3108391G502991981/8299motmotMotion 1981/82:99 av Lars Werner m. fl.MotionMotion9901981-11-17 00:00:002014-11-04 17:14:062014-11-04 00:00:00med anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m.av Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G50299/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G50299https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50299
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:347px;text-align:right;">Mot. 1981/82<br />
99-101</p>
<p>Motion</p>
<p>1981/82:99</p>
<p>av Lars Werner m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa<br />
statliga företag, m. m.</p>
<p>Hela frågan om kapitaltillskott till de statliga företagen ställs i proposition<br />
1981/82:56 på ett mycket formellt och snävt sätt. Den ingår sålunda inte i<br />
någon samlad ekonomisk-politisk bild av den statliga företagssektorns roll<br />
och uppgifter. Den är i stället präglad av vad som blivit statens uppgift i denna<br />
kris: att sköta värdeminskningen och utslagningen av det överskottskapital<br />
och de verksamheter som storfinansen söker skudda av sig.</p>
<p>Kapitaltillskotten blir därför i huvudsak moment i en nedskärnings- och<br />
avvecklingspolitik. De ägnas inte uppbyggandet av nya industrier eller<br />
kvalitativt nya sidor av existerande verksamheter - något som skulle ha<br />
kunnat fylla den lucka som skapats av privatkapitalets oförmåga att ge svensk<br />
industri en framsynt sammansättning. I sin nuvarande roll är staten inte<br />
utvecklingens spets utan dess svans. Varken de borgerliga eller den tidigare<br />
socialdemokratiska regeringen har haft någon annan vision av den statliga<br />
industrin än just - svansens.</p>
<p>Med skäl har man tvärtom påpekat att staten i sin roll som industriföretagare<br />
i hög grad har gynnat privatkapitalet på de statliga företagens<br />
bekostnad. Det har skett både genom att hålla tillbaka statsföretagsamheten<br />
eller anvisa den speciella roller (exempel: NJA) och genom att på statens och<br />
skattebetalarnas bekostnad bereda den privata storfinansen oproportionerliga<br />
fördelar i samband med övertagandet och omorganiserandet av<br />
verksamheter. Ett exempel som är särskilt aktuellt finns i den föreliggande<br />
propositionen vad gäller SSAB och Gränges.</p>
<p>Regeringen föreslår sålunda i propositionen att riksdagen skall godkänna<br />
avtalet mellan Gränges, staten och Statsföretag om kapitaltillskott till SSAB<br />
på 1 800 milj. kr. Gränges betalar 375 miljoner kontant. Statsföretag 575<br />
miljoner kontant och 175 miljoner genom kvittning av fordran. Staten<br />
betalar 375 milj. kr. genom kvittning av fordran. Dessutom lämnar staten och<br />
Gränges ett lån på 150 miljoner vardera. Avtalet stipulerar även att Gränges<br />
kan få sina aktier inlösta med 875 milj. kr. 1991.</p>
<p>SSAB behöver ett kapitaltillskott. Förlusten för de första åtta månaderna<br />
av 1981 beräknas till 900 milj. kr. Orsakerna till förlusterna är främst dåligt<br />
kapacitetsutnyttjande och omstruktureringens inriktning samt bristen på en<br />
nationell stålpolitik.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 99-101</p>
</div>
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:99</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:12px;">Omförhandla avtalen</p>
<p>Propositionens förslag är en fortsättning på denna bristfälliga stålpolitik<br />
och kan inte godkännas. Avtalen måste bli föremål för omförhandling.<br />
Eftersom SSAB är i behov av snabba pengar bör riksdagen anvisa 1 800 milj.<br />
kr. till SSAB i lån som regleras när omförhandlingarna med Gränges,<br />
Statsföretag och Stora Kopparberg är klara.</p>
<p style="margin-left:12px;">Avtalet staten, Statsföretag och Gränges</p>
<p>Avtalet mellan staten. Statsföretag och Gränges måste omförhandlas och<br />
kan inte godkännas. Gränges insats är alltför låg i förhållande till den väl<br />
tilltagna ersättning för vattenkraften Gränges skall få av svenska folket.<br />
Dessutom är de garantier till 1991 som avtalats felaktiga. Riksdagen bör med<br />
dessa utgångspunkter uppdra åt regeringen att omförhandla avtalet och<br />
dessutom inte utesluta möjligheten att helt eliminera Gränges ur SSAB.<br />
Även konsortialavtalet skall omförhandlas och utgå från samhällsekonomiska<br />
bedömningar och sysselsättningsbedömningar.</p>
<p style="margin-left:12px;">Avtalet staten och Stor Kopparberg</p>
<p>I avtalet mellan staten och Stora Kopparberg övertar staten Stora<br />
Kopparbergs aktier i SSAB. Därmed tillåts Stora Kopparberg dra sig ur<br />
SSAB utan att först göra rätt för sig. En omförhandling bör syfta till att Stora<br />
Kopparbergs vattenkraftsvinster kommer SSAB till del. Däremot bör staten<br />
överta Stora Kopparbergs aktier till ett värde av 1 kr.</p>
<p style="margin-left:12px;">Handlingsprogram 82</p>
<p>SSAB:s handlingsprogram är ett beställningsarbete från storfinansen och<br />
den borgerliga regeringen. Handlingsprogrammet är oacceptabelt. Det<br />
innebär att antalet anställda skall minska från 14 488 den 1 juli 1981 till 11 000<br />
vid 1982 års ingång, och därmed görs 3 500 övertaliga som får leva på<br />
anställningsgarantin till mars 1983.</p>
<p>Kapitaltillskotten förutsätter dessa personalminskningar. Industriministern<br />
säger i propositionen: ”Utgångspunkten för beräkningarna av de<br />
nödvändiga kapitaltillskotten till SSAB har varit att tillämpliga delar av<br />
Plan 81 och Handlingsprogram 82 fullföljs.”</p>
<p>Propositionens inriktning strider direkt mot de fackliga krav som förts<br />
fram i förhandlingarna:</p>
<p style="margin-left:12px;">- Att jobben skall vara kvar och att ingen skall avskedas.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Nej till den av SSAB-ledningen planerade minimibemanningen (11 000<br />
anställda).</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:99</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">- Investeringar och åtgärder så att de tidigare ”övertaliga” skall få ett<br />
ordinarie arbete.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Att anställningsgarantin förlängs tills alla har ett ordinarie arbete och<br />
balans råder.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Att ägarna tillskjuter ytterligare kapital för investeringar och att viss<br />
förlusttäckning sker enligt s. k. offertprincipen.</p>
<p style="margin-left:13px;">Stålet en politisk fråga</p>
<p>Den svenska stålindustrins framtid är en politisk fråga. Stålet kan inte<br />
överlämnas till direktörer som på företagsekonomiska direktiv skrotar större<br />
delen av en basnäring.</p>
<p>Regeringen, i samförstånd med storfinansen, offrar med sin stålpolitik<br />
handelsstålsindustrin på exportindustrins altare. Den villkorslösa underkastelsen<br />
under EG och den internationella kapitalismen är förödande för hela<br />
den svenska indsutrin.</p>
<p>Världen behöver stål. Sverige har råvaror, teknik och kunnande. Vår<br />
handel kan inte ensidigt ske med västvärldens länder. Vårt lands handelspolitik<br />
måste styras av samhällsbehoven och mer inriktas på tredje världen<br />
och socialistiska länder.</p>
<p>Det krävs en övergripande samhällsplanering av stålindustrin. Målsättningen<br />
skall utgå från en offensiv industripolitisk strategi, för en behovsinriktad<br />
produktion med nationell utveckling, regional balans och långsiktig<br />
resurshushållning. Samhällsekonomiska bedömningar skall vara vägledande.</p>
<p>Utifrån detta bör regeringen begära att SSAB:s ledning inkommer med<br />
förslag på vilka åtgärder som krävs för att sysselsätta SSAB:s nuvarande<br />
personalstyrka. Regeringen bör sedan vidta nödvändiga åtgärder.</p>
<p style="margin-left:13px;">Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående föreslås</p>
<p style="margin-left:62px;">1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om godkännande av<br />
avtal mellan Stora Kopparberg och staten och hos regeringen<br />
begär att omförhandlingar upptas enligt vad som anförs i<br />
motionen,</p>
<p style="margin-left:62px;">2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om godkännande av<br />
avtal mellan Gränges, Statsföretag och staten och hos regeringen<br />
begär att omförhandlingar upptas enligt vad som anförs i<br />
motionen,</p>
<p style="margin-left:62px;">3. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att teckna ett<br />
lån till SSAB på 1 800 000 000 kr. i avvaktan på omförhandlingar<br />
mellan ägarna av SSAB enligt vad motionen anför.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:99</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:16px;">4. att riksdagen som sin mening uttalar att Handlingsprogram 82<br />
ej skall ligga till grund för kapitaltillskott till SS AB,</p>
<p style="margin-left:16px;">5. att riksdagen hemställer hos regeringen att den inhämtar förslag<br />
från SSAB på åtgärder för att sysselsätta nuvarande personalstyrka<br />
och att regeringen snarast för riksdagen framlägger<br />
erforderliga förslag.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 17 november 1981</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>LARS WERNER (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>EIVOR MARKLUND (vpk)<br />
NILS BERNDTSON (vpk)<br />
EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
BERTIL MÅBRINK (vpk)<br />
LARS-OVE HAGBERG (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk2undertecknare0NILS BERNDTSONvpk3undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk4undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk5undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk6undertecknare0LARS-OVE HAGBERGvpk7undertecknareG50299av Lars Werner m. fl.mot_198182__99.pdf199352pdfmed anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/6B57877B-7EA4-4B28-9258-EC65FD34CAA3