3108368 G50278 1981/82 78 mot mot Motion 1981/82:78 av Lars Werner m. fl. Motion Motion 78 0 1981-11-06 00:00:00 2014-11-04 17:13:46 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82:44 med förslag till lag om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark av Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G50278/text https://data.riksdagen.se/dokument/G50278 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50278 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1981/82:78<br /> av Lars Werner m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1981/82:44 med förslag till lag om<br /> spridning av bekämpningsmedel över skogsmark</p> <p>Trots att stor enighet tycks råda om nödvändigheten av att minska<br /> användningen av kemiska preparat i vårt samhälle fortsätter den att öka. I<br /> förhållande till 1979 ökade användningen av bekämpningsmedel under<br /> 1980 med 19%. Detta beror uteslutande på en kraftig ökning inom industrin,<br /> medan såväl jord- som skogsbruk redovisar minskad användning.<br /> Inom jordbruket är minskningen ytterst marginell (-3%), medan minskningen<br /> inom skogsbruket är betydande på grund av det tillfälliga förbudet<br /> för slybekämpning med kemiska medel.</p> <p>Bekämpningsmedel i skogsbruket har varit en av de mest uppmärksammade<br /> och debatterade miljöfrågorna under hela 1970-talet. Inte minst blev<br /> det en stor fråga i 1979 års valrörelse, då såväl socialdemokraterna som<br /> centern gjorde utfästelser om att stoppa denna användning. Detta tvingade<br /> också folkpartiregeringen att under valrörelsen besluta om en utredning<br /> om kemiska medel i jord- och skogsbruk, och en kommitté med sju ledamöter<br /> tillsattes. Uppmärksammad blev också dåvarande jordbruksministern,<br /> när denne genom massmedia vädjade till skogsbruket att uppskjuta<br /> planerade bekämpningsåtgärder. Riksdagen beslöt, i avvaktan på utredningens<br /> resultat, att införa ett tillfälligt förbud under 1980. Detta tillfälliga<br /> förbud förlängdes genom ett regeringsbeslut att även gälla under 1981.</p> <p>I december 1980 avlämnade kommittén ett delbetänkande (Ds Jo<br /> 1980:11) Bekämpning av lövsly. Kommittén redovisar i sitt delbetänkande<br /> tre alternativa handlingsmöjligheter i fråga om kemisk lövslybekämpning.<br /> Det första alternativet innebär att skogsägarna själva inom vissa generella<br /> ramar, som gäller för hela landet, bestämmer var kemisk lövslybekämpning<br /> skall förekomma. Det andra alternativet innebär, enligt kommitténs<br /> majoritet, betydande restriktioner. Det tredje alternativet är att införa<br /> totalförbud. I sitt delbetänkande förordar kommitténs majoritet att alternativ<br /> två genomförs.</p> <p>Efter remissbehandling av delbetänkandet föreligger nu regeringens förslag<br /> till lag om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark. I propositionen<br /> föreslås en ny lag varigenom sådan spridning, avsedd för bekämpning<br /> av lövsly, i princip förbjuds.</p> <p>Kommitténs förordande av alternativ två var inte enhälligt. Vpk:s representant<br /> reserverade sig till förmån för förbudsalternativet. Eftersom hela<br /> delbetänkandet inkl. reservatidnen finns bifogat som bilaga till propositionen,<br /> anser vi det inte nödvändigt att upprepa allt vad som anförs i reserva1<br /> Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 78-82</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:78</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tionen, varför vi här närmast kommer att beröra vad som föreslås i propsitionen.</p> <p>Lagförslaget innebär ett principbeslut om förbud, men länsstyrelsen får<br /> medge undantag från förbudet. Vidare sägs att stor hänsyn skall tas tili<br /> kommunernas uppfattning.</p> <p>Första paragrafen fastslår sålunda att spridning över skogsmark av bekämpningsmedel,<br /> avsedda för bekämpning av lövsly, är förbjuden. Andra<br /> stycket berör metoder där enskilda trädstammar behandlas med bekämpningsmedel.<br /> Där avses inte den föreslagna lagen gälla. Detta är mycket<br /> anmärkningsvärt. Vad som hitintills har framkommit är det absolut sämsta<br /> alternativet vid kemisk bekämpning, att använda manuella metoder. Den<br /> som utför bekämpningen kommer då på flera sätt i kontakt med bekämpningsmedlet.<br /> Andra stycket i denna paragraf visar endera på okunnighet<br /> eller en anmärkningsvärd nonchalans inför riskerna för skogsarbetarnas<br /> hälsa. Spridning av kemiska medel med manuella metoder skulle möta<br /> motstånd från skogsarbetarna och deras fackliga organisationer. Vi anser<br /> det vara helt orimligt att sådana undantag finns inskrivna i lagen.</p> <p>Andra paragrafen anger vilka krav som måste uppfyllas för att dispens<br /> från förbudet skall medges. Första momentet anger att skogsmarken skall<br /> ha liten betydelse för friluftslivet, naturvården och den lokala befolkningens<br /> trivsel. Det sista är mycket märkligt; här görs människors oro och<br /> rädsla för de kemiska medlens skador till en trivselfråga. Detta om människornas<br /> trivsel återkommer även i paragraf fyra, när det gäller kommunens<br /> bedömning. Andra momentet anger undantagen om kravet enligt 7§ i<br /> skogsvårdslagen i fråga om återväxt av skog inte rimligen kan tillgodoses<br /> genom röjning med mekaniska metoder med hänsyn till skogsmarkens läge<br /> och beskaffenhet, skogsbeståndets sammansättning och tillgången på arbetskraft.<br /> Här måste frågetecken sättas för vad som avses med skogsmarkens<br /> läge och beskaffenhet. Detta kan inte, annat än i några extrema fall,<br /> utgöra något hinder för mekaniska metoder. Har man dels avverkat det<br /> gamla beståndet, dels gjort skogsvård, t. ex. genom plantering, så borde<br /> det rimligen även vara möjligt att utföra mekanisk röjning. Vad sedan<br /> gäller om vem som skall yttra sig om tillgång till arbetskraft, måste detta<br /> enligt vår mening inhämtas från arbetsmarknadsmyndigheterna, i detta fall<br /> arbetsförmedlingen, inte från skogsvårdsstyrelsen som föreslås i propositionen.</p> <p>Tillgång till arbetskraft är till stor del en fråga om planering, utbildning<br /> och upplysning. Alla skogslän redovisar en mycket stor arbetslöshet, och<br /> särskilt svår är ungdomsarbetslösheten. Men för att dessa människor skall<br /> kunna sysselsättas i skogsvård behövs utbildning och en aktiv förmedling<br /> av dessa jobb. En mycket viktig förutsättning är dock att skogsbruket<br /> planerar för röjning med manuella metoder. Detta bör resultera i dels flera<br /> fast anställda i skogsbruket, dels anställning av tillfällig arbetskraft.</p> <p>Enligt propositionen innebär lagen att skogsbruket måste inrikta sig på</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:78</p> </div> <div class="block ml_40"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>att kemisk lövslybekämpning är en förbjuden teknik och att man därför får<br /> utnyttja mekaniska och andra röjningsmetoder samt så långt möjligt vidta<br /> förebyggande åtgärder för att lösa lövslyproblemet. Vidare påstås att med<br /> hänsyn till den förordade lagstiftningens restriktiva utformning bör antalet<br /> dispensärenden bli begränsat.</p> <p>Det kan svårligen bedömas om dessa antaganden är riktiga. Tvärtom<br /> finns det anledning att ställa sig tvivlande till om den föreslagna lagen<br /> kommer att bli så restriktiv som här antyds. Dessa tvivel grundas bl. a. på<br /> att skogsstyrelsen bemyndigas att meddela anvisningar till bedömningen<br /> om behovet från skogsvårdssynpunkt av att i det enskilda fallet använda<br /> bekämpningsmedel. Vidare säger departementschefen i specialmotiveringen:<br /> ”Jag förutsätter att kommunens yttrande över en dispensansökan utgår<br /> från den inriktning i fråga om markanvändningen som är politiskt förankrad<br /> inom kommunen.” Detta kan inte tolkas på annat sätt än att kommunernas<br /> yttranden kommer att styras av den styrka som opinionen mot<br /> kemisk bekämpning har i resp. kommun. Om så blir fallet innebär det att<br /> skogsägare i hög grad blir beroende av i vilken kommun skogsmarken är<br /> belägen, när frågan om metod för röjning avgörs. Enligt vår mening måste<br /> här skogsbruket ges en likartad behndling, oavsett var i landet skogsmarken<br /> är belägen. Vad skogsstyrelsen har för mening i fråga om behovet av<br /> kemiska metoder är väl känt. Den ligger helt i linje med de krav skogsbruket<br /> har, nämligen att i största möjliga utsträckning få använda kemiska<br /> medel. Detta utgör sålunda ingen garanti för att lagen kommer att bli så<br /> restriktiv som här antyds. Betecknande är att departementschefen icke vid<br /> något tillfälle försökt uppskatta hur omfattande dispensärendena kommer<br /> att bli. Enligt vår mening måste dessa dispenser bli ytterst sällsynta, om<br /> nämnda lag skall leva upp till namnet förbudslag.</p> <p>Inledningsvis konstaterade vi att användningen av kemiska bekämpningsmedel<br /> i skogsbruket har varit en av de mest uppmärksammade och<br /> debatterade miljöfrågorna under mycket lång tid. Vi anser därför det vara<br /> hög tid att ett slutgiltigt beslut nu tas. För det första är det nödvändigt att<br /> skogsbruket får ett klart besked om vilka bestämmelser som framöver skall<br /> gälla för röjning och slybekämpning. Alla är väl medvetna om vår skogsnärings<br /> betydelse för vårt land. Detta är fastslaget mer än en gång. Därför<br /> är det ytterst angeläget att besked i den här frågan nu lämnas från den<br /> lagstiftande församlingen. För det andra måste de loften om ett stoppande<br /> av gifterna i skogsbruket som getts av de politiska partierna, bl. a. under<br /> 1979 års valrörelse, nu infrias. För det tredje måste det till en skyndsam<br /> planering för utbildning av arbetskraft och andra åtgärder som måste<br /> vidtas för att en övergång till manuella metoder inte skall medföra en ännu<br /> större eftersläpning i skogsvården. Nu måste också förebyggande åtgärder<br /> skyndsamt vidtas. Avverkningsmetoderna och hur skogsuttaget görs har<br /> här en stor betydelse för graden av lövslyuppslag. Riksdagen bör därför i<br /> anslutning till antagandet av förbudslagen ge regeringen till känna nödvän</p> </div> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:78</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>digheten av skyndsamma åtgärder för att övergången till manuella metoder<br /> för röjning och slybekämpning skall ske på ett bra sätt.</p> <p>I debatten om användningen av kemisk bekämpningsmedel framhålls det<br /> ofta att skogsbruket står för en liten del av den totala användningen.<br /> Jordbruket och industrin är de stora användarna. Men detta är inget<br /> godtagbart skäl för en fortsatt användning och ett ökande beroende av<br /> bekämpningsmedel inom skogsbruket. Inriktningen måste vara att på alla<br /> områden söka minska användningen av dessa medel och på de områden<br /> där detta är möjligt helt stoppa den. Vpk har under lång tid krävt ett stopp<br /> för användningen av kemiska metoder i röjning och anser det vara möjligt<br /> att övergå till manuella metoder utan att skogsvården eftersätts. Inte minst<br /> det förhållandet att eftersläpande skogsvårdsåtgärder, sysselsättningsproblem<br /> och ekonomiskt stöd till arbetslösa existerar jämsides talar för att<br /> så är möjligt. 1 konsekvens med våra tidigare ställningstaganden i detta<br /> sammanhang kommer vi sålunda att i första hand föreslå riksdagen att<br /> besluta om ett generellt förbud utan undantagsbestämmelser och om detta<br /> inte vinner riksdagens bifall i andra hand föreslå ändringar i det föreliggande<br /> lagförslaget i enlighet med det som anförts i motionen. Utöver detta<br /> föreslår vi också att riksdagen beslutar ge regeringen till känna nödvändigheten<br /> av åtgärder för att en övergång till manuella röjningsmetoder skall<br /> ske utan att skogsvården eftersätts.</p> <p>Med hänvisning till ovanstående föreslås</p> <p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:44 beslutar anta<br /> följande förslag till Lag om spridning av bekämpningsmedel över<br /> skogsmark.</p> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § Spridning över skogsmark av bekämpningsmedel, avsedda för bekämpning<br /> av lövsly, är förbjuden.</p> <p>2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § döms till böter<br /> eller fängelse i högst ett år.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 då lagen (1980:368) om förbud<br /> under viss tid mot spridning av bekämpningsmedel över skogsmark skall<br /> upphöra att gälla.</p> <p style="margin-left:44px;">2. att, därest motionens förslag under punkt 1 icke vinner riksdagens<br /> bifall, riksdagen med ändring i proposition 1981/82:44 beslutar<br /> anta följande förslag till Lag om spridning av bekämpningsmedel<br /> över skogsmark:</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:78</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Spridning över skogsmark lövsly, är förbjuden.</p> <p>Med spridning av bekämpningsmedel<br /> avses enligt denna lag inte<br /> metoder där enskilda trädstammar<br /> behandlas med bekämpningsmedel.</p> </div> <div class="block ml_21"><p style="margin-left:7px;">2§</p> <p style="margin-left:7px;"> från 1 § om</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Länsstyrelsen får medge</p> <p>1. skogsmarken har liten betydelse<br /> för friluftslivet, naturvården och<br /> den lokala befolkningens trivsel och</p> <p>2. kravet enligt 7 § skogsvårdslagen<br /> (1979:429) i fråga om återväxt<br /> av skog inte rimligen kan tillgodoses<br /> genom röjning med mekaniska<br /> metoder med hänsyn till skogsmarkens<br /> läge och beskaffenhet,<br /> skogsbeståndets sammansättning<br /> och tillgången på arbetskraft.</p> <p>I ärenden enligt 2 § skall yttrande<br /> inhämtas från kommunen och<br /> skogsvårdsstyrelsen.</p> <p>Länsstyrelsen skall vid sin prövning<br /> ta stor hänsyn till kommunens<br /> bedömning av skogsmarkens betydelse<br /> för friluftslivet, naturvården<br /> och den lokala befolkningens trivsel.</p> </div> <div class="block ml_23"><p>1. skogsmarken har liten betydelse<br /> för friluftslivet, naturvården och<br /> den lokala befolkningen och</p> <p>2. kravet enligt 7 § skogsvårdslagen<br /> (1979:429) i fråga om återväxt<br /> av skog inte rimligen kan tillgodoses<br /> genom röjning med mekaniska<br /> metoder med hänsyn till skogsmarkens<br /> läge och beskaffenhet,<br /> skogsbeståndets sammansättning<br /> och tillgången på arbetskraft.</p> <p>I ärenden enligt 2 § skall yttrande<br /> inhämtas från kommunen, skogsvårdsstyrelsen<br /> och arbetsmarknadsmyndigheterna.</p> <p>Länsstyrelsen skall vid sin prövning<br /> ta stor hänsyn till kommunens<br /> bedömning av skogsmarkens betydelse<br /> för friluftslivet, naturvården<br /> och den lokala befolkningen.</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen uttalar sig för särskilda åtgärder för att främja en<br /> övergång till manuella röjningsmetoder i enlighet med vad som<br /> sägs i motionen samt ger regeringen detta till känna.</p> <p>Stockholm den 6 november 1981<br /> LARS WERNER (vpk)</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)</p> <p>NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)</p> <p>EVA HJELMSTRÖM (vpk) JOHN ANDERSSON (vpk)</p> </div> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_17" /> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 3 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 4 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 5 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 6 undertecknare 0 JOHN ANDERSSON vpk 7 undertecknare G50278 av Lars Werner m. fl. mot_198182__78.pdf 171564 pdf med anledning av proposition 1981/82:44 med förslag till lag om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark https://data.riksdagen.se/fil/CE6B0F8D-F599-4A79-A356-8F4A766F1184