<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097418</hangar_id>
 <dok_id>G5022370</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2370</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2370 Georg Anderssonn!, fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2370</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:14:18</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Närradioverksamhet (prop. 1981/82:127)</titel>
 <subtitel>Georg Anderssonn!, fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022370/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022370</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022370</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Georg Anderssonn!, fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioverksamhet (prop. 1981/82:127)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i proposition 1981 /82:127 om närradioverksamhet,&lt;br /&gt; 
att närradion ges ”fastare former”. Propositionen innebär en successiv&lt;br /&gt; 
utbyggnad av närradion över hela landet. Den nuvarande provisoriska&lt;br /&gt; 
lagstiftningen ersätts av en närradiolag. Närradiokommittén ersätts av en&lt;br /&gt; 
närradionämnd. Propositionen innebär således att närradion permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen slår fast att närradionämnden får inkomma med förslag till&lt;br /&gt; 
kompletterande riktlinjer när ytterligare erfarenheter vunnits. Detta motsäger&lt;br /&gt;
inte att det är en permanentning som nu föreslås. Det är tvärtom en&lt;br /&gt; 
skyldighet för tillsynsorgan för skilda verksamheter att komma med förslag&lt;br /&gt;
till förändringar när så anses påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediepolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediepolitiken har sin grund i de demokratiska värdena. Dess viktigaste&lt;br /&gt; 
uppgift är att medverka till att fördjupa och förstärka demokratin. Grundlagen&lt;br /&gt;
tillförsäkrar varje medborgare yttrandefrihet och rätt att ge och ta&lt;br /&gt; 
information. Mediepolitiken är ett av medlen att förverkliga den rätt&lt;br /&gt; 
grundlagen ger. Därför får inte marknadskrafterna avgöra mediestrukturens&lt;br /&gt;
utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har ett ansvar för att garantera mångfald och integritet i&lt;br /&gt; 
medierna och att en balanserad mediestruktur upprätthålls. Etermedierna&lt;br /&gt; 
skall ha en sådan utformning att de utan kommersiella hänsyn genom&lt;br /&gt; 
bredd och mångfald i utbudet kan verka som rundradio i allmänhetens&lt;br /&gt; 
tjänst. Mediepolitiken skall även utformas så att den medverkar till en&lt;br /&gt; 
aktiv kommunikation mellan enskilda och grupper. Mångfalden av människors&lt;br /&gt;
idéer och erfarenheter måste tas till vara i samhällsarbetet. Mediepolitiken&lt;br /&gt;
bör därför ges en starkare lokal förankring för att göra en öppen&lt;br /&gt; 
demokratisk kommunikation möjlig och för att stimulera till delaktighet i&lt;br /&gt; 
samhällsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från socialdemokratiskt håll är det angeläget att stödja en decentralisering&lt;br /&gt;
av etermedierna. Vår uppfattning är att det lokala föreningslivets&lt;br /&gt; 
behov av att komma till tals i lokala radiosändningar bör tillgodoses. En&lt;br /&gt; 
sådan utveckling bidrar till att stärka och vitalisera såväl demokratin som&lt;br /&gt; 
det lokala kulturlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkt och vidgad informations- och yttrandefrihet på lokalplanet&lt;br /&gt; 
kräver dock noggranna överväganden vid val av modell. Ett oeftergivligt&lt;br /&gt; 
krav är att lokala etermedia görs tillgängliga för en bred allmänhet, så att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;också resurssvaga gruppers medverkan kan garanteras. Genom en bred&lt;br /&gt; 
och aktiv medverkan från olika intressegrupper i samhället kan medvetenhet&lt;br /&gt;
och kritiska attityder skapas gentemot den kommersiella exploatering&lt;br /&gt; 
av medierna som vi vill motarbeta och som i dag ytterst drabbar de&lt;br /&gt; 
resurssvaga, inte minst barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Frågan om under vilka former och förutsättningar som enskilda och&lt;br /&gt; 
organisationer skall få utforma och sända program i radio, bör dock inte&lt;br /&gt; 
avgöras förrän flera alternativ har prövats och ett väl underbyggt förslag&lt;br /&gt; 
föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Beslutsgången&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När regeringen nu avlämnar en proposition om närradioverksamheten&lt;br /&gt; 
kastar man varje gängse beslutsordning över ända. Den särskilda utredning,&lt;br /&gt;
närradiokommittén, som regeringen tillsatt, har ännu inte avlämnat&lt;br /&gt; 
sitt slutbetänkande. Föreliggande proposition har som underlag ett första&lt;br /&gt; 
delbetänkande från närradiokommittén, vars förslag enligt de ursprungliga&lt;br /&gt;
direktiven skulle vara preliminära.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Riksdagen har därför nu att ta ställning endast till en modell för föreningsradio&lt;br /&gt;
som likformigt tillämpats på 16 försöksorter. De försök med&lt;br /&gt; 
allemansradio inom lokalradions ram som sedan februari 1981 pågår i&lt;br /&gt; 
Ljusdal och Ängelholm igångsatts mot bakgrund av de tilläggsdirektiv (dir.&lt;br /&gt; 
1980:66) regeringen i juni 1980 tillställde närradiokommittén. Dessa försök&lt;br /&gt;
avslutas den sista juni i år, dvs. vid samma tidpunkt som försöksverksamheten&lt;br /&gt;
med närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Genom att basera sin proposition på ett oavslutat utredningsarbete har&lt;br /&gt; 
regeringen underlåtit att invänta erfarenheterna från de båda nu pågående&lt;br /&gt; 
försöken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta har en stor grupp av remissinstanserna uppmärksammat. Man har&lt;br /&gt; 
tagit del av kommittémajoritetens förslag men underkänt slutsatserna, då&lt;br /&gt; 
man ansett det vara för tidigt att nu ta ställning till närradions slutliga&lt;br /&gt; 
utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Till denna grupp hör Kumla, Linköping, Piteå och Umeå kommuner,&lt;br /&gt; 
dvs. kommuner där försöksverksamhet med närradio bedrivs. Svenska&lt;br /&gt; 
kommunförbundet, Landstingsförbundet, statens kulturråd, statens invandrarverk,&lt;br /&gt;
statskontoret, riksrevisionsverket, LO, TCO, Svenska journalistförbundet,&lt;br /&gt;
KF, Riksidrottsförbundet, Handikappförbundens centralkommitté&lt;br /&gt;
och Västra Hälsinglands avdelning av Studieförbundet vuxenskolan&lt;br /&gt;
uttalar att beslut bör anstå till dess att ytterligare utredningsmaterial&lt;br /&gt;
kan presenteras. Försöksverksamheten är ännu ej avslutad, och&lt;br /&gt; 
beslutsunderlaget är därför bristfälligt eller otillräckligt, skriver remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Denna massiva remissopinion har regeringen valt att bortse ifrån. Man&lt;br /&gt; 
vill i stället forcera fram ett beslut om närradion, ett beslut som uteslutande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;betingas av partipolitiska skäl och som på ett häpnadsväckande sätt avviker&lt;br /&gt;
från den demokratiska beslutsprocess en offentlig utredningsbehandling&lt;br /&gt;
har att följa. En rimlig slutsats som regeringen borde ha dragit är att&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten med såväl närradio som allemansradio inom lokalradion&lt;br /&gt;
borde ha slutförts, innan man lägger fram förslag till hur den lokala&lt;br /&gt; 
radioverksamheten skall utformas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ville man värna om att närradiosändningar på de orter där försöksverksamheten&lt;br /&gt;
nu pågår får fortsätta tills dess frågan slutligt avgjorts i riksdagen,&lt;br /&gt;
kunde regeringen ha föreslagit en förlängning av försöksverksamheten&lt;br /&gt;
med ytterligare ett par år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills vunna erfarenheter av försöksverksamheten är för begränsade&lt;br /&gt; 
för att man skall kunna dra några säkra slutsatser om utformningen av&lt;br /&gt; 
lokala radiosändningar för framtiden. Det kan dock konstateras att de&lt;br /&gt; 
erfarenheter som redovisats från närradioverksamheten i flera avseenden&lt;br /&gt; 
är positiva. Samma slutsats kan man dra av det tidsmässigt ännu mera&lt;br /&gt; 
begränsade försöket med allemansradio i lokalradions regi, som bedrivs i&lt;br /&gt; 
Ljusdal och Ängelholm. Både närradion och allemansradion har studerats&lt;br /&gt; 
med avseende på antalet deltagande föreningar, lyssnarsiffror m. m. För&lt;br /&gt; 
närradions del skedde detta efter det att verksamheten pågått i nästan ett&lt;br /&gt; 
år. För allemansradions del skedde en första utvärdering redan efter sex&lt;br /&gt; 
månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur dessa erfarenheter kan man notera att Radio Ljusdal hade 38 %&lt;br /&gt; 
regelbundna lyssnare varje vecka. För Radio Kristianstad Nordväst var&lt;br /&gt; 
motsvarande siffra 20 %. En genomsnittlig lyssnarsiffra avseende de som&lt;br /&gt; 
lyssnar på närradion någon i veckan är 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart i Radio Kristianstad Nordväst har 414 föreningar medverkat&lt;br /&gt; 
under det första halvåret. På närradions 16 försöksorter medverkar sammanlagt&lt;br /&gt;
omkring 350 föreningar. Även om en del föreningar som har&lt;br /&gt; 
tillstånd att sända närradio i realiteten består av flera föreningar som gått&lt;br /&gt; 
samman om ett sändningstillstånd, kan man konstatera att allemansradion&lt;br /&gt; 
på två försöksorter nått flera deltagande föreningar än vad närradion gjort&lt;br /&gt; 
på 16 försöksorter. När gör denna jämförelse skall man också hålla i&lt;br /&gt; 
minnet att allemansradion också är öppen för enskilda personer, vilket&lt;br /&gt; 
närradion inte är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skapa en öppen och tillgänglig radio var ett av de mål som diskuterades&lt;br /&gt;
på lokalradiostationerna före starten 1977. Det internationella begreppet&lt;br /&gt;
”public access” ersattes med ”allemansradio”, som sedan använts&lt;br /&gt; 
för att markera öppenheten mot såväl föreningar som enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök med allemansradio, dvs. lyssnarproducerade program, har bedrivits&lt;br /&gt;
inom lokalradion sedan dess tillkomst. Vid det första interna programseminariet&lt;br /&gt;
som lokalradion arrangerade hösten 1978, uppgav sig 20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;lokalradiostationer ha allemansradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsradion har också bedrivit försöksverksamhet med allemansradio.&lt;br /&gt;
Det mest omtalade försöket ägde rum i Gimo i Uppland. Försöket&lt;br /&gt; 
bedrevs i samarbete med Radio Uppland och kan betecknas som framgångsrikt.&lt;br /&gt;
Ett annat försök med allemansradio bedrivs av Utbildningsradion&lt;br /&gt;
i samarbete med Radio Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man diskuterar utformningen av framtida lokala radiosändningar&lt;br /&gt; 
finns det också anledning att erinra om de erfarenheter som vunnits i&lt;br /&gt; 
utbildningsradions försöksverksamhet och att man tar till vara de positiva&lt;br /&gt; 
erfarenheter som dessa försök har gett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvaktande hållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att närradion omhuldas av de religiösa organisationerna har försöksverksamheten&lt;br /&gt;
med närradio visat. Men man kan också konstatera att de&lt;br /&gt; 
religiösa organisationer som deltagit i allemansradioverksamheten deklarerat&lt;br /&gt;
att de är nöjda. Särskilt har man uppskattat det breda utbudet, en&lt;br /&gt; 
goda lyssnarkontakten och möjligheten att snabbt få sända när man har ett&lt;br /&gt; 
angeläget budskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsen, fackföreningsrörelsen, studieförbunden, de politiska&lt;br /&gt;
föreningarna, handikapporganisationerna, idrottsrörelsen och miljöoch&lt;br /&gt;
kulturorganisationerna har däremot förhållit sig avvaktande till deltagande&lt;br /&gt;
i närradioverksamheten. Denna kallsinniga inställning från de traditionella&lt;br /&gt;
folkrörelserna bekräftas också i den sociologiska undersökning&lt;br /&gt; 
som gjorts vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och som&lt;br /&gt; 
publicerats under mars månad 1982 (Ds U 1982:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den socialdemokratiska reservationen till majoritetens förslag från&lt;br /&gt; 
närradiokommittén anfördes att närradioverksamheten kan komma att&lt;br /&gt; 
påverkas av ökande kostnader. Vidare anfördes att det finns en risk för att&lt;br /&gt; 
närradion kommersialiseras i takt med ökande kostnader. Det har under&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten förekommit en del brott mot närradions reklamförbud.&lt;br /&gt;
Även om man kan konstatera att antalet reklamöverträdelser är få i&lt;br /&gt; 
förhållande till det totala antalet sändningstimmar, måste man dock konstatera&lt;br /&gt;
att reklamöverträdelser förekommit. Det kan antas att närradions&lt;br /&gt; 
karaktär av försöksverksamhet haft en dämpande effekt på de kommersiella&lt;br /&gt;
krafterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiokommittén har under mars månad 1982 bearbetat en undersökning&lt;br /&gt;
av de sändande sammanslutningarnas kostnader, arbetsinsatser och&lt;br /&gt; 
medlemsutveckling. Ett genomgående intryck är att närradioverksamheten&lt;br /&gt;
i mycket hög grad är beroende av någon eller några personers arbetsinsatser.&lt;br /&gt;
På orter där en verklig ”eldsjäl” saknas har närradioverksamheten&lt;br /&gt; 
svårt att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 takt med att det ideella arbetet utsätts för påfrestningar ersätts det&lt;br /&gt; 
frivilliga arbetet med avlönad personal. Man kan t. ex. konstatera att en&lt;br /&gt; 
stor del av föreningarnas kostnader utgörs av personalkostnader. Flera&lt;br /&gt; 
kyrkor har flera anställda för att producera närradioprogram. Även folkpartiet&lt;br /&gt;
i Stockholm har tvingats anställa en närradioadministratör. En&lt;br /&gt; 
naturlig följd av denna utveckling är att kostnaderna för närradioverksamheten&lt;br /&gt;
ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan också konstatera att det är tidskrävande att producera närradioprogram.&lt;br /&gt;
I den undersökning som närradiokommittén gjort kan man&lt;br /&gt; 
utläsa att närradioföreningarna i genomsnitt avsätter 27 timmar och 15&lt;br /&gt; 
minuter i veckan för att sända närradio. De religiösa organisationerna&lt;br /&gt; 
använder i genomsnitt 42 timmar i veckan för att producera närradioprogram.&lt;br /&gt;
De politiska föreningarna satsar i genomsnitt 11 timmar i veckan&lt;br /&gt; 
och nykterhetsorganisationerna 12,5 timmar i veckan. Den genomsnittliga&lt;br /&gt; 
sändningstiden per vecka är för de religiösa organisationerna 3 timmar och&lt;br /&gt; 
35 minuter, 43 minuter för de politiska föreningarna 2 timmar och 15&lt;br /&gt; 
minuter för nykterhetsorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en undersökning som presenterades i närradiokommitténs betänkande&lt;br /&gt;
(SOU 1981:13) hade de närradiosändande sammanslutningarna en&lt;br /&gt; 
genomsnittlig kostnad på 21 000 kr. för det första verksamhetsåret. Detta&lt;br /&gt; 
ger en genomsnittlig månadskostnad på 1 750 kr. Den genomsnittliga&lt;br /&gt; 
månadskostnaden för 22 månader blir omkring 1 600 kr. Eftersom investeringar&lt;br /&gt;
bör ha belastat det första verksamhetsåret är det anmärkningsvärt&lt;br /&gt; 
att den genomsnittliga månadskostnaden fortfarande är så hög. Genomsnittskostnaden&lt;br /&gt;
för ett närradioprogram är 160 kr. Detta framgår av den&lt;br /&gt; 
undersökning som närradiokommittén gjort. Undersökningen på skriftliga&lt;br /&gt;
enkäter som besvarats av 136 föreningar, dvs. ungefär en tredjedel av de&lt;br /&gt; 
deltagande föreningarna i närradioverksamheten. Från övriga organisationer&lt;br /&gt;
har det inte gått att få fram kostnadsredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dyrare i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter i propositionen att de närradiosändande sammanslutningarna&lt;br /&gt;
skall stå för alla kostnader som sammanhänger med&lt;br /&gt; 
närradioverksamheten i framtiden. Närradioföreningarna skall även bekosta&lt;br /&gt;
den centrala närradionämnden. Kostnaderna för denna beräknar&lt;br /&gt; 
utbildningsministern till 1,2 milj. kr. för det första verksamhetsåret. Kostnaderna&lt;br /&gt;
för närradionämnden skall tas ut genom att sändningstillståndet&lt;br /&gt; 
avgiftsbeläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närradios riksorganisation håller f. n. på att bildas. Riksorganisationen&lt;br /&gt;
skall bl. a. anta etiska regler för närradioverksamheten, och en följd&lt;br /&gt; 
måste då bli att ett organ skall tillskapas för att pröva eventuella överträdelser&lt;br /&gt;
av dessa regler. Riksorganisationen skall vidare vara förhandlingspart&lt;br /&gt;
till televerket, närradiomyndigheten och upphovsrättsorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;na. Att denna närradions riksorganisation kommer att medföra ytterligare&lt;br /&gt; 
kostnader för de närradiosändande sammanslutningarna torde vara helt&lt;br /&gt; 
klart.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En utbyggnad av närradioverksamheten är inte gratis. Tvärtom. En&lt;br /&gt; 
utbyggnad av närradion enligt den modell regeringen föreslår torde bli&lt;br /&gt; 
dyrare än en utbyggnad av P4-nätet. Detta framgår av en utredning som&lt;br /&gt; 
televerket gjort efter det att regeringen framlagt propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Televerket har utgått ifrån att de närradiosändande sammanslutningarna&lt;br /&gt;
kommer att utnyttja möjligheten att sammankoppla närradiosändare&lt;br /&gt; 
för att få ett större sändningsområde. Erfarenheterna från försöksperioden&lt;br /&gt; 
tyder på att föreningarna anser kommunen vara ett naturligt sändningsområde.&lt;br /&gt;
Televerket har räknat på vad en utbyggd närradio skulle kosta i&lt;br /&gt; 
två kommuner, Lycksele och Heby.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En utbyggd närradio i Lycksele skulle kosta mellan 250 000 och 400 000&lt;br /&gt; 
kr. Till denna summa kommer kostnaden för själva sändaren samt ledningar&lt;br /&gt;
från studio. Kostnaden som tillkommer blir omkring 150 000 kr.,&lt;br /&gt; 
vilket ger en hög totalkostnad. Trots denna höga kostnad kommer en&lt;br /&gt; 
sådan närradio inte att nå kommunens samtliga invånare. Televerket beräknar&lt;br /&gt;
att sändningarna skulle nå ca 11 000 av kommunens ca 14 500&lt;br /&gt; 
invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En utbyggd närradio i Heby kommun skulle kosta omkring 300 000 kr.&lt;br /&gt; 
och nå 10 000 av kommunens 13 000 invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Anledningen till att en kommuntäckande närradio blir dyr är att man&lt;br /&gt; 
måste kompensera närradiosändarnas låga effekt med ökat antal sändare.&lt;br /&gt; 
1 såväl Lycksele som Heby har televerket räknat med tre sammankopplade&lt;br /&gt; 
närradiosändare, och man anger att sändningarna sker med låg kvalitet.&lt;br /&gt; 
En FM-sändare för P4-nätet har normalt en effekt på 3KwH och kostar ca&lt;br /&gt; 
300 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är vidare anmärkningsvärt att regeringen inte berört frågan om en&lt;br /&gt; 
utjämning av kostnaderna för närradioverksamheten, så att storstäderna&lt;br /&gt; 
med ett brett föreningsliv får vara med och bekosta närradion i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förlängd försöksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Allemansradio i lokalradions regi är gratis för deltagande föreningar&lt;br /&gt; 
och enskilda. Verksamheten bekostas med licensmedel. Kostnaden för&lt;br /&gt; 
allemansradion har av lokalradion beräknats till ca 500 000 per station.&lt;br /&gt; 
Till denna summa skall läggas investeringskostnader för sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att få ett bättre underlag för riksdagens beslut om den lokala radioverksamheten&lt;br /&gt;
vill vi förorda en förlängning av försöksverksamheten till&lt;br /&gt; 
den 30 juni 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Under denna tid bör alternativa modeller av närradio prövas på några&lt;br /&gt; 
av de 16 försöksorterna. Vi förordar också att en försöksverksamhet med&lt;br /&gt; 
allemansradio i lokalradions regi genomförs på ytterligare ett antal platser.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;För att få ett ordentligt beslutsunderlag bör allemansradio prövas i någon&lt;br /&gt; 
större stad och i kommuner av olika storlek. Det är också angeläget att&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten i Ljusdal och Ängelholm får fortgå, så att man kan&lt;br /&gt; 
se i vad mån de positiva erfarenheterna består också efter den första&lt;br /&gt; 
perioden av glädje över tillgången till en lokal radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradioverksamheten har förekommit program som uttrycker förakt&lt;br /&gt; 
för grundläggande demokratiska värden. Det har t. ex. förekommit ohöljd&lt;br /&gt; 
rasistisk propaganda som underminerar människovärdet. Det har förekommit&lt;br /&gt;
osakliga och osmakliga angrepp på etniska minoriteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppmärksammat detta och förordar att närradion skall&lt;br /&gt; 
ålägga sig frivilliga etiska regler, liknande dem som pressen har. Hur detta&lt;br /&gt; 
kommer att fungera i praktiken bör en fortsatt försöksverksamhet ge svar&lt;br /&gt; 
på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den hittillsvarande försöksverksamheten har anslutningen till&lt;br /&gt; 
lokal närradioförening, dvs. ett samarbetsorgan för sändande sammanslutningar&lt;br /&gt;
på en försöksort, varit frivillig. Flera sammanslutningar har av&lt;br /&gt; 
principiella eller andra skäl valt att stå utanför den lokala närradioföreningen.&lt;br /&gt;
Regeringens förslag förutsätter att en stor del av närradions administration&lt;br /&gt;
skall kunna skötas lokalt, samtidigt som man förordar en fortsatt&lt;br /&gt; 
frivillig anslutning till närradioföreningarna. I praktiken blir då en förening&lt;br /&gt;
som vill ha inflytande över exempelvis fördelningen av sändningstid&lt;br /&gt; 
tvungen att ansluta sig till ett lokalt samarbetsorgan. Hur en sådan ordning&lt;br /&gt; 
skulle fungera har försöksverksamheten inte gett svar på. Däremot kan&lt;br /&gt; 
konstateras att samarbetet i lokala närradioföreningar bjudit på betydande&lt;br /&gt; 
svårigheter i storstäderna, där också fördelningen av sändningstid varit&lt;br /&gt; 
mest komplicerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare nogsamt undvikit frågan om hur den lokala&lt;br /&gt; 
närradioföreningens organisatoriska uppbyggnad skall ske. Hur skall den&lt;br /&gt; 
parlamentariska ordningen se ut? Skall deltagande föreningar ha en röst&lt;br /&gt; 
vardera eller skall inflytandet stå i relation till den sändningstid man&lt;br /&gt; 
disponerar? För att belysa dessa frågor kan nämnas att i det senare fallet&lt;br /&gt; 
skulle förmodligen Maranataförsamlingen erhålla större inflytande än&lt;br /&gt; 
riksdagspartiernas lokala organisationer sammantagna. Vid eventuellt bildande&lt;br /&gt;
av en riksorganisation för närradioföreningar kan ytterligare problem&lt;br /&gt;
av liknande karaktär förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svagheten i de lokala närradioföreningarnas parlamentariska funktioner&lt;br /&gt;
och administrativa kapacitet kan komma att förutsätta att närradionämnden&lt;br /&gt;
får en betydligt starkare ställning än vad regeringen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Innan riksdagen tar slutlig ställning bör angivna centrala frågor för en&lt;br /&gt; 
demokratisk radiomodell på lokal nivå utredas vidare. Vi föreslår därför&lt;br /&gt; 
en fortsatt försöksverksamhet enligt de riktlinjer som här angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1981/82:127,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen beslutar förlänga försöksverksamheten med närradio&lt;br /&gt;
och att lagen om försöksverksamhet med närradio (1978:479)&lt;br /&gt; 
förlängs t. o. m. den 30 juni 1984,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i&lt;br /&gt; 
motionen anfört om behovet av en utbyggd allemansradioverksamhet&lt;br /&gt;
inom lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1982&lt;br /&gt; 
GEORG ANDERSSON(s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ÅKE GREEN (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TYRA JOHANSSON (s)&lt;br /&gt; 
LARS-INGVAR SÖRENSON (s)&lt;br /&gt; 
HANS ALSÉN (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CATARINA RÖNNUNG (s)&lt;br /&gt; 
OLOF PALME (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KERSTIN ANDERSSON (s)&lt;br /&gt; 
i Kumla&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;ING-MARIE HANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;MAJA BÄCKSTRÖM (s)&lt;br /&gt; 
GÖRAN PERSSON (s)&lt;br /&gt; 
HELGE KLÖVER (s)&lt;br /&gt; 
LENNART BLADH (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;BERTIL ZACHRISSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ÅKE GREEN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TYRA JOHANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS-INGVAR SÖRENSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS ALSÉN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CATARINA RÖNNUNG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF PALME</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN ANDERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ING-MARIE HANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MAJA BÄCKSTRÖM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖRAN PERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HELGE KLÖVER</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART BLADH</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL ZACHRISSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022370</dok_id>
<subtitel>Georg Anderssonn!, fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2370.pdf</filnamn>
<filstorlek>163995</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Närradioverksamhet (prop. 1981/82:127)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/82D22DB6-E32F-4D22-AFF1-352DD86FC38B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>