3097554 G5022506 1981/82 2506 mot mot Motion 1981/82:2506 Olof Palme m. fl. Motion Motion 2506 0 1982-04-21 00:00:00 2014-11-03 23:16:05 2014-11-03 00:00:00 Förslag till åtgärder för att främja övergång från hyresrätt till bostadsrätt m. m. (prop. 1981/82:169) Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022506/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022506 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022506 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Motion<br /> 1981/82:2506<br /> Olof Palme m. fl.</p> <p>Förslag till åtgärder för att främja övergång från hyresrätt till<br /> bostadsrätt m. m. (prop. 1981/82:169)</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Innehållsförteckning</p> <p>Motionens huvudsakliga innehåll 1</p> <p>Inledning 2</p> <p>Boendedemokrati — mål för politiken 2</p> <p>Boendedemokrati — medel för politiken 2</p> <p>Hyresrätt — bostadsrätt 3</p> <p>Från hyresrätt till bostadsrätt 4</p> <p>Utgångspunkt 4</p> <p>Allmänna överväganden 5</p> <p style="margin-left:23px;">Allmännyttig hyresrätt 5</p> <p style="margin-left:23px;">Privatägd hyresrätt 5</p> <p>Våra ställningstaganden 6</p> <p>Föreningsbildning ,,. 6</p> <p>Förvärv av enskilt ägd fastighet 7</p> <p>Prisföreskrifter 9</p> <p>Ikraftträdande 10</p> <p>Hemställan 11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motionens huvudsakliga innehåll</p> <p>En av de grundläggande förutsättningarna för den sociala bostadspolitiken<br /> är att slå vakt om den allmännyttiga hyresrätten och den folkrörelsekooperativa<br /> bostadsrätten, HSB och Riksbyggen. Samtidigt skall ett<br /> spekulativt utnyttjande av ombildning av privatägd hyresrätt till bostadsrätt<br /> motverkas.</p> <p>En utvidgning av inflytande för de boende måste bygga på värderingen<br /> att det är boendet och inte ägandet som utgör grunden för bestämmande.</p> <p>Inflytandefrågan vid allmännyttig hyresrätt skall därför inte angripas<br /> genom utförsäljning av dessa lägenheter utan ske genom att de boende får<br /> rätt att medverka i det ekonomiska ansvaret för dels sin lägenhet, dels den<br /> yttre förvaltningen.</p> <p>När det gäller övergång från privatägd hyresrätt till bostadsrätt skall<br /> detta ske under kommunal insyn och i första hand i de folkrörelsekooperativa<br /> bostadsföretagens regi.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2306</p> </div> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_10" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_40"><p>2</p> </div> <div class="block ml_2"><p>För att motverka spekulativa inslag vid övergång från privatägd hyresrätt<br /> till bostadsrätt och samtidigt slå vakt om det kommunala ansvaret för<br /> bostadsförsörjningen föreslås en utvidgning av den kommunala förköpsrätten<br /> till samtliga flerbostadsfastigheter. Vidare skall en bostadsrättsförening<br /> i sina stadgar förutom prisföreskrifter, som är möjliga att införa i<br /> stadgarna redan med gällande lagstiftning, också kunna införa en s. k.<br /> hembudsskyldighet.</p> <p>Om den kommunala förköpsrätten inte utnyttjas skall vid ombildning<br /> till privat bostadsrätt gälla att de boende i minst två tredjedelar av de<br /> uthyrda lägenheterna engagerar sig som medlemmar i en bostadsrättsförening<br /> och på föreningsstämma beslutar om förvärv av fastigheten. Vidare<br /> skall de boende ges rätt att före andra köpare förvärva fastigheten för<br /> ombildning till bostadsrätt. Ombildning till folkrörelsekooperativ bostadsrätt<br /> skall vara undantagen från dessa regler.</p> <p>Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.</p> <p>Inledning</p> <p>Boendedemokrati — mål för politiken</p> <p>Den sociala bostadspolitiken syftar, enligt socialdemokraternas bostadspolitiska<br /> aktionsprogram inför 1980-talet — ”Bostaden en social<br /> rättighet”, — till bostad åt alla, en social boendemiljö, ekonomisk rättvisa<br /> och boendedemokrati.</p> <p>När det gäller demokratin i boendet slås i programmet fast att ”de<br /> boende skall kunna påverka inriktningen på bostadsbyggandet och därigenom<br /> i samverkan skapa goda boendemiljöer. Även bestämmanderätten<br /> över förvaltningen av bostäder skall ligga hos de boende, oavsett vem som<br /> är ägare. Denna grundläggande rätt till inflytande över de egna boendeförhållandena<br /> är en nödvändig och självklar förutsättning för ett demokratiskt<br /> samhällsliv.” Vidare understryks att ”det framtida reformarbetet för<br /> att utvidga medbestämmandet för de boende måste baseras på socialdemokratins<br /> värdering att det är boendet och inte ägandet som utgör grunden<br /> för bestämmande”. Boendedemokratin är således ett mål för den socialdemokratiska<br /> bostadspolitiken.</p> <p>Boendedemokrati — medel för politiken</p> <p>Den sociala bostadsförsörjningen, som det tidigare rått stor politisk<br /> enighet kring, är på väg att överges till förmån för den fria marknadsekonomin.</p> <p>Med framgång har högerkrafterna drivit den fria marknadsekonomins<br /> politik. Det gäller då inte enbart fördelningen av bostäder utan även en<br /> marknadsanpassning av rätten att planlägga, att bestämma bostädernas<br /> utformning, att bygga, att förvalta samt att tillgodogöra sig värdestegring</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_40"><p>3</p> </div> <div class="block ml_2"><p>ar. Målet för deras politik är att tillgång till kapital skall utgöra grunden för<br /> valfrihet i samtliga led i bostadsförsörjningen.</p> <p>För att uppnå sitt politiska mål har högerkrafterna bl. a. valt ägardemokrati<br /> som medel för politiken. Genom att koncentrera uppmärksamheten<br /> på det för de flesta människor positiva kravet om ökat boendeinflytande<br /> har man genom den valda uppläggningen kunnat undvika att öppet behöva<br /> diskutera det egentliga målet för politiken.</p> <p>Ser man t. ex. på privatägd hyresrätt kan man konstatera att den avtagande<br /> betalningsförmågan — sjunkande reallöner och urholkade bostadsbidrag<br /> — har medfört att förutsättningarna för att kunna förränta kapital<br /> försämrats. I en situation, då betalningsförmågan ytterligare kan komma<br /> att avta samtidigt som kostnaderna för inte minst eftersatt underhåll förväntas<br /> stiga kraftigt, kan det från fastighetsägarsynpunkt vara lockande att<br /> genom utförsäljning av hyresrätt söka omsätta fastighetskapitalet.</p> <p>I en situation då det är svårt att avyttra hyresfastigheter ligger det därför<br /> nära till hands att övergå från privatägd hyresrätt till privat bostadsrätt.<br /> Det i hyresfastigheten bundna kapitalet kan därmed frigöras samtidigt som<br /> ansvaret för eftersatt underhåll kan överföras till de boende. Dessutom kan<br /> övergången påverka betalningsvilligheten hos hyresrättshavarna genom<br /> att dessa erbjuds en garanti för framtida segregerat boende befriat från<br /> ekonomisk och social solidaritet, ökad subventionering på skattebetalarnas<br /> bekostnad i form av underskottsavdrag i samband med strimlad belåning,<br /> möjlighet att utnyttja boendet som pant för lån samt slutligen rätt att<br /> fritt handla med sin bostad.</p> <p>Genom att kapitalisera värdet av de ändrade förutsättningarna för bostadens<br /> disposition och samtidigt marknadsföra övergången som en fråga<br /> om ökat inflytande — vilket man för övrigt också kan ta betalt för — kan<br /> denna form av spekulation inte bara ge god utdelning för de privata<br /> fastighetsägarna utan även ges sken av demokratisk rättfärdighet. Boendedemokratin<br /> har därmed blivit ett medel för den nyliberala bostadspolitiken.</p> <p>Hyresrätt — bostadsrätt</p> <p>Vid diskussionen om demokratisering av hyresrätten som mål för politiken<br /> är det viktigt att uppmärksamma de väsentliga skillnader som i dag<br /> räder mellan dels allmännyttig och privatägd hyresrätt, dels folkrörelsekooperativ<br /> — HSB och Riksbyggen — och privat bostadsrätt.</p> <p>Den allmännyttiga hyresrätten, som tillkom som ett medel för att förverkliga<br /> den sociala bostadspolitiken, bygger på målsättningen att den<br /> skall vara tillgänglig för alla bostadssökande, att den inte skall kunna<br /> göras till föremål för handel, att den skall vara hyresbestämmande på<br /> bostadsmarknaden samt att den skall tillhandahållas till självkostnadspris.<br /> För att den allmännyttiga hyresrätten i framtiden skall kunna vidareutvecklas<br /> har de ovan angivna målsättningarna kompletterats med kravet på</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2506</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_40"><p>4</p> </div> <div class="block ml_2"><p>en utvecklad boendedemokrati.</p> <p>När det gäller privatägd hyresrätt är utgångspunkten i väsentliga avseenden<br /> annorlunda. Den primära målsättningen för privat fastighetsägande<br /> är nämligen i stället att förränta kapital. Eftersom fastigheter som sådana<br /> sjunker i värde kommer förräntningen i hög grad att bestämmas av dels hur<br /> betalningsförmågan hos de boende utvecklas, dels hur stor del av betalningsförmågan<br /> som fastighetsägarna tillåts inteckna genom ökade hyresuttag.<br /> De grundläggande förutsättningarna, som gäller för allmännyttig<br /> hyresrätt, saknar därför i allmänhet relevans vid en renodlad privat fastighetsförvaltning.</p> <p>Den folkrörelsekooperativa bostadsrätten, i likhet med allmännyttig hyresrätt,<br /> uppstod som ett bostadssocialt medel för att trygga människornas<br /> rätt till en god bostad utan inslag av privat spekulation. Inom ramen för en<br /> representativ demokrati har denna form av bostadskooperation sedan<br /> utvecklats och står i dag för erfarenhet och kontinuitet när det gäller såväl<br /> nyproduktion som förvaltning.</p> <p>Tillkomsten av privat bostadsrätt har däremot i allmänhet initierats av<br /> privata byggintressenter. Den privata bostadsrätten har, precis som privat<br /> hyresrätt, därför i hög grad kommit att utnyttjas som ett medel att spekulera<br /> på de boendes bekostnad.</p> <p>Utgångspunkten för den sociala bostadspolitiken måste därför vara att<br /> slå vakt om och vidareutveckla den allmännyttiga hyresrätten och den<br /> folkrörelsekooperativa bostadsrätten samtidigt som möjligheten att utnyttja<br /> hyres- och bostadsrätt i spekulativt syfte motverkas.</p> <p>Från hyresrätt till bostadsrätt</p> <p>Utgångspunkt</p> <p>Trots vissa inledande allmänna resonemang om att demokratiseringsprocessen<br /> av hyresrätt redan inletts inte minst genom initiativ från hyresgäströrelsen<br /> och de allmännyttiga företagen slår bostadsministern i direktiven<br /> till bostadsrättskommittén — Dir. 1978:91 — kategoriskt fast att det<br /> ”inte torde gå att inom överskådlig tid uppnå samma inflytande för hyresgästerna<br /> som för dem som bor med ägande- och bostadsrätt. Full likställdhet<br /> i detta avseende mellan besittningsformema kan alltså inte uppnås. Om<br /> man vill åstadkomma ett ökat boinflytande, utöver vad som är möjligt på<br /> hyresrättens område, måste det ske genom att bostäderna i ökad omfattning<br /> upplåts med ägande- och bostadsrätt.”</p> <p>Med utgångspunkt från denna grundsyn pläderar bostadsministern sedan<br /> i realiteten för att de privata fastighetsägarna hädanefter i mer legaliserad<br /> form skall ges möjlighet att, utan alltför betungande inskränkningar,<br /> avyttra hyresfastigheter till de boende i form av privata bostadsrättslägenheter.<br /> Som medel för att förverkliga denna målsättning använder bostadsministern<br /> ägardemokrati.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Allmänna överväganden</p> <p>Ett ökat inflytande för hyresrättshavarna över lägenhet, hus och närmiljö<br /> utgör, som tidigare framgått, en av de centrala framtida bostadssociala<br /> frågorna. I motsats till bostadsministern anser socialdemokraterna<br /> att demokratiseringen av boendet inte får göras till en fråga om utökat<br /> ägande utan att beakta de uppenbara riskerna för tilltagande spekulation<br /> i boendet. Utgångspunkten för demokratiseringen måste i stället vara, då<br /> boendet och ägandet inte sammanfaller, att makt och inflytande såväl vid<br /> allmännyttig som privat hyresrätt omfördelas från dem som äger till dem<br /> som bor.</p> <p>O Allmännyttig hyresrätt</p> <p>Utgångspunkten för att förverkliga boendedemokrati vid allmännyttig<br /> hyresrätt måste vara att de boende får rätt att medverka i det ekonomiska<br /> förvaltningsansvaret över dels sin lägenhet, dels den yttre förvaltningen.<br /> Det senare skall kunna gälla ett eller flera hus och omfatta reparations- och<br /> underhållsarbeten, renhållning, närmiljö, allmänna kvalitetsfrågor i förvaltningen<br /> m. m.</p> <p>En grundläggande förutsättning för att kunna uppnå det ovan angivna<br /> demokratiseringsmålet är att förvaltningen sker i mindre, för de boende<br /> överblickbara, förvaltningsenheter. Detta förutsätter att de allmännyttiga<br /> bostadsföretagen anpassar sin organisation för detta.</p> <p>Arbetet med ett ökat inflytande vid allmännyttig hyresrätt har redan<br /> inletts genom att boinflytandeavtal har slutits mellan hyresgästföreningar<br /> och merparten av de allmännyttiga bostadsföretagen. Dessutom har ett<br /> antal försök med utökad boendedemokrati påbörjats tillsammans med<br /> hyresgäströrelsen. Dessa försök har dock hittills i huvudsak skett med<br /> utgångspunkt från rådande förvaltningsförutsättningar. I den framtida<br /> försöksverksamheten kan det emellertid vara motiverat med mer genomgripande<br /> omprövningar av de nu rådande förvaltningsformerna för att<br /> kunna skapa förutsättningar för ett reellt ökat inflytande för de boende.</p> <p>Mot bakgrund av de erfarenheter som hittills vunnits genom de boinflytandeavtal<br /> som slutits och den försöksverksamhet som pågår finns det i<br /> dag inga motiv för att inflytandefrågan vid allmännyttig hyresrätt skall<br /> angripas genom utförsäljning av dessa lägenheter till bostadsrätt. Detta<br /> understryks ytterligare av en av Riksbyggen gjord utredning, vari det klart<br /> framgår att det inte är ägandet i sig som konstituerar demokrati vid<br /> bostadsrätt. Ett levande boinflytande uppstår först i och med att enskilda<br /> människor tillsammans engagerar sig i förvaltningen av sina bostäder.</p> <p>O Privatägd hyresrätt</p> <p>När det gäller privatägd hyresrätt är förhållandena delvis annorlunda.<br /> Några allvarligt menade försök med reellt boinflytande finns inte redovisade.<br /> Detta hänger främst samman med att de privata fastighetsägarna,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>vars primära målsättning är att förränta i fastigheter nedlagt kapital, inte<br /> är intresserade av en omfördelning av makt till de boende. Antalet privata<br /> fastighetsägare är dessutom mer än hundrafalt fler än de kommunala<br /> bostadsföretagen, trots att antalet förvaltade lägenheter är ungefär detsamma.<br /> De därmed sammanhängande organisatoriska problemen för en<br /> demokratisering av den privata hyresrätten genom boinflytandeavtal kompliceras<br /> ytterligare av att det bland de privata fastighetsägarna förekommer<br /> olika grader av direkt osund spekulation i människornas rätt till ett bra<br /> boende.</p> <p>För att påskynda demokratiseringen inom det privata hyreshusbeståndet<br /> kan det därför vara nödvändigt att samhället vidtar åtgärder för att<br /> underlätta och påskynda omfördelningen av inflytande från fastighetsägare<br /> till de boende.</p> <p>Redan nu kan det emellertid vara motiverat, särskilt i tätorters centrala<br /> delar där den privata hyresrätten dominerar, att pröva möjligheten att<br /> underlätta demokratiseringen genom att omvandla privatägd hyresrätt till<br /> folkrörelsekooperativ bostadsrätt eller till allmännyttig hyresrätt. Förutom<br /> ett ökat inflytande kan en utförsäljning av privatägd hyresrätt dessutom<br /> skapa en mer balanserad sammansättning av olika besittningsformer.</p> <p>Våra ställningstaganden</p> <p>Mot bakgrund av de av bostadsministern i direktiven uppställda kraven<br /> har bostadsrättskommittén i sitt betänkande — ”Från hyresrätt till bostadsrätt”,<br /> SOU 1981:74 — utarbetat förslag till en rad åtgärder för att i<br /> lagreglerad form ge de privata fastighetsägarna möjlighet att ombilda<br /> hyresrätt till bostadsrätt. Denna form av ökad rätt till spekulation på de<br /> boendes bekostnad har, även av utredningen, gjorts till en fråga om ökad<br /> ägardemokrati.</p> <p>De ansatser i betänkandet till att underlätta en för de boende mer trygg<br /> ombildning i de folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningarnas regi tar<br /> bostadsministem däremot avstånd från i propositionen. Detsamma gäller<br /> prisföreskrifter och hembudsskyldighet till bostadsrättsföreningar i syfte<br /> att motverka spekulation i samband med ombildning.</p> <p>Föreningsbildning</p> <p>För att värna de boendes rätt måste ombildningen av privatägd hyresrätt<br /> till bostadsrätt genomföras på ett sådant sätt att spekulation motverkas. En<br /> grundläggande förutsättning för detta är att de administrativa, juridiska,<br /> tekniska och ekonomiska insatser som krävs för ombildningen sker under,<br /> från de boendes sida, tryggade former utan inslag av kortsiktiga privata<br /> vinstintressen. Detta gäller inte minst de ekonomiska konsekvenserna på<br /> sikt som sammanhänger med husets tekniska och underhållsmässiga förutsättningar.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Utgångspunkten för ombildningen av privatägd hyresrätt till bostadsrätt<br /> måste därför vara att de boende garanteras en grundtrygghet vid<br /> bedömningen av fastighetens kondition såväl tekniskt som ekonomiskt. Vi<br /> anser därför att företagsbildningen skall ske under kommunal insyn och i<br /> första hand genom de folkrörelsekooperativa bostadsföretagens — HSB<br /> och Riksbyggen — försorg. Genom en sådan ordning ges hyresrättshavarna<br /> en större trygghet och en bättre garanti för att ombildningen verkligen<br /> kan genomföras.</p> <p>Om ombildning av privatägd hyresrätt till privat bostadsrätt ändock<br /> kommer till stånd i enskild regi förutsätter vi att den i propositionen<br /> förordade majoritetsregeln tillämpas. Detta innebär, för att övergång till<br /> bostadsrätt skall gälla, att de boende i minst två tredjedelar av de uthyrda<br /> lägenheterna engagerar sig i en bostadsrättsförening som medlemmar och<br /> fattar de nödvändiga besluten om fastighetsförvärv på en föreningsstämma.</p> <p>Gäller däremot ombildningen till folkrörelsekooperativ bostadsrätt anser<br /> vi, i motsats till bostadsministem, att de folkrörelsekooperativabostadsrättsföreningama<br /> undantas från denna regel. Detta sammanfaller i princip<br /> med kommittéförslaget.</p> <p>För att ytterligare stärka de boendes framtida ställning gentemot privata<br /> fastighetsägare vid ombildning av privatägd hyresrätt till privat bostadsrätt<br /> föreslår vi att dessa ombildningar under ett års tid efter lagens ikraftträdande<br /> följs upp av bostadsstyrelsen. Detta gäller såväl de ekonomiska<br /> förutsättningarna vid ombildningen som fastighetens kondition inte minst<br /> vad beträffar eftersatt underhåll. Även andrahandsförsäljningar av de<br /> nybildade bostadsrätterna skall ingå i uppföljningen. Med utgångspunkt<br /> i de på så sätt vunna erfarenheterna skall regeringen till riksdagen återkomma<br /> med förslag om eventuella justeringar i lagstiftningen i syfte att<br /> trygga de boendes rätt vid övergång till privat bostadsrätt.</p> <p>Förvärv av enskilt ägd fastighet</p> <p>Den i propositionen föreslagna hembudsskyldigheten, som innebär att<br /> fastighetsägaren med angivande av köpevillkor först skall erbjuda de<br /> boende att köpa fastigheten innan den säljs till någon annan, finnér vi som<br /> generell princip i flera avseenden vara administrativt komplicerad.</p> <p>Dessutom kommer den föreslagna hembudsskyldigheten att utgöra ett<br /> direkt hinder för att, inom ramen för den sociala bostadspolitiken, kunna<br /> bekämpa segregationen i boendet genom att trygga en allsidig sammansättning<br /> av bostadsområden med hänsyn till besittningsform. Utan kommunal<br /> möjlighet till påverkan kan nämligen privat hyresrätt i ökad utsträckning,<br /> särskilt i centralt belägna attraktiva områden, ombildas till<br /> privat bostadsrätt enbart genom beslut primärt fattade av de privata fastighetsägarna.<br /> Inom ramen för hembudsförfarandet kan fastighetsägarna<br /> sedan tillsammans med de gäster som de genom årens lopp valt ut genom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_40"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>föra ombildningen utan störande yttre inblandning.</p> <p>Mot bakgrund av vad som ovan framhållits avstyrker vi förslaget om ett<br /> generellt införande av hembudsskyldighet och därmed sammanhängande<br /> loljdförslag om anmälan till inskrivningsmyndighet samt återkallande och<br /> antagande av hembud. I stället förordar vi, i enlighet med den socialdemokratiska<br /> ledamotens reservation till bostadsrättskommitténs betänkande,<br /> att den kommunala förköpsrätten utvidgas till att gälla samtliga typer av<br /> llerbostadsfastigheter.</p> <p>Förutom en väsentligt förenklad administration kommer kommunen,<br /> inom ramen för sitt ansvar för att upprätta bostadsförsörjningsprogram,<br /> att lättare kunna styra socialt motiverade ändringar när det gäller bostadsområdenas<br /> sammansättning med avseende på besittningsform.</p> <p>Om de boende i fastigheter som berörs av förköp anmäler sitt intresse för<br /> att i folkrörelsekooperativ form ta över fastigheter skall kommunen, om<br /> den finnér det bostadssocialt motiverat, medverka till detta. Genom denna<br /> möjlighet till förköp kommer tiden för fastighetsförvärv att väsentligt<br /> kunna förkortas. Hyresrättshavarna får samtidigt bättre tid och möjlighet<br /> att diskutera ombildningen och eventuella förändringar i fastigheten med<br /> den expertis som de folkrörelsekooperativa organisationerna förfogar<br /> över. De boende ges också större ekonomisk trygghet i samband med<br /> ombildningen, genom att kommunerna noggrant kan granska fastigheten<br /> från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt. Genom kommunens aktiva<br /> medverkan kommer dessutom förutsättningen för statlig långivning att<br /> vara uppfylld.</p> <p>Skulle kommunen däremot inte utnyttja sin förköpsrätt och ett folkrörelsekooperativt<br /> företag inte är köpare av fastigheten skall vid ombildningen<br /> från privatägd hyresrätt till privat bostadsrätt de boende ges rätt att före<br /> andra köpare förvärva fastigheten enligt med vad som föreslås i propositionen.</p> <p>I propositionen avfärdar bostadsministern det ovan förda resonemanget<br /> om införande av kommunal förköpsrätt med att visserligen medge ”att en<br /> sådan ändring skulle kunna ha flera fördelar från praktisk synpunkt” men<br /> finner ändå en utvidgning av den kommunala förköpsrätten inte önskvärd.<br /> Som enda motiv härför framför bostadsministem att ”hyresgästernas ställning<br /> skulle bli beroende av politiska beslut inom varje kommun”.</p> <p>Genom detta ställningstagande tar bostadsministern avstånd från en av<br /> de grundläggande utgångspunkterna för hela den sociala bostadspolitiken<br /> samtidigt som hon i hög grad försvårar möjligheterna att genomföra den<br /> stadsförnyelseprocess som vi i dag står inför.</p> <p>Avståndstagandet från bostadsministerns sida blir särskilt anmärkningsvärt<br /> när hon samtidigt i propositionen på s. 24 under rubriken ”Kommunernas<br /> roll” slår fast att ”ansvarsfördelningen mellan stat och kommun<br /> inom bostadsförsörjningen innebär sedan länge att kommunerna har ansvaret<br /> för verksamhetens omfattning och innehåll. Från en tidigare inrikt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_40"><p>9</p> </div> <div class="block ml_2"><p>ning på främst ny- och ombyggnad av själva bostäderna har det kommunala<br /> planeringsansvaret utvecklats i riktning mot en helhetssyn på boendet,<br /> där ny- och ombyggnad liksom andra åtgärder diskuteras i ett sammanhang.<br /> Det bör således vara viktiga utgångspunkter för kommunens<br /> bostadspolitiska åtgärder att åstadkomma ett tillräckligt och varierande<br /> utbud av bostäder i olika delar av kommunen, att skapa en god boendemiljö<br /> och att ge goda förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning<br /> i olika bostadsområden. Bebyggelsen bör kunna ges en varierande<br /> utformning i fråga om hustyp, lägenhetsfördelning och besittningsform.<br /> Ett och samma område bör kunna erbjudas valmöjlighet mellan småhus<br /> och flerbostadshus samt mellan ägda, hyrda och bostadsrättsupplåtna<br /> bostäder.”</p> <p>Prisföreskrifter</p> <p>Vid såväl småhus med äganderätt som bostadsrättslägenheter kan förekomma<br /> avsevärda övervinster i samband med överlåtelse. Detta sammanhänger<br /> med att betalningsvilligheten, inte minst för centralt belägna bostäde<br /> särskilt i expansiva orter, utvecklas betydligt snabbare än kostnaderna<br /> för själva boendet. Resultat av en sådan utveckling blir i förhållande till<br /> marknadens betalningsförmåga relativt sett låga boendekostnader.</p> <p>Vid överlåtelse kan en på så sätt uppkommen förmån antingen kapitaliseras<br /> och ge sig till känna i form av ett högt försäljningspris eller utnyttjas<br /> som en tillgång i samband med byte. Den kapitaliserade förmånen kan<br /> sedan göras till föremål för realisationsvinstbeskattning medan beskattningen<br /> inte förekommer i samband med byte. Särskilt om realisationsvinstbeskattningen<br /> är hög kan denna skattemässiga skillnad, i kombination<br /> med att realisationsvinsten upplevs drabba såväl säljare som köpare<br /> i form av lägre nettovinst resp. högre boendekostnader, ge upphov till<br /> manipulationer med redovisning av försäljningspriser med åtföljande<br /> svarthandel som resultat.</p> <p>Inom ramen för nu rådande institutionella förhållanden har bostadsrättskommittén<br /> försökt att angripa problemet med övervinster dock utan<br /> att ifrågasätta dels förutsättningarna för uppkomst av värdeutfallet, dels<br /> bytesrätten.</p> <p>Med vetskap om att dessa för prisbildningen avgörande förutsättningar<br /> inte har varit möjliga att angripa inom ramen för kommitténs kompetensområde<br /> föreslår kommittén dock att en bostadsrättsförening skall i sina<br /> stadgar förutom prisföreskrifter, som är möjliga att införa i stadgarna<br /> redan med gällande lagstiftning, också kunna införa en s. k. hembudsklausul.<br /> Efter hembud till bostadsrättsföreningen före en överlåtelse skall<br /> föreningen, rikskooperativa organisationer eller kommun kunna lösa bostadsrätten.<br /> Länsbostadsnämnden skall i vissa fall efter kommunens yttrande<br /> som villkor för bostadslån kunna kräva att prisföreskrifter och<br /> hembudsklausul tas in i bostadsrättsföreningens stadgar under fem år.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_39"><p>10</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Trots vad vi ovan understrukit finner vi, i motsats till vad bostadsministern<br /> föreslår i propositionen, att de av kommittén föreslagna prisföreskrifterna<br /> kombinerade med hembudsklausul vid överlåtelse av bostadsrätt bör<br /> kunna under nu rådande omständighet prövas. I samband härmed bör<br /> även olika former av återköpsgaranti kunna aktualiseras.</p> <p>Även de folkrörelsekooperativa företagen har med oro uppmärksammat<br /> utvecklingen mot allt högre överlåtelsevärden i samband med andrahandsförsäljning<br /> av bostadsrätter företrädesvis i de större tätorterna. Inom ramen<br /> för rådande institutionella förutsättningar har såväl HSB som Riksbyggen,<br /> ibland i samarbete med kommuner — t. ex. den s. k. Värmdömodellen<br /> —, på olika sätt sökt att bemästra den oroande utvecklingen.</p> <p>I motsats till bostadsministen, som i propositionen betecknar dessa<br /> försök att komma till rätta med spekulation i boendet som inskränkningar,<br /> uppfattar vi HSB:s och Riksbyggens initiativ i stället som allvarligt menade<br /> försök att genom dämpning av prisutvecklingen öka möjligheten för<br /> fler människor att kunna efterfråga bostadsrätter. Vad enligt borgerlig<br /> terminologi således betecknas som inskränkningar, är i den sociala bostadspolitiken<br /> i stället att betrakta som rättsutvidgningar.</p> <p>Vi är dock helt medvetna om att problemet med övervärden ingalunda<br /> kommer att kunna föras till en mer generell lösning genom att utnyttja<br /> prisföreskrifter enbart i samband med ombildning av hyresrätt till bostadsrätt<br /> eller nyproduktion av bostadsrätt. Snarare kan sådana föreskrifter, om<br /> de ges en felaktig varubeteckning, på sikt komma att kunna uppfattas som<br /> obilliga i förhållande till den befintliga bostadsmassan av småhus med<br /> äganderätt och bostadsrättslägenheter — sammanlagt ca 2,1 miljoner bostäder<br /> — vilka i praktiken inte kommer att kunna beröras av dylika<br /> föreskrifter.</p> <p>För att komma till rätta med problemet med övervärden i samband med<br /> försäljning av bostäder måste en prövning ske i ett vidare fördelningspolitiskt<br /> sammanhang där såväl effekten av skattesystem som den rådande<br /> bostadsfinansieringen vägs in. En sådan utredning, som även bör inkludera<br /> en utveckling av den kooperativa boendeformen i syfte att bemästra<br /> överprisproblemet och förhindra spekulationen, måste baseras på en fördelningspolitik<br /> utgående från de värderingar som gäller för den socialt<br /> inriktade bostadspolitiken.</p> <p>Ikraftträdande</p> <p>Den nu aktuella lagstiftningen kommer att medföra, inte minst för<br /> kommunerna, vissa nya administrativa åtaganden och rutiner vid övergång<br /> från hyres- till bostadsrätt. Detta i kombination med att nya krediter,<br /> delvis förenade med behovsprövning, kommer att behöva ställas till förfogande<br /> vid övergången gör att vi finner att tidpunkten för ikraftträdande<br /> bör flyttas fram från 1 juli 1982 till 1 januari 1983. Genom en sådan<br /> framflyttning kan, förutom att författningstexten föreligger i god tid före</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2506</p> </div> <div class="block ml_39"><p>11</p> </div> <div class="block ml_2"><p>ikraftträdandet, dessutom bättre förutsättningar skapas för information<br /> till de boende om de nya reglerna som gäller vid framtida övergång från<br /> hyres- till bostadsrätt.</p> <p>Hemställan</p> <p>Vi utgår från att berörda utskott utformar de av motionsförslagen föranledda<br /> förslagen till ändringar i lagstiftningen och hemställer</p> <p style="margin-left:47px;">1. att riksdagen antar de vid propositionen fogade lagförslagen<br /> endast med i denna motion förordade ändringar som innebär</p> <p style="margin-left:47px;">a) att de folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningarna undantas<br /> från den i propositionen föreslagna majoritetsregeln,</p> <p style="margin-left:47px;">b) att den generella hembudsskyldigheten inte godtas och i stället<br /> ersätts med en utvidgad kommunal förköpsrätt,</p> <p style="margin-left:47px;">c) att bostadsrättsförening i sina stadgar skall kunna föra in,<br /> utöver prisföreskrifter, även s. k. hembudsklausuler av i motionen<br /> förordad typ,</p> <p style="margin-left:47px;">d) att lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1983,</p> <p style="margin-left:47px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts</p> <p style="margin-left:47px;">a) om en uppföljning av vissa ombildningar m. m. samt om<br /> därav föranledda förslag,</p> <p style="margin-left:47px;">b) om kommunal medverkan till vissa fastighetsöverlåtelser till<br /> folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar m. fl.,</p> <p style="margin-left:47px;">c) om förutsättningar för bostadslån i vissa fall,</p> <p style="margin-left:47px;">d) om en utredning beträffande problemen med övervärden<br /> m. m. enligt vad i motionen anförts.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Stockholm den 21 april 1982</p> </div> <div class="block ml_2"><p>OLOF PALME (s)</p> <p>CURT BOSTRÖM (s)<br /> INGVAR CARLSSON (s)<br /> HANS GUSTAFSSON (s)<br /> LILLY HANSSON (s)</p> <p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br /> PAUL JANSSON (s)<br /> GÖRAN KARLSSON (s)<br /> OLLE WESTBERG (s)<br /> i Hofors</p> </div> <div class="block ml_22"><p>MAJ-LIS LANDBERG (s)<br /> ESSEN LINDAHL (s)</p> <p>LISA MATTSON (s)</p> <p>THAGE PETERSON (s)<br /> ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br /> INGVAR SVANBERG (s)<br /> LARS ULANDER (s)<br /> VALTER KRISTENSON (s)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 CURT BOSTRÖM s 2 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 3 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 4 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 5 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 6 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 7 undertecknare 0 GÖRAN KARLSSON s 8 undertecknare 0 OLLE WESTBERG s 9 undertecknare 0 MAJ-LIS LANDBERG s 10 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 11 undertecknare 0 LISA MATTSON s 12 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 13 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 14 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 15 undertecknare 0 LARS ULANDER s 16 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 17 undertecknare G5022506 Olof Palme m. fl. mot_198182__2506.pdf 275337 pdf Förslag till åtgärder för att främja övergång från hyresrätt till bostadsrätt m. m. (prop. 1981/82:169) https://data.riksdagen.se/fil/BB0EB602-4A54-412E-BF9E-8D0E8976F301