<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097580</hangar_id>
 <dok_id>G5022532</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2532</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2532 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2532</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-05-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:16:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022532/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022532</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022532</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1981/82:2532&lt;br /&gt; 
Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1981 undertecknade de nuvarande båda borgerliga regeringspartierna&lt;br /&gt;
och socialdemokraterna en överenskommelse om en skattereform.&lt;br /&gt; 
Det basunerades ut att nu skulle alla få sänkta skatter. Nu skulle man&lt;br /&gt; 
genomföra en skattereform som skulle vara ”ett centralt inslag i en offensiv&lt;br /&gt; 
ekonomisk politik”. Det lät och låter som om man funnit ett förslag som&lt;br /&gt; 
skulle ha en närmast undergörande verkan på den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Skattepolitiken bör utformas så att den uppmuntrar arbete, produktiva&lt;br /&gt; 
insatser och sparande och bekämpar inflation, spekulation och skattefusk”,&lt;br /&gt;
heter det i överenskommelsen och i den nu liggande propositionen.&lt;br /&gt; 
Om det kan man säga: ”Ord, ord, ord. Ord utan tanke aldrig himmelen&lt;br /&gt; 
når.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen vare sig arbetar, investerar eller sparar för glädjen att betala skatt.&lt;br /&gt; 
Ingen väljer heller arbetslöshet på grund av att det finns skatter. Arbetslöshet&lt;br /&gt;
tvingas man ut i av andra skäl. Man arbetar för lönen, investerar för&lt;br /&gt; 
profiten och spar för kommande behov eller för räntan. Skall skatterna&lt;br /&gt; 
uppmuntra någon av dessa ekonomiska handlingar bör det vara skattemässigt&lt;br /&gt;
förmånligare att göra dem än att inte göra dem, skattemässigt&lt;br /&gt; 
förmånligare att göra mer än mindre, med andra ord skattemässigt gynnsammare&lt;br /&gt;
att tjäna mera än att tjäna mindre. Den programmatiska fras man&lt;br /&gt; 
hängt upp överenskommelsen på är sålunda en programförklaring för ett&lt;br /&gt; 
s. k. regressivt skattesystem, ett system som gynnar de rika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarklassens intresse är det motsatta. Jämnare inkomster minskar&lt;br /&gt; 
sociala, kulturella och politiska skillnader. Även om lönekampen är det&lt;br /&gt; 
viktigaste medlet för de arbetande att jämna ut inkomsterna, så har också&lt;br /&gt; 
skattepolitiken här en given roll. Skattepolitiken skall sålunda ha ett annat&lt;br /&gt; 
mål än det som två av de borgerliga partierna och socialdemokraterna&lt;br /&gt; 
skrivit in i sin överenskommelse. Skattepolitiken skall användas för att&lt;br /&gt; 
befordra social och ekonomisk rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta åstadkommes genom att skattesatsen stiger med inkomsten, ju&lt;br /&gt; 
högre inkomst, desto högre skattesats. Detta kallas för progressiv beskattning.&lt;br /&gt;
Den del skattesatsen ökar med vid en ökning av inkomsten kallas&lt;br /&gt; 
marginalskatt. Ju högre marginalskatten är desto mindre blir kvar av en&lt;br /&gt; 
inkomstökning sedan skatten betalats. Större marginalskatter ger alltså&lt;br /&gt; 
jämnare inkomstfördelning efter skatt. Sänkta marginalskatter ökar inkomstskillnaderna&lt;br /&gt;
efter skatt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Huvudpunkten i överenskommelsen mellan socialdemokraterna och de&lt;br /&gt; 
båda borgerliga regeringspartierna är sänkta marginalskatter. Samtidigt&lt;br /&gt; 
genomför man en ”avdragsreform” som begränsar det ”skattemässiga&lt;br /&gt; 
värdet av underskottsavdrag till högst 50 % av avdragsbeloppet”. Därtill&lt;br /&gt; 
skall formern för s k inflationsskydd i skatteskalan ändras. Allt detta skall&lt;br /&gt; 
finansieras så att statens inkomster icke minskar genom reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen skall införas etappvis under 3 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är denna överenskommelse som nu genom proposition 1981 /82:197&lt;br /&gt; 
kommer som regeringsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skatt som dras på våra inkomster sönderfaller i två delar. Dels&lt;br /&gt; 
betalar vi statlig inkomstskatt som är progressiv, dels betalar vi kommunalskatt&lt;br /&gt;
som drabbar alla med samma procentsats. Därutöver betalar vi&lt;br /&gt; 
olika indirekta skatter, dvs. skatter som beräknas på priset på de varor vi&lt;br /&gt; 
köper. Den största av dessa är mervärdeskatten, momsen. Genom att de&lt;br /&gt; 
som har små inkomster använder en större andel av dessa till att köpa&lt;br /&gt; 
varor som är momsbelagda drabbar momsen dem med lägre inkomster&lt;br /&gt; 
procentuellt hårdast. Momsen är därför en regressiv skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga inkomstskatten minskar i betydelse. Av de skatter som&lt;br /&gt; 
betalades 1976 utgjorde den statliga inkomstskatten ca 29% och i år&lt;br /&gt; 
beräknas den komma att utgöra ca 17 %. Då en mindre del av dessa 17 %&lt;br /&gt; 
inte drabbar enskilda personer, kan vi säga att nu är ca 15 % av de samlade&lt;br /&gt; 
skatter vi betalar progressiva, medan 85 % icke har någon progressiv, utan&lt;br /&gt; 
snarast en sammantagen regressiv effekt. Avdragsregler och olika ”kryphål”&lt;br /&gt;
som överklassen kan utnyttja minskar dessutom progressiviteten i den&lt;br /&gt; 
statliga inkomstskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har varit en huvudlinje i den borgerliga skattepolitiken att minska&lt;br /&gt; 
progressiviteten, dvs. att göra skattesystemet allt mindre inkomstutjämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De har gått fram på olika vägar. Dels har de ändrat skatteskalorna och&lt;br /&gt; 
infört s. k. indexreglering eller ”inflationsskydd” för den statliga inkomstskatten,&lt;br /&gt;
dels har de vidgat avdragsförmåner för rikt folk genom t. ex.&lt;br /&gt; 
skatte- och aktiefondsparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi koncentrerar oss på förändringarna av inkomstskatteskalorna,&lt;br /&gt; 
kan vi se att en urholkning av progressiviteten skett successivt. Om vi&lt;br /&gt; 
undersöker hur beskattningen sett ut 1976, 1979 och 1982 för några tänkta&lt;br /&gt; 
inkomsttagare, kan vi se utvecklingen. Vi väljer då att undersöka tre&lt;br /&gt; 
personer: en lågavlönad, en med något över medelinkomst och en högavlönad.&lt;br /&gt;
Vi låter dessa tre personer få samma procentuella lönepåslag som&lt;br /&gt; 
industriarbetarna fått i genomsnitt varje år.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Person A är lågavlönad, tjänade 1976 35 000 kr. brutto. Hennes inkomst&lt;br /&gt; 
efter skatt är då 24 865 kr. Person B har lite mer än medelinkomst, 50 000&lt;br /&gt; 
kr. brutto 1976, eller efter skatt 31 462 kr. Person C slutligen tjänade 1976&lt;br /&gt; 
150 000 kr., eller efter skatt 57 037 kr. Efter skatt hade alltså A 43,6 % och&lt;br /&gt; 
B 55,2 % av C:s inkomst. 1979 hade deras inkomster ökat med lika stor&lt;br /&gt; 
procentuell andel, men progressiviteten i skattesystemet gör sig fortfarande&lt;br /&gt;
så gällande, att deras inkomster relativt sett jämnats ut. A:s inkomst&lt;br /&gt; 
efter skatt uppgick nu till 49,9 % och B:s till 61 % av C:s inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men 1982 ökar den procentuella skillnaden igen. Ars inkomst efter skatt&lt;br /&gt; 
blir nu 46,2% och B:s 59,3 % av C:s inkomst. Progressiviteten är nu så&lt;br /&gt; 
urholkad att samma procentuella inkomstökning leder till en procentuellt&lt;br /&gt; 
ökad inkomstskillnad. (Mätt i kronor och ören, i absoluta tal, har inkomstskillnaden&lt;br /&gt;
vuxit hela tiden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om person C 1979 kunde göra ett underskottsavdrag om 40 000 kr. växte&lt;br /&gt; 
hans inkomst efter skatt med över 34 000 kr. Gjorde han motsvarande&lt;br /&gt; 
avdrag 1982 skulle inkomsten efter skatt växa med 33 896 kr. De mindre&lt;br /&gt; 
inkomsttagarna har inga möjligheter till motsvarande avdrag och skulle,&lt;br /&gt; 
om de hade dem, inte kunna tjäna lika mycket. Bara ca 0,1 % av alla&lt;br /&gt; 
arbetare hade 1979 underskottsavdrag på 40 000 eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa exempel visar att de borgerliga partierna nått framgång i sina&lt;br /&gt; 
strävanden att minska progressiviteten i skattesystemet, speciellt under de&lt;br /&gt; 
senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag kommer att starkt skärpa denna utveckling mot&lt;br /&gt; 
minskad progressivitet i skattesystemet. Det kommer att medföra starkt&lt;br /&gt; 
ökade inkomstskillnader. Den begränsning av ränteavdragen som görs&lt;br /&gt; 
väger inte på långt när upp den ökade skevheten. Det skulle krävas mycket&lt;br /&gt; 
starka inkomstökningar för låglönegrupperna och inga inkomstökningar&lt;br /&gt; 
alls för höginkomsttagarna för att reformförslagets snedfördelande effekt&lt;br /&gt; 
skall kunna motverkas. I LO-tidningen har man, inflationen oräknad,&lt;br /&gt; 
kalkylerat med att en låginkomsttagare behöver en 18-procentig löneökning&lt;br /&gt;
för att få samma löneökning efter skatt som en inkomsttagare med en&lt;br /&gt; 
lön 1981 på 131 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om den exakta kostnaden för skatteförslaget varierar något&lt;br /&gt; 
beroende på i vilket penningvärde det beräknas. En beräkning i nu gällande&lt;br /&gt;
penningvärde och efter 1982 års väntade inkomstfördelning ger följande:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Inkomst 1982 Antal inkomst- Andelav Kostnad förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;kr. tagare alla in- i skatteskalan 1982-85&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:166px;"&gt;komsttagare milj. kr procent&lt;br /&gt; 
procent&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0- 75 900&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;4 339 860&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;71,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;1 259&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;13,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;75 901-103 500&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;1 236 187&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;3 348&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;35,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;103 501-124 200&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;254 954&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;1 767&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;18,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;124 201 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;208 999&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;3 165&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;33,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;6 040 000&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;9 539&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Denna tabell visar inkomstskatteminskningen brutto, utan hänsyn till&lt;br /&gt; 
förändringar i avdragssystemet och inte heller till finansieringen. Av tabellen&lt;br /&gt;
framgår att de 92 % av inkomsttagarna som har inkomster under&lt;br /&gt; 
103 500 får 48,3 % av kostnaden för reformen medan de knappt 8 % av&lt;br /&gt; 
inkomsttagarna med inkomster därutöver får 51,7%. Tabellen visar hur&lt;br /&gt; 
entydigt marginalskattesänkningen gynnar de rikaste.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om vi nu för in avdragsbegränsningen, så ändras denna bild bara&lt;br /&gt; 
marginellt. Avdragsbegränsningen minskar vinsten för de 3,5 % högst&lt;br /&gt; 
avlönade med 1 485 milj. kr. Nettokostnaden för reformen kommer då att&lt;br /&gt; 
fördela sig så att de 72 % med de lägsta inkomsterna får 15,6 % av nettolindringen,&lt;br /&gt;
de 20,5 % av inkomsttagarna med inkomster mellan 75 901 och&lt;br /&gt; 
103 500 får 41,6%, de 4,2% av inkomsttagarna med inkomster mellan&lt;br /&gt; 
103 501 och 124 200 kr får 21,9% och de 3,5% av inkomsttagarna med&lt;br /&gt; 
inkomster över 124 201 får 20,9% av skattelindringen. Fortfarande får&lt;br /&gt; 
alltså de 3,5 % med de största inkomsterna betydligt större sammanlagd&lt;br /&gt; 
skattelindring än de 72 % (dvs. drygt 20 gånger flera) med de lägsta inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta innebär att även med hänsyn tagen till avdragsbegränsningen så får&lt;br /&gt; 
i genomsnitt de 3,5 % högsta inkomsttagarna 27,5 gånger så stor skattelindring&lt;br /&gt;
som de 72 % lägsta inkomsttagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Statistiska centralbyrån har beräknat fördelningen av skattelindringen&lt;br /&gt; 
mellan olika yrkesgrupper. En genomsnittlig heltidsanställd arbetare får&lt;br /&gt; 
enligt SCB 1 700 kr. i lägre skatt, en tjänsteman på mellannivå får 3 600 kr.&lt;br /&gt; 
och en högre tjänsteman får 5 500 kr. För arbetaren skulle detta i dag&lt;br /&gt; 
innebära en bruttolöneökning på 4 900 kr. för mellantjänstemännen motsvarar&lt;br /&gt;
skattelindringen en bruttoinkomstökning på 15 000 kr. och för den&lt;br /&gt; 
högre tjänstemannen 27 900.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Skillnaderna för olika inkomstgrupper är alltså mycket stora trots att&lt;br /&gt; 
SCB gått på genomsnitt och således inte jämfört de lägsta lönerna med&lt;br /&gt; 
direktörsinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att få en sådan jämförelse återvänder vi till våra tre personer A, B&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;och C. A som tjänade 35 000 kr. 1976 har 1982 kommit upp i en bruttolön&lt;br /&gt; 
på 58 500. B som tjänade 50 000 kr. 1976 har kommit upp i en bruttolön&lt;br /&gt; 
1982 på 83 500 och C har en bruttlön på 250 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi nu följer det inflationsantagande som ligger bakom överenskommelsen&lt;br /&gt;
och ger våra tre inkomsttagare oförändrad realinkomst, kommer A&lt;br /&gt; 
1985 att tjäna 68 600, B 98 000 och C 294 000 kr. i bruttolön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter skatt utgjorde A:s inkomst 1982 46,2% och B:s 59,3% av C:s&lt;br /&gt; 
inkomst. Om nu propositionens förslag genomförs kommer 1985 A:s inkomst&lt;br /&gt;
efter skatt att utgöra 36,9 % och B:s 48,9 % av C:s inkomst. Det blir&lt;br /&gt; 
sålunda en markant ökning av inkomstskillnaderna efter skatt trots att&lt;br /&gt; 
bruttolönen ökat med samma procentsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om C skulle ha ett underskottsavdrag om 40 000 kr. växer inkomstskillnaderna&lt;br /&gt;
trots införandet av avdragsbegränsningen. A:s inkomst efter&lt;br /&gt; 
skatt utgör 1982 33,4 % av C:s inkomst, sedan denne gjort sitt underskottsavdrag.&lt;br /&gt;
Inkomstskillnaden växer sedan — om än långsamt — trots avdragsbegränsningen&lt;br /&gt;
så att Ars inkomst efter skatt 1985 kommer att utgöra&lt;br /&gt; 
31,9%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nuvarande skatteregler skulle ha gällt 1985 skulle A detta år ha en&lt;br /&gt; 
statsskatt som är 582 kr. högre än vad den blir med överenskommelsen. A :s&lt;br /&gt; 
statsskattevinst enligt propositionens förslag är alltså 582 kr. B:s motsvarande&lt;br /&gt;
skattevinst är 2 621 medan C:s skattevinst blir 30 747, om han inte&lt;br /&gt; 
har något underskottsavdrag. Har C ett underskottsavdrag 1982 och 1985&lt;br /&gt; 
på 40 000 gör han likväl en skattevinst på 13 987 kr., vilket är en skattevinst&lt;br /&gt; 
som är mer än 24 gånger så stor som den som A gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas: vi har ännu inte räknat med reformens finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi med detta i minnet sammanfattar inkomstutvecklingen för våra&lt;br /&gt; 
tre inkomsttagare från 1976 till 1985, alltså under 10 år med borgerlig&lt;br /&gt; 
skattepolitik, får vi följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla tre, låginkomsttagaren A, mellaninkomsttagaren B och höginkomsttagaren&lt;br /&gt;
C har fått sin bruttoinkomst ökad med 96 % under perioden.&lt;br /&gt; 
A :s inkomst efter skatt har ökat med 95 %, B :s med 105 % och C :s (om han&lt;br /&gt; 
varit utan underskottsavdrag) med 131 %. Om C redan 1976 gjort ett&lt;br /&gt; 
underskottsavdrag på 40 000 kr. och sedan hållit på med detta under varje&lt;br /&gt; 
år fram till 1985 okar hans inkomst efter skatt med 71 % — fast hans&lt;br /&gt; 
inkomst efter skatt 1985 är fortfarande 20 000 kr. högre än om han inte&lt;br /&gt; 
kunnat göra något avdrag. Om han däremot gör sitt avdrag för första&lt;br /&gt; 
gången 1985, kommer hans inkomst efter skatt att ha vuxit med 166 %.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom frågan om begränsning av underskottsavdragen spelar en så&lt;br /&gt; 
stor roll i den allmänna debatten finns anledning till några ytterligare&lt;br /&gt; 
kommentarer kring dessa. Det är i och för sig ett steg i rätt riktning att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;underskottsavdragen begränsas. Men denna begränsning får ett betydligt&lt;br /&gt; 
minskat värde för strävan efter en jämnare inkomstfördelning, när den&lt;br /&gt; 
genomförs samtidigt med en stor marginalskattesänkning. Det går att&lt;br /&gt; 
begränsa avdragsförmåner utan att samtidigt göda överklassen ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att begränsningen av underskottsavdragen i viss mån motverkar&lt;br /&gt;
de ökade skillnaderna som en så kraftig marginalskattesänkning&lt;br /&gt; 
som den föreslagna ger. Men som vi delvis redan visat, kommer inte&lt;br /&gt; 
avdragsbegränsningen att minska inkomstskillnaderna utan bara att mildra&lt;br /&gt;
ökningen av inkomstskillnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur mycket begränsningen i underskottsavdrag minskar effekten av&lt;br /&gt; 
marginalskattelättnaden beror på inkomstens och underskottets storlek.&lt;br /&gt; 
Enligt tabellerna i den utredning som ligger till grund för propositionen får&lt;br /&gt; 
den som i 1981 års penningvärde tjänade 80 000 kr. en skattelättnad på&lt;br /&gt; 
2 528 kr. i samma penningvärde efter reformens fulla genomförande, om&lt;br /&gt; 
han inte hade något underskottsavdrag. För att den som — enligt samma&lt;br /&gt; 
beräkningsgrund — tjänade 150 000 skall få en i absoluta tal mätt lika liten&lt;br /&gt; 
skattevinst, måste han ha ett underskottsavdrag på 42 000 kr. Om vi sedan&lt;br /&gt; 
ser på de underskottsavdrag som samtliga 150 000-kronorsinkomsttagare&lt;br /&gt; 
gjorde 1981, finner vi att dessa i genomsnitt drog av 22 300. Om vi bortser&lt;br /&gt; 
från den femtedel av 150 000-kronorsinkomsttagarna som inga avdrag&lt;br /&gt; 
gjorde alls, är medelavdraget 27 700, dvs. fortfarande väsentligen under&lt;br /&gt; 
42 000 kr. Det är med andra ord en mycket liten del av 150 000-kronorsinkomsttagarna&lt;br /&gt;
som har underskottsavdrag av den storleksordning att de&lt;br /&gt; 
inte i kronor och ören tjänar mera på propositionens förslag än&lt;br /&gt; 
80 000-kronorsinkomsttagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreliggande uppgifter för år 1979 var det bara omkring en halv&lt;br /&gt; 
procent av alla inkomsttagare som hade underskottsavdrag på mer än&lt;br /&gt; 
40 000 kr. Däremot hade då 62 % av inkomsttagarna inga underskottsavdrag&lt;br /&gt;
alls. Över 90 % av inkomsttagarna hade underskottsavdrag under&lt;br /&gt; 
10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har vi inte beaktat hur finansieringen av den föreslagna skatteomläggningen&lt;br /&gt;
kommer att inverka på olika grupper. SCB anför ur sina&lt;br /&gt; 
beräkningar att om alla skulle få betala lika mycket skulle reformen kosta&lt;br /&gt; 
var och en 1 400 kr. De angivna skattelättnaderna måste då minskas med&lt;br /&gt; 
detta belopp för att totaleffekten på inkomsten skall kunna utläsas. För&lt;br /&gt; 
arbetarna skulle det då bli praktiskt taget ingenting kvar av den uppreklamerade&lt;br /&gt;
skattelättnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skattesamverkande partierna satt i långa diskussioner om hur skatteomläggningen&lt;br /&gt;
skulle finansieras. Två förslag fanns med i bilden: höjd&lt;br /&gt; 
arbetsgivaravgift eller införande av s. k. proms. Medan arbetsgivaravgiften&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;i nuvarande form räknas enbart i förhållande till lönerna, skall promsen&lt;br /&gt; 
beräknas i förhållande till både löner och kapitalanvändning. Efter oenighet&lt;br /&gt;
har man kommit till en tillfällig lösning under första året, en höjning&lt;br /&gt; 
av arbetsgivaravgiften med 2 %. Regeringen kallar denna avgift ”allmän&lt;br /&gt; 
löneavgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har varit och är en utgångspunkt att den ”allmänna löneavgiften”&lt;br /&gt; 
skall avräknas från det s. k. löneutrymmet. Hur detta påverkar olika inkomstskikt&lt;br /&gt;
kommer att bero på avtalsrörelsernas innehåll. Skulle det bli en&lt;br /&gt; 
likformig fördelning bör således reformens resultat minskas med vad en&lt;br /&gt; 
två-procentig lönehöjning i stället skulle ha givit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har man främst från socialdemokratiskt håll sagt att det främst är de&lt;br /&gt; 
högavlönade som skall hålla igen sina lönekrav. Det skulle kunna tolkas&lt;br /&gt; 
så att dessa skall ta på sig en större avräkning från det s. k. ”löneutrymmet”&lt;br /&gt; 
än de genomsnittliga 2 procenten. Om detta kommer att ske, måste dock&lt;br /&gt; 
betraktas som skrivet i vatten. Vissa fackliga organisationer för högavlönade&lt;br /&gt;
har uttalat sig emot en sådan lösning. Man får också minnas att de&lt;br /&gt; 
allra högsta inkomsterna inte alls fastställs i kollektiva avtalsförhandlingar&lt;br /&gt; 
utan på individuell väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade effekten för olika grupper av skatteomläggningen är alltså&lt;br /&gt; 
en smula osäker. Den avgörs definitivt först efter de kommande årens&lt;br /&gt; 
avtalsrörelser. Men det finns i uppgörelsen en inbyggd press på de fackliga&lt;br /&gt; 
organisationerna för återhållsamhet. Det finns däremot inget som säger att&lt;br /&gt; 
arbetsgivarna inte kommer att försöka genomföra en två-procentig nedräkning&lt;br /&gt;
av det s. k. löneutrymmet för de stora löntagargrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är en sådan nedräkning alltid oviss och svår att visa, eftersom det i&lt;br /&gt; 
realiteten inte existerar en fix storhet som kan kallas ”löneutrymme”.&lt;br /&gt; 
Vilket ”löneutrymme” man väljer beror på hur man menar att fördelningen&lt;br /&gt;
mellan arbete och kapital skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men om den äger rum innebär det att de stora grupper som får en liten&lt;br /&gt; 
skatteminskning genom förslaget i realiteten får en inkomstminskning mot&lt;br /&gt; 
vad de annars skulle ha fått till följd av att lönerna pressas ner. Denna risk&lt;br /&gt; 
är störst för låglönegrupper och deltidsarbetande. För stora arbetargrupper&lt;br /&gt;
torde effekten bli plus minus noll. Skattesänkningen blir en verklig&lt;br /&gt; 
inkomstförstärkning först när man går uppför inkomststegen. Och i kronor&lt;br /&gt; 
räknat blir vinsten större ju högre upp man kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kalla de skattesamverkande partiernas överenskommelse för en&lt;br /&gt; 
allmän skattesänkning är alltså minst sagt överdrivet. Det är en skattereform&lt;br /&gt;
för höginkomsttagarna. Och eftersom den skall finansieras fullt ut&lt;br /&gt; 
måste det vara andra än de som tjänar på den som betalar den. Annars vore&lt;br /&gt; 
den ju fullständigt likgiltig. De som får betala blir de stora grupperna med&lt;br /&gt; 
lägre inkomster. Genom att helt koncentrera uppmärksamheten på den&lt;br /&gt; 
synbara skattesänkningen och inte på vilka som i realiteten får betala&lt;br /&gt; 
kalaset genomför de skattesamverkande partiledningarna och deras påhejare&lt;br /&gt;
samma narrspel som skräddarna i Kejsarens nya kläder.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:158px;"&gt;VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står sålunda klart att de skattesamverkande partiernas förslag, som&lt;br /&gt; 
nu återfinns i proposition 1981/82:197, kommer att leda till en kraftigt&lt;br /&gt; 
snedare inomstfördelning än den vi redan har. Endast avtalsrörelser med&lt;br /&gt; 
mycket stora påslag för låglönegrupperna skulle kunna rätta till detta. Men&lt;br /&gt; 
hela skattereformen är ju tänkt i ett sammanhang där de fackliga organisationerna&lt;br /&gt;
skall bindas upp till genomgående återhållsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen har ju inte heller några finanspolitiskt expansiva drag.&lt;br /&gt; 
Det som blir ökade inkomster — totalt sett — genom skattelättnader skall&lt;br /&gt; 
ju tas in genom en allmän löneavgift som skall minska takten i löneutvecklingen&lt;br /&gt;
och därmed i reallöner och köpkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens enda verkan är inkomstomfördelning från de lägre inkomsterna&lt;br /&gt;
till de högre. Ingen som verkar för en jämnare och rättvis ekonomisk&lt;br /&gt; 
fördelning kan godta en sådan reform. Den måste avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattereform måste grundas på principen att skattesystemet skall&lt;br /&gt; 
befordra social och ekonomisk rättvisa. Detta gör en skatterefrom som&lt;br /&gt; 
minskar skattebördorna för de lönarbetandes stora flertal och barnfamiljer&lt;br /&gt; 
och pensionärer ur deras led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya majoritetsförhållanden i riksdagen kan möjliggöra genomförandet&lt;br /&gt; 
av en sådan reform, om den i sin huvudsak på borgerlig fördelningsfilosofi&lt;br /&gt; 
grundade skattereformen nu stoppas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:158px;"&gt;VII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En progressiv skattereform måste ta sin utgångspunkt i det faktum att&lt;br /&gt; 
det för den överväldigande majoriteten av skattebetalarna är de indirekta&lt;br /&gt; 
skatterna och de kommunala skatterna som utgör den största utgiftsposten.&lt;br /&gt; 
För en mycket stor del av inkomsttagarna torde den regressivt verkande&lt;br /&gt; 
momsen utgöra en större eller ungefär lika stor utgiftspost som den statliga&lt;br /&gt; 
inkomstskatten. Av en inkomstökning i inkomstlägen under 83 000 kr. går&lt;br /&gt; 
en större del till kommunalskatt än till statsskatt. Först i inkomstlägena&lt;br /&gt; 
därutöver är marginalskatten på den statliga inkomstskatten högre än&lt;br /&gt; 
30 %, dvs. den genomsnittliga kommunala skatten med nuvarande regler.&lt;br /&gt; 
Om regeringsförslaget genomförs kommer marginaleffekter av statsskatten&lt;br /&gt;
vara större än kommunalskattesatsen först i inkomstlägen över 192 000&lt;br /&gt; 
kr. i nuvarande penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan alltså säga att marginalskatten nu är lägre än den kommunala&lt;br /&gt; 
skattesatsen för över 75 % av inkomsttagarna och 1985 — om propositionen&lt;br /&gt;
genomförs — för mer än 98 %. Om man vill sänka inkomstskatten är&lt;br /&gt; 
den viktigaste inkomstskattesänkningsreform som på kortare sikt kan genomföras&lt;br /&gt;
därför att skapa förutsättningar för minskning av kommunalskatterna,&lt;br /&gt;
men bevara och i de högsta inkomstlägena skärpa progressiviteten i&lt;br /&gt; 
den statliga inkomstskatten.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Detta är möjligt om staten börjar att överta kostnaderna för bestämda&lt;br /&gt; 
delar av kommunernas och landstingens verksamhet. Staten har övervältrat&lt;br /&gt;
kostnader på kommunerna och många av den kommunala sektorns&lt;br /&gt; 
verksamheter är statligt reglerade. En ökning av statliga bidrag till kommunerna&lt;br /&gt;
kan såväl skapa förutsättningar för en utbyggnad av den kommunala&lt;br /&gt;
verksamheten som en minskning av de kommunala skatterna. I&lt;br /&gt; 
vilken sammansättning man än genomför dessa led, gynnar de i första&lt;br /&gt; 
hand medel- och låginkomsttagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ökade statliga bidrag till den kommunala sektorns kostnader för&lt;br /&gt; 
verksamheter som skolväsendet, barnomsorgen, sjukvården och den kollektiva&lt;br /&gt;
trafiken kan under en treårsperiod utrymme skapas för att, om man&lt;br /&gt; 
så önskar, de kommunala skatterna skall kunna sänkas med i genomsnitt&lt;br /&gt; 
5 skattekronor, dvs. 1/6, utan att detta behöver stå i motsättning till en&lt;br /&gt; 
utbyggd kommunal service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan inkomstskattesänkning skulle innebära en skattevinst för heltidsarbetande&lt;br /&gt;
låg- och mellaninkomsttagare på mellan 1 000 och 2 000 kr.&lt;br /&gt; 
om den statliga inkomstskatten tas ut på samma sätt som nu och om deras&lt;br /&gt; 
inkomster ökar på samma sätt som förutsätts i underlaget för den föreliggande&lt;br /&gt;
propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man genomför en sådan sänkning av de kommunala skatterna ges&lt;br /&gt; 
en möjlighet till motsvarande skärpning i progressiviteten. Denna skärpning&lt;br /&gt;
bör sättas in med successivt ökande verkan från inkomster i nuvarande&lt;br /&gt;
penningvärde på 100 000 kr. och få en verkan om minst 5 procentenheters&lt;br /&gt;
marginalskatteskärpning för inkomster, i samma penningvärde, på&lt;br /&gt; 
mer än 125 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan omfördelning av kostnaderna mellan staten och den kommunala&lt;br /&gt;
sektorn måste ses som inledningen till en övergång till införandet av&lt;br /&gt; 
en progressiv enhetlig statskommunal beskattning. Härigenom försvinner&lt;br /&gt; 
de orättvisor som uppstår genom de stora skillnaderna i kommunal uttaxering&lt;br /&gt;
i olika orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna omfördelning av kostnaderna mellan stat och kommunsektor,&lt;br /&gt; 
som kan möjliggöra en sänkning av kommunalskatterna, bör kompletteras&lt;br /&gt; 
med att momsen helt slopas på de viktiga livsmedlen: baslivsmedel, fisk,&lt;br /&gt; 
frukt, grönsaker och icke lyxbetonade konserver. Slopandet av matmomsen&lt;br /&gt;
bör vara genomfört i två etapper till den 1 januari 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör en omsättningskatt införas på aktie- och värdepappershandeln&lt;br /&gt;
på börsen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;VIII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett statligt övertagande av kommunala kostnader bör till stor del finansieras&lt;br /&gt;
genom en övergång till produktionsbeskattning. Ett beskattningssystem&lt;br /&gt;
som baseras på produktionen kan i fullt utbyggt skick utgöra ett&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;viktigt styrinstrument för samhällsekonomins utveckling. En produktionsbeskattning&lt;br /&gt;
bör bygga på företagens omsättning, råvaru- och energiförbrukning&lt;br /&gt;
och ta hänsyn till produktionens samhälleliga nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör progressionen i skattesystemet få ett verkligt genomslag&lt;br /&gt; 
dels genom en omfattande revision av alla avdragsregler, dels framför allt&lt;br /&gt; 
genom att kapitalvinst-, förmögenhets-, realisationsvinstbeskattning och&lt;br /&gt; 
beskattning av spekulativ verksamhet ges — i förhållande till skatten på&lt;br /&gt; 
arbetsinkomster — rimliga proportioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsning som föreslås i propositionen är ett otillräckligt steg i&lt;br /&gt; 
rätt riktning, och i det sammanhang förslaget ställs blir dess verkan än&lt;br /&gt; 
mindre. Det borde kompletteras med införande av ett räntetak för avdrag,&lt;br /&gt; 
vilket innebär att endast räntor för ett begränsat skuldbelopp medges och&lt;br /&gt; 
att räntor därutöver inte medges som avdrag. (I sammanhanget bör erinras&lt;br /&gt; 
om att motionärerna verkar för en statlig bostadsbank som till låg och fast&lt;br /&gt; 
ränta skall finansiera bostadsbyggandet och att vi dessutom förordar övergång&lt;br /&gt;
till lågräntepolitik.) Det finns en rad andra avdrag som bör slopas,&lt;br /&gt; 
avdrag för konsumtionskrediter och köpkortsräntor, representationsavdrag,&lt;br /&gt;
sparavdrag, aktiefond- och skattefondsparande m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de handlingslinjer och förslag vi ställt till riksdagen i en&lt;br /&gt; 
särskild, utförligt motiverad motion, måste kampen mot skattefusk, skatteflykt&lt;br /&gt;
och annan ekonomisk brottslighet starkt skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1981/82:197 utom&lt;br /&gt; 
vad som gäller om begränsning av underskottsavdragen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att godkänna de riktlinjer för en skattereform&lt;br /&gt;
som anges i motionen innebärande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;a) ändrad kostnadsfördelning mellan staten och den kommunala&lt;br /&gt; 
sektorn vilket kan skapa möjligheter för en kommunal skattesänkning&lt;br /&gt;
utan att äventyra utbyggnaden av kommunal service&lt;br /&gt; 
och utgöra en början till ett system med progressiv statskommunal&lt;br /&gt;
enhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;b) skärpt progressivitet i den statliga inkomstskatten för inkomstlägena&lt;br /&gt;
över 125 000 kr. i nuvarande penningvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;c) slopande av momsen på viktiga livsmedel till den 1 januari&lt;br /&gt; 
1984,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;d) inledning av en övergång till ett skattesystem främst baserat på&lt;br /&gt; 
produktionsbeskattning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;e) skärpning av kapitalvinst-, bolagsvinst-, förmögenhets- och&lt;br /&gt; 
realisationsvinstbeskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;f) införande av omsättningskatt på börshandeln med aktier och&lt;br /&gt; 
värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2532&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;g) sanering av avdragssystemet med minskning av ränteavdragen&lt;br /&gt;
för stora lån och borttagande av vissa avdrag som t. ex. vid&lt;br /&gt; 
skatte- och aktiefondsparande, representationsavdrag m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;h) skärpt kamp mot skattefusk, skatteflykt och övrig ekonomisk&lt;br /&gt; 
brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 maj 1982&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBR1NK (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EVA HJELMSTÖM (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:157px;"&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p style="margin-left:348px;"&gt;'&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NK (vpk)</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022532</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2532.pdf</filnamn>
<filstorlek>220755</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B7A1C541-9681-4A6A-98FB-D47ECE10EAC2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>