3108318 G50232 1981/82 32 mot mot Motion 1981/82:32 av Stig Alemyr m. fl. Motion Motion 32 0 1981-10-21 00:00:00 2014-11-04 17:13:06 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82:14 om förändringar av gymnasieskolans utformning m. m. av Stig Alemyr m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G50232/text https://data.riksdagen.se/dokument/G50232 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50232 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1981/82:32</p> <p>av Stig Alemyr m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1981/82:14 om förändringar av<br /> gymnasieskolans utformning m. m.</p> <p>Inledande synpunkter</p> <p>I de borgerliga regeringarnas besparingspropositioner har ungdomsskolan<br /> varit särskilt hårt utsatt. Besparingarna utgör i runda tal 1, 5 milj arder kronor<br /> vilket motsvarar ca 10 % av anslagen till grundskolan och gymnasieskolan<br /> 1981/82. Föreliggande proposition har som mål att ytterligare minska statens<br /> bidrag till gymnasieskolan.</p> <p>Socialdemokraterna har kraftigt kritiserat de borgerliga regeringarnas<br /> neddragning av skolresurserna. Denna politik har lett till personalinskränkningar<br /> som gör skolans arbetsmiljö än mer pressande och försämrar<br /> utbildningens kvalitet. Genom de omfattande förändringar som nu föreslås i<br /> gymnasieskolans organisation kommer också skolans möjligheter att ta emot<br /> alla ungdomar och ge dem en meningsfull utbildning att försämras. Detta är<br /> särskilt oroande i en tid då ungdomsarbetslösheten breder ut sig så<br /> kraftigt.</p> <p>Allvarlig kritik måste också riktas mot att regeringen lägger fram<br /> omfattande förslag om förändringar av gymnasieskolan utan att dessa varit<br /> föremål för utredning och sedvanlig remissbehandling.</p> <p>Vi vill erinra om det omfattande utredningsarbete och den försöksverksamhet<br /> som föregick gymnasiereformen 1964. Regeringen använder sig nu av<br /> en helt motsatt metod. Flera av de föreslagna förändringarna gör djupa<br /> ingrepp i gymnasieskolans organisation och undervisningsformer. Därmed<br /> föregrips de förslag som sittande gymnasieutredning kommer att lämna inom<br /> en månad.</p> <p>Riksdagen presenteras nu ett beslutsunderlag som enbart utgörs av<br /> föredragandens verklighetsbeskrivning och slutsatser utan utredningsresultat<br /> och synpunkter från berörda organisationer, myndigheter, kommuner<br /> m. fl. vilket normalt brukar redovisas i propositioner och utgöra ett allsidigt<br /> underlag för riksdagens beslutsfattande. Det otillräckliga beslutsunderlaget<br /> försvårar allvarligt riksdagens ställningstagande. Det torde vara unikt att så<br /> omfattande ingrepp görs i en skolform utan att det har föregåtts av en öppen<br /> diskussion kring utarbetade förslag.</p> <p>I den statsfinansiella situation som fyra borgerliga regeringar försatt landet<br /> måste återhållsamheten med statsutgifterna vara stor. I fråga om gymnasieskolan<br /> accepterade socialdemokraterna i motion 1980/81:72 med anledning<br /> av proposition 1980/81:20 (den s. k. besparingspropositionen) en besparing</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:32</p> </div> <div class="block ml_38"><p>7</p> </div> <div class="block ml_1"><p>av ca 100 milj. kr. i gymnasieskolan. I motionen pekade vi på flera olika<br /> områden som kunde bli föremål för översyn för att ge den nödvändiga<br /> besparingen utan att göra avkall på utbildningens kvalitet.</p> <p>Vi motsatte oss således regeringens förslag om en generell minskning av<br /> antalet lärartimmar i gymnasieskolan med 10%. Vi kunde inte då, lika litet<br /> som nu, acceptera förslag som innebär en betydande försämring av<br /> gymnasieskolans möjligheter att ge eleverna den grundutbildning och<br /> yrkesutbildning som är dess huvuduppgift.</p> <p>Med anledning av nämnda motion gav riksdagen regeringen till känna att<br /> man i det fortsatta beredningsarbetet borde pröva om åsyftade besparingar<br /> kunde åstadkommas genom andra åtgärder än vad som föreslagits i den s. k.<br /> besparingspropositionen.</p> <p>I den nu aktuella propositionen prövas flera alternativa besparingsmöjligheter<br /> som behandlas i den socialdemokratiska motionen. Vissa av de förslag<br /> som föredraganden för fram kan vi acceptera. Andra förslag anser vi borde<br /> ha utretts ytterligare eller inte förts fram till riksdagen. Vi är mycket kritiska<br /> mot att regeringen återkommer med förslag om s. k. självstudier trots den<br /> omfattande kritik detta fått både i riksdagen och i den allmänna debatten. Vi<br /> vänder oss också emot att föreslagna besparingar i skolverksamheten kallas<br /> pedagogisk förnyelse och fri resursanvändning, när det är fråga om att i stort<br /> bedriva samma skolverksamhet som nu och med totalt sett mindre resurser<br /> till förfogande.</p> <p>Minskat antal lärarledda timmar - s. k. självstudier</p> <p>Det mest omfattande förslaget i propositionen gäller förslaget om s. k.<br /> självstudier under viss tid, dvs. lärarlösa lektioner.</p> <p>Föredragande räknar med att göra en besparing på 175 milj. kr. men<br /> föreslår samtidigt att ca 105 milj. kr. återförs till gymnasieskolan i form av en<br /> särskild handledarresurs. Som motiv för förslagen anför föredraganden att<br /> eleverna i gymnasieskolan måste lära sig att arbeta självständigt. En ren<br /> besparing i form av minskat antal lärarledda lektioner ikläds härmed<br /> pedagogiska motiv som, med den utformning förslagen givits, enligt vår<br /> bedömning helt saknar relevans. En av de bärande principerna för<br /> gymnasiereformen år 1964 var att ge större utrymme åt aktivt, självständigt<br /> arbete av de studerande. En ökad arbets- och studiefostran i kombination<br /> med att hos eleverna utveckla ett självständigt och kritiskt betraktelsesätt,<br /> skulle uppnås på flera vägar, främst naturligtvis genom gymnasielinjernas<br /> konstruktion, dvs. innehåll och undervisningens utformning. Som ett led i<br /> strävandena att utveckla och träna de studerandes förmåga till självständigt<br /> arbete och tänkande infördes långläxa, beting och specialarbete. Gemensamt<br /> för samtliga dessa aktiviteter var att de skulle förberedas, genomföras,<br /> utvärderas eller redovisas med hjälp av lärare som handledare. Härigenom<br /> blir självstudier pedagogiskt meningsfulla. De stimulerar till elevengage</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:32</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>mang och friare arbetsformer utan att skolans ansvar för undervisningen<br /> eftersätts.</p> <p>Med den utformning regeringen föreslagit för de s. k. självstudierna går<br /> det inte att hävda att förslaget skulle ha pedagogiska fördelar. Detta har<br /> också tydligt framgått av den massiva kritik som riktats mot förslaget från<br /> lärare och elever. Det är i stället fråga om planlöst inlagda lärarlösa lektioner<br /> som kommer att leda till stora studieproblem för särskilt de studiesvaga<br /> eleverna.</p> <p>Föredraganden synes själv vara tveksam till sitt förslag. Flera motsägande<br /> argument finns beträffande konsekvenserna av självstudierna. Bl. a. framhåller<br /> hon att skolstyrelserna skall vara återhållsamma vid en omfördelning<br /> av förstärkningsresurserna under de första åren för att därigenom begränsa<br /> utläggningen av självstudietid till dess att erfarenheter har hunnit vinnas av<br /> det nya systemet i dess helhet. Hon menar vidare att medel ur förstärkningsresursen<br /> kan tillföras handledarresursen för att bekosta lärartimmar i stället<br /> för att lägga ut självstudietid om man lokalt bedömer att detta är den bästa<br /> resursanvändningen. Alltså synes föredraganden mena att självstudietiden<br /> de första åren inte kan eller bör genomföras i den omfattning som har<br /> förutsatts i propositionen. Vi vill dock påtala att det inte kan vara rimligt att<br /> använda medel ur förstärkningsresursen till att mildra de negativa effekterna<br /> av lärarlösa lektioner. Det skulle kraftigt urholka möjligheterna att i den<br /> normala undervisningen använda förstärkningsresurserna för att ge de svaga<br /> eleverna extra stöd.</p> <p>I propositionen hävdas att självstudietimmar skall förläggas till studiebesök<br /> på arbetsplatser, yrkesorienteringsveckor och koncentrationsdagar<br /> m. m. Detta innebär att de timmar i svenska, historia osv. som utmäts som<br /> s. k. självstudier i timplanen i realiteten försvinner som timmar för de resp.<br /> ämnena.</p> <p>Såsom vi redan påpekat finns i dagens gymnasieskola vissa inslag av<br /> självstudier, tillkomna efter ingående prövning och insatta i sitt pedagogiska<br /> sammanhang. Enligt vår mening är det väsentligt att under hela skolgången<br /> främja elevernas aktiva deltagande och ökade ansvar för studierna. Detta<br /> ansvarstagande bör utökas under studieåren. I gymnasieskolan tar sig detta<br /> uttryck i långläxa, beting och specialarbete som enligt vår mening bör kunna<br /> utökas och ges bättre och fastare former än vad som i allmänhet förekommer<br /> i dagens gymnasieskola. Föredraganden föreslår i stället att betingsläsningen<br /> och specialarbetet skall upphöra.</p> <p>Vi ser således positivt på ökat självständigt arbete i gymnasieskolan som en<br /> förberedelse för högskolestudier och för ansvarsfulla arbetsuppgifter i<br /> arbetslivet. Sådana förändringar måste dock förberedas noga. Skolan måste<br /> ges ordentlig omställningstid för de nya krav som utökat självständigt arbete<br /> ställer. Det krävs fortbildning av lärare för de nya handledaruppgifterna,<br /> kursplaneförändringar samt läromedel som är anpassade till den nya<br /> situationen. Det ställer också krav på lokaler och utrustning. Det behövs</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:32</p> </div> <div class="block ml_38"><p>9</p> </div> <div class="block ml_1"><p>grupprum och studieceller och varierande arbetsmaterial. Biblioteksresurserna<br /> behöver förstärkas.</p> <p>Den sittande gymnasieutredningen har haft i uppgift att behandla frågan<br /> om självständigt utökat arbete. Utredningen kommer att lämna sitt<br /> betänkande inom kort. Det är anmärkningsvärt att regeringen som har<br /> kännedom om gymnasieutredningens arbete föregriper utredningens resultat<br /> och remissbehandlingen genom att nu lägga ett illa genomarbetat förslag<br /> om s. k. självstudier.</p> <p>Det är uppenbart att regeringens förslag om minskning av antalet<br /> lärarledda timmar genom s. k. självstudier kommer att leda till en<br /> kvalitetssänkning i fråga om skolans resultat. Förslagets konsekvenser<br /> drabbar alla i gymnasieskolan och särskilt hårt de elever som har svårigheter i<br /> skolarbetet. Vi kan inte acceptera sådana förändringar och yrkar att förslaget<br /> om självstudier, en särskild handledarresurs och specialarbetets avskaffande<br /> avslås av riksdagen.</p> <p>Övriga sparförslag</p> <p>Så långt som kan bedömas utifrån presenterat underlag i propositionen<br /> kan vi acceptera förslagen om nya regler för gruppindelningar samt slopande<br /> av länsskolnämndernas nuvarande dispensgivning för gruppstorlekar.</p> <p>Vi utgår då ifrån att skolstyrelserna så långt möjligt genom organisatoriska<br /> åtgärder och samläsning begränsar de negativa effekterna för elever som<br /> läser s. k. "smala” ämnen. Därvid bör man lokalt uppmärksammas på de<br /> vinster som kan göras genom att på större orter anordna samläsning mellan<br /> olika gymnasieskolor. För undervisning i invandrarelevers hemspråk,<br /> exempelvis finska, måste också fortsättningsvis små grupper kunna bildas<br /> med stöd av statsbidraget för hemspråksundervisning. Socialdemokraterna<br /> utgår vidare från att särskild hänsyn kommer att tas till den resursförstärkning<br /> som behövs för att möjliggöra nödvändig gruppindelning i samband med<br /> saxad schemaläggning.</p> <p>Föredraganden föreslår att skolöverstyrelsen bör kunna få medge dispens i<br /> fråga om start och bibehållande av studieväg med alltför få elever om<br /> synnerliga skäl föreligger. Enligt vår mening bör resultatet ligga kvar hos<br /> länsskolnämnderna. En centralisering av beslutsrätten såsom föredraganden<br /> föreslår strider mot riksdagens tidigare beslut om den statliga skoladministrationen.<br /> Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att utfärda föreskifter för<br /> länsskolnämndernas tillämpning.</p> <p>Vad som nu anförts om reglerna för små undervisningsgrupper bör<br /> riksdagen ge regeringen till känna.</p> <p>Regeringens förslag om samordning av timplanerna för de tre- och<br /> fyraåriga linjerna innebär omfattande förändringar. Förslagens konsekvenser<br /> kan inte i alla delar förutses på grundval av det material som redovisas i<br /> propositionen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:32</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Det är synnerligen anmärkningsvärt att förslag om sådana förändringar i<br /> en skolform läggs fram utan sedvanligt utredningsarbete och remissförfarande.<br /> Enligt riksdagens beslut för ett år sedan (UbU 1980/81:12 och 15) skulle<br /> vidare beredningsarbetet bedrivas i kontakt med gymnasieutredningen.<br /> Något sådant direkt samarbete har inte ägt rum. Enligt vår mening borde<br /> detta ha skett. Regeringen borde vidare ha prövat möjligheten att arbeta<br /> med ramtimplaner för att medverka till mer flexibla lösningar.</p> <p>Allmänt sett är socialdemokraterna positivt inställda till att i ökad<br /> utsträckning samordna timplanerna på de s. k. tre- och fyraåriga linjerna.<br /> Enligt vår mening är det rimligt att ökad samläsning kan komma till stånd.<br /> Erfarenheterna från alternativa timplaner (f. d. SSG) och försöket med<br /> sammanhållen utbildning på naturvetenskaplig-teknisk linje tycks vara goda.<br /> Enligt propositionen ligger dessa erfarenheter bakom förslagen. Mot denna<br /> bakgrund accepterar vi regeringsförslaget i denna del med reservation för att<br /> de framlagda timplaneförändringarnas konsekvenser för enskilda ämnen<br /> inte kan överblickas under den tid som stått oss till buds.</p> <p>Vi vill dock påtala de negativa förändringarna i ämnet samhällskunskap på<br /> fyraårig teknisk linje, som förslaget om koncentrationen till årskurs 3 och det<br /> minskade timantalet innebär. Det måste ifrågasättas om det är lämpligt att<br /> eleverna på teknisk linje under sina första två år skall sakna samhällskunskap<br /> i sin utbildning, särskilt som en stor andel av dem blir röstberättigade under<br /> sin studietid. I denna del bör regeringsförslaget omarbetas så att samhällskunskapsämnet<br /> på fyraårig teknisk linje inte urholkas.</p> <p>Vad som ovan anförs om samhällskunskap på fyraårig teknisk linje bör<br /> riksdagen ge regeringen till känna.</p> <p>Spärr mot dubbelutbildning</p> <p>Föredraganden är inte nu beredd att föreslå spärr mot dubbelutbildning i<br /> gymnasieskolan. Som argument anförs bl. a. att det är svårt att beräkna<br /> besparingseffekten. Enligt vår mening kan beräkningssvårigheter inte utgöra<br /> skäl för att göra en möjlig besparing.</p> <p>Vi anser att den studerande inte utan särskild prövning efter genomgången<br /> minst tvåårig gymnasial utbildning skall få påbörja en ny sådan utbildning.<br /> Detta är inte bara en fråga om att hushålla med utbildningsresurserna utan<br /> lika mycket att bereda fler sökande plats i gymnasieskolan. Det måste<br /> självfallet även fortsättningsvis finnas möjlighet att påbörja ny utbildning om<br /> intresset har ändrats eller om arbetsmarknadssituationen är starkt förändrad<br /> efter avslutade studier. Påbörjande av nya studier i gymnasieskolan bör dock<br /> prövas genom individuell ansökan med hänsyn till det behov som föreligger i<br /> det enskilda fallet. Den studerande bör i sin ansökan ange de särskilda skäl<br /> som motiverar varför ytterligare gymnasieutbildning bör medges. Utbildningar<br /> i gymnasieskolan som bygger på genomgången grundutbildning, t. ex.<br /> högre specialkurser, bör dock undantas från en sådan prövning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:32</p> </div> <div class="block ml_38"><p>11</p> </div> <div class="block ml_1"><p>Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs om dubbelutbildning.</p> <p>Okad samverkan mellan olika utbildningsanordnare</p> <p>En möjlighet att få en mer rationell organisation av det totala utbudet av<br /> gymnasial utbildning, som regeringen försummat, ligger enligt vår uppfattning<br /> främst i ett närmande mellan gymnasieskolan och den kommunala<br /> vuxenutbildningen. Detta framhöll vi också i motion 1980/81:72.</p> <p>En sådan samverkan avvisar föredraganden med hänvisning till att det är<br /> en omfattande strukturförändring i gymnasieskolan som skulle gripa djupt in<br /> i gymnasieutredningens uppdrag. Detta kan för det första inte vara ett<br /> argument för att avfärda vårt förslag. Propositionen innehåller som vi<br /> tidigare anfört flera förslag som griper in i både gymnasieutredningens<br /> uppdrag och gymnasieskolans organisation, t. ex. betydande timplaneförändringar.</p> <p>För det andra är detta inte någon ny fråga. Gymnasieutredningen har haft i<br /> uppdrag att bl. a. se på samverkanseffekter och samverkansvinster mellan<br /> kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och gymnasieutbildning.<br /> Regeringen har efter hand tillsatt separata utredningar beträffande<br /> kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Detta har splittrat<br /> översynsarbetet och försvårat möjligheterna att få ökad samverkan till<br /> stånd. Trots förra årets riksdagsbeslut (UbU 1980/81:12 och 15) om<br /> alternativa besparingar bl. a. genom sådan samverkan har regeringen<br /> försummat att ta upp detta i sitt beredningsarbete.</p> <p>Efter det att gymnasieutredningen och utredningen om kommunal<br /> vuxenutbildning har presenterat sina förslag, vilket sker inom kort, bör<br /> regeringen snarast vidta åtgärder för att få till stånd ett snabbt beredningsarbete<br /> med syftet att finna former för en rationell samverkan mellan<br /> gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Detta bör riksdagen ge<br /> regeringen till känna.</p> <p>Friare resursanvändning i gymnasieskolan</p> <p>Regeringens förslag om att vissa specialdestinerade bidrag i gymnasieskolan<br /> sammanförs till en förstärkningsresurs finner vi vara positivt. Förslag om<br /> detta har framförts flera gånger under 1970-talet, bl. a. av SIA-utredningen<br /> och av utredningen Skolan, staten och kommunen (SSK). En friare<br /> resursanvändning genom tillskapandet av en förstärkningsresurs för gymnasieskolan<br /> skall enligt vår mening har det bestämda syftet att underlätta för<br /> elever med särskilda behov av stöd och stimulans att följa undervisningen.<br /> Förslag om fri resursanvändning kan alltså på intet sätt motivera en<br /> nedskärning av gymnasieskolans totala resurser.</p> <p>Propositionen försöker ge intrycket att förstärkningsresursen skall kunna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:32</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tas i anspråk för att tillgodose alla de skiftande behov som föreligger och<br /> delvis är en följd av minskningen av statsbidraget enligt propositionen.<br /> Föredraganden anför således att man lokalt kan avgöra hur självstudietimmarna<br /> skall läggas ut och att det ibland kan vara motiverat att man ur<br /> förstärkningsresursen ersätter de lärarlösa timmarna med lärarledda timmar.<br /> Det anförs också att förstärkningsresursen kan användas för att bilda grupper<br /> med mindre än åtta elever i ämnen som genom föreslagna förändringar får<br /> mindre resurser. Det är enligt vår mening uppenbart att om den fria resursen<br /> på detta sätt utlovas till att tillgodose olika behov, som propositionens<br /> statsbidragsminskningar skapar, urholkas kraftigt möjligheterna att använda<br /> förstärkningsresursen till vad som skall vara dess viktigaste uppgift.</p> <p>Huvuddelen av den nuvarande förstärkningsresursen är direkt inriktad på<br /> åtgärder för elever med skolsvårigheter. Enligt vår mening får resurserna för<br /> sådana åtgärder inte minska. Riksdagen bör därför kraftfullt uttala att en<br /> självklar utgångspunkt vid fördelningen av förstärkningsresursen bör vara att<br /> tillgodose dessa elevers behov. Erfarenheterna av fördelningen av förstärkningsresursen<br /> i grundskolan visar att det behövs klara och entydiga modeller<br /> och exempel för den lokala tillämpningen så att inte ändamålet med<br /> förstärkningsresursen skall gå förlorad. Vi föreslår att skolöverstyrelsen ges i<br /> uppdrag att utarbeta sådana anvisningar.</p> <p>Vidare är det angeläget att resurserna för timmar till förfogande (ttf)<br /> används i enlighet med det uttalande som riksdagen i annat sammanhang har<br /> gjort. Således är det angeläget att slå vakt om den medverkan utifrån som<br /> f. n. kan bekostas genom ttf-resursen, t. ex. medverkan från fackliga<br /> organisationer och olika kulturinslag.</p> <p>Beträffande den fria resursanvändningen bör enligt vår mening riksdagen<br /> ge regeringen till känna vad som här anförts.</p> <p>Vakanta utbildningsplatser</p> <p>Föredraganden har övervägt kraven från vår tidigare nämnda motion<br /> (1980/81:72) om åtgärder för att bättre fylla vakanta utbildningsplatser. Det<br /> anges i propositionen att antalet lediga elevplatser hösten 1980 var ca 9 000<br /> och medel fanns för ytterligare ca 12 000 platser vilka dock inte utnyttjades.<br /> Enligt vår mening måste alla möjligheter tillvaratas för att fylla de av<br /> riksdagen beslutade intagningsplatserna. Mot bakgrund av den arbetslöshetssituation<br /> som landet nu genomlever och som främst drabbar ungdomen<br /> är det av utomordentlig betydelse att riksdag och regering vidtar sådana<br /> ågärder att beslutade utbildningsplatser utnyttjas för att ge ungdomar<br /> utbildning.</p> <p>Tyvärr måste vi konstatera att föredraganden inte är beredd att komma<br /> med förslag om aktiva åtgärder som skulle kunna medföra att gymnasieskolan<br /> bättre utnyttjas. Föredraganden anger att för att utnyttja vakanta platser<br /> bättre fordras en koncentration av utbildningar till färre enheter. Det är ett</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:32</p> </div> <div class="block ml_38"><p>13</p> </div> <div class="block ml_1"><p>påstående som vi absolut inte kan acceptera. För socialdemokraterna är det<br /> angeläget och nödvändigt att alla platser på alla gymnasieorter utnyttjas.<br /> Fortfarande står många ungdomar utanför gymnasieutbildning.</p> <p>Vi vill erinra om några åtgärder som vi föreslog i motion 1980/81:2192 och<br /> som på sikt skule öka rekryteringen. Där föreslogs att medel för särskild<br /> kursverksamhet för flickor på det tekniskt-naturvetenskapliga området<br /> skulle anslås. Vidare förslogs att 10 milj. kr. skulle ställas till skolöverstyrelsens<br /> förfogande för ett lokalt utvecklingsarbete med utbildningsprogram<br /> för de ungdomar under 18 år som av olika orsaker kan förväntas få stora och<br /> bestående problem att få sysselsättning. Slutligen föreslogs ökning av<br /> resurserna för studie- och yrkesorientering. Dessa förslag sammantaget<br /> skulle öka förutsättningarna för att gymnasieskolans antagningsplatser skulle<br /> bli fyllda. Vi har också föreslagit ett extra stimulansbidrag till kommuner som<br /> utvidgar sin yrkesinriktade gymnasieutbildning utöver tidigare planer<br /> (motion 1980/81:2192, UbU 1980/81:41).</p> <p>Enligt vår mening är det angeläget att regeringen snarast presenterar<br /> sådana förslag som möjliggör ett bättre utnyttjande av beslutade intagningsplatser<br /> till gymnasieskolan. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som<br /> anförts om åtgärder för att fylla vakanta platser och utnyttja tilldelade<br /> utbildningsplatser i gymnasieskolan.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts i denna motion hemställs</p> <p style="margin-left:59px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag om s. k. självstudietimmar<br /> i gymnasieskolan, om att avskaffa specialarbetet och om en<br /> särskild handledarresurs,</p> <p style="margin-left:59px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om ämnet samhällskunskap på fyraårig<br /> teknisk linje,</p> <p style="margin-left:59px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om små undervisningsgrupper,</p> <p style="margin-left:59px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om åtgärder mot dubbelutbildning,</p> <p style="margin-left:59px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om snabberedning av möjligheter till samverkan<br /> mellan gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning,</p> <p style="margin-left:59px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om grunderna för fri resursanvändning i<br /> gymnasieskolan,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:32</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:57px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om åtgärder för att bättre utnyttja beslutade<br /> intagningsplatser i gymnasieskolan.</p> <p>Stockholm den 21 oktober 1981</p> </div> <div class="block ml_5"><p>STIG ALEMYR (s)</p> <p>BENGT WIKLUND (s)<br /> LARS GUSTAFSSON (s)<br /> HELGE HAGBERG (s)<br /> LENNART BLADH (s)<br /> LENA HJELM-WALLÉN (s)<br /> KARL-ERIK HÄLL (s)<br /> ROLAND SUNDGREN (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>TORSTEN KARLSSON (s)<br /> MARGIT SANDÉHN (s)</p> <p>IRIS MÅRTENSSON (s)<br /> LARS SVENSSON (s)<br /> GÖRAN PERSSON (s)<br /> MARGOT WALLSTRÖM (s)<br /> ING-MARIE HANSSON (s)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> </div> </div> 0 STIG ALEMYR s 1 undertecknare 0 BENGT WIKLUND s 2 undertecknare 0 LARS GUSTAFSSON s 3 undertecknare 0 HELGE HAGBERG s 4 undertecknare 0 LENNART BLADH s 5 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 6 undertecknare 0 KARL-ERIK HÄLL s 7 undertecknare 0 ROLAND SUNDGREN s 8 undertecknare 0 TORSTEN KARLSSON s 9 undertecknare 0 MARGIT SANDÉHN s 10 undertecknare 0 IRIS MÅRTENSSON s 11 undertecknare 0 LARS SVENSSON s 12 undertecknare 0 GÖRAN PERSSON s 13 undertecknare 0 MARGOT WALLSTRÖM s 14 undertecknare 0 ING-MARIE HANSSON s 15 undertecknare G50232 av Stig Alemyr m. fl. mot_198182__32.pdf 230391 pdf med anledning av proposition 1981/82:14 om förändringar av gymnasieskolans utformning m. m. https://data.riksdagen.se/fil/026FD0C9-96C9-4449-9B4A-A4E405C39FD2