3108327G502401981/8240motmotMotion 1981/82:40 av Hans Nyhage m. fl.MotionMotion4001981-10-24 00:00:002014-11-04 17:13:132014-11-04 00:00:00med anledning av proposition 1981/82:14 om förändringar av gymnasieskolans utformning m. m.av Hans Nyhage m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G50240/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G50240https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50240
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1981/82:40</p>
<p>av Hans Nyhage m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1981/82:14 om förändringar av<br />
gymnasieskolans utformning m. m.</p>
<p>I regeringens proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten<br />
m. m. framhölls nödvändigheten av att göra omfattande besparingar även i<br />
gymnasieskolan. Riksdagen har med anledning av denna proposition<br />
beslutat att ca 180 milj. kr. skall sparas på statens bidrag till gymnasieskolan<br />
fr. o. m. redovisningsåret 1982/83. Vi anser att detta besparingsmål är<br />
möjligt att nå utan att effektivitet och kvalitet i gymnasieskolans undervisning<br />
eftersatts.</p>
<p>I nu föreliggande proposition 1981/82:14 framhåller föredragande statsråd<br />
att också andra skäl talar för en förändring i gymnasieskolans organisation,<br />
bl. a. behovet av en fri och behovsinriktad resursanvändning för gymnasieskolan<br />
av i princip samma utformning som inom grundskolan. Denna<br />
princip, som aviserades i besparingspropositionen. ställer vi oss bakom. Det<br />
är betydelsefullt att den verkliga beslutanderätten läggs på lokal nivå. Vi<br />
finner det också lämpligt att de besparingsåtgärder som föreslås kombineras<br />
med reformen om en friare resursanvändning. De förslag till besparingar som<br />
framförts i de ovan nämnda propositionerna bör uppfattas som exempel på<br />
framkomliga vägar att nå besparingsmålen. En, i verklig mening, fri<br />
dispositionsrätt över tilldelade resurser måste förutsätta att skolstyrelser och<br />
skolor själva får anpassa besparingsåtgärderna efter lokala förhållanden.</p>
<p>Sedan besparingsförslagen offentliggjorts har debatten i betydande<br />
utsträckning kommit att kretsa kring de ”lärarlösa lektionerna”. De farhågor<br />
som yppats gentemot vissa icke lärarledda studier är överdrivna och mindre<br />
väl underbyggda. Som ovan framhållits kan skolstyrelse och skolor själva<br />
avgöra hur t. ex. förstärkningsresurserna skall disponeras. I de fall självstudier<br />
anses svårgenomförbara kan sådana undvikas med dessa medel.</p>
<p>Gymnasieskolan är en frivillig skolform, som förutsätter ett eget ansvarstagande<br />
och engagemang från elevernas sida. På denna grund är det också<br />
viktigt att eleverna får träning i självständigt arbete. När eleverna lämnar<br />
gymnasieskolan för yrkesverksamhet eller högskolestudier är sådan erfarenhet<br />
en nödvändig förutsättning för fortsatt framgångsrik verksamhet. Vi<br />
anser att självstudier i olika former bör utgöra inslag i gymnasieskolans<br />
undervisning. En sådan inriktning är inte bara ekonomiskt utan också<br />
pedagogiskt motiverad.</p>
<p>En angelägen åtgärd för att effektivisera undervisningen och minska<br />
bortfallet av lärarledd undervisning vore att synkronisera lärarnas studie- och<br />
konferensdagar med elevernas idrottsdagar eller andra elevarrangemang.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:40</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>Eleverna skulle själva kunna få ansvar för många av de uppgifter som hittills<br />
åvilat lägarna i samband med idrottsdagar etc. Den ovan nämnda modellen<br />
torde också på ett verksamt sätt kunna bidra till att undervisningen inte i<br />
nämnvärd grad blir lidande då besparingarna genomförs.</p>
<p>I propositionen anges besparingsmålet 180 milj. kr. Man anger också<br />
(s. 13 i propositionen 1981/82:14) hur sparmålet kan uppnås.</p>
<p>Vi kan ansluta oss till förslaget om ytterligare timplanesamordning på de<br />
tre- och fyraåriga linjerna vilket skulle ge en besparing av ca 35 milj. kr.</p>
<p>Vi accepterar att länsskolnämndens dispensrätt upphör, vilket ger en<br />
besparing av ca 60 milj. kr.</p>
<p>Vi finner det också riktigt att timtalen reduceras med 20-25 %, för<br />
undervisningsgrupper med mindre än 12 elever, där grupperna kan omfatta<br />
30 elever. Besparingen skulle ge ca 15 milj. kr.</p>
<p>Återstående del av besparingen 1982/83 ca 70 milj. kr., föreslås i<br />
propositionen täckas genom minskad lärartilldelning till skolorna.</p>
<p>Vi föreslår i stället att besparingen uppnås sålunda:</p>
<p style="margin-left:16px;">1. Ttf-resursen minskar till 0,25 vt per klass och årskurs, vilket ger en<br />
besparing på ca 35 milj. kr. Vi anser att en omfattande ttf-resurs knappast<br />
kan försvaras mot bakgrund av det statsfinansiella läget och de härav<br />
motiverade besparingsåtgärderna. Huvuddelen av ttf-resursen används<br />
för engagemang av externa krafter, t. ex. föreläsare och popgrupper.<br />
Denna verksamhet kan utgå utan att skolans pedagogiska mål åsidosätts.</p>
<p style="margin-left:16px;">2. För vikariat av kortare varaktighet (1-5 dagar) utgår ingen ersättning.<br />
Besparingseffekten kan som framhålls i propositionen vara svår att<br />
beräkna. En undersökning av en medelstor gymnasiekommuns kostnad<br />
för vikariat av nämnt slag visar på ett belopp av ca 350 000 kr/läsår. För<br />
hela landet bör man lågt räknat kunna nå en besparingseffekt av de 35<br />
milj. kr. som återstår. Vi anser att skolorna i ökad utsträckning kan avstå<br />
från att engagera korttidsvikarier. Vikarier under kortare sjukdoms- eller<br />
tjänstledighetsperioder är ofta en dyr och ineffektiv resursanvändning. I<br />
propositionen pekas också på de problem som är förknippade med<br />
anställandet av korttidsvikarier. Skolledningen bör lokalt få avgöra i<br />
vilket mån vikarie behöver anställas för en kortare period. Kostnaden får<br />
då täckas ur den s. k. fria resursen.</p>
<p>Som vi framhållit inledningsvis finner vi det riktigt att vissa bundna<br />
resurser i gymnasieskolan sammanförs till en s. k. fri förstärkningsresurs som<br />
disponeras av den lokala skolledningen.</p>
<p>Vi kan alltså acceptera propositionens skrivning om resursens utnyttjande.<br />
Däremot kan vi inte godta resursens storlek, som i propositionen beräknas<br />
till 270-295 milj. kr. Vårt sätt att uppnå den erforderliga besparingen (180<br />
milj. kr.), gör att den fria resursen uppkommer på följande sätt:</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:40</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1. Resurs för stöd- och samordnad specialundervis</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:7px;">55-60 milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:22px;">ning</p>
<p>2. Resurs för ttf</p>
<p>3. Resurs för studieteknisk träning</p>
<p>4. Resurs för frivillig undervisning</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:7px;">ca 15 milj. kr.<br />
45-55 milj. kr.<br />
20-25 milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p style="margin-left:242px;">135-155 milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen godkänner vad i motionen föreslås beträffande<br />
dispositionen av ttf-resurser,</p>
<p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen godkänner vad i motionen föreslås beträffande att<br />
inte anlita ersättare vid s. k. korttidsvikariat,</p>
<p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen beslutar att den fria resursen får den omfattning<br />
(135-155 mkr) och konstruktion, som framgår av motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 24 oktober 1981</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>HANS NYHAGE (m)<br />
BRITT MOGÅRD (m)<br />
OLLE AULIN (m)<br />
GUNNEL LILJEGREN (m)<br />
BIRGITTA RYDLE (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>GÖRAN ALLMÉR (m)<br />
ANN-CATHRINE HAGLUND (m)<br />
RUNE RYDÉN (m)</p>
</div>
<div class="block ml_31" />
</div>
</div>
0HANS NYHAGEm1undertecknare0BRITT MOGÅRDm2undertecknare0OLLE AULINm3undertecknare0GUNNEL LILJEGRENm4undertecknare0BIRGITTA RYDLEm5undertecknare0GÖRAN ALLMÉRm6undertecknare0ANN-CATHRINE HAGLUNDm7undertecknare0RUNE RYDÉNm8undertecknareG50240av Hans Nyhage m. fl.mot_198182__40.pdf158774pdfmed anledning av proposition 1981/82:14 om förändringar av gymnasieskolans utformning m. m.https://data.riksdagen.se/fil/956673A8-112C-4237-AEE5-E14AB63DE4CA