<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097546</hangar_id>
 <dok_id>G5022498</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2498</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2498 Kurt Hugosson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2498</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-04-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:15:59</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i datalagen (1972:289) m. m. (prop. 1981/82:189)</titel>
 <subtitel>Kurt Hugosson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022498/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022498</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022498</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1981/82:2498&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kurt Hugosson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ändring i datalagen (1972:289) m. m. (prop. 1981/82:189)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;År 1973 antog Sverige som första land i världen en nationell lagstiftning,&lt;br /&gt; 
datalagen, som syftar till att skydda den enskilde mot sådant intrång i den&lt;br /&gt; 
personliga integriteten som kan bli följden av registrering av personuppgifter&lt;br /&gt;
med hjälp av ADB. Den grundläggande regeln i lagen är att personregister&lt;br /&gt;
som förs med hjälp av ADB i princip inte får inrättas eller föras&lt;br /&gt; 
utan tillstånd av datainspektionen. För register som inrättas genom beslut&lt;br /&gt; 
av riksdagen eller regeringen krävs dock inte tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den svenska datalagen har stått som förebild för andra länders lagstiftning&lt;br /&gt;
på dataområdet. Flertalet länder i Europa har numera en datalagstiftning&lt;br /&gt;
för skydd mot otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet.&lt;br /&gt; 
Inom Europarådet har antagits en konvention på området som nu är&lt;br /&gt; 
föremål för ratificering i medlemsländerna, och även OECD har antagit en&lt;br /&gt; 
rekommendation i detta syfte. För såväl Europarådet som OECD liksom&lt;br /&gt; 
för flertalet länder som lagstiftat har den svenska lagstiftningen stått som&lt;br /&gt; 
förebild. Den grundläggande principen om tillstånd för upprättandet av&lt;br /&gt; 
personregister som skall föras med hjälp av ADB är allmänt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När datalagen antogs 1973 var man medveten om att lagen var ett&lt;br /&gt; 
förstlingsverk som inom en nära framtid torde behöva bli föremål för&lt;br /&gt; 
översyn. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen redan år 1976&lt;br /&gt; 
en kommitté, datalagstiftningskommittén — DALK —, som Fick till uppgift&lt;br /&gt;
att se över lagen och efter utvärdering framlägga förslag till erforderliga&lt;br /&gt;
lagändringar. I sitt delbetänkande Personregister-Datorer-Integritet&lt;br /&gt; 
(SOU 1978:54) konstaterade DALK att datalagen i stort sett fungerat bra&lt;br /&gt; 
och föreslog mot denna bakgrund endast smärre förändringar i lagen, som&lt;br /&gt; 
i realiteten innebar att man i lagstiftningen införde den praxis som datainspektionen&lt;br /&gt;
utvecklat under åren 1973 —1978. Med dessa ändringar och&lt;br /&gt; 
tillägg borde datalagen enligt DALK:s uppfattning ge ett ändamålsenligt&lt;br /&gt; 
integritetsskydd till dess den kunde ersättas av en mera generell personregisterlagstiftning,&lt;br /&gt;
som föreslagits från socialdemokratiskt håll. Denna&lt;br /&gt; 
uppfattning delades av regering och riksdag som i allt väsentligt godtog&lt;br /&gt; 
DALK:s bedömning, och de föreslagna ändringarna i datalagen trädde i&lt;br /&gt; 
kraft den I juli 1979. Samtidigt härmed gav regeringen DALK tilläggsdirektiv&lt;br /&gt;
i enlighet med det socialdemokratiska förslaget om att närmare&lt;br /&gt; 
pröva utformningen av en generell personregisterlagstiftning. Detta arbete&lt;br /&gt; 
bedrivs nu inom DALK, som inom något år avser framlägga förslag&lt;br /&gt; 
härom.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2498&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot den ovan beskrivna bakgrunden är det högst förvånande att regeringen&lt;br /&gt;
nu lägger fram förslag till grundläggande förändringar i datalagen.&lt;br /&gt; 
Relativt nyligen (1979) har riksdagen konstaterat att lagstiftningen fungerar&lt;br /&gt;
väl, och utredning pågår om möjligheterna att ersätta lagen med en&lt;br /&gt; 
mera generell personregisterlag inom en relativt nära framtid. Vi motsätter&lt;br /&gt; 
oss därför på det bestämdaste att man genomför de av regeringen föreslagna&lt;br /&gt;
försämringarna i skyddet för den personliga integriteten som ett upphävande&lt;br /&gt;
av den grundläggande principen om generell tillståndsplikt för&lt;br /&gt; 
upprättande av personregister som förs med ADB innebär. Till detta&lt;br /&gt; 
kommer att täta förändringar av regelsystemet bör undvikas. Stabiliteten&lt;br /&gt; 
i rättsreglerna har stor betydelse såväl för de registeransvariga som för de&lt;br /&gt; 
myndigheter som skall tillämpa reglerna. Flera tunga remissinstanser har&lt;br /&gt; 
också motsatt sig en förändring i lagstiftningen nu med tanke på pågående&lt;br /&gt; 
utredningsarbete. Bland dessa remissinstanser återfinns LO, TCO, riksrevisionsverket,&lt;br /&gt;
Sveriges advokatsamfund, SCB, hovrätten för Västra Sverige&lt;br /&gt;
m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är då bakgrunden till att regeringen föreslår denna uppluckring i&lt;br /&gt; 
datalagen? Jo, den främsta orsaken är att användningen av datatekniken&lt;br /&gt; 
kommit att utvecklas betydligt snabbare än vad man utgick från i början&lt;br /&gt; 
av 1970-talet och att datainspektionen av denna anledning fått en betydligt&lt;br /&gt; 
större ärendemängd att handlägga. Under de senaste åren har datainspektionen&lt;br /&gt;
inte tilldelats erforderliga resurser för att möta den ökade ärendemängden,&lt;br /&gt;
och därför har huvudparten av handläggarna på inspektionen&lt;br /&gt; 
tvingats syssla med tillståndsfrågorna och endast ett mindre antal fått&lt;br /&gt; 
möjlighet att ägna sig åt tillsynsfrågorna. Datainspektionen har varje år i&lt;br /&gt; 
petita påtalat detta och krävt personalförstärkning för att inte tillsynsverksamheten&lt;br /&gt;
skulle eftersättas. De borgerliga regeringarna har inte villfarit&lt;br /&gt; 
inspektionens begäran, och därför skrev inspektionen 1980 till regeringen&lt;br /&gt; 
och meddelade att därest man inte får resurser för att fullgöra de uppgifter&lt;br /&gt; 
som datalagen kräver i sin nuvarande utformning måste lagstiftningen&lt;br /&gt; 
förändras. Denna påpekan från inspektionen tog regeringen till intäkt för&lt;br /&gt; 
att ge DALK tilläggsdirektiv för att på kort sikt utreda möjligheterna till&lt;br /&gt; 
besparingar. Regeringspropositionen bygger på DALK:s majoritetsförslag&lt;br /&gt;
att införa ett licenssystem för registerförarna och att endast speciellt&lt;br /&gt; 
känsliga register skall bli föremål för tillståndsgivning. Att märka är emellertid&lt;br /&gt;
att registerförarna själva enligt förslaget skall avgöra om registret är&lt;br /&gt; 
av den karaktär att tillstånd erfordras för upprättandet av registret. Jämfört&lt;br /&gt;
med nu gällande lagstiftning med generellt tillståndskrav innebär&lt;br /&gt; 
förslaget en försvagning av skyddet för den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till förändring av datalagen är således ett led i den&lt;br /&gt; 
besparingspolitik som nu anses nödvändig. Enligt vår mening får det&lt;br /&gt; 
statsfinansiella läget inte utgöra motiv för att göra betydande ingrepp i&lt;br /&gt; 
datalagen redan på kort sikt. En skyddslagstiftning av det slag som datalagen&lt;br /&gt;
utgör kostar pengar och måste kosta pengar. För att fullgöra sina&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2498&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;uppgifter enligt nu gällande lagstiftning anser sig datainspektionen behöva&lt;br /&gt; 
6—8 ytterligare handläggare, vilket motsvarar en kostnad på ett par miljoner&lt;br /&gt;
kronor. Den årliga besparingen på ett par miljoner kronor, som&lt;br /&gt; 
regeringsförslaget innebär, står dessutom inte i rimlig proportion till vad&lt;br /&gt; 
man i övrigt ålägger samhället att spara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för ett par år sedan beslutat att datainspektionens totala&lt;br /&gt; 
kostnad skall täckas genom ett avgiftssystem. På grund av svårigheter med&lt;br /&gt; 
att utforma ett avgiftssystem har detta emellertid ännu icke kunnat genomföras.&lt;br /&gt;
DALK har emellertid utarbetat ett system för avgiftsuttag som&lt;br /&gt; 
kommer att införas under kommande budgetår, och därför innebär den&lt;br /&gt; 
föreslagna förändringen i datalagen ingen besparing i statsbudgeten. Däremot&lt;br /&gt;
kommer registerförarna som en följd av regeringsförslaget att få lägre&lt;br /&gt; 
kostnader. Regeringsförslaget innebär således att företag och myndigheter&lt;br /&gt; 
får lägre kostnader samtidigt som skyddet för otillbörligt intrång i den&lt;br /&gt; 
personliga integriteten försämras. Detta är en prioriteringsordning som vi&lt;br /&gt; 
icke kan ansluta oss till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar vi att man på kort sikt tilldelar&lt;br /&gt; 
datainspektionen de ökade personalresurser som behövs för att inspektionen&lt;br /&gt;
med oförändrad lagstiftning skall kunna fullgöra sina tillstånds-,&lt;br /&gt; 
tillsyns- och informationsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Avgiftsuttaget&lt;br /&gt;
från registerförarna får dimensioneras med hänsyn härtill. Härutöver&lt;br /&gt; 
bör inspektionen vidta den ytterligare rationalisering av tillståndsförfarandet&lt;br /&gt;
som visat sig möjligt enligt det av DALK utarbetade nollalternativet.&lt;br /&gt;
Vi yrkar alltså avslag på propositionens förslag om förändringar i&lt;br /&gt; 
datalagen i denna del. Om riksdagen icke skulle bifalla vårt förslag om&lt;br /&gt; 
avslag på propositionen i denna del anser vi det vara en ovillkorlig förutsättning&lt;br /&gt;
för en förändring av tillståndskravet redan på kort sikt att i princip&lt;br /&gt; 
alla personregister som förs med hjälp av ADB blir föremål för överblick&lt;br /&gt; 
och offentlighet genom att registren finns centralt förtecknade hos datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Mot bakgrund av det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till de förändringar&lt;br /&gt;
i datalagen som innebär att licenssystem införs och att det&lt;br /&gt; 
generella tillståndskravet upphävs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om ökade resurser till datainspektionen för att den med&lt;br /&gt; 
oförändrad lagstiftning skall kunna fullgöra sina tillstånds-, tillsyns-&lt;br /&gt;
och informationsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;3. att — därest punkt 1 och 2 ej vinner riksdagens gillande —&lt;br /&gt; 
riksdagen beslutar att alla personregister som förs med hjälp av&lt;br /&gt; 
ADB blir föremål för överblick och offentlighet genom att registren&lt;br /&gt;
finns centralt förtecknade hos datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Stockholm den 20 april 1982&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;KURT HUGOSSON (s) LENNART PETTERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;ARNE GADD (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KURT HUGOSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART PETTERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE GADD</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022498</dok_id>
<subtitel>Kurt Hugosson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2498.pdf</filnamn>
<filstorlek>87991</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i datalagen (1972:289) m. m. (prop. 1981/82:189)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/72823FFC-D57F-4E30-AA25-3828ECEE53E4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>