3097456 G5022408 1981/82 2408 mot mot Motion 1981/82:2408 Olof Palme m. fl. Motion Motion 2408 0 1982-04-01 00:00:00 2014-11-03 23:14:49 2014-11-03 00:00:00 Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123) Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022408/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022408 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022408 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Motion</p> <p>1981/82:2408</p> <p>Olof Palme m. fl.<br /> Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)<br /> I. Propositionen</p> <p>Regeringens försök att presentera en samlad datapolitik ger ett passivt och<br /> kraftlöst intryck. Propositionen innehåller mycket text, men föga konkreta<br /> förslag till åtgärder. Dataområdet har genomlysts av en lång rad utredningar.<br /> Nu är det dags för åtgärder. Utredningsförslagen måste av statsmakterna<br /> samlas till en bred satsning på datatekniken.</p> <p>Regeringsförslaget innebär att 30 milj. kr. avsätts för åtgärder på<br /> dataområdet. Ambitionen måste sättas högre. Vi redovisar i denna motion<br /> förslag - utöver regeringsförslaget - på drygt 50 milj. kr. för statligt stöd till<br /> insatser i första hand inom näringspolitik, forskning och utveckling och<br /> utbildning. Därmed kan vi lägga en stabil grund för en positiv tillväxt, bättre<br /> arbetsförhållanden och bredare kunskaper hos de anställda.</p> <p>Propositionen är en ytterligt svåröverskådlig och heterogen produkt. En<br /> bred redovisning ges av den datatekniska utvecklingen under 1970-talet och<br /> av förslag från en rad utredningar på området. Det är knappast möjligt att ens<br /> med ett omfattande utredningsarbete - reda ut vad som är sådana<br /> ställningstaganden från regeringen som riksdagen föreslås ställa sig bakom<br /> resp. vad som är en mer allmän redogörelse för utvecklingen inom<br /> dataområdet eller för frågor som ligger inom regeringens kompetens att själv<br /> bedöma.</p> <p>Det är mot den här bakgrunden inte möjligt för oss att ge någon mera<br /> heltäckande kommentar till samtliga de delförslag som kan finnas i<br /> propositionen. Vi har valt att koncentrera våra förslag till ett fåtal områden:<br /> datatekniken i industriproduktionen, forskning, utveckling och utbildning<br /> samt datorerna i arbetslivet. Detta innebär självfallet inte att vi accepterar<br /> samtliga förslag från regeringen som i övrigt kan finnas i proposition<br /> 1981/82:123 om en samordnad datapolitik.</p> <p>II. Socialdemokratins förslag</p> <p>Data- och elektronikutvecklingen har fått en alltmer framskjuten plats i<br /> samhällsdebatten såväl i Sverige som i övriga industriländer. Det handlar<br /> främst om sysselsättning, yrkesinnehåll, miljöpåverkan, utbildning, produktivitet,<br /> medbestämmande och information, samt integritetsaspekter på dessa<br /> frågor.</p> <p>En avstannande industriell utveckling orsakad av föråldrad teknik och</p> </div> <div class="block ml_2"><p>1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2408</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>sjunkande investeringar utgör ett hot mot socialdemokratins grundläggande<br /> mål: arbete åt alla, ökad välfärd, demokrati i samhälle och arbetsliv, god<br /> arbetsmiljö och rättvis fördelning. Vi kan inte säga nej till ny teknik, men<br /> genom ökad medvetenhet och bättre kunskaper kan vi styra tekniken och ta<br /> vara på de möjligheter den ger.</p> <p>Socialdemokraterna ställer upp sju viktiga utgångspunkter för de åtgärder<br /> som behövs för att främja och styra datateknikens och elektronikens<br /> användning i vårt samhälle.</p> <p>- Datoranvändning för en långsiktig förstärkning av samhällets resurser.<br /> Den nya tekniken skall användas för att utveckla Sverige som industrination<br /> och för att bidra till standardutvecklingen i samhället. Därmed får vi också<br /> resurser för att upprätthålla välfärd och service inom den offentliga<br /> sektorn.</p> <p>- Datateknik för arbete åt alla. Datateknikens fördelar måste utnyttjas för<br /> att utveckla produktionen så att sysselsättningen kan upprätthållas. Datatekniken<br /> skall utnyttjas för att underlätta en jämnare regional spridning av<br /> sysselsättningen.</p> <p>- Datoranvändning med urskillning. Möjligheterna till mänskliga kontakter<br /> i samhälle och arbetsliv skall underlättas, inte försvåras och förhindras,<br /> genom datoranvändningen.</p> <p>- Förhindra utslagning, underlätta anpassning. Datatekniken skall användas<br /> så att arbetsuppgifter underlättas både fysiskt och psykiskt så att<br /> människor som i dag av olika skäl är utestängda från arbete får en möjlighet<br /> att delta i produktionen.</p> <p>- Faror och risker i arbetsmiljön skall undanröjas. Dataregister skall<br /> utnyttjas för att spåra och statistiskt belägga arbetsmiljörisker. Datatekniken<br /> skall användas för att automatisera arbeten som innebär uppenbara faror för<br /> människor.</p> <p>- Utveckling av yrkeskunnande. Det framtida yrkeskunnandet skall bestå<br /> dels av kunskaper om det nya verktyget, datatekniken, dels av kunnande om<br /> arbetsprocessen och de varor och tjänster som tillverkas.</p> <p>- Demokratisk arbetsorganisation med datorer som hjälpmedel. Datasystem<br /> bör utformas så att de ger tillräcklig information till varje grupp av<br /> anställda för att de själva skall kunna planera sitt arbete och t. ex. beordra<br /> hjälp och stöd av materiel vid behov eller själva följa upp arbetsinsatserna till<br /> omfång och kvalitet.</p> <p>För att uppnå dessa mål krävs att erforderliga resurser ställs till förfogande<br /> under 1980-talet. Samhället måste stödja</p> <p>o forskning och medveten teknikupphandling för att stimulera teknisk<br /> utveckling och öka den industriella tillväxten men också för att tillgodose<br /> gemensamma behov i den offentliga sektorn och för att få fram teknik<br /> anpassad för svenska förhållanden,</p> <p style="margin-left:122px;">'</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>3</p> </div> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">o förstärkt facklig utbildning på dataområdet och ökat löntagarinflytande<br /> över datateknikens användning,</p> <p style="margin-left:3px;">o en bred debatt och utbildningsverksamhet. Många grupper i samhället<br /> skall ges möjlighet att delta. Arbetet skall bedrivas på arbetsplatserna, bland<br /> ungdomarna i skolan, via studieförbunden och i bostadsområdena. Konsument-<br /> och handikappgrupper måste ges förutsättningar att formulera sina<br /> krav. Datatekniken måste bli allas egendom om vi skall kunna utnyttja dess<br /> fördelar på ett riktigt sätt.</p> <p style="margin-left:3px;">III. Datatekniken och den industriella utvecklingen</p> <p style="margin-left:3px;">1.1 Bakgrunden</p> <p style="margin-left:3px;">Datatekniken har en stor och växande betydelse för den industriella<br /> utvecklingen. I den industriella produktionsprocessen blir inslagen av<br /> datateknik alltmer omfattande. I industrins produkter ingår i ökande<br /> utsträckning elektronik.</p> <p style="margin-left:3px;">En naturlig följd av denna utveckling är att åtgärder för att påverka<br /> industrins utnyttjande av datateknik - såväl i produktionen som i produkterna<br /> - kommer att spela en allt viktigare roll i industripolitiken. Genom<br /> utnyttjande av datateknik kan industrin stärka sin konkurrenskraft - genom<br /> höjd produktivitet i tillverkningsprocessen och genom förbättrad funktion i<br /> produkterna.</p> <p style="margin-left:3px;">De industripolitiska aspekterna har också fått avsevärt utrymme i det<br /> utredningsarbete på dataområdet, som bedrivits under senare år.</p> <p style="margin-left:3px;">Data- och elektronikkommittén (DEK) har presenterat omfattande<br /> rapporter om bl. a. datatekniken i processindustrin och i verkstadsindustrin.<br /> Vad som där redovisas är industrins användning av datateknik i produktionen.<br /> Dataeffektutredningen (DEF) har tagit upp effekterna på sysselsättning<br /> och arbetsmiljö. Statens industriverk (SIND) har i en rad rapporter redovisat<br /> studier av den svenska elektronikindustrin och elektronikinnehållet i<br /> industrins produkter.</p> <p style="margin-left:3px;">Det finns alltså ett omfattande utredningsmaterial som kan läggas till<br /> grund för statliga insatser för att påverka industrins utnyttjande av<br /> datateknik och elektronik.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen konstaterar i det industripolitiska avsnittet av propositionen<br /> om samordnad datapolitik att en konkurrenskraftig industri för Sveriges del<br /> är av avgörande betydelse när det gäller att komma till rätta med de<br /> ekonomiska balansproblemen. Man framhåller vidare att en höjning av<br /> produktiviteten framstår som ett viktigt sätt att förbättra industrins<br /> internationella konkurrenskraft.</p> <p style="margin-left:3px;">Trots dessa konstateranden är emellertid regeringen uppenbarligen inte<br /> beredd att via en stimulans av industrins utnyttjande av datateknik öka<br /> produktiviteten och konkurrenskraften i industrin. Visserligen säger sig</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2408</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">industriministern finna DEK:s förslag till åtgärder intressanta. ”På grund av<br /> det statsfinansiella läget bör de dock t. v. genomföras endast på vissa<br /> områden.” De förslag till åtgärder som redovisas i propositionen är också av<br /> så blygsam omfattning att deras inverkan på den svenska industrins<br /> konkurrenskraft med all sannolikhet inte kommer att kunna avläsas.</p> <p>Från socialdemokratisk sida menar vi att betydligt mer långtgående<br /> åtgärder är nödvändiga. Detta både för att förbättra industrins konkurrensförmåga<br /> via ökat utnyttjande av datateknik i produktionsprocesser och<br /> produkter och för att från andra - sociala och mänskliga - utgångspunkter<br /> påverka industrins tekniska utveckling.</p> <p>Innan vi redovisar våra förslag skall vi ge en bild av utgångsläget för de<br /> industripolitiska insatserna på dataområdet. Först skisseras den situation där<br /> svensk industri befinner sig i egenskap av användare av datateknik i<br /> tillverkningsprocessen. Därefter tar vi upp industrin som tillverkare av<br /> elektronikprodukter, varpå de svenska industripolitiska insatserna på<br /> dataområdet relateras till situationen internationellt.</p> <p>1.2 Industrin som användare</p> <p>DEK har i två rapporter redovisat hur den svenska industrin utnyttjar<br /> datateknik i produktionsprocessen. I den ena rapporten, Datateknik i<br /> verkstadsindustrin (SOU 1981:10) studeras verkstadsindustrins användning<br /> av utrustning och metoder för datorstödd konstruktions- och tillverkningsteknik.<br /> Den typ av utrustning som det gäller är numeriskt styrda verktygsmaskiner<br /> (s. k. NC-maskiner), industrirobotar, datorstyrda transport- och<br /> materialhanteringssystem, datorstödda konstruktionssystem (s. k. CADsystem)<br /> samt datorbaserade system där flera av de nämnda utrustningstyperna<br /> ingår.</p> <p>I den andra rapporten, Datateknik i processindustrin (SOU 1981:11)<br /> kartläggs omfattningen, inriktningen och effekterna av de datorstödda<br /> styrsystem som används för att planera, övervaka och styra den direkta<br /> produktionen i industrin exkl. verkstadsindustrin och den grafiska industrin.</p> <p>Vi skall här endast peka på några av de mer väsentliga slutsatser som dras i<br /> de båda utredningarna. Beträffande antalet NC-maskiner i verkstadsindustrin<br /> kan man konstatera att de beräknas under 1970-talet ha ökat med i<br /> genomsnitt 25 % per år. För 1980-talet räknar man med att tillväxten stannar<br /> vid 10 % per år. Utvecklingen anses dock vara ännu snabbare än de angivna<br /> talen antyder, bl. a. därför att maskinerna blir effektivare och utnyttjandegraden<br /> ökar.</p> <p>För industrirobotar redovisar man beräkningar och prognoser som innebär<br /> att antalet installerade robotar skulle öka från 940 år 1979 till 2 300 vid mitten<br /> av 1980-talet. I början av 1990-talet räknar man med att 6 000-9 000<br /> industrirobotar skulle vara i drift. För CAD-system är motsvarande tal 60 år</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>5</p> </div> <div class="block ml_2"><p>1979 och 200 vid mitten av 1980-talet. För början av 1990-talet anger man en<br /> potential på 1 000 system.</p> <p style="margin-left:3px;">När det gäller spridningen av datorstödda styrsystem på områden utanför<br /> verkstadsindustrin, kan man konstatera att omfattningen av investeringarna<br /> varierar starkt mellan olika branscher. Inom de traditionella processindustrierna<br /> har utvecklingen kommit längst. Vad som främst avgör spridningen av<br /> styrsystem inom en bransch är graden av kunskap inom användarföretagen.<br /> Det konstateras vidare att investeringarna i avancerade styrsystem i många<br /> branscher hänger samman med investeringar i annan typ av utrustning.<br /> Investeringsutvecklingen i stort blir därmed avgörande för i vilken takt<br /> styrsystem installeras.</p> <p style="margin-left:3px;">1.3 Industrin som tillverkare</p> <p style="margin-left:3px;">Kopplingen mellan å ena sidan den system- och apparattillverkande<br /> dataindustrin och å andra sidan de olika problem och möjligheter som finns i<br /> användningen av datatekniken är en viktig faktor i en helhetssyn på<br /> datautvecklingen. Det finns ett nära samband mellan möjligheterna att<br /> bedriva en inhemsk aktiv datapolitik och tillgången till en kompetent svensk<br /> data- och elektronikindustri.</p> <p style="margin-left:3px;">Internationellt intar elektronikindustrin i Sverige en tämligen stark<br /> position. Detta gäller i synnerhet kommunikationselektronik och industriell<br /> elektronik. Totalt sett spelar elektronikindustrin en större roll i svensk<br /> ekonomi än i flertalet andra länders ekonomi. Samtidigt är den svenska<br /> elektronikindustrin i absoluta tal internationellt sett mycket liten. Inom vissa<br /> grundläggande teknikområden svarar också den svenska produktionen för<br /> bara marginella delar av tillförseln.</p> <p style="margin-left:3px;">Det gäller bl. a. förgrundläggande elektroniska mikrokomponenter. Man<br /> räknar med att användningen av integrerade kretsar ökar från motsvarande<br /> 40 milj. kr. i värde år 1970 till 4 000 milj. kr. år 1990. En växande del av<br /> systemkunskapen finns integrerad i dessa importerade komponenter och<br /> svensk industri spelar rollen som monteringsindustri. Därmed ökar riskerna<br /> för att sedan lång tid uppbyggd inhemsk systemkunskap försvinner ur<br /> landet.</p> <p style="margin-left:3px;">Det finns flera sätt att ta till vara den svenska data- och elektronikindustrins<br /> kompetens i en sammanhållen och behovsorienterad politik för den<br /> inhemska data- och elektronikutvecklingen. SIND har i en rapport för några<br /> månader sedan redovisat olika åtgärder rörande denna industrigrens<br /> utveckling och roll under 1980-talet (”Elektronikindustrin i Sverige, del 7:<br /> Utvecklingsmöjligheter till 1990”, SIND 1981:5). Verket har i en rad<br /> rapporter sedan hösten 1979 presenterat analyser liksom förslag till åtgärder<br /> för att få till stånd en behovsorienterad utveckling och största möjliga tillväxt<br /> inom denna del av svensk industri.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>SIND ger i den nämnda rapporten en bred översikt av olika åtgärder som<br /> redan påbörjats eller bör vidtas från samhällets sida för att underlätta en<br /> expansiv utveckling inom denna industrisektor. Verket betonar särskilt i sina<br /> slutsatser vikten av att det skapas organisatoriska förutsättningar för en<br /> effektiv samordning av de åtgärder och förändringar verket föreslår.</p> <p>Tillväxtmöjligheterna på nya produkt- och produktionsområden är, enligt<br /> verket, mycket stora. År 1980 bestod elektronikindustrin i Sverige av ca 400<br /> företag med en total produktion på ca 13 miljarder kronor. SIND gör<br /> bedömningen att det fram till 1990 finns en tillväxtpotential för denna sektor<br /> upp till 40 miljarder kronor i årlig omsättning.</p> <p>Industriverket väcker i sin rapport en mängd förslag, med direkta<br /> beröringspunkter med de behovsområden som aktualiserades inledningsvis.<br /> Verket pekar på sådana viktiga beröringspunkter för industripolitiska<br /> strävanden med utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik,<br /> handels- och försörjningspolitik samt kommunal upphandlingspolitik. Industriverket<br /> har mot denna bakgrund sett behovet av samhällsinsatser i<br /> anslutning till data- och elektronikindustrins möjliga tillväxt som i första<br /> hand en koordineringsfråga.</p> <p>1.4 Åtgärder i andra länder</p> <p>Avgörande för utvecklingen i Sverige och för ställningstagandet till hur<br /> samhället bör försöka påverka data- och elektronikutvecklingen, är i första<br /> hand de behov vi anser viktiga att tillgodose. Viktigt är emellertid också vilka<br /> åtgärder som vidtas i snarlika syften i andra länder.</p> <p>I framför allt de större industriländerna har under senare år tagits beslut att<br /> genom omfattande insatser, stimulera eller styra data- och elektronikutvecklingen.<br /> Ökade forsknings- och utbildningsinsatser, omstrukturering av och<br /> stöd till inhemska tillverkare ofta i samband med en betydande teknikimport<br /> resp. stöd till användarindustri har varit de viktigaste inslagen.</p> <p>Dessa internationella förhållanden har ingående behandlats av såväl DEK<br /> (bl. a. SOU 1980:17, ”Datateknik och industripolitik”) som SIND (bl. a. i<br /> SIND 1979:6, ”Elektronikindustrin i Sverige”, del 1).</p> <p>Av utredningarna framgår att data- och elektronikområdet i många länder<br /> är föremål för stora statliga industripolitiska satsningar. Ser man till det<br /> totala stödets storlek, framstår det svenska stödet som jämförelsevis<br /> omfattande. I absoluta tal är dock de svenska insatserna små, de är<br /> exempelvis ca 10 % av de västtyska. I DEK:s internationella jämförelse<br /> noteras emellertid också att det svenska stödet låg flera år efter andra och<br /> större länder, vad gäller inriktningen. Det var också i relativt sett betydligt<br /> större omfattning inriktat på defensiva åtgärder. De ambitiösa program för<br /> utveckling av den inhemska mikroelektronikindustrin som initierats i<br /> västeuropeiska länder och Japan har ännu ingen motsvarighet i Sverige.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>7</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Vidare har politiken i många länder inriktats mot program som syftar till<br /> att underlätta datateknikens och elektronikens användning i näringslivet. I<br /> Sverige har få sådana mer omfattande program för användarfrämjande<br /> åtgärder på data- och elektronikområdet initierats.</p> <p>2 Datapolitikens inriktning på industriområdet</p> <p>Vi vill inledningsvis understryka att frågan om datorteknikens och<br /> elektronikens roll i industripolitiken inte kan isoleras från samhällets<br /> målsättning i övrigt. De samhällsekonomiska problemen, de behov vi vill<br /> tillgodose och de möjligheter vi har, måste vara utgångspunkten för<br /> samhällets datapolitik.</p> <p>Utformningen av våra förslag till industripolitiska åtgärder har utgått från<br /> fyra angivna mål. Ett av dessa mål är att öka konkurrenskraften i svensk<br /> industri. De allvarliga balansproblemen i ekonomin och kravet på en stark<br /> tillväxt i industriproduktionen innebär att en förbättring av industrins<br /> förmåga att avsätta sina produkter i internationell konkurrens är en central<br /> uppgift. Det är därför viktigt att utveckla och efektivisera produktionsprocesserna,<br /> och i det sammanhanget kan datatekniken ge viktiga bidrag. Den<br /> kan också utnyttjas som en del i industrins produkter för att öka<br /> produkternas kvalitet. Det är då viktigt att ta till vara och anpassa dagens<br /> tekniska yrkeskunnande till de nya produktionsvillkoren.</p> <p>Ett andra mål är att åstadkomma en balanserad regional utveckling och<br /> sysselsättning. Det kanske mest betydelsefulla i det sammanhanget är att mer<br /> generellt stärka industrin och bromsa den snabba kontraktionen i industrisektorn<br /> som helhet. De senaste årens erfarenheter visar att en sådan<br /> kontraktionsprocess leder till allvarliga lokala och regionala problem. Det är<br /> dessutom utomordentligt svårt att bedriva en politik för regional utjämning i<br /> ett läge då ekonomin stagnerar och industrin krymper snabbt. Det finns<br /> naturligtvis också möjligheter att via stöd till datateknik direkt stimulera<br /> utvecklingen regionalt, och sådana stimulanser finns bland våra förslag.</p> <p>Ett tredje mål, som våra förslag syftar till, är att tillgodose samhällets<br /> behov av teknik. Däri innefattas dels tekniska lösningar på behov inom bl. a.<br /> den offentliga verksamheten som gagnar samhällets långsiktiga resursuppbyggnad,<br /> dels en sådan utformning av exempelvis produktionssystem som<br /> svarar mot krav från de anställdas sida. Vi menar att man mest effektivt<br /> uppnår en påverkan av teknikutvecklingen i den angivna riktningen genom<br /> att man så tidigt som möjligt i en teknikutvecklings- eller investeringsprocess<br /> - dvs. redan när problemen formuleras - låter beställarna och de anställda<br /> uttrycka sina krav och önskemål.</p> <p>Det fjärde mål som vi utgått från vid utformningen av förslagen är strävan<br /> efter ett fysiskt och teknologiskt oberoende inom mikroelektroniken.</p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Utvecklingen på elektronikområdet kan, om inte effektiva åtgärder sätts in,<br /> leda till besvärande försörjningsproblem och till ett starkt utlandsberoende.</p> <p>3.1 Styrelsen för teknisk utveckling (STU)</p> <p>Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har en viktig roll för möjligheterna<br /> att få till stånd vissa av de tekniska utvecklingsprojekt som är nödvändiga för<br /> att nå den eftersträvade industriella tillväxten på dator- och elektronikområdet.<br /> STU arbetar i dessa frågor inom sina båda ramprogram för<br /> informationsteknologi resp. elektronik- och komponentteknologi. STU:s<br /> resurser för dessa ramprogram har successivt ökat under senare år.</p> <p>STU har en viktig roll när det gäller flertalet av de industriinriktade<br /> åtgärder vi pekar på i denna motion. Det gäller främst den indirekta rollen<br /> som statens förhandlare och tekniksamordnare vid etablerandet av kollektiva<br /> forskningscentra liksom i teknikupphandlingsfrågor.</p> <p>På åtminstone tre punkter menar vi emellertid att STU bör svara för mer<br /> direkta insatser i de sammanhang vi nu diskuterar. Det gäller utvecklingen av<br /> dels givarteknologi, dels optoelektronik samt inom halvledarområdet s. k.<br /> semi-customdesign. Vi återkommer senare till frågan om utveckling och<br /> produktion inom andra och bredare halvledarområden, såsom de av<br /> industriverket i en tidigare rapport utpekade kritiska teknikområdena<br /> (Elektronikindustrin i Sverige, del 1, Komponenter och utbildning).</p> <p>Givarteknologin har en central funktion inom elektronikområdet såsom<br /> sammankopplare av elektronik och tillämpningar. Som situationen i dag är,<br /> utgör bristen på givartekniska lösningar exempelvis inom industrin eller på<br /> angelägna samhällsområden en påtaglig flaskhals för möjligheterna att ta till<br /> vara mikroelektronikens potential i nya funktionslösningar och produkttilllämpningar.<br /> Det är därför viktigt att dels givarkunnandet inom landet<br /> breddas och att detta kunnande samordnas, dels att bättre kopplingar mellan<br /> teknologi och tillämpningsbehov åstadkommes.</p> <p>Industriverket har delvis utrett denna fråga. STU kommer inom kort med<br /> en särskild rapport. Vi föreslår att STU får i uppdrag att i anslutning till att<br /> denna senare rapport färdigställs lämna förslag till hur resurser skall<br /> omprioriteras till detta område och vilka ytterligare resurstillskott som kan<br /> erfordras för att tillgodose vissa minimibehov.</p> <p>Optoelektroniken utgör ett framtida teknologiskt expansionsområde inom<br /> data- och elektronikområdet av mycket stor omfattning. Området är ett av de<br /> mest påtagliga industriella utvecklingsområdena med mycket breda tillämpningsmöjligheter<br /> inom de närmaste 10-20 åren. Det gäller såväl den<br /> fiberanknutna optoelektroniken som optiken. Vi står i dag inför denna<br /> teknologi på samma sätt som vi stod inför den numera ”traditionella”<br /> mikroelektroniken vid 1970-talets början. Den inhemska - och i dag mycket<br /> kvalificerade men begränsade - basen på detta område bör breddas, med</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>9</p> </div> <div class="block ml_2"><p>sikte på en större industriell verksamhet vid 1980-talets slut.</p> <p>Vi föreslår mot denna bakgrund att riksdagen av regeringen begär förslag<br /> till hur detta mål skall kunna nås. Förslaget bör därvid konkret belysa vilka<br /> resurser som bör avsättas för att åstadkomma en större bredd på den optiska<br /> och optoelektroniska forskningen vid högskolor och industri. Man bör också<br /> redovisa en bedömning av vilka typer av utvecklingsprojekt som är mest<br /> angelägna samt ange vilka åtgärder som kan vidtas för att sprida en större<br /> kännedom om optoelektronikens potential utanför den snäva krets av<br /> företag som i dag är aktiva på området.</p> <p>Den s. k. semicustomdesign-tekniken är en metod att förena de helt<br /> kundanpassade mikroelektroniska kretsernas tillämpningsunika karaktär<br /> med de ”vanliga” massproducerade standardkretsarnas låga pris. För den<br /> mindre elektronikindustrin - som i dag utgör en av våra största industriella<br /> potentialer - blir möjligheten att kunna dra nytta av dessa kombinerade<br /> fördelar i många fall avgörande för tillväxtmöjligheterna. Frågan har under<br /> en rad år diskuterats inom landet, men av olika skäl inte förts till någon<br /> lösning, trots påtagligt intresse från såväl inhemska halvledarföretag som de<br /> små elektronikföretagen.</p> <p>Vi menar därför att staten via STU bör medverka till att denna typ av<br /> tekniker, som ett led i ambitionerna att underlätta den inhemska data- och<br /> elektronikindustrins utveckling, utvecklas inom landet. Utvecklingen av<br /> sådana familjer av integrerade kretsar eller lämpliga cell-/modulsystem<br /> innebär ett betydande grundläggande konstruktionsarbete. Det finns uppenbara<br /> samhällsekonomiska skäl för att staten initierar en sådan utveckling. En<br /> lämplig väg är enligt vår uppfattning att STU får möjlighet att bidra till<br /> finansieringen av sådant grundläggande konstruktionsarbete. Det statliga<br /> bidraget bör utgöra högst hälften av totalkostnaden för grundutvecklingen.<br /> Vi föreslår att 5 milj. kr. anvisas för detta ändamål.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>3.2 Verkstadstekniska utvecklingscentra m. m.</p> <p>Behovet av att de kollektiva branschforskningsinstituten ges en aktiv roll<br /> för att stimulera industrins utnyttjande av datateknik samt att branschorganisationer<br /> och fackliga organisationer stimuleras till större ansvar för<br /> erfarenhetsspridning har bl. a. påtalats av DEK. Från DEK:s sida har<br /> föreslagits att regionala utvecklingscentra (VUC) skall byggas upp på de<br /> orter som har teknisk högskola. Organisatoriskt skall VUC knytas till<br /> Institutet för verkstadsteknik (IVF). Det grundläggande motivet för att<br /> inrätta VUC är behovet av en ”brygga” mellan högskolan och industrin och<br /> av att få till stånd ett bättre utnyttjande av befintliga resurser både inom<br /> högskolan och mellan högskolan och industrin. Ett ytterligare motiv är att<br /> inrättande av VUC kan bidra till att höja den totala volymen forsknings- och<br /> utvecklingsarbete inom det industriella området.</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>DEK har också föreslagit att ett produktionstekniskt utvecklingscentrum<br /> för processindustrin (PUP) skall byggas upp. Detta utvecklingscentrum skall<br /> ha till uppgift att utveckla och stimulera användningen av datorstödda<br /> tillämpningar genom förmedling av kontakter mellan högskolor, branschforskningsinstitut<br /> och industriföretag.</p> <p>Ett annat förslag som i detta sammanhang aktualiserats av DEK är<br /> inrättandet av regionala centraler för datorstödd konstruktion och beredning<br /> (CAD/CAM). Detta är ett av de områden som bedöms ha störst betydelse för<br /> den produktionstekniska utvecklingen under 1980-talet. Dessa typer av<br /> system introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet. Användningen av<br /> CAD/CAM-tekniken är likväl fortfarande förbehållen ett fåtal teknikledande<br /> företag. Det råder stor enighet om att det är utomordentligt viktigt att<br /> svensk industri på bred front satsar på användning av CAD/CAMtekniken.</p> <p>Förutsättningarna för satsningar på en bred spridning av CAD/CAM är<br /> goda. Intresse finns hos såväl industrin och dess organisationer som de<br /> fackliga organisationerna. Industripolitiska satsningar på FoU, kunskapsuppbyggnad,<br /> erfarenhetsförmedling samt inledningsvis åtgärder för att<br /> minska det finansiella risktagandet har därför förutsättningar att bli<br /> verkningsfulla.</p> <p>STU:s ramprogram kan vara en utgångspunkt för industripolitiska<br /> åtgärder inom CAD/CAM-området. Om målsättningen är att påskynda den<br /> breda spridningen krävs inte bara väsentligt större resurser utan också direkt<br /> riktade åtgärder för att underlätta introduktionen av CAD/CAM hos<br /> enskilda företag. Utvecklingssamarbete mellan högskolan och industrin,<br /> utveckling av rutiner för spridning av forskningsresultat och användarerfarenheter,<br /> konsultinsatser och uppbyggnad av demonstrationssystem är<br /> exempel på åtgärder för att främja teknikspridningen.</p> <p>Samhällets insatser på detta område måste alltså präglas av synsättet att<br /> det här gäller såväl kunskapsutveckling i nära anslutning till högskolornas<br /> verksamhet som kunskaps- och kapacitetsspridning till de växande grupper<br /> av framför allt mindre företag som nu successivt får en potential att dra nytta<br /> av denna teknik.</p> <p>DEK föreslår att den första uppgiften för de Verkstadstekniska utvecklingscentra<br /> skall vara att i samarbete med högskolorna inrätta regionala<br /> CAD/CAM-centraler.</p> <p>De av DEK aktualiserade förslagen tas upp i den datapolitiska propositionen.<br /> Där föreslås att tre VUC inrättas - i Stockholm, Göteborg och<br /> Linköping. Vidare föreslås att CAD/CAM-centraler inrättas i Stockholm<br /> och Linköping. Totalt anvisas för dessa ändamål 14 milj. kr. för budgetåret<br /> 1982/83. För fortsatta förberedelser för inrättande av ett produktionstekniskt<br /> utvecklingscentrum för processindustrin anvisas 1 milj. kr.</p> <p>Från socialdemokratiskt håll menar vi att de av DEK föreslagna<br /> utvecklingsorganen kan få stor betydelse för förmedlingen av kunnande i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>datateknik till industrin och därmed till teknikspridningen. Vad beträffar<br /> VUC menar vi att det bör vara möjligt att gå längre än som anges i<br /> propositionen.</p> <p>Vi föreslår därför att VUC inrättas även i Lund och Luleå.</p> <p>Den takt i vilken utbyggnaden sker och den organisatoriska ram som läggs<br /> fast måste dock bestämmas utifrån bl. a. tillgånen på kvalificerad personal.<br /> Man kan f. ö. i det sammanhanget notera att regeringen i sin proposition om<br /> regionalpolitik har föreslagit att en filial till IVF skall byggas upp i Luleå.<br /> Filialen skall prioritera projekt inom områdena elektronik, datateknik och<br /> verkstadsteknik.</p> <p>Då det gäller den ytterligare utbyggnaden av såväl VUC som CAD/<br /> CAM-centraler instämmer vi i propositionens bedömning att en snabb<br /> utbyggnad skulle kunna medföra svårigheter att skaffa kvalificerad personal.<br /> Vi vill emellertid understryka att det bör vara en ambition att utöka antalet<br /> CAD/CAM-centraler så snart detta bedöms vara rimligt med hänsyn til<br /> personal tillgången.</p> <p>Vi ser det som särskilt angeläget att CAD/CAM-tekniken på olika sätt<br /> sprids till företagen. Vi menar att man på några orter - där det finns ett brett<br /> underlag av främst mindre och medelstora verkstadsföretag - bör bygga upp<br /> CAD/CAM-enheter. STU bör därför få i uppdrag att i samarbete med SIND<br /> undersöka förutsättningarna för att etablera decentraliserade CAD- eller<br /> CAD/CAM-enheter för en spridning av tekniken till mindre och medelstora<br /> företag.</p> <p>Vi föreslår att 10 milj. kr. utöver de av regeringen anvisade anslås för dels<br /> en utbyggnad av VUC i enlighet med vad som här anförts, dels ett<br /> förberedelsearbete för uppbyggnad av decentraliserade CAD/CAM-enheter<br /> av det slag som här skisserats.</p> <p>3.3 Informationskampanjer om datorstödd produktionsteknik</p> <p>DEK har pekat på att särskilt mindre företag har svårt att få en klar<br /> överblick över utbudet av olika slags information om datateknik. Man menar<br /> därför att det finns ett behov av ett stöd till de icke teknikledande företagen<br /> att strukturera och överblicka informationsutbudet. Genom en viss subventionering<br /> av kostnaderna skulle företagen stimuleras att knyta till sig en<br /> kvalificerad samtalspartner under förstudiefasen. Detta stöd skulle föregås<br /> av en informationskampanj som initierades av SIND i samarbete med de<br /> regionala utvecklingsfonderna. Förslaget finns utvecklat i DEK:s slutbetänkande.</p> <p>Vi menar från socialdemokratiskt håll att det är angeläget att på olika sätt<br /> stimulera företagen att undersöka möjligheterna att utnyttja tillämpningen<br /> av datateknik i den egna produktionen. Vi anser att kampanjer och<br /> konsultstöd av det angivna slaget kan vara värdefulla och föreslår att 6<br /> milj. kr. anvisas för ändamålet.</p> <p>1** Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2408</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>3.4 Särskilda lån för investeringar i datorstödd produktionsteknik</p> <p>DEK diskuterar i sitt betänkande möjligheten att via subventionerade lån<br /> stimulera en bred spridning av datorstödd produktionsteknik. Man pekar på<br /> att en allt större del av investeringskostnaderna utgörs av immateriella<br /> investeringar som utvecklingsarbete, system- och tillämpningsprogramvara,<br /> utbildningsinsatser etc. DEK menar att det därmed blir svårt att lånefinansiera<br /> investeringen då endast en del motsvaras av säkerheter.</p> <p>DEK framhåller att det i många länder ges någon form av subvention eller<br /> stöd till investeringar i datorstödd produktionsutrustning. Det är i allmänhet<br /> projekt med relativt hög risk. DEK föreslår s. k. produktutvecklingslån,<br /> riktade till mindre eller medelstora företag. Förslaget innebär att företagen,<br /> för vissa immateriella kostnader i samband med anskaffning av en för<br /> företaget ny, och med risk förknippad, tillämpning av datorstödd produktionsteknik,<br /> skall kunna få lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.<br /> Lånen, som skall administreras av de regionala utvecklingsfonderna, skall<br /> kunna uppgå till högst 50 % av de totala projektkostnaderna. DEK:s förslag<br /> innebär att en medelsram på 100 milj. kr. per år under tre år ställs till<br /> förfogande för de s. k. produktutvecklingslånen.</p> <p>Från socialdemokratisk sida är vi medvetna om att det ibland kan vara<br /> problem förknippade med en lånefinansiering av immateriella investeringar.<br /> Vi menar emellertid att det knappast är lämpligt att här utnyttja formen lån<br /> med villkorlig återbetalningsskyldighet. En sådan konstruktion förutsätter<br /> att det skall vara någorlunda lätt att objektivt avgöra om projektet lyckats.<br /> Det gäller exempelvis i samband med lån till produktutveckling, där man som<br /> underlag för beslut om eventuell återbetalning kan konstatera huruvida<br /> produkten faktiskt tillverkas, om den kan avsättas etc. Att göra en<br /> motsvarande bedömning av värdet av en viss immateriell investering är inte<br /> möjligt. Vi menar därför att formen villkorslån inte bör utnyttjas i detta fall.<br /> En lämpligare form för subventionering anser vi vara att staten svarar för en<br /> del av räntekostnaden.</p> <p>Vi menar vidare att lånen, eftersom syftet är att uppmuntra spridning av<br /> datorstödd produktionsteknik, inte behöver begränsas till den immateriella<br /> delen av kostnaden. Detta skulle dessutom innebära förenklingar i samband<br /> med prövningen av låneansökan. Beträffande låneramens storlek eller<br /> administrationen i övrigt har vi inget att erinra mot DEK:s förslag. Det är<br /> enligt vår uppfattning en fördel om lånen till datorstödd produktionsteknik<br /> kan inrymmas i eller nära samordnas med någon redan befintlig låneform. Vi<br /> föreslår att riksdagen begär att regeringen under hösten 1982 återkommer<br /> med förslag om lån för investeringar i datorstödd produktionsteknik i<br /> enlighet med de riktlinjer som här angivits.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">3.5 Stiftelsen Institutet för företagsutveckling (SIFU)</p> <p style="margin-left:3px;">Karaktäristiskt för utvecklingen av tillverkning och användning av<br /> mikroelektronik och datorstödd produktionsteknik är de snabbt växande<br /> kunskapsbehoven för de anställda i företagen. Den takt varmed kunskaper<br /> byggs upp blir i hög grad bestämmande för hastigheten i teknikspridning och<br /> därmed storleken av den industriella tillväxt och de produktivitetsvinster<br /> som är möjliga att realisera. Konkurrensfördelar är inte främst orsakade av<br /> investeringar i avancerade maskiner i sig. De är snarare en följd av hur<br /> kunskaper om olika produktionsprocesser byggs in i systemen samt hur<br /> produktionen organiseras. Det är också i första hand genom kunskaper om<br /> nya tekniker som idéer till nya lösningar och därmed produkter kan<br /> förverkligas. Kunskapsnivån blir alltmer ett avgörande konkurrensmedel.</p> <p style="margin-left:3px;">Sedan flera år tillbaka föreligger en stor brist på programmerare,<br /> systemerare, produktions- och processtekniker, NC-beredare, NC-operatörer<br /> m. fl. Behovet av nya kunskaper blir därmed stort hos redan anställd<br /> personal för att kompensera för brister hos det ordinarie utbildningssystemet.</p> <p style="margin-left:3px;">Ur industripolitisk synpunkt är dessa problem allvarliga. En fortsatt<br /> kvalitativ och kvantitativ eftersläpning i utbildningen utgör ett hot mot<br /> produkt- och produktionsteknisk förnyelse i svensk industri. Åtgärder för att<br /> främja teknikspridningen, t. ex. genom olika finansiella stödformer, blir ofta<br /> verkningslösa om företagen inte har eller kan rekrytera yrkesutbildad<br /> arbetskraft.</p> <p style="margin-left:3px;">Satsningar på grundutbildning på olika nivåer ger effekt först på lång sikt.<br /> För att på kort och medellång sikt tillfredsställa industrins behov av utbildad<br /> arbetskraft som kan utveckla och använda datorstödd produktionsteknik<br /> liksom mikroelektroniska tillämpningar i nya produkter måste resurserna<br /> inriktas mot fort- och vidareutbildning av de redan anställda. Denna form av<br /> utbildning bedrivs i huvudsak internt av företag, branschorganisationer,<br /> leverantörer och privata utbildningshus.</p> <p style="margin-left:3px;">För mindre och medelstora företag bedriver Stiftelsen Institutet för<br /> företagsutveckling (SIFU) en viktig utbildningsverksamhet inom datateknik,<br /> elektronik och produktionsteknik.</p> <p style="margin-left:3px;">SIFU:s roll i dessa sammanhang har poängterats av såväl DEK som SIND.<br /> SIFU:s kurser är korta och koncentrerade. Kurstiden är, med några få<br /> undantag, högst en vecka. Andra utmärkande drag för SIFU:s kurser är att<br /> de kontinuerligt uppdateras för att hålla hög aktualitet samt att kurser kan<br /> anordnas lokalt för ett eller flera företag i en region.</p> <p style="margin-left:3px;">Datateknikens och produktionsteknikens snabba utveckling medför allt<br /> större fortbildningsbehov. Det är därför enligt vår mening viktigt att SIFU<br /> får resurser att som ett komplement till den företagsinterna utbildningen<br /> svara upp till dessa behov.</p> <p style="margin-left:3px;">Om utbildningsverksamheten skall hålla hög kvalitet krävs omfattande</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">investeringar i utrustning och kontinuerlig kursförnyelse. För att SIFU skall<br /> nå ut till en bred bas av mindre och medelstora företag krävs också<br /> informationsinsatser och viss konsultverksamhet. För detta erfordras grundinvesteringar<br /> som enligt vår mening inte skall finansieras av kursavgifter.<br /> Dessa bör endast täcka kostnader för lärare och utbildningsmaterial.</p> <p>Vi föreslår mot denna bakgrund att SIFU ges i uppdrag att bygga ut<br /> kursverksamheten i datorstödd produktionsteknik - dels inom det Verkstadstekniska<br /> området, dels inom det elektrotekniska området. För budgetåret<br /> 1982/83 bör 5 milj. kr. anvisas för denna verksamhet.</p> <p>3.6 Teknikupphandling</p> <p>Vi har tidigare i denna motion understrukit att politiken på data- och<br /> elektronikområdet måste utgå från en helhetssyn på den tekniska utvecklingen.<br /> En huvudlinje i politiken skall vara att mer allmänt stimulera den<br /> tekniska utvecklingen för att därigenom öka den industriella tillväxten. En<br /> annan skall vara att särskilt uppmuntra teknikutvecklingen inom angelägna<br /> samhällsområden för att den verksamhet som bedrivs där skall bli effektivare<br /> och av bättre kvalitet. En tredje huvudlinje i politiken skall vara att styra den<br /> tekniska utvecklingen mot sådana lösningar som tillgodoser kraven från dem<br /> som skall arbeta med den nya tekniken.</p> <p>Det är mot den bakgrunden naturligt att teknikupphandlingen intar en<br /> central plats i en socialdemokratisk politik för data- och elektronikområdet.<br /> Teknikupphandlingen innebär just att användarens krav är utgångspunkten i<br /> arbetet för att ta fram nya tekniska lösningar. Metoden innebär därmed<br /> också att det finns möjligheter att prioritera teknikutvecklingen på just de<br /> samhällsområden som man bedömer vara mest angelägna. Samtidigt kan<br /> önskemål på områden som arbetsmiljö och arbetsorganisation arbetas in i de<br /> krav som vid teknikupphandlingen ställs på den nya produkten eller det nya<br /> systemet.</p> <p>Teknikupphandling har dessutom visat sig vara ett mycket effektivt sätt att<br /> mer allmänt stimulera den tekniska utvecklingen i industrin. Sannolikheten<br /> för att utvecklingsprojekt som har en konkret beställning och ett identifierat<br /> behov att arbeta mot skall bli framgångsrika är erfarenhetsmässigt 4-5<br /> gånger större än för andra och mindre behovsinriktade satsningar.</p> <p>Från socialdemokratisk sida har vi i våra partimotioner om industripolitik<br /> fört fram olika förslag till statliga insatser inom ramen för offentlig<br /> teknikupphandling. Vi har också föreslagit medel för att uppmuntra<br /> teknikupphandling mellan svenska industriföretag.</p> <p>DEK och SIND har från sina olika utgångspunkter väckt en rad förslag på<br /> detta område. De avser såväl konkreta uppslag till teknikupphandlingsprojekt<br /> som synpunkter på vissa organisationsfrågor.</p> <p>Det är naturligtvis inte meningsfullt att här ange önskemål om projekt som<br /> bör bli föremål för teknikupphandling. Utgångspunkten för en upphandling</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>15</p> </div> <div class="block ml_2"><p>måste vara en omsorgsfull inventering av behov där beställarna och de<br /> anställda, i samarbete med bl. a. tillverkarna, preciserar sina krav på den<br /> tekniska lösningen.</p> <p>Vi menar emellertid att exempelvis framtidens produktionssystem inom<br /> verkstadsindustrin är ett område som bör ha hög prioritet vid inriktningen av<br /> teknikupphandlingen. Där ingår teknikområden som datorstödd konstruktion<br /> och styrsystem för robotar, verktygsmaskiner och materialhanteringssystem.<br /> Det är en viktig uppgift att vid utvecklingen av sådana system väga in<br /> hänsynen till effekterna på bl. a. arbetsmiljö och arbetsorganisation. Viktiga<br /> och intressanta uppgifter, som kan lösas inom ramen för teknikupphandling,<br /> finns också på kontorsområdet, där datoriseringen och utvecklingen av<br /> kommunikationstekniken går snabbt. Det gäller också för sjukvårdsområdet,<br /> som är ett annat av de områden, som enligt vår uppfattning bör<br /> prioriteras även i fortsättningen.</p> <p>Från regeringens sida intar man en allmänt välvillig hållning till teknikupphandlingen<br /> som medel i datapolitiken. På det hela taget stannar det<br /> emellertid vid ord. I den datapolitiska propositionen redovisas visserligen ett<br /> konkret förslag beträffande den offentliga teknikupphandlingen. Förslaget<br /> är emellertid av den karaktären att det endast kan mycket marginellt påverka<br /> utvecklingen på dataområdet.</p> <p>I propositionen föreslås således att det inrättas ett särskilt organ, knutet till<br /> regeringskansliet, med uppgift att leda och samordna den offentliga sektorns<br /> teknikupphandling på dataområdet och också att i viss utsträckning<br /> ekonomiskt understödja sådan teknikupphandling. Avsikten är att datadelegationen<br /> skall få i uppdrag att utarbeta förslag om det särskilda organets<br /> organisation, sammansättning, arbetsuppgifter och verksamhetsformer. För<br /> budgetåret 1982/83 föreslås att det nya organet får disponera 10 milj. kr.,<br /> varav hälften utgörs av en omfördelning från anslaget för ADB-anskaffning<br /> till statsförvaltningen.</p> <p>Från socialdemokratiskt håll är vi inte övertygade om att man nu bör bygga<br /> upp ett nytt permanent organ med den speciella uppgiften att stimulera den<br /> offentliga teknikupphandlingen avgränsat till dataområdet. Temporärt anser<br /> vi dock att ett sådant organ som föreslås i propositionen kan spela en viktig<br /> roll, i första hand genom att inventera aktuella projekt inom det statliga,<br /> kommunala resp. landstingskommunala området.</p> <p>En central uppgift vid en sådan genomgång bör vara att säkerställa att<br /> teknikupphandlingen organiseras på ett sådant sätt att de anställda får<br /> möjlighet att påverka utformningen av de tekniska och organisatoriska<br /> lösningarna. Förutsättningar måste skapas för att utnyttja datatekniken så att<br /> de anställda fortlöpande kan öka och utveckla sina kunskaper. Fler<br /> människor med mer kunskap kan då delta i besluten och övervägandena på<br /> arbetsplatsen. Det skulle minska störningarna och effektivisera den löpande<br /> produktionen men också öka möjligheterna för vardagsrationaliseringar och<br /> den mera långsiktiga vidareutvecklingen av verksamheten.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Det särskilda organet bör i sin bedömning av vilka projekt som skall<br /> stödjas i första hand prioritera sådan upphandling som kan få en bred<br /> betydelse för användningen inom svenskt näringsliv och förvaltning.</p> <p>Vi anser att teknikupphandlingen måste ses ur ett bredare perspektiv än<br /> det som anläggs i den datapolitiska propositionen. En erfarenhet av det<br /> arbete med teknikupphandling, som bedrivits under senare år är att de<br /> intressantaste nya datatekniska tillämpningarna ofta är en kombination av<br /> datateknik och andra teknikområden. Det gäller exempelvis mekanik, optik,<br /> grafisk teknik, logistik och materialstyrning, CAD, transportteknik, signalbehandling,<br /> mätteknik m. m.</p> <p>De projekt som stöds av redan befintliga organ för teknikupphandling har<br /> alltså ofta betydande inslag av datateknik. Omvänt måste man räkna med att<br /> ett organ för teknikupphandling inom dataområdet skulle komma att stödja<br /> projekt som endast delvis hörde till dataområdet. Någon klar avgränsning av<br /> det av regeringen föreslagna organets verksamhetsområde är därmed<br /> knappast möjlig.</p> <p>Under senare år har intresset för teknikupphandling ökat. Olika samhällsorgan<br /> har byggts upp - främst på socialdemokratiska initiativ. Tre nya<br /> utvecklingsbolag - inom områdena energiteknik, miljöteknik och transportsystem<br /> - har tillkommit. Bolagen skall syssla med teknikupphandling. Det<br /> pågår förhandlingar mellan staten och kommunförbunden om hur samarbetet<br /> dem emellan med teknikupphandling skall organiseras. Den kommunala<br /> teknikupphandlingen är enligt vår mening ett utomordentligt viktigt<br /> område.</p> <p>Teknikupphandling bedrivs också av bl. a. Svenska Utvecklings AB.<br /> Vidare har STU tilldelats en rad uppgifter på teknikupphandlingsområdet.<br /> Statskontoret har sina uppgifter i sammanhanget. Dessutom har från<br /> socialdemokratisk sida pekats på angelägenheten av statliga stimulansåtgärder<br /> för teknikupphandling mellan svenska industriföretag. Denna redovisning,<br /> som är långt ifrån fullständig, visar den splittring som i dag präglar<br /> teknikupphandlingsområdet.</p> <p>Vi föreslår därför från socialdemokratisk sida att riksdagen av regeringen<br /> begär en översyn av samhällets organisation på teknikupphandlingens<br /> område. Syftet med översynen bör vara att utarbeta förslag som leder till en<br /> mer lättöverskådlig struktur på det statliga stödet, en klarare ansvarsfördelning<br /> mellan olika organ och en effektiv resursanvändning. En särskild<br /> uppgift inom ramen för översynen bör vara att utarbeta förslag om hur<br /> teknikupphandling mellan svenska industriföretag skall stimuleras.</p> <p>Regeringen bör, i samband med att förslagen redovisas för riksdagen,<br /> också ta ställning till frågan om vilka finansiella resurser som från statens sida<br /> skall ställas till förfogande för stimulans av teknikupphandling. Det är inte<br /> rimligt att här lägga fram ett preciserat förslag om vilka medel som skall<br /> anvisas. Vi har emellertid från socialdemokratisk sida tidigare vid upprepade<br /> tillfällen framhållit att avsevärda resurser måste avsättas för ändamålet, om</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>17</p> </div> <div class="block ml_2"><p>teknikupphandlingen skall kunna får mer än marginell betydelse för den<br /> svenska industrins tekniska utveckling. Vi har därför hänvisat till att man för<br /> projektfinansieringen skall kunna utnyttja den av oss föreslagna strukturoch<br /> utvecklingsfonden.</p> <p>I avvaktan på resultatet av den begärda översynen av samhällets<br /> organisation på teknikupphandlingens område ser vi det alltså som positivt<br /> att man inom regeringskansliet avsätter resurser för en översyn av den<br /> offentliga upphandlingen. Självfallet kommer därvid data- och elektronikfrågorna<br /> att inta en framskjuten plats. Datadelegationen bör kunna spela en<br /> viktig roll i sammanhanget.</p> <p>3. Försörjningspolitiska åtgärder</p> <p>En expanderande data- och elektronikanvändning liksom en däremot<br /> svarande tillväxt inom elektronikindustrin innebär en ökad komponentanvändning.</p> <p>Enligt SIND användes halvledarkomponenter i Sverige under 1970 för 40<br /> milj. kr. Tio år senare var siffran uppe i 600 miljoner. För 1990 är prognosen<br /> 4 miljarder. Ökningen blir hundrafaldig på 20 år. Om utvecklingen mäts i<br /> kapacitet - antalet elektriska funktioner - blir utnyttjandet av elektroniken<br /> år 1990 omkring 200 000 gånger större än det var 20 år tidigare. Av dagens<br /> komponenter tillverkas det helt dominerande antalet typer helt utanför<br /> Sverige. Endast ett fåtal typer (svarande mot ca 1/10 av användningen)<br /> tillverkas inom landet.</p> <p>Försörjningsproblem är av flera slag:</p> <p>- tillförselproblem i högkonjunkturer,</p> <p>- reexportsvårigheter till följd av den amerikanska exportlagstiftningen,</p> <p>- försörjningsproblem i s. k. fredliga avspärrningssituationer,</p> <p>- försörjningsfrågan i krislägen.</p> <p>Detta rent fysiska försörjningsproblem har sina grundläggande orsaker<br /> dels i det förhållandet att Sverige i mycket hög grad är importberoende, dels<br /> till följd av halvledarkomponenternas karaktär av mycket strategiska<br /> produkter i den internationella handeln och politiken, dels beroende på de<br /> mycket höga kostnader och stora svårigheter som är förknippade med att<br /> starta en fungerande storskalig produktion. Dessa förhållanden har visserligen<br /> rått under hela 1970-talet men accentueras dramatiskt under det<br /> kommande decenniet.</p> <p>Härutöver finns ett teknologiskt försörjningsproblem av samma dramatiskt<br /> växande betydelse. Den relativt ringa omfattningen av den inhemska<br /> halvledarindustrin kan i växande omfattning komma att nödvändiggöra för<br /> enskilda användare att gå utanför Sveriges gränser för att upphandla<br /> specialkretsar. Detta innebär en risk för utflöde av inhemsk systemkunskap.<br /> En allt större del av traditionell svensk systemkunskap som tidigare låg i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_4"><p>sammansättningsledm. m., läggs nu i självständigt fungerande subsystem av<br /> mikroelektroniska kretsar.</p> <p>Denna fråga har i dag nått ett stadium då mer konkreta lösningar måste<br /> utarbetas. Vi menar att regeringen därför bör uppdra åt SIND att i samarbete<br /> med STU, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, kommerskollegium samt<br /> användande och tillverkande företag snarast utarbeta ett konkret beslutsunderlag<br /> för åtgärder som syftar till ett godtagbart nationellt fysiskt och<br /> teknologiskt oberoende på halvledarområdet. Beslutsunderlaget bör omfatta<br /> dels frågor förknippade med en inhemsk produktion, dels lagringsfrågor,<br /> dels frågor som gäller lösningar via det internationella handelsmönstret.<br /> Underlaget bör avse de förhållanden och krav som förutses kring 1990.<br /> Lösningar på nordisk basis bör särstuderas. Detta bör ges regeringen till<br /> känna.</p> <p>3.8 Framtida bevakning av datafrågorna i industripolitiken</p> <p>Datapolitikens roll i den industriella utvecklingen är inte en fråga som låter<br /> sig lösas med enbart en uppsättning åtgärder och politiska ambitioner i dag.<br /> Karaktäristiskt för utvecklingen på data- och elektronikområdet är dess<br /> snabbhet och dess spridning till helt nya områden. Därav följer en stor<br /> osäkerhet om vilka förändringar och utvecklingslinjer som faktiskt kommer<br /> att aktualiseras under 1980-talet. Utvecklingen behöver alltså noggrant<br /> följas, vidtagna åtgärder behöver utvärderas och revideras, nya åtgärder<br /> kommer att behöva vidtas. Det behövs ett forum för en kontinuerlig<br /> diskussion av utvecklingen och behovet av samhällsinsatser.</p> <p>Mot den här bakgrunden är det viktigt att effektiva former skapas för en<br /> kontinuerlig hantering av frågor om datapolitik och industriell utveckling.<br /> Det är flera frågor som då aktualiseras. Vem skall svara för att det långsiktiga<br /> perspektivet - i teknikhänseende och från industriell behovssynpunkt bevakas?<br /> Vem skall koordinera de samhällsinsatser som vidtas och kan<br /> behöva vidtas? På vilken bas och på vilket sätt skall resurser avdelas för att<br /> underlätta en industriell anpassning till och nyttiggörande av utvecklingsmöjligheterna?</p> <p>Detta ställer en rad krav på det eller de organ som svarar för den<br /> kontinuerliga bevakningen. De bör kunna arbeta med ett långsiktigt<br /> perspektiv och mandat för en period med rimlig planeringstid. De bör ha<br /> kapacitet att överblicka teknologiutveckling och marknads- och behovsperspektiv.</p> <p>Även om således en rad av de i den datapolitiska propositionen och i vår<br /> motion väckta förslagen kan realiseras redan i dag, finns ett behov att till<br /> något organ föra ett kontinuerligt koordinerande ansvar för samhällets<br /> industriella utvecklingsinsatser i anslutning till data- och elektronikområdet.</p> <p>En naturlig utgångspunkt för den koordinerande verksamheten bör vara</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>19</p> </div> <div class="block ml_3"><p>den centrala industripolitiska organisationen. SIND, sorn tillsammans med<br /> bl. a. STU utgör en tung del i denna organisation, är f. n. under översyn. Den<br /> pågående utredningen syftar till att finna nya former för stora delar av den<br /> centrala industripolitiska organisationen inför 1980-talets krav på den<br /> industriella utvecklingen. Utredningen behandlar bl. a. relationerna mellan<br /> nuvarande SIND, STU och de lokaliseringspolitiska stöden. Den kommer att<br /> slutföras under hösten 1981. Det är i det sammanhanget en viktig uppgift att<br /> klarlägga var i den industripolitiska organisationen ett sådant koordinerande<br /> ansvar för data- och elektronikfrågor inom det industripolitiska området<br /> skall ligga.</p> <p>IV. Forskning och högre utbildning</p> <p>En omfattande satsning på forskning inom data- och elektronikområdet är<br /> nödvändig för att på längre sikt skapa förutsättningar för fortsatt teknisk<br /> utveckling inom landet. En kvalitativt högtstående inhemsk forskningsverksamhet<br /> är inte minst viktig för att den internationella utvecklingen skall<br /> kunna följas på ett tillfredsställande sätt. En förbättrad kunskap om<br /> tillämpning och användning av datateknik och om datoriseringens effekter<br /> för arbetslivet och samhällsutvecklingen i stort är också utomordentligt<br /> angeläget.</p> <p>Vi har vid upprepade tillfällen i motioner till de senaste årens riksmöten<br /> understrukit att datateknik och elektronik bör vara ett prioriterat område i<br /> den svenska forskningspolitiken. Vi har därmed ställt oss bakom de<br /> prioriteringar som gjorts av styrelsen för teknisk utveckling.</p> <p>Vi har också i vår motion om forskningspolitiken (1981/82:2234) framhållit<br /> behovet av forskning om datoriseringens samhällseffekter och särskilt pekat<br /> på möjligheterna att ta upp dessa frågor inom ramen för den verksamhet med<br /> temaforskning som bedrivs vid högskolan i Linköping. En snabb introduktion<br /> av datateknik och elektronik kan få effekter på sysselsättning och<br /> arbetsliv som - särskilt i ett alltmer hårdnande ekonomiskt klimat - kan bli<br /> mycket allvarliga. Förändringarna i människors levnadsvillkor kan också bli<br /> genomgripande. Ett förbättrat kunskapsunderlag är därför nödvändigt för<br /> att länka den tekniska utvecklingen in på riktiga banor. Ett engagemang i<br /> dessa problem är inte minst viktigt för att skapa en brett förankrad positiv<br /> grundsyn på den tekniska utveckling som vår industriella framtid kräver.</p> <p>När det gäller förslagen från UHÄs referensgrupp om utbyggnad av<br /> forskartjänster i högskolan anser vi det angeläget att en utbyggnad sker men<br /> instämmer i de synpunkter som förs fram av utbildningsministern i 1982 års<br /> budgetproposition om att till en början rörliga medel bör utgå i stället för att<br /> redan nu besätta fasta tjänster. Samtidigt som behovet av snabba insatser för<br /> att stärka forskningsverksamheten är stort är det med den brist på kompetens<br /> inom dataelektronikområdet som nu råder svårt att besätta tjänster med<br /> permanent inriktning. Man bör därför sträva efter att i ett inledningsskede</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_40"><p>20</p> </div> <div class="block ml_3"><p>utnyttja gästforskare, knyta forskare inom industrin till högskolan etc.</p> <p>Vi anser dock att de medel som anvisats i propositionen för fyra<br /> forskartjänster med ca 300 000 kr. per tjänst är otillräckliga. Aven om inte<br /> tjänsterna nu skall besättas är det rimligt att tilldela medel motsvarande<br /> ungefärliga kostnader för en professur, dvs. ca 600 000 kr. per tjänst. Vi har i<br /> vår motion 1981/82:2234 föreslagit en förstärkning på 1,2 milj. kr. för<br /> budgetåret 1982/83.</p> <p>När det gäller den fortsatta utbyggnaden i enlighet med förslagen från<br /> UHÄ:s referensgrupp vill vi återigen stryka under vikten av områden som<br /> hänger samman med användning och tillämpning av datateknik och<br /> elektronik samt samhällseffekter av datoriseringen.</p> <p>En förutsättning för expansion av forskning (och utbildning) vid högskolan<br /> är tillgång på ändamålsenliga lokaler. Lokalbristen är vid många högskolor i<br /> dag akut och ett avgörande hinder för att utvidga forskningen, särskilt den<br /> som sker i samverkan med externa finansiärer.</p> <p>Vi har i vår motion om investeringspolitiken (1981/82:2133) fört fram en<br /> rad förslag för att förbättra lokalsituationen inom högskolan.</p> <p>Vi har för budgetåret 1982/83 krävt en förstärkning av 35 milj. kr. till<br /> ombyggnad och reparationer. Vi har också krävt att behandlingen av en rad<br /> projekt, framför allt vid de tekniska högskolorna varav flera med inriktning<br /> på dataområdet, skall påskyndas. Vi har vidare krävt ett nytt anslagstekniskt<br /> system för lokalförsörjningen så att denna bättre kan samordnas med<br /> planeringen av forskning och utbildning.</p> <p>Vi saknar i dag ett sammanhållet program för forskning och utveckling<br /> inom data- och elektronikområdet. Inom STU har gjorts program för vissa<br /> delområden och ytterligare underlag tas fram bl. a. inom Forskningsrådsnämnden<br /> och UHÄ:s referensgrupp. Enligt vår mening bör, när detta<br /> samlade underlag föreligger, ett samlat program för satsningar på forskning<br /> och utveckling inom data- och elektronikområdet redovisas. Därvid är det<br /> inte minst viktigt med en profilering mellan olika högskoleorter så att<br /> resurserna koncentreras och utnyttjas optimalt. Vad vi nu har anfört om ett<br /> sammanhållet program för forskning och utveckling inom data- och<br /> elektronikområdet bör av riksdagen ges regeringen till känna.</p> <p>När det gäller högre utbildning inom dataområdet förde vi i vår motion<br /> 1980/81:973 fram förslag om en utbyggnad av den datatekniska utbildningen<br /> motsvarande det som regeringen ett år senare lagt fram. Vi beklagar att<br /> riksdagsmajoriteten avslog våra förslag då härigenom utbildningsinsatserna<br /> försenades ett år.</p> <p>Utrustning för utbildning inom dataområdet är ett problem vid flertalet<br /> högskolor. För att användning av terminaler skall kunna ges tillräckligt<br /> utrymme i undervisningen krävs betydande förstärkningar av utrustningsanslag.<br /> Vi har i vår motion 1981/82:2133 krävt en förstärkning av 2 milj. kr. i<br /> förhållande till regeringens förslag.</p> <p>När det gäller den högre utbildningen vill vi vidare peka på betydelsen av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>21</p> </div> <div class="block ml_3"><p>att utöver särskilda linjer för datateknik och elektronik en integration av<br /> datatekniska element sker i utbildningen även vid andra linjer inom teknisk<br /> fakultet.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang också peka på den betydelse våra förslag om<br /> ytterligare utbyggnad av Verkstadstekniska utvecklingscentra kan få för att<br /> stimulera förnyelse inom utbildningen och för ökad samverkan mellan<br /> högskolan och industrin.</p> <p>Vi vill också stryka under betydelsen av fort- och vidareutbildning. I dag<br /> finns särskilda resurser avsatta för kortare kurser inom högskolorna. De<br /> fördelas av regionstyrelserna. Enligt vår mening bör inom ramen för dessa<br /> medel avsättas särskilda medel till fort- och vidareutbildning på dataområdet.<br /> Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.</p> <p>V. Utbildning</p> <p>För att datateknikens positiva möjlighet skall kunna tas till vara behövs<br /> skolning och aktivering på bred front. Den betydelse och omfattning som<br /> datorsystemen får i framtiden gör det nödvändigt att införliva datakunskap<br /> med allmänutbildningen. Den människa som inte kan använda dator, eller<br /> som står främmande inför datasystem, blir handikappad i många situationer.<br /> Precis som förmågan att läsa, skriva och räkna är viktig i vårt samhälle blir<br /> förmågan att förstå datasystem och utnyttja datorn viktig i morgondagens<br /> samhälle. Därför utgör datakunskap ett viktigt moment i grundskolans<br /> läroplan.</p> <p>Socialdemokratin vill följaktligen verka för att alla människor ges<br /> möjlighet att lära sig använda datorer och förstå de ekonomiska och sociala<br /> konsekvenserna av olika datasystem. Utbildningen måste utformas på olika<br /> sätt för olika grupper i samhället. Datorerna måste ses i sitt samhälleliga<br /> sammanhang. Deras skilda funktioner under olika förhållanden måste<br /> belysas. Alla måste ges kunskap om att datasystem kan konstrueras så att de<br /> kan såväl undertrycka sociala mål som utveckla en social gemenskap.<br /> Utbildningen måste utmynna i förmågan till att kritiskt bedöma datasystem.</p> <p>Utbildningen måste genomgående ha en praktisk anknytning och utformas<br /> så att olika tillämpningsområden blir föremål för studier och diskussion.<br /> Datorutbildningen i arbetslivet inriktas självfallet på undersökningar av<br /> datorns användning i de ”studerandes” egna företag. De högre skolstadierna<br /> bör i många fall integrera datorutbildningen med den yrkesinriktning som<br /> utbildningen har.</p> <p>En förbättrad utbildning på dataområdet enligt de förslag som lagts fram<br /> av en rad utredningar behöver nu komma till stånd. De starka krav som finns<br /> på att öka utbildningsvolymen på dataområdet får dock inte ske på</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_40"><p>22</p> </div> <div class="block ml_3"><p>bekostnad av kvaliteten. Det är också ytterst väsentligt att en helhetssyn på<br /> datafrågorna garanteras i alla former av utbildning, oavsett utbildningens<br /> nivå.</p> <p>Fortbildningskurser för de anställda</p> <p>Vår uppfattning att investeringar och förbättringar på arbetsplatsen leder<br /> till ökade resurser och därmed ökade möjligheter att trygga sysselsättningen<br /> innebär inte att vi kan bortse från att många anställda kommer att ställas inför<br /> stora krav på förändringar.</p> <p>Risken är stor att många löntagare, som i dag har en gedigen yrkeskunskap,<br /> får sina arbetsvillkor avsevärt försämrade eller blir överflödiga på<br /> grund av att deras kunnande inte längre passar in i den nya produktionen.</p> <p>Enligt dataeffektutredningen kommer ca 400 000 arbetare i den direkta<br /> industriproduktionen att behöva förnya och utveckla sina yrkeskunskaper.<br /> Den fortbildning som i dag ges i företagen av bl. a. olika konsulter och<br /> dataleverantörer är djupt otillfredsställande. DEK beskriver dagens situation<br /> på följande sätt: ”Man riskerar att få ’trycka-på-knappen-gubbar’ i en<br /> arbetsorganisation präglad av stark specialisering. Detta är en utveckling<br /> som är långsiktigt oförenlig med industrins konkurrenskraft.”</p> <p>Aven inom samhällets övriga sektorer kommer datoriseringen att leda till<br /> omfattande omställningsbehov och därmed krav på fortbildning. Ett aktuellt<br /> exempel på detta är apoteksväsendet. Samtidigt som ett stort antal<br /> rutinarbetsuppgifter datoriseras har läkemedelstillverkningen helt försvunnit<br /> från det enskilda apoteket och apoteken fått utökade informationsuppgifter<br /> gentemot allmänheten. Detta leder till behov av kompletterande<br /> utbildning för att ge redan anställd och för yrkesområdet grundutbildad<br /> personal möjligheter att uppfylla de nya krav som ställs i den förändrade<br /> arbetsorganisation som successivt införs.</p> <p>Utbildning av redan anställda för nya arbetsuppgifter i samband med<br /> införande av datateknik och därmed sammanhängande organisationsförändringar<br /> faller, som dataeffektutredningen framhållit, huvudsakligen inom<br /> arbetsgivarens ansvarsområde. För att fortbildningen inte skall bli alltför<br /> snäv bör företagen dock kunna utnyttja den utbildning som samhället<br /> tillhandahåller på olika nivåer och genom olika utbildningsanordnare.</p> <p>Det är angeläget att de redan anställda i sin fortbildning inte endast ges en<br /> teknisk påbyggnad utan även garanteras en bredare kunskap om bl. a.<br /> datoriseringens effekter på arbetsorganisation och arbetsmijö.</p> <p>En god och allsidig fortbildning av redan anställda skulle kunna<br /> säkerställas genom att AMS och SÖ i samarbete med arbetsmarknadens<br /> parter utarbetar mallar för hur den interna fortbildningen bör ske för olika<br /> yrkesgrupper.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_40"><p>23</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vi föreslår riksdagen att SÖ och AMS erhåller ett sådant uppdrag. Det bör<br /> riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <p>I den datapolitiska propositionen avvisar föredragande statsrådet ett<br /> sådant förslag. Han anser att det bör överlåtas på arbetsmarknadens parter<br /> att själva utforma riktlinjer och mallar för den företagsinterna fort- och<br /> vidareutbildningen.</p> <p>Å andra sidan bedömer han att datatekniken medför så stora fördelar för<br /> samhället som helhet att staten under en övergångstid bör vara beredd att<br /> med ekonomiskt stöd stimulera sådan utbildning som är ägnad att underlätta<br /> en datorisering av mindre och medelstora företag. Detta bidrag avses utgå för<br /> utbildning som direkt motiveras av att anställda får ändrat yrkesinnehåll till<br /> följd av datatekniken och därmed sammanhängande ändringar av arbetsorganisationen.</p> <p>Vi är beredda att biträda ett sådant förslag under förutsättning att<br /> utbildningen i fråga har planerats på det sätt vi ovan förordat, dvs. att SÖ,<br /> AMS och de avtalsslutande parterna tillsammans utarbetat mallar för hur<br /> den aktuella fortbildningen bör ske.</p> <p>Vad här anförts om ekonomiskt stöd till utbildning i mindre och<br /> medelstora företag i samband med datorisering bör riksdagen som sin<br /> mening ge regeringen till känna.</p> <p>Fortbildning av lärare</p> <p>Genom det beslut riksdagen fattade i anledning av proposition 1980/81:97<br /> om skolforskning och personalutveckling och proposition 1980/81:107 om<br /> den statliga skoladministrationen förändrades formerna och villkoren för<br /> personalutbildningen inom skolväsendet.</p> <p>I propositionen om skolforskning och personalutveckling uttalar föredragande<br /> statsrådet bl. a. att det är angeläget att verksamheten för personalutbildning<br /> innehåller klarare prioriteringar.</p> <p>I detta sammanhang framhölls de behov av kompletterande utbildning<br /> som finns för flera grupper lärare på högstadiet till följd av de nya<br /> kursplanerna för högstadiet, bl. a. vad gäller den allmänbildande undervisningen<br /> om datorer. Detta är ett område där behovet av fortbildning är stort<br /> även för gymnasieskolans och kommunala vuxenutbildningens lärare.</p> <p>För gymnasieskolans och vuxenutbildningens lärare framhölls vidare att<br /> den snabba tekniska utvecklingen medför att ämneskunskaperna för vissa<br /> lärargrupper snabbt föråldras, särskilt vad gäller elektronik- och dataområdet.<br /> Personalutbildningen borde därför, enligt proposition 1980/81:97,<br /> planeras så att berörda lärargrupper får möjlighet att snabbt ta del av olika<br /> nyheter.</p> <p>Regeringen har ej levt upp till dessa ambitioner vad gäller fortbildning av<br /> lärare inom dataområdet. Datadelegationen gjorde därför en framställning<br /> hösten 1981 till regeringen om en utvidgad verksamhet på området. Man</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>24</p> </div> <div class="block ml_5"><p>framhöll därvid betydelsen av att datautbildningen i ungdomsskolan sätts i<br /> gång på bred front så snart som möjligt. Datadelegationen förordade att<br /> åtgärder skulle vidtas för att åstadkomma en snabbare takt i genomförandet<br /> av fortbildningen av lärare om datorer och deras användning.</p> <p>Av de resurser datadelegationen bedömde som nödvändiga för fortbildningsinsatser<br /> inom dataområdet ställdes mindre än en tredjedel till<br /> förfogande.</p> <p>Det är väsentligt att nu skyndsamt genomföra den omfattande fortbildningsverksamhet<br /> som krävs för att lärare i grundskolan och gymnasieskolan<br /> skall vara skickade att på ett meningsfullt sätt i sina respektive ämnen ge<br /> insikter om innebörd och möjliga konsekvenser av samhällets allt snabbare<br /> datorisering.</p> <p>Det är vidare mycket väsentligt att fortbildningsverksamhet inte drar ut på<br /> tiden. Riktpunkten bör vara att den stora fortbildningssatsningen för lärare i<br /> samhällskunskap och matematik som skall undervisa i datalära skall vara<br /> genomförd under budgetåret 1985/86.</p> <p>Detta kräver en starkare viljeyttring från statsmakternas sida än som<br /> hittills varit fallet.</p> <p>I regeringens proposition 1981/82:123 om samordnad datapolitik föreslås<br /> inga ytterligare åtgärder på lärarfortbildningens område.</p> <p>Vi vill från socialdemokraterna starkt betona vikten av att riksdagen och<br /> regeringen använder sig av möjligheten att påverka skolväsendets utveckling<br /> genom att göra klara prioriteringar av fortbildningsinsatserna inom skolväsendet.<br /> I nuvarande situation anser vi att det är angeläget att fortbildningen<br /> på dataområdet ges utökade resurser. För budgetåret 1982/83 bör för detta<br /> ändamål ytterligare 5 milj. kr. tillföras anslagsposten Personalutbildning för<br /> skolväsendets behov under E7. Utbildning för undervisningsyrken.</p> <p>För att uppnå så stor utbildningseffekt som möjligt med de medel som<br /> avsätts bör fortbildningen bedrivas i sådana former att kostnaderna för<br /> kommunerna begränsas så långt som möjligt. Detta innebär att distansundervisning<br /> bedriven av högskolan kan vara en lämplig form för lärarnas<br /> fortbildning.</p> <p>Det kan också vara lämpligt att genomföra utbildningen som studier på<br /> deltid förlagda över en termins tid.</p> <p>Det är vidare angeläget att fortbildningskurserna utformas så att den<br /> ämnesorienterade fortbildningen utgår från ett för alla berörda lärare<br /> gemensamt helhetsperspektiv på samhällets datorisering. Detta skapar<br /> förutsättningar för att lärarna i sin undervisning i samverkan kan förmedla<br /> den nödvändiga helhetssynen på samhällets datorisering.</p> <p>Vid sidan av att tillgodose det omedelbara behovet av fortbildning av<br /> lärare måste även grundutbildningen av lärare förändras. De måste få en god<br /> kompetens att undervisa om de skilda aspekter på samhällets datorisering<br /> som berör deras respektive undervisningsämnen. Vi avser att återkomma till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_40"><p>25</p> </div> <div class="block ml_3"><p>utformningen av den framtida lärarutbildningen i samband med behandlingen<br /> av den aviserade propositionen med anledning av lärarutbildningsutredningens<br /> förslag.</p> <p style="margin-left:3px;">Bred utbildning i datorfrågor</p> <p style="margin-left:3px;">Datadelegationen har i sin rapport Samordnad datapolitik (Ds B 1981:20)<br /> bl. a. lagt fram förslag till en bred utbildning inom dataområdet där ett riktat<br /> stöd till utbildning av allmänheten är ett inslag.</p> <p style="margin-left:3px;">Särskilda medel bör enligt datadelegationen avsättas för riktade satsningar<br /> för att stödja folkbildningen på dataområdet genom studieförbunden.<br /> Förslaget innebär också att särskilda medel skall avsättas för samtidiga men<br /> tidsbegränsade informationskampanjer riktade mot allmänheten för att<br /> stimulera efterfrågan på utbildning. Såväl studieförbunden, utbildningsradion<br /> som massmedia och skilda intresseorganisationer bör, enligt förslaget,<br /> kunna delta i sådana kampanjer.</p> <p style="margin-left:3px;">Den skisserade verksamheten skulle fordra en statlig finansiering av<br /> framtagning av studiematerial, utbildning av cirkelledare, informationskampanjer<br /> samt utökade bidrag till studiecirkelverksamheten. Datadelegationen<br /> föreslår en tvåårig satsning fr. o. m. budgetåret 1982/83 med ett förslagsanslag<br /> på 25 milj. kr. per år. Därutöver föreslås att datadelegationen får förfoga<br /> över 20 milj. kr. sammantaget i särskilda medel för riktade insatser.</p> <p style="margin-left:3px;">I regeringens proposition om samordnad datapolitik framhåller föredraganden<br /> under denna punkt att samhället har ett intresse av att alla<br /> medborgare har god allmänkunskap om datatekniken, dess möjligheter och<br /> konsekvenser. Föredraganden anser att denna breda utbildning till allmänheten<br /> kan uppnås på olika sätt och han nämner att studieförbunden,<br /> kommundepartementets referensgrupp för folkrörelsefrågor, forskningsrådsnämnden<br /> och utbildningsradion samtliga bör kunna spela en mycket<br /> aktiv roll i sammanhanget.</p> <p style="margin-left:3px;">Statsrådet anmäler sin avsikt att senare föreslå regeringen att ge<br /> datadelegationen i uppdrag att utarbeta och lämna förslag till regeringen om<br /> riktlinjerna för en ökad satsning på bred utbildning om datafrågor till<br /> allmänheten. Med hänsyn till de samstämmiga och starka krav som rests på<br /> att snabbt komma i gång med en sådan bred utbildning till allmänheten<br /> föreslås att för budgetåret 1982/83 anvisas ett reservationsanslag av 10<br /> milj. kr. till Bred utbildning i datafrågor.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi ser med tillfredsställelse att en bred allmänbildning inom dataområdet<br /> nu kan komma i gång, men vi vill starkt betona att vi ser de av regeringen<br /> föreslagna 10 milj. kr. för budgetåret 1982/83 som endast ett första steg som<br /> måste följas av motsvarande resurstilldelning för detta ändamål de närmaste<br /> budgetåren.</p> <p style="margin-left:3px;">Det är enligt vår mening väsentligt att utbildningsverksamheten bedrivs så<br /> att många grupper i samhället ges möjlighet att delta. Datatekniken måste bli</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>26</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">allas egendom om vi skall kunna utnyttja dess fördelar på ett riktigt sätt.<br /> Arbetet skall bedrivas på arbetsplatserna, bland ungdomarna i skolan, via<br /> studieförbunden och i bostadsområdena. Konsument- och handikappgrupper<br /> måste också ges förutsättningar att formulera sina krav. En särskild<br /> målgrupp för utbildningen i datakunskap bör vara politiska beslutsfattare på<br /> olika nivåer. I sin verksamhet kommer politikerna många gånger att bygga<br /> sitt beslutsfattande på underlag där datasystemen har spelat en viktig<br /> roll.</p> <p>Denna kommande stora utbildningssatsning tillkommer på statsmaktens<br /> initiativ men förutsätts i väsentliga stycken bli genomförd av folkbildningsorganisationerna.<br /> Det är då viktigt att slå fast principerna att folkbildningsorganisationerna<br /> skall ha full kostnadstäckning för en sådan icke reguljär<br /> verksamhet.</p> <p>Vid en satsning av den storleksordning som här skisserats är det väsentligt<br /> att verksamheterna är väl planerade och samordnade. Det innebär att bl. a.<br /> folkbildningsorganisationerna måste svara för särskilda planeringsinsatser i<br /> ett tidigt skede av utbildningen. Vid utarbetande av riktlinjer för utbildningssatsningen<br /> bör klarläggas hur detta planeringsarbete skall finansieras.</p> <p>Vad här anförts om bred utbildning i datafrågor bör riksdagen som sin<br /> mening ge regeringen till känna.</p> <p>VI. Datorerna i arbetslivet</p> <p>1. Översyn av arbetsmiljöföreskrifter m. m.</p> <p>Datoriseringen kan rätt tillämpad vara ett medel för att förbättra<br /> arbetsmiljön. Datatekniken utvecklas och utnyttjas dock i alltför liten grad<br /> med det direkta syftet att förbättra miljö och inflytande för arbetstagarna.<br /> Däremot vet vi att en förbättrad miljö i vissa fall blir en icke avsedd bieffekt<br /> av tekniska förändringar. Även detta är bra, men oftare än vad som sker i dag<br /> måste tekniken utvecklas/utnyttjas med det direkta syftet att ta bort risker i<br /> miljön och förbättra förutsättningarna för inflytande i arbetet. Vi anser att<br /> därmed skulle en ökad effektivitet i förebyggande av hälsorisker i arbetet<br /> kunna erhållas. Dessutom hade de negativa effekter av datoriseringen som<br /> belyses i olika utredningar bl. a. i form av ensamarbete, stress och monotoni<br /> kunnat motverkas om målsättningen funnits att anpassa tekniken efter<br /> människors behov och förutsättningar.</p> <p>Vi har i avsnitt lil angett hur framtagande av datorstödd tillverkningsutrustning<br /> där arbetsmiljöaspekter ur såväl fysisk som social synvinkel beaktas,<br /> kan främjas i forskningen men också genom offentlig upphandling. Här har<br /> samhället ett mycket stort ansvar för att främja en positiv utveckling på det<br /> datatekniska området. Detta kan göras exempelvis i samband med anskaff</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>27</p> </div> <div class="block ml_2"><p>ning av utrustning till skolorna, till sjukvården och för de statliga<br /> affärsverken och bolagen.</p> <p style="margin-left:4px;">Vi vill i detta sammanhang särskilt markera att staten som arbetsgivare har<br /> ett speciellt ansvar. Staten bör i sin arbetsgivarroll tjäna som föredöme för<br /> hur datatekniken kan utnyttjas så att den tillgodoser såväl verksamhetens<br /> som de anställdas och medborgarnas intressen.</p> <p style="margin-left:4px;">Det är enligt vår uppfattning också väsentligt att arbetarskyddsstyrelsen<br /> utarbetar föreskrifter som är riktade mot framtida tekniska förändringar<br /> inom arbetslivet. Det gäller bl. a. olycksfall i samband med datorstyrd<br /> tillverkningsindustri och datorstyrda processtyrsystem. Det finns behov av<br /> ökade skyddsåtgärder för både industrirobotars utformning och utformning<br /> av arbetsplatsen kring robotar.</p> <p style="margin-left:4px;">En ökad användning av datorer leder ofta till ett ökat inslag av<br /> ensamarbete och isolering. För att komma till rätta med denna utveckling<br /> behövs föreskrifter från arbetarskyddsstyrelsen om ensamarbete.</p> <p style="margin-left:4px;">I propositionen ges en ingående redogörelse för arbetsmiljölagen och<br /> arbetarskyddsstyrelsens författningsverksamhet. Arbetsmarknadsministern<br /> säger sig utgå från att arbetarskyddsstyrelsen även i framtiden nära följer<br /> datateknikens effekter för arbetsmiljön i vidaste mening och därvid bedriver<br /> det fortsatta författningsarbetet med utgångspunkt i de problem som bl. a.<br /> arbetsmarknadens parter upplever som angelägnast att reglera.</p> <p style="margin-left:4px;">Vi anser det viktigt att statsmakterna markerar angelägenheten av att<br /> arbetarskyddsstyrelsen prioriterar arbetet med föreskrifter angående datoriseringens<br /> effekter. Det krävs en övergripande föreskrift om datoriserade<br /> arbeten. Därutöver behöver särskilda föreskrifter utarbetas om industrirobotar,<br /> bildskärmsarbete m. m.</p> <p style="margin-left:4px;">För att klara sin tillsyns- och föreskriftsverksamhet i syfte att garantera att<br /> datatekniken används för att trygga en god arbetsmiljö måste arbetarskyddsstyrelsen<br /> och yrkesinspektionen öka sin kompetens inom det datatekniska<br /> området.</p> <p style="margin-left:4px;">Regeringens förslag i årets budgetproposition innebar en direkt nedskärning<br /> av såväl arbetarskyddsstyrelsens som yrkesinspektionens verksamhet.<br /> För att dels förhindra en nedskärning av nuvarande personal och verksamhetsnivå,<br /> dels möjliggöra ytterligare satsning på förbättrad tillsyn och ökade<br /> insatser i arbetet med att utarbeta föreskrifter för arbetsmiljön har vi<br /> socialdemokrater i motion 1981/82:1589 föreslagit att 10 milj. kr. skall<br /> anvisas utöver regeringens förslag. Detta möjliggör en förbättrad utbildning<br /> för personalen hos arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Det<br /> möjliggör också att arbetarskyddsstyrelsens arbete med att ge föreskrifter<br /> om datatekniken kan påskyndas. Vad vi nu har anfört om arbetarskyddsstyrelsen<br /> och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området<br /> bör av riksdagen ges regeringen till känna.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_40"><p>28</p> </div> <div class="block ml_4"><p>2. Fackliga medel för forskningsinitiering</p> <p>De kunskaper som i dag finns om risker i arbetsmiljön utgör ett tillräckligt<br /> beslutsunderlag för mycket omfattande förbättringar av arbetsmiljöerna.<br /> Samtidigt behövs forskning för att upptäcka hittills okända miljörisker, för<br /> att närmare studera karaktären hos de nu kända riskerna och för att finna<br /> metoder att komma till rätta med dem.</p> <p>En nödvändig förutsättning för en väl fungerande forskningsverksamhet är<br /> en hög vetenskaplig kompetens på berörda områden inom högskolan. En<br /> lika viktig förutsättning är att de fackliga organisationerna har praktiska<br /> möjligheter att initiera forskning inom arbetsmiljöområdet.</p> <p>För att de fackliga organisationerna skall kunna utveckla sin kompetens<br /> som forskningsbeställare har arbetarskyddsfonden de senaste åren fördelat 5<br /> milj. kr. till löntagarorganisationerna för forskningsinitierande verksamhet.<br /> Stödet är avsett bl. a. för utarbetande av forskningsprogram, kunskapsöversikter<br /> och remissarbete inom områden som berör vetenskapliga frågor.<br /> Medlen kan användas för ändamål inom arbetsmiljö- och medbestämmandeområdet,<br /> men också inom andra områden.</p> <p>Enligt beslut av riksdagen (prop. 1980/81:100, SoU 1980/81:24) skall detta<br /> stöd till forskningsinitiering avvecklas. Organisationerna skall fr. o. m.<br /> innevarande budgetår klara finansieringen på egen hand.</p> <p>Vi socialdemokrater anser att bidraget till forskningsinitierande verksamhet<br /> är ett värdefullt sätt att öka de fackliga organisationernas kompetens som<br /> forskningsbeställlare vad bl. a. avser arbetsmiljöforskning. Vi har därför i<br /> motioner till fjolårets och årets riksdag krävt att arbetarskyddsfonden skall<br /> ge permanent stöd till löntagarorganisationerna för forskningsinitierande<br /> verksamhet (jfr motion 1980/81:1059 och 1981/82:1589).</p> <p>Om stödet upphör finns det enligt vår mening stor risk för att de fackliga<br /> organisationernas aktiviteter på området kommer att begränsas eller helt<br /> upphöra. Därför bör riksdagen uttala att medel från arbetarskyddsfonden till<br /> löntagarorganisationerna för forskningsinitiering skall utgå även i fortsättningen.</p> <p>3. De fackliga organisationernas inflytande över datateknikens användning</p> <p>En förbättring av arbetsmiljön är till stor del en fråga om inflytandet på<br /> arbetsplatserna. Det är de anställda som bäst känner problemen, och det är<br /> deras intressen som skall komma i första hand i arbetsmiljöarbetet. Därför<br /> kan frågan om arbetsmiljön inte ses isolerad från arbetslivets reformering i<br /> övrigt. Under den borgerliga regeringstiden har reformarbetet för att ge de<br /> anställda ett ökat inflytande avstannat och i en del fall rent av ersatts med<br /> strävanden i motsatt riktning. Detta är allvarligt också ur arbetsmiljösynpunkt.</p> <p>Beslutsprocessen i samband med utveckling och introduktion av datasys</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_39"><p>29</p> </div> <div class="block ml_2"><p>tern måste enligt vår mening utformas så att alla berörda parter får en reell<br /> möjlighet till påverkan. Detta innebär bi. a. att medbestämmandeprocessen<br /> måste komma i gång i ett tidigt skede i datasystemutvecklingen. Vidare är det<br /> viktigt att medbestämmandemöjligheterna i koncernföretag säkerställs.<br /> Utvecklingen av datorsystem sker oftast i företag av koncerntyp, och de<br /> fackliga organisationernas medbestämmandemöjligheter i den typen av<br /> företag är bristfälliga. Nya arbetsrättskommitténs (NARK) förslag är av<br /> särskild vikt för att förbättra möjligheterna till fackligt arbete i små<br /> företag.</p> <p>Samtliga dessa åtgärder för att stärka arbetstagarnas medinflytande bör<br /> åstadkommas genom förändringar och förstärkningar av arbetsrätten.<br /> Arbetsmarknadsministern diskuterar i sin del av datapropositionen medbestämmandefrågorna,<br /> bl. a. vad gäller regionala förtroendemän, koncernföretag<br /> och möjligheterna att påbörja medbestämmandeprocessen i ett tidigt<br /> utvecklingsskede. Han förordar att nya arbetsrättskommitténs slutbetänkande<br /> skall avvaktas, så att behovet av ändringar i arbetsrätten kan prövas i ett<br /> sammanhang.</p> <p>Vi har i motion 1981/82:1623 krävt omfattande ändringar i arbetsrättslagstiftningen.<br /> Vår grundsyn är att den bästa garantin för att morgondagens<br /> produktionsteknik och produktionsprocesser utformas med utgångspunkt i<br /> människors behov och förutsättningar består i att ge de arbetande ett reellt<br /> inflytande över de beslut som föregår utveckling, introduktion och tillämpning<br /> av ny teknik i företagen.</p> <p>Vi upprepar här de förslag som har störst betydelse för de fackliga<br /> organisationernas medbestämmandemöjligheter vid införande av ny teknik.</p> <p>- Medbestämmandeavtal</p> <p>Medbestämmandereformen förutsätter dels arbetsmarknadsparternas<br /> aktiva avtalsmedverkan, dels starkt förbättrade villkor för det fackliga<br /> arbetet. Av många skäl är ett avtal om medbestämmande klart att föredra<br /> framför reglering i lag. Men ännu fem år efter riksdagens beslut saknas<br /> medbestämmandeavtal på de ojämförligt största kollektivavtalsområdena av<br /> den privata sektorn. Nu har en ny förhandlingsrunda startats för tredje<br /> gången. Lyckas parterna inte heller den här gången sluta medbestämmandeavtal<br /> anser vi det nödvändigt att regering och riksdag närmare överväger<br /> den nuvarande tekniken för att vidga arbetstagarnas medbestämmande. I en<br /> sådan situation får olika framgångsvägar prövas. En möjlighet kan vara att<br /> skapa regler som ökar arbetsgivarsidans avtalsbenägenhet. En annan att<br /> ytterligare bestämmelser för materiell reglering tillförs. Det går även att<br /> tänka sig en kombination av sådana åtgärder.</p> <p>Vad vi här anfört om initiativ från regeringen i syfte att förverkliga</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>30</p> </div> <div class="block ml_4"><p>medbestämmandeavtal på den privata arbetsmarknaden m. m. bör av<br /> riksdagen ges regeringen till känna.</p> <p>- Fackligt arbete</p> <p>Riksdagen uttalade, i anslutning till medbestämmandereformen, en klar<br /> uppfattning om att förutsättningarna för det fackliga arbetet skall förändras.<br /> Nya Arbetsrättskommittén (NARK) fick i uppdrag att med förtur utreda och<br /> avge förslag i dessa frågor. Kommittén överlämnade hösten 1977 till den<br /> dåvarande regeringen ett delbetänkande (Ds A 1977:4), som innehåller en<br /> rad olika förslag.</p> <p>Flera av NARK:s förslag motiverades utifrån de vitt skilda villkor som<br /> gäller för fackligt arbete på stora och små arbetsplatser. Syftet med förslagen<br /> var att motverka uppkommande skillnader. Den specialisering och fördelning<br /> av fackliga arbetsuppgifter, som sker på större arbetsplatser görs inte på<br /> små. Antalet aktivt arbetande medlemmar räcker inte till. Detta ställer stora<br /> krav på den eller dem som arbetar fackligt på små arbetsplatser.</p> <p>Någon proposition med anledning av kommitténs betänkande har ännu<br /> inte förelagts riksdagen. Tiden är nu mogen för att ta upp till prövning de<br /> förslag, som NARK lagt fram. Genomförandet måste dock ske i etapper. I en<br /> inledande etapp är det viktigt att i första hand regler skapas om tillträdesrätt<br /> för fackliga förtroendemän till arbetsplatserna. Flärutöver handlar det om att<br /> pröva NARK:s förslag om att ett system med s. k. regionala förtroendemän<br /> med permanent finansiering införs, att reglering av facklig verksamhet i<br /> koncerner och koncernförhållanden sker och att rätt till arbetstagarkonsult<br /> på arbetsgivarens bekostnad införs.</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts bör riksdagen hos regeringen begära<br /> att förslag framläggs utan ytterligare dröjsmål.</p> <p>- Information och förhandlingar</p> <p>Alla var vid riksdagens beslut om medbestämmandelag 1976 medvetna om<br /> att det efter en tämligen begränsad tid skulle uppkomma behov av vissa<br /> tillägg och förändringar. Vi behöver bl. a. komma till rätta med brister i<br /> informationen till de anställda, dvs. både omfattningen av och tidpunkten för<br /> informationen. Dessa problem hänger nära samman med ordningen för s. k.<br /> primära förhandlingar, där de anställda ofta upplever att dessa förhandlingar<br /> sker på ett för sent stadium i beslutsprocessen.</p> <p>Särskilt vid introduktion och utveckling av datateknik är det viktigt att<br /> medbestämmandeprocessen kommer i gång i ett tidigt skede. Ett annat<br /> viktigt skäl för att kräva information i god tid är att de fackliga<br /> organisationerna skall ha möjlighet att få assistans av konsulter.</p> <p>I nu angivna frågor bör riksdagen hos regeringen begära att förslag snarast<br /> framläggs.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_40"><p>31</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">-Koncernerm. m.</p> <p style="margin-left:3px;">Utvecklingen mot allt fler koncernbildningar medför att många beslut som<br /> berör ett stort antal människor läggs mycket högt upp i beslutshierarkin.<br /> Möjligheterna till medbestämmande blir starkt reducerade.</p> <p style="margin-left:3px;">Här krävs att förhandlingar kan föras med dem som ytterst fattar besluten.<br /> Vi anser att rätten till insyn, information, förhandling och förstärkt<br /> förhandlingsrätt bör utvidgas till att gälla även i koncerner och koncernliknande<br /> förhållanden. Samma sak bör gälla när systemutvecklingsarbetet<br /> bedrivs i särskilda företag.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi föreslår att riksdagen i dessa hänseenden hos regeringen bör begära<br /> förslag, som riksdagen snarast får behandla.</p> <p style="margin-left:3px;">- B r an s ch f o r s kn i ngsin s t i t u t</p> <p style="margin-left:3px;">I motion 1981/82:1589 om arbetsmiljön har vi tagit upp frågan om det<br /> fackliga inflytandet i branschforskningsinstituten.</p> <p style="margin-left:3px;">Inom ett flertal branscher finns branschforskningsinstitut, vars verksamhet<br /> till hälften finansieras med samhällsmedel. Exempel är Träforskningsinstitutet,<br /> Industrins verkstadsinstitut och Jernkontoret. Branschforskningsinstituten<br /> är viktiga samarbetsorgan för företagen när det gäller att finna och<br /> utveckla nya produkter och produktionsmetoder. De skulle också kunna<br /> vara viktiga organ dels för arbetsmiljöforskningen, dels också för att inom<br /> ramen för allmänt tekniskt utvecklingsarbete ge både de fysiska och psykiska<br /> arbetsmiljöfrågorna ökad betydelse. Samhällsfinansieringen borde ge samhället<br /> möjlighet att tillse att så sker.</p> <p style="margin-left:3px;">Med något undantag har emellertid arbetsmiljöfrågorna inte kommit att<br /> nämnvärt behandlas i branschforskningsinstitutens arbete. De undantag som<br /> finns förefaller att gälla sådana institut där det finns facklig representation i<br /> styrelsen.</p> <p style="margin-left:3px;">Mot denna bakgrund anser vi det rimligt att fortsättningsvis kräva som<br /> villkor för statsbidrag till branschforskningsinstitut att de har facklig<br /> representation i styrelsen. Denna princip bör kunna införas fr. o. m. de<br /> bidrag som beviljas för budgetåret 1983/84. Det bör av riksdagen ges<br /> regeringen till känna.</p> <p style="margin-left:3px;">4. Facklig utbildning på dataområdet</p> <p style="margin-left:3px;">De fackliga organisationerna har hittills spelat en marginell roll vid<br /> införandet av ny tillverkningsteknik. Detta beror till en del på att den rätt<br /> som medbestämmande- och arbetsmiljölagen ger de anställda är för svag. Till<br /> en del beror det också på att medbestämmandet från de fackliga förtroendemännens<br /> sida förutsätter kunskaper som dessa i dag i stort sett saknar.<br /> Kunskap om systemplanering och systemutveckling och om datateknik är av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>32</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">strategisk betydelse för att de anställda skall kunna utöva sin rätt till<br /> medbestämmande.</p> <p>Hittills har de fackliga organisationerna prioriterat kurser i datoranvändning<br /> av orienterande karaktär i sin studieverksamhet. Vi anser att det är<br /> önskvärt att den utbildningsverksamheten byggs ut ytterligare så att de<br /> fackliga representanterna får sådana kunskaper att de kan utöva sitt<br /> rättmätiga inflytande på företagens och organisationernas produktions- och<br /> verksamhetsplanering. Innehållet i och uppläggningen av utbildningen samt<br /> avgörandet om vilka som skall delta i sådan utbildning bör de fackliga<br /> organisationerna själva svara för.</p> <p>I den datapolitiska propositionen har regeringen inte tagit fasta på DEK:s<br /> förslag på detta område utan förordat att denna utbildning av förtroendemän<br /> och anställda i ny teknik bör bekostas av varje arbetsgivare själv och att<br /> kostnaderna inräknas i övriga investeringskostnader i samband med införande<br /> av ny teknik.</p> <p>Vi anser att dessa utbildningskostnader bör täckas av statliga medel och att<br /> utbildningsinsatserna bör ske under en koncentrerad period på ca fyra år.</p> <p>För budgetåret 1982/83 föreslår vi att arbetarskyddsfonden för detta<br /> ändamål får disponera 10 milj. kr.</p> <p>5. Datoriseringen och kvinnorna på arbetsmarknaden</p> <p>I propositionens arbetsmarknadsavsnitt lämnas en balanserad redogörelse<br /> för hur datoriseringen på olika sätt påverkar kvinnorna på arbetsmarknaden.</p> <p>Vi vill komplettera detta avsnitt med ett förslag som tar sikte på de akuta<br /> arbetsmarknadsproblemen. Det är av strategisk betydelse att arbetslösheten<br /> ej tillåts stiga till höga nivåer. Allt måste göras för att undvika en ytterligare<br /> stegring av arbetslösheten. Utöver de förslag om ytterligare medel till<br /> beredskapsarbeten som vi förordat i vår arbetsmarknadspolitiska motion<br /> 1981/82:1081 bör därför omgående skapas möjligheter att återuppta verksamheten<br /> med bidrag till lönekostnader för beredskapsarbetare i statlig och<br /> kommunal förvaltning som tillfälligt ersätter ordinarie personal som<br /> undergår yrkesutbildning. Stödformen, allmänt förkortad BAMU, avskaffades<br /> bl. a. med hänvisning till tidsödande hanteringsrutiner inom arbetsmarknadsmyndigheten<br /> och verksamheternas begränsade volym. Det nu allt<br /> sämre sysselsättningsläget inom den offentliga sektorn skapar ett särskilt<br /> svårt läge för kvinnorna på arbetsmarknaden. För att bl. a. möta dessa<br /> problem förordar vi att verksamheten med BAMU återupptas enligt tidigare<br /> bidragsnormer. Dock bör verksamhetens regler i övrigt och därmed den<br /> administrativa hanteringen denna gång ges en klart enklare utformning.<br /> Därmed kan myndighetens merarbete begränsas och verksamhetens omfattning<br /> ökas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_40"><p>33</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Samtidigt bör regeringen omgående uppdra åt utredningen om arbetsmarknadsutbildning<br /> och utbildning i företag att i nära kontakt med<br /> arbetsmarknadens parter undersöka möjligheterna att tillfälligt vidga<br /> verksamheten med BAMU även till den privata sektorn. Detta skulle ske i<br /> avvaktan på ett system med utbildningsfonder, och stödformen skulle<br /> tillfälligt ersätta nuvarande regler om bidrag med 20 kr./t. till utbildning av<br /> den som redan är anställd samtidigt som ersättare anställs. Med hänsyn till<br /> kvinnornas allt sämre sysselsättningsläge bör särskilt undersökas om<br /> BAMU-verksamheten kan omfatta t. ex. datautbildning av kvinnor inom<br /> kontors- och serviceyrken.</p> <p>De merkostnader för verksamheten med beredskapsarbeten under<br /> innevarande budgetår som följer av vårt förslag täcks genom det medelstillskott,<br /> som vi förordat i vår arbetsmarknadspolitiska motion 1981/82:1081.</p> <p>Det är enligt vår mening en självklar uppgift för jämställdhetsdelegationen<br /> att bevaka datoriseringens följder för kvinnornas arbetsmarknad.</p> <p>VII. Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi</p> <p style="margin-left:61px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om utveckling av givarteknologi,</p> <p style="margin-left:61px;">2. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag till<br /> åtgärder för att stimulera utvecklingen inom optoelektroniken,</p> <p style="margin-left:61px;">3. att riksdagen beslutar att till Stöd till semicustomdesign<br /> (Industridepartementet) för budgetåret 1982/83 anvisa ett<br /> reservationsanslag av 5 000 000 kr. att utnyttjas i enlighet med<br /> vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:61px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om uppbyggnad av decentraliserade<br /> CAD/CAM-enheter,</p> <p style="margin-left:61px;">5. att riksdagen beslutar att till Medel för tillämpad forskning<br /> (Industridepartementet) för budgetåret 1982/83 anvisa ett i<br /> förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt<br /> reservationsanslag av 25 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:61px;">6. att riksdagen beslutar att till Medel för informationskampanjer<br /> om datorstödd produktionsteknik (Industridepartementet) för<br /> budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000<br /> kr.,</p> <p style="margin-left:61px;">7. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag till regler<br /> för lån för investeringar i datorstödd produktionsteknik i<br /> enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_41"><p>34</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:22px;">8. att riksdagen beslutar att till Stiftelsen Institutet för företagsutveckling<br /> (Industridepartementet) för budgetåret 1982/83 anvisa<br /> ett reservationsanslag av 5 000 000 kr. för det ändamål som<br /> anges i motionen,</p> <p style="margin-left:22px;">9. att riksdagen beslutar att av regeringen begära en översyn av<br /> samhällets organisation på teknikupphandlingsområdet i enlighet<br /> med de riktlinjer som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:22px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om åtgärder för fysiskt och<br /> teknologiskt oberoende på halvledarområdet,</p> <p style="margin-left:22px;">11. att riksdagen beslutar att av regeringen begära ett sammanhållet<br /> program för forskning och utveckling inom data- och<br /> elektronikområdet,</p> <p style="margin-left:22px;">12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om särskilda medel till fortoch<br /> vidareutbildning på dataområdet,</p> <p style="margin-left:22px;">13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om mallar för intern<br /> fortbildning för olika yrkesgrupper,</p> <p style="margin-left:22px;">14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om ekonomiskt stöd till<br /> utbildning i mindre och medelstora företag,</p> <p style="margin-left:22px;">15. att riksdagen beslutar att till Utbildning för undervisningsyrken<br /> (Utbildningsdepartementet) för budgetåret 1982/83 anvisa ett i<br /> förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt<br /> reservationsanslag av 699 802 000 kr.,</p> <p style="margin-left:22px;">16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om bred utbildning i<br /> datafrågor,</p> <p style="margin-left:22px;">17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om arbetarskyddsstyrelsens<br /> och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området,</p> <p style="margin-left:22px;">18. att riksdagen beslutar att uttala att medel från arbetarskyddsfonden<br /> till löntagarorganisationerna för forskningsinitiering<br /> skall utgå även i fortsättningen,</p> <p style="margin-left:22px;">19. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om åtgärder för att stärka de<br /> anställdas medbestämmande på den del av arbetsmarknaden<br /> som omfattas av Svenska arbetsgivareföreningens avtalsområde,</p> <p style="margin-left:22px;">20. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag om ny<br /> förtroendemannalagstiftning i enlighet med vad som anförts i<br /> motionen,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2408</p> </div> <div class="block ml_38"><p>35</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:21px;">21. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag om<br /> ändringar i medbestämmandelagen i enlighet med vad som<br /> anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:21px;">22. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om facklig representation i<br /> branschforskningsinstitutens styrelser,</p> <p style="margin-left:21px;">23. att riksdagen beslutar att uttala att arbetarskyddsfonden för<br /> budgetåret 1982/83 får disponera 10 milj. kr. för facklig<br /> utbildning på dataområdet,</p> <p style="margin-left:21px;">24. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen om verksamhet med<br /> beredskapsarbeten i kombination med yrkesutbildning.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Stockholm den 1 april 1982</p> <p>OLOF PALME (s)</p> <p>CURT BOSTRÖM (s)</p> <p>INGVAR CARLSSON (s)</p> <p>HANS GUSTAFSSON (s)</p> <p>LILLY HANSSON (s)</p> <p>LENA HJELM-WALLÉN (s)</p> <p>PAUL JANSSON (s)</p> <p>GÖRAN KARLSSON (s)</p> <p>OLLE WESTBERG (s)<br /> i Hofors</p> </div> <div class="block ml_22"><p>MAJ-LIS LANDBERG (s)<br /> ESSEN LINDAHL (s)</p> <p>LISA MATTSON (s)</p> <p>THAGE PETERSON (s)<br /> ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br /> INGVAR SVANBERG (s)<br /> LARS ULANDER (s)<br /> VALTER KRISTENSON (s)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 70870 Stockholm 1982</p> </div> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 CURT BOSTRÖM s 2 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 3 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 4 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 5 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 6 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 7 undertecknare 0 GÖRAN KARLSSON s 8 undertecknare 0 OLLE WESTBERG s 9 undertecknare 0 MAJ-LIS LANDBERG s 10 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 11 undertecknare 0 LISA MATTSON s 12 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 13 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 14 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 15 undertecknare 0 LARS ULANDER s 16 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 17 undertecknare G5022408 Olof Palme m. fl. mot_198182__2408.pdf 801701 pdf Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123) https://data.riksdagen.se/fil/BEE164ED-DF1A-4ED5-A921-A71A13A4CCC4