<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3108364</hangar_id>
 <dok_id>G50274</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>74</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:74 av Lars Hedfors m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>74</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-11-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:13:43</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m. m.</titel>
 <subtitel>av Lars Hedfors m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G50274/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G50274</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50274</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lars Hedfors m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering&lt;br /&gt;
i grundskola och gymnasieskola m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lgr 80 och proposition 1981/82:15 skall målsättningen för den&lt;br /&gt; 
praktiska arbetslivsorienteringen (prao) bl. a. vara att eleven skall få&lt;br /&gt; 
erfarenheter av arbetslivet på olika områden och att dessa erfarenheter skall&lt;br /&gt; 
tas till vara i all undervisning i skolan. I propositionen heter det bl. a. att det&lt;br /&gt; 
ligger ”i sakens natur att eleverna under praon på arbetsplatsen bör få&lt;br /&gt; 
varierande arbetsuppgifter av växlande svårighetsgrad som motsvarar deras&lt;br /&gt; 
mognad men endast som ett led i skolans undervisning och under&lt;br /&gt; 
handledning”. Det är en mycket ambitiös målsättning, som alla kan&lt;br /&gt; 
acceptera. Tyvärr är den emellertid förknippad med en stor mängd problem&lt;br /&gt; 
av organisatorisk och administrativ art. Dessa förvärras av riksdagens&lt;br /&gt; 
tidigare beslut om en utvidgning av den praktiska arbetslivsorienteringen&lt;br /&gt; 
från nu ca tre veckor till i första hand sex veckor och på sikt tio veckor.&lt;br /&gt; 
Skolöverstyrelsen har beräknat att behovet av platser för arbetslivskontakter&lt;br /&gt; 
kommer att öka från 210 000 vid slutet av 1970-talet till 340 000 platser under&lt;br /&gt; 
läsåret 1982/83, dvs. en ökning med 62 %, vid en utbyggnad av praon till sex&lt;br /&gt; 
veckor. Vid en utbyggnad till tio veckor blir ökningen 460 000 platser, dvs&lt;br /&gt; 
220 %. Till detta kommer att gymnasieskolans behov av sådana platser också&lt;br /&gt; 
väntas öka. Det kommer naturligtvis att bli svårt att skaffa fram alla dessa&lt;br /&gt; 
prao-platser. Men det kommer framför allt att bli svårt att uppfylla alla de&lt;br /&gt; 
kvalitativa krav på prao-platserna som finns inbyggda i praons övergripande&lt;br /&gt; 
målsättningar (elevernas möjligheter att personligen delta i olika verksamheter&lt;br /&gt;
på arbetsplatsen, tillgång på handledning och möjligheter till kontakt&lt;br /&gt; 
med arbetstagare och partsföreträdare) - helt enkelt därför att skola och&lt;br /&gt; 
arbetsförmedling tvingas acceptera alla arbetsplatser som över huvud taget&lt;br /&gt; 
står till buds. Dessa problem ägnas en mycket flyktig uppmärksamhet i&lt;br /&gt; 
proposition 1981/82:15. Det är ytterst beklagligt ty om inte dessa problem&lt;br /&gt; 
kan lösas äventyras hela prao-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför nödvändigt att man ser över möjligheterna att ändra på&lt;br /&gt; 
prao-verksamhetens organisation så att målsättningarna kan uppnås. Ett sätt&lt;br /&gt; 
är att man inför ett system med "rullande" prao, dvs. att endast några få&lt;br /&gt; 
elever (i stället för som nu halva klassen) åt gången går ut på prao. Då kan&lt;br /&gt; 
man utnyttja hela läsåret och ett begränsat antal väl motiverade arbetsplatser.&lt;br /&gt;
Fördelarna med ett sådan system är många, t. ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Prao blir ett naturligt (ej jippobetonat) inslag i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;o Varje skola kan bygga upp en permanent organisation med relativt få&lt;br /&gt; 
arbetsplatser. Det underlättar skolans kontakter med prao-platserna&lt;br /&gt; 
och prao-handledarnas möjligheter att komma till skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 Syo-funktionärens arbetsbörda blir jämnare fördelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att det blir lättare att skaffa fram erforderligt antal&lt;br /&gt; 
lämpliga prao-platser, åtminstone i de små och medelstora kommunerna. 1&lt;br /&gt; 
de större (med stor gymnasieskola och ca fem högstadieskolor) kommer ju&lt;br /&gt; 
ändå hela läsåret att behöva utnyttjas. Nackdelen med ett sådant system är att&lt;br /&gt; 
återgången till skolarbete från arbetslivsorientering kan ställa till med&lt;br /&gt; 
problem, i synnerhet för elever med s. k. skolsvårigheter. Det är därför ett&lt;br /&gt; 
oeftergivligt krav att sådana elever får någon form av stöd vid återinträdet i&lt;br /&gt; 
skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att skolöverstyrelsen skall få i uppdrag att ta initiativ till&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet med s. k. rullande prao. Detta bör ges regeringen till&lt;br /&gt; 
känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Personlig vägledning och uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syo för elever med fysiska, psykiska eller sociala handikapp och för&lt;br /&gt; 
invandrarelever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta avsnitt är propositionen minst sagt motsägelsefull. A ena sidan&lt;br /&gt; 
hävdas med eftertryck att en strikt indelning av elever i sådana som har&lt;br /&gt; 
särskilda behov eller svårigheter och sådana som inte har det är olycklig. Å&lt;br /&gt; 
andra sidan menar man i propositionen att det ankommer på de lokala&lt;br /&gt; 
skolstyrelserna "att tillse att syo-insatser speciellt kommer handikappade&lt;br /&gt; 
elever tillgodo".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det vara självklart att de elever som har särskilda behov och&lt;br /&gt; 
svårigheter också tilldelas särskilda resurser bl. a. inom syo-verksamheten.&lt;br /&gt; 
Till skillnad från propositionsförfattaren anser vi det också vara nödvändigt&lt;br /&gt; 
att detta på ett eller annat sätt markeras vid fördelningen av statens bidrag till&lt;br /&gt; 
denna verksamhet. All tidigare erfarenhet av fri resursanvändning inom&lt;br /&gt; 
grundskolan visar nämligen med önskvärd tydlighet att just de elever som har&lt;br /&gt; 
behov av specialundervisning får en allt mindre del av förstärkningsresursen.&lt;br /&gt; 
SÖ har gjort undersökningar som visar att specialundervisningen i grundskolan&lt;br /&gt;
minskade med mer än 8 0(10 lärarveckotimmar från läsåret 1977/78 till&lt;br /&gt; 
1978/79. Det betyder en nedgång på 3 %, som till absolut största delen föll på&lt;br /&gt; 
högstadiet, där specialundervisningen minskade med hela 10%. Samtidigt&lt;br /&gt; 
kan man konstatera att antalet s. k. 20-grupper ökar på detta stadium. Det&lt;br /&gt; 
tycks alltså vara så. att det största hindret för en kompensatorisk fördelning&lt;br /&gt; 
av resurserna är en uppfattning ute i kommunerna att en rent matematisk&lt;br /&gt; 
fördelning faktiskt är rättvis. Vi vänder oss med skärpa mot ett sådant&lt;br /&gt; 
synsätt. Vi föreslår därför att statsbidraget för syo-verksamhet får en sådan&lt;br /&gt; 
utformning att elever med särskilda behov och svårigheter, t. ex. elever med&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;fysiska, psykiska eller sociala handikapp och invandrarelever, garanteras&lt;br /&gt; 
särskilda syo-insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syons roll i skolans uppföljningsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skolans uppföljningsansvar föreslås att statsbidraget till&lt;br /&gt; 
denna viktiga verksamhet läggs in i grundskolans förstärkningsresurs. Med&lt;br /&gt; 
tanke på den ovan påtalade tendensen till en strikt matematisk fördelning av&lt;br /&gt; 
denna resurs kan man befara att skolor med många elever att följa upp&lt;br /&gt; 
missgynnas. Det kommer att drabba de svaga eleverna. Det blir då också&lt;br /&gt; 
svårare för skolan att aktivt bidra till kampen mot ungdomsarbetslösheten.&lt;br /&gt; 
Det kan vi inte acceptera och föreslår att ett särskilt bidrag utgår för&lt;br /&gt; 
uppföljande syo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En ny tjänstekonstruktion för syo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt av propositionen förs bl. a. ett resonemang om hur en&lt;br /&gt; 
syo-funktionärsutbildningbör se ut. Tyvärr nämns inget om förkunskapskrav&lt;br /&gt; 
på blivande syo-funktionärer. Särskilt viktigt härvidlag är kravet på tidigare&lt;br /&gt; 
yrkeserfarenhet, eftersom detta är av stor betydelse för möjligheterna att nå&lt;br /&gt; 
upp till syons målsättningar. Det är därför nödvändigt att riksdagen redan nu&lt;br /&gt; 
fastslår att det för tillträde till den nya syo-funktionärsutbildningen krävs en&lt;br /&gt; 
tidigare yrkeserfarenhet av minst samma omfattning som till den nuvarande&lt;br /&gt; 
utbildningen. Vi föreslår att riksdagen gör ett uttalande av den innebörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om försöksverksamhet med s. k. rullande&lt;br /&gt; 
prao,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om syo för elever med fysiska, psykiska eller&lt;br /&gt; 
sociala handikapp samt invandrarelever,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att ett särskilt statsbidrag skall utgå för&lt;br /&gt; 
uppföljande syo och inte bakas in i förstärkningsresursen, som&lt;br /&gt; 
föreslås i propositionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;4. att riksdagen uttalar att det för tillträde till den nya syofunktionärsutbildningen&lt;br /&gt;
skall krävas en tidigare yrkeserfarenhet&lt;br /&gt;
av minst samma omfattning som till den nuvarande&lt;br /&gt; 
utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 november 1981&lt;br /&gt; 
LARS HEDFORS (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KJELL NILSSON (s) ULLA JOHANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;CiOTAB 69798 Slockholm 19X1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS HEDFORS</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KJELL NILSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULLA JOHANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G50274</dok_id>
<subtitel>av Lars Hedfors m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__74.pdf</filnamn>
<filstorlek>177409</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/11B1FC10-2B6A-4A7B-8E0B-2BB5E4A6A80C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>