3108390 G50298 1981/82 98 mot mot Motion 1981/82:98 av Gösta Bohman m. fl. Motion Motion 98 0 1981-11-17 00:00:00 2014-11-04 17:14:05 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82: §6 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m. av Gösta Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G50298/text https://data.riksdagen.se/dokument/G50298 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50298 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1981/82:98</p> <p>av Gösta Bohman m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1981/82: §6 om kapitaltillskott till vissa<br /> statliga företag, m. m.</p> <p>Den svenska välfärden har vuxit fram tack vare enskilda initiativ och fri<br /> konkurrens på lika villkor. En fortsatt positiv utveckling förutsätter att<br /> marknadsekonomin stärks. Fri konkurrens driver fram effektivare produktionsmetoder<br /> samt billigare och bättre produkter. Det leder till god hushållning<br /> med tillgängliga resurser.</p> <p>Den statliga näringspolitikens uppgift bör vara att ange ramarna för den<br /> ekonomiska verksamheten. Staten skall främja tillväxt och sysselsättning<br /> generellt och inom olika branscher. Beslut som rör tillverkning av enskilda<br /> produkter måste däremot med nödvändighet fattas nära marknaden och<br /> kan inte centraliseras. I den mån direkta statliga insatser blir nödvändiga,<br /> skall de komplettera marknadshushållningen, som alltjämt måste utgöra<br /> grunden för den ekonomiska utvecklingen.</p> <p>Strukturproblemen inom industrin kan inte avhjälpas genom upprepade<br /> statliga förlusttäckningsbidrag till krisbranscher och krisföretag. Företag<br /> utan överlevnadsmöjligheter måste få läggas ned. Även stödet till företag<br /> med tillfälliga problem bör minska. Sådana företag läggs normalt inte ned,<br /> om de har långsiktiga möjligheter att utvecklas.</p> <p>Även om näringspolitiken bör vara generell, kan selektiva insatser inte<br /> helt undvaras. Dessa bör dock komma i fråga endast för att överbrygga<br /> rent tillfälliga kriser eller för att underlätta en nödvändig strukturomvandling.<br /> Statens omfattande engagemang i olönsamma branscher och företag<br /> bör begränsas. I lönsamma företag, som staten äger helt eller delvis, bör<br /> staten successivt avveckla sina intressen. Dessa företags framtidsmöjligheter<br /> säkras bäst, om de tvingas anpassa sig till marknadens krav.</p> <p>Vi beklagar att selektiva stödåtgärder i så hög grad kommit att dominera<br /> näringspolitiken under 1970-talet. Resurserna har därmed undandragits<br /> den utvecklingsdugliga delen av näringslivet. De stora stödinsatserna till<br /> förlustföretagen har också medfört snedvridningar i konkurrensen, bidragstänkande<br /> i näringslivet och en snedbelastning av kapitalmarknaden.<br /> Den bästa näringspolitiken är en ekonomisk politik, som lyckas hålla det<br /> allmänna kostnadsläget på en sådan nivå att en industriell tillväxt på bred<br /> front blir möjlig.</p> <p>En stor del av industristödet har införts i syfte att förbättra den regionala<br /> balansen i vårt land. Kortsiktigt har stödet bidragit till att hålla uppe<br /> sysselsättningen. Men som industristödsutredningen påpekar i sitt nyligen<br /> avgivna betänkande (SOU 1981:72) innebär det också ”att man i de</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>aktuella regionerna ytterligare försämrar de långsiktiga förutsättningarna<br /> för en balanserad utveckling”. Medan industristrukturen i andra landsdelar<br /> utan statsingripanden successivt anpassas till ändrade förutsättningar,<br /> medverkar industristödet till att en redan otidsenlig struktur bevaras i<br /> stödregionerna. ”Avveckling av konkurrenssvaga verksamheter är i<br /> många väsentliga avseenden en förutsättning för utveckling av konkurrenskraftiga<br /> nya verksamheter”, säger industristödsutredningen.</p> <p>Utredningen menar vidare att de negativa effekterna på sysselsättningen<br /> av en konkurs ofta överskattas. ”En finansiell rekonstruktion genom konkurs<br /> eller ackord synes i vissa fall kunna förbättra förutsättningarna för<br /> fortsatt drift och reducera behovet av framtida ytterligare stödinsatser.”</p> <p>Industristödsutredningen påpekar också att flera krisbranscher (gruvor,<br /> varv) har bland de högsta lönelägena inom industrin. En förutsättning för<br /> statligt stöd bör vara att löntagarorganisationerna medverkar till en successiv<br /> nedtrappning av lönenivån i krisföretaget. I den mån detta är löneledande<br /> på sin ort får detta också en positiv regionalpolitisk effekt och ökar<br /> möjligheterna till nylokalisering av företag.</p> <p>Moderata samlingspartiet hälsar med tillfredsställelse det nytänkande<br /> som kommer till uttryck i industristödsutredningens betänkande och anser<br /> att det i väsentliga avseenden bör läggas till grund för den framtida statliga<br /> industripolitiken.</p> <p>Statsföretag</p> <p>1 proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag<br /> berörs utvecklingen inom Statsföretagsgruppen. Propositionen konstaterar<br /> att Statsföretag har att räkna med ett kraftigt försämrat resultat under<br /> 1981. Det finns anledning att stryka under detta konstaterande.</p> <p>Utvecklingen inom Statsföretagsgruppen är i själva verket djupt<br /> oroande. Av Statsföretags delårsrapport, som täcker de två första tertialen<br /> 1981. framgår att de företag som ingår i den s.k. verksamheten under<br /> normala affärsbetingelser sammantaget åstadkommer en förlust på 335<br /> milj. kr. Undantas den stabila vinstmaskinen Tobaksbolaget, som arbetar<br /> under monopolliknande förhållanden, så når förlusten för resterande företag<br /> hela 500 milj. kr. Av de 16 företag som separatredovisas under rubriken<br /> Verksamhet under normala affärsbetingelser går 10 företag med förlust.</p> <p>De nya förlustsiffrorna visar på avgörande svagheter i Statsföretagsgruppens<br /> sätt att fungera. Företag som av Statsföretag självt klassas såsom<br /> arbetande under normala affärsbetingelser borde kunna vara lönsamma<br /> någorlunda i nivå med jämförbara företag. Ursäkter kan inte heller sökas i<br /> brist på tillgång till kapital. Såsom framhålls i propositionen har investeringarna<br /> i Statsföretagsgruppen under 1970-talet legat på en nivå som varit<br /> två-tre gånger högre än i övrig industri. Via riksdagen har Statsföretag<br /> från 1971 fram till nu fått tillskott på drygt 9,3 miljarder kronor.</p> </div> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>De många problemföretagen i Statsföretagsgruppen, där såväl skogsföretag<br /> som läkemedelsindustri i fråga om resultat på ett markant sätt<br /> avviker från resp. bransch i övrigt, kan föranleda endast en slutsats: staten<br /> bör inte driva företag annat än i yttersta undantagsfall, t. ex. när regionalpolitiska<br /> och sysselsättningspolitiska skäl så kräver. Det tycks vara oerhört<br /> svårt för de statliga företagen att nå den effektivitet och den affärsmässighet<br /> som präglar enskilt ägda företag. 1970-talets erfarenheter visar<br /> också att statligt ägande av företag inte bidrar till den industriella förnyelse<br /> som vi så väl behöver. I stället har vi år från år fått bevittna hur statlig<br /> företagsamhet kostar statskassan stora pengar och drar resurser från den<br /> utvecklingskraftiga delen av industrin.</p> <p>Det är hög tid för statsmakterna att ange nya och mera verklighetsanpassade<br /> riktlinjer för Statsföretagsgruppens verksamhet. Den nu föreliggande<br /> propositionen ger anledning till konstaterandet att vi inte kan fortsätta att<br /> med stora förluster bryta järnmalm, som vi med stora förluster omvandlar<br /> till plåt, som vi med stora förluster tillverkar fartyg av - till glädje för<br /> utländska rederier, eftersom vårt höga kostnadsläge hindrar att vi håller<br /> oss med en egen sjöfartsnäring. Den utredning om de statliga företagens<br /> organisation och framtida ägarförhållanden som tillsattes under den borgerliga<br /> trepartiregeringen avlämnade sitt betänkande i december 1978.<br /> Sedan dess har ingenting hänt. Frågorna befinner sig fortfarande under<br /> beredning, har det hetat från industridepartementet.</p> <p>Från moderat håll har vi länge förordat en rörligare företagsstrategi inom<br /> Statsföretagsgruppen. Det skulle bli en väsentlig lättnad för statskassan,<br /> om delar av Statsföretagsgruppen kunde försäljas och/eller börsintroduceras.</p> <p>Inför de nya bevisen på Statsföretagsgruppens svårigheter att fungera är<br /> det nödvändigt att regeringen skyndsamt utarbetar nya riktlinjer för Statsföretags<br /> verksamhet. Dessa bör syfta till en sanering och utförsäljning av<br /> de företag som ingår i den s. k. verksamheten under normala affärsbetingelser.<br /> Vad beträffar Statsföretags uppgifter gentemot de företag där regionalpolitiska<br /> eller sysselsättningspolitiska skäl talar för ett statligt engagemang,<br /> bör en särskild kommitté med kvalificerade företagsekonomiska<br /> experter och parlamentarisk insyn ges i uppdrag att överväga huruvida<br /> Statsföretag är en lämplig organisation för att fullgöra dessa uppgifter.</p> <p>LKAB</p> <p>LKAB:s betydelse för Norrbotten som industriell och sysselsättningsmässig<br /> bas är stor. Företaget ger genom sin inriktning på brytning av<br /> Norrbottens malmtillgångar en möjlighet att tillföra vår ekonomi stora<br /> värden i form av exportinkomster. Men detta förutsätter att fortsatt verksamhet<br /> bedrivs på en nivå, såväl volym- som personalmässigt, som är<br /> företagsekonomiskt motiverad. Ett lönsamt LKAB är ett villkor för sysselsättning<br /> och trygghet i regionen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_40"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Sorn grund för företagets rekonstruktion ligger LKAB:s strukturutredning<br /> 1981. Denna har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av<br /> LKAB:s företagsledning, de fackliga organisationerna och representanter<br /> för Statsföretag. Gruppen har analyserat stål- och malmmarknadens utveckling,<br /> produktions- och produktstruktur, marknadsstrategi, produktivitet,<br /> investeringar, jämvägsfrakter, personalutveckling och kapitalbehov.</p> <p>På basis av detta analysarbete har följande huvudpunkter för ett lönsamt<br /> företag formulerats:</p> <p>1) En årsvolym på 25 miljoner ton med inriktning på ökad andel lågfosforprodukter<br /> och pellets.</p> <p>2) Offensiv marknadsbearbetning med huvudinriktning på EG-området<br /> som ”hemmamarknad”.</p> <p>3) En 30-procentig förbättring av produktiviteten genom effektivisering<br /> av processer och flöden samt vissa personalbegränsningar.</p> <p>4) Halverade fraktkostnader genom sänkta fraktpriser från SJ. Kortsiktigt<br /> rationaliseringsarbete av malmbanorna i samarbete med SJ, NSB och<br /> de fackliga organisationerna. Framtida utveckling och nyinvesteringar som<br /> ger effektivitetsvinster och gör företagets fraktkostnader långsiktigt konkurrenskraftiga.</p> <p>5) En sänkning av den årliga investeringsvolymen till ca 350 milj. kr.<br /> under perioden 1982—1986, vilket ger utrymme endast till för järnmalmsrörelsen<br /> nödvändiga investeringar.</p> <p>6) En avveckling av sidoengagemang som utvecklats under 1960- och<br /> 1970-talen för att koncentrera all kraft på jämmalmsrörelsen.</p> <p>7) En finansiell rekonstruktion som ger lägre kapitalkostnader och ökad<br /> förmåga att finansiera förluster och investeringar under de närmaste åren.</p> <p>Regeringens proposition 1981/82:56 innebär i stort att regeringen ställer<br /> sig bakom de åtgärder och målsättningar som läggs fast i LKAB:s Strukturplan<br /> 81. Den innehåller främst följande förslag.</p> <p>1) 600 milj. kr. ställs till SJ:s förfogande under tre år för att reducera<br /> LKAB:s fraktpriser.</p> <p>2) 700 milj. kr. för nedskrivning av anläggningstillgångar för att anpassa<br /> dessa till den antagna kapacitetssituationen.</p> <p>3) 800 milj. kr. tillförs företaget och avsätts till en beskattad reserv,<br /> vilken förbättrar företagets soliditet och stärker motståndskraften mot<br /> framtida förluster.</p> <p>LKAB:s behov av reducerade kapitalkostnader och bevarad soliditet<br /> bör tillgodoses. Industriministern har i sin bedömning av storleken på<br /> erforderligt kapitaltillskott tillgodoräknat LKAB ett betydande men ej<br /> preciserat belopp med hänvisning till en planerad regional differentiering<br /> av arbetsgivaravgifterna. I den moderata partimotionen 1981/82:8 angående<br /> den ekonomiska politiken förordades en sänkning av arbetsgivaravgifterna<br /> i det inre stödområdet. En sådan åtgärd ger enligt vår mening<br /> utrymme för en reducering av rekonstruktionsbeloppet av minst samma</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_40"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>storleksordning utan att bolagets soliditet eller likviditet under perioden<br /> 1982-1984 försämras i förhållande till nuläget.</p> <p>Inom ett fåtal år står LKAB inför omfattande investeringsbeslut. Fortsatt<br /> stabil drift under 1990-talet förutsätter öppning av nya brytningsnivåer.<br /> För Kiruna- och Malmbergetrörelserna är det fråga om ett investeringsbehov<br /> på 2—3 miljarder kronor. För att, i ett lönsamt LKAB, trygga<br /> det framtida kapitalbehovet krävs att nya utvägar söks. En sådan kan vara<br /> att undersöka möjligheterna till ett breddat samarbete med malmkonsumenter<br /> främst inom EG-området, och därigenom trygga det framtida kapitalbehovet.</p> <p>LKAB har i sina höga fraktkostnader en konkurrensnackdel jämfört<br /> med sina konkurrenter. Reducerade fraktkostnader kan i första steget<br /> uppnås genom de förslag för år 1982 som ingår i proposition 1981/82:32. På<br /> längre sikt är det enligt vår mening viktigt att LKAB kan kontrollera det<br /> stora och viktiga kostnadsblock som frakterna utgör. Det gemensamma<br /> utredningsarbete som utförs av LKAB, SJ och NSB beräknas vara avslutat<br /> i böljan av år 1982. Resultatet av detta arbete bör enligt vår mening<br /> avvaktas, innan ställning tas till fraktkostnadsfrågan för tiden efter 1982.</p> <p>I ett ställningstagande till gruvindustrins långsiktiga utveckling är det<br /> enligt vår mening angeläget att studera möjligheterna av en samordning av<br /> de statsägda järnmalmsgruvornas kapacitetsutnyttjande. Detta motiveras<br /> av att malmfältens framtid är beroende av vilket totalt kapacitetsutnyttjande<br /> vi kan uppnå i vår järnmalmsbrytning. Organisation och lokalisering<br /> av malmbrytningen måste ske på ett sådant sätt att vi har möjlighet att<br /> återskapa lönsamhet. Företaget är beroende av volymutvecklingen av<br /> världens stålproduktion. Dessa bedömningar utmärks i dag av en mycket<br /> stor osäkerhet. De närmaste åren kommer att visa om det är möjligt att<br /> uppnå en malmvolym som svarar mot ett lönsamt kapacitetsutnyttjande.<br /> Om LKABrs volymmål (25 miljoner ton) ej uppnås, är det nödvändigt att<br /> reducera överskjutande kapacitet. I en sådan bedömning är det ofrånkomligt<br /> att ta ställning till den totala malmbrytningskapaciteten. Utvecklingen<br /> inom LKAB måste följas noga. Avvikelser från den planerade utvecklingen<br /> i Strukturplan 81 måste snabbt leda till åtgärder.</p> <p>SSAB</p> <p>SSAB bildades 1978 för att skapa förutsättningar att rekonstruera Sveriges<br /> tre största handelsstålverk till lönsamhet. För att nå detta mål antog<br /> SSAB:s styrelse samma år en övergripande strukturplan för stålrörelsen.<br /> Merparten av strukturåtgärderna - avvecklingar, modifieringar och investeringar<br /> - beslutades och påböljades under 1979. Genomförandet forcerades<br /> under 1980 för att kunna avslutas vid utgången av 1981.</p> <p>SSAB:s inriktning för att nå lönsamhet innebär i sammanfattning:</p> <p>Malmbrytningen koncentreras. Den skrotbaserade ståltillverkningen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>koncentreras till Borlänge och den malmbaserade till Luleå och Oxelösund.<br /> Ämnestillverkningen rationaliseras genom övergång till 100 %<br /> stränggjutning. Tillverkningen av tunnplåt expanderas och utvecklas.<br /> Grovplåtproduktionen rationaliseras och inriktas mot högre andel kvalificerad<br /> industriplåt. Tillverkningen av långa produkter koncentreras och<br /> rationaliseras.</p> <p>Manufakturverksamheten utvecklas. Verksamheter utan utsikter att nå<br /> lönsamhet avvecklas. Marknadsföringen koncentreras till SSAB:s hemmamarknader,<br /> dvs. de nordiska länderna. På vissa närmarknader upparbetas<br /> en effektiv försäljnings- och distributionsorganisation bl. a. genom ägarengagemang<br /> i grossistledet.</p> <p>Handelsstålets kris förvärrades under 1980 och 1981. Prognoserna för<br /> stålkonsumtionen i världen och Sverige har kraftigt reviderats nedåt. Någon<br /> snabb uppgång i konsumtionen av handelsstål kan inte skönjas inom<br /> de närmaste åren. Det är därför naturligt att förutsätta att stålkonsumtionen<br /> kommer att ligga kvar på oförändrad nivå under överskådlig framtid.<br /> Utnyttjandet av kapaciteten att producera stål inom OECD-området<br /> har minskat ytterligare och förväntas bli på helår ca 68 %. Motsvarande<br /> siffra inom EG förväntas bli 57 % och i Japan 64 % medan Förenta staterna<br /> väntas öka sitt kapacitetsutnyttjande till 82 %.</p> <p>SSAB:s styrelse antog den 26 augusti 1981 en handlingsplan för 1982<br /> som anger inriktningen av bolagets verksamhet under nästkommande år. I<br /> planen konstateras att SSAB:s strukturomvandling i huvudsak är avslutad<br /> i en första etapp innevarande år. SSAB:s inriktning är därför att driva och<br /> effektivisera de verksamheter som bolaget bedömer har överlevnadsförmåga.<br /> Målet är att positivt kassaflöde skall uppnås senast 1983. Enligt<br /> planen skall personalstyrkan minska med 3 500 anställda. Personalminskningar<br /> finns i en vid SSAB:s bildande utsträckt anställningsgaranti som<br /> innebär att övertaligheten upphör genom uppsägningen per den 31 mars<br /> 1983.</p> <p>En särskild projektorganisation, eventuellt i form av ett dotterbolag,<br /> kommer att skapas av SSAB för att dels genom utbildning ge de övertaliga<br /> ny eller bättre kompetens, dels genom aktiva insatser underlätta en övergång<br /> till andra arbetsgivare.</p> <p>SSAB beräknar sina övertalighetskostnader för perioden den 1 juli<br /> 1981-den 31 mars 1982 till ca 215 milj. kr. För perioden den 1 april 1982—<br /> den 31 mars 1983, dvs. fram till dess anställningsgarantin upphör, beräknar<br /> SSAB kostnaden till ca 165 milj. kr. SSAB:s kostnader för under 1980<br /> beslutad förtidspensionering redovisas av bolaget till 42 milj. kr.</p> <p>Finansiell rekonstruktion av SSAB är absolut nödvändig, om man vill<br /> förhindra en mycket nära förestående betalningsinställelse. Vi kan acceptera<br /> det förslag till finansiell rekonstruktion som föreligger i propositionen.<br /> Vi finner det beklagligt att statens ägarandel i SSAB ökas från 50 till 75 %.<br /> En del av de punkter som återfinns i uppgörelsen mellan regeringen och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Gränges finns det anledning att ställa sig frågande till. Vi betraktar uppgörelsen<br /> som en paketlösning, varför vi inte finner anledning att närmare i<br /> detalj kommentera paketet som sådant.</p> <p>Genom den föreslagna rekonstruktionen kommer emellertid staten genom<br /> Statsföretag att äga 50% av SSAB:s aktiekapital samt direkt äga<br /> ytterligare 25 % av aktiekapitalet. Ett statligt direkt ägande får endast vara<br /> en temporär lösning på ägarstrukturen inom SS AB. I företagsledningens<br /> målsättning skall bolaget redan 1983 uppnå ett positivt kassaflöde. Kan<br /> detta mål uppnås öppnas självfallet nya möjligheter till en förändring av<br /> ägarstrukturen.</p> <p>Det är därför angeläget att regeringen ges i uppdrag att aktivt söka efter<br /> en eller flera nya delägare i SSAB för i första hand de 25 % av aktiekapitalet<br /> som i dag föreslås ägas direkt av staten. Kan detta inte genomföras bör<br /> förutsättningarna för och möjligheterna till en börsintroduktion av SSAB<br /> undersökas när företaget nått ett positivt kassaflöde.</p> <p>Den sysselsättningsgaranti som tillkom när strukturplanen för SSAB<br /> antogs för då anställd personal fram till den 31 mars 1983 har kommit att<br /> belasta företaget på ett utomordentligt allvarligt sätt.</p> <p>En övertalighet i organisationen kan få allvarliga konsekvenser för moral<br /> och resultat. Det är därför ytterst angeläget att den bantning av personalbemanningen<br /> för SSAB som föreslagits genomförs med kraft. Ett krisdrabbat<br /> företag kan inte i längden förväntas ha personella resurser för att kunna<br /> klara att driva en särskild organisation för övertalig personal. Det finns all<br /> anledning att överföra den övertaliga personalen inom SSAB till ett företag<br /> eller en organisation utanför SSAB:s ram.</p> <p>Regeringen bör därför ges i uppdrag att inleda förhandlingar med SSAB<br /> om övertagande av ansvaret för den övertaliga personalen, mot en ersättning<br /> motsvarande den kostnad som SSAB självt har budgeterat. Erfarenheterna<br /> från det s. k. P80-projektet i Göteborg bör tillvaratas i detta sammanhang.</p> <p>Målet är att SSAB löses från den anställningsgaranti som företaget gav<br /> de anställda t. o. m. den 31 mars 1983.</p> <p>Mellan de tre huvudsakliga stora produktionsorterna Luleå, Borlänge<br /> och Oxelösund har sedan bildandet av företaget rått en betydande dragkamp<br /> om nya investeringar och sysselsättningstillfällen. Denna dragkamp<br /> har inte bara förekommit inom företagsledningen utan även mellan de<br /> lokala fackliga organisationerna. Detta ”inbördeskrig” har tagit betydande<br /> krafter från ledning och anställda i arbetet på att göra SSAB lönsamt.</p> <p>I SSAB:s strukturplan har Luleå och Borlänge som produktionsorter<br /> kommit att bli mycket integrerade i fråga om materialflöde. Däremot har<br /> Oxelösund blivit en närmast fristående produktionsort koncentrerad till<br /> grovplåttillverkning och framställning av ämnen huvudsakligen lämpade<br /> för just grovplåttillverkning. I interna utredningar har det alltmer framkommit<br /> att Oxelösund i dag icke kan ta ämnen från Luleå för grovplåttill</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_40"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p>verkningen i Oxelösund utan förödande kostnadsökningar. SSAB:s ledning<br /> har likaså sagt att Oxelösunds metallurgi står och faller med grovplåttillverkningen<br /> i Oxelösund.</p> <p>Efter strukturförändringarnas genomförande finns det därför anledning<br /> för företagsledningen att seriöst studera förutsättningarna för en mer decentraliserad<br /> organisation där den positiva företagsanda som i dag finns i<br /> t. ex. Oxelösund tas till vara genom att i ökad utsträckning fristående och<br /> självständiga enheter skapas inom SS AB. Det är av vikt att så många som<br /> möjligt känner att de genom sina arbetsinsatser och produktionsresultat<br /> har sitt öde i egna händer. En hög arbetsmoral och ett gott produktionsresultat<br /> hänger intimt samman. Motivationen för personalminskningen och<br /> omställningen ökar om den uppfattas som rimlig för att klara sysselsättningen<br /> för övriga. Stordriftsfördelar kan annars lätt omvandlas till nackdelar.</p> <p>I de fortsatta övervägandena vid en rekonstruktion av företaget måste<br /> företagsledningen åläggas att seriöst undersöka förutsättningarna för att<br /> minska skrotimporten till Sverige. Detta kan ske främst genom ämnesleveranser<br /> till marknadspris från SSAB till övriga fristående verk. En sådan<br /> undersökning bör även innefatta möjligheterna till produktbyten/samarbete<br /> med dessa verk.</p> <p>Det är av central betydelse att statsstödet till SSAB inte i någon väsentlig<br /> utsträckning snedvrider konkurrensförhållandena mellan de fristående<br /> verken och den huvudsakligen statligt ägda stålkoncemen.</p> <p>Vi förutsätter att företagsledningarna i SSAB och LKAB studerar möjligheterna<br /> av en samordning av de statsägda järnmalmsgruvorna. Ett högre<br /> kapacitetsutnyttjande inom ett mindre antal gruvor kan eventuellt förbättra<br /> resterande gruvors resultat och möjlighet att överleva. Någon hänsyn<br /> får därvidlag inte tas till i vilket företag resp. gruva återfinns.</p> <p>Det är av central betydelse att SSAB:s anställda och ledning till fullo<br /> inser att företagets framtid ligger i att företagsekonomisk lönsamhet uppnås.<br /> Detta får inte motverkas av att företaget åläggs andra sysselsättningsmässiga<br /> åtaganden än de som ligger i dess normala verksamhet.</p> <p>Svenska Varv</p> <p>Genom tidigare riksdagsbeslut har staten gentemot Svenska Varv utfast<br /> vissa värdegarantier, inom en ram av sammanlagt 3 350 milj. kr. till utgången<br /> av 1984, för täckande av kundförluster och förluster i fartygsproduktionen.</p> <p>I propositionen föreslås nu att staten skall kunna utfästa lånegarantier<br /> inom den beloppsmässiga ram som uppställts för värdegarantierna. Vidare<br /> föreslås att en viss del av värdegarantierna för förlusttäckning skall kunna<br /> utbetalas innan slutlig förlust på fartygsproduktionen och kundfordringar<br /> har realiserats.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>De framlagda förslagen har en mycket knapphändig motivering i propositionen.<br /> Föredragande statsrådet hänvisar till de likviditetsproblem som<br /> Svenska Varv ställts inför och pekar på att de två föreslagna åtgärderna<br /> skulle förbättra företagets situation härvidlag.</p> <p>Av intresse i detta sammanhang kan vara följande citat från Svensk<br /> Sjöfarts Tidning 46/1981 s. 20:</p> <p>Av resultatprognosen framgår att Svenska Varv för 1981 kommer att<br /> redovisa ett negativt räntenetto på drygt 750 milj. kr. eller mer än 10 % av<br /> omsättningen.</p> <p>- Ett sätt att lätta på räntebördan är att staten beslutar sig för att till<br /> Svenska Varv utbetala av riksdagen tidigare beslutade värdegarantier.<br /> Detta skulle för vår del innebära en resultatförbättring på omkring 400 milj.<br /> kr. per år genom lägre räntekostnader, säger Erland Wessberg.</p> <p>Vad beträffar förslaget att utbetala värdegarantier innan en förlust realiseras<br /> kan - förutom de finansiella kostnaderna - sägas att det strider mot<br /> de principer som riksdagen tidigare fattat beslut om. Ingenting anförs i<br /> propositionen som talar för att tidigare fattat beslut i detta hänseende<br /> skulle vara felaktigt. Propositionsförslaget bör därför i denna del avvisas.</p> <p>Vad gäller förslaget att växla en viss del av det utfästa värdegarantibeloppet<br /> mot statliga lånegarantier kan sägas att en sådan åtgärd förvisso<br /> stärker Svenska Varvs likviditet men försvagar företagets soliditet i motsvarande<br /> mån.</p> <p>Enligt företagets senast presenterade delårsbokslut är likviditeten tillfredsställande.<br /> Det kan redan av detta skäl synas mindre angeläget att<br /> vidta en åtgärd som stärker likviditeten på soliditetens bekostnad. Denna<br /> synpunkt gör sig gällande med särskild styrka vid beaktandet av Svenska<br /> Varvs svaga soliditet. Förslaget innebar med andra ord närmast ett förlusttäckningsbidrag<br /> utöver de som tidigare lämnats.</p> <p>Det är sammantaget svårt att se vilka nya skäl för ytterligare betydande<br /> tillskott till Svenska Varv som skulle finnas för regeringens förslag. Vi<br /> avvisar därför propositionen vad beträffar förslagen rörande Svenska<br /> Varv.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> <p>Mot bakgrund av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de<br /> principer som redovisas i motionen läggs till grund för den statliga<br /> industripolitiken i framtiden,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen hos regeringen begär att nya riktlinjer för Statsföretags<br /> verksamhet utarbetas, innebärande sanering och utförsäljning<br /> av de företag som anses arbeta under normala affärsbetingelser,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:98</p> </div> <div class="block ml_40"><p>15</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:14px;">3. att riksdagen hos regeringen begär att en expertkommitté tillsätts<br /> med uppgift att överväga huruvida Statsföretag är en lämplig<br /> organisation för utövande av statens ägaransvar gentemot de<br /> företag där regional- och sysselsättningspolitiska skäl lett till ett<br /> statligt engagemang,</p> <p style="margin-left:14px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts beträffande regionalt differentierade arbetsgivaravgifter,</p> <p style="margin-left:14px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutsättningen<br /> för SSAB:s och LKAB:s framtid måste vara företagsekonomisk<br /> lönsamhet, vilken ej får motverkas av att företaget<br /> åläggs andra sysselsättningsmässiga åtaganden än dem som ligger<br /> i den normala verksamheten,</p> <p style="margin-left:14px;">6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att lösa SSAB från<br /> sysselsättningsgarantin i enlighet med vad som framförts i motionen,</p> <p style="margin-left:14px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SSAB<br /> privatiseras — i enlighet med vad som anförts i motionen — så<br /> snart förutsättningar för detta yppar sig,</p> <p style="margin-left:14px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om SSAB:s fortsatta verksamhet,</p> <p style="margin-left:14px;">9. att riksdagen avslår propositionens förslag rörande Svenska<br /> Varv.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 17 november 1981</p> </div> <div class="block ml_3"><p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>LARS F. TOBISSON (m)</p> <p>INGEGERD TROEDSSON (m) H. BERTIL LIDGÅRD (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ANDERS BJÖRCK (m)<br /> NILS CARLSHAMRE (m)<br /> ERIK HOVHAMMAR (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_20"><p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)<br /> ALLAN HERNELIUS (m)</p> <p>PER PETERSSON (m)</p> <p>ALF WENNERFORS (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981</p> </div> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 LARS F. TOBISSON m 2 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 3 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 4 undertecknare 0 ANDERS BJÖRCK m 5 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 6 undertecknare 0 ERIK HOVHAMMAR m 7 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 8 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 9 undertecknare 0 STAFFAN BURENSTAM LINDER m 10 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 11 undertecknare 0 PER PETERSSON m 12 undertecknare 0 ALF WENNERFORS m 13 undertecknare G50298 av Gösta Bohman m. fl. mot_198182__98.pdf 260583 pdf med anledning av proposition 1981/82: §6 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/4E25171E-7497-4E1C-969A-C205EA4CF96E