2448909G5031421981/82142propproppropProposition 1981/82:142PropositionProposition14201982-03-04 00:00:002024-12-27 14:58:052008-06-13 08:20:40om ändring i brottsbalken (ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet).importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G503142/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G503142https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G503142
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
ändring i brottsbalken (ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet);</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 4 mars 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll denna dag för den åtgärd och det ändamål som framgår av
föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:208.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CARL
AXEL PETRI</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås vissa ändringar i brottsbalkens kapitel om förverkande
av egendom och annan särskild rättsverkan av brott. Förslaget syftar till att
göra det möjligt att förverka sådana företagsekonomiska vinster som har
uppkommit hos näringsidkare till följd av all brott har begåtts i utövningen av
deras verksamhet. De föreslagna beslämmelserna tar inte enbart sikte pä direkta
brottsförtjänster utan även pä värdet av sådana ekonomiska fördelar som på ett
mera indirekt sätt kan härledas till brottet, och de skall kunna tillämpas vid
såväl brottsbalksbrott som spe-cialstraffrättsliga överträdelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
allmänna bestämmelser i brottsbalken föreslås på särskilda områden kunna
kompletteras med regler om s.k. sanktionsavgifter. Därmed avses sådana avgifter
som i viss utsträckning redan nu förekommer i speciallagstiftningen som
sanktioner mot bl. a. juridiska personer i syfte att eliminera det intresse av
att skaffa sig obehöriga vinster som kan ligga bakom regelöverträdelser av
olika slag. Propositionen innehåller förslag till principer för när sådana
avgifter bör användas och hur de i så fall bör vara konstmerade för att
uppfylla rimliga krav på effektivitet och rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Författningsändringarna
föreslås träda i kraft den I juli 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 36
kap. 4 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall införas en ny
paragraf, 36 kap. 3a §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:132.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 kap. 3a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har del tillföljd av elt brott som är begånget i
utövningen av näringsverksamhet uppkommit ekonomiska fördelar för näringsidkaren,
skall värdet därav förklaras förverkat även när det inte följer av I eller 2 §
eller annars är särskilt föreskrivet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som har sagts i första stycket gäller ej, om
förverkande är obilligt. Vid bedömningen av om så är förhållandet skall bland
andra omständigheter beaktas om det finns anledning att anta att annan
betalningsskyldighet som svarar mot de ekonomiska fördelarna av brottet kommer
att åläggas näringsidkaren eller annars fullgöras av denne.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan bevisning om vad som skall förklaras förverkat Inte
alls eller endast med svårighet föras, får värdet uppskattas till ett belopp
som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förverkande på grund av brott</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Förverkande tillföljd av brott av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av egendom eller dess värde må,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>egendom eller dess värde/år, om ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om ej annat har föreskrivits, ske</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>annat har föreskrivits, ske hos<br>
hos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gärningsmannen
eller annan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) gärningsmannen eller annan som
medverkat till brottet,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som medverkat till brottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den i vars
ställe gärningsman-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b) den i vars ställe gärningsmannen
eller annan medverkande var,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nen
eller annan medverkande var.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som
genom brottet beretts</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c)
den som genom brottet beretts vinning,</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinning eller näringsidkare som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avses i 3 a §,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1981:827.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=200>
<tr>
<td valign=top align=left height=200 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d)
den som efter brottet förvärvat egendomen på grund av giftorätt, arv eller
testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvärvat egendomen på
annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande
om egendomens samband med brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillhörde
egendomen vid brottet ej någon av dem som anges i första stycket a)-c),/ö/-
den ej förklaras förverkad.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d)
den som efter brottet förvärvat egendomen på grund av giftorätt, arv eller
testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvärvat egendomen på
annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning fill antagande om egendomens
samband med brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillhörde
egendomen vid brottet ej någon av dem som anges i första stycket a)-c), må den
ej förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskild rätt till egendom
som förklaras förverkad består, om ej även den särskilda rätten förklaras
förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sådan rätt som har vunnits
genom utmätning eller betalningssäkring upphör, om egendomen förklaras
förverkad, såvida ej av särskild anledning förordnas att rätten skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1982. Den gäller ej beträffande brott som har
begåtts före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1982-01-21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Ullsten, Friggebo, Dahlgren, Åsling,
Söder. Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Ahrland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
med förslag till ändring i brottsbalken m.m. (ekonomiska sankfioner vid brott i
näringsverksamhet)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den inom justitiedepartementet upprättade promemorian (Ds Ju 1981:3) Ekonomiska
sanktioner vid brott i näringsverksamhet behandlas vissa frågor som gäller
ekonomiska sanktioner mot företag för fall då brott begås i utövningen av deras
verksamhel. Promemorian innehåller bl.a. förslag till ändringar i brottsbalkens
regler om förverkande samt till principer för användningen i lagstiftningen av
avgifter som sanktionsmedel. Den bör fogas som bilaga I till protokollet i
detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
har remissbehandlats. En inom justitiedepartementet upprättad sammanställning
av remissyttrandena bör fogas lill protokollet som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
nuvarande förhållanden hänvisas till promemorian. Detsamma gäller i fråga om
de närmare överväganden som har redovisats där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Allmän
motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
både i vårt land och i åtskilliga främmande länder ofta diskuterad fråga gäller
utformningen av sankfioner mot sådana överträdelser av ekonomisk och
näringsrättslig strafflagstiftning som äger rum inom ramen för vinstinriktad
företagsamhet. Diskussionen skall ses mot bakgrund av att det ibland görs
gällande att det kan vara förenat med fördelar från rent företagsekonomisk
synpunkt att bryta mot gällande bestämmelser. Det straff som kan komma i fråga
för en ställföreträdare eller en anställd - det gäller här i praktiken ofta
böter - kan nämligen framstå som obetydligt i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållande
till den vinst eller den besparing som företaget kan göra til' följd av
regelöverträdelsen. Några straffrättsliga påföljder kan i vårt land inte ådömas
företaget som sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med sikte på den
problematik som nu i korthet har antytts har i tidigare sammanhang övervägts
möjligheten att införa en form av straffrättsligl ansvar för juridiska personer
- ofta kallat företagsböler eller korporativt ansvar. I betänkandet (Ds Ju
1978:5) Företagsböter redovisades en analys av för- och nackdelar med en sådan
ansvarsform. I anslutning härtill upprättades inom justitiedepartementet promemorian
(Ds Ju 1979:10) Företagsböter — förslag till lagtexter, där exempel lämnades
på tänkbara laglekniska konstruktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet och
promemorian har remissbehandlats. Utfallet av remissbehandlingen har gett vid
handen att man på många håll anser atl det finns ett behov av
lagstiftningsåtgärder på området. Samtidigt har från både principiella och
praktiska utgångspunkter stark kritik anförts mot tanken att tillgodose detta
behov genom att införa ett system med straff-rättsligt ansvar för juridiska
personer. Kritiken har varit så genomgående vid remissbehandlingen att det får
anses stå klart att företagsböter -åtminstone i den form som har diskuterats
hittills - inte utan myckel stora svårigheter skulle erbjuda en användbar
modell, om man vill förstärka vårt sanktionssystem i det hänseende som är
aktuellt nu.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den inledningsvis omnämnda
departementspromemorian (Ds Ju 1981: 3) Ekonomiska sanktioner vid brott i
näringsverksamhet har utarbetats på grundval av de allmänna överväganden som
redovisats i anslutning lill de tidigare förslagen rörande företagsböter och de
remissyttranden som har avgetts över dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den nya
departementspromemorian lämnas vissa allmänna synpunkter på reformbehovet när
det gäller ekonomiska sanktioner mot juridiska personer på grund av
regelöverträdelser i utövningen av deras verksamhet. I den delen erinras i
promemorian om att man i den kriminalpolitiska debatten ofta har pekat på att
ett regelsystem som är utformat på etl sådant sätt att en överträdelse kan
framstå som lönsam till och med i händelse av lagföring och straff är ägnat att
medföra många frestelser att bryta mot lagen. Det har enligt promemorian också
gjorts gällande att en sådan ordning strider mot det allmänna rättsmedvetandets
krav på att ingen skall kunna tjäna på brottslig verksamhet. Man har hävdat att
det kan leda till en uppluckring av rättsmoralen, om ett sanktionshot på det
här sättet framstår som mindre allvariigt menat; straffet kan betraktas som ett
slags kostnad för atl uppnå en vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
resonemang godtas emellertid inte utan vidare i promemorian. I verkligheten
förhåller del sig enligt promemorian med all säkerhet så atl del för den
seriösa företagsamheten genomgående är helt främmande all medvetet bryta mot
gällande regler. Man måste också hålla i minnet att näringslivet är underkastat
en betydande reglering från det allmännas sida.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls att, orn regelsystemet överträds, detta på vissa områden
kan få följdverkningar i form av att tillstånd eller legitimationer återkallas,
att subventioner av olika slag vägras eller dras in eller att samhällets
näringspolitiska konlrollmekanism på annat sätt träder i funktion. Såvitt
gäller den icke-seriösa företagsverksamheten torde f. ö. upptäcktsrisken vara
avgörande som återhållande faktor. Upptäcks en regelöverträdelse och kan den
bevisas, erbjuder i flertalet fall redan gällande regelsystem tillräckligt
effektiva sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om således resonemang av den typ som har återgetts förut inte får generaliseras,
kvarstår enligt promemorian ändå det förhållandet att avsaknaden av effektivt
verkande straffrättsliga sanktioner mot vissa former av regelöverträdelser i
näringsverksamhet utgör elt kriminalpolitiskt problem, låt vara från praktisk
synpunkt förhållandevis begränsat. Mindre nogräknade företag och företagare kan
genom lagstridiga men vinstgivande åtgärder som satts i system förbättra sin
ekonomiska ställning och sin konkurrenssituation i förhållande till den seriöst
arbetande företagsamheten som alltså kan sägas arbeta med ett handikapp. I
sista hand kan då även allmänheten drabbas. Det är enligt promemorian av skäl
som har angetts nu motiverat att undersöka möjligheten alt lagstiftningsvägen
komma till rätta med sådana fall som kan framstå som slötande från allmän
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian föreslås att man skall tillgodose behovel på området genom att dels
utvidga brottsbalkens regler om förverkande, dels på särskilda
lagstiftningsområden införa bestraffande avgifter - s. k. sanktionsavgifter — scm
även kan riktas mot juridiska personer. Förslag till de principer som i
sistnämnda hänseende bör vara vägledande för lagstiftningsarbetet läggs fram i
promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om reformbehovet ansluter sig flertalet remissinstanser till vad som i
denna del anförts i promemorian. Två instanser - Sveriges advokatsamfund och
rättsvetenskapliga institutionen vid handelshögskolan i Stockholm — hävdar dock
uttryckligen en motsatt uppfattning och menar att det inte finns något behov av
särskilda åtgärder. Flera remissinstanser har å andra sidan ifrågasatt om inte
detta behov är mer uttalat än som återspeglas i de nyss redovisade uttalandena
i promemorian. Till dessa instanser hör vissa av rättsväsendets myndigheter.
Men liknande synpunkter har förts fram också från näringsfrihetsombudsmannen
och flera företrädare för näringslivet. Sistnämnda instanser betonar bl.a.
kravet på konkurrensneutralitet i en marknadsekonomi och framhåller att mindre
nogräknade personers systemafiska åsidosättande av gällande bestämmelser
otvivelaktigt medför en snedvridning av konkurrensförutsättningarna, något som
i sin tur kan innebära svåra ekonomiska påfrestningar för den seriöst arbetande
företagsamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
är jag i och för sig beredd att i likhet med flertalet remissinstanser instämma
i promemorians slutsats alt ett reformbehov på det aktuella området föreligger.
Ett av rättsvetenskapliga insfitutionen vid handelshög-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skolan i Stockholm framfört argument mot tanken på en
reform - att det från samhällets synpunkt skulle vara bäst att låta brottsliga
förtjänster av det slag som avses i promemorian stanna i företagen för alt
åstadkomma rättelse av vad som brustit - är sålunda enligt min mening inte
hållbart. Större förståelse har jag då för de instanser som från olika
utgångspunkter har satt i fråga om inte reformbehovet borde ha betonats mer än
som har skett i promemorian. Tyvärr är det ju så att det, trots de stora
ansträngningar som under de senaste åren har lagts ned på att bekämpa
ekonomisk brottslighet, florerar en omfattande sådan brottslighet med
anknytning till icke-seriös företagsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men det är
nog samtidigt viktigt atl komma ihåg alt frågan om ekonomiska sanktioner mot
juridiska personer endast rör en förhållandevis begränsad del av samhällets
insatser mot ekonomisk brottslighet. För den allvarligare kriminaliteten på
området är frihetsberövande påföljder ofrånkomliga, och sådana torde också
fylla den mest betydelsefulla funktionen från allmänpreventiva synpunkter.
Ekonomiska sanktioner av aktuellt slag kan vidare få verkan endast när det
efter upptäckt och lagföring av en regelöverträdelse finns möjlighet att ta ut
sanktionen hos den juridiska person inom vars verksamhet överträdelsen har
begåtts. I verkligheten visar erfarenheten att detta inte alltid eller kanske
ens oftast är förhållandet. Sådan verksamhet som syftar till att förebygga överträdelser
och att åstadkomma en snabbare upptäckt av de överträdelser som ändå förekommer
är bl.a. med hänsyn härtill av grundläggande betydelse. På dessa områden har
också stora insatser gjorts under de senaste åren, och ytterligare sådana
planeras (jfr prop. 1981/82:100 bil. 5 s. 21-27). Klart är slutligen att man
för att problemen skall kunna bemästras måste lita även till andra åtgärder än
sådana som kan hänföras lill sanktioner i straffrättslig mening. Jag kan här
hänvisa till de regler om näringsförbud som numera finns i konkurslagen (1921:
225) för bl. a. fall då konkursgäldenären har förfarit grovt otillbörligt mot
sina borgenärer liksom till den utredning (Ju 1981:03) som pågår angående
utvidgade regler om sådana förbud. Vad jag nu har sagt innebär emellertid inte
att betydelsen av frågan om ekonomiska sanktioner mot juridiska personer skall
underskattas. Jag skall i det följande närmare gå in på det förslag till
lösning som jag avser att lägga fram men vill redan här säga att jag - i likhet
med flertalet remissinstanser - i stora delar anser mig kunna ge min anslutning
till promemorieförslaget. I det följande kan jag därför i flera hänseenden
hänvisa direkt till vad som har uttalats i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Huvuddragen i den föreslagna lösningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementsförslaget: En ny förverkandebestämmelse införs
i brottsbalkens förverkandekapitel. Bestämmelsen föreslås öppna en generell
möjlighet att förverka värdet av sädana ekonomiska fördelar som - direkt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
indirekt - har uppkommit hos näringsidkare i anledning av atl brott har begåtts
i deras verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de särskilda områden, där förverkanderegeln skulle medföra till-lämpningssvårigheter
eller annars framstå som mindre ändamålsenlig, förordas som komplement en
fortsalt utbyggnad av syslem med speciella sanktionsavgifter — en form av
avgifter som redan på en del håll har kommit till användning och som bl.a.
syftar till alt dra in de vinster som kan uppkomma till följd av de regelöverlrädelser
som är aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Protnemorieförslaget
överensstämmer med departemenlsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
ställer sig genomgående positiva till en lösning enligt de riktlinjer som anges
i promemorian; elt trettiotal remissinstanser tillstyrker eller lämnar en
sådan lösning ulan erinran. I de kritiska yttranden som har avgetls från elt
par håll ifrågasätts bl.a. om en förverkanderegel av aktuellt slag står i god
överensstämmelse med de allmänna principer som hittills har brukat tillämpas i
fråga om förverkande inom specialstraffrätten. Från några håll ifrågasätts
också om förverkanderegeln kommer atl tillräckligt uppfylla kraven på
effektivitet. Några remissinstanser ställer sig tveksamma till en fortsall
utbyggnad av system med sanktionsavgifter. (Se vidare bilaga 2 avsnitt 2.1.2.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för departementsförslaget: Av promemorian (avsnitt 3.3.3) framgår atl nu
gällande förverkanderegler är så utformade att de många gånger inte medger en
indragning av det samlade värdet av de ekonomiska fördelar som uppkommer hos en
näringsidkare till följd av att brott begås i hans verksamhet. Den allmänna
bestämmelsen i brottsbalken (BrB) om s.k. vinningsförverkande, 36 kap. I §,
medger endast förverkande av "utbyte" av brott som inte motsvaras av
skada för enskild. Med uttrycket utbyte avses därvid sådana ekonomiska förmåner
- i form av allmän förmögenhetsökning eller förvärv av konkreta föremål - som
står i direkt samband med den aktuella regelöverträdelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brott
som begås inom ramen för näringsverksamhet kan emellertid, som jag nämnde
inledningsvis, ofta ge ekonomisk utdelning som på ett mera indirekt säll har
samband med den straffbara gärningen. Så är t. ex. förhållandet i de fall då
brottet leder till minskade koslnader i rörelsen. Bestämmelsen i 36 kap. 1 § BrB
gäller vidare endasl i fråga om brottsbalksbrott. På det specialstraffrättsliga
området finns åtskilliga författningar som helt saknar förverkanderegler men
vars tillämpningsområde är sådant alt del är uppenbart alt straffbelagda
överträdelser kan ge förelagsekonomiska vins-ler för näringsidkaren, jfr t. ex.
lagen (1948:433) om försäkringsrörelse och gruvlagen (1974:342). I den mån
förverkandebestämmelser finns inom specialstraffrätten har de många gånger
utformats med 36 kap. I § BrB som förebild. Vad som nyss anförts om den
begränsade räckvidden av brottsbalksbestämmelsen gäller givetvis även i fråga
om beslämmelser av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
skilda håll inom specialstraffrätlen finns emellertid förverkanderegler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
är så utformade att de i det enskilda fallet åtminstone till en betydande del
kan medföra en indragning även av sådana indirekta förtjänster som här avses.
Som exempel nämns i promemorian 28 § skogsvårdslagen (1979:429), som innebär
alt virke som har varit föremål för brott enligt lagen eller värdet därav skall
förklaras förverkat, om det inte är uppenbart obilligl. Bestämmelser av detta
slag är inte ovanliga. De kan t. o. m. medföra förverkande av ett belopp som
överstiger den uppkomna förtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
annat exempel på förverkandebestämmelser inom specialstraffrätlen utgör en
reglering av det slag som förekommer i 32 § livsmedelslagen (1971:511), där det
föreskrivs att inte bara utbyte av brott mot lagen utan även i förekommande
fall de därigenom tillverkade varorna eller deras värde skall förklaras
förverkade, om det inte är uppenbart obilligt. Även beslämmelser av detta slag
ger goda möjligheter att dra in hela vinsten av det brottsliga handlandet. Att
de i praktiken av allt alt döma endast sparsamt används för att konfiskera
obehöriga företagsvinster kan möjligen till viss del hänga samman med att de
här aktuella brotlsbeskrivningar-na mycket ofta är subsidiära till
brottsbalken, vars förverkanderegler enligt vad som nyss har konstaterats är
betydligt mera återhållsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en närmare redovisning av gällande rätt i aktuellt hänseende får jag hänvisa
till promemorian (avsnitt 3.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allmän utgångspunkt vid en reform på området måste vara atl näringsverksamhet
bedrivs utifrån ekonomiska lönsamhetskalkyler och att brott som begås i
utövningen av sådan verksamhet ofta medför ekonomiska fördelar för
näringsidkaren. Den i promemorian föreslagna lösningen tar mot den bakgrunden
sikte på att eliminera det vinstintresse som kan ligga bakom sådana brott.
Detta förslås, som jag nyss nämnde, bli genomfört på två sätt, varav det ena -
förverkanderegeln - innebär att en allmän huvudregel införs för alla former av
näringsverksamhet och det andra — sanktionsavgifterna - kan användas som
komplement till huvudregeln för att genom punktinsatser komma till rätta med
missförhållanden inom vissa särskilda områden av näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag som jag här avser att lägga fram och lill vars närmare utformning jag
strax återkommer är i sina grundläggande delar utformat hell i enlighet med de
riktlinjer som anges i promemorieförslaget. Jag ansluter mig således i allt
väsentligt till de överväganden som i denna del har redovisats i promemorian
och kan därför i stor utsträckning hänvisa till denna (se närmare avsnitt I,
3.3.2 och 4.1). Jag inskränker mig här till att göra några kompletterande
anmärkningar och förtydliganden i anledning av vad som har förekommit under
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början vill jag då understryka att jag anser atl en utbyggnad av förverkandeinsfitutet
i olika hänseenden erbjuder fördelar när det gäller att komma till rätta med
sådana brott som här är aktuella. Jag tänker då bl. a. på att förverkande är
den särskilda rättsverkan av brott, varigenom man i gällande rätt till
samhället drar in sådan vinning som har uppkommit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom brottslig verksamhet. Erforderliga åtgärder mot
oseriösa företagare kan därigenom infogas i ett redan tidigare fungerande
regelsystem, som medger inte bara att sanktionen knyts fill brott på såväl
brottsbalkens som specialstraffrättens område ulan även att den kan tillämpas
mot både fysiska och juridiska personer - något som är av särskilt stor
betydelse på detta speciella område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av förverkandeinstitulet med syfte atl dra in
de företagsekonomiska vinster som har uppkommit hos näringsidkare i anledning
av atl ett brott har begåtts i deras verksamhet kan lagtekniskt genomföras på
olika sätt. En tänkbar lösning är att - i enlighet med vad som föreslås av ett
par remissinstanser - låta en allmän bestämmelse av det slag som anges i
promemorian få tillämpning enbart inom brottsbalkens område för att efter en
systematisk genomgång av hela specialstraffrätten i mån av behov införa regler
med ett liknande innehåll i varje särskild författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant tillvägagångssätt skulle visserligen kunna
synas ha den fördelen att de nya bestämmelserna i specialförfattningarna i så
fall skulle kunna tekniskt anpassas till vad som enligt de olika
författningarna i övrigt gäller i fråga om förverkande. Den nu skisserade
metoden har emellertid avvisats i promemorian och är även enligl min mening förenad
med påtagliga nackdelar. Framför allt måste man beakta att den skulle
förutsätta ett omfattande och komplicerat lagstiftningsarbete som knappast
skulle stå i rimlig proportion till de praktiska fördelarna. Eftersom den
nödvändiga anpassningen till gällande förverkanderegler kan åstadkommas på
annat sätt, torde metoden inte medföra några påtagliga vinster från
effektivitets- eller rättssäkerhetssynpunkt. Enligt min mening talar starka
skäl för atl den mest ändamålsenliga lösningen är att i enlighet med
promemorieförslaget införa en generell förverkanderegel av angivet slag med
formell giltighet för hela det straffrättsliga området. I sakens natur ligger
att regeln inte kan förutsättas få tillämpning i praktiken annat än på de
områden där ett praktiskt behov gör sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot promemorieförslaget har från några håll invänts att
det skulle stå i mindre god överensstämmelse med de principer för en fortsatt
översyn av specialstraffrättens förverkandebestämmelser som kom till uttryck i
samband med 1968 års ändringar av brottsbalkens förverkandregler och som också
har redovisats i promemorian. Jag syftar nu närmast på ett uttalande av den
dåvarande departementschefen att del inte kunde anses lämpligl atl ersätta
samtliga specialregler med allmänna bestämmelser i brottsbalken eller med en
särskild förverkandelag. Delta uttalande mofiverades med att förverkande
används i så olika syften inom skilda specialstraffrättsliga sakområden att
sådana allmänna beslämmelser eller en sådan lag skulle bli alltför omfattande
eller intetsägande, om de skulle täcka alla olika varianter.
Departementschefen uttalade också att man borde vara återhållsam med
bestämmelser om förverkande vid ouppsåtligt handlande och att viss
återhållsamhet även kunde vara befogad vid sådant förverkande som an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vänds
i förmögenhetsreducerande och bestraffande syfte (se vidare prop. 1968:79 s. 44
och 58).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I promemorian har
emellertid de uttalanden som gjordes i 1968 års lagstiftningsärende inte
bedömts utgöra något avgörande hinder mot en komplettering av bestämmelserna om
förverkande i den riktning som nu diskuteras. Därvid har åberopats att en
godtagbar lösning inte torde vara möjlig utan någon form av nykonstruktion och till
att det här gäller en reglering med i viss mån begränsat syfte. Jag delar den
uppfattning som har kommit till uttryck i promemorian och vill särskilt
framhålla att den föreslagna bestämmelsen endast avses ha del speciella syftet
atl till samhället dra in de företagsekonomiska vinster som har uppkommit till
följd av sådana regelöverträdelser som har samband med näringsverksamhet. En vinsteliminering
av detta slag får inte i sig någon inverkan på tillämpningen av de nuvarande specialstraffrättsliga
förverkandereglerna och kan därför införas oberoende av de varierande syften
som kan ha motiverat dessa. Detta gäller i synnerhet om man i enlighet med
promemorieförslaget gör den nya bestämmelsen subsidiär i förhällande till sådana
mera specialinrik-tade förverkanderegler som finns på andra håll i
lagstiftningen, en fråga till vilken jag återkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan heller inte hålla med de remissinstanser som anser att bestämmelsens
generella karaktär utgör ett hot mot dess effektivitet. Däri ligger som jag ser
det snarare en styrka. Vetskapen om att vinstförverkande alltid kan komma att
aktualiseras inom näringsverksamheten när en regelöverträdelse är ägnad att
medföra ekonomiska fördelar torde verka allmänt avhållande i fråga om
uppsåtliga brott och ge anledning till ökad försiktighet när det gäller sådana
förseelser där straffbarhet inträder redan vid oaktsamhet. Den allmänprevenliva
effekten förstärks genom att den som är personligt ansvarig för brottet
dessutom kan drabbas av det straffrättsliga ansvaret. En annan sak är att de
svårigheter, som stundom kan föreligga när det gäller att fastställa storleken
av den förelagsekonomiska vinsten, kan komma att medföra att förverkandetalan
inte väcks i mera bagatellartade fall. Jag ser för min del inte delta som någol
avgörande hot mot bestämmelsens effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
av det tidigare anförda torde ha framgått att jag till skillnad från någon
remissinstans inte är beredd att föreslå att en sanktion av det här slaget
skall kunna tillämpas även vid sådana typer av regelöverträdelser som inte är
belagda med straff. Enligt min mening är det av såväl sakliga som praktiska
skäl befogat att behålla den anknytning till en brottslig handling som följer
av alt förverkande är en särskild rättsverkan av brott. I samband med
tillkomsten av de specialförfattningar som på olika sätt har betydelse för
näringsverksamheten har ju regelmässigt gjorts en bedömning av straffvärdet
hos de regelöverträdelser som kan komma i fråga, och det kan fömtsättas att
normalt endast mera bagatellartade förseelser har lämnats utanför det
straffbara området. Det kan knappast finnas något</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänt behov av att skapa en möjlighet att dra in även sådana.eventuella
vinster som uppkommer lill följd av överträdelser av det slaget. 1 del fall
åter då allvarligare regelöverträdelser har lämnats straffrättsligl osanktionerade
anvisar lagen som regel niigon annan påföljd, exempelvis avgifter eller skadestånd,
som i praktiken fyller samma funktion som förverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kunde naturligtvis övervägas att ge regleringen den
innebörden att förverkande skulle vara möjligt så snart en straffsanktionerad
regel objektivt sett har överträtts, dvs. utan krav på att även de subjektiva
förutsättningarna för straffbarhet föreligget. Som jag ser det skulle en sådan
lösning dock inte vara tillrådlig när fråga iir om en allmänt hållen regel med etl
så vidsträckt tillämpningsområde som den nu diskuterade. Jag vill också hänvisa
till vad som har uttalats i promemorian (avsnitt 3.3.2) om risken för att med
en sådan lösning del personliga ansvaret skulle kunna tappas bort i polis- och
åklagarmyndigheternas praktiska hantering, en synpunkt som jag finner beaktansvärd
i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den samlade effekten av de föreslagna
åtgärderna bör ytterligare framhållas att promemorieförslaget bygger på tanken atl
den generella förverkandebestämmelsen i vissa fall och på särskilda områden
skall kunna kompletteras genom sanktionsavgifter. Jag skall återkomma lill
dessa avgifter längre fram (se avsnitt 2.4). Här vill jag bara peka på att
avgifter av det här slaget i fortsättningen liksom hittills vid behov kan
knytas till vissa beslämmelser på elt sådant sätt att en överträdelse medför en
i det närmaste strikt skyldighet att utge ett på visst sätt bestämt belopp fill
det allmänna och detta oavsett om överträdelsen i det konkreta fallet medfört
någon vinst eller ej. Sådana avgifter bör, som närmare har utvecklats i promemorian,
kunna vara ett verkningsfullt m.edel atl använda vid punklinsatser mot
särskilda typer av regelöverlrädelser, där den generella förverkanderegeln av
olika skäl framstår som mindre ändamålsenlig. Jag ser del i själva verket som
en mycket betydelsefull del av promemorieförslaget att man här har fått en
samlad belysning av de principiella och praktiska aspekter som kan anläggas på
avgiftssystem inom speciallagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör den modell som sålunda föreslås - en
generell förverkanderegel som i särskilda fall kan kompletteras genom avgiftssystem
- vara väl ägnad att tillgodose behovet av ekonomiska sanktioner mot
näringsidkare vid regelöverlrädelser i deras verksamhet. Den låter sig
samtidigt utan tvivel bättre förenas med gällande rättsordning än den tidigare
diskuterade företagsbotsmodellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Förverkanderegeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Tillämpningsområdet i stort</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementsförslaget innebär att den nya
förverkanderegeln skall ta sikte enbart på sådana brott som är begångna i
utövningen av näringsverksamhet. Det är värdet av de förelagsekonomiska
vinster som uppkommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hos
en näringsidkare i anledning av ett sådant brott som enligt förslaget skall
kunna förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
överensstämmer med departementsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
ställer sig, med några få undantag, positiva till den i promemorieförslaget
angivna gränsdragningen för bestämmelsens tillämpningsområde (se bilaga 2
avsnitt 2.2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för departementsförslaget: Huvudsyftet med promemorieförslaget är att göra det
möjligt att till samhället dra in de företagsekonomiska vinster som kan
uppkomma hos företag och företagare till följd av att brott har begåtts i deras
verksamhel. I promemorian har därför föreslagits alt bestämmelsen utformas på etl
sådant sätt att den för sin fillämpning förutsätter att brottet har begåtts i
utövningen av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet bör på samma sätt som i
andra sammanhang förstås yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har röster höjts både för en utvidgning och för en
begränsning av den nya regleringen i förhållande till promemorieförslaget.
Enligt min mening är dock den i promemorian föreslagna avgränsningen av den
särskilda förverkandemöjligheten i princip följdriktig. Den innebär också att
bestämmelsen på ett rättvist sätt blir tillämplig på alla näringsidkare,
oavsett om de är juridiska personer eller enskilda företagare. Som närmare
framgår av promemorian erbjöd det svårigheter att tillgodose detta anspråk på
likhet inför lagen inom ramen för det tidigare diskuterade systemet med
förelagsböter, något som också utgjorde en av huvudpunkterna i kritiken mot
detta system. Jag vill emellerlid inte utesluta att man mot bakgrund av
erfarenheterna från den praktiska tillämpningen kan få anledning alt diskutera
den aktuella avgränsningsfrågan på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian behandlas i etl särskill avsnitt (3.3.4) frågan när ett brott skall
anses vara begånget i utövningen av näringsverksamhet. För att ha denna
karaktär skall brottet, enligt vad som där anförs, ingå som ett led i en
näringsidkares verksamhel; det skall typiskt sett ha en klar anknytning fill
den verksamhel som bedrivs av gärningsmannen antingen i hans egenskap av
näringsidkare eller företrädare för eller anställd hos den som bedriver näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan för egen del ansluta mig till dessa uttalanden i promemorian och har svårt
att se att regleringen i denna del skall behöva ge upphov till tolkningssvårigheter,
som man befarat från något håll. Jag vill särskilt påpeka atl del även är av belydelse
i sammanhanget vem som är gärningsman, i den mån detta kan utrönas. Brott i
utövningen av näringsverksam-hel kan ju inte begås av andra än näringsidkare,
eller ställföreträdare, anställda eller uppdragstagare hos näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
brottet har begåtts av exempelvis en anställd i ett företag och gärningen har
en klar anknytning lill den näringsverksamhet som det är fråga om i det
särskilda fallel, bör regeln i princip vara tillämplig även om arbetsgivaren
skulle ha saknat kännedom om brottet. För att förverkande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
kunna ske bör det räcka med att ett brott som har begåtts i utövningen av
näringsverksamhet har medfört ekonomiska fördelar för näringsidkaren. Den
omständigheten att brottet har ägt rum utan arbetsgivarens vetskap eller t. o.
m. i strid mot dennes uttryckliga order kan givelvis vara skäl atl jämka eller t.o.m.
efterge betalningsskyldigheten för det förverkade beloppet. Jag skall återkomma
till den frågan i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.J.2
Vilka slags vinster skall kunna förklaras förverkade?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementsförslaget:
Förverkande skall kunna ske av värdet av de ekonomiska fördelar som har
uppkommit hos näringsidkaren i anledning av det begångna brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
överensstämmer i sak med departemenlsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet av dem tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det ulan
erinran. I några fall hävdas alt promemorian är oklar i fråga om den närmare
bestämningen av de ekonomiska fördelar som avses. En del särskilda
ställningstaganden i bl. a. laglekniska frågor och tillämpningsspörsmål har
också föranlett kritik från vissa håll (se bilaga 2 avsnill 2.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
för departementsförslaget: Brott i näringsverksamhet kan naturligtvis i vissa
fall ge upphov till direkta brottsförljänster av sådanl slag som avses med
uttrycket ulbyle av brott. I andra fall kan det som förut har nämnts vara fråga
om förtjänster som på ell mera indirekt sätt kan häriedas till den brottsliga
gärningen. Hit kan räknas exempelvis besparingar i form av uteblivna kostnader
av olika slag samt i vissa fall ökade vinster som har uppkommit i anledning av
att gällande bestämmelser har blivit åsidosatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
grundläggande syftet med en ny bestämmelse bör vara att öppna en möjlighet att till
samhället dra in det samlade värdet av de ekonomiska fördelar som har uppkommit
hos en näringsidkare som en följd av ett begånget brott. När det gäller att i
själva lagtexten beskriva vad som i enlighet härmed bör kunna förklaras
förverkat synes det med hänsyn till de varierande situationer som kan uppkomma
i praktiken knappast möjligt att - som från etl par håll antytts vid
remissbehandlingen - bygga på företagsekonomisk terminlogi. Lämpligen bör i
den nya bestämmelsen vad som skall kunna omfattas av en förverkandeförklaring
anges som värdet av "de ekonomiska fördelarna" i anledning av
brottet. Därmed når man överensstämmelse med den terminologi som kom till
användning i samband med att man nyligen införde en miljöskyddsavgift som
sanktion vid vissa överträdelser av miljöskyddslagen (1969:387). Denna avgift,
som i grunden har samma syfte som den nu diskuterade regeln, skall bestämmas till
ell belopp som svarar mot de ekonomiska fördelarna av en inträffad överträdelse
(se 54 § miljöskyddslagen i dess lydelse enligt SFS 1981:420).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorieförslaget har uttryckligen angetts att förverkande skall kunna komma
i fråga endast om de ekonomiska fördelarna framstår som otillbörliga. Denna
reservation har utsatts för kritik under remissbehand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lingen.
Därvid har man främst pekat pä att alla ekonomiska fördelar som uppkommer fill
följd av brottslig verksamhet måste anses otillbörliga och alt det aktuella rekvisitet
därför är ägnat att göra bestämmelsen svårtolkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian har det särskilda otillbörligheisrekvisitetel motiverats bl. a. med
att det kan vara nödvändigt att göra en avvägning mellan å ena sidan brottets
art och svårhetsgrad och, å den andra, de fördelar som i anledning därav har
uppstått för företaget. En sådan avvägning är även enligt min uppfattning
nödvändig. Med hänsyn till de svårigheter som otvivelaktigt föreligger att i
detta sammanhang tillämpa etl särskilt otillbör-lighetsrekvisit, bör emellertid
avvägningen hellre ske inom ramen för bestämmelser som gör det möjligt att
förordna om jämkning eller eftergift. Jag återkommer till detta längre fram (se
avsnitt 2.3.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian förordas alt förverkande i de fall som här är aktuella under vissa
speciella förhållanden bör kunna ske även när den uppkomna vinsten motsvaras av
skada för enskild. Självfallet bör detta dock inle kunna ske i den mån
skadeståndsskyldighet för näringsidkaren kan antas komma atl realiseras. Jag
hänvisar i den delen lill de närmare överväganden som har redovisats i
promemorian (avsnitt 3.3.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ställningstagandet
i promemorian på denna punkt har allmänt godtagits vid remissbehandlingen men
kan kanske ändå vara ägnat att föranleda någon tvekan. Bl. a. gäller ju att
domstolens beslut inte kommer att kunna omprövas på ordinär väg i det måhända
teoretiska fallet att skadeståndsskyldighet, mot vad domstolen har antagit,
skulle realiseras i efterhand sedan beslutet vunnit laga kraft. Med den
restriktiva tillämpning som förutsätts i promemorian synes förslaget dock inte
kunna inge några betänkligheter frän rättssäkerhetssynpunkt, och det
tillgodoser otvivelaktigt ett praktiskt och kriminalpolitiskt behov. Med hänsyn
härtill och lill remissutfallet anser jag mig inte ha anledning att frångå
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även i övriga delar
ansluter jag mig till vad som i promemorian anförs beträffande föremålet för
förverkande. Som där närmare utvecklas är alltså meningen att värdet av de
samlade ekonomiska fördelar som har uppkommit till följd av ett brott i
näringsverksamhet skall kunna förverkas vare sig fråga är om förtjänster eller
besparingar och även om den ekonomiska vinsten endast på ett medelbart sätt
kan härledas lill det begångna brottet. I sak motsvarar detta vad som gäller i
fråga om den nyssnämnda miljöskyddsavgiften (prop. 1980/81:92 s. 55f.,83ff. och
lagrådels ytlrande s. 452 ff.). Jag ålerkommer till frågan i specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
här bör emellertid understrykas att den omständigheten atl förverkande skall
kunna ske även av sådana ekonomiska fördelar som indirekt har uppkommit i
anledning av brottet givetvis inte får leda till att man gör avkall på kravet
att det skall föreligga etl klart orsakssamband mellan brottet och den
ekonomiska fördel som skall förverkas. Här som i andra sammanhang bör fordras
att det föreligger vad man brukar kalla etl ade-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kval orsakssamband och att alltså den ekonomiska fördelen
har ett sådant samband med brottet att den generellt sett kan sägas ha legat
"i farans riktning". Brottet måste framstå som den dominerande orsaken
till förtjänsten och sambandet måsle vara så starkt all förljänslen skulle ha
uteblivit, om brottet inte hade kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de exempel som i anslutning till den här berörda
problematiken anförs i promemorian har föranlett särskild diskussion. I
promemorian skisseras den situationen att brottet består i en underlåtenhet att
fullgöra vissa åligganden och all denna underlåtenhet inedför att
investeringskostnader, som annars skulle ha uppkommit, inbesparas. Delta kan -
sägs det i promemorian - i sin lur göra det möjligt för företaget all hålla
lägre priser på sina produkter än konkurrenterna, varigenom företagel på deras
bekostnad kan tänkas öka sin försäljning och utvidga sin marknadsandel. I
promemorian framhålls att sambandet mellan en ökad försäljningsvinsl av det här
slaget och brottet (den underlåtna investeringen) normalt sett torde bli
alltför uttunnat för att elt häremot svarande belopp skall kunna förverkas.
Som stöd för denna ståndpunkt åberopas att en sådan ökad försäljningsvinsl
beror på en mängd andra faktorer än de uteblivna kostnaderna (distributions-
och marknadsföringsmetoder, kvalitet etc).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta ställningstagande har väckt viss kritik under
remissbehandlingen. Sålunda gör bl.a. NO gällande alt utsikten till förelagekonomiska
vinster av det slag som nyss angetts troligen i många fall är den dominerande
anledningen lill brott pä det här området och atl det därför skulle vara
otillfredsställande om dessa vinster inte skulle kunna förverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själv står jag i princip på promemorians ståndpunkt. Jag
vill dock inte utesluta att det kan förekomma situationer då vinster av nu
avsett slag är så klart hänförliga till ett brott att de bör kunna inbegripas i
förverkandeförklaringen. Som lagrådet beträffande en motsvarande situation har
framhållit i sitt ytlrande över förslagel till miljöskyddsavgift säger det sig
emellertid självt atl man här i regel torde stöta på oöverkomliga utred-ningssvårigheler
(prop. 1980/81:92 s. 454). Något avkall på kravei på ell klart orsakssamband
mellan brottet och den vinst som skall förklaras förverkad bör enligt min
mening inte göras med sikte på de fall som har diskuterats nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har riksskatteverket berört frågan
om den nya regelns tillämplighet vid skallebrottslighet. Verket har ifrågasatt
om förverkande av belopp som skulle ha betalats i skatt kan ske efter det alt
själva skaltefordringen är preskriberad. I sådana fall kan dock enligt min
uppfattning den nya regeln inte bli tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Beräkningen av det belopp som skall förklaras
förverkat</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementsförslaget: När bevisning om värdet av de
ekonomiska fördelar som har uppkommit i anledning av brottet inle alls eller endasl
med svårighet kan föras, får - enligt en särskild bestämmelse - värdet uppskattas
lill elt med hänsyn till omständigheterna skäligt belopp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorieförslaget överensstämmer i sak med
departementsförslaget, dock att möjligheten till skälighetsuppskattning där inle
har föreslagits bli reglerad genom en uttrycklig bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Det stora flertalet tillstyrker eller lärnnar
promemorieförslaget utan erinran. Några instanser befarar att de svårigheter
som kommer atl föreligga, när det gäller atl bestämma det förverkade beloppet,
är ägnade att göra regeln mindre effektiv. Flera instanser anser all en regel
som ger möjlighet till skälighetsuppskattning bör tas in i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för departementsförslaget: När det gäller metoden att
fastställa det förverkade beloppet kan jag i allt väsentligt ansluta mig till
vad som anförs i promemorian. Förverkandebeslutel skall som förut har sagts
omfatta värdet av de ekonomiska fördelar som har uppkommit hos näringsidkaren i
anledning av brottet. Delta värde erhålls i princip genom en jämförelse mellan
del ekonomiska utfallet efter det brottsliga förfarandet och den situation som
skulle ha förelegat, om någol brott inte hade kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har framhållits i promemorian, lär det emellertid
många gånger komma att förhålla sig så att det står klart att ell företag har
haft ekonomisk fördel av etl brott, samtidigt som del är mycket svårt alt i
vart fall utan en mycket omfattande utredning beräkna beloppet mera exakt. I
sådana situationer bör det räcka, om värdet uppskattas till elt med hänsyn till
omständigheterna skäligt belopp. I promemorian diskuteras möjligheten att
efter mönster av 35 kap. 5 § RB i lagtexten ta in en särskild regel om att det
förverkade beloppet i sådana fall skall få uppskattas till ett skäligt belopp.
Tanken på en sådan hjälpregel avvisas dock, eftersom detta är något som
generellt anses gälla i fråga om alla slag av förverkande (jfr prop. 1968:79 s.
60). Införandet av en sådan regel i det här sammanhanget skulle då enligt
promemorian kunna leda till missförstånd på andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har emellertid från flera håll
framhållits att det på just det här speciella området kommer att finnas ett
stort behov av en uttrycklig hjälpregel av angivet slag. Man har därvid
särskilt pekat på att skälighetsuppskattningar i de här aktuella fallen i rätt slor
utsträckning blir nödvändiga i praktiken för att den nya förverkanderegeln
skall ges avsedd effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själv vill jag framhålla att del givelvis måsle vara en sirävan
att, där det låter sig göra utan alltför stora svårigheter, grunda yrkanden och
avgöranden i förverkandefrågor av här diskuterat slag på sådana omständigheter
som låter sig beläggas med säkerhet. Uppenbart är emellertid att detta blir
möjligt fullt ut bara i de allra enklaste och mest renodlade fallen och att man
alltså i betydande utsträckning blir hänvisad lill skälighetsuppskattningar, någol
som är naturligt eftersom det ofta blir fråga om att till en del bedöma en
hypotetisk situation. Det är emellertid viktigl atl framhålla alt de
beräkningar som det här blir fråga om måsle göras med försiktighet och 2
Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
beaktande av rättssäkerhetens krav. De måste bygga på en realistisk bedömning
av värdet av de ekonomiska fördelar som kan ha uppkommit lill följd av brottet.
Vid tveksamhet måste beloppet fastställas med viss säkerhetsmarginal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den tillämpning som jag sålunda förutsätter ser jag inga nackdelar från
rättssäkerhetssynpunkt i de svårigheter som naluriigtvis inte så sällan kommer
alt föreligga att mera exakt beräkna de ekonomiska fördelar som härrör från ett
brott av aktuellt slag. Jag vill betona atl det givetvis alltid måste krävas
full bevisning om att ekonomiska fördelar har uppkommit, innan prövningen av
beloppet över huvud taget blir aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller sistnämnda prövning blir emellertid behovet av att kunna tillgripa
skälighetsuppskattningar så uttalat alt jag har stor förståelse för vad som har
anförts från remissinstansernas sida om behovet av atl lagtexten kompletteras
med en regel om att det förverkade värdet får uppskattas till ett med hänsyn till
omständigheterna skäligt belopp för fall då bevisning om den exakta summan inle
alls eller endasl med svårighet kan föras. Åklagare och domstolar får på så
sätt uttryckligt stöd för att avstå från alt göra alltför omfattande
utredningar om förtjänstens storiek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
överväganden har därför lett mig till slutsatsen att man bör införa en särskild
hjälpregel som ger elt direkl slöd för atl skälighetsuppskattningar skall
kunna göras. Självfallet får denna inte läsas motsättningsvis när det gäller
tillämpningen av förverkanderegler på andra håll i lagstiftningen. Här bör
samma praxis som tidigare tillämpas i aktuellt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de problem som knyter sig lill skälighetsuppskattningarna ansluter jag
mig i övrigl lill vad som har anförts i promemorian (avsnitt 3.3.5 och 3.3.6).
Jag vill också hänvisa lill de uttalanden som gjorts beträffande motsvarande
bestämmelse i miljöskyddslagen i fråga om miljöskyddsavgiftens storiek (se prop.
1980/81:92 s. 56, 83 f., 86 f. och särskill lagrådets yttrande s. 452 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
en speciell punkt, som har berörts i promemorian och som också har aktualiserats
under remissbehandlingen, är emellertid elt förtydligande på sin plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tänker här på det ur praktisk synpunkl inte oviktiga fallel alt brottet beslår
i en underiåtenhel alt vidta vissa i lag föreskrivna åtgärder som, om de hade
kommit till utförande, skulle ha föranlett särskilda investeringskostnader,
vilka bokföringsmässigt genom avskrivning skulle ha fördelats över flera år. I
sådana fall bör man normalt kunna utgå från den totala kostnad som
investeringen skulle ha medfört och med beaktande av den avskrivningsplan som
skulle ha gällt för den aktuella investeringen fastställa det förverkade
beloppet till en summa som motsvarar vad som skulle ha avskrivits under den
period som är aktuell. Det förverkade beloppet kommer då atl motsvara den
faktiska besparingen i anledning av den uteblivna eller försenade
investeringen. Endasl i undantagsfall synes man ha anledning att beakta sådana
invändningar som går ut på att investeringen, om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den hade genomförts, även skulle ha medfört
rationaliseringsvinster för företaget i vissa hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anledning av ett påpekande under remissbehandlingen vill
jag framhålla atl det torde ligga i sakens natur att den kostnad som uppkommer
för en näringsidkare till följd av ett förverkandebeslut av det här slaget
måste beaktas vid inkomsttaxeringen. Någon särskild bestämmelse om detta torde
inte behövas (jfr prop. 1980/81:92 s. 59).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Förhållandet till andra förverkandebestämmelser,
jämkning och eftergift m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementsförslaget: Bestämmelsen föreslås bli subsidiär
i förhållande till förverkanderegler på andra håll i lagstiftningen. Den
föreslås vidare bli utformad på sådant sätt att utrymme lämnas för jämkning
eller eftergift av det förverkade beloppet i särskilda fall (förverkande skall
ske, om del inte är obilligt).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorieförslaget innebär i huvudsak detsamma som departemenlsförslaget.
Det innehåller dock en annorlunda avfattad förverkandepresum-tion (förverkande
får ske, om det inte är obilligt).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet av dem lämnar
promemorieförslaget ulan erinran. Några instanser förordar från delvis skilda
utgångspunkter en strängare presumtionsregel än den som föreslås i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl för departementsförslaget: Beträffande frågan om den
föreslagna bestämmelsens förhållande till förverkanderegler på andra håll i
lagstiftningen ansluter jag mig liksom remissinstanserna lill vad som anförs i
promemorian (avsnitt 3.3.8). Jag delar således uppfattningen att den nya regeln
bör vara subsidiär i förhållande till andra förverkandebestämmelser på sådant
sätt att den blir tillämplig endast om och i den mån dessa regler inte medför
en fullständig indragning av alla vinster som har uppkommit i anledning av
brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viss uppmärksamhet har vid remissbehandlingen ägnats
frågan i vad mån den nya förverkanderegeln bör vara utformad som en tvingande
bestämmelse. Med anledning härav vill jag först erinra om atl det enligt 36
kap. 11 § BrB, som äger tillämpning även inom specialstraffrätten, alltid
gäller att förverkande kan underlåtas, om åtgärden skulle framstå som uppenbart
obillig. Inom denna ram finns i lagstiftningen förverkanderegler med olika
grader av stränghet. Sålunda är det många gånger föreskrivet atl förverkande
"skall" ske medan det i vissa författningar är föreskrivet att
förverkande "får" ske - i båda fallen vanligen också med del
uttryckliga tillägget "om det inte är uppenbart obilligl". Det förra utlryckssället
kan sägas innebära att förverkande skall ske, om det inle finns skäl som talar
emot en sådan åtgärd, medan det senare har den innebörden atl förverkande får
beslutas, om skäl föreligger som talar för åtgärden i fråga. Jag vill tillägga
att den förra modellen generellt sett utan jämförelse är den vanligaste. Den
förekommer inte bara i brottsbalkens regel om vinningsförver-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kände
utan även i praktiskt tagel alla specialstraffrättsliga förverkandebestämmelser
som har till syfte att dra in brottsliga förtjänster e.d. till samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås den nya bestämmelsen få den avfattningen att förverkande
får ske, om det inte är obilligt. Beträffande den närmare motiveringen för
delta ställningstagande hänvisas till promemorian (avsnitt 3.3.7). Bl.a.
framhålls alt bestämmelsen kommer atl läcka elt stort fäll, där förhållandena
kan variera avsevärl, och all del kan länkas uppstå åtskilliga situationer där
förverkande skulle vara möjligt men där en bedömning av samtliga
omständigheter ändå leder lill att del skulle vara oskäligt att ålägga
näringsidkaren en sådan rättsverkan eller atl tillämpa förverkande fullt ut.
Del är enligt promemorian av vikt att en bedömning alltid görs av hur rimligt
förverkandet kommer atl te sig i del enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har från några håll riktats kritik rnol promemorieförslagel
i denna del (se bilaga 2 avsnitt 2.2.3). Kritiken tar i allt väsentligt sikte
på bestämmelsens effektivitet. Det görs gällande atl den fakultativa utformning
som föreslagils medför att förverkanderisken kommer att te sig alltför
avlägsen för att få tillräckligt stark preventiv effekt och att vissa
tillämpningssvårigheter uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del har jag svårt
att se att det får någon avgörande betydelse för bestämmelsens effektivitet hur
den avfattas i det hänseende som har berörts nu. Vad som i praktiken får
betydelse för den preventiva effekten av förverkandehotet är säkeriigen helt
andra faktorer och däribland främst upptäcktsrisken. I sak kan jag också så till
vida ansluta mig till vad som har uttalats i promemorian all den omständigheten
atl den nya bestämmelsen får etl formellt sett mycket vidsträckt
tillämpningsområde manar till viss försiktighet. De synpunkter som har förts
fram i promemorian synes emellertid på ett naturligt sätt kunna tillgodoses
inom ramen för den allmänna billighelsprövning som skall göras i de här
aktuella ärendena, en fråga till vilken jag strax återkommer. Det synes vidare
från principiell synpunkt vara en fördel om den allmänt accepterade grundsatsen
atl brottslig verksamhel aldrig bör få tillåtas bli lönsam slås fasl på ell
mera entydigt sätt än som har skett i promemorians förslag. Jag förordar därför
en avfattning av bestämmelsen som innebär att förverkande skall ske, om det
inte finns skäl som talar däremot. Det blir därigenom klargjort att förverkande
skall vara huvudregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
senast anförda leder mig in på frågan om den billighetsprövning som blir
aktuell i mål av det här slaget. I denna del gäller f. n. som nämnts generellt
att förverkande kan underlåtas, om åtgärden skulle framstå som uppenbart
obillig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian bör vikten av att en allmän bedömning alltid görs av hur rimligt
förverkande ter sig i det enskilda fallet understrykas ytterligare genom att
det uttryckligen anges att ett förverkande inte får ske, om det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
vara obilligt. Man bör alltså enligt promemorian inte lämpligen i detta
sammanhang använda rekvisitet "uppenbart obilligt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har från något håll ifrågasatts om det finns tillräckliga
sakliga skäl alt här mjuka upp den vanliga regeln på det sätt som föreslagits i
promemorian. Som jag har berört tidigare finns det emellertid mycket som talar
för atl man på det område som här är aktuellt måste lämna ett betydande utrymme
för jämkning och eftergift av det förverkade beloppet för att undvika att ett
förverkandebeslut leder till oskäliga resultat. Detta bör enligt min mening
lämpligen komma till uttryck i lagtexten genom att man vidgar ramen för
billighetsprövningen på det sätt som har föreslagits i promemorian. Del
förhållandet att den aktuella bestämmelsen anses vara subsidiär i förhållande
till andra förverkanderegler synes inte, som ifrågasatts frän något håll,
utgöra hinder mot en sådan lösning. Jag tillstyrker alltså promemorieförslaget
i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slutligen vill jag framhålla
att jag liksom flertalet remissinstanser ansluter mig till vad som i
promemorian (avsnitt 3.3.7) har föreslagits i fråga om jämkning och eftergift i
de fall då det finns anledning anta att annan betalningsskyldighet som svarar
mot de ekonomiska fördelarna av brottet kommer att åläggas näringsidkaren, l.ex.
i form av att en avgift påförs honom. Jag ålerkommer till dessa frågor i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Sanktionsavgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.1
Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna förverkandebestämmelsen avses komma att täcka hela det näringsrätlsliga
fältet och får därigenom ett mycket omfattande och varierande
tillämpningsområde. Den möjlighet som sålunda skapas när det gäller att dra in
värdet av de ekonomiska fördelar som uppkommer hos företag och företagare i
anledning av att brott begås i deras verksamhet bör också - i förening med det
personliga straffansvaret - i och för sig kunna ge ett generellt sett väl
fungerande sanklionssystem för den typ av brottslighet som här avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har emellertid redan tidigare framhållit att denna allmänt hållna bestämmelse i
vissa situationer kan komma alt framstå som otillräcklig och att därför
kompletterande åtgärder kan vara nödvändiga. Detta gäller i synnerhet för de
fall då man på elt speciellt område har behov av ett regelsystem som säkerställer
en särskill fast och konsekvent praxis och som samtidigt är lätt för berörda
myndigheter att tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behov av kompletterande åtgärder som sålunda föreligger kan inte lämpligen
tillgodoses genom någon annan form av generelll verkande regler. I stället
föresläs i promemorian att man här använder sig av den typ av specialinriktade
avgifter som redan nu är i bruk på vissa områden och som kan ha en vinsteliminerande
funktion som påminner om förverkande-sanktionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>System
där regelöverlrädelser sanktioneras med särskilda avgifter utgör emellertid ett
relativt nytt inslag i den svenska rättsordningen. De har vuxit fram vid sidan
av lagstiftningens mer traditionella ekonomiska styrmedel - böter, förverkande,
vhe och skadestånd - och de har till utformning och tillämpning många likheter
med alla dessa sanktionsformer. Avgifterna används således ofta på ett sätt som
närmast för tanken fill straff och förverkande och de fyller i många avseenden
samma funktion - all genom sin preventiva effekt motverka överträdelser av
vissa bestämmelsr och att eliminera orättmätiga vinster. Formellt står de emellerlid
utanför den straffrättsliga ordningen och är därför inte bundna av de allmänna
principer som där gäller. Avgifterna företer även många likheter med viten,
låt vara att ett vite som regel riktas till ett bestämt rättssubjekt. I vissa faW
används avgifter också för att lill samhället dra in ersältning för generella
skadeverkningar och avgiftsbeloppet kan således stundom ha drag av skadeersättning.
Det är emellertid inte fråga om skadestånd i ordets egentliga bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmärkande
för den typ av avgifter som nu avses - i promemorian betecknade som sanklionsavgifter
- är atl de erläggs till del allmänna och utgör en form av ekonomisk påföljd
för överträdelse av särskilda författningsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
avgifter av det här slaget som nu finns har varierande syften och utformning.
Jag hänvisar i den delen till promemorian, som även innehåller en översiktlig
systematisering av de olika avgifter av aktuellt slag som förekommer f. n. och
deras funktioner (avsnitt 4.5.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.2
Vinstbegränsande avgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det här sammanhanget knyter sig intresset i första hand till sådana avgifter som
kan utgöra ett komplement lill den nya förverkanderegeln. Jag syftar då på
avgifter som har en vinsteliminerande karaktär och som sålunda har uformats mot
bakgrund av bl. a. etl intresse att dra in en vinst som annars skulle kunna
uppkomma till följd av en överträdelse av de bestämmelser till vilka de är
knutna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
av det här slaget kan tillämpas mot såväl juridiska som fysiska personer. I
fråga om de subjektiva rekvisiten för avgiftsskyldighetens inträde skiljer sig
emellertid avgifterna i viss mån från varandra. Stundom erfordras sålunda alt
den aktuella överträdelsen har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. I andra
fall åläggs avgiften enligt modellen för strikt ansvar. På liknande sätt skiljer
sig reglerna om de myndigheter som har att pröva avgiftsfrågorna. En del
avgifter beslutas av de allmänna domstolarna. Andra administreras av
förvaltningsmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall utgör avgifterna - vid sidan av det vinsteliminerande syftel -en
ersättning för straffbestämmelser. I andra fall tillämpas avgifts- och straffbestämmelser
parallellt. Del straffrättsliga ansvaret kan då utkrävas av den som har gjort
sig skyldig lill överträdelsen medan avgiften läggs på det företag inom vars
verksamhet överträdelsen har skett.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifternas
vinstbegränsande karaktär kommer till uttryck genom det sätt på vilket man har
utformat reglerna om hur avgiftsbeloppet skall fastställas. Det mest renodlade
exemplet är den tidigare vid några tillfällen berörda miljöskyddsavgiften. Den
skall bestämmas till ett belopp som motsvarar värdet av de ekonomiska fördelar
som har uppkommit till följd av överträdelsen. Miljöskyddsavgiften är emellertid
i det avseendet ett undantag från vad som i allmänhet gäller. De vinstbegränsande
avgifterna bestäms nämligen i regel enligt vissa schabloner som alla har det
gemensamt att de utgår från ett mätbart moment i den aktuella överträdelsen -en
parameter. Som exempel kan i det sammanhanget nämnas tilläggsavgift enligt
lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. Den
utgår med 500 kr. för varje kvadratmeter våningsyla som avses med en
kvalificerat otillåten byggnadsåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag har sagt nu framgår att avgiftssanktionen inrymmer ett betydande mått
av flexibilitet. Avgiftssystemen kan således utformas med särskild inriktning
på att komma till rätta med missförhållanden inom vissa begränsade områden och
kan därvid, som framhålls i promemorian, "skräddarsys" för just det
område som det gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
säger sig självt att avgifter av det här slaget kan vara etl mycket effeklivl komplemenl
lill den generella förverkanderegeln i de fall som jag fidigare berörde där
denna framslår som mindre ändamålsenlig. Särskilt vill jag då framhålla atl
avgifterna kan ges större preventiv effekt än förverkanderegeln, som ju bara
kan användas för alt dra in en faktiskt uppnådd förtjänst. Avgifter är i del
avseendet mer effektiva, eftersom de kan konstrueras så att de slår till
oavsett om det i det särskilda fallet har uppstått någon ekonomisk fördel eller
inte. Därmed kan redan utsikten till vinst neutraliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian anvisas avgiftsinstitutet som medel för de fall då en särskild
reglering av ekonomiska sanktioner framstår som befogad. Promemorian utgår
således från att avgifter av det här slaget vid behov kommer till användning
som sanktioner bl.a. på det näringsrättsliga området. Mot bakgrund av det
mycket angelägna önskemålet om att dessa framlida avgiftssystem så långt det är
möjligt utformas efter enhetliga principer redovisas där vissa riktlinjer som
avses bli vägledande för det fortsatta lagstiftningsarbetet på området. Jag kan
f. ö. tillägga atl dessa riktlinjer redan har vunnit beaktande i vissa förslag
som har lagts fram efter det alt promemorian gavs ut. I en lagrådsremiss på
grundval av utlänningslagskommitténs slutbetänkande (DsA 1981:8) har sålunda
nyligen föreslagils att en vinstbegränsande avgift införs som sanktion när det
gäller arbetsgivare som anställer utlänningar som saknar arbetstillstånd och i
departementspromemorian (DsK 1981:8) Vattenföroreningsavgift föreslås ett avgiftssystem
med syfte att komma till rätta med problemet med vattenföroreningar från
fartyg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall här i sammanfattning återge de principer som har föreslagits i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Ell
avgiflssyslem kan enligt vad som framhålls i promemorian erbju<br>
da en ändamålsenlig lösning i fall där regelöverträdelser är särskill frekven<br>
ta elter speciella svårigheter föreligger alt beräkna storleken av den vinst<br>
eller besparing som uppnås i det särskilda fallet. Andra fall är när den<br>
ekonomiska fördelen av en isolerad överträdelse genomsnittligt sett kan<br>
bedömas som låg, samtidigt som samhällets behov av skydd på det aktuella<br>
området är så framträdande, att inle bara den ekonomiska fördelen i del<br>
särskilda fallet ulan redan utsikten till vinst eller besparing bör neutrali<br>
seras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgifter bör enligl promemorian
få förekomma endast inom speciella och klart avgränsade rättsområden. I den mån
de används på näringsregleringens område bör de vara knutna lill särskilda
föreskrifter som näringsutövarna har att iaktta i denna egenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enligt vad som sägs i
promemorian bör beslämmelserna om beräkning av avgiftsbeloppet i all möjlig
utsträckning konstrueras sä att de utgår från ett mätbart moment i den aktuella
överträdelsen - en parameter -som gör det möjligt att förutse och fastställa
hur stor avgiflen skall bli i det särskilda fallet. Konstruktionen kan vara
utformad på etl sådanl sätt atl den schablonmässigt fastställda avgiflen kan
beräknas genomsnittligt motsvara den uppkomna vinslen vid varje särskild
överträdelse. I de fall då det bedöms angeläget alt söka neutralisera redan
utsikten lill vinst bör dock hinder inte föreligga mot att låta avgiflen ulgå
enligt grunder som leder till väsentligt högre avgiftsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beroende på del aktuella
rättsområdets natur bör enligl promemorian särskilt prövas om uppsåt eller oaktsamhet
skall förutsättas för avgiflsskyldighet eller om denna skyldighet kan bygga på
strikt ansvar. För att en konstmktion med strikt ansvar skall vara försvarbar
från rättssäkerhetssynpunkt bör förulsältas att det finns starkt stöd för en presumtion
om alt överträdelser på området inle kan förekomma annat än som en följd av uppsåt
eller oaktsamhet. Vidare måste uppmärksammas alt särskilda undantag från det
strikta ansvaret även i dessa fall kan vara nödvändiga med hänsyn till
förhållandena inom avgiftens användningsområde eller lill reglernas utformning
i övrigt. Sådana undanlag bör så långt möjligt vara preciserade, så att del
inte föreligger någon tvekan om deras räckvidd. Del sistnämnda gäller även i
fråga om bestämmelser som reglerar möjligheten till jämkning av
avgiftsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I promemorian konstateras alt någol
hinder inle bör föreligga mot att låta avgiftsregler som i första hand riktas
mot juridiska personer och straffrättsliga bestämmelser riktade mot fysiska
personer vara tillämpliga vid sidan av varandra. De subjektiva rekvisiten kan
därvid vara annorlunda utformade i de olika systemen - strikt ansvar vid
avgift och uppsåt eller oaktsamhet vid slraffrällsligt ansvar. Om del rör sig
om mindre allvarliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överträdelser,
kan den vinsteliminering som uppnås genom avgiften framstå som en fullt
tillräcklig åtgärd. Det kan i så fall bli aktuellt att låta införandet av ett
avgiftssystem innebära att de aktuella gärningarna inte längre är straffbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.
Åläggande av avgiflsskyldighet kan enligl promemorian i viss ulslräckning
överlämnas till de administrativa myndigheter som är verksamma på det aktuella
området. I vissa fall är det emellerlid lämpligt alt överlämna denna prövning till
de allmänna domstolarna. Del gäller främst när avgiflsskyldigheten görs
beroende av huruvida överträdelsen skell av uppsåt eller oaktsamhet och när
reglerna är utformade på sådanl sätt all det finns utrymme för betydande skönsmässiga
bedömningar. I sådana fall kan sakkunniga administrativa myndigheter ges
ställning som initiativtagare till eller part i domstolsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
har under remissbehandlingen fått elt övervägande positivt mottagande även i
denna del. Flertalet remissinstanser ansluter sig helt till de överväganden som
har redovisats där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
finner jag det slå klart att avgiftssystem av det slag som har diskuterats i
promemorian kan utformas så att de i allt väsentligt tillgodoser de syften som
man har velat uppnå genom den tidigare diskuterade företagsbotsmodellen utan atl
drabbas av de invändningar som är förenade med den senare. Som någon
remissinstans har varit inne på kan det kanske visserligen hävdas att avgifter
inte i lika hög grad som företagsböler ger uttryck för del klander från
samhällets sida som anses vara förenat med sanktioner inom ramen för elt straffrättsligl
system. Men detta är nog ett mera teoretiskt spörsmål; för det förelag som
drabbas av en ekonomisk sanktion torde det i praktiken vara skäligen likgiltigt
hur denna rubriceras. Det bör också beaktas atl just svårigheten att förena företagsbotsmodellen
med den straffrättsliga idén om personlig skuld har varit en av stötestenarna
i de tidigare diskussionerna (jfr l.ex. yttranden från de juridiska fakultetsnämnderna
vid Stockholms och Lunds universitet, återgivna i promemorian avsnitt 2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
invändningar som i övrigl har framställts har avsett inte så mycket frågan om
hur avgifterna bör vara utformade utan mera del förhållandet att avgifterna
ibland kan vara förenade med vissa tillämpningsproblem och att återhållsamhet
därför är befogad, när det gäller att införa nya avgiftssystem (se vidare
bilaga 2 avsnitt 2.3). Jag har viss förståelse för dessa synpunkter och vill
betona vikten av att avgiftssystem på nya områden införs först efter noggranna
överväganden om behov föreligger och att i hnje med vad som anförs i
promemorian systemen i så fall utformas på elt sådant sätt att anspråken på
rättssäkerhet blir fullt ut tillgodosedda. Med anledning av vad en
remissinstans har anfört vill jag särskilt framhålla att de skattemässiga
konsekvenserna givetvis måste beaktas när man överväger att införa nya
avgiftssystem. Regelmässigt bör, när fråga är om en avgift som inte är direkt
anknuten till en viss vinst, en särskild föreskrift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>meddelas
om att avgiften inte är avdragsgill vid taxering (jfr 20 § andra stycket
kommunalskattelagen 1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa uttalanden är jag för egen del beredd att ansluta mig till de riktlinjer
som anges i promemorian. Enligt min mening utgör alltså dessa en god grund för
det framtida lagstiftningsarbetet på området. Lämphgen bör, sedan lagrådet avgelt
ytlrande beträffande lagstiftningsfrågorna, riksdagen beredas lillfälle att ta
del av vad jag här har anfört angående avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedeparlemenlel upprättats
förslag till lag om ändring i brottsbalken. Förslagel bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>36
kap. 3 a § brottsbalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
det i anledning av ett brott som är begånget i utövningen av näringsverksamhet
uppkommit ekonomiska fördelar för näringsidkaren, skall värdet därav förklaras
förverkat även när det inte följer av 1 eller 2 § eller annars är särskilt
föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har sagts i första stycket gäller ej, om förverkande är obilligt. Vid
bedömningen av om så är förhållandet skall bland andra omständigheter beaktas
om det finns anledning att anta att annan betalningsskyldighet som svarar mot
de ekonomiska fördelarna av brottet kommer att åläggas näringsidkaren eller
annars fullgöras av denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
bevisning om vad som skall förklaras förverkat inte alls eller endast med
svårighet föras, får värdet uppskattas till ett belopp som är skäligt med
hänsyn till omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har en i förhållande till I -3 §§ begränsad räckvidd så lill vida som den
endast avser förverkande av värdet av sådana otillbörliga ekonomiska förmåner
som har uppkommit hos näringsidkare lill följd av att brott har begåtts i deras
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
näringsidkare har här samma innebörd som på andra håll i lagstiftningen —
exempelvis I § bokföringslagen. Därmed avses således varje fysisk eller
juridisk person som yrkesmässigt bedriver verksamhet av ekonomisk art. Till de
juridiska personer som bedriver näring hör naturligtvis i första hand sådana
subjekt som har bildats för ändamålet, l.ex. handelsbolag, aktiebolag och
ekonomiska föreningar. Bestämmelsen är emellertid tillämplig även på enskilda
personer eller ideella föreningar som bedriver verksamhet av ekonomisk art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för alt förverkande skall kunna ske är alt det aktuella brottet
är begånget i utövningen av näringsverksamhet. Som närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framgår
av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.1) avses därmed att själva brottet
skall ingå som ett led i en näringsidkares verksamhet, dvs. att det typiskt
sett har en anknytning fill det näringsfång som bedrivs av gärningsmannen i
hans egenskap av näringsidkare eller företrädare för eller anställd hos den som
bedriver näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brott
mot näringsreglerande författningar i vidsträckt bemärkelse, begångna av
personer i företag, till vilka dessa författningar riktar sig, är regelmässigt
att anse som brott i näringsverksamhet. Här åsyftas överträdelser av antingen
sådana författningar som innehåller allmänna bestämmelser för näringslivel i
dess helhet - exempelvis arbetsmiljölagen (1977:1160) - eller sådana som
innehåller särskilda regler för vissa slag av näringsverksamhet - exempelvis
livsmedelslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
överträdelser av sådana författningar som inte kan sägas vara av utpräglad näringsrätlslig
art - l.ex. brott mot centrala strafftiestämmelser — kan i vissa fall vara att
anse som brott i näringsverksamhet. Av avgörande betydelse är här bl.a.
brottets och gärningsmannens anknytning lill en näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som kan förverkas har i lagtexten beskrivits som värdet av de ekonomiska
fördelar som har uppkommit i anledning av brollel. Härmed avses både rena förtjänsler
och besparingar. Ullryckel "i anledning av brott" avser i gängse
lagspråk även medelbara konsekvenser av den brottsliga handlingen (se l.ex. 22
kap. I§ rättegångsbalken och prop. 1942:5 s. 203). Ett adekvat orsakssamband mellan
de ekonomiska fördelarna och regelöverträdelsen måste emellertid föreligga,
och den senare måste framstå som en dominerande orsak till att ekonomiska
fördelar har uppkommit. Bestämmelsen är subsidiär både i förhållande till 1 och
2§§ och förverkanderegler på andra håll i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Praktiskt
vikliga fall är framför alll sädana då näringsidkare har underlåtit att
fullgöra straffsanktionerade skyldigheter av olika slag som åvilar dem.
Anledningen till underlåtenhelen kan många gånger vara just det förhållandel
alt näringsidkaren vill spara in den kostnad som ett fullgörande av
skyldigheten skulle medföra. En arbetsgivare som underlåter att följa elt av yrkesinspekfionen
meddelat förbud eller föreläggande kan sålunda tänkas göra detta därför att han
därigenom kan spara vissa investeringskostnader. Yrkande om ansvar enligt 8
kap. 1 § arbetsmiljölagen bör då kunna förenas med talan om förverkande av den
uppkomna besparingen. En detaljhandlare som använder ojusterade vågar kan
enligt 7 § andra stycket lagen (1971:1031) om bestämning av volym och vikt
dömas till böter. Har missvisningen varit sådan att handelsmannen tjänat på
den, bör den uppkomna vinsten kunna förverkas, och detta i vissa fall även om
förfarandet skulle vara att anse som bedrägeri enligt 9 kap. 1 § BrB. Som strax
skall beröras närmare följer dock av andra stycket att förverkande inte får ske
i den mån det finns grundad anledning anta att skadeståndsskyldighet kommer
att åläggas näringsidkaren eller annars fullgöras av denne.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt som vid förverkande i allmänhet gäller att domstolen i elt brottmål
kan besluta om förverkande enligt förevarande paragraf oberoende av yrkande
från åklagaren, under förutsättning att den hos vilken förverkande skall ske är
instämd i målel. Atl åtal för brottet väcks är emellertid inte någon nödvändig
förutsättning för förverkande. Det räcker att man kan konstatera atl ell brott
har begåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
slycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förverkande
enligt förevarande paragraf är en fakultativ rättsverkan på det sätlel att
förverkande skall ske, om det inte är obilligt. Meningen är -som framgår av den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.4) - atl med hänsyn lill de varierande
situationer som kan uppkomma i praktiken utrymmet för jämkning eller eftergift
av förverkande av billighelsskäl skall vara vidare på detta område än vad som i
allmänhet brukar gälla. Regleringen tar nämligen i första hand sikte på sådana
fall där det från allmän synpunkt skulle framstå som stötande om företagel får
tillgodogöra sig vinslen eller besparingen. Stor vikt bör härvid tillmätas
frågan om regelöverträdelsen har skett med företagsledningens vetskap eller
ledningen åtminstone bort kunna förhindra överträdelsen. Särskill bör här
påpekas alt ekonomiska förmåner vilka kan härledas till överträdelser som är
satta i system, som vittnar om betydande nonchalans eller som innefattar åsidosättande
av vikliga skyddsintressen regelmässigt bör föranleda förverkande. Är
överträdelsen från slraffrättslig synpunkt av mindre allvariigt slag eller alt
tillskriva omständigheter som förelagsledningen inte rimligen kan lastas för,
bör förverkande o1"ta kunna underlåtas. Detta torde f.ö. i praktiken inte
sällan följa av kravei på atl brottet skall utgöra en dominerande orsak till
att ekonomiska fördelar har uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
billighetsprövningen skall enligt andra stycket andra meningen särskilt
beaktas om det finns anledning anta att annan betalningsskyldighet som svarar
mot de ekonomiska fördelarna av brottet kommer atl åläggas näringsidkaren. Etl
sådant fall kan föreligga, om det på det aktuella området föreligger särskilda
beslämmelser om sanklionsavgifter (se avsnitt 2.4). Sådana avgifter har
regelmässigt bl.a. till syfte att dra in obehöriga företagsvinster av det slag
som här avses. Särskilt tydligt framgår delta när del gäller de
miljöskyddsavgifter som numera har införts som sanktion för vissa broll mot
miljöskyddslagen. Avgiftsbeloppet skall nämligen här bestämmas just till det
belopp som svarar mot de ekonomiska fördelarna av brottet (54 §
miljöskyddslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
har emellertid generellt sett avsetts vara att förverkande inte åläggs när
avgiftsskyldighet på grund av brottet föreligger, om inte avgiften skulle vara
så låg i förhällande till den obehöriga vinsten all den bör medföra endasl en
sänkning av det förverkade beloppet. Har avgiften ännu inte ålagts vid tiden
för den allmänna domstolens prövning, får domstolen med hänsyn till
omständigheterna bedöma sannolikheten för all avgift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
att åläggas och hur stor den i så fall kommer att bli. Denna prövning torde
normalt inte medföra några svårigheter, eftersom åtminstone flertalet avgifter
av här avsedd typ kännetecknas av att de ulgår enligt fasta och ofta
schablonmässiga regler. Många gånger kan också möjlighet finnas för
åklagarmyndigheten eller den allmänna domstolen att inhämta yttrande från den
förvaltningsmyndighet som är aktuell. I speciella fall kan det finnas anledning
att förklara målet vilande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Betalningsskyldigheten
måste också kunna jämkas när den brottsliga handlingen ger upphov till
skadeståndsskyldighet. 1 den allmänna mofiveringen har framhållits att
förverkande enligt den nya bestämmelsen bör kunna ske även i vissa fall då den
obehöriga vinslen motsvaras av skada för enskild, nämligen när man kan utgå
från att skadeståndsskyldighet inle kommer att realiseras. Klart är emellertid
att förverkandebeloppet i princip bör minskas i den mån skadestånd verkligen ulgår.
Om frågan om skadeslåndsskyldighel inte redan är avgjord eller föreligger lill
samtidig bedömning, blir domstolen även här hänvisad till alt inom ramen för billighetsprövningen
och med ledning av omständigheterna i varje särskilt fall bedöma sannolikheten
av att betalningsskyldighet kan komma atl åläggas företaget. Enligt allmänna
straffrättsliga principer bör dä tveksamhet - det gäller såväl möjligheten av
en skadeståndstalan som del eventuella beloppet — lända näringsidkaren lill
godo. Motsvarande bedömning bör givetvis anläggas med avseende på fall då
företaget frivilligt har ersatt eller kan antas komma atl ersätta en uppkommen
skada. I fall då den otillbörliga ekonomiska fördelen motsvarar skada för
enskild bör förverkande över huvud taget tillämpas med stor försiktighet och
torde som regel inte komma i fråga i praktiken annal än när skadan har drabbat etl
stort antal personer med förhållandevis obetydliga belopp för var och en av de
drabbade. I promemorian (avsnitt 3.3.5) har lämnats exempel pä fall av denna
typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu har sagts om skadestånd avser sådana situationer, där den åsamkade
skadan kan sägas motsvara företagets vinst i anledning av brottet som en annan
sida av samma sak (jfr de straffrättsliga begreppen skada och vinning vid förmögenhetsbrotl).
Vid andra former av skadeslåndsskyldighel ligger del inte lika nära till hands
att beakta skadeståndsskyldigheten vid prövningen av förverkandefrågan. Här
åsyftas alltså de fall där den brottsliga handlingen visserligen kan utgöra
grund för elt skadeståndsyrkande men där företagets orätlmätiga vinst inte kan
sägas motsvara den uppkomna skadan. Som exempel har i promemorian anförts det
fallet atl en arbetsgivare har underiåtit att vidla med stöd av
arbetsmiljölagen föreskrivna åtgärder till skydd för de anställda och
härigenom även sparat in investeringskostnader. Det föreligger i ell sådant
fall inle någon direkt molsvarighet mellan företagets besparing och ett
skadeståndsanspråk som framställs av en anställd som har blivil skadad lill
följd av bristerna i skyddsutrustningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de jämkningssituationer som nu har berörts är
avsikten att i slor utsträckning överlämna åt rättstillämpningen att i de
enskilda fallen ta ställning till vilka omständigheter som kan anses innefatta
tillräckliga skäl för jämkning eller eftergift av förverkande.
Ställningstagandet bör ske med utgångspunkt från en bedömning av om det med
hänsyn fill samtliga föreliggande omständigheter är befogat och rimligt att
förverkande beslutas. Den omständigheten atl företagel är på obestånd eller
kommer atl bli det, om förverkande åläggs fullt ut, synes inte generellt böra
leda till jämkning, men i vissa fall kan en jämkning vara motiverad. Därvid
synes viss hänsyn ocksä kunna las till atl förhållandena kan vara sådana att
förverkandet i realiteten kommer att drabba företagets borgenärer. Jag vill dock
understryka att hänsynstagaiide lill omständigheter av delta slag måste ske med
försiktighet och endast som ett led i en samlad bedömning. Slutligen vill jag i
enlighet med vad som anförs i promemorian framhålla all jämkning av förverkandebeloppel
också måste kunna ske, om etl förverkande fullt ut med hänsyn till
omständigheterna i del särskilda fallet skulle drabba företaget orimligt hårt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till att del ofta kommer alt bli svårt att mera
exakt bestämma det värde som skall förverkas har i styckel särskill
föreskrivits att beloppet i sådana fall får uppskattas till etl med hänsyn till
omständigheterna skäligt belopp. Eftersom bestämmelsen rör bevisningen skulle
det ha kunnat övervägas att ta in bestämmelsen i rättegångsbalken (jfr 35 kap.
5 § RB), men med hänsyn till rättsområdets speciella karaktär har jag bedömt
det som mera ändamålsenligt alt placera den i omedelbar anslutning till de
materiella reglerna. Den aktuella bestämmelsen, som avses underlätta
handläggningen, innebär inte någon ändring av den allmänna princip med samma
innehåll som anses gälla även i fråga om andra former av värdeförverkande och
får alltså inte läsas motsättningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skälighetsuppskattningar som del här gäller måste
naturligtvis ske under betryggande rättssäkerhetsgaranlier för den som kan
drabbas av betalningsskyldigheten. Dessa rättssäkerhetskrav får anses
uppfyllda, om åklagaren i ett mål om förverkande enligl första stycket kan
visa, atl det av honom yrkade beloppet är rimligt med hänsyn till de fakfiska
omständigheter som föreligger. Det står givetvis del berörda företaget fritt atl
föra motbevisning i delta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 kap. 4§ brottsbalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förverkande / anledning av brott av egendom eller dess värde
får, om ej annal har föreskrivits, ske hos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gärningsmannen
eller annan som medverkat till brottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den i vars
ställe gärningsmannen eller annan medverkande var,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som
genom brottet beretts vinning eller näringsidkare som avses i3a§,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1981:827.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) den som efter brottet förvärvat egendomen på grund av
giftorätt, arv</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvärvat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egendomen
på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anledning till antagande om egendomens samband med
brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillhörde
egendomen vid brottet ej någon av dem som anges i första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket a)-c), får den ej förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består,
om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan rätt som har vunnits genom utmätning eller
betalningssäkring upphör, om egendomen förklaras förverkad, såvida ej av
särskild anledning förordnas att rätten skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har konstaterats under 3a§ har uttrycket "i
anledning av brott" i juridiskt språkbruk en vidare syftning än "på
grund av brott". Det förstnämnda uttrycket täcker även indirekta förtjänsler
eller besparingar på grund av ell brott. Orden "på grund av" i första
styckets ingress har bytts ut mot "i anledning av" för atl paragrafen
skall täcka även de nya 3a§-fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom det föreslagna tillägget till första stycket c)
markeras att förverkande kan ske hos en näringsidkare även om han inte har beretts
"vinning" av brottet i detta ords vedertagna juridiskt-tekniska
betydelse. I sakens natur ligger att det är mot näringsidkaren som etl förverkandeyrkande
enligt 3a§ bör riktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förverkandetalan kommer sannolikt i flertalet fall att
föras i anslutning till ett åtal mot den som har begått brottet. Om förverkandeyrkandet
skall rikias mot gärningsmannen, måste frågan handläggas samtidigt som åtalet.
I andra fall — när brottet har begåtts av en anställd eller ställföreträdare och
förverkande skall ske hos förelagel - kan emellerlid denna fråga prövas i
särskild rällegång efter del atl ansvarsfrågan har slulligl avgjorts. Som fidigare
har berörts är del inte någon nödvändig förutsättning för förverkande att åtal
väcks för brottet. Detta kan få betydelse bl. a. för det fall att det inte går
att fastställa vem inom ett företag som är ansvarig för ett oaktsamhetsbrott
men det samtidigt står klart att ett sådant brott har blivit begånget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning till det senast anförda och med anledning av
några påpekanden under remissbehandlingen vill jag för min del framhålla alt
den nu föreslagna förverkandebestämmelsen inle lorde medföra något behov av
ändringar i fråga om Ivångsmedelsregleringen i rättegångsbalken. Bestämmelsen
i 17 § rättegångsbalkens promulgationslag torde nämligen innebära att kvarstad
kan tillämpas även mot de näringsidkare som här avses och detta även när fråga
är om en juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket av paragrafen i gällande lydelse
föreskrivs att förverkande inte får ske, om egendomen vid brottet inte
tillhörde någon som ingår i den personkrets som avses i a)-c). Bestämmelsen får
knappast någon självständig betydelse för de fall som här är aktuella. Den som
genom ett brott har tillgodogjort sig en förtjänst eller en besparing fär pä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
sätt som vid värdeförverkande av ren vinning enligt I § anses ha intagit en
ställning motsvarande ägare i förhållande till den ekonomiska fördel som är aktuell.
Att förutsättningen för förverkande är atl ekonomisk fördel av nu avsett slag
har uppkommit hos en näringsidkare följer emellertid redan av 3a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I juli 1982. Den gäller ej beträffande brott som har
begåtts före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 kap. 10 § första stycket regeringsformen får förverkande och andra särskilda
rättsverkningar av brott inte ges retroaktiv tillämpning. Detta följer inte
uttryckligen av lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken (jfr prop.
1964:10 s. 319-320). Med hänsyn härtill har vid ikraftlrä-dandelbeslämmelsen angetts
att de nya beslämmelserna inte gäller i fråga om brott som har begåtts före
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer alt lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanträde 1982-02-16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Delin, justitierådet Bengtsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådet den 22 januari 1982 lillhandakommet utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 21 januari 1982 har regeringen på
hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet Petri beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget har inför lagrådet föredragits av
revisionssekreteraren Ulf Berg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade lagförslaget föranleder följande
yttranden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om skärpta sanktioner mot ekonomisk brottslighet
har diskuterats i åtskilliga år, och olika lösningsförslag har framlagts. Den
sanktion som nu föreslås har den fördelen, att den ansluter till det vedertagna
förverkandeinstitulet och atl därigenom samma subjektiva rekvisit kommer alt
gälla som för brottspåföljd. Del är alltså förhållandevis enkelt att inordna de
föreslagna reglerna i det gällande straffrättsliga systemet. Bl. a. av dessa
skäl finner lagrådet denna sanklionstyp i de fall som lagförslaget tar sikte på
vara klart läm.pligare än både företagsböter och sanktionsavgifter. Den mera
allmänna frågan om sanktionsavgifters lämplighet i olika sammanhang anser sig
lagrådet inte böra gå in på i anledning av det remitterade lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall bestämmelsen i 36 kap. 3 a §
brottsbalken, i motsats till andra regler i kapitlet om förutsättningar för
förverkande, ha en generell räckvidd. För dess tillämpning fordras bara att
brottet skall vara begånget i utövning av näringsverksamhet. Detta innebär att
förverkande-möjligheten utvidgas till en mängd situationer av skilda slag, som
i vart fall inte går att överblicka på grundval av materialet i remissärendet.
Detta inger en viss osäkerhet. En annan lagstiftningsmetod vore att i stället
låta även bestämmelsen i 36 kap. 3 a § avse endasl brottsbalksbrott och sedan
hänvisa till detta lagrum i sådana specialstraffrättsliga bestämmelser där en
motsvarande förverkandemöjlighet verkligen ter sig angelägen. Som framhållits
i remissprolokollet skulle emellertid detta förutsätta etl omfattande och
komplicerat lagstiftningsarbete, och det är tveksamt om detta skulle medföra
några större praktiska fördelar vid fillämpningen. Med hänsyn härtill och lill
det angelägna i den föreslagna lagstiftningen bör den i förslaget använda
metoden kunna godtas. 3 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>36
kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3a §</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket har sambandet mellan brottet och de ekonomiska fördelarna angetts
på det sättet, att det skall vara fråga om fördelar "i anledning av" elt
brott. Enligt vad som sägs i specialmotiveringen till paragrafen har man
härigenom velat antyda, att även medelbara konsekvenser av den brottsliga
gärningen skulle inbegripas, och hänvisat till den liknande användningen av
uttrycket bl.a. i 22 kap. I § rättegångsbalken. I detta lagrum är det
emellertid fråga om sambandet mellan ett brott och ett anspråk som framställs
vid domstol under åberopande av brottet. I förevarande paragraf gäller det
däremot att ange de faktiska verkningarna av ett handlande, och det är då
naturligare att tala om fördelar "till följd av" ett brott Gfr t. ex.
I § brottsskadelagen). Också denna formulering tillåter att man på avsett sätt
inskränker regeln till att omfatta adekvata följder av brottet. Lagrådet
förordar därför att uttrycket "i anledning av" utbyts mot orden
"tillföljd av".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bengtsson
tillägger för egen del:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad som framhållits biide i promemorian (s. 50) och på flera ställen i
remissprotokollet, skulle det utgöra en förutsättning för förverkande, att
brottet utgör den dominerande orsaken fill att förmånen har uppkommit. Det
torde här vara fråga om ett självständigt rekvisit för förverkande. Något krav
på adekvat kausalitet mellan brott och förmån lär inte vara avsett i detta
sammanhang; adekvanskravet brukar formuleras på annat vis. Det är för övrigl
väl länkbart atl en handling visserligen medverkat bara i mindre mån fill alt
en fördel uppkommit men att denna ändå framslår som en typisk och förutsebar
följd av handlingen. Det bör dock framhållas att de allmänna principerna på
delta område synes ganska oklara. (Jfr angående obehörig vinst i allmänhel Hellner,
Om obehörig vinst särskill utanför kontraktsförhållanden, bl. a. s. 162 ff.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
angivna begränsningen av bestämmelsens räckvidd framgår inte av dess ordalag -
för övrigt inle heller om orden "i anledning av" enligl vad lagrådet
förordat utbytes mot "till följd av". Det kunde synas önskvärt att
den på något sätt antyddes i lagtexten. Emellertid är det tveksamt om begränsningen
alls är motiverad vid sidan av kravet på adekvans. En sådan omständighet som
att ett brott inte utgjort den viktigaste orsaken till att en fördel uppstår
bör rimligtvis inte hindra att i varje fall så stor del av fördelen förklaras
förverkad som brottet kan anses ha orsakat enligt en skälighetsuppskattning Qfr
tredje stycket). Situationen, att den ekonomiska fördelen inte kan uppdelas på
detta sätt - samtidigt som det ändå förelegat (adekvat) kausalitet mellan
brottet och fördelens uppkomst -torde vara ganska ovanlig, och det kan
ifrågasättas om ens i detta fall man utan vidare bör utesluta möjligheten fill
förverkande. Det synes betydligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpligare
att i sådana fall låta den omständigheten, att ett annat förhållande än
brottet utgjort den dominerande orsaken till förmånens uppkomst, i stället
inverka vid billighetsprövningen enligt andra stycket. Förhållandet torde då
ofta motivera en kraftig jämkning eller renlav eftergift av förverkandet.
Tolkas lagmmmet på detta vis, saknas anledning att av nu diskuterade skäl
jämka lagtexten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:185.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-03-04</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, statsråden
Ullsten, Dahlgren, Åsling, Wirtén, Boo, Petri, Gustafsson, Elmstedt.
Tilländer, Ahrland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändring i brottsbalken (ekonomiska
sanktioner vid brott i näringsverksamhet)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådels yttrande' över förslag
till lag om ändring i broHsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden redogör för lagrådels ytlrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådet
har godtagit det remitterande lagförslaget. Såvitt gäller 36 kap. 3 a § första
stycket brottsbalken har lagrådet dock förordat en smärre justering av den
innebörden alt uttryckel "i anledning av" byts ut mot orden
"till följd av". Mot defta har jag ingen erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det avsnitt i remissprolokollet (2.3.2) som behandlar
frågan om vilka slags vinster som skall kunna förklaras förverkade har jag bl.
a. betonat att del måste föreligga etl klart orsakssamband mellan ett brott och
en ekonomisk fördel för att förverkande skall kunna komma ifråga. Jag har
vidare framhållit att det bör fordras vad som brukar kallas elt adekvat
orsakssamband mellan brottet och förtjänsten och att alltså den ekonomiska
fördelen barett sådant samband med brottet att den generellt sett kan sägas ha
legat "i farans riktning". Slutligen har jag uttalat atl brottet
måste framstå som den dominerande orsaken lill atl förtjänsten har uppkommit; sambandet
måste vara så starkt atl förljänslen skulle ha uleblivil, om broltel inle hade
kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av lagrådets ledamöter har framhållit att sistnämnda
förutsättning -atl brottet skall utgöra den dominerande orsaken till att
förmånen har uppkommit - torde ha karaktär av elt självständigt rekvisit för
förverkande vid sidan av kravet på adekvat kausalitet. I det särskilda
yttrandet framhålls vidare bl.a. atl del är tänkbart all en handling
visserligen medverkat bara i mindre mån till att en fördel har uppkommit men atl
denna ändå framstår som en typisk och förutsebar följd av handlingen samt alt
den omständigheten att ett brott inte utgjort den viktigaste orsaken till att
en fördel uppstår, inte rimligtvis bör hindra att i varje fall så stor del av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 21 januari 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fördelen förklaras förverkad som brottet kan anses ha
förorsakat enligt en skälighetsuppskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad som har anförts av denne ledamot vill
jag framhålla att mitt uttalande i remissprotokollet om all brottet bör vara
den dominerande orsaken till att förtjänsten har uppkommit inte bör uppfattas
så all därmed något fristående rekvisit för förverkande har ställts upp. Min
avsikt har endasl varit att till ledning för tillämpningen ge anvisning om att
särskilda krav i praktiken måste ställas på ett klart orsakssamband i de fall
som är aktuella här. Uppenbart är nämligen att man i dessa fall ofta kan
ställas inför svårutredda händelseförlopp där frågan om orsak och verkan kan
vara vansklig alt klarlägga. Jag instämmer emellertid principiellt i vad som
anförs i det särskilda yttrandet för den situationen att uppkomsten av en
ekonomisk fördel kan tillskrivas även andra omständigheler än etl brott. Om det
i ett sådant fall går att styrka att en del av förtjänsten har orsakats av
brottet, bör givetvis - efter billighetsprövning och eventuell
skälighetsuppskattning - etl häremot svarande belopp kunna förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag har utvecklat i remissprotokollet
är avsikten att de nu föreslagna allmänna beslämmelserna i brottsbalken om
förverkande på särskilda områden skall kunna kompletteras med regler om s. k. sanklionsavgifter,
dvs. sådana avgifter som i viss utsträckning redan nu förekommer i
speciallagstiftningen som sanktioner mot bl.a. juridiska personer i syfte att
eliminera det intresse av att skaffa sig obehöriga vinster som kan ligga bakom
regelöverträdelser av olika slag. Jag har i remissen närmare uttalat mig
angående vilka principer som bör gälla för när sådana avgifter bör användas och
hur de i så fall bör vara konstruerade för att uppfylla rimliga krav på
effektivitet och rättssäkerhet. Då dessa uttalanden har avsetts tjäna som
riktlinjer vid framtida lagstiftningsarbete på området bör tillfälle beredas
riksdagen att ta del av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen dels förslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att anta det av lagrådet granskade
lagförslaget med vidtagna<br>
ändringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels bereder riksdagen tillfälle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. att ta del av vad jag enligt regeringsprotokollet
den 21 januari<br>
1982 har anfört angående avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragens överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den
åtgärd eller del ändamål som han har hemställt om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>39</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:58.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>JUSTITIEDEPARTEMENTET</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-size:22.0pt;
font-family:Verdana'>EKONOMISKA SANKTIONER VID BROTT I NÄRINGSVERKSAMHET</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><b><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>Ds Ju 1981:3</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Företagsböler ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag i huvuddrag ....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissutfallet i stort .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Förverkande
.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Gällande rätt .......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare om vinningsförverkande enligl
brottsbalken ..</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinningsförverkande inom specialslraffrälten
. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principerna för tillämpningen av
nuvarande regler om vinningsförverkande </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Belänkandet Företagsböter ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens synpunkter på
möjligheten atl använda förverkande som ekonomisk sanktion mot juridiska personer
.......................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissyttrandena ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Överväganden och förslag ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan etl utbyggt förverkandesystem
erbjuda en lösning?</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt om tillämpningsområdet för
en utbyggd förverkanderegel </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När har elt brott begåtts i
näringsverksamhet? </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka slags vinster skall kunna
förverkas? ..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fastställandet av det förverkade
beloppet ... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fakultativ eller obligatorisk
tillämpning? ........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare om förhållandet lill andra
förverkandebestämmelser </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprällal lagförslag .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering' ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 Sanktionsavgifter
........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några aktuella avgifter .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skattetillägg .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överiaslavgift ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varselavgift .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Felparkeringsavgifi ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byggnadsavgift m.m......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgift ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övertidsavgift ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oljeavgift m.m................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa andra avgifter ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Rapporten Nytt straffsystem .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Synpunkter i rapporten på sanklionsavgifter
.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissyttrandena .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Betänkandet Företagsböter ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens synpunkter på
straffavgifter ..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissyttrandena .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Avsnittet utelämnat här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5
Överväganden ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledande distinktioner ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Straffavgifter ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vinstbegränsande avgifter ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Behovel ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Huvudfrågor om utformningen ........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhållandel lill del
straffrättsliga regelsystemet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslutande myndigheter .............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avslutande sammanfattning .......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga Förslag lill lag om
ändring i brottsbalken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den allmänna debatten har ofta gjorts gällande alt det
nuvarande straffrättsliga sanktionssystemet kan framstå som otillräckligt för
fall då brott begås i näringsverksamhet. Det har sålunda i denna del brukat
hävdas att det av ekonomiska skäl kan vara fördelaktigt för en förelagare eller
ett företag atl bryta mot straffsanktionerade beslämmelser, som gäller för det
område där företagel arbetar. Del straff - böter eller undanlagsvis fängelse -
som kan komma i fråga för en ställföreträdare eller en anställd kan framstå som
obetydligt i jämförelse med den vinst eller den besparing som företaget kan
göra till följd av det brottsliga förfarandet. De problem som här åsyftas gör
sig företrädesvis gällande när fråga är om icke-seriös företagsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1973 fillkallades en utredning' med uppdrag att
kartlägga om bötesstraffet och ekonomiska sanktioner i övrigt behövde
reformeras. I direktiven för ulredningen anfördes bl. a. alt det för brott som
riktades mot slaten och alla medborgares inlressen kunde finnas behov av en
möjlighet att rikta ekonomiska sanktioner mot juridiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har redovisat sitt uppdrag i betänkandet (Ds
Ju 1978:5) Företagsböler. Det är elt princi|)belänkande och innehåller en
karlläggande undersökning av möjligheterna all bestraffa juridiska personer
-med utredningens terminologi frågan om korporativt ansvar. 1 betänkandet
redovisas de ekonomiska sanktioner som enligl gällande rätt kan riktas mot
juridiska personer och analyseras de problem som uppkommer om man skulle införa
en möjlighet att bestraffa dem. Bland de sanktionsformer som då skulle länkas
kunna komma i fråga har utredningen framför allt undersökt ett penningstraff
för juridiska personer. Som arbetsnamn för detta har ulredningen introducerat
begreppet företagsböler. I betänkandet anläggs sålunda olika synpunkter på
möjligheten av atl juridiska personer skulle kunna dömas lill böler, om någon
bland personalen - en anställd eller en slällförelrädare - har gjorl sig
skyldig lill brott mot exempelvis specialslraffrätlsliga författningar av
näringsrättslig art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. anförs att en ekonomisk sanktion av det här slaget
ger vissa möjligheter alt till samhället dra in den vinst, som förelag skulle
kunna göra till följd av brottsliga förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan betänkandet avlämnats, har en inom justifiedepartementet
tillkallad arbetsgrupp utarbetat departementspromemorian (Ds Ju 1979:10) Företagsböter
- förslag till lagtexter. I denna har redovisats några länkbara modeller för en
eventuell lagstiftning av angivet slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet och promemorian har remissbehandlats. Därvid
har - som senare skall belysas närmare - det sålunda redovisade systemet med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsman kanslirådet Gunvor Dergström.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företagsböter
utsatts för skarp kritik i bl. a. åtskilliga grundläggande delar. Det
föreliggande materialet har därför inte bedömts kunna ligga lill grund för elt
lagförslag i angiven riktning, i vart fall inte utan ett mycket omfattande ytteriigare
utredningsarbete. Remissutfallet ger anledning till tveksamhet om ett system
som bygger på korporativt straffansvar över huvud taget är en framkomlig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är det givetvis ett mycket starkt samhällsintresse att alla utvägar som kan
bidra lill effektiviteten vid bekämpandet av s. k. ekonomisk brottslighet tas till
vara. Remissutfallet ger också vid handen att det föreligger ett allmänt erkänt
behov av lagstiftningsåtgärder för att komma till rätta med det problem som det
innebär att brott mot bestämmelser på främst de ekonomiska och näringsrätlsliga
områdena i vissa fall kan förefalla förelagsekonomiskl lönsamma. Prakliskl
laget alla remissinstanser har således, direkl eller indirekt, givit uttryck
för uppfattningen att ett sådant behov föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till
angelägenheten av all så snabbt som möjligt komma fram till en lösning på det
angivna problemet har det ansetts lämpligl att undersöka om det är möjligt att
på ett sätt som enklare låter sig inpassas i vårt rättssystem åstadkomma en
ordning, som gör det möjligt att eliminera det vinstintresse som kan ligga
bakom brott av del slag som här är aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag till en sådan
lösning presenteras i denna promemoria. Dessa förslag utgår ifrån att man bör
överge tanken på en bestraffande sanktion som riktas mot företag och företagare
och i stället inrikta sig på en effektivisering av förverkandeinstitulet. Det
föreslås således atl man inför en möjlighet att förverka värdet av sådana
ekonomiska fördelar som — direkt eller indirekt - har uppkommit i ett företag i
anledning av alt någon bland personalen har gjort sig skyldig till ett brott i
den näringsverksamhet som det är fråga om. En sådan ordning — som i
förekommande fall skulle innebära personligt straff för den som är ansvarig för
överträdelsen i förening med förverkande av företagels ekonomiska fördel av
brottet - torde kunna utformas så att den erbjuder ett sanktionssystem som blir
tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt och som för de allra flesta fall
också tillgodoser anspråken på effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan emellertid förekomma situationer där ett sådant syslem av olika skäl framslår
som ofillräckligt. Man får därför räkna med all systemet behöver kompletteras
med lösningar som är direkl avpassade för vissa speciella rättsområden där
överträdelser är särskilt frekventa eller ett mera automatiskt verkande sanklionssystem
av andra skäl innebär fördelar. En utväg som då ibland kan vara lämplig är att
sanktionera överträdelserna genom särskilda avgifter. Här åsyftas avgifter av
den typ som i senare års lagstiftningsarbete i ökande utsträckning kommit till
användning som ekonomiska sanktioner vid sidan av eller i stället för
skadestånd, vite, böter och förverkande. Avgifter av detta slag - här kallade sanklionsavgifter
-är ofta knulna lill vissa beslämmelser på ell sådanl sålt att en överträdelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medför
en i det närmaste strikt skyldighet att utge ett på visst sätt bestämt belopp
till det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa utgångspunkter är del givetvis ett angelägel önskemål atl avgifter av den
typ som avses nu så långt det äir möjligt utformas efter enhetliga principer. 1
ett särskilt avsnitt i promemorian lämnas därför några allmänna synpunkter på
frågan om när och hur avgiftssystemen bör användas i framtida lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ett reformarbete med denna inriktning bör de överväganden av bl. a. rätlspolitisk
natur som har redovisats i betänkandet och departementspromemorian om
företagsböter tas tillvara. I följande avsnitt ges därför en kort redogörelse
för de tankar kring en korporativ ansvarsform som har utvecklats i
departementspromemorian på grundval av den analys som belänkandet innehåller.
Dessutom redovisas en del i sammanhanget aktuella avsnitt ur remissyttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.
Företagsböter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Arbetsgruppens förslag i huvuddrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har i betänkandet om företagsböter fört en ingående diskussion om
möjligheterna atl med ekonomiska sanktioner bekämpa den ekonomiska
brottslighet som främst hör hemma i den vinstinriktade näringsverksamheten.
Därvid har en analys gjorts av för- och nackdelar med den korporativa
ansvarsformen förelagsböter, vars främsta syfte skulle vara alt motverka all
brott i näringsverksamhet begås av lönsamhetsmotiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
innehåller en del exempel på tänkbara lagtekniska konstruktioner som har
utarbetats pä grundval av övervägandena i betänkandet. Förslagen upptar bl. a.
en särskild lag om företagsböter och viss ändring av brottsbalken. Dessutom har
där redovisats utkast till ändringar av vissa särskilda författningar. Dessa
utkast har gjorts som en illustration av hur bestämmelser om förelagsböter
skulle kunna tänkas bli utformade, om ansvarsformen införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om tillämpningsområdet for företagsböter noterar arbetsgruppen att syftet
med sanktionen skulle vara alt genom en indragning av den eventuella vinslen av
en lagöverträdelse motverka alt man inom företagen frestas att bryta mot lagen
av ekonomiska motiv. Arbetsgruppen anser också att del huvudsakligen är inom
den moderna ekonomiska lagsfiftningen som man återfinner de kriminaliseringar
som eventuellt kunde förstärkas med ell hot om företagsböler. När det däremot
gäller att oavsett de ekonomiska aspekterna inskärpa vikten av ett visst
handlingsmönster hos allmänhelen, anses företagsböler inte ha samma funktion atl
fylla. Arbetsgruppen anser därför att företagsböter inte skulle behöva tas i
bruk i fråga om någon av de kriminaliseringar som brottsbalken innehåller.
Arbetsgruppen utgår sålunda från att företagsböter skulle komma till
användning endast inom specialstraffrätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I såväl betänkandet som promemorian framhålls att det är svårl
all bestämma subjektet för företagsböler på elt sätt som är ägnat all hindra en
särbehandling företagen emellan. Sålunda påpekas bl.a. att del skulle kunna
leda till orättvisor mellan företagen, pm man som subjekt endasl skulle godta
de kapilalsamlingar sorn betecknas som juridiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt arbetsgruppen finns del två sätt alt undgå dessa
olägenheter. Antingen kunde man som subjekt för företagsböter godta även andra
ägarformer än juridiska personer - l.ex. enkla bolag och enskilt ägande -eller
också kunde man avstå från all som subjekt godta vissa kapilalsamlingar vilka
visserligen betecknas som juridiska personer men som inle skiljer sig från
andra ägarformer i del näringssammanhang som del är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Båda dessa allernaliv är enligt arbetsgruppen förenade med
betydande olägenheter. Om man som subjekt för företagsböter skulle godta även
andra ägarformer än juridiska personer, blir frågan omatt ange hur böterna
skall mätas ut och vilka beräkningsgrunder som skah gälla mycket komplicerad.
Enligt arbetsgruppen är nämligen en ordning liknande dagsbotssy-stemel att
föredra framför ett system som bygger på atl företagsböter tas ul direkt i
kronor. Etl dagsbotsliknande beräkningssäll förutsätter emellertid att det är
en självständig förmögenhetsmassa som skall bestraffas, dvs. att ägarformen
betecknas som juridisk person. Om man godtar andra ägarformer som subjekt för
förelagsböter, måste man för dessa föreskriva särskilda beräkningsgrunder,
enligt vilka böterna skulle utmätas i kronor. Innebörden av en sådan ordning
skulle enligl arbetsgruppen bli att man måsle ha två olika system för att
bestämma företagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
konstaterar atl den allmänna debatten om förelagsböter som etl medel att
motverka ekonomisk brptlslighet uteslulande har gällt juridiska personer.
Förslagen har mot bakgrund av det anförda utformats enbart med juridiska
personer i sikte. Gruppen konstaterar att en del undanlag skulle behöva göras
för kapitalsamlingar som visseriigen betecknas som juridiska personer men inte
skiljer sig från andra ägarformer i del näringssammanhang som det är fråga om.
Kriterierna för hur sådana undanlag skall göras blir beroende av förhållandena
inom varje bransch. För all inle tynga utkasten till lagtext har arbetsgruppen
dock inte föreslagit några sådana undanlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan huruvida bestämmelserna bör göras
fakultativa eller obligatoriska konstaterar arbetsgruppen, att en fakultativ
utformning av bestämmelserna skulle medge en smidigare tillämpning än den som
blir följden av den mera stelbenta ordning som ett pbligalorium innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultativt utformade bestämmelser skulle metlföra att
omständigheterna i det särskilda fallet blir utslagsgivande. En fördel kunde
del då vara, att man inle behövde befara all förelagsböter skulle åläggas, när
del framslår som meningslösl — l.ex. därför alt förelagel hell saknar
tillgångar eller med all sannolikhet ändå kommer att försättas i konkurs eller
upplösas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
anser det vara slöseri med rättsväsendets resurser att i sådana fall fullfölja
ett straffprocessuellt förfarande. Arbetsgruppen förutser också att sådana
fall skulle komma att föreligga inte så sällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultativa
bestämmelser skulle enligt arbetsgmppen också ge möjligheter att beakta sådana
omständigheter som i det enskilda fallet kunde tala emot att företagsböter
tillämpas. Som exempel anges här bl.a. samhällsekonomiska och arbetsmarknadsmässiga
intressen — ådömande av företagsböter skulle exempelvis kunna föranleda en
nedläggning som inte är önskvärd med hänsyn till sysselsättningen på orten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
obligatorisk tillämpning skulle, anser arbetsgruppen, bättre överensstämma med
grundläggande straffrättsliga värderingar. Den s.k. legalitelsprincipen skall,
enligt vad som anförs, bl. a. garantera all alla erhåller en så lika behandling
som möjligt inför lagen. Alt på skönsmässiga grunder avgöra humvida elt
föreskrivet straff skall ådömas eller ej ter sig enligt arbetsgruppen mot denna
bakgmnd främmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
finner således att övervägande skäl talar för att reglerna borde erhålla en
obligatorisk utformning och påpekar samtidigt att en tillräckligt nyanserad
tillämpning skulle kunna erhållas, om man öppnar en möjlighet till jämkning av
förelagsböterna i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om hur bötesbeloppet skulle bestämmas har utformats efter samma modell som
dagsböter. Rättssäkerheten anses nämligen kräva att del finns ett straffmaximum
inskrivet i lagen och att bestämmelserna även anger de grunder, efter vilka
domstolarna skall mäta ut straffet. Det är enligt arbetsgmppen mot denna
bakgrund bättre att företagsböterna bestäms i antal och belopp än att de
beräknas direkt i kronor. Domstolarnas vana vid dagsbotssystemet anses också
borga för en jämnare rättstillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
anser det vara av väsentlig betydelse atl betalningsskyldigheten så noggrant
som möjligt anpassas efter företagens ekonomiska förhållanden. Frågan om vilka
faktorer som lämpligen bör läggas lill grund för fastställande av bötesbeloppet
är enligt arbetsgruppen mycket komplicerad. Därvid påpekas särskilt att det
när det gäller juridiska personer kan föreligga stora skillnader mellan
företagens inkomst- och förmögenhetsförhållanden och deras förmåga att betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
finner del rimligl atl företagsböter i princip bestäms i förhållande till
företagets förmögenhet. Det anses därvid ligga närmast till hands att räkna
fram det marknadsmässiga värdet av kapitalsamhngen i enlighet med
skattelagstiftningens regler om värdering av förmögenhet. Hänsyn skulle
emellertid behöva tas även till förelagets likviditet. Vilka faktorer man måste
känna till för alt kunna få etl mått på denna och hur dessa faktorer skulle
beräknas anses vara etl ekonomiskt-tekniskt problem som måste behandlas av
särskild expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
alternativ skulle enligt arbetsgmppen vara att bestämma företagsböter efter
ett lönsamhetskriterium., dvs. med utgångspunkt från förelagets</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vinst.
Frågan om hur vinsten av ett förelag skall mätas är emellertid också invecklad
och problemen med att mäta likviditeten gör sig gällande även enligt detta
alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag i denna del inrymmer en bestämmelse, enligt vilken företagsboten skulle
fastställas med hänsyn till företagets betalningsförmåga och ekonomiska
förhållanden i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
framhåller emellertid att lagtexten i denna del mera bör ses som en
utgångspunkt för fortsatt arbete än som ett förslag färdigt att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de subjektiva rekvisiten för ådömande av företagsböter innehåller de
av arbetsgruppen upprättade lagtextutkasten tre olika modeller. Enligt en av
dessa skulle samma subjektiva rekvisit uppställas för företagsböter som för
tillämpningen av de personliga straffen. Det skulle alltså innebära att
företagsböter inte skulle kunna ådömas om inte den aktuella överträdelsen
begåtts med uppsåt eller straffbar oaktsamhet. Enligl ett annat alternativ
skulle företagsböterna tillämpas strikt. Utredning huruvida överträdelsen
begåtts uppsåtligen eller oaktsamt skulle då inte erfordras. Böterna skulle
dömas ut, så snart en överträdelse objektivt sett hade konstaterats. Den tredje
modellen innefattar en i princip strikt tillämpning men med möjligheter till exculpation
från förelagels sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Remissutfallet i stort</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har det sålunda diskuterade förslaget till kor-porafiv
ansvarsform mötts av stark krifik. De negativa synpunkterna har avsett
åtskilliga gmndläggande drag hos de redovisade lösningarna. 1 vissa delar — bl.
a. i fråga om rättssubjekten för företagsböler, tillämpningsområdet och sättet
att beräkna bötesbeloppet — har också likartade synpunkter framförts från elt
stort antal remissinstanser. Här sKall inte redovisas en fullständig
remissammanställning utan endast vissa synpunkter som har återkommit särskilt
ofta eller annars är av speciellt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har framställt erinringar utifrån allmänna straffrättsliga
principer. Sålunda framhåller exempelvis juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala
universitet att det med den angivna konstruktionen inte blir klargjort om brott
i fortsättningen i vissa fall skall anses vara begångna av jurdiska personer
eller om det i stället är meningen att ett brott av en fysisk person skall
kunna föranleda bestraffning av en juridisk person. Fakultetsnämnden vänder sig
vidare mot tanken att företagsböter inte skulle behöva kopplas till brottet
utan fill det objektiva gärningsinnehållet i straffbestämmelsen. Därmed skulle
straff kunna förekomma utan att ett brott har förövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet påpekar att införandet av
företagsböter skulle strida mot två grundprinciper i svensk rätt -dels mot
principen om personligt straffansvar för en brottslig gärning dels</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
skuldprincipen, dvs. kravei f)å uppsåt eller oaktsamhet som grund för detta
personliga straffansvar. Därtill framhålls atl införaride av företagsböter
skulle medföra etl myckel omfattande och komplicerat lagstiftningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser är kritiska mot tanken atl företagsböler skulle kunna komma i
fråga endast för juridiska personer. Riksåklagaren (RÅ) framhåller i denna del atl
del är fråga om atl eliminera obehöriga vinster och atl det mot denna bakgrund
förefaller i sakligt hänseende oegentligt att göra skillnad mellan fysiska och
juridiska personer - en ordning som enligl RÅ f.ö. direkt kan inbjuda till
åtgärder av spekulativ art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av invändningarna avser det tänkta tillämpningsområdet för företagsböter.
Remissinstanserna har här reagerat mot att företagsböter endast skulle komma till
användning inom specialstraffrätlen och har därvid bl. a. hänvisat lill alt
många specialstraffrättsliga beslämmelser är subsidiära i förhållande till
brottsbalken. Som exempel på invändningar av det här slaget kan nämnas atl brottsjörebyggande
rådet (BRÅ) anser del slötande att ell förelag skulle kunna undgå
företagsböter, om. gärningen är av så allvarligt slag att en bestämmelse i
brottsbalken lar över en bestämmelse i specialstraffrätlen pch att mycket av
värdet med en korporativ ansvars form på detta sätt skulle gå föriorat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
såväl betänkandet spm promemorian har framhållits att metoden all med utgångspunkt
i betalningsförinågan bestämma bötesbeloppels slorlek bör bli föremål för
utredning av ekonomisk expertis, oin företagsböter skall införas. Många
remissinstanser hävdar emellertid atl sådana metoder kommer atl bli i del
närmaste omöjliga att tillämpa, Därvid pekas bf a. pä de stora svårigheter som
kommer alt uppstå redan på förundersökningsstadiet när det gäller att få fram
inte bara en godtagbar analys av ett företags bokföring utan även upplysningar
om pågående verksamhet och affärshändelser, vilket i sin tur kan leda till
intrikata sekretessproblem- Enligt många remissinstanser kpmmer också särskilda
svårigheter att uppstå, när det gäller företag i koncernförhållanden. Remissinstansrria
framhåller vidare att en ordning som bygger på att företagsböter skaj! bestämmas
med utgångspunkt från ett företags ekonomiska ställning förutsätter atl ekonomiska
experter kopplas in såväl under förundersökningen som i den dömande
verksamheten, något som anses mindre tilltalande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan konstateras att det endast är etl fåtal remissinstanser som ställer sig
positiva lil| att en korporativ ansvarsform av angivet slag införs. Dessa
instanser tillstyrker att frågan blir föremål för fortsatt utredning.
Majoriteten av remissinstanserna ger uttryck för stor tveksamhet till om de
fördelar som kan vinnas med företagsböter är ägnade att uppväga de nackdelar
som anses förknippade med en reform efter dessa linjer. En vanlig uppfattning
är också att en sådan reform, trots alt den skulle innebära ingripande
förändringar av del straffrättsliga systemet, sannolikt skulle få ganska liten
praktisk betydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förverkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Gällande rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I brottsbalken och på många håll inom specialstraffrätten fmns
bestämmelser som innebär all egendom under vissa förutsättningar kan förklaras
förverkad till staten. Sådant förverkande, som är en form av konfiskation,
beslutas i regel av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förverkande är inte någon brottspåföljd i brottsbalkens
mening utan hänförs till den samling av straffrättsliga sanktioner som går
under beteckningen särskild rättsverkan av brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Terminologiskt brukar man skilja mellan sakförverkande,
varigenom en viss angiven egendom förklaras förverkad, och värdeförverkande,
som innebär att värdet av viss egendom förklaras förverkat. Värdeförverkande är
stundom subsidiärt i förhållande till sakförverkande på del sättet all om den
egendom som avses inle finns i behåll dess värde i stället skall förverkas.
Ett beslut om värdeförverkande har formen av en förpliktelse för den berörde
att till staten utge det förverkade beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brpttsbalkens bestämmelser om egendomsförverkande är
samlade i 36 kap. Kapitlet fick sin nuvarande lydelse genom lagstiftning år
1968 (prop. 1968:79, I LU 1968: 33, rskr 1968:229) på grundval av betänkandet (SOU
1960:28) Förverkande på grund av brott, avgivet av professor Hans Thorn-stedt i
egenskap av särskilt förordnad utredningsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 36 kap. I -3 §§ anges vad som kan förverkas - vilken
egendom det är fråga om och vilket samband denna egendom måste ha med en
brottslig handling för att förverkande skall kunna ske. 1 § innehåller sålunda
bestämmelser om förverkande av bl.a. utbyte av brott enligt brottsbalken. 2 §
innehåller regler om förverkande av bl.a. hjälpmedel och brollspro-dukter vid
brott som är att bedöma enligt brottsbalken. Bestämmelsen i 3 § innebär att
egendom, som kan befaras komma till brottslig användning, kan förverkas trots
alt något brott över huvud tagel inte ägt rum. De övriga paragraferna i
kapitlet innehåller bl.a. regler om vad som i övrigl gäller i fråga om
förverkande. Dessa regler äger i allmänhet tillämpning även vid förverkande som
sker enligt bestämmelser inom specialstraffrätten. I 4 § anges således vem som
kan drabbas av förverkande. I 5 § föreskrivs atl domstolen i stället för
förverkande av viss egendom kan föreskriva åtgärd lill förebyggande av
missbruk. I 7 och 8 §§ ges regler om vad som gäller, när domstolen meddelar
påföljdseftergift eller när brottet har begåtts av någon som inte har fyllt 15
år eller som handlat under inflylande av sinnessjukdom eller liknande
sinnestillstånd. 9 § innehåller regler om preskription av förverkandetalan, när
den skyldige har avlidit eller hans brott har hunnit bli preskriberat. 10 §
reglerar frågan om preskription av förverkandebeslut. EnHgt 11 § kan
förverkande alltid underiåtas, om en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
åtgärd skulle vara uppenbart obillig. 12 §, slutligen, anger att förverkad
egendom tillfaller slaten, om inle annat är föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brottsbalkens
regler om egendomsförverkande kan sägas ha tre olika syften, vilka framgår av
det sätt på vilket man bestämt objektet för förverkande. Sålunda är det ibland
fråga om alt till staten dra in sådan vinning, eller med brottsbalkens ord
sådant utbyte, som har uppkommit på grund av brott. I andra fall är syftet att konfiskera
verktyg och andra hjälpmedel som har använts vid brott. Den tiedje kategorin av
förverkanderegler avser alt säkerställa omhändertagande av brottsprodukter,
dvs. egendom som har framställts genom brottslig verksamhet. 1 det särskilda
fallet kan naturligtvis förverkande av brottsprodukter i sig inrymma betydande
inslag av vinningsförverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
uttrycket specialstraffrätt brukar man avse alla de särskilda straffbestämmelser
som är knutna till specialförfattningar av olika slag och som således faller
utanför brottsbalkens tillämpningsområde. Regler om egendomsförverkande
förekommer mycket ofta i anslutning till straffbestämmelser av det här slaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
specialstraffrättsliga förverkandebestämmelser innehåller alltid särskilda
föreskrifter om vilken egendom som kan bli föremål för förverkande.
Brottsbalkens regler i 36 kap. 1 och 2 §§ är nämligen, som nyss har
framhållits, fillämpliga endast i fråga om brottsbalksbrott. Även inom
specialstraffrätten är det dock i allmänhet fråga om förverkande av vinning (utbyte),
hjälpmedel eller brottsprodukter. Det kan möjligen påstås att gränserna mellan
dessa kategorier inte är lika fixerade som i princip är fallet enligt
brottsbalken. Sålunda används förverkande av brottsprodukter inom specialstraffrätten
inte så sällan i etl utpräglat vinslkonfiskerande syfte. Dessutom kan
framhållas att förverkandesanktionen här många gånger är utformad på ett sätt
som ger den betydande repressiva inslag. -De fömt redovisade reglerna i 36 kap.
4-12 §§ BrB är - till skillnad mot dem i 1-3 §§ - i allmänhet direkt
tillämpliga även vid förverkande som sker enligt bestämmelser inom
specialstraffrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.2
Närmare om vinningsförverkande enligt brottsbalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
36 kap. 1 § BrB skall bl. a. utbyte av brott enligt brottsbalken som inte
motsvaras av skada för enskild förklaras förverkat, om det inte är uppenbart
obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utbyte av brott avses såväl konkret egendom som någon kommit över genom brott
som det till ett penningbelopp uppskattade värdet av vad som åtkommits.
Begreppet utbyte av brott ersatte vid 1968 års lagstiftning på förslag av
lagrådet det urspmnghgen föreslagna ullrycket vinning av brott just därför att
vinning inte ansågs kunna avse etl konkret föremål (prop. 1968:79 s. 76 och
79).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller renodlat sakförverkande - konfiskation av konkreta föremål - torde
det sällan uppstå några särskilda lolkningssvårigheter. Då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
förverkandebeslutet givelvis avse just den egendom som utgör utbytet av
brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
värdeförverkande är det, som tidigare har framhållits, fråga om att dra in
värdet av det ekonomiska utbyte som har uppkommit på grund av brottet. Det kan
i och för sig röra sig om värdet av föremål som har åtkommits genom brott. Det
kan emellertid lika gärna gälla värdet av en abstrakt förändring av ett förmögenhelsläge.
I förarbetena anges som exempel vinning på gmnd av koppleri- eller
spioneribrott (prop. 1968:79 s. 60).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som kan förverkas enligt denna bestämmelse är endast själva utbytet av
brottet. Lagtexten utgår således från att någon har förvärvat något genom ett
brott och att detta förvärv ingår som ett led i själva gärningen (jfr SOU
1960:28 s. 35). Medelbara förtjänster och besparingar, som brottet har gett
upphov till, torde således inle kunna förverkas med stöd av den här
bestämmelsen. Antag l.ex. att en företagare - för alt sänka tillverkningskostnaderna
- har hanterat livsmedel i strid mot föreskrifterna i livsmedelslagsfiftningen
och atl ett sådant handlande samtidigt är av så allvarligt slag att det skall
bedömas som spridande av gift eller smitta (13 kap. 7 § BrB). Den besparing som
då kan ha uppkommit hos tillverkaren i form av minskade kostnader för
hanteringen är inte åtkomlig för förverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Påpekas
bör att utbyte av brott i del här sammanhanget är liktydigt med nettovinsten av
det brottsliga handlandet. Det innebär atl utgifter och omkostnader i princip
skall dras av, när man beräknar värdet av vad som skall förverkas (prop.
1968:79 s. 60). Ett exempel på sådana omkostnader erbjuder ersättning till
medhjälpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbytet
kan ha förändrats under liden mellan brottet och domen. I sådana fall då värdet
har minskal lorde man kunna räkna med all värdet vid tidpunkten för brottet
läggs till grund för bestämmande av det belopp som skall förverkas. Att något,
som har åtkommits på brottsligt sätt, har förslitits, förbrukats eller på annat
sätt minskal i värde efter det atl brottet begicks har nämligen ansetts endasl
sällan förtjäna beaktande (prop. 1968:79 s. 76).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bestämmelsens tillkomst uppmärksammade lagrådet emellertid också det fallet
att det brottsliga utbytet kan ha givit avkastning under tiden mellan förvärvet
och domen. Lagrådet utgick från att ett förverkandebeslut i en sådan situation
skulle avse inte bara egendomen utan även den upplupna avkastningen. Man kunde
då - uttalade lagrådet - antingen göra gällande att förverkandeförklaringen
skall avse även den vinning som erhållits genpm avkastningen eller också
betrakta ett föremål som förverkat redan i och med brollel och av detta skäl
anse den därefter uppkommande avkastningen ingå i brottet. Frågan överlämnades
till rättstillämpningen (prop. 1968: 79 s. 76 O- Högsta domstolen (HD) hade
också i ett tidigare rättsfall, NJA 1965 s. 97 </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-family:Verdana'>funnit
att upplupen ränta på pengar,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
varit föremål för olovlig valutainförsel och som av polismyndigheten salts in
på räntebärande bankkonto, skulle förklaras förverkad tillsammans med
kapitalbeloppet. Målel avsäg enligt HD:s uttryckliga ställningslagande en
fråga om sakförverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan många gånger vara svårt alt exakt fastställa del belopp som skall förklaras
förverkat. Enligt vad departementschefen uttalade vid bestämmelsens tillkomst
bör i sådana fall utbytet (vinningen) bestämmas till ett skäligt belopp (prop.
1968:79 s. 60).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydelsefull inskränkning i tillämpningsområdet för 36 kap. 1 § BrB ligger i atl
utbytet, för atl kunna förverkas, inte får motsvaras av skada för en enskild.
Förverkande kan således inte ske, när etl målsägandeanspråk har framställts
eller kan framställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är såtillvida fakultativ att förverkande skall ske, om en sådan åtgärd inte
framstår som uppenbarl obillig. Presumlionen är således att förverkande skall ådömas,
om övriga förutsättningar är uppfyllda, och att åtgärden får underlåtas endast
om det föreligger starka skäl som talar mot förverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fakultativa formen innebär vidare att såväl sak- som värdeförverkande kan ske
partiellt. Domstolen har alltså möjlighet alt av billighetsskäl förklara endast
en del av vinningen förverkad (prop. 1968:79 s. 60 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
36 kap. 2§ första styckel BrB får bl.a. egendom som har fram-bragts genom brott
enligt brottsbalken förklaras förverkad om det är påkallat till förebyggande
av brott eller eljest särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudsyftet
med förverkande enligl den här bestämmelsen är att förebygga fortsatt
brottslig verksamhel (prop. 1968:79 s. 48). Bestämmelsen avser endast sådan
egendom som har framställts genom en gärning som är straffbar enligt en
bestämmelse i brottsbalken. Det är alltså en förutsättning alt själva tillverkningen
är på angivet sätt brottslig. Som exempel på egendom som faller under den här
bestämmelsen har anförts bl.a. förfalskade föremål saml gift och sprängämnen,
de sistnämnda dock under förulsätlning att åtminstone en straffbar
förberedelse till ett brottsbalksbrott föreligger. (Beckman m.fl. Kommentar till
brottsbalken III, 2 uppl. 1971, s. 388).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förverkande
enligt den här bestämmelsen är fakultativt på det sättet alt förverkande kan
ske, om del är påkallat till förebyggande av brott eller annars särskilda skäl
föreligger. Här skall det alltså - i motsats till vad som är fallet enligt 1 §
- föreligga skiil som talar för att förverkande bör ske. Vad som kan utgöra
sådana skäl lorde i första hand få avgöras med utgångspunkt i det angivna syftet
atl motverka fortsatt brottslig verksamhet. Andra skäl för förverkande kan
vara att brotlsprodukten representerar ett betydande värde, som bör konfiskeras
för att brottet inte skall medföra vinst för gärningsmannen eller den han
företräder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagtexten framgår att bestämmelsen i första hand tar sikte på fråga om
sakförverkande. Dock kan i slället för egendomen dess värde förklaras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förverkat. Denna möjlighet är inte subsidiär i förhållande
lill sakförverkande utan utgör ett alternativ som domstolen fritt kan välja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen skall bara framhållas att förverkande även
enligt denna bestämmelse kan ske partiellt. Det innebär att domstolen även här
av billighetsskäl kan låta exempelvis ett beslut om värdeförverkande stanna
vid en del av värdet av den på ett brottsligt sätt producerade egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.3 Vinningsförverkande inom specialstraffrätten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns inte möjligheter att här göra en fullständig
genomgång av alla de specialstraffrättsliga förverkandebestämmelser som på ett
eller annat sätt kan användas för att till samhället dra in sådan vinning som
har uppkommit genom överträdelser av gällande föreskrifter. För en samlad
redogörelse för dessa bestämmelsers syften och utformning hänvisas till det
tidigare omnämnda betänkandet (SOU 1960:28) Förverkande på grund av brott,
vilket fortfarande har betydande aktualitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget till 1968 års ändringar av brottsbalkens
förverkanderegler drog departementschefen upp vissa riktlinjer för den
fortsatta successiva översynen av de specialstraffrättsliga
förverkandebestämmelserna. Därvid uttalades bl.a., att det inte kunde anses
lämpligt att ersätta samtliga specialregler med allmänna bestämmelser i
brottsbalken eller med en särskild förverkandelag. Uttalandet motiverades med
att förverkande används i så olika syften inom skilda specialstraffrättsliga
sakområden all sådana allmänna bestämmelser eller en sådan lag skulle bli
alltför omfattande eller intetsägande, om de skulle täcka alla olika
varianter. Departementschefen uttalade emellertid att utformningen av
specialstraffrättens förverkanderegler borde ske med de allmänstraffrättsliga
reglerna som förebild. Man borde vara återhållsam med bestämmelser om
förverkande vid ouppsåtligt handlande, och viss återhållsamhet kunde även vara
befogad vid sådant förverkande som används i förmögenhetsreducerande och
bestraffande syfte (prop. 1968:79 s. 44, 58).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av specialstraffrättens bestämmelser om vinningsförverkande
kan redovisas i form av tre huvudtyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av dessa utgörs av förverkanderegler som i likhel med
36 kap. I § BrB ger möjlighet att förverka utbytet av den brottsliga
handlingen. Ett exempel på en sådan bestämmelse är 12 § lagen (1978:425) om skötsel
av jordbruksmark, enligt vilken utbyte av otillåten läkt av matjord skall
förklaras förverkat, om det inte är uppenbart obilligl. När uttrycket utbyte på
detta sätt används inom specialstraffrätten, torde det ha samma innebörd som i
36 kap. 1 § BrB. Det torde således även här avse sådan nettovinst som har
uppkommit direkt genom det brottsliga handlandet liksom givetvis också konkret
egendom som har åtkommits genom brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till den andra - betydligt vanligare — gruppen av
bestämmelser kan man räkna sådana som föreskriver konfiskation av alla broltsprodukler
eller motsvarande egendom som har anknytning till det straffbelagda hand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>landet.
Ett exempel utgör 28 § skogsvårdslagen (1979:429) som föreskriver att virke
efter avverkning som innebär brott mot lagen eller värdet därav skall förklaras
förverkat, om det inte är uppenbart obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse med liknande innehåll finns i 30 § andra slycket allmänna
ordningsstadgan (1956:617). Där anges att uppburna inträdesavgifter eller
annan ersättning för bevistande av en olovligen anordnad offentlig
tillställning kan förklaras förverkad. Här kan också hänvisas till 24 § lagen
(1974:283) om handel med arbeten av guld, silver och platina, enligt vilken
arbeten av någon av dessa metaller, vilka saluhålls i strid mot den angivna
lagen skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förverkandebestämmelser
av det här slaget är i och för sig ägnade alt i rätt betydande utsträckning ge underiag
för en indragning av den vinst spm kan ha uppkommit genom överträdelse av de
angivna bestämmelserna. Dock är det, som framgår av exemplen, här inte fråga om
konfiskation av nettovinsten utan om förverkande av all den egendom - eller
dess värde -vilken på angivet sätt har anknytning lill del broltsliga
handlandet. Det rör sig med andra ord om ett bruttovärde, i den mån det blir
aktuellt med värdeförverkande. Etl av skälen lill att reglerna fått denna
utformning torde vara att förverkandesanktionen här används på områden, där det
många gånger kan vara svårt alt beräkna den nettovinst som kan uppkomma genom
att bestämmelserna överträds. Eftersom det är bruttovärden som förverkas — utan
avdrag för kostnader - har emellertid förverkandet samtidigt fått ett betydande
inslag av bestraffning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tredje - och sannolikt den vanligast förekommande - typen av
förverkandebestämmelser utgör en kombination av de två tidigare nämnda konslmkfionerna.
Som en illustration av vad som här avses kan hänvisas till 32 § livsmedelslagen
(1971:511), enligt vilken vara som varit föremål för brott enligt den angivna
lagen eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat,
om det inte är uppenbart obilligt. En likalydande bestämmelse finns i
exempelvis 18 § lagen (1973:329) om hälso-och miljöfarliga varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.4
Principerna för tillämpningen av nuvarande regler om vinningsförverkande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vinningsförverkande
förutsätter alltid atl ett brott har blivit begånget. Med brott avses en
gärning som uppfyller alla objektiva och subjektiva rekvisit för ådömande av
ansvar enligl en straffbestämmelse. En i och för sig straffbelagd handling som
är begången i en nöd- eller nödvärnssitualion och som därför enligt
bestämmelserna i 24 kap. BrB inle skall medföra ansvar är inte brottslig. I ett
sådant fall kan alltså förverkande inte ådömas. Den omständigheten att
domstolen efterger påföljd innebär däremot inte att gärningen ej anses som
brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förverkandeförklaring riktas i regel mot den som har begått brottet men kan
också drabba andra som har haft fördel av den broltsliga gärning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en.
Bestämmelser om vem som kan drabbas av förverkande finns i 36 kap. 4§ BrB. Om
inte annat har föreskrivits, kan enligt vad där sägs förverkande ske hos a)
gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet, b) den i vars ställe
gärningsmannen eller annan medverkande var, c) den som genom brottet beretts
vinning eller d) den som efter brottet förvärvat egendomen på visst angivet
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är naturligt att det i
de flesta fallen är gärningsmannen och hans medhjälpare som i första hand
drabbas av förverkande. Som nyss nämndes är det dock inle någon förutsättning
för förverkande atl den, mot vilken ett sådant yrkande riktas, också ådöms
påföljd i målet. Det krävs inte ens att han åtalas för brottet. Huvudsaken är
att de objektiva och subjektiva fömtsättningarna för ådömande av ansvar är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Men förverkande kan alltså
drabba även den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var. Den
krets av personer som här avses har alltså det gemensamt att de har företrätts
av gärningsmannen eller någon annan medverkande. Bestämmelsen avser såväl
fysiska som juridiska personer. Med slöd av 4§ b) kan en förverkandetalan
riktas mot exempelvis en omyndig på grund av en förmyndares brottsliga
handlande. Av kanske större intresse i det här sammanhanget är att bestämmelsen
också ger möjlighet att rikta en sådan talan mot en arbetsgivare på gmnd av att
en anställd har gjort sig skyldig lill ett brott. Det synes dock endast undanlagsvis
ha förekommit i praxis att ett värdeförverkande har riktats mot en juridisk
person (jfr SOU 1960:28 s. 101).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som exempel på fall då
förverkande kan drabba den som har beretts vinning genom brottet anges i
förarbetena alt en ämbetsman har mutats genom en gåva direkt till en släkfing
till honom (prop. 1968:79 s. 63). Regeln i 4 § c) torde också kunna användas
som alternativ till den föregående bestämmelsen, när det gäller atl hos en
arbetsgivare förverka den vinning som han kan ha gjort genom att en anställd
har begått brott. Det bör emellertid observeras att här liksom i övrigt är
fråga om endast sådan vinning som har beretts direkt genom brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4§ andra stycket får förverkande inte ske, om egendomen vid brottet inle
tillhörde någon av dem som anges i första stycket a-c. Bestämmelsen tillkom
för atl klargöra, att förverkande inte får drabba en ägare som står hell
främmande inför brottet (prop. 1968:79 s. 53). Den som har fått utbyte av etl
brott anses i bestämmelsens mening ha ägt egendomen vid brottet (Beckman m.fl.:
Kommentar till BrB III, 2 uppl. 1971, sid. 394).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4§ första stycket d) har
ett i det här sammanhanget begränsat intresse. Till den där upptagna
personkretsen hänförs lill en början var och en som efter brottet förvärvat
egendomen på grund av giftorätt eller genom arv, testamente eller gåva. Vid
dessa fång skyddar inte ens mottagarens goda tro mot förverkande. När det
däremot gäller den som efter brottet har förvärvat egendomen på annat sätt får fc|rverkande
inte ske, om inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vederbörande
hade vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med
brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
4§ tredje stycket framgår att särskild rätt, som är upplåten i den egendom som
förverkas, består, om förverkandeförklaringen inte avser även denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
när flera personer samtidigt kan åläggas betalningsskyldighet, utgör egendomens
värde den beloppsmässiga gränsen för det totala förverkandebeslutet. Dubbelt
förverkande får således inte ske. I domen skall i princip utbytet räknas
särskilt för var och en av de berörda. Endasl i vissa fall anses det vara
motiverat med solidariskt förverkande (prop. 1968:79 s. 52).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 36
kap. 8 § finns bestämmelser om förverkande, när brottet har begåtts av någon
som inle har fyllt 15 år eller som har handlat under inflytande av sinnessjukdom
eller liknande själslig abnormitet. Förverkande får då ådömas endast om och i
den mån det med hänsyn till hans sinnesart, gärningens beskaffenhet och
omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36
kap. 9§ BrB innehåller särskilda regler om preskription av förverkandetalan.
Om påföljd inte kan ådömas på gmnd av den brottsliges död eller annan orsak,
får egendom förklaras förverkad på grund av brottet endast om stämning i mål
därom delges inom fem år från det att brottet begicks. En åklagare får vidare
väcka en sådan talan endast om del är påkallat ur allmän synpunkt. Huvudregeln
är alltså alt så länge den brottslige är i livet och hans brott inte är
preskriberat, preskriberas inte heller förverkande på grund av hans brott, vare
sig det rikias mot honom själv eller någon annan. Är däremot brottet
preskriberat eller har gärningsmannen avlidit, kan en förverkandetalan väckas
inom en lid av fem år från det all broltel begicks. Bestämmelsen har sitt
särskilda intresse i fråga om alla de brott inom specialstraffrätlen, där tiden
för åtalspreskription uppgår lill tvä år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
36 kap. 10 § BrB preskriberas elt förverkandebeslut tio år efter lagakraft
vinnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36
kap. 11 § BrB innehåller en bestämmelse om att förverkande alltid kan underiåtas,
om en sådan åtgärd framstår som uppenbart obillig. Förverkande enligt
brottsbalken är visserligen alltid fakultativt, men inom specialstraffrätten
finns kvar vissa bestämmelser från tiden före 1968 års lagstiftning som enligl
sin lydelse föreskriver att förverkande obligatoriskt skall ske. Regeln i 11 §
öppnar en möjlighet för domstolen att även i dessa fall underlåta förverkande,
när en sådan åtgärd skulle framstå som uppenbart obillig. Förverkande kan även
göras partiellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
skall här beröras en fråga som hänger samman med atl förverkande är en
särskild rättsverkan av brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en åklagare väcker åtal och anser atl viss egendom eller dess värde bör
förverkas, har han att framställa yrkande om delta. Etl sådant yrkande är dock
inte någon förutsättning för att förverkande skall kunna ske. Domstolen anses
nämligen ha alt ex officio pröva frågan om förverkande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hos den åtalade, om inte annat är stadgat. Härav följer
att om rätten, när den prövar ett åtal, underlåter att meddela en förverkandeförklaring,
någon sådan inte heller kan meddelas senare på ny talan mot den tilltalade.
(Se JO 1964 s. 191 och SvJT 1969 s. 54.) Vad nu sagts gäller dock endast i
förhållande till den mot vilken ansvarstalan sålunda har förts. Mot annan kan
givetvis förverkandetalan föras utan hinder av den förra rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Betänkandet Företagsböter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Utredningens synpunkter på möjligheten att använda
förverkande som ekonomisk sanktion mot juridiska personer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet Företagsböter diskuteras särskilt frågan i
vad mån ändrade förverkandebestämmelser kan erbjuda ett alternativ till
systemet med företagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser bl. a. att förverkandebestämmelsernas
återhållande verkan är ganska liten. Om det rör sig om goda utsikter till stora
ekonomiska fördelar, anser utrednngen att risken för att få vinsten indragen
inte kan verka särskilt avhållande. Nettovinsten går nämligen ofta inte att
fastställa och den kan dessutom bestå i besparingar lika väl som i redovisad
vinst. Dessutom finns det goda möjligheter alt dölja en vinst genom bokföringsmässiga
transaktioner. Man måste också enligt utredningen räkna med atl en risk som
inskränker sig till att behöva betala tillbaka vinsten kan vara värd att ta, om
det är stora ekonomiska värden som slår på spel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redogör också för det system som tillämpas i
Västtyskland. Där kan ett företag åläggas en särskild typ av rättsverkan,
penningbot (Geldbusse), när en ordningsförseelse (Ordnungswidrigkeit) har
blivit begången i anslutning till dess verksamhet. Därvid krävs att brottet
har begåtts av någon i hans egenskap av behörig företrädare för företaget och
att han kan göras straffrättsligl ansvarig för gärningen. Det är inte någon fömtsättning
att han fälls till ansvar eller ens åtalas för gärningen. Som ett ytterligare
villkor gäller atl gärningen antingen har inneburit ett åsidosättande av
skyldigheter som åvilar företaget eller att den har eller skulle ha medfört
ekonomisk vinning för företaget. Bestämmelserna om penningbot är fakultativt
utformade. Penningbotens belopp är maximerad till 100000 DM vid uppsåfiiga
brott och 50000 DM vid oaktsamhetsbrott. Dock gäller att penningboten inte får
understiga den ekonomiska vinningen av brottet och att de angivna
maximibeloppen i sådana fall får överskridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen finner att en sanktipn av det här slaget, som alhså
är ägnad att neutralisera även utsikten till vinst, skulle kunna ge bättre
möjligheter än f. n. att motverka lönsamhetsmotivet. Enligt utredningen är
emellertid de inslag av förverkande som återfinns hos en sådan sanktion ägnade
att försvaga dess återhållande verkan. Således medför den fakultativa utformningen
att risken för att behöva drabbas av sanktionen kan bedömas som avlägsen, och
det finns också risk för att sanktionen stannar på papperet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
måste de subjektiva rekvisiten för brott vara uppfyllda för att sanktionen
skall kunna tillämpas. Detta är enligt utredningen en svaghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
erinrar pckså om de system som gäller i Danmark och Norge, där ägarsammanslutningar
i anslutning till begångna brott i vissa fall kan åläggas att utge böter.
Önskvärdheten av en likartad lagstiftning i de nordiska länderna är, framhåller
utredningen, ett starkt skäl att överväga att hos oss införa en möjlighet för
domstolarna att förplikta ell förelag att på grund av ett brott utge ett visst
belopp, som bestäms direkt i kronor. Utredningen framhåller vidare att en sådan
lösning skulle ligga i linje med nordiska straffrättskommitténs
rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen skulle dock en sanktion med denna utformning vålla vissa
svårigheter i tillämpningen. Utredningen anser att man i någon mån kan komma
ifrån dessa svårigheter genom att ange beloppsmässiga ramar för
betalningsskyldigheten. Utredningen framhåller samtidigt aft man i Danmark och
Norge betecknar företagens betalningsskyldighet som böter och att man därför
kan falla tillbaka på allmänna regler om straffmätning, när beloppet skall
bestämmas. En sådan lösning är, enligt utredningen, inte tilllämplig i Sverige,
eftersom domstolarna inte är vana vid något annal än den individualiserade
beräkningsgrund som dagsbotssystemet utgör. Där kan man inte finna någon
ledning för fastställande av det belopp som företaget skulle förpliktas utge.
Av dessa skäl står, enligt utredningen, den utväg som man valt i Danmark och
Norge inte öppen för oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.2
Remissyttrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av betänkandet och promemorian om företagsböter har från
flera håll påpekats att ändamålen med den angivna sanktionsformen skulle kunna
uppnås genom ändrade bestämmelser om förverkande eller någon liknande konstmktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Justitiekanslern
(JK) ifrågasätter sålunda om man inte kan uppnå i stort sett samma syfte som
med företagsböter genpm smärre ingrepp i den gällande lagstiftningen pch
hänvisar därvid i första hand till sådana ålgär-der som gör det möjligt att i
ökad utsträckning dra in företagsvinster spm har sin grund i att verksamheten
drivs i strid mot gällande lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av RÅ som anser att det naturiiga är att man i första hand
inriktar sig på sådana sanktioner som primärt syftar till att just eliminera sådana
vinster som här är aktuella. RÅ pekar vidare på att de redan befintliga
instituten förverkande och skadestånd direkt eller indirekt har denna funktion
och att en lösning inom ramen för det nuvarande systemet - med vidgade
möjligheter till förverkande eller ändrade skadeståndsregler — skulle medföra
att man undgår många av de problem som är specifikt knutna till en ordning med företagsböler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
överåklagaren i Stockholm anser att sanktionerna bör inriktas på den vinning
som dessa brott medför och att förverkande därför ligger närmast till hands.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Malmö åklagardistrikt framhåller alt ett personligt ansvar kompletterat med
förverkande av vinstmedel ur laglydnadssynpunkt torde vara en lösning som ehminerar
de negativa effekter som blir följden av utredningens förslag. Det påpekas särskill
att man i etl sådanl syslem inte behöver göra någon ekonomisk analys av det
berörda förelaget. Överåklagaren anser vidare att en möjlighet till
förverkande av ett företags vinst eller del därav skulle ha minst lika stor
preventiv effekt som företagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagaren
i Malmöhus län frågar sig om inte utredningen överdimensionerat nackdelarna
med en lösning enligt den västtyska modellen med en förverkandepåföljd som
bestäms i relation till vinningen av broltel och påpekar dessutom att en sådan
lösning skulle harmoniera ganska väl med gällande förverkanderegler och förete
vissa likheter med de regler som gäller i Danmark och Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
över Skåne och Blekinge påpekar att utredningen som huvudsakligt skäl till att
förverkandeinstitutet inte är något att bygga vidare på anger ett av
institutets i dag mest karaktäristiska drag nämligen dess fakultativa
utformning. Hovrätten ställer sig därvid undrande till varför utredningen inte
varit beredd att också föreslå att användandet av förverkande görs
obligatoriskt. Hovrätten ifrågasätter därför om resonemanget angående förverkandeinstitutet
från utredningens sida förts helt förutsättningslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
liknande uppfattning framförs av juridiska fakultetsnämnden vid Lunds
universitet, som pekar på att utredningen avvisat tanken på en effektivisering
av förverkandeinstitulet huvudsakligen av det skälet atl en bestämmelse om
förverkande enligt utredningens uppfattning måste vara fakultativ och att
domstolarna i sådant fall skulle underlåta alt begagna sig av
förverkandebestämmelserna. Nämnden finner detta resonemang vara helt
godtyckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Stockholms tingsrätt anser att problemet bör lösas genom ändrade
förverkanderegler och pekar därvid pä atl tillämpningsområdet för sädana förverkandebestämmelser
kan utsträckas till att omfatta även förväntad vinning. Tingsrätten menar
vidare alt etl system med förverkande - fri-kopplat från det personliga
ansvaret - sannolikt skulle vara effektivare och processtekniskt enklare än ett
system med korporativt ansvar med personligt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ
anser att det bör vara möjligt att ändra förverkandebestämmelserna så att
förverkandet inte träffar bara utbytet av brottet utan också den medelbara
förtjänst eller besparing och eventuellt den utsikt till vinst som uppkommit
genom brottet. BRÅ anser vidare att det kan övervägas att lagfästa principen
att, om värdet av vad som skall förverkas inte kan bestämmas exakt, vinningen
då får beräknas till ett skäligt belopp. - En sanktion av detta slag, som
endast träffar vinningen, skulle enligt BRÅ framstå närmast som en
regleringsmekanism för att återställa en rubbad ekonomisk ordning. Ingenfing
hindrar emellertid enligt BRÅ att man går</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>längre på förverkandelinjen i syfte att nå rent
bestraffande effekter. BRÅ framhåller att förslaget i promemorian också kan ses
som ett förslag fill ett reformerat förverkandeinstilut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket/KO är den enda remissinstans som
uttryckligen ställt sig negativ till tanken på utbyggda förverkanderegler.
Enligt verket skulle etl utbyggt syslem för förverkande som en särskild påföljd
av broll sannolikt bli vanskligt att tillämpa, vilket sammanhänger med alt
sådana regler nog måste bli relativt generellt hållna. Vidare är det ofta inte
möjligt att ens ungefärligt bestämma del värde som skall förverkas. All knyta skärpta
sanktioner enbart till sådana lagöverträdelser som ger företagen en beräk-ningsbar
ekonomisk vinning skulle göra tillämpningsområdet alltför snävt. Om
förverkandereglerna skulle göras fakultativa, skulle detta enligt verkels
mening ytterligare bidra till att minska sanktionens preventiva värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skall avslutningsvis framhållas atl ytterligare elt
förhållandevis stort antal remissinstanser i allmänna ordalag har förordat en
lösning inom ramen för det bestående rättssystemet ulan alt därvid närmare gå
in på frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt kan endast fysiska personer drabbas
av straffrättsliga påföljder i egentlig mening. Lagstiftningen utgår från att
associationer av olika slag bara är juridiska begreppsbestämningar som saknar
förmåga att ådra sig skuld i staffrättslig mening. När brott begås inom ramen
för verksamheten i juridiska personer ser man därför saken på det sätlel att
det är enskilda personer som gör sig skyldiga till de straffbara handlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av del som med en sammanfattande beteckning brukar
kallas ekonomisk brottslighet utgörs av sådana överträdelser av ekonomisk och
näringsrättslig strafflagstiftning som äger rum inom ramen för verksamheten i vinstinriktad
företagsamhet. Som inledningsvis påpekades kan man i ett företag finna det
ekonomiskt fördelaktigt alt bryta mot gällande bestämmelser, eftersom det
straff som kan komma i fråga för en ställföreträdare eller en anställd kan
framstå som obetydligt i förhållande till den vinst eller den besparing som
företagel kan göra till följd av det broltsliga förfarandet. Det bristande
balansen mellan företagets vinst och den utdömda sanktionen beror på att
straffet — det gäller här ofta böler - bestäms med den utgångspunkten alt del
skall drabba en enskild person och anpassas till dennes egna förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom vid förmögenhelsbroltslighel i egentlig mening kan
det i de fall som här avses vara elt rent ekonomiskt motiv som utgör
drivkraften för del lagslridiga handlandet i den mån detta begås uppsåtligen. I
andra fall kan del mera vara fråga om en brist på noggrannhet eller omsorg som
kanske</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
en del kan tillskrivas det förhållandet att de sanktioner som samhället förfogar
över inte upplevs som ett reellt hot, Allmänl torde vidare gälla att denna typ
av brottslighet i viss mån skiljer sig från vanliga förmögenhetsbrott genom
att elt brptt kan ge utdelning inte bara direkt i kontanter och egendom utan
även - vilket ofta torde vara fallet - i andra ekonomiska förmåner såsom
minskade kostnader i rörelsen eller andra besparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den kriminalpolifiska
debatten har man ofta pekat på all ell regelsystem som är utformat på ett
sådant sätt att en överträdelse kan framstå som lönsam till och med i händelse
av lagföring och straff är ägnat att medföra många frestelser att bryta mot
lagen. Det har också gjorts gällande att en sådan ordning strider mot det
allmänna rättsmedvetandets krav på att ingen skall kunna tjäna på brottslig
verksamhet. Man har hävdat att det kan leda till en uppluckring av
rättsmoralen, om elt sanktionshot på det här sättet framstår som mindre
allvarligt menat; straffet kan betraktas som ett slags kostnad för att uppnå en
vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
verkligheten förhåller det sig dock med all säkerhet så all det för den seriösa
företagsamheten genomgående är helt främmande att medvetet bryta mot gällande
regler. Man måste också hålla i minnet att näringslivet är underkastat en
betydande reglering från det allmännas sida. Om regelsystemet överträds, kan
detta på vissa områden få följdverkningar i form av alt tillstånd eller
legitimationer återkallas, att subventioner av olika slag vägras eller dras in
eller att samhällets näringspolitiska konlrollmekanism på annat sätt träder i
funktion. Såvitt gäller den icke-seriösa företagsverksamheten torde f.ö.
upptäcktsrisken vara avgörande som återhållande faktor. Upptäcks en
regelöverträdelse och kan den bevisas, erbjuder i flertalet fall redan gällande
regelsystem tillräckligt effektiva sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om således resonemang
av den typ som har återgetts ovan inte får generaliseras, kvarstår ändå det
förhållandet av avsaknaden av effektivt verkande straffrättsliga sanktioner mot
vissa former av regelöverträdelser i näringsverksamhet utgör ett kriminalpolitiskt
problem, låt vara från praktisk synpunkt förhållandevis begränsat. Mindre
nogräknade förelag och företagare kan genom lagstridiga men vinstgivande
åtgärder som satts i system förbättra sin ekonomiska ställning och sin
konkurrenssituation i förhållande till den seriöst arbetande företagsamheten
som alltså kan sägas arbeta med ett handikapp. I sista hand kan då även
allmänheten drabbas. Del är av skäl som har angetts nu motiverat alt undersöka
möjligheten att lagstiftningsvägen komma lill rätta med sådana fall som kan
framstå som stötande från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Kan ett utbyggt förverkandesystem erbjuda en lösning?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
utredningsarbete som hittills har ägt rum på området visar i belysning av
remissinstansernas yttranden att åtskilliga svårigheter möter, om man vill
infoga en lösning enligt modellen företagsböter i det svenska rättssystemet.
Som exempel på grundläggande problem som sannolikt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
bli myckel svårlösta kan nämnas frågorna om hur de rättssubjekt som skulle
kunna ådömas företagsböter bör avgränsas, vilka brott inom och utom
brottsbalken som bör sanktioneras med företagsböter och hur grunderna för att
bestämma bötesbeloppet bör utformas. Oavsett vilken lösning man väljer i fråga
om dessa och övriga grundläggande spörsmål tprde det stå klart att
lagstiftningen inte bara skulle bli mycket kpmplicerad pch svår att tillämpa
utan också kräva yfterligare omfattande utredningsarbete innan den införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill och lill vad som nyss har sagts om problemets förhållandevis
begränsade praktiska betydelse finns det all anledning att -i likhet med många
remissinstanser - ställa frågan, om det inte finns andra både enklare och
snabbare sätt att nå en lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förverkande
av egendom är i gällande rätt del sätt på vilket vinning som har uppkommit
genom brottslig verksamhet dras in till samhället. Eftersom det gäller att
finna ett sätt atl ehminera det vinstintresse som kan hgga bakom broll av det
här slaget, framstår det som tämligen naturligt att utnyttja förverkandeinstitutet.
Om man så vill, kan man f.ö. vända på detta resonemang och hävda atl det
aktuella problemet till stor del har uppkommit just därför alt nu gällande
förverkandebestämmelser inte medger in indragning av det slag av
företagsvinster som här är aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
visar sig pckså lill en början att man genom att använda förverkan-demodellen
kan undvika många av de svårigheter som är specifikt förknippade med en
bestraffande sanktion liknande företagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda
påpekades nyss att frågan om vilka rättssubjekt som skulle kunna åläggas
företagsböter är svår att lösa pä ett helt igenom ändamålsenligt sätt. Hur man
än utformar en reglering i detta hänseende skulle resultatet bli att skilda
företag behandlas olika inför lagen. Om strafformen tillämpas endast på
juridiska personer, blir dessa missgynnade i förhållande fill de enskilda
företagarna. Om den å andra sidan tillämpas på alla näringsidkare - enskilda förelagare
likaväl som juridiska personer - blir den enskilde företagaren missgynnad i
förhållande till den juridiska personen så till vida som han ensam drabbas av
såväl det personliga straffansvaret som företagsstraffet. Ett system med
förverkande som tar sikte på att i förekommande fall dra in obehöriga vinster
kan utformas så att del oavsett ägarformen drabbar alla näringsidkare lika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan svårighet med företagsböter avser spm nämnts det lagtekniska fillämpningspmrådel.
Som har påpekats vid remissbehandlingen skulle detta sannolikt inte kunna
inskränkas till specialstraffrätten. Även brottsbalksbrott kan ju ge upphov till
sådana vinster som här avses, och detta inte minst när specialstraffrättsliga
bestämmelser är subsidiära i förhållande fill brottsbalkens regler. Det är
emellertid förenat med betydande svårigheter att införliva företagsböterna med
brottsbalkens straff- och påföljdssystem. En förverkandebestämmelse, däremot,
kan utan större komplikationer utformas på sådanl sätt att den kan tillämpas
vid alla brott som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>äger
mm i vinstinriktad verksamhet, oavsett om brottet är att bedöma enligt
brottsbalken eller enligt en specialstraffrättslig bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varken utredningen eller arbetsgmppen
rörande företagsböter har presenterat någon färdig lösning på frågan om hur
grunderna för bestämmande av företagsböterna skulle anges. Enligl samstämmande
uppgifter från många remissinstanser skulle det vara nästan omöjligt att här
komma fram till en användbar modell. Används ett förverkandesystem, kan dessa
problem reduceras till att avse en beräkning av den vinst eller besparing som företaget
kan ha gjort till följd av att ett brott har begåtts i dess verksamhel. Svårighelerna
med en sådan beräkning skall inte underskattas. Dock torde det i det
övervägande antalet fall vara lättare att göra en sådan -åtminstone ungefärhg -
beräkning än att bedöma hela företagets ekonomiska ställning och
betalningsförmåga, något som har ansetts nödvändigt i ett system med
företagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot tanken på att använda förverkandeinstitutet
med sikte på en lösning av den nu aktuella problematiken kan naturiigtvis
åberopas att detta kan sägas innebära en avvikelse från de principer som
statsmakterna antog på området i 1968 års lagstiftningsärende (jfr avsnitt
3.1.3). Med hänsyn till att en godtagbar lösning inte torde vara möjlig utan
någon form av nykon-stmktion och lill att det här gäller en reglering med i
viss mån begränsat syfte synes dock de uttalanden som gjordes i 1968 års ärende
inte utgöra något avgörande hinder mot en komplettering av bestämmelserna om förverkande
i den riktning som nu har antytts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elt av huvudskälen till atl
utredningen om företagsböter för sin del har avvisat tanken på att använda
förverkande är att gällande förverkandebestämmelser har en fakultativ
utformning. Sådana fakultativa bestämmelser har, enligt vad utredningen anfört,
liten effekt, när det gäller att avhålla från brott av det slag som här är
aktuella. Det kan emellertid på goda grunder ifrågasättas om inte detta
uttalande leder tanken fel. Den preventiva effekten torde knappast vara
beroende av om bestämmelser i ämnet har en fakultativ utformning eller inte.
Som förut har konstaterats är det ställt utom allt tvivel att man inom
näringslivet i stort genomgående är inställd på att lojalt följa de regler som
gäller medan det för den ickeseriösa företagsverksamhet som i detta sammanhang
står i blickpunkten framför allt är risken för upptäckt som utgör en avhållande
faktor. En ny lagstiftning bör ha som huvudsyfte alt komma tillrätta med sådana
fall som framstår som stötande från allmän synpunkt och som kännetecknas av atl
man från företagsledningens sida systematiskt åsidosätter gällande bestämmelser
för att öka förtjänsten. Lagstiftningen måste då ge möjlighet lill en prövning
under hänsynstagande till omständigheterna i det särskilda fallet. Att i en
generell reglering införa någon form av automatiskt verkande rättsregler torde
f. ö. inte vara möjligt med hänsyn till den stora vanalio-nen av specialstraffrättsliga
sakområden. Detta gäller vare sig man väljer förverkande, företagsböter eller
något annat system.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vidare beaktas att förverkandemodellen medför atl frågan om vinstkonfiskation
kan aktualiseras endast under fömtsättning att ett brott har blivit begånget. Med
broll avses därvid en gärning som uppfyller alla objektiva och subjektiva rekvisit
för att ådöma ansvar enligt en straffbestämmelse. Eftersom strikt straffansvar
numera förekommer myckel sällan, blir därför vinstförverkande aktuellt endast
om regelöverträdelsen har begåtts med uppsåt eller straffbar oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan naturligtvis från vissa utgångspunkter hävdas, att kravet på att del skall
föreligga ett brott kan vara ägnat att minska systemets effektivitet. Även
företagsböter har emellertid i princip förutsatts vara knulna lill
straffbestämmelser på etl liknande sätt. Tanken på all företagsböler åtminstone
i en del fall skulle ådömas strikt - alltså utan avseende på de subjektiva rekvisiten
i den aktuella gärningsbeskrivningen - har mötts av stark kritik från flera
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
vissa aspekter får det nog också betecknas som en fördel från effektivitetssynpunkt
att ett brott måsle föreligga för alt de aktuella reglerna skall träda i
funktion. Därmed skapas en garanti för atl det personliga ansvaret inle tappas
bort i åklagar- och polismyndigheternas praktiska hantering. Delta skulle man
möjligen ibland riskera om en samhällsreak-tion mot själva förelaget kunde
beslutas utan krav på utredning av om ett brott har begåtts. Störst betydelse
har denna synpunkt för sådana allvarliga brott i näringsverksamhet som kan
föranleda frihetsstraff för vederbörande ställföreträdare eller tjänsteman,
eftersom det personliga straffet i sådana fall ofta kan förmodas vara den mest
återhållande faktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
man i ett enskilt fall får avstå från att meddela en förverkandeförklaring
därför atl del inte går att styrka att en påvisad överträdelse skell av uppsåt
eller straffbar oaktsamhet behöver f. ö. inle alllid eller kanske ens oftast
innebära all etl befogal scraffanspråk har eftergetts. 1 viss utsträckning kan
ju fråga vara om rena olyckshändelser som ingen direkt kan lastas för. En helt slrikl
tillämpning skulle i praktiken kunna leda till en slötande konfiskation av
vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör framhållas att kravet på att etl brott har blivil begångel inle med nödvändighel
innebär all någon också fälls lill ansvar för detta brott. Det räcker med att
förutsättningarna för att ådöma straffansvar är uppfyllda. Detta innebär för de
fall som del här gäller en fördel från effektivitetssynpunkt, eftersom
förverkande kan komma ifråga även i de ingalunda opraktiska fall när det inle
går atl fastställa vem som är ansvarig för ett oaktsamhetsbrott i ett företag
men del samtidigt är klart att ett sådant brott har blivit begånget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
skall här också pekas på den skillnad mellan förelagsböter och förverkande som
består i att förverkande endast kan användas för atl dra in en i det enskilda
fallet faktiskt uppkommen vinst under det all förelagsböter i den diskuterade
utformningen avsågs eliminera redan utsikten lill vinst. Företagsböler skulle
med andra ord ådömas oavsell om del uppkom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mil
någon vinsl eller ej. Del kan från denna ulgångspunkt hävdas att företagsböter
skulle ha större preventiv effekt än etl system med förverkande, låt vara att
del i diskussionen om företagsböter har förutsatts alt man även skulle beakta
företagels ekonomiska ställning vid bötesbeloppets bestämmande. Det synes dock
tveksamt om denna skillnad är av någon avgörande praktisk betydelse. Som förut
har konstaterats lorde del framför allt vara risken för upptäckt och endast i
mindre mån sanktionsbestämmelsens konstruktion som utgör en avhållande faktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
införa ell syslem som gör det generelll möjligi all låla företagen drabbas av konfiskalionsliknande
påföljder vid olika typer av överträdelser ulan en närmare anpassning av
systemet lill de olika specialområden som här får aklualilet torde vidare inle
vara förenligl med rällssäkerhetens krav. I själva verkel skulle en sådan
lösning också riskera atl stanna på papperet. I den mån man på vissa områden
som är särskilt skyddsvärda eller där förseelser är speciellt frekventa vill ha
en ordning som medger atl företagen drabbas av mera ingripande ekonomiska
sanktioner även i fall där någon obehörig vinsl av den aktuella överträdelsen inle
har uppkommit, framstår sanklionsavgifter som den naturiiga utvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har anförls nu lorde visa att man genom alt bygga ut förverkandereglerna i
brottsbalken kan undvika vissa av de olägenheter och svårutredda frågor som
uppslår i modellen förelagsböter. Det lorde samtidigt finnas goda förulsällningar
all ulforma en ny reglering så all den på en gång fillgodoser kraven på rällssäkerhet
och effektivitet. På grund härav förordas en lösning av angivet slag. Frågan i
vilka fall man i stället för alt använda föreverkandeinslitutet bör utnyttja
ett system med särskilda sanklionsavgifter behandlas i avsnill 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.3
Allmänt om tillämpningsområdet för en utbyggd förverkanderegel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man skall lösa det nu aktuella problemet med hjälp av ändrade förverkandebestämmelser,
måsle målet vara att skapa elt syslem som ger möjligheter alt till staten dra
in de ekonomiska fördelar som kan uppkomma i förelag till följd av alt brott
begås inom ramen för deras verksamhet i sådana fall då del skulle framstå som
otillbörligt atl företaget får tillgodogöra sig sådana fördelar. Nu gällande
förverkanderegler är så utformade alt de i vissa fall inte medger ett sådant
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skälet
till delta är, när det gäller brottsbalksbrott, i första hand alt bestämmelsen
i 36 kap. I § BrB endasl medger förverkande av "utbyte" av ell brott.
Begreppet utbyte har inte blivit närmare definierat i förarbetena till den
aktuella bestämmelsen, men det torde stå klart att det tar sikte på en
ekonomisk förmån - i form av vinning eller förvärv av ett konkret föremål - som
slår i direkl samband med del begångna brottet. Brott som begås inom ramen för vinstinriktad
näringsverksamhet kan emellertid många gånger ge ekonomisk utdelning som endast
på ett indirekt sätt har samband med den straffbara gärningen. Så är l.ex.
förhållandet i alla de 5 Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
då brollet leder lill all koslnader i rörelsen uleblir. Sådana medelbara besparingar
och förtjänsler går därför ännu så länge fria från förverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
i 36 kap. I § BrB gäller som nämnls endasl brollsbalks-broll. Inom specialslraffrälten
finns åtskilliga författningar av intresse i del här sammanhanget som inle
innehåller bestämmelser om förverkande. 1 den män sådana beslämmelser finns har
de i allmänhet utformats med 36 kap. 1 § BrB som förebild. Vad som sagts nyss
om förverkande enligt 36 kap. I § BrB gäller givetvis även i fråga om dessa
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Specialstraffrättens
förverkanderegler är emellertid stundom så utformade att de i det enskilda
fallet åtminstone till en betydande del kan medföra en indragning även av sådana
indirekta förtjänster som här avses. Elt exempel erbjuder den tidigare citerade
28 § skogsvårdslagen (1979:429), som innebär atl virke som har varit föremål
för brott enligt lagen eller värdet därav skall föriclaras förverkat, om det
inte är uppenbart obilligt. Bestämmelser av detta slag kan som förut har
framhållits t. o. m. medföra alt det belopp som förverkas överstiger vinsten av
den brottsliga verksamheten. Ett annal exempel utgör en reglering av det slag
som förekommer i t. ex. livsmedelslagen - alt utbytet av broltel och de tillverkade
varorna eller deras värde kan förklaras förverkade. Alt bestämmelserna endasl sparsaml
synes användas för all konfiskera obehöriga företagsvinster kan möjligen till
viss del hänga samman med de tolkningssvårigheter som uppkommer till följd av
att de här aktuella brottsbeskrivningarna mycket ofta är subsidiära till
brottsbalken, vars förverkanderegler enligt vad som nyss har konstaterats är
betydligt mera återhållsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad som har anförts nu framgår att de förverkanderegler som i första hand bör
förslärkas är dels brollsbalkens, dels de specialstraffrättsliga förverkandebestämmelser
som efter mönster av brottsbalken medger konfiskation endasl av utbytet av del
brottsliga förfarandet och broltsprodukler som har direkt anknytning till
detta. Dessutom måste det. som nyss antyddes, givetvis övervägas att göra elt
utbyggt förverkandeinstilut till-lämpligt i fråga om överträdelser av sådana specialstraffrättsliga
författningar som f. n. saknar förverkanderegler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan, om nya bestämmelser i ämnet bör bli tillämpliga generelll
eller endasl beträffande särskilt angivna författningar, bör erinras om att det
i departementspromemorian rörande företagsböter har redovisats en av
arbetsgruppen gjord rundfråga till rättscheferna i de olika departementen.
Svaren gav vid handen att det fanns ett 60-tal specialförfatlning-ar som skulle
kunna sanktioneras med företagsböler. Del kan förmodas alt en genomgång med
sikte på all undersöka behovet av utvidgade förverkanderegler skulle ge ell
likartat resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framslår av flera skäl som mindre ändamålsenligt att la in en ny förverkandebestämmelse
i var och en av de författningar som här är aktuella. Det synes inte heller
finnas någol egentligt skäl lill atl undanta vissa specialstraffrättsliga
bestämmelser från tillämpningsområdet, även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
del naturligtvis finns etl stort antal sådana bestämmelser där sanktionen i
realiteten inte kan beräknas få någon användning i praktiken. Dessutom är del
som förut har framhållits angeläget att möjligheten atl förverka obehöriga
företagsvinster kan komma till användning även när det gäller brottsbalksbrott.
Viktigt är naluriigtvis dock all de nya beslämmelserna utformas på ett sådanl
sätt att de blir subsidiära lill de specialstraffrättsliga sanklionsbestämmelser
som redan finns liksom givetvis lill de bestämmelser i brottsbalken som här är
aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framstår därför som mest ändamålsenligt att placera en ny förverkandebestämmelse
i brollsbalkens förverkandekapitel och alt ge den en sådan räckvidd att den kan
tillämpas även inom hela specialstraffrätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
vilka rättssubjekt som skall kunna åläggas förverkande med slöd av en ny
bestämmelse bör lösas på det sättet alt bestämmelsen får omfatta fall då en
otillbörlig vinst eller annan ekonomisk fördel har uppkommit hos en
näringsidkare till följd av att etl brott har begåtts i hans verksamhel. För att
syftet med förverkanderegeln skall uppnås krävs det inte att den riktar sig mot
andra än företag och företagare. Enligt vedertagen uppfattning omfattar
begreppet näringsidkare var och en som yrkesmässigt bedriver verksamhet av
ekonomisk art. (Se l.ex. prop. 1975: 104 s. 140.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att på angivet sätt knyta bestämmelsen fill näringsverksamhet i allmänhet
uppnår man även den fördelen att den blir tillämplig på alla näringsidkare
oavsett ägarformen. Med denna utformning kommer nämligen bestämmelsens
tillämpningsområde atl omfatta enskilda företagare likaväl som juridiska
personer. När det i fortsättningen talas om företag och näringsidkare, avses
alltså såväl juridiska personer som enskilt ägda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.4
När har ett brott begåtts i näringsverksamhet?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett brott skall anses vara begånget i näringsverksamhet bör det givetvis
framstå som ell led i en näringsidkares verksamhet. Elt annat sätt att uttrycka
samma sak är alt säga alt handlingen eller underlåtenhelen typiskt sätt skall
ha en klar anknytning till den verksamhet som bedrivs av gärningsmannen i hans
egenskap av näringsidkare eller företrädare för eller anställd hos den som
bedriver näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de allra flesta fall kommer det naturligtvis inte att föreligga några svårigheter
att avgöra, huruvida brottet är av sådant slag. Ett stort antal författningar
inom specialstraffrätten innehåller således antingen allmänna bestämmelser som
gäller näringslivet i stort - l.ex. allmänna arbetstidslagen (1970: 103) och
arbetsmiljölagen (1977:1160) - eller särskilda bestämmelser som gäller för
vissa slag av näringsverksamhet - t. ex. livsmedelslagen (1971:511) och lagen
(1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor. När någon hos ett företag i sin
verksamhet bryter mot sådana uppenbart näringsreglerande författningar, torde
det inte råda någon tvekan om att brottet är begånget i näringsverksamhet. Det
var bestämmelser av det här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slaget som i arbetsgruppens promemoria föreslogs bli
sanktionerade med företagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På motsvarande sätt får man bedöma de fall, där gärningen
i och för sig innebär att bestämmelserna i en näringsreglerande författning
åsidosätts men där brottet är av sådant slag att ansvar skall ådömas enligt en
bestämmelse i brottsbalken. Inte heller i dessa fall torde det föreligga någon
tvekan om atl ett sådant brott - begånget av någon i ett företag till vilket
den aktuella författningen riktar sig - också är att anse som ett brott i
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör å andra sidan observeras att inte alla
överträdelser av näringsreglerande författningar är begångna i
näringsverksamhet i den mening som här avses. Kravei på atl brollel skall ha
begåtts i näringsverksamhet innebär nämligen att sådana regelöverträdelser som
äger rum i icke yrkesmässig verksamhel faller utanför tillämpningsområdet för
den föreslagna beslämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omvänt gäller att även brott mot bestämmelser av annat
slag - exempelvis centrala straffrättsliga beslämmelser - stundom kan vara att
anse som brott i näringsverksamhet. Som exempel kan anföras det fallet all ell
oljebolag i sina bensinstationer saluför lågoktanig bensin under föregivande atl
den är högoktanig. Ett sådant förfarande kan vara att bedöma som bedrägeri enligl
9 kap. I § BrB. Samtidigt är det också klart atl delta bedrägeribrott är
begånget i bolagets näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.5 Vilka slags vinster skall kunna förverkas?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har tidigare vid flera tillfälten påpekats att brott
som begås i näringsverksamhet kan ge ekonomisk utdelning på många olika säll.
Del kan t. ex. i vissa fall röra sig om direkta brotlsförtjänster av sådant
slag som avses med uttryckel utbyte av brott. 1 andra fall kan del vara fråga
om förtjänster som på ett mera indirekt sätt kan härledas till den broltsliga
gärningen. Hit kan räknas exempelvis besparingar i form av uteblivna koslnader
av olika slag samt i vissa fall ökade vinster som har uppkommit i anledning av
att gällande bestämmelser har blivil åsidosatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allmän förutsättning för att förverkande i sådana fall
skall kunna komma i fråga vid sidan av vad som följer redan av nu gällande
regler bör vara alt fråga är om en otillbörlig ekonomisk fördel av ett brott.
Häri ligger bl. a. atl relationen mellan å ena sidan brottets art och svårhetsgrad
och å den andra den förtjänst eller besparing som i anledning härav har
uppstått för etl företag skall vara sådan att det med hänsyn också till
omständigheterna i övrigt från allmän synpunkt framstår som stötande alt
företaget får tillgodogöra sig den ekonomiska fördelen. Som förut har nämnts
kommer här företrädesvis i blickpunkten företagare som systematiskt åsidosätter
gällande föreskrifter i syfte att göra besparingar eller förtjänsler. Här bör
en ny reglering innebära att det sammanlagda värdet av de ekonomiska fördelar
som har uppkommit i anledning av brottet skall kunna förverkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
36 kap. I § BrB kan utbyte av brott enligl brottsbalken inle förverkas, om del molsvaras
av skada för enskild. Anledningen lill delta är all del vid brollsbalksbrotten
- del gäller här särskilt förmögenhelsbrotten — inle uppkommer någon vinst för
gärningsmannen, om en målsägande skall erhålla full ersättning för den skada
han lidit genom brottet. Specialstraffrättsliga förverkandebestämmelser
innehåller i regel inte några motsvarande inskränkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller sådana förelagsvinster som här avses bör emellertid någon generell
begränsning till fall då vinsten inte motsvarar skada för enskild inte ställas
upp. Om skadeståndsskyldighet för gärningsmannen på grund av brottet kan antas
komma att realiseras, bör dock delta, som senare skall beröras, innebära att förverkandeförklaringen
skall jämkas eller efterges i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
exempel kan anföras som illustrerar betydelsen av del sagda. En handlande har i
stor omfattning såll en produkt som på förpackningen anges innehålla en bestämd
kvantitet, t. ex. ett kilo. I själva verket innehåller emellerlid varje
förpackning bara 900 gram, och handlanden är medve-ten om della. Han kan då
fällas lill ansvar för bedrägeri, om förulsältning-arna härför i övrigt är för
handen. Den obehöriga vinst som utgörs av skillnaden mellan de försålda
varornas pris och det som rätteligen skulle ha utgått kan emellertid inte
förverkas enligt 36 kap. 1 § BrB, eftersom den motsvarar skada för de enskilda
personer som har köpt varan hos honom. Det står dock helt klart för domstolen
att några skadeståndsanspråk inte kommer att framställas. I ett sådant fall bör
vinsten förverkas till slaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det är inte i första hand i situationer av denna typ som det kan antas att
tillämpningen av en ny förverkandebestämmelse kommer att aktualiseras. Mera
praktiska fall utgör sådana där näringsidkare vid straffansvar har ålagts att
vidta vissa åtgärder och där brottet består i just underlåtenhet att fullgöra
dessa skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på en sådan situation kan anföras följande. Ell företag har fått ett
icke vitessanktionerat föreläggande enligl arbetsmiljölagen (1977: 1160) att
vidta vissa åtgärder för all förbättra de anställdas arbetsmiljö. Om
föreläggandet inte blir åtlytt, kan den som är ansvarig för della dömas till
böter eller fängelse i högst ett år (8 kap. 1 § arbetsmiljölagen). Genom
underlåtenheten kan emellertid företagel på elt otillbörligt sätt ha gjort
stora besparingar i form av uteblivna koslnader. Värdet av dessa besparingar
bör då i princip kunna förverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
ett exempel, som avser en principiellt sett likartad situation, kan hämtas från
livsmedelslagen (1971:51</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1).
</span><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket kan enligt 10 §
livsmedelskungörelsen (1971:807) föreskriva alt vissa livsmedel skall genpmgå
värmebehandling. En tillverkare, som bereder sådana livsmedel, underlåter atl
skaffa den erforderliga utrustningen. Han kan då dömas till böler eller
fängelse i högst ett år (30 § 1 st. 2 p. livsmedelslagen). Den föreslagna beslämmelsen
skulle här innebära att värdet av de gjorda bespa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringarna
skall förverkas i den mån denna effekt inte uppnås med stöd av förverkandebestämmelserna
i livsmedelslagen. Besparingarna kan beslå inte bara av investeringskostnaderna
för den maskinella utmstningen ulan även av driftkostnaderna för denna
utrustning, inklusive lönen till den personal som skulle sköta den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exemplet
kan varieras på det sättet att tillverkaren visserligen har skaffat den
erforderliga utrustningen men underlåter alt använda den, l.ex. därför att den
förbrukar mycket energi och därför är dyr i drift. Besparingen, som då består
av uteblivna driftkostnader, bör i så fall kunna förverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
senast anförda exemplen har avsett vad som skulle kunna kallas besparingsfall -
när brottet typiskt sett består i en underiåtenhel att fullgöra vissa
föreskrivna skyldigheter. Men det är givet att del inte bara är besparingar som
skall kunna förverkas. Även rena förtjänster som har uppkommit i anledning av
brott i näringsverksamhet och som inte är åtkomliga med andra
förverkandebestämmelser bör kunna hänföras under den föreslagna bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
exempel på detta erbjuder fallet med handlanden som sålde förpackningar
innehållande en för liten kvantitet. Som ett annat exempel, vilket också har
berörts förut, kan anföras det fallet alt elt oljebolag i sina bensinstationer
levererar lågoktanig bensin under föregivande alt den är högoktanig - ett
förfarande som också det kan vara att bedöma som bedrägeri enligt 9 kap. I § BrB.
Den vinning som bolaget gör genom sitt bedrägliga handlande är med nuvarande
ordning inte åtkomlig för förverkande, eftersom den motsvaras av skada för
enskild. Det framstår emellertid som uppenbart, att varje enskild bilist kan
få betydande svårigheter att styrka sina bensininköp och bolaget kan således
ändå göra betydande vinster. En brottslig förtjänst av det här slaget bör därför
kunna förverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
sådana rena förtjänster som har uppkommit i anledning av brott mot specialstraffrättsliga
bestämmelser bör vara åtkomliga för förverkande. Dock torde det kunna
förutskickas att den föreslagna bestämmelsen i detta avseende kommer att få en
förhållandevis liten betydelse. Det beror på att den avses bli subsidiär i
förhållande fill redan nu gällande förverkanderegler och att specialstraffrätlens
bestämmelser många gånger är utformade på ett sådanl sätt att de omfattar även
de förtjänster som här avses. Skulle det emellertid uppstå en situation, där
den aktuella författningen saknar bestämmelser om förverkande eller inle
räcker till för att åstadkomma en fullständig vinsteliminering, bör den nya
regeln kunna utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
den ekonomiska fördelen av brottet skall bestämmas, skall man naturligtvis inte
se enbart till förhållandena vid brottstillfället utan också ta hänsyn till
vinst eller besparing som har uppkommit därefter, för tiden fram till
rättegången. Av allmänna grunder följer atl man vid bedömningen som princip bör
bortse från kostnader som reducerar eller eliminerar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förtjänsten
men som direkl h£.r föranlelts av att den brottsliga gärningen har upptäckts.
Detta hindrar dock inte att det - som senare skall beröras närmare - kan finnas
skäl att inom ramen för en billighetsprövning jämka betalningsskyldigheten när l.ex.
vissa föreskrivna åtgärder har vidtagits vid tiden för rättegången, låt vara
för sent. Detta gäller i synnerhet om underlåtenheten uppenbart är att
tillskriva ett förbiseende. På motsvarande sätt synes man - åtminstone i vissa
fall - böra bedöma den situation som uppkommer, om åtgärderna ännu inte är
vidtagna men det ändå står hell klart all så kommer atl ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genomgående
gäller att man måsle uppställa elt krav på elt klart orsakssamband mellan
brottet och den ekonomiska förmån som skall kunna förverkas liksom på att
brottet skall utgöra den dominerande orsaken till att denna förmån har
uppkommit. I de tidigare exemplen - i första hand besparingsfallen - kan det
naturligtvis förhålla sig så att förelagel lill följd av sina inbesparade invesleringskoslnader
kan hålla lägre priser på sina produkler än vad konkurrenlerna kan göra. Del är
länkbart alt det härigenom kan öka sin försäljning och sålunda öka sin vinsl
ytterligare. Samban-del mellan försäljningsvinsten och brottet blir emellertid
alltför uiiunnal för alt etl häremot svarande belopp skall kunna förverkas. En sådan
ökad försäljningsvinst berpr nämligen på en mängd andra faktorer än de uteblivna
kostnaderna (distributions- och marknadsföringsmeloder. kvalitet etc). Ett
tillräckligt klart orsakssammanhang mellan brottet och en vinst av del här
slaget föreligger alltså inte. Detsamma får regelmässigt anses gälla sådana
vinster för ett företag som består i att det ökar sin marknadsandel eller fått
möjlighet fill en vinstgivande affär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.6
Fastställandet av det förverkade beloppet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående avsnittet har närmare berörts vilka slag av företagsvinster som
avses bli åtkomliga för förverkande. Här återstår nu att ta ställning till frågan
hur värdet av dessa vinster skall beräknas för att man pä så sätt skall
fastställa det belopp som skall förverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet företagsböter diskuteras möjligheten av alt införa en schabloniserad
beräkningsgrund för förverkande. En sådan metod skulle kunna åstadkommas genom
att det i lag fastställdes ett visst minimibelopp som alltid skulle förklaras
förverkat oavsett om man i det särskilda fallet kan styrka att den obehöriga
vinsten har uppgått till delta belopp eller inte. Det torde emellertid stå
klart atl man av rättssäkerhetsskäl i så fall måste sälta beloppet sä lågt att
den ifrågasatta regeln knappast skulle fylla någon prevenfiv funktion. En sådan
ordning kan därför inte förordas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Principen bör i stället
vara atl det är värdet av den faktiska förtjänsten som skall förverkas. Della
värde erhåller man, enkelt uttryckt, genom en jämförelse mellan det ekonomiska
utfallet efter det brottsliga förfarandet och den tänkta situationen som skulle
ha förelegat, om något brott inte hade kommit till stånd. Om detta värde går
att fastställa någorlunda exakt, uppstår inga komplikationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ofta lorde det emellerlid möta stora svårigheter alt göra
en närmare utredning om ell företags ekonomiska utveckling dels i det verkliga
förloppet och dels i ett hypotetiskt alternativ. Alltför många svårutredda
faktorer kan tänkas inverka på det ekonomiska utfallet av ett företags
verksamhet för att någon tillförlitlig beräkning skall kunna ske på denna väg.
Man blir då hänvisad till mera omedelbara bedömningar av inbesparade koslnader o.d.
faktorer. Här kan hänvisas till lagrådets yttrande i prop. 1980/81:92 (s. 453 fO
där en likartad fråga på miljöskyddslagstiflningens område behandlas. De ultalanden
som lagrådet har gjort i det sammanhanget lorde vara ägnade som vägledning även
för de beräkningar som här blir aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sannolikt kommer del dock många gånger att förhålla sig så
alt del står helt klart all elt förelag har gjorl en obehörig vinst på grund av
elt brottsligt förfarande samtidigt som det är mycket svårt att i varje fall
utan en mycket omfattande utredning beräkna beloppet mera exakt. I allmänhet
bordet då räcka om vinslen eller besparingen uppskattas till elt skäligt
belopp. Det kan därför ifrågasättas om inle en ny bestämmelse i ämnet borde
kompletteras med en regel av innehåll alt värdet av vad som skall förverkas
får uppskattas till ett med hänsyn till omständigheterna skäligt belopp, om
bevisning om den exakta summan inle alls eller endasl med svårighet kan föras
(jfr 35 kap. 5 § rättegångsbalken). Å andra sidan är detta något som generellt
anses gälla i fråga om förverkande (jfr prop. 1968:79 s. 60 och ovan s. 18).
Även om behovel av en hjälpregel kan förutsättas bli särskill frekvent i de här
aktuella fallen, skulle med hänsyn härtill en sådan regel kunna leda lill missförstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en skälighetsbedömning av det här slaget torde man
många gånger kunna avvara mera komplicerade beräkningar. 1 vissa fall lorde
också berörda myndigheter kunna stå till tjänst med ungefärliga vinstberäkningar.
I etl mål som rör förverkande av nu föreslagen art skall en åklagare inle
behöva styrka mer än atl det av honom yrkade beloppet ligger inom rimlighetens
gränser. Om företaget å sin sida anser att det yrkade beloppet är för högt, kan
det givetvis föra motbevisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan naturligtvis inte komma ifrån alt den föreslagna
regleringen i en del fall kommer att innebära elt visst merarbete för polis och
åklagare. Med hänsyn lill den begränsning som ligger i att fråga skall vara om
otillbörliga ekonomiska förmåner synes detta dock inte behöva bli alltför
omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.7 Fakuhativ eller obligatorisk tillämpning?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående har vid några tillfällen påpekats att
brottsbalkens bestämmelse om vinningsförverkande och flertalet specialstraffrättsliga
förverkanderegler är så utformade att förverkande skall ske, om det inte är
uppenbart obilligt, samt alt 36 kap. 11 § BrB dessutom innehåller en generell
regel med samma innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förverkande kan därför sägas vara en fakultativ
rättsverkan; det finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alltid möjligheter att av billighetsskäl jämka eller
underlåta elt i och för sig lagligt grundat förverkandebeslut. Såvitt gäller de
fall som avses i 36 kap. I § BrB föreligger emellertid en stark presumtion för
att förverkande skall ådömas. Enligt denna beslämmelse är huvudregeln alt
förverkande "skall" äga mm, vilket innebär att åtgärden får underiåtas
eller betalningsskyldigheten jämkas endast om del föreligger särskill tungt
vägande skäl. I 36 kap. 2 och 3 §§ föreskrivs däremot att förverkande
"må" ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn
lill att den reglering som nu diskuteras är avsedd att täcka etl mycket stort
fält där i praktiken förhållandena kan variera avsevärt bör lämpligen
förverkande föreskrivas som en fakultativ påföljd. Därigenom markeras även
betydelsen av alt en noggrann prövning av om förverkande bör äga rum görs i del
särskilda fallel. Man måste nämligen räkna med att det i praktiken kan uppstå
åtskilliga situationer där förverkande visseriigen skulle vara möjligt enligt
de förut redovisade principerna men en bedömning av samtliga omständigheter
ändå leder till alt del skulle framstå som oskäligt att ålägga företaget en
sådan rättsverkan eller åtminstone att tillämpa förverkande fullt ul. Regelöverlrädelsen
kan exempelvis ha varit förhållandevis bagalellarlad eller ursäktlig eller
orsakssammanhanget sådant all förverkande inte framstår som motiverat från
vare sig sakliga eller kriminalpolitiska synpunkter. Vikten av att en allmän
bedömning alltid görs av hur rimligl förverkande ler sig i det enskilda fallel
bör understrykas ytterligare genom att det uttryckligen anges all elt
förverkande inle får ske, om del skulle vara obilligl. Man bör alltså inle
lämpligen i delta sammanhang använda rekvisitet "uppenbart obilligl"
som ju gäller vid förverkande av ordinärt slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
situationer som bör beaktas inom ramen för den billighelsprövning som i
enlighet härmed alllid måste ske har sådan principiell betydelse alt de
lämpligen bör markeras särskilt vid utformningen av en ny bestämmelse. Här
åsyftas fall då ett broll medför att företagel blir betalningsskyldigt även på
annan grund än enligl en förverkanderegel av här föreslagen typ. Ett sådant
fall föreligger, om det inträffar en kollision mellan denna bestämmelse och en
särskild reglering av s.k. sanklionsavgifter (se avsnill 4). Sådana avgifter
har regelmässigt bl.a. till syfte atl dra in obehöriga förelagsvinster av det
slag som här avses. Särskill lydligl framgår della syfte när del gäller de miljöskyddsavgifler
som föreslås införda enligl den fidigare omnämnda proposifionen om ändringar i miljöskyddslagstiflningen
(se närmare avsnitt 4.2.6). Förslaget innebär alt avgiftsbeloppet skall
motsvara den vinsl eller besparing som har uppkommit lill följd av regelöverträdelsen,
något som ju innebär en ordning som sakligt sett är myckel likartad den
generella reglering som föreslås här.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principen
bör uppenbarligen vara atl förverkande inte åläggs när avgiftsskyldighet på
grund av brottet föreligger, om inte avgiflen skulle vara så låg i förhållande
till den obehöriga vinsten atl den bör medföra endasl en sänkning av det
förverkade beloppet. Har avgiflen ännu inte ålagts vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>liden
för den allmänna domstolens prövning, får domstolen med hänsyn lill omständigheterna
bedöma sannolikheten för att avgift kommer att åläggas och hur stor den i så
fall kommer att bli. Denna prövning torde normall inte medföra några
svårigheter, eftersom åtminstone flertalet avgifter av här avsedd typ
kännetecknas av att de ulgår enligt fasta och ofta schablonmässiga regler.
Många gånger kan också möjlighet finnas för åklagarmyndigheten eller den allmäna
domstolen alt inhämta yttrande från den förvaltningsmyndighet som är aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betalningsskyldigheten
måsle också kunna jämkas när den brottsliga handlingen ger upphov fill skadeslåndsskyldighel.
Tidigare har framhållits att förverkande enhgt den nya bestämmelsen bör kunna
ske även i vissa fall då den obehöriga vinsten motsvaras av skada för enskild,
nämligen när man kan utgå från att skadeståndsskyldighet inte kommer atl
realiseras. Klart är emellertid alt förverkandebeloppet i princip bör minskas i
den mån skadestånd verkligen utgår. Om frågan om skadeslåndsskyldighel inte redan
är avgjord eller föreligger till samtidig bedömning, blir domstolen även här
hänvisad lill att inom ramen för billighelsprövningen och med ledning av
omständigheterna i varje särskilt fall bedöma sannolikheten av att
betalningsskyldighet kan komma alt åläggas företaget. Enligt allmänna straffrättsliga
principer bör då tveksamhet - det gäller såväl möjligheten av en
skadeståndstalan som det eventuella beloppet - lända företagel till godo (in dubio
mitius). Molsvarande bedömning bör givelvis anläggas med avseende på fall då förelagel
frivilligt har ersatt uppkommen skada eller del är hell klart att så kommer alt
ske. I fall då den otillbörliga ekonomiska fördelen motsvarar skada för enskild
torde förverkande som regel över huvud laget inle komma i fråga i praktiken annal
än när skadan har drabbat etl stort antal personer med förhållandevis
obetydliga belopp för var och en av de drabbade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu har sagts om skadestånd avser sådana situationer, där den åsamkade
skadan kan sägas motsvara förelagets vinsl i anledning av brottet som en annan
sida av samma sak (jfr de straffrättsliga begreppen skada och vinning vid
förmögenhetsbrott). Vid andra former av skadeslåndsskyldighel ligger det inte
lika nära till hands alt beakta skadeslåndsskyldighe-ten vid prövningen av
förverkandefrågan. Här åsyftas alltså de fall där den brottsliga handlingen
visserligen kan utgöra grund för ett skadeståndsyrkande men där förelagets orätlmätiga
vinsl inte kan sägas motsvara den uppkomna skadan. Som exempel kan anföras del
fallet att en arbetsgivare har underlåtit att vidta föreskrivna åtgärder till
skydd för de anställda (arbetsmiljölagen) och härigenom även sparat in stora
investeringskostnader. Det föreligger i ett sådant fall inte någon direkl
motsvarighet mellan företagets besparing och etl skadeståndsanspråk som
framställs av en anställd som har blivit skadad till följd av bristerna i
skyddsutrustningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de jämkningssituationer som nu har berörts kommer den föreslagna utformningen
att medföra alt det i stor utsträckning överlämnas ål</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rättstillämpningen
att i de enskilda fallen ta ställning fill vilka omständigheter som kan anses
innefatta tillräckliga skäl för jämkning eller eftergift av förverkande.
Ställningstagandet bör ske med utgångspunkt från en bedömning av om det med
hänsyn till samtliga föreliggande omständigheter är befogat och rimligl att
förverkande beslutas. Den omständigheten att företaget är på pbestånd eller
kommer att bli del om förverkande åläggs fullt ut synes inte generellt böra
leda lill jämkning, men i vissa fall kan detta vara motiverat. Därvid synes
viss hänsyn också kunna las till att förhållandena kan vara sådana all
förverkandel i realitelen kommer all drabba förelagets borgenärer. Jämkning av förverkandebeloppel
måsle också kunna ske om ett förverkande fullt ut med hänsyn till
omständigheterna i del särskilda fallet skulle drabba företaget orimligt hårt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskild uppmärksamhet
förtjänar vidare fall då brottet består i en underlåtenhet att vidta vissa
föreskrivna åtgärder och det är den besparing som företaget därigenom har gjort
som skall förverkas. Som förut något berörts kan här en rad olika fall tänkas
uppkomma. Förelagaren kan l.ex. ha vidtagit åtgärderna vid liden för
rättegången, eller fråga kan vara om en verksamhet som har bedrivits endast en
kort tid och som därefter har lagts ned med anledning av atl åtgärderna visat
sig alltför dyrbara. Del kan då framslå som obilligl all förverka etl belopp
som svarar mot hela den invesleringskoslnad som ålgärderna skulle ha dragil.
Vid billighetsprövningen synes man i slällel ha anledning all utgå från den tid
under vilken verksamheten har bedrivits på ett olagligt sätt och beräkna
beloppet med ledning av en periodicering av investeringskostnaderna enligt
sedvanliga normer för avskrivning. Även frågor av detta slag torde få
överlämnas åt rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan undantagsvis förekomma att en brottslig handling även innefattar
åsidosättande av föreskrifter i ett utfärdat vitesföreläggande. Om det i ett
sådant fall även skulle uppkomma en fråga om förverkande enligt den här
föreslagna bestämmelsen, torde det också finnas skäl atl inom ramen för
billighetsprövningen och med beaktande av det sålunda försuttna vitet beroende
på omständigheterna jämka eller efterge det förverkade beloppet. Sådana
situationer kan dock bedömas bli så sällsynta atl det inte framstår som
påkallat atl göra något särskilt förbehåll i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordas med hänvisning lill det anförda att det i den nya bestämmelsen anges
att förverkande inle får ske, om det är obilligl. Som särskill exempel på
omständigheter som domstolen bör beakta vid sin bedömning av om förverkande
skall anses obilligt bör anges atl det finns grundad anledning anta att annan
betalningsskyldighet som svarar mot den ekonomiska fördelen av brottet kpmmer atl
åläggas näringsidkaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.8 Närmare om förhållandet till andra
förverkandebestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny bestämmelse om förverkande med den utformning som
har förutsatts i del föregående kan i vissa avseenden kpmma att konkurrera med
gällande förverkanderegler. Det har således tidigare i promemorian påpekats
alt det på vissa håll inom specialstraffrätlen redan nu finns beslämmelser som
är så utformade att de i betydande utsträckning kan medföra en indragning även
av vinster av del slag som avses med den nya beslämmelsen. Som exempel på
sådana beslämmelser har tidigare angivits 28 § skogsvårdslagen, enligt vilken
virke som varit föremål för brott eller dess värde skall förverkas, om del inle
är uppenbart obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även förverkanderegler av det slag som förekommer i t. ex.
32 § livsmedelslagen - atl utbyte av broll samt framställda varor eller deras
värde skall förverkas — kan i det enskilda fallet visa sig medföra fullständig eliminering
av den uppkomna vinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är inte meningen alt det system som nu föreslås skall
medföra några ändringar i fråga om tillämpningen av förverkandebestämmelser av
det här slaget, som alltså redan är i bruk. Det bör därför klargöras, atl den
nya bestämmelsen skall vara subsidiär i förhållande lill förverkanderegler på
andra håll i lagstiftningen. Del enklaste sätlel alt uppnå detta resultat är
alt utforma bestämmelsen på etl sådant sätt alt den blir tillämplig endast om
och i den mån andra regler inte medför en fullständig indragning av alla
vinster som har uppkommit i anledning av brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På så sätt blir det klargjort att man alllid har att i
första hand tillämpa de specialstraffrättsliga förverkandebestämmelser som är
knutna lill det aktuella brottet. Visar det sig att man på så sätt drar in
värdet av alla de förtjänsler och besparingar som har uppkommit i anledning av
brottet och som framstår som otillbörliga, finns det ingen anledning att
tillämpa den nya beslämmelsen. Om man däremot på det sättet bara får in en del
av den samlade vinsten, bör den nya regeln kunna användas för all dra in även
återstoden. Bestämmelsen får på detta sätt även karaktär av utfyllnadsregel
för de fall som avses nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande bedömning bör i princip göras beträffande fall
då man har att förverka utbyte av brott enligt en specialförfatlning eller då
förverkandefrågan skall prövas enligt brottsbalken. Utbytet lorde alllid ingå
i de förtjänsler och besparingar som har avselts i det föregående. En ny beslämmelse
skall inle föranleda några formella eller praktiska ändringar i vad avser den
hittillsvarande tillämpningen av 36 kap. I § BrB. Denna bestämmelse kommer
således i fortsättningen alt ha karaktär av huvudregel, när det gäller
förverkande av utbyte av brott enligl brottsbalken - en huvudregel som
kompletteras med den nu föreslagna bestämmelsen för fall dä brollel är begångel
i näringsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller förverkande av broltsprodukler vid brottsbalksbrott
bör beaktas alt regeln i 36 kap. 2§ BrB är så utformad att förverkande får ske
endast om del är påkallat till förebyggande av brott eller eljest särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
föreligger. Även i förhållande till denna bestämmelse kommer den nya bestämmelsen
att i förekommande fall få karaktären av komplement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4 Upprättat
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har inom justifiedepartemenlel upprättats ell förslag
till ändring i brottsbalken. Förslaget har fogats till denna promemoria som
bilaga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5 Speciålmotivering'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Sanktionsavgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utvidgning av brottsbalkens förverkanderegler som har föreslagits i det
föregående lorde i förening med del personliga ansvaret ge etl tillfredsställande
sanklionssystem för flertalet fall då brott i näringsverksamhet ger upphov till
otillbörliga eköiiomiska fördelar för förelag eller enskilda. Samtidigt står
del emellertid klart att del kan förekomma situationer där sådana beslämmelser
av olika skäl framstår som otillräckliga. Tidigare har framhållits att man då
kan överväga all införa särskilda sanktionsavgifter. Härmed avses - som
inledningsvis har nämnls - sådana avgifter som i senare års lagstiftningsarbete
i ökande utsträckning kommit till användning som ekonomiska sanktioner vid
sidan av eller i stället för skadestånd, vite, böter och förverkande.
Avgifterna är knulna lill vissa bestämmelser på sådant sätt att en överträdelse
av bestämmelserna medför skyldighet att betala en avgift lill det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns anledning alt räkna med att frågor pm sanklionsavgifter fortlöpande
kommer atl aktualiseras på skilda områden. I en lagrådsremiss den 30 oktober
1980 har sålunda som förut nämnts föreslagits att miljöskyddsavgifter skall
införas som tilläggssanktioner vid överträdelser av miljöskyddslagstiflningen.
Vidare kan nämnas att frågan om avgifter vid vattenföroreningar från fartyg f.
n. övervägs i kommunikationsdeparlemenlel (se prpp. 1979/80:167 s. 41-42). Även
när del gäller pläga taxitrafik har användande av sanktionsavgifter ifrågasatts
(Ds K 1979:4 s. 99).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
är inte att i det här sammanhanget lägga fram några konkreta lagförslag
beträffande sanktionsavgifter eller att redovisa en närmare genomgång av de
författningar som skulle kunna länkas bli kompletterade genom
avgiftsbestämmelser. Frågan måste prövas särskilt för varje rättsområde spm
kan bli aktuellt. Det är emellertid ett naturligt önskemål alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Avsnittet utelämnat här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nya regler om sanktionsavgifter så långt det är möjligt
utformas efter enhetliga principer. I det följande skall därför lämnas några
allmänna synpunkter på avgiftssystem av del här slaget. Dessförinnan kan det
dock vara skäl att kort beröra några av de avgifter som redan nu är i bruk och
alt även redovisa de överväganden som gjorts i tidigare sammanhang där dessa
frågor har varit uppe till prövning. Del bör erinras om alt utredningen om
företagsböter i ett särskilt avsnitt ingående har behandlat avgifterna - en
undersökning som främst avser frågan om det är möjligt alt med deras hjälp
uppnå samma resultat som med företagsböler. I åtskilliga remissyttranden över
utredningens betänkande finns pckså synpunkter på förutsättningarna för att
använda avgifter i stället för företagsböler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Några aktuella avgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.1 Skattetillägg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ändringar i dåvarande laxeringsförordningen, numera
laxerings-lagen (1956:623), och vissa andra skatteförtattningar infördes år
1971 avgifter av det slag som här avses på skattelagstiftningens pmråde. Avgift
i form av skattetillägg kan påföras skaltskyldig med anledning av en oriklig
uppgift i deklaration eller liknande handling. Skattetillägget bestäms till
viss del - vid inkomstskatt 40 eller i vissa fall 20 procent - av det
skattebelopp som skulle ha undandragits, om den oriktiga uppgiften hade
godtagits. Skattetillägg får efterges, bl. a. i fall då felet i deklarationen
med hänsyn till den skattskyldiges ålder, sjukdom eller bristande erfarenhet
eller annan omständighet framstår som ursäktligt eller det genom felaktigheten
undandragna skattebeloppet är att anse som ringa. Beslut om skattetillägg
meddelas av lokal skattemyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I princip kan en oriktig uppgift medföra såväl
skattetillägg som straff-rättslig påföljd. Enligl I3§ skaltebrottslagen (1971:69)
får dock åtal för skatteförseelse och bristande uppbördsredovisning väckas endasl
om del är påkallat av särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattetilläggen infördes i första hand därför alt man
ville förenkla och förbättra påföljdssystemet på det skatterättsliga området.
Det var samtidigt ett önskemål atl avskaffa det straffrättsliga förfarandet
vid mindre allvarliga överträdelser av dessa bestämmelser.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan lilläggas all skatlelilläggsutredningen (Fi
1975:06) f.n. verkställer en översyn av reglerna för skaltelillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del skall också anmärkas atl del inom skattelagstiftningen
även förekommer avgifter med en helt annan utformning. Här åsyftas de relativt
låga och till beloppet maximerade avgifter som åläggs i anledning av olika slag
av försummelser, exempelvis förseningsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Se prop. 1971: 10 bl. a. s. 200 ff, 221, 233 och 241.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.2 Överlastavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagen (1972:435) om överiaslavgift påförs ägare
eller innehavare av lastbil, buss eller bil med lillkopplad släpvagn sådan
avgift, om fordonet framförs med mer last än som är tillåtet. Avgiflen bestäms
enligt en i lagen intagen taxa till visst belopp i förhållande till mängden
överlast och den utgår oavsett om överträdelsen medför straffrättslig påföljd
eller ej. Avgiflen. som åläggs av länsstyrelse, får nedsättas då särskilda
omständigheter föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införandel av överlastavgifterna motiverades bl.a. med att
man ville eliminera det vinstintresse som ansågs i vissa fall ligga bakom
överträdelser av trafikförfaltningarnas belaslningsbeslämmelser.
Kriminaliseringen bibehölls därför all man inte genom införande av avgiftssystemel
ville ge intryck av all överlaster var tillåtna.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.3 Varselavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgivare som underlåter att i enlighet med
bestämmelserna i lagen (1974: 13) om vissa anställlningsfrämjande åtgärder
varsla om planerad driftsinskränkning kan åläggas att utge varselavgift om underiåtelsen
beror på uppsåt eller grov oaktsamhet. Avgiften fastställs för varje påbörjad
vecka som varsel har försummats och bestäms till lägst 100 och högsl 500 kronor
för varje arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen. Avgiften får
nedsättas eller efterges, om särskilda skäl föreligger. Skyldighet att betala
avgift åläggs av allmän domstol på lalan av arbetsmarknadsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgift valdes här i stället för slraffrättslig påföljd, därt'ör
atl man eftersträvade en sanktion som kunde anpassas efter den ekonomiska
ställningen hos det berörda företaget och som kunde bestämmas så att företaget
inte gjorde någon vinst på sin underlätenhet. Det ansågs även kunna uppfattas
som stötande att införa en slraffrättslig påföljd på elt område som under lång
tid varit föremål för avlalsreglering mellan arbetsmarknadens parter. Som
ytterligare ett skäl att välja en ekonomisk sanktion i form av avgift i slället
för kriminalisering angavs att en avgift kan åläggas även en arbetsgivare som
är juridisk person.-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.4 Felparkeringsavgifi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parkeringsboten avskaffades år 1976 och ersattes enligt
lagen (1976:206) om felparkeringsavgifi med avgift. Polisman eller
trafikövervakare får enligt dessa bestämmelser meddela parkeringsanmärkning.
Anmärkningen skall innehålla uppmaning till fordonets ägare atl inom viss tid
betala avgiften. Om ägaren eller föraren anser att anmärkning inle borde ha
meddelats, får han hos polismyndigheten ansöka om rättelse. Bestridande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Prop. 1972:81 s. 70; jfr även TU 1972: 13 s. 7f Prop.
1973: 129 s. 100,211 f, 305.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av betalningsansvar kan även på annan grund göras hos
polismyndigheten. Den kan efter utredning undanröja betalningsansvaret. Om så
inte sker, får fordonsägaren fullfölja lalan mol polismyndighetens beslut genom
besvär hos tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Depenaliseringen av parkeringsförseelser genomfördes bl.a.
därför att dessa inle längre ansågs ulgöra brott i egentlig mening. Den
tidigare straffrättsliga ordningen hade också medfört att polisens resurser
ansträngdes med ett betungande utredningsarbete i rena bagatellmål. Ell strikt ägaran-svar
ansågs vara bättre ägnat att hindra överträdelser,'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.5 Byggnadsavgift m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m.m. (LPI) utgår byggnadsavgift, när någon vidtar åtgärd,
för vilken erfordras byggnadslov, ulan atl sådant lov föreligger. Avgiflen
bestäms lill belopp, som molsvarar fyra gånger vad som skulle ha betalats enligl
kommunens byggnadslovstaxa, dock lägst 500 kronor. För smärre överträdelser av byggnadsförtatlningarna
- sådana överträdelser som inte utgör olovligt byggande - utgår en särskild
avgift, som uppgår till minst 200 och högst 500 kronor, I de allvarligaste
fallen, t. ex. nybyggnad, utgår dessutom en tilläggsavgift, som uppgår lill 500
kronor för varje kvadratmeter våningsyta som åtgärden har avsett. Beslut om
åläggande av dessa avgifter meddelas av byggnadsnämnd, utom såvitt gäller
tilläggsavgifter, vilka beslutas av domstol på talan av allmän åklagare. Avgift
skall inte utgå bl.a. om rättelse vidtages, innan fråga om ingripande har
tagits upp vid sammanträde med byggnadsnämnd. Länsstyrelse får, om särskilda
skal föreligger, efter besvär nedsätta byggnadsavgifi, som fastställts av byggnadsnämnd.
Den tidigare kriminaliseringen bibehölls i fråga om överträdelse av de beslämmelser
i byggnadslagen, vilka gäller regeiingens prövning av frågor om lillkomsl och
lokalisering av induslriell och liknande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Depenaliseringen av överträdelser på
byggnadslagstiftningens område motiverades med atl de böter som tidigare dömdes
ut många gånger stannade vid belopp som utgjorde endast en bråkdel av värdet
av det olovligt byggda. Ett sanktionssystem som var bättre ägnat att eliminera
denna värdeökning ansågs ha större preventiv effekt.' I lagstiftningsärendet
gavs bl.a. genom lagrådets yttrande (prop. 1975/76: 164 s. 240 fO en ingående
belysning av olika aspekter på ett avgiftsssystem av angivet slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet SOU 1979:65-66 föreslås alt bestämmelserna
flyttas till en föreslagen ny plan- och bygglag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Prop. 1975/76: 106 s. 35 ff.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Se prop.
1975/76: 164 bl. a. s. 17 ff.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.6 Miljöskyddsavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den fidigare berörda propositionen med förslag till
ändringar av miljöskyddslagen (1969; 357) föreslås atl en avgiflssanktion
införs på miljöskyddets område, En miljöskyddsavgift skall enligt förslaget
kunna åläggas, när särskilda föreskrifter och villkor som har meddelats för
viss verksamhet har åsidosatts, Avgiften är i allt väsentligt knuten till det
objektiva gärningsinnehållet i miljöskyddslagens straffbestämmelser. Dock
föreligger den betydelsefulla skillnaden att det för ådömande av ansvar
erfordras att den aktuella gärningen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet
under det atl avgiften föreslås få en strikt tillämpning. Avgiften skall med
andra ord kunna åläggas så snart en överträdelse objektivt sett har
konstaterats och oberoende av om överträdelsen har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.
Avgiften skall bestämmas till ett belopp som motsvarar de ekonomiska fördelar
som har uppkommit till följd av överträdelsen. Om full bevisning om storieken
av dessa ekonomiska fördelar inte alls eller endast med svårighet kan läggas
fram, skall avgiften få bestämmas till ell skäligt belopp. Avgiften skall
vidare kunna nedsättas eller efterges, om särskilda skäl föreligger. Frågor om
miljöskyddsavgift skall prövas av koncessionsnämnden för miljöskydd efter
ansökan av naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med miljöskyddsavgiften är att det inte skall vara
lönsamt att begå brptt mpt miljöskyddslagen. Bl.a. den omständigheten all den
till sin karaktär påminner om en straffrättslig sanktion har ansetts böra
föranleda en obligatorisk utformning av reglerna. Den strikta tillämpningen
anses vara nödvändig för att miljöskyddsavgifterna skall få avsedd effekt. (Se prop.
1980/81:92 s. 55-60.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.7 Övertidsavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet (SOU 1981:5) Ny arbetstidslag föreslår
utredningen av vissa arbetstidsfrågor att en sanktionsavgifl införs på arbetstidslagslift-ningens
område. Avgiften (övertidsavgift) skall enligt förslagel ulgå vid överträdelser
av bestämmelserna om högsta tillåtna övertid. Den skall för varje timme utöver
tillåten övertid och för varje arbetstagare som har anlitats utgöra en procent
av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiftsskyldighet
skall kunna åläggas den i vars verksamhet överträdelsen har begåtts, varvid i
princip strikt ansvar skall tillämpas. Del föreslås dock att avgiften skall
kunna jämkas eller efterges, om särskilda omständigheter föreligger. Frågor om
övertidsavgift föresläs bli handlagda av allmän domstol efter ansökan av
allmän åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget har motiverats bl. a. med atl man genom elt
system av del här slaget får ökade möjligheter atl motverka all överträdelser
av arbetstids-lagstiftningen medför ekonomisk vinsl (se betänkandet sid. 159).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.8 Oljeavgift m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säljare och vissa förbrukare av mineralolja är enligl
lagen (1957: 343) om 6 Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oljelagring skyldiga att bl. a. hålla lager av olja och
att till viss del förvara detta oljelager i bergrum eller på annat bombsäkert
sätt. Den som är lagringsskyldig kan enligl bestämmelserna i förordningen
(1957:344) om oljeavgift m.m. åläggas att utge en sådan avgift bl.a. om han
erhåller dispens från dessa skyldigheter eller om han, utan erhållen dispens,
försummar vad som åligger honom enligt lagringsbeslämmelserna. Avgiften, som ulgår
med olika belopp för olika slag av oljor, beräknas med hänsyn lill den mängd
olja, som avses med del icke tillåtna förfarandet, och efter den lid som delta
förfarande har pågått. Syftet med avgiflen är alt förhindra alt den som inte
fullgör lagringsskyldighel åtnjuter ekonomisk vinning av detta. I avgiften
ingår överslagsmässigt beräknade koslnader för oljelagring (se närmare prop.
1957; 144 s. 18 f och 50 f). Oljeavgiften debiteras och uppbärs av
överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Om del är uppenbart att oljeavgifien avsevärl
överstiger den vinning som den lagringsskyldige kan tänkas göra genom sin underiåtenhel,
får överstyrelsen förordna om skälig nedsättning av avgiften. Om del, efter det
att oljeavgift har debiterats, visas atl den lagringsskyldige fullgör sina
skyldigheter, får överstyrelsen efter skälighet förordna om återbäring av
oljeavgift som belöper på den tid som skyldigheten har fullgjorts. Regeringen
kan, om synnerliga skäl föreligger, förordna om befrielse från eller återbäring
av oljeavgifi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 38 § ransoneringslagen (1978:268) finns bestämmelser om
en särskild avgift (överförbmkningsavgifi) som kan komma i fråga om regeringen
har beslutat atl ransoneringsbestämmelserna i lagen på grund av krigsfara,
fredskris e.d. skall tillämpas. Överförbmkningsavgifi får åläggas en förbrukare
som har använl mer ledningsbunden energi än som har tilldelats honom eller som
har misshushållat med energi, som har tilldelals honom på elt sådant sätt att
myndighet nödgas tilldela honom ytteriigare energi. Avgiflen, som enligt regeringens
bestämmande åläggs ay länsstyrelse, kristidsnämnd eller annan myndighet, får
bestämmas till högst fem eller, om särskilda skäl föreligger, högst tio gånger
vederlaget för energin. Om den som har ålagts överförbrukningsavgifl inle
kunnat i väsentlig mån påverka förbrukningen eller om del eljest föreligger
särskilda skäl får regeringen eller den myndighel som bestämmer befria honom
från avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.9 Vissa andra avgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de fall som förut redovisats skall avgiften för en
inträffad överträdelse erläggas lill staten. I fråga om felparkeringsavgifi
tillfaller dock beloppet kommunen efter avdrag för statens
administrationskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om avgifter av delvis annal slag finns i
lagen (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik och i trafikskadelagen
(1975: 1410). Vissa trafikutövare får enligt den förstnämnda lagen la ut
tilläggsavgift av resande som inte kan förete giltig biljett. Trafikskadelagen
ger irafikförsäk-ringsföreningen rätl lill goltgörelse i form av trafikförsäkringsavgift.
Denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>las ul av en försäkringspliktig som har underlåtit att
teckna trafikförsäkring för motordrivet fordon. Tilläggsavgift bestäms i
förhållande till det aktuella biljettpriset och trafikförsäkringsavgift i
förhållande till den normala premiekostnaden för trafikförsäkring. Dessa
avgifter erläggs direkt till den som enligt bestämmelserna har rätt alt ta ut
dem. De har övervägande karaktär av privaträltsliga skadestånd och lämnas därt"ör
fortsättningsvis utanför denna framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Rapporten Nytt straffsystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.1 Synpunkter i rapporten på sanklionsavgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten Nytt straffsystem, Idéer och förslag, avgiven
av brottsförebyggande rådets arbetsgrupp rörande kriminalpolitik (BRÅ Rapport
1977:7) behandlas vissa frågeställningar som rör användningen av bötesstraff
och avgifter.' Rapporten har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
påpekar bl.a. att de brott som nu har penningböter i straffskalan och
åtskilliga andra bötesbrott får betraktas som förseelser där kriminaliseringen
i allmänhel är motiverad av lekniska konlrollsyn-punkter. Böterna fungerar
enligt arbetsgruppen i realiteten som avgifter som tas ul enligl vissa
schabloner. Beivrandet av sådana mindre förseelser sker i slor utsträckning
inom ramen för ordningsboissyslemet och det finns detaljerade anvisningar med
taxor som skall gälla för överträdelser av en mängd ordnings- och
trafikförseelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt arbetsgruppen har utvecklingen under senare
decennier gått mot en kraftig utbyggnad av del kriminaliserade områdel inom specialslraffräl-len
samiidigl som flerialel straffbud aldrig blir aktualiserade i rättstillämpningen,
någol som skulle kunna bero på all upptäcktsrisken är låg. Det hävdas också att
överträdelser av vissa straffbestämmelser på trafikens område förekommer nära
nog syslematiskl. En sådan ulveckling kan enligl arbetsgruppen leda lill alt
många straffbestämmelser upplevs som ett tomt hot. Medborgarna kan bli "immunicerade",
vilket i och för sig är allvarligt och kan få konsekvenser för laglydnaden på
andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen konstaterar mot denna bakgrund, att del har
funnits elt ökande intresse för depenalisering. Reformer i denna riktning
medför att man får en klarare avgränsning av det straffbara området. Del är
dessutom ett önskemål att avlasta de rättsvårdande myndigheterna så att deras
resurser kan inriktas på den allvarliga kriminaliteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller det fprtsätta depenaliseringsarbetet,
skisserar arbetsgruppen en utveckling, enligt vilken det bör vara möjligt att
möta sådana förseelser som saknar slraffvärde med administrativa sanktioner -
av arbetsgmppen benämnda "straffavgifter". Etl sådant syslem skulle
enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rapporten främst s. 344-350.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsgruppen kunna utformas efter enkla principer -
ungefär som det nuvarande ordningsboissyslemet - med på förhand fixerade belopp
för varje förseelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen redovisar även några allmänna principer som
bör gälla för del fortsatta depenaliseringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Depenalisering
skall vara ändamålsenlig från kriminalpolitisk synpunkt, dvs. föregås av en
prövning om del aktuella beteendet är slraffvärt eller om det finns behov av
och förutsättningar för att i stället för straif påföra administrativ avgift.
Sådan avgift förutsätter atl effektiv kontroll kan upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgiften bör
knytas an till etl enkelt objektivt och lätt konstalerbart faktum, l.ex.
underlåtenhet att i rätt lid vidtaga föreskriven åtgärd. Något utrymme för
prövning av det subjektiva ansvaret hos den felande bör inte finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Systemet skall
vara rättvist genom att föreläggandet av avgift skall drabba alla lika som
överträder reglerna. Om det skall vara möjligt att efterge avgiflen i vissa
undantagsfall (l.ex. ursäktliga fall, hänsyn lill hög ålder, sjukdom eller
handikapp), skall dessa kriterier vara" klart preciserade. De bör också
uttryckligen framstå som undanlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgifterna bör
vara anpassade lill de överträdelser del är fråga om enligl vissa schabloner.
Avgifterna bör vara på förhand bestämda. Om en administrativ avgift relaleras lill
etl mätbart moment i gärningen (l.ex. skattetillägg eller tulllillägg) bör en
övre gräns gälla för tillämpligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som drabbas
av en administrativ avgift bör alltid ha rätt att få åtgärden överprövad av
högre myndighet eller domstol. Sådan begäran om överprövning bör inte hindra
verkställigheten av avgiften (jfr vad som nu gäller felparkeringsavgifi).
Möjligen bör dock verkställigheten kunna inhiberas på begäran av klaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen anser del vara betydelsefullt att elt samlat
grepp tas på depenaliseringsfrågan. Samtidigt påpekas det att en närmare
utredning av depenalisering kräver att man ingående prövar de kriminalpolitiska
konsekvenserna. Kunskapen om vad en utbredd depenalisering skulle få för
konsekvenser för den fortsatta normeflerlevnaden är mycket liten. Del är också,
påpekas del, osäkert hur de administrativa myndigheterna skulle agera, om de
tilldelas sådana närmasi straffande funktioner. Det finns därför enligt
arbetsgruppen all anledning att gå försiktigt fram, innan man har fått närmare
erfarenheter av de hittills genomförda reformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.2 Remissyttrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av BRÅ-rapporlen har endast elt
fåtal instanser yttrat sig över del avsnitt som här är aktuellt. Man har därvid
genomgående ställt sig tveksam lill den av arbetsgruppen framförda tanken att
vid mindre allvarliga brott mer allmänt ersätta bötesstraffet med ett slags
straffavgift. Riksåklagaren (RA) pekar i denna del på den avkriminalisering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som ägt rum inom skatte- och byggnadsväsendel. RÄ
framhåller all elt av de mest utmärkande dragen hos systemet med sådana
avgifter är alt eljest förekommande subjektiva element får träda tillbaka för
ett i det närmaste slrikl ansvar. Delta leder lill all tillämpningen ofta blir
onyanserad och, vilket f.ö. torde vara lagstiftarens avsikt, slår myckel hårt
mot den enskilde. Även om avgiftssyslemet i princip skiljer sig klart från etl
straffrättsligl system torde erfarenheten visa att del hos allmänheten ej görs
någon åtskillnad mellan de olika systemen. Den enskilde lorde alltså inle
uppfatta depenaliseringens principiella innebörd utan endasl se lill de
faktiska verkningarna. Och därvidlag upplever han situationen som om en mycket
strängare och i sin tillämpning orättvis straffbestämmelse införts. En sådan ulveckling
kan givetvis vara lill avsevärl men för påföljdssystemel. Enligt RÅ finns mot
bakgrund av det anförda all anledning alt iaktta slor försiktighet när det
gäller att ersätta ordinära straffpåföljder med administrativa avgifter. Även
kriminalvårdsstyrelsen anser att den psykologiska effekten av all ersätta böter
rhed straffavgifter kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra aspekter på depenalisering belyses av juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet, som framhåller att det är tveksamt
vilka konsekvenser det kommer att få för allmänhetens inställning till
förvaltningsmyndigheterna, om dessa utrustas även med en straffande funktion.
Riksdagens ombudsmän (JO) anser atl det vid diskussion om depenalisering kan
vara lämpligt atl skilja mellan fall där lagstiftningen principiellt syftar lill
en absolut styrning av handlandet och sådana då endasl en relativ styrning i
riktning mot elt önskvärt handlingsmönster åsyftas. I det förstnämnda fallel är
del i verkligheten fråga om den inom straffrätten förekommande typen av påbud
och förbud och sanktionsholet bör i enlighet därmed utformas mera kraftfullt. I
regel finns del då ingen annan reell skillnad mellan sanktionshotet och ett hot
om straff än att straffet får ådömas endast under iakttagande av sedvanliga straffprocessuella
rättssäkerhets-garantier. Ekonomiska sanktioner av detta slag tenderar vidare
att bli onyanserade. De invändningar som kan riktas mot normerade straff gäller
därför även här. Fördelen med depenalisering, vilken regelmässigt beslår i en
avlastning av rättsapparaten, vinnes alltså på bekostnad av rättssäkerheten.
Del är osannolikt all sanktionerna av medborgarna uppfattas på annal sätt än
som just straff. Området för depenalisering är därför enligt JO begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Betänkandet Företagsböter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.1 Utredningens .synpunkter på straffavgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har i etl särskilt avsnill i betänkandet
ingående behandlal möjligheterna atl använda avgifter för atl uppnå samma
resultat som med systemet med företagsböler.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Betänkandets. 203-235.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
framhåller bl. a. att de avgiftssystem som har tagits i bruk, utöver den
strikta tillämpningen och det schablpniserade beräkningssättet, inle har många
gemensamma beröringspunkter. Del kan enligt utredningen från vissa synpunkter
vara en fördel att de inte, vare sig i fråga om innehåll eller utformning, är
bundna av generella regler på samma sätt som gäller för straffrättsliga
påföljder. Denna flexibililel medger nämligen att de kan anpassas efter de
materiella föreskrifter, vilkas efterlevnad de är avsedda atl trygga.
Tillämpningen kan sålunda anförtros ål tillsynsorgan på det speciella pmrådet, åt
förvaltningsmyndigheter eller ål de allmänna domstolarna. Den strikta
utformningen medger också ett summariskt förfarande som ur samhällsekonomisk synpunkl
kan te sig fördelaktigare än de mer tungrodda straffrättsliga reaklionsformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bristande enhetligheten och svårigheten för folk i allmänhet alt skilja mellan
avgift och böler kan dock enligl utredningen bidra till alt skapa osäkerhet om
rättsordningen. De olägenheter som brukar förknippas med normerade böter - all
del strider mot principerna för sanklionssyste-met all schablonisera straffet
med utgångspunkt från den skada som brollet kan tillfoga och all de inte
medger hänsynslagande vare sig till förmildrande omständigheter eller andra
förhållanden såsom gärningsmannens förfarande, planering, förslagenhel osv. -
kan knappast undgå alt göra sig gällande även i fråga om avgifter. Den stelhet
som är förknippad med del schabloniserade beräkningssättet är för övrigt ännu
mer framträdande, när betalningsskyldigheten åläggs strikt och - i princip -
ulan hänsyn lill omständigheterna i del särskilda fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användande
av avgifter måsle enligt utredningen begränsas till sådana rättsområden, där
del finns ett naturligt underlag för beräkning av avgiflen. Det anses vara en
förutsättning för att ett sådanl underlag skall kunna uppbådas alt
överträdelsen verkligen kan ge pengar eller atl allmänna intressen kan skadas lypiskl
sett. Enligl ulredningen måste förljänslen eller skadan även kunna fångas i en
ungefärlig uppskattning och i därför lämpliga schablpner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
avgift används / stället för kriminalisering, menar utredningen att samhället
avslår från att utnyttja straffets mpralbildande effekt. I stället utnyttjar
man sinnet för pengar lill att avskräcka från lagöverträdelser genom alt
använda en avgift som gör att det sannolikt ställer sig dyrare att bryta mot
föreskriften än att följa den. Man bör då enligt utredningen inte bortse från
att ett förfarande som är belagt enbart med avgift inle nödvändigtvis behöver
uppfattas som förbjudet eller otillåtet. Eriäggande av avgiften kan av den
betalningsskyldige upplevas som en affärshändelse. En utbredd användning av
enbart avgift för atl motverka lagöverträdelser kan därför enligt utredningen
undergräva respekten för lagstiftning och myndighetsutövning. En annan faktor,
som utredningen anser böra vägas in i sammanhanget, är frågan, huruvida del på lagstiftningsområdel
i fråga behövs att någon inom elt företag personligen ansvarar för att
föreskriften</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följs
eller om del får anses vara tillräckligt atl företaget betalar avgiften för
överträdelsen. Att samhället avslår från atl befatta sig med frågan om vem eller
vilka inom ett företag som har beslutat att bryta mot l.ex. elt för
verksamheten meddelat förbud stimulerar knappast till etl noggrant iakttagande
av förbudet. Man bör vidare räkna med atl en avgift för en juridisk person inte
medför någol obehag för någon inom förelaget, så länge den inte föranleder
någon reaktion hos de enskilda medlemmarna - aktieägarna, föreningsmedlemmar m.fl.
Utredningen framhåller i anslutning härtill atl sanktionsholet, om man vill
markera all föreskriften skall iakttas, inte bör riktas mot enbart den
juridiska personen. Med en sådan inriktning skulle man främja i stället för
motverka ett lönsamhelslänkande inför valet att följa eller bryta mol
föreskriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ulredningen kan emellertid användande av avgift som komple-ment till straff
vara både lämpligt och ändamålsenligt på vissa områden. Med en sådan ordning
behöver personerna inom företagsledningen inle uteslutande se till vad som är
mest lönsamt för företaget utan kan även hänvisa till att de själva kan bli
ställda till ansvar, om föreskriften åsidosätts. Även de anställda undgår de lönsamhetsmässiga
kraven på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
huruvida avgiften bör utgå strikt eller om den bör påföras som en särskild
rättsverkan av brott - dvs. endast under förutsättning att de subjektiva rekvisiten
för brollet är uppfyllda - måste enligl utredningen i hög grad vara beroende av
överträdelsens beskalTenhet och förhållandena inom det lagsliftningsområde, där
avgiften används. Strikt ansvar kan i ett fall le sig naturligt, därför all det
är uppenbart inle bara alt en överträdelse ger vinsl utan även att den inte kan
begås annal än i avsikt att uppnå sådana fördelar. På ett annat område kan en presumtion
av delta slag vara mer eller mindre obefogad. En strikt indragning har enligt
utredningen avsevärda fördelar ur effektivitetssynpunkt. Eftersom
skuldprincipen är fast förankrad i det allmänna rättsmedvetandet, räknar
utredningen emellertid inte med atl en strikt indragning kan utgöra regel.
Avsteg från skuldprincipen sker med risk för att sanktionen uppfattas som
orättvis. Redan det förhållandet att en avgift påförs utan hänsyn lill
betalningsförmågan i det enskilda fallet innebär etl avsteg från vad som
betraktas som normall. Del är enbart den omständigheten att
betalningsskyldigheten står i relation till vinsten eller skadan som gör att
avsteget kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.2
Remissyttrandena .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av ulredningens betänkande och den samtidigt remitterade
departementspromemorian Ds Ju 1979: 10 har åtskilliga synpunkter förts fram
när del gäller frågan om avgifter kan tjäna som ett alternativ lill en ordning
med förelagsböter. Här skall i korthet redovisas några huvudpunkter i de
yttranden som mer utförligt behandlar denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge pekar bl. a. på alt
lagstiftaren redan har anträtt vägen mot alt komplettera kriminalisering med
avgift. Någol avgörande hinder mot alt fortsätta den vägen reser sig enligl
hovrättens mening inle. Med relativt små modifieringar av avgiftsinslitutel -
exempelvis atl utdömandet överflyttas från de olika administrativa myndighelerna
till domstol och att den strikta tillämpningen kompletteras med exculpationsregler
- skulle avgiftsinslitutel få de viktigaste fördelar som enligl utredningen
utmärker företagsböler. Även brottsförebyggande rådet (BRA) anser del vara
möjligt alt bygga ul de administrativa avgiftssystemen så alt de kommer all i
stort sett fylla samma funktion som förelagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser framhåller att del normalt sett bör
vara lättare att bestämma en avgift än atl bestämma företagsböler i anledning
av samma brott. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hävdar därvid alt ett
avgiftssystem kan göras effektivare än etl straffrättsligl system genom atl del
inle behöver göras beroende av några subjektiva rekvisit; i andra fall kan det
- om man så vill - i subjektivt hänseende utformas precis som etl system med bötespåföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Norrbollens län anser att det är förenat
med betydande nackdelar all i alltför slor utsträckning låta straff ersättas
med olika slag av avgifter och framhåller i denna del alt avgiften utgår
schablonmässigt utan att hänsyn kan tas till omständigheterna i det enskilda fallel.
Denna sielhel i tillämpningen där betalningsskyldighet kan åläggas oavsett
skuld slår inte i överensstämmelse med gemene mans rättsmedvetande. Enligt
länsstyrelsen gäller vidare att avgiften inte har någon norm verkan. Den
syftar endast till atl förringa den ekonomiska vinning som gärningen kan
medföra. Om sanktionssystemet behöver reformeras och förstärkas måste detta
arbete utgå från skuldprincipen och intresset av att rättsreglernas
normbildande funktion får upprätthållas genom domstolarnas verksamhet.
Härigenom bibehålles på bästa sätt allmänhetens tilltro lill och förtroende för
rättsordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl par remissinstanser uttrycker från andra synpunkter
tveksamhet inför ett utbyggt system med avgifter. KonsumentverketlKO anser del
vara en klar nackdel alt det ofta är svårt att fastställa etl avgiftssystem som
tar hänsyn både till den beräknade förtjänsten eller skadan av det brptlsliga
beteendet pch lill graden av ursäktlighet. Sveriges industriförbund m.fl. anser
att avgifterna ofta blir stela och orättvisa i tillämpningen. De påförs efter
schablonmässiga grunder och utan hänsyn till betalningsförmågan hos ett
företag, vilket gör att sanktionen kan slå mycket ojämnt och leda till en
snedvridning av konkurrensen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.5.1
Inledande distinktioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kännetecknande
för den typ av avgifter som här har betecknats som sanktionsavgifter är att de eriäggs
till det allmänna och utgör en form av ekonomisk påföljd för överträdelse av
särskilda författningsbestämmelser. I detta sammanhang knyter sig intresset
främst till sådana avgifter som kan utgöra komplement till de ändringar som har
föreslagits i fråga om brottsbalkens förverkanderegler. För sammanhangets
skull kan det emellertid vara på sin plats med några inledande påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>System med avgifter av det
här slaget har vuxit fram vid sidan av lagstiftningens mer traditionella
ekonomiska styrmedel - böter, förverkande, vite och skadestånd - och de har
till utfprmning och tillämpning många likheter med alla dessa sanktionsformer.
Avgifterna används således ofta på ett sätt som närmast för tanken till straff
och förverkande och de fyller i många avseenden samma funkfipn - att genpm sin prevenfiva
effekt motverka överträdelser av vissa bestämmelser och att eliminera
orättmätiga vinster. Formellt och materiellt står de emellertid utanför den straffrättsliga
ordningen och är därför inte bundna av de allmänna principer som där gäller.
Avgifterna företer även många likheter med viten, låt vara att ett vite som
regel riktas till ett bestämt rättssubjekt. I vissa fall används avgifter också
för att till samhället dra in ersättning för generella . skadeverkningar och
avgiftsbeloppet kan således stundom ha drag av skadeersättning. Det är
emellertid inte fråga om skadestånd i ordets egentliga bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att sanktionsavgifterna sålunda kan användas för att tillgodose
skilda intressen medför naturligtvis vissa svårigheter, när det gäller att
skaffa sig ett samlat grepp om dem som rättsliga företeelser. För att
underlätta den fortsatta framställningen finns det anledning att dela upp de
typer av avgifter som hittills har förekommit i olika huvudgmpper. En viss
åtskillnad mellan olika slag av avgifter kan nämligen göras med utgångspunkt i
det sätt på vilket man i de olika systemen har utformat reglerna om
avgiftsbeloppets storiek saml de syften som avgifterna har avsetts tillgodose.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
möjlig indelningsgrund kan vara att skilja mellan å ena sidan belopps-maximerade
och å den andra värderelaterade avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de beloppsmaximerade avgifterna bör i så fall föras avgifter som i den
tillämpliga författningen har bestämts till en viss summa eller för vilka inom
vissa ramar har angetts ett högsta belopp som inte får överskridas. Avgifterna
är här vanligen knutna till ordningsföreskrifter som riktar sig till en bredare
allmänhet pch de uppgår i regel till ganska låga belopp. De används som
påtryckningsmedel för att förmå medbprgarna att fullgöra vissa allmänna
skyldigheter. Ett exempel erbjuder förseningsavgift för underlåtenhet att i
rätt tid avge uppbördsdeklaration. Denna avgift utgår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
100 kr, vid upprepad förseelse 200 kr (54 § 3 mom. uppbördslagen, 1953:272).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
den här kategorin hör en del av de avgifter som har tillkommit som ett led i avkriminalisering
av vissa tidigare straffbelagda gärningar av mindre allvarligt slag. Ett
lindrigt bötesstraff har då ersatts med en avgift som också den uppgår till ett
relafivt blygsamt belopp. Att avkriminalise-ringen i enlighet härmed har fått
formen av vad som brukar kallas depenalisering beror på atl det har varit
nödvändigt att markera att det straffria handlandet inte heller i
fortsättningen är önskvärt. Exempel på sådana avgifter utgör felparkeringsavgiften
och de särskilda avgifterna enligt lagen om påföljder Pch ingripanden vid olpvligt
byggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör tilläggas att det inte hittills har förekommit att en överträdelse som kan
föranleda en beloppsmaximerad avgift dessutom är belagd med straff. Dessa
sanktionsformer har sålunda inte tillämpats vid sidan av varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
gruppen värderelaterade avgifter kan hänföras sådana avgifter där reglerna - i
stället för att föreskriva bestämda avgiftsbelopp - anger det sätt på vilket
detta belopp skall beräknas. Avgiftens storiek bestäms här med ledning av ett
mätbart moment i den aktuella regelöverträdelsen, och det finns vanligen inte
någon i absoluta tal angiven övre gräns för avgiftsbeloppets storlek. Som
exempel kan anföras tilläggsavgift enligl lagstiftningen om olovligt byggande.
Den utgår med 500 kr för varje kvadratmeter våningsyta som den olovliga
åtgärden har omfattat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
till atl dessa avgiftssystem har utfprmats på del här sättet varierar från
fall till fall. I allmänhet har dock gmnden varit ett intresse av att dra in
den vinst som annars skulle kunna uppstå till följd av regelöverträdelsen. Det
är uppenbart att avgifter, som är på detta sätt relaterade till omständigheterna
i det enskilda fallel och som syftar till att eliminera uppkomna vinster, kan
komma att uppgå till höga belopp. Det kan bl. a. av detta skäl antas att de,
var och en inom sitt tillämpningsområde, blir effektiva som ekonomiska sankfioner.
Härtill kommer att de inte sällan tillämpas vid sidan av en straffrättslig
ordning på sådant sätt att en och samma överträdelse kan föranleda såväl
straffrättslig påföljd som skyldighet att betala avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den indelning som har gjorts nu kan dock vissa erinringar göras. Fastän
flertalet av de nu tillämpade avgifterna låter sig inordnas i det angivna
mönstret utgör sålunda detta inte någon logisk nödvändighet för framtida regleringar.
Att avgifter med karaktär av sanktion av ordningsföreskrifter görs värderelaterade
synes exempelvis inte möta något hinder. Redan nu gäller att förseningsavgift
vid underlåtenhet att avge självdeklaration i rätt tid är värderelaterad (en procent
av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3 % av den skattepliktiga
förmögenheten) låt vara att den samtidigt är beloppsmaximerad till 300 kr (116
g § taxeringslagen). Vidare bör erinras om att byggnadsavgifterna visserligen
har tillkommit i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med depenalisering av fidigare straffbelagda överträdelser av
byggnadsförfattningarna men samfidigt för vissa fall har utformats på ett sätt
som har medfört en kostnadsmässigt betydligt strängare reaktion än det tidigare
bötesstraffet. De fyller därmed även en vinstbegränsande funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mera ändamålsenligt i
detta sammanhang synes då vara att skilja mellan å ena sidan avgifter som har
ett renodlat repressivt (straffande) syfte och å den andra avgifter som
dessutom har en konfiskatorisk eller snarare vinstbegränsande karaktär. Trols
alt vissa invändningar kan riktas även mot denna indelningsgmnd tillämpas den i
den följande framställningen. Avgifter av den förra typen benämns därvid
straffavgifter medan avgifter tillhörande det senare slaget benämns vinstbegränsande
avgifter. Det är denna senare typ som främst tilldrar sig intresse i detta
sammanhang. Först skall emellertid straffavgifterna något beröras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.5.2
Straffavgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den kriminalpolitiska debatten har det under senare år funnits ett ökal
intresse för depenalisering i den formen att bötesstraff för mera lindriga förseelser
ersätts med straffavgifter. Detta torde till en del få ses mot bakgmnd av den
förhållandevis kraftiga utvidgningen på specialstraffrättens område. Det kan
av dessa skäl finnas anledning att här sammanfatta vissa kriminalpolitiska
frågeställningar, som kan aktualiseras i anslutning fill dessa avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har redovisats rekommenderades i BRÅ-rapporten Nytt straffsystem en
konsekvent strävan i riktning mot depenaliseringsåtgärder av det slag som har angetts
nyss. Remissinstansernas invändningar mot en sådan utveckling har i första hand
avsett risken för att medborgarna, som i allmänhet inte gör någon åtskillnad
mellan straff och avgift, skulle kunna uppleva situationen som om ett strängare
och mer onyanserat straff införts. Denna ståndpunkt har främst grundats på det
förhållandet att avgifterna vanligen tillämpas enligt modellen för strikt
ansvar och således utan hänsyn till några subjektiva moment hos gärningsmannen
samt på den omständigheten att de straffrättsliga rättssäkerhetsgarantierna
lätt går förlorade i ett schablonmässigt tillämpat avgiftssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elt argument mot en mera
omfattande övergång till ett avgiftssystem som delvis har motsatta
utgångspunkter har förts fram bl. a. i betänkandet Företagsböler och i
länsstyrelsens i Nortbottens län remissyttrande över detta betänkande. Det har
sålunda framhållits att man vid depenalisering går miste om straffets
normbildande funktion. En straffbelagd gärning uppfattas nämligen vanligtvis
som moraliskt förkastlig, medan detta inte behöver vara fallet med ett avgiftsbelagt
handlande. Det hänger samman med att straffet är uttryck för att samhället har
önskat förbjuda vissa beteenden. En avgiftsbeläggning av ett visst beleende
uppfattas däremot inte aUtid som ett förbud utan endast på det sättet alt det
kostar en viss summa pengar att bryta mot de uppställda reglerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av det anförda bör ytterligare framhållas att medborgarnas vilja och
förmåga alt rätta sig efter de regler som samhället uppställer är beroende av ell
komplicerat samspel mellan många olika faktorer. Där torde som ett viktigl
inslag ingå elt krav på alt en sanktion i fråga om såväl innehåll som
tillämpning skall vara utformad på etl säll som har förankring i det allmänna
rättsmedvetandet. Uppfattningen atl bedömningarna på delta område skall göras
med betryggande rättssäkerhet för den enskilde och med hänsynslagande till
omständigheterna i varje särskilt fall lorde vara djupt rotad. Det
straffrättsliga systemet fillgodoser sådana anspråk. Del stora flertalet
medborgare, som kommer i direkl kontakt med samhällets straffande funktioner,
gör detta i samband med mindre allvariiga överträdelser av böleskaraktär. Eifarenheten
har visserligen visat all den straffrättsliga proceduren när fråga är om
lindrigare förseelser ibland kan upplevas som onödigt chikanerande för den
enskilde, en synpunkt som på sin tid anfördes till stöd för övergången från
straff till avgift för mera bagatellartade deklarationsförseeher. Men om den
straffrättsliga ordningen i betydande utsträckning blir ersatt med
avgiftssystem, vilka lätt tenderar alt bli strikt schablonmässiga i sin
tillämpning och där de sedvanliga rättssäkerhetsgarantierna är beskurna, finns
det risker för att medborgarnas respekt för rättsordningen i stort minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
delta kan å andra sidan bl. a. anföras att det givetvis är ell önskemål att det
i egentlig mening straffbara området är klart avgränsat på ett sätt som också
har förankring i del allmänna rältsmedvelandet. Straffbud som kan bedömas vara
obehövliga skall givetvis utmönstras ur det straffrätls-liga systemet. De
fördelar som därvid kan uppnås består bl.a. i atl de rättsvårdande
myndigheterna kan frikopplas från vissa arbetsuppgifter och i slällel inrikta
sina resurser på den allvarligare kriminaliteten. Särskilt när det gäller
överträdelser av regler, där förvaltningsmyndigheter har alt övervaka
efterlevnaden, kan det naturligtvis vara förenat med fördelar att inte också
rättsväsendets myndigheter behöver kopplas in. Av det tidigare anförda lorde
emellertid framgå atl avkriminaliseringsåtgärder som innebär att straffet
ersätts med en administrativ avgift bör ske med försiktighet och föregås av en
noggrann prövning från kriminalpolitiska utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.3
Vinstbegränsande avgifter 4.5.3.1 Behovet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
det i det föregående föreslagna tillägget till brottsbalkens förverkanderegler
tillgodoser man som förut har konstaterats i stor utsträckning det intresse som
ligger till gmnd för det tidigare diskuterade systemet med företagsböter. Den
föreslagna lagstiftningen torde kunna verksamt bidra till bekämpandet av den
ekonomiska brottslighet som kan hänföras till den icke-seriösa företagsamheten.
Den erbjuder i normala fall en från samhällets synpunkt tillfredsställande
reaktion på brott av del här slaget och kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dessutom
förväntas få preventiva effekter. Risken för perspnligt straff för den som är straffrättsligl
ansvarig för brottet i förening med förverkande av vinsten måste naturligtvis
innebära omständigheter som är ägnade att verka avhållande från överträdelser.
Man bör härvid också beakta att i de fall som här är särskilt aktuella
upptäcktsrisken genomsnittligt sett torde vara större än när det gäller s. k.
ekonomisk kriminalitet i allmänhet. I synnerhet är naturligtvis detta
förhållandet i fall där kontrollmyndigheter pch allmänhet är direkt berörda av
inträffade överträdelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
står det emellertid klart att ett sanktionssystem med denna utformning har sina
begränsningar. Erfarenheten kan därför komma all visa att det behöver
kompletteras med andra åtgärder i en del fall. Här erbjuder, som tidigare har
framhållits, de vinstbegränsande sanklionsavgif-terna vissa fördelar. De kan
nämligen förslärka eller ersätta de allmänna förverkandebestämmelserna på
sådana rättsområden där dessa är i behov av ett särskilt komplement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan i första hand vara motiverat att överväga avgiftssystem på områden där
regelöverträdelser bedöms vara särskilt frekventa. I vissa fall kan det också
framstå som mycket svårt att göra ens en sådan ungefärlig vinstberäkning som
ett förverkandebeslut trots allt fömtsätter. Andra exempel utgör fall där
vinsten eller besparingen av en isolerad överträdelse genomsnittligt sett kan
bedömas som begränsad men där samhället å sin sida har ett särskilt behov av
att skydda sig mot överträdelser utan alt därför kriminalisering framstår som
ändamålsenlig eller tillräcklig. Förverkandebestämmelsen kan ju bara användas
för att till staten dra in en faktiskt uppnådd vinst eller besparing och den är
enligt förslaget avsedd att tillämpas endast i den mån den ekonomiska förmånen
framstår som otillbörlig. Avgifter är - som också sagts i betänkandet om
företagsböter - i det avseendet mer effektiva, eftersom de kan konstmeras så
att de slår till oavsett om det i det särskilda fallet har uppstått någon
ekonomisk fördel eller inte. Därtill skall läggas att avgifterna har den
fördelen framför andra slag av sanktioner att de kan "skräddarsys"
för del rättsområde som det är fråga om i det särskilda fallet och att de
därför kan vara elt verksamt medel för punkfinsatser mot vissa typer av
ekonomisk brottslighet. Även här gäller naturligtvis också den förut redovisade
synpunkten alt det på områden där förvaltningsmyndigheten har att övervaka
regelefterlevnaden ibland kan vara en fördel om inte även rättsväsendets
myndigheter behöver kopplas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad som har anförts nu finns det flera skäl att efter hand överväga
att på olika områden införa avgiftssystem. I fortsättningen skall här redovisas
några synpunkter på frågan hur avgiftssystemen bör vara utformade för att
tillfredsställa rimliga krav på effektivitet och rättssäkerhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.3.2 Huvudfrågor om utformningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i realiteten ganska få vinstbegränsande sankfionsavgifter
som f. n. är i bmk: överlastavgifter, varselavgifter, byggnadsavgifter och
tilläggsavgifter vid olovligt byggande. Till en del kan även skattetilläggen
och oljeavgifterna hänföras hit. Systemen uppvisar sinsemellan betydande
olikheter, vilket till största delen beror på att vart och ett är särskilt
anpassat efter förhållandena inom det rättsområde där det skall tillämpas.
Faslän naturligtvis framtida avgiftsregleringar inte behöver ha något av de nu
tillämpade systemen som förebild, ger dessa och de erfarenheter som har vunnits
av deras tillämpning ändå vissa hållpunkter för principiella överväganden till
ledning för framfida lagsfiftningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En princip bör till en början vara att de vinstbegränsande
sanktionsavgifterna skall användas inom speciella och klart avgränsade
rättsområden. I den mån de används på näringsregleringens område bör de vara
knutna fill särskilda föreskrifter, som näringsutövarna har att iaktta i denna
sin egenskap. Exempel från gällande rätt erbjuder överiastavgifterna, som
riktar sig till åkare och andra ägare äv främst tyngre motorfordon avsedda för
person- eller godsbefordran och är knutna till vägtrafikförfatlningarnas
belastningsbestämmelser. Varselavgifterna riktar sig lill en större gmpp av
näringsidkare, alla arbetsgivare, och är knutna till bestämmelser om vad som
skall iakttas i anledning av föreslående driftsinskränkningar och per-milteringar.
Byggnadsavgifterna och tilläggsavgifterna vid olovligt byggande riktar sig
till byggmästare, entreprenörer och andra som ägnar sig åt eller planerar
byggnadsverksamhet. De är knutna lill föreskrifter som har meddelals i
anledning av samhällets planering och kontroll av sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som fömt har berörts är det karaktäristiskt för de vinstbegränsande
avgiftssystem som nu tillämpas att de i allmänhet är värderelaterade. Metoden
är i huvudsak densamma i alla system. Ett visst belopp relateras till ett mätbart
moment i den aktuella överträdelsen, en parameter. Överlastavgift ulgår med
belopp som anges enligt en stigande skala för varje hundratal kilo överiast.
Varselavgift bestäms för varje påbörjad vecka som varsel har försummats, och
utgår med 100-500 kr för varje anställd som berörs av driftsinskränkningen.
Byggnadsavgift utgår med ell belopp som motsvarar fyra gånger kostnaden enligt
den kommunala taxan för byggnadslov för den aktuella åtgärden. Tilläggsavgift
vid olovligt byggande bestäms till 500 kr för varje kvadratmeter våningsyta som
den olovliga åtgärden har omfattat. Skattetillägg, slufiigen, utgår vid
inkomstbeskattning med 40 eller i vissa fall 20 procent av det skattebelopp
som skulle ha undandragits, om den orikfiga uppgiften hade följts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användandet av sådana parametrar medför att varje
avgiftssystem enkelt och smidigt anpassas efter förhållandena inom sitt fillämpningsområde
och detta på ett sätt som leder till att avgiften i varje särskilt fall blir
beroende av de där föreliggande omständigheterna. Alt sålunda allvarli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gare
överträdelser leder till högre avgifter kan antas höja den preventiva effekten
och torde dessutom ha förankring i det allmänna rättsmedvetandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fortsättningen synes en huvudprincip böra vara att det inom det rättsområde
som är aktuellt skall finnas tillgång till en parameter för hur avgiftsbeloppet
skall bestämmas, låt vara att en sådan princip inte kan göras undantagslös, jfr
prop. 1980/81:92 om ändring i miljöskyddslagen (1969: 357). Nära fill hands
ligger att bestämma parametern på ett sådant sätt, att den schablonmässiga
beräkningen leder fram fill etl avgiftsbelopp som genomsnitfiigl sett motsvarar
den uppskattade vinsten av varje överträdelse. Överlastavgifterna,
varselavgifterna och tilläggsavgifterna vid olovligt byggande har konstmerats
mot bakgrund av sådana överväganden. Skall lönsamhetsmolivet elimineras i
fråga om överträdelser av de regler som gäller för näringsverksamhet är det
emellertid ibland inte fillräckligt atl man drar in den uppnådda vinsten i det
fall som har kommit till myndigheternas kännedom, utan redan utsikten till
vinst bör neutrahseras. I de fall då det finns ett starkt intresse härav bör
något hinder inte föreligga mot att bestämma avgiften efter sådana gmnder att
den genomsnittliga vinsten (besparingen) väsentligt överskrids. Ett exempel
erbjuder bygg-nadsavgiftema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den tidigare redogörelsen framgår också, att skyldighet alt betala avgiften
vanligen åläggs enligt modellen för strikt ansvar och således utan hänsyn till
frågan om den aktuella överträdelsen skett av uppsåt eller oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
visar emellertid atl det i praktiken har varit svårt att undvara regler om att
avgiften i vissa undantagsfall kan sättas ned eller efterges. Vart och ett av
de nuvarande systemen innehåller också särskilda regler som på olika sätt
inskränker utrymmet för det strikta ansvaret. Överlastavgift skulle urspmngligen
utgå, så snart en överträdelse objektivt sett hade konstaterats. Genom en
ändring, som trädde i kraft 1974, infördes emellertid i lagen om överiaslavgift
en bestämmelse, 8 a § (1974:292), som innebär att avgiften får nedsättas, då
särskilda omständigheter föreligger. 1 förarbetena till denna ändring har bl.a.
angetts att de överträdelser som mer eller mindre förorsakas av en myndighets
åtgärder eller brist därpå kan kräva särskilt beaktande.' Strikt ansvar är
huvudregeln också när det gäller avgifterna på byggnadsområdet. Enligt 5 § LPI
skall emellertid avgift inte utgå, om rättelse vidtages innan fråga om
ingripande enligt den angivna lagen har tagits upp vid sammanträde med
byggnadsnämnd, och inte heller, om den olpvliga åtgärden har avsett rivning spm
har företagits bl. a. för att undvika fara för omfattande skada på annan egendom
eller som har avsett byggnad som till väsenflig del har skadats genom eldsvåda
eller liknande händelse. Även i fråga om skattetillägg föreligger i princip
strikt ansvar. Här finns emellertid långtgående undantag från huvudregeln
(ålder, sjukdom m. m., se 116 g § taxeringslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Prop. 1974:101 s. 4.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
strikta ansvaret utgör alltså huvudregel i flertalet avgiftssystem. Därifrån
har sedan gjorts de undantag som varit påkallade med hänsyn till förhållandena
inom de aktuella tillämpningsområdena och övriga omständigheter. Förklaringen
till att denna konstmktion har blivit vanlig torde vara dels att den har
ansetts medföra fördelar från preventionssynpunkt, dels att den för
administrativa myndigheter har förutsatts vara lättare att tillämpa än ett
system som i likhel med del straffrättsliga bygger på individuell skuld och
förutsätter uppsåt eller oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån man i framtiden inför avgiftssystem på nya områden synes del emellertid
finnas anledning att varna för en schablonmässig användning av konstruktioner
med strikt ansvar. Det kan visserligen sägas all man genom avgiftssystem som
bygger på strikt ansvar bäst tar tillvara de fördelar som sådana system på
vissa områden kan erbjuda i förhållande lill den straffrättsliga ordningen. Av
rättssäkerhetsskäl bör det emellertid inte komma i fråga att införa system som
bygger på strikt ansvar i andra fall än då delta är motiverat med hänsyn till
det aktuella rättsområdets natur. Strikt ansvar bör i princip förutsätta att
avgiftsskyldigheten riktar sig fill personer och företag som måste antas ha
inte bara ingående kännedom om föreskrifternas innehåll utan även särskild anledning
all vaka över alt de inte överträds. Strikt ansvar torde också förutsätta att
det finns starkt stöd för en presumfion atl överträdelser knappast kan
förekomma annat än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet. Ju svagare en sådan
presumtion är -t. ex. därför att avgiftsreglerna riktar sig till en mer
obestämd personkrets och avser mer allmänl hållna föreskrifter - desto fler
undantag torde det av rättssäkerhetsskäl bli nödvändigt att göra från det
strikta ansvaret. Det kan då vara mera ändamålsenligt att föreskriva uppsåt
eller oaktsamhet som förutsättning för avgiflsskyldighet och anförtro
prövningen åt domstol (jfr varselavgifterna, avsnitt 4.2.2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i de fall då del vid en avvägning efter de grunder som har angetts nu bedöms mofiverat
att i framtida regelsystem låta avgiftsskyldigheten bygga på strikt ansvar,
torde emellerlid ofta behov föreligga av säkerhels-ventiler, som förhindrar att
avgiften i undantagsfall drabbar orimligt hårt. Del är naturliglvis angelägel
att sådana regler utformas så atl tillämpningssvårigheler såvitt möjligt
undviks. Undantagen bör därför vara klart preciserade, helst — spm har
framhållits i BRÅ-rappprten - med vägledande exempel. Allmänt hållna regler av
innehåll atl avgift inte skall åläggas i ursäktliga fall eller att belpppet får
jämkas då det föreligger särskilda pmsländigheter bör i all möjlig utsträckning
undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.3.3
Förhållandet till det straffräftsliga regelsystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sankfionsavgifter
av konfiskatorisk karaktär torde ha betydande preventiva effekter. Redan genom
sin existens torde de verka avhållande på den som överväger att bryta mot de avgiftssanktionerade
föreskrifterna. 1 detta avseende fyller de i stort sett samma uppgift som de
straffrättsliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>påföljderna
och de används också i vissa fall som ersättning för en straffrättslig
ordning. Exempelvis infördes avgifterna på byggnadslagstiftningens område i
samband med en omfattande avkriminalisering av tidigare straffbelagda
överträdelser av dessa bestämmelser. På det område där varselavgifter är
tillämpliga har det över huvud tagel inte funnits några straffrättsliga beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall är förhållandet det motsatta. Där tillämpas avgiftsregler och
straffbestämmelser parallellt på ett sätt som gör att de kan sägas komplettera
varandra. När det gäller oriktiga uppgifter till skattemyndighet, kan således
en och samma överträdelse i princip medföra såväl skaltelillägg som ansvar
enligt skaltebrottslagen. På grund av åtalsregeln i 13 § skattebrottslagen
kommer emellertid båda sanktionerna att tillämpas parallellt endast när det är
fråga om allvarliga överträdelser. I normalfallet skall annan åtgärd än
skattetillägg inte förekomma.' Även när det gäller överträdelser av
vägtrafikförfattningarnas belastningsbestämmelser har avgiftsreglerna närmast
karaktär av komplement till den straffrättsliga prdningen. Här bör noteras att
överlastavgiften alltid drabbar fordonets ägare under det att det
straffrättsliga ansvaret även kan drabba föraren (106, 114 och 163 §§
vägtrafikkungörelsen 1972:603).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu aktuella typerna av avgifter syftar i första hand till att dra in sådana
otillbörliga vinster eller andra värden som inte alls eller endast med svårighet
skulle vara åtkomliga med förverkandebestämmelser. Eftersom det alltså rör sig
om en ersättning för förverkande, kan det framslå som naturligt att nya
avgiftssystem i huvudsak fillämpas vid sidan av eventuella straffbestämmelser
på aktuella områden. Åtminstone när det gäller överträdelser som typiskt sett
begås inom ramen för juridiska personers verksamhet medför en sådan ordning
att preventionen verkar så att säga på två plan; dels kan den - anställd eller
ställföreträdare - som är personligen ansvarig för att föreskrifterna följs ådömas
straff, dels kan företaget åläggas att betala avgiften. Något principiellt
hinder finns därvid inte mot att de subjektiva rekvisiten är utformade på olika
sätt i det straffrättsliga systemet och i avgiftssystemet. Avgiften kan alltså
i och för sig åläggas slrikl, under det att straffrättsliga ansvaret är
beroende av uppsåt eller oaktsamhet hos gärningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
elt system där en och samma överträdelse kan medföra såväl straffansvar som
skyldighet att betala avgift går det inte att undvika att en inträffad överträdelse
kan få allvarligare konsekvenser för en enskild näringsidkare än för en
juridisk person. Han drabbas ju själv av både straff pch avgift. I den juridiska
perspnen, därempt, blir det en anställd - ofta den verkställande direktören
eller motsvarande - som får bära det straffrättsliga ansvaret, medan avgiften
läggs på företaget. Det torde emellertid inte vara möjligt att utforma
avgiftsreglerna på olika sätt beroende på om det är en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Prop. 1971: lOs. 240f.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enskild
näringsidkare eller en juridisk person som skall betala avgiften. De praktiska
verkningarna för den enskilde av denna ordning kan naluriigtvis lindras genom
att man vid straffmätningen tar hänsyn till att den tilltalade drabbas av en
betungande avgiftsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu anförda utesluter givetvis inte atl det i vissa fall kan vara lämpligt att
avstå från att låta straffbestämmelser gälla vid sidan av avgiftssystemel. Det
torde framför allt gälla sådana fall där de aktuella överträdelserna trots alll
är av tämligen lindrig beskaffenhet och där vinslelimineringen ur samhällets synpunkt
framstår som en fullt tillräcklig åtgärd. En depenalisering kan i sådana fall
även innebära en förenklad handläggning av hela sanktionsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
humvida det kan anses ändamålsenligt atl låta ett avgiftssystem komplettera
eller ersätta en slraffrättslig ordning är i hög grad beroende av förhållandena
inom det särskilda rättsområde som det är fråga om (jfr betänkandet
Företagsböter s. 220-230 och de allmänna synpunkter som där har redovisats
beträffande de renodlade straffavgifterna).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga gäller förhållandet mellan avgift å ena sidan och förverkande
enligt den i denna promemoria föreslagna nya regeln i brottsbalken å den andra.
Denna fråga har behandlats i det föregående (avsnitt 3.3.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.3.4
Beslutande myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
fömt har framgått gäller f. n. att tilläggsavgift vid olovligt byggande och
varselavgift prövas av allmän domstol, de förra på talan av åklagare efter
anmälan från byggnadsnämnd och de senare på talan av arbetsmarknadsstyrelsen.
Skattetillägg prövas av lokal skattemyndighet, överiaslavgift av länsstyrelse
och byggnadsavgift av byggnadsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fortsättningen bör olika lösningar kunna väljas beroende på det aktuella
rättsområdets karaktär. Prövning av frågor som gäller sanktionsavgifter kan
sålunda i viss utsträckning överlämnas till de administrativa myndigheter som
är verksamma ~ som tillståndsgivare eller på annal sätt — inom de rättsområden,
där avgifterna skall tillämpas. Därvid uppnås de fördelarna att avgifterna inte
behöver belasta rättsapparaten, samtidigt som de berörda myndigheternas
sakkunskap kan tillvaratas på elt ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
bör dock alltid ankomma på allmän domstol i fall då avgiftsskyldigheten görs
beroende av uppsåt eller oaktsamhet hos den som har gjort sig skyldig till den
aktuella överträdelsen. Det är bedömningar som hör hemma i allmän domstol. Även
i andra fall kan det framstå som lämpligt att överlämna prövningen till
domstol, l.ex. när reglerna ger utrymme för betydande skönsmässiga bedömningar
eller när straffansvar kan utkrävas vid sidan av avgiften. När avgiftsfrågan
prövas av allmän domstol, kan de berörda myndigheternas sakkunskap utnyttjas
exempelvis på det sättet att de ges partsställning i processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
myndighet som skall handlägga avgiftsfrågan bör i enlighet med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
anförda prövas från fall till fall med hänsyn till förhållandena inom det berörda
rättsområdet och med beaktande av hur systemet i övrigt är utformat. I
anslutning härtill skall särskilt framhållas atl möjligheter givetvis alltid
måste finnas att överklaga elt avgiftsbeslut. Som regel bör etl sådant
överklagande prövas av domstol. I praktiken lorde då i allmänhet förvaltningsdomstol
komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.3.5
Avslutande sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
all korthet kan de synpunkter som här har redovisats i fråga om vinstbegränsande
sanktionsavgifter sammanfattas på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. Del tillägg till
brottsbalkens förverkandebestämmelser som har före<br>
slagits i det föregående kan på vissa områden behöva kompletteras. Ett<br>
avgiftssystem kan i detta hänseende erbjuda en ändamålsenlig lösning i fall<br>
där regelöverträdelser är särskilt frekventa eller speciella svårigheter före<br>
ligger att beräkna storleken av den vinst eller besparing som uppnås i det<br>
särskilda fallet. Andra fall är när den ekonomiska fördelen av en isolerad<br>
överträdelse genomsnittligt sett kan bedömas som låg, samtidigt som sam<br>
hällets behov av skydd på det aktuella området är så framträdande, att inte<br>
bara den ekonomiska fördelen i det särskilda fallet utan redan utsikten till<br>
vinst eller besparing bör neutraliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgifter bör få förekomma
endast inom speciella och klart avgränsade rättsområden. I den mån de används
på näringsregleringens område bör de vara knutna till särskilda föreskrifter
som näringsutövarna har att iaktta i denna egenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna om beräkning av
avgiftsbeloppet bör i all möjlig utsträckning konstmeras så att de utgår från
ett mätbart moment i den aktuella överträdelsen - en parameter - som gör det
möjligt att förutse och fastställa hur stor avgiften skall bli i det särskilda
fallet. Konstmktionen kan vara utformad på elt sådanl sätt att den schablonmässigt
fastställda avgiften kan beräknas genomsnittligt motsvara den uppkomna vinslen
vid varje särskild överträdelse. I de fall då del bedöms angeläget att söka
neutralisera redan utsikten fill vinst bör dock hinder inte föreligga mot att
låta avgiften utgå enligt gmnder som leder lill väsentligt högre avgiftsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Berpende på det aktuella
rättsområdets natur bör prövas om uppsåt eller oaktsamhet skall fömtsättas för
avgiftsskyldighet eller om denna skyldighet kan bygga på strikt ansvar. För att
en konstruktion med strikt ansvar skall vara försvarbar från
rättssäkerhetssynpunkt bör förutsättas att det finns starkt stöd för en presumtion
om att överträdelser på området inte kan förekomma annat än som en följd av
uppsåt eller oaktsamhet. Vidare måste uppmärksammas att särskilda undantag från
det strikta ansvaret även i dessa fall kan vara nödvändiga med hänsyn fill
förhållandena inom avgiftens användningsområde eller till reglernas utformning
i övrigt. Sådana undantag bör så långt möjligt vara preciserade, så atl del inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreligger
någon tvekan om deras räckvidd. Del sistnämnda gäller även i fråga om
bestämmelser som reglerar möjhgheten fill jämkning av avgiftsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Något hinder bör inte föreligga
mot att låta avgiftsregler som i första hand riktas mot juridiska personer och
straffrättsliga beslämmelser riktade mot fysiska personer vara fillämpliga vid
sidan av varandra. De subjektiva rekvisiten kan därvid vara annoriunda
utformade i de olika systemen -strikt ansvar vid avgift och uppsåt eller oaktsamhet
vid slraffrällsligt ansvar. Om del rör sig om mindre allvarliga överträdelser,
kan den vinsteliminering som uppnås genom avgiflen framstå som en fullt tillräcklig
åtgärd. Del kan i så fall bli aktuellt atl låta införandet av ell avgiftssystem
innebära att de aktuella gärningarna inte längre är straffbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åläggande av avgiftsskyldighet
kan i viss utsträckning överlämnas till de administrafiva myndigheter som är
verksamma på det aktuella området. I vissa fall är det emellertid lämpligt att
överlämna denna prövning till de allmänna domstolarna. Det gäller främst när
avgiftsskyldigheten görs beroende av huruvida överträdelsen skett av uppsåt
eller oaklsamhel och när reglerna är utformade på sådant sätt att det finns
utrymme för betydande skönsmässiga bedömningar. I sådana fall kan sakkunniga
administrativa myndigheter ges ställning som initiativtagare till eller part i
domstolsprocessen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underbilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 36
kap. 4 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall införas en ny
paragraf, 36 kap. 3 a §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 kap. 3a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har det i anledning av ett brott som är begånget i
utövningen av näringsverksamhet uppkommit en otillbörlig förtjänst eller
besparing för näringsidkaren, får värdet därav förklaras förverkat även när
det inte följer av I eller 2 § eller annars har särskilt föreskrivits.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som har sagts i första stycket gäller ej, om
förverkande är obilligt. Vid bedömningen av om så år förhållandet skall bland
andra omständigheter beaktas om det finns grundad anledning att anta att annan
betalningsskyldighet som svarar mot den ekonomiska fördelen av brottet kommer
att åläggas näringsidkaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förverkande på grund av brott</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Förverkande / anledning av brott</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
egendom eller dess värde må,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>av egendom eller dess värde, får</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om ej
annat har föreskrivits, ske</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om ej annat
har föreskrivits, ske</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gärningsmannen
eller annan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) gärningsmannen eller annan som
medverkat till brottet,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som medverkat till brottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den i vars
ställe gärningsman-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b) den i vars ställe gärningsmannen
eller annan medverkande var,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nen
eller annan medverkande var,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som
genom brottet beretts</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c)
den som genom brottet bereits vinning,</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinning eller näringsidkare som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avses i 3 a §,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) den som efter brottet förvärvat</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>d) den som efter brottet förvärvat<br>
egendomen på gmnd av giftorätt, egendomen på grund av giftorätt,<br>
arv eller testamente eller genom arv eller testamente eller genom<br>
gåva eller som efter brottet förvår- gåva eller som efter brottet förvär-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1980/81:84.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>val
egendomen på annal sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till
antagande om egendomens samband med brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillhörde egendomen vid
brottet ej någon av dem som anges i första stycket a)-c), må den ej förklaras
förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskild rätt till egendom
som förklaras förverkad består, om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>val
egendomen på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till
antagande om egendomens samband med brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillhörde egendomen vid
brottet ej någon av dem som anges i första slycket a)-c), får den inte
förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskild rätt till egendom
som förklaras förverkad består, om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över departementspromemorian
(Ds Ju 1981:3) Ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamtiet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av justitiekanslern
(JK), riksåklagaren (RÅ), hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms
tingsrätt, rikspolisstyrelsen, brottsförebyggande rådet (BRÅ), bankinspektionen,
riksskatteverket, näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentverket,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens invandrarverk, statens naturvårdsverk,
statens planverk, statens industriverk, statens provningsanstalt, juridiska
fakultetsnämnderna vid Lunds och Stockholms universitet, länsstyrelserna i
Stockholms och Norrbottens län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),
Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges Hantverks- och
Industriorganisation, Familjeföretagen, Svenska företagares riksförbund,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund. Föreningen Sveriges statsåklagare.
Föreningen Sveriges åklagare, Föreningen Sveriges länspolischefer och Föreningen
Sveriges polischefer'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RA har överlämnat yttranden från överåklagarna i
Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt samt länsåklagarna i Malmöhus,
Uppsala och Västerbottens län. Handelshögskolan i Stockholm har förklarat sig
avstå från att besvara remissen men har översänt elt inom dess rättsvetenskapliga
institution utarbetat ytlrande. Vidare har skrivelser inkommit från bl.a.
Ackordscentralen, Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Behovet av åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i promemorian har anförls rörande behovel av lagsliftningsålgärder
tillstyrks eller lämnas utan erinran av del hell övervägande antalet
remissinstanser. Till dem som uttryckligen ansluter sig till vad som sägs i
promemorian hör bl.a. länsåklagaren i Uppsala län, bankinspektionen, juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och svenska företagares
riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Sedermera har yttrande inkommit även från juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser - bl.a. RÅ. överåklagarna i
Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt, rikspolisstyrelsen, BRA, NO,
konsumentverket, statens provningsanstalt, Sveriges industriförbund, Sveriges
Hantverks- och Industriorganisation. Familjeföretagen och Sveriges Köpman-riaförbund
och Föreningen Sveriges statsåklagare — ger uttryck för uppfattningen att
behovet av åtgärder är mera uttalat än vad som uppges i promemorian.
Överåklagaren i Stockholm framhåller sålunda atl brott i näringsverksamhel i allmänhel
har ekonomiska motiv och att den brottspåföljd som gärningsmannen riskerar om
han avslöjas har ringa avhållande verkan i förhållande till den lockelse lill
alt åsidosätta för verksamheten gällande bestämmelser som den förväntade
vinningen av brottet utgör. Från brollspreventiv synpunkl och även av rena
anständighetsskäl är del, enligl överåklagaren, av stor belydelse all möjlighet
finns lill all dra in vad gärningsmannen tjänar på brottet. Överåklagaren
framhåller vidare atl möjligheterna härtill är mycket begränsade enligt
gällande bestämmelser pch att de nuvarande reglerna nästan inte alls utnyttjas
för förverkande riktat mpt juridisk perspn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NO påpekar för sin del alt de problem som diskuteras i
promemorian yttrar sig bl.a. i atl seriösa företag pressas av konkurrensen från
icke seriösa företagare. Det är således enligl NO ingalunda orealistiskt atl
räkna med att åtskilliga seriösa företag gått under eller förvandlats till
oseriösa företag av konkurrenstrycket från de oseriösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av Sveriges industriförbund, SHIO-Familjeföretagen
och Sveriges köpmannaförbund som anser atl den ekonomiska brottsligheten utgör
etl allvariigt problem på flera områden i samhället och att del från såväl
näringsrättsliga utgångspunkter som från samhälleliga aspekter är angeläget atl
åtgärder vidtas för att hindra ekonomisk brottslighet. Organisationerna betonar
kravet på konkurrensneutralitet i en marknadsekonomi och framhåller att mindre
nogräknade personers systematiska åsidosättande av gällande regler
otvivelaktigt medför en snedvridning av konkurrensförutsättningarna och kan
innebära svåra ekonomiska påfrestningar för den seriösa företagsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Advokatsamfundet anser - med hänvisning lill vad samfundet
anfört i ell tidigare remissyttrande rörande företagsböter - atl det inte har före-bragts
övertygande skäl för att det föreligger elt behov av de föreslagna
lagstiftningsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättsvetenskapliga institutionen vid handelshögskolan i
Stockholm — som även i övrigl ställer sig mycket kritisk lill de framlagda
förslagen - för fram tanken atl del inte så sällan, även ur samhällsekonomisk
synvinkel, torde vara bättre att låta det kapital, som med promemorians
utgångspunkt skall förverkas, få arbeta i förelaget lill att åstadkomma
rättelse av vad som kommit att brista genom brottet än att dra in medlen till
staten. Institutionen anser vidare att dålig normeflerlevnad på skilda områden
torde kunna bero mera av atl straff inle utkrävs, där så kunnat ske, eller på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt tänkbara viten inte åläggs än av atl otillbörliga
vinster och besparingar av åtgärder och underlåtenheter ter sig skyddade mot
statsingripanden saml alt det måhända rent av finns anledning varna för
åtgärder som ger grogrund åt tankar att "brott berikar staten" eller
att "staten söker sko sig med straffavgifter" eller intäkter av
motsvarande slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Allmänna synpunkter i övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nästan
alla remissinstanser godtar en reglering enligt de huvudsakliga riktlinjer som
anges i promemorian. Uttryckliga tillstyrkanden har sålunda lämnats av JK, RA,
överåklagarna i Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt, rikspolisstyrelsen,
hovrätten över Skåne och Blekinge, BRA. bankinspektionen, statens
naturvårdsverk, AMS, statens industriverk, juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet (majoriteten), länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län,
landstingsförbundet, TCO. SACO/SR, LO, Sveriges industriförbund, SHIO-Familjeföretagen,
Sveriges köpmannaförbund. Svenska företagares riksförbund. Domareförbundet,
Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges länspolischefer och
Föreningen Sveriges polischefer. - Föreningen Sveriges statsåklagare betraktar
också den föreslagna reformen som önskvärd och bra, men ställer sig tveksam
till dess genomförande på grund av de begränsade resurserna som samhället
ställer lill åklagarväsendets och polisens förfogande för verksamheten mot
kvalificerad brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt vill gå ett steg längre än promemorieförslagel
och ifrågasätter om inle förverkandesanktionen borde kunna frikopplas från
anknytningen till brott, dvs. en gärning som uppfyller alla objektiva och
subjektiva rekvisit för ådömande av ansvar enligt en straffbestämmelse. Enighet
torde enligt tingsrätten råda om atl överträdelser av lagbestämmelser inte bör
vara företagsekonomiskt lönsamma. Tingsrätten finner inte tillräckligt bärande
skäl för atl underlåta förverkande av otillbörlig förtjänst eller besparing,
då brott inle föreligger och förordar atl förverkande får ske vid lagöverträdelse
som leder till otillbörlig förtjänst eller besparing, oavsell om brott
föreligger eller inte, såvida särskilda skäl inte talar för annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken på en förverkanderegel med generell tillämpning på
såväl brottsbalkens som specialstraffrätlens område avvisas av några
remissinstanser. Sålunda anser länsåklagaren i Malmöhus län för sin del alt en
förverkanderegel av angivet slag inte är ägnad atl på elt effektivt sätt skapa
möjlighet att indraga otillbörliga förtjänster eller besparingar. Därtill kommer
enligl länsåklagaren en risk för osäkerhet i rättstillämpningen under
överskådlig framlid på gmnd av att en generell bestämmelse föreslås gälla för
mycket stora, helerogena och oöverskådliga områden. En framkomlig väg alt nå de
syften, som ligger lill grund för promemorian, lorde enligt länsåklagaren vara
att på vaije enskilt område inom specialstraffrätlen anpassa förverkandereglernas
innehåll till de särskilda behov som föreligger, varvid för-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verkandereglerna skulle kunna utbytas av eller
kompletteras med etl avgiftssystem. - Liknande synpunkter framförs av
länsåklagaren i Västerbottens län och SAF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ledamot av juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet, som intar en mycket kritisk hållning till avgifter av del slag som
behandlas i promemorian, anser att förverkande inom brottsbalkens område i och
för sig borde kunna få ske av sådan vinning som motsvaras av skada för enskild
i den mån del kan tagas för visst att målsägandeanspråk inte kommer all
framställas men atl man på specialstraffrätlens område i första hand borde göra
en översyn och eventuell komplettering av aktuella förverkanderegler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser uttrycker tveksamhet huruvida
förverkande av uppkommen vinsl utgör en tillräcklig reaktion från samhällets
sida vid den typ av brott som det här är fråga om. Sålunda ifrågasätter riksskatteverket
om de föreslagna förverkandereglerna drabbar en näringsidkare tillräckligt
avskräckande; näringsidkaren riskerar genom sanktionen inle någol annat än den
otillbörliga vinsten. Kombinerat med sanktionsavgift av del slag som föreslås
kunna införas i respektive specialförfattning synes dock sank-tionssystemel
enligt verket bli värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av statens provningsanstalt.
Även bankinspektionen anser att den allmänpreventiva effekten av elt hot om
förverkande kanske inte alla gånger är så stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan
uttalar sin tillfredsställelse över alt den i promemorian föreslagna ordningen
bättre låter sig infogas i den gällande rätten än det system med företagsböter
som tidigare har diskuterats. Uttalanden i denna riktning har gjorts av JK, RÅ,
överåklagarna i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, länsåklagaren i Uppsala
län, Stockholms tingsrätt, bankinspektionen, statens industriverk, juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet, länsstyrelsen i Norrbottens län och
Svenska företagares riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen anser för sin del att förslagel alt i
stället för företagsböter använda sig av elt modifierat förverkandeinstilut
har en klar fördel i det att fillämpningspmrådel avses omfatta även brottsbalksbrott
och atl subjektet inte behöver bli begränsat till juridisk person. Däremot är
systemet med förverkande enligl styrelsen så till vida mer begränsat, som del
i motsats till företagsbotssystemet är en särskild rättsverkan av brott, dvs. i
princip krävs etl ådömt personligt straffansvar innan förverkande kan ske. I övrigl
anser styrelsen att föreslagna tillägg till bestämmelserna om förverkande i
minst lika hög grad som företagsbotssystemet torde tillgodose de rättmätiga
krav, som kan uppställas på verkningskraftiga möjligheter till repressiva
åtgärder mot den icke-seriösa näringsverksamheten i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ instämmer inte i att man bör överge tanken på
införande av korporativt straffansvar. BRÅ pekar på att man med det nu
framlagda förslaget visserligen tillgodoser en del av de funktioner som ett korporativt
ansvar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle kunna fylla men att förslaget i andra hänseenden
inte kan ses som något alternafiv till ett sådant. BRÅ påpekar vidare alt den
föreslagna förverkanderegleringen tar sikte endast på att neutralisera vissa
ekonomiska fördelar som idag kan vara förenade med brott i näringsverksamhel.
Fråga är alltså inte om någon sanktionsform. Förslagel bör snarare ses som ett
utlopp av tanken atl det framstår som slötande att ekonomiska fördelar skall
kunna uppkomma genom broll även när delta upptäcks och lagfors. Genom att
reducera den möjligheten kan också vissa preventiva effekter uppnås. Etl korporativt
straffansvar sträcker sig dock längre genom att ett sådant förenas med
egentliga sanktioner och ett direkt klander av det brottsliga förfarandet. - Inle
heller ett avgiftssystem efter de principer som redovisas i promemorian kan
ersätta ett korporativt ansvar. Avgifterna förutsätts komma till användning "endasl
inom speciella och klart avgränsade rättsområden" främst där
"regelöverträdelser är särskilt frekventa". Behov av att kunna rikta
kraftigt klander mol elt företag kan dock uppkomma i en mängd fall som inte kan
förväntas bli avgiftsreglera-de.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även TCO anser alt institutet förelagsböter bör bli
föremål för etl förnyat och fördjupat utredningsarbete. Liknande synpunkter
framförs av konsumentverket, som anser atl företagsböler har betydande fördelar
på konsumentområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Förverkanderegeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Tillämpningsområdet i stort</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den begränsning som ligger i atl beslämmelsen föreslås äga
tillämpning endast när brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhel
accepteras av de remissinstanser som godtar huvuddragen i den föreslagna
lösningen (se ovan avsnitt 2.1.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser - bl. a. RÅ och BRÅ - befarar dock
alt uttryckel "i utövningen av näringsverksamhet" kan ge upphov till
tolkningssvårigheter. RA erinrar i sammanhanget om de svårigheter som
uppkommit när del gäller atl bestämma innebörden av del i 7 kap. 4 §
rättegångsbalken använda uttrycket "i utövning av tjänsten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet pekar på att delar av den
kommunala verksamheten inryms i begreppet "näringsverksamhet" men
framhåller också all del lorde ligga i sakens natur alt tillämpning av den
föreslagna bestämmelsen endast i rena undantagsfall kan komma all aktualiseras
i den kommunala verksamheten eller för ett kommunall bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även juridiska fakultetsnämnden vid Stockhobns universitet
kommenterar den närmare innebörden av begreppet näringsverksamhel och påpekar
därvid alt tillämpningsområdet blir större än vad som kanske direkt framgår av
lagtexten, eftersom uttrycket "näringsidkare" i det föreslagna
stadgandet är avsett atl ha samma innebörd som i I § bokföringslagen, där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det enligt motiven givits en tämligen vidsträckt innebörd
och bl.a. omfattar näringsverksamhet som inte drivs i vinstsyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
lar särskilt upp frågan mol vem en förverkandetalan av angivet slag bör kunna
riktas. Styrelsen påpekar i denna del alt det är viktigt atl föreslagna
bestämmelser omfattar yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk art i
vidsträckt bemärkelse. Bestämmelserna måste därför inbegripa illegala näringslransaktioner
beträffande såväl produkiion av och handel med varor och utbjudande av tjänster
som olika kapitalformer, exempelvis fastigheter och värdepapper.
Gränsdragningen vid att broltel skall vara begångel i utövningen av näringsverksamhel
får enligt styrelsen inte hindra att till följd av andra handlingar uppkomna otillböriiga
vinster också kan förverkas. Sådana handlingar behöver ju inle vara ett direkt
led i den ursprungliga näringsverksamheten men väl i näringsidkarens totala
verksamhet. En olillböriigl åtkommen förmån som används utanför
näringsverksamhet för atl därigenom vinna ytteriigare förmåner måsle vara förverkningsbar
i sin helhet. En jämförelse med räntesituationer kan därvid göras. Vidare måsle
det vara fullt klart att med näringsidkare inle bara skall avses den som lill
synes driver näringsverksamhel eller formellt är ansvarig för denna ulan även
den reella näringsidkaren som finns i bakgrunden (bakmännen). Om brott begås av
personer som biträder näringsidkaren i dennes verksamhet, exempelvis med
bokföring eller av-lalsleckning, måste otillbörlig vinsl kunna förverkas såväl
hos näringsidkaren som biträdet. Ett motsvarande förhållande som gäller i
näringsförbudsfallen måste alltså råda i fråga om möjligheten atl förverka
otillbörliga förmåner. Om bulvaner begått brott som näringsidkaren får nytta
av, bör förmånen vara förverkningsbar även hos näringsidkaren. Typfallet är
brott som begås i en näringsidkares verksamhet men medför en direkl vinsl eller
annan fördel hos en annan näringsidkare. Den senares vinst skall också kunna
förverkas bl.a. för atl ekonomiskt kunna åtgärda de systematiska konkurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av riksskatteverket som betonar vikten av all
förverkandereglerna utformas så atl det klart framgår atl också andra än
näringsidkaren kan drabbas av förverkandet. En sådan prdning är enligl verket
en fömtsättning för atl sanktionen skall få avsedd verkan, i synnerhet vid
brott som begås i näringsverksamhel som bedrivs av få-mansbolag och
handelsbolag; vinningen tillkommer i dessa fall som regel annan än
näringsidkaren och kanske också annan än gärningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Det förverkade beloppet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks eller lämnas ulan erinran av
flertalet remissinstanser. Uttryckliga tillstyrkanden har lämnats av JK,
överåklagarna i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, rikspolisstyrelsen,
hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, AMS, statens
industriverk,juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitetet
(majoriteten), länsstyrelserna i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms och Norrbottens län. Landstingsförbundet, TCO
SACO/SR, LO, Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges länspolischefer
och Föreningen Sveriges polischefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF anser
alt de föreslagna förverkandereglerna leder till svårbemästrade
rättssäkerhetsproblem och påpekar i denna del att såväl lagtext som motiv är
allmänt hållna. Det framgår inte närmare vilka vinster som skall kunna
förverkas. Det är enligt föreningen inle tillfyllest med molivuttalanden som
att förverkande skall kunna ske om det "frän allmän synpunkt framstår som
stötande att förelaget får tillgodogöra sig den ekonomiska fördelen" eller
att förslaget "företrädesvis" tar sikte på systematiska lagöverträdelser.
Det saknas i promemorian erforderliga garantier för atl de utbyggda förverkandemöjligheterna
inte kommer att användas gentemot seriöst bedriven företagsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ytterligare
några remissinstanser pekar på de svårigheter som kan uppkomma, när det gäller
fastställa ett orsakssamband mellan en ekonomisk fördel och elt bakomliggande
brott. BRÅ förmodar atl avsikten mindre torde vara att avgränsa vissa former av
faktisk kausalitet än alt ställa upp normativa krav som bör ställas på
sambandet mellan brott och ekonomisk förmån. Enligt rådets uppfattning skulle
det i dessa hänseenden vara av värde för rättstillämpningen om klarare
uttalanden kunde utvecklas inför en ny lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NO tar upp
frågan om gränsdragningen mellan förverkningsbara och icke förverkningsbara
ekonomiska fördelar. NO hänvisar därvid fill uttalanden i promemorian där del
sägs att, om l.ex. ett företag till följd av inbesparade invesleringskoslnader
kan hålla lägre priser än vad konkurrenlerna kan göra och till följd härav
ökar sin försäljning och därmed sin vinst, sambandet mellan försäljningsvinsten
och brottet blir alltför uttunnat för atl elt mot vinslen svarande belopp
skall kunna förverkas. Enligl NO bör man inte göra en sådan principiell
inskränkning; den omständigheten att det är svårt och ibland omöjligt att
fastställa ell orsakssamband och kvantifiera den vinst som härrör från brottet
är inle något skäl att anse all den vinsl, som vid en domstolsprövning kan
klarläggas, inte skall kunna förverkas. Del finns enligt NO inte några som
helst skäl alt tro att svenska domstolar skulle åsidosätta rimliga rätlssäkerhetskrav.
NO anser vidare alt den viktigaste invändningen mot den angivna begränsningen
är atl del troligen i många fall är den företagsekonomiska vinsten som
dominerar såsom anledning till brottet och att det därför är
otillfredsställande atl den företagsekonomiska vinsten inle kan förverkas. NO
förordar att de problem som hänger samman med frågan om vilka slags vinster
som skall kunna förverkas och hur del förverkade beloppet skall fastställas
analyseras i samråd med ekonomisk expertis samt alt del därvid övervägs alt
förverkande skall omfatta även sådana företagsekonomiska vinster som nu har
berörts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Sveriges industriförbund, SHIO-Familjeföretagen och
Sveriges</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Köpmannaförbund förordar atl problemen om vilka slags
vinster som skall kunna förverkas och hur det förverkade beloppet skall
fastställas noga analyseras från företagsekonomiska utgångspunkter innan den
föreslagna bestämmelsen läggs till gmnd för lagstiftning. Organisationerna
framhåller bl.a. att domstolarna vid tillämpning av den föreslagna regeln
kommer alt röra sig på ett område där inte enbart juridiska överväganden torde
vara en nödvändig fömtsättning för att ett i sak riktigt beslut skall kunna
fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska företagares riksförbund framställer invändningar mol
den terminologi som har kommit till användning i promemorian och den föreslagna
lagtexten. Förbundet pekar därvid på att man i promemorian diskuterar värdet av
den otillbörliga ekonomiska förmånen av brott med användande av begrepp som
"förmån", "förtjänst", "vinst", "alla vinster",
"besparing", "investeringskostnad". Förbundet framhåller
vidare att man inte har definierat dessa begrepp och tydligen inle heller har
anknutit till de gängse företagsekonomiska termer som används på
redovisningsområdet. Förbundet påpekar också att det visseligen inle är vanligt
all företagsekonomiska problem diskuteras i lagstiftningsmotiv och förbundet
har förståelse för att själva lagtexten måste vara allmänt hållen. Likväl
anser förbundet alt det vore värdefullt och i någon mån vägledande med
ytterligare klargöranden. - Liknande synpunkter framförs av advokatsamfundet,
bankinspektionen och länsåklagaren i Uppsala län, som emellertid anser alt
uttrycket "ekonomisk fördel", som används i del föreslagna lagrummets
andra stycke, klart anger lagens syfte och omfattning och bör kunna användas
även i första stycket i stället för "förtjänst och besparing".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Advokatsamfundet framhåller att förslaget innebär att ett
mera omfattande förverkande skall kunna ske vid brott begångel i utövningen av
näringsverksamhet än vid annal brott ("förtjänst eller besparing"
jämfört med "utbyte", som ej torde omfatta minskade koslnader), dvs.
alt en näringsidkare kan drabbas hårdare än en icke-näringsidkare. Samfundet
finner en sådan olikhet inför lagen stötande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser har erinrat om de svårigheter som
kommer att föreligga när del gäller all fastställa det belopp som skall
förklaras förverkat. Till dessa hör överåklagaren i Stockholm som anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning (om den otillbörliga förtjänsten eller besparingen)
kan bli komplicerad och komma att kräva större resurser än själva brottsutredningen.
En rättegång om en relativt trivial gärning kan sålunda väl tänkas utmynna i etl
företagsekonomiskt seminarium. Som exempel kan anföras etl skogsbolag som
använder elt otillåtet bekämpningsmedel. Medlet väljs eftersom det är effektivt
vilket leder till alt besprutning av växtdelar behövs i mindre utsträckning.
Förfarandet innebär färre inköp av nya bekämpningsmedel lägre
personalkostnader, ev. större avverkningsvolym osv. Det lorde här visa sig
ogörligt atl någorlunda exakt beräkna förtjänsten och besparingen. Inle ens
ett försök därtill torde framstå som meningsfullt. Man är i sådana fall
hänvisad till mycket approximativa beräkningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ understryker för sin del angelägenheten av atl
förundersökningarna inte i onödan belastas med komplicerade och tidsödande
utredningar av företagsekonomisk art.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några
remissinstanser - bl.a. NO, konsumentverket och juridiska fakultetsnämnden vid
Lunds universitet - framhåller aft dessa svårigheter att beräkna det förverkade
beloppet utgör etl hot mol bestämmelsens effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÅ,
överåklagaren i Stockholm, Stockholms tingsrätt, BRÅ, konsumentverket och
Domareförbundet anser med hänsyn till dessa beräkningssvårigheter att
lagtexten bör innehålla en särskild beslämmelse om alt det förverkade beloppet
får uppskattas till elt skäligt belopp. RÅ och överåklagaren i Stockholm anser
vidare att möjligheterna att en sådan skälighetsbedömning bör komma till
uttryck på etl sådanl sätt alt det inle blir nödvändigt att offra alltför stora
utredningsresurser på beräkningen av förtjänsten och besparingen. -
Konsumentverket påpekar att företagets reklamkostnader för
marknadsföringsåtgärder i vissa fall kan ge ledning när det gäller alt bestämma
utbytet, efterspm utbytet knappast torde av företaget kalkyleras bli lägre än
dessa kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BRA
hänvisar till alt tanken på en uttrycklig skälighetsregel avvisats i promemorian
med hänsyn lill alt det är något som ändå måste anses gälla generellt i fråga
om förverkande. Rådet anser emellertid att problemet ställer sig i viss mån
annorlunda vid den nu föreslagna förverkandebestämmelsen. Den
skälighetsbedömning som nu får anses tillåten hänför sig till fall när
bevismässiga svårigheter föreligger att beräkna vinningen. Detta framgår bl.a.
av att den möjlighet till delförverkande som finns ligger vid sidan av den här
aktuella skälighetsbedömningen. Vid den nu föreslagna förverkandebestämmelsen
kommer däremot problemet ofta att vara att vid sidan av själva brottet också
andra orsakssamband kommer att framstå som relevanta. Med hänsyn härtill kan
det anses befogal att för dessa fall införa en särskild bestämmelse att förmånen
får uppskattas till etl skäligt belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Fakultativ eller obligatorisk tillämpning, jämkning m.
tn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av
flertalet remissinstanser. Uttryckliga tillstyrkanden har lämnats av JK, överåklagarna
i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, hovrätten över Skåne och
Blekinge, AMS, statens industriverk, statens provningsanstalt, juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, länsstyrelserna i Stockholms och
Norrbottens län. Landstingsförbundet, TCO, SACO/SR, LO, Svenska företagares
riksförbund. Domareförbundet, Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges
länspolischefer och Föreningen Sveriges polischefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några
remissinstanser - länsåklagaren i Uppsala län, BRÅ (se vidare nedan) och
konsumentverket — anser att rekvisitet "otillbörlig" bör utgå ur
lagtexten. Länsåklagaren i Uppsala län finner således att del mot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bakgrunden av de mera allmänna uttalanden som görs i
promemorian kan vara svårt atl avgöra om en ekonomisk fördel som erhålls genom elt
brott skall anses vara otillböriig eller inte samt att utrymme atl undvika ej
önskade förverkandeförklaringar ges dels genom att regeln görs fakultativ och
dels genom innehållet i 36 kap. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
brottsbalken och den föreslagna bestämmelsens andra stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket framhåller att en förverkanderegel som är
avsedd att eliminera vinstintresset bakpm brott i näringsverksamhet bör vara så
utformad alt den verkligen får broltsavhållande funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för en påföljd av det aktuella slaget bör inte få
framstå som alltför obetydlig. Om en överträdelse medfört en ekonomisk fördel
för en näringsidkare som kan anses otillbörlig, förefaller det rimligt att
frågan om förverkande också skall tas upp till prövning. Verbet
"får" bör i den föreslagna bestämmelsen därför enligl
naturvårdsverkels mening bytas ut mol "skall" ... förklaras
förverkat. Del förefaller enligt verkel mindre lämpligt att använda
"får" även av det skälet att det i paragrafens andra stycke sägs alt
förverkande i visst fall kan underlåtas. Della andra stycke synes förutsätta
alt paragrafens första led innebär ell bestämt åläggande atl meddela förklaring
om förverkande. Önskemålet alt hålla en väg öppen atl underlåta förverkande i
fall där en sådan påföljd inle framstår som motiverad från vare sig sakliga
eller kriminalpoliliska synpunkter lorde tillgodoses tillräckligt genom
föreskriften all förverkanderegeln inte skall tillämpas om della är obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av rikspolisstyrelsen och
Stockholms tingsrätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BRÅ
påpekar atl den föreslagna beslämmelsen formellt är uppbyggd så alt fyra olika
kriterier avgränsar vad som kan eller får förverkas. För det första krävs atl
fråga är om förtjänst eller besparing "i anledning" av elt brott. För
atl detta förhållande skall anses föreligga sägs atl brottet skall ha utgjort
den dominerande orsaken till den ekonomiska förmånen. Som ytterligare krav
gäller att förmånen skall ha varit otillbörlig. Ovanpå delta gäller att
förverkande inte får ske om del är obilligl. Till della kommer slutligen att om
det finns en förmån till vilken ett brott är den dominerande orsaken, som också
är otillbörlig och vilken det inte är obilligl alt förverka så kan förverkande
ändå underiålas genom alt beslämmelsen är fakultativ. Den avgörande synpunkten
i detta hänseende synes enligt promemorian avses bli om det skulle framstå som
oskäligt atl förverka. BRÅ anser atl denna omfattande apparat är möjlig att
försvara endast om det på något rimligt sätt går att klargöra fall i vilka det
inte skulle vara obilligl att förverka en förmån som inte varit otillbörlig och
vidare fall där det är oskäligt alt förverka en otillbörlig förmån som del inte
är obilligt all förverka. Enligt BRÅ kan promemorian knappast sägas ge ledning
i dessa hänseenden. Som nämnts överlämnas del istället till domstolarna atl i
det enskilda fallel avgöra vad som är "befogal och rimligt". - Rådet
hävdar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidare att samtliga de överväganden som sålunda skall
göras vid förverkandebeslut väl synes ligga inom ramen för vad som skulle
kunna följa av en ren fakultativ regel eller också inom en billighetsbedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av juridiska fakulletsnämnden
vid Lunds universitet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NO
ifrågasätter, om det finns några skäl alt, såsom skett i förslaget, ändra den
nu vanliga regeln alt förverkande skall ske, om del inle är "uppenbart
obilligt", till att förverkande inte får ske om det skulle vara "obilligt".
NO hävdar vidare alt promemorian berör ell viktigl samhällsekonomiskt problem,
att det mot den bakgrunden saknas skäl att mjuka upp regeln om fakultativ
tillämpning samt att det torde vara självklart att även den strängare regeln
ger utrymme för de i promemorian rekommenderade lösningarna av fall där
kollision sker med sanktionsavgifter eller där skadestånd utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge hänvisar till att den
föreslagna bestämmelsen avses bli subsidiär i förhållande lill
förverkanderegler på andra håll i lagstiftningen. Hovrätten finner det
emellertid tveksamt om den föreslagna lagtexten verkligen ger uttryck för all
bestämmelsen inle skall tillämpas i de fall där det finns specialstraffrättsliga
förverkandebestämmelser av strängare innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Advokatsamfundet finner del mindre lämpligt atl ge den
föreslagna förverkanderegeln karaktär av utfyllnadsregel i förhållande till specialstraffrättsliga
förverkandebestämmelser med innebörd att den nya regeln i brottsbalken skall
kunna tillämpas som ell komplement om det specialstraffrättsliga förverkandet
ej avser hela vinsten eller besparingen. Samfundet påpekar atl lagstiftaren i
specialförfattningen på goda sakliga grunder sannolikt ofta avsett ett mindre
ingripande förverkande. Vidare skulle åklagaren tvingas till ett ibland
betungande och ofta onödigt dubbelarbete med att utreda och bedöma effekten av
två olika förverkanderegler. Härtill kommer enligt samfundet att den nu
föreslagna generella förverkanderegeln torde bli svårtillämpad i många fall,
varför det förefaller sannolikt all den sällan kommer all fillämpas subsidiärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska företagares riksförbund pekar på ett annat problem
som kan uppkomma när den föreslagna beslämmelsen skall tillämpas vid sidan av
andra förverkanderegler. Förbundet anför därvid följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl promemorian kan det förekomma alt etl förverkande
av en begränsad del av vinsten skall prövas enligt specialstraffrättsliga
bestämmelser och samtidigt förverkande av "alla övriga vinster"
prövas enligt brottsbalken. För den förra delen kan det vara så atl del skall
prövas om ett förverkande är "uppenbart obilligt", för vinsterna
dämtöver skall det prövas om förverkandet är "obilligt". Den fråga
man måste ställa sig är om det inte finns en risk att prövningen enligl
kriteriet "obilligl" blir strängare än vad som avselts i promemorian.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det särskilt gäller frågan om jämkning av det förverkade beloppet, har
härutöver skilda uttalanden gjorts av några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RA
anser atl reducering av förverkandepåföljden inle bör ske annat än då
näringsidkaren antingen kan visa att han ålagts betalningsskyldighet eller göra
sannolikt att så kommer all ske samt att bevisskyldigheten således i detta
hänseende bör åvila näringsidkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av Stockholms tingsrätt, som även anser att
exemplifieringen med att förverkande inte skall ske om del finns grundad
anledning anta att annan betalningsskyldighet som svarar mol den ekonomiska
fördelen av brottet kommer alt åläggas näringsidkaren kan uteslutas. Det kan
enligt tingsrätten antas att en näringsidkare ändå kommer att förebringa de
skäl han har för jämkning och exemplet kan vidare föranleda att domstolen ex officio
finner sig böra undersöka om risk föreligger för att näringsidkaren t. ex. kan
antas ådra sig skadeståndsskyldighet mot annan genom sin lagöverträdelse och
att försöka uppskatta storleken av det skadestånd som då kan tänkas utdömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsåklagaren i Uppsala län anser att ordet "grundad" i den
föreslagna paragrafens andra stycke bör kunna utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domareförbundet
påpekar atl uttrycket "annan betalningsskyldighet" knappast kan anses
omfatta betalningsskyldighet för böter, som ådöms för det aktuella brottet.
Förbundet framhåller vidare att man i promemorian har fört in resonemang
rörande järnkningsgrunder som hittills inte förts i liknande fall, nämligen hänsynstagande
till företagets borgenärer och till andra fall av orimligt hård verkan av
förverkande. En följd av detta resonemang synes enligl förbundet bli att även
sysselsättningsaspekter och regionalpolitiska aspekter måsle läggas på
förverkande. Förbundet anser emellertid att sådana hänsyn - som enhgt vad
förbundet tror sig veta förekommer på verkställighetsstadiet - inte lämpar sig
för förhandling och bevisning inför rätta. Vidare skulle sådana hänsyn stå i
strid med vad som måste uppfattas som rättvist. Förbundet ställer sig därför
avvisande till en så långtgående jämkningsregel. Förbundet kan dessulom inte
finna atl den föreslagna lagtexten ger utrymme för en tolkning enligt vilken
obillighet skulle innebära något annal än hänsyn till omständigheterna kring
den föreliggande lagöverträdelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
framhåller att förslagel ger domstolen en myckel stor frihet att skönsmässigt
efter sin värdering av förhållandena i det konkreta fallet tillgripa ett totalt
förverkande av en schablonmässigt beräknad teoretisk förmån, som kan tänkas
uppgå till betydande belopp och drabba den enskilde näringsidkaren mycket hårt,
eller att hell avslå från förverkande-påföljd. Samfundet anser detta vara
otillfredsställande ur rättssäkerhels-och rättslikhetssynpunkt, eftersom del
samtidigt enligl samfundels uppfattning framstår som mindre sannolikt att
någon mera omfattande rättspraxis kommer att utvecklas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser - RA, länsåklagaren i Uppsala
län, länsstyrelsen i Stockholms län. Föreningen Sveriges länspolischefer och
Föreningen Sveriges polischefer — pekar på att den föreslagna bestämmelsen
torde medföra ett behov av översyn av tvångsmedelsregleringen i rättegångsbalken.
Det påpekas således att dessa regler bör anpassas till den föreslagna
förverkandebestämmelsen så att säkerhetsåtgärder i fortsättningen kan
tillämpas även mot en näringsidkare som är juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län pekar på alt förslaget kommer att medföra etl visst merarbete
för polis- och åklagarmyndigheter och framhåller i anslutning därtill att det
är nödvändigt att dessa myndigheter får erforderliga resurser fill sitt
förfogande. Liknande synpunkter framförs av kommunförbundet. Föreningen
Sveriges statsåklagare. Föreningen Sveriges länspolischefer och Föreningen
Sveriges polischefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet
berör frågan om den skattemässiga behandlingen av belopp som förverkas och sanktionsavgifter.
Enligt förbundet torde det stå klart alt en näringsidkare inte bör taxeras för
en vinst som förklaras förverkad och atl sanktionsavgifter inte bör vara
avdragsgilla. Förbundet påpekar att dessa frågor inte har berörts i promemorian
och efterlyser vägledande uttalanden i de vidare förarbetena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Sanktionsavgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser ansluter sig utan närmare
kommentarer lill de allmänna synpunkter rörande sanktionsavgifter som har
redovisats i promemorian. Till dem hör RA, överåklagarna i Stockholms pch
Göteborgs åklagardistrikt, rikspolisstyrelsen, hovrätten över Skåne och
Blekinge, Stockholms tingsrätt, riksskatteverket. Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, TCO, Svenska företagares riksförbund och Advo-katsamfundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domareförbundet
påpekar särskilt alt avgiftssanktionen i många fall kan upplevas som orimligt
hård och att del därför är viktigt alt också avgiftsreglerna förses med
rimliga rättvise- och rättssäkerhetsgarantier. Den avvägning som görs i
betänkandet mellan beslut hos administrativ myndighet och överföring av
beslutsrätten till domstol är därför av stor betydelse och kan enligt förbundet
anses rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även
bankinspektionen, länsstyrelsen i Norrbottens län, juridiska fakultetsnämnden
vid Stockholms universitet (majoriteten), länsstyrelsen i Stockholms län och
Föreningen Sveriges statsåklagare framhåller atl avgiftssanktionen kan vara
förenad med vissa rättssäkerhetsproblem och att det därför är påkallat med
återhållsamhet, när det gäller införande av nya avgiftssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NO anser
för sin del att man inte bör vara främmande för att bestämma schablonen för avgiflsberäkningen
mera med tanke på den preventiva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>effekten
än på den uppkomna vinsten. NO påpekar därvid att beloppet ofta ändå inte
kommer atl motsvara den verkliga vinsten och företagaren kan ju på förhand
räkna ul vad överträdelsen kommer atl kosta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AMS anser att reglerna om
åtal.för brott där det inte kan följa svårare straff än böter bör äga
motsvarande tillämpning i de fall, då frågan om avgiftsskyldighet skall prövas
av allmän domstol. Styrelsen påpekar att tvislemålsreglerna gäller i fråga om
varselavgift och atl dessa mål enligt styrelsens erfarenhet därigenom kan bli
onödigt tungrodda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund, SHIO-Familjeföretagen
och Sveriges Köpmannaförbund påpekar bl. a. alt den inom svensk straffrätt
sedan länge etablerade skuldprincipen går förlorad vid ett system med
sanktionsavgifter. Organisationerna understryker starkt vikten av att
samhället upprätthåller nämnda princip även när det gäller överträdelser som
har begåtts i en juridisk persons verksamhel. En ohejdad utbyggnad av ett
sanktionsavgiftssystem - utan förankring i del allmänna rättsmedvetandet - där
principen om bevisad skuld får stä tillbaka kan enligt organisationerna få menliga
konsekvenser för hela den svenska straffrätten och regelsystemets preventiva
effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av en ledamot av juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet, som vidare anser bl. a. att det inte är troligt atl sådana
avgifter som administreras av förvaltningsmyndigheter skulle klara en prövning
enligt den europeiska rättighetskonventionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:142</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade förslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 36 kap. 4 § skall ha nedan angivna
lydelse, dels att i balken skall införas en ny paragraf, 36 kap. 3 a §, av
nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 kap. 3 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har det i anledning av ett brott som är begånget i
utövningen av näringsverksamhet uppkommit ekonomiska fördelar för näringsidkaren,
skall värdet därav förklaras förverkat även när det inte följer av 1 eller 2 §
eller annars är särskilt föreskrivet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som har sagts i första stycket gäller ej, om
förverkande är obilligt. Vid bedömningen av om så är förhållandet skall bland
andra omständigheter beaktas om det finns anledning att anta att annan
betalningsskyldighet som svarar mot de ekonomiska fördelarna av brottet kommer
att åläggas näringsidkaren eller annars fullgöras av denne.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan bevisning om vad som skall förklaras förverkat inte
alls eller endast med svårighet föras, får värdet uppskattas till ett belopp
som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förverkande
på grund av brott av egendom eller dess värde må, om ej annat har föreskrivits,
ske hos</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förverkande
/ anledning av brott av egendom eller dess värde, får om ej annal har
föreskrivits, ske hos</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1981:827.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>gärningsmannen eller anntm som
medverkat till brottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>den i vars ställe gärningsmannen eller annan
medverkande var,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som genom brottet bereits vinning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>d) den som efter brottet
förvär<br>
vat egendomen på gmnd av gifto<br>
rätt, arv eller testamente eller ge<br>
nom gåva eller som efter brottet<br>
förvärvat egendomen på annat säll<br>
och därvid haft vetskap om eller<br>
skälig anledning till antagande om<br>
egendpmens samband med brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillhörde egendomen vid broltel
ej någon av dem som anges i första styckel a)-c), må den ej förklaras
förverkad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>gärningsmannen eller annan som
medverkat till brottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>den i vars ställe gärningsmannen eller annan
medverkande var,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>den som genom brottet beretts
vinning eller näringsidkare som avses i 3 a §,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>d) den som efter brottet
förvär<br>
vat egendomen på grund av gifto<br>
rätt, arv eller testamente eller ge<br>
nom gåva eller som efter brottet<br>
förvärvat egendomen på annat sätt<br>
och därvid haft vetskap om eller<br>
skälig anledning lill antagande om<br>
egendomens samband med brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tillhörde egendomen vid
brottet ej någon av dem som anges i första slycket a)-c), får den ej förklaras förverkad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
rätt till egendom som förklaras förverkad beslår, om ej även den särskilda
rätten förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådan
rätt som har vunnits genom utmätning eller betalningssäkring upphör, om
egendomen förklaras förverkad, såvida ej av särskild anledning förordnas att
rätten skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1982. Den gäller ej beträffande brott som har
begåtts före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>119<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om
ändring i brottsbalken ................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 21 januari 1982 .</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän motivering .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Huvuddragen i den föreslagna
lösningen ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förverkanderegeln .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet i stprt ................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vilka slags vinster skall kunna
förklaras förverkade ...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beräkningen av det belopp som
skall förklaras förverkat</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet till andra
förverkandebestämmelser, jämkning och eftergift m. m </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4 Sanktionsavgifter
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vinstbegränsande avgifter ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmptivering ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36
kap. 3 a § brpttsbalken ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36
kap. 4 § brottsbalken ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut
.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoll 1982-02-16 ............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1982-03-04 </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagal
Departementspromemorian (Ds Ju 1981:3) Ekonomiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sanktioner
vid brott i näringsverksamhet ... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Remissammanställning .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Det remitterade lagförslaget ........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryclceri, Stocktiolm 1982</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G503142prop_198182__142.pdf5266401pdfom ändring i brottsbalken (ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet).https://data.riksdagen.se/fil/5B1EF15F-CAC9-4677-9133-BF1ECBD8910E