<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097462</hangar_id>
 <dok_id>G5022414</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2414</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2414 Tore Nilsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2414</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:14:54</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Namnlag (prop. 1981/82:156)</titel>
 <subtitel>Tore Nilsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022414/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022414</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022414</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2414&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tore Nilsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnlag (prop. 1981/82:156)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra mänskliga relationer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:101px;"&gt;Förbi far molnet utan skygd&lt;br /&gt; 
till vindens tidsfördriv,&lt;br /&gt; 
och utan vän och fosterbygd,&lt;br /&gt; 
vad är ett mänskoliv?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Runebergs dikt är vacker. Den som läser Bondgossen grips av den: den&lt;br /&gt; 
finske ynglingen med yxan tänker sig möjligheten att fjärranväga nå en bättre&lt;br /&gt; 
ställning, men han vill inte vinna den till priset av förlorad gemenskap. Livets&lt;br /&gt; 
stora värden är vän och fosterbygd, den inre gemenskap och de rötter utan&lt;br /&gt; 
vilka människan hotas och ofta går under. Vi människor står alltid i relation&lt;br /&gt; 
till något och någon. Den ensamma människan kan aldrig överleva. I viss&lt;br /&gt; 
bemärkelse har den ensamma människan aldrig existerat - eftersom det inte&lt;br /&gt; 
finns någon som föds utan mor eller fortlever utan bistånd av andra. Att vara&lt;br /&gt; 
människa är att stå i relation till andra människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och allt som stärker gemenskapen och främjar sann gemenskap får då inte&lt;br /&gt; 
försummas av samhällets ansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjen och hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människornas historia visar att familjen och hemmet är av avgörande&lt;br /&gt; 
betydelse för individen. Både i de kulturer som vi kallat primitiva och i högst&lt;br /&gt; 
stående samhällssystem och statsbildningar har familjen varit kärnan, den&lt;br /&gt; 
innersta sociala cell på vars styrka och kvalitet folk och kulturer berott och&lt;br /&gt; 
bestått. Detta gäller i synnerhet kristendomen och västerlandet. Genom&lt;br /&gt; 
årtusenden har trots alla politiska förvecklingar, nationella tragedier och&lt;br /&gt; 
katastrofala händelser av många slag, som drabbat vår del av världen, dock&lt;br /&gt; 
vår kultur bevarats, våra andliga värden försvarats och samhällets framsteg&lt;br /&gt; 
och utveckling möjliggjorts just för att folken här och vårt svenska folk haft&lt;br /&gt; 
hemmen och familjerelationerna. Krig, fattigdom, förkastliga sociala&lt;br /&gt; 
skillnader till trots har människor kunnat vara starka och livsdugliga och&lt;br /&gt; 
skapat det Sverige som vi är barn av och den välfärd som vi tyckt vara så&lt;br /&gt; 
självklar. Ord som mor och far och hem och syskon har en särskild klang och&lt;br /&gt; 
ligger som ett klenodium i miljoner hjärtan som i övrigt kanske inte ofta&lt;br /&gt; 
besinnar vad som är vår grund och garantin för vår existens. Det är inte bara&lt;br /&gt; 
träden som inte kan leva utan rötter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2413-2419&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2414&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Hotet mot vår existens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senaste halvseklet har varit vårt lands välfärdstid, har vi trott. Men&lt;br /&gt; 
medan vi i stor enighet velat bygga ett bra hem för folket, har vi förvisso&lt;br /&gt; 
missat något: omsorgen om hemmet, om familjen. Det moderna samhällets&lt;br /&gt; 
konstruktion har visat sig vara ett hot mot själva livsnerven hos vårt folk. Låt&lt;br /&gt; 
oss bara belysa det med ett par exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 10 mars i år säger professorn i tillämpad psykologi i Uppsala Kristina&lt;br /&gt; 
Humble i en intervju:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I dag har omkring 40 % av våra barn psykiska störningar och av dessa är&lt;br /&gt; 
20 % allvarligt störda. Dessutom befinner sig ytterligare 20 % i farozonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hon pekar på sekulariseringen som ”till stor del är orsaken till dagens&lt;br /&gt; 
situation”. Hon pekar också på vad som hänt med familjen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det är också viktigt att värna om familjen. Familjen är en grundsten.&lt;br /&gt; 
Familjeupplösningen innebär också upplösning av alla system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra exempel: Just i dag - den 31 mars - får vi uppgiften att 84 % av&lt;br /&gt; 
15-åringarna i landet brukar alkohol. Det framställs som något positivt&lt;br /&gt; 
eftersom det tidigare har gällt 90 %, men det skakande är ju att mer än åtta av&lt;br /&gt; 
tio unga människor i en betydelsefull ålder använder alkohol. Och varför gör&lt;br /&gt; 
de det? I många fall är rotlöshet, hemlöshet, familjetragedier bakgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer en rad andra problem som här inte skall nämnas men som&lt;br /&gt; 
tydligt har samband med destruktionen av familj och hem. Till slut gäller det&lt;br /&gt; 
vår existens som folk. Och det är en ekonomisk fråga eftersom den enskildes&lt;br /&gt; 
otrygghet, rotlöshet, relationsfattigdom bryter ned människan, ökar vårdbehoven&lt;br /&gt;
och för bort från arbete och mening i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till namnlag - ett led i en negativ utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den proposition om ny namnlag som ligger på riksdagens bord är ytterst&lt;br /&gt; 
nedslående, inte minst för den som väntat att utvecklingen skulle vända&lt;br /&gt; 
genom att Sverige fått regeringar från partier som länge klandrat en politik&lt;br /&gt; 
som ansetts försumma de andliga värdena och en god tradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både till lagutskottet och till enskilda riksdagsledamöter har protester&lt;br /&gt; 
kommit mot lagförslaget. Man vädjar till oss att besinna vårt ansvar och&lt;br /&gt; 
pekar på vad som anförts från en rad remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Europarådet har anmälan gjorts mot regeringen ”för brott mot&lt;br /&gt; 
Europeiska sociala stadgan genom lagstiftning om upplösning av namnge-,&lt;br /&gt; 
menskapen inom äktenskap och familj m. m.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur denna anmälan citerar vi:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2414&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;De ohållbara argumenten för den upplösta namngemenskapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla länder i världen utanför de nordiska länderna så när som på någon&lt;br /&gt; 
enstaka särreglering gäller som huvudregler för bevarande av namngemenskapen&lt;br /&gt;
antingen att hustrun förvärvar mannens släktnamn eller att de måste&lt;br /&gt; 
ha ett gemensamt namn men får välja om detta skall vara mannens eller&lt;br /&gt; 
kvinnans. Självfallet bör Europarådets medlemsstater följa rådets ministerkommittés&lt;br /&gt;
rekommendationer till medlemsstaterna i en hösten 1978 antagen&lt;br /&gt; 
resolution av ministerkommittén att i lagstiftningen befrämja likställigheten&lt;br /&gt; 
mellan makar i olika hänseenden, bl. a. på namnrättens område. Sålunda bör&lt;br /&gt; 
enligt resolutionen ingen make tvingas att anta den andres namn. Makarna&lt;br /&gt; 
bör vid namngemenskap kunna välja vilkenderas namn de önskar. Vidare&lt;br /&gt; 
bör de enligt resolutionen tillerkännas lika rätt när det gäller att överföra&lt;br /&gt; 
släktnamnet på barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det betyder ju inte att den agnatiska ordningen för namngemenskap&lt;br /&gt; 
behöver överges och ersättas av den kognatiska, som det ju i realiteten blir&lt;br /&gt; 
om hustrun genom att behålla sitt efternamn också bestämmer att barnen&lt;br /&gt; 
skall bära hennes efternamn. En sådan ordning kommer ju allt oftare att&lt;br /&gt; 
resultera i upplöst namngemenskap därför att hustrun lockas behålla sitt&lt;br /&gt; 
efternamn för att få bestämma över barnens efternamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan enligt nu gällande namnregler kan mannen förvärva hustruns&lt;br /&gt; 
efternamn i Sverige efter ansökan hos patent- och registreringsverket. Här&lt;br /&gt; 
bör dock i anslutning till Europarådets rekommendationer makarna ges&lt;br /&gt; 
frihet att som gemensamt efternamn välja endera makens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förvisso i hög grad angeläget att förverkliga kvinnans jämställdhet&lt;br /&gt; 
med mannen. Men den omständigheten att kvinnan bara behöver säga till att&lt;br /&gt; 
hon vill behålla sitt efternamn väger ju förhållandevis litet mot det mer eller&lt;br /&gt; 
mindre totala upphörandet av namngemenskapen inom familjen som enligt&lt;br /&gt; 
samstämmiga vittnesbörd de föreslagna reglerna kommer att leda till med än&lt;br /&gt; 
större upplösning av familjebanden som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte ett enda vettigt skäl för att genomföra denna rasering av&lt;br /&gt; 
gällande namnregler som t. o. m. kan leda till en sådan namnförbistring som&lt;br /&gt; 
att en familj på t. ex. fem personer kan ha fem olika efternamn. Det är fråga&lt;br /&gt; 
om ett för äktenskapet och familjesamhörigheten rent destruktivt lagförslag,&lt;br /&gt; 
som fullföljer tidigare strävanden att mer och mer nollställa äktenskapet och&lt;br /&gt; 
beröva det den rättsliga särregleringen i för hållande till samboende utan&lt;br /&gt; 
äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väsentliga anledningen till den alltmer ökade utbredningen av&lt;br /&gt; 
samboförhållanden har varit den diskriminering av äktenskapet i socialrättsligt&lt;br /&gt;
och skattemässigt hänseende som pågått sedan många år tillbaka och&lt;br /&gt; 
alltjämt råder på vissa områden. Den föreslagna namnlagen skulle utgöra&lt;br /&gt; 
ytteligare ett dråpslag mot äktenskapet och familjesammanhållningen, vilket&lt;br /&gt; 
särskilt kommer att gå ut över kvinnorna och barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vår uppfattning att anmälaren har redogjort för en utbredd&lt;br /&gt; 
uppfattning i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska folkets uppfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad instanser har haft invändningar mot namnlagens utformning. I&lt;br /&gt; 
själva verket har flertalet av de remissinstanser, som klart tagit ställning till&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2414&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;namnlagsutredningens betänkande Nya namnregler (SOU 1979:25) avvisat&lt;br /&gt; 
de föreslagna reglerna för namngemenskapens upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm, som ju har erfarenhet av namnärenden som&lt;br /&gt; 
besvärsinstans, framhåller att hjälpregeln för barns släktnamn innebär en&lt;br /&gt; 
övergång från den på tradition grundade agnatiska principen till en kognatisk&lt;br /&gt; 
princip som strider mot det utbredda önskemålet om namngemenskap hos&lt;br /&gt; 
allmänheten. Namngemenskapen symboliserar inte bara familjegemenskapen&lt;br /&gt;
utan har stora praktiska fördelar av såväl offentligt som enskilt intresse.&lt;br /&gt; 
Den föreslagna obegränsade möjligheten att växla namn motsvarar inte&lt;br /&gt; 
något seriöst enskilt intresse. Det kan föranleda missbruk i medvetet syfte att&lt;br /&gt; 
otillbörligen växla identitet. Namnet är den enda allmänt gångbara&lt;br /&gt; 
identitetsbeteckningen i handel och vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås tingsrätt påpekar hur illa förslagen rimmar med resultatet av&lt;br /&gt; 
opinionsundersökningen och vill behålla nuvarande namnlags omsorg om&lt;br /&gt; 
namngemenskapen inom familjen men ställer sig positiv till förslaget att&lt;br /&gt; 
mannen genom anmälan kan förvärva hustruns släktnamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen varnar i sitt tungt vägande yttrande för tilltron till&lt;br /&gt; 
personnumret som enda identifikationsmedel, eftersom felfrekvensen uppskattats&lt;br /&gt;
till 5 %. Den säkraste identifikationen uppnås genom användning av&lt;br /&gt; 
personnummer och namn. Blir ändringar av släktnamn avsevärt vanligare än&lt;br /&gt; 
i dag genom möjlighet till byte ett flertal gånger minskas identifikationssäkerheten.&lt;br /&gt;
Ett behov av att använda personnummer i än större utsträckning&lt;br /&gt; 
strider mot statsmakternas tidigare ställningstaganden mot ytterligare ökad&lt;br /&gt; 
användning av personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket reagerar också mot att den enskilde skall ha rätt att under&lt;br /&gt; 
sin livstid få ändra sitt namn av och till genom anmälan utan någon&lt;br /&gt; 
myndighets prövning. De praktiskt taget obegränsade möjligheterna till&lt;br /&gt; 
upprepat namnbyte kan komma att försvåra bekämpandet av den ekonomiska&lt;br /&gt;
brottsligheten. Möjligheten att växla i princip hur många gånger som&lt;br /&gt; 
helst mellan makarnas namn bör ersättas av en restriktiv regel om att endast&lt;br /&gt; 
en gång få förvärva namn vid i övrigt oförändrade förhållanden. RSV vill&lt;br /&gt; 
framhålla den i gammal sedvänja väl förankrade regeln att barn i äktenskap&lt;br /&gt; 
förvärvar faderns släktnamn. Barnet bör i normalfall alltid ha namngemenskap&lt;br /&gt;
med någon av föräldrarna. Att tillåta barn att få någon av föräldrarnas&lt;br /&gt; 
namn som ogift, även om föräldrarna inte bär namnet, skulle direkt&lt;br /&gt; 
motverka namnidentiteten. Ett barn skulle då i vissa fall få fyra släktnamn att&lt;br /&gt; 
välja mellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem kyrkobokföringsinspektörer av sju, som yttrat sig, har avvisat de&lt;br /&gt; 
föreslagna huvudreglerna för namngemenskapens upphävande och bl. a.&lt;br /&gt; 
framhållit att släktnamn inte bara är en teknisk fråga utan också uttryck för&lt;br /&gt; 
samhörighets- och gemenskapskänsla familjemedlemmarna emellan. Utformande&lt;br /&gt;
av regler och lagar i en demokrati måste ta hänsyn till människornas&lt;br /&gt; 
vilja och önskemål. Enligt den sociologiska undersökningen anser endast&lt;br /&gt; 
0,1 % det vara bättre med olika släktnamn inom en familj.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2414&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mest anmärkningsvärt är att propositionen inte redovisar sanningen om&lt;br /&gt; 
den sociologiska undersökning som utförts av Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opinionsundersökningen i namnfrågorna gjordes på utredningens uppdrag&lt;br /&gt;
av sociologiska institutionen vid Uppsala universitet under ledning av&lt;br /&gt; 
docenten Jan Trost. Undersökningen omfattade 1 023 personer i åldern&lt;br /&gt; 
18-35 år. Undersökningens resultat har emellertid i betänkandet redovisats&lt;br /&gt; 
på ett uppseendeväckande missvisande sätt. Det fördöljer för läsaren hur illa&lt;br /&gt; 
utredningens förslag rimmar med den allmänna opinionens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt undersökningsresultatet ansåg det överväldigande flertalet, 70 %,&lt;br /&gt; 
det lämpligt eller önskvärt att makar har samma släktnamn. 29,9 % ansåg det&lt;br /&gt; 
betydelselöst och bara 0,8 % ansåg det bättre med olika efternamn. Det var&lt;br /&gt; 
alltså bara 0,8 % som ville ställa sig bakom den upplösning av namngemenskapen&lt;br /&gt;
i äktenskap, som utredningens förslag kommer att driva fram genom&lt;br /&gt; 
att föreslå som huvudregel att hustrun vid giftermål skall behålla sitt&lt;br /&gt; 
släktnamn som ogift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda sistnämnda procentsiffrorna förtigs helt i betänkandets referat av&lt;br /&gt; 
undersökningen (s. 69). Det förtigs sålunda att bara 0,8 % ansåg det bättre&lt;br /&gt; 
med olika efternamn för makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att alltså bara 1,1% ansåg det var bra att barn har annat namn än den&lt;br /&gt; 
ene av föräldrarna provocerar namnlagsutredningen och nu också den&lt;br /&gt; 
svenska regeringen i propositionen fram denna situation genom de föreslagna&lt;br /&gt;
automatiskt verkande huvudreglerna att hustrun behåller sitt efternamn&lt;br /&gt; 
och att barnet får hustruns efternamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den svenska regeringens proposition förtigs helt undersökningens&lt;br /&gt; 
resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan finna att förslaget om ny namnlag inte är önskat av svenska folket&lt;br /&gt; 
och inte stöds av någon majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnlagen - ett steg i fel riktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en situation då ett överväldigande flertal av svenskar insett de negativa&lt;br /&gt; 
följderna av den samhällsutveckling som medfört upplösning av hem och&lt;br /&gt; 
familjeband har regeringen lagt denna proposition. Det minsta man kan säga&lt;br /&gt; 
om förslaget är att det är helt onödigt. Det allvarligaste är att det är ett steg&lt;br /&gt; 
mot ytterligare upplösning av vårt samhälles traditioner och grundläggande&lt;br /&gt; 
värderingar. Riksdagen bör därför avslå propositionen 156.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2414&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med stöd av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen avslår regeringens proposition 1981/82:156.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 mars 1982&lt;br /&gt; 
TORE NILSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR OSKARSON (m) SVEN JOHANSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLAN ÅKERLIND (m) FILIP W. FRIDOLFSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MÅRTEN WERNER (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR OSKARSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN ÅKERLIND</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>FILIP W. FRIDOLFSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MÅRTEN WERNER</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022414</dok_id>
<subtitel>Tore Nilsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2414.pdf</filnamn>
<filstorlek>170215</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Namnlag (prop. 1981/82:156)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/43E0DB20-A348-41CE-96DF-24155CA76F13</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>