<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097575</hangar_id>
 <dok_id>G5022527</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2527</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2527 förste vice talmannen Ingegerd Troedsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2527</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-05-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:16:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)</titel>
 <subtitel>förste vice talmannen Ingegerd Troedsson </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022527/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022527</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022527</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2527&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förste vice talmannen Ingegerd Troedsson&lt;br /&gt; 
Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittningsrätten mellan makar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1981/82:197 om reformerad inkomstbeskattning föreslås&lt;br /&gt; 
att den skattskyldige vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp skall få&lt;br /&gt; 
räkna av ett överskott av kapital mot ett underskott av en schablontaxerad&lt;br /&gt; 
fastighet intill en gräns om 30 000 kr. Denna kvittningsrätt bör dock endast&lt;br /&gt; 
gälla egna underskott och inte om underskottet finns hos den ena maken&lt;br /&gt; 
och överskottet hos den andre maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta förslag har ett stort antal remissinstanser riktat grava invändningar.&lt;br /&gt;
Länsrätten i Stockholms län säger bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För makar kommer det därför att bli mycket angeläget att försöka&lt;br /&gt; 
sammanföra kapitalinkomster, ränteutgifter och villaunderskott på ett&lt;br /&gt; 
sådant sätt att underskotten kan utnyttjas maximalt. Resultatet blir en rad&lt;br /&gt; 
skattedikterade transaktioner mellan makar resp. felredovisningar av inkomster&lt;br /&gt;
och kostnader med åtföljande stora kontrollproblem för skattemyndigheterna&lt;br /&gt;
och en tung extrabelastning i det praktiska taxeringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. n. saknar det i stort sett betydelse vid taxeringen hur makar redovisar&lt;br /&gt; 
förmögenhet sig emellan. Med den kvittningsbegränsning som gruppen&lt;br /&gt; 
föreslår får de förmögenhetsrättsliga frågorna en väsentligt större betydelse&lt;br /&gt;
vid taxeringen. Sannolikt får kvittningsbegränsningen till följd en&lt;br /&gt; 
mängd transaktioner mellan makar för att uppnå skattefördelar. Detta kan&lt;br /&gt; 
väntas medföra att kontrollproblemen ökar och att belastningen på skattedomstolarna&lt;br /&gt;
blir högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten anser att expertgruppens förslag i denna del kommer att&lt;br /&gt; 
försvåra taxeringsarbetet och vill därför förorda att kvittningsrätten mellan&lt;br /&gt;
makar behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län framför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket uttalar att eftersom kvittningsrätten villa/kapital&lt;br /&gt; 
inte skall gälla mellan makar kommer förmodligen omföringar att ske&lt;br /&gt; 
mellan makarna och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta exempel framgår att skatteplanering blir allt viktigare. Sådan&lt;br /&gt; 
planering kommer sannolikt att automatiskt göras av personer med kunskaper&lt;br /&gt;
i skattefrågor. För att ovan nämnda snedvridande effekt av förslaget&lt;br /&gt;
inte skall drabba personer som inte har så ingående kunskaper om&lt;br /&gt; 
skattefrågor behövs en aktiv information i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattechefen i Kronobergs län anför att det vore värdefullt med ett&lt;br /&gt; 
uttryckligt uttalande att någon ändring inte avses i möjligheten för ena&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2527&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;maken att dra av hela räntekostnaden i fråga om gemensamt ägd villa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF kritiserar effekterna av förslaget och anser att makar bör ha rätt att&lt;br /&gt; 
kvitta underskott sinsemellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation, Skånes handelskammare, Sveriges aktiesparares&lt;br /&gt;
riksförbund, Svenska företagares riksförbund, SHIO-Familjeföretagen&lt;br /&gt;
och Sveriges köpmannaförbund, Sveriges villaägareförbund och&lt;br /&gt; 
Sveriges fastighetsägareförbund framför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen föreslagna reglerna skulle medföra att makar som&lt;br /&gt; 
har betydande underskott i sitt egnahem men också motsvarande inkomster&lt;br /&gt;
av kapital beskattas helt olika beroende på fördelningen av tillgångarna&lt;br /&gt; 
sinsemellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är underskottet av egnahemmet 60 000 kr. och överskottet av kapital&lt;br /&gt; 
60 000 kr. får full kvittning ske, om över- och underskotten är lika fördelade&lt;br /&gt;
mellan makarna, dvs. uppgår till 30 000 i över- och underskott för&lt;br /&gt; 
vardera maken. Skulle båda makarna ha en marginalskatt på 75 % och&lt;br /&gt; 
fördelningen vara den, att hustrun har 60 000 kr. i inkomst av kapital (som&lt;br /&gt; 
kan vara bundet och svårt att frigöra) medan mannen står för villan, blir&lt;br /&gt; 
skatten 15 000 kr. högre än om kapital och villa är lika fördelade dem&lt;br /&gt; 
emellan. Ändå är det uppenbart att skatteförmågan är lika stor i båda&lt;br /&gt; 
fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda invändningen som görs i propositionen mot kvittningsrätt&lt;br /&gt; 
mellan makar är att det skulle krävas detaljerade regler för att täcka alla&lt;br /&gt; 
fall. Denna invändning kan inte accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I partimotion 1981/82:2529 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas bl. a. på&lt;br /&gt; 
avslag på regeringens proposition 1981/82:197 vad avser begränsningen&lt;br /&gt; 
av rätten att kvitta underskott mot överskott av andra förvärvskällor.&lt;br /&gt; 
Skulle detta yrkande inte bifallas, hemställer vi i andra hand att kvittningsrätten&lt;br /&gt;
mellan makar bibehålls, såväl i fråga om överskott av kapital mot&lt;br /&gt; 
underskott av schablontaxerad fastighet som i fråga om överskott mot&lt;br /&gt; 
underskott av samma förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntetillägg för bil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en annan motion (m) med anledning av proposition 1981/82:197 behandlas&lt;br /&gt;
räntetillägg för bostadsförmån på jordbruksfastighet. Enligt 10 §&lt;br /&gt; 
6 mom. tredje stycket Lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt, skall&lt;br /&gt; 
vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp tillägg även göras med ett&lt;br /&gt; 
belopp motsvarande en beräknad ränta på bil, båt eller liknande tillgång&lt;br /&gt; 
i rörelse, i den mån den används för privat bruk. Räntetillägg på grund av&lt;br /&gt; 
privat utnyttjande av bil belyses med följande exempel i specialmotiveringen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rörelseidkare har dragit av samtliga kostnader för en personbil i sin&lt;br /&gt; 
rörelse. Bilens värde uppskattas till 40 000 kr. och den tillämpliga räntesatsen&lt;br /&gt;
antas vara 12 %. Den sammanlagda körsträckan under året är 3 000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2527&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;mil, varav 1 000 mil privat. Räntetillägg kan då beräknas till 12 % av 40 000&lt;br /&gt; 
x (1 000:3 000) = 1 600 kr. Det bör observeras att detta räntetillägg skall&lt;br /&gt; 
göras även om den skattskyldige inte har några räntekostnader. Är marginalskatten&lt;br /&gt;
75 % skulle bilen i exemplet leda till en direkt straffskatt på&lt;br /&gt; 
25 % av 1 600 kr., dvs. 400 kr. Någon kvittning mot ev. överskott av kapital,&lt;br /&gt; 
som i fråga om underskott av schablontaxerad fastighet, får inte heller&lt;br /&gt; 
göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget skulle också medföra en betydande byråkrati för riksskatteverket,&lt;br /&gt;
taxeringsmyndigheter och skattedomstolar och dessutom vålla&lt;br /&gt; 
skattebetalarna betydande olägenheter utan att några större belopp skulle&lt;br /&gt; 
tillföras statskassan. Skulle vårt ovan nämnda avslagsyrkande i partimotionen&lt;br /&gt;
inte bifallas, yrkar vi i andra hand att tillägg för beräknad ränta på&lt;br /&gt; 
bil inte sker vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntefria lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § 6 mom. fjärde stycket Lagen om ändring i lagen om statlig&lt;br /&gt; 
inkomstskatt skall, om den skatteskyldige erhållit lån från arbetsgivare&lt;br /&gt; 
eller uppdragsgivare, där den faktiskt erlagda räntan på lånet understiger&lt;br /&gt; 
sedvanlig ränta, tillägg göras med ett belopp motsvarande ränteskillnaden&lt;br /&gt; 
vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle marginalskatten vara 75 % och det räntefria lånet uppgå till&lt;br /&gt; 
50 000 kr. skall således den skattskyldige föras upp för tilläggsbelopp med&lt;br /&gt; 
räntan på detta, låt oss säga med 6 000 kr. Skatten på tilläggsbeloppet blir&lt;br /&gt; 
då 25 % av 6 000 kr., dvs. 1 500 kr. Tilläggsbeloppet får i detta fall inte&lt;br /&gt; 
kvittas mot motsvarande överskott av kapital, även om det räntefria lånet&lt;br /&gt; 
skulle ha använts för t. ex. inköp av aktier, bostadsrätt eller schablontaxerad&lt;br /&gt;
fastighet. Hade den skattskyldige i stället erlagt marknadsmässig ränta,&lt;br /&gt; 
skulle räntan ha varit avdragsgill mot motsvarande överskott av kapital&lt;br /&gt; 
och nettokostnaden för lånet vara 25 %, dvs. i fallen ovan 1 500 kr. Skulle&lt;br /&gt; 
marginalskatten i stället vara 80 % blir skatten på tilläggsbeloppet 30 % av&lt;br /&gt; 
6 000 kr., dvs. 1 800 kr. mot 20 % av 6 000 kr., dvs. 1 200 kr. om marknadsränta&lt;br /&gt;
erlagts. Det räntefria lånet kan således t. o. m. ställa sig dyrare för&lt;br /&gt; 
den skattskyldige än lån mot marknadsränta. Hade lånet tagits för ett antal&lt;br /&gt; 
år sedan med då gällande lägre räntesats, skulle även detta i många fall ha&lt;br /&gt; 
ställt sig fördelaktigare för den skattskyldige än det nu föreslagna räntetilllägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand yrkas därför att räntetillägg för lån med låg eller ingen&lt;br /&gt; 
ränta får kvittas mot överskott av kapital och mot underskott i schablontaxerad&lt;br /&gt;
fastighet. Räntetillägg på mindre belopp bör dessutom över huvud&lt;br /&gt; 
taget inte föras upp för tilläggsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På utskottet måtte ankomma att utarbeta erforderlig lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2527&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda och under förutsättning att yrkandet om&lt;br /&gt; 
avslag på den i propositionen föreslagna begränsningen av rätten till&lt;br /&gt; 
underskottsavdrag inte bifalls hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen bifaller vad som i motionen anförts om kvittningsrätten&lt;br /&gt;
mellan makar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen bifaller vad som i motionen anförts om räntetillägg&lt;br /&gt; 
för bil,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;3. att riksdagen bifaller vad som i motionen anförts om räntefria&lt;br /&gt; 
lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 maj 1982&lt;br /&gt; 
INGEGERD TROEDSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>on (m)</namn>
<partibet></partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEGERD TROEDSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022527</dok_id>
<subtitel>förste vice talmannen Ingegerd Troedsson </subtitel>
<filnamn>mot_198182__2527.pdf</filnamn>
<filstorlek>113369</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F99E4B94-2A57-49D0-A27C-88F01635BCAC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>