<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448873</hangar_id>
 <dok_id>G503109</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>109</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1981/82:109</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>109</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-02-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:58:05</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:19:29</publicerad>
 <titel>med förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G503109/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G503109</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G503109</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 4 februari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll
för den åtgärd och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;THORBJ&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;RN F&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt;LLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:208.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;CARL AXEL PETRI&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås en modernisering av den gällande lagstiftningen om
Sveriges vapen och flagga som tillkom i början av 1900-talel. Bl.a. föreslås
alt de allmänna flaggdagarna skall fastställas officiellt genom en av regeringen
beslutad förordning. F. n. finns det utanför försvarsmakten inga officiellt
fastställda föreskrifter på detta område. 1 förhållande lill vad som nu allmänt
tillämpas förordas i propositionen alt antalet allmänna flaggda­gar ökas med
två, dagen för riksdagsval och FN-dagen (den 24 oktober). Vidare föreslås i
propositionen att Svenska flaggans dag den 6 juni skall få officiell karaktär
av Sveriges nationaldag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningen
föreslås träda i kraft den I januari 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I   
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 109&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om Sveriges riksvapen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också
är statsche­&lt;br&gt;
fens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som sym­&lt;br&gt;
boler för den svenska staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stora riksvapnet bör endasi när del finns särskilda skäl
användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepre­sentationen
och försvarsmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statschefen kan ge andra medlemmar av del kungliga huset
tillåtelse alt som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och
tillägg som statschefen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad
genom ell&lt;br&gt;
kors av guld med ulböjda armar, samt en hjärlsköld som innehåller det&lt;br&gt;
kungliga husels dynaslivapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudsköldens första och fjärde fäll innehåller tre öppna
kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält
innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med elt
upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd lunga saml röda länder och
klor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hjärlskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaällens
vapen: ell i blått, silver och rött styckat fäll, belagt med en vase av guld.
Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fäll en ur vallen
uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver
en örn av guld med vänslervänl huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg
av guld saml överst Karlavagnens stjärnbild av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av serafimeror-dens
insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sköldhållare är två lillbakaseende, med kunglig krona
krönta lejon med kluvna svansar samt röda lungor, tänder och klor. Lejonen slår
på elt poslament av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad
vapen-mantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av
guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare,
poslament eller vapenmanlel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Lilla riksvapnet beslår av en med kunglig krona krönt
blå sköld med&lt;br&gt;
tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skölden får omges av Serafimerordens insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor
av guld, ordnade två över en, ulan sköld och kunglig krona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Myndigheter som använder lilla riksvapnet får lill vapnet
foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant
tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1983, då lagen
(1908:65 s. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I)
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om rikels vapen skall
upphöra alt gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om Sveriges flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Sveriges flagga är blå med ell
gult kors. Korset är vinkelrätt ställt mot flaggans kanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Flaggan är tvärskuren
eller trelungad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tvärskurna flaggans höjd förhåller sig lill dess längd som 10 lill 16. På de
inre fälten förhåUer sig höjden till längden som 4 lill 5 och på de yttre som 4
fill 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den Irelungade flaggans
höjd är hälften av dess längd, tungorna medräk­nade. De yttre fälten är,
bortsett från lungorna, lika stora som de inre, och fallens höjd förhåller sig till
deras längd som 4 till 5. De yttre tungornas ytterkanter bildar inte vinkel med
flaggans över- eller underkant. Tungorna utgör förlängningar av de yttre fälten
och korsarmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Korsarmarnas
bredd motsvarar hälften av höjden på vart och elt av föllen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3      §
  Flaggans färg är ljust mellanblå på fälten och guldgul på korset.&lt;br&gt;
Närmare föreskrifter om färgnyanserna meddelas av regeringen eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den myndighel som
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar av det kung­&lt;br&gt;
liga huset får använda trelungad flagga med eller ulan stora eller lilla&lt;br&gt;
riksvapnet på elt vitt fält i korsels mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
försvarsmakten används den tretungade flaggan som örlogsflagga. När en sådan
flagga är befälstecken, markeras detta genom en särskild beteckning i övre inre
fältet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
övrigi används den tvärskurna flaggan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggan
får inte i vidare mån än som följer av första och andra styckena förses med
märken, bokstäver eller andra tecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I januari 1983, då lagen (1906:55 s. 1) angående rikets
flagga skall upphöra att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1982-02-04&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
An­dersson, Boo, Petri, EUpsson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahriand,
Molin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Petri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition med förslag till ny lagstiftning om Sveriges
riksvapen och Sveri­ges flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor om Sveriges flagga och Sveriges riksvapen regleras f.n.
i lagen (1906:55 s. 1) angående rikets flagga och lagen (1908:65 s. &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om rikets vapen. Till flagglagen
ansluter sig kungörelsen (1908: 119 s. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;angående likare å mönsterfärger för rikets flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del ärende
om en översyn av denna lagsiiftning somjag nu vill anmäla har varit aktuellt
sedan lång tid tillbaka. Det har sitt egentliga ursprung i en hemställan från
riksdagen år 1949 (rskr 1949:82 och 1949:248) om en översyn av lagstiftningen
om rikets vapen och om en enhetlig ordning för rikets samtliga allmänna
flaggdagar. Redan dessförinnan hade dåvarande riksheraldikerämbelel år 1948 i
en skrivelse till chefen för justitiedeparte­mentet påtalat vissa brister i
lagstiftningen om rikets vapen. År 1961 återkom riksdagen i skrivelse (rskr
1961:94) lill Kungl. Maj:t lill frågan om de allmänna flaggdagarna. 1 december
samma år bemyndigades chefen för justitiedepartementet att tillkalla en
sakkunnig för all verkställa utredning angående rikels vapen och flagga m. m.
Den tillkallade utredningsmannen' avlämnade i maj 1966 belänkandet (SOU
1966:62) Rikets vapen och flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkandet innehöll förslag lill nya lagar om rikels
vapen och flagga. Det senare förslaget kompletterades med förslag till en
kungörelse an­gående allmänna flaggdagar och annan officiell flaggning och lill
en kungö­relse angående färgerna i rikels flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom innehöll belänkandel förslag till en sådan
förteckning över svenska stalsemblem samt officiella märken och stämplar, som
förutsätts i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Presidenten Mauritz Wijnbladh.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pariskonventionen
den 20 mars 1883 för skydd av den industriella ägande­rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slufiigen
framlades i betänkandet dels resultatet av en undersökning beträffande
begreppet &amp;quot;rikets höghetstecken&amp;quot;, dels förslag lill lag om ändring i
den då gällande lagen (1960:646) om skydd för vapen och vissa andra officiella
beteckningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
remissbehandlades. Ett Ireltiolal yttranden avgavs.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Både
vid remissbehandlingen och i andra sammanhang har utredningsar­betet bedömts
innefatta en noggrann och värdefull analys av åtskilliga problem som
sammanhänger med de olika behandlade frågorna. På en del punkter fick belänkandel
dock ell något blandat mottagande, och frågan om ny lagstiftning ansågs av
flera skäl inle ha någon omedelbar aktualitet. Det bedömdes bl. a. vara
lämpligt att avvakta den grundlagsreform, som då förbereddes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill här nämna att utredningsmannens förslag lill ändring i lagen om skydd för
vapen och vissa andra officiella beteckningar har beaktats i samband med alt
1960 års lag år 1970 ersattes av en ny lag med samma namn (SFS 1970:498). Även
i ell annat hänseende saknar utredningsman­nens överväganden numera aktualitet.
Jag syftar här på all begreppet &amp;quot;rikels höghelslecken&amp;quot; inle längre
har rättslig betydelse, sedan brottet &amp;quot;skymfande av rikssymbol&amp;quot;, i
vars brollsbeskrivning del angivna begrep­pet ingick, år 1971 utmönstrades ur
brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
frågan om att slutföra översynen av lagstiftningen om Sveriges vapen och
Sveriges flagga togs upp i jusliliedeparlementel, talade flera skäl mol att
lägga 1966 års utredningsförslag direkt till grund för en propo­sition. Dels hade
avsevärd lid förflutit sedan betänkandet avlämnades, dels fanns del av olika
skäl anledning all på en del punkter numera förorda andra lösningar än dem som
föreslagits i betänkandet. Därför upprättades inom departementet promemorian
(Ds Ju 1981:4) Sveriges riksvapen och Sveriges flagga, som innehåller förslag till
nya lagar om Sveriges riksvapen och fiagga och vidare förslag till förordningar
om allmänna flaggdagar och om riktlinjer för färgerna i Sveriges flagga.
Slutligen redovisas i promemo­rian vissa överväganden angående en förteckning
över svenska stalsem­blem m.m. enligl 1883 års Pariskonvenfion. Promemorian har
remissbe­handlats. Till regeringsprotokollel i delta ärende bör promemorian fogas
som bilaga I och en förteckning över remissinstanserna och en samman­ställning
av deras yttranden som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfallningsförslagen
i promemorian har lillslyrkls så gott som genom­gående. Även jag ansluter mig i
princip till dem. Endasi på några få punkter finns del enligl min mening
anledning all förorda mindre justering­ar. De överväganden och förslag som
redovisas i promemorian ställer jag mig sålunda bakom, i den mån annat inte
framgår av det följande. Detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Remissinstanserna finns förtecknade i bilaga 1 avsnitt 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär
bl.a. att riksdagen bör föreläggas förslag lill ny lagstiftning om rikets vapen
och flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fortsättningen kommer jag all beröra även vissa frågor beträffande vilka del
ankommer på regeringen att fatta beslut. 1 propositionen las dock inle upp del
i promemorian behandlade spörsmålet om upprättande av en förteckning över
svenska statsemblem m. m. enligl 1883 års Pariskonven­fion. Denna fråga, vari
beslut från riksdagens sida inle erfordras, övervägs f n. inom
handelsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Sveriges riksvapen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1 § i 1908 års lag är rikets vapen två, stora vapnet och lilla vapnet. Stora
vapnet beskrivs i 2 §. Paragrafen lyder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet beslår av en genom elt utböjl guldkors fyrdelad sköld med hjärtsköld.
.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudsköldens
fyra fäll äro blå, första och fjärde fälten med tre kronor av guld, två ställda
över den tredje, saml andra och tredje fälten med tre ginbalksvis gående
strömmar av silver, belagda med ett krönt gyllene lejon med röd utsträckt
lunga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärlskölden
är kluven i två fäll. Första fältet är bandvis tredelat i blått, silver och
rött med en däröver ställd vase av guld. Andra fältet är blått med en i silvervalten
stående bro i tre spann med två krenelerade torn av silver. Över bron sitter en
gyllene örn, och i fältets översta del synes karlavag-nens stjärnbild av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sköldhållare
äro två lillbakaseende lejon av guld med kluvna svansar och röda utsträckta
tungor. Lejonen krönas med kunglig krona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skölden
täckes av en kunglig krona, och kring densamma hänga serafi­merordens insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hela
vapnet omgives av ett vapenlält under kunglig krona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet må brukas även utan sköldhållare, ordensinsignier eller vapenlält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lilla
riksvapnet beskrivs i 3 § på följande sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lilla
riksvapnet utgöres av en blå sköld med tre konor av guld, ställda två över den
tredje. Skölden är läckt av en kunglig krona och omgiven av serafimerordens insignier.
Vapnet må dock brukas även ulan dessa insig­nier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens
4 § innehåller ansvarsbestämmelser. Om någon offentligen bm­kar vapen eller
märke som utgör en sådan efterbildning av stora eller lilla riksvapnet som i
väsentliga delar skiljer sig från det efterbildade skall han dömas lill böter
fr. o. m. lio t. o. m. 100 kronor. Delsamma gäller den som håller elt sådant
vapen eller märke lill salu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bortsett
från den sistnämnda speciella bestämmelsen innehåller lagen inga föreskrifter
om användningen av de båda riksvapnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller användning av riksvapnen i näringsverksamhet finns be­stämmelser i den
tidigare omnämnda lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella
beteckningar. Enligl 1 § i denna lag får ell stalsvapen, en slalsflagga eller ell
annat stalsemblem eller en statlig kontroll- eller garan­tibeteckning inte utan
vederbörligt tillstånd användas i varumärke eller något annat kännetecken för
varor eller tjänster. Delsamma gäller andra beteckningar, som hänsyftar på
svenska staten och därigenom ger känne­tecknet en officiell karaktär.
Statsvapen får inle heller på annat sätt än som kännetecken användas i
näringsverksamhet ulan vederbörligt tillstånd. De nu berörda reglerna gäller
också beteckningar som lätt kan förväxlas med en beteckning vilken i enlighet
med del anförda är skyddad. Kompletteran­de regler finns i varumärkeslagen
(1960:644) och mönslerskyddslagen (1970:485). Frågor om tillstånd prövas av
kommerskollegium, i regel efter yttrande av riksarkivels heraldiska sektion
eller statens heraldiska nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
promemorian framhålls all del sedan lång lid tillbaka har gjorts gällan­de all
beskrivningen av de båda riksvapnen i 1908.års lag är otillfredsstäl­lande i en
del hänseenden (jfr bl. a. KU 1949:6 och 1979/80:26). All avhjäl­pa dessa
brister är enligl promemorian önskvärt, inle minst med hänsyn lill den inom heraldiken
rådande principen all del är den verbala vapenbe­skrivningen som bestämmer
vapnets innehåll medan dess form och närma­re utseende kan växla beroende på
konstnären, lidsandan och andra fakto­rer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
ändringar i sak beträffande vapnens utseende föreslås inte i pro­memorian. I
huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmannens för­slag år 1966 förordas en
del smärre ändringar i syfte all beskrivningen skall återge vapenbilden
tydligare och bättre stämma överens med vedertagen heraldisk terminologi. Jag
kan i delta hänseende hänvisa till promemorian (avsnitt 2.3.1 och 2.5.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller lilla riksvapnet erinras i promemorian om all utrednings­mannen
föreslog alt del liksom stora vapnet skulle få användas med sköldhållare och poslament.
I promemorian förotdas dock att lilla riksvap­net även i fortsättningen skall
användas i nuvarande enkla utformning, utan dessa särskilda rang- och värdighetslecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan fråga om lilla riksvapnet som diskuteras i promemorian är den om vapnet
kan återges ulan sköld med bibehållen vapenkaraktär. Klart är, enligt vad som
framhålls i promemorian, all lilla vapnet i praktiken myckel ofta används ulan
sköld och även i denna utformning allmänt uppfattas som Sveriges vapen. Från
heraldisk synpunkt lorde det dock vara tvek­samt om del är korrekt att beteckna
en vapenbild ulan sköld som ell vapen. I promemorian förordas, liksom tidigare
av utredningsmannen, all varje återgivande av de tre kronorna ställda två över
den tredje skall anses utgöra lilla riksvapnet. En uttrycklig regel föreslås
härom. Om de tre kronorna däremot anordnas på annat sätl än två över den
tredje, l.ex. vertikalt eller horisontellt, bör de enligt promemorian inte
anses som lilla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksvapnet.
Enligt promemorian hindrar detta inte att de tre kronorna även med en sådan
återgivning - som förekommer l.ex. i vissa länsvapen -måste anses utgöra en
erkänd symbol för landet och åtnjuta skydd enligl de tidigare redovisade
bestämmelserna i lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella
beteckningar saml varumärkes- och mönslerskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
all vapenbeskrivningarna anger färger, kan vapenbilderna enligl promemorian med
bibehållen vapenkaraktär återges även exempelvis i svartvitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller frågan om riksvapnens användning slås i promemorian inledningsvis
fast att stora riksvapnet alltjämt bör betraktas som en symbol inle bara för
konungen ulan också - på samma säll som lilla riksvapnet -för den svenska
staten. 1 den f.n. oreglerade frågan hur riksvapnen bör användas inom
statsverksamheten anförs i promemorian all del är mindre ändamålsenligt all
ställa upp elt uttryckligt förbud för svenska myndighe­ter all använda en
erkänd symbol för landet. Därför bör en regel i ämnet, som syftar lill alt inom
den statliga verksamheten liksom hillills det lilla riksvapnet i allmänhet
används, ha karaktär av rekommendation. I prome­morian föreslås en regel av
innehåll alt stora riksvapnet endasi när det finns särskilda skäl bör användas
av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen och
försvarsmakten. Det förutsätts i prome­morian att även de angivna statsorganen
som regel kommer att använda lilla riksvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
användning av lilla riksvapnet bör enligl promemorian en myndighet liksom hillills
kunna lill vapnet foga ell emblem som symboliserar myn­dighetens verksamhet. I
sådana fall bör yttrande först inhämtas från sta­tens heraldiska nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian föresläs att den gällande straffbestämmelsen för den som använder
ett vapen i ett utförande som inle stämmer överens med de riktiga
vapenbeskrivningarna slopas såsom obehövlig. Inte heller anses del i
promemorian erforderligt all - vid sidan av vad som f.n. gäller för näringsverksamhet
och som har redovisats tidigare - ställa upp ett särskill förbud mol all ulan
tillstånd använda riksvapnen utanför statsverksamhe­ten. Elt sådant förbud, som
alltså inle finns f. n. men som förordades av utredningsmannen, skulle enligl
promemorian i praktiken knappast få nå­gon betydelse för all motverka missbmk
men däremot kräva all man inrättar ell nytt tillståndsförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
promemorian är de ändringar i bestämmelserna om Sveriges riksvapen som föreslås
där så ingripande all 1908 ärs lag i ämnel bör ersättas av en ny författning. I
frågan vilken statsrältslig valör, lag eller förordning, denna nya författning
bör ha erinras om att den nuvarande regeringsformen - i motsats till 1809 års -
inte innehåller någon bestäm­melse som uttryckligen kräver alt en reglering av
Sveriges riksvapen och Sveriges flagga får lagform. Del bör emellertid enligl
promemorian beaktas all grundlagberedningen i sin motivering uttalade att
riksdagens möjlighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all
medverka vid förändringar i nu aktuella hänseenden var garanterad ulan särskill
gmndlagsslöd med hänsyn till alt de nuvarande bestämmel­serna har lagform och
sålunda inle kan upphävas eller ändras annat än genom en ny lag (SOU 1972:15 s.
318). Någon erinran mol detta uttalande gjordes inte vare sig vid departemenlsbehandlingen
eller i riksdagen. Delta tyder enligl promemorian närmast på att gmndlagsstiflaren
har ulgåll från all bestämmelser om riksvapnen även i fortsättningen bör
meddelas genom lag, en ordning för vilken också principiella skäl sägs tala. 1
enlighet med det anförda innehåller promemorian ell förslag lill ny lag om
Sveriges riksvapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av vad jag anförde inledningsvis har förslaget lill ny lag om Sveriges
riksvapen nästan genomgående lillslyrkls vid remissbehand­lingen. Jag
återkommer till några särskilda uttalanden från vissa remissin­stansers sida i
del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del ansluter jag mig, somjag redan har nämnt, i princip till övervägandena
och förslagen i promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorians
förslag lill beskrivning av stora riksvapnet bör sålunda godtas med några redakfionella
justeringar som påpekanden under remiss­behandlingen har gett anledning lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även förslaget fill
beskrivning av lilla riksvapnet, som nästan helt över­ensstämmer med gällande
rätt, bör enligt min mening godtas. I sak biträder jag också den uppfattningen
att varje återgivande av de tre kronorna två ställda över den tredje bör anses
som en avbildning av lilla vapnet. Då del i enlighet med vad som har påpekats i
promemorian och under remissbe­handlingen kan vara tveksamt i vad mån en
vapenbild ulan sköld är ell vapen i strikt heraldisk mening, bör saken i
lagtexten lämpligen uttryckas så alt de tre kronorna ordnade två över en men
ulan sköld skall anses som Ulla riksvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning till denna fråga har kommerskollegium invänt mot ett utta­lande i
promemorian all de tre kronorna, även om de är anordnade på annat säll än två
över en, måste anses utgöra en erkänd symbol för Sverige och därför åtnjuta
skydd enligl lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar
samt därtill anslutande författningar. Kollegiet me­nar alt man här måste
skilja på sådana fall där kronorna är placerade på ett sådant sätt all
anordningen är förväxlingsbar med lilla riksvapnet och sådana fall, t. ex. tre
kronor placerade en och en över varandra, där någon förväxlingsrisk inte finns.
Endasi i den första typen av fall menar kollegiet all kronorna åtnjuter skydd enligl
den nämnda lagen. Kollegiet har efter­lyst ett klarläggande molivullalande i
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
vad kommerskollegiet har anfört har jag i och för sig ingen erinran. Det bör
dock påpekas att även annan beteckning än ell vapen eller ell därmed förväxlingsbart
emblem kan åtnjuta skydd enligt den nyss berörda lagstiftningen, om
beteckningen hänsyftar på svenska staten och därmed ger kännetecknet en
officiell karaktär. Huruvida en återgivning av de tre kronorna ordnade pä annat
sätl än två över en i något fall kan bedömas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
skyddad enligl de aktuella reglerna är en rätlslillämpningsfråga som får
bedömas från fall lill fall. Alt det uttalande i frågan som har gjorts i promemorian
för alltför långt finner jag dock klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av andra remissullalanden vill jag vidare påpeka att bestämmandet av
exakt nyans av en färg i samband med att en bild av något av riksvapnen
framställs lorde höra till de frågor, där enligl vederta­gen heraldisk
uppfattning konstnären har en viss frihet så länge han håller sig lill de
färger som anges i vapenbeskrivningen. All närmare reglera denna fråga synes
därför inle påkallat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del sedan gäller användningen av de båda riksvapnen ansluter jag mig helt till
uppfattningen i promemorian att regleringen bör ha formen av en rekommendation
och att den rekommendationen bör innehålla all stora riksvapnet normalt inle
används av andra än statschefen och vissa andra uppräknade statsorgan. Som
anförs i promemorian kan det fö. förutsättas all även de i rekommendationen särskill
nämnda organen - utom natur­ligtvis statschefen som har stora vapnet som
personligt vapen - som regel kommer all använda lilla riksvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
de i promemorian uppräknade statsorganen kan del enligl min mening dock vara
lämpligt alt även de svenska beskickningarna utom­lands, som ju företräder
regeringen, omnämns bland dem som mera nor­malt bör kunna använda stora
riksvapnet. Detsamma bör då gälla de svenska delegationerna och konsulaten,
dvs. hela utrikesrepresentationen. Självfallet bör detta inte få las till
intäkt för några åtgärder som drar särskilda kostnader såsom utbyte av
stämplar, sigill eller skyltar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rekommendationen
bör vidare i enlighet med promemorieförslagel hålla en möjlighet öppen för även
andra än de uppräknade organen alt använda stora riksvapnet, om del föreligger
&amp;quot;särskilda skäl&amp;quot;. Som exempel på särskilda skäl som bör kunna
föranleda att stora riksvapnet används av andra statsorgan än de särskill
angivna har i promemorian nämnts att vapnet ingår i en dekorativ utsmyckning av
den byggnad där en myndighet är inrymd. Vid högtidliga tillfällen bör vapnet enligl
promemorian också kunna användas under förulsällning att myndigheten har
tillgång till en representativ återgivning. Övergångsvis bör särskilda skäl
också kunna vara att vapnet redan är anbragt på tjänstebil, sigill, brevpapper
eller visitkort. Ett annat fall kan vara all stora vapnet av ålder har brukat användas
vid expeditioner av visst slag. Så har l.ex. palenlverket vid
remissbehandlingen påpekat all verket sedan gammall har använt stora riksvapnet
bl. a. på palenlbrev och menat all detta bruk bör kunna fortsät­ta inom ramen
för den föreslagna regeln. Jag delar denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
anser jag alltså att riksdagen bör föreläggas ett förslag lill en ny lag om
Sveriges riksvapen, avsedd all ersätta 1908 års lag i ämnel, och all denna — i
allt väsentligt i enlighet med promemorieförslaget - bör innehålla
beskrivningar av stora och lilla riksvapnet och vissa regler om användningen av
vapnen inom statsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagen bör träda i kraft den 1 januari 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Sveriges flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17906
års lag angående rikets fiagga sägs il S att svenska flaggan är blå med gult
kors. Korset skall dela flaggan i fyra rätvinkliga, lika höga fäll. Enligt 2 §
skall flaggan vara tvärskuren, utom när den används som örlogs­flagga då den
skall vara trelungad. 1 paragrafen anges vidare på vilka militära etablissemang
örlogsflagga skall hissas. 1 3 § ges närmare regler om flaggans färger. Färgen
på flaggans sidofäll skall vara ljust mellanblå och på korset guldgul. Enligt
paragrafen skall vidare s.k. likare på mön­sterfärger tillhandahållas på de
ställen regeringen bestämmer. I kungörel­sen angående likare å mönslerfärger
för rikels flagga föreskrivs all sådana likare av ylle och av bomull skall
förvaras hos vissa angivna myndigheter, bl.a. länsstyrelserna. Om en likare
genom blekning eller på annat sätt förändras eller skadas, skall myndigheten
begära hos &amp;quot;chefen för civil­departementet&amp;quot; alt få en ny likare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggans
proportioner regleras i 4 § flagglagen. På tvärskurna flaggor skall flaggans
längd förhålla sig lill dess höjd som 16 lill 10. På fälten skall längden
förhålla sig till höjden, för de inre fälten som 5 lill 4 och för de yttre som
9 lill 4. På Irelungade flaggor skall flaggans hela längd med lungor vara dubbelt
så slor som höjden, och de yttre fälten skall, tungorna oräknade, vara lika
stora som de inre fälten. Fältens längd skall förhålla sig till höjden som 5
till 4. Tungorna skall vara lika långa. De yttre lungornas ytterkanter får inte
bilda vinkel med flaggans över- eller underkant. På båda flagg­typerna skall
korsels bredd vara hälften så slor som fältens höjd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
5 § föreskrivs att konungen och, med hans tillstånd, medlemmar av del kungliga
huset får använda trelungad flagga och all flaggan då kan förses med rikels
vapen. Vidare ges bestämmelser om all den Irelungade flaggan kan kompletteras
med befälslecken. 1 denna paragraf sägs slutligen att flaggan i övrigi inle får
förses med bokstäver, märken eller andra tecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffbestämmelser
för den som brukar trelungad flagga där sådan inte får användas fmns i 6 §. Det
är också straffbelagt all använda flagga på vilken det obehörigen har anbragls elt
märke, en bokstav eller något annat tecken och att saluhålla flaggor som lill
färgen uppenbarligen skiljer sig från vad som har föreskrivits eller som inte
håller föreskrivna inbördes mått. Straffbestämmelserna tar enligt paragrafen
sikte pä alla flaggor med vinkelrätt gult kors på blå bollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
speciella bestämmelser med syfte all hindra obehörig användning av svenska
flaggan och Sveriges riksvapen i näringsverksamhet finns i varumärkeslagen, i
mönsterskyddslagen och i lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella
beteckningar (jfr avsnitt 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
flaggning på vissa bestämda dagar finns - bortsett från försvars­maktens område
- inga bindande föreskrifter. Emellertid har alltsedan år 1939 i den vanliga
almamackan angetts s.k. allmänna flaggdagar. Denna förteckning över flaggdagar
har karaktären av en inofficiell rekommenda-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tion.
Den har lillkommil på initiativ av beslyrelsen för svenska flaggans dag
(numera: Stiftelsen Svenska Flaggan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
allmänna flaggdagarna, som numera är femton till antalet, är år 1982 följande:
den I januari (nyårsdagen), den 28 januari (konungens namns­dag), den 12 mars
(kronprinsessans namnsdag), den 11 april (påskdagen), den 30 april (konungens
födelsedag), den 1 maj, den 30 maj (pingstdagen), den 6 juni (svenska flaggans
dag), den 26 juni (midsommardagen), den 14 juli (kronprinsessans födelsedag),
den 8 augusti (drottningens namnsdag), den 6 november (Gustav Adolfsdagen), den
10 december (Nobeldagen), den 23 december (drottningens födelsedag) och den 25
december (jul­dagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ijänslereglemenlel för försvarsmakten skall ivärskuren flagga his­sas inom
försvarsmakten på allmänna flaggdagar på alla flaggslänger utom sådana där
örlogsflagga är hissad varje dag. Även utom försvarsmakter! är flaggning vanlig
på de allmänna flaggdagarna, både hos statliga och kom­munala myndigheter och
bland allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian behandlas i olika avsnitt frågorna om flaggningsplikten, de
allmänna flaggdagarna, flaggans proportioner, flaggans färger, den Ire­lungade
flaggans användning, straffsanktioner, tiden för flaggans hissande och halande
och formen för en ny reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tanken
all införa en skyldighet alt på de allmänna flaggdagarna flagga på alla
byggnader som inrymmer statliga myndigheter och institutioner -något som
föreslogs av utredningsmannen — avvisas i promemorian. Eko­nomiska och
praktiska skäl sägs tala mot det. Flaggningsfrågan bör därför liksom hillills
lämnas oreglerad utanför försvarsmakten. Delta innebär att varie civil myndighel
själv utifrån prakfiska och andra överväganden får avgöra i vilken utsträckning
seden att flagga på de allmänna flaggdagarna lämpligen kan upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian erinras vidare om att del är ett gammalt önskemål, som vid
åtskilliga tillfällen har behandlats i riksdagen (se senast KU 1977/78: 3), all
en förteckning över de allmänna flaggdagarna skall fastställas officiellt. I
promemorian föreslås att så sker i detta sammanhang. Beträffande frågan vilka
dagar som bör las upp som flaggdagar påpekas all de nuvarande flaggdagarna i
princip har varit oförändrade i drygt 40 år och att de således har vuxit sig in
i allmänhetens medvetande. Därför bör ingen av dem uteslutas utan starka skäl.
Enligt promemorian kan sådana skäl knappast åberopas beträffande någon av
dagarna. De nuvarande 15 allmänna flagg­dagarna bör alltså behållas. Vidare
föreslås två nya flaggdagar, i båda fallen med hänsyn bl.a. lill uttalanden
från riksdagens sida. Dels förordas all dag för riksdagsval, som f n.
sammanfaller med dag för kommunalval, blir aUmän flaggdag (jfr KU 1973:10 och 1977/78:3),
dels föresläs del­samma gälla FN-dagen, den 24 oktober (jfr UU 1973:4 och
1978/79:21).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att det skall bli möjligt att utan riksdagsbehandling ändra i förteck­ningen
när ändrade förhållanden rörande de kungliga flaggdagarna inträffar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rekommenderas
i promemorian all de allmänna flaggdagarna anges inte i flagglagen utan i en
förordning. 1 denna bör, enligl vad som vidare förordas i promemorian, den 6
juni inle bara betecknas som &amp;quot;Svenska flaggans dag&amp;quot; utan även som
&amp;quot;Sveriges nationaldag&amp;quot;. Därmed skulle man för första gången författningsmässigt
ge ullryck ål att den aktuella dagen skall anses som nationaldag. Alt dagen
numera har denna karaktär är allmänt erkänt och har uttalats av riksdagen bl.a.
vid 1979/80 års riksmöte (KU 1979/ 80:25).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
särskilda regler införs om tillfällig flaggning på statliga byggnader, vilket
förordades av utredningsmannen, anses i promemorian obehövligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
promemorian har erinringar riktats mol den svenska flaggans nuvarande
proportioner både från praktiska och estetiska synpunkter. Men flaggan har haft
dessa enligl del s. k. gyllene snillet bestämda propor­tioner i vart fall under
75 år. Allmänheten har sålunda vant sig vid dessa, och del lorde finnas flera
miljoner flaggor med de nu föreskrivna propor­tionerna i bruk. Eftersom dessa
flaggor enligt promemorian måste godtas även efter en eventuell ändring av proporfionerna,
skulle konsekvensen av en sådan ändring bli all den svenska flaggan under
överskådlig lid fick två allernaliva utformningar. Med hänsyn härtill och lill
att den kritik som har riklats mol de nuvarande proportionerna inle kan bedömas
som avgöran­de, förordas alt dessa behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När del gäller flaggans
färger påpekas i promemorian all det numera föreligger osäkerhet om hur dessa,
&amp;quot;ljust mellanblå&amp;quot; och &amp;quot;guldgul&amp;quot;, mera exakt bör se ul. Av
de likare som gavs ut år 1908 har en del förkommil, och de återstående
exemplaren har av alll all döma undergått förändringar i färgen sedan sin
tillkomst. I 1908 års kungörelse om likare ges en särskild beskrivning av
förfaringssättet vid färgningen, men inte heller denna ger numera enligt
promemorian tillräcklig ledning. I promemorian rekommen­deras att statens provningsanstalt
får i uppdrag att ge de närmare riktlinjer för färgerna i flaggan som behövs. Provningsanslalten
bör därvid samräda med statens heraldiska nämnd och konstakademien.
Utgångspunkten bör vara vad som kan utrönas i fråga om de färgnyanser som var
avsedda vid flagglagens tillkomst, men även estetiska synpunkter bör vägas in
före färgernas slutliga fastställande. Del understryks dock i promemorian alt någon
återgång till de nyanser som tillämpades under 1800-lalel (då fälten hade en
närmast svartblå nyans) eller dessförinnan inle bör ske. Den nuvarande
beskrivningen — &amp;quot;ljust mellanblå&amp;quot; och &amp;quot;guldgul&amp;quot; — bör behål­las
i en ny reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften all färgen
skall vara ljust mellanblå på flaggans sidofäll och guldgul på korset bör
enligt promemorian alltjämt las in i lag. I lag bör vidare anges att regeringen
eller myndighel som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om
färgerna. Med tillämpning av denna delegeringsbeslämmelse bör sedan regeringen
i förordningens form uppdra åt statens provningsanstalt all meddela
föreskrifter om rikfiinjer för flag­gans färger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den Irelungade flaggan föreslås i promemorian få elt
oförändrat använd­ningsområde, dvs. inom del kungliga huset och försvarsmakten.
Visserli­gen torde enligl promemorian goda skäl kunna åberopas för att denna
flagga ursprungligen var all se som en slalsflagga. Men all bryta med den
rådande ordningen, som har en i vart fall drygt 70-årig tradition bakom sig,
och nu göra den tretungade flaggan lill en mera allmän slalsflagga skulle
enligt promemorian sannolikt leda till åtskilliga komplikationer. Att — som
utredningsmannen föreslog - förbehålla den för endast vissa civila myn­digheter
ter sig å andra sidan omotiverat. I promemorian erinras vidare om all riksdagen
så sent som år 1955 avvisade tanken på en förändring av den tretungade flaggans
användning (KU 1955:13). De nu redovisade skälen har i promemorian ansetts böra
leda till all gällande ordning behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nuvarande straffbestämmelserna för den som saluhåller
flaggor vilka lill färgen uppenbarligen skiljer sig från vad som är föreskrivet
eller inle håller föreskrivna proportioner anses i promemorian inte längre vara
erfor­derliga och föreslås slopade. Delsamma föreslås beträffande de andra två
gällande straffbestämmelserna, nämligen för den som använder trelungad flagga
där sådan inle får föras och för den som använder en flagga på vilken del obehörigen
har anbringats märken, bokstäver eUer andra tecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såvitt rör liden för flaggans hissande och halande påpekas
i promemo­rian att det enligl Ijänslereglemenlel för försvarsmakten f.n. gäller
att flaggan skaU hissas kl. 8.00 under månaderna mars-oktober och kl. 9.00
under övrig del av året samt att den skall halas vid solens nedgång, dock
senast kl. 21.00. I promemorian förordas all några författningsbestäm­melser i
detta ämne med tillämpning utanför försvarsmakten inle medde­las. Med sådana
bestämmelser skulle man nämligen riskera att onödigtvis hämma framför alll den
enskilda flaggningen, som del enligt promemorian i stället är angeläget alt
uppmuntra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen anges i promemorian att de grundläggande
bestämmelserna om Sveriges flagga av samma skäl som gäller Sveriges riksvapen
(jfr avsnitt 2) bör meddelas genom lag. Till promemorian har fogats förslag lill
en ny lag i ämnet, avsedd all ersätta 1906 års flagglag. Vidare har upprättats
förslag lill en förordning om allmänna flaggdagar och lill en förordning om
rikt­linjer för färgerna i Sveriges flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De olika förslagen i promemorian rörande flaggan har under
remissbe­handUngen godtagits så gott som enhälligt. Till vissa särskilda
uttalanden återkommer jag strax.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del kan jag, liksom remissinstanserna, även när
del gäller Sveriges flagga i alll väsentligt biträda övervägandena och
förslagen i promemorian. Vad som framkommit under remissbehandlingen ger dock
anledning lill en mindre justering i ett avseende, nämligen när det gäller
formerna all bestämma de närmare riktlinjerna för färgerna i flaggan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande flaggans färger bör till en början slås fast
all utgångspunkten skall vara all de nyanser som nu allmänt tillämpas i princip
skall behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
återgång till tidigare bmkade, mörkare nyanser skall alltså inte ske. Med denna
utgångspunkt är del enligl min mening naturiigt all flaggans färger i
författningstext beskrivs inle bara med orden &amp;quot;blå&amp;quot; och
&amp;quot;gul&amp;quot; utan - liksom i gällande lag - med förtydligandet all färgen är
&amp;quot;ljust mellanblå&amp;quot; på fälten och &amp;quot;guldgul&amp;quot; på korset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av promemorian är del dock numera inte möjligt att med säkerhet
konstatera vilka nyanser som avsågs i 1906 års flagglag. Del är därför nödvändigt
alt komplettera de angivna beskrivningarna av flaggans färger med mera exakta
för att tillgodose dem som har behov härav, t. ex. tillverkare av flaggor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
har föreslagils i promemorian med instämmanden under remiss­behandlingen bör de
exakta nyanserna bestämmas med hjälp av en objek­tiv färgbestämningsmelod.
Statens provningsanstalt, som i promemorian har föreslagits få i uppdrag all -
efter visst samråd - meddela föreskrifter om rikfiinjer för flaggans färger,
har förklarat sig beredd all arbeta fram mätdata som underlag för en
författning i detta ämne. Däremot har provningsanstalten uttalat alt anstalten
av principiella skäl inle bör vara provande institution och föreskrivande myndighel
i samma typ av ärenden (jfr prop. 1977/78:132 s. 21). Provningsanslalten
förordar därför all rege­ringen direkt i förordning bestämmer flaggans korrekta
färger, efter förslag av provningsanslalten. Min avsikt är att, om riksdagen
godtar föreliggande förslag, senare anmäla den nu aktuella frågan för regeringen.
Frågan om val av färgbestämningsmelod bör prövas under del fortsatta arbetet. I
likhet med vad som har anförts i promemorian anser jag att de föreskrifter som
meddelas inle bör få en absolut bindande karaktär ulan mera tjäna som
riktlinjer i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
härefter avser frågan om tiden för flaggans hissande och halande vill jag fästa
uppmärksamheten på all Stiftelsen Svenska Flaggan särskilt framhållit
önskemålet att man inte genom onödig formalism hämmar en­skild flaggning och
resande av nya flaggslänger. Stiftelsen biträder den uppfattning som redovisas
i promemorian, nämligen all några fasta författ­ningsregler om lider för
hissande och halande av flaggan inle bör införas utanför det område där sådana
redan nu finns, dvs. försvarsmakten. Även jag ansluter mig lill denna mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
övriga delar av promemorieförslaget om Sveriges flagga, som här inle
uttryckligen har berörts, bör genomföras. Sammanfattningsvis innebär detta all
jag förordar alt riksdagen föreläggs förslag lill en ny lag om Sveriges flagga,
som bl. a. reglerar flaggans form, färger och proportioner samt den Irelungade
flaggans användning. Föreskrifter om flaggningsplikl, tid för flaggans hissande
och halande eller om straffsanktioner föreslås däremot inte. Om riksdagen bifaller
lagförslaget, avser jag att för regering­en anmäla frågan om förordningar
angående allmänna flaggdagar och rikt­linjer för flaggans färger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagen bör träda i kraft den 1 januari 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
föreslår riksdagen all anta inom jusfitiedepartementet upprättade förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges riksvapen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges flagga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bereder riksdagen liUfälle att la del av vad jag har anfört i del föregående om
en reglering av allmänna flaggdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen de förslag som föredraganden har lagt fram för
den åtgärd och det ändamål som framgår av hans hemstäl­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JUSTITIE­DEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:22.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SVERIGES RIKSVAPEN OCH SVERIGES FLAGGA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ds Ju 1981:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Riksdagen 1981182. I saml. Nr 109&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   Förslag fill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
Sveriges riksvapen   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2   Förslag
lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
Sveriges flagga..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3   Förslag
fill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förordning
om aUmänna flaggdagar................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4   Förslag
lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förordning
om riktlinjer för färgerna i Sveriges flagga....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning  ...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges
riksvapen......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Historik...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande bestämmelser............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betänkandet............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vapenbeskrivningarna...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Användningen av riksvapnen............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden och förslag........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vapenbeskrivningarna...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Användningen av riksvapnen............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formen för en ny reglering............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Sveriges
flagga .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Historik...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande bestämmelser ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belänkandet.............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden och förslag........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flaggningsplikten.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De allmänna flaggdagarna m.m........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flaggans proportioner...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flaggans färger................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den tretungade flaggans användning 
............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om straffsanktioner  ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tiden för flaggans hissande och
nedhalande... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formen för en ny reglering............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upprättade förfaltningsförslag........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förteckning
över svenska stalsemblem m. m.................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUagor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1:1 Lagen om rikels vapen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1:2 Lagen angående rikels flagga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen i betänkandet SOU 1966:62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1:3 Förslag till lag angående rikels vapen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1:4 Förslag till lag angående rikels flagga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1:5 Förslag fill kungörelse angående allmänna
flaggdagar och annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;officiell flaggning Bilaga 1:6 Förslag lill kungörelse
angående färgerna i rikels flagga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om Sveriges riksvapen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statsche­&lt;br&gt;
fens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som sym­&lt;br&gt;
boler för den svenska staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora riksvapnet bör
endast när del finns särskilda skäl användas av andra än statschefen,
riksdagen, regeringen, departementen och försvars-maklen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statschefen
kan ge annan medlem av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen
bruka stora riksvapnet med ändringar och fillägg som statschefen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ell&lt;br&gt;
kors av guld med ulböjda armar, saml en hjärtsköld som innehåller det&lt;br&gt;
kungliga husels dynaslivapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudsköldens första och
fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar
av silver och däröver ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd
tunga samt röda tänder och klor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärlskölden är kluven.
Främre fältet innehåller Vasaällens vapen: elt av blått, silver och rött
styckat fält, belagt med en vase i guld. Bortre fältet innehåller ätten
Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande rak bro med tre valv
och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänslervänl
huvud och sänkta vingar som griper om en åskvigg av guld samt överst
Karlavagnens stjärnbild av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudskölden är krönt med
en kunglig krona och omges av serafimeror­dens insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sköldhållare
är två lillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar saml
röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på elt poslament av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det hela omges av en med
kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapen­manlel av purpur med frans av guld
och uppknuten med lofsprydda snören av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet får bmkas även ulan ordensinsignier, sköldhållare, poslament och vapenmanlel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna
kronor av guld, ordnade två över en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skölden
omges av serafimerordens insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lilla
riksvapnet får brukas även ulan sköld och ordensinsignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Myndigheter
som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar
deras verksamhet. Innan ell vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande
inhämtas från statens heraldiska nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982, då lagen (1908:65 s. 1) om rikets vapen
skall upphöra all gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om Sveriges flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Sveriges
flagga är blå med ell gult kors. Korset är vinkelrätt ställt mol flaggans
kanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    Flaggan
används dels som Ivärskuren, dels som trelungad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tvärskurna flaggans höjd förhåller sig till dess längd
som 10 till 16. På de inre fälten förhåller sig höjden fill längden som 4 till
5 och på de yttre som 4 tUl 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den Irelungade flaggans höjd är hälften av dess längd,
lungorna medräk­nade. De yttre fälten är, bortsett från lungorna, lika stora
som de inre, och fältens höjd förhåller sig lill deras längd som 4 till 5. De
yttre tungornas ytterkanter får inle bilda vinkel med flaggans över- eller
underkant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Korsarmarnas bredd motsvarar hälften av höjden på vart och
elt av fälten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3       §    Flaggans färg är ljust mellanblå på fälten
och guldgul på korset.&lt;br&gt;
Närmare föreskrifter om färgnyanserna meddelas av regeringen eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den myndighel som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar
av del kung­&lt;br&gt;
liga huset får använda trelungad flagga med eller utan stora eller lilla&lt;br&gt;
riksvapnet på elt vitt fäll i korsets mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom försvarsmakten får trelungad flagga användas som
örlogsflagga. Används örlogsflaggan som befälstecken, markeras delta genom
särskild beteckning i övre inre fältet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigi flaggas med Ivärskuren flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flaggan får inle i vidare mån än som följer av första och
andra stycket förses med märken, bokstäver eller andra tecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982, dä lagen
(1906:55 s. 1) angående rikels flagga skall upphöra att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förordning om allmänna flaggdagar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:182.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna flaggdagar är nyårsdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:128.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 28 januari; Konungens namnsdag den 12 mars;
Kronprinsessans namnsdag påskdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:146.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 30 april; Konungens födelsedag den 1 maj pingstdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 6 juni; Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag
midsommardagen den 14 juli; Kronprinsessans födelsedag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
8 augusti; Drottningens namnsdag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dag för val i hela riket lill
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 24 oktober; FN-dagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 6 november; Gustav
Adolfsdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 10 december;
Nobeldagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 23 december;
Drottningens födelsedag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juldagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordning
om riktlinjer för färgerna i Sveriges flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen bemyndigar
statens provningsanstalt all, efter samråd med statens heraldiska nämnd och
akademien för de fria konsterna, meddela föreskrifter om de närmare riktlinjer
för färgerna på Sveriges flagga som behövs utöver 3 § första stycket lagen
(1981:00) om Sveriges flagga. Provningsanstalten skall på begäran
tillhandahålla prov på färger som svarar mol de värden som anges i
föreskrifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
förordning träder i kraft den I januari 1982, då kungörelsen (1908:119 s. 1)
angående likare å mönslerfärger för rikels flagga upphör att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lagstiftning som f. n. gäller beträffande Sveriges flagga och Sveriges riksvapen
utgörs av lagen (1906:55 s. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;angående rikels
flagga och lagen (1908:65 s. 1) om rikels vapen. Lagarna fogas lill denna
promemoria som bilaga 1:1 och 1:2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
beslut den 15 december 1961 bemyndigades chefen för jusfifiede­partementet alt
tillkalla en sakkunnig för afi verkställa utredning angående rikets vapen och
flagga m.m. Bakgmnden till beslutet var all riksdagen redan år 1949 (rskr
1949:82 och 1949:248) hade hemställt om en översyn av den aktuella
lagstiftningen och om en enhetlig ordning för rikels samtli­ga allmänna
flaggdagar. År 1961 återkom riksdagen i skrivelse (rskr 1961:94) till Kungl. Maj;l
fill frågan om de allmänna flaggdagarna. Vidare hade riksheraldikerämbelel i
skrivelse lill chefen för justitiedepartementet år 1948 påtalat vissa brister i
lagstiftningen om rikels vapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med slöd
av del nämnda bemyndigandet tillkallades i febmari 1962 hovrättspresidenten Mauritz
Wijnbladh all som sakkunnig verkställa ut­redningen. Utredningsmannen avlämnade
i maj 1966 belänkandel (SOU 1966:62) Rikels vapen och flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belänkandel
innehåller förslag lill nya lagar om rikels vapen och flagga. HärtUl ansluter
sig förslag liU en kungörelse angående allmänna flaggdagar och annan officiell
flaggning och lill en kungörelse angående färgerna i rikets flagga. Dessa förfaltningsförslag
bifogas {bilaga 1:3-6).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I belänkandel
redovisas vidare resultatet av en undersökning beträffan­de begreppet rikels höghelslecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
innehåller belänkandel ell förslag till en sådan förteckning över svenska stalsemblem
samt officiella märken och stämplar, som fömt­sätts i Pariskonvenlionen den 20
mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten, liksom ell förslag lill
lag om ändring i den då gällande lagen (1960:646) om skydd för vapen och vissa
andra officieUa beteckningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
har remissbehandlats. Yttranden har avgetls av överbefäl­havaren,
sjöfartsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kommerskollegium, patenl-och
registreringsverket, historisk-filosofiska sektionen av humanistiska fakulteten
vid Uppsala universitet, överslålhållarämbelel, länsstyrelserna i Gävleborgs,
Kronobergs, Örebro och Malmöhus län, vetenskapsakade­mien, vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien (vitterhetsakade­mien), akademien för de fria
konsterna (konstakademien), Sveriges indu­striförbund, Sveriges allmänna
exportförening, beslyrelsen för svenska flaggans dag. Svenska FN-förbundet,
Nobelstiftelsen, Sfiftelsen Svenskt Färgcenimm saml Båsladslraklens Gustaf Adolfsförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium
har överlämnat yttranden från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping, Visby, Karlstad och Luleå saml från Svenska elektriska malerielkonlrollanslallen
AB (SEMKO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund har bifogat yttrande från Almedahl-Dahlsjöfors AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
utredningsarbete som redovisas i betänkandet har såväl vid remiss­behandlingen
som i andra sammanhang bedömts utgöra en noggrann och värdefull analys av
åtskilliga problem som har ansetts vara förknippade med de olika behandlade
frågorna. På en del punkter fick belänkandel dock elt något blandat mottagande,
och frågan om ny lagstiftning ansågs av flera skäl inle ha någon omedelbar
aktualitet. Bl. a. ansågs det lämpligt alt avvakta den vid liden för
betänkandets avlämnande planerade grundlags­revisionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I en
del hänseenden har de i belänkandel redovisade undersökningarna inle längre
samma prakfiska betydelse som vid tiden för utredningsarbetet. Den av
utredningsmannen gjorda undersökningen av begreppet rikels höghetstecken har
sålunda numera endasi historiskt intresse. Undersök­ningen var föranledd av den
straffbestämmelse som fanns i dåvarande strafflagens 9 kap. 5 §. Enligt denna
paragraf skulle den som offentligen skymfade Sveriges flagga eller vapen eller
annat rikels höghelslecken dömas till böter eller fängelse för skymfande av
rikssymbol. Utrednings­mannens uppdrag var all klarlägga vad som avsågs med uttrycket
&amp;quot;annat rikels höghelslecken&amp;quot;. Bestämmelsen i 9 kap. 5 § strafflagen
överfördes vid brottsbalkens ikraftträdande den 1 januari 1965 lill 16 kap. 7 §
brotts­balken. Detta lagmm har emellertid upphävts med verkan fr.o.m. den 17 februari
1971. Frågan om vilka rikels höghelslecken är har därmed i förevarande
sammanhang förlorat sin akluaUlet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannens
förslag till ändring i lagsfiftningen om skydd för vapen och vissa andra
officiella beteckningar har beaktats i samband med utformningen av den nu
gällande lagen (1970:498) i ämnel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till att en del oklarheter kvarstår när del gäller den rättsliga
regleringen av de frågor som har samband med Sveriges riksvapen och Sveriges
flagga har det bedömts som lämpligt att nu åter ta upp dessa frågor. Då en
avsevärd lid har förflutit sedan betänkandet avlämnades och då det av olika
skäl numera finns anledning alt på en del punkter välja andra lösningar än dem
som har föreslagUs i betänkandet, bör en ändrad lagstiftning i ämnet föregås av
en ny remissbehandling. För detta ändamål har denna promemoria upprättats inom
justitiedepartementet. 1 prome­morian tas avslutningsvis upp den av
utredningsmannen behandlade frågan om vilka svenska symboler som bör skyddas
internationellt och i enlighet härmed las upp i en förteckning från svensk sida
enligl bestämmelserna i den förut nämnda Pariskonventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framställningen
i promemorian bygger, särskill i fråga om de historiska återblickarna, i mycket
stora delar på 1966 års betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Sveriges riksvapen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Historik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bruket
av heraldiska vapen går tillbaka lill första hälften av 1100-lalel. Det var
från början betingat av behovet alt i strid föra märken på strids­sköldarna som
gick att lätt identifiera. Från all ha varit personliga känne­tecken blev
vapnen med tiden ärftliga. Den heraldiska konsten vann snabbi utbredning också
utanför slagfälten. Den brukades bl. a. vid lorne-ringar, i olika ceremoniella
klädedräkter och till arkilekturdekor. Man använde också vapen i sigill och
mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
slalsvapnen var i allmänhet urspmngligen personliga vapen. Den lejonbild som
numera ingår i det svenska stora riksvapnet användes t. ex. som vapen redan av
Magnus Ladulås (1275—1290) och benämns efter dynastins namn folkungalejonel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trekronorsvapnel
har varit föremål för en intensiv forskning som hu­vudsakligen har behandlat
två frågor, nämligen vapnets ålder och dess eventuellt symboliska betydelse.
Med säkerhet kan konstateras alt Albrekt av Mecklenburg använde vapnet i ett
sekret från år 1364. Men trekronors-emblemet har inle varit okänt i Sverige
tidigare. Del äldsta vittnesbördet är Magnus Ladulås konlrasigill, säkert
brukat under åren 1275-1278. Från 1340—50-lalen — alltså tiden för Magnus
Erikssons regering — finns be­varad en mynlgmpp där baksidan visar tre utåt
vända kronor ställda i trekant. Del svenska Irekronorsvapnets färger, skölden
blå, kronorna gyl­lene - Folkungaätlens färger — är i Sverige tidigast kända från
en bild i en handskrift från 1300-lalets slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karl
Knulsson lät år 1448 framställa elt vapen där de tre kronorna och lejonbilden
sammanfördes i en sköld som hade delats in i fyra kvadrafiska fält genom ell
kors. Mitt i skölden fanns en s.k. hjärtsköld med den regerande dynaslins (dvs.
i detta fall Bondeällens) släklvapen. Denna vapenkomposilion har sedan dess i
sina huvuddrag varit det svenska rikels vapen. 1 de fall där bara en
vapensymbol utvaldes för att beteckna riket var dock redan då trekronorsvapnel
vanligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
Gustav Vasas lid insattes i hjärtskölden den s.k. vasen, som senare fick
utseendet av en sädeskärve. Efter år 1818 belades vapnet med en kluven hjärlsköld
med vasavapnel i första fältet och i det andra Karl XIV Johans s. k. ponle-corvovapen,
en bro av silver och över denna en örn av guld. De stjärnor som nu finns i hjärlskölden
har tidigast konstaterats från år 1829 och fick från är 1844 karaktär av en
bestämd stjärnbild, Karlavagnen. De nuvarande sköldhållarna, två lejon,
förekommer sedan senare hälften av 1500-lalel. Sedan mitten av 1700-lalel har
också bmkals ett s.k. heraldiskt praktstycke, ett krönt vapentält som omger
vapen och sköldhållare. Ordenskedjan i vapnet — serafimerordens insignier -
dalerar sig från år 1748.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
dåvarande regeringsformens 79 § 1 mom. infördes år 1903 en bestäm­melse enligt
vilken ingen förändring av rikels vapen och flagga fick göras utan riksdagens
samtycke. Med anledning av denna grundlagsändring framhöll riksheraldikern i en
skrivelse lill Kungl. Maj:t år 1905 all del syntes olämpligt alt å ena sidan
grundlagen bestämde alt riksvapnet inte fick ändras ulan riksdagens samtycke
medan å andra sidan riksvapnets utseende ingenslans fanns lagligen fastställt. Riksheraldikern
hemställde all en kommitté skulle få i uppdrag alt utreda frågan om riksvapnets
rätta utseende. En kommitté fillsattes också, och sedan denna hade avgelt sitl utlåtande
lades i januari 1907 fram proposition med förslag lill lag om rikels vapen.
Lagutskottet vid 1907 års riksdag lade emellertid fram ett eget förslag. Vid
frågans behandling stannade kamrarna i olika beslut, varför något avgörande då
inte kom liU stånd. En ny proposifion i ärendet som lades fram vid 1908 års
riksdag ulan alt innehålla några större förändringar blev däremot antagen. Den
15 maj 1908 utfärdades lagen (1908:65 s. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om rikets
vapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Gällande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1 § i 1908 års lag är rikels vapen två, stora vapnet och lilla vapnet. 1 2 §
ges bestämmelser om stora riksvapnets utseende. Paragrafen har följande
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet består av en genom ett utböjt guldkors fyrdelad sköld med hjärtsköld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudsköldens
fyra fäU äro blå, första och Qärde fälten med tre kronor av guld, två ställda
över den tredje, samt andra och tredje fälten med tre ginbalksvis gående
strömmar av silver, belagda med ett krönt gyllene lejon med röd utsträckt
tunga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärlskölden
är kluven i två fält. Första fältet är bandvis tredelat i blått, silver och
rött med en däröver ställd vase av guld. Andra fältet är blått med en i silvervalten
stående bro i tre spann med två krenelerade torn av silver. Över bron sitter en
gyllene örn, och i fältets översta del synes karlavag-nens stjärnbild av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SköldhåUare
äro två fillbakaseende lejon av guld med kluvna svansar och röda utsträckta
lungor. Lejonen krönas med kunglig krona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skölden
täckes av en kunglig krona, och kring densamma hänga serafi­merordens insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hela
vapnet omgives av ett vapentäU under kunglig krona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet må brukas även utan sköldhållare, ordensinsignier eller vapenlält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
3 § anges lilla riksvapnets utseende på följande sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lilla
riksvapnet utgöres av en blå sköld med tre kronor av guld, släUda två över den
tredje. Skölden är läckt av en kunglig krona och omgiven av serafimerordens insignier.
Vapnet må dock bmkas även utan dessa insig­nier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
lagens 4 § ges straffbestämmelser. Om någon offentligen brukar vapen eller
märke som utgör efterbildning av stora eller lilla riksvapnet som i väsenfiiga
delar skiljer sig från del efterbildade skall han dömas fill böter fr. o. m. 10
t. o. m. 100 kronor. Detsamma gäller den som håller ett sådant vapen eller
märke lill salu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
1 § i den inledningsvis omnämnda lagen om skydd för vapen och vissa andra
officiella beteckningar får ett stalsvapen, en statsflagga eller ell annat stalsemblem
eller en statlig kontroll- eller garantibeteckning inle ulan vederbörligt fillstånd
användas i varumärke eller något annat känne­tecken för varor eller tjänster.
Delsamma gäller andra beteckningar, som hänsyftar på svenska staten och därigenom
ger kännetecknet en officiell karaktär, samt registrerade kommunala vapen.
Statsvapen får inle heller på annat sätt än som kännetecken användas i
näringsverksamhet ulan vederbörligt tillstånd. De nu berörda reglerna gäller
också beteckningar som lätt kan förväxlas med en beteckning vilken i enlighet
med del anförda är skyddad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
konsekvens med den nu redovisade bestämmelsen föreskrivs i 14 § vammärkeslagen
(1960:644) alt ell vammärke inte får registreras, om del i märket utan
tillstånd har tagits in en sådan stafiig eller internationell beteckning eUer
ett sådant kommunalt vapen, som enligt lag eUer författ­ning inte får obehörigen
brukas som varumärke, eller något som lätt kan förväxlas härmed. Enligt 4 § 2 mönslerskyddslagen
(1970:485) får inte mönster (dvs. en förebild för en varas utseende eller för ell
ornament) registreras, om det i mönstret utan tillstånd har tagits in elt stalsvapen,
en slalsflagga eller elt annat statsemblem, en statlig kontroll- eller garanlibe-leckning,
annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därige­nom ger mönstret en
officiell karaktär, svenskt kommunall vapen eller en sådan internationell
beteckning som åtnjuter skydd enligl lagen om skydd för vapen och vissa andra
officiella beteckningar eller något som lätt kan förväxlas med vapen, flagga,
emblem eller beteckning som nu har nämnts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om tillstånd enligt mönslerskyddslagen och lagen om skydd för vapen och vissa
andra officieUa beteckningar prövas av kommerskolle­gium såvitt gäller bl. a.
svenskt stalsvapen, den svenska slalsflaggan eller annat statsemblem. Detsamma
gäller i fråga om andra beteckningar som hänsyftar på svenska staten och
därigenom ger mönstret en officiell karak­tär eller beteckningar som lätt kan
förväxlas med de särskill angivna. Riksarkivets heraldiska sektion eller, i
vissa faU, statens heraldiska nämnd skaU på begäran av kommerskoUegium yttra
sig i ärendet. En ansökan får inte bifallas utan att ett sådant yttrande har
inhämtats, om inle ärendet uppenbarligen saknar heraldiskt intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
har berörts inledningsvis fanns fömt en straffbestämmelse i 16 kap. 7 §
brottsbalken mot skymfande av rikssymbol. Den som offentligen skymfade Sveriges
flagga eller vapen eUer något annat rikets höghets­tecken kunde enligt denna
bestämmelse dömas lill böter eller fängelse i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;högst
sex månader. Bestämmelsen upphörde att gälla den 17 febmari 1971. Ell
förfarande av det slag som bestämmelsen tog sikte på lorde emellertid ofta vara
straffbart som förargelseväckande beteende enligl 16 kap. 16 § brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.1 
Vapenbeskrivningarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen
har föreslagU en del smärte ändringar och tillägg i beskrivningen av stora
riksvapnet i syfte att beskrivningen skall återge • vapenbilden tydligare och
bättre stämma överens med vedertagen heral­disk terminologi. Några ändringar i
sak beträffande vapnens utseende föreslås inte. Den mest ingripande ändringen
såvitt gäller stora riksvapnets beskrivning beslår i att del beträffande den
örn som förekommer i hjärl­skölden uttryckligen anges att den har vänslervänl'
huvud och sänkta vingar samt griper ett blixlknippe. I detta hänseende syftar
ändringen lill att markera alt örnen inle är den i vanliga vapen förekommande
heraldiska örnen utan en s.k. napoleonsk örn, något som uttryckligen var
förutsatt vid gällande lags tillkomst. Angående motiveringen till
ändringsförslagen i övriga delar (se bil. 1: 3) hänvisas till SOU 1966:62 s. 29-34
och 87-89.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om lilla riksvapnet har utredningsmannen förordat alt även detta vapen
skall kunna användas med sköldhållare och poslament. Sköldhål-laren och postamenlet
föreslås få samma utseende som enligl vapenbe­skrivningen för stora riksvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
betänkandet har utredningsmannen också redovisat sina synpunkter på ett par fidigare
omdiskuterade frågor. Den första av dessa gäller om de båda riksvapnen kan
återges utan färger utan alt förlora sin karaktär av vapen. Den andra frågan är
om lilla riksvapnet föreligger, även om de tre kronorna återges ulan sköld
eller är ordnade på annat sätl än som anges i 1908 års lag, dvs. två över den
tredje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
del förstnämnda av dessa båda spörsmål har utrednings­mannen uttalat bl. a.
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
torde vara uppenbart, att en vapenbeskrivning och därmed också en vapenlag icke
kan undvara ett angivande av de i vapnet ingående färgerna. Men lika uppenbart
är, all ett vapen, även om del utförts i en färg eller helt utan färg, l.ex. på
rikels mynt, i pappersvignetler, sigill och oblater, alltid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
oaktat tUlerkänts vapenkaraktär.         Ingen tvekan torde heller råda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
att ett vapen också kan efterbildas plastiskt, i sten, metall osv. utan all därvid
tinkturer komma fill användning. Några förtydligande bestämmel­ser i vapenlagen
i nu omhandlade hänseenden kunna därför icke anses erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
I heraldiska beskrivningar tänker man sig &amp;quot;vänster&amp;quot; och &amp;quot;höger&amp;quot;
från sköldbära­rens - alltså omvänt i förhållande till betraktarens - synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller de frågor rörande lilla riksvapnets utseende som nyss nämndes
konstaterar utredningsmannen lill en början att en sköld som bakgmnd till en
vapenbild under vissa fömtsätlningar saknar betydelse för eflerbildningens
karaktär av vapen. Utformningen av skölden, dvs. av vapenbildens
begränsningslinjer, tillhör formen och är därmed underkas­tad slilarternas
växlingar. Någon begränsningslinje torde över huvud taget inle behövas om inle
vapenbildens innehåll kräver en sådan. Är vapenbil­den frislående, som fallet
är med bl. a. irekronorsbilden, kräver den sålun­da inle någon yttre
begränsningslinje. Utredningsmannen anser aUlså alt varje återgivande av de tre
kronorna ställda två över den tredje utgör lilla riksvapnet. Nägol
förtydligande av vapenlagen i denna riktning anser utredningsmannen dock inte
behövligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de tre kronornas placering har utredningsmannen - efter att ha redovisat en
ståndpunkt som tidigare har intagils av riksheraldikeräm­belel - anfört bl. a.
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetel
har gjort gällande, att liUa riksvapnet föreligger även om de tre kronorna äro
ordnade på annat sätt än två ställda över den tredje. Häremot må den
invändningen göras, alt ett vapen väl kan anses tillfyllest beskrivet utan
angivande av de i vapenbilden ingående detaljernas inbördes place­ring. 1 detta
fall har dock den i vapenlagen ingående beskrivningen angivit den inbördes
placeringen av de tre kronorna. Därmed synes också fastsla­get, att ett
riksvapen icke föreligger med mindre de tre kronorna ha den i lagens
beskrivning angivna inbördes placeringen och all vaije annan ord­ning måste
betaga bilden karaktären av riksvapen. Del kan därvid icke gärna tillmätas
betydelse vad bildframställaren avsett eller vad en betrak­tare av bilden
bibringas för uppfattning om bildens innebörd. De frimär­ken, som år 1947 ulgåvos
till Gustav V:s regeringsjubileum, upptogo de tre kronorna ordnade i en
vertikal rad (stolpvis). Det kan förmodas att härvid avsågs att framställa lilla
riksvapnet. Utredningsmannen håller dock före, alt denna anordning icke återger
lilla riksvapnet. Utredningsmannen kan följaktligen, såsom av det anförda
framgår, icke biträda riksheraldikeräm-betets nu behandlade anmärkning. Del
synes uppenbart, all skola de tre kronorna, framställda i en från vapenlagens
beskrivning avvikande ord­ning, tillerkännas karaktären av riksvapen, bör
vapenlagens beskrivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändras.
Den slutsatsen har också av riksheraldikerämbelel dragils.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
en sådan ändring i vapenbeskrivningen, som skulle strida mol en lång IradUion,
finner utredningsmannen ej böra komma till slånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.2
Användningen av riksvapnen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I belänkandel
har föreslagils all stora och lilla riksvapnet skall få använ­das av Konungen
och medlemmar av det kungliga huset, att stora riksvap­net i övrigi skaU få
användas av departementen, riksdagen, högsta domsto­len, regeringsrätten och
Sveriges beskickningar samt, på sätl regeringen bestämmer, inom försvarsmakten.
Lilla riksvapnet skall få användas av andra statliga myndigheter och
institutioner. Därvid får myndigheten eller institutionen till vapnet foga ell
emblem som symboliserar dess verksam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hel.
Enligl förslaget skall regeringen få meddela närmare föreskrifter rö­rande
omfattningen av den avsedda användningen av riksvapnen inom den statliga
sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För alt något av vapnen
skall få användas i annat fall än som har angetts nu skall enligt förslaget
fordras ett särskill tillstånd av regeringen eller en myndighel som regeringen
bestämmer. Endasi det undanlaget från lill-ståndslvånget har gjorts alt vapnen
fritt får användas för tillfällig dekorativ utsmyckning vid högtids- eller festlillfällen
inom del kungliga huset eller nationen. Då det kan länkas förekomma fall där
del vid lagens ikraftträ­dande finns vapen som ingår som en dekorafiv
utsmyckning av en bygg­nad, har föreslagUs en övergångsbestämmelse av del
innehållet all ett sådant vapen får bestå även om dess användning strider mot
de föreslagna reglerna, såvida vapnet inle ulan olägenhet kan avlägsnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4      Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannens
förslag har i alll väsentligt fiUstyrkts eller lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Patent- och registreringsverket har dock gett uttryck för
uppfattningen all del i lagen bör tas in en uttrycklig bestämmelse av innebörd
att som lilla riksvapnet skall anses även emblem bestående enbart av tre
kronor, två över den tredje. Verket har härvid sagt sig dela utredningsmannens
åsikt all varie återgivande av de tre kronorna med angiven placering utgör
lilla riksvapnet liksom uppfattningen all kro­norna måste ha denna placering
för all detta vapen skaU anses föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5      Överväganden
och förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5.7
Vapenbeskrivningarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har sedan lång lid tillbaka gjorts gällande att beskrivningen av de båda
riksvapnen i 1908 års lag är otillfredsslällande i en del hänseenden (jfr bl.a.
KU 1949:6 och 1979/80:26'). Utredningsmannens förslag har syftat till all
avhjälpa de påtalade bristerna. All så sker är naturligtvis önskvärt, inte
minst med hänsyn lill den inom heraldiken rådande principen all del är den
verbala vapenbeskrivningen som bestämmer vapnets innehåll medan dess form och
närmare utseende kan växla beroende på konstnären, lids­andan och andra
faktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller stora riksvapnet är de föreslagna ändringarna av närmast redaktionell
natur men har givetvis stort intresse från heraldisk synpunkt. De har lämnats
utan erinringar vid remissbehandlingen och allmänt ansetts utgöra
förbättringar. Förslaget bör därför i princip godtas. Vissa justering­ar bör
dock göras. Jusliliedepartemenlel har i ärendet samrått med stats-heraldikern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Här kan också hänvisas lill Berghman, Dynastien Bernadottes vapen och det svenska
riksvapnet. Stockholm 1944.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
förmån för utredningsmannens förslag att även lilla riksvapnet skaU få användas
med sköldhållare och postament har åberopats all behov kan uppkomma att använda
vapnet i sUualioner där en rikare utformning än den nuvarande är önskvärd.
Häremot synes dock kunna åberopas all sköldhållare och poslament har karaktär
av särskilda rang- och värdighets­tecken, vUka av tradifionsskäl synes böra
förekomma endast i samband med vapen av stora riksvapnets typ. Den nuvarande
enkla utformningen av lilla vapnet är också sedan lång tid tillbaka allmänt
accepterad, och det är knappast troligt att den föreslagna utformningen skulle
i någon nämn­värd utsträckning komma till praktisk användning. På gmnd härav
föror­das att utredningsmannens förslag i denna del inle genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
uppfattning som utredningsmannen har redovisat rörande färgerna i riksvapnen
bör godtas. Trots att vapenbeskrivningarna anger färger, kan alltså vapenbUderna
med bibehållen vapenkaraktär återges även exempel­vis i svartvitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
frågan om lilla riksvapnet kan återges utan sköld har som nämnts patent- och
registreringsverket vid remissbehandlingen av belän­kandel sagt sig dela
uppfattningen att varje återgivande av de tre kronorna släUda två över den
tredje utgör lilla riksvapnet. TUl skillnad från utred­ningsmannen har dock
verket ansett att en uttrycklig bestämmelse härom bör tas in i lagen. Till förmån
för denna uppfattning kan åberopas intresset av att vapenlagens beskrivning av
riksvapnen är uttömmande, så att oklar­heter förebyggs. En noggrann reglering
finns redan f.n. av i vilken ut­sträckning vapnen får användas ulan t. ex. ordensinsignier
och sköldhål­lare. Ett förtydligande av vapenlagen i aktuellt hänseende får
betydelse bl. a. när det gäller att hindra en inte önskvärd användning av
trekronors-bilden utomlands (se närmare avsnitt 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om hur ell sådant förtydligande bör utformas kompliceras dock i någon mån av
alt del lorde vara tveksamt om det är kortekl från heraldisk synpunkt all
beteckna en vapenbild ulan sköld som elt vapen. Den av palenlverket uttalade
meningen stämmer visserligen överens med den ståndpunkt som tidigare har
intagits av riksheraldikerämbelel (se avsnitt 2.3.1), men riktigheten av denna
uppfattning synes inle vara oomstridd. Klart är emellertid att Ulla vapnet i
praktiken mycket ofta används ulan sköld och även i denna utformning allmänt
uppfattas som Sveriges vapen. Det synes därför inte vara ägnat att inge några
betänkligheter all man i lagen uttryckligen anger alt vapnet kan användas utan
sköld. En konse­kvens härav blir alt varje återgivande av tre kronor, två
ställda över den tredje, utgör lilla riksvapnet. Om de tre kronorna anordnas på
annat sätt, l.ex. vertikalt eller horisontellt, bör de emellertid i enlighet
med utred­ningsmannens uppfattning inte anses som lilla riksvapnet. Delta
hindrar givetvis inte att de tre kronorna även med en sådan återgivning - som
förekommer i exempelvis Jönköpings och Malmöhus läns vapen - måste anses utgöra
en erkänd symbol för landet och åtnjuta skydd enligt de i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avsnitt
2.2 redovisade bestämmelserna i lagen om skydd för vapen och vissa andra
beteckningar samt vammärkes- och mönsterskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5.2
Användningen av riksvapnen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. är frågan om de båda riksvapnens användning oreglerad, om man bortser från
de förbud som gäUer enligt lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella
beteckningar saml varumärkes- och mönsterskyddsla-gama. I skilda sammanhang har
sedan lång fid tillbaka efterlysts närmare riktUnjer angående framför allt
myndigheternas användning av riksvapnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förtjänar emellertid anmärkas att frågan har berörts i ell av chefen för
utrikesdepartementets administrativa avdelning den 5 febmari 1975 utfärdat
meddelande till bl.a. alla svenska lönade utlandsmyndigheter (återgivet i KU
1975:12 s. 184). I detta meddelande togs upp oUka frågor som aktualiserades med
anledning av &amp;quot;att Konungens formella chefsskap över de myndigheter som lydil
under Kungl. Maj:t upphört&amp;quot; fill följd av den nya regeringsformens
ikraftträdande. 1 fråga om vapnen heter det i meddelandet: &amp;quot;Det bör i
sammanhanget observeras att stora riksvapnet numera är att anse som det Kungl.
Husels personliga vapen. Myndighet bör begagna lUla riksvapnet. Utbyte behöver
dock inte ske annat än i samband med nyanskaffning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
uppfattning som låg till gmnd för detta meddelande har framförts tidigare i
olika sammanhang. 1 mot. 11:293 till 1949 års riksdag uttalade sålunda
motionären (professor Elis Hastad), att stora riksvapnet till sitl historiska
och vapenrättsliga urspmng var konungens vapen och lilla riks­vapnet statens
symbol. De båda vapnen borde därför - menade motionä­ren - i lagen benämnas
konungavapnet och stalsvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
har diskuterats av utredningsmannen, som har upplyst att flerta­let av heraldikens
företrädare inte delar den av motionären redovisade uppfattningen. Själv
karakteriserar utredningsmannen denna som &amp;quot;en konstruktion, som ej har slöd
av verkligheten&amp;quot; (SOU 1966:62 s. 35).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
stora riksvapnet är konungens vapen lorde i och för sig vara oslri-digt, detta
redan med hänsyn lill de symboler för ätten Bernadotte som ingår i hjärtskölden.
All vapnet till sitl urspmng är personligt framgår också av den historiska
återblick som har redovisats fömt. Lika klart är emellertid samtidigt all
vapnet under mycket lång lid har använts även som en symbol för den svenska
staten. Som sådan är det också välkänt både bland den svenska allmänheten och internationeUt.
Den nya regeringsfor­men utgör inle något hinder mot att vapnet även i
fortsättningen används på detta sätl; varken i denna eller i dess förarbeten
har frågan över huvud tagel berörts. Genom sill innehåll har vapnet stort
intresse från historiska och tradilionsbevarande synpunkter; det har ibland
kallals ett symboliskt koncentrat av Sveriges historia. Övervägande skäl talar
därför för alt vapnet alltjämt betraktas som en symbol inte bara för konungen
ulan också för den svenska staten och även används på detta sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är emellertid samtidigt uppenbart inle minst av praktiska skäl all användningen
av stora riksvapnet bör var begränsad. Inom den stafiiga verksamheten bör
liksom hillills lilla riksvapnet i allmänhet användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannens
förslag innebär tUl en början att stora riksvapnet skall få användas av
departementen, varmed lorde ha avselts även rege­ringen. I den delen lorde
förslaget böra godtas. Vidare har i betänkandet förordats all även riksdagen
skall få använda detta vapen. Mol förslaget i denna del kan möjligen riktas
invändningar från historisk synpunkt med hänsyn lill de dynasliska symbolerna i
hjärtvapnet. Skall å andra sidan stora riksvapnet i enlighet med vad som föml
har förordats behålla sin karaktär av statsvapen, måste dock självfallet även
riksdagen kunna an­vända det. I enlighet med utredningsmannens förslag bör
vapnet även kunna användas inom försvarsmakten, där det f.n. ingår i flera
officiellt fastställda fanor och standar. På gmnd härav förordas alt stora
riksvapnet skall få användas av riksdagen, regeringen, departementen samt inom försvarsmakten.
Det kan förutsättas att även dessa statsorgan som regel kommer att använda
lilla riksvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen
har föreslagU att dessutom högsta domstolen, rege­ringsrätten och Sveriges
beskickningar skaU få använda stora riksvapnet. Frågan om en reglering av detta
slag är behövlig lorde vara beroende på om man - som utredningsmannens förslag
närmast syftat till - bör förbju­da andra än särskilt angivna myndigheter all
använda vapnet. Det synes emellertid mindre ändamålsenligt att ställa upp elt
uttryckligt förbud för svenska myndigheter att använda en erkänd symbol för
landet. Den regle­ring som nu är aktuell bör snarare ha karaktären av
rekommendationer. Därvid bör utgångspunkten vara att myndigheterna — både de
nyss an­givna och övriga — som regel bör använda lilla riksvapnet, när inle
särskil­da skäl föranleder något annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet härmed förordas att en gmndläggande bestämmelse om an­vändningen av
Sveriges riksvapen får följande innehåU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga
vapen, samt lilla riksvapnet. Riksvapnen används som sym­boler för den svenska
staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än
statschefen, riksdagen, regeringen, departementen och försvars­makten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
exempel på särskilda skäl som bör kunna föranleda att stora riks­vapnet används
av andra statsorgan än de särskUt angivna kan nämnas att vapnet ingår i en dekorafiv
utsmycknad av den byggnad där en myndighet är inrymd. Vid högtidliga tillfällen
bör vapnet också kunna användas under fömtsättning att myndigheten har tillgång
tUl en representativ återgivning. Övergångsvis bör särskilda skäl också kunna
vara alt vapnet redan är anbragt på tjänstebil, sigill, brevpapper eller visUkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
användning av lilla riksvapnet bör en myndighel liksom hiltills, i överensstämmelse
med utredningsmannens förslag, kunna lill vapnet foga ell emblem som
symboliserar myndighetens verksamhet. I så fall bör dock yttrande först
inhämtas från statens heraldiska nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen
har föreslagit all - med visst undantag - vapnen inle ulan särskilt tillstånd skaU
få användas offenfiigl utanför statsverk­samheten. För användning av något av
rikels vapen i näringsverksamhet finns emeUertid redan nu regler i lagen om
skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar, varumärkeslagen och
mönsterskyddslagen (se av­snitt 2.2). Elt nytt förbud skulle därför i praktiken
knappast få någon betydelse annat än möjligen för den ideella
föreningsverksamheten. Där har emellertid riksvapnen såvitt känt aldrig missbmkats
i modern lid. Med hänsyn fill detta bör ell nytt förbud och elt därtill kopplat
tillståndsförfa­rande kunna avvaras. Inle heller synes det erforderligt att i
överensstäm­melse med utredningsmannens förslag behålla en straffsanktion för
fall då något av vapnen används i ell utförande som inte stämmer överens med de
riktiga vapenbeskrivningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5.3
Formen för en ny reglering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ändringar i bestämmelserna om Sveriges riksvapen som nu har aktualiserats är så
ingripande att 1908 års lag i ämnet bör ersättas av en ny författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
föml har anmärkts innehöll 79 § 1 mom. i den äldre regeringsfor­men en särskild
bestämmelse om all ingen förändring av rikels vapen eller flagga fick göras
ulan riksdagens samtycke. Bestämmelsen fick i enlighet med gmndlagberedningens
förslag inte någon motsvarighet i den nuvaran­de regeringsformen, och del finns
inle heller någon annan bestämmelse i denna som påkallar att en reglering av
Sveriges riksvapen får lagform. Del bör emeUertid i sammanhanget beaktas att gmndlagberedningen
i sin moti­vering uttalade att riksdagens möjlighet att medverka vid
förändringar i nu aktuella hänseende var garanterad ulan särskill gmndlagsslöd
med hänsyn till att de nuvarande bestämmelserna har lagform och sålunda inte
kan upphävas eller ändras annat än genom ny lag (SOU 1972:15 s. 318). Någon erinran
mot detta uttalande gjordes inle vare sig vid departemenlsbehand­lingen eller i
riksdagen. Detta tyder närmast på alt gmndlagsstiflaren har utgått från att
bestämmelser om riksvapnen även i fortsättningen bör meddelas genom lag, en
ordning för vilken också principiella skäl lalar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats elt förslag
till ny lag om Sveriges riks vapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Riksdagen 1981182. I samt. Nr 109&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Sveriges flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Historik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
äldsta kända dokumentet angående Sveriges nalionalflagga lorde vara Gustav
Vasas vapenbrev för hertig Johan år 1557 och del äldsta belägget för dess
användande Erik XlV:s resa till England år 1562. Enligl senare liders forskning
anses alt Karl Knulssons riksvapenkomposilion -med huvudsköldens fyra blå fält
åtskilda av ett gyllene kors - utgör en förebild tUl flaggan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggningen
var under denna tid i vårt land liksom i flertalet andra länder en angelägenhet
främst för krigsmaklen lill sjöss. Från 1600-lalet har därvid den tretungade
flaggan använts. Så småningom spred sig bruket av denna flagga även tiU handelsfartygen.
Genom kungl. plakat den 6 novem­ber 1663 förbjöds emellertid dessa fartyg all
föra &amp;quot;Chronones Flaggor eller elliest sina egne gjorde medh tre spitzer&amp;quot;.
För privata skepp tillhörande svenska undersålar påbjöds flaggor med gult kors,
&amp;quot;Fyrekantige och jämnt avskurne&amp;quot;. Härmed blev skillnaden mellan &amp;quot;Chronones
Flagga&amp;quot; och de enskUdas flagglyper officiellt fastställd. Den förra avsåg aUtså
den tre­tungade flaggan, som från 1800-lalets början har benämnts örlogsflagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den nämnda författningen från år 1663 blev också huvuddragen av vår nuvarande
flaggas utseende, ett gult kors på blått fält, slutgiltigt tecknade. Eftersom
detaljutseendet inte angavs har korsets bredd, fältens proportioner och
färgernas valörer varierat under seklernas lopp, men det väsentliga har
bestått. Under 1800-lalet föranledde unionen med Norge bestämmelser all örlogs-
och handelsflaggorna skulle förses med unions-märket. Del kan vidare anmärkas
att del under 1800-lalet även förekom en Ivålungad variant av flaggan, som
ursprungligen var avsedd för vissa postförande fartyg men under senare delen av
århundradet blev civil slalsflagga. Dess existens upphörde med tillkomsten av
den ännu gällande lagen (1906:55 s. 1) angående rikets flagga (flagglagen).
Unionsupplösning­en år 1905 medförde alt unionsmärket slopades, vilket också
skedde ge­nom nämnda lag. Då gavs även åt flaggans färger ljusare nyanser än
som tidigare hade varit i bmk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggning
på land och särskilt flaggning i den utsträckning som nu förekommer är en
jämförelsevis sen företeelse i Sverige. Enskildas flagg­ning kan sägas ha
börjat på aUvar först under 1800-talets senare hälft. En mera allmän enskild
flaggning kan sålunda iakttas från år 1873, sedan Oscar &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta
år bestämt om flaggning på Stockholms slott de dagar han befann sig där. Genom
initiativ av beslyrelsen för svenska flaggans dag kom från 1939 i almanackan
alt intas en förteckning över s.k. allmänna flaggdagar. På dessa förekommer,
ulan att del har föreskrivits, i betydande utsträckning flaggning också av enskUda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Gällande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
1 § flagglagen sägs att svenska flaggan är blå med gult kors. Korset skall dela
flaggan i fyra rätvinkliga, lika höga fäll. Enligl 2 § skall flaggan vara Ivärskuren,
utom när den används såsom öriogsflagga då den skall vara trelungad. Vidare
anges i denna paragraf var örlogsflagga skall föras. I 3 § upptas bestämmelser
om flaggans färger. Färgen på flaggans sidofäll skall vara ljust mellanblå och
på korset guldgul. I denna paragraf föreskrivs vidare att s.k. likare på
mönsterfärger skall tillhandahåUas på de ställen Konungen bestämmer. Enligl
kungörelsen (1908:119 s. 1) angående likare å mönslerfärger för rikets flagga
skall sådana likare förvaras hos vissa angivna myndigheter, bl.a.
länsstyrelserna. Om en likare genom blekning eller på annat säll försämras
eller skadas, skall myndighelema hos &amp;quot;chefen för civildepartementet&amp;quot;
göra framställning om all få en ny likare. Till kungörelsen är fogad en
utförlig beskrivning på förfaringssättet vid färg­ningen av de likare som gavs ul
i anslutning till kungörelsen år 1908.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
flaggans proportioner finns bestämmelser i 4 § flagglagen. På tvär­skurna
flaggor skaU flaggans längd förhålla sig till dess höjd som 16 fill 10. På
fälten skall längden förhålla sig lill höjden: för de inre fälten som 5 fiU 4
och för de yttre som 9 tjll 4. På tretungade flaggor skall flaggans hela längd med
tungor vara dubbelt så stor som höjden, och de yttre fälten skall, tungorna
oräknade, vara lika stora som de inre fälten; fältens längd skall förhålla sig
till höjden som 5 fill 4. Tungorna skall vara lika långa. De yttre tungornas
ytterkanter får inte bilda vinkel med flaggans över- eller under­kant. Korsels
bredd skall på båda flagglyperna vara hälften så slor som fältens höjd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§ föreskrivs att konungen och, med hans tillstånd, medlemmar av det kungliga
huset får använda trelungad flagga och all flaggan då kan förses med rikels
vapen. (F. n. har konungen ensam rätt att använda stora riks­vapnet i flaggan
medan del kungliga husets övriga medlemmar där an­vänder lilla riksvapnet.)
Vidare ges bestämmelser om att den Irelungade flaggan kan kompletteras med befälslecken.
I denna paragraf sägs slufiigen alt flaggan i övrigi inle får förses med
bokstäver, märken eller andra tecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffbestämmelser
för den som bmkar trelungad flagga där sådan inle får föras finns i 6 §. Det är
också straffbelagt att använda flagga på vilken det obehörigen har anbragls ett
märke, en bokstav eller något annat tecken och alt saluhålla flaggor som till
färgen uppenbariigen skiljer sig från vad som har föreskrivits eller som inte
håller föreskrivna inbördes mått. Straff­bestämmelserna tar enligt paragrafen
sikte på alla flaggor med vinkelrätt gult kors på blå botten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
vad nu nämnts innehåUer flagglagen inte några bestämmelser om hur den svenska
flaggan skaU användas. Vissa speciella regler har emeller­fid meddelats om
detta. Av särskild vikt är de bestämmelser med syfte alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hindra obehörig användning av svenska flaggan och Sveriges
riksvapen i näringsverksamhet som finns i varumärkeslagen, i mönslerskyddslagen
och i lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Dessa
bestämmelser har redovisats i avsnitt 2.2. Vidare bör nämnas all det i tjänslereglemenlel
för försvarsmakten finns bestämmelser beträffande flaggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som tidigare har nämnts är de s. k. allmänna flaggdagarna
sedan år 1939 särskill angivna i den vanliga almanackan. Dessa flaggdagar -
numera femton lill anlalel - är enligl 1981 års almanacka följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 1 januari (nyårsdagen), den 28 januari (konungens namnsdag),
den 12 mars (kronprinsessans namnsdag), den 19 april (påskdagen), den 30 april
(konungens födelsedag), den 1 maj, den 6 juni (svenska flaggans dag), den 7
juni (pingstdagen), den 20 juni (midsommardagen), den 14 juli (kron­prinsessans
födelsedag), den 8 augusti (drottningens namnsdag), den 6 november (Gustav
Adolfsdagen), den 10 december (Nobeldagen), den 23 december (drottningens
födelsedag), den 25 december (juldagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Almanackans
förteckning över flaggdagar har endast karaktären av en rekommendation, som har
lillkommil pä initiativ av beslyrelsen för svens­ka flaggans dag. Endast för
försvarsmakten finns tjänsteföreskrifter om flaggning på vissa bestämda flaggdagar.
Enligl dessa tjänsteföreskrifter skall på aUmänna flaggdagar på samtliga
flaggslänger, utom på stång där öriogsflagga förs varje dag, hissas Ivärskuren
flagga. Emellertid förekom­mer ju numera flaggning på dessa dagar i slor uslräckning
inte bara på statliga byggnader i övrigt utan också på kommunala byggnader och
av enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
allmänna fiaggdagarna enligt almanackan och flaggdagarna inom försvarsmakten
skilde sig lill en början ål i vissa hänseenden men är numera desamma.
Försvarsdepartementet samräder med beslyrelsen för svenska flaggans dag för
samordning av flaggdagarna. Sedan vetenskaps­akademiens privilegium all ge ul
almanackor upphörde år 1972, har besly­relsen även på olika säll kontakter med
de förlag som ger ul almanackor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen har ansett att full klarhet inle
föreligger i frågan humvida den Irelungade flaggan bör betraktas uteslutande
som en örlogs­flagga. Enligt utredningsmannen finns det goda skäl som lalar för
en vidgad användning av denna flagglyp. 1 enlighet härmed har föreslagits alt
den tretungade flaggan skall användas inle bara inom försvarsmakten ulan också
av departementen, riksdagen, högsta domstolen, regeringsrätten och Sveriges
beskickningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 betraktande av de skiftande förhållandena inom de olika
försvarsgre­narna har utredningsmannen ansett det lämpligt alt byta ul de
gällande bestämmelserna om den tretungade flaggans användande inom försvars-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;makten
mol en allmän bestämmelse om att inom försvarsmakten den Iretungande flaggan
skall föras som örlogsflagga på det sätt som konungen i kommandoväg bestämmer.
I övrigt skall del enligl förslaget — utanför del kungliga huset - flaggas med Ivärskuren
flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen
har funnit del påkallat att för tydlighetens skull ta in en uttrycklig
bestämmelse i lagen om att med flagga avses även fana och standar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
den nu gällande ordningen för bestämmande av flaggans färger genom likare,
förvarade hos vissa myndigheter, inle motsvarar nutida krav på en objektiv
bestämning av de föreskrivna färgnyanserna ljust mellanblå och guldgul, har i belänkandel
föreslagils alt 1908 års kungörelse angående likare å mönsterfärger för rikels
flagga skall upphöra all gälla. 1 stället har föreslagils en ny kungörelse
angående färgerna i rikets flagga där färgnyan­serna uttrycks i vissa
siffervärden enligl en av Commission international de TEclairage rekommenderad
metod, del s.k. CIE-systemel (se bilaga 1:6). Förslaget i denna del grundas på
undersökningar som har ulförts av statens provningsanstalt med utgångspunkt i
de nuvarande likarna och annat flaggmalerial. Dessutom har i den föreslagna
kungörelsen föreskri­vits alt tillverkare och försäljare av flaggor skall ha
rätt att sända in prov på flaggduksmaterial lill provningsanslalten för
kontroll av all färgnyanserna stämmer överens med de föreskrivna värdena.
Tillverkare och försäljare skall också ha rätt all hos provningsanslalten få
prov på färger som håller dessa värden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till alt allmänheten sedan lång lid fillbaka har blivit förtro­gen med
flaggans nuvarande proportioner har utredningsmannen avvisat den ibland
framförda tanken på en ändring av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett förslag till kungörelse angående allmänna flaggdagar och annan officiell flaggning
har den officiella fiaggningen reglerats. Huvudbestäm­melsen är all del på
statliga byggnader här i landet, som inrymmer myndig­heter eller institutioner,
på aUmänna flaggdagar skall hissas sådan svensk flagga sorn av myndigheten
eller institutionen får begagnas. Motsvarande föreslås i fråga om svenska
beskickningar och lönade konsulat. De all­männa flaggdagarna föreslås vara
nyårsdagen, påskdagen, den 1 maj, pingstdagen, den 6 juni (svenska flaggans
dag), juldagen, dag för val fill riksdagens dåvarande andra kammare saml
dåvarande kungens och kron­prinsens födelsedagar och namnsdagar (vid liden för
betänkandet samman­föll konungens namnsdag med svenska flaggans dag). Som
framgår av denna uppräkning har av de dagar som f. n. i almanackan anges som allmänna
flaggdagar uteslutits midsommardagen, den 6 november (Gustav Adolfsdagen) och
den 10 december (Nobeldagen). Nytillkommen är dag för val lill riksdagen.
Däremot har utredningsmannen inle ansett sig kunna förorda att dag för
kommunala val, de övriga nordiska ländernas national­dagar eller FN-dagen anges
som allmänna flaggdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har i kungörelsen getts bestämmelser enligl vilka hela landet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omfattande officiell flaggning skall, där sådan är
påkallad, kunna äga rum på andra än allmänna flaggdagar. Sådan flaggning skall
beslutas av rege­ringen eller myndighel som regeringen har förordnal. Officiell
flaggning inom viss ort skall också kunna komma i fråga där en sådan flaggning
anses påkallad. Bestämmanderätten skall tillkomma i Slockhoim regeringen eller
myndighet som regeringen har förordnat och annars landshövdingen. Slut­ligen
har verkscheferna enligt förslaget tillagts befogenhet all beordra flaggning på
sina ämbetsverks byggnader på dagar som för verket är av särskUd betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell önskemål från utredningsmannens sida om att riksdagen
skall anslu­ta sig till vad som föreslagils har kommit lill ullryck i en
särskild paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kungörelsen har också upplagils bestämmelser om tiderna
för flaggans hissande och nedhalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannens förslag har tillstyrkts eller lämnats
ulan erinran av sjöfartsstyrelsen, kommerskoUegium, patent- och
registreringsverket, handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,
Visby och Karlstad samt länsstyrelserna i Gävleborgs och Örebro län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de olika delfrågorna i utredningsmannens förslag har
remissinstanserna StäUt sig kritiska enligl följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flaggningsplikten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsstyrelsen påpekar all ett flertal fastigheter
under byggnadssty­relsens förvaltning saknar anordning för flaggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De särskilda allmänna flaggdagarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt överbefälhavaren är förslaget att låta
midsommardagen utgå som allmän flaggdag inte befogal. Samma uppfattning har
handelskammaren i Luleå. Överbefälhavaren anser vidare, alt om dagen för
riksdagsval görs lill allmän flaggdag, den logiska konsekvensen synes vara att
1 maj utgår, eftersom motiven för de båda dagarna som flaggdagar är i stort sell
de­samma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelskammaren I Luleå, överståthållarämbetet,
vetenskapsakade­mien, vittherhetsakademien saml Nobelstiftelsen anser alt
Nobeldagen bör behållas som allmän flaggdag. Samma uppfattning har i princip
besty­reisen för svenska fiaggans dag som dock också kan länka sig all Nobelda­gen
firas med officiell flaggning endast i Slockhoim.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överståthållarämbetet anser all inle blott dag för
riksdagsval utan även dagar för kommunal- och landstingsval bör vara allmänna
flaggdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län finner vid en sammanvägning
av histo­riska tradifionsskäl med nufida värderingar lämpligt att, utöver de av
utredningsmannen föreslagna dagarna, även midsommardagen, dag för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunala val, de övriga nordiska ländernas nationaldagar
samt FN-dagen blir allmänna flaggdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vitterhetsakademien hävdar bestämt att den 6 november
(Gustav Adolfsdagen) alltjämt bör vara allmän flaggdag. Samma åsikt har Båstads-traktens
Gustav Adolfsförening som vidare ifrågasätter om inte också den 10 november,
Martin Luthers födelsedag, borde vara allmän flaggdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska FN-förbundet föreslår vidare, all FN-dagen, den 24
oktober, upptas som allmän flaggdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillfälliga fiaggdagar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län diskuterar den föreslagna
rätten för myn­digheter att flagga på dagar som är av särskild betydelse för
myndigheten. Enligt länsstyrelsens mening bör det helt ankomma på verkschefens
bedö­mande när flaggning i sådana fall skall äga mm. Den föreslagna fömtsäll­ningen
för sådan flaggning synes innebära en inle erforderlig begränsning av chefens
bestämmanderätt och kan dessutom ge upphov till tolknings-svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flaggans proportioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstakademien har med en utförlig motivering gell ullryck
för uppfatt­ningen att de nuvarande proportionerna av blått—gult-blått längs
den tvärskurna flaggans underkant - 5, 2, 9 - bör ändras till 4, 2, 8 (för den tretungade
flaggan till 4, 2, 4, 8). Betänkandets enda skäl för proportioner­nas bibehåUande
— all allmänheten skulle ha vant sig vid flaggan sådan den nu ser ul - är enligl
akademien gmndlösl. En förkortning av flaggan med 1/8 gör på intet sätt våld på
flaggans traditionella karaktär. De nya propor­fionerna, 4, 2, 8, skulle endast
innebära en kortigering i syfte all göra flaggan visuellt mer lättfattlig, inte
någon genomgripande förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma ståndpunkt till frågan om flaggans proportioner intas
av veten­skapsakademien och bestyreisen för svenska fiaggans dag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flaggans färger&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Historisk-filosofiska sektionen vid Uppsala universitet
föreslår all man i en ny kungörelse om färgerna i rikets flagga vid sidan av de
exakta fysikaliska färgvärdena också nämner de psykologiska färgvärdena enligt
Sven Hesselgrens färgatias. Detta skulle enligt sektionen vara ett hjälpme­del
för fillverkare och försäljare av flaggor alt skaffa sig en första oriente­ring
om de rätta flaggfärgerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sektionen anser vidare att straffbeläggningen av
saluförandel av flaggor med felaktiga färgnyanser under inga omständigheter bör
utsträckas till konstnärliga arbeten. När en konstnär får en beställning för en
offenllig lokal och svenska flaggan skall ingå i hans konstverk, måste han
lämnas rimlig frihet att variera färgerna efter den konstnärliga helhetens
krav. Sektionen anser också att del hade varit önskvärt att utredningsmannen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hade uppdragit åt en konstnär all göra ell utkast fill
flaggan gmndat på dess gamla färger under 1600- och 1700-lalen, vilka var
varmare än de nuvaran­de likarnas. Sektionen vill för sin del förorda en
återgång lill flaggans gamla färger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vetenskapsakademien anluler sig lill utredningsmannens
förslag om att man vid färgbestämningen bör använda CIE-systemel. Vid dess
förverkli­gande anmäler sig enligl akademien emellertid vissa svårigheter, som
utredningen knappast till fullo bemästrat. Statens provningsanslalls under­sökning
baserar sig nämligen på de bevarade flagglikarna. All framställa ett medelvärde
ur ett antal i olika skick bevarade likare ger emellertid knappast den
idealiska lösningen av flaggans färgproblem. Vetenskapsak­ademien föreslår att
en undersökning av säkraste sättet alt bestämma flaggfärgerna anförtros ål
konstakademien i samråd med statens prov­ningsanstalt. Frågans estetiska sida
synes central. Akademien finner del inte ulan vidare givet att man bör utgå
ifrån all de är 1906 fastställda färgnyanserna, som avviker från de tidigare
brukade, måste anses för alla lider normgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl vitterhetsakademien ger den föreslagna regleringen inle
den en­skilde medborgaren möjlighet all ens tillnärmelsevis bilda sig en
uppfatt­ning om vilka blå och gula färgnyanser en korrekt flagga skall ha. De
siffervärden som avses komma lill användning i en kungörelse i ämnel måste bli
i del närmaste obegripliga för den enskilde medborgaren. Akade­mien anser
därför alt en korrekt färgreproduktion av flaggan bör fogas som ell komplement lill
kungörelsen. 1 belänkandel har ulan diskussion accep­terats de i 1906 års
flagglag bestämda färgnyanserna. Akademien finner på denna punkt en
förutsättningslös utredning påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstakademien konstaterar all utredningsmannen i
förslaget förordar en bestämning av flaggans färger enligl CIE-systemel,
baserad på ell medelvärde av de mätningar som gjorts på färgen på de bevarade
ylle- och bomullslikarna från 1908. Det finns enligt akademien ingenting all
erinra mol att färgerna anges i de mätetal som ClE-syslemet föreskriver. Men elt
mälverktyg anger inle vad som skall mätas. Vad valet av färg beträffar är
alltså CIE-systemels &amp;quot;objektivitet&amp;quot; helt irrelevant; på denna punkt
är betänkandets föregivna saklighet enligl akademiens uppfattning enbart
vilseledande. Det borde först och främst gälla all få fram en blå och en gul
färg som slår riktigt tillsammans - men som, givelvis, inle avviker alltför
mycket från de bevarade likarnas färger. En sådan avstämning kan endast göras
av personer med lång erfarenhet av arbete med färg; man kan i detta fall inte
stödja sig på några färdiga regler som ulan vidare leder lill önskat resultat.
Vägledande för ett sådant arbete borde också vara all del heral­diska blå i
riksvapnen och del blå i flaggan vore samma blå - delta för all undvika
obehagliga sammanställningar av olika blå toner vid de tillfällen då vapen och
flagga uppträder samtidigt. 1 sä fall får det blå i flaggan först bestämmas,
och det gula senare avstämmas lill del blå. Akademien före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slår alt den får i uppdrag att enligl angivna rikfiinjer
utarbeta ett förslag lill flaggans färg, som senare underslälles Kungl. Maj;l
för granskning och godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Almedahl-Dahlsjöfors AB anför: Bolaget är den största
tillverkaren av väv för bomullsflaggor i landet och har som sådan mångårig
erfarenhet av de problem som färgningen kan medföra. Med användande av ett
annat färgmätningsinstmment än det som tillämpats vid den undersökning av provningsanslalten
som ligger lill gmnd för den reglering som utrednings­mannen har föreslagit har
bolaget erhållU färgkoordinater som avsevärt skiljer sig från de föreslagna.
Del är allmänt känt, all en olikhet mellan skilda färgmätningsapparaler
förekommer. Del förefaller därför som om det vore väsentligt all man helst i
kungörelsen eller evenlueUl i en särskild instruktion för statens
provningsanstalt närmare reglerade toleranserna. Med beaktande av all
utvecklingen på färgmätningsområdel f n. går myc­ket snabbt är bolaget tveksamt
om färgnyanserna över huvud tagel skall karakteriseras med hjälp av färgkoordinater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även stiftelsen Svenskt Färgcentrum betonar i ett
utförligt yttrande vikten av att ett godtagbart loleransområde fastställs.
Stiftelsen framhåller bl.a. att det bUr otillfredsslällande från rällssäkerhetssynpunkl,
om man i en författning föreskriver ett preciserat mätetal inom vilket loleransom­råde
tillverkare eller försäljare undgår straffpåföljd. Skall mätteknisk spe­cifikation
ske och avvikelse från specificerad färg kunna medföra straffpå­följd, bör
enligt stiftelsens mening den tillåtna avvikelsen även specifieras. Det
acceptabla toleransområdel måste i så fall först fastställas visuellt saml
därefter anges i mätetal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tretungade fiaggans användning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren anser att den tretungade flaggans
användningsområde inte bör utsträckas utan att denna flagga endast bör, säsom f.
n., användas av del kungliga huset och försvarsmakten. Överståthållarämbetet
ifråga­sätter för sin del lämpligheten att i endast begränsad omfattning
utsträcka användningen av den tretungade flaggan. Skall en utvidgning ske bör
den tretungade flaggan bU en allmän slalsflagga all föras på alla byggnader som
inrymmer statliga myndigheter och insfitufioner. Ämbetet är emellertid tveksamt
om en sådan reform är lämplig eller önskvärd. Nuvarande be­stämmelser lorde
ulan olägenhet kunna bibehållas oförändrade. Liknande synpunkter framförs av
vitterhetsakademien och bestyreisen för svenska fiaggans dag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.S Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5.1 Flaggningsplikten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F. n. är det endast inom försvarsmakten som flaggning på
de allmänna flaggdagarna utgör ett obligatorium. Bestämmelser om detta finns i tjäns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tereglemenlel
för försvarsmakten. Utredningsmannens förslag går ul på all del under dessa
dagar skall finnas en generell skyldighet att flagga på byggnader som inrymmer
statliga myndigheter och insfitutioner. Samma flaggningsplikt föreslås gälla
för Sveriges beskickningar och lönade konsu­lat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns självfallet all anledning att slå vakt om seden att flagga på särskilda,
allmänna flaggdagar. Att föreskriva en formlig skyldighet för de statliga
myndigheterna att flagga på de allmänna flaggdagarna synes dock bl. ä. av praktiska
och ekonomiska skäl knappast tänkbart. Flera allmänna flaggdagar infaller ju på
helgdagar, och en obligatorisk regel skulle därför dra med sig avsevärda
kostnader. Som byggnadsstyrelsen har påpekat under remissbehandUngen, saknar
också åtskilliga myndigheter f n. an­ordningar för flaggning. Övervägande skäl
talar därför för alt liksom hittills lämna flaggningsfrågan oreglerad för myndighelerna
utanför försvarsmak­ten. Det bör då ankomma på varje myndighet att själv
utifrån praktiska och andra överväganden bedöma fömtsättningarna för att upprällhålla
flagg-ningsbmket under de aktuella dagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.2
De aUmänna fiaggdagarna m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
allmänna flaggdagarna representerar en värdefull tradifion. Del är ett gammall
önskemål, som vid ålskiUiga tillfällen har behandlats i riksdagen (se senast KU
1977/78:3), alt en förteckning över dessa dagar skall fast­ställas officiellt,
en ordning som också har föreslagils av utredningsman­nen. Denna fråga bör tas
upp till behandling i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I sitl
förslag till reglering av denna fråga (se bilaga 1:5) har utrednings­mannen av
de allmänna flaggdagar som sedan år 1939 har rekommenderats av beslyrelsen för
svenska flaggans dag uleslufil midsommardagen, Gus­tav Adolfsdagen och
Nobeldagen. Nytillkommen är i förslaget dagen för val till riksdagens andra
kammare. Utredningsmannen har särskilt över­vägt om dagen för kommunala val, de
övriga nordiska ländernas national­dagar eller FN-dagen borde tas upp som
flaggdagar men inle ansett sig kunna förorda detta. Vid remissbehandlingen har
från olika håll föreslagils alt de tre flaggdagar som inle fanns upptagna i
utredningsmannens förslag bör vara kvar som flaggdagar. Vidare har bl. a. höjts
röster för all inle bara dag för riksdagsval utan även dag för kommunala val
och landstingsval samt FN-dagen bör vara allmänna flaggdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man bortser från de justeringar som har föranletls av tronskiften och andra
ändrade förhållanden inom del kungliga huset har flaggdagarna nu varit desamma
i över 40 år. De har numera säkerligen vuxit sig in i allmänhetens medvetande.
Det synes då inte utan starka skäl böra komma i fråga att nu utesluta någon av
dem som flaggdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
sådana skäl kan knappast åberopas beträffande någon av dagarna. Den av dessa
som i så faU närmast skulle kunna tas upp lill diskussion är utan tvivel Gustav
Adolfsdagen, som numera endast i myckel begränsad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omfattning
torde höglidlighållas. I riksdagen har också vid två tillfällen väckts motioner
om att den dock skulle slopas som flaggdag. De har dock avslagits med
motiveringen att prövningen borde ankomma på regeringen utan några uttalanden
från riksdagen i sakfrågan (se KrU 1974:18 och KU 1975/76:15). En synpunkt som
talar för att behålla dagen som flaggdag är alt del kan finnas anledning att ha
någon flaggdag utöver den 6 juni som erinrar om vårt lands historia.
Självfallet kan från denna synpunkt skäl åberopas för andra dagar än just
Gustav Adolfsdagen, men denna har dock så länge varit flaggdag att den inle
lämpligen bör bytas ul. Även midsom­mardagen och Nobeldagen bör vara kvar som
flaggdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som ny flaggdag har
utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som
flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två fillfällen har bifalUt
betänkanden från konsfitulionsutskollel (KU 1973:10 och 1977/78:3), där
utskottet har ullalat all del är lämpligt all flaggning äger mm på dag för
riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val mm på samma dag, som
sålunda i enlighet med utredningsför­slaget och riksdagens uttalanden bör vara
allmän flaggdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har under senare
år behandlat även frågan om FN-dagen som allmän flaggdag (se UU 1973:4 och
1978/79:21). 1 sitt senaste betänkande i ämnet har utrikesutskottet förklarat
sig utgå från alt de från skilda håll framförda önskemålen om FN-dagen som
allmän flaggdag skulle komma all prövas i positiv anda i samband med den nu
aktuella översynen. Med hänsyn till denna inställning från riksdagens sida bör
även FN-dagen (den 24 oktober) tas upp som allmän flaggdag. Detta slår i god
överensstäm­melse med rekommendationer från FN:s generalförsamling angående den
aktuella dagens höglidUghåUande liksom med vårt lands önskan att ge sill stöd
åt de ideal som FN representerar. Självfallet bör härvid FN-flaggan kunna
användas jämte den svenska. Någon uttrycklig föreskrift härom kan dock inte
anses behövlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
enlighet med del anförda och med den fömt redovisade utgångspunk­ten att de hitfillsvarande
flaggdagarna bör behållas förordas alt följande dagar blir allmänna flaggdagar,
nämUgen nyårsdagen, påskdagen, den 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag,
midsommardagen, FN-dagen, Gustav Adolfsdagen, Nobeldagen, juldagen, dag för
riksdagsval och ko­nungens, drottningens saml kronprinsessans födelse- och
namnsdagar. Anlalel flaggdagar blir därmed 17 de år då riksdagsval äger mm och
annars 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om de
allmänna flaggdagarna bör inte tas in i flagglagen utan frågan bör lämpligen
regleras genom en förordning, bl.a. med hänsyn till intresset av att anpassning
enkelt skall kunna ske till ändrade förhållanden beträffande de kungliga
flaggdagarna. Frågan bör emellertid anmälas för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det sammanhanget bör lämpligen även en annan fråga få sin lösning, nämligen den
om ell officiellt fastställande av svenska flaggans dags karak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lär av Sveriges nationaldag. Alt den 6 juni - dagen för
Gustav Vasas val till konung år 1523 och för utfärdandet av 1809 års
regeringsform' -numera har denna karaktär är allmänt erkänt och har ullalats av
riksdagen bl.a. vid 1979/80 års riksmöte (se KU 1979/80:25). Mofioner i ämnet
har emellertid avslagits vid 1948, 1952 och 1956 års riksdagar saml vid riksmö­tet
1978/79, senast med motiveringen all, eftersom dagen barden angivna karaktären,
något riksdagens beslut för att bekräfta förhållandel inle ford­rades. Om
emellertid enligl vad som nyss har förordals de allmänna flagg­dagarna regleras
genom en förordning, erbjuds ell tillfälle att ge författ­ningsmässigt uttryck
ål alt den aktuella dagen skall anses som nationaldag. I enlighet härmed
förordas att den 6 juni i förordningen betecknas som &amp;quot;Svenska flaggans dag
och Sveriges nationaldag&amp;quot;. Självfallet åsyftas inle härmed att dagen eller
del därav skulle likställas med allmän helgdag, något som tidigare i skilda
sammanhang har ifrågasatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheten
torde ha visat all den praxis som ulan slöd i särskilda föreskrifter har
utbildat sig för tillfäUig flaggning på slatUga byggnader i allmänhet har
fungerat ulan anmärkning, något som också har uttalats i betänkandet. Del skäl
utredningsmannen anfört för alt ändå föreslå en särskild reglering, nämligen
all del &amp;quot;dock icke lär kunna förnekas all understundom en påfallande
ovisshet om hur förfaras skall kommit lill uttryck&amp;quot; synes obestyrkt och i
varje fall inte av den bärkraften all det motiverar en detaljreglering av
flaggning på statliga byggnader. Den före­slagna bestämmelsen skulle dessutom
på ett omotiverat säll begränsa möjligheten för enskild myndighel all flagga.
Utredningsmannens förslag i denna del bör således inte genomföras. För
Stockholms del kan vid exem­pelvis utländska statsbesök samordning av
flaggningen ske genom medver­kan av utrikesdepartementet utan några särskilda
föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5.3 Flaggans proportioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen har ansett att proportionerna på flaggan
inte bör ändras. I belänkandet har redovisats viss kritik som har bmkal riktas mol
flaggans nuvarande proportioner. Denna har dels gått ul på all propor­tionen
16:10 inle är den lämpligaste då flaggan nyttjas som fana, dels haft sin grund
i överväganden av bl. a. estetisk innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den av
utredningsmannen redovisade kritiken har upprepats vid remiss­behandlingen,
främst i konstakademiens remissvar. Akademien har med en utförlig motivering
gett uttryck för uppfattningen att proportionerna mellan fälten längs flaggans
underkant - f. n. 5, 2, 9 - bör ändras till all bygga pä lalserien 4, 2, 8. Samma
ståndpunkt har intagils av vetenskaps­akademien och beslyrelsen för svenska
flaggans dag. Remissutfallet ger vid handen att erinringar mol den svenska
flaggans nuvarande propor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Även riksdagens första beslut år 1973 att anta den
nuvarande regeringsformen meddelades den 6 juni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tioner
kan riktas från bl. a. praktiska och estetiska synpunkter. Mol detta måste dock
ställas del förhållandet all flaggan har haft dessa enligl del s. k. gyllene
snittet bestämda proportioner i vart fall under 75 år. Redan del utgör
naturligtvis ett starkt skäl mol all nu ändra proportionerna. Härtill kommer
emellertid att antalet flaggor i allmän och enskild ägo saml avbild­ningar av
flaggor torde uppgå tUl flera miljoner. Dessa flaggor med hittills­varande
proportioner måste givetvis godtas även efter en ändring av pro­portionerna.
Men konsekvensen skulle då bU att den svenska flaggan under överskådlig tid
fick två alternativa utformningar. Med hänsyn härtill och då den kritik som har
riktats mol de nuvarande proportionerna inle kan bedömas som avgörande,
förordas all de nuvarande proportionerna behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.4
Flaggans färger&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggans
färger är nu i lagen beskrivna på del sättet all färgen på sidofällen skall
vara &amp;quot;ljust mellanblå&amp;quot; och på korset &amp;quot;guldgul&amp;quot;. I proposi­fionen
lill flagglagen (prop. 1906:115) har beskrivningen av färgerna yller­ligare
preciserats på det sättet att den ljust mellanblå färgen skall utgöra &amp;quot;en
sorts mörkare turkosblått&amp;quot; och färgen på korset vara &amp;quot;guldgul med en dragning
åt orange&amp;quot;. För att tillverkare, myndigheter och aUmänhel skulle få en
klar uppfattning om färgerna har dels färgprov av tyg bifogals 1906 års
proposition, dels bestämmelser meddelats om att vissa myndigheter skall vara
skyldiga att fillhandahålla likare som visar mönsterfärgerna. En beskrivning av
det förfaringssätt som fillämpades vid färgning av 1908 års likare har också
publicerats i anslutning lill de bestämmelser som har meddelats i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har emellertid visat sig all osäkerhet numera föreligger i fråga om de kortekta
färgerna på flaggan. Av de likare som gavs ul år 1908 har en del förkommit, och
de återstående exemplaren har av alll att döma undergått förändringar i färgen
sedan sin fillkomst. Delsamma lorde vara förhållan­del med de färgprov som har
bifogals propositionen. Med hänsyn bl. a. lill att flaggor numera tillverkas av
andra material än år 1908 - l.ex. konst­fiber - och till att metoderna för färgning
har ändrats ger inte heller 1908 års beskrivning av förfaringssättet vid färgning
tillräcklig ledning. Statens provningsanstalt, som på utredningsmannens begäran
har gjort en under­sökning i frågan, har uttalat att det inte går alt med
bestämdhet avgöra hur man vid flagglagens tillkomst avsåg att färgerna skulle
se ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannens
förslag går ut på alt färgerna skall bestämmas enligl den s. k. CIE-metoden,
som är baserad på fysikaliska egenskaper hos det färgade materialet. Det av
utredningsmannen framlagda förfallningsförsla­gel (se bilaga 1:6) har
utarbetats på grundval av undersökningar som med denna utgångspunkt har utförts
av provningsanslalten och bygger på me­delvärdet av de bevarade likarnas
nuvarande färger (se närmare SOU 1966:62 s. 99-103).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
alt använda en objektiv färgbestämningsmelod av den typ som CIE-systemel
representerar har godtagUs av de flesta remissinstanserna. Däremot har kritik
riktals mot att de sannolikt förändrade och numera varierande färgerna på 1908
års Ukare har använts som underiag vid utar­betandet av förslag till reglering.
Det har också kritiserats att estetiska synpunkter inte har anlagts på frågan.
Slutligen har från ett par håll efteriysts bestämda loleransområden för
färgerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remisskrifiken
ger vid handen all förslaget inle bör genomföras i sUl nuvarande skick. Detta
gäller så mycket mera som andra och något enklare metoder för objektiv färgbeslämning
än CIE-systemel numera har utveck­lats (PMS-systemet). Lämpligen bör därför
provningsanstalten få lill upp­drag att, efter samråd med statens heraldiska
nämnd och konstakademien och med beaktande av de uttalanden som har gjorts vid
remissbehandling­en, ge de närmare riktUnjer för färgerna på flaggan som
behövs. Därvid bör vad som kan utrönas i fråga om de färgnyanser som var
avsedda vid flagglagens tUlkomst tjäna som utgångspunkt, men estetiska
synpunkter bör också vägas in före färgernas slutliga fastställande. Någon
återgång lill de nyanser som tillämpades under 1800-talet.(då fälten hade en
närmast svartblå nyans) eller dessförinnan bör emellertid inte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannens
förslag innebär också all fillverkare och försäljare skall ha möjlighet alt
sända in malerialprov fill provningsanslalten för all få anstaltens yttrande om
proven håller rätta värden i fråga om färger och är färgbeständiga. Några
bestämmelser härom synes emellertid inle behöva meddelas, eftersom anstaltens
skyldighet att utföra provning på uppdrag av myndigheter och enskilda numera
regleras av dess instrukfion (1965:650, omtryckt 1977:318). Eftersom del inle
kan uteslutas all anstal­tens kommande föreskrifter blir rätt komplicerade (jfr
bilaga 1:6) bör emellertid i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i belänkandel
bestämmelser meddelas om att anstalten på begäran skall tillhandahålla prov på
standardfärgerna. Några särskilda bestämmelser om likare behövs då inle längre.
Prov av del slag som avses nu lorde ge underlag för en fullständig eller så
gott som fullständig exakthet i återgivningen endast om proven består av samma
material som del som skall komma fill användning vid tillverkningen. Det kan
emellertid bl. a. av kostnadsskäl starkt ifråga­sättas om garanfier för en så
långt gången driven exakthet är nödvändiga och om det inte är tillräckligt all
de kommande föreskrifterna kompletteras med prov i tryck på pappersmaterial.
Frågan bör undersökas närmare av provningsanslalten efter det samråd som nyss
har fömlskickals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta spörsmål sammanhänger del från ell par håll framförda öns­kemålet om
uttryckliga regler om vilka loleransområden som skall anses godtagna i fråga om
färgerna. Delta skall ses mol bakgmnd av all utred­ningsmannens förslag
innehåller bestämmelser om färgerna som är utfor­made som formellt bindande
föreskrifter och även har slraffsanklionerats. Förslaget innebär nämligen aU
det liksom f n. blir straffbart all saluhålla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;flaggor
vilka lill färgen uppenbarligen skiljer sig från vad som har föreskri­vits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ny reglering bör emellertid inte lämpligen få en sådan karaktär. Som föml har
berörts bör provningsansiallens kommande föreskrifter få karak­tären av
riktlinjer, varifrån vissa variationer givelvis måste godtas i prakti­ken.
Något behov av straffsanktion kan inte anses föreligga, eftersom tillverkare av
flaggor under alla förhållanden får fömlsältas sträva efter en så korrekt
återgivning av flaggan som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
dessa utgångspunkter reduceras frågan om toleransområden tiU elt mera
teoretiskt spörsmål. Det bör ankomma på provningsanstaUen alt under det
fortsatta arbetet pröva om några regler härom behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare har nämnts föreskrivs f. n. i flagglagen att den blåa färgen i flaggan
skall ha ljust mellanblå nyans och den gula färgen guldgul nyans. Någon
motsvarighet lill dessa föreskrifter har inte tagits upp i utrednings­mannens
förslag. Föreskrifterna är emellertid fortfarande av värde som vägledning för
allmänheten. De bör därför behållas i en ny reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
förordas alltså att det i lag föreskrivs alt färgen skall vara ljust mellanblå
på flaggans sidofält och guldgul på korset. I lag bör vidare anges att
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare
föreskrifter om färgerna. Regeringen bör i förordning­ens form uppdra åt
statens provningsanstalt att, efter samråd med statens heraldiska nämnd och
konstakademien, meddela föreskrifter om riktlinjer för flaggans färger. Den
nuvarande straffbestämmelsen för faU då någon saluhåller flaggor som tiU färgen
skiljer sig från vad som är föreskrivet föreslås utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.5
Den tretungade flaggans användning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den tretungade
flaggan (örlogsflaggan) används f n. inom försvarsmak­ten. Vidare får Konungen
och med hans tiUstånd andra medlemmar av del kungliga huset föra trelungad
flagga. I övrigi används Ivärskuren flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen
har föreslagit att den tretungade flaggan i viss ut­sträckning skall användas
även av stafiiga myndigheter utom försvarsmak­ten. Sålunda skall samma
myndigheter som enligl utredningsmannens för­slag skulle få använda stora
riksvapnet föra trelungad flagga, nämligen departementen, riksdagen, högsta
domstolen, regeringsrätten och Sveriges beskickningar. I övrigi skall enligl
förslaget den tvärskurna flaggan använ­das. Förslaget har närmast motiverats
med att del enligl utredningsman­nens uppfattning inle råder full klarhet i
frågan om den irelungade flaggan är alt betrakta uteslutande som en
örlogsflagga. Hänvisning har här också gjorts till att särskild slalsflagga
finns i Danmark, Finland och Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren,
överståthållarämbetet, vitterhetsakademien saml be­slyrelsen för svenska
flaggans dag har vid remissbehandlingen gell ullryck för åsikten att den
nuvarande gränsdragningen för den irelungade flaggans användning bör behällas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Goda
skäl synes kunna åberopas lill slöd för uppfattningen att den tretungade
flaggan ursprungligen var att se som en slalsflagga, låt vara att denna
uppfattning inte är oomstridd. Gällande ordning för användningen av trelungad
flagga har emellertid numera en i vart fall drygl 70-årig tradifion bakom sig.
Som har påpekats vid remissbehandlingen torde i del aUmänna medvetandet den tretungade
flaggan förknippas närmast med del kungliga huset och försvarsmakten. Att nu
göra den lill en mera aUmän slalsflagga skulle sannolikt leda lill ålskiUiga
komplikationer, och all förbe­hålla den för vissa civila myndigheter ter sig
omotiverat. Riksdagen har också så sent som år 1955 avvisat tanken på en sådan
förändring (se KU 1955:13). Av skäl som nu har angetts bör lämpligen gällande ordning
behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nuvarande flagglagen finns detaljerade bestämmelser om i vilka fall den tretungade
flaggan skall användas inom försvarsmakten. Sådana be­stämmelser synes
emellertid i enlighet med vad utredningsmannen har förordat inte behöva ha sin
plats i lag. I stället bör bestämmelser meddelas i Ijänslereglemenlel för
försvarsmakten, där redan f n. föreskrifter i ämnet finns intagna. Vissa
ändringar i dessa föreskrifter föreslås i betänkandet (Ds Fö 1979:4) Nytt Ijänslereglemenle
för försvarsmakten, som f n. över­vägs inom försvarsdepartementet. Förslaget
innebär all del i viss utsträck­ning anförtros ål överbefälhavaren och även ål
andra militära chefer all bestämma om flaggning inom försvarsmakten.
Bestämmelser härom i la­gen behövs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
bestämmelse om att medlemmar av del kungliga huset kan använda trelungad flagga
med något av rikets vapen i vitt fäll i korsets mUt bör givetvis finnas kvar.
Däremot saknas skäl att behålla motsvarande föreskrift beträffande den tvärskurna
flaggan, som numera sedan lång fid tillbaka har upphört all bmkas med vapen av
medlemmar av del kungliga huset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.6
Frågan om straffsanktioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller flagglagens nuvarande straffbestämmelser (6 §) har föml angetts att del inle
finns anledning all behålla en regel om straff för den som saluhåller flaggor
vilka fill färgen uppenbarligen skiljer sig från vad som är föreskrivet. I övrigi
är det enligt flagglagen straffbelagt alt använda trelungad flagga där sådan inle
får föras liksom att använda en flagga på vilken det obehörigen har anbringats
märken, bokstäver eller andra tec­ken. Vidare är del straffbart all saluhålla
flaggor som inte håller föreskriv­na proportioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de bestämmelser lill skydd för den svenska flaggan som finns i vammärkeslagen,
mönslerskyddslagen och lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella
beteckningar (se avsnitt 2.2) saml fill att tillverkare av flaggor som förut
har konstaterats kan sträva efter en så kortekt återgivning som möjligt av den
svenska flaggan saknar dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;straffbestämmelser praktisk betydelse. Del synes därför inle
erforderligt all behålla dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5.7 Tiden för fiaggans hissande och nedhalande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl Ijänslereglemenlel för försvarsmakten gäller f. n.
all flaggan skall hissas kl. 8.00 under månaderna mars-oktober och kl. 9.00
under övrig del av året saml all den skall halas ned vid solens nedgång, dock
senast kl. 21.00'. Samma ordning anges i almanackorna och i de rekommendationer
för flaggning som beslyrelsen för svenska flaggans dag har gett ut. För
flaggning vid dödsfall och begravningar finns vissa särskilda traditioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen har föreslagit all fiden för flaggans
hissande och nedhalande skall anges i författning. Förslaget har i allmänhet
lämnats ulan erinran vid remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är naturligtvis önskvärt att de traditioner som har
utbildat sig i nu aktuellt hänseende så långt möjligt iakttas både vid offenllig
och vid enskild flaggning. Mol tanken på alt meddela föreskrifter härom i
författ­ning synes dock kunna åberopas att man med sådana skulle riskera att
onödigtvis hämma framför alll den enskilda flaggningen, som del ju är angeläget
alt uppmuntra. Med hänsyn härtill och då del inle torde ha lelt till några
olägenheter all tiderna för flaggans hissande och nedhalande inle är författningsreglerade
förordas att några föreskrifter om dessa ej medde­las. Det synes inte heller
erforderligt all i författning ta upp bestämmelser om flaggning med utländska
flaggor. För försvarsmaktens del bör i över­ensstämmelse med vad som föreslås i
betänkandet Nyll Ijänslereglemenle för försvarsmakten gällande bestämmelser
behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5.8 Formen för en ny reglering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av skäl som har angetts ovan under 2.5.3 bör de gmndläggande
bestäm­melserna om Sveriges flagga meddelas genom lag. I del föregående har endasi
förhållandevis begränsade ändringar i sak i förhållande fill den nuvarande
regleringen föreslagUs, men de ingrepp som behöver göras i denna är ändå så
omfattande all 1906 års flagglag lämpligen bör ersättas av en ny lag i ämnel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De allmänna flaggdagarna bör som förut har angetts las upp
i en förord­ning. Genom en särskild förordning bör vidare, i enlighet med vad
som har förordals under 3.5.4, statens provningsanstalt bemyndigas att efter
sam­råd med statens heraldiska nämnd och konstakademien fastställa närmare rikfiinjer
för färgerna på den svenska flaggan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' På fartyg skall örlogsflagga dock vara hissad hela
dygnet. För krigstillstånd finns särskilda regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1981/82. 1 samt. Nr 109&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Upprättade författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med det anförda har inom jusliliedeparlemenlel upprättats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges riksvapen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges flagga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordning om allmänna
flaggdagar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordning om rikfiinjer för
färgerna i Sveriges flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De föreslagna bestämmelserna
synes inle behöva kommenteras i vidare mån än som har skett i del föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Förteckning över svenska statsemblem m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
Pariskonvenlionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriel­la äganderätten
har de fördragsslulande staterna bl.a. överenskommit att bereda visst inlernalionelll
skydd åt sina vapen, flaggor och andra stats­emblem saml märken och stämplar
för officieU kontroll och garanti liksom alll som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning
därav (art. 6ler). För tillämpningen av de härom meddelade bestämmelserna i konvenfionen
har de fördragsslutande länderna överenskommit all ömsesidigt tillställa var­andra
förteckningar över de stalsemblem samt officiella märken och stämplar som de
önskar ställa under skydd av konventionen. Enligl den s.k. Londonlexten från år
1934 av konventionen skulle skyddet, utom i fräga om notoriskt kända
statsemblem (t. ex. statsvapen och stalsflaggor), vara beroende av all en sådan
förteckning hade överlämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pariskonvenfionen
har härefter reviderats bl.a. genom de s.k. Lissa­bon- och Stockholmstexlerna
från år 1958 resp. 1967, vilka numera har liUträlts av Sverige (se prop.
1969:34 och 1969: 168). Efter denna revision är skyddet åt statsemblem saml
officiella märken och stämplar utformat på del sättet all endasi stalsflaggor
är skyddade utan vidare. För övriga officiella beteckningar behöver skydd inle
medges med mindre än alt en förteckning över dessa beteckningar har upprättats
och avlämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
sina direktiv hade utredningsmannen fåll lill uppgift all utreda frägan om att
fastställa en sådan förteckning över svenska statsemblem och svenska officiella
märken och stämplar som nu avses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen
har föreslagit all en sådan förteckning som stalsem­blem skall uppta stora och lilla
riksvapnet saml den tretungade och den tvärskurna flaggan. Några andra stalsemblem
bör enligt utredningsmannen inte tas upp. Detta skulle innebära all
tre-kronors-bilden får skydd som stalsemblem endasi i form av lilla riksvapnet.
Enligt utredningsmannen bör förteckningen inte omfatta en trekronorsbild där de
tre kronorna är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anordnade
på annat sätl än två ställda över den tredje. Av officiella märken och stämplar
har endast de s.k. runmärkena för smör, ägg och fläsk ansetts böra upptas i
förteckningen. Stämplarna för arbeten av plafina, guld och silver behöver enligl
utredningsmannen inle las upp, då Irekro­norsbilden som är del karakteristiska
för dessa beteckningar åtnjuter skydd redan som vapen. Utredningsmannen finner inle
heller anledning all i övrigi ta med Irekronorsbilden bland de officiella
märkena och stämp­larna. Del av Svenska elektriska malerielkonlrollanstalten (SEMKO)
an­vända s.k. S-märket anses inle heller behöva las med i förteckningen. 1
betänkandet har tagils in elt förslag till förteckning jämte översättning till franska
med avbildningar av de aktuella emblemen (SOU 1966:62 s. 10-16).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har lämnat utredningsmannens förslag i denna del ulan närmare
kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KammarkoUegiet, SEMKO och
handelskammaren i Malmö anser att det yllerligare bör övervägas alt uppta SEMKO:s
S-märke i förteckningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Patent- och
registreringsverket anser det önskvärt att förteckningen åtföljs av
avbildningar av riksvapnen i de olika tillåtna utföringsformerna. 1 varje fall
bör enligt verket stora riksvapnet återges såväl i dess helhet som med endast ordensinsignier
och sköldhållare, alltså ulan vapenlält, saml lilla riksvapnet återges dels i
dess helhet och dels med enbart sköld och krona. Vapenbilden bestående enbart
av tre kronor, två över den tredje, bör förekomma såsom tredje utföringsform,
om lagen om rikets vapen ändras på så sätl all skölden inle blir obligatorisk.
Under rubriken andra stalsemblem bör också las upp den i riksvapnen
förekommande kungliga kronan. Det finns inget att invända mot förslaget att ta
upp de officiella vammärkena för smör, ägg och fläsk i förteckningen. Verket ifrågasätter
dock om inte till vamuppgiften smör och ägg bör fogas ost, eftersom enligt vad
verket tror sig vela runmärkning förekommer även i fråga om ost.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Palenlverket har vidare
uttalat alt verket inle känner sig helt övertygat av den argumentering som
utredningsmannen har anfört till slöd för upp­fattningen all de officiella
stämplarna för platina-, guld- och silverarbeten inle bör tas med i
förteckningen. Verket hemsläller all i varje fall ädelme-tallslämpeln i del s.
k. katlfoisutförandel, vilket sätts på ädelmetallarbelen av svensk
tillverkning, las med i förteckningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om en förteckning
enligt Pariskonventionens artikel 6ter har inte förlorat sin aktualitet. Del är
känt att missbmk har förekommit utomlands av svenska stalsemblem och då främst
den i lilla riksvapnet ingående trekronorsbUden. För all begränsa möjligheten
till sådant missbruk bör en förteckning upprättas och överlämnas från svensk
sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förteckningen bör utöver
vad utredningsmannen har föreslagit omfatta även SEMKO:s S-märke. Såvitt gäller
mnmärkel bör anmärkas all delta numera är inregistrerat dels generellt för
mejeriprodukter och dels för ägg medan den svenska exporten av fläsk har
upphört sedan flera år tiUbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förteckningen
bör avfattas i enlighet härmed. Del synes inle nödvändigt att i enlighet med
vad patent- och registreringsverket har ifrågasatt la upp även den kungliga
krona som förekommer i de båda riksvapnen bland de svenska slalsemblemen. I övrigi
bör förteckningen kompletteras på del säll som palenlverket har angell i sitt
remissyttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1:1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om rikets vapen;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;given
Stockholms slott den 15 maj 1908.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikels
vapen äro två, stora vapnet och lilla vapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet består av en genom elt utböjt guldkors fyrdelad sköld med hjärtsköld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudsköldens fyra fäll äro
blå, första och fjärde fälten med tre kronor av guld, två ställda över den tredje,
samt andra och tredje fälten med tre ginbalksvis gående strömmar av silver,
belagda med ett krönt gyllene lejon med röd utsträckt tunga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärlskölden
är kluven i två fäll. Första fältet är bandvis tredelat i blått, silver och
rött med en däröver ställd vase av guld. Andra fältet är blått med en i
silvervatten stående bro i tre spann med två krenelerade torn av silver. Över
bron sitter en gyUene örn, och i fältets översta del synes karlavag-nens
stjärnbild av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sköldhållare äro två lillbakaseende
lejon av guld med kluvna svansar och röda utsträckta lungor. Lejonen krönes med
kunglig krona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skölden
täckes av en kunglig krona, och kring densamma hänga serafi­merordens insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hela
vapnet omgives av ett vapenlält under kunglig krona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet må brukas även utan sköldhållare, ordensinsignier eller vapenlält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LUla
riksvapnet utgöres av en blå sköld med tre kronor av guld, ställda två över den
tredje. Skölden är läckt av en kunglig krona och omgiven av serafimerordens insignier.
Vapnet må dock brukas även utan dessa insig­nier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brukar
någon offentligen vapen eller märke, som utgör efterbildning av stora eller
lilla riksvapnet, sådana desamma blivit i 2 och 3 §§ här ovan beskrivna, men i
väsentliga delar skiljer sig från det efterbildade, bote från och med 10 lill
och med 100 kronor. Samma lag vare, där någon lill salu håller vapen eller
märke, som nu sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Böter,
som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång lill böternas
fulla gäldande, skola de förvandlas enligl allmän lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I januari 1909; dock all vad i 4 § är stadgat icke skall
tillämpas i avseende å dessförinnan registrerat varumärke, så länge skydd
därför ålnjutes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
1:2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
angående rikets flagga;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;given
Stockholms slott den 22 juni 1906.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
flaggan är blå med gult kors.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Korset
skall dela flaggan i fyra rätvinkliga, lika höga fält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggan skall vara
tvärskuren, utom då den användes såsom örlogs­flagga, i vUkel fall den skall
vara trelungad. Örlogsflagga skall föras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å flottans fartyg, båtar och
byggnader;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å rikets fästningar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åTiärens kasernbyggnader, läger
och övningsplatser, så ock å hären fillhörande fartyg och bålar, när de föras
av militär befälhavare; och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)   å
byggnad, som i sin helhet är upplåten lill stab, tmppförband eller&lt;br&gt;
militär utbUdningsskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Färgen
å flaggans sidofäll skall vara ljust mellanblå och å korset guldgul. Likare å
mönsterfärger skall tillhandahållas å de ställen. Konungen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å Ivärskuren
flagga skall flaggans hela längd förhålla sig lill dess höjd som 16 till 10; å
fälten skall längden förhålla sig fill höjden; för de inre fälten som 5 till 4
och för de yttre som 9 lill 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
trelungad flagga skall flaggans hela längd med lungor vara dubbelt så stor som
höjden; de yttre fälten skola, lungorna oräknade, vara lika stora som de inre
fälten; fältens längd skall förhålla sig lill höjden som 5 fill 4. Tungorna
skola vara lika långa; ej må de yttre lungornas ytterkanter bilda vinkel med
flaggans över- eller underkant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Korsets
bredd skall vara hälften så slor som fältens höjd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hans
Maj;l Konungen och med Hans tiUstånd medlem av konungahuset må föra trelungad
flagga, med eller utan rikets vapen å vitt fält i korsets mitt, så ock använda
sådant tecken i den tvärskurna flaggan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
bestämmelser, som Konungen i kommandoväg meddelar, må i trelungad flagga, för
utmärkande av befäl, föras visst tecken, anbragt i det övre inre fältet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigi får ej flagga förses med märken, bokstäver eller andra tecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den,
som bmkar trelungad flagga, där sådan icke må föras, eller an­vänder flagga,
därå obehörigen anbragls märke, bokstav eller annat tec­ken, eller lill salu
håller flagga, vilken till färgen uppenbarligen skiljer sig från vad i 3 § föreskrives
eller som icke håller de i 4 § bestämda inbördes mått, böle från och med 10 fill
och med 100 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sålunda är stadgat avser flagga, vari vinkelrätt ställt gult kors är anbragt å
blå botten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Böter, som enligl denna
lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång lill böternas fulla gäldande,
skola de förvandlas enligl allmän lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
denna lag upphävas alla föml meddelade, däremot stridande bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1906; dock må hillills brukliga fiaggor föras infiU
utgången av år 1908.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
1:3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1966:62&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om rikets vapen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
förordnas som följer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikets
vapen äro två, stora riksvapnet och lilla riksvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet beslår av en genom ett utböjt kors av guld kvadrerad, med en kunglig
krona krönt sköld med hjärlsköld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudsköldens
fyra fäll äro blå, första och fjärde fälten med tre kronor av guld, två över
den tredje, samt andra och tredje fälten med tre av vågskuror bildade ginbalkar
av sUver, överlagda med elt krönt lejon av guld med röd lunga samt röda tänder
och klor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärtskölden
är kluven. Första fältet är styckat av blått, silver och rött saml belagt med
en vase av guld. Andra fältet är blått med en i vatten stående bro i tre spann
med två krenelerade torn, alll av silver. I fältets övre del är Karlavagnens
stjärnbild och under denna en örn med vänsler­vänl huvud och sänkta vingar,
gripande elt blixlknippe, alll av guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudskölden
omgives av serafimerordens insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sköldhållare
äro två med kungliga kronor krönta lillbakaseende lejon av guld med kluvna
svansar saml röda lungor, tänder och klor. Lejonen slår på ell postament av
guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
hela omgives av ett med en kunglig krona krönt hermelinsfodrat vapenlält av
purpur med guldfrans, uppbundet med lofsprydda guldband.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet må brukas även ulan ordensinsignier, sköldhållare och vapenlält, med
allenast ordensinsignier eller med allenast ordensinsignier och sköldhållare,
därvid postamenlet må uteslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lilla
riksvapnet utgöres av en med en kunglig krona krönt blå sköld med tre kronor av
guld, två över den tredje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skölden
omgives av serafimerordens insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sköldhållare
äro två med kungliga kronor krönta lillbakaseende lejon av guld med kluvna
svansar saml röda tungor, länder och klor. Lejonen stå på ett postament av
guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LUla
riksvapnet må brukas även utan ordensinsignier och sköldhållare, med allenast ordensinsignier
eller med allenast sköldhållare, därvid posta­menlet må uteslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
och lilla riksvapnet må föras av Konungen och medlemmar av konungahuset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stora
riksvapnet må i övrigi användas endasi av slalsdepartementen, riksdagen, högsta
domstolen, regeringsrätten och Sveriges beskickningar så ock, på säll Konungen
i kommandoväg bestämmer, inom krigsmaklen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lilla
riksvapnet må användas av andra statliga myndigheter och institu­fioner än i
andra stycket sägs. Myndigheten eller institutionen må därvid till vapnet foga
ett dess verksamhet symboliserande emblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ej
må någon eljest utan vederbörligt tillstånd av Konungen eller myndig­hel
Konungen förordnal offentligen använda stora eller lilla riksvapnet, där ej
fråga är om tillfällig dekoraliv utsmyckning vid höglids- eller festlill­fällen
inom konungahuset eller nationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konungen
äger meddela närmare föreskrifter rörande omfattningen av den i andra och
tredje styckena avsedda användningen av rikets vapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brukar
någon offentligen stora eller lilla riksvapnet i strid mol vad i 4 § sägs, dömes
lill böter högst 500 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
lag vare, där någon håller lill salu eller offentligen bmkar stora eller lilla
riksvapnet, där vapnets framställning i väsentliga delar skiljer sig från
vapenbeskrivningen i 2 och 3 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196   , dock må redan befintligt riks-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vapen,
som ingår som dekorativ utsmyckning av byggnad, beslå ändå dess användning
strider mol vad i 4 § är stadgat, därest vapnet icke ulan olägenhet kan
avlägsnas. Genom lagen upphäves lagen den 15 maj 1908 (nr 65) om rikels vapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen 1981/82. I samt. Nr 109&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
1:4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1966:62&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
angående rikets flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
förordnas som följer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
flaggan är blå med gult kors.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Korset
skall vara vinkelrätt ställl mot flaggans kanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggan
föres dels såsom tvärskuren och dels såsom trelungad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
den tvärskurna flaggan skall hela bredden förhålla sig till hela längden som 10
lill 16. I övrigi skola de inbördes mållen vara: vartdera av de båda inre
fältens bredd 4 och längd 5; vartdera av de båda yttre fältens bredd 4 och
längd 9; korsarmarnas bredd 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å den tretungade flaggan
skall hela bredden förhålla sig till hela längden med tungor som 10 liU 20.1 övrigi
skola de inbördes måtten vara: vartdera av de båda inre fältens bredd 4 och
längd 5; vartdera av de båda yttre fältens bredd 4 och längd, tungorna
oräknade, 5; tungornas längd 8; korsar­marnas bredd 2. Ej må de yttre tungornas
ytterkanter bilda vinkel med flaggans över- eller underkant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggans
blå och gula färger skola vara av den nyans, varom närmare föreskrifter
meddelas av Konungen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konungen
och med Hans tillstånd medlem av konungahuset må föra trelungad flagga med
eller ulan stora eller lilla riksvapnet å vitt fäll i korsets mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slalsdepartementen,
riksdagen, högsta domstolen, regeringsrätten och Sveriges beskickningar föra trelungad
flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
krigsmakten föres trelungad flagga såsom örlogsflagga på sätt Konungen i kommandoväg
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigi flaggas med Ivärskuren flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
utmärkande av befäl må i örlogsflagga vissa tecken föras i övre inre fältet
enligt bestämmelser som Konungen i kommandoväg meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flagga må ej i vidare mån
än som följer av 4 och 8 §§ förses med märken, bokstäver eller andra tecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som bmkar trelungad
flagga, där sådan icke må föras, eller bmkar flagga, därå obehörigen anbragls
märke, bokslav eller annat tecken, eller lill salu hållen flagga, vilken icke
håller de i 2 § bestämda inbördes måtten eller som lill färgen uppenbarligen
skiljer sig från vad i 3 § föreskrives, dömes till böter högst 500 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sålunda är stadgat avser varje flagga, vari ell mot kanterna vinkel­rätt ställl
gult kors är anbragt på blå botten, evad flaggan är avsedd att hissas eller att
föras som fana eller standar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196   . Genom lagen upphäves lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 22 juni 1906 (nr 55)
angående rikets flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1:5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1966:62&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kungörelse
angående allmänna flaggdagar och annan ofliciell flagg­ning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
förordnas som följer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
svenska staten här i riket tillhöriga eller av svenska staten disponerade
byggnader, inrymmande statliga myndigheter och institutioner, så ock vid Sveriges
beskickningar och lönade konsulat, skall å nedannämnda all­männa flaggdagar
sådan svensk flagga vara hissad, som av myndigheten eller institutionen enligl
vad därom är stadgat må begagnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
flaggdagar äro Nyårsdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
28 januari; H. K. H. Kronprinsens namnsdag Påskdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
30 april; H. K. H. Kronprinsens födelsedag den 1 maj Pingstdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
6 juni; H. M. Konungens namnsdag samt Sv'enska flaggans dag den 11 november; H.
M. Konungens födelsedag Juldagen; så ock dag för val i hela riket lill
riksdagens andra kammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Där
det vid andra tillfällen än i 2 § sägs finnes påkallat all flaggning i den omfattning
och med sådan flagga, som i 1 § avses, äger rum, bestämme Konungen eller
myndighet Konungen förordnal om sådan flaggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finnes
för särskiU fall påkallat all inom viss ort här i riket flaggning äger mm å
byggnader, som i 1 § avses, bestämme därom för Slockhoim Ko­nungen eller myndighel
Konungen förordnat och eljest vederbörande landshövding.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
statlig myndighels eller institutions byggnad må efter bestämmande av myndighetens
eller institutionens chef flaggning äga mm på dag, som för myndigheten eller inslilulionen
är av särskild betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flaggan
hissas under månaderna mars-oktober klockan 8 och under månaderna
november—februari klockan 9 saml nedhalas vid solens ned­gång, dock senast
klockan 21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen lärer jämväl
flagga å sina byggnader i enlighet med vad nu sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För krigsmaklen gäller däriämle
vad om flaggning kan vara eller bliva i kommandoväg stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
kungörelse träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1:6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1966:62&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kungörelse
angående färgerna i rikets flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kungl.
Maj:t har med slöd av 3 § lagen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196     angående rikels&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;flagga funnit gott stadga
som följer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
i lagen angående rikets flagga angivna färgerna skola vara av sådan nyans, att
jämlikt del kolorimetriska standardreferenssyslemel enligl CIE 1931 vid
belysning med slandardljuskälla C med en infallsvinkel mol ytan av 45° och
observation vinkelrätt mol den belysta ytan följande luminans-faklorer Y och kromaficitetskoordinater
x och y erhållas, nämligen för den blå färgen Y = 8.5; x = 0.200 och y = 0.207
samt för den gula färgen Y = 44.1; x = 0.464 och y = 0.453. Del förutsattes
härvid, alt värdet av luminansfaktorn Y för magnesiumoxid är= 100.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TUlverkare
och försäljare av flaggor äga att för kontroll av att de i flaggduksmaterial
förekommande blå och gula färgnyanserna äro i enlighet med i 1 § angivna värden
lill statens provningsanstalt insända malerialprov tillika med vamdeklaralion
och redogörelse för använda färger och för infargningsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Provningsanslalten
skall i sitt yttrande över resultatet av verkställd kontroll jämväl uttala sig
om färgbesländighelen hos de insända material­proven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillverkare
och försäljare av flaggor äge ock hos statens provningsan­stalt utbekomma genom
provningsansiallens försorg anskaffade prov å färger, vilka hålla de i 1 §
angivna värdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
kungörelse träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196 .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
densamma upphäves kungörelsen den 18 september 1908 (nr 119) angående likare å mönslerfärger
för rikets flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över departe­mentspromemorian
(Ds Ju 1981:4) Sveriges riks vapen och Sveriges flagga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;REMISSINSTANSER&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av
överbefälha­varen, statens heraldiska nämnd, kommerskollegium, patent- och regi­streringsverket
(palenlverket), historisk-filosofiska sektionsnämnden vid Uppsala universitet,
länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Örebro och Malmöhus län,
vetenskapsakademien, vitierhets-, historie- och antik­vitetsakademien
(vitterhetsakademien), akademien för de fria konsterna (konstakademien),
statens provningsanstalt, riksmarskalksämbelel, Sveri­ges industriförbund, Sfiftelsen
Svenska Flaggan, Svenska FN-förbundet, Stiftelsen Svenskt Färgcenimm och
Skandinaviska Färginstilutel AB. Härutöver har skrivelser inkommit från
armémuseum, Slandardiserings­kommissionen i Sverige (SIS), avdelningsdirektören
Uno Lindgren, f d. kanslirådet Nils af Malmborg och överstelöjtnanten Åke Thott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;REMISSYTTRANDENA 1    Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen i promemorian tillstyrks så gott som
genomgående. Från en del håll förs dock fram förslag lill mindre ändringar
eller tillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till de
instanser som tUlstyrker promemorieförslagel i sin helhet i före­liggande skick
hör historisk-filosofiska sektionsnämnden vid Uppsala uni­versitet,
länsstyrelserna i Stockholms, Örebro och Malmöhus län, veten­skapsakademien,
vitterhetsakademien, riksmarskalksämbetet, Sveriges industriförbund och
Stiftelsen Svenska Flaggan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vetenskapsakademien
och vitterhetsakademien konstaterar, var och en för sig, med lillfredsslällelse
all förslagen i den nu aktuella departements­promemorian i stort sett
tillgodoser de önskemål som resp. akademi fram­förde i remissvar år 1967.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksmarskalksämbetet
hälsar med lillfredsslällelse de framlagda försla­gen, vUkas genomförande sägs
undanröja nuvarande oklarheter beträffan­de den rättsliga regleringen av det
berörda området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Sveriges riksvapen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Vapenbeskrivningarna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller beskrivningen av de båda riksvapnen, särskill stora riksvap­net, har
utförliga synpunkter lämnats av avdelningsdirektören Uno Lind­gren, som bl. a.
anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
gyllene korset med raka korsarmar förekommer        under 1500-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;talel
som kungligt och furstligt värdighetstecken. Korset bör därför ha raka korsarmar,
enär del ju är samma kors som i flaggan. De sköldhållande lejonen böra ej ha
kluvna svansar, som är en slilföreleelse från renässan­sen utan berättigande i
våra dagar. Kronan på sköldhållarna är ej en rangkrona utan en heraldisk krona
och bör därför vara öppen såsom i t. ex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luxemburgs
vapen.-- I 2§, 1 st. förekommer en oriklig formulering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;kungliga
husets dynaslivapen&amp;quot;, vilket bör rättas lill antingen &amp;quot;kungliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;husets
vapen&amp;quot; eller &amp;quot;dynastiens vapen&amp;quot;.     Med den kännedom man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nu
har om folkungavapnets utseende, då det var riksvapen, böra &amp;quot;ström­&lt;br&gt;
marna&amp;quot; rättas lill &amp;quot;ginbalkvis ställda kavlar&amp;quot; såsom föreslås i Berghmans&lt;br&gt;
arbele &amp;quot;Dynastien Bernadottes vapen och det svenska riksvapnet&amp;quot;. Ut­&lt;br&gt;
trycket &amp;quot;gående strömmar&amp;quot; ärf ö. felaktigt, enär &amp;quot;gående&amp;quot; i
heraldiska&lt;br&gt;
beskrivningar användes om djur. - Uttrycket &amp;quot;däröver&amp;quot; i 2§, 2 st. är&lt;br&gt;
direkt felaktigt och måste vara &amp;quot;överlagda med&amp;quot; för alt giva den bild
man&lt;br&gt;
avser. I 3 st. förekommer &amp;quot;däröver&amp;quot; i rakt motsatt betydelse lill i 2
st. och&lt;br&gt;
bör rättas till &amp;quot;ovan åtföljd av&amp;quot;.      &amp;quot;Vasaällens vapen&amp;quot;
bör förtydli­&lt;br&gt;
gas med &amp;quot;kungliga Vasaättens vapen&amp;quot;, enär vapnets utseende och tink­&lt;br&gt;
turer tidigare varit annorlunda. Vidare bör &amp;quot;vase i guld&amp;quot; rättas till
&amp;quot;av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;guld&amp;quot;.---- Uttrycket
&amp;quot;Ätten Bernadottes vapen&amp;quot; i 2§, 3 st. bör    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättas
lill &amp;quot;Dynasliens Bernadolles vapen&amp;quot;. Bron bör göras böjd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
vara åtföljd ovan av endasi den napoleonska örnen på sin åskvigg. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—
Sedan utdelningen av svenska ordnar lill svenska medborgare upphört, kan man
ifrågasätta riktigheten av att låta riksvapnen prydas med serafi-merorden. En
begränsning lill enbart vapnet för konungen-stormästaren kunde dock länkas.
Uttrycket &amp;quot;insignier&amp;quot; är oklart och bör vara &amp;quot;kedja&amp;quot;, enär
orden även har andra insignier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
statens heraldiska nämnd och armémuseum anser all uttrycket &amp;quot;en vase /
guld&amp;quot; bör bytas mol &amp;quot;en vase av guld&amp;quot;. Enligl överstelöjtnan­ten
Åke Thott bör i tydlighetens intresse utsägas alt Vasaättens vapen innehåller
&amp;quot;en slormvase av guld&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller Ulla riksvapnet tillstyrker patentverket att ell emblem beslå­ende av
enbart de tre kronorna ställda två över den tredje betraktas som lilla
riksvapnet och all en bestämmelse härom intas i lagen. Emellertid anser verket
all 3 § i lagförslaget inle har fåll en nöjaktig lydelse i detta avseende.
Patentverket föreslår därför all 3 § andra och tredje styckena får följande
lydelse: &amp;quot;Den i vapnet ingående skölden kan omges av serafimer­ordens insignier.
— Såsom lilla riksvapnet skall jämväl anses trekronors-emblemet ulan sköld och
kunglig krona.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samma riktning uttalar sig statens heraldiska nämnd och armému­seum, som menar
att ett vapen inte kan förekomma utan sköld, varför del inle är heraldiskt
korrekt all ange all lilla riksvapnet får brukas även ulan sköld. Dessa
instanser förordar all 3§ tredje stycket ändras lill: &amp;quot;Lilla riksvapnet
får brukas även ulan ordensinsignier. De tre öppna kronorna av guld ställda två
över en kan brukas frislående ulan sköld och är då all jämstäUa med lilla
riksvapnet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium
ansluter sig tUl den i promemorian uttalade uppfatt­ningen att varje
återgivande av tre kronor, två ställda över den tredje, utgör lilla riksvapnet.
Denna uppfattning överensstämmer också med den praxis kollegiet tillämpat vid
prövning av ärenden enligl lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra
officiella beteckningar. Vidare fram­håUer kollegiet all kollegiet i vissa fall
bedömt att de tre kronorna ordnade på annat sätl är förväxlingsbart med lilla
riksvapnet varför också sådana fall har föranlett prövning enligt lagen.
Däremot har kollegiet inte - som görs i promemorian - ansett att varje
återgivning av tre kronor utgör en erkänd symbol för landet och därmed alUid
bör åtnjuta skydd enligl ovan­nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stiftelsen
Svenskt Färgcentrum och Skandinaviska Färginstitutet AB noterar all färgerna i
riksvapnen inle preciseras mer än med orden &amp;quot;blått&amp;quot;, &amp;quot;rött&amp;quot;
och &amp;quot;purpur&amp;quot; och ställer frågan om riksvapnens blå färg skall överensstämma
med flaggans blå färg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Användningen av riksvapnen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
förslaget i promemorian om riksvapnens användning har ingen erinran framförts
från remissinstansernas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Patentverket
erinrar om att enligt lagförslaget även andra än de i para­grafen särskilt
uppräknade får använda stora riksvapnet om särskilda skäl föreligger. Palenlverket
påpekar att verket sedan gammalt har använt stora riksvapnet på palenlbrev och
vissa registreringsbevis saml i stämplar som härigenom får ett högfidligl
utseende. Del är enligl palenlverket önskvärt - inle minst med tanke på att en slor
del av verkels kunder är utländska uppfinnare och företag - att denna
användning får forlsälla. Delta bör enligl verket även kunna ske inom ramen för
den föreslagna regeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Formen för en ny reglering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
alt 1908 års vapenlag ersätts av en ny författning, beslutad av riksdagen, i
samma ämne har inte föranlett någon erinran från remissin­stanserna. Förslaget
till utformning av den nya lagen har däremot kom­menterats från några håll,
även bortsett från utformningen av vapenbe­skrivningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
avdelningsdirektören Uno Lindgren bör i 1 § stå all riksvapnen är symbol för
Sverige, vilket är elt vidare begrepp än svenska staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Armémuseum
förordar all begreppet &amp;quot;statschefen&amp;quot; i samma paragraf ändras till
&amp;quot;Konungen&amp;quot;. Del förefaller enligt museet annars ologiskt alt t. ex.
vid uppräkning av aUmänna flaggdagar tala om &amp;quot;Konungens&amp;quot; födel­sedag
resp. &amp;quot;Konungens&amp;quot; namnsdag medan i sammanhang med riksvap­net används
uttrycket &amp;quot;statschefen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagtextens
beskrivning av stora riksvapnet (2 §) bör enligl statens heral­diska nämnd
följas av en motsvarande vapenbeskrivning, formulerad i vedertagna heraldiska
termer. Denna kan enligt nämnden lämpligen återges i en finstilt not.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren,
som biträder lagförslaget med motiveringar, gör föl­jande kommentar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommande
lagen och dess gmnd synes inte vara skäl för ändringar i nuvarande Tjänslgöringsreglemenlel
för försvarsmakten (TjRF) i de. delar (bilagan 1:3) som anger stora och Ulla
riksvapnet för särskilda tecken och skyltar. Motsvarande är förhållandel
beträffande föreliggande förslag lill nyll Ijänslereglemenle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Likaså
synes lagförslaget inte ge gmnd för ändringar av de fanor och standar med stora
resp. Ulla riksvapnet som nu är fastställda för vissa förband inom
försvarsmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Sveriges flagga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1      Flaggningsplikten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget
att någon flaggningsplikl - utöver den som f n. gäller inom försvarsmakten -
inte bör införas tillstyrks allmänt av de remissinstanser som berör denna
fråga. Till dessa hör historisk-filosofiska sektionsnämnden vid Uppsala universUet
som bestämt avstyrker alt flagg-ningspliklen utsträcks med motiveringen alt ell
sådant åläggande skulle dra med sig alltför stora kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2      De
allmänna flaggdagarna m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rekommendationen
i promemorian all de allmänna flaggdagarna utökas med två, dag för val i hela
riket lill riksdagen och FN-dagen, biträds av remissinstanserna, liksom
förslaget alt bestämma flaggdagarna i en författ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
FN-förbundet uttalar sin stora liltfredsslällelse med förslaget att FN-dagen
blir allmän flaggdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
historisk-filosofiska sektionsnämnden vid Uppsala universUet måste det anses
väsentligt alt midsommardagen och den 6 juni kvarstår som flaggdagar. Att dagen
för allmänna riksdagsval (men ej kommunalval)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blir
flaggdag tillstyrks även av nämnden, som tillägger att del kanske borde
övervägas om inle också de övriga nordiska ländernas nationaldagar kunde få
status av svenska flaggdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stiftelsen
Svenska Flaggan noterar med glädje all den 6 juni i förslaget till förordning
om aUmänna flaggdagar mbriceras som &amp;quot;Sveriges nafional-dag och Svenska
Flaggans Dag&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Stockholms län anser all del är naturligt all de lokala organ, som hittills
har svarat för firandet av Svenska flaggans dag, även efter att denna har
fastställts som nationaldag, känner ansvar för all bära upp och utveckla
traditionerna kring den 6 juni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Flaggans proportioner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att behålla flaggans nuvarande proportioner lämnas utan erin­ran från alla håll
utom av konstakademien, som vidhåller sin i tidigare remissyttrande framförda
uppfattning (jfr promemorian, avsnitt 3.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Flaggans färger&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
i promemorian har anförts om att flaggans nuvarande färger i princip bör
behållas har allmänt godtagits under remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
ståndpunkt intar även historisk-filosofiska sektionsnämnden vid Uppsala
universitet, som dock uttalar att nämnden i och för sig har en viss förkärlek
för en återgång till flaggans gamla färger, brukade under tidigare skeden av
vår historia. Då emellertid en övergång skulle bli alltför kost­nadskrävande
och två flagglyper inle gärna kan fillålas existera sida vid sida, avstår
nämnden från förslag i delta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Stiftelsen Svenskt Färgcentrum torde beträffande färgangivelsen för fiaggan i
den föreslagna lagtexten den generella beskrivningen i 1 § vara filWyllesl.
Däremot utgör enligl Färgcenimm angivelsen i 3 § inle på något säll ell
förtydligande, eftersom begreppet &amp;quot;ljust mellanblå&amp;quot; resp. &amp;quot;guld­gul&amp;quot;
saknar förankring i allmänt medvetande. När det gäller den blå färgen torde det
vara så alt beskrivningen närmast leder tanken lill en ljust blå färg, långt
från svenska flaggans blå. Enda skälet till att behålla denna text i lagen
skulle då enligl Färgcenimm vara av historisk tradition på gmnd av att
uttrycken använts i 1906 års lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Färgcentrum
noterar vidare med tillfredsställelse att i förslaget nu en mjukare formulering
används i färgbestämningarna och att dessa bestäm­melser kaUas riktvärden saml
att lagen inle längre nödvändiggör den exakt­het som tidigare fömtsalles,
eftersom inga straffpåföljder skall utgå för den som inte helt lyckats uppfyUa
de teknologiska krav som tidigare förslag fömlsatte uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller sättet att beskriva flaggans färger har statens provnings­anstaU,
Färgcentrum, Skandinaviska Färginstitutet AB och SIS avgetl utförliga
yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gemensamt
i yttrandena av dessa instanser framhålls att man vid be­stämmande av mätdata
för flaggans färger bör utgå från den nyligen av SIS — efter samarbete med bl.a.
Färgcenimm och provningsanslalten - fast­ställda svenska standarden för ell färgbeteckningssyslem
(SS 0191 00) och den som komplettering fastställda färgatlasen (SS 019102).
Helst - men inle med nödvändighet - bör man, enligt vad som anförs i
yttrandena, välja två av de 1412 färgprover söm ingår i färgatlasen. Del i
promemorian omnämnda PMS-systemet anses av Färgcentrum och Färginslilulet som helt
olämpligt för färgbeleckningar i delta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Färginstitutet,
som bl. a. har till uppgift att producera färgprover till den nämnda färgatlasen,
anför alt man vid framställning av färglikare för flag­gan kan använda ett
täckande färgmaterial som appliceras på papper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ProvningsanstaUen
— som utförligt redovisar olika omständigheter all beakta när flaggans färger
fastställs - förordar all regeringen i stället för anstalten meddelar de
föreskrifter i ämnel som behövs. Skälet lill prov­ningsansiallens inställning i
denna fråga är att promemorieförslaget aktua­liserar en konfliktsituation för
anstalten genom att denna skulle komma alt uppträda dels som en provande
institution, dels som en föreskrivande myndighet. En jävsliknande situation
skulle kunna uppslå mellan dess intresse som provande institution och de
intressen anstalten skall ta lill vara som föreskrivande myndighet. Anstalten lUlägger
alt del tekniska underlaget för en regeringsförordning kan erhållas genom
mätdata för flaggans färger som provningsanslalten är beredd all ta fram i
samarbete med statens heraldiska nämnd och konstakademien. ProvningsanstaUen förklarar
vidare alt den inte har någon erinran mot att på begäran tillhanda­hålla prov
på färger som svarar mot de värden som anges i förordningen. Provningsanslalten
fömtsälter att möjligheter alt ta ul en avgift för denna service skapas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller frågan om prov på färger hänvisar Färgcenrum till all SIS och Färginstilutel
liUhandahåller prover på färger enligt den svenska stan­darden. Färgcenimm
och/eller Färginstilutel bör delta i del förulskickade samrådet angående
flaggans färger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konstakademien
ullalar sin tillfredsställelse med förslaget all provnings-anstalten har all
samråda med statens heraldiska nämnd och akademien vid utarbetande av
riktlinjer för färgerna på Sveriges flagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund fömtsälter att provningsanslalten, innan före­skrifter
utfärdas, kontaktar de fillverkare som berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Den tretungade flaggans användning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att bmkel av den tretungade flaggan begränsas till att gälla inom det kungliga
huset och försvarsmakten tillstyrks allmänt av de instan­ser som uttalar sig i
denna fråga, bl.a. överbefälhavaren, statens heral-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;diska nämnd, patentverket, historisk-filosofiska
sektionsnämnden vid Uppsala universitet, länsstyrelsen i Stockholms län och
armémuseum.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
förslag om användning av den irelungade flaggan som nu har förts fram bygger enligl
patentverket på den tradition som skapats under 1900-lalel. Som framhålls i
promemorian lorde i del allmänna medvetandet den tretungade flaggan förknippas
närmast med del kungliga huset och för­svarsmakten. Palenlverket instämmer i
denna uppfattning och stödjer lagförslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även historisk-filosofiska sektionsnämnden vid Uppsala
universitet be­tonar att den Irelungade flaggan i det allmänna medvetandet har
en grund­murad prägel av kunglig flagga och örlogsflagga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens
heraldiska nämnd och armémuseum motsätter sig tanken all i miUtära sammanhang
annat än örlogsflagga skall tillåtas förekomma. Där­för bör enligl dessa
instanser formuleringen &amp;quot;Inom försvarsmakten/år trelungad flagga användas
...&amp;quot; ändras fill &amp;quot;Inom försvarsmakten skall trelungad flagga användas
...&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl
avdelningsdirektören Uno Lindgren är del vid flagglagens revi­sion angelägel,
alt den tretungade flaggans mera än 300-åriga tradition som slalsflagga återknytes.
11, ex. Danmark och Norge är de statliga flaggorna tungade, framhåller
Lindgren. Liknande synpunkter framförs av/, d. kan­slirådet NUs af Malmborg.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6       Frågan om straffsanktioner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som föml har berörts uttalar Färgcentrum sin lillfredsslällelse
med det förhållandel all någon straffpåföljd inte föreslås för den som inle
helt lyckas tUlgodose de tekniska kraven på färgerna i flaggan. Förslaget all
avslå från straffsanktioner har i övrigt inte kommenterats från något håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7       Tiden för flaggans hissande och halande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Promemorians rekommendafion att inle förfallningsreglera
när på dyg­net flaggan i förekommande fall skall vara hissad har berörts bara i
två yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stiftelsen
Svenska Flaggan finner del posUivl all någon reglering om flagglider inle avses
bli meddelad. Detta ligger helt i linje med stiftelsens uppfattning som den
redovisats i årsberättelsen under ett antal år under mbriken &amp;quot;Liberalare
flaggregler. En upplysningsfräga&amp;quot;. Ur 1980 års års­berättelse för
stiftelsens styrelse, som stiftelsen har bifogat, kan följande avsnitt under
den angivna rubriken återges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland den civila allmänheten förekommer en utbredd
uppfattning all &amp;quot;lagbrott&amp;quot; föreligger om flaggan hissas eller
nedhalas på andra tider än de som vunnit hävd. Många anmälningar till
stiftelsens expedition vittnar härom. Då lagar saknas kan emellertid så inte
vara fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet måste det betraktas som ett mycket positivt
drag all svensken i gemen vill honorera sin flagga genom ett formellt korrekt handhavande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl styrelsens uppfattning får emellertid formalismen
ej drivas så långt att flaggning uteblir om &amp;quot;normliderna&amp;quot; ej kan
hållas eller all nya flaggslänger ej resas p. g. a. att flaggning ej kan
förväntas ske på &amp;quot;officieUa lider&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol angiven bakgrund vUl styrelsen framhålla att frihet
råder för civila företag och enskilda personer att fiagga på tider vederbörande
själv be­stämmer dock att fiaggan lämpligen ej bör vara hissad i mörker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelsen hemställer om läns- och lokalkommitléers liksom enskUda
personers benägna medverkan all lokall sprida upplysning härom. Genom
styrelsens försorg har meddelanden om flaggreglernas liberalisering tUl­slällls
bokförlag m. fl. som trycka almanackor (motsv.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen i Kronobergs län talar övervägande
skäl för all de nu fillämpade och allmänt accepterade klockslagen för flaggans
hissande och halande anges i den föreslagna förordningen om allmänna
flaggdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8 Vissa särskilda frågor angående författningsregleringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de synpunkter på författningsregleringen av de
olika spörsmålen som sammanhänger med Sveriges flagga vilka har framgått
tidigare skall här redovisas följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens heraldiska nämnd och armémuseum anser all 4 §
andra stycket andra meningen i promemorians förslag lill lag om Sveriges flagga
är missvisande i fråga om begreppet befälstecken, eftersom en (örlogs)flagga ej
kan vara befälstecken. Inom försvarsmakten råder, enligt vad som framhålls i
yttrandena, en bestämd åtskillnad mellan dessa båda begrepp. Meningen föreslås
därför erhålla följande ändrade lydelse: &amp;quot;Örlogsflagga kan förses med
beteckning för flaggman (= olika antal vila femuddiga stjärnor) men är då all
betrakta som befälstecken och ej som örlogs­flagga.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Armémuseum föreslår vidare all &amp;quot;Statschefen&amp;quot; i
samma paragraf byts mol &amp;quot;Konungen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande förslaget till förordning om allmänna
flaggdagar anför över­befälhavaren och armémuseum att begreppet
&amp;quot;Kronprinsessan&amp;quot; bör änd­ras till &amp;quot;tronföljaren&amp;quot;.
Sistnämnda remissinstans föreslår vidare all man av praktiska skäl gör
åtskillnad mellan flaggdagar med fast datum (natio­naldagen, nyårsdagen,
pingstdagen m. fl.) och flaggdagar mei föränderligt datum (Konungens och
Drottningens födelse- och namnsdagar m.fl.). Med nämnda gruppering som grundval
kan sedan de årliga flaggdagarna enligt armémuseum fastställas i en särskUd
förteckning i samband med alma­nackans tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:109&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen 
.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslag
......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. Förslag
lill lag om Sveriges riksvapen   ................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. Förslag
lill lag om Sveriges flagga   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 4 febmari 1982   .&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. Inledning  
..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges riksvapen .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges flagga   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:56.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1        Departementspromemorian (Ds Ju 1981:4) Sveriges riks­&lt;br&gt;
vapen och Sveriges flagga   .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2        Sammanställning av remissyttrandena över Ds Ju 1981; 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G503109</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198182__109.pdf</filnamn>
<filstorlek>2831699</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9554B7D8-537F-4A1B-8DBD-A4C585CDF76B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>