3108345 G50257 1981/82 57 mot mot Motion 1981/82:57 av Lars Werner m. fl. Motion Motion 57 0 1981-10-26 00:00:00 2014-11-04 17:13:28 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. av Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G50257/text https://data.riksdagen.se/dokument/G50257 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50257 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_1"><p>1981/82:57</p> <p>av Lars Werner m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska<br /> åtgärder m. m.</p> <p>1 nuvarande läge måste tre huvuduppgifter ställas i förgrunden för den<br /> ekonomiska politiken. Arbetslösheten måste nedbringas. Folkflertalets<br /> levnadsstandard försvaras. De sociala rättigheterna värnas och social rättvisa<br /> befordras.</p> <p>En politik som ställer dessa huvuduppgifter måste för att få framgång<br /> innebära förkastande av den nu förda regeringspolitiken, angrepp på storfinansens<br /> makt och en ökad planmässighet i landets ekonomiska utveckling.</p> <p>Arbetslösheten</p> <p>Arbetslösheten ökar nu kraftigt och går mot att bli den högsta hittills<br /> under hela efterkrigstiden. Och till de — vid senaste mätningen - nära<br /> 130000 öppet arbetslösa kommer andra grupper som ställts utanför den<br /> ordinarie produktionsprocessen och arbetsmarknaden. Dit hör de som<br /> hänvisas till olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder; dit hör de omkring<br /> 300000 kvinnor som vill komma ut i förvärvsarbete men som inte får det;<br /> dit hör de som förtidspensioneras av arbetsmarknadsskäl; dit hör de som<br /> kallas handikappade men som vill och kan göra en insats i arbetslivet om<br /> de bereds tillfälle till det. Antalet personer som är beredda att ta sin plats i<br /> arbetslivet, men som inte får tillfälle därtill, uppgår sålunda till mellan<br /> 800000 och 1000000.</p> <p>Regeringens analyser av arbetslösheten vilar på falska föreställningar.<br /> Politiken blir därefter. Regeringen ser som väsentliga orsaker — utöver<br /> internationella faktorer - till det rådande ekonomiska läget att marginalskatterna<br /> och progressionen i skattesystemet är för stora, att arbetsmarknadslagstiftningen<br /> förhindrat rörlighet på arbetsmarknaden och att den<br /> offentliga sektorn "trängt undan” den konkurrensutsatta sektorn. Regeringen<br /> vill därför minska progressiviteten i skattesystemet - denna påstås<br /> ha motverkat ”arbetsinsatser, sparande och företagande”, den vill luckra<br /> upp den arbetsmarknadslagstiftning som syftat till att öka anställningstryggheten,<br /> den vill förminska den offentliga sektorn.</p> <p>Problemet för Sveriges ekonomi är emellertid för stor arbetslöshet, inte<br /> bristande arbetsvilja. Ingen har ”valt” arbetslöshet på grund av marginalskatter.<br /> Inte heller är brist på sparande problemet. Problemet är i stället att<br /> I Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 57—65</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>den kapitalistiska krisen och inflationen lockar kapitalet över i spekulation<br /> och olika former av värdesäkring. De svenska storföretagen har betydande<br /> likviditetsöverskott. Men de spekulerar hellre än de använder pengarna till<br /> produktiva investeringar inom landet, och de får inte bara hållas, trots att<br /> landet behöver produktiva investeringar, utan regeringen understödjer<br /> aktivt att de enskilda företagens profiter skall vara det ledande motivet i<br /> samhällsutvecklingen.</p> <p>Inte heller ligger problemet i arbetsmarknadslagarna. Dessa har främst i<br /> någon mån motverkat avskedanden och att arbetsgivarna kan behandla<br /> anställda godtyckligt, men de harju inte förhindrat ekonomisk expansion.</p> <p>Minst lika felaktig är synen att den offentliga sektorn ”trångt undan”<br /> industrin. Industrin har minskat sin sysselsättning sedan 1970-talets början.<br /> Den har som regel haft överkapacitet. Den har hög likviditet. Den<br /> offentliga sektorn har sålunda inte konkurrerat ut industrin, varken när det<br /> gäller arbetskraft eller kapital. Och utan att vara okritisk mot stora delar av<br /> den offentliga sektorn, som ju upprätthåller det borgerliga klassamhällets<br /> förhållanden och ibland reflekterar detta i förmynderi och byråkrati, måste<br /> man mot de borgerliga angreppen på främst de sociala delarna av den<br /> offentliga sektorns verksamhet fråga: Hur hade samhället sett ut med en<br /> väsentligen mindre offentlig sektor? Hade efterfrågan på industrins produktion<br /> ökat därigenom? Hade antalet arbetslösa varit färre? Hade den<br /> sociala utslagningen varit mildare och dess följder mindre brutala? Hade<br /> de sjuka fått ett bättre hopp? Hade det icke-kommersiella kulturutbudet<br /> fått större möjligheter att berika människornas liv?</p> <p>Det är endast tack vara den offentliga sektorns utveckling som arbetslösheten<br /> inte blivit värre.</p> <p>Den offentliga sektom har växt till stor del som följd av utvecklingen<br /> inom den ”privata” sektom. Det har gällt ökade kostnader för att skapa en<br /> gynnsam samhällsmiljö för industrins utveckling och ökade insatser för att<br /> mildra verkningarna av den privatkapitalistiska sektoms kriser.</p> <p>Den ekonomiska krisen orsakas av kapitalismen och inte specifikt av<br /> systemets offentliga sektor.</p> <p>Arbetslösheten uppstår till följd av att näringslivet utvecklas planlöst<br /> och efter det oförutsebara resultatet av de olika enskilda kapitalens jakt<br /> efter profiter. De enskilda företagen och koncernerna planerar säkert<br /> noggrant sin verksamhet. Men deras olika planer hamnar ofta i motsättning<br /> till varandra. Vilka som kommer att kunna förverkligas, vilka som kommer<br /> på skam, vilka industrier som kommer att växa, vilka som tvingas krympa<br /> eller läggas ner, vilka orter som skall utvecklas och vilka som skall avfolkas<br /> — allt styrs av blint verkande marknadskrafter. Dessa kapitalismens<br /> blint verkande marknadskrafter ställer samhällsutvecklingen ovanför människornas<br /> kontroll och vilja. De skapar ekonomisk anarki och kriser.</p> <p>En politik som verkligen vänder sig mot arbetslösheten måste utgå från<br /> denna insikt. Storfinansens maktställning i ekonomin måste angripas och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_39"><p>3</p> </div> <div class="block ml_1"><p>planmässigheten öka, det är förutsättningarna för en arbetsskapande politik<br /> som ger ökad trygghet på arbetsmarknaden.</p> <p>Det krävs med andra ord direkt arbetsskapande samhällsinsatser för att<br /> motverka krisens verkningar. Det krävs också vidgade befogenheter för de<br /> fackliga organisationerna och ökad samhällelig kontroll över näringslivets<br /> utveckling. En sådan politik kan sammanfattas i följande punkter:</p> <p style="margin-left:14px;">1. Ett program för 100000 nya samhällsnyttiga arbeten under en period av<br /> högst tre år, innefattande ökat bostadsbyggande och en planmässig<br /> utbyggnad av den offentliga sektorns samhällsservice och satsningar på<br /> inhemska och förnybara energikällor.</p> <p style="margin-left:14px;">2. Ett statligt industriprogram av storleksordningen 100000 nya industriarbetsplatser<br /> under 1980-talet.</p> <p style="margin-left:14px;">3. Kreditväsendet under samhällelig ledning och kontroll. Nationalisering<br /> av de privata storbankerna och andra kreditinstitut.</p> <p style="margin-left:14px;">4. Uppbyggnad av samhällsägda fonder under de arbetandes kontroll för<br /> att förverkliga det samhälleliga industriprogrammet.</p> <p style="margin-left:14px;">5. Stopp för kapitalflykt och industriutflyttning. Skärpt valutakontroll.</p> <p style="margin-left:14px;">6. Facklig vetorätt mot avskedanden och permittering. Full lön under hela<br /> permitteringstiden.</p> <p style="margin-left:14px;">7. Ökning av AMS resurser enligt vad verket begärt fört att mildra den<br /> mest akuta situationen nu i vinter.</p> <p style="margin-left:14px;">8. Inledning av förkortning av arbetsdagen till 6 timmar.</p> <p>Denna politik står i skarp kontrast till regeringens politik. Regeringen<br /> vill hålla storfinansens exportindustri med en reservarmé av arbetslösa.<br /> Den för medvetet och kallsinnigt en arbetslöshetsbevarande politik. Den<br /> uttrycker detta själv i den nu föreliggande propositionen på följande, föga<br /> invävda sätt: ”Nödvändigheten av att inte binda resurser i näringar som<br /> inte positivt bidrar till att förbättra utrikesbalansen sätter emellertid bestämda<br /> gränser för de arbetsmarknadspolitiska satsningar som kan göras.<br /> Också när det gäller industripolitiken måste största restriktivitet iakttagas.”</p> </div> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:14px;">Folkets levnadsstandard</p> <p>Under åren av borgerliga regeringar har de arbetandes realinkomster<br /> minskat. 1977-1980 föll t. ex. industriarbetarnas reallöner med 7,5%, och<br /> under innevarande år beräknas de minska med ytterligare 4-5%. Även<br /> andra kategorier lönearbetande har fått sina reallöner minskade.</p> <p>Ett uttryck för denna försämring är att den privata konsumtionen minskat<br /> under samtliga år med borgerligt regeringsinnnehav utom ett, nämligen<br /> 1979. Under det senaste året har försäljningen inom egentlig detaljhandel<br /> minskat klart. Denna var i juli i år (kalenderkorrigerat) 4% lägre än i juli i<br /> Qol (1980). Dagligvaruförsäljningen har under perioden minskat med 5%.<br /> tl Riksdagen 1981/82. J sami. Nr 57—65</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Detta innebär bl. a. att många tvingats till billigare och många gånger<br /> försämrad kosthållning.</p> <p>Denna försämring av levnadsstandarden - i materiel! mening - har inte<br /> bara drabbat de lönearbetande. Under främst det senaste året har även<br /> pensionärer, studerande, sjuka och handikappade drabbats.</p> <p>Allt detta reflekterar den höga inflationen. SAF:s regeringsunderstödda<br /> offensiv mot de fackliga organisationerna och de borgerliga regeringarnas<br /> fördelningspolitik.</p> <p>Årstakten i konsumentprisernas ökning ligger nu på omkring 14%. Sedan<br /> 1976 har konsumentpriserna totalt stigit med över 75%. Livsmedelspriserna<br /> har ökat med över 88% från samma år och priserna på de<br /> subventionerade baslivsmedlen med hela 92,5%. Det är framför allt under<br /> de senaste åren som de subentionerade baslivsmedlens priser förhöjts<br /> betydligt kraftigare än övriga priser.</p> <p>Inflationen är — lika lite som övriga krissymptom — inte bara ett svenskt<br /> problem. Den är — med något olika styrka — ett faktum i hela den<br /> kapitalistiska världen. Den kommer ur de transnationella koncernernas<br /> makt över ekonomier och marknader, ur den tilltagande koncentrationen<br /> och monopoliseringen av produktion och distribution, ur den växande<br /> apparaten för att manipulera efterfrågan, ur den statliga politiken, ur den<br /> tilltagande spekulationen (vilken i sin tur också delvis betingas av inflationen),<br /> ur motsättningen mellan de utvecklade kapitalistiska ekonomierna<br /> och de olje- och råvaruproducerande länderna. Inflationen är på det sättet<br /> ett uttryck för summan av motsättningar inom den moderna kapitalismen.<br /> Främst är den uttryck för storfinansens och (i många länder) regeringarnas<br /> strävan att urgröpa de arbetandes köpkraft, tränga tillbaka deras andel av<br /> produktionen och få profiternas andel att växa.</p> <p>I Sverige har storfinansen och regeringen, som visats, haft framgång i<br /> denna politik. Regeringen har inte bedrivit någon politik som syftat till att<br /> begränsa inflationen. Tvärtom har den luckrat upp prisregleringar, minskat<br /> livsmedelssubventioner och genom sin samlade ekonomiska politik, t. ex.<br /> på skatte-, avgifts-, bostads- och hyres- och räntepolitikens områden,<br /> skärpt inflationen. Vissa år kan över hälften av inflationstakten härledas<br /> som följd av beslut i enlighet med regeringens ekonomisk-politiska linje.<br /> Denna omfördelningspolitik har enligt aggressiva borgerliga kretsar inte<br /> varit tillräcklig. Storfinansen och vissa av dess språkrör har till och med<br /> framlagt krav om nominella sänkningar av penninglönerna.</p> <p>De borgerliga regeringarna har också fört en fördelningspolitisk linje<br /> som gynnat kapitalägare och höginkomsttagare. De har motiverat sina<br /> angrepp på folkflertalets levnadsstandard med att krisens bördor skall<br /> bäras solidariskt, men syftet med deras politik har varit att öka företagens<br /> vinster och att öka inkomstspridningen. Politikens verkliga innebörd har<br /> sålunda varit att vissa skall bära även andras bördor, för att dessa andra<br /> skall ytterligare berikas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82: 57</p> </div> <div class="block ml_39"><p>5</p> </div> <div class="block ml_1"><p>Steg i denna omfördelningspolitik har varit skatte- och avgiftslindringar<br /> för bolagen, press på lönearbetarnas organisationer att ställa låga lönekrav,<br /> försämringar inom det sociala försäkringssystemet (t. ex. av pensionärernas<br /> villkor) och en skattepolitik som främst gått ut på att minska<br /> progressiviteten i skattesystemet.</p> <p>Under de borgerliga regeringarnas tid har den enda egentligt progressiva<br /> skatten, den statliga inkomstskatten, kraftigt minskat sin andel av den<br /> offentliga sektorns samlade skatteintäkter. Den direkta statsskatten utgjorde<br /> fram till och med 1976 något över 29% av samtliga skatter. Redan 1977<br /> minskade denna andel till 23,5%, och 1981 beräknas den direkta statsskatten<br /> utgöra endast 17,3% av den offentliga sektorns samlade skatteinkomster.<br /> Det betyder att 82,7% av dessa skatteinkomster utgörs av ickeprogressiva<br /> skatter - vilka delvis verkar regressivt. Det har således skett<br /> en stark uppluckring av progressiviteten i skatterna, och ändå fortsätter<br /> den borgerliga propagandan om att marginalskatterna är det stora problemet.</p> <p>Den borgerliga politiken har inte enbart försämrat breda folkgruppers<br /> levnadsstandard i materiell mening. Levnadsstandard bör vara ett vidare<br /> begrepp. Inom viktiga områden såsom miljövård, kultur, idrott- och fritidsaktiviteter<br /> har den borgerliga fördelningspolitiken inneburit allvarliga försämringar.</p> <p>En politik som bekämpar inflationen och främjar en rättvis fördelning<br /> måste bl. a. innefatta: prisstopp på alla nödvändighetsvaror, hyresstopp,<br /> slopad moms på mat, ingrepp mot monopolistisk prissättning och skärpt<br /> monopollagstiftning, begränsningar av den kommersiella reklamen, angrepp<br /> på valuta-, inhemsk kredit-, mark- och fastighetsspekulation samt<br /> övergång till lågräntepolitik. Vidare bör progressiviteten i skattesystemet<br /> återupprättas och skärpas. Kampen mot olika former av skatteflykt och<br /> skattefusk samt annan ekonomisk brottslighet måste intensifieras.</p> <p>Värna om de sociala rättigheterna</p> <p>Arbetarrörelsen har i sin kamp för bättre levnadsvillkor i vårt land gjort<br /> politiska, sociala och kulturella erövringar som modifierat de kapitalistiska<br /> marknadskrafternas djungellag. Dessa erövringar utsätts nu, med krisen<br /> som förevändning, för alltmer öppna angrepp ifrån borgerligheten. Angreppen<br /> sker på bred front. Villkoren för pensionärerna försämras. Avgifterna<br /> inom sjukvården har höjts och vårdresurserna tunnas ut. Regeringen<br /> vill införa vad den kallar ”ökad självrisk” inom socialförsäkringssystemet.<br /> De framsteg som gjorts på arbetsrättens område för ökad anställningstrygghet<br /> hotas. Planerna på en utbyggd barnomsorg saboteras och den<br /> utbyggnad som sker leds in på sämre alternativ.</p> <p>De borgerliga attackerna mot de sociala rättigheterna får främst formen<br /> av försämrade villkor för de socialt viktiga delarna av den kommunala</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>verksamheten. Under de senaste åren har kommuner och landsting, som<br /> direkt resultat av regeringarnas ekonomisk-politiska linje, förlorat mångmiljardbelopp.<br /> Genom drastiska åtgärder och ren utpressning mot kommunerna<br /> och landstingen vill regeringen få dessa att begränsa sin expansion<br /> för de närmaste åren till högst en procent årligen. Detta trots att den<br /> ekonomiska krisen har sociala verkningar som skulle tvinga bl. a. kommunerna<br /> och landstingen till långt kraftigare ökningar för att kunna uppfylla<br /> sociala minimikrav gentemot sina invånare. De sociala försämringarna är<br /> uttryck för olika sidor av de reaktionära idéer som för närvarande präglar<br /> den borgerliga ideologin och politiken. Där finns en reaktionär kvinno- och<br /> familjesyn, krav på ökad individualism, tron att sociala rättigheter minskar<br /> arbetslösheten och strävan att kapitalistiska marknadsekonomiska mekanismer<br /> skall prägla så stor del av samhällslivet som möjligt eftersom dessa<br /> anses främja effektivitet. Motiv och konsekvenser blir ökade sociala problem,<br /> vidgade klyftor och en skärpt utsugning av de arbetande.</p> <p>De sociala försämringarnas och nedrustningens politik måste bekämpas<br /> och ersättas av en medveten och planmässig utbyggnad av den offentliga<br /> sektorns sociala verksamhet. Detta skapar en av förutsättningarna för<br /> högre sysselsättning och förbättrad samhällsekonomi. Det är en nödvändighet<br /> i kampen för social rättvisa.</p> <p>Underskott i statsbudget och bytesbalans — hur kan de bekämpas?</p> <p>Regeringens ekonomiska motiveringar för sin politik utgår från vad den<br /> kallar ”balansproblemen” i den svenska ekonomin. Detta har viss verklighetsbakgrund.<br /> Svårigheterna i Sveriges ekonomiska läge — som i de<br /> flesta andra utvecklade kapitalistiska länder - kommer till uttryck också i<br /> underskott i statens budget och i bytesbalansen med utlandet. De negativa<br /> verkningarna av detta läge för det svenska folkhushållet skall inte underskattas.<br /> En kraftig ökning av utlandsskulden leder till stora problem i form<br /> av räntor och amorteringar, som lastas på nästa generation och måste<br /> betalas ur nationens arbete. Men regeringen för fram dessa balansbrister,<br /> vilka är uttryck för den ekonomiska krisen, som om de vore krisens<br /> huvudorsaker. Dessutom svartmålar den läget.</p> <p>Regeringen anför endast det av den offentliga sektorns underskott som<br /> redovisas som statens budget och för fram siffran 70 miljarder kronor. Men<br /> i denna siffra ingår statlig utlåning på 17,84 miljarder kronor, vilket ju är<br /> tillgångar staten inte förlorat. Dessutom måste hänsyn tas till socialförsäkringssektorns<br /> (en sektor som särredovisas mest av statistiska skäl) överskott<br /> på mer än 19 miljarder kronor. Totalt sett bortfaller också enligt den<br /> reviderade nationalbudgeten en korrigeringspost, varför den totala offentliga<br /> sektorns underskott belöper sig till ca 30 miljarder kronor. Detta är<br /> också mycket, men det är väsentligt mindre än den summa regeringen hela<br /> tiden anför och som får utgöra det ekonomiska huvudargumentet för dess<br /> politik av social nedskärning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_39"><p>7</p> </div> <div class="block ml_2"><p>När det gäller underskottet i bytesbalansen gentemot utlandet - som<br /> uppges ha uppgått till ca 20 miljarder under 1980 - bör det observeras dels<br /> att det råder en viss osäkerhet kring statistiken på området och dels att<br /> läget tydligt har förbättrats under innevarande år. För januari-juli i år<br /> visar utrikeshandeln ett överskott på 0,9 miljarder kronor mot ett underskott<br /> på 6,5 miljarder konor under samma period i fjol, med andra ord en<br /> förbättring på över 7 miljarder kronor. Andra poster är emellertid negativa<br /> i bytesbalansen, bl. a. räntebetalningarna på lånen i utlandet. Det samlade<br /> underskottet tycks emellertid komma att bli mindre än förutsett.</p> <p>Men oavsett frågan om underskottens verkliga storlek infinner sig en<br /> annan fråga: Är det troligt att den borgerliga politiken kan föra Sverige ut<br /> ur krisen och att den kan få bort underskotten i bytesbalans och statsbudget?<br /> Svaret måste bli nej. Nedskärningar av reallöner och minskning av<br /> den offentliga sektorn leder i själva verket till ökad arbetslöshet och till en<br /> skärpning av krisen. Den borgerliga strategin att Sverige skall klara sig<br /> genom ”exportledd tillväxt” är inte specifik för Sverige. Den försöker alla<br /> jämförbara länder att genomföra — på varandras bekostnad. Vad är det<br /> som talar för att Sverige skulle vara särskilt lyckosamt i det hårda spelet?</p> <p>Inte heller har de åtgärder den borgerliga majoriteten genomfört i form<br /> av skattefavörer till aktieägare osv. lett till ökade industriinvesteringar.<br /> Inte heller är planerade marginalskattesänkningar den undermedicin de<br /> borgerliga partierna tror. De leder till ökade inkomstklyftor. Men inget<br /> garanterar att de rika omvandlar sina merinkomster i arbetsskapande investeringar.<br /> Spekulation eller ökad lyxkonsumtion är lika troliga resultat.</p> <p>Nyckeln till att komma ur de nuvarande problemen är olika insatser som<br /> direkt skapar nya arbetstillfällen. Det är därför nödvändigt att ett program<br /> för 100000 nya samhällsnyttiga arbeten snabbt utarbetas, så att det kan<br /> genomföras under den närmaste treårsperioden. Det är också nödvändigt<br /> med ett samhälleligt industriprogram för återstoden av 1980-talet av storleksordningen<br /> 100000 nya industriojobb. Fler människor i arbete betyder<br /> ökad produktion. Det är det avgörande medlet mot såväl inflation som<br /> underskott i bytesbalansen mot utlandet och i statsbudgeten.</p> <p>Arbetslöshet är både ekonomiskt och socialt nedbrytande både för den<br /> enskilda människan och för samhället. Den borgerliga omsorgen om den<br /> enskilde sträcker sig aldrig till den enskilde arbetslöse, den enskilde arbetaren<br /> i egenskap av arbetare, den enskilde fattige. Därför har borgerligheten<br /> inga betänkligheter när den vill skapa en reserv av arbetslösa.</p> <p>Ett arbetsskapande program måste genomföras för att avhjälpa de<br /> många eftersatta behov som fortfarande finns. I många kommuner är<br /> bostadsbristen skriande. I nästan samtliga kommuner finns långa daghemsköer.<br /> Stora brister finns i sjuk- och långtidsvård. Järnvägstrafiken och<br /> andra kollektiva kommunikationer måste byggas ut. Miljövården kräver<br /> mycket stora insatser. Perspektivet bör också vidgas: i en rad länder i<br /> tredje världen svälter miljontals människor. Det måste betraktas som ett<br /> t2 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 57—65</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>kvalificerat vansinne att det svenska samhället låter bli att använda ledig<br /> produktionskapacitet samtidigt som människor går arbetslösa och det finns<br /> stora eftersatta behov i det svenska och ännu mera i världssamhället.</p> <p>Skapande av samhällsnyttiga arbeten och samhällsägda industrier är<br /> således en nödvändighet för att få till stånd en dynamisk utveckling som<br /> böljar lindra de mest akuta problemen. Men uppgiften är än större.</p> <p>Ekonomiska kriser, arbetslöshet och inflation utgör delar av kapitalismens<br /> själva utvecklingsmönster. För att bryta detta måste storfinansens<br /> makt avskaffas och en planerad ekonomi skapas. Det rådande läget är en<br /> obarmhärtig dom över kapitalismen som ekonomiskt system. En arbetsskapande<br /> ekonomisk politik måste således vara ett led i en omvandling av<br /> hela den ekonomiska strukturen i riktning mot socialism. Dessa riktlinjer<br /> måste ligga till grund för den ekonomiska politiken. Utifrån dessa måste de<br /> konkreta förslagen i den nu föreliggande propositionen värderas.</p> <p>Sänk matpriser och hyror, bekämpa arbetslösheten!</p> <p>Regeringen, som för bara litet mer än 13 månader sedan inkallade en<br /> extrariksdag för att höja momsen, föreslår nu i sitt s. k. paket att momsen<br /> skall sänkas till 16 2/3%. Denna åtgärd vill regeringen genomföra dels för<br /> att mildra verkningarna av den devalvering som genomförts, dels för att<br /> arbetsmarknadsavtalens prisklausul inte skall brytas igenom. Regeringen<br /> påstår också att förslaget är motiverat mot bakgrund av reallönesänkningen<br /> som den anser kommer att bli 4% under 1981 och 2% under 1982.</p> <p>För att minska den generella momssänkningens statsfinansiella effekter<br /> vill regeringen samtidigt genomföra flera betydande sociala försämringar,<br /> framför allt för pensionärerna. Dessutom föreslår regeringen en sänkning<br /> av marginalskatterna, föranledd av den s. k. indexregleringen.</p> <p>Helhetsbilden av de borgerliga regeringarnas pris- och skattepolitik<br /> framträder sålunda. Prisregleringen släpps - det nuvarande tillfälliga prisstoppet<br /> är bara en undantagsåtgärd. Matprissubventionerna minskas. Hyrestillbakahållande<br /> insatser avskaffas och hyrorna får utan ingrepp skjuta i<br /> höjden. Det innebär en prispolitik som mest missgynnar dem som måste<br /> använda stora delar av sina inkomster till mat och hyra, dvs. dem med små<br /> inkomster. Samtidigt genomförs en skattepolitik med lindringar för de rika<br /> och för bolagen.</p> <p>En generell momssänkning ändrar inte denna fördelningspolitiska inriktning.<br /> Om omsorgen om reallönerna har spelat någon roll är det inte<br /> nödvändigt att sänka momsen på lyxvaror och av reklamkampanjer inspirerad<br /> överkonsumtion. Dessutom genomförs denna generella momssänkning<br /> i ett läge då matprissubventionerna kraftigt minskar. Detta betyder att<br /> det sker en relativ prisförändring till livsmedlens nackdel. Vpk:s linje är:</p> <p>1. Momsen på mat måste bort. Det är ett krav som vpk länge slagits för</p> <p>och som vunnit gehör och stöd i breda grupper och många organisatio</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_39"><p>9</p> </div> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:16px;">ner. I stället för en generell momssänkning bör ett borttagande av<br /> momsen på maten inledas. Två och en halv miljard kronor bör anslås<br /> för att genom ökade livsmedelssubventioner minska momseffekten på<br /> baslivsmedel, fisk och grönsaker. Detta innebär att närmare hälften av<br /> momseffekten försvinner från dessa varor.</p> <p style="margin-left:16px;">Samtidigt bör beslutet i anledning av proposition 1980/81:20 om<br /> sänkta livsmedelssubventioner från den 1/1 1982 upphävas. Ett sådant<br /> upphävande innebär ytterligar 500 milj. kr. för billigare livsmedel.</p> <p style="margin-left:16px;">2. Det är vidare nödvändigt och angeläget att en ordentlig insats görs för<br /> att stoppa de allt kraftigare hyreshöjningarna. Hyrorna har stigit mer än<br /> flertalet priser. Framför allt stiger hyrorna snabbare än lönerna. Nu<br /> begär fastighetsägarna nya hyreshöjningar som motsvarar 200—250 kr.<br /> per månad för en normal trerumslägenhet. Genomsnittshyran för en<br /> nybyggd eller nyrenoverad lägenhet har i många kommuner passerat<br /> 300 kr./m2 och år. Det betyder att hyrorna nu är dubbelt så höga som<br /> vad hyresgäströrelsen och andra organisationer anser vara socialt acceptabelt,<br /> dvs, 15% av en normal industriarbetarlön för en tvåa på 60<br /> m2.</p> <p style="margin-left:16px;">Hyreshöjningarna kan stoppas och ett hyresstopp för hela hyresmarknaden<br /> åstadkommas genom ett riktat statligt stöd till de allmännyttiga<br /> bostadsföretagen. Genom bruksvärdebestämmelserna i hyreslagen<br /> ger nämligen lägre hyror i allmännyttans lägenheter lägre hyror även i<br /> privata hyreshus.</p> <p style="margin-left:16px;">Vpk har under många år ställt en rad förslag till åtgärder som sammantaget<br /> skulle betyda lägre hyror, bättre boendemiljöer och bättre<br /> inflytande för de boende. I detta sammanhang begränsar vi oss till att<br /> föreslå två åtgärder som skulle få en omedelbar och positiv effekt och<br /> som sammantaget skulle kosta högst 1,5 miljarder kronor.</p> <p style="margin-left:16px;">Vi föreslår ett riktat statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen<br /> bestående dels av en förlängning av tidigare underhållslånemöjligheter<br /> och återinförande av hyresförlustlånen, dels ränte- och amorteringsfria<br /> lån av en storleksordning som behövs för att täcka ”hyreshöjningsbehovet”,<br /> sådant detta ser ut efter hyresförhandlingar. Underhålls-<br /> och hyresförlustlånen kan beräknas uppgå till 300 milj. kr. om<br /> man begränsar dem till allmännyttan och med nuvarande omfattning till<br /> omkring 500 milj. kr. Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan<br /> kan beräknas till högst 900-1000 milj. kr. om kvarstående hyreshöjningsbehov<br /> efter underhålls- och förlustlånemöjligheter och viss justering<br /> vid förhandlingarna uppgår till 20 kr. per m2 och år.</p> <p style="margin-left:16px;">3. Som redan understrukits ökar nu arbetslösheten så att den kommer att<br /> bli den värsta hittills under efterkrigstiden. Enligt AMS tyder allt på att<br /> uppgången av arbetslösheten kommer att fortsätta under höstmånaderna,<br /> då man brukar ha en gradvis sänkning av arbetslöshetstalen.<br /> Tillgången på arbete har minskat radikalt.</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:17px;">AMS begärde i en skrivelse till regeringen av den 25 augusti i år<br /> medel för att kunna motverka arbetslösheten. Bland annat begärde man<br /> en ytterligare förstärkning av anslaget till beredskapsarbeten med 1 945<br /> milj. kr. Dessa pengar skulle kunna användas till olika arbeten, bl. a.<br /> offentliga byggnads- och investeringsarbeten, som skulle kunna igångsättas<br /> på kort tid. Regeringen svarade på detta genom att bevilja endast<br /> 400 milj. kr.</p> <p style="margin-left:17px;">AMS har sedermera skrivit till regeringen och begärt ytterligare 600<br /> milj. kr. för beredskapsarbeten åt ungdom - en begäran som när detta<br /> skrivs icke besvarats.</p> <p style="margin-left:17px;">För att på kort sikt motverka arbetslösheten borde AMS första begäran<br /> ha tillgodosetts av regeringen. Denna vill dock inte avskaffa arbetslösheten<br /> och dess vilja att motverka den är svag. Riksdagen bör därför<br /> korrigera minoritetsregeringen och uppdra åt regeringen att nu till beredskapsarbeten<br /> anslå de 1 545 milj. kr. regeringen tidigare prutat AMS<br /> begäran med. Detta är en nödvändig första insats för att motverka<br /> arbetslösheten.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Den statliga inkomstskatten</p> <p>Regeringens skattepolitik är som visats fördelningspolitiskt reaktionär.<br /> Denna linje fullföljs i den föreliggande propositionenen. Genom att det s. k.<br /> inflationsskyddet tillåts slå igenom i sin helhet minskas progressiviteten<br /> ytterligare. Förslaget att lägga om skattereduktionen till ett ökat grundavdrag<br /> innebär försämrad ekonomi för kommunerna. Dessa förslag kan inte<br /> accepteras.</p> <p>En genomgripande förändring av skattesystemet är nödvändig. Målet<br /> bör vara att beskattningen till sin huvuddel tas direkt ur produktionen och<br /> att denna produktionsbeskattning kompletteras med en enhetlig progressiv<br /> statskommunal skatt.</p> <p>I detta sammanhang begränsar vi våra förslag till att säga nej till den<br /> föreslagna höjningen av grundavdraget vid den kommunala taxeringen och<br /> till slopande av den särskilda skattereduktionen samt att föreslå en annan<br /> utformning av skatteskalan för den statliga inkomstskatten. Den utformning<br /> av skatteskalan vi förordar innebär ett nej till indexregleringen genomslag<br /> på högre inkomster. Inga egentliga skattelättnader ges i inkomstlägen<br /> över 100000 kr.</p> <p>I följande tabell återger vi utfallet av vårt förslag till skatteskalor för år<br /> 1982 i förhållande dels till 1981 års skalor, dels till regeringens förslag för<br /> 1982. Tabellen utgår från en kommunal utdebitering om 30 kr.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_38"><p>11</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:4px;">Taxerad</p> <p style="margin-left:4px;">inkomst</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;">Skatt</p> <p style="margin-left:10px;">1981</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Skatt 1982<br /> enl regeringen</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">Skatt 1982<br /> enl. vpk</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">Förändring 1 %<br /> av skatten 1981-1982<br /> Reg. vpk</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">20000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3976</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4012 + 36</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3702</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">- 274</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">+0,9</p> </td> <td><p>-6,9</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">40000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10792</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10660 - 132</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10350</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">- 442</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">-1,2</p> </td> <td><p>-4,1</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">60000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18756</p> </td> <td><p style="text-align:right;">18285 - 471</p> </td> <td><p style="text-align:right;">17975</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">- 781</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">-2,5</p> </td> <td><p>-4,2</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">80000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">30056</p> </td> <td><p style="text-align:right;">29026 -1030</p> </td> <td><p style="text-align:right;">28716</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">- 340</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">-3,4</p> </td> <td><p>-4,5</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">100000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">43288</p> </td> <td><p style="text-align:right;">41324 -1964</p> </td> <td><p style="text-align:right;">42124</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">-1 164</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">-4,5</p> </td> <td><p>-2,7</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">120000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">58600</p> </td> <td><p style="text-align:right;">56091 -2509</p> </td> <td><p style="text-align:right;">58124</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">- 475</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">-4,3</p> </td> <td><p>-0,8</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">150000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">82620</p> </td> <td><p style="text-align:right;">79956 -2664</p> </td> <td><p style="text-align:right;">82944</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">+ 324</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">-3,2</p> </td> <td><p>+0,4</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">200000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">123020</p> </td> <td><p style="text-align:right;">119956 -3064</p> </td> <td><p style="text-align:right;">126844</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">+3 824</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">-2,5</p> </td> <td><p>+ 3,1</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:4px;">300000</p> </td> <td><p style="text-align:right;">208020</p> </td> <td><p style="text-align:right;">204606 -3 414</p> </td> <td><p style="text-align:right;">214 844</p> </td> <td><p style="margin-left:3px;">+6824</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">-1,6</p> </td> <td><p>+3,3</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_1"><p style="margin-left:4px;">Folkpensionärernas skatter</p> <p style="margin-left:4px;">Regeringen föreslår en avtrappning av det extra avdraget för folkpensionärer.<br /> Detta kommer främst på sikt att innebära försämringar för pensionärer<br /> mot om avdraget behålls som nu.</p> <p style="margin-left:4px;">En total översyn av beskattningen av pensionerna bör göras i ett sammanhang<br /> och med beaktande av detta mål. Vi yrkar därför avslag på<br /> regeringens förslag i detta sammanhang och hänvisar i övrigt, vad gäller<br /> pensionärernas beskattning, till vad som anförs i motion 1980/81:1559,<br /> som skall behandlas i detta sammanhang.</p> <p style="margin-left:4px;">Investeringsavdrag för inventarier</p> <p style="margin-left:4px;">Regeringen föreslår att reglerna för investeringsavdrag för inventarier<br /> förändras. Vi anser att reglerna bör ändras så att investeringsavdraget<br /> avskaffas. Vi påpekade när nu gällande system infördes att avdragsmöjligheterna<br /> i den utformning de då hade ytterst syftade till att säkerställa<br /> bolagens vinster och aktieägarnas utdelningsinkomster. Avdragen, hävdade<br /> vi, skall ses mot bakgrund av de lättnader i aktievinst- och förmögenhetsbeskattning<br /> som genomfördes under dåvarande riksmöte.</p> <p style="margin-left:4px;">Bidragens effektivitet kan ifrågasättas, när de sker på detta generella<br /> sätt. Om behov av investeringsstöd i enskilt fall skulle föreligga bör detta<br /> kunna komma till stånd efter samhällsekonomiska överväganden, varvid<br /> de fackliga organisationerna ges ett reellt inflytande över beslutsprocessen<br /> i företaget.</p> <p style="margin-left:4px;">Det nya systemet ändrar inget i grunderna för vår kritik. Vårt krav om<br /> slopande av avdraget kvarstår sålunda.</p> <p style="margin-left:4px;">Insättning av medel på vinstkonto</p> <p style="margin-left:4px;">Regeringen föreslår att insättning på vinstkonto skall göras även på 1982<br /> års vinster. Detta kan godtas som ett sätt att öka investeringarna, men det<br /> bör kombineras med samhälleligt och fackligt inflytande över hur medlen<br /> används. Vidare bör reglerna ändras så att de insatta medlen skall kunna</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">användas för att skapa nya arbetstillfällen även utanför de företag som<br /> gjort avsättningarna för så vitt dessa ej vill använda de insatta medlen på<br /> ett för samhället och de fackliga organisationerna godtagbart sätt. Regeringen<br /> bör få i uppdrag att skyndsamt inkomma med förslag till sådana<br /> ändringar i reglerna för vinstkontona.</p> <p>Angrip storbolagens likviditetsöverskott</p> <p>Samtidigt bör påpekas att de stora företagen har ett stort likviditetsöverskott.<br /> Uppskattningarna av överskottets storlek varierar beroende av<br /> värderingar av behovet av likvida medel. Storföretagen visar sig dock vara<br /> ovilliga att placera dessa medel i produktiva arbetsskapande investeringar.<br /> De använder dem i stället för spekulation. En extra bolagsskatt som riktar<br /> sig mot denna överlikviditet bör införas från den 1/1 1982. Enbart en så<br /> blygsam andel som 5% av storföretagens likvida medel skulle ge över 2<br /> miljarder kronor som grundplåt till ett samhälleligt arbetsskapande program.<br /> De härigenom influtna medlen bör gå till en samhällsfond för skapande<br /> av nya samhällsägda industrier.</p> <p>Nej till utvidgad rätt att göra insättning på skogskonto!</p> <p>Under de senaste åren har flera åtgärder vidtagits inom skatteområdet<br /> för att stimulera enskilda skogsägare att höja avverkningsvolymen. Om<br /> dessa åtgärder har haft någon effekt torde dock svårligen kunna bedömas.</p> <p>Förslaget att nu ytterligare utvidga skogsägarnas möjlighet att få uppskov<br /> med beskattningen av likvid för avverkning kan inte godtas. Regeringens<br /> motivering för förslaget är dessutom märklig. Man säger att enskilda<br /> skogsägare annars kommer att minska avverkningen i avvaktan på att<br /> den aviserade sänkningen av marginalskatten är fullt genomförd. Tänk om<br /> samma resonemang skulle legitimera skattelindringar för andra grupper!<br /> Detta visar det orimliga i att rätten att äga landet naturtillgångar inte<br /> motsvaras av en skyldighet att bruka dem för samhällets bästa.</p> <p>Det ligger i sakens natur att en skogsägare bör ha möjlighet att över ett<br /> antal år fa fördela sina inkomster från skogsmarken, i de fall denne vill<br /> koncentrera sitt uttag av skog. Men den rätten är redan tillgodosedd. Det<br /> nu föreliggande förslaget är direkt orättvist mot andra skattebetalare.<br /> Därför yrkar vi avslag på förslaget till lag om ändring i skogskontolagen.</p> <p>Inför moms på aktiehandeln!</p> <p>Momsen blir en regressiv skatt, bl. a. därför att de med låga inkomster<br /> måste använda en större del av sina inkomster på momsbelagda varor.<br /> Aktiehandeln är exempel på ett område där ingen omsättningsskatt förekommer<br /> och där de rika kan spendera pengar utan att erlägga indirekt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_39"><p>13</p> </div> <div class="block ml_2"><p>skatt. Bara under de tre månaderna juli-september i år omsattes mer än 5<br /> miljarder kronor på börsen. En omsättningsskatt på börshandeln är ett<br /> rättvisekrav.</p> <p>Ett argument som anförs mot omsättningsskatt på aktier är att en sådan<br /> skatt inte skulle ta hänsyn till de realisationsförluster som kan vara förenade<br /> med aktieförsäljning. Det argumentet är egendomligt. Det är ju köparen,<br /> inte säljaren, som erlägger den indirekta skatten. Det finns ju ingen<br /> momsbefrielse på övriga områden bara därför att säljaren eventuellt gör<br /> förlust.</p> <p>Vi har till förra riksmötet rest kravet om omsättningsskatt på aktier.<br /> Skatteutskottet hänvisade då till andra - av utskottet avslagna - förslag<br /> från vår sida, som tillsammans med en oms på aktier påstods vara oförenlig<br /> med rådande ekonomiska system.</p> <p>Vi kan inte se detta som annat än argumentbrist. Det finns anledning att i<br /> nuvarande läge, med stor spekulation på börsen och ett stort behov av<br /> satsningar, inte minst för sysselsättningen, införa en omsättningsskatt på<br /> aktier. För att underlätta ett beslut om denna nya skatt föreslår vi nu att<br /> denna omsättningsskatt uttas med 10% av försäljningspriset på de sålda<br /> aktierna. Detta torde ge — med nuvarande omsättning - mellan 1 500 och<br /> 2000 milj. kr. till statskassan.</p> <p>Sluta favorisera militärapparaten!</p> <p>Regeringen föreslår inom försvarets område en besparing på 200 milj. kr.<br /> Det är en löjligt liten summa i de sammanhang det här är fråga om.<br /> Dessutom rör det sig, liksom vid tidigare besparingstillfällen, inte om<br /> någon reell minskning, utan endast om en förskjutning eller omdisponering<br /> av medel. Effekten är lika med noll.</p> <p>Försvarsdepartementet gynnas av de regler som gäller för priskompensationen<br /> inom dess område under de senaste åren. Kompensationen är<br /> knuten till nettoprisindex, vilket medför ersättning för inflationen. Men<br /> eftersom en stor del av utgifterna består av lönekostnader, medför detta att<br /> man i en situation med hög inflation och sjunkande reallöner får pengar<br /> över. Enkelt uttryckt får man kompensation för lönekostnader som man<br /> inte behöver betala ut. Inget annat departements område är garanterat så<br /> gynnsamma villkor som försvarsdepartementets.</p> <p>Med dessa fakta i bakgrunden framstår det som ett hån mot alla som hårt<br /> drabbas av nedskärningar och inskränkningar att låta försvaret slippa<br /> undan så billigt. När vi dessutom vet att ca 97% av försvarskostnaderna<br /> spenderas på den militära organisationen blir det hela än mera oförsvarligt.</p> <p>Vpk har för budgetåret 1981/82 föreslagit en minskning av utgifterna till<br /> det militära försvaret med 1 900000000 kr. Det är en minskning som den<br /> militära organisationen väl kan bära. För den del av budgetåret som<br /> återstår efter den 1/12 1981 bör 1300000000 kr. dras in av militärutgifterna.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Nej till försämringar av folkpensionerna!</p> <p>Regeringen föreslår en förändring av tidpunkten för indexuppräkning av<br /> folkpension. Konkret innebär förslaget att fastställande av basbeloppet<br /> sker i december månad och det skall gälla från den 1 januari och under hela<br /> det kommande året. Detta betyder att de basbeloppsberäknade sociala<br /> förmånerna kommer att ligga fast ett helt år oavsett inflationen. Som<br /> jämförelse kan nämnas att basbeloppet enligt gällande regler under år 1980<br /> höjdes vid fyra tillfallen, vaije gång levnadskostnadsindex höjts med minst<br /> 3%.</p> <p>Regeringens förslag innebär med andra ord att nuvarande inkomstskydd<br /> i praktiken slopas. De nya reglerna som föreslås gälla från 1 januari 1982<br /> betyder att de redan beslutade prishöjningarna på livsmedel genom slopandet<br /> av ytterligare 500 milj. kr. av subventionerna och de höjningar som<br /> troligen blir en följd av ett nytt jordbruksavtal, inte påverkar basbeloppet<br /> förrän efter ett helt år.</p> <p>Återgå till tidigare basbeloppsberäkning!</p> <p>Den förändring av basbeloppsberäkningen som infördes den 1 november<br /> 1980 har inneburit ett relativt försämrat läge för folkpensionärer, förtidspensionärer,<br /> handikappade, de som uppbär vårdbidrag, studerande och<br /> andra. Allmänt slog förändringen mot grupper som redan hade låga inkomster.<br /> Vi motsatte oss denna förändring av basbeloppsberäkningen och<br /> vill nu att riksdagen omprövar sitt beslut så att basbeloppet åter reflekterar<br /> den verkliga inflationen.</p> <p>Försämra inte KBT!</p> <p>De ändringar av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension<br /> som föreslås från den 1 april 1982 är oacceptabla. Införandet av en nedre<br /> hyresgräns i KBT-systemet och en sänkning av statsbidraget för KBT från<br /> 38% till 25% innebär direkta försämringar för pensionärerna och kommunerna.<br /> I propositionen anges införandet av en nedre hyresgräns motsvara<br /> en begränsning av KBT-kostnaderna med totalt ca 600 milj. kr. för år<br /> räknat. Förslagen motiveras dels med nödvändigheten av att begränsa<br /> ökningstakten för de statliga utgifterna och dels med en påstådd önskvärdhet<br /> av att de två bostadsbidragssystem som finns närmas till varandra.</p> <p>Införandet av en nedre hyresgräns för KBT skulle alltså motiveras med<br /> några slags samordningsproblem i förhållande till de statskommunala bostadsbidragen<br /> till barnfamiljer m. fl. Nu utgör i själva verket den skillnaden<br /> att det ena systemet - SKBB - har nedre hyresgränser med i underlaget<br /> för beräkningar av bostadsbidrag, medan KBT inte har det, inte några<br /> problem för vare sig beräkning eller utbetalning. Vpk vidhåller sin tidigare<br /> framförda uppfattning att några förändringar i KBT-systemet som innebär</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_39"><p>15</p> </div> <div class="block ml_2"><p>försämrade bostadstillägg inte skall genomföras. Likaså vidhåller vi tidigare<br /> förslag om att statsbidragsreglerna inte skall ändras så att kommunerna<br /> får betala en ökad andel av dessa kostnader.</p> <p>Slopa ej bosättningslånen!</p> <p>Förslaget om slopande av bosättningslånen, som också motiveras av<br /> påstådda besparingseffekter, kan vpk inte godta. De sociala aspekterna<br /> som i stort sett motiverat införandet och de förändringar som skett väger<br /> fortfarande lika tungt. Ett borttagande av denna lånemöjlighet slår direkt<br /> mot de svagare i samhället, mot dem som har den sämsta möjligheten att<br /> ordna bankförbindelser och rimliga krediter. Dessutom skulle ett genomförande<br /> av förslaget förmodligen inte få de besparingseffekter som man säger<br /> sig eftersträva. Låneformen som sådan är i själva verket ingen dålig affär<br /> för staten utan synes i själva verket ge ett överskott på ca 25 milj. kr. per<br /> år!</p> <p>Nej till sämre studerande- och pensionärsrabatter vid SJ!</p> <p>Regeringen föreslår en försämring av nu gällande rabatter för pensionärer<br /> och studerande, varigenom SJ:s resultat beräknas bli förbättrat med 60<br /> milj. kr. per år.</p> <p>För vår del vill vi ifrågasätta denna beräkning eftersom en sådan höjning<br /> säkerligen kommer att innebära ett minskat resande. Detta gäller i hög grad<br /> pensionärerna, vilka gör någon enstakä resa per år och därvid måste betala<br /> minst 100 kr. för att få någon rabatt.</p> <p>Transportstöd för Norrland m. m.!</p> <p>Syftet med transportstödet är att underlätta de regionalpolitiska strävandena<br /> genom en lindring av fraktkostnaderna. Härigenom kan en varuproduktion<br /> bibehållas inom stödområdet i det fall höga transportkostnader<br /> skulle stimulera till en flyttning av verksamheten till mera centralt belägen<br /> region. Nu gällande regler fastställdes så sent som vid 1979/80 års riksmöte<br /> och då efter ingående utredningar. Det är anmärkningsvärt att regeringen<br /> nu föreslår ändring så snart efter riksdagsbeslutet.</p> <p>Vi har i motion 1979/80:2070 givit vår principiella syn på transportstödet.<br /> Regeringens förslag att höja det lägsta bidragsgrundande avståndet till<br /> 250 km innebär en klar försämring. Vi vill hänvisa till Norrbottensdelegationens<br /> uppfattning att lägsta bidragsgrundande avstånd i stället bör vara<br /> 100 km.</p> <p>Vad gäller i propositionen förda resonemang om distributionstransporter<br /> av dagliga livsmedel och förslaget att undanta dessa från stöd, vill vi<br /> rekommendera stor försiktighet. Det görs i de nordligaste länen stora</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_40"><p>16</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ansträngningar för att utveckla egen trädgårdsodling och egen livsmedelsproduktion<br /> inom länen. Denna strävan är värd all uppmuntran från samhällets<br /> sida. Vad gäller stöd till sjötransporter vill vi erinra om att sådant stöd<br /> finns i våra grannländer. Vi utgår från att pågående utredningar återkommer<br /> i denna fråga och då med förslag till stöd även för sjöfarten.</p> <p>I propositionen föreslås nu att transportstödszonerna minskas från 6 till</p> <p>5. Förslaget till nya bidragssatser i procent samt det förhållandet att ett<br /> antal kommuner flyttas till lägre stödzoner innebär mellan 5 -15 % försämringar<br /> av fraktbidragen för företag belägna i dessa kommuner. Utan en<br /> sådan försämring hade man inte kunnat beräkna en besparing på 50 milj.<br /> kr. mätt i 1981 års priser.</p> <p>Vi vill medverka till en förenkling genom att helt enkelt ta bort zon 2,<br /> vilken enligt propositionen reserveras för Västernorrlands län. Vi föreslår<br /> att Västernorrlands län i stället förs till zon 3, varigenom en 5%-ig sänkning<br /> av bidraget undviks. De kommuner i Värmlands, Kopparbergs och<br /> Gävleborgs län som f. n. återfinns i zon 3 föreslås enligt propositionen bli<br /> flyttade till zon 1. Vi föreslår att dessa kommuner kvarstår i zon 3,<br /> varigenom en 15%-ig minskning av transportstödet kan undvikas. Vårt<br /> tidigare förslag (motion 1979/80:2069) om att Hofors och Ockelbo skall<br /> erhålla transportstöd vidhålls och dessa kommuner bör då tillföras zon 3.</p> <p>Skogsbruk och virkesförsörjning!</p> <p>De förslag som i propositionen förs fram under bilaga 5 om skogsbruk<br /> och virkesförsöijning innebär ökade bidragsramar och bidrag till skogsbruket<br /> med 165 milj. kr. Förslagen har positiva sysselsättningseffekter inom<br /> skogsnäringen. Vi kan därför godta förslagen under förutsättning att de<br /> finansieras genom avgifter på skogsindustrin vars vinster den senaste tiden<br /> kraftigt ökat. Förslagen bör med andra ord inte påverka statsbudgeten.</p> <p>Förläng och effektivisera prisstoppet!</p> <p>Regeringen föreslår att prisregleringslagen skall fortsätta att gälla. Mot<br /> detta kan intet erinras. Däremot bör riksdagen uttala att lagen bör tillämpas<br /> så att det prisstopp som nu gäller förlängs så att det kommer att gälla<br /> till den 20/12 1982, från vilket datum nytt beslut om giltighet av prisregleringslagen<br /> måste fattas. De undantag som nu beviljas p. g. a. devalveringen<br /> bör dock icke medges efter den 1 januari 1982. Samtidigt bör stor restriktivitet<br /> visas mot beviljande av dispenser från prisstoppet.</p> <p>Försämra ej arbetsmöjligheterna för handikappade!</p> <p>De förslag till ”besparingar” inom arbetsmarknadsdepartementets område<br /> som regeringen förordar innebär samtliga icke acceptabla försämring</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ar för de handikappades sysselsättning eller anställningstrygghet. Detaljplaneringsbidraget<br /> anses av regeringen ha obetydlig effekt, men dessa<br /> pengar skulle kunna användas på ett mera offensivt sätt, t. ex. för nya<br /> samhälleliga industriarbetsplatser. Försämringarna beträffande lönebidrag<br /> innebär ökad otrygghet. När det gäller minskningen av bidragen till Stiftelsen<br /> Samhällsföretag motiveras dessa med en resultatförbättring. Men med<br /> tanke på att många handikappade går utan arbete finns det behov också att<br /> Samhällsföretags verksamhet expanderar.</p> <p>Bevara grunderna för tomträttslånen!</p> <p>De förändringar som föreslås då det gäller ändrade grunder för bostadslån<br /> till arbetskostnader vid ombyggnad av småhus och samordning av<br /> räntebidrags- och låneregler för garage kan accepteras.</p> <p>Däremot kan vi inte acceptera de förändringar som föreslås om att nu<br /> avveckla statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. fl.<br /> Även om administrationskostnaderna är stora, har stödet stor betydelse<br /> för de flesta av de ca 6600 pensionärer som nu uppbär denna form av stöd.<br /> Möjligheten för pensionärer att i vissa fall få statskommunalt bostadsbidrag<br /> bör sålunda bibehållas även efter utgången av år 1981.</p> <p>Förslaget om ändrade grunder för lån till kommuner som upplåter mark<br /> med tomträtt för bostadsbebyggelse (tomträttslån) innebär ytterligare försämringar<br /> och svårigheter för kommunerna. Redan nu är, som vi tidigare<br /> framhållit, bristerna och svagheterna i låneformerna sådana, att dessa bör<br /> förändras och förbättras beträffande låneunderlag, tiden för lån och amorteringsfrihet<br /> osv. Vi kan därför nu inte gå med på de förändringar som<br /> föreslås.</p> <p>Inte heller kan vi godta den föreslagna avvecklingen av lånen till energibesparande<br /> åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader.<br /> Det är väsentligt att kommunernas möjligheter att erhålla lån som syftar till<br /> energisparåtgärder och minskat oljeberoende kvarstår. Tvärtemot vad som<br /> påstås i propositionen hävdar vi att det skulle leda till betydande svårigheter<br /> för många kommuner att själva finansiera sådana investeringar och att<br /> det försvårar möjligheterna till en effektiv energibesparing i de byggnader<br /> det här är fråga om.</p> <p>Sammanfattning</p> <p>Regeringens ekonomiska politik är en utpräglad klasspolitik. Dess<br /> grundtanke, att en mer otyglad och brutal kapitalism skall klara av vad en<br /> av statliga insatser och sociala reformer modifierad kapitalism inte klarar,<br /> kommer att medföra fördjupad kris och ökade klassklyftor. Skall Sveriges<br /> ekonomi föras in på sunda banor krävs att storfinansens makt trängs<br /> tillbaka och att planmässigheten i utvecklingen ökar. Det kapitalistiska<br /> systemet är krisens grund. Detta system måste avskaffas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_40"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">De konkreta förslag regeringen förordar går ut på lindrade skatter för de<br /> rika och ökade pålagor på dem som har det knapert. Förslagen i den<br /> föreliggande propositionen är främst ett generalangrepp på landets pensionärer.<br /> Genom försämringar i kommunala bostadstillägg, försämrade avdrag<br /> och ändrad tidpunkt för indexberäkning får pensionärerna stå för<br /> närmare 2,5 miljarder kr. av regeringens s. k. sparförslag.</p> <p style="margin-left:3px;">Vpk ställer upp en politik med motsatt klassmässig profil. Vi godtar inte<br /> de sociala försämringarna för dem med små medel och accepterar inte de<br /> stora skattelindringama för höginkomsttagare, aktieägare och bolag. Vi<br /> företräder en politik som är arbetsskapande, som försvarar de arbetandes<br /> levnadsstandard, som värnar de sociala rättigheterna och som befordrar<br /> social rättvisa.</p> <p style="margin-left:3px;">Utöver andra riktlinjer för den ekonomiska politiken framför vi konkreta<br /> alternativ till regeringens förslag. Budgetmässigt leder icke våra förslag i<br /> denna motion till ett större budgetunderskott än regeringens förslag. Våra<br /> konkreta yrkanden sammanfattas i följande tabell, vilken ger jämförelse<br /> med regeringens förslag.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vpk:s förslag i förhållande till regeringens förslag</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Ökade</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">Ökade</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:6px;">statsinkomster</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">statsutgifter</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:6px;">alt. minskade</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">alt. minskade</p> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p style="margin-left:6px;">statsutgifter</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">statsinkomster</p> </td> </tr><tr><td><p>Nej till generell momssänkning</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">5000</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Minskad momseffekt på mat</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">2500</p> </td> </tr><tr><td><p>Upphävande av beslut om sänkta</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>livsmedelssubventioner</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">500</p> </td> </tr><tr><td><p>Åtgärder för lägre hyror</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">1400</p> </td> </tr><tr><td><p>Ökade anslag till AMS</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">1545</p> </td> </tr><tr><td><p>Ändrade skatteskalor, slopad index</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>reglering för höginkomsttagare</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">1000</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Bevarade avdrag för pensionärer</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">600</p> </td> </tr><tr><td><p>Avskaffande av investeringsavdrag</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>för inventarier</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">500*</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Avslag på ändring i skogskontolag</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">100*</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Omsättningsskatt på aktier</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">1500</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Minskning av militäranslagen</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">1 100</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Bevarad tidpunkt för indexberäkning</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">1 100</p> </td> </tr><tr><td><p>Återgång till tidigare basbeloppsberäkning</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">600</p> </td> </tr><tr><td><p>Bevarat KBT</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">600</p> </td> </tr><tr><td><p>Bevarat bosättningslån</p> </td> <td><p style="margin-left:16px;">25</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Bevarat transportstöd</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">55</p> </td> </tr><tr><td><p>Finansiering av åtgärder inom skogs</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>näringen genom avgifter på skogs</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>industrins övervinster</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">165</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>Bevarat detaljplaneringsbidrag</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">36</p> </td> </tr><tr><td><p>Bevarade lönebidrag</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">21</p> </td> </tr><tr><td><p>Bevarade bidrag till Samhällsföretag</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">80</p> </td> </tr><tr><td><p>Nej till avveckling av statskommunalt</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>bostadstillägg för vissa pensionärer</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> </tr><tr><td><p>Bevarade grunder för tomträttslån</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">150</p> </td> </tr><tr><td><p>Bevarade lån till energibesp. åtgärder</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:8px;" /> </td> </tr><tr><td><p>i kommuner och landsting</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">175</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">9390</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9372</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_3"><p>* Minimibelopp, beräkningen osäker</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:57</p> </div> <div class="block ml_41"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Utöver vad som redovisas i tabellen kommer förslaget om en extra<br /> bolagsskatt för att dra in delar av storföretagens överlikviditet till en<br /> samhällsfond för nya arbeten. Vidare har vårt avslag på förslaget om<br /> försämrade rabatter vid resor med SJ för pensionärer och studerande icke<br /> medtagits, då detta kommer på SJ:s budget och inte nödvändigtvis på<br /> statsbudgeten. I tabellen har hänsyn icke kunnat tas till att vår politik till<br /> skillnad från regeringens är arbetsskapande och sålunda ger högre statsinkomster<br /> och lägre utgifter för t. ex. arbetslöshetens verkningar.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående föreslås</p> <p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen beslutar att avslå de i proposition 1981/82:30 förordade<br /> allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och<br /> godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken<br /> som förordas i motionen,</p> <p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförs<br /> om tillämpningen av prisregleringslagen.</p> <p>Stockholm den 26 oktober 1981<br /> LARS WERNER (vpk)</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)</p> <p>NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)</p> <p>EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>* Se även följdmotioner 1981/82: 58-65.</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 3 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 4 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 5 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 6 undertecknare G50257 av Lars Werner m. fl. mot_198182__57.pdf 518098 pdf med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. https://data.riksdagen.se/fil/7AF087D1-B4CA-41B5-B757-3ACFE8BAFBAF