alt samarbetskommittén
för familjevård får ekonomiskt stöd lill sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjevårdsutredningen anser vidare att samarbetskommittén
för familjevård är lämpad för att i samarbete med bl. a. socialstyrelsen
organisera sammankomster mellan företrädare för olika familjevårdsprojekt.
Sådana sammankomster har ägt rum under ett antal år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna hittills är positiva och bör utgöra
underlag för utbildning av familjevårdskonsulenter. Utredningen föreslår atl
socialstyrelsen får disponera medel för överläggningar mellan familjevårdsprojekt
samt för utbildning av konsulenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer i ulredningens uppfattning alt familjevården
på olika sätt bör stimuleras och stödjas samt att en fördjupad diskussion om
familjevårdens möjligheter och begränsningar är önskvärd. Socialstyrelsen bör
i detta syfte anordna olika typer av sammankomster för familjehemmen och andra
berörda. Familjevårdskonsuleniernas behov bör särskilt beaktas i delta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sammanhang. Verksamheten bör kunna finansieras inom
socialstyrelsens befintliga anslag för kurs- och konferensverksamhet inom
nykterhets- och narkomanvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min uppfattning är också att samarbetskommittén för
familjevård kan utgöra en värdefull tillgång i arbetet med alt utveckla
familjevården. Ett visst ekonomiskt stöd till kommittén för insatser med detta
syfte bör därför kunna anvisas inom ramen för det föreslagna utvecklingsanslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Forskningsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.1 Alkohol- och narkotikaforskningens 'inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående har en redogörelse lämnats för alkohol-
och narkotikaforskningens utveckling samt dess nuvarande organisation,
inriktning och finansiering. Av redogörelsen framgår att alkoholforskningen,
alltsedan den växte fram vid 1940-talets mitt, har haft sin tyngdpunkt förlagd
till den medicinska sidan. Den samhällsvetenskapligt betonade
alkoholforskningen har utvecklats först det senaste decenniet. Fortfarande har
dock den medicinska forskningen inom alkoholområdet en stark dominans över den
samhällsvetenskapligt inriktade alkoholforskningen. Inrättandet av de tre
professurerna för sociologisk alkoholforskning, vårdforskning och psykologisk
alkoholforskning är en klar förstärkning av den samhällsvetenskapliga
alkoholforskningen som sannolikt kommer att medföra en bättre balans mellan de
båda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppbyggnaden
av narkofikaforskningen inleddes i blygsam skala under 1960-talel. Den visar en
något annan bild vad gäller tyngdpunkten än den som varit rådande för
alkoholforskningen. Inom narkotikaforskningen har såväl myndigheternas som
forskarnas intresse i högre grad varit inriktat på samhällsvetenskapliga
studier, bl.a. omfattande undersökningar av förekomst av bruk och missbruk av
olika droger samt behandlingsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behandlingsforskningen utgör ett av de forskningsområden
som har prioriterats särskilt genom förslag i propositionen 1977/78:105 om
åtgärder mot narkotikamissbruket. Initiarivgruppen för narkomanvårdsforskning
har som tidigare nämnts lämnat förslag till åtgärder inom delta område. Det
planeringsarbete och de provundersökningar som genomförts inom ramen för
initiativgruppen i en av gruppen tillsatt arbetsgrupp har utmynnat i en plan
för ett omfattande forskningsprojekt. Syftet med projektet är alt få kunskaper,
som är direkt användbara i det praktiska behandlingsarbetet och för den
övergripande planeringen av narkomanvården. Det nu aktuella projektet kommer
att omfatta ett stort antal vård- och behandlingsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ansökan om forskningsmedel som har lämnats in för
detta projekt bereds f.n. i delegationen för social forskning (DSF).
Delegationen har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samtidigt att behandla ytterligare ca 25
projektansökningar inom alkohol-och narkotikaområdet av vilka flera avser
behandlingsforskning. Vidare har kriminalvårdsstyrelsen aviserat att det finns
behov av forskning med avseende på missbruksproblemen hos kriminalvårdens
klienter. Chefen för justitiedepartementet kommer senare i dag alt ta upp denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behandlingsforskningen bör enligt min mening på sikt
omfatta missbruksområdet ur flera olika aspekter. Exempelvis bör problemen atl
så tidigt som möjligt kunna ge missbrukare stöd och hjälp uppmärksammas även
från forskningens sida. Olika delar av vårdsystemet, liksom samverkansproblem,
måste härvid bli föremål för värdering genom vetenskapliga studier. På detta
sätt kan huvudmännen och andra berörda få bättre underlag för beslul om en
vidareutveckling av vård och behandling. Behovet av metodutveckling har jag
nyss nämnt i samband med genomgången av missbrukarvården. Förslagen om atl
socialstyrelsen får disponera medel för att vården av missbrukare enligt LVM
skall kunna utvecklas samt för en utveckling av eftervården berör detta
metodutvecklingsarbete. Jag vill i detta sammanhang också erinra om familjevårdsulredningens
förslag till forskningsinsatser inom familjevårdens område. Även dessa förslag
bör uppmärksammas i den framtida behandlingsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överförbrukningen av sömnmedel och lugnande medel har som
tidigare nämnts uppmärksammats i det nordiska samarbetet inom drogforskningen.
De initiativ som har tagits inom Nordiska nämnden för alkohol- och
drogforskning (NAD) i fråga om psykofarmakaforskningen bör enligt min mening
följas upp på nationell nivå. Denna forskning bör ges särskild uppmärksamhet
inom den framlida missbruksforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat forskningsområde som bör utvecklas är olika
frågeställningar kring alkoholpolitiska restriktioner. Den svenska forskningen
har i jämförelse med flera andra länder i förhållandevis liten utsträckning
ägnat sig åt detta. SAMO har betonat vikten av att en ökad uppmärksasmhet fästs
vid mera långsiktig forskning som gäller svensk alkoholpolitik. Jag delar SAMO:s
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har nyligen beslutat att för riksdagen lägga
fram en samlad forskningsproposition. Denna proposition innehåller bl.a.
övergripande innehållsmässiga prioriteringar av forskningsområden för den
närmaste femårsperioden. Forskningen inom social- och hälsovårdsområdet är ett
av de högst prioriterade områdena i nämnda proposition. Missbruksforskningen i
stort utgör en av tyngdpunkterna inom detta område. 1 propositionen tas också
upp frågan om det framtida ansvaret för initiering av och stöd till
missbruksforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Kartläggningar av drogutvecklingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har i sin slutrapport tagit upp frågan om
kunskapsunderlaget när det gäller alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna. Av SAMO:s
redovis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning framgår alt det finns luckor i detta
kunskapsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumtionen
av alkoholdrycker belyses vanligtvis med uppgifter om den registrerade
konsumtionen, dvs. försäljningen av alkoholdrycker. Om konsumtionen av hemtillverkat
vin, hembrända spritdrycker, turistsprit osv. finns del bara sporadiska data.
De data som finns är därtill mycket osäkra. I likhet med SAMO anser jag att del
behövs en metodutveckling kring studier som kan ge tillförlitliga data om
förändringar av den icke-registrerade konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller konsumtionsvanorna finns relativt omfattande dala om vissa
ungdomsgrupper. SAMO framhåller att de undersökningar som har genomförts inom
skolan och bland värnpliktsinskrivna har stort värde, inte minsl genom att de
ger en belysning av utvecklingen över en längre tidsperiod. Enligt SAMO:s
mening är dock bristen på kunskaper om alkohol-och narkotikavanorna i den vuxna
befolkningen påtaglig. SAMO anser att studier som belyser förändringar bland
vuxna därför också bör påbörjas i mer återkommande form. Med hänsyn till behovet
av beslutsunderlag för insatser av förebyggande slag påpekar SAMO atl
undersökningar i ungdomsgrupperna dock bör prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig faktor för alkoholpolitiska ställningstaganden
är konsumtionens fördelning i befolkningen. Många undersökningar har under
årens lopp visat att en liten andel av befolkningen konsumerar en
förhållandevis slor andel av alkoholdryckerna. Konsumtionsförändringar i den
gruppen är svåra att studera genom traditionella intervju- och
enkätundersökningar. Enligt SAMO:s mening bör därför särskild vikt fästas vid
metodutveckling kring dessa frågor. SAMO anser också att forskningsprojekt om
alkoholkonsumtionens roll för vårdbehov och andra följdverkningar bör påbörjas
inom olika samhällssektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO anger i sin rapport flera orsaker till atl det inom alkoholområdel
saknas viktiga data om konsumtions- och skadeutvecklingen. En av orsakerna är
att arbetet med att studera dessa frågor bedrivs på många olika håll. Särskilt
framträdande är denna uppsplittring när det gäller enkät- och
intervjuundersökningar. Dessa genomförs av flera institut och med många olika
uppdragsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl SAMO:s mening bör ansvaret för att mer övergripande
följa konsumtions- och skadeutvecklingen samlas hos ett organ. På det sättet
kan olika undersökningar genomföras med en mer planerad strategi än vad som nu
är fallet. SAMO anser att det organ som får det samlade ansvaret bör disponera
de statliga medel som står till förfogande för kartläggningar av utvecklingen.
Organet bör härvid kunna ge uppdrag till de undersökningsinstitut eller
forskningscentra som man anser har de bästa förutsättningarna att genomföra
angelägna projekt. Organet bör också samarbeta med forskningen så att skilda
slag av metodutvecklingsarbete kan äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar SAMO:s uppfattning om att det i flera olika
avseenden behövs en metodutveckling för atl kunskapsunderlaget om
alkoholkonsumtionen och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alkoholskadorna skall kunna förbättras. Jag anser också
att det behövs en bättre samordning i arbetet med dessa frågor. Det arbele som
nu utförs av utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO) berör till
stor del de frågor som SAMO har tagit upp. I likhet med SAMO anser jag att alkohol-och
narkotikafrågorna bör behandlas integrerat när det gäller att följa
utvecklingen inom drogområdet. När UNO har lämnat sin slutrapport bör dessa
frågor beredas ytterligare inom regeringskansliet med sikte på ett
ställningstagande i anslutning till nästa års budgetproposition. Med tanke på
att del i stor utsträckning är samma myndigheter och organ som sysslar både med
kunskapsfrågor och med information inom drogområdel bör arbelet kunna
genomföras i anslutning fill den ytterligare beredning som har föreslagits bör
ske när det gäller informationsfrågorna. Dessa frågor bör även beaktas i den
långsiktiga sektoriella forskningsplanering som förutsätts i den nyss nämnda
forskningspolitiska propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.3 Förmedling av forskningsresultat</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av att förmedla den kunskap som kommer fram genom
forskning och statistikinsamling är stort. Resultat från forskningsprojekt
utnyttjas inte alltid i planerings- och utvecklingsarbete inom administrationen
i den grad som är önskvärd och borde vara möjlig. Orsakerna till detta kan vara
flera. Resultatredovisningen från olika projekt är ofta utformad så atl den
inte förstås av andra än en snäv grupp forskare inom del aktuella området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kunskap som forskningen ger behöver nå flera olika
grupper av avnämare. En avnämargrupp är forskarna själva. En annan är
administratörer och beslutsfattare på olika nivåer. En tredje grupp utgör
olika personalkategorier på fältet, en fjärde opinionsbildare, osv. Dessa olika
avnämargrupper ställer skilda krav på förmedlingen av kunskap. Ibland krävs
detaljerade beskrivningar av teoretiska utgångspunkter och metodval för ett
forskningsprojekt. I ett annat sammanhang behövs kanske bara en enkel
information om t.ex. försäljningsutvecklingen för alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av att snabbt få överblick över vilka
forskningsprojekt som genomförts eller pågår har kunnat tillgodoses inom missbrukarvården
genom försöksverksamheten vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
(CAN) med en särskild dokumentationscentral. Jag delar SAMO:s uppfattning att
en central verksamhet med systematisk insamling av rapporter och artiklar från
forskningen är en bra utgångspunkt för att sprida kunskap till olika avnämargrupper.
Den dokumentationscentral som nu finns vid CAN bör permanentas och få en
central roll när det gäller dokumentation av alkohol- och narkotikaforskning.
Medelsbehovet för denna verksamhet för nästa budgetår redovisas i det följande
av statsrådet Tilländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av de behov som en dokumentationscentral för
forskning kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgodose finns behov av fylligare sammanfattningar av
resultaten av aktuella forskningsprojekt. Andra behov som behöver tillgodoses
är sammanställningar av den samlade kunskap som finns inom ett begränsat
område. Översikter av detta slag har stor betydelse för myndigheter,
beslutsfattare på olika nivåer och fackfolk. De kan också utnyttjas som
hjälpmedel i undervisningen och som basmaterial i samband med opinionsbildande
informationsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAMO
nämner i sin rapport att forskningen kring alkoholpolitiska restriktioner och
kunskapen om alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar är särskilt viktiga
som underlag för alkoholpolitiska beslul. SAMO föreslår därför att en årlig
rapport ges ut med en översiktlig kvalificerad bedömning av drogsituationen och
rådande kunskapsläge grundad på en kritisk granskning av de data som finns
tillgängliga. Ansvaret för en sådan årlig rapport bör enligt SAMO:s mening
ligga på samma organ som SAMO föreslår bör få samordningsansvaret för studier
av utvecklingen på drogområdet. Jag delar i princip SAMO:s uppfattning i dessa
avseenden. Den närmare organisatoriska utformningen får tas upp i samband med
den ytterligare beredning av dessa frågor som jag nyss nämnt bör ske inom
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Internationella insatser för att bekämpa
narkotikamissbruket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikasituationen i världen är myckel allvarlig. Den
har försämrats fortgående trots de insatser som vidtagits. Narkotikamissbruket
har blivil ett allt större hot mot den sociala och ekonomiska välfärden. I
Europa har ett växande missbruk av heroin, kokain, cannabis och psykotropa
ämnen kunnat konstateras. Den illegala ppiumproduktionen har ökat i världen. De
senaste årens rekordskördar i Fjärran Östern har lett till att försäljningen av
heroin därifrån på nytt ökar. 1 Sydamerika är produktionen av kokain mycket
omfattande. Missbruket ökar kraftigt i nord- och mellanamerika och i
Västeuropa. Missbruket av barbiturater, amfetamin och andra centralstimu-lerande
medel fortsätter att stiga. Cannabis är del narkotiska medel som har den
största spridningen i världen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Narkotikaproblemet
är ett globalt problem. Ett intensifierat internationellt samarbete utgör ett
centralt inslag i kampen mot narkotikamissbruket. 1 det följande anger jag hur
Sverige kan medverka härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi kan
inte stå passiva inför vetskapen om att alltmer narkotika produceras i världen.
Ett viktigt syfte med det internationella narkotikaarbetet måste vara att förmå
de länder som nu inte vidtar tillräckliga åtgärder inom narkotikaområdet att
stärka sina insatser. Det gäller både länder som producerar narkofika och som
har ett omfattande missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Produktionen
av narkotika kan inte stoppas utan att en rad politiska, ekonomiska och sociala
förhållanden i producentländerna genomgår omfal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lande förändringar. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt de
sociala och ekonomiska förhållandena i dessa länder. Detta är en viktig uppgift
för FN:s generalförsamling, FN:s ekonomiska och sociala råd och andra FN-organ
som är involverade i utvecklingsarbetet. Sverige bör medverka lill att dessa
problem uppmärksammas mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Producentländerna måste kunna påräkna bistånd från
narkotikakontrollorganen, den internafionella narkotikakontrollstyrelsen och FNs
narkotikadivision. Möjligheterna härtill begränsas för närvarande av de
begränsade resurser som dessa organ har. Sverige bör även i fortsättningen
verka för att dessa organ får tillräckliga resurser för atl kunna bedriva sitt
arbete på ett ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vidare av stor vikt alt de mer utvecklade länderna
aktivt stöder producentländerna i deras kamp mot den illegala hanteringen med
narkotika. Detta kan ske genom bl.a. FNs narkolikafond. Narkotikafondens
verksamhet stämmer väl överens med andra utvecklingssträvanden i tredje
världen. En integrerad landsbygdsutveckling är ofta en nödvändig förutsättning
för att socioekonomiska förändringar skall kunna åstadkommas. Genom att
förbättra de allmänna levnadsbetingelserna för den fattiga
jordbruksbefolkningen i dessa länder skapas ett effektivt motvärn mol en
fortsatt narkotikaproduklion. Fondens projekt har därför inneburit att denna
befolkning fått sjukvård, utbildning och hjälp till en förbättrad social
situation. Ett aktivt deltagande från de berörda människorna själva är
betydelsefullt för att resultat skall kunna uppnås. Det är också nödvändigt att
regeringarna i producentländerna engagerar sig i dessa insatser och genomför
kraftfulla åtgärder mot illegal odling och tillverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom sin inriktning på just opium har fonden visat att
goda resultat kan åstadkommas med en landsbygdsutveckling som samtidigt slår
mot narkotikan. Dessa erfarenheter och insikter bör tas till vara av enskilda
länder och internationella finansieringsorgan. Det är nödvändigt att andra
internationella utvecklingsorgan i fortsättningen ger ökad uppmärksamhet åt
fondens insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige är ett av de länder som ger störst bidrag till FN-fonden.
Regeringen har under åren 1977-80 anvisat sammanlagt 6 milj. kr. av
biståndsmedel till narkotikafondens verksamhet. Är 1981 gavs ett bidrag med 4
milj. kr. till projekt med alternativ odling i Laos, Pakistan och Thailand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige lämnar vidare ett icke specialdestinerat bidrag fill
fondens allmänna verksamhet. I årets budgetproposition (prop. 1981/82: Bilaga
8, Ll) har jag för detta ändamål beräknat ett anslag till narkotikafonden på
291 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN:s generalförsamling beslutade i december 1981 att anta
ett strategi- och policyprogram mot narkotikamissbruket. Programmet kan bli en
viktig bas för den gemensamma kampen mot narkotikamissbruket. Sverige har
deltagit aktivt i utarbetandet av programmet. Sverige bör verka för att
programmet genpmförs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetet inom Europa i kampen mot narkotikaproblemen har
intensifierats under de senaste åren. Den s.k. Pompidougruppen har beslutat
att genomföra ett aktionsprogram mot narkotikamissbruket. Programmet omfattar bl.a.
insatser inom polisens, tullens och narkomanvårdens områden. Sverige bör verka
för att samarbetet ytteriigare fördjupas i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Norden
sker ett omfattande samarbete inom narkolikaområdet. Vid ett särskilt ministermöle
i februari 1982, vilket tillkommit på svenskt initialiv, beslutade social-, hälso-
och juslifieministrarna att utvidga samarbetet inom narkotikaområdet.
Samarbetet intensifieras för närvarande inom polisens och tullens områden samt
när det gäller informations- och vårdfrågor. Särskilda insater skall vidtas för
att bekämpa cannabismissbruket i Norden. Samarbetet inom Norden utgör en mycket
viktig del av vårt internationella arbete inom detta område. En förstärkning av
det nordiska samarbetet kring narkotikafrågorna är mycket betydelsefull.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige
har liksom Finland och Norge socialarbetare placerade i Köpenhamn.
Socialarbetarnas uppgift är att finna och stödja de unga missbrukare från
övriga Norden som söker sig dit. Genom kontakter med hemkommuner ansvarar
socialarbetarna för hemresa och medverkar till alt behandlings- och
rehabiliteringsinsatser initieras. Behovet av denna typ av särskilda insatser
är självfallet avhängigt av utvecklingen av narkotikasituationen i Köpenhamn
vad gäller svenska ungdomar samt de insatser som görs av danska myndigheter.
Jag ser de svenska socialarbetarnas arbete som ett väsentligt inslag i det
nordiska samarbetet. De två socialarbetarna bör därför tills vidare fortsätta
sin verksamhet och formellt vara kopplade till socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen dels föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anta förslaget
till lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jag anfört om lördagsstängning av systembutikerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jag anfört om bidrag till försöksverksamhet med familjevård för vuxna
missbrukare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Utveckling
och försök med vissa vårdformer för budgetåret 1982/83 under femte huvudtiteln
anvisa elt reservationsanslag av 7 000 000 kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels bereder riksdagen tillfälle ta del av vad jag i del
föregående har anfört om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1:1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 SAMMANFATTNING AV SAMO:S SLUTRAPPORT</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO:s arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våren 1980 tillsatte regeringen samordningsorganet för
alkoholfrågor (SAMO). 1 SAMO ingår statssekreterarna i social-, justitie-,
kommunikations-, budget-, utbildnings-, handels-, arbetsmarknads- och
kommundepartementen saml cheferna för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen och generaltullstyrelsen. SAMO:s direktiv omfattar
information om alkohol, restriklionsfrågor och andra förebyggande insatser samt
vård av alkoholmissbrukare och vissa forskningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I december
1980 överiämnade SAMO rapporten (Ds S 1980:10) Om alkoholpolifiken. Den
innehöll förslag till åtgärder för att påverka atfityder och värderingar kring
bruk av alkohol och andra droger. Den innehöll vidare förslag om vissa
ytterligare begränsningar av alkoholens tillgänglighet samt förslag till
insatser för att förbättra vården av alkoholmissbrukare. Förslagen har beaktats
i budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 samt i proposifionen (prop
1980/81:179) om vissa åtgärder inom alkoholpolitiken. Under 1981 har SAMO
fortsatt sitt arbete. SAMO har därvid behandlat de frågor som enligt direktiven
skulle ses i ett längre fidsperspektiv. Dessa frågor griper över hela det
alkoholpolitiska fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
föreliggande rapport redovisas det fortsatta arbetet. Rapporten behandlar
också de förslag som SAMO gav i den första rapporten och den aktuella
situationen inom de områden som dessa förslag berör. Den innehåller dessutom
diskussioner om delar av det alkoholpolitiska området, som inte berördes i den
första rapporten, samt vissa förslag till ytterhgare insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den aktuella situationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan andra världskriget har konsumtionen av alkohol
oavbrutet ökat i hela den industrialiserade världen. Fram till 1970-talets mitt
var ökningstakten i Sverige ungefär densamma som i andra industriländer. Den
svenska konsumtionsökningen bestod främst av en konstant ökning av vinkonsum-fionen
och en ökning av ölkonsumtionen under 1960-talets senare hälft. Konsumtionen av
spritdrycker ökade dock under denna tidsperiod i avsesvärt mindre omfattning än
i flertalet andra industriländer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
registrerade konsumtionen (försäljningen) av alkoholdrycker i landet ökade från
1950-talets slut fram till år 1976 från knappt 5 liter lill 7,7 liter ren
alkohol per invånare 15 år och äldre. Efter 1976 har dock försäljningen minskat
mycket påtagligt, och 1980 var motsvarande siffra 6,75 liter. Minskningen
mellan 1979 och 1980 består nästan uteslutande av en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskning i försäljningen av spritdrycker.
Försäljningsminskningen har fortsatt även under 1981. Första halvåret 1981 hade
försäljningsvolymen minskat med 9,5 procent jämfört med första halvåret 1980.
För spritdrycker var motsvarande minskning 15,4 procent. Systembolagets
försäljningssiffror för tredje kvartalet 1981 visar minskningar av den
registrerade konsumfionen i ungefär samma storleksordning som för första
halvåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av den registrerade konsumtionen finns en icke-registrerad
konsumtion av l.ex. hemtillverkat vin, hembrända spritdrycker och s.k.
turistsprit. Det finns dock inga säkra uppgifter om den icke-registrerade
konsumtionens storlek eller dess förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den minskande registrerade konsumtionen svarar mot de
förbättrade förhållanden som resultaten från vissa intervju- och
enkätundersökningar tyder på. Ett av de mest glädjande tecknen är de
förbättringar som tycks ske bland ungdomar. Bl.a. visar de undersökningar som
genomförs regelbundet i vissa ungdomsgrupper att konsumtionen har minskat de
senaste 4-5 åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resultat från flera undersökningar visar att alkoholen är
en vikfig faktor bakom problem i arbetslivet, olika typer av olyckor,
kriminalitet, sjukdom, för fidig död osv. Många som arbetar inom sjukvården och
andra sektorer hävdar att förhållandena är betydligt sämre nu än för ett antal
år sedan. Det finns dock inga data som visar om antalet personer med
alkoholproblem är större nu än tidigare. Däremot finns det uppgifter som talar
för att alkoholskadorna, åtminstone de medicinska skadorna, har blivit alltmer
svårartade. Både statisfik från sjukvården och dödsorsaksstatistiken visar en
sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns anledning att anta att den nu minskande
konsumtionen, framför allt bland ungdomar, så småningom kan leda till en
minskning av de medicinska skadeverkningarna. Det finns redan nu uppgifter som
tyder på andra förbättringar av läget. Flera polisdistrikt har exempelvis
meddelat att ordningsläget har förbättrats på senare fid. Vidare har antalet
omhändertaganden av berusade minskat markant i de yngre åldersgrupperna. Dessa
förbättringar kan antas vara följden av den minskande alkoholkonsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Opinionsbildning och information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informafion inom skolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO föreslog i sin första rapport en rad insatser för att
informera om alkoholen och dess skadeverkningar. Förslagen berörde bl.a.
skolan, militärtjänstgöringen samt mödra- och barnhälsovården.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
följd av SAMO:s förslag om informationsinsatser inom skolan har de s.k. ANT
(alkohol, narkotika, tobak) -kontaktpersonerna vid länsskolnämnderna under
budgetåret 1981/82 fått möjhghet att på halvtid arbeta med ANT-frågor inom
undervisning och elevvård. I ANT-kontaktpersonernas arbete ingår att medverka fill
att olika akfiviteter som planeras för våren 1982 </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan förverkligas på skolorna. Målsättningen är att dessa
aktiviteter ska drivas vidare av skolorna själva och att drogfrågorna ska kunna
integreras i skolornas konfinuerliga arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SAMO:s mening kommer ANT-kontaktpersonerna att
också i framtiden spela en mycket betydelsefull roll när det gäller att stödja
och stimulera skolorna med dessa uppgifter. SAMO anser att ANT-kontaktpersonerna
även fortsättningsvis ska beredas möjlighet att bedriva sitt arbete på halvtid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördjupad opinionsbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en fortsättning på regeringens "Aktion mot
alkoholfaran" bedrivs efter förslag av SAMO en fortsatt opinionsbildning
från regeringens sida under budgetåret 1981/82. Arbetet bedrivs under namnet
"Aktion mot droger" och leds av en särskild arbetsgrupp. Syftet med
aktionen är bl.a. att försöka höja debutåldern för alkohol, stimulera till
lokala aktioner mot droger, krifiskl granska orsakerna till droganvändning och
satsa hårdare i kampen mot hasch och andra illegala droger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Aktion mot droger" har i dag ett väl upparbetat
kontaktnät med företrädare för bl.a. skolan, socialvården, hälso- och sjukvården,
polisen, ANT-konlaktpersoner, socialkonsulenter samt olika föreningar och
organisationer. Då arbetsgruppen avslutar sin verksamhet sommaren 1982 är det enhgt
SAMO:s mening viktigt att dessa kontakter kan upprätthållas från centrah håll och
att fortsatta lokala aktiviteter kan ges stimulans. SAMO föreslår att
socialstyrelsen, utöver övriga medel för information, tilldelas I milj. kr. för
budgetåret 1982/83 för att initiera och samordna opinionsbildande insatser av
de slag som nu pågår. Styrelsen bör i detta arbete beakta det behov som finns
av information om alkoholens och övriga drogers medicinska och andra
skadeverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Radio och TV har en betydelsefull roll när det gäller
opinionsbildning i alkohol- och narkotikafrågor. SAMO konstaterar, att
programverksamheter såväl i ljudradion som i televisionen under de senaste åren
vid flera fillfällen har belyst dessa frågor på ett sätt som står i god
överensstämmelse med de alkoholpolitiska strävandena. SAMO har dock iakttagit
att delar av programföretagens utbud är mindre tillfredsställande i detta
avseende. Många program, ofta av underhållningskaraktär, innehåller alltjämt
inslag som på olika sätt glorifierar anviindningen av beroendeframkallande
medel. SAMO framhåller vikten av att man inom programföretagen ägnar dessa
frågor särskild uppmärksamhet och vidtar de åtgärder som kan visa sig
erforderliga för att hela program verksamheten ska svara mot berättigade krav
på varsamhet vid speglingen av bruket av alkohol och andra droger.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordning av statliga informationsinsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt direkfiven ska SAMO skaffa sig en överblick över
vad som görs och planeras inom informafionsområdet och lägga fram förslag fill
sådana kompletterande eller förändrande insatser som kan framstå som angelägna.
Riksrevisionsverket (RRV) har under 1981 genomfört en karfiäggning av de
statliga informationsinsatserna på alkoholområdet. I den rapport som RRV
publicerat om detta arbete lämnas också vissa rekommendationer till
förbättringar inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV konstaterar i sin rapport att det inte finns något
organ som har en samlad kunskap om vilket informationsmaterial som finns inom alkoholområdel.
Någon samordning av informationsinsatserna har heller inte skett. Bristen på
samordning inom dessa områden har enligt RRV lett fill att någon enhetlig
procedur för utvärdering av enskilda informationsprojekt inte fillämpas. De
rekommendationer om åtgärder som RRV lämnar avser ett överförande av vissa
anslag från utbildningsdepartementet till socialdepartementet, vissa
förändringar av ansvaret för informafionsinsatser och medelsfördelning hos
berörda myndigheter och organ samt vissa regler för medelsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO delar de principiella uppfattningar som RRV redovisar
i sin rapport. Det finns enligt SAMO:s mening behov av att se över ansvaret för
både informafionen och medelsfördelningen. SAMO vill dock framhålla att det
samordnade ansvaret inte får innebära att informationsinsatserna centraliseras.
Som hittills måste många informatörer få möjlighet att självständigt utforma
eget informationsmaterial om alkohol och andra droger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De rekommendationer som RRV lämnar förutsätter en rad
organisatoriska förändringar för att kunna genomföras. SAMO anser att de
statliga insatserna för information på alkohol- och narkotikaområdet samt de
organisatoriska förändringar som kan komma att krävas bör beredas ytterligare
inom regeringskansliet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom beslut i november 1981 har regeringen gett SAMO i
uppdrag att överväga behovet av särskilda regler för fördelning av medel till informafionsinsatser
från statens ungdomsråd (SUR). SAMO vill i detta sammanhang betona vikten av
att ungdomsorganisationerna kan bedriva information på drogområdel. De medel
som SUR hittills haft att fördela för sådan information bör även
fortsättningsvis vara "öronmärkta" för insatser inom alkohol- Pch narkofikaområdet.
Enligt SAMO.s mening finns det behov av klarare och entydigare regler för de
medel som SUR fördelar för information pä drogområdet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Begränsningar av alkoholens tillgänglighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna av olika alkoholpolitiska åtgärder visar
att det är möjligt att åstadkomma mer återhållsamma alkoholvanor genom att
begränsa tillgången på alkohol. Under de senaste åren har också motivet att
begränsa totalkonsumtionen betonats allt starkare, med hänvisning till de
samband som finns mellan totalkonsumtion och alkoholskadornas omfattning. Del
svenska åtgärdssystemet för iitt begränsa fillgängligheten, och därmed begränsa
totalkonsumfionen, består av flera olika bestämmelser. Dessa reglerar
alkoholhanteringen på såväl utbudssidan som efterfrågesidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SAMO:s första rapport diskuterades utföriigt vikten av
begränsningar i alkoholens tillgänglighet. Ett flertal förslag lämnades t.ex.
om prispoliliken, etablering av systembutiker, lördagsstängda systembutiker,
handel med turistsprit och olovlig alkoholhantering. I föreliggande rapport behandlas
återigen vissa av dessa förslag och vad de har resulterat i. Vidare diskuteras
delar av restriktionssystemet som inte berördes i den första rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prissättningen på alkoholdrycker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det råder stor enighet om att prissättningen på
alkoholdrycker är ett av de vikfigaste instmmenten för all hålla tillbaka
alkoholkonsumtionen. Priserna har genom skatten på alkoholdrycker hållits på en
relativt hög nivå och har genom skattehöjningar fortlöpande anpassats till den
allmänna prisutvecklingen. Vid sidan av att priserna hålls på en hög nivå
råder det också enighet om att den i förhållande till alkoholstyrkan
progressiva beskattningen måste vara vägledande vid skättejusteringar för att
man ska kunna åstadkomma en övergång till alkoholsvaga drycker.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt SAMO:s
mening bör dessa båda huvudprinciper för skattepolitiken inom alkoholområdet
stå i förgrunden även i fortsättningen. Båda är viktiga utgångspunkter för att
nedbringa den totala alkoholkonsumtionen. SAMO anser att den nuvarande
beslutsprocessen för skatleändringar på alkoholdrycker inte utgör något hinder
för att de båda huvudprinciperna ska kunna följas. SAMO har redan tidigare
uttalat att del är önskvärt att framtida skattehöjningar genomförs med täta
mellanrum. Med tätare skattehöjningar undviker man större eftersläpningar av
alkoholpriserna i förhållande fill den allmänna prisutvecklingen. Med hänsyn
till eftersläpningen av priset på alkoholdrycker sedan skattehöjningen i
augusti 1980 anser SAMO att det nu är motiverat att på nytt göra en skattehöjning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etablering av systembutiker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO betonade redan i den första rapporten att en hög
täthet av försäljningsställen utgör en risk för ökad konsumtion och därmed även
för en ökning av alkoholskadorna. Från alkoholpolitisk synpunkt är det därför
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värde att nyetablering av systembutiker sker med
försiktighet. Vid bedömningar av behovet av service bör enligt SAMO:s mening
stor vikt fästas vid det alkoholpolitiska intresset att minska konsumfionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1977 utfärdades föreskrifter för etablering av
systembutiker. Dessa avsåg etablering i kommuner, som tidigare inte hade
systembutik, fram t.o.m. år 1980. Systembolaget har hemställt att regeringen
ska utfärda bestämmelser för den fortsatta etableringen. Härvid har bolaget
lämnat förslag om nya avståndsgränser (kommunens centralort belägen minst 20 km
från närmaste ort med systembutik) och nya tidsplan (t.o.m. 1986). Med dessa
förslag kan den maximala etableringstakten i nästa etapp bli i genomsnitt högre
än sex butiker per år. SAMO ställer sig tveksamt lill en så hög etableringstakt
som skulle kunna bli aktuell med de lämnade förslagen. Om den av Systembolaget
föreslagna avståndsgränsen blir gällande kan det enligt SAMO:s mening vara
lämpligt att överväga att avsluta den nya etappen senare än 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller storlek och placering av systembutiker
anser sig SAMO inte kunna förorda några generella riktlinjer. Elableringsbesluten
måste i varje enskilt fall fattas utifrån en avvägning mellan många olika
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till alkoholpolitiska och sociala intressen bör
de politiskt valda organen i kommunerna ha ett betydande inflytande i frågor om
förläggning av systembutiker. Trots att detta i stort sett redan nu är fallet
bör föreskrifterna i detta avseende preciseras något. Enligt SAMO:s uppfattning
bör alla ärenden omförläggning av butiker remitteras till kommunfullmäktige i
den berörda kommunen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lördagsstängning av systembutiker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO föreslog i sin första rapport att en
försöksverksamhet med lördagsstängda systembutiker skulle genomföras.
Regeringen uttalade i proposifionen (prop. 1980/81:179) att ett sådant försök
skulle vara värdefullt och förordade en försöksperiod om fyra månader.
Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen. Försöket genomfördes under
juni, juli, augusti och september 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild arbetsgrupp har lillsatls inom
socialdepartementet med uppdrag att svara för utvärdering av försöket. Arbetsgruppen
beräknar att lämna en rapport under början av år 1982. Vissa preliminära
uppgifter tyder på posifiva effekter av lördagsstängningen. Antalet
omhändertaganden har således minskat under sommarmånaderna 1981 jämfört med
1980. Från Stockholms polisdistrikt redovisas preliminär stafistik som antyder
att det allmänna ordningsläget förbättrats under försöksperioden, särskilt
under lördagarna. Andra polisdistrikt har också redovisat betydande förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den allmänna debatten har försöket med lördagsstängda
systembutiker rönt stor uppmärksamhet. Reaktionerna på försöket har varit
övervägande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>positiva. Såvitt SAMO har kunnat finna har hittills
ingenting kommit fram som motsäger att lördagsstängningen skulle ha haft de
positiva effekter som förutsågs när SA MO presenterade sitt förslag. SAMO anser
att del finns starka skäl att överväga att permanent införa lördagsstängda
systembutiker om resultatet av utvärderingen bekräftar detta förhållande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålderskontrollen vid alkoholförsäljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO ska enligt direktiven också behandla frågan om
åldersgränsernas iakttagande vid inköp i systembutiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Systembolaget betraktar åldersgränsen som en av de
viktigaste försäljningsbestämmelserna. Bolaget föreskriver därför att
försäljaren ska, för att så långt möjligt vara säker på alt inte sälja till
personer under 20 år, begära legitimation så snart han eller hon inte kan
bedöma att kunden är minst 25 år. Enligt SAMO:s uppfattning är det mycket viktigt
att försäljningspersonalen vid systembutikerna följer denna föreskrift. Sker
detta borde det finnas små möjligheter för underåriga att själva köpa
alkoholdrycker i systembutikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I debatten har det ibland förts fram förslag om
obligatorisk legifimations-kontroll för alla kunder i butikerna. Motiveringen
har varit att detta skulle skapa garantier för att åldersgränserna iakttas. En
lagregel om obligatorisk ålderskontroll för alla skulle enligt SAMO:s mening
inte upplevas som meningsfull av en bred allmänhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olovlig överlåtelse av alkohol</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO konstaterade på ett tidigt stadium av sitt arbete att
olovlig överlåtelse (langning) av alkohol, särskilt till minderåriga, är ett av
de stora alkoholpolitiska problemen. Redan i den första rapporten behandlades
därför frågor rörande både informationsinsatser och lagstiftning i syfte att
motverka langning. Lagförslagen innebar att gåva och lån av alkohol till
minderåriga skulle kriminaliseras. SAMO föreslog även straffskärpningar för bl.a.
langning, hembränning och rening av tekniska alkoholprodukter. Riksdagen
beslutade efter förslag från regeringen i enlighet med SAMO:s förslag och
lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO anser att det är ytterst angeläget att kampen mot
langningen fortsätter. Langningen bör få fortsatt stort utrymme i informations-
och opinionsbildande insatser på alkoholområdet. SAMO anser att polisen i
största möjliga utsträckning bör fortsätta en intensiv satsning mot langningen.
Enligt SAMO:s mening är det dock inte meningsfullt att nu föreslå ytterligare
lagstiftning på området. Den nuvarande lagregeln om att vägra försäljning om
det finns särskild anledning att anta att varan kommer att bli föremål för
langning ger tillräckligt stöd för ingripanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återkallelse av serveringstillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För servering av alkoholdrycker på restaurang krävs
länsstyrelsens tillstånd enligt lagen om handel med drycker (LHD). En
förutsättning för att få tillstånd är personlig lämplighet hos sökanden. Enligt
gällande lagstiftning ligger häri bl.a. ett krav på ekonomisk skötsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAMO
föreslär en ökad möjlighet till omprövning av befintliga tillstånd att servera
alkoholdrycker då uppenbara fall av ekonomisk misskötsamhet föreligger och tillståndshavaren
därmed inte kan anses som lämplig. Åtgärden syftar till att komma till rätta
med de ekonomiska oegentligheter som förekommer inom delar av
restaurangnäringen eftersom de får negativa alkoholpolitiska effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enbart i Stockholms kommun fanns i november 1981 ett
hundratal företag med serveringsfillstånd som hade mer än 10 000 kr. i sådan
skuld. Den sammanlagda skulden uppgick till ca 10 milj. kr. Härtill kom ännu ej
restförda skulder. Därjämte fanns skattefordringar i pågående konkurser på
sammanlagt omkring 14 milj. kr. SAMO föreslår att skattemyndigheterna fär en
obligatorisk anmälningsskyldighet till tillståndsmyndigheten när uppenbara
fall av ekonomisk misskötsamhet föreligger. Anmälan ska föranleda en nyprövning
av serveringstillntåndet. SAMO understryker att de nya reglerna inte får
innebära att seriösa restauranger mister sitt serveringsfillstånd på grund av
tillfälliga ekonomiska svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brister i bokföringen när det gäller anställdas löner,
innehållen preliminärskatt osv. kan vara ett tecken på oseriös verksamhet och
därmed bristande lämplighet att driva servering av alkoholdrycker. SAMO
föreslår därför även ett förtydligande i fråga om tillståndshavares skyldighet
att förete bokföringen för tillståndsmyndigheten. Myndigheten ska ha rätt att
kontrollera bokföringen i vad den avser både själva försäljningen och
verksamheten i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholen i utlandstrafiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO redovisade i den första rapporten sina bedömningar av
de problem som den skattefria införseln av alkoholdrycker innebär och
ifrågasatte själva principen för skattefrihet. SAMO slog bl.a. fast att det är
svårt att se något förnuftigt mofiv för att en resande ska få skattefrihet för bl.a.
vissa kvantiteter alkoholdrycker enbart av det skälet att han företagit en
utlandsresa. 1 rapporten redovisades också de åtgärder som hittills företagits
för att komma tillrätta med den olagliga införseln av skattefria alkoholdrycker.
Samnordiska överläggningar med vissa rederier har lett till att flera rederier
förbundit sig att vidta åtgärder för att komma tillrätta med den olovliga
införseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen har följt utvecklingen och studerat
resultatet av rederiernas åtgärder. Åtgärderna har uppenbarligen lett fill
vissa förbätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringar vad gäller efterlevnaden av gällande beslämmelser.
Av tillgänglig statistik framgår att den totala försäljningen av spritdrycker
har minskat. Det är enligt SAMO:s mening av stor vikt alt denna positiva ulveckling
fortsätter. Generaltullstyrelsen bör noga följa utvecklingen och verka för
ytterligare förbättringar när del gäller efterlevnaden av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAMO
har redan i den första rapporten uttalat att vissa begränsningar av den nu
legala införseln inte bör uteslutas. SAMO anser att frågan om införande av s.k.
korta rutter (dvs. där servering av alkoholdrycker tillåts men inte skattefri
försäljning) bör aktualiseras om situationen förändras till det sämre. SAMO
förordar också att generaltullstyrelsen intar en restriktiv hållning till
etablerandet av nya färjelinjer som inte fyller något egentligt transportbehov
och som i huvudsak bygger sin existens på försäljning av alkoholdrycker.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadsföring av alkoholdrycker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en skrivelse till socialdepartementet har
socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor (a-nämnden) begärt alt regeringen ska
föreslå ett generellt förbud mot marknadsföring av alkoholdrycker. Nämnden är negafiv
till den verksamhet som de ufländska vin- och spritproducenternas ombud
bedriver i Sverige. Socialdepartementet har överlämnat skrivelsen fill SAMO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande lag ska särskild måttfullhet iakttas vid
marknadsföring av alla slag av alkoholdrycker. Reklam eller andra marknadsföringsåtgärder
får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol.
Annonsering om spritdrycker, vin och starköl är förbjudet i alla tidningar utom
facktidskrifter som riktar sig fill återförsäljare. SAMO har givetvis betänkligheter
mot förekomsten av verksamheter som syftar fill att öka försäljningen av
alkoholdrycker. Vin- och spritagenternas strävanden att framhålla sina
uppdragsgivares varumärken och varornas användningsområden kan i längden
befrämja en positiv attityd till alkoholbruket. Det finns emellertid flera
faktorer som talar mot en förändring av det slag som a-nämnden föreslår. Bl.a.
ställer sig SAMO tveksamt till möjUgheterna att kontrollera efterlevnaden av
ett generellt förbud. SAMO anser därför att de nuvarande reglerna för
marknadsföring av alkoholdrycker inte bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska förutsättningar för ransonering och registrering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO ska enligt direktiven utreda de tekniska
förutsättningarna för att införa registrering och ransonering av alkoholinköp.
På grund av dessa frågors speciella art har SAMO överlämnat uppdraget åt
särskild expertis. Expertutredningen redovisas i en särskild rapport (Ds S
1981:22) Tekniska förutsättningar för ransonering och registrering vid inköp av
alkoholdryck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Expertrapporten behandlar vilka olika typer av
systemlösningar som är möjliga samt deras fördelar, nackdelar och kostnader.
Den visar all det är tekniskt och administrafivt möjligt att genomföra såväl
ransonering som registrering. För att belysa detta presenteras olika exempel på
lösningar, sex olika system för ransonering och två för registrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har inte i uppdrag att ta ställning till om
ransonering eller registrering ska införas. Det ligger därmed inte inom ramen
för uppdraget att förorda något särskilt system för de nämnda restriktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Import av teknisk sprit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikonloret) har i en
skrivelse fill socialdepartementet hemställt att även andra än parlihandelsbolag
ska få möjlighet att importera teknisk sprit. Socialdepartementet har
överlämnat skrivelsen till SAMO. En särskild arbetsgrupp inom SAMO har
diskuterat frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO anser att det från alkoholpolitiska utgångspunkter
inte är acceptabelt att äventyra säkerheten vid hantering av teknisk sprit
genom att frångå den nuvarande restriktiva tillståndsgivningen. En mindre
restriktiv tillståndsgivning kan innebära risker för att teknisk sprit används
som ersättning för alkoholdrycker och kommer ut på den illegala marknaden,
särskilt i ett läge där en akfiv alkoholpohtik bedrivs i syfte alt begränsa fillgången
på alkoholdrycker. De kostnads- och konkurrensaspekter som Kemikontoret anför
bör enligt SAMO:s uppfattning få stå fillbaka av alkoholpolitiska skäl. Om
utvecklingen på marknaden motiverar det får frågan tas upp till ny behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Vården av alkoholmissbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhället satsar stora resurser på vård och behandling av
alkoholmissbrukare. En betydande del av socialvårdens klienter är
alkoholmissbrukare. Även inom sjukvården spelar alkoholmissbruket en slor och
under senare år växande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd av ett omfattande reformarbete inom
socialvården är bl.a. missbrukarvården nu föremål för betydande förändringar.
Den nya sociallagstiftningen innebär att nykterhetsvårdslagen och övriga
sociallagar nu ersätts av en socialtjänstlag (1980:620). Den kompletteras av en
lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och en lag om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM). Genom en överenskommelse mellan slaten och
kommunförbunden förändras också huvudmannaskapet för många institutioner. Den
kommande omfattningen och utformningen av missbrukarvården är beroende av det
utvecklingsarbete som nu pågår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utveckling av vårdens innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som de organisatoriska förändringarna genomförs
inom den sociala sektorn, pågår ett omfattande utvecklingsarbete kring vårdens
innehåll. En fråga som ofta aktualiseras i dessa sammanhang är samverkan mellan
vårdsystemets olika delar. SAMO föreslog i den första rapporten att medel borde
avsättas för lokala utvecklingsprojekt i syfte att stimulera både
vårdhuvudmännen och missbrukarvårdens personal att finna bättre samverkansformer.
Detta utvecklingsarbete pågår under ledning av en arbetsgrupp inom
socialdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl SAMO:s mening måste behovet av metodutveckling inom
vården även i fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet. I samband med reformerna
inom socialvårdens område ges också nya förutsättningar för ett sådant arbete. Bl.a.
kommer vård enligt LVM att ställa nya krav på vårdenheter inom missbrukarvården.
Främst berörs många insfitufioner. Enligt SAMO:s mening krävs utbildnings- och
utvecklingsinsatser för att så långt det är möjligt åstadkomma goda
förutsättningar när den nya lagen börjar tillämpas. SAMO föreslår att
regeringen för nästa budgetår anvisar 1,5 milj. kr. till socialstyrelsen för
utvecklingsprojekt som kan genomföras vid institutioner, som kommer att beröras
av vård enligt LVM.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidiga vårdinsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidiga insatser mot alkoholmissbruket är en av de mer
centrala frågorna när det gäller att komma tillrätta med skadeverkningarna. Ju
tidigare hjälp kan ges desto större är förutsättningarna för ett gott resultat.
Socialstyrelsen och huvudmännen bedriver ett omfattande utveckhngsarbele både
när det gäller att tidigt upptäcka personer med alkoholproblem och att utforma
vården så att hjälp kan ges i tidiga skeden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Öppenvården inom den sociala sektorn spelar en viktig roll
för att tidigt kunna ge stöd. Personalen vid olika enheter, inte minst
personalen vid alkoholpoHkUniker, har därmed en central funktion i detta
arbete. Alkoholpoliklinikerna har på flera håll också vidgat sin verksamhet
till att omfatta andra behandlingsinslag än de traditionellt medicinska
inslagen. Socialstyrelsen har i en skrivelse till SAMO uppmärksammat den
betydelse personalen vid alkoholpoliklinikerna har. SAMO delar styrelsens
uppfattning om alt det är viktigt att denna personal får möjlighet att ta del
av de kunskaper som finns om tidig hjälp. SAMO föreslår att regeringen för
budgetåret 1982/83 ställer 600 000 kr till socialstyrelsens förfogande för
länsvisa konferenser med personal vid alkoholpoliklinikerna.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftervård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd och hjälp till personer som har vistats längre tid i
institution eller annan intensivbehandling är som regel helt nödvändig i
rehabiliteringens slutskede för att den överhuvud taget ska lyckas. Eftervården
har ofta stora brister eller saknas helt. Enligl SAMO:s mening måste därför
uppmärksamheten i ökad grad riktas mot eftervården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har under senare år uppmärksammat
eftervårdens roll. Vissa av styrelsen genomförda försöksprojekt visar att olika
grupper av klienter har olika behov av eftervårdande insatser. Behoven varierar
också mellan olika institufioner. I en skrivelse fill SAMO påpekar styrelsen
att många problem fortfarnade är olösta och att det finns behov av fortsatt
försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO anser att socialstyrelsens hittillsvarande arbete med
frågan om eftervårdens utformning kan ge vägledning för fortsatt arbete med
frågan. I likhet med styrelsen anser SAMO att det finns behov av att fortsätta
att utveckla olika modeller för hur eftervården kan bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO föreslår, att regeringen för nästa budgetår beräknar
1 milj. kr., som ställs till socialstyrelsens förfogande för en
försöksverksamhet som syftar till att utveckla modeller för eftervård.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Forskningsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholforskningen har inte förändrats i någon högre grad
under senare år. Forskningen bedrivs till stor del inom universiteten och
högskolan samt på vissa vårdinstitufioner. Den enda insfitution som i dag finns
med speciell inriktning på alkohol- och annan drogforskning är Institutionen
för experimentell alkohol och narkotikaforskning vid Karolinska institutet.
Dess verksamhet är främst inriktad på biomedicinsk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På uppdrag av regeringen har forskningsrådsnämnden (FRN)
genomfört elt arbete som bl.a. innefattade att lämna förslag om vilka
forskningsområden som bör prioriteras. I sin rapport anför FRN att
alkoholmissbruket skapar våra största hälso- och sociala problem och har mycket
stora ekonomiska effekter i form av produktionsbortfall och vårdkostnader. FRN
ger alkoholforskningen högsta prioritet. Området behöver långsikfiga
förstärkningar och nysatsningar bör ske. SAMO delar denna uppfattning. SAMO
föreslår att forskning om alkohol och droger samt följdverkningarna av alkohol-
och drogbruk ska ägnas särskild uppmärksamhet i den forskningspolitiska
proposition som avses föreläggas riksdagen våren 1982.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning om alkoholpolitiska restriktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika restriktioner spelar och har spelat en stor roll i
den svenska alkoholpolitiken. I debatten har framkommit olika förslag till
ytterligare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder som inköpsregistrering, ransonering och kraftiga
prishöjningar. Någon systematisk genomgäng av dessa åtgärders effekter har dock
inte gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har låtit göra en genomgång av det nuvarande
kunskapsläget på området. Denna genomgång presenteras i en uppsats i rapporten
(Ds S 1981:23) Alkoholpolitiska restriktioner. I rapporten finns också ett
referat från det forskarseminarium som behandlade uppsatsen. Rapporten bör
kunna bidra till fortsall svensk forskning och fördjupad diskussion på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Data om alkoholkonsumtion och skadeverkningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt direkliven ska SAMO pröva om det kunskapsunderlag
som finns i dag om alkoholkonsumtionen och alkoholskadornas omfattning och utveckhng
är tillräckligt eller om det behöver förändras. För att få underlag för en
sådan prövning har SAMO låfit ställa samman merparten av de dala som finns
kring dessa frågor. Sammanställningen har redovisats i rapporten (Ds S 1981:21)
Data om alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har funnit att det finns stora luckor i
kunskapsunderlaget om alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna. När det gäller
konsumtionen är det bara den registrerade konsumfionen, dvs. försäljningen av
alkoholdrycker, som del finns några säkra uppgifter om. För den icke-registrerade
konsumtionen finns bara sporadiska data, som därtill är mycket osäkra. SAMO
anser att det krävs en metodutveckling, så att det blir möjligt att följa den icke-registrerade
konsumtionens förändringar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vissa ungdomsgrupper finns relativt omfattande data om
konsumtionsvanorna. SAMO anser att de undersökningar som hittills har
genomförts regelbundet inom skolan och bland värnpliktsinskrivna bör fortsätta.
Därtill bör studier utvecklas som återkommande belyser förändringar av konsumtionsvanor
bland vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig faktor för alkoholpolitiska ställningstaganden
är hur konsumtionen fördelar sig i befolkningen. Många undersökningar visar
exempelvis att en förhållandevis liten andel av befolkningen konsumerar en stor
andel av alkoholdryckerna. Enligl SAMO:s mening bör stor vikt fästas vid
metodutveckling kring studier som belyser sådana förhållanden. En sådan
metodutveckling kan också leda fram till att man får större kunskap om
skadeverkningarnas storlek och utveckling. SAMO anser att projekt, liknande
socialstyrelsens projekt att studera alkoholkonsumtionens roll inom sjukvården,
bör startas inom olika samhällssektorer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samlat ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns flera orsaker till alt det saknas vikliga data
om konsumtions- och skadeutvecklingen. En av orsakerna är att arbetet med att
studera dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågor bedrivs på många håll utan samordning mellan olika
verksamheter och projekt. En planerad strategi för insatserna på detta område
saknas därmed. SAMO anser att ansvaret för att mer övergripande följa
konsumtions- och skadeutvecklingen bör samlas hos ett organ. Detta organ bör ha
nära kontakter med forskningen så att ett samtidigt utvecklingsarbete kan äga
rum. Vidare bör alkohol- och narkotikafrågor i dessa avseenden behandlas
integrerat så att det organ som får det samlade ansvaret följer utvecklingen
inom hela drogområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avvaktan på förslag från utredningen om
narkotikamissbrukets omfattning, som ska lämna förslag om hur utvecklingen av
narkotikamissbruket ska följas i framtiden, avstår SAMO från att närmare gå in
på frågan om var det samlade ansvaret ska ligga. Eftersom det finns ett nära
samband mellan kunskapen om alkohol- och narkofikafrågorna och information på
drogområdet föreslår SAMO, att regeringen överväger det samlade ansvaret i
samband med den föreslagna organisafionsöversynen på informationsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmedlingen av kunskaper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO anser att den samlade kunskap som finns inom
alkoholområdet måste kunna föras vidare till de olika intressegrupper som
behöver denna kunskap. Olika avnämare ställer olika krav på förmedlingen av
kunskap. Forskningens behov av överblickbar information har delvis kunnat
tillgodoses inom behandlingsforskningens område genom försök med en särskild dokumentafionscentral
vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). SAMO anser
att dokumentationscentralen vid CAN bör permanentas och få en central roll när
det gäller dokumentation av alkohol-och narkotikaforskning. Kostnaderna för
verksamheten bör beräknas över statsbudgeten inom ramen för anslagen till CAN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning kring alkoholpolitiska restriktioner samt
studier av konsumtionsutveckling och skadeutveckling är särskilt vikfiga när
det gäller att förmedla kunskap som ska ligga lill grund för alkoholpolitiska
beslut. SA MO anser att del organ som får det samlade ansvaret au följa
utvecklingen inom drogområdet bör få till uppgift au årligen lämna en
sammanfattande rapport om kunskapsläget.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1:2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om ändring i lagstiftningen om tillstånd till servering av
alkoholdrycker;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 4 februari 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
överlämnar för lagrådets yttrande del förslag som har tagits upp i bifogade
utdrag av regeringsprolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KARIN SÖDER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Björn Sjöberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremissen innehåller ett förslag om ändring i lagen
(1977:293) om handel med drycker, ©et grundar sig på den av samordningsorganet
för alkoholfrågor (SAMO) avlämnade rapporten (Ds S 1981:25) Om alkoholpolitiken
</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett förtydligande föreslås av reglerna om omprövning av
befintliga tillstånd att försälja alkoholdrycker. Förslaget tar främst sikte på
tillstånd till servering av starkare drycker än öl. Det klargörs att ett tillstånd
kan återkallas då ekonomisk misskötsamhet föreligger och tillståndshavaren
därmed inte kan anses som lämplig atl driva rörelse med försäljning av
alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslås vidare att kronofogdemyndigheterna och
skattemyndigheterna skall lämna tillståndsmyndigheten uppgifter om ekonomisk misskötsamhet
hos tillståndshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om skyldighet för tillståndshavaren alt
förete bokföringen för tillståndsmyndigheten föreslås förtydligade.
Myndigheten skall ha rätt att kontrollera bokföringen i vad den avser både
själva försäljningen och verksamheten i övrigt. Om bokföring inte kan företes
eller om den ger skäl till anmärkning kan åtgärder vidtas mot tillståndshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-02-04</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland,
Molin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Söder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om ändring i lagstiftningen om tillstånd
till servering av alkoholdrycker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt regeringens bemyndigande tillkallades under våren
1980 ett samordningsorgan (S 1980:06) för alkoholfrågor (SAMO) med uppgift alt
lägga fram förslag lill åtgärder inom del alkoholpolitiska områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SAMO har ingått statssekreterarna i social-, justitie-,
kommunikations-, budget-, utbildnings-, handels-, arbetsmarknads- och
kommundepartementen samt cheferna för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen och generaltullstyrelsen. Ordförande i SAMO har varit
statssekreteraren i socialdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAMO
överlämnade i december 1980 förslag till vissa åtgärder på det alkoholpolitiska
området i en rapport (Ds S 1980:10) Om alkoholpolitiken. Förslagen beaktades i
budgetpropositionen för budgetåret 198J/82 och i propositionen 1980/81:179 om
vissa åtgärder inom alkoholpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1981 har SAMO fortsatt sitt arbete och avslutat
detta genom att i december 1981 överlämna rapporten (DsS 1981:25) Om
alkoholpolitiken </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>II. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rapporten
innehåller överväganden inom det alkoholpolitiska området i fråga om
opinionsbildning och information, begränsningar av alkoholens tillgänglighet,
vården av alkoholmissbrukare samt forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har för avsikt att föreslå regeringen alt under våren
förelägga riksdagen en proposition på grundval av bl.a. den föreliggande
rapporten från SAMO. Bland SAMO:s förslag finns ett om ändring i lagen
(1977:293) om handel med drycker (LHD). SAMO föreslår att reglerna i lagen
förtydligas när det gäller möjligheten att ingripa mot den som har tillstånd
att servera alkohol</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men som till följd av ekonomisk misskötsamhet inte längre
kan anses lämplig alt driva rörelse med alkoholservering. Del är enligt SAMO av
alkoholpolitiska skäl väsentligt att tillståndet återkallas för den som genom
ekonomisk misskötsamhet uppenbarar bristande lämplighet. SAMO föreslår även att
skattemyndigheterna åläggs skyldighet alt underrätta tillståndsmyndigheten om
uppenbara fall av ekonomisk misskötsamhet hos en tillståndshavare. Slutligen
anser SAMO att bestämmelserna i LHD om skyldighet för tillståndshavare att
förete bokföringen för tillståndsmyndigheten bör förtydligas. Myndigheten
skall ha rätt att kontrollera bokföringen i vad den avser både själva
försäljningen och verksamheten i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller de nyss berörda förslagen om ändringar i LHD
bör lagrådets yttrande inhämtas innan proposition beslutas. Jag tar därför upp
dessa förslag särskilt i förevarande ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO:s första rapport avgiven i december 1980 innehöll
förslag om ändring av vissa serveringsbestämmelser i LHD. Det gällde förtydliganden
i lagtexten av den viktiga principen att servering av starkare alkoholdrycker
än öl skall förbehållas rörelser som är matställen. Förslaget har i avbidan på remissbehandling
inte tagits med bland dem som på grundval av rapporten har förelagts riksdagen.
Utformningen av förslaget har i remissbehandlingen visat sig kontroversiell.
Som framhölls av SAMO och som flera remissinstanser har konstaterat innefattar
förslaget emellertid inte några nya principer. Tillståndsgivningen skall enligt
gällande rätt grundas på en helhetsbedömning av serveringsrörelsen. Vid denna
gäller bl.a. enligt 41 § LHD ett krav på mathållning. Under förarbetena till LHD
behandlades även tillständsmyndighetens möjlighet att ingripa vid
missförhållanden. Enligt dåvarande chefen för socialdepartementet borde det ses
till alt restauranger som har alkoholserveringsrättigheter behåller sin
karaktär av matställen och tillståndsmyndigheten borde vid tillsynen rikta
särskild uppmärksamhet på restauranger med ungdomlig kundkrets (prop.
1976/77:108 s. 79). Även jag anser detta vara viktigt. Med hänsyn till de
möjligheter lill ingripanden som finns enligt gällande lagstiftning finner jag
dock inte tillräcklig anledning att ta upp förslagen i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering 2.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO konstaterar i fråga om tillstånd till servering av
alkoholdrycker att det i skilda sammanhang och från flera håll har lämnats
synpunkter på möjligheten för tillståndsmyndigheten att återkalla eller
begränsa tillstånd för restaurangrörelser som måste anses oseriösa genom att de
drivs kortsiktigt i spekulationssyfte och inte uppfyller samhällets krav på
redovisning av skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sitt av riksdagen godkända betänkande NU 1980/81:2 har näringsutskot-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tet erinrat om att tillståndsprövningen ger möjlighet att
försvåra för icke seriösa näringsidkare att bedriva verksamhet inom restaurangnäringen.
Utskottet har vidare anfört all ett snabbare informationsutbyte mellan
skattemyndigheterna och tillståndsmyndigheten torde vara ett medel alt öka
tillståndsprövningens effektivitet som kontrollmedel (NU 1980/81:2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Branschorganisationer inom reslaurangnäringen, både på arbetsgivar-och
arbetstagarsidan, har efterlyst åtgärder mol den del av restaurangbranschen där
det förekommer oegentligheter och missförhållanden. Företrädare för skatte- och
kronofogdemyndigheter i Stockholm har påyrkat att tillståndsmyndigheterna ges
möjlighet att återkalla serveringstillstånden för dem som inom
restaurangbranschen spekulerar i återkommande konkurser eller ständig restföring
av skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Nuvarande ordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För servering av alkoholdrycker på restaurang krävs
tillstånd enligt lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD). Tillstånd
meddelas av länsstyrelsen efter yttrande från polismyndigheten och kommunen.
Kommunen har vetorätt, när nytt tillstånd skall meddelas (58-61 §§ LHD). Talan
mot länsstyrelsens beslut förs genom besvär hos socialstyrelsen. Mot socialstyrelsens
beslut får talan inte föras (68 § LHD).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillståndsgivningen skall särskilt beaktas bl.a.
sökandens lämplighet (40 § LHD). Elt meddelat tillstånd kan återkallas om serveringen
föranleder olägenheter i fråga om ordning, nykterhet och trevnad eller om
serveringsbestämmelserna inte iakttas (64 § första stycket LHD). Detta gäller
också om de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd inte längre
föreligger (64 § andra stycket LHD).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken (s. 46 och
47) anförde föredraganden i fråga om lämplighetsprövningen bl.a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningsgruppen framhåller atl bristande ekonomiska
förutsättningar hos en restauralör kan leda till att denne ger
serveringsrörelsen en inriktning som medför alkoholpolitiska olägenheter. En
prövning av sökandens förutsättningar att sköta rörelsen på ett från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande sätt anser beredningsgruppen därför alkoholpolitiskt
motiverad. Av praktiska skäl måste dock prövningen begränsas fill de fall då
det genom sökandens tidigare misskötsamhet i ekonomiska frågor eller av andra
skäl är uppenbart för tillståndsmyndigheten atl risk i berört hänseende
föreligger. Beredningsgruppen understryker att prövningen inte får ges det
innehållet att sökanden avkrävs ekonomiska garantier för rörelsens bedrivande.-
Jag anser i likhet med beredningsgruppen att en noggrann tillståndsprövning bör
ske i syfte att undanröja riskerna för alkoholpolitiska olägenheter i samband
med serveringen. Förslagen om en utökad prövning av sökandens personliga
lämplighet och om prövning av behovet av den tilltänkta restaurangen är väl
motiverade i detta sammanhang. Jag fillstyrker därför förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har i allmänna råd beträffande LHD uttalat
följande om sökandens lämplighet (s. 24-25 i bilagan till socialstyrelsens
meddelande SOSFS (S) 1979:71).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen (s. 46) uttalas att en utökad prövning av
den personliga<br>
lämpligheten skall göras jämfört med tidigare. De två krav som nämns<br>
särskill är dels alt föreståndare och ersättare skall ha kännedom om<br>
alkohollagstiftningen, dels att den som driver servering skall ha ekonomiska<br>
förutsättningar att sköta verksamheten på ett tillfredsställande sätt. -<br>
Lämplighetskravet får allmänl sett anses innebära alt sökanden skall vara<br>
lämplig för den socialt ansvarsfulla uppgiften alt driva servering med<br>
alkoholdrycker. - Socialstyrelsen anser att tyngdpunkten i lämplighetspröv<br>
ningen bör ligga i en allmän bedömning av sökanden. För att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsslyrelsen skall kunna bedöma om sökandens ekonomiska
förhållanden är<br>
tillfredsställande, bör enligt socialstyrelsens mening en finansieringsplan<br>
krävas då det är fråga om etl nytt företag eller en ny företagare. -<br>
Socialstyrelsen anser vidare atl lämplighetskravet givelvis måste omfatta elt<br>
ansenligt krav på sökandens sociala anpassning. Om sökanden är känd för<br>
tidigare misskötsamhet i ekonomiska frågor, bör detta beaktas vid lämplig<br>
hetsprövningen. Vad här sägs om sökanden bör gälla såväl enskild</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>person som juridisk person, styrelseledamöter och i möjlig
mån annan person i ledande ställning inom företaget, såsom verkställande
direktör, bolagsdelägare och aktieägare med mera betydande aktieinnehav.
Prövningen bör gälla den som kommer att ha del verkliga inflytandet i
rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har nyligen prövat besvär beträffande
frågan om återkallelse av serveringstillstånd på grund av ekonomisk misskötsamhet.
Utan att pröva det föreliggande ärendet i sak uttalade styrelsen alt det enligt
gällande lagstiftning fanns möjlighet ati. återkalla serveringstillståndet när
en tillståndshavare visade bristande lämplighet genom exempelvis ekonomisk misskötsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Lämplighetsprövningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande tanke inorn alkoholpolitiken är att
privata vinstintressen skall hållas utanför alkoholhanteringen. Därigenom
försöker man förverkliga en återhållsam försäljning. Etl undantag utgörs
emellertid av serveringen av alkoholdrycker. För att hanteringen på det området
skall ske på ett tillfredsställande sätt styrs den genom tillståndskrav och
tillsynsverksamhet. En förutsättning för att få tillstånd till servering av
alkoholdrycker är, som redan har nämnls, personlig lämplighet (40 § LHD). Av
förarbetena till gällande regler framgår att det häri ligger ett krav på
ekonomisk skötsamhet. Brister i del avseendet anses nämligen kunna leda lill
att serveringsrörelsen ges en inriktning som medför alkoholpolitiska olägenheter.
En noggrann tillståndsprövning innefattande sökandens personliga lämplighet
skall därför ske i syfte att undanröja riskerna för sådana olägenheter. En
sökande som söker nytt tillstånd och som tidigare visat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomisk misskötsamhet genom att l.ex. ha begått
skattebrott eller genom att exempelvis ha haft återkommande reslföringar av
skatter eller avgifter får därför räkna med att han inte anses lämplig att
driva serveringsrörelse och att serveringstillstånd därför inte meddelas.
Självfallet har lämplighetskravet även andra aspekter, men dessa berörs inte
här.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del har
från en del håll hävdats att saken kan ställa sig annorlunda om restaurangägaren/tillståndshavaren
först sedan tillstånd meddelals visar ekonomisk misskötsamhet i
restaurangrörelsen men samtidigt sköter alkoholserveringen klanderfritt. Det
skulle då inte finnas skäl att av alkoholpolitiska hänsyn återkalla eller
begränsa tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhet
med SAMO anser jag emellertid att bristande personlig lämplighet i princip
måste anses innebära risker för alkoholpolitiska olägenheter oavsett vid vilken
lidpunkt bristen uppenbaras. Sådana risker kan anses föreligga även om själva
alkoholserveringen tidigare skötts i enlighet med gällande föreskrifter. Den
som givits den socialt ansvarsfulla uppgiften att försälja alkohol får därför
acceptera att samhället redan av alkoholpolitiska skäl ställer krav på
fortgående skötsamhet och personlig lämplighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan
givetvis ifrågasättas om tillståndsreglerna bör användas för att göra skatte-
och avgiftsindrivningen särskilt effektiv inom just denna näringsgren. Mot
detta vill jag liksom SAMO framhålla att fiilslåndsreglerna är alkoholpolitiskt
motiverade. Önskemålet om att alkoholserveringen skall ske på elt alkoholpolitiskt
tillfredsställande säll förulsätter dock en effektiv skatte- och
avgiftskontroll för att garantera att seriösa intressenter kan hävda sig inom
branschen. Det finns åtskilliga exempel på att rörelseidkare genom skatte- och
avgiftsöverträdelser på ett otillbörligt sätt kunnat skaffa sig
konkurrensfördelar inom restaurangnäringen. Idelta sammanhang kan även erinras
om de önskemål som finns inom branschen själv om åtgärder mot icke seriösa restaurangidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som SAMO
vidare framhållit från alkoholpolitisk synpunkt innebär snedvridna
konkurrensförhållanden alt den seriösa verksamheten utsätts för en press som
medför stora risker för att alkoholserveringsreglerna åsidosätts inom hela
branschen. Förutom att staten går miste om skatteintäkter kan den oseriösa
verksamheten även gå ut över de anställda. Enligt uppgift från
kronofogdemyndigheten i Stockholm i november 1981 fanns det i Stockholms
kommun etl hundratal företag med serveringstillstånd som hade mer än 10 000 kr.
i restförda skatter eller avgifter varav ett tjugotal med mer än 100 000 kr. i
sådan skuld. Den sammanlagda skulden uppgick fill ca 10 milj. kr. Härtill kom
ännu ej restförda skulder. Därjämte fanns skattefordringar i pågående
konkurser på sammanlagt omkring 14 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den gällande lydelsen av 64 § andra stycket LHD
äger reglerna i paragrafens första stycke om återkallelse m.m. motsvarande
tillämpning, om de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd inte
längre föreligger. Bestämmelsen omfattar tillstånd till såväl servering som
detaljhandel och partihandel med alkoholdrycker. Frågan om bristande
lämplighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på grund av ekonomisk misskötsamhet har dock främst
aktualiserats då det gäller tillstånd till servering av starkare alkoholdrycker
än öl. Enligt vad som har framkommit föreligger det skilda uppfattningar om
innebörden av stadgandet. Det har ifrågasatts om tillståndsmyndighelen med stöd
av stadgandet kan vidla åtgärder mol en tillståndshavare som uppenbarar
bristande personlig lämplighet sedan han fått serveringstillstånd men som
sköter själva serveringen i enlighet med alkohollagstiftningen och utfärdade
föreskrifter. Som redan framgått anser jag alt ingripande ska kunna ske även mol
en sådan tillståndshavare. Som SAMO föreslagit bör denna möjlighet komma till
tydligare uttryck genom en författningsändring. Jag föreslår därför att 64 §
andra stycket LHD ändras så all del uttryckligen framgår att ingripanden enligt
lagrummets första stycke kan ske mot tillståndshavare som inte längre kan anses
lämpliga att bedriva försäljning av alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta
sammanhang vill jag liksom SAMO framhålla alt en ekonomisk misskötsamhet måste
vara betydande för alt leda till en återkallelse av serveringstillstånd. Även
en normal och seriös företagsamhet innefattar ekonomiska risktaganden och kan
drabbas av ekonomiska svårigheter, som inte bör läggas företagaren till last. Inle
heller får uppgifter om ekonomisk misskötsamhet automatiskt diskvalificera tillståndshavaren.
Sådana uppgifter skall emellertid i regel föranleda en omprövning av
tillståndet. Vid en omprövning måste naturliglvis göras en utredning som läggs lill
grund för en samlad bedömning. Jag ålerkommer något närmare till hithörande
frågor i specialmotiveringen till författningsförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller lämplighetsprövningen i fall där en
juridisk person driver restaurangrörelse skall naturligtvis prövningen
innefatta lämpligheten hos den eller de personer som har del verkliga
inflytandet i rörelsen, exempelvis en verkställande direktör eller en
styrelseledamot. Jag vill även peka på atl en omprövning kan vara befogad när
betydande aktieposter byter ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen framhålla atl även en del redan
beslutade och andra planerade lagstiftningsåtgärder har betydelse för
möjligheten att komma tillrätta med icke seriös verksamhet i
restaurangbranschen. Här kan pekas på bl.a. gällande regler om s.k.
konkurskarantän, den utredning som pågår angående utvidgade regler om n,äringsförbud
samt det av ullänningslagkom-mittén föreslagna systemet med särskilda
sanktionsavgifter för den som anlitar arbetstagare som saknar
uppehållstillstånd. Etl förslag med sådana sanktionsavgifter ingår i en av
regeringen nyligen beslutad lagrådsremiss med förslag till ändring i
utlänningslagen (1980:376).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Informationsutbyte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO anvisar liksom näringsutskottet ett snabbare
informationsutbyte mellan skattemyndigheterna och tillståndsmyndigheten som elt
medel att öka tillståndsreglernas effektivitet. Det finns inte i gällande
regler någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreskrift om skyldighet för skatte- eller
indrivningsmyndigheter all lämna uppgifter till tillståndsmyndigheten om
ekonomisk misskötsamhet hos en tillståndshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillståndsmyndigheten
har en löpande tillsynsfunktion och skall i ärenden om tillstånd införskaffa
den utredning som erfordras. Därjämte är det enligl SAMO:s uppfattning önskvärt
atl uppgifter om ekonomiskt misskötsamma tillståndshavare lämnas rutinmässigt lill
tillståndsmyndigheten. Enligt 14 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100) får en sekretessbelagd
uppgift - med vissa angivna undantag - lämnas ut från en myndighel till en
annan, om del är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde
framför det intresse som sekretessen skall skydda. Även om någon
uppgiftsskyldighet inte följer av lag eller förordning torde därför
sekretesslagstiftningen i regel inte hindra att nödvändig information lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 detta
sammanhang erinrar SAMO om den översyn av lagsfiftning mot organiserad och
ekonomisk brottslighet som f.n. pågår inom brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Inom ramen för detta arbele utreder en arbetsgrupp på särskilt uppdrag av
regeringen frågor om sekretess och anmälningsskyldighet m.m. mellan myndigheter
när det gäller sådan brottslighet. Gruppens arbete kan få betydelse för de
frågor om informationsutbyte som SAMO här berör.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhet
med SAMO anser jag det vara av stor vikt att fillståndsmyndigheten får de
uppgifter från skatte- och indrivningsmyndigheterna som den behöver för
tillståndsprövningen och tillsynen. Uppgiftslämnandet bör främst ta sikte på
allvarlig ekonomisk misskötsamhet hos den som driver rörelse med servering av
starkare alkoholdrycker än öl. Det bör enligt min mening i första hand grundas
på ett samarbete mellan myndigheterna. Berörda myndigheter bör kunna finna de
närmare formerna för ett smidigt och löpande informationsutbyte som syftar lill
att fånga upp dessa fall av misskötsamhet. Enligt uppgift löser man redan i dag
på flera håll samarbetet smidigt genom underhandskontakter och med tillämpning
av den redan nämnda s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sålunda
förekommer enligt uppgift exempelvis i vissa län redan i dag regelbundna
sammankomster mellan länsstyrelsens skatteavdelning, kronofogdemyndigheten,
länsarbetsnämnden, utvecklingsfonden, m.fl. för att diskutera myndigheternas
agerande i fråga om företag inom länet som redan har eller kan befaras råka på
obestånd på grund av bl.a. resterande skatter och avgifter. Denna form av
samråd mellan myndigheter är på väg att utvecklas i hela riket. Här kan också
nämnas det informella samarbetet mellan kronofogdemyndigheten och länsstyrelsen
som på vissa håll utvecklats i ärenden om tillstånd fill yrkesmässig trafik.
Det bör enligt min uppfattning finnas möjligheter att inom ramen för redan
etablerade samarbetsformer av detta slag bereda tillståndsmyndigheten lillfälle
att skaffa sig information om tillständshavarens ekonomiska skötsamhet som
behövs för myndighetens tillstånds- och tillsynsverksamhet. Del bör åligga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksskatteverket att i samråd med socialstyrelsen verka
för att ett samarbete av det slag som har nämnts kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO har föreslagil att uppgiftslämnandet från
skattemyndigheterna bör tas in som en föreskrift i lagen. Som framgår av vad
jag nyss har uttalat anser jag att denna fråga bör kunna lösas genom samarbete
mellan berörda myndigheter. Att lagstiftningen av alkoholpolitiska skäl
förutsätter ett sådant samarbete med uppgiftslämnande från skatte- och
indrivningsmyndigheter bör dock framgå av lagen. Jag föreslår atl delta kommer
till uttryck genom ett tillägg till 69 § LHD. Tillägget får inle innebära att samarbetet
låses vid byråkratiska former eller att uppgiftslämnandet resulterar i en
administrativt tung hantering. Det väsentliga är att man fångar upp de fall av
allvarlig ekonomisk misskötsamhet som är intressanta för tillståndsmyndigheten
av alkoholpoliliska skäl och en lämplig form atl fullgöra uppgiftsskyldigheten
för exempelvis kronofogdemyndigheterna är just den typ av samrådsförfarande som
jag tidigare beskrivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Bokföringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 70 § LHD skall bokföringen i en rörelse som avser
försäljning (bl.a. servering) vara så utformad att kontroll av verksamheten är
möjlig. Enligt 71 § har en tillsynsmyndighet rätt att på anfordran få de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt LHD. Del har
ifrågasatts om tillståndsmyndigheten med stöd av dessa bestämmelser kan kräva
att få del av en serveringsrörelses bokföring även i de hänseenden den avser
annat än själva försäljningen. Frågan är alltså om lillslåndsmyndigheten kan
kräva att även de delar av räkenskaperna skall företes som gäller anställdas
löner, innehållen preliminärskatt osv. 1 lagtexten eller förarbetena till denna
har frågan inte uttryckligen berörts. I de författningar som föregick LHD fanns
dock föreskrifter om skyldighet att förete handelsböcker med tillhörande
verifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fall har förekommit där bokföringen över försäljningen har
varit oklanderlig samtidigt som bokfiiringen över löner, skatte- och
avgiftsbetalning etc. varit mycket bristfällig eller obefintlig. Jag anser
liksom SAMO att, som den nuvarande lagtexten närmasi ger vid handen,
föreskriften i 71 § om rätten att få del av handlingar måste anses innefatta
rätt för tillståndsmyndigheten atl ta del av såväl bokföringen över själva
försäljningen som bokföring över verksamheten i övrigt. En sådan tolkning är i
linje med det förhållandet att ekonomisk misskötsamhet kan föranleda att tillståndsmyndigheten
vidtar åtgärder enligl 64 § LHD mot tillståndshavaren. Som SAMO framhåller i
detta sammanhang kan redan en bristfällig bokföring eller avsaknaden av
bokföring föranleda att en tillståndshavare bedöms olämplig att bedriva
försäljning av alkoholdrycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att undanröja den osäkerhet som kan finnas om
tolkningen anser jag i likhet med SAMO att bestämmelserna bör förtydligas. Jag
föreslår därför att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70 § LHD ändras. Delta innebär inte att
bokföringsskyldigheten utvidgas utan endast att rörelseidkaren skall vara
skyldig att förete den bokföring som skall finnas över verksamheten. Om
bokföring inte kan företes eller om den ger skäl till anmärkning mot tillståndshavaren
kan det inverka på tillståndsmyndighetens lämplighetsbedömning av tillståndshavaren.
Ytterst kan tillståndet återkallas. Jag anser att de nya bestämmelserna bör
träda i kraft den 1 juli 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom
socialdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1977:293)
om handel med drycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta
ärende som bilaga'.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av den allmänna motiveringen har andra stycket
ändrats för att det klarare skall framgå att bristande lämplighet hos en tillståndshavare
kan utgöra grund för åtgärder enligl första stycket från tillståndsmyndigheten.
Ekonomisk misskötsamhet kan alltså föranleda åtgärd även om själva
försäljningen av alkoholdryckerna sköts i enlighet med författningarna och
meddelade föreskrifter. Detta gäller främst den som har tillstånd fill servering
av alkoholdrycker. Bl.a. av rättssäkerhetsskäl måste emellerfid krävas att misskötsamheten
har varit betydande. Enbart en eller flera restförda skatte- eller
avgiftsskulder får exempelvis inte i sig vara diskvalificerande för tillståndshavaren.
Restföring kan bero på affärsmässiga betingelser. Öppna kontakter med
kronofogdemyndigheten och en välskött avbetalningsplan tyder på atl företagaren
ändå är seriös. Tecken på misskötsamhet är å andra sidan exempelvis löpande restföring,
brutna avbetalningsplaner, stora slutliga räkningar på grund av uteblivna
preliminära debiteringar, skattebetalningar först vid konkursansökan eller
fortsatt drift av företag i likvidationspliktigt skick. Väsentligast är hur
skulden har uppkommit och viljan att betala. Här avses främst att den som
systematiskt missköter skatte- och avgiftsbetalningar eller allvarligt
åsidosätter bokförings- eller uppgiftsskyldighel skall anses olämplig att
inneha tillstånd att servera alkohol. För att ingripande skall kunna ske krävs
inte att misskötsamheten är brottslig eller atl den är uppsåtlig. Ett betydande
åsidosättande av ekonomiska förpliktelser mot samhället genom vårdslöshet kan
alltså utgöra grund för ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande
med det som är fogat till propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det framkommer uppgifter som tyder på ekonomisk misskölsamhet
hos en tillståndshavare - det kan exempelvis ske genom en underrättelse från
kronofogdemyndigheten enligt 69 § - skall tillständshavarens lämplighet att
driva rörelsen omprövas. Uppgifterna får därvid naluriigtvis inte automatiskt
diskvalificera fillslåndshavaren eller utgöra grund för ingripande. I stället
måste göras en utredning som läggs till grund för en samlad bedömning. Den
bedömning som då görs är av samma art som redan ägt rum vid tillståndsgivningen.
Även här gäller naturligtvis förvaltningslagens regler till skydd för tillståndshavaren
och den som drabbas av ett ingripande har rätt att föra talan mot beslutet (68
§ LHD). Framhållas bör även den utredningsplikt som åligger
tillståndsmyndigheten. Om del anses vara av värde skall kommunens yttrande
inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya fjärde stycket i paragrafen avser att säkerställa
informationsutbytet mellan bl.a. skattemyndigheterna och
tillståndsmyndigheten. Det som främst är av intresse för tillståndsmyndigheten
är uppgifter om allvarlig ekonomisk misskötsamhet hos den som söker eller
innehar tillstånd till servering av starkare alkoholdrycker än öl eller hos den
som företräder en sådan rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifter av det slag som här avses kan finnas hos flera
av de myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter. För atl
undvika att uppgifter lämnas om samma sak från flera håll har
kronofogdemyndigheten angivits som den primära uppgiftslämnaren som skall
underrätta tillståndsmyndigheten. Skattemyndigheter och andra myndigheter som
uppbär eller driver in skatter och avgifter har ålagts skyldighet att lämna
uppgifter på begäran, men del är givetvis angelägel från alkoholpolitisk
synpunkt att även de självmant underrättar tillståndsmyndigheten när de träffar
på allvarliga fall av misskötsamhet, som inte kan väntas komma fram via
kronofogdemyndigheten. I den mån motsvarande uppgifter kan lämnas angående
personer som har det bestämmande inflytandet över en juridisk person som driver
restaurangrörelse är del naturligtvis av värde att så sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu införda reglerna om uppgiftslämnandet hindrar
givetvis inle att även andra myndigheter lämnar uppgifter. Av 15 kap. 5 §
sekretesslagen (1980:100) följer att begäran om uppgifter skall efterkommas i
den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn fill
arbetets behöriga gång. Som redan nämnts under avsnitt 2.3.2 hindrar normalt
inte sekretessen att uppgifter lämnas i nu aktuella fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya stycket i paragrafen innebär inte något åläggande
att föra särskilda register eller att göra ingående prövningar hos
kronofogdemyndigheterna huruvida uppgifter skall lämnas till
tillståndsmyndigheten. Det har ansetts olämpligt alt av alkoholpoliliska skäl
lägga sådana nya arbetsuppgifter på de redan hårt arbetsbelastade
myndigheterna. I stället bör uppgifterna, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordats i den allmänna motiveringen, kunna lämnas genom
samrådsförfarande mellan berörda myndigheter. Prövningen om uppgifterna
innebär en bristande lämplighet hos tillståndshavaren och bör föranleda återkallelse
av tillståndet eller annan åtgärd ankommer odelat på tillståndsmyndigheten. När
tillståndsmyndigheten får uppgifter om ekonomisk misskötsamhet kan det således,
som när andra anmärkningar konstateras under tillsynsarbetet, medföra att
tillståndet omprövas. En sådan omprövning måste naturligtvis göras efter en
utredning vid en samlad bedömning. En underrättelse från exempelvis
kronofogdemyndigheten får alltså inte medföra att tillståndet automatiskt
återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den nya meningen anges att tillståndsmyndigheten har
rätt att få del av bokföringen. Den nya meningen avser inte endasl bokföringen
över själva alkoholförsäljningen utan även bokföringen i vad den gäller verksamheten
i övrigt. För att exempelvis bedöma en tillståndshavares lämplighet att driva
rörelse med alkoholservering kan det vara av värde att genom bokföringen kunna
kontrollera den ekonomiska skölsamheten. Det kan gälla l.ex. betalning av
avgifter och preliminära skatter för anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör även erinras om att redan en undermålig bokföring
i sig är ett tecken på bristande lämplighet att driva rörelse med försäljning
av alkohol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådets ytlrande inhämtas över
förslaget till lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremiss................................................................ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremissens
huvudsakliga innehåll........................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4
februari 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning.................................................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän mofivering..................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund ......................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning.......................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden....................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lämplighetsprövningen
........................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Informationsutbyte................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bokföringen.........................
.............. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättat
lagförslag................................................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering...................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan................................................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ...................................................................... </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1:3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanträde 1982-02-19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Delin, justitierådet Bengtsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 4 februari 1982 har regeringen på hemställan av
statsrådet och chefen för socialdepartementet Söder beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med
drycker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Leif Lindgren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet-Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92 Bilaga
1:4</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 64, 69 och 70 §§ lagen (1977:293) om handel med drycker skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föranleder
sådan försäljning av alkoholdrycker som äger rum med tillstånd enligt denna lag
olägenheter i fråga om ordning, nykterhet och trevnad eller iakttages ej
bestämmelserna i denna lag eller med slöd därav meddelade föreskrifter, skall
tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet eller begränsa det till att avse
viss eller vissa drycker. Finns anledning antaga alt tillfredsställande
förhållanden kan åstadkommas utan atl så ingripande åtgärd vidtages, får tillståndshavaren
i slället meddelas varning eller särskilda föreskrifter.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=58>
<tr>
<td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
stycket äger motsvarande tillämpning om de förutsättningar som gäller för
meddelande av fillstånd ej längre föreligger.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket tillämpas även i fall då tillståndshavaren
inte längre kan anses lämplig att hedriva försäljning av alkoholdrycker eller
annars de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd ej längre föreligger.
I ärende enligt första eller andra stycket kan godkännande av föreståndare
eller ersättare för föreståndare återkallas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=202 height=157>
<tr>
<td valign=top align=left height=157 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69:
Socialstyrelsen utövar den cenlrala lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Det åligger länsstyrelse, socialnämnd och
polismyndighet att övervaka efterlevnaden av beslämmelserna i denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismyndighet och socialnämnd skall underrätta
länsstyrelsen om sådant förhållande som är av betydelse för länsstyrelsens
tillsyn.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillsynen över efterlevnaden av denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelser, socialnämnder och polismyndigheter skall
övervaka efterlevnaden av beslämmelserna i lagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismyndigheter och socialnämnder skall underrätta
länsstyrelsen om förhållanden som är av betydelse för länsstyrelsens tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheter skall underrätta länsstyrelsen när
den som har tillstånd att servera alkoholdrycker brister i sina åligganden att
erlägga skatter eller socialavgifter. På begäran av länsstyrelsen skall
skattemyndigheter och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter
eller avgifter lämna uppgifter som länssty-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1981:20.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relsen behöver för tillståndsprövning eller tillsyn enligl
denna lag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>70 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bokföring
i rörelse som avser försäljning av alkoholdrycker skall vara så utformad att
kontroll av verksamheten är möjlig. Den som dfiver sådan rörelse ar därjämte
skyldig att lämna statistiska uppgifter i enlighet med de föreskrifter regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, socialstyrelsen meddelar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bokföring
i rörelse som avser försäljning av alkoholdrycker skall vara så utformad att
kontroll av verksamheten är möjlig. Den som driver rörelsen är skyldig att på anfordran
av tillståndsmyndigheten förete bokföringen i rörelsen. Han är dessutom skyldig
alt lämna statistiska uppgifter i enlighet med de föreskrifter regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, socialstyrelsen meddelar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1:5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING AV FAMILJEVÅRDSUTREDNINGENS BETÄNKANDE</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta belänkande behandlas möjligheterna att använda
vård i annal enskilt hem än det egna - familjevård - som etl
behandlingsalternativ för vuxna alkohol- och narkotikamissbrukare. Betänkandet
innehåller förslag på hur sådan vård kan organiseras. En utgångspunkt i
förslagen är atl familjehemmen kan göras mindre sårbara om etl samarbete
organiseras mellan ett mindre antal familjehem. Utredningen föreslår också atl
statsbidragen till vård i enskilt hem av missbrukare förändras. 1 betänkandet
behandlas vidare metodfrågor, ansvarsfrågor och olika juridiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 1 januari 1982 träder en ny lagstiftning inom
socialvårdens område i kraft. Den nya lagen-socialtjänstlagen-betonar bl.a. att
vård i annat enskilt hem skall ulgöra en viktig resurs för kommunernas
socialtjänst. Benämningen på sådan vård skall enligt socialtjänstlagen vara
vård i familjehem. Vård i familjehem skall användas för både minderåriga och
vuxna som inte kan få den omvårdnad de behöver i sitt eget hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdformens möjligheter inom missbrukarvården
uppmärksammades bl.a. av den s.k. ledningsgruppen för narkolikafrågor. I sin
redovisning "Åtgärder mot narkotikamissbruk" (Ds S 1978:2) beskrev
ledningsgruppen det ökade intresset för familjevård. Ledningsgruppen framhöll
också atl vårdformen behöver utvecklas och förstärkas om den, utan risk för
olika negativa effekter, skall kunna utgöra etl behandlingsalternativ för vuxna
missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund fick dåvarande socialministern i juni
1978 regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att
"initiera, samordna och utvärdera viss försöksverksamhet samt att med ulgångspunkt
häri utreda frågor rörande vård i familjehem av missbrukare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens arbete var inledningsvis starkt knutet lill
fyra tidsbegränsade försöksprojekt i olika delar av landet. I försöken prövades
olika sätt att organisera familjevård för vuxna missbrukare. Ett projekt ingick
som en integrerad del i en öppenvårdsmotlagning för narkotikamissbrukare. De
övriga tre hade en mer fristående ställning. Samtliga projekt verkade
huvudsakligen inom resp. län. Gemensamt för projekten var också att
heltidsanställda projektledare arbetade med rekrytering av familjehem, med stöd
och handledning till dem samt med information om familjevård till olika
myndigheter. När det gäller utformningen av stödet till familjehemmen har
projekten skilt sig ål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheter från försöksprojekten och från familjevård
som bedrivs på andra håll ligger till grund för utredningens överväganden och
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens allmänna överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser alt vård i familjehem under vissa
förutsättningar kan bli ett viktigt behandlingsalternativ för vuxna
missbrukare. Missbrukarvård är en krävande uppgift. Vid familjevård tar
enskilda familjer emot missbrukare i sina hem. När man bedömer familjevårdens
möjligheter måste man därför utgå från familjens förutsättningar. Ett
familjehems möjligheter att klara av svåra uppgifter ökas med ett lämpligt
stöd. Stödet måsle dock ges i sådana former och på sådana villkor alt både
familjens självständighet och dess engagemang bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård i familjehem bör för vuxna missbrukare vara en
tidsbegränsad åtgärd. Utredningen rekommenderarar elt år som lämplig
placeringstid. Under vistelsen bör den placerade - gästen - så långt som
möjligt ingå som en fullvärdig medlem i värdfamiljen. Det innebär bl.a. att
gästen deltar i de arbetsuppgifter och den övriga verksamhet som förekommer i
familjehemmet och alt givetvis också fritiden är gemensam.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ny
medlem medför alltid förändringar i en familj. Hemmet påverkars på olika sätt
när man tar emot en vuxen missbrukare för familjevård. Det är påfrestande att
dygnet runt leva nära personer med svåra problem. Samtidigt kan det leda till
en posifiv ulveckling för familjemedlemmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheter
från fosterbarnsvården visar bl .a. att familjehemmen mycket ofta engagerar sig
djupt i sin uppgift. En starkt känslomässig kontakt uppkommer mellan gästen och
värdfamiljen. För en del familjehem blir dock uppgiften alltför svår. De kan
bli isolerade, få svårigheter med myndighetskontakterna och ibland uppstår
också relationsstörningar i familjen. Liknande erfarenheter finns frän
familjevård av vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
nödvändigt att värdfamiljen är engagerad i sin uppgift för att familjevården
skall bli framgångsrik. Men det är inte tillräckligt att enbart förlita sig på
detta engagemang och gemenskapen i familjehemmet. Värdfamiljen måste garanteras
ett fortlöpande stöd och en kvalificerad handledning. Familjehemmen är sårbara.
Följderna av ett misslyckande eller en felbedömning kan därför bli mycket
större vid familjevård än vid l.ex. institutionsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjevård
ger samhället en möjlighet att lösa vård- och behandlings-uppgifter genom att
ta tillvara enskilda människors intresse och engagemang. Myndigheterna har
därmed också skyldighet att svara för ett lämpligt stöd, som är utformat så att
familjehemmen ges möjlighet atl klara av sin uppgift och samtidigt bibehålla
sin självständighet. Försöker man utifrån på etl okänsligt sätt ge anvisningar
om hur vården skall bedrivas finns risk att detta skadar familjehemmet och
familjevården mer än det hjälper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag syftar till att ge familjevården för
vuxna missbrukare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en sådan form att det enskilda initiativet och
ansvarstagandet stimuleras samtidigt som samhällets övergripande ansvar för
vården bibehålls och i vissa avseenden stärks. Familjevård utgör ett exempel på
en känslig kombination av offentligt vårdansvar och enskilt engagemang. Om det
offentliga ansvaret och inflytandet blir dominerande, riskerar familjevården
att förlora sin karaktär. Den kan då bli en form av "decentraliserad
institutionsvård". Om samhället inte tar tillräckligt stort ansvar för
familjevården, finns å andra sidan risken att familjehemmen överbelastas och
inte orkar med sin uppgift. I båda fallen riskeras att familjevårdstraditionen
går förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjehemmen skall ha ersältning för sina kostnader och
ett arvode, som ger ett tillskott till värdfamiljens ekonomi. Familjevård är
dock inte endast ell avlönat uppdrag från samhället. Det är också ett sätt atl
i praktisk handling visa solidaritet med utslagna och skadade människor.
Familjevård bör bedrivas så att familjehemmen inte behöver bli yrkesmässigt
verksamma med vårduppgiften. Det är viktigt alt familjevård inte blir en ny
form av institutionsliknande vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En placering i familjevård innebär för gästen att han helt
och hållet byter miljö för en ganska lång tid. Familjevård bör användas för
vuxna framför allt då det av olika anledningar är angeläget att missbrukaren
helt måste förändra sin livssituation. Vårdformen är ett viktigt alternativ då
stöd och insatser i missbrukarens vanliga miljö inte är möjliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens bedömning är att familjevård kan användas bl.a.
för den växande grupp av unga missbrukare som inte har fungerande och positiva
relationer till sin familj eller andra nära vänner och som saknar både arbete
och arbetslivserfarenhet. Med ett sammanfattande ord skulle man kunna kalla
personer i denna grupp för "utanförstående".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många kommuner har svårt att finna lämpliga familjehem.
Stor konkurrens råder därför om de familjer som är villiga att engagera sig i
familjevård. Försöksprojekten har visat att det är möjligt att finna nya vägar
att rekrytera lämpliga familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjevårdens organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att familjevård för vuxna missbrukare
företrädesvis skall organiseras genom att speciella enheter för familjevård
inrättas. 1 en sådan familjevårdsenhet ingår en eller elt par grupper av
familjehem. Varje grupp består av 5-15 familjer. De bör bo relafivt nära
varandra och helst inom samma län för att kunna träffas regelbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje grupp av familjehem skall ha minst en handledare -
familjekonsulent. Familjekonsulentens uppgifter är att rekrytera familjehem,
svara för löpande stöd och handledning samt bistå dem så alt deras kontakter
med myndigheterna fungerar smidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En familjevårdsenhet bör ha ett organiserat samarbete med
olika ideella och fackliga organisationer. Kontakten med sådana organisationer under-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lättar gästens anknytning till samhällslivet. De kan också
bidra till alt andra än de familjer som är direkt engagerade som familjehem
blir delaktiga i verksamheten. Därigenom kan erfarenheter från familjevården
föras ul till större grupper. Familjevård handlar mycket om samlevnad under
komplicerade förhållanden. Sådan kunskap är värdefull för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje familjevårdsenhet bör ha en styrelse. 1 styrelsen
skall ingå företrädare för de fill enheten anslutna familjehemmen, berörda
myndigheter och olika ideella och fackliga organisationer. Styrelsen skall bl.a.
svara för verksamhetens allmänna inriktning. Ansvaret för de placeringar som
görs i familjehemmen åvilar den vårdansvariga myndigheten i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En familjevårdsenhet kan organiseras på olika sätt. Ett
grundläggande krav är dock all enheten har lokal förankring i den region där
familjehemmen finns. Minst en familjekonsulenl skall vara stationerad i
närheten av familjehemmen. Enheten kan organiseras av en socialnämnd, en eller
flera myndigheter i samarbete eller av en ideell förening eller särskild
stiftelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att slimulera bildandel av familjevårdsenheter
föreslår ulredningen att de skall vara berättigade till statsbidrag. Bidrag
skall kunna utgå med upp lill 75 procent av enheternas kostnader för
familjekonsulenterna, familjernas gemensamma träffar och annat slöd lill
familjehemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis kan detta nya statsbidrag finansieras genom
att del nuvarande bidraget till vård i familjehem av missbrukare upphör.
Nuvarande statsbidrag innebär atl den kommun, som placerar en
narkotikamissbrukare i familjevård kan erhålla 50 kronor per vårddag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser och lagar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för vården av missbrukare åvilar huvudsakligen
kommunernas socialnämnder. 1 socialtjänstlagen anges atl den som behöver vård
och inte kan få det i sitt eget hem skall tas emot i ett familjehem eller i
någon annan form av heldygnsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en socialnämnd har fattat beslut om att placera en
missbrukare i enskilt hem har nämnden också skyldighet alt stödja den placerade
och familjehemmet på lämpligt sätt. 1 kommunens skyldigheter ingår också ett
tillsynsansvar. Stödet och tillsynen bör enligt utredningens mening utformas så
att myndighetskonlaklerna inte får en dominerande roll varken för klienten
eller familjehemmets övriga medlemmar. Genom en familjevårdsenhet kan detta
arrangeras på elt smidigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård som ges med slöd av bestämmelserna i
socialtjänstlagen avser endast frivilhga åtgärder. Familjevård för vuxna är enligl
utredningens bedömning en vårdform som förutsätter atl klienten själv har vall
denna åtgärd. Klienten skall ha rätl och möjlighet att avbryta vistelsen i
familjehemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjevård
kan dock i vissa speciella situationer äga rum då klienten är föremål för ett
formellt tvång. En person som är intagen på kriminalvårdsanstalt kan under
viss del av strafftiden få möjlighet fill vård utom anstalten, </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>t.ex. i ett familjehem, enligt 34 § lagen om kriminalvård
i anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har nyligen lagt fram ett förslagom lag om vård
av missbrukare i vissa fall (LVM). Enligt förslaget skall en missbrukare under
vissa omständigheter kunna ges vård oberoende av samtycke. Under vården, som
skall ske på institutioner särskilt avsedda för sådan vård, skall den intagne
på försök kunna skrivas ul till bl.a. familjehem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i dessa fall skall klienten själv välja familjevård
och ha rätt atl avbryta vistelsen. Konsekvensen av att klienten befinner sig
under formellt tvång är att han får återgå till en sluten vårdform om han
avbryter familjevården. Själva vistelsen i familjehemmet sker dock i övrigl
under samma förutsättningar som då det är fråga om en helt frivillig placering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den period en person får vård i enskilt hem enligt
34 § lagen om kriminalvård i anstalt har kriminalvården vård- och
kostnadsansvaret för åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även landstinget kan ibland ha ansvaret för vård av
missbrukare i familjehem. Del är aktuellt då landstinget har tagit initiativ
till sådan vård som etl led i behandlingen av en psykisk sjukdom. Ulredningen
anser att ansvaret för vården skall kunna flyttas över till socialnämnden i
klientens hemkommun, om denna godkänner en sådan överflyttning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen betonar starkt att samråd skall ske då flera
myndigheter eller flera kommuner är berörda i ett enskilt vårdärende.
Möjligheterna till elt sådant samråd ökar om familjevården organiseras i
familjevårdsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvars- och försäkringsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nödvändigt att ge familjehemmen ett skydd för
ekonomiska skador som de kan råka ut för genom sitt vårdåtagande. Gästen kan
vålla skada hos grannar eller andra personer som värdfamiljen har kontakt med.
Klienten är i sådana fall juridiskt ansvarig att själv ersätta dessa skador.
Klienten saknar dock i allmänhet tillgångar och kan därför inte utge någon
ersättning. Erfarenheten visar atl skador relativt sällan inträffar vid vård i
familjehem. Men för familjehemmen är del väsentligt atl de inte själva behöver
stå för den ekonomiska risken. Huvudmannen för vården - den vårdansvariga
myndigheten - bör enligt utredningen la på sig ansvaret för att ersätta
eventuella skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Primärkommunerna och landstingen har möjlighet alt teckna
försäkringar, som ger värdfamiljerna ett gott grundskydd. I de fall
huvudmannen ej tecknar någon sådan försäkring bör myndigheten göra ett
motsvarande ansvarsåtagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall placeringar sker genom kriminalvården finns etl
något mer begränsat skydd genom brottsskadelagen. Utredningen föreslår att
kriminalvårdens myndigheter skall ges möjlighet att ersätta eventuella skador
enligt samma regler som kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att komplettera det grundskydd som huvudmännens
försäkringar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och/eller ansvarsåtaganden ger behöver värdfamiljen också
ha ett gott eget försäkringsskydd. Försäkrings- och ansvarsfrågorna är ofta
svåra atl sätta sig in i för familjehemmen. Utredningen föreslår därför att
huvudmännen utarbetar en informationsskrift om vilka försäkringsbestämmelser
som nu gäller vid familjevård. Informationen skall ges till samtliga familjehem
av resp. huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsrättsliga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den arbetsrättsliga lagstiftningen är svår att anpassa
till de speciella förhållanden som gäller i ett familjehem. Utredningen anser
att familjehemmen skall ges en starkare arbetsrättslig ställning utan att
deras självständighet riskeras. För att denna princip skall kunna fillämpas
generellt vid familjevård skulle den arbetsrättsliga lagstiftningen i vissa
delar behöva förändras. Utredningen föreslår att regeringen tar initiativ till
en sådan översyn av lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdfamiljerna
bör ha en oberoende ställning gentemot uppdragsgivarenhuvudmannen. Detta
innebär bl.a. att varje placering i ett familjehem skall vara ett s.k. särskilt
uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan oberoende ställning för värdfamiljerna har dock
vissa nackdelar. Värdfamiljerna får inle någon inkomst från familjevården då de
inte har någon placering och myndigheten har inte garanterad tillgång till
platser i familjehemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom att
kontraktera familjehem får dessa en viss inkomst även då de inte har någon
placerad hos sig samfidigt som myndigheten därigenom får tillgång till platser
i dessa familjehem. Enligt utredningens bedömning finns det dock andra
nackdelar med att kontraktera hem. Den allvarligaste är atl deras
självständighet och integritet kan bli lidande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom en
familjevårdsenhet kan olika myndigheter få fillgång till platser i familjehem
utan kontraktering. Ulredningen föreslår att avtal mellan huvudman och
värdfamilj skall tecknas vid varje placering. Därigenom kan båda parter få en
klarare bild av vilka villkor som gäller för placeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
klienter som placeras i familjevård skall i största möjliga utsträckning delta
i familjens liv på samma villkor som de övriga familjemedlemmarna. Det innebär
att gästen skall delta i det arbete som förekommer i familjens hushåll. Om
möjligt bör gästen också delta i produktivt arbete, l.ex. lantbruk, om sådanl
bedrivs i familjehemmet. Arbetsträning är ofta nödvändig för att gästen senare
skall kunna klara studier eller eget arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen behandlar under vilka villkor arbetsträning
kan ske inom ramen för familjevård utan att värdfamiljen får ett
arbetsgivaransvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiska frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid familjevård belastas kommunen med kostnader för
ersättning till familjehemmet, för klienten i övrigl och för slöd och
handledning lill familjehemmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersältning till familjehemmen består av två delar, en
ersättning för omkostnader och ell arvode. Det senare är skattepliktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beloppen varierar kraffigt, bl.a. beroende på
familjehemmets arbetssätt och inriktning. Kommunförbundet utger årligen
centrala rekommendationer som ligger lill grund för kommunernas ersättning till
familjehemmen. Utredningen framhåller att del vore fördelaktigt om
familjehemmen får ökade möjligheter att påverka ersättningsnivån genom
överläggningar med huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen beräknar atl ersättningen till familjehemmet
och kommunens kostnader för klienten vid familjevård av vuxna f.n. som regel
uppgår till omkring 200 kronor per vårddag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för stöd och handledning till familjehemmen är
i dagens läge mycket svåra att beräkna. En familjevårdsenhel får enligt etl
räkneexempel som presenteras i betänkandet kostnader för sådana uppgifter på ca
140 kronor per vårddag. Den totala dygnskostnaden för vård som ges med stöd av
en familjevårdsenhet skulle således bli omkring 340 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid annan heldygnsvård av missbrukare är kostnaderna i
allmänhet betydligt högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De totala kostnaderna för en familjevårdsenhet med åtta
placeringar på ett år vardera skulle enligt utredningens beräkningar bli knappl
en miljon kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omkring 400 000 kronor utgör då kostnader för stöd och
handledning till familjehemmen. Utredningen föreslår att statsbidrag skall
kunna utgå med upp till 75 procent av dessa kostnader. Då en ny enhet skall
startas föreslås att bidrag skall kunna utgå med 100 procent under maximalt ett
år. Det beräknade medelsbehovet för statsverket beräknas fill 2,8 milj. kronor
under det första året bidrag utgår. För att ge ekonomiskt utrymme åt det nya
statsbidraget föreslår utredningen att del hittillsvarande bidraget om 50
kronor per dag för vård av narkotikamissbrukare i enskilt hem upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna förändringen av statsbidragen fill
familjevård skulle innebära att kommunerna får en viss ökning av de direkta
vårdkostnaderna för placeringar i familjehem. Vissa omprioriteringar kan därför
behöva göras mellan de olika kostnader kommunerna har för vård av och bistånd
till missbrukare. I gengäld ökar förutsättningarna för en högre vårdkvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser vidare alt dess förslag innebär en effektivisering
och ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser samt mindre krångel och
byråkrati för värdfamiljernas del. Ett långsiktigt arbete i linje med
utredningens förslag kan dessutom bl.a. leda till att del blir lättare att
engagera och behålla frivilliga krafter i socialt arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppföljning
av utredningens arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillfälle
till diskussioner om samarbetsmöjligheter mellan myndigheter, organisationer
och föreningar bör ges i samband med att utredningens förslag presenteras och remissbehandlas.
Utredningen föreslår att några informationskonferenser med denna uppgift
arrangeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om familjevårdsenheter förutsätter att varje enhet får en lokal
förankring i den region där familjehemmen finns. För att stimulera bildandet av
enheter, föreslås lokala och regionala uppföljnings-konferenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samarbetskommitlé för familjevård har på enskilt initiafiv bildats under den
tid familjevårdsutredningen har arbetat. Utredningen bedömer att samarbetskommittén
kan komma att utgöra en värdefull tillgång i arbetet med att utveckla
familjevården och föreslår att den får ekonomiskt stöd till sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
erfarenheter som hittills finns av familjevård i den form och med den inriktning
utredningen föreslår är mycket litel dokumenterade. För att tillvarata
erfarenheterna krävs utbildningsinsatser, forskning och utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjekonsulenternas
uppgift är krävande. Kunskaper och erfarenheter behövs från såväl behandlande
som administrafivt och handledande arbete. Familjekonsulenternas speciella
ställning som en länk mellan familjehemmen och myndigheterna ställer också
krav på vidareutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att socialstyrelsen får disponera medel för sådan utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en familjevårdsenhet finns det, enligt ulredningens mening, goda möjligheter
att integrera utvärderingsarbetet med enhetens övriga uppgifter. Detta ger
deltagarna möjlighet att kritiskt granska och diskutera den egna verksamheten
på ett sätt som utvecklar arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är önskvärt att sådana "självvärderingar" genomförs under handledning
och med bistånd av forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
föreslår utredningen att Delegationen för social forskning tar initiativ till
ett forskningsseminarium för att belysa möjligheterna att bedriva forskning om
sociala frågor med utgångspunkt från vård i familjehem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1:6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet Ds S
1981:17 Det förstärkta familjehemmet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över belänkandet lämnats av
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetarskyddssstyrelsen (ASS),
riksförsäkringsverket (RFV), kriminalvårdsstyrelsen (KVS), socialstyrelsen (SoS),
länsstyrelsen i Kronobergs län, Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet,
Göteborgs kommunstyrelse, Malmö kommunstyrelse, Luleå kommunstyrelse, Växjö
kommunstyrelse, Örebro socialnämnd, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO/SR), Föreningen Sveriges
socialchefer. Svenska försäkringsbolags riksförbund (SFR), Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF), Fosterhemmens riksförbund, Sveriges organiserade
familjevårdshem (SOF), Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL)
samt Riksförbundet mot alkohol och narkotika (RFMA).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län har avlämnat yttranden från
socialnämnderna i Alvesta och Ljungby kommuner. SACO/SR har avlämnat yttranden
från Sveriges Psykologförbund och Sveriges socionomers, personal och
förvaltningstjänstemäns riksförbund (SSR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom har Stiftelsen Smålandsgårdar avlämnat yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga remissinstanser delar utredningens syn alt vård i
familjehem utgör eller kan bli ett viktigt behandlingsalternativ även för vuxna
missbrukare. En stor enighet råder också bland remissinstanserna att en
förutsättning för att använda familjevården i större omfattning är atl
familjehemmen får ett utökat stöd. När det gäller hur detta stöd skall utformas
instämmer flertalet i de grundläggande principer som utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta remissinstanser delar utredningens uppfattning
att familjevårdande uppgifter inte bör vara yrkesmässig verksamhet för
familjehemmen. Fosterhemmens riksförbund menar dock att vård i familjehem måste
bygga på att familjerna får en ekonomisk ersättning och social trygghet på
samma sätt som andra anställda. Sveriges organiserade familjevårdshem (SOF)
menar att kvalificerad familjevård måste bygga dels på att de som bedriver
sådan vård är heltidsengagerade för sitt uppdrag och dels på att familjehemmen
har en stark, självständig ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen l.ex. anser att möjligheten att
placera intagna i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anstalt jämlikt 34 § lagen om kriminalvård i anstalt är
utomordentligt värdefull och att sådana placeringar kan utgöra ett alternativ fill
fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
instämmer i de generella riktlinjer som utredningen har dragit upp för
familjehemsvården. Styrelsen anser alt dessa principer bör gälla vid all vård i
familjehem. Socialstyrelsen understryker vikten av att hemmens familjekaraktär
bibehålls. Familjehemsvård får inte bli en ny form av insfitutionsliknande
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska komtnunförbundet
påpekar att många av dem som försökt utveckla familjevården för vuxna
missbrukare har ställts inför stora svårigheter. Familjehemsvård för vuxna
missbrukare torde därför enligt förbundets uppfattning komma att förbli ett
litet, men viktigt komplement till övriga vårdformer. Förbundet erinrar om att
tidigare familjevård för vuxna inom omsorgsvården och den psykiatriska vården
har varit på både gott och ont, och att en kraffig tillbakagång nu sker av
familjevård inom dessa områden, till förmån för eget boende, små vårdhem och
andra kollekfiva boendeformer. Vill man från samhällets sida lansera en ny form
av familjevård är det enligt förbundets uppfattning av största vikt att
samhället också garanteras insyn och inflytande över vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO ställer sig i princip positiv till utredningens
förslag. LO anser att vård i familjehem i denna form kan bli ytterligare ett
alternativ och en extra resurs vid sidan om annan missbrukarvård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RFHL
påpekar att deras erfarenheter av familjevård är odelat positiva. Vårdformen
kan inte passa alla och ersätter oftast inte ett bra behandlingshem. RFHL
understryker att familjevård kan ge ett gott resultat endast om den är
organiserad, l.ex. enligt de principer för vården som utredningen tar upp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser påpekar att erfarenheterna av familjevård i den form
utredningen föreslår är begränsade. Socialstyrelsen anför l.ex. att de
erfarenheter som finns inom andra vårdområden, l.ex. den psykiatriska vården
och vården av utvecklingsstörda därför bör tas fillvara. Styrelsen påpekar att
omfattningen av familjevård för vuxna nu minskar inom båda dessa vårdområden.
Som skäl anges bl.a. risken för att den som vårdas kommer i en olycklig
beroendeställning till sin värdfamilj. Även sådana negativa erfarenheter bör
uppmärksammas vid den fortsatta utvecklingen av familjevården enligt styrelsen.
Kommunförbundet anser atl de försöksverksamheter som bedrivits inom ramen för
utredningsarbetet har pågått alltför kort tid för att ge någon vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö
kommunstyrelse menar att familjevård kan vara en värdefull resurs framför allt
när det gäller yngre missbrukare i tonåren och i åldrarna närmast däröver. För
det stora flertalet missbrukare bedömer Malmö kommunstyrelse att familjevård
inte är ändamålsenligt. De som inte kan ges vård i sitt eget hem behöver i
allmänhet så djupgående och långvariga behandlingsinsatser att påfrestningarna
för en enskild familj i dessa fall i allmänhel blir för stora. Vård i någon
form av behandlingskollektiv är enligt Malmö i dessa fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att föredra. Örebro kommunstyrelse framför liknande
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSR uttrycker sin tillfredsställelse med atl utredningen
sammanställt erfarenheter kring familjevården och utifrån dessa föreslagit
modeller för verksamheten. Tyvärr har dock ulredningen enligl SSR ej
tillräckligt redovisat behandlingsresultaten av denna vårdform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fosterhemmens riksförbund biträder utredningens förslag om
att familjehemsvården skall stödjas bl.a. genom konsulenter. När det gäller
svårigheterna att rekrytera familjehem menar förbundet att delta i första hand
beror på att de ekonomiska villkoren för familjehemmen är för dåliga. Uppdragsgivarna
betraktar familjehemsvård som ett "extraknäck" genom atl hemmen
endast får arvode och inte någon kontinuerlig lön. Familjehemmen bör få bättre
ekonomiska förhållanden och knytas till de sociala trygghetssystemen, menar riksförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOF ser posifivt på alt man tagit fasta på familjevård som
lämplig vårdmodell även för vuxna och då speciellt för vuxna missbrukare. SOF
har dock starka invändningar mot att man funnit det lämpligt att över huvud
laget utvärdera de försöksprojekt som bedrivits inom ramen för ulredningens
pågående arbele. Dessa försök har, enligl SOF, i praktiken fungerat under så
kort tid och i sådan begränsad omfattning att de inte borde tillmätas något
speciellt värde. SOF menar atl det i slället vore värdefullt om man studerar
redan i dag befintlig fungerande familjevård, som bygger på människor med
dokumenterade kunskaper, erfarenheter och intresse. Bra familjevård förulsätter,
enligt SOF, att familjen i den här typen av vård hellidsengagerar sig.
Föreningen varnar för att man engagerar familjer på grund av deras känsla för
solidaritet och idealitet utan att se till deras föregående erfarenheter och
kompetens. Risken för misslyckande är då mycket stor. SOF menar att de flesta
människor som befinner sig i en svår social situation i kombination med
missbruk behöver kvalificerad hjälp. Endast en kvalificerad familjevård där
missbrukaren lever med familjen och där familjevården består av både
medmänsklighet, omtanke och kvalificerade vårdinsatser kan vara verkningsfull
enligt föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjevårdens organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla remissinstanser, som har kommenterat frågan, delar
utredningens syn att det är angeläget alt familjehemmen har elt organiserat
samarbete med varandra i syfte att utbyta erfarenheter och stödja varandra saml
att de har tillgång till stöd och handledning från kompetent personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att detta slöd skall prganiseras genpm
familjevårdsenheter, som har en relativt självständig ställning. En enhet
skall enligl förslaget bestå av en grupp om 5-15 familjer. Varje grupp av
familjer skall ha minst en handledare - familjekonsulent. Enhetens arbete och
inriktning skall ledas av en allsidigt sammansatt styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Praktiskt taget samfiiga remissinstanser anser att
förslaget om familjevård-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>senheier är elt bra sätt alt utveckla familjevården och ge
familjehemmen det nödvändiga stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några
remissinstanser menar att även andra säll att organisera familjevård måste stå
öppna. Kommunförbundet menar således alt familjevård endasl utgör ett
komplement till den vård som kan erbjudas missbrukarna. Enligt socialtjänstlagens
principer om frivillighet och medbestämmande skall de önskemål om familjehem
som missbrukaren själv uttalar i största möjliga utsträckning tillgodoses. Det
innebär atl man ibland måste söka sig utanför den grupp av familjehem som de
föreslagna familjevårdsenhelerna omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö
kommunstyrelse anför att del är viktigt alt formerna för familjevårdens
organisation nu inte låses, så att en anpassning till lokala förutsättningar
och utveckling inom vården försvåras. Malmö kommunstyrelse erinrar om det
pågående och kommande arbetet med den regionala institutionsplaneringen, som förulsätter
all kommuner och landsting ges frihet att inom vida ramar pröva nya former för atl
tillgodose vårdbehoven. Det kan l.ex. vara lämpligt alt familjevården knyts
till en institution eller en behandlingsenhel, menar Malmö kommunstyrelse. Även
RFMA menar att familjevården med fördel kan knytas till ett behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl
utredningens förslag skall en enhet kunna bildas av ideell förening, av en
socialnämnd eller av flera olika myndigheter i samarbete. Remissinstansernas
inställning är här varierande. Flertalet anser att det är viktigt att enheten
har en självständig ställning. Några menar dock att ansvaret för enheten alltid
måsle ligga på en offentlig myndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen
anser att en god organisatorisk bas för verksamheten kan vara ett
samarbetsavtal eller en stiftelse. Kriminalvårdsstyrelsen är tveksam när det
gäller möjligheterna för ideella föreningar att bilda statsbidragsberättigade
familjevårdsenheter. KVS menar att det är en väsentlig skillnad mellan atl
engagera sig i ett ideellt arbete och ta del praktiska ansvaret för en
kvalificerad behandlingsform. Ansvariga kommuner och andra offentliga organ
bör ges inflytande innan en familjevårdsenhet startar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län anser att det är viktigt alt enheterna blir så självständiga
som möjligt. För att kunna ge ett tillfredsställande resultat är det
betydelsefullt att beslut kan fattas snabbt och att handlingsfriheten inte beskärs
av en byråkratisk uppbyggd organisation. Länsstyrelsen anser atl enheter
organiserade som stiftelser framstår som den mest lämpade organisationsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällets och olika organisationers inflytande på
verksamheten kan då ske genom representation i stiftelsens styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller att det är viktigt att enheterna får en smidig organisationsform. I
första hand bör de, enligt förbundet, ha en direkl kommunal anknytning. Om
enheten organiseras utanför den offentliga sektorn finns det enligt förbundet
en del oklara punkter bl.a. beträffande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansvar och samarbete. Dessa frågor anser
landstingsförbundet måste övervägas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kotnmunstyrelse anför, på grundval av
försöksverksamheten som bedrivits i Norr- och Västerbotten, att det förekommit
svårigheter, men att resultaten varit godtagbara. Etl problem har varit atl de
olika intressenterna inte haft samma inflytande på verksamheten. Det är därför
viktigt att alla intressenter får ett medinflytande utan att någon part
dominerar. Insyn genom samhällets organ är vidare ett villkor enligt Luleå
kommun. Växjö kommunstyrelse menar att en organisation som är frislående i
förhållande till de placerade myndigheterna förefaller att vara en bra modell
för att hemmen skall kunna behålla sin självständighet, integritet och
initiativförmåga. Kommunen menar att även klienternas möjligheter till
inflytande borde ha diskuterats i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser atl möjligheterna alt välja form för
organisationen bör vara flera, då detta ger en större anpassbarhet till lokala
förhållanden. Samtidigt påpekar LO all organisationens erfarenheter av
deltagande i två familjevårdsprojekt har gett vid handen att verksamheten bör
bedrivas i relativt fasta former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Försäkringsbolags riksförbund anser att samhället
måste bära huvudansvaret för de familjevårdsenheter som etableras. Utbyggnaden
bör ske i regi av berörda myndigheter. Samarbete bör dock, enligt förbundet,
givetvis ske med olika intresseorganisationer, men det formella och praktiska
ansvaret måste bäras av samhället. SFR pekar på att stiftelseformen enligt l.ex.
Smålandsgårdars modell ger såväl erforderlig frihet och flexibilitet som
stabilitet. En sådan stiftelse bör, enligt förbundet, disponera över egen
budget för att kunna handla självständigt och flexibelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF anser att det är viktigt att enheterna får en lokal
förankring och atl de inte omfattar alltför stora regioner. LRF vill också
framhålla betydelsen av att enheternas styrelser inte domineras av de berörda
myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fosterhemtnens riksförbund pekar på att det är olämpligt
att mer än en huvudman kopplas till elt och samma familjehem, vilket enligt
förbundet kan vara en risk då flera myndigheter samarbetar om en
familjevårdsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50f anser alt utredningens förslag är felkonstruerat. SOF
framhåller att resurserna i första hand skall tillföras familjehemmen samtidigt
som myndigheterna ges stora möjligheter fill insyn och kontroll. SOF understryker
att det är viktigt alt familjehemmen samverkar, men en sådan samverkan måste
organiseras av familjehemmen själva och ske på deras villkor. En konsulent bör
således enligl SOF vara utsedd av familjerna och arbeta på deras uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Smålandsgårdar understryker alt
familjevårdsenheten måste vara fristående och självständig. Sfiftelsen menar
att det är viktigt atl enheterna får en lokal förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del remissinstanser är negativa mot eller tveksamma
till utredningens förslag att varje enhet bör ha en styrelse.
Kriminalvårdsstyrelsen anser l.ex.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att det inte alllid är meningsfullt att knyta en särskild
styrelse till verksamheten. I de fall det gäller en enhet organiserad av en
stiftelse är det naturligt med en styrelse, men knappast när del gäller en
enhet som organiserats av en eller flera kommuner. KVS menar att utredningen
inte tillräckligt har beskrivit vilka uppgifter en styrelse skulle ha, varför
förslaget i denna del avvisas. Socialstyrelsen menar atl en styrelse riskerar
dels atl ta relativt stora administrativa resurser i anspråk, dels alt inverka
hämmande på del enskilda engagemanget. Socialstyrelsen avstyrker därför
förslaget om en styrelse för varje familjevårdsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LRF
betonar å andra sidan att del är vikfigt att styrelsen i enheterna inte
domineras av de berörda myndigheterna. RFHL menar att stiftelseformen är den
bästa organisafionsformen. RFHL är öppen för atl en kommun kan vara huvudman
för verksamheten, men en styrelse med deltagare från olika organisationer måste
finnas för att verksamheten skall få förankring i det övriga samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
utredningens förslag skall varje enhet ha minst en handledare
-familjekonsulent. Flera remissinstanser påpekar att en konsulent inte bör
arbeta ensam. Enligt kriminalvårdsstyrelsens erfarenhet är enheter med endast
en konsulent för små. De problem som uppstår under en familjevårdsplacering är
ofta så komplicerade att konsulenten måste ha någon att samråda med. För att
upprätthålla konfinuiteten under semester, sjukdom m.m. är familjeenheter med
exempelvis 5-10 familjehem och endast en konsulent alltför resurssvaga, enhgt KVS.
Styrelsen framhåller också att erfarenhelerna har visat att om konsulenten i en
liten familjeenhet slutar riskerar verksamheten alt stagnera eller hell
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
Psykologförbund, Stiftelsen Smålandsgårdar m.fl. menar att arbete med komplicerade
sociala problem, som det här rör sig om, inte lämpar sig för ensamarbete.
Länsstyrelsens uppfattning är att enheter med mindre än två konsulenter inte
bör organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsulentens
kompetensområde och arbetsförhållanden kommenteras av några remissinstanser.
Därvid framhålls bl.a. att ansvarsområdet för konsulenterna inte klart framgår
av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anför att enligt 39 § socialtjänstförordningen (SoF) bör familjehemsvården för
såväl barn som vuxna utövas av socialnämnden genom särskilt utsedda
representanter. Mellan dessa personer och familjekonsulenten kan
kompetenskonflikter befaras uppstå, om inte gränserna för deras resp. roller
dras mycket tydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SSR anser
att familjekonsulenlens uppgift bör begränsas till att rekrytera familjehem,
svara för fortlöpande stöd och handledning. SSR anser inte att
familjekonsulenten skall "bistå" familjevårdshemmen så att deras
kontakter med myndigheter fungerar smidigt. Detta leder enligt SSR, sannolikt
till att familjekonsulenten får en "buffertroH" mellan
familjevårdshemmet och myndigheterna. Denna kan i sämsta fall utvecklas till en
"budbårarroll". Enligt SSR skulle denna roll bli särskilt märklig om
konsulenten skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företräda familjevårdshemmel inför övrig personal inom
socialtjänsten. Det skulle, menar SSR, strida mot den nya lagstiftningens
intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOF menar att de resurser som behövs vid lösandet av
konflikter och problem måste finnas inom varje familj. Konsulenten bör fungera
som ett komplemenl till familjerna och ej som överordnad expert. Enligt SOF är
det viktigt atl slå vakt om familjehemmens resurser och suveränitet. De skall
inte vara styrda av "experter" som inte lever i etl familjehem med
motsvarande verksamhel. Man skall enligt SOF inte ta ifrån familjerna sitt
naturliga ansvar genom alt låta kontakter med myndigheter och annan utåtriktad verksamhel
gå genom konsulenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan mellan olika myndigheter, mellan storstads- och
glesbygdsområden och familjevårdens roll i den regionala
institutionsplaneringen tas upp till behandling av några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen ställer sig avvisande lill
förslaget att tätortskommunerna skulle ha särskilda konsulenter placerade där
man har de egna faiTiiljehemmen. Det är KVS:s uppfattning att den hitfillsvarande
verksamhet som administreras från tälortskommunerna i huvudsak fungerat
tillfredsställande och att det med dagens ulvecklade kommunikationsnät går bra
atl hålla kontakt med familjehem även på relativt långa avstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län menar atl del kan uppkomma
svårbedömbara gränsdragningar och praktiska samarbetssvårigheler mellan olika
huvudmän. För att undvika det menar länsstyrelsen att det är angeläget att
rekommendationer utarbetas av kriminalvårdsstyrelsen samt kommun- och
landstingsförbunden. Dessa kan sedan lokalt anpassas inom ramen för resp. läns
vårdresursplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet tar i sitt svar upp att landstingen
och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att institutionsresurser av olika
slag finns att tillgå. Det är, enligt förbundet, viktigt att familjevården
beaktas i den rullande institutionsplaneringen, som nu pågår i varje län. Om
möjlighet finns till aktiv och kvalificerad vård i familjehem, kombinerad med
rehabilitering, kan ofta institutionsvården förkortas enligt landstingsförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSR påpekar att möjligheten till placeringar i familjevård
definitivt inte får användas som skäl för kommuner/landsting att ej bygga ut
antalet vårdplatser vid små hem för vård eller boende. SSR understryker att
vård i familjehem kan utgöra en viktig del av en behandlingskedja i vilken kan
ingå även sjukhusvård och vård på hem för vård eller boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljungby socialnämnd framhåller att det krävs en noggrann
precisering av begreppet hemkommun så att det ej sker förvecklingar mellan
vistelse- och hemkommunen. Det gäller såväl kostnadsansvaret som vidtagande av
åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändring av statsbidragen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av remissinstanserna ställer sig positiva till
att familjevårdsenheter av den föreslagna modellen skall kunna få statsbidrag
med upp till 75 procent av sina koslnader. Några, däribland
kriminalvårdsstyrelsen och landstingsförbundet, menar dock att något krav på atl
en enhet skall ha styrelse inte bör kopplas till statsbidraget. Dessa
remissinstanser liksom kommunförbundet m.f\. påpekar också att även andra
former av familjevård skall kunna få stöd. Föreningen Sveriges socialchefer är
negativ till de föreslagna formerna för statsbidragen eftersom de i allt för
hög grad styr den organisatoriska utformningen av verksamheten. Föreningen
menar alt statsbidrag bör utgå för familjevård oavsett organisatorisk form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor andel av remissinstanserna motsätter sig ulredningens
förslag alt finansiera del nya statsbidraget genom att slopa det nuvarande
bidraget om 50 kr./vårddag för narkotikamissbrukare i familjevård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län är kritisk mot utredningens
ståndpunkt alt den föreslagna förändringen av statsbidragen leder till en
utveckling av familjevården. Länsstyrelsen menar att kommunerna kommer att få
vidkännas ökade kostnader. Om statsbidraget skall vara en stimulans lill
förändring av familjevården bör inte det nuvarande bidraget på 50 kr. per dag
slopas, anser länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommimförbundet menar att statsbidrag med 75
procent till enheterna bör ulgå till de kommuner som väljer atl höja kvaliteten
på familjehemsvården enligt utredningens förslag. Samtidigt bör dock det
nuvarande bidraget om 50 kr./dag kvarstå. Kommunförbundet menar atl vissa
klienter måste placeras i hem som inle tillhör någon familjevårdsenhet. Om
bidraget förändras skulle kommunen i dessa fall inle komma i åtnjutande av
stimulansbidraget samtidigt som den förlorar det nuvarande bidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Malmö och Örebros kommunstyrelser , Alvesta och
Ljungbys socialnämnder samt LO menar att det nuvarande bidraget ej bör slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Växjö kommunstyrelse menar att samhället i viss omfattning
kompenseras ekonomiskt för de kostnader som utredningens förslag medför, genom
att ännu dyrare vårdformer kan undvikas för de aktuella personerna och genom
att personal inom bl.a. social- och kriminalvårdssektorerna blir mindre
belastade. Med denna motivering anser Växjö kommun att det förefaller rimligt
att det sker en större överföring av ekonomiska medel lill verksamheten från
staten än de 75-procentsbidrag som utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, Göteborgs kommunstyrelse, LRF och RFHL stöder förslaget att
slopa det nuvarande statsbidraget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppföljning och forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga remissinstanser som har kommenterat frågan
instämmer i utredningens överväganden angående uppföljning av och forskning om
familjevården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anför att de av ulredningen föreslagna
kontaktkonferenserna och utbildningsinsatserna, vilka enligt förslaget skulle
arrangeras av socialstyrelsen, måste vägas mot annan angelägen
utbildningsverksamhet som styrelsen har att administrera inom det befintliga
anslaget. Endast om medel ställs till socialstyrelsens förfogande kan styrelsen
garantera att sådana insatser kan genomföras i önskad omfattning.
Socialstyrelsen understryker behovel av forskning om familjevården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt socialstyrelsen skall handlägga
frågor angående statsbidrag till verksamheten, för att styrelsen därigenom
skall få möjlighet atl följa utvecklingen inom familjevården. Länsstyrelsen i
Kronobergs län anser emellertid att del finns vägande skäl för alt
handläggningen av statsbidraget åvilar länsstyrelserna, som därigenom får en
god överblick över familjevården i resp. län och därmed bättre kan bistå
familjevårdsenheterna i den mån de är organiserade i stiftelseform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvars- och försäkringsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som har behandlat försäkringsfrågorna
stöder samtliga utredningens allmänna uppfattning att huvudmannen för vården
bör ta de ekonomiska risker som familjehemmet inte kan skydda sig emot genom
försäkringar som normalt ingår i ell hushåll. De flesta instämmer också i
utredningens bedömning att skyddet beträffande placeringar som görs av kommuner
och landstingskommuner är tillfredsställande, genom de försäkringsmöjligheter
som finns i dag. Likväl delar de flesta utredningens uppfattning atl det för
närvarande inte är nödvändigt att föreslå ytterligare åtgärder.
Fosterföräldrarnas riksförbund anser dock att en absolut garanti för alla
tänkbara ersättningsanspråk måste finnas. Några remissinstanser pekar på vikten
av att de skadefall som inträffar i familjehemmen noga följs av huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen och Svenska försäkringsbolags
riksförbund pekar på att försäkringsskyddet gentemot värdfamiljen är mera
begränsat när det gäller placeringar som görs av kriminalvårdsstyrelsen enligl
34 § lagen om kriminalvård i anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl KVS som Svenska försäkringsbolags riksförbund menar
att skyddet måste förstärkas. Svenska försäkringsbolags riksförbund är öppna
för diskussioner med övriga berörda för att pm möjligt söka lösa frågan. KVS's
principiella uppfattning är "att hithörande frågor bör kunna lösas inom
ramen för en vidgad tillämpning av brottsskadelagen."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsrättsliga frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det arbetsrättsliga läget när det gäller förhållandet
mellan värdfamilj och huvudman tas upp i några remissvar. Fosterföräldrarnas
Riksförbund hävdar alt ett anställningsförhållande skulle kunna skapa en
yrkeskår med högre kvaliteter än vad den har i dag. LO anser å sin sida att
vård i familjehem inte är av sådant slag atl särskilt utbildad personal utöver
konsulenterna behöver anställas, utan denna vårdform bör bedrivas som ett
frivilligt solidaritetsarbete. LO fortsätter: "Givetvis måste
värdfamiljen få sina omkostnader täckta och inte behöva riskera atl lida
ekonomisk förlust genom sitt frivilliga åtagande. För vård som kräver särskilda
resurser bör man i stället utnyttja hem för vård eller boende". Även
landstingsförbundet anser att familjevården bör grundas på ett uppdragstagarförhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Lantbrukarnas riksförbund är det arbetsrättsliga
förhållandet mellan värdfamilj och gäst inte heller klart utrett för den grupp
av familjehem som ger arbetsträning i familjens företag. LRF anför att
"flera gränsfall kan uppstå vid bedömning om arbetsgivaransvar föreligger
eller ej. Speciellt är detta för handen i slutet av en arbetsträningsperiod när
en klient skall förberedas för det öppna arbetslivet. Då kan det vara viktigt
att han/hon får träning i att utföra självständiga arbetsuppgifter utan den
direkta ledning som annars utövas från någon av hushållels medlemmar." LRF
föreslår därför att även dessa förhållanden blir föremål för översyn i
lagstiftningen. Arbetarskyddsstyrelsen anser att såväl huvudmannen i
förhållande till familjevården som familjevårdaren i förhållande till gästen måsle
ha ett skyddsansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Huruvida endast delar av
lagstiftningen bör gälla i delta sammanhang måste övervägas särskilt. ASS
understryker också vikten av att frågan om arbetsmiljölagstiftningens
tillämpning avgörs innan systemet med familjevård börjar fungera. 1 likhet med ASS
tillstyrker också Malmö kommunstyrelse, LRF, socialstyrelsen m.fl. utredningens
förslag om en översyn av familjevårdares arbetsrättsliga ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser behandlar olika aspekter av hur
vården i familjehemmet bör bedrivas, diskuterar urvalskriterier m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen anser att med hänsyn till att de
unga missbrukarna under lång tid stått utanför samhällslivet bör man inte vara
låst av bestämda vårdlider vid placering i familjehem. AMS menar också att
personer placerade i familjehemsvård skall få möjlighet till arbetsträning på
öppna marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anför att familjevården i sin nuvarande
form inom den psykiatriska vården är under avveckling genom alt nyintagning
upphör. Socialstyrelsen anser atl den form familjevården givits i ulredningens
förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör kunna förbättra behandlingsmöjligheterna för de
personer med psykiska störningar som kan förekomma för familjevård.
Socialstyrelsen förutsätler att de som placeras i familjevård och har
psykiatriska vårdbehov får dessa tillgodosedda genom den öppna psykiatriska
vården. Detta belyser, enligt styrelsen, behpvet av att utveckla fungerande samarbelsformer
mellan socialtjänsten och den psykiatriska vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet redovisar liknande synpunkter och framhåller
atl vissa av de värdfamiljer som tidigare varit verksamma inom landstingens s.k.
kontrollerade familjevård troligen är intresserade av en övergång till yngre
patienter, kortare vårdtider och större tonvikt på rehabilitering. Deras
resurser bör enligt förbundet tas fillvara vid rekryteringen av värdfamiljer
för missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommunstyrelse menar att urvalsprinciperna för
familjevården inte har blivit föremål för någon djupare diskussion eller
precisering. Problemen gäller såväl kriterier för vilka missbrukare, som bör
komma ifråga för sådan vård, som vid valet av värdfamiljer. Det är enligt
Göteborg på sikt nödvändigt att sådana kriterier utarbetas mer i detalj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges socialchefer pekar på de risker som är
förenade med en avprofessionaliserad familjevård. En uppenbar risk är alt
familjehemmen får uppgifter som de inte har möjligheter att klara. Personer som
klarar en behandling i sin hemmiljö bör, som tidigare framhållits, inte
placeras i familjehem och inle heller personer med dålig behandlingsmolivation
och/eller mycket svåra personliga och sociala problem. Den grupp som bör bli
aktuell för familjehemsvård blir därför sannolikt liten. Frestelsen att
utnyttja familjehemmen för personer som i ätteligen behöver annan vård blir
därmed stor. Enligt föreningens mening är det realistiskt att räkna med att
familjehemmen kommer atl ställas inför stora problem i form av återfall i
missbruk, sviktande behandlingsmolivation osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOF menar att klienten som placeras i familjevård inte är
"gäst" utan familjemedlem. SOF menar därför att det är en psykologisk
orimlighet att dels vara "gäst" under en prövotid för att se om man
passar ihop och dels kunna leva med i familjen på ett naturligt sätt och ge upp
stora delar av sitt "gamla" liv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982-02-24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om åtgärder mot alkohol- och
narkotikamissbruket såvitt avser justitiedepartementets ansvarsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisväsendet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årets budgetproposifion (1981/82:100, bil. 5 s. 18,
20-21, 44 f) har jag understrukit alt narkotikakriminaliteten tillhör de
brottskategorier mot vilka kampen i dag måste prioriteras särskilt högt. Jag
har förordat atl ytterligare 15 kriminalpolismän avdelas för
narkotikabekämpning. Jag har vidare föreslagil att narkotikarptlarna och spaningsrollarna
skall få ytterligare teknisk utrustning (samma prop. s. 49).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De satsningar som genomförts tidigare år och som föreslås
för nästa budgetår när det gäller att bekämpa narkotikabrott är emellertid inte
tillräckliga. I sitt arbete med att avslöja narkotikabrottslingar ställs
polisen inför stora problem. Den ökade rörligheten över våra gränser och de
begränsade resurserna för gräns- och flygplatskontroll har gjort det lättare
att föra in narkofika i landet. Metoderna som används för att smuggla in
narkotika blir efter hand allt mer sofistikerade och de ligor som sysslar med
narkotikahanteringen är mycket välorganiserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt avser cannabis är det vanligaste smugglingssättet
bil, men transporter med båt, låg och flyg förekommer pckså. En annan vanligt
förekommande metod är alt cannabis skickas per post.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Heroinmissbruket i Sverige är i dag koncentrerat till
Storstockholm och Malmö-Lund-regionen. Det heroin som kommer till Sverige
härstammar huvudsakligen från Mellersta Östern och Sydostasien. F.n. fungerar
Libanon och Pakistan i betydande utsträckning som utskeppningsländer. Smugglingen
lill Sverige och distributionen styrs lill stor del av utländska
narkotika-organisationer. Ett vanligt sätt att föra in heroin i landet är att
förvara mindre partier fastsatta på kroppen eller dolda i kroppens håligheter
eller skickligt gömda i resväskor eller andra föremål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Amfetamin förekommer f.n. i relativt stor omfattning i
Sverige. Merparten av denna narkotika härslammar från Holland, Tyskland och
Ungern. Viss produktion förekommer också i Sverige. Tillvägagångssättet vid
införsel och distribution påminner om del som används för heroin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kokain förekommer än så länge i begränsad omfattning. Kokainel
produceras i Sydamerika och införs förmodligen huvudsakligen med flyg lill
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska narkotikabrotlslingarna som tidigare dominerade
den inhemska illegala narkotikahanteringen har under senare år i stor
utsträckning ersatts av internationella narkotikaligor. Dessa ligor är som
nämnts myckel välorganiserade och har stora ekonomiska resurser till sitt
förfogande. Polisen har därför efter hand fått allt svårare att finna effektiva
motåtgärder mot denna organiserade narkotikabrottslighet. Detta gäller inte
minst i spaningsarbetet där bristen på effektiva tekniska hjälpmedel försvårat
polisens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen har dels i sin s.k. Spanark-rapport och
dels i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 och i särskilda
skrivelser pekat på det stora behov av tekniska hjälpmedel som f.n. finns på narkotikarotlarna.
Sammanlagt har rikspolisstyrelsen uppskattat att narkotikarotlarna bör
tillföras materiel för ca 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att narkotikarotlarna är i behov
av ytterligare leknisk utrustning och föreslår därför nu att medel för
ändamålet ställs lill polisens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte beräknat några medel för sådan speciell
spaningsutrustning som aktualiseras av förslagen i tvångsmedelskommitténs
delbetänkande (Ds Ju 1981:22) "Hemlig avlyssning m.m." Delta
betänkande remissbehandlas f.n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bristen på radiosamband upplevs som ett betydande problem
inom narkotikarotlarna. I första hand bör medlen användas så alt radiomaleriel
tilldelas narkotikarotlarna i storstäderna och några av de övriga slörre narkotikarotlarna.
Jag har beräknat sammanlagt 1 100 000 kr. för ca 50 bärbara radiostationer, sju
mobila reläslalioner, nio batteriladdare och ett 25-tal s.k. headsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikarotlarna har också behov av exempelvis fotoutruslning
och annan utrustning för iakttagelser och dokumentation vid spaningsarbele. F.n.
har narkotikarotlarna i regel ingen egen sådan utrustning utan är hänvisade
till vad distriktet förfogar över i övrigt. Detta är otillfredsställande.
Samtliga narkotikarotlar bör därför nu tillföras den mest angelägna
spaningsutrustningen. För detta ändamål har jag beräknat sammanlagt 400 000 kr.,
varav ca 300 000 kr. till ca 45 kamerautruslningar med vidvinkel-, makro- och teleobjektiv,
ca 50 000 kr. för kikare och ca 50 000 kr. för ett 50-tal kassettbandspelare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åklagarväsendet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åklagarna spelar en vikfig roll i kampen mot
narkotikabrottsligheten. Som nämnls fidigare har åklagarväsendets organisation
i viss utsträckning anpassats för atl kunna beivra narkotikabrott. Speciellt i
storstadsregionerna innebär den omfattande narkotikabrottsligheten stora
påfrestningar på åklagarorganisationen. Narkotikamålen är ofta invecklade och
ställer stora krav på förundersökningsledaren. 1 årets budgetproposition
(1981/82:100, bil. 5 s. 59) har jag föreslagit att en distriktsåklagartjänst
och en kammaråklagartjänsl inrättas i utbyte mot två assislentåklagartjänster.
För att effektivt kunna föra kampen mot den organiserade narkotikabrottsligheten
behöver åklagarväsendet tillföras ytterligare resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning härav har jag beräknat medel för ytterligare två åklagar-tjänster i
Stockholmsregionen, varav en kammaråklagartjänsl i Stockholms åklagardistrikt
och en distriktsåklagartjänst i Stockholms län (-(- 316 686 kr.). Vidare har
medel beräknats för ytterligare en tjänst som kammaråklagare i Malmö åklagardistrikt
(-1- 158 343 kr.). Medel för inrättande av dessa tjänster ställs till
förfogande genom omfördelning inom justitiedepartementets verksamhetsområde.
Jag avser att i annat sammanhang återkomma lill regeringen med förslag lill
hur motsvarande besparingar skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvården</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av det inledande avsnittet medför det stora
antalet narkotikamissbrukare inom kriminalvården svårbemästrade problem. Regeringen
kommer som tidigare har nämnts att inom kort lägga fram en proposition om
ändringar i kriminalvårdslagstiftningen. Ändringarna syftar bl.a. till att
motverka narkotikaproblemen i kriminalvårdsanstalterna. Bestämmelserna som
gäller särskilt brottsbenägna långtidsdömda skärps och stramas upp i flera
hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom det pågående byggandet av nya slutna lokalanstaller
med 5-mannaavdelningar liksom inrättandet av mindre avdelningar vid vissa
slutna riksanstalter förbättras möjligheterna att hindra förekomsten av
narkotika samt att ge narkotikamissbrukare lämplig anstaltsplacering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inför det
fortsatta arbetet med bekämpningen av narkotikaproblemen inom kriminalvården är
det enligl min mening nödvändigt att vi får ytterligare kunskap om narkotikasituafionen.
Det är till att börja med viktigt att vi har så stor vetskap som möjligt om
antalet missbrukare samt om omfattningen och arten av den narkofika som
förekommer i anstalterna. Ett syslem för kontinuerlig rapportering från lokal
till regional/central myndighel om narkotikasituationen bör därför arbetas
fram. Genom ett sådant system skulle kriminalvården alltid ha etl aktuellt
underlag för bedömningen av lämpliga åtgärder i olika avseenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl kunna utnyttja erfarenheterna av de åtgärder som
har vidtagits för att bemästra narkotikaproblemen är det en förutsättning alt
utvärderingar sker. Dessa bör komma till stånd så snabbt som möjligt. Det är
således angeläget att Österåkerprojektet, som har pågått sedan år 1978 och lar
i anspråk förhållandevis stora resurser, utvärderas. En utvärdering bör också
ske av verksamheten vid de s.k. narkotikafria avdelningarna vid kriminalvårdsanstalterna
Hall, Hinseberg, Härianda och Malmö. Utvärderingarna bör vara klara såvitt
avser Österåker och Hinseberg under våren 1983, anstalterna Hall och Malmö
under hösten 1983 samt beträffande Härlanda-anstalten våren 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Stockholm, Göteborg och Malmö inrättades i mitten av
1970-talet särskilda narkomanvårdsteam, bestående av bl.a. ö verläkare,
psykolog och översköterska. Teamen bedriver uppsökande verksamhet på häktena i
resp. region. De försöker därvid motivera missbrukare för vård mot sitt
missbruk. Vidare medverkar teamen i behandlings- och frigivningsplanering vid
regionens lokalanstalter. Det skulle vara värdefullt om erfarenheterna av den
hittillsvarande verksamheten kunde dokumenteras. Denna dokumentation, som bl.a.
bör innefatta en jämförelse av verksamhetsformerna vid de olika teamen, bör
kunna färdigställas under första halvåret 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid behandling av narkotikamissbrukare utgör de
möjligheter all vistas utom anstalt som har öppnats genom 34 § lagen (1974:203)
om kriminalvård i anstalt ett betydelsefullt inslag. Sådan vistelse utanför
anstalt är i första hand avsedd att äga rum i behandlingshem för
narkotikamissbrukare och i familjevårdshem. Det är självfallet viktigt att
resultatet av denna behandling utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här betona vikten av att behandlings- och
kontrollåtgärder liksom andra inslag i den ordinära kriminalvårdsverksamheten
fortlöpande blir föremål för analys och omprövning. Möjligheterna att effektivisera
och på annat sätt förbättra olika moment i verksamheten bör undersökas kontinuerligt.
Det är därvid angeläget att positiva erfarenheter tas tillvara och utnyttjas i
så stor utsträckning som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsens resurser för sådan forsknings- och
utvecklingsverksamhet som det här är fråga om är myckel begränsade. Medel
kommer emellertid att ställas fill förfogande för kriminalvårdsstyrelsen genom
att styrelsen får disponera 1,5 milj. kr. av tillgängliga medel under
socialdepartementets reservationsanslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 till Lokala polisorganisationen: Utrustning för
budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till prop. 1981/82:100 med 1 500
000 kr. förhöjt reservationsanslag av 17 216 000 kr..</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för
budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till prop. 1981/82:100 med 475 000
kr. förhöjt förslagsanslag av 206 124 000 kr., dels bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om inriktningen av kriminalvårdsstyrelsens
forsknings- och utvecklingsverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-02-24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Tilländer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om åtgärder mot alkohol- och
narkotikamissbruket såvitt avser utbildningsdepartementets ansvarsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för socialdepartementet har i sitt anförande
presenterat regeringens förslag om samlade åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket.
Jag kommer i det följande att behandla frågan om insatser och åtgärder mot
alkohol- och drogproblemen i skolorna. Jag kommer dels att redovisa redan
gjorda eller pågående insatser, bl.a. förslag till aktiviteter framlagda av
samordningsorganet för alkoholfrågor (SAMO), dels föreslå fortsatta insatser
och inriktningen av dem. Jag har i dessa frågor samrått med cheferna för
socialdepartementet och utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Skolan och drogfrågorna 1.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan spelar en central roll i barns utveckling till
vuxna samhällsmedborgare. Skolan förmedlar inte bara kunskaper ulan också
normer och värderingar. Unga människor lever ett från de vuxnas värld mer
avskilt liv än tidigare. De lever också utanför vuxenvärlden under en längre
period än förr. I del gamla samhället överfördes normer och värderingar från
vuxna till barn på ett mer självklart sätt än vad som sker idag.
Missbruksproblemen bland unga människor bör ses mot bl. a. denna bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolungdomens betydande konsumfion av alkohol, narkotika
och tobak inger oro. Skolöverstyrelsen (SÖ) genomför årligen
enkätundersökningar om elevernas alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor.
Undersökningarna visar att bruket av narkotika och tobak är stort mätt i
absoluta tal, även om den procentuella andelen brukare minskat något till följd
av olika samhällsinsatser, som alltså till viss grad verkar ha gett resultat.
När det gäller alkoholkonsumtionen uttrycker både SAMO och SÖ en försiktig
optimism och noterar att såväl konsumtionsmängden som antalet
konsumtionstillfällen bland vissa ungdomsgrupper synes ha minskal under de
senaste 4 - 5 åren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt sett ger dock läget anledning till oro. Många unga
människor har svårl att värja sig mot den särskilda "ungdomskultur"
som inte sällan är förknippad med en aningslöst positiv syn på alkohol och
andra droger. Det är en viktig uppgift för skolan alt söka motverka sådana
värderingar och synsätt. Inte minst betydelsefullt är det att skolan, genom
både kunskapsförmedling och normpåverkan, verkar för att eleverna tar
ställning mot den glorifierade bilden av olika droger. Jag vill erinra om vad
chefen för socialdepartementet anför om Aktionen mol droger som ett led i ett
långsiktigt arbete för att ändra attityderna till alkohol och andra droger. Jag
vill i detta sammanhang även erinra om det arbete kring normer och värderingar
som utförts av den s. k. normgruppen, som nyligen avslutat sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
enligt min mening all anledning att intensifiera insatserna mot droger och ta
fasta på och understödja de positiva trender som finns för att få fill stånd en
utveckling mot minskade skador av beroendeframkallande medel. En viktig del i
ett sådanl åtgärdsprogram är att sätta in kraftfulla åtgärder för att stödj a
den förebyggande verksamheten. En mycket viktig del av detta förebyggande
arbete bör ske genom skolan. Skolpersonalen når i sin verksamhet alla barn
mellan 7 och 16 år och har de största förutsättningarna alt nå också de
ungdomar som befinner sig i riskzonen för missbruk. Det gäller att så tidigt
som möjligt ge eleverna grundläggande faktainformation om alkohol, narkotika
och dess skadeverkningar. Undervisningen i dessa frågor måste utformas så att
problemen i samband med missbruk av alkohol och narkotika verkligen medvetandegörs
för eleverna. Skolan har vidare unika möjligheter att i samverkan med andra
institutioner och organisationer ge stöd åt elever som har problem. 1 detta
sammanhang bör också föräldrarnas ansvar markeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Nuvarande personella resurser för ANT-verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningar som SÖ genomfört visar all det råder
osäkerhet på skolorna både om sätten att angripa frågorna och
ansvarsfördelningen mellan olika befattningshavare. Det föreligger alltså behov
av slöd lill skolpersonalen i deras verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom SÖ handläggs ANT-frågorna av en särskild arbetsgrupp.
Till arbetsgruppen har knufits en referensgrupp med representanter för berörda
myndigheter och organisationer. Dessa har till uppgift all försöka intensifiera
ANT-verksamheten i skolorna och arbetar med att kartlägga barns och ungdomars ANT-missbruk,
att påverka läroplaner, lärarutbildning och fortbildning saml att på andra sätt
påverka förutsättningarna för skolans ANT-verksamhet. Den hjälp skolorna många
gånger behöver är alt få information om nya bestämmelser, nya läromedel och nya
metoder som prövats. Ett hittills otillräckligt stöd har medfört att skolornas
möjligheter att fullgöra sin uppgift inom detta område av såväl elever som
skolpersonal ofta bedöms som små.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regional nivå finns sedan 1969 vid varje länsskolnämnd
en ANT-kontaktperson med uppgift att stödja ANT-verksamhet inom undervisning
och elevvård. I kontaktpersonernas uppgifter ingår framför allt att samordna
skolans och andra organs aktiviteter inom länet, att informera om nya läromedel
och andra hjälpmedel och att föreslå åtgärder. I verksamheten ingår även att ta
initiativ till olika slags fortbildning och stimulera fill försöksverksamhet
inom länet. Kontaktpersonerna har ofta ell väl utvecklat kontaktnät inom länet
och goda kunskaper om de lokala skolförhållandena. Som regel har kontaktpersonerna
haft andra huvudarbelsuppgifter, oftast som fortbildningskonsulenter,
länsskolpsykologer eller lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. har SÖ och socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor
bedömt det som angeläget att ANT-resurserna vid länsskolnämnderna förstärks.
Genom regeringens beslul den 9 juli 1981 om medel för viss information (ANT-verksamhet)
inom skolan ställdes kraftigt utökade resurser till förfogande för ANT-kontaktpersonernas
verksamhet under budgetåret 1981/82 så att de på halvtid kan arbeta med ANT-frågor.
Medlen ställdes till skolans förfogande inom ramen för elt större belopp som
ställts till socialdepartementets förfogande för engångssatsningar under
budgetåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ANT-kontaktpersonerna har således stött skolpersonalen i
dess arbete med ANT-verksamheten i skolan. Huvudansvaret för verksamheten måste
dock ligga på skolledningen med hjälp av lärare och övrig personal, främst
elevvårds- och skolhälsovårdspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver här redovisade funktioner och resurser på central
och regional nivå finns på lokal nivå i vissa kommuner befattningar som ANT-konsulenter
och kontaktlärare för ANT-verksamhet med arbetsuppgifter som i stort motsvarar
de som gäller för länsskolnämndernas kontaktpersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,3 Statligt stöd till ANT-verksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen anvisade i enlighet med förslag i propositionen
om alkoholpolitiken (prop. 1976/77: 108, SkU 1976/77: 40, rskr 1977/78: 231)
240 000 kr. för budgetåret 1977/78 för att göra det möjligt att understödja och
utvidga den verksamhet som bedrevs av ANT-kontaktpersonerna vid länsskolnämnderna.
Varje ANT-kontaktperson fick därigenom disponera ungefär 10 000 kr. för sin
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
budgetpropositionen (prop. 1977/78: 100 bil. 12, UbU 1977/78: 16, rskr 1977/78:
181) för budgetåret 1978/79 beräknades inte särskilda medel för ANT-kontaktpersonernas
verksamhet. Genom reformen om skolans inre arbete, som successivt skulle träda
i funktion höstterminen 1978 skulle, framhöll föredraganden, genom
föreningslivels medverkan i skolan goda förutsättningar finnas för att sätta in
information om alkoholproblem och andra missbruk i sitt rätta sammanhang och ge
eleverna en vidgad syn på dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med narkotikapropositionens (prop. 1977/78: 105,
SoU 1977/</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78: 36, rskr 1977/78: 363) behandling på våren 1978
anvisades medel till information på anslag under socialdepartementets
huvudtitel för regional ANT-verksamhet och utveckling av ANT-verksamheten vid
skolorna. Regeringen ställde i oktober 1978 250 000 kr. till SÖ:s förfogande
för nämnda verksamhet även budgetåret 1978/79.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 upptogs under
samma anslag (socialdepartementet) ett belopp om 250 000 kr. för viss
projektverksamhet i länsskolnämndernas, enskilda skolors eller kommuners regi
avseende utvecklingen av ANT-verksamheten inom skolan. Riksdagen godkände att
det angivna beloppet beviljades för utveckling av verksamheten men angav att
medlen borde ställas fill länsskolnämndernas disposifion för den verksamhet som
bedrevs av ANT-kontaktpersonerna (SoU 1978/ 79: 26 s. 14-15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Särskilda aktiviteter under läsåret 1981/82</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett aktivt, mer långsiktigt och djupgående attitydförändrande
arbete bör komma fill stånd och knytas an till det reguljära skolarbetet och
syfta till att ge frågor om alkphol- och drogmissbruk en starkare ställning i
detta arbete. Eleverna bör inte bara vara passiva mottagare av informafionen
utan gärna akfivt delta i utformning och genomförande av skolans arbete kring drogfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) skall
planeringen inom varje rektorsområde redovisas i en arbetsplan. Denna
skyldighet att göra upp en arbetsplan markerar, enligt Lgr 80, den lokala
skolans ansvar. Arbetsplanen skall bl. a. redovisa en planering för arbetet
med sådana frågor som är gemensamma för flera ämnen. Enligt läroplanen hör
frågor om alkphol, narkotika och tobak fill denna gemensamma planering. Enligt
läroplanen bör man efter läsårets slut utvärdera det gångna läsårets verksamhet
i förhållande till de uppställda målen och diskutera inriktningen i framtiden
och därvid överväga vad man det kommande läsåret skall lägga tyngdpunkten på,
vilka kurser som bör omarbetas, hur man i framtiden skall lägga upp föräldrakontakterna,
vilka uppgifter eleverna skall svara för osv. De förslag till särskilda
insatser inom skolområdet som SAMO redovisar i sin första rapport (DsS 1980:
10) utgick delvis från det nya instrument för planeringen av det lokala
skolarbetet som arbetsplanen utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAMO föreslog bred aktivitet kring alkohol- och
drogproblemen i skolprna. Underlag till detta utarbetades av SÖ i samråd med SAMO.
Arbetet syftade fill att få till stånd diskussioner och lokala aktiviteter
kring alkohol- och drogproblemen i skolorna. På grundval av dessa diskussioner
borde det inom alla skolor upprättas handlingsprogram i drogfrågorna. Arbetet
borde utföras av i första hand skolans personal, elever och föräldrar
tillsammans. Arbetet skulle inledas med genomförande av särskilda temadagar
under läsåret 1981/82. Vid dessa temadagar borde företrädare för de </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 143</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnda grupperna tillsammans diskutera den lokala
situationen och gå igenom förslag lill konkreta åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med handlingsprogrammen borde enligt SAMO:s
bedömning stimulera lill en rad lokala aktiviteter. Elever, skolpersonal och
föräldrar borde få förutsättningar att arbeta flexibelt och anpassa de insatser
som behövdes efter lokala förhållanden. Verksamheten skulle bygga på elevernas
eget aktiva deltagande. Eleverna skulle t. ex. kunna studera de frivilliga
organisationernas arbete med alkohol- och drogfrågorna, liksom samtala med
människor som har alkohol- eller drogproblem. Genom ett aktivt kunskapsinhämtande
av detta slag borde förutsättningar skapas för en ökad medvetenhet hos eleverna
kring drogbruket och de problem som delta skapar, menade SAMO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med handlingsprogrammen borde alltså resultera i
en rad olika aktiviteter. En del av dessa borde kunna genomföras inom ramen för
det vanliga skolarbetet ulan särskilda resurser. 1 andra fall bedömdes aktiviteterna
inle komma lill slånd, om inle skolan erhöll elt begränsat ekonomiskt bidrag. I
enlighet med SAMO:s förslag ställdes därför 600 000 kr. fill länsskolnämndernas
förfogande under budgetåret 1981/82 som stöd till lokala ANT-aktiviteter i
skolorna samt viss konferensverksamhet inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdepartementets arbetsgrupp Aktion mot droger erhöll
sammanlagt 700 000 kr. för att i samarbete med SÖ utarbeta förberedelsematerial
och erforderligt temadagsmaterial för de olika ANT-aktiviteterna samt för att
tillvarata erfarenheterna från den verksamhel som sålunda skulle genomföras
lokalt och regionalt. Avsikten var att ett sådant material kontinuerligt skulle
förnyas och kunna fungera som en idébank och stimulans för kommande
aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga de förslag jag redogjort för här genomförs nu av
SÖ i samarbete med socialdepartementets arbetsgrupp Aktion mot droger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Fortsatt ANT-verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser med stor tillfredsställelse på de satsningar som
från olika håll görs för atl förebygga och råda bot på drogmissbruk av ohka
slag. Jag har tidigare understrukit skolans roll härvidlag och angelägenheten
av att eleverna bearbetas och själva aktivt bearbetar attityder och värderingar
när det gäller droger. Det arbete som startat under detta budgetår, både lokala
aktiviteter och arbetet med alt samla in och sammanställa erfarenheterna från
skolornas arbete till en idébank och stimula.is för kommande aktiviteter, bör
kunna bli en positiv grund att arbeta vidare från.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här något beröra formerna för fortsatt ANT-verksamhet
utifrån riksdagens beslut med anledning av regeringens propositioner om skolforskning
och skolutveckling (prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37, rskr 1980/ 81: 395) och
om den statliga skoladministralionenm. m. (prop. 1980/81: 107,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UbU 1980/81: 38, rskr 1980/81: 385).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen om skolforskning och skolutveckling
behandlas begreppet lokalt utvecklingsarbete. Detta är enligt propositionen en
sammanfattande beteckning på det arbete med försök lill förändringar av
verksamheten i den egna skolan som enskilda och grupper, personal, elever och
föräldrar själva tar initiativ till, driver och följer upp. Där sägs också atl
det i lokalt utvecklingsarbete ofta blir fråga om att bearbeta mål och problem
som skär genom flera årskurser, ämnen och stadier. I propositionen läggs fast
att det lokala utvecklingsarbetet bör vara en naturlig del av verksamheten i
varje skola. De tidigare nämnda lokala arbetsplanerna bör på ett naturligt sätt
knyta an till det lokala utvecklingsarbetet. Skolstyrelsen i varje kommun får
ett särskilt statsbidrag för sådant lokalt utvecklingsarbete. Skolstyrelserna
kommer dessutom att disponera medel för personalutbildning i egen regi eller
för att skicka personal till kurser anordnade av högskolan eller annan utbildningsanordnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnderna har hittills som en av sina uppgifter
haft att anordna personalutbildning (fortbildning) för skolans personal. För
denna verksamhet har funnits bl. a. tjänster som fortbildningsledare och
fortbildningskonsulenter. Denna verksamhet upphör och tjänsterna avvecklas vid
utgången av juni 1982 som en följd av riksdagens beslut om den statliga skoladminis-trationen.
Det tradifionella ämnes- och studietänkandet ersätts av ett brett stöd lill
lokal och regional skolutveckling. Nämndernas tjänstemän skall ha en bred
kompetens och i högre utsträckning än f. n. verka ute i den direkta
skolverksamheten i kommuner, rektorsområden och skolor. För uppgifter av
speciellt slag kan experter anställas för kortare fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att 1 060 000 kr. anvisas för ANT-insatser.
Medlen bör ställas till länsskolnämndernas förfogande på ett sådant sätt alt de
leder till lokala initiativ och utvecklingsinsatser i enlighet med vad jag
anfört beträffande lokalt utvecklingsarbete. Dessa medel kan tillsammans med
resurser som skolstyrelserna kan anvisa från statsbidraget för lokalt
utvecklingsarbete bli en betydande resurs för fortsatta ANT-insatser i skolan i
enlighet med vad jag tidigare förordat. Medlen bör kunna användas för att
möjliggöra för ANT-kontaktpersonerna att på deltid, även under nästa budgetår,
arbeta åt länsskolnämnderna med dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medlen bör anvisas under anslaget Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill understryka fortbildningens betydelse och erinrar
om de fortbildningsinsatser i fråga om alkohol och andra beroendeframkallande
medel som gjorts under senare år. Fortbildningen har i ökad utsträckning tagit
sin utgångspunkt i skolans vardag och en vidgad lärarroll. Genom bl. a.
lärarnas kontinuerliga fortbildning och uppföljning av ANT-frågorna skapas
reella förutsättningar för att den integrerade undervisning och verksamhet som
jag fidigare redogjort för och de attitydförändringar som eftersträvas, kommer
att förverkligas. Fortsatt fortbildning inom detta område kommer att kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erbjudas
inom ramen för det nya system för personalutbildning vilket träder i kraft 1
juli 1982 som en följd av riksdagens beslut om skolforskning och skolutveckling.
Personalutbildningsinsatserna bör ha ett nära samband med lokalt bedrivet
utvecklingsarbete inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare påpekat viklen av att erfarenheterna av skolornas verksamhet i ANT-frågor
samlas in och tas till vara som underlag för nya inifiativ och
utvecklingsinsatser. En sådan utvärdering är en viktig del i skolornas
fortlöpande planering. Erfarenheterna skall sedan bilda underlag för initiativ
i skolans arbetsplan. Länsskolnämnderna har ett betydande ansvar för att
erfarenheterna från olika skolor sprids och vidarebefordras till SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har betonat vikten av att drogfrågor i skolan sätts in i sitt sammanhang. Jag
har vidare betonat vikten av fortbildning. Mot den bakgrunden är det naturligt
att överväga hur dessa frågor kan inordnas i grundutbildningen för lärare.
Frågor spm rör lärarutbildningens mål, struktur och innehåll har utretts av
1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974: 04) och bereds f. n. inom
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Dokumentation av alkohol- och narkomanvårdsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Informafion
och ppinipnsbildning i alkpholfrågor är, som jag fidigare understrukit, ett
viktigt inslag i den svenska alkoholpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
(RRV) har under 1981 genomfört en revision av de statliga insatserna för aikoholinformation.
RRV lämnar vissa rekommendafioner som innebär förändringar av ansvaret för
informationsinsatser och medelsfördelning mellan berörda myndigheter samt vissa
regler för denna medelsfördelning. De rekommendationer som RRV lämnar förulsätter
en rad organisatoriska förändringar för att kunna genomföras och kommer att beredas
ytterligare inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av förslagen berör Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
CAN är ett centralt organ inom alkoholinformationens område som enligt sina
stadgar skall bedriva och främja saklig upplysning om verkningarna på individ
och samhälle av alkohol och narkofikabruk liksom om vägar att förebygga och
bekämpa alkoholskador saml motverka bruk och missbruk av narkotika. CAN spelar
en central roll i den alkohol- och narkotikaupplysning som bedrivs av
frivilliga organisationer, i grundskolan och andra utbildningsanstalter samt
inom andra speciella målgrupper. Med stöd av medel från delegationen för social
forskning vid socialdepartementet bedriver CAN sedan den 1 juli 1979 en
försöksverksamhet med dokumentationscentral för narkomanvårdoforskning, som
senare vidgats till att omfatta även alkoholområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
proposition (prop. 1977/78: 105, SoU 1977/78:36, rskr 1977/78: 363) om åtgärder
mot narkotikamissbruk underströk det angelägna i att finna en form för
dokumentation av forskningsrapporter inom narkotikaområdet. Utskottet lade vikt
vid att resultatet från forsknings- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningsarbete inom missbruksområdel återförs till
vårdens huvudmän och fill olika grupper av vårdarbetare. Det ansågs finnas
väsentliga brister härvidlag. Utskottet ansåg att det endast på detta sätt vore
meningsfullt att satsa ytterligare medel på forskning och utvärdering.
Riksdagen hade intet att erinra mot vad utskottet uttalade. Behovet av överblickbar
informafion har delvis kunnat tillgodoses inom behandlingsforskningens område
genom den särskilda dokumentafionscentralen vid CAN. Organisatoriskt är dokumentationscentralen
integrerad i CAN:s offentliga forskningsbibliotek, vilket innebär atl
dokumentationscentralens skrifter är allmänt tillgängliga för läsning och ufiåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kännetecknande för dokumentationscentralen är att såväl
information om nyutkommen litteratur som originaldokument är avsedda för
forskare, vårdpersonal, handläggare vid myndigheter m. fl., dvs. för alla som
på ett eller annat sätt är involverade i narkomanvården och vården av alkoholmissbrukare.
I dokumentafionscentralens målsättning ingår bl. a. att systematiskt insamla
och dokumentera svensk, om möjligt även nordisk litteratur om narkomanvård och
vård av alkoholmissbrukare i sin helhet. En annan uppgift är att bevaka och delvis
dokumentera även internationell forskning och litteratur rörande nämnda områden
samt att till olika målgrupper genom periodiskt återkommande skrifter sprida
kännedom härom. I målsättningen ingår även att bygga upp en databas med
referenser till och sammanfattningar av publicerad litteratur inom alkoholist-
och narkomanvårdsområdet. Avnämare av dokumentationscentralens skrifter är
bibliotek, studerande, myndigheter, politiker, samhällsvetare, anställda i
vård- och behandlingsin-stilufioner och forskare i Sverige och andra länder.
Det kan även framhållas att dokumentationscentralens skrifter utgör underlag
för det informationsmaterial som CAN framställer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fr. o. m.
budgetåret 1981/82 dokumenteras även forskning kring vård av
alkoholmissbrukare. Denna vidgning av dokumentafionscentralens verksamhet har
kunnat åstadkommas genom fillskoll av en halv tjänst samt viss ökning av
verksamhetsmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid dokumentafionscentralen finns två heltidstjänster.
Verksamheten leds av en l:e bibhotekarie, tillika dokumentalist. Dessutom finns
eri biblioteksassistent.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheterna
av försöksverksamheten är mycket positiva. SÖ har i sina två senaste
anslagsframställningar föreslagit att försöksverksamheten med
dokumentationscentralen skall permanentas. Jag föreslår efter samråd med
cheferna för socialdepartementet och utbildningsdepartementet att verksamheten
permanentas fr. o. m. den 1 juli 1982 och beräknar sammanlagt 440 000 kr. för
detta ändamål. Beloppet pmfattar kpstnaden för både personal och verksamhet.
Medlen bör beräknas under anslaget Bidrag fill Centralförbundet för alkohol-
och narkotikaupplysning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd under
nionde huvudtiteln för budgetåret 1982/83, utöver i prop. 1981/82: 100, bil.
12 upptagna medel, anvisa ytterligare 1 060 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning under nionde huvudtiteln för budgetåret 1982/83, utöver i prop.
1981/82: 100, bil. 12 upptagna medel, anvisa ytteriigare 440 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
HANDELSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-02-24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om åtgärder mot alkohol- och
narkotikamissbruket såvitt avser handelsdepartementets ansvarsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tullens narkotikabekämpning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom chefen för socialdepartementet har anfört är
utvecklingen på narkotikaområdet sådan att del är nödvändigt att förstärka
samhällets insatser mot det ökade missbruket. Polis och tull har i kampen
häremot var och en på sina respektive ansvarsområden betydelsefulla uppgifter.
För alt denna kamp skall bli så framgångsrik som möjligt är del av vikt atl
polisen och tullen samverkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samhällets samlade insatser mot narkotikamissbruket är
gränskontrollen en mycket väsenflig del. Under senare år har tullverket fått
medel för att inrätta vissa tjänster för att bl.a. bekämpa
narkotikasmugglingen. Härigenom har kampen mot den olovliga införseln av
narkotika kunnat ges fortsatt hög prioritet av tullverket trots under de
senaste två budgetåren vidtagna besparingar inom tullens hela verksamhetsområde.
I årets budgetproposifion (prop. 1981/82:100 bil. 14 sid. 86-87) har jag
förutsatt att tullverket även i fortsättningen ägnar största uppmärksamhet åt
bekämpning av narkotikasmugglingen och därvid gör vissa omprioriteringar inom
ramen för befintliga resurser för att förstärka kontrollen framför allt i
Öresunds- och storstadsområdena. Denna omfördelning av resurserna innebär att
ytterligare ca 20 tjänster skall kunna sättas in för kontrollåtgärder i syfte
att bekämpa bl.a. narkotikasmugglingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få en effektivare gränskontroll är det dock
nödvändigt all ytterligare åtgärder sätts in och att tullens resurser för
bekämpningen av narkotikasmugglingen förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tullverkets personalresurser kan inte användas annat än
för glesa stickprovskontroller av en ständigt ökande varu- och persontrafik
över Sveriges gränser. Det är därför angeläget att effektivisera tullens underrät-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telsetjänsl, som bl.a. innefattar insamling, värdering,
registrering, analys och utsändning av uppgifter för bekämpningen av
narkotikasmugglingen. Jag föreslår därför alt tullkriminalsektionerna inom
Östra, Södra och Västra lullregionerna tillförs sammanlagt tolv tjänster för
detta ändamål (1,3 milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tullverkets narkotikahundar har visat sig vara ett
effektivt hjälpmedel i kampen mol narkotikasmugglingen. Under år 1981
medverkade tullverkets 23 narkotikahundekipage, dvs. hundförare med
narkotikahund, vid sammanlagt 184 beslag, vilket motsvarar 14 % av det totala
antalet narkofika-beslag under året. Om man ser till de kvanfiteler som därvid
beslaglogs uppgick de till 34 % av totala mängden cannabis och 61 % av totala
mängden amfetamin. Med anledning härav anser jag det motiverat att tullen tillförs
ytterligare tre narkotikahundekipage (0,7 milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del ökade internationella samarbetet är elt viktigt led i
kampen mot den organiserade smugglingen av narkotika. 1 syfte alt få ett utökat
informationsutbyte om narkolikafrågor mellan de nordiska länderna har jag
beräknat medel för en särskild sambandstjänst i Köpenhamn för samarbete med
danska myndigheter (0,3 milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En upprustning av tullverkets tekniska sambandsmedel och
tekniska utrustning i övrigt ser jag som en angelägen åtgärd för atl förbättra
kvaliteten i tullkontrollen av narkofika (0,7 milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår mot denna bakgrund att ytterligare 3 milj.
kr. beräknas för ökade resurser för tullens narkotikabekämpning. Jag anser det
möjligt att inom tullverkets anslag omdisponera 0,5 milj. kr. för della
ändamål. Därjämte bör - utöver vad som har föreslagits i budgetpropositionen
1982 -på förslagsanslaget Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1982/ 83 anvisas ytterligare 2 500 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om internationellt samarbete inom
narkotikabekämpningens område kan nämnas att tullsamarbetsrådet i Bryssel har
utarbetat en konvention om ömsesidigt administrativt bistånd för att förhindra,
utreda och beivra tullbrott, den s.k. Nairobikonventionen. Jag har för avsikt
att senare under innevarande riksmöte återkomma till frågan om Sveriges
anslutning till konventionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1982/83 anvisa ett i förhållande fill prop. 1981/82:100 med 2 500 000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 639 227 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skattefria alkoholen i utlandstrafiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I överensstämmelse med de överenskommelser som träffats
med vederbörande tullmyndigheter har enligt vad generallullstyrelsen funnit de
rederier som upprätthåller trafiken mellan Sverige och Finland samt mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige och Danmark i allmänhel genomfört åtgärder för att
begränsa försäljningen ombord av obeskattade alkoholdrycker till vad
passagerarna har rätt att införa tull- och avgiftsfritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är således tillfredsställande att konslalera att de av
rederierna vidtagna åtgärderna uppenbarligen har lett till vissa förbättringar
vad gäller bl.a. efterlevnaden av gällande bestämmelser om resandeinförsel. Jag
delar SAMO:s uppfattning att det är av stor vikl alt denna positiva utveckling
fortsätter. Generaltullstyrelsen bör noggrant följa utvecklingen i framtiden
och tillse att förbättringarna inte bara är tillfälliga. Styrelsen bör även
verka för att ytterligare förbättringar görs när det gäller efterlevnaden av
gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utvecklingen inte fortsätter i samma gynnsamma riktning
anser jag ytterligare åtgärder vara nödvändiga. Regeringen har i den
alkoholpolitiska propositionen, som lades fram våren 1981, uttryckt sitt stöd
för SAMO:s uppfattning att vissa begränsningar i den nu legala införseln inte
bör uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan i
framtiden uppslå diskussioner om etablerande av nya färjelinjer som i huvudsak
bygger sin existens på skattefri försäljning av alkohol. Jag delar SAMO:s
uppfattning alt generaltullstyrelsen bör inta en restriktiv hållning i frågan
huruvida det skall föreligga rätt atl sälja skattefria alkoholdrycker på nyetablerade
färjelinjer. SAMO föreslår atl styrelsen, efter samråd med berört nordiskt
land, överväger om en ny linje, mellan orter som vid etablerandet saknar
färjeförbindelse med varandra, bör förklaras utgöra kort rutt. Jag delar SAMO:s
inställning även på denna punkt. Jag anser att dessa överväganden bör göras
även om den ifrågavarande linjens reslängd är jämförbar med eller längre än
redan etablerade fartygslinjer där skattefri försäljning av alkoholdrycker är
tillåten. Om det visar sig nödvändigt bör detta enligt min mening även kunna
gälla beträffande befintliga linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag erinra om Nordiska rådets beslut år
1981 att rekommendera regeringarna i de nordiska länderna att genom samfällt
uppträdande på internationellt plan verka för enhetliga regler som innebär
begränsningar i rätlen alt tullfritt införa skattefria alkoholdrycker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-02-24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Eliasson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan till proposition om åtgärder mot alkohol- och
narkotikamissbruket såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesinriktad rehabilitering av f.d. narkotikamissbrukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de sökande vid landets arbetsförmedlingar är ca 12-14 %
personer med olika slag av arbetshandikapp, Ungefär en femtedel av de
arbetshandikappade utgörs av personer med sociala problem, bl.a. drogmissbruk.
I många fall behovs särskilda arbetsförberedande åtgärder innan dessa sökande
kan få arbete. Beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut är exempel på sådana arbetsförberedande
åtgärder som arbetsförmedlingen kan vidta. I prakliskl taget samtliga län finns
dessutom exempel på att arbetsförmedlingarna samverkar med andra samhällsorgan
- vanligen de sociala myndigheterna,men också kriminalvård, alkoholpolikliniker
m.fl. - i projekt eller andra aktiviteter i syfte att rehabilitera
drogmissbrukare. Några av aktiviteterna riktar sig till narkotikamissbrukare.
De kan innefatta bl.a. arbetsträning, social träning, kompletterande teoretisk
utbildning, arbelslivsorienlering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1982 års budgetproposition omnämnde jag atl
arbetsgruppen för narkotikafrågor vid arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) arbelsvårdsdelegation
har överlämnat sin slutrapport till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen bildades med anledning av riksdagens
ställningstagande (SoU 1977/78:36, rskr 1977/78:363) till prop. 1977/78:105 om
åtgärder mot narkotikamissbruk. Där föreslogs bl.a. åtgärder för etl
intensifierat samarbete mellan arbetsförmedlingen och narkomanvårdens
behandlingshem. Gruppens uppgift skulle vara att aktivt leda och främja en
sådan verksamhet. 1 arbetsgruppen har ingått företrädare för AMS,
socialdepartementet, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, (SÖ), landstings- och
kommunförbunden, arbetsmarknadens parter samt Riksförbundet för Hjälp åt
Läkemedelsmissbrukare (RFHL). AMS erhöll regeringens bemyndigande att från
tolfte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:143</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>huvudfitelns
anslag C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning (numera betecknat C 3.
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning) bestrida kostnader
för verksamheten med sammanlagt högst 1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sin rapport Problem på
vägen mellan missbruk och jobb har arbetsgruppen bl.a. redovisat problem och
brister när det gäller rehabiliteringen av narkotikamissbrukare. Gruppens
synpunkter och överväganden gmndar sig bl.a. på vad den inhämtat vid
konferenser och besök på behandlingshemmen, då den tagit del av personalens
och elevernas erfarenheter. De berörda arbetsförmedlingarna har också redovisat
sina erfarenheter av arbetet med narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen konstaterar
att många brister beror på bristande samordning mellan de olika myndigheter spm
behöver engageras i rehabiliteringsarbetet och på att myndigheterna inte
alllid har fillräckliga kunskaper om varandras resurser. Många brister skulle
kunna elimineras, menar arbetsgruppen, om de tillgängliga resurserna användes
för en gemensam lokal planering av insatserna. En ökad samordning behövs också
om man skall kunna undvika "glapp" mellan behandlingshemmens
planering och den yrkesinriktade rehabilitering som arbetsmarknadsverket svarar
för. Vidare behöver man lösa en del problem med eftervård av eleverna. Chefen
för socialdepartementet har tidigare denna dag behandlat frågan om utveckling av
insatser inom eftervården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen ger vissa
förslag om hur rehabiliteringen skall kunna bedrivas och redovisar en modell
för en sammanhållen obruten rehabilitering av behandlingshemmens elever.
Gruppen föreslår att försäkringskassornas rehabiliteringsgrupper (rehagmpper)
skall vara forum för planering av rehabiliteringsinsatserna och för
ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna, så att man uppnår en
obruten rehabiliteringskedja, där alla de olika samhällsorganens åtgärder är
väl samordnade sinsemellan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del finner jag
dessa förslag väl motiverade och jag utgår från att de berörda myndigheterna
medverkar till att arbetet med denna grupp sökande bedrivs på ett
ändamålsenligt sätt. Arbetsgruppens förslag bör därvid kunna vara en
utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen betonar unga
missbrukares stora behov av informafion och vägledning inför valet av arbete eller
utbildning och som arbetsförmedlingen har svårt att helt tillgodose. En annan
svårighet är att arbetsförmedlingens personal ofta har otillräckliga kunskaper
om missbruksproblemafiken. Med hänvisning till detta föreslår arbetsgruppen
därför att regeringen skall bevilja medel för atl stödja försök som bedrivs i
Stockholm med en särskild SYO-funkfionär för behandlingshemmens elever. SÖ
skulle, enligt arbetsgruppen, få medel för att svara för utveckling och
utvärdering av försöket. De föreslagna medlen skulle hämtas ur ingående reservafion
den 1 juli 1981 på anslaget C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla att behandlingshemmen inte omfattas av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
stalsbidragsgivning till studie- och yrkesorientering som sker via SÖ och att
SÖ bl.a. därför saknar anknytning till en SYO-verksamhet vid behand-Ungshemmen.
Jag är därför inte beredd att föreslå att SÖ tilldelas medel i enlighet med
gruppens förslag. Samtidigt vill jag framhålla att åtgärder för den här
aktuella gruppen kan komma till stånd inom ramen för de befintliga stöd- och
åtgärdssystemen och i det reguljära arbete som bedrivs av olika myndigheter och
organ. Detta sker också, som jag nämnt inledningsvis, bl.a. inom
arbetsmarknadsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
arbetsgruppen framhåller är arbetsmarknadsinstituten (Ami) inom arbetsmarknadsverket
en viktig resurs när det gäller vägledning och yrkesinriktad rehabilitering av bl.a.
personer som haft missbruksproblem. Instituten ger fördjupad vägledning och möjhghet
till arbetsprövning pch arbetsträning till sökande som behöver sådan mera
omfattande förberedelse innan de kan ta ett arbete. Utöver de medel som
anvisats för institutens drift och till utbildningsbidrag åt de inskrivna
disponerar arbetsmarknadsverket medel för metodutveckhng, forskning och
personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. En rådgivande
delegation för yrkesinriktad rehabilitering skall följa utvecklingen och
överväga åtgärder inom området när det gäller utbildning av personal,
utvecklingsarbete och forskning. I delegationen skall bl.a. ingå företrädare
för flertalet av de organ som har varit representerade i arbetsgruppen.
Självfallet kan dessa i delegationen lägga fram förslag om utvecklings- och
personalutbildningsinsatser med inriktning på drogmissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har här pekat på några av de resurser som redan finns och som kan användas i
rehabiliteringen av bl.a. narkotikamissbrukare. Som jag har anfört i årets
budgetproposition är det angeläget att man söker finna metoder som kan leda
till att ungdomar med drogproblem kan rehabiliteras och få arbete. Ett starkt
skäl för detta är de skrämmande följder som ett fortsatt missbruk får för
ungdomarna. För att markera betydelsen av utvecklingsarbete med inriktning på
rehabilitering av narkotikamissbrukare förordar jag att särskilda medel anvisas
för att möjliggöra en ökad satsning på området. Tolfte huvudtitelns anslag C 5.
Yrkesinriktad rehabilitering, delprogrammet Metodutveckling, forskning och
utbildning bör därför räknas upp med 200 000 kr. till 12 353 000 kr. De nu
föreslagna medlen skall användas för utveckhng av metoder för vägledning och
rehabilitering av unga f.d. narkofikamissbrukare. Jag vill inte utesluta
möjligheten att - om AMS finner det lämpligt- medlen fill någon del också
används för personalutbildning och andra åtgärder som syftar till att öka
kunskapen om narkofikaproblematiken hos den personal inom arbetsmarknadsverket
som arbetar med narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1982/83 anvisa ett i
förhållande fill prop. 1981/82:100 med 200 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 454 562 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionen................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag ur
protokollet vid regeringssammanträde 1982-02-24 </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialdepartementet:
................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Bakgrund.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Utveckling av konsumtion och missbruk........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkoholkonsumtion
och skadeverkningar </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Narkotikamissbrukets
utveckling........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Åtgärder inom alkoholområdet ....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information och
opinionsbildning ......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkoholpoliliska
restriktioner.................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården av
alkoholmissbrukare.............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Åtgärder för atl bekämpa narkotikamissbruket </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrund .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tullens
verksamhet i narkotikabekämpningen..</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polisens verksamhel
i narkotikabekämpningen .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åklagarinsatser..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Internationellt
samarbete..................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kriminalvården ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vården och
behandlingen av narkotikamissbrukare </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Fprskning om alkohol och narkotika................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkohol- och narkofikaforskningens
utveckling</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskningens
nuvarande läge............... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumtions-
och missbruksutveckling. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behandlingsforskning............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Överväganden
och förslag........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Opinionsbildning
och information..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begränsningar
av alkoholens tillgänglighet...... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prispolitiken........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etablering av
systembutiker.................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lördagsstängning
av Systembolagels butiker ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återkallelse av
serveringstillstånd......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Vården av alkohol- och narkotikamissbrukare </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgångspunkter
för missbrukarvården . </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utveckling av
vård enligt LVM................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidiga
vårdinsatser................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftervård............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjevård för
missbrukare.................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:143</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Forskningsfrågor.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alkohol- och
narkotikaforskningens inriktning .</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kartläggningar
av drogutvecklingen .... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förmedling av
forskningsresultat.......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6................................................................... Internationella
insatser för att bekämpa narkotikamiss<br>
bruket ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1:1
Sammanfattning av SAMO:s slutrapport......... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1:2
Lagrådsremiss om ändring i lagstiftningen om tillstånd till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>servering av alkoholdrycker............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1:3 Lagrådets yttrande över lagrådsremiss om
ändring i<br>
lagstiftningen om tillstånd till servering av alkoholdryck<br>
er..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1:4 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:293)
om handel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med drycker..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1:5
Sammanfattning av familjevårdsutredningens betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(DsS 1981:17) ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1:6
Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ds S 1981:17 Det förstärkta familjevårdshemmet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
2 Justifiedepartementet:.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisväsendet................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åklagarväsendet.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'' Kriminalvården................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Utbildningsdepartementet:........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Skolan och drogfrågorna............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
personella resurser för ANT-verksamhet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statligt slöd
till ANT-verksamhet................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
aktiviteter under läsåret 1981/82 </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortsalt ANT-verksamhet............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.................................................................. Dokumentation
av alkohol- och narkomanvårdsforsk<br>
ning ............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Hemställan.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 Handelsdepartementet:................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tullens narkotikabekämpning........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skattefria alkoholen i utlandstrafiken........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5 Arbetsmarknadsdepartementet:................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesinriktad rehabilitering av f.d. narkotikamissbruka<br>
re .................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G503143
prop_198182__143.pdf
5661126
pdf
om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket.
https://data.riksdagen.se/fil/D97E6774-8980-4AA2-B991-B01D9C4D16F9