3108370 G5028 1981/82 8 mot mot Motion 1981/82:8 av Gösta Bohman m. fl. Motion Motion 8 0 1981-10-20 00:00:00 2014-11-04 17:13:48 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. av Gösta Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5028/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5028 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5028 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_0"><p style="margin-left:3px;">Motion<br /> 1981/82:8</p> <p style="margin-left:3px;">av Gösta Bohman m. fl.</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska<br /> åtgärder, m. m.</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">1. Motionens huvudsakliga innehåll</p> <p style="margin-left:3px;">Moderata samlingspartiet förordar en sänkning av inkomstskatten för<br /> 1982 som ett led i strävan att nedbringa marginalskatterna till högst 50 %<br /> för den helt dominerande delen av de heltidsarbetande inkomsttagarna.<br /> Förslaget om en sänkning av mervärdeskatten avvisas i anslutning därtill.</p> <p style="margin-left:3px;">Moderata samlingspartiet godtar av regeringen föreslagna besparingsåtgärder<br /> för 1982 och föreslår därutöver ytterligare besparingar. Från årsskiftet<br /> föreslås besparingar på totalt ca 4,3 miljarder kronor. Vidare redovisas<br /> hur sparmålet på 12 miljarder kronor - utöver vad som krävs för att<br /> finansiera sänkta marginalskatter - kan uppnås budgetåret 1982/83.</p> <p style="margin-left:3px;">Moderata samlingspartiet godtar regeringens förslag till utbudsstimulerande<br /> åtgärder. Förslaget om vinstavsättning till särskilt investeringskonto<br /> i riksbanken avvisas. En sänkning av arbetsgivaravgiften i det inre stödområdet<br /> förordas.</p> <p style="margin-left:3px;">I motionen utvecklas vidare kritiken mot en skattereform innebärande<br /> begränsad indexreglering och inskränkt rätt till underskottsavdrag.</p> <p style="margin-left:3px;">2. Sveriges ekonomiska läge — bakgrunden</p> <p style="margin-left:3px;">Den svenska samhällsekonomin präglas av obalans i en rad hänseenden:<br /> O Svag ekonomisk tillväxt och otillräcklig investeringsaktivitet.</p> <p style="margin-left:3px;">O Alltför hög inflationstakt.</p> <p style="margin-left:3px;">O Bristande jämvikt mellan den offentliga sektorns inkomster och utgifter.<br /> O Alltför snabb offentlig utgiftsexpansion.</p> <p style="margin-left:13px;">O En i förhållande till konsumtionen otillräcklig produktion och produktionskapacitet.</p> <p style="margin-left:3px;">O Otillräcklig lönsamhet i näringslivet.</p> <p style="margin-left:3px;">0 Obalans på arbetsmarknaden mellan privat och offentlig sysselsättning.<br /> Summan av dessa balansbrister återspeglas i det svenska bytesbalansunderskottet<br /> i förhållande till omvärlden. Bytesbalansens underskott svarar<br /> definitionsmässigt mot en överförbrukning av varor och tjänster i förhållande<br /> till produktionen eller - sett från ett finansiellt perspektiv - mot ett<br /> sparandeunderskott i den svenska samhällsekonomin. Bytesbalansunderskottet<br /> uppgick 1980 till drygt 20 miljarder kronor eller till drygt 4 % av<br /> bruttonationalprodukten.</p> <p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Mot bytesbalansens underskott svarar ett motsvarande behov av utländsk<br /> upplåning. Om upplåningen hade använts till produktiva investeringar<br /> i näringslivet, hade den i mindre grad varit ägnad att inge oro. I så<br /> fall hade vi fått en ökad produktionskapacitet och därigenom ökade möjligheter<br /> att klara de påfrestningar som räntor och amorteringar på utlandslånen<br /> ofrånkomligen kommer att medföra.</p> <p>Så har dock inte varit fallet. Tvärtom har investeringarnas andel av<br /> bruttonationalprodukten minskat sedan mitten av 1960-talet; de motsvarade<br /> 1965 nästan 22% av BNP men vid utgången av 1970-talet inte mer än ca<br /> 19%. Inte minst har, också sedan mitten av 1960-talet, industriinvesteringarna<br /> ökat långsammare i Sverige än i flertalet jämförbara länder. I stället är<br /> det till ökad konsumtion som utlandsupplåningen huvudsakligen har använts.</p> <p>Den otillräckliga investeringsutvecklingen under lång tid är en av orsakerna<br /> till att den ekonomiska tillväxten i Sverige varit lägre än genomsnittet<br /> inom OECD-området under 1970-talet. Den svagare investeringsbenägenheten<br /> beror i sin tur på en rad faktorer. Hit hör en trendmässigt<br /> försämrad lönsamhet, minskad solidaritet, minskad självfinansieringsförmåga<br /> och därmed sammanhängande ökande beroende av upplånat kapital<br /> — en utveckling som dessutom eftersträvades av den dåvarande socialdemokratiska<br /> regeringen inom ramen för dess s. k. aktiva näringspolitik. Den<br /> snabbt växande offentliga sektorns resursanspråk är en annan orsak.</p> <p>Den offentliga utgiftsexpansionen har också medverkat till att skapa de<br /> nuvarande problemen genom de negativa effekter på samhällsekonomin<br /> som dess finansiering genom en fortlöpande skärpning av skattetrycket har<br /> medfört. Det gäller i särskilt hög grad den hårda marginalbeskattningen<br /> och den fortlöpande skärpningen av progressiviteten i skattesystemet och<br /> det sociala bidragssystemet. Skattetrycket har successivt nått och genombrutit<br /> den nivå där ytterligare skatteskärpningar inte längre leder till ökade<br /> skatteinkomster för stat och kommun. Under det att de offentliga utgifterna<br /> fortsatt att öka i snabb takt, har skatteinkomsterna inte kunnat hålla<br /> jämna steg. Resultatet har blivit det växande statliga budgetunderskottet —<br /> en under hela 1970-talet fortlöpande utveckling.</p> <p>Den överefterfrågan som bytesbalansunderskottet återspeglar, de höga<br /> marginalskatterna och de lönemässiga kompensationskrav som dessa har<br /> skapat samt den påspädning av likviditeten i den svenska samhällsekonmin<br /> som budgetunderskottets finansiering lett till har tillsammans bidragit till<br /> det ökade inflationstrycket. Inflationen har därtill i sig och i kombination<br /> med de höga marginalskatterna verkat ytterligare destabiliserande på den<br /> ekonomiska utvecklingen, bl. a. genom att medverka till en ur samhällsekonomisk<br /> synvinkel icke-optimal resursanvändning.</p> <p>Vid sidan av ovannämnda faktorer har också ändrade institutionella<br /> förhållanden medverkat till 1970-talets mindre gynnsamma ekonomiska<br /> utveckling. Marknadsekonomins funktionsförmåga har undergrävts genom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>3</p> </div> <div class="block ml_0"><p>åtgärder på lagstiftningens område och genom statsmakternas och myndigheternas<br /> ökade ambitioner att kontrollera och detaljreglera. Arbetsmarknaden<br /> har kommit att präglas av minskad rörlighet. Det stora statliga<br /> upplåningsbehovet har ökat behovet av att styra och reglera kapitalmarknaden.<br /> Affärsbankerna har i växande utsträckning blivit förvaltare av<br /> statspapper och bostadsobligationer snarare än riskbedömare och kreditförmedlare<br /> till ett dynamiskt näringsliv — den uppgift de tillkommit för att<br /> hantera.</p> <p>Vi har i den föregående redovisningen berört varken 1970-talets oljeprishöjningar<br /> eller effekterna av överbryggningspolitiken 1974—1976. Naturligtvis<br /> har dessa i hög grad påverkat och påskyndat krisutvecklingen under<br /> 1970-talet. Vi återkommer härtill. Vår bedömning är emellertid att den<br /> svenska ekonomin skulle ha haft betydande problem att brottas med i<br /> dagsläget även om dessa företeelser inte inträffat. Att den utvecklingen<br /> måste komma att leda till svårigheter inom en överskådlig framtid kunde<br /> förutses och förutsågs också redan i slutet av 1960-talet och i början av<br /> 1970-talet.</p> <p style="margin-left:13px;">O 1965 års långtidsutredning (SOU 1966:1) innehöll en utblick mot 1980<br /> där bl. a. effekterna av en fortsatt snabb sysselsättningstillväxt inom den<br /> offentliga sektorn diskuterades: ”För 1970-talet skulle detta ge en ökning<br /> av sysselsättningen i offentlig sektor med inte mindre än 380000</p> <p style="margin-left:13px;">personer. Det är alldeles uppenbart att en ökning av denna</p> <p style="margin-left:13px;">storleksordning ej är förenlig med balans på arbetsmarknaden.” Den<br /> faktiska sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn under<br /> 1970-talet översteg 450000 personer.</p> <p style="margin-left:13px;">O Ett huvudtema i 1970 års långtidsutredning var hur jämvikten i bytesbalansen<br /> skulle kunna återställas — Sverige hade också i slutet av 1960talet<br /> problem med bristande balans i förhållande till omvärlden. Utredningen<br /> underströk dels nödvändigheten av större restriktivitet i fråga om<br /> de offentliga utgifterna, dels nödvändigheten att få till stånd en acceleration<br /> av industrins investeringar. Trots att de yttre förutsättningarna<br /> blivit sämre än vad 1970 års långtidsutredning förutsatte och BNPtillväxten<br /> svagare har, som redan konstaterats, de offentliga utgifterna<br /> under större delen av 1970-talet fortsatt att öka i snabb takt.</p> <p style="margin-left:13px;">O Också 1975 års långtidsutredning (SOU 1975:89) pekade bl. a. på de<br /> problem som den snabba offentliga utgiftsexpansionen innebar och på<br /> nödvändigheten att begränsa den totala konsumtionens tillväxt för att<br /> balansen i förhållande till utlandet skulle kunna återvinnas. Trots detta<br /> tillät den tidigare socialdemokratiska regeringen under sina sista år i<br /> regeringsställning den privata konsumtionen att öka snabbare än enligt<br /> långtidsutredningens privatkonsumtionsintensiva alternativ och den offentliga<br /> konsumtionen att samtidigt öka snabbare än i utredningens<br /> offentligkonsumtionsintensiva alternativ.</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:12px;">O Moderata samlingspartiet varnade i ett flertal ekonomisk-politiska motioner<br /> i början av 1970-talet för följderna av en fortsatt snabb offentlig<br /> utgiftsexpansion. I motion 1971:562 anfördes att de svårigheter som<br /> Sverige hade att brottas med i främsta rummet var långsiktiga problem<br /> med strukturell bakgrund. I motion 1972:562 anfördes: ”En framskrivning<br /> av nu aktuella trender ger vid handen att den offentliga sektorn<br /> under 1970-talet kommer att öka från 48,9 procent av BNP till omkring<br /> 55 procent 1980, förutsatt att inga nya reformer tillkommer. Med den<br /> reformtakt som präglat 1960-talet skulle siffran nå upp till omkring 65</p> <p>procent. Beräkningar av detta slag måste naturligtvis tas med</p> <p style="margin-left:12px;">stor försiktighet eftersom kalkylens olika delar ej är fullt förenliga.<br /> Beräkningen belyser emellertid utomordentligt väl de utomordentligt<br /> allvarliga problem som svensk ekonomi idag har att lösa. En<br /> väsentligt långsammare tillväxt av den offentliga sektorn i förhållande till<br /> BNP måste uppnås.”</p> <p>Dagens problem skulle ha varit betydligt mindre allvarliga om varningssignalerna<br /> från 1970-talets böljan hade tagits på allvar. I stället har erforderliga<br /> saneringsåtgärder gång på gång skjutits på framtiden med växande<br /> problem som följd. En angelägen uppgift för 1980-talets ekonomiska politik<br /> måste vara att inte upprepa det misstaget.</p> <p style="margin-left:12px;">3. Utvecklingen efter 1973</p> <p>De kraftiga oljeprishöjningarna i samband med 1973 års Mellanösternkonflikt<br /> innebar dramatiskt ändrade ekonomiska förutsättningar för hela<br /> den industrialiserade världen. OECD-staterna som år 1973 tillsammans<br /> hade haft ett bytesbalansöverskott på 2,5 miljarder dollar i förhållande till<br /> övriga världen, drabbades 1974 av ett underskott på inte mindre än 37,5<br /> miljarder dollar. Kostnaderna för OECD-ländernas oljeimport ökade på ett<br /> år med så mycket som 59 miljarder dollar.</p> <p>De höjda oljepriserna ledde också till ett ökat inflationstryck i flertalet<br /> länder. Under det att konsumentpriserna inom OECD-området genomsnittligt<br /> ökade med 7,8% under 1973, uppgick prisstegringen under 1974<br /> till hela 13,5%. Samtidigt ledde oljeprisökningen till en reallönesänkning<br /> med depressiva effekter på den ekonomiska utvecklingen som resulterade i<br /> en ökad arbetslöshet. Den ekonomiska politiken ställdes inför en situation<br /> med hög inflation och stora b.ytesbalansunderskott och samtidigt en växande<br /> arbetslöshet. Den allmänt accepterade ekonomiska teorin hade inga<br /> entydiga recept för hur den situationen skulle bemästras.</p> <p>OECD rekommenderade efter 1973 års oljeprishöjningar att den ekonomiska<br /> politiken skulle ges en expansiv utformning för att motverka oljeprishöjningarnas<br /> depressiva effekter. Ett fåtal länder - däribland Sverige<br /> och Norge — följde dessa rekommendationer. Flertalet länder valde emel</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>5</p> </div> <div class="block ml_0"><p>lertid att genom en stram ekonomisk politik ge prioritet åt kampen mot<br /> inflationen och bytesbalansunderskotten.</p> <p>I flera hänseenden drabbades Sverige hårdare än många andra länder av<br /> 1973 års oljeprishöjningar. Sverige hör till världens mest oljeberoende<br /> länder. Medan kostnaden för vår oljeimport 1972 motsvarade 1,9% av<br /> bruttonationalprodukten hade siffran två år senare stigit till närmare 5 %.<br /> Sverige drabbades också av indirekta effekter av oljeprishöjningarna först<br /> genom den nedgång för rederinäringen som minskad efterfrågan på<br /> oljefrakttonnage medförde, sedan genom den kris för varvsindustrin som<br /> följde och de ökade svårigheter detta medförde för den svenska stålindustrin<br /> som haft varven som en av sina viktigaste avnämare. Som ett land<br /> med en stor utrikeshandelssektor drabbades Sverige också hårt av den<br /> nedgång i världshandeln som följde på oljekrisen.</p> <p>Än större betydelse för problemutvecklingen i Sverige har emellertid<br /> den ekonomiska politik haft som fördes mellan 1974 och 1976. Sverige<br /> hörde, som redan omnämnts, till det fåtal länder som satsade på att möta<br /> oljeprishöjningarnas depressiva effekter genom en omläggning av den ekonomiska<br /> politiken i expansiv riktning. Det var den s. k. överbryggningspolitiken<br /> som därmed tog sin böljan. Tanken var att vi i Sverige, genom att<br /> hålla den inhemska efterfrågan uppe och genom att stimulera till produktion<br /> på lager, skulle kunna undgå effekterna av den internationella konjunkturnedgång<br /> som kulminerade år 1975 och därefter med förstärkt industriell<br /> kapacitet och med välfyllda lager haka på en uppåtgående internationell<br /> konjunktur. För att åstadkomma detta stimulerades såväl privat som<br /> offentlig konsumtion och ett särskilt stöd för lagerproduktion utformades.</p> <p>Resultatet blev dock inte det åsyftade. Den högt uppdrivna inhemska<br /> efterfrågenivån ledde till att rekordhöga krav på löneökningar ställdes och<br /> genomdrevs. Härtill medförde de s. k. Haga-uppgörelserna att företagen<br /> drabbades av kraftiga arbetsgivaravgiftshöjningar. De lagstadgade arbetsgivaravgifterna<br /> som 1973 uppgått till i genomsnitt 15,6% av bruttolönen för<br /> en arbetare hade 1976 höjts till 28,3%. Resultatet blev en ökning av<br /> arbetskraftskostnaderna under åren 1975 och 1976 på inte mindre än 40%<br /> - väsentligt mycket mer än i vår omvärld.</p> <p>Överbryggningspolitiken kom att få orimliga effekter för svensk industri<br /> genom att den svenska kronan inom ramen för det s. k. valutaormssamarbetet<br /> under dessa år var knuten bl. a. till den tyska D-marken. I Västtyskland<br /> fördes en betydligt stramare ekonomisk politik med betydligt mindre<br /> arbetskraftskostnadsökning som följd. Det ledde till att arbetskraftskostnaderna<br /> per producerad enhet i Sverige ökade med över 28% jämfört med<br /> Västtyskland mellan 1973 och 1976. Resultatet blev en kraftigt försämrad<br /> konkurrenssituation för svensk exportindustri och importkonkurrerande<br /> industri med förlorade marknadsandelar och en i förhållande till exporten<br /> kraftigt ökad import som resultat. Handels- och bytesbalansens underskott<br /> ökade.</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Överbryggningspolitiken misslyckades såväl i fråga om att överbrygga<br /> för att sedan haka på en uppåtgående internationell konjunktur som att<br /> hålla den inhemska produktionen uppe och stärka Sveriges industriella<br /> kapacitet. Den svenska industriproduktionen sjönk fr. o.m. 1975 fram till<br /> första halvåret 1978 då en vändning uppåt på nytt kom till stånd. En<br /> kraftigt försämrad lönsamhet inom näringslivet efter 1974 ledde till minskade<br /> investeringar. I stället för att förstärkas försvagades den industriella<br /> kapaciteten.</p> <p style="margin-left:3px;">Av diagram 1 framgår hur utvecklingen efter 1973 kommit att präglas av<br /> en snabbt växande överförbrukning i förhållande till den reala nationalinkomsten.<br /> Det framgår också att det i särskilt hög grad är den offentliga<br /> konsumtionens utveckling som medverkat härtill.</p> <p style="margin-left:3px;">I diagram 2 redovisas den svenska kostnadsutvecklingen - arbetskraftskostnader<br /> per producerad enhet - i förhållande till OECD-länderna och<br /> kostnadsutvecklingens effekter på exporten. Diagrammet visar entydigt<br /> hur de stora kostnadsökningarna efter 1974 resulterade i en relativt sett<br /> svagare exportutveckling och i förlorade marknadsandelar.</p> <p style="margin-left:3px;">Diagram 3 illustrerar de höjda oljeprisernas, överförbrukningens och<br /> kostnadsutvecklingens effekter på bytesbalansen. 1 diagrammet har också<br /> hushållssparandets och det offentliga budgetsaldots utveckling lagts in.</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_14"><p>Reallön</p> </div> <div class="block ml_4"><p>;ic</p> </div> <div class="block ml_21"><p>Real nationalinkomst</p> </div> <div class="block ml_4"><p>105</p> </div> <div class="block ml_35"><p>ICO</p> </div> <div class="block ml_4"><p>95 L.<br /> 140 f</p> </div> <div class="block ml_16"><p>Offentlig konsumtion</p> </div> <div class="block ml_4"><p>130</p> </div> <div class="block ml_12"><p>Real national inkoms</p> </div> <div class="block ml_27"><p>Privat konsumtion</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1?0</p> </div> <div class="block ml_35"><p>170</p> </div> <div class="block ml_4"><p>.10 ■ </p> </div> <div class="block ml_18"><p>Bruttoinves</p> <p>teringar</p> </div> <div class="block ml_4"><p>130</p> </div> <div class="block ml_33"><p>1980</p> </div> <div class="block ml_27"><p>1978</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Diagram 1: Reallön, konsumtion och real nationalinkomst 1970—1980. Källa: OECD.</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>7</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0"><p>200</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Svensk export och exportmarknaden</p> </div> <div class="block ml_31"><p>180</p> </div> <div class="block ml_11"><p>utlandsmarknaden</p> </div> <div class="block ml_0"><p>160</p> </div> <div class="block ml_0"><p>123</p> </div> <div class="block ml_17"><p>svensk export</p> </div> <div class="block ml_32"><p>ICO</p> </div> <div class="block ml_0"><p>100</p> </div> <div class="block ml_32"><p>110</p> </div> <div class="block ml_0"><p>110</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Sveriges relativa exportutveckling</p> </div> <div class="block ml_32"><p>ICO</p> </div> <div class="block ml_0"><p>100</p> </div> <div class="block ml_1"><p>86</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Den svenska kostnadsutvecklingen</p> </div> <div class="block ml_22"><p>Relativ unit<br /> labor cost</p> </div> <div class="block ml_1"><p>115</p> </div> <div class="block ml_1"><p>110</p> </div> <div class="block ml_1"><p>100</p> </div> <div class="block ml_1"><p>90 L</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:44px;">Diagram 2: Kostnadsutvecklingen i Sverige och Sveriges position på exportmarknaden.<br /> Källa: OECD</p> </div> <div class="block ml_0"><p style="margin-left:7px;">Sambandet mellan den totala överförbrukningen - bytesbalansunderskottet<br /> - och det offentliga sparandeunderskottet är påtagligt.</p> <p style="margin-left:7px;">Diagram 4 visar industriproduktionens utveckling i ett antal OECDländer.<br /> Överbryggningens misslyckande vad gäller ambitionen att hålla<br /> industriproduktionen uppe efter 1973 års oljeprishöjningar är entydig. Visserligen<br /> sjönk industriproduktionen efter 1974 något långsammare i Sverige<br /> än i flertalet andra länder men nedgången blev i stället desto mer<br /> långvarig. Det typiska mönstret inom OECD-området var att det skedde en<br /> återhämtning redan mot slutet av 1975 och 1976. Nedgången i Sverige<br /> fortsatte som redan konstaterats ända in på första halvåret 1978.</p> <p style="margin-left:7px;">Det har i sammanhanget sitt intresse att notera att Norge, som också<br /> sökte föra överbryggningspolitik, företer en med Sverige nästan parallell<br /> utveckling. Industriproduktionens nedgång mellan 1974 och 1978 var visserligen<br /> mindre, men återhämtningen under 1978 och 1980 var i motsvaran</p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_22" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_12"><p>Det offentliga budgetsaldot</p> </div> <div class="block ml_28"><p>HushälTssparandet</p> </div> <div class="block ml_9"><p>Bytesbalan</p> <p>sen</p> </div> <div class="block ml_4"><p>-j</p> </div> <div class="block ml_4"><p>-5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>-i</p> </div> <div class="block ml_4"><p>-I</p> </div> <div class="block ml_32"><p>IM</p> </div> <div class="block ml_34"><p>I9£l</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:43px;">Diagram 3: Bytesbalansens, det offentliga budgetsaldots och hushållssparandets utveckling<br /> 1970-1980. Källa: OECD</p> </div> <div class="block ml_4"><p>de mån svagare. Sverige och Norge utmärker sig - tillsammans med<br /> Storbritannien - genom en i förhållande till övriga OECD-länder väsentligt<br /> svagare utveckling av industriproduktionen under hela 1970-talet. Inte<br /> minst är kontrasten i förhållande till ett tredje nordiskt land - Finland högst<br /> påtaglig. Finland förde efter 1973 en helt annan ekonomisk politik än<br /> Sverige med mycket litet av arbetsmarknads- och industripolitiska stödåtgärder.<br /> Följden blev en inte obetydlig uppgång i arbetslösheten kring<br /> mitten av 1970-talet men också en mer konkurrenskraftig industri och en<br /> jämfört med Sverige och Norge mycket gynnsammare utveckling av industriproduktionen.</p> <p>Skattetryckets och den offentliga utgiftsutvecklingens betydelse för<br /> problemtillväxten i Sverige har framhållits i det föregående. Utvecklingen<br /> under 1970-talet framgår av diagram 5. Sverige tillhörde i början av 1970talet<br /> den grupp länder som ”tävlade” om det högsta skattetrycket och den</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_37" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_4"><p>Industriproduktionens utveckling</p> </div> <div class="block ml_25"><p>JAPAN</p> </div> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sveriges relativa<br /> utveckling</p> </div> <div class="block ml_3"><p>IVO loll 1017 1011 1014 1010 1010 1011 1014 1010 10.0 1041</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:42px;">Diagram 4: Industriproduktionens utveckling i Sverige och övriga OECD-länder under<br /> 1970-talet. Källa: OECD.</p> </div> <div class="block ml_1"><p>största offentliga sektorn. Den expansion av den offentliga sektorn som<br /> var ett av inslagen i överbryggningspolitiken ledde till att Sverige efter<br /> 1975 hade en betydligt snabbare tillväxt av offentliga inkomster och utgifter<br /> än övriga jämförbara länder. Särskilt snabb var den offentliga utgiftsexpansionen<br /> under 1976.</p> </div> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_31" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5"><p>a</p> </div> <div class="block ml_5"><p>70</p> </div> <div class="block ml_8"><p>Offentliga inkomster</p> </div> <div class="block ml_5"><p>65</p> </div> <div class="block ml_5"><p>60</p> </div> <div class="block ml_5"><p>55</p> </div> <div class="block ml_5"><p>40</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_8"><p>Offentliga utgifter</p> </div> <div class="block ml_5"><p>50</p> </div> <div class="block ml_5"><p>»</p> </div> <div class="block ml_5"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>IS</p> </div> <div class="block ml_37"><p>-i 15</p> </div> <div class="block ml_9"><p>1911</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:42px;">Diagram 5: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter i förhållande till BNP i ett<br /> antal OECD-länder 1970-1980. Källa: OECD.</p> <p>Vi har ovan pekat på att 1970-talets problemutveckling i Sverige till<br /> betydande del har kunnat förutses. Det gäller också effekterna av överbryggningspolitiken.<br /> Moderata samlingspartiet varnade i slutet av 1974 för<br /> vad den löne- och arbetsgivaravgiftsexplosion som då kunde befaras skulle<br /> leda till i fråga om inflation och försämrad internationell konkurrenskraft<br /> och lade fram förslag till åtgärder för att förhindra en sådan utveckling.<br /> Hade dessa realiserats, hade utvecklingen under de följande åren kunnat<br /> bli betydligt mindre ogynnsam för det svenska folkhushållet.</p> <p>4. Stabiliseringspolitiken efter 1976</p> <p>När den första borgerliga trepartiregeringen tillträdde hösten 1976 befann<br /> sig den svenska ekonomin i en akut valuta- och kostnadskris. Under<br /> sommarmånaderna före regeringsskiftet hade en tredjedel av den svenska<br /> valutareserven runnit ur landet. En rad stora företag brottades med utomordentligt<br /> allvarliga problem. Den primära uppgiften för den ekonomiska<br /> politiken blev i det perspektivet dels att bemästra kostnadsläget, dels att</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_37" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>11</p> </div> <div class="block ml_1"><p>söka lindra överbryggningspolitikens omedelbara konsekvenser för<br /> svenskt näringsliv.</p> <p>Det främsta inslaget i strävan att komma till rätta med kostnadsläget i<br /> för länande till utlandet blev de tre successiva devalveringar som genomfördes<br /> i oktober 1976 och i april och augusti 1977. 1 samband med den sista<br /> av dessa devalveringar lämnade Sverige också den europeiska s.k. valutaormen.<br /> En av den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutad arbetsgivaravgiftshöjning<br /> fr. o. m. 1977 halverades. Under 1978 avskaffades<br /> den s. k. allmänna arbetsgivaravgiften i två steg.</p> <p>En allmän åtstramning av den ekonomiska politiken skedde också i<br /> samband med devalveringen i april 1977 genom att mervärdeskatten höjdes<br /> och genom vissa utgiftsbegränsningar inom den offentliga sektorn.<br /> Fr. o.m. 1978 indexreglerades den statliga inkomstskatteskalan bl. a. i<br /> syfte att förhindra att inflationen automatiskt skulle skärpa progressiviteten<br /> i skattesystemet. Därmed reducerades dess inflationsdrivande effekter.</p> <p>De vidtagna åtgärderna fick också i väsentlig utsträckning avsedd verkan.<br /> Som kan utläsas ur diagram 2 ovan skedde en betydande förbättring<br /> av Sveriges relativa kostnadsläge under andra hälften av 1977 och under<br /> 1978. Exporttillväxten accelererade och Sverige lyckades i viss utsträckning<br /> återvinna tidigare förlorade marknadsandelar. Bytesbalansen förbättrades<br /> påtagligt och Sverige hade 1978 ett betydande överskott i handelsbalansen<br /> och, som diagram 3 visar, i stort sett jämvikt i bytesbalansen.<br /> Industriproduktionen vände på nytt uppåt under första halvåret 1978 - se<br /> diagram 4 - och detta medverkade i sin tur till att industriinvesteringarnas<br /> negativa utveckling bröts under 1979 och 1980. Åtstramningen av den<br /> ekonomiska politiken medverkade också till att inflationstakten dämpades<br /> påtagligt under loppet av 1978.</p> <p>Hösten 1978 avgick den första borgerliga trepartiregeringen till följd av<br /> motsättningar i kärnkraftsfrågan. Detta fick också följder för utformningen<br /> av den ekonomiska politiken. OECD konstaterar i sin senaste Sverigerapport:<br /> ”Under loppet av 1977 genomfördes en betydande omorientering av<br /> den ekonomiska politiken innefattande växelkursjusteringar och en stramare<br /> finanspolitik. Under 1979 blev emellertid politiken återigen alltför<br /> expansiv när myndigheterna försökte dämpa effekterna på arbetsmarknaden<br /> av 1977—1978 års recession och eftersom de kommunala utgifterna<br /> fortsatte att expandera i alltför snabb takt. Under de senaste tolv månaderna<br /> eller så har emellertid politiken lagts om mot ett effektivare bemästrande<br /> av den offentliga sektorns tillväxt.”</p> <p>Trots att den borgerliga trepartiregeringen 1978 träffat en överenskommelse<br /> med kommunerna om att begränsa den kommunala konsumtionsökningen<br /> till 3 % per år under 1979 och 1980, tilläts den kommunala konsumtionen<br /> öka med inte mindre än 5 % under 1979. Också de statliga utgifterna<br /> ökade snabbare än avsett. Moderata samlingspartiet kunde i sin motion</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>med anledning av 1979 års reviderade finansplan konstatera att aldrig<br /> tidigare hade diskrepansen mellan i budgetförslag och reviderat budgetförslag<br /> beräknade utgifter varit större.</p> <p>Den alltför expansiva inriktningen av den ekonomiska politiken under<br /> 1979 i förening med de nya kraftiga oljeprishöjningar som inträffade under<br /> loppet av året och i början av 1980 ledde till att den svenska handels- och<br /> bytesbalansen på nytt kraftigt försämrades. Underskottet i bytesbalansen<br /> blev drygt 11 miljarder kronor 1979 och över 21 miljarder kronor år 1980.</p> <p>Uppgiften för den andra borgerliga trepartiregering som bildades efter<br /> valet 1979 blev att på nytt knyta an till den första trepartiregeringens<br /> ekonomisk-politiska strategi. Det skedde dels genom 1980 års i förhållande<br /> till tidigare strama budgetproposition, dels genom de ytterligare åtstramningsåtgärder<br /> som beslutades i september 1980 av den då inkallade urtima<br /> riksdagen och dels genom den särskilda besparingsproposition som förelädes<br /> 1980 års höstriksdag. Under det att den finanspolitiska effekten av<br /> den offentliga sektorns åtgärder 1979 uppgick till 3,8 % av bruttonationalprodukten,<br /> stannade motsvarande siffra för 1980 vid 1,2 %.</p> <p>Strävan att återställa balansen i den svenska ekonomin har också präglat<br /> den ekonomiska politiken under 1981 genom det ekonomiska handlingsprogram<br /> som trepartiregeringen redovisade i februari och genom under<br /> våren beslutade sparåtgärder och åtgärder för att begränsa den offentliga<br /> utgiftsexpansionen. Inte minst har därvid understrukits nödvändigheten av<br /> åtgärder ägnade att förbättra ekonomins funktionsförmåga. Ett centralt<br /> inslag härvidlag var utfästelsen från trepartiregeringen i det ekonomiska<br /> handlingsprogrammet att genomföra en omfattande marginalskattereform.<br /> Reformen skulle genomföras under åren 1982, 1983 och 1984 och syfta till<br /> att marginalskatterna för den helt dominerande delen av de heltidsarbetande<br /> inkomsttagarna inte skulle överstiga 50 %. En motsvarande marginalskattenedjustering<br /> skulle också genomföras i de högre inkomstlägena. En<br /> sådan skattereform angavs i årets reviderade finansplan som "en nödvändig<br /> förutsättning för att vi skall återvinna balansen i den svenska ekonomin”.<br /> Det var sedan centerpartiet och folkpartiet efter sin överenskommelse<br /> med socialdemokraterna i våras inte längre var beredda att stå fast<br /> vid detta program som moderata samlingspartiet fann det nödvändigt att<br /> lämna regeringen.</p> <p>Vi vill med genomgången i det föregående inte göra gällande att alla<br /> åtgärder på det ekonomisk-politiska området som vidtagits av regeringar<br /> med moderat medverkan varit balanserade och väl avvägda och att andra<br /> regeringar fört en i allt felaktig politik. Den åtstramning av den ekonomiska<br /> politiken som den då sittande socialdemokratiska regeringen genomförde<br /> under 1970-talets första år och som bl. a. innefattade en begränsning av den<br /> offentliga utgiftsexpansionen måste i ljuset av händelseutvecklingen efter<br /> 1973 beskrivas som finanspolitiskt riktig. Dess fundamentala fel låg på det<br /> skattepolitiska planet. Socialdemokraterna var ur stånd att se de långsik</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>13</p> </div> <div class="block ml_1"><p>tiga effekterna av den förda skattepolitiken med dess fortlöpande skärpning<br /> av marginalskatterna och progressiviteten i skattesystemet. Däremot<br /> måste konstateras att omläggningen av den ekonomiska politiken efter<br /> 1973 och fram t.o.m. 1976 stod i bjärt kontrast till den strategi som<br /> förordades i 1970 års långtidsutredning och bidrog starkt till den fortsatta<br /> problemutvecklingen.</p> <p>Det kan också i ljuset av senare års ekonomiska förlopp konstateras att<br /> omläggningen av den ekonomiska politiken efter 1976 borde ha skett<br /> snabbare och mer målmedvetet. De arbetsmarknads- och industripolitiska<br /> satsningar som gjordes efter 1976 blev alltför omfattande och kostsamma<br /> och kom i viss utsträckning att fördröja och motverka den ofrånkomliga<br /> strukturomvandlingen av svenskt näringsliv. Inte minst fick stödinsatserna<br /> till svensk varvsindustri en alltför stor omfattning. Samtidigt bör dock<br /> framhållas, att den socialdemokratiska oppositionen regelmässigt betraktade<br /> regeringens stödinsatser som otillräckliga och ville gå längre. Det kan<br /> också konstateras att åtgärder syftande till att begränsa den offentliga<br /> utgiftsexpansionen och hejda budgetunderskottets tillväxt borde ha kommit<br /> tidigare liksom åtgärder syftande till att förbättra den svenska ekonomins<br /> funktionsduglighet och till att stimulera ekonomins utbudssida. Inte<br /> minst borde insatser mot de orimliga marginalskatterna ha satts in på ett<br /> tidigare stadium. Å andra sidan fanns då inte det allmänna krismedvetande<br /> som i vår öppna demokrati är en viktig förutsättning för den mer genomgripande<br /> omläggning av den ekonomiska politiken som borde ha kommit till<br /> stånd redan hösten 1976. Socialdemokraterna hävdade ju fortfarande, att<br /> den svenska samhällsekonomin var stark och statsfinanserna sunda.</p> <p>5. Politik för återställd balans</p> <p>I nuvarande ekonomiska läge måste återställd jämvikt i bytesbalansen<br /> vara det centrala målet för den ekonomiska politiken. Ju längre kravet på<br /> jämvikt skjuts på framtiden, desto större problem och uppoffringar kommer<br /> dess realiserande att medföra. Fortsatta underskott av nuvarande<br /> storleksordning leder till att en orimlig börda läggs på kommande generationer.</p> <p>I princip finns endast en väg till återställd jämvikt. Vi måste exportera<br /> mer i förhållande till vad vi importerar och vi måste förbruka mindre i<br /> förhållande till vad vi producerar. För att åstadkomma detta måste en<br /> större del av tillgängliga resurser avsättas för produktiva investeringar.</p> <p>Det bör så långt som möjligt vara den ekonomiska politikens ambition<br /> att åstadkomma en förbättrad bytesbalans inom ramen för ett fullt kapacitetsutnyttjande,<br /> dvs. full sysselsättning och fullt utnyttjande av vårt lands<br /> ekonomiska resurser i övrigt. Huruvida detta blir möjligt beror dels på den<br /> inhemska kostnadsutvecklingen i förhållande till omvärlden, dels på ekonomins<br /> anpassningsförmåga. En s.k. offensiv politik som syftar till att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sverige skall ”exportera sig ur” det nuvarande bytesbalansunderskottet<br /> förutsätter:</p> <p>För det första att Sverige kan producera varor och tjänster som omvärlden<br /> efterfrågar och som är lika bra som eller överlägsna dem omvärlden<br /> erbjuder;</p> <p>för det andra att vi kan sälja till konkurrenskraftiga priser - nya marknadsandelar<br /> förutsätter lägre priser och/eller bättre produkter än omvärldens;</p> <p>för det tredje att vi kan producera tillräckligt mycket - produktionskapaciteten<br /> måste svara mot kravet på återvunnen balans.</p> <p>Huvudalternativet i 1980 års långtidsutredning representerade en<br /> exportoffensiv strategi av detta slag. Det mål som utredningen uppsatte<br /> var att underskottet i bytesbalansen skulle hävas under loppet av 1980talet<br /> och att underskottet skulle halveras till 1985. Utredningen förutsatte<br /> att en BNP-tillväxt på i genomsnitt 2,5 % skulle kunna upprätthållas 1980—<br /> 1985. Med de förhållandevis optimistiska antaganden om den internationella<br /> konjunkturutvecklingen och oljeprisernas utveckling som utredningen<br /> utgick ifrån, förutsattes det:</p> <p style="margin-left:11px;">O att för perioden 1980-1985 den svenska exporten volymmässigt skulle<br /> öka dubbelt så snabbt som importen;</p> <p style="margin-left:11px;">O att ca 60 % av BNP-tillväxten - dvs. i genomsnitt 1,5 procentenheter<br /> per år - skulle tas i anspråk för real bytesbalansförbättring, för ökade<br /> räntor till utlandet och för u-hjälpsändamål samt för en sänkning av den<br /> svenska exportens relativpris;</p> <p style="margin-left:11px;">O att ca 25 % av BNP-ökningen - ca 0,6 procentenheter - avsätts för<br /> investeringsändamål;</p> <p>O att ökningen av den totala konsumtionen begränsades till 0,5 % per år,<br /> dvs. bara 1/5 av vad vi tillåtit oss under 1970-talet och inte mer än 1/8 av<br /> konsumtionsökningen under 1960-talets senare hälft.<br /> Långtidsutredningen gjorde den bedömningen att en rimlig ekonomiskpolitisk<br /> strategi inte kunde förutsätta en långsammare ökning av den privata<br /> konsumtionen än ca 0,5 % per år - större delen av denna ökning<br /> skulle tas i anspråk av pensionärsgruppen. För den genomsnittlige, yrkesaktive<br /> inkomsttagaren motsvarade detta en sänkning av reallönen efter<br /> skatt med 0,6 % per år eller sammanlagt 3,5 % under perioden 1979—1985.</p> <p>Det angivna utrymmet för den privata konsumtionens ökning förutsatte i<br /> sin tur:</p> <p style="margin-left:11px;">O att den offentliga konsumtionsökningen skulle begränsas till 0,4 % per år<br /> 1980-1985;</p> <p style="margin-left:11px;">O att den statliga konsumtionen skulle minska med 0,8 % per år;</p> <p style="margin-left:11px;">O att den kommunala konsumtionsökningen nedbringades till 1 % per år.</p> <p>1980 års långtidsutredning bygger som redan framhållits på en rad förhållandevis<br /> optimistiska antaganden. Om dessa inte skulle infrias - om t. ex.<br /> den internationella konjunkturutvecklingen blir svagare, om oljepriserna</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>15</p> </div> <div class="block ml_0"><p>skulle stiga mer, om det svenska kostnadsläget i förhållande till utlandet<br /> inte förbättras såsom antagits eller om rörligheten på arbetsmarknaden inte<br /> ökar på det sätt som långtidsutredningen har förutsatt - kommer ett<br /> förverkligande av bytesbalansmålet att ställa än större krav på en återhållsam<br /> ekonomisk politik.</p> <p>Redan under mycket gynnsamma omständigheter förutsätter alltså en<br /> politik som syftar till att Sverige skall ”exportera sig ur” sina svårigheter<br /> en återhållsamhet som av många - inte minst kommuner och löntagarorganisationer<br /> — skulle uppfattas som hård svångremspolitik. Den föreställningen<br /> är i grunden falsk, att man genom ”en annan ekonomisk politik” innefattande<br /> t. ex. som socialdemokraterna förordar ökad stimulans av<br /> bostadsbyggandet, investeringar i brobyggen och allmänna kommunikationer,<br /> en snabbare utgiftsökning inom den kommunala sektorn än den av<br /> långtidsutredningen antagna osv. - skulle kunna nå uppsatta balansmål på<br /> ett för medborgarna mindre kännbart sätt.</p> <p>Socialdemokraterna har heller inte gjort några som helst seriösa försök<br /> att visa hur en sådan ”annan ekonomisk politik” skulle fungera. En<br /> gynnsammare standardutveckling för den enskilde fordrar en väsentligt<br /> större återhållsamhet med de offentliga utgifterna än den av långtidsutredningen<br /> förutsatta. En snabbare offentlig utgiftsökning å andra sidan förutsätter<br /> en än mer långtgående begränsning av den privata konsumtionen.</p> <p>Under 1980 och 1981 har utvecklingen i viktiga hänseenden legat långt<br /> ifrån den i långtidsutredningens huvudalternativ angivna vägen mot återställd<br /> ekonomisk balans. Det framgår av tabell 1 nedan. På många punkter<br /> har utvecklingen snarare sammanfallit med långtidsutredningens katastrofscenario<br /> - utredningens alternativ 2. Den ekonomiska tillväxten har<br /> varit svagare, den offentliga konsumtionen har vuxit snabbare, bruttoinvesteringarna<br /> har utvecklats svagare osv. Däremot tillfredställer den privata<br /> konsumtionens utveckling mer långtidsutredningens krav liksom uppbromsningen<br /> av importen under 1981.</p> </div> <div class="block ml_1"><p>Tabell 1: Utvecklingen under 1980 och 1981 jämfört med 1980 års långtidsutredning</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Genomsnittlig ökning</p> </td> <td><p style="margin-left:16px;">Faktisk utveckling</p> </td> </tr><tr><td><p>enl. LU 80</p> </td> <td><p style="margin-left:16px;" /> </td> <td><p style="margin-left:27px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Alt. 1 Alt. 2</p> </td> <td><p>1980</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">1981*</p> </td> </tr></table><table class="skannad"><tr><td><p>BNP</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">2,5</p> </td> <td><p>1,3</p> </td> <td><p>1,4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-0,7</p> </td> </tr><tr><td><p>Privat konsumtion</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">0,6</p> </td> <td><p>1,5</p> </td> <td><p>-0,1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-1,0</p> </td> </tr><tr><td><p>Offentlig konsumtion</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">0,9</p> </td> <td><p>2,7</p> </td> <td><p>2.9</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2,1</p> </td> </tr><tr><td><p>Bruttoinvesteringar</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">3,6</p> </td> <td><p>1,2</p> </td> <td><p>1,7</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-3,4</p> </td> </tr><tr><td><p>Export</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">6,0</p> </td> <td><p>2,2</p> </td> <td><p>-2,5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-1,2</p> </td> </tr><tr><td><p>Import</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">3,3</p> </td> <td><p>3,8</p> </td> <td><p>0,7</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-4,6</p> </td> </tr><tr><td><p>Inflation</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">8,4</p> </td> <td><p>10,4</p> </td> <td><p>12,1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">11,0</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_1"><p>Källor: LU 80 och OECD.</p> <p>* = OECD:s prognos i OECD:s Sverigerapport för 1981.</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Avvikelserna från långtidsutredningens huvudalternativ får enligt vår<br /> uppfattning inte tas till intäkt för att balansmålen skjuts ytterligare på<br /> framtiden. Dessa bör enligt vår uppfattning ses som minimimål - strävan<br /> bör snarare vara att återställa jämvikten i bytesbalansen inom en tidsperiod<br /> på tre till fem år. Slutsatsen av den svagare utvecklingen måste snarare<br /> vara att kraven på den ekonomiska politiken bör skärpas.</p> <p>Det bör enligt vår bedömning vara möjligt att uppnå en snabbare ekonomisk<br /> tillväxt än de 2,5 % per år som långtidsutredningen räknat med. En<br /> sådan utveckling skulle underlätta balansmålens förverkligande. Förutsättningen<br /> för att detta skall vara möjligt är emellertid än större strukturella<br /> förändringar i den svenska samhällsekonomin än vad som diskuterades i<br /> långtidsutredningen i fråga om arbetsmarknadens rörlighet, industri- och<br /> arbetsmarknadspolitikens inriktning, lönsamhetsutvecklingen osv. Det<br /> fordrar målmedvetna insatser på en rad områden, dels sådana som syftar<br /> till att stimulera ekonomins utbudssida, dels besparingsåtgärder:</p> <p style="margin-left:11px;">O Marknadsekonomins funktionsförmåga måste förbättras och bättre incitament<br /> skapas för arbete, initiativ, sparande, risktagande och företagande.</p> <p style="margin-left:11px;">O Lönsamhet i näringslivet måste förstärkas för att öka investeringsbenägenheten.</p> <p style="margin-left:11px;">O Tyngdpunkten i näringspolitiken måste förskjutas från selektiva subventioner<br /> i olika former mot mer generellt verkande insatser för att skapa ett<br /> gynnsammare klimat för näringsliv och företagande.</p> <p style="margin-left:11px;">O En fri prisbildning måste upprätthållas. Prisövervakning och subventioner<br /> till konsumtionen måste på sikt avvecklas.</p> <p style="margin-left:11px;">O En bättre fungerande kapitalmarknad måste eftersträvas.</p> <p style="margin-left:11px;">O Ett spritt ägande är av vital betydelse för en fungerande marknadsekonomi.<br /> Statsmakterna måste stimulera till ett ökat och breddat privat<br /> sparande.</p> <p style="margin-left:11px;">O En fungerande arbetsmarknad måste på nytt skapas. Arbetsmarknadslagstiftningen<br /> måste reformeras.</p> <p style="margin-left:11px;">O Skogsindustrins råvaruförsörjning måste tryggas. Det måste bli mer<br /> lönsamt att avverka skog.</p> <p style="margin-left:11px;">O Marginalskatterna måste sänkas.</p> <p style="margin-left:11px;">O Den offentliga utgiftsexpansionen måste målmedvetet angripas. Inom<br /> den statliga sektorn måste nolltillväxt eftersträvas för den totala, reala<br /> utgiftsutvecklingen. För kommunerna bör krav på nolltillväxt uppställas<br /> i fråga om konsumtionstillväxten fr. o. m. 1983 och det bör kombineras<br /> med ett kommunalt skattestopp.</p> <p>I diagram 5 påvisades att den offentliga sektorn - mätt såväl från<br /> inkomst- som från utgiftssidan - under 1970-talet vuxit väsentligt mycket<br /> snabbare i Sverige än i jämförbara länder. OECD har i årets Sverigerapport<br /> utförligt diskuterat de problem som den offentliga utgiftsexpansionen<br /> skapat. Dess effekter på arbetsmarknaden har, framhåller man,<br /> bidragit till att skapa flaskhalsar, gett inflationstrycket näring och hämmat</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>17</p> </div> <div class="block ml_1"><p>exportproduktion och konkurrenskraft. Den snabba ökningen av skattetrycket<br /> har vidare, framhåller OECD-sekretariatet, vältrats vidare på löner<br /> och priser och därigenom förvärrat konkurrensläget i förhållande till utlandet.<br /> Den har också resulterat i de högsta marginalskatterna inom OECDområdet<br /> och därigenom givit upphov till skatteflykt, en ”svart ekonomi”<br /> och en snedvriden resursanvändning. Det växande budgetunderskottet<br /> som blivit en följd av att de offentliga inkomsterna inte ökat i takt med<br /> utgifterna har bidragit till höjningen av ränteläget och haft negativa effekter<br /> på produktiva investeringar och bostadsbyggande. OECD-sekretariatets<br /> slutsats är att ”ett kraftfullt tyglande av den offentliga utgiftsexpansionen<br /> framstår som en förutsättning för en återgång till en bättre fungerande<br /> ekonomi och en resursöverföring till konkurrensutsatta sektorer”. Det kan<br /> ifrågasättas, heter det vidare, om med hänsyn till storleksordning av den<br /> obalans som utvecklats inte direkta nedskärningar i de statliga utgifterna<br /> kommer att erfordras för att åstadkomma bättre ekonomisk balans inom<br /> rimlig tid.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi instämmer i OECD:s bedömning i dessa hänseenden. Enligt vår<br /> mening kommer varje ekonomi, där den offentliga sektorn överstiger 50 %<br /> av bruttonationalprodukten att ställas inför allvarliga svårigheter. En strävan<br /> för den ekonomiska politiken måste vara att under loppet av 1980-talet<br /> bringa ned den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten till<br /> åtminstone nivån från början av 1970-talet. Ett medel härför är kravet på<br /> nolltillväxt på utgiftssidan.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi delar också OECD:s bedömning att direkta utgiftsnedskärningar<br /> kommer att erfordras för att åstadkomma balans inom rimlig tid. Vi ser det<br /> 12-miljarderprogram som såväl den tidigare trepartiregeringen som den<br /> nuvarande regeringen bundit sig för som nödvändiga inslag i en sådan<br /> politik. Vi menar att därutöver ytterligare besparingsinsatser erfordras för<br /> att skapa utrymme för positiva, produktionsstimulerande insatser och<br /> därvid i främsta rummet en betydande sänkning av marginalskatterna.</p> <p style="margin-left:3px;">Av avgörande betydelse för att jämvikten i bytesbalansen skall kunna<br /> återställas är att obalansen i den offentliga sektorn kan bemästras. Detta<br /> kan inte åstadkommas genom en höjning av skattetrycket såsom förordas<br /> från socialdemokratiskt håll. En sådan politik skulle tvärtom skapa ökade<br /> problem, minskade resurser och successivt undergräva förutsättningarna<br /> för vårt lands välstånd. Obalansen i den offentliga sektorn kan å andra<br /> sidan heller inte inom rimlig tid bemästras enbart genom besparingar och<br /> utgiftsnedskärningar. En sådan politik skulle leda till ett underutnyttjande<br /> av vårt lands resurser och skapa svårigheter på arbetsmarknaden av en<br /> storleksordning som skulle stå i motsättning till den höga prioritering av<br /> den fulla sysselsättningen som det traditionellt rått bred enighet om i<br /> svensk ekonomisk-politisk debatt. Vad som erfordras är en blandad strategi<br /> som rymmer såväl besparingsinsatser som stimulansåtgärder. Vi återkommer<br /> i det följande till konkreta förslag i detta hänseende.</p> <p style="margin-left:3px;">2 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>18</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Vi vill i detta sammanhang slutligen understryka vikten av att den<br /> strategi som här skisserats konsekvent fullföljs. Det ligger i den politiska<br /> processens natur att åtgärder som för stunden kan framstå som obekväma<br /> kan komma att skjutas på framtiden under åberopande av särskilda omständigheter.<br /> Naturligtvis måste hänsyn alltid tas till aktuella behov men<br /> varje åtgärd som vidtas måste vara sådan att den harmoniserar med den<br /> långsiktiga strategin och de övergripande balansmålen. Ingen sådan åtgärd<br /> bör med andra ord vidtas som står i motsättning till dessa mål.</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">6. Den ekonomiska utvecklingen under 1981</p> <p style="margin-left:3px;">Av tabell I ovan framgick att den ekonomiska utvecklingen under 1980<br /> och 1981 i väsentliga hänseenden kommit att avvika från den i 1980 års<br /> långtidsutredning skisserade vägen mot återställd ekonomisk balans. I<br /> tabell 2 jämförs prognosen för 1981 i årets finansplan och i OECD:s<br /> Sverigerapport samt den nya bedömning som regeringen nu gör i sin<br /> proposition. På nästan samtliga punkter innebär de senare betydande<br /> nedrevideringar. Den enda egentliga ljuspunkten under året har varit att<br /> nedgången på importsidan varit betydligt större än nedgången på exportsidan<br /> och att handelsbalansen sålunda utvecklas mer positivt än vad finansplanen<br /> förutsåg. I finansplanen beräknades handelsbalansen för hela 1981<br /> ge ett underskott på 10,5 miljarder kronor; bytesbalansunderskottet beräknades<br /> komma att uppgå till 22,8 miljarder kronor. Under första halvåret<br /> 1981 har emellertid handelsbalansen i stället visat ett överskott på 1,3<br /> miljarder kronor. Till följd av devalveringen av den svenska kronan kommer<br /> emellertid handels- och bytesbalansen att förete en mer ogynnsam<br /> utveckling under återstoden av året. Regeringen räknar nu med ett underskott<br /> i bytesbalansen på 19 miljarder kronor för 1981.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Tabell 2: Försörjningsbalansens utveckling under 1981 jämfört med 1980; procentuell<br /> förändring. En jämförelse mellan finansplanens och OECD:s Sverigerapports prognoser<br /> samt regeringens proposition</p> <p>Regeringens</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:30px;">Finansplan 1981</p> </td> <td><p>OECD</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">proposition</p> </td> </tr><tr><td><p>BNP</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0,7</p> </td> <td><p>-0,7</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0,2</p> </td> </tr><tr><td><p>Import</p> </td> <td><p style="margin-left:30px;">-1,4</p> </td> <td><p>-4,6</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-9,2</p> </td> </tr><tr><td><p>Summa tillgång</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0,2</p> </td> <td><p>-2,2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-2,0</p> </td> </tr><tr><td><p>Bruttoinvesteringar</p> </td> <td><p style="margin-left:30px;">-0,4</p> </td> <td><p>-3,4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-2,7</p> </td> </tr><tr><td><p>Lagerinvesteringar*</p> </td> <td><p style="margin-left:30px;">-0,9</p> </td> <td><p>-1,1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-1,6</p> </td> </tr><tr><td><p>Privat konsumtion</p> </td> <td><p style="margin-left:30px;">-0,3</p> </td> <td><p>-1,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-1,5</p> </td> </tr><tr><td><p>Offentlig konsumtion</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2,1</p> </td> <td><p>2,1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2,0</p> </td> </tr><tr><td><p>Inhemsk efterfrågan</p> </td> <td><p style="margin-left:30px;">-0,6</p> </td> <td><p>-1,7</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-2,4</p> </td> </tr><tr><td><p>Export</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2,6</p> </td> <td><p>-1,2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-1,0</p> </td> </tr><tr><td><p>Summa efterfrågan</p> </td> <td><p style="margin-left:37px;">0,2</p> </td> <td><p>-2,2</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-2,0</p> </td> </tr><tr><td><p>Konsumentpriser</p> </td> <td><p style="margin-left:37px;">9,0</p> </td> <td><p>11,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">12,0</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p>* Procent av föregående års BNP</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_37"><p>19</p> </div> <div class="block ml_0"><p>Det finns flera orsaker till den svagare ekonomiska utvecklingen under<br /> 1981. Av central betydelse är givetvis den fortsatt svaga internationella<br /> konjunkturutvecklingen. I slutet av 1980 förutsågs en vändning i den<br /> internationella konjunkturen under första halvåret 1981. Den internationella<br /> konjunkturen har emellertid förblivit svag och någon egentlig vändning<br /> uppåt har ännu inte kommit till stånd.</p> <p>På det inhemska planet torde den höjning av diskontot från 10 till 12 %<br /> som riksbanken fann sig nödgad att vidtaga i januari ha verkat neddragande<br /> på såväl investeringsaktiviteten som på den privata konsumtionen.</p> <p>Ytterligare en faktor som bromsat den ekonomiska aktiviteten har varit<br /> den svenska kostnadsutvecklingen i förhållande till omvärlden. Det sammanhänger<br /> med årets och fjolårets avtal på den svenska arbetsmarknaden.<br /> Om än det förra har kunnat beskrivas som återhållsamt har avtalen inte<br /> varit ägnade att medverka till den sänkning av Sveriges kostnadsläge i<br /> förhållande till omvärlden som är en förutsättning för ökad export och<br /> återvunna marknadsandelar i den internationella handeln.</p> <p>Sveriges konkurrensläge i förhållande till de centraleuropeiska länderna<br /> - Västtyskland, Nederländerna, Frankrike m.fl. - försämrades därtill<br /> under loppet av våren och sommaren till följd av den svenska s. k. valutakorgens<br /> konstruktion. På grund av den stigande dollarkursen och dollarns<br /> vikt i valutakorgen kom kronan att apprecieras i förhållande till de valutor<br /> som deltar i det europeiska monetära samarbetet. 1 förhållande till Dmarken<br /> hade sålunda kronan fram till devalveringen stigit med inte mindre<br /> än 9 % under 1981 jämfört med 1980. Med hänsyn till bl. a. Västtysklands<br /> stora betydelse för svensk verkstadsindustri — såväl som marknad som<br /> konkurrent på övriga marknader — har detta inneburit påfrestningar för<br /> vår industri.</p> <p>Sammantaget har dessa faktorer medverkat till en försvagning av situationen<br /> på den svenska arbetsmarknaden - om än den öppna arbetslösheten<br /> fortfarande är låg jämfört med flertalet andra länder - och till att en<br /> betydande ökning av arbetslösheten kunde förutses under hösten och<br /> vintern 1981/82.</p> <p>Ytterligare en faktor som medverkat till den svaga utvecklingen har varit<br /> nedgången i fråga om bostadsbyggandet. Inte minst har småhusbyggandet<br /> minskat till följd av höjda räntekostnader, höjda taxeringsvärden och ökade<br /> uppvärmningskostnader. Den osäkerhet som föranleddes av vårens<br /> överenskommelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet,<br /> vilken ju bl. a. innebär att rätten till ränteavdrag skall inskränkas, har<br /> verkat ytterligare neddragande på byggnadsaktiviteten.</p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>20</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:12px;">7. Regeringens stabiliseringspaket</p> <p>Den 14 september genomfördes en 10-procentig devalvering av den<br /> svenska kronan. Regeringen presenterade samtidigt ett ekonomisk-politiskt<br /> paket innefattande såväl stimulans- som besparingsåtgärder. Dessa<br /> åtgärder skall givetvis ses mot den ovan angivna bakgrunden.</p> <p>Regeringen har i sitt pressmeddelande i samband med devalveringen<br /> angivit två motiv för denna:</p> <p style="margin-left:12px;">1) att kostnadsläget i den svenska industrin är för högt och att i den<br /> internationella lågkonjunktur vi nu går igenom sysselsättningen i industrin<br /> därmed hotas;</p> <p style="margin-left:12px;">2) att en lägre kostnadsnivå är en förutsättning för den långsiktiga förstärkning<br /> av den utlandskonkurrerande sektorn som är nödvändig för<br /> att Sverige skall kunna återvinna ekonomisk balans.</p> <p>Vi finnér det i för sig anmärkningsvärt att en devalvering i enlighet med<br /> det första motivet presenteras som en konjunkturpolitisk åtgärd. Det är<br /> betänkligt att statsmakterna återigen går in och korrigerar resultatet av<br /> träffade avtal på arbetsmarknaden, och det kan ifrågasättas om man inte<br /> därmed starkt försvårar tillräckligt återhållsamma avtal för framtiden. Inte<br /> desto mindre delar vi bedömningen att en devalvering, när andra lösningar<br /> avvisats, blev det enda realistiska sättet att tillräckligt snabbt åstadkomma<br /> den kostnadsanpassning som är en förutsättning för återvunnen ekonomisk<br /> balans. Vi noterar att uppskrivningen av D-marken nyligen bidragit till att<br /> ytterligare förbättra det svenska konkurrensläget.</p> <p>Ett centralt inslag i det av regeringen föreslagna stabiliseringspolitiska<br /> paketet är en sänkning av mervärdeskatten från 23,46 till 20 % från den 1<br /> november. Som motiv för sänkningen har till en början främst angivits att<br /> den skall motverka den höjning av prisnivån om ca 2,5 % som devalveringen<br /> beräknas medföra. Åtgärden kompletteras dessutom med ett prisstopp<br /> till årets slut. Regeringens ambition med åtgärden var att undvika att den<br /> prisklausul som ingår i årets avtal skall utlösas till följd av devalveringen.<br /> Senare har det skett en förskjutning i argumenteringen genom att regeringen<br /> i stället betonar mervärdeskattesänkningens efterfrågestimulerande effekter.</p> <p>Klokskapen bakom den föreslagna mervärdeskattesänkningen kan ifrågasättas<br /> från en rad synpunkter:</p> <p style="margin-left:12px;">O För det första säger beprövad nationalekonomisk erfarenhet att en devalvering<br /> för att bli framgångsrik bör åtföljas av en åtstramning av den<br /> ekonomiska politiken. Så skedde också 1977 genom att mervärdeskatten<br /> höjdes från den 1 juni. Visserligen föreslås vissa skatteskärpningar och<br /> tidigarelagda utgiftsnedskämingar för att finansiera mervärdeskattesänkningen,<br /> men dessa verkar endast tillfälligt och är dessutom otillräckliga.<br /> Risken är uppenbar att den ekonomiska politiken — i likhet med vad<br /> som skedde 1979 efter devalveringarna 1976-1977 - blir alltför expansiv.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>21</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:12px;">O Det angivna syftet att förhindra en utlösning av avtalets indexklausul får<br /> åtgärden att framstå snarare som ett slags manipulation med index än<br /> som en real åtgärd mot inflationen. Det innebär ju bl. a. att en skatt byts<br /> mot en annan som inte registreras i prisindex. En mer direkt åtgärd hade<br /> varit att t. ex. kombinera prisstoppet med ett lönestopp som förhindrade<br /> utlösning. Det finns också anledning att befara att mervärdeskattesänkningen<br /> kommer att medverka till att indexklausuler under lång tid framöver<br /> kommer att bli ett bestående inslag i löneavtal på arbetsmarknaden</p> <p style="margin-left:12px;">- vi befarar därför att sådana är samhällsekonomiskt osunda. Det kommer<br /> vidare att kunna anföras att klausulen tvingade regeringen att föreslå<br /> sänkt moms. Det förtjänar dessutom att noteras att avtalets indextak<br /> trots sänkt mervärdeskatt med stor sannolikhet kommer att genombrytas<br /> 1982.</p> <p style="margin-left:12px;">O I regeringens proposition sägs att om avtalets prisklausul genombryts,<br /> leder detta till ett extra lönepåslag på inte fullt 1 % och att denna<br /> snabbare löneökning skulle ge en stimulans till en - icke önskvärd ökad<br /> efterfrågan. Med hänsyn till lönepåslagets förmodade storlek, blir<br /> emellertid dess effekt relativt liten jämfört med de direkta stimulanseffekter<br /> som den föreslagna mervärdeskattesänkningen måste få. Propositionens<br /> argumentation i detta hänseende hänger inte ihop.</p> <p style="margin-left:12px;">O Sänkningen av mervärdeskatten framstår också som märklig mot bakgrund<br /> av devalveringens orsaker, dvs. valutakorgens konstruktion och<br /> de i det långsiktiga perspektivet alltför stora löneökningarna. Om den<br /> svenska kronan under 1981 hade varit knuten till det europeiska monetära<br /> samarbetet, skulle dess uppgång i förhållande till de centraleuropeiska<br /> valutorna inte ha kommit till stånd. Dess kurs i förhållande<br /> till t. ex. D-marken skulle då ha varit i stort sett densamma som nu är<br /> fallet efter devalveringen. Ingen hade i den situationen förordat en<br /> sänkning av mervärdeskatten därför att kronkursen hade fallit i förhållande<br /> till dollarn. Inte heller som reaktion på devalveringens andra orsak</p> <p style="margin-left:12px;">— de för stora löneökningarna — framstår sänkningen av mervärdeskatten<br /> som en adekvat reaktion.</p> <p style="margin-left:12px;">O En direkt effekt av en sänkning av mervärdeskatten blir att inte någon<br /> som helst åtgärd kommer att vidtas i syfte att mildra de orimliga marginalskatterna<br /> under 1982. Av det första steget i en stor marginalskattereform<br /> som den borgerliga trepartiregeringen i sitt ekonomisk-politiska<br /> program från i februari lovade att vidta för 1982 blir ingenting kvar tvärtom<br /> höjs den statliga inkomstskatten för alla. Med hänsyn till att det<br /> är marginalskatterna - inte mervärdeskatten - som representerar vårt<br /> allvarligaste skattepolitiska problem, framstår en förskjutning av beskattningen<br /> från indirekt skatt - moms - till direkt statlig inkomstskatt<br /> som direkt orimlig. De utbudsstimulerande effekterna av en momssänkning<br /> torde vara blygsamma i förhållande till sänkta marginalskatter.<br /> Mot denna bakgrund kan moderata samlingspartiet inte tillstyrka rege</p> <p style="margin-left:12px;">3 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>22</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ringens förslag om en sänkning av mervärdeskatten. Vi återkommer till<br /> skattefrågan nedan.</p> <p>Bland olika åtgärder för att komma till rätta med inflationen föreslår<br /> regeringen att 25 % av företagens vinster över 1 milj. kr. under 1982 skall<br /> avsättas till särskilda investeringsfondskonton i riksbanken. Avsikten<br /> skulle vara att säkerställa att ett förbättrat vinstläge slår ut i ökade investeringar<br /> och inte ger upphov till inflatoriska lönestegringar. Som vi framhållit<br /> i det föregående har näringslivets lönsamhet under lång tid legat på en<br /> alltför låg nivå. Risken för en från samhällsekonomisk synpunkt osunt hög<br /> vinstnivå under 1982 är enligt vår uppfattning försumbar. Den föreslagna<br /> fondavsättningen framstår i det perspektivet som kosmetisk snarare än<br /> som realekonomiskt motiverad. Om man anser att en förbättring av näringslivets<br /> lönsamhetsnivå är nödvändig finns det inte anledning att kringgärda<br /> en eventuell sådan förbättring med begränsningar i företagens handlingsfrihet<br /> av det slag som den föreslagna fondavsättningen innebär. Också<br /> på denna punkt anser vi att regeringens förslag bör avslås.</p> <p>Trots den kritik vi här riktat mot delar av regeringens stabiliseringspaket<br /> ställer vi oss positiva till flertalet av de i paketet upptagna åtgärderna som<br /> väl överensstämmer med vad moderata samlingspartiet tidigare föreslagit i<br /> olika sammanhang. Det gäller:</p> <p style="margin-left:12px;">O förändringar i lagen om anställningsskydd innebärande lagfäst rätt till<br /> provanställning upp till sex månader samt rätt till extraanställning vid<br /> arbetstoppar;</p> <p style="margin-left:12px;">O införande av ett system med ökad självrisk i sjukförsäkringen. Vår<br /> bedömning är emellertid att det bör vara möjligt att börja tillämpa ett<br /> sådant system redan från halvårsskiftet 1982;</p> <p style="margin-left:12px;">O åtgärder för att stimulera utbudet av virke. De föreslagna åtgärderna är<br /> emellertid otillräckliga, särskilt på kort sikt. Den viktigaste åtgärden för<br /> att åstadkomma det avsedda ökade virkesutbudet torde vara sänkta<br /> marginalskatter. Åtgärder för att därutöver stimulera ytterligare virkesutbud<br /> behandlas närmare i särskild motion;</p> <p style="margin-left:12px;">O åtgärder för att påverka näringslivets investeringar, dvs. en förlängning<br /> av det nuvarande investeringsavdraget för byggnader samt ersättande av<br /> det nuvarande investeringsavdraget för inventarier med ett nytt system,<br /> där 50% av ingående mervärdeskatt på investeringar får dras av mot<br /> utgående mervärdeskatt;</p> <p style="margin-left:12px;">O förslag om särskilt forskningsavdrag för att stimulera industrin till ökade<br /> insatser för forskning och utveckling;</p> <p style="margin-left:12px;">O tillskapande av särskilda uppfinnarkonton.</p> <p>I anslutning till de i propositionen aktuella åtgärderna har regeringen<br /> också beslutat att anslå ytterligare 600 milj. kr. till arbetsmarknadspolitiska<br /> åtgärder. Till den del medlen avser direkta insatser för arbetsmarknadsutbildning,<br /> beredskapsarbeten osv. har vi inga erinringar häremot. Till den<br /> del medlen avser tidigarelagda offentliga investeringar i byggnader finner</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_37"><p>23</p> </div> <div class="block ml_1"><p>vi dem emellertid diskutabla. Dels kan åtgärderna genom att dra med sig<br /> ökade driftsutgifter komma i motsatsförhållande till besparingssträvandena,<br /> dels torde deras sysselsättningsskapande effekter inför den stundande<br /> vintern vara mycket begränsade. Risken är att denna typ av åtgärder<br /> i stället leder till att arbetskraften binds till därmed skapade projekt samtidigt<br /> som näringslivets efterfrågan på arbetskraft på nytt ökar under det<br /> kommande året och att en erforderlig strukturomvandling därmed motverkas.</p> <p>Vi har ovan påtalat hur den osäkerhet som skapats om de framtida<br /> underskottsavdragen negativt påverkat utvecklingen av bostadsbyggandet<br /> - särskilt småhusbyggandet. Ett besked från statsmakternas sida om<br /> bibehållen rätt till underskottsavdrag skulle i väsentligt mycket högre grad<br /> än selektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder vara ägnad att på nytt öka<br /> bostadsbyggandet. Ytterligare positiva effekter i detta hänseende skulle<br /> kunna uppnås genom att krånglet inom byggsektorn minskades genom<br /> bl. a. förenklade byggnormer.</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:14px;">8. Kamp mot inflationen</p> <p>Under 1980-talets första hälft måste ett av huvudmålen för den ekonomiska<br /> politiken vara att bringa ned inflationen:</p> <p style="margin-left:14px;">O Inflationen leder till att ekonomiska tillgångar inte utnyttjas på ett effektivt<br /> och ändamålsenligt sätt.</p> <p style="margin-left:14px;">O Inflationen motverkar och försvårar investeringar i produktiva tillgångar<br /> till förmån för mer kortsiktiga finansiella placeringar.</p> <p style="margin-left:14px;">O Inflationen försvårar företagens planering och framtidsbedömning och<br /> hämmar därigenom en positiv utveckling inom näringslivet.</p> <p style="margin-left:14px;">O Inflationen medverkar till en orättfärdig förmögenhetsfördelning och<br /> urgröper den samhällsekonomiska moralen genom att gynna skuldsättning<br /> och missgynna sparande.</p> <p style="margin-left:14px;">O Inflationen motverkar i det längre perspektivet strävan att upprätthålla<br /> den fulla sysselsättningen.</p> <p>Den höga inflationen under 1970-talet kan inte förklaras av någon enskild<br /> faktor. Tvärtom har en rad faktorer medverkat till de snabba prisstegringarna.<br /> Sådana är, vid sidan av höjda oljepriser, det stora statliga budgetunderskottet,<br /> de alltför stora löneökningarna och genomslaget av internationella<br /> prisstegringar. Inflationen måste angripas på bred front och åtgärder<br /> vidtas på en rad samhällsområden:</p> <p style="margin-left:14px;">O De höga marginalskatternas betydelse för inflationsutvecklingen har<br /> understrukits i det föregående. Ett av instrumenten för att dämpa inflationstakten<br /> är sålunda en sänkning av marginalskatten.</p> <p style="margin-left:14px;">O Det stora budgetunderskottet verkar långsiktigt inflationsdrivande genom<br /> att leda till en ökning av penningmängden i samhället som är</p> <p style="margin-left:9px;">Kartong: S. 26, tabellen Raden social flyttas upp i linje med raden 150 milj. </p> <p style="margin-left:9px;"> i Anm.kol.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_41"><p>24</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">oförenlig med prisstabilitet. Att komma till rätta med det växande budgetunderskottet<br /> är därför en viktig del i kampen mot inflationen.</p> <p style="margin-left:12px;">O Av central betydelse för inflationen är givetvis den inhemska löne- och<br /> kostnadsutvecklingen. Det går inte att bemästra inflationen med upprätthållen<br /> full sysselsättning om inte parterna på arbetsmarknaden är i stånd<br /> att enas om utomordentligt återhållsamma avtal.</p> <p style="margin-left:12px;">O Betydelsefullt för en framgångsrik kamp mot inflationen är också att<br /> ekonomins funktionsförmåga förbättras, så att tillgängliga resurser effektivare<br /> kan utnyttjas och så att uppkomsten av flaskhalsar i ekonomin<br /> kan motverkas.</p> <p style="margin-left:12px;">0 Långsiktigt är det önskvärt att effekterna av utländska prisstegringar<br /> kan begränsas genom en anpassning av den svenska kronans kurs. Det<br /> förutsätter emellertid att den inhemska kostnadsutvecklingen bemästrats<br /> så att sådana åtgärder inte leder till en försämring av den svenska<br /> industrins internationella konkurrensförmåga.</p> <p>De av regeringen i propositionen föreslagna åtgärderna mot inflationen<br /> torde få begränsade reala effekter. Devalveringen leder till att priset på<br /> importerade varor ökar. En sänkning av mervärdeskatten eliminerar givetvis<br /> inte denna ökning - den begränsar blott dess statistiska genomslag i<br /> konsumentprisindex genom att en del av prisökningen betalas via statsbudgeten.</p> <p>Den föreslagna mervärdeskattesänkningen får också, som konjunkturinstitutet<br /> påpekat, något märkliga effekter på prisutvecklingen:</p> <p>"Det beräknade genomslaget av devalveringen på prisnivån i konsumentledet<br /> (som uppskattas till sammanlagt ca 2 1/2 procent) antas äga rum<br /> under loppet av ca ett halvår från devalveringstidpunkten räknat. Detta<br /> innebär att momsreduceringen, som beräknas ha en sänkande effekt på<br /> konsumentprisindex på 1,7 procent, till en början skulle få en större<br /> prissänkande effekt än prishöjningseffekten från devalveringen. Fram till<br /> slutet av 1981 skulle därför devalveringen och momssänkningen tillsammans<br /> ha en dämpande effekt på uppgången i konsumentprisindex,1 medan<br /> prisutvecklingen under loppet av 1982 skulle få ett extra påslag.” Åtgärdens<br /> främsta effekt tycks bli, kan det tilläggas, att julhandeln stimuleras.</p> <p>Inte heller prisstoppet får några bestående effekter mot inflationen. Det<br /> leder enbart till att vissa prisstegringar eventuellt förskjuts någon månad<br /> framåt i tiden. Resultatet kan då förväntas bli desto större prisstegringar<br /> när prisstoppet upphävs.</p> <p>Inte minst allvarligt är att de av regeringen föreslagna åtgärderna inte är<br /> finansierade i ett längre perspektiv. Av den angivna helårskostnaden för</p> <p>1 Räknat från december 1980 till december 1981 väntas konsumentprisindex stiga<br /> med 9,4% medan den s.k. avtalsindex förutses öka med 8,1%. I oktober väntas<br /> avtalsindex uppgå till 9,1 % (enligt en trolig definition på avtalsindex; det är ännu<br /> oklart hur denna index exakt skall beräknas).</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_37"><p>25</p> </div> <div class="block ml_1"><p>sänkningen av mervärdeskatten på drygt 4,5 miljarder kronor är det endast<br /> knappt 2 miljarder som finansieras långsiktigt — genom höjd inkomstskatt.<br /> Tidigarelagda besparingar finansierar mervärdeskattesänkningen endast<br /> under första halvåret 1982. Därefter utsätts budgeten för en ytterligare<br /> påfrestning på 2,5—3 miljarder kronor i förhållande till uppsatta budgetmål.<br /> Även för innevarande budgetår leder i propositionen föreslagna åtgärder<br /> till en budgetförsvagning. Detta är en effekt som i det längre perspektivet<br /> står i motsättning till vad en målmedveten kamp mot inflationen förutsätter.</p> </div> <div class="block ml_1"><p>9. Besparingsåtgärder</p> <p>Vi har i det föregående starkt understrukit behovet av besparingsåtgärder<br /> inom den offentliga sektorn. Dels bör direkta sparinsatser sättas in i<br /> syfte att begränsa den offentliga utgiftsvolymens omfattning för att därigenom<br /> inom rimlig tid åstadkomma balans mellan inkomster och utgifter.<br /> Dels bör åtgärder vidtas för att begränsa automatiken i den offentliga<br /> utgiftsökningen; vi har ovan som mål angett nolltillväxt i den totala statliga<br /> utgiftsutvecklingen samt nolltillväxt i den kommunala konsumtionen. Dels<br /> bör också besparingsåtgärder vidtas i syfte att skapa utrymme för offensiva<br /> åtgärder av olika slag.</p> <p>Riksdagen har i våras godkänt det av trepartiregeringen uppställda sparmålet<br /> om 12 miljarder kronor för budgetåret 1982/83. Vi bedömer det som<br /> utomordentligt betydelsefullt att detta sparmål också förverkligas. Vi har i<br /> olika sammanhang förordat att en så stor del av dessa besparingsåtgärder<br /> som möjligt blir föremål för beslut redan under hösten och därigenom får<br /> effekt redan från årsskiftet 1981-1982.</p> <p>Vi välkomnar mot denna bakgrund förslagen i regeringens proposition<br /> om tidigarelagda sparåtgärder. Samtidigt anser vi dock att regeringen<br /> åtminstone i stora drag borde ha redovisat även de områden där ytterligare<br /> sparåtgärder kommer att föreslås i nästa års budgetproposition. Vi noterar<br /> också att de nu föreslagna besparingarna inte uppgår till 4 miljarder kronor<br /> som tidigare angivits och som uppges i propositionens sammanfattning. En<br /> summering av de i propositionen angivna beloppen för helår ger blott ca<br /> 3,5 miljarder kronor enligt nedan:</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>J ustitiedepartementet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">25 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>Försvarsdepartementet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">200 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>Socialdepartementet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2 150 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>Kommunikationsdepartementet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">110 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>U tbildningsdepartementet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">130 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>Arbetsmarknadsdepartementet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">140 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>Bostadsdepartementet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">475 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>Industridepartementet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">300 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>Summa</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3530 milj. kr.</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_45" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>26</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Beloppet kommer upp till 4 miljarder kronor endast om den snabbare<br /> avtrappning av pensionärernas extra avdrag vid inkomstbeskattningen<br /> som också föreslås räknas som besparing. Den inkomstförstärkning på ca<br /> 600 milj. kr. som detta beräknas ge statskassan är emellertid att betrakta<br /> som en skatteskärpning. Till detta bör också läggas den utgiftsökning de<br /> föreslagna åtgärderna på jordbruksdepartementets område medför. Som<br /> regeringen påpekar torde det vara svårt att avgöra hur stor del av besparingarna<br /> som kan förväntas falla ut under första halvåret 1982. Regeringens<br /> förslag är inte i alla delar så preciserade att besparingseffekterna exakt kan<br /> beräknas. Vår bedömning är dock att besparingsbeloppet snarare kommer<br /> att understiga än överstiga 1,5 miljarder kronor.</p> <p style="margin-left:3px;">Moderata samlingspartiet tillstyrker regeringens föreslagna, verkliga besparingsåtgärder.<br /> Därtill bör enligt vår bedömning vissa ytterligare besparingsåtgärder<br /> genomföras redan från den 1 januari 1982.1 tabell 3 sammanfattas:</p> <p style="margin-left:3px;">a) de besparingar som enligt vår uppfattning bör genomföras från årsskiftet<br /> 1981-1982;</p> <p style="margin-left:3px;">b) de totala besparingar som moderata samlingspartiet föreslår inom<br /> ramen för 12-miljardersprogrammet;</p> <p style="margin-left:3px;">c) våra förslag till ytterligare besparingar i syfte att skapa utrymme för<br /> offensiva, utbudsstimulerande åtgärder, främst en sänkning av marginalskatterna<br /> för 1982.</p> <p style="margin-left:3px;">Sammanlagt uppgår av oss förordade besparingar för budgetåret 1982/83<br /> till drygt 13,8 miljarder kronor. Tidigarelagda besparingsåtgärder uppgår</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Tabell 3: Sammanställning över av moderata samlingspartiet föreslagna besparingsåtgärder.<br /> (milj. kr.)</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Departement</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">Summa</p> <p style="margin-left:11px;">besparingar</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">Varav fr. o. m. 1981/82 Anm.<br /> dvs. ikraftträdande<br /> 1982-01-01</p> </td> </tr><tr><td><p>Justitie</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">130</p> </td> <td><p style="text-align:right;">36</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Utrikes</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">800</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Försvar</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">200</p> </td> <td><p style="text-align:right;">200</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">Engångsbesparing</p> </td> </tr><tr><td><p>Social</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">5400</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2450</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">150 milj. kr. fr. o. m.</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:11px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;">1982-04-01</p> </td> </tr><tr><td><p>Kommunikation</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">680</p> </td> <td><p style="text-align:right;">372</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Ekonomi</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">10</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Budget</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">670</p> </td> <td><p style="text-align:right;">28</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Kommun</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">100</p> </td> <td><p style="text-align:right;">56</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Utbildning</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">1600</p> </td> <td><p style="text-align:right;">161</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">699 milj. kr. redan</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:11px;" /> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;">beslutade</p> </td> </tr><tr><td><p>Jordbruk</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">400</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Handels</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">55</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Arbetsmarknad</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">670</p> </td> <td><p style="text-align:right;">326</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Bostad</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">2550</p> </td> <td><p style="text-align:right;">475</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Industri</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">555</p> </td> <td><p style="text-align:right;">400</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Gemensamt</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">15</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">13835</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">4504*</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;" /> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p>* Mindre än halva detta belopp kan bokföras på första halvåret 1982.</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_6" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>27</p> </div> <div class="block ml_1"><p>till ca 4,5 miljarder kronor. I förhållande till 12-miljardersprogrammet<br /> skapas genom dessa åtgärder för kalenderåret 1982 utrymme för en offensiv<br /> marginalskattesänkning samtidigt som en budgetförstärkning kan<br /> åstadkommas.</p> <p>I bilagan redovisas innebörden av de föreslagna besparingsåtgärderna<br /> mer i detalj. Våra konkreta förslag till besparingar avseende innevarande<br /> budgetår — som föreslås träda i kraft fr. o. m. årsskiftet — läggs i särskilda<br /> följdmotioner.</p> <p>10. Skatterna</p> <p>En av våra invändningar mot den av regeringen föreslagna sänkningen<br /> av mervärdeskatten är, såsom anförts i det föregående, att åtgärden i stort<br /> sett omöjliggör en sänkning av marginalskatterna för 1982. Det enda som<br /> regeringen nu föreslår avseende inkomstbeskattningen för 1982 är ett borttagande<br /> av den särskilda skattereduktionen — inkl. den tillfälliga särskilda<br /> skattereduktionen — samt vissa tekniska justeringar av skatteskalan i<br /> anknytning därtill. Sammantaget leder dessa åtgärder till en skärpning av<br /> inkomstbeskattningen av storleksordningen 1 miljard kronor. Därtill kommer<br /> som ovan påtalats förslag om en skärpning av pensionärernas beskattning<br /> som beräknas tillföra statskassan ca 600 milj. kr.</p> <p>Vi har i det föregående som princip för det ekonomisk-politiska saneringsarbetet<br /> angivit att varje åtgärd som vidtas måste vara sådan att den<br /> harmoniserar med den långsiktiga strategin och de övergripande balansmålen<br /> och att ingen åtgärd bör vidtas som står i motsättning till dessa mål.</p> <p>Det torde i dag råda en mycket bred enighet om att de höga marginalskatterna<br /> i Sverige är ett centralt ekonomisk-politiskt problem. I årets<br /> reviderade finansplan framhölls:</p> <p>En marginal skattereform är av största vikt inte endast för att minska<br /> kostnadsinflationen, stimulera till ökade arbetsinsatser, ökat sparande,<br /> och för att minska incitamenten till skatteflykt och skattefusk utan även<br /> därför att de nuvarande höga marginalskatterna har negativa verkningar<br /> också i en rad andra avseenden.</p> <p>Också OECD-sekretariatet underströk i sin Sverigerapport i år starkt de<br /> problem som hänger samman med de stigande skatterna och den höga<br /> marginalbeskattningen. T.o.m. socialdemokraterna har under de senaste<br /> åren medgivit att marginalskatterna är ett allvarligt problem.</p> <p>Att i detta perspektiv i stället för att göra någonting åt marginalskatterna<br /> avsätta 4,5—5 miljarder kronor för en sänkning av mervärdeskatten är<br /> enligt vår bedömning felaktigt. Det är inte en åtgärd som harmoniserar med<br /> en långsiktig balansstrategis krav. Ett argument som från regeringshåll<br /> anförts mot en marginalskattesänkning är, att en sådan skulle var olämplig<br /> med hänsyn till det 1982 fortfarande gällande tvåårsavtalet på den svenska</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>28</p> </div> <div class="block ml_4"><p>arbetsmarknaden. Det är ett dåligt argument inte minst med hänsyn till att<br /> de nuvarande regeringspartierna så sent som i februari — dagen efter det<br /> att ifrågavarande avtal på arbetsmarknaden träffades — var med om att<br /> lägga förslag om att första steget i en större marginalskattereform skulle tas<br /> år 1982.</p> <p>Om man anser att marginalbeskattningen är ett centralt ekonomiskt<br /> problem och att en förutsättning för att återvinna balansen i den svenska<br /> ekonomin är att detta problem bemästras, fordrar all logik att skattepolitiken<br /> inriktas på att åvägabringa en lösning. Detta har varit vägledande i vårt<br /> ställningstagande till regeringens förslag. Vi återkommer nedan till den<br /> konkreta utformningen av moderata samlingspartiets förslag till sänkta<br /> marginalskatter.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang ta upp ytterligare tre frågor med anknytning<br /> till den aktuella skattepolitiska debatten och till den s. k. principöverenskommelsen<br /> från i våras mellan socialdemokraterna samt centern och folkpartiet<br /> om skattepolitikens utformning. Det gäller indexregieringen av<br /> skatteskalan, rätten till underskottsavdrag och marginalskattesänkningens<br /> finansiering.</p> <p>Indexregleringen</p> <p>Det har under 1970-talet skett en kraftig skärpning av progressiviteten i<br /> inkomstskattesystemet. Detta har i främsta rummet sammanhängt med<br /> effekterna av den ökade inflationstakten under decenniet. Nominella inkomstökningar<br /> som endast svarat mot penningvärdeförsämringen har beskattats<br /> som om de hade varit reala. Vissa justeringar i inkomstskatteskalan<br /> företogs visserligen före 1977 men huvudsakligen i de s.k. vanligaste<br /> inkomstlägena. Resultatet blev att en automatisk marginalskatteskärpning<br /> inte slog fullt ut i dessa, men skärpningen av progressiviteten blev i stället<br /> desto hårdare i inkomstlägena däröver. Eftersom de höga marginalskatterna<br /> har medverkat till att driva upp inflationstakten, har kombinationen av<br /> dessa två faktorer representerat en ond cirkel: marginalskatterna har drivit<br /> upp inflationen som drivit upp marginalskatterna som drivit upp inflationen<br /> osv.</p> <p>I detta perspektiv var 1977 års beslut om införande av ett indexreglerat<br /> inkomstskattesystem 1970-talets viktigaste skattepolitiska reform. Genom<br /> indexregleringen skärps inte skatten på en realt oförändrad inkomst oavsett<br /> hur inflationen och de nominella lönerna utvecklas. Beskattningen har<br /> knutits till inkomstens reala värde och inkomstskatteskalan justeras sålunda<br /> automatiskt med hänsyn till inflationsutvecklingen. Det betyder också<br /> att beslutade justeringar i inkomstskatteskalan syftande till att dämpa<br /> marginalbeskattningen blir bestående - de äts inte upp av inflationens<br /> verkningar.</p> <p>Mot denna bakgrund är den punkt i principöverenskommelsen mellan<br /> socialdemokraterna och regeringspartierna som talar om att ersätta den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_37"><p>29</p> </div> <div class="block ml_0"><p>nuvarande formen av indexreglering anmärkningsvärd. För socialdemokraterna<br /> som alltid har varit motståndare till indexregleringen var det en<br /> stor framgång att förmå centern och folkpartiet att ge avkall på det viktigaste<br /> de varit med om att åstadkomma på skatteområdet.</p> <p>Den modell för en begränsning av indexregleringen som tycks vara<br /> aktuell innebär att skatteskalan endast justeras med hänsyn till inflationen<br /> upp till en viss nivå, t. ex. 6%. Om inflationen skulle överstiga denna nivå,<br /> tillåts detta leda till skärpt skatt, ökade marginalskatter och skärpt progressivitet<br /> i inkomstskattesystemet. Statens skatteinkomster skulle kort sagt<br /> tillåtas öka på skattebetalarnas bekostnad så snart statsmakterna misslyckas<br /> med att hålla inflationstakten under 6% per år. Tanken bakom en<br /> sådan ordning är sannolikt bl. a. att den skatteskärpning som inträder vid<br /> en snabbare inflation än 6% skulle medverka till att dämpa efterfrågan i<br /> samhället och därmed verka återhållande på inflationsutvecklingen. 1970talets<br /> erfarenhet är dock att skärpta marginalskatter inte fungerar på detta<br /> sätt. De begränsar incitamenten till ökade arbetsinsatser och skapar kompensationskrav<br /> som accelererar inflationen och verkar i övrigt destabiliserande<br /> på ekonomin.</p> <p>Vid en fortsatt inflationsutveckling skulle en begränsning av indexregleringen<br /> av detta slag relativt snabbt undergräva resultatet av en skattereform<br /> syftande till att begränsa marginalskatten till 50% för flertalet inkomsttagare.<br /> Det illustreras i tabell 4, där vi utgått ifrån att en marginalskattereform<br /> av i stort sett det slag som den borgerliga trepartiregeringen<br /> föreslog i sitt ekonomisk-politiska program från i februari genomförs.<br /> Tabellen redovisar hur marginalskatterna på realt oförändrade inkomster<br /> skulle öka vid en inflation på 10% och med en indexspärr vid 6% efter 5<br /> resp. 10 år.</p> </div> <div class="block ml_1"><p>Tabell 4: Effekten av begränsad indexreglering vid fortsatt inflation. Kommunalskatt<br /> = 30 kr.</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Inkomst</p> <p>(kr.)</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">Marginalskatt i %</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;" /> </td> <td><p style="margin-left:21px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">Nu</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">Efter skattereform</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">Efter 5 år</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">Efter 10 år</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">20000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">32</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">32</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">34</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">34</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">30 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">34</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">34</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">34</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">34</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">40000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">38</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">34</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">38</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">50</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">50000</p> </td> <td><p>41</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">38</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">50</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">60000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">50</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">70000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">52</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">50</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">80000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">59</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">60</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">90000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">68</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">60</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">100000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">74</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">50</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">60</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">60</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">120000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">78</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">60</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">60</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">70</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">150000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">80</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">60</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">70</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">75</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">200000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">85</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">75</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">75</p> </td> <td><p style="margin-left:21px;">75</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_1"><p>4 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 8</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>30</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">Efter 10 år skulle resultatet av marginalskattereformen vara i stort sett<br /> upphävt. Vi skulle kort sagt, om inflationen inte bemästras, gå mot en ny<br /> period av ökad progressivitet och skärpta marginalskatter.</p> <p style="margin-left:6px;">En begränsning av indexregleringen står i direkt motsättning till den typ<br /> av åtgärder som erfordras för att långsiktigt återställa balansen i den<br /> svenska samhällsekonomin och bör inte genomföras.</p> <p style="margin-left:6px;">Underskottsavdragen</p> <p style="margin-left:6px;">Moderata samlingspartiet har i sin motion 1980/81:2188 med anledning<br /> av årets kompletteringsproposition relativt utförligt utvecklat kritiken mot<br /> en begränsning av rätten till underskottsavdrag. Vi pekade inledningsvis<br /> på att den s. k. Kleppe-modellen — förebilden till den aktuella diskussionen<br /> om avdragsbegräsningar - lagts på hyllan i sitt hemland Norge med<br /> hänsyn till dess tekniska och rättsliga komplikationer. Vi framhöll vidare<br /> att det i och för sig är sant att nuvarande avdragsregler i kombination med<br /> hög inflation och höga marginalskatter skapat problem från rättvisesynpunkt<br /> och från samhällsekonomisk synpunkt, men att man till betydande<br /> del kommer till rätta med dessa problem genom en sänkning av marginalskatterna.<br /> Vi underströk också att det intryck som kan ha skapats i<br /> debatten att en begränsning av rätten till underskottsavdrag egentligen<br /> bara skulle beröra en mycket liten grupp, s. k. nolltaxerare, är i grunden<br /> falsk. Den skulle — direkt eller indirekt - beröra en mycket stor grupp<br /> medborgare.</p> <p style="margin-left:6px;">En begränsning av underskottsavdragen kommer att leda till att en<br /> betydande grupp skattebetalare i stället för att få sänkt skatt i samband<br /> med en marginalskattereform får sin skatt skärpt. Skatteskärpningen blir,<br /> som vi framhöll, beroende på var gränsen för 50-procentiga marginalskatter<br /> sätts. Om gränsen skulle sättas vid 16 basenheter — 102400 kr. år 1981<br /> — blir resultatet de skatteskärpningar som framgår av tabell 5 nedan.<br /> Denna skärpning blir i många fall större än sänkningen till följd av sänkta<br /> marginalskatter.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Tabell 5: Skatteskärpning i olika inkomstlagen och med olika underskottsavdrag till<br /> följd av ändrade regler för underskottsavdrag</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Sammanräknad<br /> inkomst, kr.</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">Underskottsavdrag,<br /> kr.</p> </td> <td><p style="margin-left:33px;">Skatteskärpning<br /> på grund av ändrade<br /> avdragsregler, kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>125 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">23 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2260</p> </td> </tr><tr><td><p>125 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">46000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2260</p> </td> </tr><tr><td><p>150000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">30000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3 280</p> </td> </tr><tr><td><p>150000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">60000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5040</p> </td> </tr><tr><td><p>200000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">45000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9400</p> </td> </tr><tr><td><p>200000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">90000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">14680</p> </td> </tr><tr><td><p>300000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">75 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18750</p> </td> </tr><tr><td><p>300000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">150000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">35400</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>31</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">Vi underströk att en effekt av avdragsbegränsningarna skulle bli betydande<br /> prisfall på småhusmarknaden och att detta i sin tur negativt skulle<br /> påverka småhusbyggandet och bl. a. den industri som ägnar sig åt tillverkning<br /> av prefabricerade småhus. Vi konstaterade också att avdragsbegränsningen<br /> i en rad andra hänseenden kunde förväntas få negativa effekter för<br /> näringslivet. Inte minst underströk vi effekterna för nyföretagandet.</p> <p style="margin-left:3px;">Den fortsatta diskussionen om underskottsavdragen har på ingen punkt<br /> föranlett någon revidering av vår bedömning i ovannämnda motion. Utvecklingen<br /> har tvärtom understrukit det ansvarslösa i att binda sig för en<br /> lösning av det aktuella slaget utan att vara fullt på det klara över konsekvenserna.<br /> Vi har under de månader som förflutit kunnat bevittna ett<br /> kraftigt prisras på småhusmarknaden. Människor som av en eller annan<br /> anledning varit tvungna att sälja sina egnahem har i många fall gjort<br /> kapitalförluster på 10000-tals eller 100000-tals kr. Det är i dagsläget knappast<br /> möjligt att avyttra ett nyproducerat småhus till ett pris som svarar mot<br /> byggkostnaden. Följaktligen minskar småhusbyggandet kraftigt.</p> <p style="margin-left:3px;">Med de antaganden om skatteskalans utformning som låg bakom tabell<br /> 4, kompletterade med de tekniska förändringar i skalan som regeringen nu<br /> föreslår, kan man beräkna vid vilka underskottsavdrag som skatteskärpningen<br /> till följd av en avdragsreform blir större än skattesänkningen till<br /> följd av sänkta marginalskatter, dvs. där totaleffekten av den diskuterade<br /> skatteomläggningen blir skärpt inkomstskatt. En sådan kalkyl redovisas i<br /> tabell 6, där två alternativa antaganden har gjorts om vid vilken inkomst<br /> marginalskatten överskrider 50%. I alternativ A antas marginalskatten<br /> vara 50% upp till 16 basenheter eller 102400 kr. i årets penningvärde; i<br /> alternativ B antas gränsen gå vid 15 basenheter eller 96000 kr.</p> </div> <div class="block ml_1"><p>Tabell 6: Brytpunkter där ändrade avdragsregler i samband med en skattereform<br /> leder till en höjning av den totala skatten</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">Inkomst</p> </td> <td><p style="margin-left:41px;">Underskottsavdrag där effekten av ändrade avdragsregler<br /> uppväger effekten av sänkta marginalskatter</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:42px;">Alt. A</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Alt. B</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">100000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;" /> </td> <td><p style="margin-left:6px;">32 500</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">110000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;">36500</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">28300</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">120000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;">35 100</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">30 200</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">130000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;">38200</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">33 700</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">140000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;">43000</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">35400</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">150000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;">47 700</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">37800</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">160000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;">49800</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">39 500</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">175000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;">54100</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">42000</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">200000</p> </td> <td><p style="margin-left:42px;">61400</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">46 500</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">Det kan konstateras att vaije person i de aktuella inkomstlägena som<br /> köpt en villafastighet under senare år — i vaije fall i någon av våra större<br /> städer - och som finansierat inköpet med normala lån får så stora underskottsavdrag<br /> att resultatet av en skatteomläggning skulle bli skärpt skatt.</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>32</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Tabell 7: Räkneexempel avseende effekterna av avdragsbegränsningar</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:20px;">I</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">II</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">III</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">IV</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">V</p> </td> </tr><tr><td><p>Inkomst</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">120000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">120000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">120000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">120000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">120000</p> </td> </tr><tr><td><p>U nderskottsavdrag</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">60000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">60000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">60000</p> </td> </tr><tr><td><p>Skatt</p> </td> <td><p style="text-align:right;">58 600</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18750</p> </td> <td><p style="text-align:right;">50600</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20600</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18 800</p> </td> </tr><tr><td><p>Hyra</p> <p>Kvar efter skatt</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> </tr><tr><td><p>och boendekostn.</p> </td> <td><p style="text-align:right;">43400</p> </td> <td><p style="text-align:right;">41240</p> </td> <td><p style="text-align:right;">51400</p> </td> <td><p style="text-align:right;">39400</p> </td> <td><p style="text-align:right;">41200</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p>1 motion 1980/81: 2188 pekade vi som återgivits ovan på att avdragsbegränsningar<br /> av detta slag skulle drabba hela gruppen småhusägare. Det kan<br /> illustreras genom några räkneexempel som skett i tabell 7. I kolumn I<br /> redovisas skattesituationen i dag för en 120000-kronors-inkomsttagare<br /> som antas ha en månadshyra på 1 500 kr. I kolumn II finns motsvarande<br /> redovisning för en villaägare med underskottsavdrag på 60000 kr. I kolumn<br /> lil och IV återges skattesituationen för samma personer efter en<br /> genomförd skatteomläggning - 50% marginalskatt till 15 basenheters inkomst.<br /> I kolumn V slutligen illustreras effekterna för villaägaren av en<br /> marginalskattesänkning utan avdragsbegränsningar.</p> <p>En effekt av skatteomläggningen blir att personen som bor i hyreslägenhet<br /> får en skattesänkning på 8000 kr.; personen i villa får däremot en<br /> skatteskärpning på ca 2 000 kr. Kalkylen för den som överväger att skaffa<br /> en villa blir radikalt annorlunda. I dagsläget blir uppoffringen av alternativ<br /> konsumtion vid ett villaköp enligt räkneexemplet drygt 2000 kr. (vi har här<br /> bortsett från amorteringar o. d.). Efter skatteomläggningen blir uppoffringen<br /> inte mindre än 12000 kr. För att relationen mellan hyresboende och<br /> villaboende skulle kunna bibehållas, skulle nettokostnaden för villaboendet<br /> behöva sjunka med 10000 kr. eller bruttokostnaderna med 20000 kr.<br /> Det förutsätter emellertid att priset på huset sjunker med en tredjedel eller<br /> med 33%.</p> <p>Vår bedömning är att den prispress på småhusmarknaden som man<br /> måste räkna med om en omläggning av skattesystemet av det diskuterade<br /> slaget genomförs är av denna storleksordning — ca 30% eller mer.</p> <p>Aven en marginalskattesänkning som genomförs utan avdragsbegränsningar<br /> kommer att leda till att villaboende blir relativt sett mindre förmånligt,<br /> som framgår av en jämförelse mellan kolumnerna III och V. Här<br /> skulle emellertid samtidigt en positiv inkomsteffekt uppträda som motväger<br /> den tidigare effekten: även villaägaren skulle få mer pengar kvar<br /> efter skatt. Effekten på villamarknaden skulle bli betydligt mindre dramatisk.</p> <p>En begränsning av indexregleringen skulle ytterligare skärpa de problem<br /> som sammanhänger med en begränsning av rätten till underskottsavdrag.<br /> Om indexuppjusteringen begränsas till 6% och om inflationen ligger på<br /> 10% per år skulle den punkt där marginalskatterna överstiger 50% om<br /> denna läggs vid 15 basenheter efter 5 år bli 79500 kr. i inkomst i dagens</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_37"><p>33</p> </div> <div class="block ml_0"><p>prisläge eller vid 16 basenheter 84800 kr. i inkomst. Allt fler skulle med<br /> andra ord drabbas av successivt skärpta skatter till följd av omläggningen<br /> och villaägandet skulle i allt högre grad missgynnas.</p> <p>Vi har här huvudsakligen uppehållit oss vid de effekter som en begränsning<br /> av underskottsavdragen skulle få för den stora gruppen vanliga villaägare.<br /> Det finns emellertid anledning att uttrycka stor oro för de effekter<br /> som skulle kunna bli följden också för företagsamheten - särskilt för<br /> mindre och medelstora företag. Också dessa problem diskuterade vi i<br /> motion 1980/81:2188. Inte minst skulle de risker som är förenade med<br /> nyföretagande öka betydligt. Reformen skulle alltså motverka det ökande<br /> företagande som det är högst angeläget att det kommer till stånd för att vi<br /> skall komma till rätta med vårt lands långsiktiga problem. Det vore sålunda<br /> också i detta perspektiv högst olyckligt om de föreslagna avdragsbegränsningama<br /> genomfördes.</p> <p>Promsfmansiering m.m.</p> <p>Den av regeringen nu gjorda prioriteringen mellan en sänkning av marginalskatten<br /> och en mervärdeskattesänkning framstår som desto mer egendomlig<br /> med hänsyn till den tilltänkta formen för finansieringen av skatteomläggningen<br /> 1983 och 1984. Enligt överenskommelsen mellan partierna<br /> skulle detta ske genom införandet av s.k. produktionsfaktorsskatt eller<br /> genom en höjning av arbetsgivaravgifterna. Sammankopplat med den nu<br /> föreslagna mervärdeskattesänkningen skulle slutresultatet, förutom att en<br /> marginalskattesänkning skjuts framåt i tiden, bli en förskjutning av beskattningen<br /> från mervärdeskatt till arbetsgivaravgifter eller proms - ett<br /> direkt absurt inslag i ett ekonomisk-politiskt paket med en devalvering,<br /> framtvingad av alltför höga arbetskraftskostnader, som viktigaste ingrediens.<br /> En central invändning mot att en framtida skatteomläggning skulle<br /> finansieras med höjda arbetsgivaravgifter eller höjd produktionsfaktorsskatt<br /> är att detta skulle stå i motsättning till strävandena att upprätthålla<br /> den i förhållande till omvärlden gynnsamma kostnadsutveckling som är en<br /> förutsättning för en återvunnen ekonomisk balans. En sådan finansiering<br /> skulle medverka till att undergräva resultatet av den genomförda devalveringen.<br /> Det görs visserligen gällande att en produktionsfaktorsskatt skulle<br /> ”övervältras bakåt” som det brukar heta men 1970-talets entydiga erfarenhet<br /> är dock att höjda arbetsgivaravgifter - och arbetsgivaravgifter är en<br /> produktionsfaktorsskatt - leder till höjda kostnader i förhållande till omvärlden.<br /> ”Övervältringen bakåt” har åstadkommits genom devalveringsåtgärder<br /> och alla torde vara överens om att en fortsatt sådan utveckling<br /> måste undvikas.</p> <p>Tanken på en produktionsfaktorsskatt står också i övrigt i motsättning<br /> till långsiktiga stabiliseringspolitiska mål. Att ökade investeringar och därvidlag<br /> särskilt ökade industriinvesteringar är av vital betydelse för att<br /> stärka vårt lands produktionskapacitet och därmed möjligheterna att</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_42"><p>34</p> </div> <div class="block ml_4"><p>åstadkomma den ökade produktion som återställd balans förutsätter, torde<br /> det råda en bred enighet om. En produktionsfaktorsbeskattning innebär<br /> emellertid jämfört med nuläget en ökad beskattning av investeringar och är<br /> sålunda - allt annat lika — ägnad att minska i stället för att öka dessa.</p> <p>Frågan om en kommande skatteomläggnings finansiering har också betydelse<br /> i debatten om begränsningar av rätten till underskottsavdrag. Som<br /> vi redovisat i det föregående skulle en avdragsbegränsning leda till att en<br /> betydande grupp inkomsttagare drabbas av skärpt skatt i samband med en<br /> skatteomläggning — i vissa fall också skärpt marginalskatt. Samma inkomsttagare<br /> kommer naturligtvis därtill att få vara med och bära bördan av<br /> en produktionsfaktorsskatt eller höjda arbetsgivaravgifter i form av en<br /> svagare real löneutveckling - vilket i många fall torde komma att innebära<br /> sänkt reallön. Det har dessutom sagts att högre inkomsttagare i samband<br /> med en marginalskattereform skulle fa acceptera en mindre framtida löneökning<br /> än andra grupper med hänsyn till de skattesänkningar som skett.<br /> För den grupp skattebetalare som har underskottsavdrag av sådan storleksordning<br /> att skatten inte kommer att sjunka, blir resultatet en tredubbel<br /> inerbelastning i förhållande till nuläget:</p> <p>O skärpt i stället för sänkt skatt;</p> <p>O minskad reallön till följd av en produktionsfaktorsskatt;</p> <p>O minskade löneökningar i förhållande till andra grupper.</p> <p>Detta vore orimligt.</p> <p>Sänkta marginalskatter</p> <p>Vi har i det föregående förordat en sänkning av marginalskatterna för<br /> 1982 i stället för en sänkning av mervärdeskatten. Vi står fast vid det<br /> förslag som den borgerliga trepartiregeringen presenterade i sitt stabiliseringspolitiska<br /> paket från i februari i år, dvs. att marginalskatterna skall<br /> sänkas under treårsperioden 1982, 1983 och 1984, så att marginalskatten<br /> för den helt dominerande delen av de heltidsarbetande inkomsttagarna inte<br /> överstiger 50%.</p> <p>I motion 1980/81:2188 lade vi fram förslag om hur första steget i en<br /> sådan skatteomläggning skulle se ut. Vårt förslag sammanföll väsentligen<br /> med det förslag som den borgerliga trepartiregeringen tidigare utarbetat<br /> inför diskussionerna med socialdemokraterna.</p> <p>Med hänsyn till att några avgörande förändringar inte inträffat i fråga om<br /> det skattepolitiska sakläget, återkommer vi här till förslaget i motion 1980/<br /> 81:2188. Detta förutsatte bl. a. att den särskilda skattereduktionen skulle<br /> slopas samt att vissa tekniska justeringar av skatteskalan skulle genomföras<br /> i samband härmed. Motsvarande förslag återkommer nu i regeringens<br /> proposition.</p> <p>Jämfört med den av regeringen i propositionen föreslagna skatteskalan<br /> för 1982 föreslår vi emellertid att den statliga inkomstskatteskalan får<br /> följande utformning:</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>35</p> </div> <div class="block ml_1"><p>Tabell 8: Moderata samlingspartiets förslag till marginalskattesankningar för 1982</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">Beskattningsbar inkomst</p> </td> <td><p style="margin-left:32px;">1QC1 qrc clcqttP</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">Vårt förslag</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+/</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">I basenheter</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">1 kr. år<br /> 1981</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="margin-left:32px;">skala enl. regeringens<br /> förslag</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">0- 1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">_</p> </td> <td><p style="margin-left:9px;">6400</p> </td> <td><p style="text-align:right;">0</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">_</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">1- 4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6400</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">25600</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">2</p> </td> <td><p style="text-align:right;"></p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">4- 7</p> </td> <td><p style="text-align:right;">25 600</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">44 800</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;"></p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">7- 8</p> </td> <td><p style="text-align:right;">44 800</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">51 200</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">8</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 1</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">8- 9</p> </td> <td><p style="text-align:right;">51 200</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">57 600</p> </td> <td><p style="margin-left:32px;">14</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 4</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">9-10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">57600</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">64 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">23</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 3</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">10-11</p> </td> <td><p style="text-align:right;">64 000</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">70400</p> </td> <td><p style="text-align:right;">26</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 6</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">11-12</p> </td> <td><p style="text-align:right;">70400</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">76800</p> </td> <td><p style="text-align:right;">26</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">25</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 1</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">12-13</p> </td> <td><p style="text-align:right;">76 800</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">83 200</p> </td> <td><p style="text-align:right;">29</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">25</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 4</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">13-14</p> </td> <td><p style="text-align:right;">83 200</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">89600</p> </td> <td><p style="text-align:right;">33</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">30</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 3</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">14-15</p> </td> <td><p style="text-align:right;">89600</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">96000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">38</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">30</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 8</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">15-16</p> </td> <td><p style="text-align:right;">96000</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">102400</p> </td> <td><p style="text-align:right;">44</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">35</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 9</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">16-17</p> </td> <td><p style="text-align:right;">102400</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">108800</p> </td> <td><p style="text-align:right;">45</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">35</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-10</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">17-20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">108 800</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">128000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">48</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">40</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 8</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">20-30</p> </td> <td><p style="text-align:right;">128000</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">192 000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">53</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">45</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 8</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">30</p> </td> <td><p style="text-align:right;">192000</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">58</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">50</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 8</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:6px;">Skattebortfallet i förhållande till nu gällande skala kan för 1982 uppskattas<br /> till ca 2 miljarder kronor. Härav finansieras drygt hälften genom borttagandet<br /> av den särskilda skattereduktionen. Resterande finansieringsbehov<br /> - ca I miljard kronor — täcks via föreslagna besparingsåtgärder.</p> <p style="margin-left:6px;">11. Sänkta arbetsgivaravgifter i stödområdet</p> <p style="margin-left:6px;">1 samband med borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften år<br /> 1978 försvann den särskilda stimulans för det inre stödområdet som det<br /> lägre arbetsgivaravgiftsuttag innebar som de borgerliga partierna tidigare<br /> genomdrivit i riksdagen. Det finns enligt vår mening anledning att återgå<br /> till ett system med lägre arbetsgivaravgiftsuttag i det inre stödområdet för<br /> att åstadkomma en generell stimulans av näringslivet där. En sådan sänkning<br /> kan åstadkommas exempelvis genom ett lägre uttag av folkpensionsavgift.<br /> Det bortfall av inkomster för statskassan som ett sådant system<br /> skulle leda till kan kompenseras genom att omfattningen av olika selektiva<br /> stödformer begränsas i motsvarande grad. En stimulans av näringsverksamheten<br /> inom stödområdet av detta slag bör enligt vår uppfattning utredas.</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:6px;">12. Budgeteffekter</p> <p style="margin-left:6px;">De av regeringen föreslagna åtgärderna kan enligt finansutskottets beräkningar<br /> för budgetåret 1981/82 beräknas leda till en minskning av statens<br /> inkomster med 2,5 miljarder kronor. Utgifterna kan beräknas trots besparingsåtgärderna<br /> öka med ca 100 milj. kr. Ett tillstyrkande av regeringens<br /> förslag skulle sålunda leda till en ökning av budgetunderskottet för innevarande<br /> budgetår med mer än 2.6 miljarder kronor.</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:6px;">Kartong: S. 37 Tillkommer: ANDERS BJÖRCK (m)</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_41"><p>36</p> </div> <div class="block ml_4"><p>För budgetåret 1982/83 skulle effekten enligt samma beräkningar bli att<br /> inkomsterna minskade med 4,3 miljarder kronor och utgifterna med mindre<br /> än 300 milj. kr. i förhållande till tidigare uppsatta mål. Budgetunderskottet<br /> skulle sålunda öka med ca 4 miljarder kronor. Härtill torde komma<br /> ytterligare utgiftsökningar till följd av kommande propositioner på bl. a.<br /> industripolitikens område. Med hänsyn till den försämring av handels- och<br /> bytesbalansen som devalveringen kommer att leda till under 1981 och 1982<br /> framstår en sådan budgetförsvagning enligt vår uppfattning som äventyrlig.<br /> En ytterligare budgetförsvagning, med ty följande ökade statliga upplåningsbehov,<br /> framstår som än mer riskabel efter riksbankens beslut den<br /> 14 oktober om en sänkning av diskontot med 1 %.</p> <p>De konkreta förslag vi nu lägger och som avses träda i kraft fr. o. m.<br /> årsskiftet leder till att statens inkomster ökar med 2,1 miljarder kronor<br /> jämfört med regeringens förslag under budgetåret 1981/82 samt med 4,2<br /> miljarder kronor under budgetåret 1982/83. Utgifterna skulle med vårt<br /> förslag minska med upp till 0,5 miljarder kronor i förhållande till regeringsförslaget<br /> under innevarande budgetår samt med drygt 0,5 miljarder kronor<br /> under budgetåret 1982/83. Sammantaget innebär förslagen sålunda att en<br /> budgetförsvagning undviks under nu löpande budgetår samt att en budgetförstärkning<br /> på drygt 0,5 miljarder kronor kan åstadkommas för budgetåret<br /> 1982/83. Vi har dessutom översiktligt angivit hur 12-miljardersprogrammet<br /> skall kunna förverkligas för nästa budgetår. Vi förutsätter emellertid att<br /> regeringen i den kommande budgetpropositionen kommer att lägga förslag<br /> om erforderliga utgiftsnedskärningar. Vi kommer i samband därmed att<br /> precisera de nu översiktligt redovisade sparåtgärderna.</p> <p>Det torde ankomma på resp. utskott att utarbeta erforderlig lagtext.</p> <p>13. Hemställan</p> <p>Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">1. att rikdagen bifaller vad i motionen anförts om inriktningen av<br /> den ekonomiska politiken,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om en sänkning<br /> av mervärdeskatten beslutar om en sänkning av marginalskatterna<br /> för 1982 i enlighet med vad i motionen föreslagits,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om skattepolitikens inriktning,</p> <p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen avslår regeringens förslag om avsättning till tillfälligt<br /> vinstkonto i riksbanken,</p> <p style="margin-left:42px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om en sänkning av arbetsgivaravgifterna i det<br /> inre stödområdet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_0"><p>Stockholm den 20 oktober 1981</p> <p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>NILS CARLSHAMRE (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)</p> <p>ANDERS BJÖRCK (m)</p> <p>PER PETERSSON (m)</p> <p>ALF WENNERFORS (m)</p> </div> <div class="block ml_20"><p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> <p>ALLAN HERNELIUS (m)<br /> ERIK HOVHAMMAR (m)<br /> INGEGERD TROEDSSON (m)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_39"><p style="text-align:right;">38</p> <p style="text-align:right;">Bilaga</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Moderata samlingspartiet accepterar i huvudsak de besparingsåtgärder<br /> regeringen lägger förslag om i proposition 1981/82:30. Därtill bör enligt vår<br /> bedömning ytterligare besparingsåtgärder genomföras redan från den 1<br /> januari 1982. Dessa listas nedan departementsvis. Nedan redovisas också i<br /> stora drag de besparingar moderata samlingspartiet kommer att lägga fram<br /> förslag om i samband med nästa års budgetproposition. En sammanställning<br /> över besparingsbeloppen per departement återfinns på s. 26.</p> <p>Besparingsåtgärder avsedda att träda i kraft 1982-01-01</p> <p>Justitiedepartementet milj. kr.</p> <p style="margin-left:7px;">1. Åtgärder inom kriminalvården m.m. 11</p> <p>Socialdepartementet</p> <p style="margin-left:19px;">2. En utredning om ändrade regler för arbetsskadeförsäkringen<br /> görs. I avvaktan på detta utökas samordningstiden till ett år.</p> <p style="margin-left:7px;">3. Ändrade regler för hustrutillägg. }-300</p> <p style="margin-left:7px;">4. Ändrad subventionsnivå inom tandförsäkringen.</p> <p style="margin-left:7px;">5. Reglerna för tillfällig vård av barn förändras i restriktiv riktning</p> <p>Kommunikationsdepartementet</p> <p style="margin-left:7px;">7. Ändrade regler för investeringar i posthus m. m. 223</p> <p style="margin-left:7px;">8. Registerhållningsavgiften i bilskatten ökas med tio kr., m. m. 39</p> <p>Budgetdepartementet 1</p> <p style="margin-left:7px;">9. Avgiftsfriheten vid inbetalning av skatt å posten m. fl. slopas. | 28</p> <p>10. Regeringskansliets MBL-skyidighet begränsas. &gt;</p> <p>Kommundepartementet</p> <p>11. Minskad byråkrati och administration. 47</p> <p>12. Slopande av regionala hemkonsulenter. 4</p> <p>13. Minskad kungörelseannonsering. 5</p> <p>Utbildningsdepartementet</p> <p>14. Restriktivare regler för utbetalning av studiemedel m. m. 31</p> <p>Arbetsmarknadsdepartementet</p> <p>15. Sänkta tilläggsbidrag till kommunala beredskapsarbeten. 50</p> <p>16. Minskat stöd till industribeställningar. 60</p> <p style="margin-left:19px;">17. Minskad ambitionsnivå vad gäller yrkesinspektionens föreläggande<br /> om komfortåtgärder. 30</p> <p style="margin-left:19px;">18. Ökade rationaliseringskrav på stiftelsen Samhällsföretag utöver<br /> vad som anges i regeringens proposition. Från 129 % till 127 %. 26</p> <p>19. Stopp för fortsatt utbyggnad av AMI. 20</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Industridepartementet</p> <p style="margin-left:19px;">20. Neddragning av det regionalpolitiska stödet utöver vad som föreslås<br /> i propositionen 100</p> <p>Summa för besparingsåtgärder utöver regeringens förslag: 974</p> </div> <div class="block ml_40" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_38"><p>39</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">Besparingsåtgärder avsedda att träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1982/82</p> <p style="margin-left:220px;">Summa (Varav<br /> besparing tidigarelagt)<br /> milj. kr. milj. kr.</p> <p style="margin-left:3px;">Justitiedepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Bl. a. minskas stödet till de politiska partierna,</p> <p style="margin-left:3px;">kostnaderna för rättshjälpen begränsas m. m. 130 ( 36)</p> <p style="margin-left:3px;">Utrikesdepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Biståndsramen ges ett större handelspolitiskt inslag.<br /> Vissa utlandsmyndigheter dras in och ersätts<br /> av honorärkonsuler. 800</p> <p style="margin-left:3px;">Socialdepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Bl. a. införs ökad självrisk i sjukförsäkringen<br /> (1 800 milj. kr.), bidragen till social hemhjälp och<br /> KBT ersätts med ett äldreomsorgsbidrag (400 milj.<br /> kr.), förenklingar och rationaliseringar av vissa<br /> administrativa funktioner genomförs m. m. 5400 (2450)</p> <p style="margin-left:3px;">Kommunikationsdepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Bl. a. omprövas beslutet att flytta inrikesflyget</p> <p style="margin-left:3px;">från Bromma till Arlanda. 680 ( 372)</p> <p style="margin-left:3px;">Ekonomidepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Rationalisering av SCB:s verksamhet genomförs<br /> m.m. 10</p> <p style="margin-left:3px;">Budgetdepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Neddragning av grundgarantin i skatteutjämningssystemet<br /> genomförs, administrationen av arbetsgivarinträdet<br /> förenklas m. m. 670 ( 28)</p> <p style="margin-left:3px;">Kommundepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Byråkratin minskas och verksamheter rationaliseras.<br /> 100 ( 56)</p> <p style="margin-left:3px;">Utbildningsdepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Byråkratin minskas, presstödet justeras, studiemedelssystemet<br /> förändras m. m. Ingen besparing<br /> görs vad gäller högre utbildning och forskning. 1600 ( 161)</p> <p style="margin-left:3px;">Jordbruksdepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Bl. a. minskas livsmedelssubventionerna per</p> <p style="margin-left:3px;">1982-07-01. 400</p> <p style="margin-left:3px;">Handelsdepartementet</p> <p style="margin-left:3px;">Bl. a. revideras tullens centrala uppbördssystem. 55</p> <p style="margin-left:3px;">Arbetsmarknadsdepartementet<br /> Bl. a. differentieras arbetslöshetsersättningen och<br /> justeras progressivbidragets fasta del i arbetslöshetsförsäkringen<br /> m. m. 670 ( 326)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:8</p> </div> <div class="block ml_41"><p>40</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:217px;">Summa<br /> besparing<br /> milj. kr.</p> <p>Bostadsdepartementet</p> <p>Subventionsnivån inom bostadssektorn minskas<br /> och stödet ges en fördelningspolitiskt mer effektiv<br /> inriktning. Stödet koncentreras till nybyggda bostäder<br /> med lika villkor för upplåtelseformer för<br /> bostäder med statliga lån. 2550</p> <p>Industridepartementet</p> <p>Förändringar genomförs bl. a. vad gäller glesbygdsstödet.<br /> 555</p> <p>Gemensamma besparingar</p> <p>Kommittéanslagen minskas med totalt ca 10 %. 15</p> </div> <div class="block ml_36"><p>(Varav<br /> tidigarelagt)<br /> milj. kr.</p> </div> <div class="block ml_36"><p>( 475)</p> </div> <div class="block ml_36"><p>( 400)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Summa</p> </div> <div class="block ml_30"><p>13835 (4504)</p> <p>(inkl. Försvar<br /> 200 milj. kr.)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:8 41</p> <p>Innehållsförteckning</p> <p style="margin-left:4px;">1. Motionens huvudsakliga innehåll 1</p> <p style="margin-left:4px;">2. Sveriges ekonomiska läge — bakgrunden 1</p> <p style="margin-left:4px;">3. Utvecklingen efter 1973 4</p> <p style="margin-left:4px;">4. Stabiliseringspolitiken efter 1976 10</p> <p style="margin-left:4px;">5. Politik för återställd balans 13</p> <p style="margin-left:4px;">6. Den ekonomiska utvecklingen under 1981 18</p> <p style="margin-left:4px;">7. Regeringens stabiliseringspaket 20</p> <p style="margin-left:4px;">8. Kamp mot inflationen 23</p> <p style="margin-left:4px;">9. Besparingsåtgärder 25</p> <p style="margin-left:4px;">10. Skatterna 27</p> <p style="margin-left:19px;">Indexregleringen 28</p> <p style="margin-left:19px;">Underskottsavdragen 30</p> <p style="margin-left:19px;">Promsfinansiering m. m 33</p> <p style="margin-left:19px;">Sänkta marginalskatter 34</p> <p style="margin-left:4px;">11. Sänkta arbetsgivaravgifter i stödområdet 35</p> <p style="margin-left:4px;">12. Budgeteffekter 35</p> <p style="margin-left:4px;">13. Hemställan 36</p> <p style="margin-left:4px;">Bilaga 38</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="text-align:right;">Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981</p> </div> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_6" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_13" /> </div> </div> 0 ANDERS BJÖRCK m 1 undertecknare 0 GÖSTA BOHMAN m 2 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 3 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 4 undertecknare 0 ANDERS BJÖRCK m 5 undertecknare 0 PER PETERSSON m 6 undertecknare 0 ALF WENNERFORS m 7 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 8 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 9 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 10 undertecknare 0 ERIK HOVHAMMAR m 11 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 12 undertecknare G5028 av Gösta Bohman m. fl. mot_198182__8.pdf 1422907 pdf med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/248CA482-1F7B-4706-8F80-8A45D8EC34DA