3097564G50225161981/822516motmotMotion 1981/82:2516 Inger Lindquist m. fl.MotionMotion251601982-04-28 00:00:002014-11-03 23:16:132014-11-03 00:00:00Vårdnad och umgänge m. m. (prop. 1981/82:168)Inger Lindquist m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022516/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022516https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022516
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1981/82:2516</p>
<p>Inger Lindquist m. fl.</p>
<p>Vårdnad och umgänge m. m. (prop. 1981/82:168)</p>
<p>Utgångspunkten för regeringens proposition angående vårdnad och<br />
umgänge m. m. är en strävan att skapa regler som underlättar för barn att<br />
få växa upp under goda och trygga förhållanden, där barnens rättmätiga<br />
behov går före föräldrars och fostrares egna intressen. Vi har under årens<br />
lopp i olika sammanhang hävdat vikten av att omsorgen om barnens bästa<br />
i högre grad blir vägledande i lagstiftningen på familjerättsområdet och<br />
ställer oss därför bakom denna inriktning i lagförslaget. Vi vill dock<br />
tillägga att här, liksom beträffande övrig lagstiftning på familjerättens<br />
område, måste en rimlig avvägning ske mellan myndigheternas rätt att<br />
ingripa i familjens angelägenheter och familjemedlemmars intresse av att<br />
handla efter egen övertygelse.</p>
<p>De invändningar vi har mot förslaget riktar sig i första hand mot reglerna<br />
om gemensam vårdnad. I propositionen fortsätter regeringen på den<br />
väg som riksdagen år 1976 slog in på genom att möjliggöra gemensam<br />
vårdnad för ogifta eller frånskilda föräldrar. Sådan vårdnad kan alltså nu<br />
tillerkännas föräldrar efter prövning av domstol.</p>
<p>Då denna regel infördes ansåg många av oss i moderata samlingspartiet<br />
att gemensam vårdnad inte i första hand tillgodosåg barnets behov av<br />
omvårdnad och trygghet utan mera föräldrarnas intresse av en ”rättvis”<br />
fördelning av vårdnaden. Vi efterlyste då en analys av den situation barnet<br />
kunde hamna i vid gemensam vårdnad, eller som den tyvärr ofta symtomatiskt<br />
kallas ”delad vårdnad”. Företrädare för moderata samlingspartiet<br />
i lagutskottet reserverade sig mot förslaget i propositionen, som dock<br />
antogs av riksdagen.</p>
<p>I 6 kap. 3 § föräldrabalken föreslås nu att den gemensamma vårdnaden<br />
skall bli huvudregel. Den vårdnad som tillkommer föräldrar i äktenskap<br />
föreslås automatiskt fortsätta även efter föräldrarnas skilsmässa och utan<br />
att domstol behöver pröva fråga om lämpligheten av en sådan vårdnadsform.<br />
Vidare föreslås i 4 § att ogifta sammanboende föräldrar skall kunna<br />
få gemensam vårdnad utan prövning av domstol och endast efter anmälan<br />
till pastorsämbetet.</p>
<p>Med hänsyn till de ingripande förändringar som således föreslås var det<br />
att förvänta att förslaget om gemensam vårdnad denna gång skulle vara väl<br />
underbyggt. Det är bara att konstatera att så inte är fallet. Fortfarande vet<br />
vi inte hur den gemesamma vårdnaden uppfattas av barnet och inte heller<br />
av föräldrarna. Framför allt finns det stor risk för att många barn känner<br />
otrygghet, eftersom de så att säga har två hem i skilda bostäder med olika</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2516</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>familjemedlemmmar och kamrater. Gemensam vårdnad ställer också stora<br />
krav på föräldrar att i samråd kunna lösa skilda frågor och problem som<br />
uppkommer i samband med barnets uppfostran. Det är att kräva stor<br />
samarbetsvilja av föräldrar som nyss genomgått en skilsmässa. Deras<br />
olösta konflikter kan lätt komma att gå ut över barnet. Eftersom frågan om<br />
gemensam vårdnad inte regelmässigt blir prövad i samband med äktenskapsskillnaden<br />
skjuts problemet på framtiden. Det kan därigenom förvärras,<br />
och frågan kan komma att tas upp till prövning först lång tid efter<br />
äktenskapsskillnaden och då riva upp gamla sår.</p>
<p>Många och betydelsefulla remissinstanser har också avstyrkt en vidgad<br />
möjlighet till gemensam vårdnad. Så har t. ex. Sveriges Advokatsamfund<br />
funnit det klart olämpligt att föräldrar efter separation automatiskt skall ha<br />
gemensam vårdnad. Enligt samfundets mening bör föräldrar ta ställning<br />
till vårdnadsfrågan i samband med äktenskapsskillnaden. Föreningen<br />
Kommunal- och landstingsanställdas familjerådgivare (KLFR) har samma<br />
uppfattning. De har förklarat att de ofta möter föräldrar som kortare<br />
eller längre tid prövat gemensam vårdnad och funnit att den inte fungerar.<br />
Föreningen fortsätter: ”Att välja gemensam vårdnad är många gånger att<br />
följa minsta motståndets lag och därigenom undvika att bearbeta såväl<br />
separationskriser som att ta ställning till viktiga frågor för barnet. Detta<br />
har inneburit att man täckt över konflikter och motsättningar, som sedan<br />
spelats ut över barnet vid de oundgängliga praktiska besluten i det gemensamma<br />
föräldraansvaret. Det är framför allt barnet som far illa av obearbetade<br />
konflikter mellan föräldrarna.” Som många av remissinstanserna<br />
påpekat, råder alltså fortfarande stor oklarhet om hur den gemesamma<br />
vårdnaden hittills utfallit i praktiken. Enligt vår mening är det oacceptabelt<br />
att lägga fram ett så genomgripande förslag utan att en grundlig<br />
utredning gjorts om barnets situation i de hittills relativt få fallen av<br />
gemensam vårdnad.</p>
<p>Utöver vad vi nu anfört som skäl för avslag åberopar vi vad som<br />
anfördes från företrädare för moderata samlingspartiet i samband med<br />
den riksdagsbehandling som föregick 1976 års beslut om gemensam vårdnad.<br />
Den oro för barnets situation som då kom till uttryck har sannerligen<br />
inte blivit mindre under de gånga åren. Vi motsätter oss alltså att reglerna<br />
om gemensam vårdnad ändras på sätt som nu föreslagits. Vi vill förorda<br />
att en utvärdering nu görs av vilka effekter reglerna om gemensam vårdnad<br />
haft framför allt för berörda barn. 1 avvaktan på denna utvärdering<br />
anser vi att nuvarande regler bör bibehållas oförändrade.</p>
<p>1 ytterligare ett avseende ifrågasätter vi förslaget i propositionen,<br />
och det gäller bestämmelsen i 6 kap. 15 § om umgängesrätt. Vi delar<br />
uppfattningen att det är av värde att barn får rätt till umgänge också med<br />
andra personer än föräldrarna. Självfallet är detta särskilt viktigt när det<br />
gäller att upprätthålla samhörigheten med t. ex. far- och morföräldrar och<br />
fosterföräldrar, som kan skänka barnet trygghet och gemenskap. Vi ställer</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2516</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>oss dock frågande inför den väg som valts i förslaget. Om ett barn får träffa<br />
t. ex. sin mormor först efter det att socialnämnden vid domstol fört talan<br />
om umgängesrätten måste man allvarligt ifrågasätta värdet för barnet av<br />
ett sådant sammanträffande. Den motvilja som vårdnadshavare måste<br />
känna då en sådan umgängesrätt utövas kommer otvivelaktigt att gå ut<br />
över barnet. Om det är av särskild vikt för ett barn att få träffa andra, och<br />
vårdnadshavaren motsätter sig detta i strid med barnets intresse, måste i<br />
stället hela vårdnadsfrågan övervägas och omprövas. Denna risk bör vårdnadshavare<br />
ha klart för sig för att kunna rätta sitt handlande därefter. Vår<br />
invändning mot lagförslaget i denna del bör lagtekniskt föranleda den<br />
ändringen att tredje stycket i 15 § utgår.</p>
<p>Det bör i övrigt ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga<br />
författningsändringar.</p>
<p>Med anledning av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:46px;">1. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av effekterna av<br />
reglerna om gemensam vårdnad,</p>
<p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser ändringar i bestämmelserna<br />
om gemensam vårdnad,</p>
<p style="margin-left:46px;">3. att riksdagen beslutar att i förslaget till lag om ändring i föräldrabalken<br />
tredje stycket i 6 kap. 15 § skall utgå.</p>
<p>Stockholm den 28 april 1982</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>INGER LINDQUIST (m)<br />
OLLE AULIN (m)</p>
<p>GÖTE JONSSON (m)</p>
<p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)<br />
JOAKIM OLLÉN (m)<br />
ARNE SVENSSON (m)</p>
<p>G. BIÖRCK (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>MARGARETA GARD (m)<br />
BJÖRN KÖRLOF (m)<br />
EWY MÖLLER (m)</p>
<p>JAN PRYTZ (m)</p>
<p>HÅKAN WINBERG (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>i Värmdö</p>
</div>
</div>
</div>
0INGER LINDQUISTm1undertecknare0OLLE AULINm2undertecknare0GÖTE JONSSONm3undertecknare0H. BERTIL LIDGÅRDm4undertecknare0JOAKIM OLLÉNm5undertecknare0ARNE SVENSSONm6undertecknare0G. BIÖRCKm7undertecknare0MARGARETA GARDm8undertecknare0BJÖRN KÖRLOFm9undertecknare0EWY MÖLLERm10undertecknare0JAN PRYTZm11undertecknare0HÅKAN WINBERGm12undertecknareG5022516Inger Lindquist m. fl.mot_198182__2516.pdf75682pdfVårdnad och umgänge m. m. (prop. 1981/82:168)https://data.riksdagen.se/fil/40858152-23BC-426B-A48D-EBD6D05CEE04