3108365G502751981/8275motmotMotion 1981/82:75 av Lars Werner m. fl.MotionMotion7501981-11-04 00:00:002014-11-04 17:13:442014-11-04 00:00:00med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m. m.av Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G50275/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G50275https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50275
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_44"><p style="text-align:right;">Mot. 1981/82</p>
<p style="text-align:right;">75-77</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1981/82:75</p>
<p>av Lars Werner m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering<br />
i grundskola och gymnasieskola m. m.</p>
<p>Propositionen behandlar mål och riktlinjer för studie- och yrkesorienteringen<br />
(syo) och organisationen av denna. Stor vikt läggs vid utformning och<br />
kvalitet i fråga om den praktiska arbetslivsorientering (prao) som skall<br />
inplaneras i undervisningen i och med att den nya läroplanen för grundskolan.<br />
Lgr 80, träder i kraft höstterminen 1982.</p>
<p>Vpk instämmer i de allmänna syftena med praktisk arbetslivsorientering<br />
sådana de kommer till uttryck i Lgr 80 och så som de refereras i<br />
propositionen:</p>
<p>Praon skall inte vara inriktad mot ett visst yrke eller ens ett enstaka<br />
verksamhetsområde, ej heller skall den anknytas enbart till studiet av ett visst<br />
ämne. Den skall syfta till att eleven får erfarenhet av arbetslivet på olika<br />
områden och att dessa erfarenheter skall tas till vara i all undervisning i<br />
skolan.</p>
<p>Statsrådet betonar vikten av att i undervisningen och genom vägledning<br />
hjälpa eleverna att sätta in sina erfarenheter i ett större sammanhang, så att<br />
dessa verkligen bidrar till elevernas studie- och vrkesvalsmognad. Vidare<br />
refererar statsrådet till resonemang som förs inom arbetslivsforskningen och<br />
till teorin att begreppet arbetsliv omfattar två olika företeelser - arbetsmarknaden<br />
och arbetsplatserna.</p>
<p>Detta perspektiv skulle på ett avgörande sätt kunna berika och förändra<br />
formuleringen av arbetslivsorienteringens mål. Statsrådet tolkar emellertid<br />
arbetsforskarnas teori på ett ytligt och ofruktbart sätt i propositionen.<br />
Resonemangen anpassas i stället till det borgerliga klasskampsperspektiv<br />
som kommer till uttryck i propositionen om arbetsmarknadspolitikens<br />
framtida inriktning.</p>
<p>Skillnaden mellan "arbetsmarknaden" och "arbetsplatserna" beskrivs<br />
endast som en skillnad mellan allmänna krav och speciella krav. Arbetsmarknadens<br />
"allmänna krav" skapar nämligen den illusoriska uppfattningen<br />
att eleven som framtida säljare av arbetskraft är fullt jämställd med varje<br />
köpare. Avgörande för den enskilde är då utbud och efterfrågan, som det så<br />
vackert heter i propositionen om arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>Här ger man eleven en föreställning om att allt hänger på att man blir "så<br />
väl rustad som möjligt för att kunna ta sig igenom den flaskhals som utträdet<br />
på arbetsmarknaden utgör". Där arbetsmarknadsministern i sin proposition<br />
ger upp varje tillstymmelse till målsättning att skaffa arbete åt alla, där tar</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen IW1IN2. 3 sami. Nr 75-77</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:75</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>skolministern vid och manar med en klapp på axeln de unga att anstränga sig<br />
än mer i skolan innan de träder ut i arbetslösheten.</p>
<p>De "speciella kraven” på arbetsplatserna skiljer sig från arbetsmarknadens<br />
"allmänna krav” främst däri att de definitivt slår ihjäl föreställningen<br />
om den arbetandes valfrihet, egenvärde och självständighet. Där råder de<br />
lagar som arbetsplatsens ägare uppställer.</p>
<p>Det är nu inte bara så, att många ungdomar kämpar förgäves för att arbeta<br />
i det yrke och med de arbetsuppgifter de drömt om och önskar sig. Det är<br />
även så att de kunskaper, insikter och färdigheter som inlärts med sikte på<br />
den kommande arbetsuppgiften i stor utsträckning smulas sönder av kraven<br />
på lönsamhet och av den av arbetsköparna formulerade effektiviteten.</p>
<p>Det är snarast här - i de arbetandes maktlöshet på arbetsplatserna - som<br />
förklaringen står att finna till att "skola och elev ibland ser på upplevelserna i<br />
arbetslivet med olika ögon”, som skolministern skriver på s. 15 i propositionen.<br />
I stället för att dra slutsatser av många lönarbetandes handgripliga<br />
erfarenheter av arbetslivet - med dess frånvaro av initiativ och skapande,<br />
botträngande av yrkeskunnandet m. m. - resonerar statsrådet så här:</p>
<p>Om eleverna ser bort fran det bredare perspektivet, arbetsmarknaden med<br />
dess förändringar och krav, och fäster sig vid den näraliggande arbetsplatsen<br />
och vad där försiggår, kan de råka dra felaktiga slutsatser om behovet av<br />
utbildning. En föreställning om ett elevernas upplevelser på enstaka<br />
arbetsplatser skulle vara motiv nog för att inte vidareutbilda sig måste<br />
bearbetas i skolan.</p>
<p>Den dystra verkligheten är ju den att utvecklingen inom såväl arbetsmarknad<br />
som arbetsliv på sikt inte är ägnad att stimulera de många eleverna till<br />
utbildning. Den här aktuella propositionen visar lika väl som propositionen<br />
om arbetsmarknadspolitiken att regeringen helt tappat greppet över denna<br />
utveckling.</p>
<p>Vpk hävdar i stället att en arbetslivsorientering aldrig kan bortse från de<br />
bestående, antagonistiska motsättningarna inom arbetslivet. Eleverna måste<br />
invigas i de intressemotsättningar och styrkeförhållanden mellan kapital och<br />
arbete som reglerar den arbetandes möjligheter att utifrån sina kunskaper<br />
påverka och förändra produktionens inriktning, arbetsplatsens utformning<br />
och fördelningen av det producerade. Motsättningarna mellan arbetande och<br />
företagsägare kommer också fram i fråga om olycks- och hälsorisker,<br />
sjukledighet, studieledighet och förändringar av arbetsuppgifter.</p>
<p>En arbetslivsorientering måste dessutom innehålla kunskap om de<br />
arbetandes möjligheter att genom organisering ta upp kampen för sina<br />
villkor. Klassperspektivet äger också tillämpning på det i propositionen<br />
omtalade främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdheten<br />
nås inte enbart med attitydförändringar till studieinriktning och yrkesval.<br />
Jämställdheten kräver genomgripande förändringar av makt- och ägarförhållanden,<br />
arbetsmarknad och arbetsliv. Skolan kan inte bli "spjutspets” i ett<br />
samhälle där kvinnorna i första hand blir arbetslösa och där majoriteten</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:75</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>kvinnor i arbetslivet är mer underordnade och sämre betalda än männen.</p>
<p>Statsrådet finner det oroväckande med den snabbt växande arbetslösheten<br />
bland unga flickor. Vpk delar givetvis denna oro men kan inte underlåta att<br />
påpeka att även om hittills bedrivna yrkesorientering i skolorna hade<br />
resulterat i fler flickor med teknisk yrkesinriktning så hade ungdomsarbetslösheten<br />
ändå inte varit mindre omfattande än vad den i dag är.</p>
<p>Vpk föreslår att de förordade riktlinjerna för skolans arbetslivsförberedelse<br />
kompletteras med en grundläggande orientering om motsättningarna<br />
mellan de lönarbetande och arbetsplatsernas ägare, dessa motsättningars<br />
avgörande betydelse för möjligheterna att få arbete, arbetsmiljön och<br />
arbetsförhållandena samt betydelsen av kunskaper och färdigheter. Vidare<br />
föreslår vpk att riktlinjerna också kompletteras med en ingående orientering<br />
om fackföreningarnas betydelse och fackligt arbete.</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående föreslås</p>
<p style="margin-left:59px;">att riksdagen beslutar att komplettera de i proposition 1981/82:15<br />
förordade riktlinjerna för skolans arbetslivsförberedelse i<br />
enlighet med vad som anförts i motionen.</p>
<p>Stockholm den 4 november 1981<br />
LARS WERNER (vpk)</p>
<p>EIVOR MARKLUND (vpk) C. -H. HERMANSSON (vpk)</p>
<p>NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)</p>
<p>EVA HJELMSTRÖM (vpk) RAUL BLUCHER (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk2undertecknare0C. -H. HERMANSSONvpk3undertecknare0NILS BERNDTSONvpk4undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk5undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk6undertecknare0RAUL BLUCHERvpk7undertecknareG50275av Lars Werner m. fl.mot_198182__75.pdf171696pdfmed anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m. m.https://data.riksdagen.se/fil/B9147FCE-6B27-4729-BDEA-C9CF29DD6E74