3097449G50224011981/822401motmotMotion 1981/82:2401 Arne Gadd m. fl.MotionMotion240101982-04-01 00:00:002014-11-03 23:14:442014-11-03 00:00:00Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)Arne Gadd m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022401/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022401https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022401
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Motion</p>
<p>1981/82:2401</p>
<p>Arne Gadd m. fl.</p>
<p>Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)</p>
<p>I proposition 1981/82:123 föreslår regeringen att riksdagen beviljar medel<br />
dels för Verkstadstekniska utvecklingscentra (VUC), dels för ett produktionstekniskt<br />
utvecklingscentrum för processindustrin (PUP). Dessa centra<br />
skall stimulera utbyggnaden av elektronikbaserade produktionsprocesser<br />
inom industrierna i fråga.</p>
<p>Propositionens förslag går tillbaka på det som data- och elektronikkommittén<br />
(DEK) förordat, vilket innebär att utvecklingscentra byggs upp i nära<br />
anknytning till de befintliga tekniska högskolorna i Stockholm, Linköping,<br />
Lund, Göteborg och Luleå.</p>
<p>Genom denna fixering till högskolor med teknisk forskning har samtliga<br />
högskoleregioner i landet kommit att tilldelas dess resurser utom Uppsala<br />
högskoleregion. Detta innebär att inte bara resurser fördelas orättvist utan<br />
också och viktigast att Sveriges mest industrialiserade region inte får det stöd<br />
som är nödvändigt för att klara sysselsättningen på sikt.</p>
<p>När vår produktionsapparat skall anpassas till nya tekniska förutsättningar<br />
är det både fråga om att tillgodogöra sig den kunskap som finns vid de<br />
tekniska högskolorna och fråga om att tillfredsställa näringslivets och<br />
industrins behov. Av det skälet kan ett utvecklingscentrum mycket väl<br />
förläggas till en teknisk högskola, men också till - eller i anknytning till - en<br />
befintlig industri. Under ett uppbyggnadsskede borde båda tillvägagångssätten<br />
prövas.</p>
<p>Det som talar för att aktuella VUC och PUP förläggs till en teknisk<br />
högskola måste anses tillräckligt belyst i propositionen eftersom regeringen<br />
valt att förlägga alla centra dit. Det som talar för att centra förläggs till en<br />
industri eller i anknytning till en sådan är argument som bygger på<br />
näringspolitiska motiveringar eller på insikten om värdet av tekniskt<br />
kunnande och erfarenhet av industriella processer.</p>
<p>Näringspolitikens främsta uppgift borde vara att göra svenskt näringsliv<br />
konkurrenskraftigt på sikt. Innebörden är att industrin i högre utsträckning<br />
än nu måste bygga sin verksamhet på högteknologiska produkter, vilka<br />
kräver kraftiga och väl planerade FoU-satsningar. I den mån staten svarat för<br />
kostnaderna för denna utveckling skulle givetvis företagen i fråga bli mer<br />
konkurrenskraftiga på en internationell marknad än de vore om kostnaderna<br />
för utvecklingsarbetet måste täckas i de företagsekonomiska kalkylerna.</p>
<p>Produktionstekniska utvecklingscentra för processindustrin borde bli<br />
verksamma medel för en modern och progressiv industripolitik.</p>
<p>Ett annat skäl är att ett utvecklingscentrum, som skall vara till nytta, bör</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1"><p>Mot. 1981/82:2401</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_1"><p>arbeta utifrån de enskilda företagens förutsättningar. Förlagt till ett lämpligt<br />
företag, eller i anslutning till ett, borde ett utvecklingscentrum ha ett bra<br />
utgångsläge för sin verksamhet. Efter behov får centrat i fråga ta de<br />
kontakter som behövs med den bästa forskande högskolan. Denna rörlighet i<br />
kontakterna med de tekniska högskolorna är en fördel jämfört med de centra<br />
som blir förlagda till en viss högskola. Kompetensen vid en enskild högskola<br />
är givetvis mer begränsad än kompetensen vid högskolorna tagna tillsammans.</p>
<p>Under ett uppbyggnadsskede av utvecklingscentra för processindustrin<br />
har Uppsala högskoleregion speciella fördelar. När det gäller den akademiska<br />
kompetensen finns vid Uppsala universitet något av landets förnämsta<br />
expertis inom elektronikens områden.</p>
<p>Det är en beklaglig felsyn som gjorts i de förberedande utredningarna att<br />
endast högskolor med formellt tekniska fakulteter eller liknande kommit att<br />
beaktas. Forskningen vid Uppsala universitet är dessutom expansiv och den<br />
är efter Linköpings universitet mest omfattande i landet. Verksamheten är<br />
inriktad på s. k. extern verksamhet, vilket uppmärksammats av UHÄ i dess<br />
förberedelsearbete inför den nu pågående utbyggnaden av olika specialiteter<br />
på området. Sannolikt är Uppsala universitet det lärosäte som ägnat mest<br />
uppmärksamhet åt industriell tillämpning i hela landet och mer än de<br />
högskolor som uppmärksammats i propositionen.</p>
<p>Detta samarbete har under senare år varit särskilt påfallande mellan<br />
Teknikum vid universitet, ASEA i Västerås och Sandvik AB i Sandviken. På<br />
utbildningens område kan noteras att universitetet har en årlig intagning på<br />
olika aktuella utbildningslinjer enligt nedan:</p>
<p>datorvetenskaplig linje<br />
teknisk-fysik linjen<br />
matematikerlinjen (datateknik)<br />
systemteknisk linje</p>
<p>Inte minst kontakterna med YTH i Borlänge bör framhållas, ett samarbete<br />
som syftar till att ge stöd för utbildningen.</p>
<p>Genom denna verksamhet, som omfattar såväl forskning av hög internationell<br />
klass som samarbete med övriga högskolor inom regionen och en<br />
alltmer intensiv uppdragsverksamhet, pågår alltså inom Uppsala högskoleregion<br />
en utveckling just mot det som är intentionerna med ett produktionstekniskt<br />
utvecklingscentrum för processindustrin.</p>
<p>Denna spontana utveckling borde självfallet stödjas och vidareutvecklas,<br />
vilket talar för att ett produktionstekniskt utvecklingscentrum bör förläggas<br />
till Uppsala högskoleregion.</p>
<p>Inom regionen finns mycket av det svenska näringslivets kunnande och<br />
erfarenhet på elektronikens och datoranvändningens områden.</p>
<p>Västerås har under senare år vuxit upp till ett centrum för industriell<br />
elektronik. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i ett stort antal företag,</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p style="margin-left:6px;">30</p>
<p style="margin-left:6px;">30</p>
<p style="margin-left:6px;">30</p>
<p style="margin-left:6px;">30</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1981/82:2401</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>såväl större som mindre. Bland de större företagen märks framför allt<br />
ASEA, som genomgår en stark expansion såväl vad gäller datorbaserad<br />
styrning av industriella processer som industrirobotar och styrsystem för<br />
verkstadsindustrin. Andra företag är SMT som tillverkar elektroniska<br />
styrsystem till sina svarvar samt Kockumation som tillverkar styrsystem för<br />
automatiserade sågverk. Båda dessa företag ingår i statsföretagsgruppen.<br />
Stora i elektronik är vidare FFV:s fabriker i Arboga och i Eskilstuna.</p>
<p>I Örebro län finns företag verksamma på elektronik- och dataområdet,<br />
såväl i Bofors som vid SRA:s anläggningar i Kumla. Här finns också<br />
betydande resurser nedlagda inom statistiska centralbyrån i Örebro. Inom<br />
den mellansvenska regionen finns vidare ett stort antal mindre företag som<br />
tillkommit genom något slags ”avknoppning” från större företag. Flera av<br />
dessa är verksamma med ytterst avancerade produktionsmetoder. I Sörmland<br />
har kanske C E Johanssons AB nått den största berömmelsen.</p>
<p>Utvecklings- och forskningsresurserna inom specialstålsindustrin i såväl<br />
Hofors som Sandviken skulle genom ett samarbete med ett utvecklingscentrum<br />
kunna verka stimulerande på andra liknande företag i regionen och i<br />
landet.</p>
<p>Taget tillsammans borde ett samarbete mellan Uppsala universitets<br />
specialister inom elektroniken och den industriellt avancerade verksamheten<br />
i regionen verksamt bidra till att utvecklingen inom sådana krisbranscher<br />
som ståltillverkningen och produktionen av olika skogsprodukter vänds till<br />
det bättre.</p>
<p>Efter alla åren av mindre framgångsrik företagsledning kom Domnarvets<br />
Järnverk och Oxelösunds Järnverk att överföras till statsföretagsgruppen.<br />
Skall SSAB utvecklas till ett modernt och ekonomiskt livskraftigt företag<br />
måste näringspolitiken i större utsträckning än hittills inriktas på att ge stöd<br />
till teknisk utveckling. Staten kan genom att bygga upp utvecklingscentra av<br />
det slag som data- och elektronikkommittén föreslagit bidra till en väl avvägd<br />
moderniseringsprocess.</p>
<p>De positiva förutsättningar som alltså finns inom Uppsala högskoleregion<br />
bör beaktas när det första produktionstekniska utvecklingscentrat byggs upp<br />
för processindustrin. I denna region, som omfattar Uppsala, Södermanlands,<br />
Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, finns en betydande<br />
del av landets kunnande inom elektronikens och datorteknikens områden<br />
vid universitetet i Uppsala. Här finns flera av de mest erfarna industrierna ASEA<br />
och Sandviken är de främsta exemplen. Inom regionen har redan ett<br />
samarbete börjat etableras mellan universitet, övrig högskola och näringsliv.</p>
<p>Ett produktionstekniskt utvecklingscentrum för processindustrin bör<br />
därför förläggas till Uppsala högskoleregion och bygga på det samarbete som<br />
redan har börjat byggas upp.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2401</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Under hänvisning till ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:48px;">att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br />
anförts.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Stockholm den 1 april 1982</p>
<p>ARNE GADD (s)</p>
<p>NILS HJORTH (s)</p>
<p>BIRGITTA DAHL (s)</p>
<p>HANS ALSÉN (s)</p>
<p>OLLE SVENSSON (s)</p>
<p>HOLGER BERGMAN (s)</p>
<p>INGEMAR KONRADSSON (s)</p>
<p>OLLE WESTBERG<br />
i Hofors (s)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>OLLE GÖRANSSON (s)<br />
ROLAND SUNDGREN (s)<br />
GUDRUN SUNDSTRÖM (s)<br />
YNGVE NYGUIST (s)</p>
<p>HELGE HAGBERG (s)<br />
ING-MARIE HANSSON (s)<br />
WIVI-ANNE CEDEROVIST (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0ARNE GADDs1undertecknare0NILS HJORTHs2undertecknare0BIRGITTA DAHLs3undertecknare0HANS ALSÉNs4undertecknare0OLLE SVENSSONs5undertecknare0HOLGER BERGMANs6undertecknare0INGEMAR KONRADSSONs7undertecknare0OLLE GÖRANSSONs8undertecknare0ROLAND SUNDGRENs9undertecknare0GUDRUN SUNDSTRÖMs10undertecknare0YNGVE NYGUISTs11undertecknare0HELGE HAGBERGs12undertecknare0ING-MARIE HANSSONs13undertecknare0WIVI-ANNE CEDEROVISTs14undertecknareG5022401Arne Gadd m. fl.mot_198182__2401.pdf100810pdfSamordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)https://data.riksdagen.se/fil/515BE999-6FFF-4565-90FB-31D53FC38331