<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097550</hangar_id>
 <dok_id>G5022502</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2502</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2502 Anna Wohlin-Andersson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2502</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-04-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:16:02</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till ny vattenlag m. m. (prop. 1981/82:130)</titel>
 <subtitel>Anna Wohlin-Andersson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022502/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022502</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022502</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2502&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Wohlin-Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ny vattenlag m. m. (prop. 1981/82:130)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande vattenlag utgår från huvudprincipen att dispositionsrätten&lt;br /&gt; 
över såväl yt- som grundvatten tillkommer markägaren. Denna rådighet&lt;br /&gt; 
över vattentillgångarna innebär en rätt att fritt tillgodogöra sig vattnet så&lt;br /&gt; 
länge detta kan ske utan att allmän eller enskild rätt berörs negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya vattenlagen bygger även den på principen att rådigheten över&lt;br /&gt; 
vattentillgångarna primärt tillkommer fastighetsägaren. Emellertid föreskrivs&lt;br /&gt;
sådana begränsningar av fastighetsägarens rådighet över vattentillgångarna&lt;br /&gt;
att det måste ifrågasättas om inte lagförslaget i realiteten innebär&lt;br /&gt; 
en överföring av vattenrätten till det offentligrättsliga området eller med&lt;br /&gt; 
andra ord ett slags expropriationsliknande ingrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget krävs tillstånd till vattenuttag om det inte är uppenbart&lt;br /&gt;
att varken allmänt eller enskilt intresse kan påverkas negativt av&lt;br /&gt; 
uttaget. Huruvida det är uppenbart att ett planerat företag får vissa konsekvenser&lt;br /&gt;
eller inte skall prövas av den som avser att genomföra företaget.&lt;br /&gt; 
Det kan därvid slås fast att det sällan torde finnas möjlighet att konstatera&lt;br /&gt; 
att det är uppenbart att ett tänkt företag ej kommer att leda till menlig&lt;br /&gt; 
påverkan å motstående intressen. Följden blir den att nära nog alla vattenuttag,&lt;br /&gt;
stora som små, kräver myndighets tillstånd. Regeln om fastighetsägares&lt;br /&gt;
rätt att råda över vattnet kommer härigenom att sakna verkligt&lt;br /&gt; 
innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevattning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har förståelse för det nödvändiga i att utnyttjandet av våra vattentillgångar&lt;br /&gt;
underkastas samhällsplaneringen i stort. Jag anser dock att&lt;br /&gt; 
lagförslaget härvidlag, genom att generellt uppställa rekvisitet ”uppenbart”,&lt;br /&gt;
går längre än vad som kan anses sakligt motiverat. Enligt min&lt;br /&gt; 
bedömning kan vattenuttag för enstaka fastigheter exempelvis för bevattning&lt;br /&gt;
av grödor ofta ske utan skada för motstående intressen. Att så är fallet&lt;br /&gt; 
framgår av alla de vattenuttag som i dag görs för här angivet ändamål utan&lt;br /&gt; 
att tillstånd sökts. En fastighetsägare bör därför som regel få utta vatten&lt;br /&gt; 
utan föregående tillståndsprövning. Tillstånd bör endast föreskrivas i falt&lt;br /&gt; 
där ”sannolika skäl” talar för att uttaget leder till olägenhet för annan.&lt;br /&gt; 
Härigenom bibehåller grundprincipen om fastighetsägares rätt att råda&lt;br /&gt; 
över sin fastighets vatten ett reellt innehåll. Det faktum att flera vattenuttag&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2501—2505&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2502&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;utmed ett och samma vattendrag kan leda till olägenheter för motstående&lt;br /&gt; 
intressen utgör förvisso ett problem som måste lösas. Lösningen bör dock&lt;br /&gt; 
inte vara att generellt rubba en av grundprinciperna inom fastighetsrätten&lt;br /&gt; 
utan bör i stället speciella regler för handhavande av åsyftade totaleffekter&lt;br /&gt; 
uppställas. En begränsning av tillståndsplikten för mindre företag bör&lt;br /&gt; 
alltså eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare understrukit medför enstaka vattenuttag för exempelvis&lt;br /&gt; 
jordbruksbevattning sällan olägenheter för motstående intressen. Sådana&lt;br /&gt; 
negativa effekter kan däremot — beroende på vattendragets kapacitet och&lt;br /&gt; 
belastning i övrigt — uppstå som en följd av att många lantbrukare med&lt;br /&gt; 
fastigheter utmed vattendraget bortleder vatten. Enligt min mening bör det&lt;br /&gt; 
ankomma på en tillsynsmyndighet att utöva erforderlig tillsyn över våra&lt;br /&gt; 
vattentillgångar. I samband med denna bevakning kan då också avgöras&lt;br /&gt; 
frågan om huruvida vattendomstols tillstånd till begränsade uttag erfordras&lt;br /&gt;
eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget skall tillsyn över vattenuttag och vattenanläggningar&lt;br /&gt; 
utövas av länsstyrelsen. Denna tillsynsplikt bör kunna utvidgas att omfatta&lt;br /&gt; 
jämväl kontrollen av hur landets vattenresurser utnyttjas. Finner länsstyrelsen&lt;br /&gt;
i sin egenskap av tillsynsmyndighet att exempelvis förekomsten av&lt;br /&gt; 
vattenuttag för jordbruksbevattning är så omfattande att de föranleder&lt;br /&gt; 
konflikter med motstående intressen skall länsstyrelsen äga föreskriva&lt;br /&gt; 
tillståndsplikt med avseende på vattendraget i fråga. Själva tillståndsfrågorna&lt;br /&gt;
skall givetvis avgöras av vattendomstolen. För samordning av olika&lt;br /&gt; 
jordbrukares intressen bör lantbruksnämnderna kunna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markavvattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För markavvattning genom väg gäller att väghållaren är skyldig utföra&lt;br /&gt; 
och bekosta erforderliga trummor. I lagförslaget upphör denna skyldighet&lt;br /&gt; 
beträffande nya företag och ersätts med en skyldighet för markägare att&lt;br /&gt; 
begära att vattenavlopp för framtida markavvattning skall anordnas genom&lt;br /&gt;
vägen. En sådan begäran skall vara skriftlig och i fråga om mer&lt;br /&gt; 
omfattande åtgärder vara åtföljd av en plan för markavvattningen. Detta&lt;br /&gt; 
är en stark försämring av markägarens situation, som skulle kunna leda till&lt;br /&gt; 
allvarliga och kostsamma rättsförluster. Det måste vara förenat med stora&lt;br /&gt; 
svårigheter för den enskilde markägaren att vid studium av en vågplan&lt;br /&gt; 
kunna bedöma nuvarande och framtida behov av vägtrummor m. m. Väghållaren&lt;br /&gt;
är den som har möjligheter och resurser att vid planeringen&lt;br /&gt; 
noggrant undersöka dessa behov och bör då också ha det ekonomiska&lt;br /&gt; 
ansvaret i frågan. Risk Finns också att väghållaren — förlitande sig på&lt;br /&gt; 
markägarens anmälningsskyldighet — lägger ned mindre omsorg på planeringen&lt;br /&gt;
av avvattningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår alltså att förslaget ändras i överensstämmelse med vad här&lt;br /&gt; 
sagts och att skyldigheten för väghållare att utföra och bekosta vattenav&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2502&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;lopp genom vägar bör gälla även fortsättningsvis och detta oavsett ägoslag,&lt;br /&gt; 
markens användningssätt och tiden för vägens anläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt kan ej den som inte är sökande vid förrättning men&lt;br /&gt; 
ändå tvingas in i densamma åläggas skyldighet att delta i kostnaderna med&lt;br /&gt; 
större belopp än som svarar mot vederbörandes båtnad. Någon sådan&lt;br /&gt; 
begränsningsregel synes inte vara införd i förslaget. Om detta inte skett bör&lt;br /&gt; 
en bestämmelse av sådant innehåll införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;a) bevattning av grödor m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;b) markavvattning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;2. att riksdagen beslutar införa en begränsningsregel innebärande&lt;br /&gt; 
att den som ej är sökande vid förrättning inte skall åläggas&lt;br /&gt; 
skyldighet att delta i kostnaderna med större belopp än som&lt;br /&gt; 
svarar mot vederbörandes båtnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 april 1982&lt;br /&gt; 
ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANNA WOHLIN-ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022502</dok_id>
<subtitel>Anna Wohlin-Andersson</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2502.pdf</filnamn>
<filstorlek>78724</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till ny vattenlag m. m. (prop. 1981/82:130)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1849ABFE-2386-4D19-85FC-4F1D7F00E260</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>