<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097565</hangar_id>
 <dok_id>G5022517</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2517</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2517 Tore Nilsson och Sven Johansson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2517</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-04-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:16:13</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vårdnad och umgänge m. m. (prop. 1981/82:168)</titel>
 <subtitel>Tore Nilsson och Sven Johansson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022517/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022517</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022517</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2517&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tore Nilsson och Sven Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnad och umgänge m. m. (prop. 1981/82:168)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Förslaget innehåller en snårig och svårtillgänglig lagtext med abstrakta&lt;br /&gt; 
begrepp som ger en schablonmässig och osäker spännvidd för lagtillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten sammanblandas privaträttsliga rättigheter och offentligrättsliga&lt;br /&gt;
inskridanden utan att det fastläggs klara gränser dem emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjelivet och den personliga integriteten är så omistliga värden att&lt;br /&gt; 
varje ingrepp däri från lagstiftare och rättstillämpare eller beslutsfattare&lt;br /&gt; 
måste få klara och konkreta beskrivningar. Vid motsatsen riskeras så&lt;br /&gt; 
allvarliga skadeverkningar på familjen att dessa ej kan förutsägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lagförslaget i praktisk tillämpning kan få en offentligrättslig slagsida&lt;br /&gt; 
kan tolkningsvis framgå av propositionen (s. 16). Där uttalas att det är&lt;br /&gt; 
”angeläget att socialtjänstens regler om vård och skydd av barn i särskilt&lt;br /&gt; 
utsatta situationer samordnas med föräldrabalken” samt (s. 22) ”1 första&lt;br /&gt; 
hand kan en uppräkning av de rättigheter barn har gentemot sina vårdnadshavare&lt;br /&gt;
ge dessa vägledning om vad de skall iaktta vid sin uppfostran&lt;br /&gt; 
av barnen. En sådan uppräkning kan vidare få betydelse vid tvister om&lt;br /&gt; 
vårdnaden om eller umgänge med ett barn på så sätt att domstolen bör&lt;br /&gt; 
välja den lösning som kan antas bäst främja att de angivna rättigheterna&lt;br /&gt; 
blir tillgodosedda. Slutligen kan bestämmelser som slår fast dessa rättigheter&lt;br /&gt;
uppfattas som allmängiltiga normer och därmed indirekt påverka&lt;br /&gt; 
även andra än vårdnadshavare som har hand om barn eller bestämmer i&lt;br /&gt; 
frågor som rör barn.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uttalandena betyder att lagförslaget syftar till en schabloniserad&lt;br /&gt; 
reglementering av familjelivet bör lagändringarna förås till socialtjänstlagarna&lt;br /&gt;
— om nu sådana målsättningar hör hemma i ett land som Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså angeläget att starkt betona det oerhörda värdet av familjelivet&lt;br /&gt;
och familjbanden med dess avgörande betydelse för barnen och deras&lt;br /&gt; 
utveckling. De oavlåtliga tjänster föräldrar ger sina barn dag och natt, sju&lt;br /&gt; 
dagar i veckan och 365 om året är så självklara att de glöms bort. Men i&lt;br /&gt; 
inget annat mänskligt förhållande ställer sig människorna så oförbehållsamt&lt;br /&gt;
och så beständigt till andras förfogande som föräldrar till sina barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om att behandla och betrakta föräldrar och barn som en enhet&lt;br /&gt; 
är självklar, grundläggande och värdefull inte bara i vårt land. Den genomsyrar&lt;br /&gt;
också den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna&lt;br /&gt; 
och de grundläggande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2517&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Art. 8 föreskriver: ”Envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv,&lt;br /&gt; 
sitt hem och sin korrespondens.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tilläggsprotokoll den 20 mars 1952, art. 2, föreskrivs: ”Ingen må&lt;br /&gt; 
förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten&lt;br /&gt; 
kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera&lt;br /&gt;
föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning&lt;br /&gt;
som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska&lt;br /&gt;
övertygelse.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den europeiska sociala stadgan den 18 oktober 1961, första delen,&lt;br /&gt; 
uttalas bl. a. ”Familjen som utgör en av samhällets grundvalar, skall skyddas&lt;br /&gt;
socialt, rättsligt och i ekonomiskt hänseende och dess utveckling skall&lt;br /&gt; 
främjas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser är i högsta grad styrande för svenska lagförslag som&lt;br /&gt; 
berör familjen eller familjelivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringar som ingriper mot det rättsliga skyddet för enheten förälder&lt;br /&gt;
och barn måste utformas så &lt;br /&gt; 
mål och utformas med största möjliga återhållsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 och 2 §§ i lagförslaget skall föräldrarna se till att barnens behov&lt;br /&gt; 
enligt 1 § blir tillgodosedda. Detta innebär en skyldighet för föräldrar att&lt;br /&gt; 
ge sina barn enligt lagförslaget ”omvårdnad, trygghet och en god fostran&lt;br /&gt; 
samt ett förbud mot ”kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket svårt att komma underfund med hur en lag skall kunna&lt;br /&gt; 
stimulera, skapa eller omforma föräldrakärleken och dennas oräkneliga&lt;br /&gt; 
yttringar och förgreningar. Lagreglerna tycks bli helt betydelselösa för&lt;br /&gt; 
både barnen och föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är avsikten den i propositionen fastlagda samordningen mellan föräldrabalkens&lt;br /&gt;
och socialtjänstens bestämmelser samt att lagförslaget skall&lt;br /&gt; 
”uppfattas som allmängiltiga normer och därmed indirekt påverka” de&lt;br /&gt; 
som ”bestämmer i frågor som rör barn”, är dessa båda lagregler helt och&lt;br /&gt; 
hållet offentligrättsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är tankegången att socialförvaltningarna skall tillerskännas befogenhet&lt;br /&gt; 
att närmast schablonmässigt kontrollera, mäta och värdera föräldrarnas&lt;br /&gt; 
kärlek, måste lagförslaget antingen avvisas eller också återremitteras för&lt;br /&gt; 
utredning över vad de båda bestämmelserna innebär pri vaträttsligt, offentligrättsligt&lt;br /&gt;
och i praktisk tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § föreskrivs gemensam vårdnad som primär lösning av vårdnadsfrågan&lt;br /&gt;
vid föräldrarnas skilsmässa. Om denna nyhet redovisas anmärkningsvärt&lt;br /&gt;
litet utredningsmaterial. Lagregler som behandlar föräldrarnas&lt;br /&gt;
inbördes skyldigheter och gemensamma skyldigheter för de specifika&lt;br /&gt;
praktiska problem som måste uppkomma när föräldrar som ej kan&lt;br /&gt; 
leva tillsammans har en kanske daglig och mycket nära kontakt vid utövandet&lt;br /&gt;
av den gemensamma vårdnaden saknas. Erfarenheterna av gemensam&lt;br /&gt;
vårdnad efter lagändringen 1976 tycks vara så begränsade att de&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2517&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ej ger stöd för lagändringen. Riskerna för processuella misstag och dubbleringar&lt;br /&gt;
av rättegångarna är mera framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lagändringen bör avslås eller återremitteras för vidare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Genom 6 § försvagas föräldrarnas rättsliga skydd när de är ense om&lt;br /&gt; 
överflyttande av vårdnaden från den ene till den andre eller till båda&lt;br /&gt; 
gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt nu gällande bestämmelser är domstolarna skyldiga att följa föräldrarnas&lt;br /&gt;
vilja om den ej är ”uppenbart stridande mot barnets bästa”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utredningen har ej närmare motiverat förändringen. Lagförslaget bör&lt;br /&gt; 
avslås i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I 7— 10 §§ lämnas regler om frånhändandet av själva vårdnadsrättigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ändringsförslaget bör jämföras med föräldrabalken 6 kap. 6 § i dess&lt;br /&gt; 
lydelse före lagändringen 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kriterierna för att beröva en förälder vårdnadsrättigheterna var före&lt;br /&gt; 
lagändringen mycket stränga. Antingen gällde de för rent faktiska hinder,&lt;br /&gt; 
dvs. att en förälder för längre tid till följd av sjukdom, bortovaro eller&lt;br /&gt; 
annan orsak var förhindrad att delta i vårdnaden eller också skulle ”grovt&lt;br /&gt; 
missbruk” eller ”grov försummelse” föreligga vid vårdnadens utövande&lt;br /&gt; 
samt vidare i händelse av ”missbruk av alkohol eller andra rusgivande&lt;br /&gt; 
medel eller om föräldrarna för ett lastbart liv”. Därjämte föreskrevs att&lt;br /&gt; 
vårdnadsrättigheten skulle överföras på en person. Bestämmelsen inriktades&lt;br /&gt;
således enbart på praktiskt nödvändiga fall av vårdnadsersättare. Den&lt;br /&gt; 
torde ha tillämpats i ytterst ringa fall och troligen då endast vid de faktiska&lt;br /&gt; 
hindren för vårdnadens utövande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är främmande för svenskt synsätt att beröva någon hans vårdnadsrättigheter.&lt;br /&gt;
Exempelvis kan en förälder icke frivilligt avstå från sina vårdnadsrättigheter&lt;br /&gt;
utom när barnet bortadopteras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Att starkt utöka möjligheterna att beröva föräldrarna vårdnadsrättigheterna&lt;br /&gt;
är icke heller av något värde för barnets välbefinnande. Barnets&lt;br /&gt; 
skyddsintresse får förutsättas tillgodoses genom omhändertagandereglerna&lt;br /&gt;
i socialtjänstlagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lagförslagen försvagar rättighetsskyddet genom att reducera styrkan i&lt;br /&gt; 
de tidigare mycket stränga kriterierna samt genom det nya kriteriet ”i&lt;br /&gt; 
övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara&lt;br /&gt; 
för barnets hälsa eller utveckling”. Detta fararekvisit är alltför abstrakt&lt;br /&gt; 
hållet och skyddar inte den vårdnadsberättigade mot misstag eller maktmissbruk,&lt;br /&gt;
framför allt om fararekvisitet underordnas psykologiska värdeskalor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt 9 § 2 st. skall om den ensamme vårdnadshavaren dör, den andre&lt;br /&gt; 
föräldern kunna utses till vårdnadshavare eller också utses en eller två&lt;br /&gt; 
förmyndare, ”om det är lämpligare” som lagtexten uttrycker det. I detta&lt;br /&gt; 
fall tycks i princip förälderns vårdnadsrättighet bli utan rättsligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I den nya norska lagen, barnalova, löses motsvarande fall i 5 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2517&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;så att de som önskar få vårdnadsrätten skall själva begära detta hos&lt;br /&gt; 
domstolen. Före avgörandet skall barnets närmaste släktingar eller de som&lt;br /&gt; 
barnet bor hos uttala sig. Om barnet fyllt 12 år skall rätten höra barnet.&lt;br /&gt; 
Först när domstolen avslagit alla krav på vårdnaden skall detta anmälas&lt;br /&gt; 
till barnavårdsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska lagen öppnar för ingripanden först vid förändringar i den&lt;br /&gt; 
faktiska vårdnadssituationen, såsom vid skilsmässa eller dödsfall hos föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska lagförslaget ger socialförvaltningen befogenhet att oberoende&lt;br /&gt;
av föräldrars skilsmässa eller dödsfall, dvs. när som helst, ta inititativ&lt;br /&gt;
till att beröva någon vårdnadsrättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § kan vårdnadsrättigheterna, på talan av socialnämnden, överflyttas&lt;br /&gt;
på fosterföräldrarna på förhållandevis vaga kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § föreskrivs att domstolen får återflytta vårdnaden till föräldrarna&lt;br /&gt; 
på talan av dem eller socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen redovisas inga undersökningar över antalet fall där det vid&lt;br /&gt; 
fosterhemsplacering av ett barn eller om placeringen varat något eiler&lt;br /&gt; 
några år stått helt klart att placeringen är definitiv och avser barnets&lt;br /&gt; 
återstående uppväxttid. Det synes som i huvudsak endast dessa fosterhemsplaceringar&lt;br /&gt;
skulle kunna ge ett motiv till att ge fosterföräldrar rättslig&lt;br /&gt; 
status av vårdnadshavare. Är de beskrivna fallen ringa till antalet —&lt;br /&gt; 
adoptionsinstitutet torde täcka in åtskilliga — är det svårt att se några&lt;br /&gt; 
avgörande fördelar för varken barnen eller fosterföräldrarna med lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är tankegången den att fosterföräldrar skall tillerkännas egna och i&lt;br /&gt; 
lagen skyddade intressen i barnen, är reglerna i 10 § svårförståeliga. Generalklausulsuttrycket&lt;br /&gt;
att vårdnaden får flyttas från fosterföräldrarna&lt;br /&gt; 
”efter vad som är bäst för barnen” ger icke fosterföräldrar något hållfast&lt;br /&gt; 
rättsligt skydd för vårdnadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagförslagens 7—10 §§ framträder det rättsliga skyddet för vårdnadsrättigheten&lt;br /&gt;
såsom helt underställt socialnämndernas processbehörighet.&lt;br /&gt;
Hur dessa befogenheter kommer att användas tycks bli avgörande för&lt;br /&gt; 
om vårdnadsrättigheten har ett fungerande rättsligt skydd eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller högst olyckligt att föräldrarättigheternas vårdnadsskydd&lt;br /&gt; 
skall bli en fråga för rättspraxis när det rättsliga skyddet faktiskt kan säkras&lt;br /&gt; 
och på ett enkelt sätt har skyddats direkt av och i klara lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna föreslås därför ersättas av en något moderniserad&lt;br /&gt;
omredigering av 6 kap. 6 § i föräldrabalkens ursprungliga lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § uttrycks föräldrarnas ”rätt och skyldighet att bestämma i frågor&lt;br /&gt; 
som rör barnets personliga angelägenheter” jämte deras skyldighet att ta&lt;br /&gt; 
allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller föräldrarnas bestämmanderätt i form av en underförstådd&lt;br /&gt; 
rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2517&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;På s. 24 i propositionen utvecklas en del synpunkter på bestämmelsen,&lt;br /&gt; 
som dock inte ger någon klarhet i dess räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Är tankegången att barnens växande bestämmanderätt skall sanktioneras&lt;br /&gt;
av socialnämnden, tycks lagen fastlägga en högst egendomlig reglementering&lt;br /&gt;
av familjelivet under närmast godtyckliga schabloner. Bestämmelsen&lt;br /&gt;
innebär då inget annat än allvarliga inskränkningar av föräldrarättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I 14 § uttrycks bl. a. barnets rätt att få stöd och hjälp hos socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Avsikten kan knappast vara att i en lagtext under privaträtten lämna&lt;br /&gt; 
upplysning om socialnämndens existens.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Är avsikten i stället den att barnen själva eller tillsammans med någon&lt;br /&gt; 
föräldrarna utomstående skall söka sig till sociala servicecentraler, får&lt;br /&gt; 
bestämmelsen så engenartade effekter att denna möjlighet måste utredas&lt;br /&gt; 
och redovisas mera utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Då motiven till bestämmelsen icke redovisats bör den avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I 15 § lämnas bestämmelser om umgänge. I fråga om den icke vårdnadsberättigade&lt;br /&gt;
förälderns umgänge redovisar utredningen alltför knapphändigt&lt;br /&gt;
de problem som ofta framträder när vårdnadshavaren hindrar eller&lt;br /&gt; 
saboterar samvarorätten. Ej heller anvisar lagförslaget någon lösning. I&lt;br /&gt; 
denna del bör lagförslaget återremitteras för att införa regler om förstärkning&lt;br /&gt;
av de domfästa umgängesrättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Såsom en nyhet fastläggs i lagförslaget att vårdnadshavaren (möjligen&lt;br /&gt; 
avses härmed även båda föräldrarna) har ett ansvar för att barnets behov&lt;br /&gt; 
av umgänge med ”någon annan person som står barnet särskilt nära så&lt;br /&gt; 
långt möjligt tillgodoses”. ”Annan person” syftar bl. a. på far- och/eller&lt;br /&gt; 
morföräldrar samt fosterföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om vårdnadshavare motsätter sig en sådan begäran skall socialnämnden&lt;br /&gt;
besluta om rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Även här framträder en egenartad ”rättighets”-konstruktion underställd&lt;br /&gt; 
socialnämndens processberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om konflikter verkligen framträder i de angivna fallen borde dessa vara&lt;br /&gt; 
så ömtåliga att de knappast är lämpade för rättegångs- och verkställighetsåtgärder.&lt;br /&gt;
Bestämmelsen tycks även öppna nya och till synes vidsträckta&lt;br /&gt; 
ingångar i familjernas privatliv för socialnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det föreslås att bestämmelsen i stället ges samma utformning som i den&lt;br /&gt; 
norska lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I 44 § definieras ”normal samvarorätt” till att omfatta en eftermiddag i&lt;br /&gt; 
veckan, varannan helg, 14 dagar på sommarsemestern och 14 dagar under&lt;br /&gt; 
julen eller påsken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 45 § regleras samvarorätten för andra än föräldrarna till att endast&lt;br /&gt; 
omfatta fall då endera eller båda föräldrarna är döda. Därvid får ”släktingarna&lt;br /&gt;
till barnet eller andra som är nära knutna till barnet” själva vända sig&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2517&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;till rätten, som bestämmer om umgänget och dess omfattning. Om parterna&lt;br /&gt; 
är ense är domstolen skyldig att fastställa överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 48 § finns regler om stående vite för var gång samvarorätten ej respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska lagen anvisar praktiska och användbara rättsregler även i så&lt;br /&gt; 
ömtåliga frågor som familjelivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 § får barnet höras av domstolen ”om barnet själv begär det&lt;br /&gt; 
eller särskilda skäl annars talar för det samt det är uppenbart att barnet inte&lt;br /&gt; 
kan ta skada av att höras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är säreget att det omfattande utredningsmaterialet icke mynnar ut&lt;br /&gt; 
i en klar rättsregel, i vilka fall och i vilken ålder barnet själv bestämmer när&lt;br /&gt; 
det skall höras samt i strid däremot i vilka fall båda eller endera föräldrarna&lt;br /&gt;
får motsätta sig barnets hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska lagen ger barnet en självständig rättighet att i en del fall&lt;br /&gt; 
personligen få framföra sin egen mening inför domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagändringar i förslaget är eller anges vara av redaktionellt slag&lt;br /&gt; 
och berörs icke i denna motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;att riksdagen antar det i propositionen 1981/82:168 framlagda&lt;br /&gt; 
förslaget till lag om ändring i föräldrabalken med de ändringar&lt;br /&gt; 
som anges i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Stockholm den 27 april 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;TORE NILSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;SVEN JOHANSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022517</dok_id>
<subtitel>Tore Nilsson och Sven Johansson</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2517.pdf</filnamn>
<filstorlek>130668</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vårdnad och umgänge m. m. (prop. 1981/82:168)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/375F4815-18E4-40F4-BAF1-7DE5DAF96C1D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>