<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097457</hangar_id>
 <dok_id>G5022409</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2409</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2409 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2409</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:14:50</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022409/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022409</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022409</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1981/82&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2409-2412&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1981/82:2409&lt;br /&gt; 
Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande drivkraften för den tekniska utvecklingen under&lt;br /&gt; 
kapitalismen är det ständiga behovet av större profiter. Profiten är källan till&lt;br /&gt; 
kapitalets förmering och därmed ett livsvillkor för kapitalismen som&lt;br /&gt; 
ekonomiskt system. Kapitalismen söker tekniska lösningar som förändrar&lt;br /&gt; 
arbetsprocessen så att arbetaren för samma lön och på samma tid kan&lt;br /&gt; 
producera mera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknologin är inte opolitisk eller neutral. Under kapitalismen återspeglar&lt;br /&gt; 
den de rådande maktförhållandena. Med dess hjälp skapar kapitalägarna sin&lt;br /&gt; 
industriella organisation, genom vilken de utövar sin makt på arbetsplatserna&lt;br /&gt; 
och därmed även i samhället. Storskalig teknologi, löpande band, prestationslönesystem&lt;br /&gt;
osv. används inte endast för att öka profiterna utan också för&lt;br /&gt; 
att frånta de arbetande kontrollen över sitt eget arbete och därigenom&lt;br /&gt; 
befästa kapitalägarnas makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisterna anser alltså att den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt; 
är underordnad rådande samhällsförhållanden och rådande ekonomiskt&lt;br /&gt; 
system. Det innebär att i ett kapitalistiskt samhälle underordnas den tekniska&lt;br /&gt; 
utvecklingen detta samhälles ekonomiska lagar. Detta gäller förstås också&lt;br /&gt; 
datatekniken och dess utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1981/82:123 anförs att en samordnad datapolitik bör relateras&lt;br /&gt; 
till och vara underordnad övergripande samhällsmål. Såsom övergripande&lt;br /&gt; 
samhällsmål nämner propositionen demokrati, ekonomisk tillväxt, full&lt;br /&gt; 
sysselsättning, ekonomisk, social och kulturell jämlikhet, regional balans,&lt;br /&gt; 
god arbetsmiljö, medbestämmande i arbetslivet samt jämställdhet mellan&lt;br /&gt; 
kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest övergripande målet nämns inte i denna uppräkning, nämligen det&lt;br /&gt; 
mål som är avhängigt av vilket ekonomiskt samhällssystem som skall vara&lt;br /&gt; 
rådande. Det innebär att propositionen brister i klarhet och analys. Alla&lt;br /&gt; 
dessa vackra samhällsmål, som är uppräknade ovan, är villkorliga och måste&lt;br /&gt; 
underordna sig kapitalismens ekonomiska lagar. Ett exempel är den fulla&lt;br /&gt; 
sysselsättningen. I bilaga 4 till propositionen framhåller föredraganden&lt;br /&gt; 
följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid framhålla att alla åtgärder från statens sida som syftar till&lt;br /&gt; 
att hävda sysselsättningsmålet, om de skall vara effektiva, måste utformas&lt;br /&gt; 
inom ramen för vårt marknadsekonomiska system och med beaktande av de&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2409-2412&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;risker för sysselsättningen som är förenade med en bristande samhällsekonomisk&lt;br /&gt;
balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen för de facto en politik som skapar arbetslöshet. Detta gör&lt;br /&gt; 
regeringen eftersom man har förpliktat sig att försvara det rådande&lt;br /&gt; 
ekonomiska systemet och med det avsvurit sig alla möjligheter att söka&lt;br /&gt; 
lösningar som går utanför detta systems ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat samhällsmål av de ovan uppräknade, som måste underordnas det&lt;br /&gt; 
kapitalistiska systemets lönsamhetstänkande, är målet om en god arbetsmiljö.&lt;br /&gt;
Otaliga är de förslag till förbättringar av arbetsmiljön som fått stå tillbaka&lt;br /&gt; 
för krasst lönsamhetstänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande samhällsmål propositionen nämner är viktiga. För att de&lt;br /&gt; 
skall kunna genomföras till fullo fordras enligt vår mening en radikalt&lt;br /&gt; 
annorlunda politik än den regeringen står för. En politik som syftar till att&lt;br /&gt; 
bryta storfinansens makt, som ersätter kapitalismens anarkiska hushållning&lt;br /&gt; 
med en socialistisk planhushållning och som i verklig mening sätter de nu&lt;br /&gt; 
nämnda samhällsmålen i första rummet. När dessa övergripande samhällsmål&lt;br /&gt;
framläggs av en borgerlig regering blir de enbart proklamationer utan&lt;br /&gt; 
verklig innebörd. Det visar den faktiskt förda politiken från denna&lt;br /&gt; 
regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisterna står för en politik som syftar till att&lt;br /&gt; 
förändra samhället till ett socialistiskt samhälle. Det är också en förutsättning&lt;br /&gt; 
för att infria de flesta av de samhällsmål propositionen ställer upp såsom&lt;br /&gt; 
överordnade en samordnad datapolitik. Samhällets datapolitik måste enligt&lt;br /&gt; 
vår mening vara underordnad socialismens princip, som ställer människans&lt;br /&gt; 
behov i förgrunden. Datatekniken skall bana väg för och understödja en&lt;br /&gt; 
demokratisk arbetsorganisation. Människans behov av ett arbete, som är&lt;br /&gt; 
både meningsfullt, skapande och ger gemenskap med andra människor&lt;br /&gt; 
måste vara utgångspunkt för teknisk forskning och utveckling. Sådana&lt;br /&gt; 
tekniska lösningar måste väljas, som ger en produktionsapparat som inte&lt;br /&gt; 
skadar människan, som står i samklang med naturen och inte förstör miljön&lt;br /&gt; 
eller tömmer jorden på råvaror och som skapar produkter som är ofarliga och&lt;br /&gt; 
fyller verkliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt ställer vi i det följande förslag, med anledning av&lt;br /&gt; 
den datapolitiska propositionen. Det har inte varit möjligt att i detalj&lt;br /&gt; 
kommentera alla de överväganden och förslag som läggs i propositionen. Vi&lt;br /&gt; 
har därför valt att på några viktiga områden lägga förslag i anslutning till&lt;br /&gt; 
propositionen. Vi vill i detta sammanhang rikta en allmän kritik gentemot&lt;br /&gt; 
propositionen. Den är rörig och svåröverskådlig. Vissa frågeställningar&lt;br /&gt; 
kommer igen på flera ställen och det är svårt att få klarhet i vad som är förslag&lt;br /&gt; 
och vad som enbart är tankegångar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Datatekniken och industripolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är extremt utlandsberoende på dataindustrins område. Stora&lt;br /&gt; 
generella datorer tillverkas inte längre i Sverige. Landets behov på detta&lt;br /&gt; 
område tillgodoses till 100 % genom import. Också vad gäller mini- och&lt;br /&gt; 
mikrodatorer, komponenter och den alltmera betydelsefulla mjukvarusidan&lt;br /&gt; 
tillgodoses landets behov i alltför hög utsträckning genom import. Den&lt;br /&gt; 
industri som finns i landet domineras av stora multinationella företag varav&lt;br /&gt; 
flera är utlandsägda. Dataindustrin borde ha en nyckelposition i en svensk&lt;br /&gt; 
industripolitik. Dels därför att den har förutsättningar, som få andra&lt;br /&gt; 
branscher, att expandera och ge nya arbetstillfällen, dels därför att den har en&lt;br /&gt; 
stor strategisk betydelse för landets oberoende. Ett alltför stort utlandsberoende&lt;br /&gt;
är mycket negativt ur försvarspolitisk synvinkel. Ett alltför stort&lt;br /&gt; 
utlandsberoende är också negativt för våra möjligheter att föra en&lt;br /&gt; 
självständig handelspolitik. Detta har visat sig i praktisk verklighet under&lt;br /&gt; 
senare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa övergripande industripolitiska frågor berörs inte alls i propositionen,&lt;br /&gt;
trots att den innehåller en industripolitisk bilaga. Denna bilaga&lt;br /&gt; 
innehåller ställningstaganden med anledning av dataelektronikkommitténs&lt;br /&gt; 
(DEK) förslag. DEK har haft till uppgift att utreda datateknikens och&lt;br /&gt; 
elektronikens effekter på produktion och arbetsliv. I utredningens direktiv&lt;br /&gt; 
ingick också att beakta Sveriges stora beroende av omvärlden. Vi kan bara&lt;br /&gt; 
beklaga att detta inte satt några större spår i utredningens eller propositionens&lt;br /&gt;
förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen lägger fram två förslag i anslutning till DEK:s betänkande.&lt;br /&gt; 
Dels föreslår man Verkstadstekniska utvecklingscentra (VUC) i Stockholm,&lt;br /&gt; 
Göteborg och Linköping, dels föreslår man att ett produktionstekniskt&lt;br /&gt; 
utvecklingscentrum inrättas för processindustrin (PUP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VUC skall tjäna som en brygga mellan högskolan och industrin.&lt;br /&gt; 
Propositionen anger fem huvuduppgifter för VUC, nämligen att&lt;br /&gt; 
samordna och komplettera högskoleforskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja forskningssamverkan mellan högskola och industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- industriellt utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- teknikspridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- teknikbevakning och teknikvärdering”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess första huvuduppgift skall vara att främja kunskapsuppbyggnad,&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete och en bred spridning av CAD/CAM (datoriserat rit-,&lt;br /&gt; 
konstruktions- och beredningsarbete) och i detta syfte i samarbete med&lt;br /&gt; 
högskolorna inrätta regionala CAD/CAM-centraler. VUC skall enligt&lt;br /&gt; 
propositionen ”på ett flexibelt sätt ta tillvara teoretiskt avancerade resultat&lt;br /&gt; 
och forskare och konfrontera deras samlade kunskap med företagens&lt;br /&gt; 
praktiska kunskap och behov”. Det är enligt propositionen en ändamålsenlig&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2409-2412&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;väg att föra ut avancerad forskning och utveckling främst till mindre och&lt;br /&gt; 
medelstora föertag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingscentret PUP beskrivs som en förmedlande länk mellan&lt;br /&gt; 
högskolor, branschforskningsinstitut och industri. Organisationsfrågan skall&lt;br /&gt; 
övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser att dessa två förslag bör avslås av riksdagen. I stället bör en ny&lt;br /&gt; 
utredning tillsättas, som bör arbeta med frågorna från helt andra utgångspunkter&lt;br /&gt;
än vad DEK har gjort. Innan vi går över till att redogöra för&lt;br /&gt; 
utgångspunkterna för en sådan utredning vill vi ytterligare kommentera de&lt;br /&gt; 
förslag regeringen lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna med den typ av organ som regeringen föreslår är betydande. I&lt;br /&gt; 
stället för att bli till hjälp för små och medelstora företag är det sannolikt att&lt;br /&gt; 
dessa utvecklingscentra enbart kommer att stå till tjänst för storföretagen,&lt;br /&gt; 
som bör ha möjligheter att med egna medel klara forskning och utveckling.&lt;br /&gt; 
Men det är så att det är dessa företag som har kunnande nog att ställa krav på&lt;br /&gt; 
dessa utvecklingscentra. Forskning och utveckling vid högskolorna kommer&lt;br /&gt; 
sannolikt därför att i än högre grad styras av den etablerade storindustrin. Att&lt;br /&gt; 
VUC föreslås gripa sig an CAD/CAM-tekniken som första uppgift inger&lt;br /&gt; 
speciella farhågor. CAD/CAM är ingen oomstridd teknik. I datadelegationens&lt;br /&gt;
rapport Samordnad datapolitik redovisas i kapitel 6 en mera nyanserad&lt;br /&gt; 
bild av CAD-tekniken. Tekniken kan innebära en negativ inverkan på&lt;br /&gt; 
yrkesfärdigheterna. Konsekvensen blir att en konstruktör i stället för att vara&lt;br /&gt; 
konstruktör blir dataoperatör och att hans/hennes möjligheter att vidareutvecklas&lt;br /&gt;
i yrket och därmed också vidareutveckla den produkt som&lt;br /&gt; 
konstrueras stannar av. En viss försiktighet och avvaktan i synen på&lt;br /&gt; 
CAD/CAM-tekniken är därför enligt vår mening nödvändig. I annat fall&lt;br /&gt; 
riskerar svensk industri att av detta skäl komma efter i utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang som nämnts föreslå att en ny utredning tillsätts,&lt;br /&gt; 
som skall ha till uppgift att lägga fram förslag som skall främja en utveckling av&lt;br /&gt; 
en inhemsk nationell dataindustri. Följande utgångspunkter bör vara vägledande&lt;br /&gt;
för utredningen:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;1. De stora multinationella dataindustrierna bör nationaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;2. Ett samarbete bör upprättas mellan denna industri och befintlig&lt;br /&gt; 
småindustri inom data- och elektronikområdet. Nyetableringar inom&lt;br /&gt; 
detta industriområde bör uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;3. En uppbyggnad av en självständig statlig produktion av mini- och&lt;br /&gt; 
mikrodatorkomponenter bör genomföras. Möjligheterna att återuppta&lt;br /&gt; 
produktion av stora generella datorer bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;4. En samordning av forskningsresurser mellan högskoleinstitutioner och&lt;br /&gt; 
den statliga dataindustrin bör komma till stånd, och den tekniska&lt;br /&gt; 
utbildningen och forskningen bör i mycket högre grad än i dag utgå från&lt;br /&gt; 
kraven på god arbetsmiljö, meningsfulla arbetsuppgifter och hög produktkvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;5. Upphandlingsbestämmelserna för stat, landsting och kommun bör ändras&lt;br /&gt; 
så att den offentliga sektorn ges möjligheter att styra sina beställningar till&lt;br /&gt; 
den svenska industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Avsikten är alltså att dataindustrin skall ges en ny struktur. Det bör finnas&lt;br /&gt; 
en nationell industri, vars storlek ger den möjlighet att inom Sverige stå för&lt;br /&gt; 
en betydligt större del av produktionen inom detta område än vad som är&lt;br /&gt; 
fallet i dag. En sådan statlig basindustri inom data- och elektronikområdet&lt;br /&gt; 
ger också förutsättningar för en fortsatt verksamhet för den småindustri som i&lt;br /&gt; 
dag finns på detta område liksom för nyetableringar. Den statliga basindustrin&lt;br /&gt;
bör alltså kompletteras med ett nät av mindre företag; samhällsägda,&lt;br /&gt; 
kooperativa, löntagarägda och enskilt ägda. En sådan här satsning innebär&lt;br /&gt; 
enligt vår mening att en rad nya arbetstillfällen kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I detta sammanhang vill vi ta upp propositionens förslag om teknikupphandling&lt;br /&gt;
på dataområdet, som behandlas i bilaga 1. Förslaget utgår från de&lt;br /&gt; 
regler som i dag gäller på området och tar alltså hänsyn till upphandlingsförordning,&lt;br /&gt;
GATT-överenskommelse etc. och den snäva tolkning dessa&lt;br /&gt; 
regler getts av statsmakterna. Eftersom det ekonomiska stödet är avsett att&lt;br /&gt; 
gå till kommuner och landsting har vi inte någon anledning att motsätta oss&lt;br /&gt; 
förslaget. Vi anser dock att förslaget är alltför begränsat. Teknikupphandlingen&lt;br /&gt;
bör i än högre grad sättas in i ett industripolitiskt sammanhang, som vi&lt;br /&gt; 
skisserat i vårt förslag ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Datapolitiken och sysselsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I propositionen hävdas att sysselsättningen i första hand beror på den&lt;br /&gt; 
ekonomiska och sociala utvecklingen i stort och den ekonomiska politik som&lt;br /&gt; 
förs. Datateknikens effekter på sysselsättningen är svåra att mäta och är i&lt;br /&gt; 
vilket fall underordnade den ekonomiska politiken. Vi delar denna&lt;br /&gt; 
uppfattning. Vi kan däremot inte dela den inställning propositionen har till&lt;br /&gt; 
den ekonomiska politik som förs just nu. Regeringens ekonomiska politik&lt;br /&gt; 
innebär att arbetslösheten ökar. Datatekniken införs dessutom i arbetslivet&lt;br /&gt; 
enbart på ekonomiska grunder och oftast i avsikt att ersätta mänsklig&lt;br /&gt; 
arbetskraft. Införandet av datateknik innebär alltså att de negativa&lt;br /&gt; 
sysselsättningseffekterna av den rådande ekonomiska politiken förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Föredraganden konstaterar själv i bilaga 4: ”1 en stagnerande ekonomi kan&lt;br /&gt; 
datoriseringens negativa sysselsättningseffekt däremot inte kompenseras av&lt;br /&gt; 
en tillräckligt stor sysselsättningsexpansion inom andra delar av ekonomin (s.&lt;br /&gt; 
30).”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta borde enligt vår mening stämma till viss eftertanke. I dag har vi inte&lt;br /&gt; 
ens en stagnerande ekonomi utan en krympande. Det kapital som förvisso&lt;br /&gt; 
finns inom industrin används inte till investeringar som skapar sysselsättning&lt;br /&gt; 
utan förs i allt högre utsträckning över till spekulationssfären, där förräntningsmöjligheterna&lt;br /&gt;
i dag är störst. Antalet sysselsatta inom industrin har&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;minskat under hela sjuttiotalet. Denna utveckling fortsätter. Nedskärningar&lt;br /&gt; 
och besparingar inom offentliga sektorn innebär sjunkande sysselsättning&lt;br /&gt; 
också här. Mot denna bakgrund blir datoriseringens negativa sysselsättningseffekt&lt;br /&gt;
förödande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta innebär det som anförs i bilaga 4 om sysselsättning och&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadspolitik ett försvarstal till regeringens förda ekonomiska&lt;br /&gt; 
politik. En politik som alltså innebär arbetslöshet och därmed slöseri med&lt;br /&gt; 
mänskliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk förordar en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken.&lt;br /&gt; 
Viktiga ingredienser i en sådan sysselsättningsskapande politik är:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- program för 100 000 nya samhällsnyttiga arbeten inom framför allt&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn under en treårsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- program för 100 000 nya industriarbeten under åttiotalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inrättande av samhällsfonder för att finansiera ovanstående program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genomförande av sextimmarsdagen under åttiotalet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- nej till marginalskattereformen. Utredning och övergång till produktionsskatt&lt;br /&gt;
där möjligheter att beskatta datorerna också bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Denna politik preciseras i motionerna 1981/82:183, 293, 917, 1057 samt&lt;br /&gt; 
1567, som vi i detta sammanhang vill hänvisa till.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vi vill här särskilt framhålla skattepolitikens betydelse för sysselsättningen.&lt;br /&gt;
Det är orimligt att som i dag den mänskliga arbetskraften beskattas&lt;br /&gt; 
hårt medan däremot industrirobotar inte beskattas. En övergång till skatt&lt;br /&gt; 
på produktionen blir alltmer oundgänglig i takt med att produktionen&lt;br /&gt; 
automatiseras. Dels undviks ”onödig” automatisering, dvs. sådan automatisering&lt;br /&gt;
där datorer och robotar får ersätta mänsklig arbetskraft enbart av&lt;br /&gt; 
ekonomiska skäl och där andra skäl talar emot en automatisering&lt;br /&gt; 
(produktkvalitet, sårbarhet, arbetsmiljö etc.). Dels får samhället möjligheter&lt;br /&gt;
att tillgodogöra sig vinsterna av automatiseringen och använda det&lt;br /&gt; 
frigjorda kapitalet till andra samhällsnyttiga ändamål. Det finns fortfarande&lt;br /&gt;
eftersatta behov inom den offentliga sektorn, vars uppfyllande&lt;br /&gt; 
dessutom innebär att fler arbetstillfällen skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vi anser därför att riksdagen i detta sammanhang bör uttala sig för en&lt;br /&gt; 
övergäng till produktionsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vi vill också här lyfta fram förslaget om att genomföra sextimmarsdagen&lt;br /&gt; 
under åttiotalet. De rationaliseringsvinster som kan göras med datateknikens&lt;br /&gt;
hjälp bör delvis användas för att genomföra en allmän arbetstidsförkortning.&lt;br /&gt;
De viktigaste skälen för en allmän arbetstidsförkortning är&lt;br /&gt; 
sociala, och vi har redogjort för dem i annat sammanhang. En arbetstidsförkortning&lt;br /&gt;
har dessutom betydelse ur sysselsättningshänseende och&lt;br /&gt; 
innebär att antalet tillgängliga arbetstimmar fördelas mera jämnt över&lt;br /&gt; 
befolkningen i arbetsför ålder.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vi anser att riksdagen i detta sammanhang också bör uttala sig för ett&lt;br /&gt; 
genomförande av sextimmarsdagen med bibehållen lönenivå under åttiotalet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vi vill slutligen under detta avsnitt i motionen tillstyrka dataeffektutredningens&lt;br /&gt;
förslag om förstärkning av den allmänna arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt;
beredskapen genom ökade resurser till arbetsförmedlingen. Eftersom&lt;br /&gt; 
utredningen inte lagt något konkret förslag vill vi förorda AMS förslag om&lt;br /&gt; 
att 60 ytterligare tjänster inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Datatekniken i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens bilaga 4 behandlar en rad viktiga frågor som rör&lt;br /&gt; 
datateknikens inverkan pä arbetets innehåll, miljö och organisation. Det&lt;br /&gt; 
gäller kraven på yrkeskunskaper, arbetsorganisationen, arbetsgemenskapen,&lt;br /&gt;
mänskliga kontakter, kontroll av de anställda, ensamarbete, skift, val av&lt;br /&gt; 
löneformer och den fysiska arbetsmiljön. Alla dessa faktorer påverkas på&lt;br /&gt; 
olika sätt genom införande av datateknik i arbetslivet. Från vpk:s sida vill vi&lt;br /&gt; 
framhålla följande principer som grundläggande i detta avseende:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Arbetets organisation och arbetets innehåll liksom produkternas och&lt;br /&gt; 
tjänsternas kvalitet skall vara bestämmande för valet av tekniska&lt;br /&gt; 
lösningar. Tekniken skall användas för att vidga arbetsinnehållet och för&lt;br /&gt; 
att öka de anställdas kunskaper om sitt yrke och sin arbetsplats. Teknik&lt;br /&gt; 
och arbetsorganisation måste motverka uppdelning av arbetet, isolering&lt;br /&gt; 
och ensamarbete. Övervakningsarbete skall kombineras med skapande&lt;br /&gt; 
arbete. Företags och myndigheters användning av hemdatorer, grannskapscentraler&lt;br /&gt;
och fjärrkontor måste bekämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Datateknik får inte användas för att mäta arbetsprestationer och därmed&lt;br /&gt; 
skapa nya former av prestationslöner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Ingen skall vid införande av ny teknik få försämrad lön, försämrat&lt;br /&gt; 
arbetsinnehåll eller tvingas ut i arbetslöshet och alla skall garanteras rätten&lt;br /&gt; 
till vidareutbildning för att kunna utföra ett meningsfullt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är frågor som inte avgörs genom riksdagsbeslut. I stället är det de&lt;br /&gt; 
fackliga organisationerna som måste slå vakt om sina medlemmars intressen&lt;br /&gt; 
och arbete för att datatekniken införs på ett för de anställda positivt sätt. Det&lt;br /&gt; 
finns inte någon anledning att här i detalj reglera vilka krav de fackliga&lt;br /&gt; 
organisationerna skall ställa upp. Det viktiga är att de fackliga organisationerna&lt;br /&gt;
tillförsäkras verkliga möjligheter till inflytande över den nya tekniken.&lt;br /&gt; 
De resonemang som förs i propositionen kring datateknikens inverkan på&lt;br /&gt; 
arbetets innehåll, miljö och organisation understryker enligt vår mening&lt;br /&gt; 
behovet av vetorätt för de anställdas fackliga organisationer vid införande av&lt;br /&gt; 
ny teknik. En vetorätt behöver inte innebära ett nej-sägande till all ny teknik,&lt;br /&gt; 
den ger däremot facket tyngd att driva igenom tekniska lösningar som är&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;positiva för de anställda och deras krav på arbetsorganisation, arbetsinnehåll&lt;br /&gt; 
och arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dataeffektutredningen bör medbestämmandeprocessen innebära&lt;br /&gt; 
en reell delaktighet i beslutsfattandet från de anställdas sida. Enbart en&lt;br /&gt; 
vetorätt ger enligt vår mening denna reella delaktighet. Det är också enligt&lt;br /&gt; 
vår mening viktigt att de fackliga organisationernas möjligheter till egen&lt;br /&gt; 
forsknings- och utredningsverksamhet förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag i den riktningen har vi ställt i motion 1981/82:1087 som ännu ej&lt;br /&gt; 
behandlats av riksdagen. Vi återupprepar dessa förslag här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datatekniken och yrkesutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionens bilaga 4 avsnitt 4 Utbildning behandlas bl. a. yrkesutbildningen&lt;br /&gt;
och fortbildningen i samband med datorisering. Propositionen tar&lt;br /&gt; 
enbart upp de datatekniska aspekterna på denna utbildning och framhåller&lt;br /&gt; 
vikten av att arbetsmarknadsutbildningen inom de yrkesområden som berörs&lt;br /&gt; 
och förändras genom datorisering i första hand ger grundläggande kunskaper&lt;br /&gt; 
i datateknik och datoranvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang framhålla vikten av att inte utbildning i&lt;br /&gt; 
datateknik och datoranvändning får ersätta den rena yrkesutbildningen. Det&lt;br /&gt; 
vöre djupt tragiskt om konstruktören i framtiden enbart får lära sig att&lt;br /&gt; 
hantera CAD/CAM-tekniken och inte att konstruera, om träindustriarbetaren&lt;br /&gt;
får lära sig den nya tekniken men ingenting om träets kvalitet, om&lt;br /&gt; 
livsmedelsarbetaren får lära sig att hantera den tekniska utrustning som skall&lt;br /&gt; 
användas för att blanda korv eller tillverka ost, men inte bibringas kunskaper&lt;br /&gt; 
om korv- resp. osttill verkning. Det här är en fråga som berör både&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadsutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen&lt;br /&gt; 
inom skolans ram liksom den företagsinterna utbildningen. En yrkesutbildning&lt;br /&gt;
som ensidigt inriktas på att lära ut datateknik och datoranvändning&lt;br /&gt; 
innebär att vi inom några få generationer står utan yrkeskunnig arbetskraft.&lt;br /&gt; 
Det finns tecken som tyder på att en sådan utveckling är på väg. Se bl. a.&lt;br /&gt; 
Hans de Geers Bättre eller sämre med datorer, som getts ut på uppdrag av&lt;br /&gt; 
dataeffektutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att ta erforderliga initiativ för att&lt;br /&gt; 
motverka en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datoriseringens effekter för kvinnornas ställning på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen under detta avsnitt redogörs för den könsuppdelade&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden. Propositionen påtalar också de risker datoriseringen&lt;br /&gt; 
innebär för kvinnornas möjligheter till arbete. Vi instämmer i dessa farhågor.&lt;br /&gt; 
Det är viktigt att kvinnor på olika sätt stimuleras att bredda sitt yrkesval. Det&lt;br /&gt; 
är dock inte alltid kvinnornas ”fel” att de inte återfinns inom vissa&lt;br /&gt; 
yrkesområden. Lika ofta är det arbetsgivaren som står hindrande i vägen. Vi&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;vill i detta sammanhang hänvisa till vår motion om obligatorisk arbetsförmedling&lt;br /&gt;
där vi utvecklar dessa frågor ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Propositionen uttalar sig för attitydpåverkan, utbildningsinsatser och&lt;br /&gt; 
kampanjer för att få kvinnor att bredda sitt yrkesval. Det är därför märkligt&lt;br /&gt; 
att man under samma avsnitt bereder väg för nya ”kvinnoarbeten” med de&lt;br /&gt; 
uttalanden som görs för fjärrkontor (SIGA och SIKA) och grannskapscentraler&lt;br /&gt;
(trots att man inser att dessa kommer att domineras av kvinnliga&lt;br /&gt; 
arbetstagare) och den dörr som öppnas på glänt vad avser arbete i hemmet&lt;br /&gt; 
vid s. k. hemterminaler.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad gäller fjärrkontoren, visst kontorsarbete har decentraliserats till&lt;br /&gt; 
Gällivare (SIGA) och Kiruna (SIKA), måste det slås fast att denna typ av&lt;br /&gt; 
decentralisering inte på något sätt löser Norrbottens arbetslöshetsproblem. I&lt;br /&gt; 
stället innebär det en arbetsdelning, som inte skulle accepteras av någon om&lt;br /&gt; 
den gjordes i en och samma stad på ett och samma företag. Norrbottens&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadsproblem får ursäkta att rutinmässig databearbetning inom&lt;br /&gt; 
kontorsområdet skiktas bort från det utvecklande arbetet. Det finns&lt;br /&gt; 
dessutom påtagliga risker att dessa arbeten försvinner inom ytterligare några&lt;br /&gt; 
år, när automatiseringen tagit ett steg till.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Också de s. k. grannskapscentralerna innebär risker för arbetsdelning. Här&lt;br /&gt; 
avskärs dessutom kvinnorna för kontakter med övriga arbetskamrater på&lt;br /&gt; 
samma arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När det gäller dataterminaler i hemmen ger propositionen en rad exempel&lt;br /&gt; 
på de nackdelar dessa kommer att föra med sig. Ett alternativ till att utreda&lt;br /&gt; 
riskerna med hemterminaler, som propositionen ger dataeffektutredningen i&lt;br /&gt; 
uppdrag att göra, är enligt vår mening att redan nu slå fast att den typen av&lt;br /&gt; 
arbeten inte skall förekomma i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi anser att riksdagen bör ta avstånd från samtliga dessa tre olika former av&lt;br /&gt; 
nya ”kvinnoyrken”, fjärrkontor, grannskapscentraler och dataterminaler i&lt;br /&gt; 
hemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi hälsar däremot med tillfredsställelse att dataeffektutredningen ges i&lt;br /&gt; 
uppdrag att studera datoriseringens följder för kvinnornas arbetsmarknad&lt;br /&gt; 
och att lämna förslag till åtgärder. Vi anser att det vore värdefullt om&lt;br /&gt; 
utredningen i detta sammanhang kunde undersöka möjligheterna att kvotera&lt;br /&gt; 
in kvinnor på de tekniska utbildningslinjerna på samma sätt som män under&lt;br /&gt; 
en tid kvoterades till förskollärarutbildningen. Vi vill inte lägga förslag till&lt;br /&gt; 
kvotering direkt i denna motion, eftersom vi misstänker att kvinnor inte&lt;br /&gt; 
stoppas av sämre betyg. Vi tror i stället att för få kvinnor söker till dessa&lt;br /&gt; 
utbildningslinjer. Det vore värdefullt att få detta utrett.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Propositionen pekar också i detta avsnitt på det angelägna i att de fackliga&lt;br /&gt; 
organisationerna stimulerar kvinnorna att åta sig fackliga förtroendeuppdrag.&lt;br /&gt;
Här har riksdag och regering möjlighet att bidra genom att&lt;br /&gt; 
lagstiftningsvägen öppna möjligheter till fackliga möten pä betald arbetstid.&lt;br /&gt; 
Svårigheter att kombinera barnomsorg med möjligheter att gå på fackliga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;möten är oftast det främsta skälet till att kvinnorna engagerar sig fackligt i&lt;br /&gt; 
mycket mindre utsträckning än männen. Vpk har lagt förslag om fackliga&lt;br /&gt; 
möten på betald arbetstid i annan motion till detta riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionens bilaga 1 läggs förslag om det fortsatta arbetet med att&lt;br /&gt; 
utforma en svensk datapolitik. Propositionen lyfter fram många angelägna&lt;br /&gt; 
områden och föreslår att dessa blir föremål för utredning och kartläggning i&lt;br /&gt; 
olika sammanhang. Också vi anser att det är viktigt att utredningsarbetet&lt;br /&gt; 
fortsätter - på datapolitikens område finns många olösta problem. Vi vill här&lt;br /&gt; 
hänvisa till den utredning vi föreslagit angående industripolitiken i denna&lt;br /&gt; 
motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen har utgått från datadelegationens rekommendationer i&lt;br /&gt; 
rapporten Samordnad datapolitik i redogörelsen för det fortsatta utredningsarbetet.&lt;br /&gt;
En av dessa rekommendationer, nr 41, har följande lydelse: ”De&lt;br /&gt; 
anställda bör inte ges försämrade arbetsuppgifter som en följd av införande&lt;br /&gt; 
och utnyttjande av datasystemI kommentaren till denna rekommendation&lt;br /&gt; 
sägs i propositionen: ”Rekommendationen 41 behandlar ett angeläget&lt;br /&gt; 
önskemål i samband med införande och utnyttjande av datasystem, som det&lt;br /&gt; 
kan vara svårt att uppfylla. Frågan bör därför utredas närmare.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett klarare sätt än så här kan man inte underkänna de egna orden om&lt;br /&gt; 
datapolitikens underordnande under viktiga samhällsmål (som vi redogjort&lt;br /&gt; 
för i början av denna motion). Klarar inte användningen av datatekniken att&lt;br /&gt; 
uppfylla ens denna rekommendation, så är det ett misslyckande för ”den&lt;br /&gt; 
svenska modellen”, som det talas om i början av propositionen. Då blir dess&lt;br /&gt; 
tankegångar om inflytande för många, om en helhetssyn på datafrågorna, om&lt;br /&gt; 
den breda utbildningen för allmänheten enbart vackra ord på papper. Ett&lt;br /&gt; 
minimikrav på den nya tekniken måste vara att den inte innebär direkta&lt;br /&gt; 
försämringar för någon kategori. Det är också enligt vår mening fullt möjligt&lt;br /&gt; 
att uppfylla rekommendation 41, speciellt om facket ges det ökade inflytande&lt;br /&gt; 
vi föreslår i denna motion. Vi vill därför slutligen föreslå att riksdagen uttalar&lt;br /&gt; 
sitt stöd för rekommendation nr 41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts ovan hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett&lt;br /&gt; 
reservationsanslag av 15 000 000 kr. för inrättande av Verkstadstekniska&lt;br /&gt;
utvecklingscentra (VUC) och produktionstekniskt&lt;br /&gt;
utvecklingscentrum för processindustrin (PUP),&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning med&lt;br /&gt; 
uppgift att lägga fram förslag angående den framtida svenska&lt;br /&gt; 
dataindustrin enligt de riktlinjer motionen anger,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;3. att riksdagen uttalar sig för övergång till produktionsbeskattning&lt;br /&gt;
i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;4. att riksdagen uttalar sig för ett genomförande av sextimmarsdagen&lt;br /&gt;
med bibehållen lönenivå under 1980-talet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;5. att riksdagen hemställer hos regeringen att arbetsförmedlingarna&lt;br /&gt;
tillförs 60 nya tjänster enligt AMS förslag och att&lt;br /&gt; 
erforderliga medel avsätts för detta,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till lagstiftning&lt;br /&gt;
innebärande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;a) vetorätt för de anställdas fackliga organisationer vid införande&lt;br /&gt;
av ny teknik i arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;b) rätt för lokal facklig organisation att för egna bearbetningar&lt;br /&gt; 
på arbetsköparens bekostnad utnyttja den dator som denna har&lt;br /&gt; 
tillgång till,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;c) rätt för lokal facklig organisation att på arbetsköparens&lt;br /&gt; 
bekostnad utnyttja arbetstagarkonsulter vid införande av och&lt;br /&gt; 
förändring i datasystem och för utredning av möjliga förändringar&lt;br /&gt;
i redan befintliga datasystem,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;d) rätt för lokal facklig organisation till fullständig tillgång till&lt;br /&gt; 
underlag och utredningar som ligger till grund för föreslagna&lt;br /&gt; 
och befintliga datasystem,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;7. att riksdagen uttalar att de fackliga organisationernas möjligheter&lt;br /&gt;
till självständig forskning på datateknikens område måste&lt;br /&gt; 
förstärkas och att riksdagen hos regeringen hemställer om&lt;br /&gt; 
initiativ till överläggningar med de fackliga organisationerna&lt;br /&gt; 
om hur samhällets stöd till en sådan forskning kan utformas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;8. att riksdagen hos regeringen hemställer om att erforderliga&lt;br /&gt; 
initiativ tas inom yrkesutbildningens område enligt vad som&lt;br /&gt; 
anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;9. att riksdagen uttalar sig emot införandet av fjärrkontor,&lt;br /&gt; 
grannskapscentraler och dataterminaler i hemmen i enlighet&lt;br /&gt; 
med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;10. att riksdagen hemställer hos regeringen att dataeffektutredningen&lt;br /&gt;
ges i uppdrag att i samband med sin översyn av&lt;br /&gt; 
datoriseringens effekter på kvinnornas arbetsmarknad undersöka&lt;br /&gt;
möjligheterna till en kvotering av kvinnor till de tekniska&lt;br /&gt; 
utbildningslinjerna i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;11. att riksdagen uttalar att de anställda inte bör ges försämrade&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifter som en följd av införande och utnyttjande av&lt;br /&gt; 
datasystem.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2409&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 31 mars 1982&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;br /&gt; 
EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;br /&gt; 
NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;br /&gt; 
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARIE-ANN JOHANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022409</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2409.pdf</filnamn>
<filstorlek>262262</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/12B3C35E-7F6A-4C2E-BA3B-0C3A682F3ABA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>