3108363 G50273 1981/82 73 mot mot Motion 1981/82:73 av Stig Alemyr m. fl. Motion Motion 73 0 1981-10-04 00:00:00 2014-11-04 17:13:42 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m. m. av Stig Alemyr m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G50273/text https://data.riksdagen.se/dokument/G50273 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50273 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Mot. 1981/82</p> <p style="text-align:right;">73-74</p> <p style="text-align:right;">Motion</p> <p style="text-align:right;">1981/82:73</p> <p style="text-align:right;">av Stig Alemyr m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering<br /> i grundskola och gymnasieskola m. m.</p> <p>Både grundskolan och gymnasieskolan har till uppgift att bl. a. förbereda<br /> för fortsatt utbildning och för arbetslivet. Denna centrala uppgift skall prägla<br /> undervisningen i alla skolans ämnen. Dessutom har eleverna behov av<br /> särskilda insatser när det gäller studie- och yrkesorientering (syo). Efter ett<br /> särskilt utredningsarbete fastlades 1971 (prop. 1971:34) mål och program för<br /> syon av en enig riksdag (UbU 1971:21). Riksdagen beslutade vidare att en<br /> särskild organisation med kommunalt anställda syo-konsulenter skulle<br /> införas på försök i grundskolan och gymnasieskolan. Yrkesvalslärarna skulle<br /> stimuleras att verka inom den nya organisationen. Efter utvärdering av<br /> försöksverksamheten skulle regeringen återkomma till riksdagen, vilket sker<br /> i föreliggande proposition.</p> <p style="text-align:right;">Under 1970-talet utvidgades skolans arbetslivsförberedande insatser. 1976<br /> togs ett viktigt steg genom beslutet om skolans inre arbete (prop.</p> <p>1975/76:39). En rad ställningstaganden knöt skola och arbetsliv närmare till<br /> varandra. Till de yrkesorienterande momenten lades nu som något mycket<br /> viktigt mer av arbetslivsorientring. Särskilt LO verkade starkt för detta.</p> <p>I SIA-propositionen fick denna syn sitt uttryck genom att den praktiska<br /> yrkesorienteringen förändrades till praktisk arbetslivsorientering (prao) med<br /> ett nytt innehåll bl. a. genom att orienteringen skall omfatta förhållanden<br /> som präglar arbetsmiljö, t. ex. kunskap om lagar, avtal, överenskommelser,<br /> facklig verksamhet och om partsförhållandena på arbetsplatsen. Tiden för<br /> den praktiska arbetslivsorienteringen förlängdes och har genom senare<br /> riksdagsbeslut fastlagts till mellan 6 och 10 veckor under hela grundskoletiden.</p> <p style="text-align:right;">För att underlätta det nödvändiga samarbetet mellan skola och arbetsliv<br /> tillskapades ett särskilt planeringsråd (SSA-råd) i kommunerna och i länen.</p> <p>Skolstyrelserna ålades vidare ett uppföljningsansvar för elever som slutar<br /> grundskolan för att stimulera dem till vidare studier. Genom vissa<br /> förändringar i intagningsprocessen till gymnasieskolan togs de första stegen<br /> till att skapa en mjukare övergång från grundskola till gymnasieskola.</p> <p>Tidigare socialdemokratiska motionskrav</p> <p style="text-align:right;">Socialdemokraterna har därefter i riksdagen i olika motioner behandlat<br /> skolans arbetslivsförberedande insatser, behovet av ökade resurser till syon</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 73-74</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:73</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>och åtgärder för att underlätta övergången från grundskolan till gymnasieskolan.<br /> Vi vill här erinra om några av dessa förslag.</p> <p>Vi har föreslagit högre statsbidrag till syo-verksamheten genom en<br /> sänkning av jämförelsetalen för de större kommunerna, vilka har varit och är<br /> missgynnade i gällande system för fördelning av statsbidraget. I dessa<br /> kommuner har man ofta haft de största kraven på syo-insatser. Ytterligare<br /> 106 grundbelopp för studie- och yrkesorientering skulle ha tillförts dessa<br /> kommuner enligt vårt förslag (motionerna 1979/80:1996, 1980/81:1252).</p> <p>Vid flera tillfällen har vi särskilt uppmärksammat invandrarelevernas<br /> situation. Invandrareleverna är i syo-hänseende mer arbets- och tidskrävande<br /> än andra elever. Konkret har våra förslag bl. a. tagit sig uttryck i krav på<br /> ytterligare 37 grundbelopp för syo i de kommuner som har störst andel<br /> invandrarelever (motionerna 1979/80:1996, 1979/80:1305, 1980/81:1251,<br /> 1980/81:1676).</p> <p>Flickornas situation på arbetsmarknaden är särskilt utsatt. Detta har ställt<br /> ökade krav på studie- och yrkesorientering. I vår barn- och ungdomsmotion<br /> (motion 1980/81:1251) föreslog vi att särskilda medel skulle ställas till<br /> förfogande för att förmå flickor att söka utbildningar och arbeten som<br /> traditionellt har dominerats av pojkar. Genom särskilda kurser skulle flickor<br /> stimuleras att söka tekniskt/naturvetenskapliga utbildningar. För detta<br /> ändamål ville vi anslå 4 milj. kr.</p> <p>De ungdomar som av olika skäl (sociala, psykiska, fysiska handikapp)<br /> riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet ställer stora krav på uppföljning<br /> från skolans sida. Speciella utbildningsprogram kan behövas för dessa<br /> ungdomar. För detta ändamål har vi föreslagit att 10 milj. kr. skulle ställas till<br /> skolöverstyrelsens förfogande för en försöksverksamhet (motionerna 1977/<br /> 78:1926, 1980/81:436, 1980/81:1251).</p> <p>Vi har i den ovan nämnda motion 1980/81:1251 också fört fram kravet att<br /> den så kallade främjandelagen skulle kompletteras så att länsarbetsnämnderna<br /> skulle få befogenheter att skaffa fram de praktikplatser som behövs i<br /> de utbildningar där praktik är föreskriven.</p> <p>Vid flera tillfällen har vi fört fram krav för att garantera kvalitén i den<br /> företagsförlagda utbildningen. Således har vi i motion 1980/81:1278 krävt<br /> avtal mellan de parter som är berörda av verksamheten i syfte att ge eleverna<br /> en bred och användbar utbildning. Vi motsatte oss att verksamheten med<br /> yrkesintroduktion infördes bl. a. av skälet att avtalsfrågorna var helt<br /> otillfredsställande behandlade i den s. k. ungdomspropositionen (prop.<br /> 1979/80:145). Vi framhöll i stället att den reguljära yrkesförberedande<br /> utbildningen borde byggas ut och att de korta yrkesinriktade kurserna inte<br /> borde avvecklas. De hade ett värde bl. a. ur studie- och yrkesorienteringssynpunkt.<br /> I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen förändringar i<br /> yrkesintroduktionen, påpekar oklarheter med avtalsfrågorna och talar om<br /> samverkan med kortkurser. I efterhand får alltså den socialdemokratiska<br /> kritiken av ungdomspropositionen rätt.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:73</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Samtliga ovan redovisade motionskrav avslogs av den borgerliga riksdagsmajoriteten.<br /> De socialdemokratiska initiativen visar att vi konsekvent<br /> arbetar för att närma skola och arbetsliv till varandra. I denna process har vi<br /> sett studie- och yrkesorienteringen som ett betydelsefullt led.</p> <p>Den nu föreliggande propositionen innebär i stort en uppföljning av de<br /> ställningstaganden som gjorts tidigare. Det är i sig tillfredsställande. Men<br /> som vi nyss anfört har den borgerliga regeringspolitiken i flera avseenden<br /> inneburit en lägre ambitionsnivå än vad vi socialdemokrater förespråkar. Vi<br /> återkommer i annat sammanhang till detta.</p> <p>Syons mål oclt program</p> <p>Vad föredraganden anför om mål och program för syon kan vi i huvudsak<br /> instämma i. Det innebär framför allt en betoning av skolans samhälls- och<br /> arbetslivsförberedande uppgifter. Dessa måste genomsyra hela skolans<br /> verksamhet och kan därför inte enbart åläggas studie- och yrkesorientering.</p> <p>Syo-funktionärens uppgift blir då inte enbart att ge eleverna studie- och<br /> yrkesorientering utan att föra in kunskap från arbetslivet in i skolan mera<br /> allmänt. I detta ligger t. ex. att stimulera och planera sådan fortbildning för<br /> skolpersonalen som har till syfte att öka arbetslivskunnandet i skolan.<br /> Syo-funktionären skall också fungera som skolans främsta kontaktperson<br /> med arbetslivet.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang framhålla värdet av samverkan med de fackliga<br /> organisationerna och att företrädare för dessa medverkar i undervisningen<br /> och vid elevernas besök, prao eller praktik ute på arbetsplatserna. Tidigare<br /> har statliga medel utgått för att utbilda sådana fackliga företrädare. Detta<br /> behov måste beaktas även fortsättningsvis.</p> <p>För att målen skall kunna förverkligas krävs givetvis också mer än<br /> formuleringar. Det avgörande är att skolan förfogar över tillräckliga resurser<br /> - personellt och ekonomiskt - för syon. Därutöver krävs tillgång på<br /> utbildningsplatser som svarar mot arbetsmarknadens behov och samtidigt<br /> söker tillgodose ungdomens utbildningsintresse och en sådan utformning av<br /> undervisningen att alla ungdomar upplever utbildningen som meningsfull.<br /> Den nedrustning som skett av skolans resurser de senaste åren är därför<br /> mycket illavarslande, något som vi senast haft anledning att beröra i vår<br /> motion 1981/82:32.</p> <p>Det finns i detta sammanhang särskilt anledning att ta upp hur<br /> föredraganden behandlar problemen kring det stora och växande problem<br /> som ungdomsarbetslösheten utgör. I september uppgick t. ex. antalet<br /> arbetslösa ungdomar (i åldern 16-24 år) till rekordsiffran 61 000. Antalet<br /> arbetslösa tonåringar var 31 000; för flickorna uppmättes en arbetslöshetsfrekvens<br /> om 16 %.</p> <p>Mot denna bakgrund är det av betydelse hur regeringen behandlat syons<br /> 1* Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 73-74</p> </div> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:73</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>roll i förhållande till arbetsmarknaden, i synnerhet synen på ungdomsarbetslösheten.<br /> "Målet för skolans behandling av ungdomens arbetslöshetsproblem<br /> bör vara", säger föredraganden (s. 36), "att hos individen ingjuta<br /> känsla av eget ansvar samt en vilja och förmåga att övervinna arbetslöshetssituationen".<br /> Detta är enligt vår uppfattning att övervältra ett samhällsansvar<br /> på den enskilde i en situation då regeringen i betydande utsträckning<br /> misslyckats med att ta sin del av ansvaret för de ungas sysselsättning. Det<br /> ovan citerade uttalandet ser vi dessutom som en alltför snäv och passiv syn på<br /> skolans roll vid behandlingen av ungdomsarbetslösheten. Målet för skolans<br /> behandling av detta samhällsproblem måste enligt vår mening vara avsevärt<br /> vidare och anknytas framför allt till samhällsstrukturen som omger individen<br /> lokalt, regionalt, nationellt och interntionellt.</p> <p>Vi anser därför att också ungdomar - utifrån principen att alla har rätt till<br /> arbete - skall tränas att se kritiskt på samhällets oförmåga att skaffa jobb.<br /> Ungdomen skall också stimuleras att arbeta konstruktivt för att rätten till<br /> arbete skall omfatta alla. Ett sådant synsätt stämmer också bättre med "den<br /> kritiskt analyserande inställningen” som enligt syobeslutet 1971 (prop.<br /> 1971:34, s. 18) skulle vara grundläggande för syoverksamheten.</p> <p>Ungdomarna har rätt att känna att de i en besvärlig situation erhåller<br /> samhällets och skolans aktiva stöd för att undvika arbetslöshet. Arbetet för<br /> att motverka ungdomsarbetslösheten kan emelletid aldrig enbart vara fråga<br /> om mer syo eller mer utbildning. Ytterst handlar det om att föra en<br /> ekonomisk politik som håller den totala sysselsättningsnivån hög i landet och<br /> som därigenom också kan erbjuda jobb till nytillträdande på arbetsmarknaden.</p> <p>Vi delar föredragandens uttalande att värderingar om olika yrkens och<br /> arbetsuppgifters status skall diskuteras öppet. Skolan får inte väja för att<br /> beskriva den bristande jämlikheten i dagens samhälle. "Den kritiskt<br /> analyserande inställningen" måste enligt vår mening känneteckna arbetet<br /> också på detta område, så att elevernas medvetenhet om förhållandena ökas<br /> och de stimuleras att göra egna ställningstaganden till dessa samhällsfrågor.</p> <p>Personlig vägledning och uppföljning</p> <p>Beträffande vägledningsarbetet för föredraganden ett resonemang om<br /> vägledningens kompensatoriska uppgifter samtidigt som alla elever skall ges<br /> vägledning. Resonemanget leder dock inte till någon slutsats sorn kan vara<br /> till hjälp i resursfördelningen och bedömningen av insatserna lokalt.<br /> Slutsatsen tycks vara: "Prioriteringsfrågor av principiell art skall diskuteras<br /> och planeras i arbetsenheter sedan skolledningen beslutat om arbetets<br /> övergripande fördelning" (s. 26). Enligt vår mening är detta en otillfredsställande<br /> slutsats. Riksdagen måste i stället klart säga ut att rätten till syo och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:73</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>vägledning gäller alla elever. Därutöver är behovet av hjälp och stöd större<br /> hos vissa elevgrupper.</p> <p>Dessa elever bör då ha rätt till ytterligare hjälp och vägledning, enskilt eller<br /> i grupp. Den behovsinriktade resursfördelningen skall således även gälla vad<br /> avser insatser från syo-funktionären. Enligt vår mening bör regeringen<br /> uppdra åt SÖ att uppmärksamma detta i sitt utvecklingsarbete och utarbeta<br /> modeller som stöd för det lokala arbetet med fördelning av syoresurserna.</p> <p>Föredraganden behandlar också de yrkesetiska frågorna från syofunktionärer,<br /> nämligen att balansera mellan å ena sidan förväntningar på att<br /> elevströmmarna skall styras till utbildningsområden och arbetsmarknadssektorer<br /> där rekryteringsbehoven är stora och å andra sidan att ge en allsidig<br /> information med hänsyn till den enskilde elevens behov. Enligt föredraganden<br /> räcker det tydligen att "betona syo-utbildningens betydelse när det gäller<br /> att göra funktionärerna medvetna om i vilket spänningsfält de verkar och hur<br /> de från legala och etiska utgångspunkter skall bete sig i dessa” (s. 28).<br /> Föredraganden framhåller också att dessa frågor skall diskuteras lokalt.</p> <p>Enligt vår mening måste det finnas ett centralt ansvar i denna fråga. Vi vill<br /> för det första betona syo-funktionärens aktiva roll. Det som i proposition<br /> 1971:34 uttalades om detta äger fortfarande giltighet. "Syo bör motverka<br /> sådana begränsningar i yrkesvalet som t. ex. beror på social bakgrund, kön.<br /> bristande motivation att analysera sin situation etc., även om detta leder till<br /> ifrågasättande av ett beslut som eleven fattat och gör valet svårare eftesom de<br /> upplevda alternativen ökar.”</p> <p>Vi anser vidare att erfarenheterna talar för en starkare betoning av<br /> syo-funktionärens uppgift att ”beskriva verkligheten" för eleven, dvs. göra<br /> klart för eleven var rekryteringsbehoven eller de vakanta utbildningsplatserna<br /> finns. Också sådana frågor om avvägningen i vägledningsarbetet bör tas<br /> upp i det uppdrag som regeringen bör ge till SÖ.</p> <p style="text-align:right;">Statsbidrag</p> <p>Propositionen innehåller förslag om en statsbidragsomläggning utan att<br /> något mer detaljerat beslutsunderlag föreligger. Vi kan i princip acceptera att<br /> syo-verksamheten finansieras över förstärkningsresursen. Detta förutsätter<br /> dock att förstärkningsresursen tillförs medel som svarar mot den omfattning<br /> som riksdagen vill ge syo-verksamheten. Vi socialdemokrater kan inte<br /> acceptera att allt fler verksamheter skall inrymmas i förstärkningsresursen<br /> utan att denna räknas upp. Förstärkningsresursen förlorar då sin behovsinriktade<br /> karaktär vilket vi inte vill medverka till. Senast har vi haft anledning<br /> att betona detta i vår motion 1981/82:32 i anledning av gymnasiepropositionen.</p> <p style="text-align:right;">Den föreliggande propositionen går inte närmare in på konsekvenserna av<br /> en statsbidragsomläggning. I propositionen påtalas att de små kommunerna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:73</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>kommer att missgynnas av omläggningen av bidragssystemet. Om detta skall<br /> kompenseras framgår inte. Vidare har regeringen ingen lösning på de skilda<br /> behov som finns melkin olika kommuner på grund av antalet invandrarelever.<br /> Propositionen behandlar endast hur de extra behov som invandrarelever<br /> har kan klaras genom fri resursanvändning inom kommunen. Detta kan<br /> enligt vår mening inte vara tillräckligt. Vi vill erinra om att vi tidigare<br /> föreslagit extra resurser för invandrar-syo.</p> <p>Mot denna bakgrund kan vi därför nu endast allmänt instämma i principen<br /> bakom statsbidragsomläggningen. Först sedan beräkningsunderlag presenterats<br /> i nästa budgetproposition och jämförelse med nuvarande system kan<br /> göras, kan vi ta definitiv ställning till förslaget. Enligt vår mening krävs<br /> ytterligare resurser för att förverkliga syons mål och program såsom de<br /> beskrivs i propositionen samt den allmänna förstärkningen av skolans<br /> arbetslivsförberedande insatser.</p> <p>Tjänstekonstruktionen</p> <p>SÖ:s utvärdering av försöksverksamheten med syo-konsulenter visar att<br /> det ofta föreligger svårigheter att skapa heltidstjänster och att tjänsterna<br /> många gånger är splittrade på flera skolenheter. Möjligheten att kombinera<br /> syo med annat skolarbete måste alltså prövas. SÖ har föreslagit att<br /> syo-funktionen skulle kunna kombineras med elevvård och arbete inom<br /> fritidsverksamheten. Kommunförbundet instämde i detta. Många remissinstanser<br /> uttalade sig dessutom för möjligheten att kombinera syo med<br /> undervisning. Detta har också blivit propositionens förslag.</p> <p>Socialdemokraterna instämmer i de krav som många remissinstanser ställt<br /> på tjänstekonstruktionen, dvs.</p> <p>- minst en tjänst per skolenhet.</p> <p>- inga delade tjänster mellan skolenheter,</p> <p>- inga ofrivilliga deltidstjänster.</p> <p>Detta leder enligt vår mening till att förutom syo-konsulenttjänster med<br /> enbart syo-uppgifter bör det vara möjligt att kombinera sådana uppgifter<br /> med annan verksamhet i skolan inkl. undervisning.</p> <p>Socialdemokraterna vill slå vakt om syo-konsulenterna som personer i<br /> skolan med specialistkunskaper om arbetslivet. Vi vill inte göra avkall på<br /> förkunskapskrav eller utbildningen för syo-funktionärer. Vi instämmer i<br /> propositionens förslag att rena syo-tjänster även fortsättningsvis skall kunna<br /> inrättas. Även med möjlighet att fylla ut syo-tjänsterna också med<br /> undervisning skall syon vara det helt dominerande.</p> <p>Vad syo-konsulentens undervisningsinsatser skall bestå i - liksom förändringen<br /> i grund- och fortbildningen - är föga utvecklat i propositionen.</p> <p>Enligt vår mening bör en ny tjänstekonstruktion som kan kombinera syo<br /> med undervisning genom fyllnadstjänstgöring i första hand avse de ämnen<br /> och moment som ligger nära till för syo-konsulenten, dvs. samhällskunskap</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:73</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>och, i gymnasieskolan, också arbetslivsorientering. Enligt propositionen bör<br /> en strävan vid tjänsteutläggningen vara ”att syo-funktionären har undervisning<br /> i så många arbetsenheter som möjligt för att han eller hon därigenom<br /> skall få kontakt med så många elever och lärare som möjligt” (s. 47). Trots<br /> detta uttalande avvisar föredraganden förslaget från flera remissinstanser att<br /> syo-funktionären skulle kunna fungera som resurslärare. Eftersom all<br /> undervisning skall vara utgångspunkt för arbetslivsförberedelse bör det<br /> enligt vår mening vara lämpligt att syo-konsulenten bereds fyllnadstjänstgöring<br /> som s. k. resurs-/kompanjonlärare.</p> <p style="margin-left:3px;">Regelrätt ämnesundervisning bör också kunna komma i fråga då<br /> syo-konsulenten har sådana kunskaper. Vi är dock tveksamma att utöka<br /> syo-funktionärernas grundutbildning genom att tillföra alla ett undervisningsämne.<br /> Detta måste få omfattande konsekvenser för grundutbildningens<br /> längd vilka inte är tillfredsställande belysta i propositionen. Det måste vidare<br /> innebära stora omprioriteringar inom fortbildningsanslaget vilket inte heller<br /> är belyst i propositionen. Enligt vår mening kan dessa förändringar inte<br /> finansieras inom de nuvarande anslagens ram.</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen föreslås att syo-konsulenttjänsterna skall förändras från<br /> att vara kommunalt reglerade till att vara statligt reglerade. Några egentliga<br /> motiv för denna förändring har inte föredraganden angett. Enligt propositionen<br /> föreslås alltså att ett område där den kommunala huvudmannen i dag<br /> har hela arbetsgivaransvaret skall överföras till statlig reglering. Detta går<br /> emot utvecklingen inom skolpolitiken i övrigt, som betonar mer av lokalt<br /> ansvar och beslutsfattande (jfr prop. 1980/81:197). Föredraganden har heller<br /> inte utrett hur den nya tjänstetypen skall kunna kombineras med arbete inom<br /> den kommunalt reglerade verksamheten inom skolan eller med arbete i<br /> skolans uppföljningsansvar som bekostas av kommunala medel.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt vår mening innehåller propositionen inte tillräckligt underlag för att<br /> riksdagen nu skall kunna fatta beslut om ny tjänstekonstruktion för<br /> syo-funktionärer. Riksdagen bör därför återförvisa förslaget till regeringen<br /> med begäran om ett nytt förslag som klargör</p> <p style="margin-left:3px;">- hur syo-tjänster skall kunna kombineras med bl. a. undervisningsverksamhet,</p> <p style="margin-left:3px;">- hur grundutbildningen och fortbildningen av syo- konsulenter skall<br /> utformas för att möjliggöra detta,</p> <p style="margin-left:3px;">- möjligheten att i en kommunalt reglerad tjänst kombinera syo- och<br /> undervisningsverksamhet liksom för- och nackdelar med kommunalt resp.<br /> statligt reglerad syo-konsulenttjänst.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen bör med det snaraste återkomma i frågan så att den nya<br /> organisationen kan träda i kraft på utsatt tid, den 1 juli 1983.</p> <p style="margin-left:3px;">Intagning till gymnasieskolan på höstterminsbetyg</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen föreslås att den slutliga intagningen till gymnasieskolan<br /> skall ske på grundval av terminsbetyget från höstterminen i årskurs 9. Denna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:73</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">nya ordning skall träda i kraft från intagningen till läsåret 1983/84. Vi<br /> tillstyrker detta förslag, som ger bättre möjligheter att anpassa elevönskemålen<br /> och den gymnasiala organisationen till varandra liksom att ge ökat<br /> syo-stöd till de elever som är osäkra i sitt studie- och yrkesval. En förändring<br /> av detta slag påverkar dock samtidigt skolarbetet under vårterminen i den<br /> avslutande årskursen, vilket helt förbigåtts av föredraganden.</p> <p>Enligt vår mening måste ett beslut i enlighet med propositionen<br /> kombineras med att frågan om förändringarna i skolarbetet under årskurs 9<br /> belyses. Vi anser att det är helt nödvändigt att åtgärder vidtas så att<br /> skolarbetet anpassas till de nya förutsättningarna. Under delar av vårterminen<br /> kan t. ex. de elever som är osäkra i sitt studie- och yrkesval och/eller inte<br /> sökt vidare utbildning ges förstärkt syo-vägledning, enskilt eller i grupp. 1 en<br /> sådan verksamhet bör också besök på arbetsplatser och i gymnasieskolan<br /> läggas in. För de elever som under vårterminen får besked om vilka<br /> studievägar de kommit in på bör detta kunna utgöra en sporre i skolarbetet,<br /> särskilt för att ytterligare förkovra sig inom kunskapsområden som är viktiga<br /> för de kommande studierna.</p> <p>Det bör vidare vara naturligt att undervisningen läggs upp med inriktning<br /> på att eleverna under vårterminen i årskurs 9 genomgår sista delen av den<br /> obligatoriska medborgerliga utbildningen. Det bör då finnas anledning att<br /> behandla utbildningsmomentet som i särskilt hög grad vetter mot vuxenlivet,<br /> arbetslivet och kommande utbildning.</p> <p>De förändringar vi nu talat om påverkar skolarbetets innehåll och<br /> uppläggning. Någon ändring i skolorganisationen får detta inte leda till.<br /> Behovet av individualisering bör lösas på normalt sätt, dvs. inom klassens<br /> ram.</p> <p>Enligt vår mening borde regeringen ha behandlat frågan, om hur<br /> skolarbetet under vårterminen i årskurs 9 bör anpassas till den nya<br /> situationen, i samband med att förslaget om höstterminsintagning lades<br /> fram. Vi tvingas alltså åter konstatera att riksdagen föreläggs ett ofullständigt<br /> beslutsunderlag i regeringens propositioner. Riksdagen har i full enighet<br /> redan i princip ställt sig bakom förslaget om höstterminsintagning (UbU<br /> 1978/79:45). Vi intar fortfarande samma positiva inställning till denna fråga.<br /> En förutsät ning för bifall till propositionen på denna punkt är dock att<br /> riksdagen uppdrar åt regeringen att låta SÖ utarbeta underlag för de<br /> förändringar som behöver göras av skolarbetet under vårterminen i årskurs<br /> 9. Detta arbete bör grundas på den utvärdering som f.n. äger rum angående<br /> försöksverksamheten med höstterminsintagning. Regeringens beslut i denna<br /> fråga - som beroende på omfattningen av förändringarna kan behöva<br /> föreläggas riksdagen - bör få karaktären av tillägg till läroplanen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:73</p> </div> <div class="block ml_40"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> </div> <div class="block ml_8"><p style="margin-left:16px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om centralt utarbetade modeller som stöd för<br /> det lokala syo-arbetet,</p> <p style="margin-left:16px;">2. att riksdagen med hänvisning till vad som anförts i motionen<br /> återförvisar förslagen om statligt reglerade tjänster för syokonsulenter<br /> och fortbildning av syo-konsulenter samt begär<br /> nytt förslag av regeringen i enlighet med de riktlinjer som anges<br /> i motionen,</p> <p style="margin-left:16px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om anpassning av skolarbetet under vårterminen<br /> i årskurs 9 i samband med att s. k. höstterminsintagning<br /> till gymnasieskolan införs.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 4 oktober 1981</p> </div> <div class="block ml_3"><p>STIG ALEMYR (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>BENGT WIKLUND (s)<br /> LARS GUSTAFSSON (s)<br /> HELGE HAGBERG (s)<br /> LENNART BLADH (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>TORSTEN KARLSSON (s)<br /> MARGIT SANDÉHN (s)</p> <p>IRIS MÅRTENSSON (s)<br /> LARS SVENSSON (s)<br /> GÖRAN PERSSON (s)<br /> MARGOT WALLSTRÖM (s)<br /> ROLAND SUNDGREN (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br /> KARL-ERIK HÄLL (s)<br /> 1NG-MARIE HANSSON (s)</p> </div> </div> </div> 0 STIG ALEMYR s 1 undertecknare 0 BENGT WIKLUND s 2 undertecknare 0 LARS GUSTAFSSON s 3 undertecknare 0 HELGE HAGBERG s 4 undertecknare 0 LENNART BLADH s 5 undertecknare 0 TORSTEN KARLSSON s 6 undertecknare 0 MARGIT SANDÉHN s 7 undertecknare 0 IRIS MÅRTENSSON s 8 undertecknare 0 LARS SVENSSON s 9 undertecknare 0 GÖRAN PERSSON s 10 undertecknare 0 MARGOT WALLSTRÖM s 11 undertecknare 0 ROLAND SUNDGREN s 12 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 13 undertecknare 0 KARL-ERIK HÄLL s 14 undertecknare 0 NG-MARIE HANSSON s 15 undertecknare G50273 av Stig Alemyr m. fl. mot_198182__73.pdf 518617 pdf med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m. m. https://data.riksdagen.se/fil/0CD90718-3FE3-4737-9C7B-7782C0926696