<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097443</hangar_id>
 <dok_id>G5022395</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2395</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2395 Kerstin Anér</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2395</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:14:38</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)</titel>
 <subtitel>Kerstin Anér</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022395/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022395</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022395</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kerstin Anér&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur liberal synpunkt är fyra områden särskilt viktiga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att statens datorer skall fungera så att de är medborgarna till hjälp och&lt;br /&gt; 
inte till onödigt obehag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att datorerna på arbetsplatsen skall göra livet lättare, inte svårare, för de&lt;br /&gt; 
arbetande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att datatekniken skall användas till att ge mer sysselsättning (antagligen&lt;br /&gt; 
av nytt slag), inte att minska sysselsättningen totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att datakommunikationerna skall vara mångmedia, inte monopoliserande&lt;br /&gt;
massmedia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens datorer skall alltså vara medborgarna till en hjälp, inte till en&lt;br /&gt; 
börda. För detta behövs bl. a. att riksdagen får bättre och tidigare insyn i hur&lt;br /&gt; 
de stora statliga datasystemen läggs upp. Det är vidare viktigt att man tar&lt;br /&gt; 
verklig och tidig hänsyn till de anställdas synpunkter och inte minst till dem&lt;br /&gt; 
som får bära de yttersta konsekvenserna av dem - allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget datasystem bör få sättas upp, om det är så skapt att det förutsätter&lt;br /&gt; 
mänsklig felfrihet och därför gör rättelserutinerna långa och besvärliga. Inte&lt;br /&gt; 
heller får man missbruka statens och kommunernas dataregister så att den&lt;br /&gt; 
enskilde blir tvungen att bevisa sin oskuld gentemot de allvetande datorerna.&lt;br /&gt; 
Datorns uppgifter får aldrig vara bevisunderlag, utan bara indicier som&lt;br /&gt; 
föranleder vidare undersökning. Detta gäller i särskilt hög grad de&lt;br /&gt; 
samkörningar som kan komma att tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Männskornas konkreta krav på sin arbetsplats måste vidare arbetas in i&lt;br /&gt; 
mjukvaran ända från början. Därför får de tekniska högskolorna inte utbilda&lt;br /&gt; 
maskinspecialister, som inte vet något om människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datakommunikationerna måste vara mångfaldiga. Närradions utmärkta&lt;br /&gt; 
princip om såvitt möjligt fri tillgång till yttrandemaskinerna måste tillämpas&lt;br /&gt; 
på datanäten, i motsats till ett system med en eller några få auktoriserade&lt;br /&gt; 
sändare. Tekniken skall hjälpa oss att kommunicera med varandra i sidled,&lt;br /&gt; 
inte bara att lyssna på budskap från ett enda håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från dessa principer vill jag kommentera några av&lt;br /&gt; 
förslagen i proposition 1981/82:123.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralt teknikupphandlingsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väsentligt förslag i denna proposition är inrättandet av ett centralt&lt;br /&gt; 
organ inom regeringskansliet för att administrera teknikupphandling inom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2395&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;dataområdet. Detta organ skall administrera och fördela 70 milj. kr. under&lt;br /&gt; 
fem år enligt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal oönskade konsekvenser av ett genomförande av förslaget kan&lt;br /&gt; 
befaras, om inte särskilda åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STU är mitt uppe i genomförandet av ett större antal teknikupphandlingar.&lt;br /&gt;
Teknikupphandling tar normalt upp emot fem år att genomföra, och&lt;br /&gt; 
utvärdering av pågående projekt har naturligen inte ännu kunnat göras.&lt;br /&gt; 
Vissa erfarenheter finns. Projekt som DASIS (Datorn i sjukvården) har&lt;br /&gt; 
t. ex. visat att stor flexibilitet och administrativ innovationsförmåga behövs&lt;br /&gt; 
för att föra projekten framåt. Även om en teknikupphandlingsmodell har&lt;br /&gt; 
utarbetats som kan läras ut, visar erfarenheten att varje projekt tenderar att&lt;br /&gt; 
bli unikt. Beställargruppen, tekniknivån, finansieringen av de olika upphandlingsfaserna&lt;br /&gt;
leder till olika lösningar i olika lägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund framstår det som utomordentligt viktigt att&lt;br /&gt; 
kompetensgränserna mellan STU och det tilltänkta nya organet noga&lt;br /&gt; 
övervägs, så att STU inte berövas möjligheten att fortsätta sina dataupphandlingsprojekt&lt;br /&gt;
såväl på det nämnda området som på ett antal andra&lt;br /&gt; 
samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en erfarenhet av de senare årens arbete att de intressantaste nya&lt;br /&gt; 
datatekniska tillämpningarna ofta är en kombination av datateknik och&lt;br /&gt; 
andra teknikområden. Här har vi t. ex. mekanik, optik, grafisk teknik,&lt;br /&gt; 
logistik och materialstyrning, CAD (Computer-aided design) transportteknik,&lt;br /&gt;
kommunikationsteknik, elektronik och elektroteknik, signalbehandling,&lt;br /&gt;
mätteknik m. m. Administrativ databehandling, även inom offentlig&lt;br /&gt; 
sektor, får mer och mer teknikinnehåll. Som påtagliga exempel kan nämnas&lt;br /&gt; 
kontorsautomation, drift och underhållsfrågor av anläggningar för kommunal&lt;br /&gt;
och statlig verksamhet, kommunalteknik (mätning, kartor, registerhållning,&lt;br /&gt;
energibesparing m. m.), kommunal information, affärsutveckling för&lt;br /&gt; 
statliga affärsdrivande verk och även andra myndigheter (t. ex. SCB,&lt;br /&gt; 
lantmäteriverket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall teknikupphandlingarna bli intressanta måste problemställningarnas&lt;br /&gt; 
hela räckvidd beaktas. Det specifikt datamässiga blir i själva verket mer&lt;br /&gt; 
sekundärt trots att projekten vid ett första påseende kan tyckas beröra enbart&lt;br /&gt; 
administrativa databehandlingsproblem. Hur det påtänkta nya statliga&lt;br /&gt; 
organet skall kunna uppehålla alla dessa kontaktytor kräver noggrant&lt;br /&gt; 
övervägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare faktor som blivit alltmer uppenbar är att leverantörer,&lt;br /&gt; 
kommunala beställare, kommun- och landstingsförbund m. fl. på senare tid&lt;br /&gt; 
fått betydligt svårare att orientera sig om olika statliga aktiviteter när det&lt;br /&gt; 
gäller teknikupphandlingshjälp, finansiellt stöd m. m. Detta förhindrar&lt;br /&gt; 
många gånger att man får det positiva resultat som åtgärderna, sedda var och&lt;br /&gt; 
en för sig, åsyftar. Ytterligare ett nytt organ för teknikupphandling inom&lt;br /&gt; 
dataområdet riskerar att förvärra situationen. Olika principer för stöd till&lt;br /&gt; 
leverantörer och beställare kan t. o. m. leda till konkurrens om de bästa&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2395&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;teknikupphandlingsprojekten mellan olika organ, vilket knappast är ägnat&lt;br /&gt; 
att stärka förtroendet för teknikupphandlingsinstitutet som sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså av största vikt att det nya statliga organet inte tillåts träda in i&lt;br /&gt; 
sådan konkurrens, utan tvärtom får sådana direktiv och regler att STU får&lt;br /&gt; 
fortsätta det arbete som har påbörjats och inte blir hindras i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datoriseringsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsfonden har begärt att få disponera 45 milj. kr. för ett&lt;br /&gt; 
femårigt program för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande&lt;br /&gt;
av datorer och mikroelektronik. I propositionen föreslås att ytterligare&lt;br /&gt; 
ett anslag på 1,5 milj. kr. under vartdera av tre kommande år skall läggas till&lt;br /&gt; 
detta projekt, som ännu inte är påbörjat. De medlen skulle användas till s. k.&lt;br /&gt; 
konsekvensstudier av datoriseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör dessa forskningsbidrag särskilt utnyttjas till att&lt;br /&gt; 
studera hur de slutliga mottagarna och användarna av datorernas produkter&lt;br /&gt; 
kan bli bättre tillfredsställda. Jag syftar härmed på sådana problem som jag&lt;br /&gt; 
närmare beskrivit i min tidigare, men ännu icke behandlade, motion&lt;br /&gt; 
1981/82:179. Där skildras utförligt vilka svårigheter och problem som&lt;br /&gt; 
datorerna kan medföra för medborgarna, som aldrig tillfrågas vid systemens&lt;br /&gt; 
uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns, såvitt mig är bekant, ingenstans i världen någon organisation&lt;br /&gt; 
eller myndighet som funnit ett sätt att involvera de verkliga slutanvändarna i&lt;br /&gt; 
datorernas uppbyggnad, ehuru det existerar teoretiska förslag till detta,&lt;br /&gt; 
bl. a. av professor Mumford i Birmingham. Ett lämpligt projekt för de extra&lt;br /&gt; 
forskningsbidrag som föreslås i motionen skulle alltså vara att ta fram&lt;br /&gt; 
modeller för en sådan medverkan. Jag medger att Arbetarskyddsfonden&lt;br /&gt; 
egentligen är till för att tillvarata de anställdas intressen, inte kundernas.&lt;br /&gt; 
Men nöjda kunder är i längden en fördel även för de anställda, som annars får&lt;br /&gt; 
ta emot deras klagomål utan att kunna göra något åt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare hos STU planer på att sätta upp experimentkontor, för att&lt;br /&gt; 
studera vad som händer när nya idéer tas i bruk. Där skulle nya tekniska och&lt;br /&gt; 
organisatoriska lösningar kunna prövas. I första hand har man tänkt på&lt;br /&gt; 
vanliga kontor inom offentlig förvaltning. Det finns antagligen flera olika&lt;br /&gt; 
sorters arbetsplatser där man kunde studera hur datorisering påverkar&lt;br /&gt; 
arbetssituation, kreativitet och projekteringsresultat. Man kunde exempelvis&lt;br /&gt;
samarbeta med den forskning angående datorstödd projektering som&lt;br /&gt; 
Byggforskningsrådet planerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan användning av de 4,5 miljonerna under tre år skulle man&lt;br /&gt; 
kunna komma fram till några nya och användbara forskningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2395&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Informationsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utomordentligt viktig del av datapolitiken är att rätten till information,&lt;br /&gt; 
både att ta del av och att sprida den, utvidgas så långt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya medier och ny teknik öppnar nya möjligheter för information och&lt;br /&gt; 
kommunikation. Det är då nödvändigt att de som vill utnyttja dessa&lt;br /&gt; 
möjligheter inte kommer i beroendeställning till statliga monopolorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av datateknik kan ge möjligheter till ökad informationsfrihet.&lt;br /&gt;
Ett exempel på detta är teledata - något som kan bli tillgängligt för&lt;br /&gt; 
många med hjälp av det vanliga telefonnätet och en knapptillsats till de&lt;br /&gt; 
vanliga TV-apparaterna. Sådana apparater kan också finnas på postkontor,&lt;br /&gt; 
kommunalkontor, bibliotek etc. och behöver således inte bara vara privata.&lt;br /&gt; 
Offentlighetsprincipens tillämpning kan därmed vidgas och stärkas, särskilt&lt;br /&gt; 
om datavision används för samhällsinformation - inte minst till de&lt;br /&gt; 
resurssvaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datateknik bör utnyttjas för att främja kommunikation nedifrån och uppåt&lt;br /&gt; 
i samhället som komplement till vår nuvarande enkelriktade masskommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationssystemen i ett demokratiskt samhälle måste anpassas till&lt;br /&gt; 
mottagarna och inte bara till sändarna. Möjligheter till aktiva frågor och svar&lt;br /&gt; 
från mottagarna måste alltid finnas i sådana system. Dataforskningen bör&lt;br /&gt; 
därför bl. a. inriktas på studier i decentraliserade interaktiva datanät, både&lt;br /&gt; 
ur teknisk, juridisk och social synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfriheten och yttrandefriheten kan ges en bredare innebörd om nya&lt;br /&gt; 
datamedier växer fram. De tekniska förutsättningarna finns att i en framtid&lt;br /&gt; 
för kulturdebatt och politisk debatt kan föras via datamedier. Det kan ge ett&lt;br /&gt; 
ökat deltagande men medför också nya problem. Detta berör upphovsrätten&lt;br /&gt; 
och tryckfriheten - problem som måste uppmärksammas i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om arbetstillfällen, bostäder, kultur m. m. men också&lt;br /&gt; 
konsumentupplysning kan förmedlas snabbare och lättare till fler med&lt;br /&gt; 
datateknikens hjälp. Det kan t. ex. ske genom regionala datorstödda&lt;br /&gt; 
informationscentraler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt väsentligt att medborgarna kan ha tillgång till databankerna&lt;br /&gt;
utan att det går att kontrollera vem som har frågat vad. Datalagen&lt;br /&gt; 
måste tillämpas även på sådana kundlistor. Anonymitetsskyddet får inte&lt;br /&gt; 
upphävas av en ny teknisk uppfinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datadelegationen bör ägna särskilt intresse åt att se till hur alla de olika&lt;br /&gt; 
åtgärder och innovationer som förekommer på informationsteknikens&lt;br /&gt; 
område samordnas, så att de leder till större informationsfrihet och inte till&lt;br /&gt; 
mindre.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2395&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Datautbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i datateknik, dess användning och konsekvenser, är givetvis&lt;br /&gt; 
nödvändig och bör ske på alla nivåer. Både sorn grundutbildning, högre&lt;br /&gt; 
utbildning och folkbildning bör den läggas upp så att jämställdhetsaspekter&lt;br /&gt; 
beaktas. När datadelegationen lämnar förslag om hur de 10 föreslagna&lt;br /&gt; 
miljonerna kronor skall fördelas på en ”bred utbildning”, bör den därför&lt;br /&gt; 
åläggas att samråda med antingen JÄMO eller Jämställdhetskommittén, så&lt;br /&gt; 
att dessa synpunkter blir tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens insyn i datautvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste och mest närliggande uppgiften för datadelegationen, så&lt;br /&gt; 
länge den fortsätter, är att hjälpa riksdagen att få en klar överblick över hur&lt;br /&gt; 
de stora statliga datasystemen förbereds, planeras och värderas. Datadelegationen&lt;br /&gt;
bör koncentrera sitt arbete på detta och inte på en allmän&lt;br /&gt; 
datapolitik som tenderar att bli alltför vag i konturerna och föga konkret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bör därvid särskilt inrikta sig på att tillvarata de slutliga användarnas,&lt;br /&gt; 
dvs. allmänhetens, intressen så länge det inte finns något speciellt organ som&lt;br /&gt; 
gör detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om de övergripande målen för datapolitiken vad gäller&lt;br /&gt; 
integritetsskydd, dataarbetsplatsers anpassning till människors&lt;br /&gt; 
förutsättningar, utvecklingen till fria mångmedier i stället för&lt;br /&gt; 
monopolstyrda massmedier och ökade sysselsättningsmöjligheter&lt;br /&gt;
med hjälp av datatekniken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om åtgärder för att ge en klar kompetensbeskrivning&lt;br /&gt; 
mellan å ena sidan det i propositionen föreslagna nya teknikupphandlingsorganet&lt;br /&gt;
och å andra sidan redan befintliga sådana,&lt;br /&gt; 
innebärande bl. a. uppdrag till STU att vidareutveckla pågående&lt;br /&gt;
arbete inom teknikupphandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om precisering av användningen av det föreslagna&lt;br /&gt; 
anslaget till Arbetarskyddsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2395&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;4. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om uppdrag till datadelegationen att efter samråd med&lt;br /&gt; 
JämO eller jämställdhetskommittén utforma fördelningen av&lt;br /&gt; 
medel för ”bred datautbildning” så att utbildning av kvinnor&lt;br /&gt; 
inom dataområdet främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 april 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;KERSTIN ANÉR (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN ANÉR</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022395</dok_id>
<subtitel>Kerstin Anér</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2395.pdf</filnamn>
<filstorlek>137086</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5FA56B7A-397A-4409-AE6C-46BDBD717017</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>