3108384G502921981/8292motmotMotion 1981/82:92 av Nils Hjorth m. fl.MotionMotion9201981-11-12 00:00:002014-11-04 17:14:002014-11-04 00:00:00med anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m.av Nils Hjorth m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G50292/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G50292https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50292
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1981/82:92</p>
<p>av Nils Hjorth m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa<br />
statliga företag, m. m.</p>
<p>Efterfrågan på järnmalm har minskat under senare år på grund av en<br />
lägre råstålsproduktion. Detta hänger samman med en minskad stålförbrukning<br />
samt med att framför allt specialstålsindustrin gått över till skrotbaserad<br />
ståltillverkning. Denna förändring och omstrukturering av stålindustrin,<br />
som är internationellt betingad, har i hög grad drabbat de svenska<br />
järnmalmsgruvorna. Bara inom några få år har en lång rad gruvor i Mellansverige<br />
måst läggas ned. I dag förekommer brytning endast i Grängesberg<br />
och Dannemora samt än så länge i viss omfattning i Stråssa. Så sent som<br />
1974 fanns tjugotalet gruvor i drift.</p>
<p>Även om utsikterna för den närmaste tiden inte är alltför ljusa så torde i<br />
det längre perspektivet efterfrågan på stål ute i världen åter öka. För den<br />
svenska stålindustrin är det viktigt att säkra en rationell och konkurrenskraftig<br />
råståls- och ämnesproduktion. Det är också angeläget att få till<br />
stånd en bättre samverkan inom branschen för att inte företag i onödan<br />
skall slå ut varandra.</p>
<p>1 den mineralpolitiska utredningen framhölls att EG:s framtida ökning av<br />
stålkonsumtionen skulle bli tillräckligt stor för att Sverige med bevarade<br />
marknadsandelar kunde få avsättning för hela sin produktion. Sverige<br />
importerar också i dag en stor del av sitt stålbehov.</p>
<p>Utvecklingen inom stålindustrin kännetecknas av hårda rationaliseringar<br />
med nedläggningar och neddragningar till följd. Flera tusen anställda<br />
inom bl. a. SSAB hotas av avsked.</p>
<p>Det är klart att gruvornas situation påverkas av utvecklingen inom<br />
stålindustrin. Särskilt för järnmalmsgruvorna är läget prekärt. En ökad<br />
efterfrågan på järnmalm inom Sverige är knappast tänkbar inom överskådlig<br />
tid. Det bör dock framhållas att malmerna från Dannemora har sådana<br />
specifika egenskaper att de bör kunna konkurrera med andra råvaror i<br />
svenska stålverk.</p>
<p>I det fackligt-politiska handlingsprogram för gruvindustrin som Svenska<br />
gruvindustriarbetareförbundet utarbetat anser man att de extremt låga<br />
sjöfrakterna som gynnat de långt bort belägna exportländerna inte kommer<br />
att bestå. Detta i förening med en kommande upprustning av västeuropeisk<br />
stålindustri kommer att gynna svensk malmexport, menar man. En ökad<br />
vidareförädling vid gruvorna anges som nödvändig för att gruvorna skall<br />
kunna överleva. Utvecklandet av nya produkter ur gråberget (avfall) kan<br />
också stärka gruvornas ekonomi.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:92</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Inom SSAB har gruvorna i Blötberget och Håksberg lagts ned. Verksamheten<br />
i Stråssa kommer att upphöra. Kvar finns då endast Grängesberg<br />
och Dannemora. Dessa gruvor har i gjorda utredningar ansetts ha goda<br />
chanser till överlevnad. I Perspektivplan 1980 framhölls att Dannemoragruvan<br />
har ett gynnsamt läge vid Östersjön och därmed goda transportmässiga<br />
förutsättningar att fortleva som exportgruva. När den malmbaserade<br />
metallurgin i Domnarvet lades ned miste Dannemora ca en tredjedel<br />
av sin produktion. Avsättningen till Oxelösund har heller inte blivit av den<br />
omfattning som man tidigare räknade med. Under våren anslog riksdagen<br />
30 milj. kr. för uppförandet av en härdhall i Grängesberg som ger gruvan<br />
möjlighet att tillverka granuler. Försöken med granuler i Oxelösund har<br />
givit goda resultat. Utsikterna till export förbättras även.</p>
<p>I mars i år ändrade SSAB:s styrelse sin strukturplan till följd av den<br />
förändring av stålmarknaden som inträtt i Sverige och i Europa. Bl. a. fick<br />
gruvorna i Grängesberg och Dannemora en nådatid på endast två år.<br />
Därefter, det tredje året, skall de visa lönsamhet. Om inte måste gruvorna<br />
läggas ned. Den tekniska livslängden utan nya stora investeringar bedömdes<br />
till högst 10 år. 1 det nya handlingsprogram som styrelsen för<br />
Svenskt Stål AB antog vid sitt sammanträde den 26 augusti signalerades<br />
produktionsnedskärningar i Dannemora samt en förkortad nådatid för<br />
gruvan till halvårsskiftet 1982. Grängesberg däremot fick behålla sin tvååriga<br />
frist på grund av försöken med granultillverkningen. Både Grängesberg<br />
och Dannemora är för sin existens beroende av en ökad export. Talet<br />
om nådatider på två resp. ett år och hotet om nedläggning är knappast<br />
ägnat att underlätta en ökad försäljning och anskaffandet av nya kunder.<br />
Det förefaller nog mer än osäkert för europeiska malmkonsumenter att<br />
teckna kontrakt med gruvföretag som kanske inom kort tid måste läggas<br />
ned. Mycket tyder på att SSAB trots alla försäkringar till varje pris vill<br />
komma ifrån den för dem besvärliga gruvdriften.</p>
<p>Vid Dannemora har man nu anpassat sig till den minskade efterfrågan<br />
och begränsat produktionen från 600000 ton till ca 450000 ton. För den<br />
skull har nattskiftet indragits och drygt fyrtiotalet man placerats på den<br />
s. k. övertalighetslistan. Produktiviteten har ökat, och produktionskostnaderna<br />
har sänkts avsevärt. Sedan 1979 har produktiviteten ökat med 30%.<br />
En belastning är de stora malmlagren som måste minska innan den eftersträvade<br />
lönsamheten kan uppnås. Det är därför orimliga krav som SSABledningen<br />
ställer på Dannemora att inom så kort tid som till den sista juni<br />
nästa år uppvisa ”positivt kassaflöde”. Det måste åligga ledningen att<br />
intensifiera ansträngningarna att öka försäljningen av Dannemoramalm.<br />
Vid gruvan har man uppfyllt kraven på minskad produktion och sänkta<br />
produktionskostnader. Ansvaret borde nu mer ligga hos SSAB:s ledning<br />
och dess gruvdivision än vid själva gruvenheten i Dannemora. Det bör<br />
framhållas att man sålt större delen av årsproduktionen men att en reducering<br />
av malmlagret på ca 350000 ton måste ses på litet längre sikt. För att</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:92</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>att kompensera de ränteförluster lagret medför bör enligt vår mening ett<br />
lagerstöd kunna utgå. Av de medel som riksdagen beviljar borde erforderligt<br />
belopp kunna användas i detta syfte.</p>
<p>Vi anser att Dannamora bör ges samma chans att visa lönsamhet som<br />
andra företag inom SSAB. Som nämnts har Grängesberg fått två år på sig,<br />
och i propositionen säger föredragande statsrådet att det är högst väsentligt<br />
att bolagets målsättning om lönsamhet år 1984 infrias. Vi frågar oss<br />
varför inte Dannemora med sin 500-åriga tradition som järnmalmsgruva<br />
och med sina kända malmtillgångar, goda malmkvaliteter (fosforren och<br />
manganrik), gjorda investeringar och förbättrad produktivitet får samma<br />
möjlighet. Det är inte rättvist handlat mot ett anrikt och hårt arbetande<br />
gruvföretag. Självklart kan vi inte invända mot målsättningen om lönsamhet,<br />
men man måste få rimlig tid på sig för att lyckas. Dannemoras<br />
underskott är heller inte, jämfört med andra enheter inom SSAB. anmärkningsvärt<br />
stora. Vi anser därför att tiden för infriande av kravet om<br />
lönsamhet för Dannemoras del bör bli lika lång som för andra enheter inom<br />
SSAB.</p>
<p>Det är också rimligt att om drastiska förändringar planeras detta föregås<br />
av överläggningar med de fackliga organisationerna och med kommunen<br />
samt redovisas för riksdagen.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda får vi föreslå</p>
<p style="margin-left:40px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om lika behandling av Dannemora gruvor vid<br />
uppfyllandet av kravet om lönsamhet som gäller för övriga verksamheter<br />
inom SSAB.</p>
<p>Stockholm den 12 november 1981<br />
NILS HJORTH (s)</p>
<p>ARNE GADD (s) BIRGITTA DAHL (s)</p>
<p>HANS ALSÉN (s)</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p style="text-align:right;">Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981</p>
</div>
</div>
</div>
0NILS HJORTHs1undertecknare0ARNE GADDs2undertecknare0BIRGITTA DAHLs3undertecknare0HANS ALSÉNs4undertecknareG50292av Nils Hjorth m. fl.mot_198182__92.pdf105579pdfmed anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/F4CD333A-1A50-4107-B576-8031501621DA