3097502G50224541981/822454motmotMotion 1981/82:2454 Gösta Bohman m. fl.MotionMotion245401982-04-19 00:00:002014-11-03 23:15:232014-11-03 00:00:00Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:125)Gösta Bohman m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022454/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022454https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022454
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Mot. 1981/82</p>
<p style="text-align:right;">2454-2457</p>
<p>Motion<br />
1981/82:2454<br />
Gösta Bohman m. fl.</p>
<p>Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret<br />
1981/82 (prop. 1981/82:125)</p>
<p>Statsföretagsgruppen uppvisar nya stora underskott för räkenskapsåret<br />
1981. Om ersättning som staten lämnat för att täcka förluster i vissa<br />
dotterbolag frånräknas, uppgår 1981 års förlust till inte mindre än 1 400<br />
milj. kr. Förlusterna är anmärkningsvärt stora även i flera av de dotterbolag<br />
som av Statsföretag självt klassas som arbetande under ”normala<br />
affärsbetingelser”. Hit hör t. ex. skogsföretaget ASSI och kemibolaget<br />
Beroxo.</p>
<p>Den aktuella situationen för Statsföretagsgruppen understryker de krav<br />
som under en lång följd av år framförts i moderata motioner om nya<br />
riktlinjer för Statsföretags verksamhet. De nya riktlinjerna bör syfta till en<br />
sanering och utförsäljning eller börsintroduktion av de företag som ingår<br />
i den s. k. verksamheten under normala affärsbetingelser.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Otillfredsställande handläggning</p>
<p>Det Finns anledning att med beklagande konstatera att handläggningen<br />
av Statsföretagsgruppens problem skötts på ett mycket otillfredsställande<br />
sätt.</p>
<p>Statsföretags styrelse kan klandras för bristande handlingskraft. Samma<br />
kritik måste riktas mot statsmakterna. Snart har två borgerliga mandatperioder<br />
gått utan att någon industriminister har förmått ta itu med problemet<br />
Statsföretag. Sedan utredning gjordes 1978 har inga som helst initiativ<br />
tagits, trots att riksdagen har begärt nya riktlinjer för Statsföretags verksamhet.<br />
Den departementala arbetsgrupp som tillsatts saknar nästan helt<br />
industriell expertis, trots att de flesta av Statsföretagskoncernens 40 000<br />
anställda arbetar i någon form av industriföretag.</p>
<p>Vad som nu behövs är omedelbar handling för att förebygga ytterligare<br />
förluster och ytterligare bördor för skattebetalarna. Detta är självfallet i<br />
första hand ett ansvar för Statsföretags styrelse. Styrelsen behöver dock<br />
nya riktlinjer från statsmakterna som grund för den nödvändiga saneringsprocessen.<br />
I avsaknad av sådana riktlinjer finns det anledning att fråga sig<br />
hur Statsföretags styrelse skall kunna agera under de kommande månaderna.<br />
Vilka befogenheter skall Statsföretags styrelse känna att den har? Är<br />
det Statsföretags styrelse som skall göra något åt Statsföretags problem,<br />
eller är det den departementala arbetsgrupp som utreder hela koncernen?</p>
<p>1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2454 - 2457</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2454</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ASSI</p>
<p>ASSI är ett företag i behov av omedelbara åtgärder. Även detta utreds<br />
av en person utanför Statsföretag. Från moderat håll avvisar vi konstruktioner<br />
som syftar till att dölja förlusterna i ASSI. Vi är också oroliga för<br />
konsekvenserna för övrig skogsindustri, om nya stora statliga subventioner<br />
skall pumpas in i statliga förlustföretag. Subventioner skapar konkurrenssnedvridning<br />
och ineffektivitet. Företaget borde stegvis anpassa ”kostymen”<br />
till den något blygsammare kapitalbasen. Statligt företagande bör<br />
inte leda till ett risktagande långt utöver det normala.</p>
<p>Det är vidare viktigt att slå vakt om domänverkets oberoende ställning<br />
och att uppmärksamma dess betydelse på den fria virkesmarknaden. Det<br />
finns många små sågverk ute i bygderna som är beroende av virkesflödet<br />
från domänverket.</p>
<p>Omorganisation</p>
<p>Omorganisation av Statsföretag måste baseras på 1970-talets erfarenheter.<br />
Dessa visar klart att staten saknar förutsättningar för att med framgång<br />
äga och driva företag. Affärsmässigheten och effektiviteten i statlig verksamhet<br />
tycks alltid bli sämre än i enskild verksamhet. Den politiska inblandningen<br />
går inte att undvika. Styrelsens känsla av självständighet och<br />
personligt ansvar undergrävs av att statsmakterna agerar inkonsekvent och<br />
inte tar sitt ägaransvar.</p>
<p>De senaste turerna kring Statsföretag illustrerar att staten har svårt att<br />
utöva sin ägarroll utifrån affärsmässiga överväganden. De företagsledande<br />
uppgifterna har inte kunnat skötas under normala förhållanden. Något<br />
av en maktkamp mellan industriministern och Statsföretags styrelse har i<br />
stället utspelat sig.</p>
<p>Statliga företag inget självändamål</p>
<p>I en fri ekonomi är det statens uppgift att sätta upp ramar för företagens<br />
verksamhet. Inom dessa ramar skall företagen få verka fritt och anpassa sig<br />
till marknadens krav.</p>
<p>I en ekonomi med en stor statlig företagsamhet är risken uppenbar att<br />
statens roll som gränsutstakare kommer i konflikt med statens roll som<br />
företagare. Risken finns alltid att statliga myndigheter — medvetet eller<br />
omedvetet — påverkas av det faktum att vissa företag är statliga. En statlig<br />
företagssektor leder också lätt till en felaktig resursfördelning genom att<br />
olika parter i samhället i praktiken tvingas ta speciella hänsyn till det<br />
statliga företagskomplexet. Detta kan gälla t. ex. kreditinstituten. När ett<br />
statligt företag kräver krediter fordras det mycket för att kreditinstituten<br />
skall säga nej, även om projektet ser svagt ut. Dessa kan därigenom komma<br />
att ge avkall på sin samhällsekonomiska uppgift, nämligen om kreditut</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2454</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>rymmet inte räcker till utvecklingsbara och lönsamma företag.</p>
<p>Enligt moderat uppfattning skall statliga företagsamhet förekomma endast<br />
när särskilda skäl föreligger. Det kan vara fråga om en monopolsituation<br />
eller ett särskilt kapitalkrävande projekt eller när särskilda sysselsättnings-<br />
och regionalpolitiska skäl är för handen. Ett typexempel är LKAB.</p>
<p>1 övrigt bör företagen drivas i enskild regi och verka inom de ramar för<br />
marknadshushållningen som uppställts av statsmakterna.</p>
<p>Vi anser således att den statliga företagsamhetens roll i framtiden bör<br />
begränsas till att sanera och driva sådana företag som av särskilda skäl<br />
eller under begränsad tid måste tas om hand av staten. Detta kan t. ex. vara<br />
fallet vid strukturkriser inom branscher där regional- och sysselsättningspolitiska<br />
hänsyn kräver att staten tar ett ansvar.</p>
<p>För denna form av statligt saneringsarbete erfordras en genomtänkt<br />
målsättning och en definition av vad statens ansvar som ägare skall innebära<br />
i varje enskilt fall. Ett oeftergivligt krav för denna form av statligt<br />
företagande är att den sker under öppen redovisning och i så konkurrensneutrala<br />
former som möjligt.</p>
<p>Nya riktlinjer för de statliga företagen</p>
<p>Sverige är i dag i stort behov av industriell förnyelse. Resursutnyttjandet<br />
i hela samhället behöver förbättras och effektiviseras. Statlig företagsamhet<br />
kan inte vitalisera svenskt näringsliv och svensk samhällsekonomi. Det<br />
är nödvändigt att regeringen skyndsamt utarbetar nya riktlinjer för Statsföretagsgruppens<br />
verksamhet syftande bl. a. till en sanering och utförsäljning<br />
av företag, så att Statsföretagsgruppens behov av kapital till den<br />
normala affärsverksamheten kan täckas genom egna åtgärder utan behov<br />
av statsbidrag. 1970 års riksdagsbeslut rörande riktlinjer för statlig företagsamhet<br />
bör således upphävas. För det fall likviditetsproblem uppstår på<br />
grund av att ytterligare statligt kapitaltillskott i enlighet med vårt förslag<br />
nu ej utgår, måste företaget, i likhet med andra konkurrensutsatta företag,<br />
vidta de åtgärder som kan anses erforderliga.</p>
<p>En särskild kommitté med kvalificerade företagsekonomiska experter<br />
och med parlamentarisk insyn bör ges i uppdrag att pröva Statsföretags<br />
organisation också för de företag för vilka regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska<br />
skäl kan andras för ett statligt engagemang.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:50px;">1. att riksdagen avslår regeringens hemställan om kapitaltillskott<br />
på 300 milj. kr. till Statsföretag AB,</p>
<p style="margin-left:50px;">2. att riksdagen hos regeringen begär nya riktlinjer för Statsföretag<br />
AB:s verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2454</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:12px;">3. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en särskild<br />
kommitté med kvalificerade företagsekonomiska experter och<br />
med parlamentarisk insyn med uppdrag att pröva Statsföretags<br />
organisation också för de företag för vilka regionalpolitiska eller<br />
sysselsättningspolitiska skäl kan andras för ett statligt engagemang<br />
i enlighet med vad som i motionen anförts.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m) NILS CARLSHAMRE (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 19 april 1982</p>
<p>GÖSTA BOHMAN (m)</p>
<p>LARS F. TOBISSON (m)<br />
INGEGERD TROEDSSON (m)</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)<br />
ANDERS BJÖRCK (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ALLAN HERNELIUS (m)<br />
PER PETERSSON (m)</p>
<p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p>ERIK HOVHAMMAR (m)<br />
INGRID SUNDBERG (m)<br />
ALF WENNERFORS (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0STAFFAN BURENSTAM LINDERm1undertecknare0NILS CARLSHAMREm2undertecknare0GÖSTA BOHMANm3undertecknare0LARS F. TOBISSONm4undertecknare0INGEGERD TROEDSSONm5undertecknare0H. BERTIL LIDGÅRDm6undertecknare0ANDERS BJÖRCKm7undertecknare0ALLAN HERNELIUSm8undertecknare0PER PETERSSONm9undertecknare0L. ARNE ANDERSSONm10undertecknare0ERIK HOVHAMMARm11undertecknare0INGRID SUNDBERGm12undertecknare0ALF WENNERFORSm13undertecknareG5022454Gösta Bohman m. fl.mot_198182__2454.pdf106341pdfFörslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:125)https://data.riksdagen.se/fil/12DC5AA7-56FD-40A1-84AA-BFFDEB28C7E6