3108333G502461981/8246motmotMotion 1981/82:46 av Olof Palme m. fl.MotionMotion4601981-10-26 00:00:002014-11-04 17:13:172014-11-04 00:00:00med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.av Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G50246/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G50246https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50246
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">Motion</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">1981/82:46<br />
av Olof Palme m. fl.</p>
<p style="margin-left:3px;">med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska<br />
åtgärder, m. m.</p>
<p style="margin-left:3px;">Innehållsförteckning</p>
<p style="margin-left:3px;">1 Inledning och sammanfattning 2</p>
<p style="margin-left:3px;">2 Den ekonomiska utvecklingen 1981 och utsikterna för 1982 4</p>
<p style="margin-left:3px;">3 Det socialdemokratiska alternativet - en översikt 6</p>
<p style="margin-left:3px;">3.1 Krisprogrammet 6</p>
<p style="margin-left:3px;">3.2 Det aktuella konjunkturlägets krav 7</p>
<p style="margin-left:31px;">3.3 Sammanfattning av socialdemokraternas förslag och ställningstaganden<br />
8</p>
<p style="margin-left:3px;">3.4 Budgetmässiga effekter av (s)-förslagen 11</p>
<p style="margin-left:3px;">4 Vår syn på regeringens förslag 12</p>
<p style="margin-left:3px;">4.1 Samhällsekonomiska aspekter 12</p>
<p style="margin-left:3px;">4.2 Sänkningen av mervärdeskatten 15</p>
<p style="margin-left:3px;">4.3 De fördelningspolitiska effekterna av regeringens paket 18</p>
<p style="margin-left:3px;">4.4 Budgeteffekter 20</p>
<p style="margin-left:3px;">4.5 De samlade samhällsekonomiska effekterna 22</p>
<p style="margin-left:3px;">5 Socialdemokraternas förslag och ställningstaganden 23</p>
<p style="margin-left:3px;">5.1 Militärt försvar och civilförsvar 23</p>
<p style="margin-left:3px;">5.2 Ändring av reglerna för indexberäkning inom den allmänna</p>
<p style="margin-left:31px;">försäkringen och studiemedelssystemet samt av reglerna för<br />
kommunalt bostadstillägg 24</p>
<p style="margin-left:3px;">5.3 Höjda barnbidrag 25</p>
<p style="margin-left:3px;">5.4 Slopande av bosättningslånen 26</p>
<p style="margin-left:3px;">5.5 Transportstöd för Norrland m. m 27</p>
<p style="margin-left:3px;">5.6 Valutapolitisk utredning 29</p>
<p style="margin-left:3px;">5.7 Skärpta villkor för kontokreditgivningen 30</p>
<p style="margin-left:3px;">5.8 Investeringsavdrag 31</p>
<p style="margin-left:3px;">5.9 Insättning av medel på vinstkonto 32</p>
<p style="margin-left:3px;">5.10 Tillfällig vinstskatt 33</p>
<p style="margin-left:3px;">5.11 Inkomstskatten 1982 34</p>
<p style="margin-left:3px;">5.12 Åtgärder för att stimulera utbudet av virke till skogsindustrin 36</p>
<p style="margin-left:3px;">5.13 Arbetsmarknads-och regionalpolitik 42</p>
<p style="margin-left:3px;">5.14 Tomträttslån, hyresrabatter och -garantier, underhållslån ... 47</p>
<p style="margin-left:3px;">5.15 Kompensation för kommunernas ränteförluster 51</p>
<p style="margin-left:3px;">6 Hemställan 53</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 46—54</p>
</div>
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_10" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Inledning och sammanfattning</p>
<p>Utvecklingen under 1981 har inneburit en ytterligare fördjupning av de<br />
grundläggande balansbrister som utmärker den svenska ekonomin. Underskottet<br />
i utbytet med utlandet, ett alltmer svårkontrollerat statligt budgetunderskott,<br />
hög inflation, fallande investeringar och en på sista tiden<br />
snabbt stigande arbetslöshet är den ekonomiska krisens mera påtagliga<br />
yttringar. Under loppet av 1981 har därtill ovanpå de strukturellt betingade<br />
obalanserna lagrats följderna av en internationell lågkonjunktur.</p>
<p>De borgerliga regeringarnas ekonomiska politik har bidragit till att fördjupa<br />
lågkonjunkturen. Nedgången förstärktes av den höjning av mervärdeskatten<br />
som beslutades vi den urtima riksdagen hösten 1980 - när det<br />
redan stod klart att ekonomin var på väg in i en lågkonjunkturfas.</p>
<p>Åtgärderna i den s.k. sparpropositionen hösten 1980 bidrog till att<br />
ytterligare minska den inhemska efterfrågan. I januari 1981 presenterade<br />
den dåvarande borgerliga regeringen en budgetproposition i vilken budgetunderskottet<br />
för 1981/82, alla sparåtgärder till trots, reviderades upp från<br />
60 till 67,6 miljarder kronor. Denna försvagning av budgeten och avsaknaden<br />
av vaije allvarligt försök att reda upp den statsfinansiella situationen<br />
ledde till en akut förtroendekris för den svenska kronan.</p>
<p>För att hålla stånd mot denna valutakris tvingades riksbanksfullmäktige i<br />
januari att höja diskontot från 10 till 12%. Under loppet av våren genomdrevs<br />
så ytterligare sparåtgärder som emellertid inte kunde förhindra en<br />
fortsatt försvagning av statsfinanserna - budgetunderskottet fick i kompletteringspropositionen<br />
ånyo justeras upp till 74,9 miljarder kronor.</p>
<p>Bakom denna utveckling låg bl. a. det faktum att åtstramningsåtgärderna<br />
höll tillbaka tillväxten i ekonomin och därmed ökningen i skatteunderlaget.<br />
Samtidigt ledde den höga inflationstakten, som drivits upp av skattehöjningen<br />
hösten 1980 och diskontohöjningen i början av 1981, till automatiska<br />
ökningar av statsutgifterna. Allt medan statsfinanserna försämrades<br />
fick vi under vårens lopp en successiv försämring av den svenska industrins<br />
konkurrenskraft i och med att kronan markant ökade i värde jämfört<br />
med våra viktigaste konkurrentländers valutor.</p>
<p>I sina ekonomiska motioner (mot. 1980/81:1136 och 2190) kritisdrade<br />
socialdemokraterna dels politikens ensidiga inriktning på s.k. sparande,<br />
dvs. statliga utgiftsnedskärningar, dels den borgerliga passiviteten när det<br />
gäller att bekämpa inflationen. Ett centralt tema i dessa motioner var att<br />
Sveriges balansbrister kan undanröjas och sysselsättningen långsiktigt<br />
tryggas endast om inflationen i den svenska ekonomin nedbringas påtagligt<br />
och investeringarna åter börjar öka. I motionerna varnades för att den<br />
borgerliga ekonomiska politiken med dess åtstramning mitt i en lågkonjunktur<br />
skulle leda till en dramatisk försämring av arbetsmarknadsläget<br />
och därmed i praktiken en kapitulation när det gäller den fulla sysselsättningen<br />
som mål för den ekonomiska politiken.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">Framläggandet av det socialdemokratiska krisprogrammet i juni 1981,<br />
liksom den alltmer accentuerade lågkonjunkturen och den uppenbart ohållbara<br />
valutakursutvecklingen satte den senaste borgerliga regeringen under<br />
ökad press att företa sig något.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det ekonomisk-politiska paketet (prop. 1981/82:30) som sent omsider<br />
förelagts riksdagen innebär att</p>
<p style="margin-left:20px;">1.1 den svcnska kronan devalveras med 10 % per den 14 september,</p>
<p style="margin-left:20px;">1.2 de prishöjande effekterna av devalveringen avses bli motverkade av en<br />
sänkning av mervärdeskatten från 23,46% till 20% per den 1 november.<br />
De angivna syftena med denna skattesänkning är dels att<br />
undvika en utlösning av de gällande löneavtalens prisklausul för innevarande<br />
år, dels att motverka en alltför stark nedgång i inhemsk<br />
efterfrågan som annars sägs bli följden av devalveringen,</p>
<p style="margin-left:20px;">1.3 den ytterligare försvagning av budgeten som momssänkningen medför<br />
skall balanseras av sparåtgärder och skattehöjningar. För budgetåret<br />
1981 /82 uppgår dessa emellertid endast till 1,5 miljarder kronor, medan<br />
de ökade utgifterna och minskade inkomsterna beräknas till 4,4 miljarder<br />
kronor, varför nettoeffekten av paketet är en försvagning av<br />
budgeten med knappt 3 miljarder kronor. För budgetåret 1982/83 beräknas<br />
budgetförsvagningen uppgå till 4 miljarder kronor.</p>
<p style="margin-left:3px;">Innebörden av detta ekonomisk-politiska paket är att man genomför en<br />
oundviklig devalvering. Samtidigt vältras den realinkomstminskning som<br />
denna syftar till över dels på de grupper som drabbas av de statliga<br />
utgiftsnedskärningarna, i första hand pensionärerna, dels på den statliga<br />
budgeten som ytterligare försvagas. Detta i sin tur innebär endast att<br />
realinkomstminskningen tillfälligt uppskjuts. Detta sker antingen genom<br />
att den ökade inflation som budgetförsämringen förorsakar urgröper realinkomsterna<br />
eller genom senare skattehöjningar för att täcka budgetförsämringen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Momssänkningen medför en icke obetydlig påspädning av köpkraften.<br />
Denna kommer emellertid i stor utsträckning att inriktas på import, varför<br />
den positiva effekten på produktionen och därmed sysselsättningen blir<br />
begränsad.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den föreslagna budgetförsvagningen sätts vidare in i en sådan fas av<br />
konjunkturen att stimulanseffekterna kan förväntas sammanfalla med en<br />
internationellt betingad konjunkturåterhämtning under loppet av 1982.</p>
<p style="margin-left:3px;">Denna inriktning av politiken — manipulationen av löneavtalens prisklausul,<br />
försvagningen av statsfinanserna, påspädningen av inflationstrycket<br />
och åtgärder som förvärrar i stället för att dämpa konjunktursvängningarna<br />
- skapar utomordentligt dåliga förutsättningar inför 1983 års avtalsrörelse.<br />
1 själva verket kan mittenregeringens s. k. offensiv sägas innebära att<br />
man avsäger sig ansvaret för den övergripande stabiliseringspolitiken och<br />
lägger hela bördan av denna på arbetsmarknadens parter.</p>
<p style="margin-left:3px;">I det läge den svenska ekonomin försatts, till följd av den borgerliga</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>politikens inriktning, anser vi att följande riktlinjer bör vara vägledande för<br />
den ekonomiska politiken fram till nästa års val:</p>
<p style="margin-left:13px;">- arbetslösheten bekämpas nu genom kraftfulla arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder,</p>
<p style="margin-left:13px;">- finanspolitiken ges en stramare inriktning än i regeringens förslag, bl. a.<br />
genom att den föreslagna momssänkningen avvisas; detta möjliggör en<br />
dämpning av inflationen och en lägre räntenivå, vilket främjar investeringarna,</p>
<p style="margin-left:13px;">- de uppoffringar som är nödvändiga fördelas solidariskt och angreppen<br />
på pensionärers, handikappades och studerandes standard avvisas.</p>
<p style="margin-left:13px;">2 Oen ekonomiska utvecklingen under 1981 och utsikterna för 1982</p>
<p>Utvecklingen i den svenska ekonomin under 1981 har varit utomordentligt<br />
svag. Den inhemska efterfrågan har sjunkit medan den utländska<br />
efterfrågan har stagnerat. Konjunkturinstitutets senaste prognos förutser<br />
en nedgång med 0,7 % för den totala produktionen. Minskningen i inhemsk<br />
efterfrågan omfattar såväl den privata konsumtionen som byggnads-, maskin-<br />
och lagerinvesteringarna. Inflationen under loppet av 1981 beräknas</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Aktivitetsindex 1973—1981</p>
<p>En sammanvägning av månadsvisa indikatorer över produktionen</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>Källa: SCB Indikatorer 1981:9</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>nu uppgå till ca 9-11% (beroende på om momssäkningen genomförs),<br />
vilket skulle lyfta prisnivån för 1981 med drygt 12% över genomsnittet för<br />
1980. Bytesbalansen förutses visa ett underskott på drygt 17 miljarder<br />
kronor, vilket är något mindre än i fjol. Denna förbättring förklaras av att<br />
importen sjunkit med ca 7% medan exporten förblivit oförändrad. Detta i<br />
sin tur innebär att vi fortsatt att förlora marknadsandelar på våra exportmarknader<br />
även under innevarande år.</p>
<p>Den svaga produktionsutvecklingen har — precis som socialdemokraterna<br />
varnat för - medfört en kraftig försämring av arbetsmarknadsläget. I<br />
september nåddes ett eftekrigsrekord för arbetslösheten den månaden. Det<br />
höga antalet varsel och den dramatiska nedgången i antalet lediga platser<br />
pekar på en fortsatt snabb försämring av arbetsmarknadsläget.</p>
<p>För 1982 förutses allmänt en viss uppgång i den internationella konjunkturen.<br />
Till följd av att fallet i industri- och lagerinvesteringarna under den<br />
nu pågående internationella konjunkturnedgången varit betydligt mindre<br />
än 1974-1975 är det sannolikt att uppgången också blir långsammare.<br />
Vidare kännetecknas världsekonomin av betydande osäkerheter till följd<br />
av bl. a. det amerikanska räntelägets inverkan på penningpolitiken världen<br />
över. Likväl framstår konjunkturinstitutets prognos om en tillväxt av de<br />
svenska exportmarknaderna på omkring 5 % som rimlig. Tillsammans med<br />
den konkurrensfördel devalveringen ger beräknar Kl att exporten kommer<br />
att öka med 7,6%.</p>
<p>Ett annat stöd för konjunkturen bör komma från lagerinvesteringarna<br />
som i år drar ned inhemsk efterfrågan med ca 1,5% av BNP, men under<br />
1982 bör ge ett positivt bidrag på knappt 1 %. En svag investeringsutveckling<br />
och en stagnerande privat konsumtion leder emellertid till att produktionen<br />
förväntas öka med endast ca 1,5%. Inflationen förväntas ligga kvar<br />
på 8-procentsnivån under loppet av året och bytesbalansens underskott<br />
skulle öka till drygt 18 miljarder kronor.</p>
<p>Industriproduktionen väntas öka med ca 5 % nästa år. Men med hänsyn<br />
till det låga kapacitetsutnyttjandet f. n. och till att efterfrågan på arbetskraft<br />
erfarenhetsmässigt släpar efter industriproduktionen med mellan<br />
trefjärdedels och ett år, kan någon påtaglig uppgång i industrisysselsättningen<br />
inte förväntas förrän under senare delen av 1982. Då sysselsättningsökningen<br />
inom den offentliga sektorn mer än halverats, tyder allt på<br />
att arbetslösheten - såväl den öppna som den latenta - kommer att ligga<br />
på en mycket hög nivå under det närmaste året.</p>
<p>Utvecklingen för år 1982 i sin helhet blir alltså sannolikt svag. Detta<br />
hindrar inte att konjunkturen - såväl den inhemska som den utländska kan<br />
visa en påtaglig uppgång mot senare delen av året.</p>
<p>Regeringen har i sin proposition 1981/82: 30 presenterat en egen prognos<br />
för 1982 som på väsentliga punkter avviker från konjunkturinstitutets.<br />
Bl. a. förutses en nedgång i den privata konsumtionen med 1,5% medan<br />
konjunkturinstitutet, som ovan nämnts, förutser en oförändrad nivå.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>I fråga om industriinvesteringarna förutser regeringen en oförändrad<br />
nivå. Den senaste investeringsenkäten visar på en nedgång med 20%,<br />
vilket har lett Kl till en prognos att nedgången på grund av de av regeringen<br />
föreslagna investeringsstimulerande åtgärderna skulle stanna vid 5%.<br />
Vi för vår del anser det sannolikt att den privata konsumtionen kan bli<br />
starkare än regeringen antagit. Den nuvarande svaga inhemska efterfrågan<br />
kan nämligen mycket väl leda till att devalveringens genomslag i importpriserna<br />
dämpas betydligt. Därmed skulle hushållens disponibla inkomster<br />
inte reduceras med hela devalveringseffekten även om mervärdeskatten<br />
inte sänks. Regeringens prognos bygger vidare på att sparkvoten skall stiga<br />
ytterligare trots att den redan nu ligger på en hög nivå. Detta förefaller inte<br />
sannolikt.</p>
<p>När det så gäller investeringarna är det mot bakgrund av tidigare erfarenheter<br />
fullt möjligt att de förutsedda volymminskningarna bromsas upp.<br />
Under 1982 talar såväl det ökade kapacitetsutnyttjandet som det lägre<br />
ränteläget och den begynnande internationella konjunkturuppgången för<br />
en sådan utveckling. Sammanfattningsvis ser vi det mot bakgrund av det<br />
underlag som f. n. är tillgängligt som sannolikt att konjunkturutvecklingen<br />
blir något starkare under 1982 än vad regeringen antagit.</p>
<p>Mot bakgrund av att regeringens prognoser uppenbarligen anpassas till<br />
de politiska behoven, i synnerhet i fråga om den privata konsumtionen,<br />
framstår regeringens egen varning för en inflationistisk utveckling under<br />
senare delen av 1982 och under 1983 som desto allvarligare.</p>
<p style="margin-left:14px;">3 Det socialdemokratiska alternativet</p>
<p style="margin-left:14px;">3.1 Krisprogrammet</p>
<p>Debatten om den svenska ekonomins problem och om hur vi skall ta oss<br />
ur den ekonomiska krisen fick en ny grundval i och med att det socialdemokratiska<br />
krisprogrammet. Framtid för Sverige, presenterades i juni<br />
månad. Detta program, som sedermera antagits av den socialdemokratiska<br />
partikongressen, innehåller bl. a. - vid sidan av en rad mera långsiktiga<br />
förslag — en plan för den svenska ekonomins återhämtning med följande<br />
huvudpunkter:</p>
<p style="margin-left:14px;">O Den ekonomiska politiken måste inriktas på att snabbt och påtagligt ta<br />
ner kostnads- och prisstegringen i Sverige. Bl. a. skulle en lägre inflationstakt<br />
göra det möjligt för industrin att återvinna marknadsandelar<br />
hemma och utomlands.</p>
<p style="margin-left:14px;">O En offensiv måste sättas in för att öka investeringarna.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Den inhemska efterfrågan måste i ökad utsträckning tillgodoses genom<br />
svensk produktion.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Snabba och effektiva åtgärder måste vidtas för att minska vårt utlandsberoende<br />
på energiområdet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p style="margin-left:17px;">O Sverige måste bättre utnyttja sina egna råvaror och naturresurser.</p>
<p style="margin-left:17px;">O Den offentliga sektorn utnyttjas för att stödja produktion och sysselsättning<br />
inom landet, samtidigt som dess tillväxt anpassas till det tillgängliga<br />
utrymmet.</p>
<p style="margin-left:17px;">O En förbättring av industrins vinstläge möjliggörs av en rättvis fördelningspolitik<br />
inkl. införande av löntagarfonder.</p>
<p>Det socialdemokratiska krisprogrammet är en omfattande plan för att<br />
föra den svenska ekonomin ur den ekonomiska krisen. En nödvändig<br />
förutsättning för dess genomförande är att den ekonomiska politiken bygger<br />
på de breda löntagargruppernas förtroende och en rättvis fördelningspolitik.<br />
Detta kan endast åstadkommas med socialdemokraterna i regeringsställning.</p>
<p>Under rådande parlamentariska förhållanden kan krisprogrammet inte<br />
genomföras och denna motion innebär inte en praktisk-politisk presentation<br />
av krisprogrammet. Däremot utgår givetvis motionen från de grundläggande<br />
värderingarna och bedömningarna i krisprogrammet när ställning<br />
tas till hur den ekonomiska politiken bör utformas fram till riksdagsvalet<br />
nästa år.</p>
<p style="margin-left:17px;">3.2 Det aktuella konjunkturlägets krav</p>
<p>Den ovan beskrivna konjunkturutvecklingen innebär en fortsatt svag<br />
produktionsutveckling under detta år med en produktionsuppgång under<br />
loppet av 1982. Arbetslösheten kommer att fortsätta att stiga och någon<br />
förbättring kan inte väntas förrän mot slutet av nästa år. Samtidigt är den<br />
svenska inflationstakten högre är våra viktigaste konkurrenters. Devalveringen<br />
ger en förbättring av konkurrensläget, men denna förbättring kan<br />
ganska snabbt undergrävas om inte inflationen motverkas.</p>
<p>Mot denna bakgrund och med utgångspunkt i krisprogrammets allmänna<br />
bedömningar bör den ekonomiska politiken utformas så</p>
<p style="margin-left:17px;">O att den arbetslöshet som förorsakats av den borgerliga ekonomiska<br />
politiken motverkas nu genom en aktiv arbetsmarknadspolitik,</p>
<p style="margin-left:17px;">O att den ekonomiska politiken inte — som i regeringens förslag - utformas<br />
så att den leder till en allmän stimulans som tidsmässigt sammanfaller<br />
med att konjunkturen i övrigt går in i en expansionsfas. Politikens<br />
uppgift måste vara att stabilisera ekonomin, inte destabilisera den,</p>
<p style="margin-left:17px;">O att genom en mera ansvarsfull finanspolitik en lättnad på penningpolitikens<br />
område möjliggörs. En lägre räntenivå är dagens skulle ge ett<br />
verkningsfullt stöd åt industrins benägenhet att investera, minska det<br />
statliga budgetunderskottet och verka dämpande på inflationen,</p>
<p style="margin-left:17px;">O att den ekonomiska politiken ges en sådan fördelningsmässig profil att<br />
de uppoffringar som är nödvändiga för att föra landets ekonomi ur<br />
krisen får bäras solidariskt av alla och inte lastas på vissa grupper.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>3.3 Sammanfattning av socialdemokraternas förslag och ställningstaganden</p>
<p>Devalveringen</p>
<p>Vi bedömer den genomförda devalveringen som helt oundviklig med<br />
hänsyn till att den borgerliga politiken medfört att vi under de senaste två<br />
åren haft en väsentligt högre inflationstakt än våra viktigaste konkurrentländer.<br />
Devalveringen är ett fullbordat faktum och kan inte göras ogjord.<br />
Den grundläggande fråga som den ekonomiska politiken ställs inför i och<br />
med devalveringen är huruvida denna görs till startpunkten för en ny och<br />
lägre inflationstrend i Sverige eller om devalveringen endast blir ytterligare<br />
en anhalt på den väg som innebär fortsatt snabb urholkning av penningvärdet.</p>
<p>Momssänkningen</p>
<p>Den föreslagna momssänkningen avvisas då den innebär en oacceptabel<br />
försvagning av statsfinanserna. Till den del den finansieras sker detta<br />
genom att pensionärerna tvingas sänka sin standard. Momssänkningen<br />
utgör vidare en kortsiktig manipulation av prisindex för att undvika en<br />
utlösning av löneavtalens prisklausul. Den effekt på inflationen som uppnås<br />
är begränsad och antagligen kortvarig. En förflyttning av devalveringens<br />
inflationseffekt från 1981 till 1982 skulle otvivelaktigt leda till att<br />
förtroendet mellan löntagarorganisationerna och statsmakterna urholkas<br />
ytterligare. Därmed försämras förutsättningarna för en lugn avtalsrörelse<br />
1983. Det är slutligen sannolikt att momssänkningen till stor del leder till en<br />
ökning av importen, varför effekten på sysselsättningen i Sverige är tvivelaktig,<br />
medan dess negativa effekt på bytesbalansen är säker.</p>
<p>Ingreppen mot pensionärernas standard</p>
<p>Vi motsätter oss den förebådade ytterligare försämringen av värdesäkringen<br />
av pensionerna genom ändrade regler för indexuppräkningen, liksom<br />
det i propositionen föreslagna införandet av en nedre hyresgräns för<br />
det kommunala bostadstillägget KBT.</p>
<p>Höjda barnbidrag</p>
<p>För att bistå barnfamiljerna — för vilka de borgerliga regeringarnas<br />
politik medfört svåra påfrestningar - föreslår vi att det allmänna barnbidraget<br />
höjs med 300 kr. om året och studiebidraget till eleverna i gymnasieskolan<br />
med 275 kr./läsår fr. o. m. årsskiftet 1981-1982.</p>
<p>En offensiv arbetsmarknadspolitik</p>
<p>Vi föreslår att riksdagen beslutar att AMS tillförs de ekonomiska resurser<br />
som krävs för att fullt utnyttja möjligheterna att genom beredskapsarbete<br />
och företagsutbildning ge sysselsättning åt arbetslösa.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">Detta innebär</p>
<p style="margin-left:3px;">O att AMS tillförs ytterligare 1 345 milj. kr. för beredskapsarbeten,</p>
<p style="margin-left:3px;">O att bidraget för företagsutbildning höjs från 20 kr. till 35 kr./timme,</p>
<p style="margin-left:14px;">0 att AMS får uppdraget att planera för maximal arbetsmarknadspolitisk<br />
insats under vintern och våren 1981/82. Av särskild vikt är att åtgärder<br />
snarast sätts in för att reducera antalet arbetslösa ungdomar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi avvisar vidare de förslag som regeringen lagt fram om nedskärningar<br />
av detaljplaneringsbidrag och lönebidrag till arbetshandikappade.</p>
<p style="margin-left:3px;">Aktiv bostadspolitik</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi föreslår att kommunernas möjlighet att i framtiden upplåta mark med<br />
tomträtt tryggas genom att de garanteras tillräckliga krediter för tomträttsändamål<br />
på oförändrade villkor via bostadsinstitutens prioriterade kreditgivning.<br />
Endast under dessa villkor kan vi acceptera att de statliga tomträttslånen<br />
avskaffas. En temporär hyresrabattering av boendekostnaderna</p>
<p style="margin-left:3px;">1 nyproduktion av hyres- och bostadsrättslägenheter i flerfamiljshus och<br />
uthyrningsgaranti i nyproduktionen bör införas för att motverka ett fortsatt<br />
ras i bostadsbyggandet. Vi föreslår vidare att underhållslånen till det<br />
allmännyttiga hyresbeståndet förlängs ytterligare ett år.</p>
<p style="margin-left:3px;">Bevarade bosättningslån</p>
<p style="margin-left:3px;">Bosättningslånen utgör en effektiv form för socialt stöd till resurssvaga<br />
grupper i samband med bosättningen. Den besparing regeringen anser sig<br />
göra genom att dra in bosättningslånen är fiktiv. Väsentliga sociala och<br />
ekonomiska besparingar kan däremot göras genom att kontokortshandelns<br />
expansion begränsas. Vi motsätter oss därför den uppluckring av villkoren<br />
som nyligen skett.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regionalpolitik och enklare transportstöd för Norrland<br />
Regeringen har i prop. 1981/82: 30 på det regionalpolitiska området föreslagit<br />
försämringar som vi avvisar. Vidare föreslår regeringen en rad förändringar<br />
av transportstödets omfattning och inriktning. På väsentliga<br />
punkter avviker regeringsförslaget från vad som föreslogs av transportrådet.<br />
Vi anser att transportrådets enkla och överskådliga system för transportstöd<br />
bör godtas med vissa smärre justeringar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Valutapolitisk utredning<br />
Den nuvarande valutaindexen (valutakorgen) som används av riksbanken<br />
konstruerades utan närmare överväganden efter den förra devalveringen<br />
1977. En annan viktning av valutaindexen, som bättre avspeglar<br />
olika länders betydelse som konkurrenter till det svenska näringslivet, bör<br />
utredas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Nej till de nya investeringsavdragen</p>
<p>Den nya form av investeringsavdrag som föreslås av regeringen kommer<br />
inte att nämnvärt påverka investeringsverksamheten. Däremot ökar företagens<br />
likviditet. Då den föreslagna omläggningen inte förefaller effektiv<br />
och samtidigt leder till en avsevärd budgetförsvagning avvisar vi detta<br />
förslag.</p>
<p>Obligatorisk avsättning på vinstkonto<br />
Vi bedömer regeringens förslag till en förlängning av den obligatoriska<br />
vinstavsättningen på räntelöst konto i riksbanken som verkningslöst i<br />
nuvarande läge. Det kommer knappast att stimulera investeringarna eller<br />
dämpa inflationstrycket. Då det samtidigt medför betydande inkomstbortfall<br />
för staten, avvisar vi förslaget.</p>
<p>Tillfällig vinstskatt<br />
För att motverka en alltför snabb vinstuppgång, som kan leda till s. k.<br />
vinstinflation, och för att dra in oskäliga devalveringsvinster föreslår vi att<br />
en tillfällig 20-procentig vinstskatt tas ut på alla vinstökningar under 1982<br />
på över 5 milj. kr.</p>
<p>Inkomstskatteskalan 1982 och övriga skattefrågor<br />
Regeringens nu framlagda förslag till skatteskala för 1982 innebär oförändrade<br />
marginalskatter. Vi har därför inget att erinra mot skatteskalans<br />
utformning. Vi accepterar vidare att den särskilda skattereduktionen slopas.<br />
Vi kan dock inte godta den automatiska indexregleringen av skatteskalorna.<br />
I stället föreslår vi att den s.k. basenheten sätts till 6800 kr.,<br />
vilket ger en uppräkning av skatteskalorna med 6,25%. Detta innebär en<br />
tämligen god anpassning till löneutvecklingen enligt avtalen för 1982. Med<br />
vårt förslag kan statsinkomsterna beräknas bli ca 1000 milj. kr. högre än<br />
med regeringens.</p>
<p>Åtgärder för att stimulera utbudet av virke</p>
<p>Regeringen har förelagt riksdagen vissa förslag om utökade bidrag till<br />
skogsvårds- och tillväxtbefrämjande åtgärder. Då dessa ursprungligen är<br />
socialdemokratiska förslag stöder vi givetvis dem och utvidgar dem i vissa<br />
avseenden. Till skillnad från regeringen föreslår vi även att åtgärderna<br />
finansieras genom en höjning av skogsvårdsavgiften från 0,6 till 1 %. Vidare<br />
föreslår vi att virkesutbudet ges en verkningsfull stimulans genom att<br />
ett avgifts- och stödsystem införs som gynnar de aktiva och belastar de<br />
passiva skogsägarna. Regeringens förslag om ytterligare förbättring av<br />
villkoren för avsättning till skogskonto skulle innebära ytterligare ekonomiska<br />
förmåner för skogsägarna med ringa effekt, varför vi avvisar förslaget.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Fortsatta förhandlingar om kompensation till kommunerna</p>
<p>Den i våras beslutade omläggningen av utbetalningsrutinerna för kommunalskattemedel<br />
medförde en viss ränteförlust för kommunerna. Regeringen<br />
hävdar att den föreslagna momssänkningen innebär så betydande<br />
kostnadsminskningar för kommunerna att någon kompensation för ränteförlusterna<br />
ej bör utgå. Eftersom vi avvisar momssänkningen, uppmanar vi<br />
regeringen att snarast uppta förhandlingar med kommunerna om kompensation<br />
för ränteförlusterna mot bakgrund av den samlade effekten på<br />
kommunernas ekonomi av riksdagens beslut.</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>3.4 Budgetmässiga effekter av våra förslag</p>
<p>De förslag vi här har presenterat och som utförligare utvecklas i avsnitt 5<br />
nedan leder till en i förhållande till regeringens förslag stramare budgetpolitik.<br />
Skillnaderna mellan konsekvenserna för statsbudgeten av våra förslag<br />
resp. de som skulle följa av proposition 1981/82:30 framgår av nedanstående<br />
tabell.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Tabell 1. (st-motionens budgeteffekter jämfört med prop. 1981/82:30 (milj. kr.)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:187px;">Budgetår Helårs</p>
<p style="margin-left:187px;">1981182 effekt</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Ställningstaganden till<br />
regeringens förslag</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">1.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Utebliven momssänkning</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+2550</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+5 200</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">2.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Finansiering av vissa<br />
skogsvårdsåtgärder genom<br />
höjning av skogsvårdsavgiften<br />
enligt<br />
våra förslag</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 105</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 187</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">3.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Avslag till den föreslagna<br />
nya formen av<br />
investeringsavdrag</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 750</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 1500'</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">4.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Avslag till avsättning<br />
på vinstkonto</p>
</td>
<td><p style="margin-left:46px;"> </p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 1000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">5.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Nedjustering av försvarsramen<br />
utöver regeringens<br />
förslag</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 150</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 650</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">6.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Oförändrade regler för<br />
indexuppräkning av pensionerna<br />
m. m.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 375</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 750</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">7.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Oförändrade regler för<br />
studiestöd</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 65</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 130</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">8.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Oförändrade statsbidragsregler<br />
för KBT</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 150</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 600</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">9.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Bevarade bosättningslån2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:46px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:36px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">10.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Transportstöd för Norrland<br />
m. m.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:46px;">_</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 30</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">11.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Bibehållet detaljplaneringsbidrag</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 24</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 47</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">12.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Ändrad finansiering av<br />
tomträttslånen</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">45</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">13.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Bevarat regionalpolitisk<br />
stöd</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 100</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 300</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_2"><p>' Varav ca 1 000 milj. kr. är en engångskostnad för tidigareläggningen av avdraget.<br />
2 Besparingen i regeringens prop. är fiktiv.</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">Budgetår</p>
<p style="margin-left:31px;">1981182</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">Helårs</p>
<p style="margin-left:18px;">effekt</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Ställningstaganden till<br />
regeringens förslag<br />
14. Arbetsmarknadspolitik:<br />
beredskapsarbeten och<br />
företagsutbildning</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">-1550</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:23px;">Socialdemokratiska</p>
<p style="margin-left:23px;">initiativ</p>
<p style="margin-left:23px;">15. Temporära hyresrabatter<br />
och uthyrningsgaranti<br />
i nyproduktionen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">- 50</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">- 50</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:23px;">16. Underhållslån till allmännyttiga<br />
bostadsföretag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">- 125</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">- 253</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:23px;">17. Inkomstskatten 1982</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">+ 333</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">+ 1000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:23px;">18. Höjda barnbidrag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">- 282</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">- 562</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:23px;">19. Återställande av tidigare<br />
regler för värdesäkringen<br />
inom den<br />
allmänna försäkringen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">- 165</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">- 330</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">+ 1027</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">+6530</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Jämfört med regeringens förslag innebär våra förslag att statens inkomster<br />
på helårsbasis blir 8,9 miljarder kronor högre, medan dess utgifter ökas<br />
med 2,4 miljarder kronor. Därmed skulle budgetsaldot förstärkas med 6,5<br />
miljarder kronor jämfört med regeringens förslag.</p>
<p>Den stramare finanspolitik vi förordar utgör ett steg i riktning mot att<br />
sanera statsfinanserna och därmed på sikt skapa en av de nödvändiga<br />
förutsättningarna för att återvinna samhällsekonomisk balans. Den lättare<br />
penningpolitik som därmed möjliggörs leder till att investeringarna stimuleras.<br />
Dessa bör också främjas av det faktum att riksdagen, genom att<br />
acceptera våra förslag, visar sin vilja att skapa realistiska förutsättningar<br />
för avtalsrörelsen 1983 och därmed att göra konkurrensförbättringen varaktig.</p>
<p>Förslagen i denna motion innebär att arbetslösheten bekämpas med alla<br />
till buds stående medel, utan att nya risker för inflation uppstår genom<br />
ytterligare försämrade statsfinanser.</p>
<p>4 Vår syn på regeringens förslag</p>
<p>4.1 Samhällsekonomiska aspekter<br />
Devalveringen</p>
<p>De svenska devalveringarna under 1977 hade goda förutsättningar att<br />
leda till en varaktig förbättring av det svenska näringslivets konkurrenskraft<br />
i förhållande till utlandet. Det återhållsamma löneavtalet 1978, i vilket<br />
löntagarna till skillnad från vad som varit vanligt i flertalet länder inte sökte<br />
kompensera sig för devalveringens inkomstsänkande effekt, medförde en</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>mycket påtaglig inbromsning av inflationstakten. Denna sjönk under senare<br />
delen av 1978 och böljan av 1979 ned till en årstakt av ca 6%.</p>
<p style="margin-left:4px;">Emellertid lades den ekonomiska politiken om i markerat expansiv<br />
riktning redan hösten 1978 och under första halvåret 1979 förstärktes<br />
denna stimulans av efterfrågan genom såväl skattesänkningar som en<br />
mycket snabb expansion av den offentliga efterfrågan. Allt detta gjordes<br />
mitt i en kraftig internationell konjunkturuppgång. I kombination med de<br />
inflationsimpulser som de förnyade oljeprishöjningarna förorsakade drev<br />
denna expansiva politik upp inflationen till en takt ovanför OECD-genomsnittet.</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Tabell 2. Inflationen i Sverige, våra viktigaste konkurrentländer och OECD totalt</p>
<p>(årlig procentuell förändring)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1977</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1978</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1979</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1980</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">1981'</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Sverige</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11,4</p>
</td>
<td><p>10,0</p>
</td>
<td><p>7,2</p>
</td>
<td><p>13,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">14,2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västtyskland</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,7</p>
</td>
<td><p>2,7</p>
</td>
<td><p>4,1</p>
</td>
<td><p>5,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">6,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>USA</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,5</p>
</td>
<td><p>7,7</p>
</td>
<td><p>11,3</p>
</td>
<td><p>13,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">10,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Storbritannien</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">15,8</p>
</td>
<td><p>8,3</p>
</td>
<td><p>13,4</p>
</td>
<td><p>18.0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">11,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Frankrike</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9,4</p>
</td>
<td><p>9.1</p>
</td>
<td><p>10,8</p>
</td>
<td><p>13,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">13,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Japan</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8,1</p>
</td>
<td><p>3,8</p>
</td>
<td><p>3,6</p>
</td>
<td><p>8,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">4,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>OECD totalt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8,6</p>
</td>
<td><p>7,9</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9,8</p>
</td>
<td><p>12,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">10,6</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_2"><p>' 12 månader fram t. o. m. augusti 1981.<br />
Källa: OECD.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:4px;">Under de två senaste åren har den svenska inflationen legat över OECDgenomsnittet<br />
och väsentligt högre än i våra viktigaste konkurrentländer.<br />
Vid given växelkurs leder en sådan utveckling till att de svenska varorna<br />
och tjänsterna stiger i pris jämfört med utländska varor och tjänster. Detta<br />
leder med nödvändighet till minskad efterfrågan på den svenska produktionen<br />
såväl hemma som utomlands. Ganska snart uppstår därvid ett tryck<br />
nedåt på växelkursen. Detta var exempelvis vad som inträffade dels på<br />
sensommaren 1980, dels i januari 1981 då den svenska kronan utsattes för<br />
akuta förtroendekriser.</p>
<p style="margin-left:4px;">Det tvååriga löneavtal som arbetsmarknadens parter tecknade i februari<br />
1981 gav hopp om en förbättring av den svenska konkurrenskraften. Emellertid<br />
försämrades konkurrenskraften genom den valutapolitik regeringen<br />
förde fram till devalveringen i september. Övervärderingen av den svenska<br />
kronan förstärktes nämligen ytterligare genom verkan av riksbankens valutakursindex.<br />
I detta ingår valutorna med vikter som motsvarar resp.<br />
lands andel i den svenska utrikeshandeln. (Beräknat i procent av total<br />
import plus total export. Undantag görs för dollarn vars vikt fördubblats<br />
med hänsyn till dess betydelse som transaktionsvaluta.) Dessa vikter avviker<br />
icke oväsentligt från dem som resp. land skulle ha haft om indexen<br />
grundades på resp. lands betydelse som konkurrent till den svenska industrin.<br />
Konjunkturinstitutet har konstruerat ett dylikt index.</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
<p>Tabel! 3. Vikterna i riksbankens resp. konjunkturinstitutets valutaindex</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p>RB Kl</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Tyska mark</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">17,1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25</p>
</td>
</tr><tr><td><p>U S-dollar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">16,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Engelska pund</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">13,1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Norska kronor</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">9,4</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Danska kronor</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">9,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Finska mark</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">7,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Franska francs</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">5,6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">10</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Holländska fioriner</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">5,2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Belgiska francs</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">3,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Italienska lire</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">3,6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Japanska yen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">2,6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Schweiziska francs</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">2,4</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Österrikiska schilling</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">1,8</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Spanska pesetas</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">1,2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kanadensiska dollar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">1,2</p>
<p>Summa 100</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3</p>
<p style="text-align:right;">100</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Denna skillnad i viktsystem förklarar att samtidigt som kronans kurs<br />
hölls i stort sett oförändrad enligt riksbankens index, så steg kronan med<br />
4% mellan juni 1980 och juni 1981 om hänsyn tas till konkurrenskraften.<br />
Mot enskilda valutor blev utvecklingen dramatisk. Exempelvis steg kronans<br />
kurs med ca 10-12% gentemot våra viktigaste konkurrenter på<br />
kontinenten, medan kronan sjönk med ca 20% gentemot dollarn. Ett mått<br />
på den samlade effekten på vår konkurrenskraft av förändringar i relativ<br />
inflationstakt och i växelkursen ges av den reala effektiva växelkursen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Tabell 4. Sveriges reala effektiva växelkurs1</p>
<p>Index 1978= 100</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1980</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1981</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1978</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1979</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">1980</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Juni</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Sept.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Dec.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Jan.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Apr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Juli</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">102,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">104,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">103.9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">104,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">104,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">105,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">107.2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">108,1</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Källa: Morgan Guaranty's World Financial Markets.</p>
<p>1 Den reala effektiva växelkursen definieras här sorn ett lands handelsvägda växelkurs<br />
mot utlandet efter korrigering för differenser i partihandelspriserna exkl. livsmedel.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Under förutsättning av en snabb sänkning av den svenska exportens<br />
relativa pris och en motsvarande uppgång av importprisema bör devalveringen<br />
likväl få en påtaglig positiv effekt på den svenska utrikeshandeln.<br />
Konjunkturinstitutet förutser en exportökning med 7,6%, vilket skulle<br />
innebära att vi återtog 2-3% av de marknadsandelar vi förlorat under<br />
senare år. Även på hemmamarknaden skulle devalveringen ge utrymme<br />
för att återta marknadsandelar.</p>
<p>Den fundamentala fråga som devalveringen ställer den ekonomiska politiken<br />
inför är emellertid huruvida denna devalvering kan leda till en varaktig<br />
konkurrensförbättring.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Såväl den ekonomiska teorin som den omfattande internationella erfarenheten<br />
av devalveringar under 1970-talet visar att en devalvering, för att<br />
göras effektiv, måste åtföljas av en politik som har inflationsbekämpning<br />
som sitt främsta mål.</p>
<p>Anledningen härtill är dels att devalveringar i allmänhet orsakas av en i<br />
förhållande till omvärlden alltför hög inflation, dels att devalveringen som<br />
sådan via importprisstegringarna ger en kraftig inflationsimpuls till den<br />
inhemska ekonomin. Alla prissättare i ekonomin har ett naturligt intresse<br />
att söka kompensera sig för denna importprisökning och dess inkomstsänkande<br />
effekt. Devalveringen syftar till en lönsamhetsförbättring i den<br />
konkurrensutsatta sektorn. Sker denna lönsamhetsförbättring alltför<br />
snabbt kan även den bli en källa till kompensationskrav. Det är därför<br />
utomordentligt viktigt att under perioden omedelbart efter devalveringen<br />
föra en ekonomisk politik som motverkar dessa kompensationstendenser.</p>
<p>Det är mot bakgrund av dessa överväganden som de av mittenregeringen<br />
föreslagna ekonomisk-politiska åtgärderna bör bedömas.</p>
<p>För det första kan därvid konstateras att förslagen i deras helhet inte<br />
innebär någon åtstramning, utan tvärtom en ytterligare försvagning av<br />
statsbudgeten. För det andra kommer denna ökning av budgetunderskottet<br />
att i motsvarande mån belasta penningpolitiken.</p>
<p>Redan den budgetutveckling som förutses den föreslagna budgetförsvagningen<br />
förutan leder till en snabb tillväxt i penningmängden. En ytterligare<br />
påspädning av budgetunderskottet leder till en fortsatt likvidisering av<br />
ekonomin, något som gör inflationsbekämpningen än mer komplicerad<br />
under kommande år. Lägger man därtill, för det tredje, att budgetförsvagningen<br />
med största sannolikhet sammanfaller med en internationell konjunkturåterhämtning<br />
försvåras möjligheterna till en återhållsam löneutveckling<br />
under 1983 allvarligt. För det fjärde har paketet givits en sådan<br />
inriktning att man genom momssänkningen visserligen skapar en ökad<br />
efterfrågan jämfört med om momssänkningen inte vidtogs. Denna efterfrågan<br />
kommer emellertid i stor utsträckning att inriktas på importerade<br />
kapitalvaror (se nedan), varför den förmenta effekten på tillväxten blir låg,<br />
medan bytesbalansen försämras påtagligt. I den mån devalveringens syfte<br />
är att långsiktigt stärka utrikesbalansen, kommer detta syfte därför att<br />
motverkas.</p>
<p>Sammanfattningsvis har den stabiliseringspolitik som åtföljer devalveringen<br />
givits en sådan inriktning att stor risk föreligger för en snabb<br />
urgröpning av devalveringens positiva effekter.</p>
<p>4.2 Sänkningen av mervärdeskatten</p>
<p>Syftet med att kombinera devalveringen med en sänkning av mervärdeskatten<br />
anges vara att man vill motverka att devalveringen utlöser den<br />
prisklausul som ingår i de gällande tvåårsavtalen på arbetsmarknaden.<br />
Utan momssänkning kommer enligt ekonomidepartementets kalkyler</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>prisklausulen att brytas igenom med 1,5—2%, vilket medför ett extra<br />
lönepåslag med inte fullt 1%. Detta i sin tur sägs ”ge en automatisk<br />
urholkning av den konkurrensförbättring devalveringen givit”.</p>
<p>Den analys av effekterna av en utlösning av prisklausulen som presenteras<br />
i proposition 1981/82:30 är dock delvis ofullständig, delvis felaktig. För<br />
det första tyder nu tillgängliga prognoser från pris- och kartellnämnden<br />
(SPK) på att överskridandet av det s. k. avtalsindex utan momssänkning<br />
från januari till december blir lägre än regeringen antagit, eller ca 1,3%.<br />
Detta i sin tur skall avrundas till närmaste hel- eller halvprocent (= 1) och<br />
därefter multipliceras med 0,65. Detta skulle ge en lönekostnadsökning<br />
med 0,65%. Men med hänsyn till att denna kompensation i viss utsträckning<br />
avräknas mot förtjänstutvecklingsgarantin blir effekten inte mer än<br />
0,5-0,6%.</p>
<p>Denna lönekostnadsökning sägs vidare ”urholka den konkurrenskraftsförbättring<br />
devalveringen givit". Men hur mycket av denna som skulle<br />
urholkas anges inte. Om man utgår från att devalveringen ger en effektiv<br />
konkurrenskraftsförbättring på ca 7% (hänsyn har då tagits till de högre<br />
kostnaderna för importen, som utgör ca en tredjedel av exportens saluvärde)<br />
och att lönekostnaderna utgör två tredjedelar av de totala kostnaderna<br />
så skulle företagens konkurrenskraft endast minskas med knappt<br />
0,5% (0,6% i löneökning • 2/3), vilket är mindre än en tiondel av den<br />
förbättring de uppnått genom devalveringen. Som jämförelse kan nämnas<br />
att den justering av växelkurserna inom det europeiska valutasystemet<br />
(EMS) som skedde efter att regeringen presenterade sitt paket medfört en<br />
ytterligare konkurrenskraftsförbättring för svensk industri med drygt 1 %.</p>
<p>I proposition 1981/82: 30 hävdas vidare att en utlösning av prisklausulen<br />
skulle komma att leda till en expansion av inhemsk efterfrågan. Någon<br />
närmare förklaring till hur detta skulle gå till återfinns inte i propositionen.<br />
Prisklausulen är konstruerad så att en given prishöjning ovanför klausulgränsen<br />
endast kompenseras till 0,65 % i lönenivån. Innebörden av detta är<br />
att om priserna stiger med 1 % så minskas de reala disponibla inkomsterna<br />
med ca 1/3%. Detta leder rimligen till en minskning och inte en ökning av<br />
inhemsk efterfrågan.</p>
<p>Mot bakgrund av att man — i och för sig felaktigt — varnar för en ökning<br />
av inhemsk efterfrågan om prisklausulen utlöses framstår det som desto<br />
mer obegripligt att man föreslår en åtgärd - momssänkning - vars primära<br />
effekt är att öka efterfrågan.</p>
<p>Momssänkningen och övriga åtgärder i regeringens paket sägs leda till<br />
att ”inte heller avtalens prisklausul för 1982 skall behöva utlösas". Denna<br />
förutsägelse motsägs av konjunkturinstitutets konstaterande att devalveringen<br />
och momssänkningen 1981 leder till ett extra påslag på prisutvecklingen<br />
under loppet av 1982, liksom av institutets prognos om en ökning av<br />
det s.k. avtalsindex med 8,2% 1982 (avtalsklausulen ligger på 6,5%).</p>
<p>Momssänkningen har presenterats som nödvändig för att undvika att<br />
devalveringen skulle leda till en alltför stark åtstramning av den privata</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>konsumtionen med negativa effekter på såväl produktion som sysselsättning.<br />
Av en rad skäl kan denna motivering ifrågasättas. För det första<br />
medför momssänkningen, enligt Kits beräkningar, att det inte blir någon<br />
minskning i den privata konsumtionen 1982, utan att denna förblir oförändrad.<br />
Momssänkningen kan därför ses som uttryck för en strävan från<br />
regeringens sida att genomföra en devalvering, utan att konsumenterna<br />
under ett valår skall behöva drabbas av den inkomstminskning som oundvikligen<br />
åtföljer en devalvering.</p>
<p>För det andra är det uppenbart att momssänkningen, allt annat lika, ger<br />
en ökning av de disponibla inkomsterna. Men däremot torde effekterna på<br />
produktion och sysselsättning i Sverige bli tämligen begränsade.</p>
<p>Regeringen har på denna punkt, liksom på ett stort antal andra punkter,<br />
inte presenterat några kalkyler över effekterna av sina åtgärder. Det är i<br />
och för sig vanskligt att ange precisa tal för effekterna av en momssänkning.<br />
Men indikationer om riktningen och storleksordningen av effekterna<br />
kan anges. Exempelvis har man inom OECD1 räknat fram effekterna av en<br />
hypotetisk sänkning av indirekta skatter i Sverige. Enligt dessa beräkningar<br />
leder en dylik sänkning motsvarande 1 % av BNP, dvs. ungefär av den<br />
storleksordning den nu föreslagna momssänkningen uppgår till, efter två år<br />
till en produktionsnivå som endast är 0,3% högre. OECD:s kalkyler är<br />
utförda under antagande om att den aktuella budgetförsvagningen inte får<br />
några effekter på penningpolitiken. Med det budgetunderskott vi f. n. har<br />
kan detta antagande inte sägas vara realistiskt. Därmed skulle effekten på<br />
tillväxten på grund av budgetförsvagningens effekt på penningpolitiken<br />
komma att bli ännu lägre. Enligt samma kalkyler leder en momssänkning<br />
på 5,5 miljarder svenska kronor till en försämring av bytesbalansens nivå<br />
med 3,5-4 miljarder kronor efter två år.</p>
<p>Vid sidan om dessa kalkyler, som visserligen är ungefärliga men ger en<br />
uppfattning om riktning och storleksordning av effekterna, har man erfarenheter<br />
av den tillfälliga momssänkningen 1974 att falla tillbaka på. Den<br />
nu föreslagna momssänkningen betecknas visserligen inte som temporär.<br />
Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget och den sannolika<br />
överhettning under senare delen av 1982 som regeringen själv varnar för<br />
talar emellertid allt för att momssänkningen måste uppfattas som temporär,<br />
varför en jämförelse med 1974 års momssänkning är relevant. I en<br />
rapport från RRV2 sammanfattas effekterna av den momssänkningen på<br />
följande sätt:</p>
<p>Det kan emellertid konstateras att de konsumtionsstimulerande åtgärder<br />
som genomfördes under år 1974 fick omfattande effekter på den privata<br />
konsumtionen, importen och det statliga budgetsaldot. Sänkningen av</p>
<p style="margin-left:7px;">' Fiscal policy simulations with the OECD international linkage model, Occasional<br />
Studies OECD July 1980.</p>
<p style="margin-left:7px;">2 Ove Nilsson och Stig Dalmo: Rapport ang. effekterna av den tillfälliga sänkningen<br />
av mervärdeskatten 1974, RRV 1975.</p>
<p style="margin-left:6px;">2 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 46-54</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>mervärdeskatten april—september 1974 kan antas ha bidragit i betydande<br />
utsträckning till dessa konstaterade effekter.</p>
<p>Återverkningarna inom den svenska ekonomin på t. ex. produktion och<br />
sysselsättning är svåra att ange. Det förefaller emellertid klart att effekterna<br />
på den svenska industriproduktionen begränsades av att en väsentlig<br />
del av efterfrågeökningen läckte ut i form av ökad import.</p>
<p>1 rapporten konstateras vidare att den kraftigaste efterfrågeökningen<br />
inträffade för bilar, övriga varaktiga varor och delvis varaktiga varor. I<br />
dessa varugrupper är den genomsnittliga importandelen tämligen stor och<br />
större än för övriga varugrupper. Den marginella importandelen, som blir<br />
relevant vid en temporär momssänkning, beräknades ligga mellan 50 och<br />
60%. Momssänkningens betydelse för produktion och sysselsättning kan<br />
därför mot bakgrund av OECD:s beräkningar och RRV:s analys bedömas<br />
bli tämligen begränsad. Åtgärdens budgetförsvagande effekter — som behandlas<br />
nedan - är emellertid avsevärda.</p>
<p>En annan viktig aspekt av den nu föreslagna momssänkningen är dess<br />
manipulativa karaktär. Dess viktigaste syfte enligt regeringen är att undvika<br />
en utlösning av den prisklausul arbetsmarknadsparterna infört i sitt i<br />
februari slutna tvåårsavtal. Den partiella kompensation för inflationen som<br />
denna klausul ger skulle berövas löntagarna. Genom momssänkningen<br />
undertrycks på konstlad väg den inflation som redan ägt rum. Men den kan<br />
inte elimineras, utan kommer att drabba löntagarna antingen i form av en<br />
höjning av momsen senare och/eller i form av en inflation som är desto<br />
snabbare under de närmaste åren. Denna kortsiktiga manipulation av<br />
prisnivån torde komma att ytterligare öka osäkerheten kring de allmänna<br />
förutsättningarna för avtalsförhandlingarna. Därmed riskeras en av de<br />
grundläggande förutsättningarna för att stabiliseringspolitiken skall kunna<br />
bli framgångsrik i framtiden.</p>
<p>Sammanfattningsvis framstår de förmenta fördelarna av en momssänkning<br />
- den tillfälligt nedpressade inflationstakten och den ökade köpkraften<br />
— som tveksamma och obetydliga jämfört med de mycket allvarliga<br />
risker som momssänkningen innebär för inflationsutvecklingen, bytesbalansen<br />
och därmed sysselsättningen på sikt.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>4.3 De fördelningspolitiska effekterna av regeringens paket</p>
<p>Vid föregående års riksmöte drev den borgerliga riksdagsmajoriteten<br />
igenom en urholkning av värdesäkringen av pensionerna, trots att löften<br />
ställts ut också av de borgerliga partierna om att pensionärerna skulle få<br />
bevara sin köpkraft. Förslaget (och riksdagsbeslutet) riktade sin särskilda<br />
udd mot ATP-systemet; riksförsäkringsverket visade t. ex. att det var fråga<br />
om ett grundskott emot detta. Också de höjningar av avgifterna inom sjukoch<br />
tandvården som ägt rum under den borgerliga regeringstiden har</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>naturligt nog varit särskilt negativa för pensionärerna med hänsyn till att<br />
denna grupp har ett särskilt stort behov av sjukvård.</p>
<p>Det nu aktuella besparingsförslaget från regeringen riktar sig till stor del<br />
mot pensionärerna: en ytterligare försämring av inflationsskyddet för folkoch<br />
tilläggspensioneringen, reduktion av de kommunala bostadstilläggen,<br />
skärpta regler för de extra avdragen vid beskattningen och slopade pensionärsrabatter<br />
vid SJ. Totalt rör det sig om ca 2,0 miljarder kronor i<br />
besparingar på budgeten (enligt finansutskottets beräkningar).</p>
<p>Förslagets reella innebörd är således att pensionärerna — tillsammans<br />
med de arbetslösa — får betala den momssänkning som regeringen föreslagit</p>
<p>Det nya förslaget om hur pensionerna skall beräknas innebär att uppräkning<br />
på grund av prisförändringar skall ske endast en gång om året. Om<br />
detta system tillämpats t. ex. under år 1980 skulle en ensamstående folkpensionär<br />
ha erhållit 18624 kr. i folkpension och pensionstillskott. Enligt<br />
nuvarande regler erhöll han 20299 kr. Skillnaden, 1675 kr., utgör drygt<br />
8%. (I beräkningarna har hänsyn tagits till att pensionstillskottet höjdes<br />
den 1 juli med 4 procentenheter.)</p>
<p>Landsorganisationen har gjort en samlad redovisning av de nu föreslagna<br />
försämringarna i fråga om värdesäkringen och de redan beslutade.<br />
Dessa sammanfattas i följande tabell.</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Tabell 5. Individuella pensioner under år 1980</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p>Utbetald</p>
<p>pension</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Beräknat<br />
vid urholkat<br />
basbelopp i<br />
dec. 1979</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Förändring</p>
<p style="margin-left:10px;">(brutto)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Folkpension</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Ensam ålderspensionär<br />
Pens.par med ålderspension</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">20290</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">18438</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">-1852</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">35281</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">32 060</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">-3221</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Ensam förtidspensionär</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">26195</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">23 804</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">-2391</p>
</td>
</tr><tr><td><p>ATP</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Ålderspensionär, genomsnitt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">16083</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">14615</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">-1468</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_1"><p>Det är således fråga om förändringar med betydande ekonomiska konsekvenser<br />
för landets pensionärer. Det framstår som utmanande när socialministern,<br />
en dag innan förslaget redovisades av regeringen för allmänheten,<br />
i en tidningsartikel försäkrade: ”Pensionärerna kommer också i fortsättningen<br />
att kompenseras för prisutvecklingen, med undantag för energiprishöjningar<br />
och punktskattehöjningar.”</p>
<p>Förslaget om införande av en nedre hyresgräns i de kommunala bostadstilläggen<br />
(KBT) innebär i praktiken en hyreshöjning för pensionärerna.<br />
KBT utgår (enligt propositionen) till 780000 pensionärer; det trappas av<br />
successivt och slutar utgå vid ca 55 000 kr. i inkomst.</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">För både ensamstående pensionärer och makar betyder förslaget, vid en<br />
nedre hyresgräns om 80 kr. i månaden, ett minskat kommunalt bostadsbidrag<br />
med som regel 960 kr. om året.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens proposition innebär också ett genomförande av de förslag<br />
som lagts fram i betänkandet om folkpensionärernas beskattning (Ds B<br />
1981:7). De sammanlagda effekterna (under en treårsperiod) beräknades<br />
av kommittén till ca 1,3 miljarder kronor, varav för 1982 ca 620 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">De pensionärer som kommer att påverkas av de ändrade reglerna om<br />
extra avdrag är de som befinner sig i inkomstintervallet 30000-65 000 kr. I<br />
de högre skikten härinom rör sig skatteskärpningen om 600- 700 kr. om<br />
året.</p>
<p style="margin-left:3px;">Sammantaget kan man konstatera att de som har enbart folkpension och<br />
pensiontillskott drabbas av såväl de nya reglerna för att beräkna pensionsbeloppet<br />
under året som ett försämrat KBT. Hade de föreslagna reglerna<br />
varit i kraft 1980, skulle en ensamstående pensionär med dessa förmåner<br />
ha mist över 2500 kr. Ett höjt pensionstillskott kompenserar bara delvis<br />
dessa försämringar. Den som utöver folkpension även har ATP av måttlig<br />
storlek1 kommer även att känna av en höjd skatt. De pensionärer som har<br />
inkomster över 70000 kr. påverkas enbart av det försämrade inflationsskyddet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Till det sagda kan läggas att förändringarna i fråga om det försämrade<br />
sättet att ersätta pensionärerna för prisstegringarna också drabbar de handikappade<br />
av vilka många har förmåner från den allmänna försäkringen.<br />
Som förtidspensionärer kan de också ha kommunalt bostadstillägg. Den<br />
samlade effekten för dessa handikappade kan alltså bli lika kännbar som<br />
för ålderspensionärerna. Härtill kommer att sparåtgärderna slår mot de<br />
handikappades sysselsättning vilket vi utvecklar i annat sammanhang i vår<br />
motion.</p>
<p style="margin-left:3px;">4.4 Budgeteffekter</p>
<p style="margin-left:3px;">Det statliga budgetunderskottet utgör f. n. ett av de centrala ekonomiskpolitiska<br />
problemen i den svenska ekonomin. T. o.m. regeringspartierna<br />
har under senare tid uttryckt oro över det statsfinansiella läget och använt<br />
detta som argument för en rad nedskärningar av de offentliga utgifterna.<br />
Budgetläget har sedan det reviderade budgetförslaget presenterades i april<br />
ytterligare försämrats.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den bristfälliga och ofullständiga presentationen av förslagens budgetmässiga<br />
konsekvenser i propositionen måste betecknas som ett försök att<br />
inför riksdagen och allmänheten dölja vilken inverkan den föreslagna politiken<br />
skulle få på statsfinanserna. Den enda samlade bedömning som görs<br />
är en helt intetsägande fras om att det ”sammantaget finns anledning<br />
förmoda att budgetunderskottet kommer att bli något större innevarande</p>
<p style="margin-left:3px;">' Den genomsnittliga utbetalningen av ålderspensionen inom ATP kan beräknas till<br />
ca 16000 kr.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_0"><p>Tabell 6. Olika prognoser för budgetunderskottet 1981/82</p>
<p>(miljarder kronor)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:71px;">Lång</p>
<p style="margin-left:71px;">tids</p>
<p style="margin-left:71px;">budge</p>
<p style="margin-left:71px;">ten</p>
<p style="margin-left:71px;">april</p>
<p style="margin-left:71px;">1980</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Bespa</p>
<p style="margin-left:10px;">rings</p>
<p style="margin-left:10px;">propo</p>
<p style="margin-left:10px;">sitionen</p>
<p style="margin-left:10px;">oktober</p>
<p style="margin-left:10px;">1980</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">Budget</p>
<p style="margin-left:7px;">proposi</p>
<p style="margin-left:7px;">tionen</p>
<p style="margin-left:7px;">januari</p>
<p style="margin-left:7px;">1981</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Komplet</p>
<p style="margin-left:8px;">terings</p>
<p style="margin-left:8px;">proposi</p>
<p style="margin-left:8px;">tionen</p>
<p style="margin-left:8px;">april</p>
<p style="margin-left:8px;">1981</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">RRV:s</p>
<p style="margin-left:4px;">budget</p>
<p style="margin-left:4px;">prognos</p>
<p style="margin-left:4px;">(sept.)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">RRV:s<br />
budgetprognos<br />
2<br />
(okt.)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Statsinkomster 152,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">164</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">158,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">158,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">156,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">155,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Statsutgifter 217,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">224</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">225,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">233,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">233,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">233,7</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Budgetunderskott—65,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-60</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">-67,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-74,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-76,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">-77,9</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_1"><p>och nästa budgetår än vad som tidigare beräknats”. Något saldo för<br />
åtgärd sprogrammets statsfinansiella verkningar presenteras inte. De betydande<br />
saldoförsämringar som följer av exempelvis kostnaderna för de<br />
föreslagna nya investeringsavdragen, skattebortfallet för den obligatoriska<br />
avsättningen till vinstkonton, liksom de ökade statsskuldsräntorna nämns<br />
över huvud taget inte.</p>
<p>Det är uppenbart att svårigheter föreligger att ange ett precist tal för det<br />
budgetsaldo som nu kan förväntas för budgetåret 1981/82. Men ett minimikrav<br />
på en regerings skyldighet att inför riksdagen redovisa statsfmansiernas<br />
utveckling hade varit att ange hur stor man i regeringskansliet<br />
uppskattar att den budgetförändring som skulle bli följden av det föreslagna<br />
paketet blir. En sådan beräkning har emellertid gjorts av riksdagens<br />
finansutskott. Den visar att budgetunderskottet ökas med ca 3 miljarder<br />
kronor innevarande budgetår och med ca 4 miljarder kronor nästa budgetår.</p>
<p>Tabell 7. Finansutskottets sammanställning av beräknade budgeteffekter av regeringens<br />
framlagda åtgärdspaket</p>
<p>+ innebär förbättrat budgetsaldo<br />
- innebär försämrat budgetsaldo</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">”helårs</p>
<p style="margin-left:13px;">effekt”</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">Effekt<br />
bå 1982/83</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Effekt<br />
bå 1981/82</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ökade inkomster</p>
</td>
<td><p>+ 1600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+2150</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">+ 550</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Besparingar</p>
</td>
<td><p>+2930</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+2340</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">+ 970</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa saldoförbättring</p>
</td>
<td><p>+4530</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">+4490</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">+ 1520</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Minskade inkomster</p>
</td>
<td><p>-6860</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">-6460</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">-3 150</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Okade utgifter</p>
</td>
<td><p>-1675</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">-1075</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">-1295</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Avsättning till inv. fond</p>
</td>
<td><p>-1000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">-1000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:21px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa saldoförsämring</p>
</td>
<td><p>-9535</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">-8535</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">-4445</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Av FiU beräknad saldoförändring</p>
</td>
<td><p>-5 005</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">-4045</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">-2925</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_1"><p>Riksrevisionsverket (RRV) gör en budgetprognos i månaden. Den senast<br />
tillgängliga prognosen, (se tab. 6) som publicerades i oktober, visar en<br />
försämring av saldot för budgetåret 1981/82 med 1,4 miljarder kronor till</p>
<p>77,9 miljarder kronor. Därvid har RRV beaktat såväl förslagen i proposi</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>tion 1981/82: 30 som en rad andra faktorer exempelvis ändrade antaganden<br />
om den totala lönesummans utveckling. Någon separat kalkyl över budgeteffekterna<br />
av de i propositionen lagda förslagen presenteras inte av RRV i<br />
denna prognos. Det är dock värt att notera att beloppet för statsutgifterna<br />
räknats upp med 62 milj. kr. sedan kompletteringspropositionen, trots att<br />
regeringen påstått sig ha sparat 4 miljarder kronor på statsutgifterna under<br />
budgetåret.</p>
<p>4.5 De samlade samhällsekonomiska effekterna</p>
<p>Vid sidan av momssänkningen föreslår regeringen en rad andra åtgärder:<br />
höjda skatter, ändrade investeringsavdrag, indragna eller reducerade förmåner<br />
för pensionärer, studerande, etc. Dessa åtgärder kommenteras under<br />
avsnittet 5. Här skall endast ett försök göras till samlad bedömning av<br />
paketets samhällsekonomiska effekter.</p>
<p>Sedda som en helhet består åtgärderna av vissa skattesänkningar<br />
(moms. investeringsavdrag) och vissa budgetförstärkningar. Såsom framgår<br />
av sammanställningen under budgetavsnittet försvagas budgeten innevarande<br />
budgetår med ca 3 miljarder kronor och med 4 miljarder kronor för<br />
1982/83. Detta ger i sig en expansiv impuls. Denna förstärks emellertid av<br />
det faktum att de expansiva elementen, främst momssänkningen, får i det<br />
närmaste omedelbar verkan, medan de motverkande sparåtgärderna får<br />
effekt först successivt under loppet av 1982. Även om åtgärderna hade<br />
varit balanserade i kronor räknat, skulle de på grund av sin sammansättning<br />
sålunda medföra en påtaglig expansiv effekt.</p>
<p>Denna effekt sätts in i en fas av konjunkturen då det finns anledning att<br />
förmoda att den internationella konjunkturen kommer att ha gått in i ett<br />
expansivare skede. Därmed får paketet en konjunkturpolitiskt felaktig<br />
verkan på samma sätt som varit fallet med den ekonomiska politiken<br />
alltsedan 1978. Visserligen blir det denna gång inte fråga om samma styrka<br />
i denna impuls, men mot detta står att vår relativa inflationstakt f. n. är<br />
betydligt mindre förmånlig jämfört med läget hösten 1978. På kostnadssidan<br />
är därför utrymmet för en expansiv politik betydligt mera begränsat<br />
nu.</p>
<p>De åtgärder som vidtas på finanspolitikens område motverkar vidare i<br />
icke ringa utsträckning den förbättring av bytesbalansen på sikt som devalveringen<br />
syftar till. Budgetförsvagningen i en uppåtgående konjunkturfas<br />
skapar stora risker för en påspädning av inflationen. Den sysselsättningseffekt<br />
åtgärderna leder till är sannolikt mycket liten främst till följd av att<br />
momssänkningen i så hög grad ”läcker ut” i form av ökad import.</p>
<p>Från resursanvändningssynpunkt kan visserligen konstateras att det<br />
bland åtgärderna ingår förslag till omläggning av investeringsstödet. Dess<br />
effekt är emellertid begränsat till att höja företagens likviditet. Eftersom<br />
paketet i sin helhet samtidigt innebär en försvagning av budgeten kommer<br />
detta under i övrigt lika förhållanden att ställa krav på en kärvare penning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>politik och en högre ränta. Detta i sin tur höjer kostnadsläget för bl. a.<br />
industrin och drar därmed ned lönsamheten. Denna effekt torde vara av<br />
större vikt än de likviditetstillskott de föreslagna investeringsavdragen<br />
medför. Och sist, men inte minst, kommer den ökade inflation som blir<br />
konsekvensen av budgetförsvagningen att inverka dämpande på investeringsaktiviteten.</p>
<p style="margin-left:3px;">5 Socialdemokraternas förslag och ställningstaganden</p>
<p style="margin-left:3px;">5.1 Militärt försvar och civilförsvar</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen har i propositionen anmält sin avsikt att justera prisregleringsanslagen<br />
inom försvarsdepartementet med 200 milj. kr. Av propositionen<br />
framgår inte hur minskningen skall fördelas mellan militärt försvar<br />
och civilförsvar.</p>
<p style="margin-left:3px;">I proposition 1980/81:100 (bil. 7) beräknade regeringen att utgifterna för<br />
det militära försvaret budgetåret 1981/82 skulle bli ca 17,3 miljarder kronor.<br />
I vår motion 1980/81: 349 konstaterade vi att utgifterna år 1980/81 då<br />
kunde beräknas till ca 16,9 miljarder kronor samt att det därför var sannolikt<br />
med en utgiftsnivå om 18-18,5 miljarder kronor 1981/82. Vi kan nu<br />
konstatera att utgifterna, både i kompletteringspropositionen och av riksrevisionsverket<br />
(prognos 1). beräknas till ca 18,1 miljarder kronor. Vår<br />
bedömning var således väsentligt mer realistisk än regeringens.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi har under den nu aktuella försvarsbeslutsperioden konsekvent hävdat<br />
en lägre ram för det militära försvaret än den borgerliga riksdagsmajoriteten.<br />
En tillämpning av den utgiftsram vårt parti förespråkar skulle för 1981/<br />
82 leda till ett totalt anslag för militärt försvar om drygt 17,7 miljarder<br />
kronor. 1 budgetpropositionen höll regeringen inne 300 milj. kr. av prisregleringsmedlen<br />
till militärt försvar, nu föreslås att ytterligare ca 200 milj. kr.<br />
skall hållas inne. Differensen mellan det socialdemokratiska förslaget och<br />
regeringens har därmed krympt till ca 150 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">Som utvecklats tidigare i denna motion är det viktigt att hålla nere<br />
budgetunderskottet. Vi anser därför att utgifterna för det militära försvaret<br />
bör fastställas i enlighet med vårt förslag i motion 1980/81:349 om en<br />
utgiftsram av 14922 milj. kr. (i prisnivå februari 1980). Eftersom det är<br />
opraktiskt att ånyo besluta om utgiftsramen, föreslår vi att den ytterligare<br />
reduktion som detta innebär tas ut genom att regeringen innehåller utöver<br />
förslaget i proposition 1980/81:30 ytterligare 150 milj. kr. av prisregleringsmedlen<br />
för det militära försvaret. Motsvarande medel för civilförsvaret bör<br />
däremot utgå ograverade med hänsyn till de stora eftersläpningar som<br />
föreligger där.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>24</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>5.2 Ändring av reglerna för indexberäkning inom den allmänna försäkringen<br />
och studiemedelssystemet samt av reglerna för kommunalt<br />
bostadstillägg</p>
<p>Som framgår av vad vi framhållit i det tidigare är det pensionärerna tillsammans<br />
med de arbetslösa - som drabbas värst av den borgerliga<br />
regeringens politik.</p>
<p>För ett år sedan föreslog regeringen en första urholkning av värdesäkringen<br />
inom den allmänna försäkringen. Det förslaget las fram utan något<br />
som helst utredningsarbete, vilket i sig föranledde stark kritik - bl. a. från<br />
konstitutionsutskottet. Inte heller nu har propositionen föregåtts av något<br />
utredningsarbete men i så måtto har socialministern tagit intryck av kritiken<br />
att avsnittet om ändrade indexregleringsregler remitterats till lagrådet.</p>
<p>Vi avser att återkomma till de regler som bör gälla för värdesäkringen<br />
inom den allmänna försäkringen, när den aviserade propositionen lagts<br />
fram. Vi vill dock redan nu klargöra att vi kommer att motsätta oss de<br />
aktualiserade försämringarna för pensionärer, handikappade, studerande<br />
m.fl.</p>
<p>Regeringens proposition innebär även förslag om ett genomförande av<br />
förslagen i betänkandet om folkpensionäremas beskattning. Det betyder<br />
en snabbare avtrappning av det s. k. extra avdraget för pensionärerna. De<br />
socialdemokratiska ledamöterna i kommittén anslöt sig till denna tanke<br />
men anförde att de därmed inbesparade medlen borde användas till att<br />
återställa tidigare regler för värdesäkring av pensionerna m. m. Vi vidhåller<br />
denna uppfattning och avser därför att i senare sammanhang återkomma<br />
till värdesäkringsfrågan.</p>
<p>I propositionen föreslås att vid beräkning av extra avdrag för en av<br />
makarna eller för båda, vardera maken skall anses inneha hälften av den<br />
gemensamma förmögenheten.</p>
<p>Kopplat till de förmånliga värderingsreglerna för bl. a. schablontaxerad<br />
villafastighet och den nedre förmögenhetsgränsen på 90000 kr. innebär<br />
förslaget att makarna kan ha en faktisk förmögenhet som överstiger<br />
500000 kr. utan att det extra avdraget reduceras. Som exempel kan tas två<br />
makar som äger en obelånad villafastighet med ett taxeringsvärde på<br />
300000 kr. Marknadsvärdet kan beräknas till ca 400000 kr. Av detta<br />
belopp skall enligt gällande regler endast 75 000 kr. beaktas vid beräkning<br />
av det extra avdraget. Makarna kan alltså därutöver ha drygt 100000 kr. i<br />
banktillgodohavanden eller aktier utan att avdraget reduceras. Av en förmögenhet<br />
på över 0,5 milj. kr. tas alltså hänsyn till endast knappt 180000<br />
kr., och extra avdrag utgår med samma belopp som för de makar som helt<br />
saknar förmögenhet.</p>
<p>Vad vi nu anfört belyser enligt vår mening på ett övertygande sätt det<br />
orimliga i förslaget. Det strider mot såväl principen om sambeskattning av<br />
förmögenhet som skatteförmågeprincipen. Vidare innebär det att de redan<br />
i dag svårtillgängliga reglerna om extra avdrag kompliceras ytterligare.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Granskaren och givetvis den enskilde pensionären, som vill beräkna sin<br />
skatt, kan i en och samma deklaration få tre olika förmögenhetsbegrepp att<br />
arbeta med, nämligen skattepliktig förmögenhet enligt lagen om statlig<br />
förmögenhetsskatt, förmögenhet med hänsyn till särskilda beräkningsgrunder<br />
för förmögenhet i fast egendom vid beräkning av extra avdrag och<br />
förmögenhet enligt särskilda beräkningsgrunder för makar vid beräkning<br />
av extra avdrag.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda yrkar vi avslag på förslaget att vid<br />
beräkning av extra avdrag för en av makarna eller för båda, vardera maken<br />
skall anses inneha hälften av den gemensamma förmögenheten. Vi kan<br />
däremot acceptera förslagen att hemmavarande barns förmögenhet inte<br />
längre skall påverka storleken av det extra avdrag som kan medges föräldrarna<br />
och att de förmånliga värderingsreglerna i fråga om jordbruksfastigheter<br />
endast skall tillämpas på bostadsbyggnader med tomt. Det torde få<br />
ankomma på utskottet att utarbeta erforderliga författningsändringar.</p>
<p>Införandet av en nedre hyresgräns inom det kommunala bostadstilläggssystemet<br />
leder — i förhållande till beslutade förmånsregler - till en minskning<br />
av KBT för det stora flertalet som i dag har denna förmån med 960 kr.<br />
om året. För en folkpensionär med enbart pensionstillskott betyder denna<br />
försämring, tillsammans med den ytterligare urholkningen av värdesäkringen,<br />
en minskning av den disponibla inkomsten med 8—9%. Det är<br />
alltså fråga om betydande reala försämringar för pensionärerna. Någon<br />
nedre hyresgräns bör därför inte nu införas inom KBT-systemet. En följd<br />
härav blir att någon ändring av statsbidragsreglerna ej bör ske.</p>
<p>5.3 Höjda barnbidrag</p>
<p>De borgerliga regeringarnas politik har inneburit svåra påfrestningar för<br />
de lägre inkomsttagarna. Inte minst gäller detta barnfamiljerna. Från vårt<br />
partis sida har vi tidigare påvisat hur t. ex. en tvåbarnsfamilj i normala<br />
inkomstlägen under åren 1976-1980 förlorade i standard mer än vad familjen<br />
erhöll i barnbidrag. Bostadsstödet har tagits bort för ca 230000 barnfamiljer.<br />
Avvecklingen av livsmedelssubventionerna har drivit på matprishöjningarna.<br />
1976 års program för den kommunala barnomsorgens utbyggnad<br />
kommer inte att klaras; när fyra av de fem programåren gått hade bara<br />
hälften av utbyggnadsprogrammet klarats av.</p>
<p>Enligt vår mening är det nödvändigt att åtgärder vidtas för att ge barnfamiljerna<br />
ett utvidgat ekonomiskt stöd. Vi föreslår därför att det allmänna<br />
barnbidraget höjs med 300 kr. om året. Höjningen bör träda i kraft från<br />
årsskiftet 1981 — 1982. Under innevarande budgetår kan detta beräknas<br />
medföra ett ökat medelsbehov av 255 milj. kr. Dessa medel bör anvisas på<br />
tilläggsbudget I.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat om s. k. flerbarnstillägg. Vi har yrkat<br />
avslag på detta förslag. Någon höjning av detta tillägg bör inte ske. En</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>26</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ändring av den aktuella lagen bör därför göras så att flerbarnstillägget<br />
fastställs i krontal i stället för som viss andel av barnbidraget.</p>
<p>1 konsekvens med vårt förslag om höjt barnbidrag bör även studiebidraget<br />
i studiehjälpssystemet höjas med 25 kr. i månaden. Under innevarande<br />
budgetår kan detta beräknas medföra ett ökat medelsbehov av 27 milj. kr.<br />
Dessa medel bör anvisas på tilläggsbudget I.</p>
<p>5.4 Slopande av bosättningslånen</p>
<p>Regeringen föreslår att den statliga bosättningslångivningen skall upphöra<br />
den 1 januari 1982.</p>
<p>Det statliga bosättningslånet tillkom 1938 för att underlätta bosättningen<br />
för dem som avsåg att gifta sig eller nyligen hade ingått äktenskap. Syftet<br />
var främst befolkningspolitiskt. Genom lånet skulle förutsättningarna för<br />
en ökad och tidigare familjebildning förbättras. Ett annat skäl var att<br />
motverka ofördelaktiga avbetalningsköp.</p>
<p>Bosättningslånet har successivt fått en mer social karaktär. Möjligheterna<br />
att få lån har utvidgats till att även gälla ensamstående ogifta föräldrar<br />
som har vårdnad om eget minderårigt barn samt ensamstående handikappade<br />
utan barn. Därutöver har de som sammanbor under äktenskapsliknande<br />
former fått lånerätt.</p>
<p>Statligt bosättningslån utgår med maximalt 10000 kr. Låneränta är diskontot<br />
plus 2,5 %. Utestående lån uppgick i juni 1980 till drygt 220 milj. kr.<br />
Nyutlåningen budgetåret 1979/80 var 60 milj. kr.</p>
<p>Förlusterna har hittills varit mycket små då det gäller det statliga bosättningslånet.<br />
För perioden 1938—1979 uppgår de avskrivna lånen till ca 6<br />
milj. kr. Förlustprocenten blir 0,5 för denna tidsperiod. Riskerna och<br />
förlusterna vid långivningen är således mycket små med denna låneform.<br />
Den besparing som regeringen anser sig göra genom att dra in bosättningslånen<br />
är således fiktiv.</p>
<p>På grund av kreditåtstramningen har möjligheterna att få banklån minskat.<br />
Detta drabbar främst de ekonomiskt svaga hushållen.</p>
<p>Användandet av kreditkort har expanderat mycket kraftigt under de<br />
senaste åren. Summan av de utestående kontokortskrediterna som 1970<br />
uppgick till ca 130 milj. kr. hade 1979 ökat till omkring 2,5 miljarder<br />
kronor. Men kreditkorten innebär inte någon lösning på de ekonomiskt<br />
svaga konsumenternas kreditproblem eftersom</p>
<p>— beloppet oftast är för lågt,</p>
<p>— krediten ofta är för dyr,</p>
<p>— återbetalningsvillkoren är ofördelaktiga,</p>
<p>— användningsområdet ofta är begränsat till vissa butiker,</p>
<p style="margin-left:11px;">— det finns risk för större skuldsättning än konsumenten på kort tid orkar<br />
med.</p>
<p>Till skillnad mot vad som gäller för kontokorten har avbetalningskredi</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>27</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>terna minskat något i betydelse under senare år Omfattningen år 1979 var<br />
dock så stor som ca 4,5 miljarder kronor.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att ingen av dessa låneformer på ett<br />
bra sätt tillgodoser behoven för de resurssvaga konsumenterna att få<br />
sådana långfristiga krediter på rimliga villkor som behövs vid bosättningen.<br />
De statliga bosättningslånen är den bästa kreditform som står till buds<br />
för unga människor som vill sätta bo. Konsumentverket har nyligen lagt<br />
fram ett förslag till förbättringar av det statliga bosättningslånet. I sin<br />
anslagsframställning för budgetåret 1982/83 har vidare riksbanksfullmäktige<br />
föreslagit en höjning av det högsta lånebeloppet.</p>
<p>Det är enligt vår mening en viktig uppgift för samhället att möjliggöra<br />
långsiktiga krediter för resurssvaga grupper. De måste få tillräckligt stöd i<br />
bosättningen så att en god hemmiljö kan skapas och levnadsförhållandena<br />
förbättras. Det är inte minst viktigt då det gäller de ensamstående föräldrarnas<br />
möjligheter att kunna ge sina barn goda uppväxtförhållanden.</p>
<p>I stället för att pröva möjligheterna att förbättra bosättningslånen föreslår<br />
nu regeringen att de skall avskaffas. Vi socialdemokrater motsätter oss<br />
detta. Vi anser att de statliga bosättningslånen måste finnas kvar. De har<br />
en klar social funktion och behövs som ersättning för andra mindre förmånliga<br />
krediter såsom kontokort och avbetalningskrediter.</p>
<p>Vi återkommer i ett särskilt avsnitt med förslag till en skärpning av<br />
reglerna för kontokortskrediter.</p>
<p>5.5 Transportstöd för Norrland m. m.</p>
<p>Det system för transportstöd som infördes år 1971 för att förbättra<br />
förutsättningarna för och utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar<br />
av det allmänna stödområdet har fortlöpande genomgått förändringar. Med<br />
anledning av bl. a. krav från socialdemokraterna (motion 1979/80: 2071) har<br />
tran sportrådet i en utredning belyst systemets effekter och undersökt<br />
möjligheterna till förenklingar. I proposition 1981/82:30 föreslår regeringen<br />
en rad förändringar av transportstödets omfattning och inriktning. De<br />
föreslagna förändringarna beräknas leda till en årlig kostnadsbesparing på<br />
50 milj. kr.</p>
<p>Den analys som transportrådet har gjort visar att transportstödet ingår<br />
som ett av flera medel för att åstadkomma en bättre regional balans. Stödet<br />
har till sin huvudsakliga del varit inriktat mot expansiva företag och mot<br />
branscher som från regionalpolitisk synpunkt är värdefulla att stödja.</p>
<p>Genom enkäter och intervjuer har transportrådet klarlagt att transportstödet<br />
har haft en positiv effekt på företagens agerande inom stödområdet<br />
och att det har varit ett verksamt regionalpolitisk! instrument.</p>
<p>Vi socialdemokrater har kritiserat transportstödet för att det är ett<br />
svåröverskådligt och byråkratiskt system. Transportrådets förslag tillgodoser<br />
vårt krav på förenkling av systemet. I regeringsförslaget har väsentliga<br />
delar av denna förenkling och koncentration försvunnit. Det gäller i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>28</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>första hand den geografiska avgränsning, där transportrådets mycket enkla<br />
system har övergetts och ersatts med ett komplicerat system med fem<br />
transportzoner, var och en indelad i tre olika transportavstånd.</p>
<p>Regeringen har med sitt förslag till zonindelning skurit ned transportstödet<br />
med drygt 20 milj. kr. i förhållande till transportrådets förslag. Vi kan<br />
inte acceptera att stödet till de svaga regionerna försämras på detta sätt i<br />
ett läge då sysselsättningen måste värnas och stärkas.</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör transportstödet utformas så enkelt och överskådligt<br />
som möjligt. Den av transportrådet föreslagna indelningen i transportstödszoner<br />
bör därför i princip godtas. För att få en klar prioritering av<br />
de nordligaste och inre delarna av landet bör dock en sådan modifiering<br />
ske att bidrag med 50% vid transportavstånd över 70 mil utgår till de<br />
kommuner som ingår i transportstödszon 5 i propositionen (Strömsund,<br />
Dorotea, Lycksele, Norsjö, Sorsele, Stomman, Vilhelmina, Vindeln,<br />
Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna,<br />
Pajala, Överkalix, och Övertorneå), dvs. inlandskommunerna i<br />
Norrbottens och Västerbottens län samt Strömsunds kommun.</p>
<p>Vi föreslår alltså att fraktbidrag lämnas med följande procentandelar för<br />
vardera transportstödszon:</p>
<p>Inlandskommunerna i Norrbottens och Västerbottens län samt<br />
Strömsunds kommun i Jämtlands län, vid avstånd över 70 mil 50%</p>
<p>Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, övriga delar 35%</p>
<p>Västernorrlands län 25 %</p>
<p>De delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län som omfattas<br />
av transportstödet 15%</p>
<p>När det gäller avgränsningen av stödberättigade varuslag delar vi transportrådets<br />
uppfattning att kraven på vidareförädling bör skärpas i förhållande<br />
till vad som nu tillämpas. För att få till stånd en önskad regional<br />
utveckling måste en ökad vidareförädling inom stödområdet uppmuntras.</p>
<p>Vi godtar den i propositionen föreslagna varuslagsmässiga avgränsningen<br />
med följande undantag. De stora sågverken längs kusten har i princip<br />
inte sämre konkurrensförutsättningar än sågverken i södra och mellersta<br />
Sverige. Det finns dock ett fåtal mindre sågverk i Norrbottens kustregion<br />
som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken. Den närmare<br />
avgränsning som görs av de områden för vilka stödet till sågade<br />
trävaror skall slopas bör därför utformas så att undantag görs för de<br />
sågverksföretag i Norrbottens kustregion som arbetar under samma förutsättningar<br />
som inlandssågverken.</p>
<p>När det gäller järn- och stålverkens produktion delar vi i och för sig<br />
uppfattningen att den nuvarande uppdelningen av järn- och stålverkens<br />
produktion i bidrags- resp. icke bidragsberättigade produkter kan leda till<br />
administrativa problem. Eftersom fraktbidraget till järn- och stålverken<br />
har betydelse för konkurrensförhållandena mellan stålverken i Norrbotten<br />
och stålverken i Mellansverige bör dock uttransportstödet bibehållas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>29</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Transportrådet har också haft till uppgift att pröva frågan om ett särskilt<br />
stöd till sjötransporter. Transportrådet har inte funnit några avgörande<br />
regionalpolitiska skäl att låta transportstödet även omfatta sjöfarten. Dock<br />
anser transportrådet att det finns trafik- och sjöfartspolitiska skäl för ett<br />
sjötransportstöd. Ett stöd skulle kunna främja uppkomsten av mer regelbunden<br />
sjöfart längs Norrlandskusten och även i övrigt kunna stärka<br />
sjöfartens konkurrensförmåga. Transportrådet återkommer i denna fråga.</p>
<p>Frågan om sjötransportstöd ingår också i den s. k. närsjöfartsutredningens<br />
uppdrag. Denna utredning kommer att redovisas senare i år. Vi är<br />
beredda att avvakta resultatet av dessa utredningar innan ställning tas till<br />
frågan om ett sjötransportstöd.</p>
<p>De av oss föreslagna förändringarna i transportstödet innebär en total<br />
kostnadsbesparing på ca 20 milj. kr. I förhållande till regeringsförslaget<br />
innebär detta en årlig merkostnad på ca 30 milj. kr.</p>
<p>5.6 Valutapolitisk utredning</p>
<p>Under avsnitt 4 ovan har valutapolitikens betydelse för stabiliseringspölitiken<br />
under det gångna året berörts. Den valutaindex som tillämpas av<br />
riksbanken är så utformad att den svenska konkurrenskraften kan påverkas<br />
kraftigt av mer eller mindre tillfälliga svängningar i de stora internationella<br />
valutornas växelkurser, utan att detta påverkar kronans genomsnittliga<br />
läge i förhållande till indexen. Under 1981 bidrog således den rent<br />
tekniska utformningen - viktningen — av indexen till att försämra det<br />
svenska näringslivets konkurrenskraft utan att detta blev känt för en<br />
vidare allmänhet. Därigenom förändrades bl. a. de förutsättningar på vilka<br />
avtalsparterna hade byggt sitt tvååriga löneavtal. De olika valutornas rörelser<br />
inbördes fick även betydande följder för den relativa lönsamheten i<br />
olika branscher. Dylika rörelser går aldrig att undvika, men genom en<br />
annan konstruktion som i högre grad utgår från resp. lands betydelse som<br />
konkurrent på världs- och hemmamarknaden, skulle dels de ogynnsamma<br />
stabiliseringspolitiska effekterna av de internationella valutornas kursfluktuationer<br />
lindras, dels de effekter som drabbar vissa branscher - exempelvis<br />
effekten av dollaruppgången på skogsindustrin — bli tydligare och<br />
därmed lättare att motverka.</p>
<p>Den nuvarande valutaindexen konstruerades utan närmare preciserade<br />
överväganden i samband med den förra devalveringen i augusti 1977. Då<br />
valutaindexens konstruktion har stor betydelse för såväl möjligheterna för<br />
en framgångsrik stabiliseringspolitik som olika branschers lönsamhet och<br />
därmed den strukturella utvecklingen av det svenska näringslivet, anser vi<br />
att valutapolitiken bör ses över i syfte att ge denna en ur ekonomiskpolitisk<br />
synvinkel lämpligare utformning. Vid sidan av de frågetecken<br />
kring valutakorgens funktionssätt som aktualiserats under det senaste året,<br />
bör därvid även de tekniska möjligheterna av en aktiv valutakurspolitik<br />
inom ramen för en allmän inflationsbekämpande politik belysas. En aktiv</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>30</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>växelkurspolitik är en av flera nödvändiga förutsättningar för en framgångsrik<br />
långsiktig inflationsbekämpning. 1 den mån vi lyckas pressa ned<br />
inflationstakten under våra konkurrenters prisstegringstakt, blir det både<br />
nödvändigt och möjligt att revalvera den svenska kronan för att minska<br />
inflationsimpulserna utifrån. En aktiv växelkurspolitik blir även ett stöd<br />
för inflationsbekämpande strävanden på lönebildningens område.</p>
<p>5.7 Skärpta villkor för kontokredit givningen</p>
<p>Socialdemokraterna har vid en rad tidigare tillfällen påtalat de kreditpolitiska,<br />
privatekonomiska och sociala nackdelar som vidlåder den snabba<br />
expansionen av kreditgivning med kontokort. Med det nuvarande skattesystemet<br />
och den höga inflationen bidrar kreditgivningen med kontokort<br />
till att stimulera improduktiv konsumtion på bekostnad av produktiva<br />
placeringar. Personer med höga inkomster gynnas särskilt av systemet på<br />
grund av att räntekostnaderna är avdragsgilla. Lättheten att få och handla<br />
på flera kort samtidigt kan förleda personer med svag ekonomi - särskilt<br />
ungdomar — att förköpa sig och därmed hamna i social misär. Räntekostnaderna<br />
för kreditgivningen med kontokort är högre än för jämförbara<br />
krediter via banksystemet. Många kontokort är specialiserade till vissa<br />
försäljningskanaler vilket minskar konkurrensen. Av konkurrensskäl kan<br />
det vara svårt för detaljhandelsföretagen att stå utanför de olika kontokortssystemen.<br />
Finansbolagen kan därför ta ut avgifter av detaljhandelsföretagen<br />
för sina tjänster. Allt detta leder till ökade kostnader som sannolikt<br />
driver upp prisnivån och därmed förvärrar inflationen.</p>
<p>Som en följd av den socialdemokratiska kritiken mot regeringens passivitet<br />
i fråga om den snabbt expanderande kontokortsmarknaden tillsatte<br />
den borgerliga regeringen på våren 1980 en utredning om kontokort för att<br />
bl. a. belysa såväl de kreditpolitiska och samhällsekonomiska aspekterna<br />
som de konsumentpolitiska och sociala aspekterna för den enskilde konsumenten.</p>
<p>I september 1980 träffades en överenskommelse mellan ekonomidepartementet<br />
och representanter för kontokortsbranschen bl. a. om att kontohavare<br />
skall erlägga 25 % i amortering på vaije månads kontoköp senast<br />
månaden därefter. Detta villkor om en viss kontantinsats en månad efter<br />
transaktionen kunde förmodas ha åtminstone en viss återhållande effekt<br />
för de personer som annars riskerade att förköpa sig och därmed komma i<br />
sociala svårigheter.</p>
<p>Ungefär samtidigt med att regeringen nu föreslår att bosättningslånen<br />
skall avskaffas, har man i en ny överenskommelse med företrädare för<br />
kontokreditbranschen beslutat att fr. o.m. den 1 januari 1982 upphäva<br />
villkoret om 25-procentig amortering. Som stöd för denna åtgärd anförs att<br />
den volymmässiga utvecklingen för försäljningen av varor och tjänster<br />
genom kontokrediter minskat med 15% i volym under årets sju första<br />
månader, medan detaljhandelns övriga försäljning minskat med blott 4%.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>31</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Regeln om 25-procentig amortering måste ses som ett sätt att skydda<br />
främst den enskilde konsumenten från att överanstränga sin ekonomi.<br />
Syftet att skydda den enskilde konsumenten från de negativa sociala<br />
konsekvenserna av att förköpa sig påverkas på intet sätt av den volymmässiga<br />
utvecklingen av den totala kontokortshandeln. Det av ekonomidepartementet<br />
anförda motivet för avskaffande av 25-procentsregeln är därför<br />
irrelevant. Vi kräver att den begränsning som 25-procentsregeln utgör<br />
snarast återinförs.</p>
<p>5.8 Investeringsavdrag</p>
<p>1 propositionen föreslås att det nu gällande systemet med särskilda<br />
investeringsavdrag för inventarier ersätts av ett avdragssystem som samordnas<br />
med mervärdeskatteuppbörden.</p>
<p>Frågan om omläggningens effekter — budgetmässigt och med avseende<br />
på hur företagen påverkas - ges i propositionen en anmärkningsvärt<br />
torftig behandling. Avsikten har uppenbarligen varit att det föreslagna<br />
systemet i ett fortvarighetstillstånd skall kostnadsmässigt ligga på ungefär<br />
samma nivå som det nuvarande. Det gäller beträffande kostnaderna för<br />
den offentliga sektorn som helhet. Om man ser på kostnadernas fördelning<br />
mellan staten och kommunerna, kan man konstatera att staten, som med<br />
dagens system svarar för ca två tredjedelar av kostnaderna, med det<br />
föreslagna systemet skulle få svara för hela kostnaden.</p>
<p>En övergång till ett system där investeringsavdragen görs i samband<br />
med redovisningen av mervärdeskatt innebär att företagen kan komma i<br />
åtnjutande av avdragen ett till två år tidigare än som är fallet med nu<br />
gällande system. Följaktligen kommer under återstoden av innevarande<br />
budgetår och under nästa budgetår statsbudgeten att belastas med dels två<br />
tredjedelar av kostnaderna för det nuvarande systemet, dels hela kostnaden<br />
för det nya systemet.</p>
<p>Denna tillfälliga belastning på statsbudgeten tas över huvud taget inte<br />
upp i propositionen. Dess storlek kan visserligen inte exakt beräknas men<br />
det är ändå klart att det rör sig om avsevärda belopp. En relativt försiktig<br />
bedömning är att helårskostnaden ligger i storleksordningen 1 500 milj. kr.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att skattesubventionens storlek sänks från<br />
nuvarande genomsnittliga 11,6% av investeringskostnaden till 10%. Å<br />
andra sidan skulle företagen få möjlighet att ta ut avdraget tidigare än<br />
förut. Slutsatsen blir att investeringskalkylen i det enskilda projektet inte<br />
påtagligt påverkas av omläggningen och att denna därför inte kan förväntas<br />
ge något nämnvärt utslag i investeringsverksamheten. Vad som däremot<br />
inträffar är att företagens likviditet ökar genom omläggningen.</p>
<p>Från socialdemokratisk sida menar vi att en ytterligare ökning av företagens<br />
likviditet ingalunda är något som i dagsläget bör eftersträvas. Snarare<br />
torde motsatsen vara fallet. Detta, tillsammans med den temporära belastning<br />
på statsbudgeten som omläggningen skulle innebära, talar enligt vår</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>32</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>mening mot förslaget. Vi föreslår därför att riksdagen avvisar förslaget till<br />
nytt system för investeringsavdrag och i stället förlänger det nu gällande<br />
systemet till att gälla t. o. m. utgången av 1982.</p>
<p>5.9 Insättning av medel på vinstkonto</p>
<p>Regeringen föreslår i proposition 1981/82: 30 att lagen om insättning på<br />
tillfälligt vinstkonto görs tillämplig även på företagens vinster år 1982.<br />
Lagen innebär att 25% av årsvinsten över 1 milj. kr. sätts in på räntelöst<br />
konto i riksbanken och får användas för investeringsändamål inom en<br />
period av fem år. Företaget har rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för<br />
det belopp som satts in på vinstkonto. Om avsättningen inte används har<br />
företaget efter femårsperiodens slut rätt att återfå det inbetalade beloppet<br />
som då återförs till beskattning.</p>
<p>Syftet med den föreslagna förlängningen av de obligatoriska avsättningarna<br />
på vinstkonto anges vara att dels stimulera till investeringar, dels<br />
motverka inflationsdrivande löneökningar.</p>
<p>Investeringsfrämjande fondavsättningar har tillämpats under en stor del<br />
av efterkrigstiden. Längst erfarenhet har man av investeringsfonderna för<br />
konjunkturutjämning. Dessa har bidragit till att under långa perioder jämna<br />
ut industrins investeringar över konjunkturcykeln och därmed utgjort ett<br />
värdefullt instrument i stabiliseringspolitiken i och med att de stabiliserat<br />
en av de starkast fluktuerande efterfrågefaktorerna. Det uttalade syftet var<br />
också att vid given långsiktig lönsamhetsnivå utjämna de kortsiktiga<br />
svängningarna i investeringsverksamheten.</p>
<p>Under senare år har även investeringsavdrag, investeringsbidrag och<br />
obligatoriska vinstavsättningskonton tillämpats. Investeringsfonderna har<br />
varit tillgängliga för företagen alltsedan början av 1970-talet. Dessa konjunkturpolitiska<br />
instrument har därmed kommit att användas för att genom<br />
subventionering långsiktigt söka höja lönsamhetsnivån.</p>
<p>Likväl ligger industriinvesteringarna på en mycket låg nivå och minskar<br />
f. n. ytterligare. På de olika investeringsfondskonlona1 i riksbanken har<br />
företagen f. n. 6,4 miljarder kronor innestående. Det finns mot denna<br />
bakgrund anledning att betvivla att ytterligare en form av gynnsam skattemässig<br />
behandling av investeringar, som exempelvis den föreslagna avsättningen<br />
till vinstkonto skulle medföra, får några märkbara positiva effekter<br />
på investeringsvolymen. Det är uppenbart att andra faktorer, främst efterfrågan.<br />
kapacitetsutnyttjandet och räntenivån spelar en vida större roll för<br />
investeringsverksamheten under de allmänekonomiska förhållanden som<br />
råder f. n. Däremot skulle de föreslagna vinstavsättningarna medföra ett<br />
inkomstbortfall för staten i storleksordningen 1 miljard kronor.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Konton för investering i rörelse och skogsbruk, arbetsmiljö, särskilda investeringskonton.<br />
konto för allmän investeringsfond samt tillfälligt vinstkonto.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>33</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p style="margin-left:3px;">Även det andra motivet för de obligatoriska vinstavsättningarna — deras<br />
förmenta dämpande effekt på löne- och prisbildningen - kan ifrågasättas.<br />
1970-talets erfarenhet i Sverige, liksom utomlands där motsvarande system<br />
tillämpats, visar att vinstavsättningar av det aktuella slaget inte<br />
märkbart påverkar företagens förmåga att betala löneglidning resp. överpriser<br />
på insatsvaror. Anledningen härtill är att dylika avsättningar inte<br />
nämnvärt påverkar företagens soliditet eller räntabilitet. Därmed påverkas<br />
inte heller deras beteende i pris- och lönehänseende.</p>
<p style="margin-left:3px;">Sammanfattningsvis anser vi att den föreslagna förlängningen av lagen<br />
om tillfällig insättning på vinstkonto i riksbanken inte bör genomföras. Det<br />
är osannolikt att avsättningarna leder till högre investeringsvolym inom<br />
näringslivet eller att de bidrar till en starkare pris- och löneutveckling.<br />
Däremot skulle de medföra en ansenlig belastning på budgeten vilket via<br />
budgetunderskottens verkningar på ekonomin snarast bidrar till att försämra<br />
förutsättningarna för investeringarna.</p>
<p style="margin-left:3px;">5.10 Tillfällig vinstskatt</p>
<p style="margin-left:3px;">En devalverings primära syfte är att förbättra ett lands konkurrenskraft<br />
bl. a. genom att lönsamheten i den konkurrensutsatta delen av näringslivet<br />
höjs. Tidigare i denna motion har vi diskuterat betydelsen av att devalveringen<br />
leder till en långsiktig konkurrenskraftsförbättring, dvs. att devalveringen<br />
leder till en lägre inflationstakt.</p>
<p style="margin-left:3px;">För att uppnå detta krävs en ekonomisk politik som håller tillbaka<br />
kostnadsstegringar. Dessa kan drivas fram dels av kompensationskrav till<br />
följd av importprisökningar, dels av den vinstuppgång som devalveringen<br />
medför. Sker denna lönsamhetsförbättring alltför snabbt och innan kapacitetsutnyttjandet<br />
nått en sådan nivå att företagen börjar öka sina investeringar,<br />
skapas stor risk för s.k. vinstinflation som kan urholka devalveringens<br />
resultat genom okontrollerad löneglidning och överefterfrågan på<br />
insatsvaror. Har denna process väl påbörjats visar bl. a. den internationella<br />
erfarenheten från 1970-talet att man mycket snabbt åter kan hamna i en<br />
ny devalveringssituation. Särskilt allvarlig är risken för vinstinflation i<br />
sådana branscher där exportintäkterna, räknat i svenska kronor, ökar<br />
mycket snabbt till följd av att försäljningen sker huvudsakligen i en valuta<br />
som skrivits upp mer än genomsnittligt gentemot kronan. Detta är fallet<br />
exempelvis i skogsindustrin som till stor del säljer i dollar. De prognoser<br />
som nu föreligger pekar på att näringslivet under 1982 kan komma att<br />
registrera en kraftig lönsamhetsförbättring. Bakom detta ligger för det<br />
första att löneavtalet för 1982 är fastlagt och innebär en låg löneökning. För<br />
det andra kan produktiviteten komma att öka kraftigt. Detta skulle medföra<br />
att arbetskraftskostnaderna per producerad enhet endast skulle öka<br />
obetydligt. För det tredje kan företagens inkomster beräknas öka med<br />
åtminstone ökningen i världsmarknadspriserna på ca 7 % och därutöver en<br />
del av det utrymme som devalveringen skapat. Sammantaget torde dessa<br />
3 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 46-54</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>34</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">faktorer leda till en snabb vinstuppgång. För att motverka att denna leder<br />
till vinstinflation bör statsmakterna bidra till att lönsamhetsförbättringen<br />
sker i kontrollerade former och just därigenom får förutsättning att bli<br />
varaktig.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser vi att regeringen redan under 1982 bör vidta<br />
åtgärder för att motverka uppkomsten av en vinstinflation. Detta bör ske<br />
genom en viss tillfällig beskattning av de vinstökningar som kommer att<br />
registreras under 1982. I princip borde dessa vinstindragningar på lämpligt<br />
sätt återföras till näringslivet. Ett tänkbart sätt vore att föra de indragna<br />
medlen till fjärde AP-fonden för att förstärka dess möjlighet att bidra till<br />
näringslivets utbyggnad. Emellertid skulle en sådan lösning stöta på principiella<br />
betänkligheter, då det skulle innebära en ny Finansieringsform för<br />
AP-fonderna genom att skattemedel skulle överföras til! fonden. Den föreslagna<br />
beskattningen avser vinsterna under 1982 och blir aktuell för uppbörd<br />
först under 1983. Det bör därför vara möjligt att till dess utforma ett<br />
lämpligt system för att till näringslivet återföra de medel som den tillfälliga<br />
vinstskatten kommer att inbringa. Denna bör endast utgå på sådana vinstökningar<br />
under 1982 som överstiger 1981 års nivå med mer än 5 milj. kr.<br />
Vinstökningen utöver denna nivå bör beskattas med 20 %.</p>
<p>Genom denna avgränsning uppnås att flertalet mindre och medelstora<br />
företag undantas från den föreslagna temporära skatten. Denna kommer<br />
därmed att i främsta rummet belasta de större, löneledande och prisledande<br />
företagen. Vidare drabbas sådana företag som gör oskäliga devalveringsvinster.<br />
Skatten bör beräknas på samma vinstbegrepp, den justerade<br />
vinsten, som används i regeringens förslag till obligatoriska vinstavsättningar.</p>
<p>Det kan i ett kortsiktigt perspektiv hävdas att lönsamheten i vissa<br />
företag är så låg att de skulle behöva hela den vinstförbättring som följer av<br />
devalveringarna för att kunna utvecklas. Mot detta är att konstatera att<br />
dessa företag är föga behjälpta av att få en kortsiktig vinstuppgång om<br />
denna snabbt gröps ur till följd av inflationistisk löneglidning och överbud<br />
på insatsvaror från konkurrenternas sida.</p>
<p>Regeringen bör snarast inkomma till riksdagen med förslag om de närmare<br />
föreskrifterna för en tillfällig skatt i enlighet med de riktlinjer som vi<br />
här har angivit.</p>
<p>5.11 Inkomstskatten 1982</p>
<p>I propositionen föreslås en i huvudsak oförändrad skatteskala för år<br />
1982. Vissa justeringar görs dock, varav några är en följd av beslut som<br />
riksdagen tidigare fattat.</p>
<p>Det kommunala grundavdraget föreslås bli höjt från 6000 kr. till 7 500 kr.<br />
Den särskilda skattereduktionen föreslås bli avskaffad. Vidare föreslås att<br />
den s. k. förhöjda skattereduktionen, som utgår med maximalt 500 kr.,<br />
slopas och att i stort sett samma effekter i stället uppnås genom vissa</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>35</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>justeringar i skatteskalan. Enligt den nuvarande indexregleringen har den<br />
s.k. basenheten höjts från 6400 kr. till 6900 kr. Skatteskalorna justeras i<br />
motsvarande mån.</p>
<p style="margin-left:3px;">Socialdemokraterna har följande synsätt i fråga om 1982 års skatteskalor.<br />
År 1982 är ett mellanår ur inkomstskattepolitisk synvinkel. F.n. bedrivs<br />
ett utredningsarbete inom en skattepolitisk expertgrupp med företrädare<br />
för socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet. Syftet är att<br />
framlägga förslag om en reform av inkomstskatten, som bl. a. innefattar en<br />
sänkning av marginalskatterna och en begränsning av underskottsavdragens<br />
värde. Reformen är tänkt att genomföras fr. o. m. år 1983. Expertgruppens<br />
arbete beräknas vara avslutat inom kort.</p>
<p style="margin-left:3px;">Till grund för utredningsarbetet ligger den överenskommelse mellan de<br />
tre partierna från april i år, som bl. a. bygger på förutsättningen att några<br />
förändringar av marginalskatterna inte skall ske före år 1982.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens nu framlagda förslag till skatteskala för år 1982 innebär<br />
oförändrade marginalskatter. Vi har därför inget att erinra mot skatteskalans<br />
utformning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den i propositionen föreslagna höjningen av det kommunala grundavdraget<br />
är en uppföljning av de riksdagsbeslut som fattades våren 1981 och<br />
som innebar dels en begränsning av kommunernas finansiella utrymme,<br />
dels en begränsning av reseavdragen till kostnader som överstiger 1000 kr.<br />
För att neutralisera effekten av höjningen av grundavdraget med 1 500 kr.<br />
skulle den särskilda skattereduktionen behöva minskas med ca 450 kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">Socialdemokraterna motsatte sig i våras de ovan nämnda förslagen. Vi<br />
ser dock ingen anledning att nu gå emot de i propositionen framlagda<br />
förslagen på denna punkt, eftersom de endast innebär en lagteknisk reglering<br />
av redan tidigare fattade beslut.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi accepterar förslaget att helt slopa den särskilda skattereduktionen<br />
liksom att skattesatsen i det första skiktet i skatteskalan sänks från 1 till<br />
0%. Det kan nämnas att socialdemokraterna för ungefär ett år sedan<br />
föreslog att den särskilda skattereduktionen skulle slopas, bl. a. av statsfinansiella<br />
skäl.</p>
<p style="margin-left:3px;">På en punkt har vi emellertid en annan uppfattning än regeringen. Vi är<br />
nu liksom tidigare motståndare till den automatiska indexregleringen av<br />
skatteskalorna. Denna är i sig inflationsdrivande, eftersom den bygger in<br />
kraftiga historiska prisstegringar i skatteskalorna. Det krävs då kraftiga<br />
löneökningar för att förhindra ökade inkomstklyftor, räknat efter skatt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Löneavtalen för 1982 har varit återhållsamma. Starka skäl talar därför<br />
för att bryta upp den automatiska indexregleringen och i stället genomföra<br />
en måttligare anpassning av skatteskalorna. Det är därvid möjligt att använda<br />
sig av skatteskalor uttryckta med hjälp av den s. k. basenheten och<br />
ändå avskaffa den automatiska indexregleringen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi föreslår att basenheten för år 1982 sätts till 6800 kr. Detta motsvarar<br />
en uppräkning av skatteskalorna med 6,25 % från i år, vilket innebär en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>36</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">tämligen god anpassning till löneökningarna enligt avtalen för år 1982.<br />
Statsinkomsterna för år 1982 kan därmed beräknas bli ca 1000 milj. kr.<br />
större än med regeringens.</p>
<p>5.12 Åtgärder för att stimulera utbudet av virke till skogsindustrin</p>
<p>Skogsnäringens utveckling är betydelsefull för vårt land i många avseenden.<br />
Branschen ger direkt och indirekt sysselsättning för omkring 300000<br />
människor. Många orter och regioner är för hela sin existens beroende av<br />
företag inom skogsnäringen. En femtedel av Sveriges exportinkomster<br />
kommer från skogsprodukter. Från socialdemokratisk sida delar vi därför<br />
regeringens uppfattning om skogsnäringen som redovisas i den nu framlagda<br />
propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m., nämligen<br />
att skogen och skogsbruket har stor betydelse för vårt välstånd.</p>
<p>På grund av svårigheter att få fram råvara har produktionen under de<br />
senaste åren legat på en nivå motsvarande mellan 70 och 80% av den<br />
faktiska produktionskapaciteten. Samtidigt har andra länder ökat sin produktion<br />
och export kraftigt. Den svenska skogsindustrin har därvid förlorat<br />
betydande marknadsandelar.</p>
<p>Skogsindustrin har inte kunnat få virke så att industrikapaciteten har<br />
kunnat utnyttjas i den utsträckning marknaden medgett. Avverkningarna<br />
sjönk från i genomsnitt 71 miljoner skogskubikmeter under första hälften<br />
av 1970-talet till i genomsnitt 57 miljoner skogskubikmeter under andra<br />
hälften. Sänkningen uppgår till inte mindre än 20%.</p>
<p>Nedgången av avverkningsnivån har väsentligen ägt rum inom privatskogsbruket.</p>
<p>Följden av råvarubristen har blivit att Sverige har gått miste om exportinkomster<br />
på åtskilliga miljarder årligen.</p>
<p>Råvarubristen har dessutom medfört nedläggningar av företag med ökad<br />
arbetslöshet som följd ofta på orter utan alternativ sysselsättning. Förlusten<br />
av exportinkomster och en onödigt höjd arbetslöshet är särskilt allvarliga<br />
med hänsyn till den svåra ekonomiska situation som landet befinner<br />
sig i. Behovet av ökade exportinkomster och fler arbetstillfällen är nu<br />
större än någon gång tidigare under efterkrigstiden.</p>
<p>De fackliga organisationerna, såväl på arbetar- som tjänstemannasidan,<br />
har gång på gång krävt att regeringen skall vidta åtgärder för att öka<br />
avverkningarna och häva den onödiga virkesbristen. Socialdemokraterna<br />
har i program och riksdagsmotioner stött de fackliga organisationernas<br />
krav. Flera konkreta förslag har anvisats regeringen, som dock under flera<br />
år i stort sett valde att negligera problemet. De åtgärder som faktiskt har<br />
vidtagits, gallringsbidrag och vissa stimulanser via skattesystemet, har<br />
varit otillräckliga och ibland t. o. m. verkat hämmande på avverkningarna.</p>
<p>De fackliga organisationernas och socialdemokraternas krav på åtgärder<br />
mot virkesbristen ledde emellertid så småningom till tillsättandet av<br />
virkesförsörjningsutredningen. Den fick i uppdrag att mot bakgrund av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>37</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>skogsindustrins svårigheter att få tillräckligt med virke utreda behovet av<br />
statliga åtgärder och ändringar i beskattningsreglerna för att påverka utbudet<br />
av virkesråvara.</p>
<p>Virkesförsörjningsutredningen kommer att lämna sitt betänkande inom<br />
kort och det är från denna som regeringen har hämtat sina nu framlagda<br />
förslag.</p>
<p>Virkesförsörjningsutredningen kommer i sitt betänkande att föreslå en<br />
kraftfull satsning för avveckling av glesa, lågproduktiva skogar, som omfattas<br />
av 5:3 § i skogsvårdslagen. Förslaget innebär att man under en 15års<br />
period höjer bidraget till återväxtåtgärder efter avverkning av dessa<br />
skogar. Enligt utredningen bör bidraget till återväxtåtgärder utgå med<br />
högst 90% till fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser inom de<br />
svårföryngrade delarna av det skogliga stödområdets inre zon. Till övriga<br />
skogsägare inom dessa delar och till samtliga skogsägare inom övriga delar<br />
av stödområdet föreslås bidrag utgå med högst 70% av godkänd kostnad.<br />
För resten av landet bör bidrag utgå med högst 50%. Kostnaden för<br />
bidragen beräknas öka från 30 till 200 milj. kr. per år. För budgetåret 1981/<br />
82 beräknas kostnadsökningen till 70 milj. kr. Regeringen lägger i propositionen<br />
fram detta förslag i sin helhet.</p>
<p>Vi anser att det utökade stödet är välmotiverat. Liksom våra ledamöter i<br />
virkesförsörjningsutredningen anser vi dock att stödet bör vara lika för alla<br />
skogsägarkategorier. Vi beräknar att det medför en ytterligare kostnad på<br />
högst 10 milj. kr. per år, således för budgetåret 1981/82 5 milj. kr.</p>
<p>Virkesförsörjningsutredningen föreslår vidare ökat stöd för upprättandet<br />
av skogsbruksplaner. Utredningen vill öka anslaget för bidrag med 3 milj.<br />
kr. från 3,5 till 6,5 milj. kr.</p>
<p>Utredningen föreslår samtidigt att anslaget till översiktliga skogsinventeringar<br />
ökas med 10 milj. kr. till 22,8 milj. kr. Den översiktliga skogsinventeringen<br />
utgör en grund för arbetet med upprättande av skogsbruksplaner.</p>
<p>Motiveringen för utredningens förslag om ökade anslag till skogsbruksplaner<br />
och översiktliga skogsinventeringar är att skogsbruksplanläggningen<br />
gått mycket långsamt, samtidigt som det står klart att skogsbruksplanen<br />
är ett bra instrument för att öka skogsägarens intresse för aktiva åtgärder<br />
på fastigheten både när det gäller skogsvårdsåtgärder och avverkning.</p>
<p>Regeringen har i sin proposition prutat på utredningens förslag och<br />
föreslår för sin del att anslaget för bidrag till skogsbruksplaner ökas med 2<br />
milj. kr. och för översiktliga skogsinventeringar med 3 milj. kr.</p>
<p>Från socialdemokratisk sida anser vi att det för varje skogsfastighet av<br />
betydelse bör finnas en skogsbruksplan. Skogsbruksplanen är ett nödvändigt<br />
hjälpmedel för att nå en långsiktigt god skogsskötsel och ett uthålligt<br />
skogsbruk som ger trygghet i försörjningen med skogsråvara på en avverkningsnivå<br />
som i genomsnitt motsvarar tillväxten. Vi anser inte att varje<br />
markägare skall kunna avgöra om en plan skall upprättas eller ej. Samhäl</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>38</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>lets intresse av ett aktivt skogsbruk måste innebära bestämmelser om att<br />
skogsbruksplanen skall vara obligatorisk för alla fastigheter av betydelse,<br />
vilket måste föras in i skogsvårdslagen.</p>
<p>Ett viktigt skäl för generösa statsbidrag till skogsbruksplanerna är att<br />
man från samhällets sida förutsätter att skogsägarna i stort kommer att<br />
följa planerna. Bestämmelsen om obligatoriska skogsbruksplaner måste<br />
innehålla regler som ger skogsvårdsmyndigheten möjlighet att ålägga<br />
skogsägare att inom en rimlig tidsperiod utföra de åtgärder som planen<br />
anvisar. En sådan möjlighet ligger helt i linje med vår uppfattning att<br />
ägande av skog förpliktigar också till ett samhällsansvar för virkesförsörjningen<br />
till industrin.</p>
<p>Virkesförsöijningsutredningen har konstaterat att skogsbruksplanläggningen<br />
går alldeles för långsamt vilket man påpekade i ett brev till regeringen<br />
redan i augusti 1980. Vi delar deras bedömning och har också i tidigare<br />
motioner (se t. ex. motion 1980/81:2021) fört fram krav om åtgärder för att<br />
snabbare få fram skogsbruksplanerna.</p>
<p>Vi föreslår nu att riksdagen beslutar enligt utredningens förslag och<br />
höjer anslagen med 3 milj. kr. för upprättandet av skogsbruksplaner och<br />
med 10 milj. kr. för översiktliga skogsinventeringar. Beträffande skogsbruksplanerna<br />
bör hela höjningen genomföras innevarande budgetår, medan<br />
anslaget för översiktliga skogsinventeringar bör ökas med 5 milj. kr.<br />
innevarande budgetår och med ytterligare 5 milj. kr. fr.o.m. budgetåret<br />
1982/83.</p>
<p>När det gäller förslaget i propositionen om ökade bidrag för utbyggnad<br />
av skogsvägnätet överensstämmer detta helt med virkesförsörjningsutredningen.<br />
Från socialdemokratisk sida krävde vi likaledes i motion 1980/<br />
81:2021 att anslaget för skogsvägbyggande skulle ökas med 24,2 milj. kr.<br />
Vi accepterar nu utredningens och regeringens förslag om en ökning med<br />
20 milj. kr.</p>
<p>I vår motion 1980/81:2021 förde vi fram ytterligare några krav på åtgärder<br />
ägnade att öka avverkningarna.</p>
<p>Vi föreslog således att skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter<br />
skulle ökas med 10000 dagar per år. Förslaget skulle innebära en ökad<br />
kostnad på 8,5 milj. kr.</p>
<p>Skogsvårdsstyrelsernas resurser för myndighetsuppgifter måste i högre<br />
grad än förut inriktas på insatser av skilda slag för att åstadkomma en ökad<br />
virkesproduktion. Framför allt måste bättre återväxtåtgärder eftersträvas<br />
samt röjnings- och gallringsåtgärder i skogsbruket ökas i betydande grad.<br />
Även produktionshöjande åtgärder måste stimuleras. Dessa ambitioner i<br />
förening med kravet på intensifierade insatser för naturvård och uppföljning<br />
av den fysiska riksplaneringen m. m. fordrar ökade resurser för skogsvårdsstyrelsernas<br />
verksamhet med främst rådgivning, tillsyn enligt skogsvårdslagen,<br />
bidragsgivning och planering.</p>
<p>Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av riksdagens beslut om en ny</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>39</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>skogsvårdslag fr. o. m. den 1 januari 1980, så att kraven på åtgärder t. ex.<br />
om en förbättrad beståndsanläggning också kan realiseras i praktiken. Vi<br />
upprepar nu vårt förslag och föreslår att det genomförs från den 1 januari<br />
1982. För innevarande budgetår innebär förslaget en ökad kostnad på 4,25<br />
milj. kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi föreslog vidare att stödet till återväxtåtgärder inom området för<br />
svårföryngrad skog samt vissa avgränsade områden skulle utgå lika för alla<br />
skogsägarkategorier till en ytterligare kostnad av högst 10 milj. kr. per år.<br />
Även detta förslag upprepar vi nu. För resten av innevarande budgetår<br />
motsvarar det en höjning av anslaget för detta ändamål med 5 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">En åtgärd för att bättre tillvarata skogsmarkens produktionsförmåga är<br />
skogsdikningen. Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen en kraftig<br />
nedbantning av skogsstyrelsens äskande på detta område. Ett genomförande<br />
av skogsstyrelsens förslag skulle på sikt innebära ett värdefullt<br />
råvarutillskott. Vi upprepar nu vårt förslag om att riksdagen ställer sig<br />
bakom skogsstyrelsens förslag till långtidsplan för skogsstyrelsen och ökar<br />
anslaget för detta ändamål med 3,5 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1981/82<br />
och med ytterligare 3,5 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1982/83.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag på det skogliga området beräknas kosta 195 milj. kr.<br />
för helt budgetår och 95 milj. kr. för innevarande budgetår. Någon finansiering<br />
anvisas inte. Regeringen säger att man skall återkomma beträffande<br />
finansieringen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Kostnaden för våra förslag som går längre och ger bättre resultat för<br />
virkesförsörjningen uppgår till 238,5 milj. kr. för helt år och till 115,75 milj.<br />
kr. för budgetåret 1981/82. Vi anser för vår del att frågan om finansieringen<br />
måste lösas i samband med besluten om ökade anslag. Det statsfinansiella<br />
läget ger inte utrymme för ytterligare förslag om bidrag på detta område<br />
som ej finansieras. Dessutom bör kostnaderna för ökade bidrag till skogsbruket<br />
bäras av skogsbruket självt. Något annat skulle enligt vår mening<br />
vara fördelningspolitiskt felaktigt. Vi föreslår därför att de ökade anslagen<br />
finansieras genom höjning av skogs vårdsa vgiften. Vi upprepar vårt förslag<br />
från motion 1980/81:2021 om en höjning av skogsvårdsavgiften från 0,6 till<br />
1% från den 1 januari 1982. Detta beräknas medföra en årlig ökning av<br />
avgifterna med omkring 250 milj. kr. och täcker således väl in våra förslag<br />
om ökade anslag.</p>
<p style="margin-left:3px;">1 virkesförsörjningsutredningen har de socialdemokratiska ledamöterna,<br />
med instämmande från de fackliga experterna, i en reservation föreslagit<br />
införandet av ett avgifts- och stödsystem som skulle komplettera utredningens<br />
förslag, som bl. a. innehåller föreskrifter om viss minimiavverkning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi vill här instämma i de förslag som våra ledamöter i utredningen<br />
lämnat. Det krävs enligt vår mening ytterligare ekonomiska styrmedel som<br />
både verkar påtryckande och stimulerande på avverkningsbenägenheten.</p>
<p style="margin-left:3px;">Resultatet av den undersökning bland skogsägarna som virkesförsörj</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>40</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">ningsutredningen gjort visar bl. a. att många skogsägare avstår från att<br />
avverka därför att man inte är beroende av inkomster från skogsbruket.</p>
<p>Dessutom har den andel av skogsmarken som ägs av personer vars<br />
huvudsakliga inkomst kommer från andra förvärvskällor ökat snabbt. Det<br />
gör det desto mer angeläget att finna åtgärder som uppmuntrar till avverkning.<br />
Åtgärderna måste enligt vår mening vara fördelningspolitiskt neutrala<br />
gentemot andra kategorier av inkomsttagare. Efter de senaste årens<br />
goda inkomster för skogsägarna är det inte fördelningspolitiskt rimligt att<br />
vidta åtgärder som innebär att skogsägarna ytterligare gynnas. Eventuella<br />
stimulanser måste därför finansieras genom avgifter inom skogsbruket.<br />
Detta är även nödvändigt av statsfinansiella skäl.</p>
<p>De ekonomiska styrmedlen bör ha egenskaperna att de belastar den<br />
passive skogsägaren och uppmuntrar den aktive.</p>
<p>Olika typer av beskattningsmodeller, främst typen tillväxtbeskattning,<br />
har analyserats av utredningen. Vi anser för vår del att ett skattesystem<br />
som bygger på en preliminär tillväxtbeskattning bäst skulle tillgodose de<br />
mål vi strävar efter. Den preliminära tillväxtbeskattningen är avverkningsbefrämjande<br />
samtidigt som den genom reglering av beskattningen i efterhand<br />
med hänsyn till den faktiska inkomsten garanterar en rättvis beskattning.</p>
<p>De skatteadministrativa myndigheterna har emellertid fört fram att en<br />
preliminär tillväxtbeskattning medför betydande tekniska och administrativa<br />
komplikationer. Det finns enligt myndigheterna f. n. inte resurser att<br />
klara dessa genom en utökad användning av datateknik. Mot den bakgrunden<br />
avstår vi från att nu förorda att ett sådant system införs.</p>
<p>Vi förordar i stället införandet av ett avgifts- och stödsystem. Med ett<br />
sådant system uppnås huvudsyftet med den preliminära tillväxtbeskattningen.<br />
Det är dessutom lätt att införa eftersom det bygger på ett befintligt<br />
system. Detta system infördes genom höjning av skogs vårdsavgiften och<br />
införande av extra avdrag vid beskattning av vissa skogsuttag som genomförts<br />
fr. o.m. 1981. Även gallringsstödet var utformat på detta sätt då<br />
bidrag utgick för gallringsåtgärder vilket finansierades med höjd skogsvårdsavgift.</p>
<p>För att få den avverkningsbefrämjande effekt som eftersträvas måste<br />
emellertid nivån höjas både på skogsvårdsavgiften och på stöden. Vi<br />
avvisar emellertid det nuvarande stödet som utgår i form av ett tidsbegränsat<br />
extra avdrag för vissa skogsuttag. Vi anser att de nuvarande extra<br />
avdragen har marginell effekt.</p>
<p>Stödet bör i stället utgå efter avverkning i form av bidrag till återväxtkostnader<br />
och produktionsfrämjande åtgärder. Uppbyggt på detta sätt får<br />
avgifts- och stödsystemet dels avverkningsbefrämjande effekt genom att<br />
det höjer skogsägarnas rånetto vid avverkning, dels en gynnsam effekt på<br />
skogsvården. En långsiktig avverkning på 75 miljoner skogskubikmeter<br />
förutsätter en bättre skogsvård än under 1970-talet. Dessutom verkar en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>41</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>högre skogsvårdsavgift pådrivande eftersom skogsägaren får incitament<br />
att skaffa sig intäkter från skogen, då den åsamkar honom en fast kostnad.</p>
<p>Systemet bör i princip utformas så att ett belopp, motsvarande hela eller<br />
huvuddelen av de årligen beräknade kostnaderna för återväxtåtgärder och<br />
röjning minskat med det statliga stödet, tas ut via höjning av skogsvårdsavgift^.<br />
Sedan görs alla investeringar i primärproduktionen bidragsberättigade.<br />
Avgifterna och stödet bör balansera varandra för att systemet skall<br />
vara neutralt gentemot andra inkomstgrupper. Noggranna beräkningar och<br />
bedömningar som vi inte har haft möjlighet att göra måste genomföras<br />
innan systemet sätts i kraft. I samband med detta bör man göra en bedömning<br />
av samtliga övriga stödformer för att se om förenklingar kan göras.</p>
<p>Det föreslagna systemet är enligt vår mening nödvändigt för att lösa de<br />
problem med virkesförsörjningen som virkesförsörjningsutredningen pekat<br />
på. Systemet har den fördelen att det är enkelt och att det innebär en<br />
utveckling av en redan etablerad politik. En ytterligare fördel med att<br />
utveckla ett befintligt system är att det sannolikt inte behövs några särskilda<br />
övergångsbestämmelser. Det hävdas ibland att de som tidigare har<br />
avverkat kommer i en ofördelaktig situation, eftersom man inte har stora<br />
reserver av avverkningsmogen skog att ta in inkomster ifrån. Mot detta<br />
kan hävdas att de som tidigare avverkat sannolikt har medel avsatta på<br />
skogskonton som går att använda till täckande av den höjda skogsvårdsavgiften<br />
i den mån man inte planerat några avverkningar under de första åren<br />
efter ikraftträdandet av avgifts- och stödsystemet. Hänsyn till skogsägare<br />
med speciella problem måste givetvis tas vid införandet av systemet.</p>
<p>1 detta sammanhang vill vi ta upp regeringens förslag om ändrade regler<br />
för skogskonton.</p>
<p>Regeringen föreslår att hela köpeskillingen för avverkningsrätter samt<br />
75% av köpeskillingen för leveransvirke och värdet av egna uttag får<br />
avsättas på skogskonton. Vi avvisar bestämt detta förslag. Det skulle vara<br />
fördelningspolitiskt utmanande att bevilja skogsägarna ytterligare ekonomiska<br />
förmåner. Dessutom anser vi att de nuvarande reglerna är väl<br />
ägnade att tillgodose den inkomstutjämnande effekt som är syftet med<br />
skogskonton. De är också fullt tillräckliga för att motverka det eventuella<br />
marginalskattetänkande och uppskjutande av avverkningar som regeringen<br />
anför som skäl till sitt förslag. Till detta kommer att om man tillåter en<br />
avsättning på hela 75 % av köpeskillingen för leveransvirke innebär det en<br />
avsättning som är större än bruttovinsten, rånettot, vid en avverkning. Det<br />
skulle medföra möjligheter att undgå beskattning av andra inkomster inom<br />
samma förvärvskälla. Detta skulle direkt motverka syftet med skogskontona.<br />
Förslaget måste mot den här bakgrunden avvisas.</p>
</div>
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Mot. 1981/82:46</p>
<p>Tabell 8. Åtgärder på skogsområdet, kostnader i milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>42</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Regeringens förslag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Vårt förslag</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bå 1981/82 Bå 1982/83</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Bå 1981/82 Bå 1982/83</p>
</td>
</tr></table><table class="skannad"><tr><td><p>Skogsvårdsstyrelserna<br />
Särskilda skogsvårdsåtgärder<br />
inom det</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;"></p>
</td>
<td><p></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,25</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">8,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>skogliga stödområdet<br />
Skogsodling efter<br />
avverkning av låg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:21px;" />
</td>
<td><p style="text-align:right;">5,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">10,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>producerande bestånd</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">70,0</p>
</td>
<td><p>170,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">75,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">180,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Skogsdikning</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;"></p>
</td>
<td><p></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">7,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Skogsbruksplaner</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,0</p>
</td>
<td><p>2,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">3,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Skogsin venteringar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3,0</p>
</td>
<td><p>3,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">10,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Skogsbilvägar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">20,0</p>
</td>
<td><p>20,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20.0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">20,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">95,0</p>
</td>
<td><p>195,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">115,75</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">238,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Finansiering</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:21px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:19px;">+0,4% på skogsvårdsavgiften<br />
från 1 januari 1982 ger:<br />
81/82 82/83</p>
<p style="margin-left:19px;">125,0 250,0</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>5.13 Arbetsmarknads- och regionalpolitik<br />
Arbetsmarknadsläget</p>
<p>Antalet arbetslösa uppgick i september till 127000. Detta är 35000 fler<br />
än för ett år sedan och det högsta antal arbetslösa som noterats för<br />
september sedan AKU-statistiken infördes. Den verkliga nedgången på<br />
arbetsmarknaden är dock ännu större. Samtidigt som den öppna arbetslösheten<br />
stiger ökar antalet latent arbetssökande. Detta är människor som vill<br />
och kan arbeta men som inte anser det lönt att söka ett jobb. Till detta<br />
kommer en markant ökning av antalet personer som på grund av arbetsbrist<br />
tvingas till förkortad arbetstid.</p>
<p>Ingen förbättring är i sikte. Trots regeringens försäkringar om att de<br />
åtgärder som nu vidtagits skall ge ökad sysselsättning, väntar flertalet<br />
bedömare att arbetslösheten skall fortsätta att växa under de närmaste<br />
kvartalen.</p>
<p>Regeringspolitiken</p>
<p>Det allt sämre läget på arbetsmarknaden har förutsetts sedan länge.<br />
Redan hösten 1980 klargjorde socialdemokraterna i riksdagen att den dåvarande<br />
regeringens politik skulle leda till ökad arbetslöshet. När regeringen<br />
senare under våren 1981 ej visade sig beredd att sätta in nödvändiga<br />
åtgärder mot arbetslösheten försattes möjligheterna att undvika den arbetslöshetskris<br />
som nu är ett faktum. Det hade nu varit motiverat att sätta<br />
in ett brett ekonomisk-politiskt sanerings- och uppbyggnad sprogram av det<br />
slag som socialdemokratin utvecklat med programmet Framtid för Sverige.<br />
Till detta skulle ha fogats största möjliga insats av arbetsmarknadspolitiska<br />
medel för att omedelbart pressa ned den öppna arbetslösheten. Ing</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>43</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>enting av detta sker. Regeringens ekonomiska politik i stort behandlas i<br />
särskilt avsnitt. Här behandlas arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>I stället för att öka samhällets insatser mot arbetslösheten framlägger<br />
regeringen med proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder<br />
en rad sysselsättningspolitiska förslag som är direkt ägnade att<br />
ytterligare förvärra läget på arbetsmarknaden. Genomgående träffar försämringarna<br />
de allra svagaste grupperna. Därmed överger regeringen de<br />
värderingar som präglat svensk arbetsmarknadspolitik i decennier. Arbetsmarknadspolitiken<br />
raseras. Detta kommer till tydligt uttryck i en rad av de<br />
åtgärder som regeringen föreslår.</p>
<p>1. AMS har i särskild framställning till regeringen begärt ytterligare i<br />
1 945 milj. kr. för beredskapsarbeten. Regeringen har bara anvisat 400 milj.<br />
kr. för detta ändamål samt 200 milj. kr. för statligt byggande.</p>
<p>AMS har vidare begärt en höjning av bidraget för utbildning av personal<br />
som hotas av permittering eller uppsägning från 20 kr. per timme till 35 kr.<br />
per timme. Regeringen har avvisat detta krav.</p>
<p>Följden blir nu att den öppna arbetslösheten stiger som en direkt följd av<br />
att regeringen vägrar sätta in traditionell arbetsmarknadspolitik med full<br />
styrka.</p>
<p>2. Regeringen föreslår att stödet till främst kommunerna för planering<br />
av beredskapsarbeten avskaffas. Kommunernas finansiella möjligheter att<br />
själva stå för denna verksamhet är starkt begränsade. Risken för att den<br />
arbetsmarknadspolitiska beredskapen snabbt reduceras är uppenbar. Möjligheterna<br />
att under 1982 och tiden därefter vid behov snabbt öka insatsen<br />
av beredskapsarbeten kan därmed äventyras.</p>
<p>3. Stödet till handikappade för sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden<br />
skärs ned. Sålunda föreslås bl. a. att möjligheten att förlänga lönebidraget<br />
till företag som sysselsätter handikappade, vilka överförts till anställning<br />
med sådant bidrag, tas bort. Risken för ökad utslagning från den<br />
öppna arbetsmarknaden av de svagaste är uppenbar.</p>
<p>4. Bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag, dvs. de skyddade verkstäderna,<br />
skärs ned. Därigenom läggs press på verkstäderna att höja sin<br />
produktivitet, utöver de ansträngningar som redan görs inom företaget.<br />
Gör regeringen nedskärningen till ett ovillkorligt krav på företaget är<br />
risken för utslagning resp. utestängning av handikappade även från den<br />
skyddade delen av arbetsmarknaden uppenbar.</p>
<p>5. Regeringen föreslår en nedskärning av medlen till regionalpolitisk!<br />
stöd med 300 milj. kr. Förslaget innebär</p>
<p>att rätten till ränte- och amorteringsfria avskrivningslån för maskiner<br />
och inventarier tas bort för företag i alla kommuner inom stödområdena<br />
1-3. Detta drabbar företag och anställda i 66 kommuner. Många av dessa<br />
kommuner har svåra sysselsättningsproblem,</p>
<p>att rätten till lokaliseringslån för rörelsekapital avskaffas i stödområdena<br />
1—3. Också detta slår direkt mot företag och anställda i 66 kommuner,</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>44</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>att rätten till lokaliseringslån för marknadsföring och produktutveckling<br />
avskaffas i landets samtliga 117 stödkommuner,<br />
att rätten till lokaliseringslån skärs ned från maximalt 70% till maximalt<br />
35 % av godkänt stödunderlag i landets samtliga stödkommuner.</p>
<p>Socialdemokraternas politik</p>
<p>Socialdemokraterna överger inte arbetsmarknadspolitiken. Alla möjligheter<br />
som fortfarande står till buds skall utnyttjas för att bekämpa arbetslösheten.<br />
Därför föreslår socialdemokraterna att riksdagen beslutar</p>
<p>1. att AMS tillförs de ekonomiska resurser som krävs för att fullt utnyttja<br />
möjligheterna att genom beredskapsarbeten och företagsutbildning ge<br />
sysselsättning åt arbetslösa. Detta innebär</p>
<p>O att AMS bör tillföras ytterligare 1 345 milj. kr. för beredskapsarbeten,<br />
O att bidraget för utbildning av personer som hotas av permittering eller<br />
uppsägning i tillverkningsindustrin, och som bedrivs under tiden från<br />
den 1 december 1981 till den 1 juli 1982, bör höjas från 20 till 35 kr./<br />
timme under högst 960 timmar,</p>
<p style="margin-left:13px;">O att AMS omgående bör få uppdraget att planera för maximal insats av<br />
arbetsmarknadspolitiska medel under vintern och våren 1981/82, samt<br />
ges uppdraget att utveckla de nya instrument för kamp mot öppen<br />
arbetslöshet som kan visa sig nödvändiga.</p>
<p>2. Urgröpningen av de arbetslösas ersättning vid arbetslöshet måste<br />
stoppas. Socialdemokraterna kräver därför att regeringen utan ytterligare<br />
dröjsmål behandlar arbetslöshetskassornas krav på en höjning av dagpenningen<br />
för de arbetslösa. Vad vi här anfört bör av riksdagen ges regeringen<br />
till känna.</p>
<p>3. Socialdemokraterna avvisar med skärpa de förslag som regeringen<br />
framlagt och som hotar sysselsättningen för de mest utsatta grupperna på<br />
arbetsmarknaden.</p>
<p>Detaljplaneringsbidrag<br />
Kampen mot arbetslöshet förblir en central uppgift för socialdemokratin.<br />
Den arbetsmarknadspolitiska beredskapen måste därför hållas hög.<br />
Tillgången på sysselsättningsskapande projekt måste förbli god. Detta<br />
förutsätter fortlöpande projekteringsverksamhet. Mot denna bakgrund föreslår<br />
socialdemokraterna att riksdagen avslår regeringens förslag om att<br />
avskaffa det särskilda detaljplaneringsbidraget.</p>
<p>Lönebidrag</p>
<p>Under den närmaste framtiden förblir efterfrågan på arbetskraft starkt<br />
begränsad. Särskilt stora blir svårigheterna för arbetshandikappade att<br />
behålla resp. finna nytt arbete på den öppna arbetsmarknaden. När regeringen<br />
nu föreslår att möjligheten att förlänga lönebidraget för dem som<br />
överförts till anställning med lönebidrag skall avskaffas innebär detta en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>45</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>starkt ökad risk för att arbetshandikappade förlorar sin anställning. De kan<br />
därefter bli arbetslösa för lång tid eller för alltid stängas ute från anställning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Socialdemokraterna föreslår mot denna bakgrund att riksdagen avslår<br />
regeringens förslag rörande avskaffad rätt till förlängning av lönebidrag.</p>
<p style="margin-left:3px;">Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag</p>
<p style="margin-left:3px;">Inom Stiftelsen Samhällsföretag har gjorts framgångsrika insatser för att<br />
uppnå en önskvärd resultatförbättring. Företaget ser möjligheter till ytterligare<br />
framgångar härvidlag. Det skall inte uteslutas att det mål för resultatutvecklingen<br />
som regeringen ställt upp i propositionen kan uppnås. För vår<br />
del vill vi dock kraftigt understryka att detta mål måste underordnas<br />
verksamhetens yttersta syfte; att värna arbetshandikappades rätt till avlönat<br />
arbete.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vad som här anförts bör av riksdagen ges regeringen till känna som<br />
riktlinjer för det fortsatta arbetet med att uppnå en resultatförbättring inom<br />
stiftelsen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regionalpolitisk! stöd</p>
<p style="margin-left:3px;">Expansionskraften i det svenska näringslivet är f. n. mycket liten. Investeringsverksamheten<br />
är otillräcklig. Inom stödområdena är utvecklingen<br />
särskilt svag.</p>
<p style="margin-left:3px;">I detta läge väljer regeringen att försvaga de regionalpolitiska medlen.<br />
Detta innebär att svaga regioner undandras viktigt stöd. Detta står i direkt<br />
konflikt med socialdemokratins strävan att värna och stärka sysselsättningen<br />
i särskilt utsatta delar av landet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Genom att inskränka rätten till avskrivningslån förlorar företagen i ett<br />
stort antal kommuner rätten till ränte- och amorteringsfria krediter. Finansiering<br />
av berörda investeringskostnader på den gängse kreditmarknaden<br />
innebär kraftigt höjda utgifter för räntor och amorteringar för företagen.</p>
<p style="margin-left:3px;">För lokaliseringslån gäller att de endast får lämnas till den del ett projekt<br />
till följd av exempelvis brist på bankmässiga säkerheter inte kan finansieras<br />
på den gängse kreditmarknaden under normala marknadsmässiga<br />
villkor. Regeringen anser det nödvändigt att bankerna nu tar ett större<br />
ansvar för finansieringen av lokaliseringsstödsprojekten.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är svårt att se hur detta skall kunna ske utan att därvid räntekostnader<br />
och amorteringsvillkor skärps för stödföretagen. Ofta handlar det<br />
här om företag vilka bedöms ha osäkra framtidsutsikter samtidigt som de<br />
inte sällan saknar fullgoda säkerheter.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen pekar i propositionen på möjligheten att kompensera bortfallet<br />
av lokaliseringsstöd med industrigarantilån samt rörelselån från de<br />
regionala utvecklingsfonderna. I ingetdera fallet är detta en fullgod kompensation<br />
för det undandragna stödet.</p>
<p style="margin-left:3px;">F. n. föreligger uppenbara svårigheter att placera industrigarantilån i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>46</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">banksystemet. Statsgarantin till trots misslyckas placeringarna ofta till<br />
följd av bankernas ovilja att teckna lån till den relativt sett låga räntesats<br />
som föreskrivs för lånen.</p>
<p>För de regionala utvecklingsfonderna gäller att fonderna skall vara självbärande.<br />
Utlåningsverksamheten skall bedrivas så att fondkapitalet hålls<br />
intakt. Detta krav kommer nu till uttryck i bl. a. räntesättningen på fondernas<br />
rörelselån. Gällande räntesatser på dessa lån är i dag i många fall högre<br />
än räntan på lokaliseringslån.</p>
<p>Inte heller regeringens beslut att tillåta att lokaliseringsföretag finansierar<br />
sina investeringar med en kombination av investeringsfondsmedel och<br />
lokaliseringsstöd är en fullgod ersättning för det lokaliseringsstöd som nu<br />
undandras företag i stödområdena. Långt ifrån alla lokaliseringsföretag har<br />
tidigare uppnått sådana vinster att rätten till avsättning till investeringsfond<br />
kunnat utnyttjas i sådan omfattning att ianspråktagande av fonderade<br />
medel nu skulle kunna kompensera för regeringens nedskärningar.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att 300 milj. kr. undandras<br />
stödområdena. Till viss del får företagen i fortsättningen försöka<br />
ordna lån i banksystemet till gängse räntor, i stället för att som nu finansiera<br />
investeringarna med ränte- och amorteringsfria avskrivningslån. Följden<br />
blir ökade kostnader för stödföretagen. Större delen av nedskärningen<br />
rör lokaliseringslånen. Detta är medel som ställts till förfogande för företag<br />
som ej kan få lån till marknadsmässiga villkor i banksystemet. Regeringens<br />
förhoppningar att bankerna i fortsättningen skulle öka sitt risktagande i<br />
dessa företag torde sakna täckning. De möjligheter till kompensation för de<br />
bortfallande lokaliseringsmedlen som regeringen pekat på saknar i allt<br />
väsentligt värde för berörda företag.</p>
<p>Socialdemokraterna är för sin del inte beredda att försämra arbetsvillkoren<br />
för företagen i stödområdena. Därför motsätter vi oss regeringens<br />
förslag till nedskärningar i det regionalpolitiska stödsystemet. Riksdagen<br />
bör avslå regeringens förslag.</p>
<p>Ungdomsarbetslösheten</p>
<p>Arbetsmarknadsläget</p>
<p>Antalet arbetslösa i åldrarna 16—24 år uppgick i september till 61000.<br />
Detta är det högsta antalet arbetslösa ungdomar som redovisats sedan<br />
AKU:s månadsräkningar infördes. Antalet arbetslösa tonåringar uppgick<br />
till 31 000. I denna grupp är läget för flickor extremt alarmerande med en<br />
arbetslöshetsprocent på nära 16%.</p>
<p>Tidigare har de arbetslösa ungdomarna i hög grad utgjorts av unga utan<br />
egentlig yrkesutbildning. Därför har åtgärderna inriktats mot utbildning<br />
och praktik. Nu växer även antalet arbetslösa med yrkesutbildning. Därmed<br />
klargörs att även ungdomsarbetslösheten i växande grad förklaras av<br />
att det helt enkelt saknas arbetstillfällen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>47</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">Regeringens politik<br />
Våren 1980 framlade den dåvarande borgerliga regeringen den s.k.<br />
ungdomspropositionen. Dagens arbetslöshet bland de unga och den förväntade<br />
utvecklingen visar att de borgerligas politik misslyckats. Konsekvenserna<br />
för de unga kan bli mycket allvarliga.</p>
<p style="margin-left:3px;">Men regeringens ansvar för den uppkomna situationen sträcker sig än<br />
längre. I september 1978 redovisades 46000 arbetslösa i åldrarna 16—24 år.<br />
Samtidigt fanns 16000 unga i dessa åldersgrupper i beredskapsarbeten och<br />
18000 i arbetsmarknadsutbildning. Totalt stod alltså 80000 unga utanför<br />
arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa kunde genom arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder begränsas till 46000.</p>
<p style="margin-left:3px;">I september i år var antalet arbetslösa 61000. Antalet sysselsatta i<br />
beredskapsarbeten 8 000 och i arbetsmarknadsutbildning 10000. Totalt<br />
stod alltså 79000 utanför arbetsmarknaden.</p>
<p style="margin-left:3px;">Hade regeringen haft viljan att föra vidare blott 1978 års politik hade<br />
ungdomsarbetslösheten i dag kunnat begränsas till 45 000. Detta betyder<br />
att mer än 15000 unga i dag går arbetslösa som en direkt konsekvens av<br />
regeringens ovilja att handla till förmån för de unga.</p>
<p style="margin-left:3px;">Socialdemokraternas politik<br />
Situationen på arbetsmarknaden är nu akut för de unga. Antalet arbetslösa<br />
ungdomar måste utan dröjsmål pressas ned. Endast genom en massiv<br />
insats av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning kan snabba<br />
och tillräckliga resultat uppnås. Detta kräver att samtliga arbetslösa ungdomar<br />
över 16 år, som ej funnit lämplig utbildning, under tiden fram till den<br />
1 juli 1982 medges rätt till beredskapsarbete. Vidare krävs att AMS tillförs<br />
de resurser vi tidigare förordat samt att styrelsen ges mandat att utveckla<br />
de former för ytterligare insatser som visar sig nödvändiga. Därvid bör<br />
AMS ges förutsättningar att särskilt ta till vara möjligheterna att inom<br />
arbetsmarknadsutbildningen utveckla de utbildningsformer som kan krävas<br />
för att ge meningsfull yrkesutbildning åt arbetslösa ungdomar utanför<br />
gymnasieskolan. Vad vi här anfört om ändrade regler för beredskapsarbeten<br />
och arbetsmarknadsutbildning för ungdom bör av riksdagen ges regeringen<br />
till känna.</p>
<p style="margin-left:3px;">5.14 Tomträttslån, hyresrabatter och -garantier, underhållslån</p>
<p style="margin-left:3px;">En aktiv kommunal markpolitik, som innefattar kommunala markförvärv,<br />
har varit ett viktigt inslag i det sociala samhällsbyggandet. Statligt<br />
kreditstöd till kommuner för markförvärv samt kapitalinvesteringar i mark<br />
har utgått i form av dels markförvärvslån, dels tomträttslån.</p>
<p style="margin-left:3px;">Inom ramen för den marknadsekonomiskt inriktade bostadspolitiken<br />
som förts under de borgerliga regeringarnas tid har markförvärvslån, utan<br />
att andra kreditmöjligheter anvisats, avvecklats - proposition 1980/81:20.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med åberopande av det statsfinansiella läget föreslår regeringen nu att<br />
den statliga låneandelen vid tomträttslån sänks från 95 till 25 % av beräk</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>48</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">ningsunderlaget. Den uppkomna mellanskillnaden skall sedan lånas upp på<br />
kreditmarknaden. Den föreslagna ändringen skall träda i kraft den 1 januari<br />
1982.</p>
<p>Det föreliggande förslaget om ändrade villkor för tomträttslån innebär i<br />
realiteten att tomträttslånet som ett aktivt bostadssocialt instrument ifrågasätts.<br />
Kommunernas möjligheter att i framtiden upplåta mark med tomträtt<br />
kommer, om förslaget i sin nuvarande utformning genomförs, i hög grad att<br />
försvåras. Det ursprungliga syftet med tomträttslån (prop. 1965:144) att<br />
stimulera till ökad användning av tomträttsinstitutet för att bl. a. motverka<br />
spekulation i mark går härigenom förlorat.</p>
<p>Endast under den bestämda förutsättningen att kommunerna även i<br />
fortsättningen garanteras tillräckliga krediter för tomträttsändamål till motsvarande<br />
ekonomiska villkor som i dag gäller för tomträttslån kan vi godta<br />
den av regeringen förordade ändringen när det gäller det direkta statliga<br />
engagemanget vid långivningen.</p>
<p>För att uppnå detta föreslår vi att de tre bostadsinstituten. Bofab,<br />
Spintab och stadshypotekskassan, skall svara för långivningen. Regeringen<br />
skall därvid vidta de åtgärder som behövs för att detta skall kunna<br />
uppnås. Dessutom förutsätter vi att riksbanken godkänner att denna långivning<br />
blir prioriterad på kreditmarknaden.</p>
<p>Med utgångspunkt i ovan angivna förutsättningar för långivningen förordar<br />
vi dessutom, för att få ett enhetligt lånesystem, att ansvaret för hela<br />
den statliga lånedelen vid tomträttslån, dvs. 95%, tas över av bostadsinstituten.<br />
Tomträttslånen skall således fr. o. m. den 1 januari 1982 i sin helhet,<br />
i enlighet med de nu gällande reglerna för beräkning av lånets storlek, utgå<br />
som ett enhetslån från de tre bostadsinstituten. Härigenom kommer statsverkets<br />
upplåningsbehov att ytterligare kunna minskas med ca 50 milj. kr.</p>
<p>En överföring av ansvaret för tomträttslånen till bostadsinstituten kommer<br />
att innebära att deras utlåningsbehov kommer att öka med sammanlagt<br />
ca 200 milj. kr.</p>
<p>En övergång till prioriterad långivning genom bostadsinstituten av tomträttslånen<br />
innebär i stort sett oförändrade räntekostnader för kommunerna.<br />
Däremot kommer amorteringsförutsättningarna att ändras. 1 stället för<br />
amorteringsfrihet under de tio första åren, vilket gäller i dag för tomträttslån.<br />
kommer genom de s. k. serielånen från bostadsinstituten en viss återbetalning<br />
— ca 5% vid 40 års amorteringstid - att ske. Därefter kommer<br />
emellertid amorteringen att bli lägre och framför allt för kommunerna mer<br />
fördelaktigt periodiserad över tiden än den nu rådande raka amorteringen<br />
med en återbetalning med en trettiondel per år under resten av tomträttslånets<br />
löptid.</p>
<p>Temporära åtgärder för att motverka en ytterligare nedrustning av den<br />
sociala bostadspolitiken</p>
<p>Det statliga låneutrymmet på i storleksordningen 50 milj. kr. som uppstår<br />
genom den av oss förordade omläggningen av tomträttslånen, föreslår</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>49</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>vi skall användas tillsammans med en ytterligare förstärkning på 250 milj.<br />
kr. till temporära åtgärder för att dels stoppa nedgången i bostadsbyggandet,<br />
dels möjliggöra fortsatta nödvändiga underhålls- och reparationsinsatser<br />
inom det allmännyttiga beståndet av hyreslägenheter.</p>
<p style="margin-left:3px;">Bostadsbyggandet</p>
<p style="margin-left:3px;">I och med att miljonprogrammet genomförts hade bostadsbristen i landet,<br />
så när som på några få kommuner, byggts bort. Det låga bostadsbyggandet<br />
under senare hälften av 1970-talet har emellertid medfört att bristen<br />
på lägenheter åter har blivit en realitet i allt fler av landets befolkningsrika<br />
områden. Samtidigt har dock tomma lägenheter böljat uppträda och<br />
t. o. m. öka i vissa kommuner. Det gäller särskilt i orter med en vikande<br />
arbetsmarknad.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det föreligger således stora regionala olikheter vad beträffar behovet av<br />
bostadsbyggandet. Därför måste resurser i första hand styras över till de<br />
kommuner och företag som har de största bostadspolitiska problemen.</p>
<p style="margin-left:3px;">1 stället för att angripa bristen på lägenheter har den borgerliga regeringen<br />
låtit igångsättningen sjunka kraftigt under år 1980. Denna nedgång i<br />
bostadsbyggandet kommer att fortsätta under innevarande år. Igångsättningen<br />
kan förväntas stanna på den utomordentligt låga nivån av ca 40000<br />
lägenheter. Om ingenting görs finns risk för att igångsättningen kommer att<br />
sjunka ytterligare år 1982. Ett påbörjande på storleksordningen 35000<br />
lägenheter torde därvid inte vara en orealistisk prognos.</p>
<p style="margin-left:3px;">Nedskärningen av bostadsbyggandet sker i en situation då de totala<br />
bygginvesteringarna sjunker. Vi står därför i dag inför hotet av en drastisk<br />
nedrustning av stora delar av byggsektorn. Denna för byggverksamheten<br />
delvis nya situation kommer att medföra mycket allvarliga problem, inte<br />
minst när det gäller sysselsättningen inom byggmaterial- och byggnadsindustrin.<br />
På sikt kan en sådan nedrustning av byggsektorn dessutom omöjliggöra<br />
ett ökat socialt nödvändigt bostadsbyggande utan uppenbara risker<br />
för inflationsdrivande kostnadsutveckling.</p>
<p style="margin-left:3px;">Samtidigt med nedgången i bostadsbyggandet har produktionskostnaderna<br />
och inflyttningshyran i nyproducerade bostäder tillåtits stiga kraftigt.<br />
Resultatet har blivit att nybyggda lägenheter i dag inte kan efterfrågas<br />
av de bostadslösa. Detta drabbar i synnerhet unga människor.</p>
<p style="margin-left:3px;">På grund av denna utveckling anpassas de nybyggda lägenheterna alltmer<br />
till de betalningsstarkas efterfrågan på ett mera exklusivt boende. En<br />
sådan inriktning på byggandet kräver ett betydligt lägre antal lägenheter än<br />
vad som krävs för att tillgodose de bostadslösas behov. Priset och inte det<br />
sociala behovet kommer vid en sådan marknadsanpassning av bostadsförsörjningen<br />
att reglera antalet lägenheter som kommer att byggas.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den pågående marknadsanpassningen av bostadsförsörjningen med ett<br />
alltmer sjunkande bostadsbyggande och en nedrustning av byggnadsindustrin<br />
måste hejdas. För detta krävs att hyrorna i nyproducerade hyres- och<br />
4 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 46-54</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>50</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">bostadsrättslägenheter i flerfamiljshus kraftigt sänks genom en temporär<br />
hyresrabattering samtidigt som en uthyrningsgaranti i nyproduktionen<br />
införs.</p>
<p>Temporär hyresrabattering</p>
<p>En temporär hyresrabattering av boendekostnaderna i nyproduktion av<br />
hyres- och bostadsrättslägenheter i flerfamiljshus föreslås bli införd<br />
fr. o. m. den 1 januari 1982. Rabatteringen skall gälla för de lägenheter som<br />
påbörjas åren 1982, 1983 och 1984 och svara mot en sänkning av inflyttningskcstnaderna<br />
första året med ca 20% eller 60 kr./m2.</p>
<p>Hälften av rabatteringen skall utgå som en generell subventionering av<br />
inflyttningskostnaderna oavsett var i landet produktionen sker. Resterande<br />
30 kr./m2 skall kunna utnyttjas till en extra rabattering inom orter med<br />
bostadsbrist, t. ex. Storstockholmsregionen, samt vid förtätnings- och<br />
kompletteringsbebyggelse efter särskild prövning av lånemyndigheten i det<br />
enskilda fallet.</p>
<p>Hyresrabatteringen avtrappas sedan successivt under en treårsperiod.<br />
Detta betyder en maximal rabattering för första året med 60, andra året 40<br />
och tredje året 20 kr./m2.</p>
<p>Villkoret för att hyresrabattering skall kunna utgå är att kostnadskontrollen<br />
skärps. Detta gäller inte minst den produktionskostnad som läggs<br />
till grund för statlig belåning samt det index, s.k. tidskoefficienten, som<br />
används för att anpassa beloppen för låneunderlag och pantvärde till den<br />
allmänna kostnadsutvecklingen inom byggsektorn.</p>
<p>Den temporära hyresrabatteringen skall sedan avvecklas genom återbetalning<br />
med lika årliga belopp under en femårsperiod.</p>
<p>Uthyrningsgaranti i nyproduktionen<br />
Samtidigt med den temporära hyresrabatteringen införs en statlig uthyrningsgaranti.<br />
Denna garanti skall gälla för statligt belånade lägenheter med<br />
hyres- och bostadsrätt i flerfamiljhus som påbörjats under motsvarande<br />
period som hyresrabatteringen gäller. Garantin skall utgå tre år från färdigställandet.</p>
<p>Kostnaderna för den temporära hyresrabatteringen och uthymingsgarantin<br />
i nyproduktionen beräknas till 50 milj. kr. första året.</p>
<p>Underhåll och reparationer inom det allmännyttiga hyresbeståndet<br />
I anslutning till underhållslånens införande — propostion 1978/79:63 —<br />
framhöll bostadsministern att hyresutvecklingen är särskilt besvärande om<br />
inkomstutvecklingen blir mindre gynnsam än tidigare. För många hushåll<br />
har de senaste årens hyresutveckling varit betungande. Vidare konstaterar<br />
hon att med hänsyn till den eftersläpning av periodiskt underhåll som finns<br />
samt det pågående utrednings- och utvecklingsarbete som förekommer bör<br />
lånestödet vara temporärt och utgå för vart och ett av åren 1979 och 1980.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>51</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Två år senare framlade bostadsministern förslag om förlängning av det<br />
statliga lånestödet till underhåll av vissa hyresfastigheter - proposition<br />
1980/81:04. Hon inleder propositionen med att slå fast att från såväl<br />
samhällsekonomiska som bostadspolitiska utgångspunkter är det angeläget<br />
att bostadsbeståndet underhålls och repareras så att dess värde bibehålls.<br />
Vidare framhåller hon att i avvaktan på beslut om en långsiktig lösning av<br />
frågan om finansiering av underhållet, och eftersom det är angeläget från<br />
samhällssynpunkt att underhållsverksamheten fortsätter, måste underhållslånen<br />
även utgå under år 1981.</p>
<p>Vid riksdagsbehandlingen hemställde socialdemokraterna — motion<br />
1980/81:135 — att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna<br />
att förslaget om en socialt acceptabel avlösning av underhållslånen bör<br />
föreläggas riksdagen i sådan tid att reglerna kan tillämpas fr. o. m. år 1982.</p>
<p>Utskottsmajoriteten ansåg att syftet med motionen tillgodosetts utan ett<br />
riksdagens uttalande eftersom regeringen enligt propositionen avsåg att<br />
presentera en långsiktig lösning av frågan om finansiering av underhåll vid<br />
hyresbostäder.</p>
<p>Den situationen som vi i dag befinner oss i karakteriseras av att inkomstutvecklingen<br />
fortsätter att vara starkt negativ, att hyresnivån i många fall<br />
mot bakgrund av de förestående hyreshöjningarna kommer att överstiga<br />
betalningsförmågan hos de boende, att risken för en förödande kapitalförstöring<br />
inom det allmännyttiga hyresbeståndet har blivit alltmer överhängande<br />
samt att den av bostadsministern redan år 1978 utlovade långsiktiga<br />
lösningen av frågan om finansiering av underhåll inte föreligger.</p>
<p>Mot bakgrund av den ovan gjorda sammanfattningen av dagsläget finner<br />
vi det nödvändigt att underhållslånen förlängs ytterligare ett år. Med<br />
hänsyn till det statsfinansiella läget anser vi dock att lånen skall utgå med<br />
högst 10 kr./m2 bostadslägenhetsyta och år. För att uppnå en bättre anpassning<br />
av lånen till underhållsbehovet föreslår vi att lånen skall utgå till<br />
de hyresfastigheter som har uppförts med stöd av statliga lån under åren<br />
19621, o. m. år 1971. Med hänsyn till den förmögenhetsomfördelning om ca<br />
200 milj. kr. som regeringen genomförde till förmån för de privata fastighetsägarna<br />
i anslutning till upptrappningen av den garanterade räntan för<br />
hyreshus år 1982 — proposition 1980/81:118 — skall underhållslånen för<br />
1982 endast utgå till det allmännyttiga hyresbeståndet.</p>
<p>Kostnaderna för en förlängning av underhållslånen enligt vad som ovan<br />
angivits blir, om lånen utnyttjas maximalt, 253 milj. kr.</p>
<p>5.15 Kompensation för kommunernas ränteförluster</p>
<p>I våras beslutade riksdagen att fr. o. m. den 1 juli 1981 lägga om rutinerna<br />
för utbetalningarna av kommunalskattemedel till den 18:e i varje månad, så<br />
att dessa sammanfaller med kommunernas inbetalning av preliminärskatter<br />
och arbetsgivaravgifter. Utbetalningen lades också om så, att den<br />
numera sker månadsvis i stället för varannan månad. Med dessa föränd</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>52</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ringar uppnådde man en begränsning av likviditeten i ekonomin. För staten<br />
innebar omläggningen dessutom en betydande räntevinst, som innebar<br />
motsvarande ränteförlust för kommunerna. 1 kompletteringsproposition<br />
utlovades att frågan om kompensation till kommunerna skulle tas upp i<br />
överläggningar med kommunförbunden.</p>
<p>Regeringen föreslår nu i proposition 1981/82:30 en sänkning av mervärdeskatten<br />
som leder till kostnadssänkningar för kommunerna. Mot den<br />
bakgrunden anser regeringen det rimligt att det inte skall utgå någon<br />
kompensation från statens sida för kommunerna för de uteblivna ränteinkomsterna.</p>
<p>I denna motion yrkar vi avslag på regeringens förslag om momssänkning.<br />
Skulle riksdagen besluta i enlighet med vårt yrkande, skulle de<br />
kostnadssänkningar för kommunerna som följer av en eventuell momssänkning<br />
utebli. Därmed skulle frågan om kompensationen för uteblivna<br />
ränteinkomster för kommunerna återföras till det läge som rådde när<br />
riksdagen fattade beslutet om omläggning av rutinerna. I konsekvens med<br />
vårt avvisande av momssänkningen kräver vi därför nu att regeringen<br />
snarast tar upp förhandlingar med kommunförbunden om kompensation<br />
för ränteförlusterna till följd av de nya utbetalningsrutinerna.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Det torde få ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga<br />
författningsändringar.</p>
</div>
<div class="block ml_20" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:46</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>53</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>6 Hemställan</p>
<p style="margin-left:11px;">Med stöd av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska<br />
politiken som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om en översyn av valutapolitikens utformning,</p>
<p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om villkoren för kontokreditgivning,</p>
<p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen hos regeringen hemställer att förhandlingar snarast<br />
tas upp med kommunförbunden om kompensation för ränteförluster<br />
till följd av de nya rutinerna för utbetalning av kommunalskattemedel.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Stockholm den 26 oktober 1981</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>OLOF PALME (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)<br />
INGVAR CARLSSON (s)<br />
HANS GUSTAFSSON (s)<br />
LILLY HANSSON (s)</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br />
PAUL JANSSON (s)</p>
<p>GÖRAN KARLSSON (s)<br />
OLLE WESTBERG (s)<br />
i Hofors</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>MAJ-LIS LANDBERG (s)<br />
ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br />
INGVAR SVANBERG (s)<br />
LARS ULANDER (s)<br />
VALTER KRISTENSON (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0av (s)1undertecknare0OLOF PALMEs2undertecknare0CURT BOSTRÖMs3undertecknare0INGVAR CARLSSONs4undertecknare0HANS GUSTAFSSONs5undertecknare0LILLY HANSSONs6undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs7undertecknare0PAUL JANSSONs8undertecknare0GÖRAN KARLSSONs9undertecknare0OLLE WESTBERGs10undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs11undertecknare0ESSEN LINDAHLs12undertecknare0LISA MATTSONs13undertecknare0THAGE PETERSONs14undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs15undertecknare0INGVAR SVANBERGs16undertecknare0LARS ULANDERs17undertecknare0VALTER KRISTENSONs18undertecknareG50246av Olof Palme m. fl.mot_198182__46.pdf1929892pdfmed anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/58B06292-A889-49E4-8441-69621277A19F