<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097415</hangar_id>
 <dok_id>G5022367</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2367</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2367 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2367</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:14:16</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt  införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82: 124)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022367/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022367</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022367</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1981/82:2367&lt;br /&gt; 
Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt&lt;br /&gt; 
införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82: 124)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt social nedrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i regeringens olika förslag i propositionen förändrar på intet&lt;br /&gt; 
sätt riktigheten i värderingarna av den förda bostadspolitiken eller kritiken&lt;br /&gt; 
mot bristen på positiva förslag som framförts i vänsterpartiet kommunisternas&lt;br /&gt;
bostadspolitiska motion 1981/82:1625, som väcktes under den allmänna&lt;br /&gt;
motionstiden. I allt väsentligt blir situationen densamma om regeringsförslagen&lt;br /&gt;
genomförs, och takten i försämringarna kommer t. o. m. att&lt;br /&gt; 
öka. Förslagen har en klart hyresgästfientlig profil och innebär en fortsatt&lt;br /&gt; 
nedrustning av den sociala bostadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade orättvisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ”besparingar” som föreslås drabbar nästan enbart flerbostadshusen&lt;br /&gt; 
och då främst hyresgästerna. Ett genomförande av förslagen innebär ökade&lt;br /&gt;
orättvisor på en bostadsmarknad där ca 75 % av det totala samhälleliga&lt;br /&gt; 
stödets nära 25 miljarder kronor går till villaägare — främst de som tjänar&lt;br /&gt; 
mest och har de dyraste husen. Trots den ökade förmögenhetstillväxten&lt;br /&gt; 
bland privata fastighetsägare och trots att regeringen förra året genomförde&lt;br /&gt;
beslut som innebar en omfördelning av 200 milj. kr. till denna kategori&lt;br /&gt; 
fortsätter denna orättvisa omfördelningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödvändig omfördelning uteblir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mittenpartiernas skattereform innebär som vpk tidigare framhållit inte&lt;br /&gt; 
annat än marginella förändringar till hyresgästernas fördel. Uppgifter&lt;br /&gt; 
från bl. a. SCB visar att skattereformen inte ger bättre resultat för hyresgäster&lt;br /&gt;
än för villaägare. De minskade bostadssubventionerna går främst ut&lt;br /&gt; 
över hyresgästerna, och en nödvändig omfördelning av bostadsstödet till&lt;br /&gt; 
flerbostadshusen uteblir. Några ordentliga åtgärder i syfte att öka det för&lt;br /&gt; 
hela samhället nödvändiga bostadsbyggandet föreslås inte av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk kräver annan bostadspolitik med socialt acceptabla hyror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har i motion 1981/82:1625 krävt en annan bostadspolitik och ställt&lt;br /&gt; 
konkreta förslag till förändringar. Vägledande för dessa förslag är principen&lt;br /&gt;
om bostaden som social rättighet — inte handelsvara. En bostadspo&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2367&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;litik med sociala utgångspunkter och ett socialt innehåll kan lösa bostadskrisen&lt;br /&gt;
och stoppa hyreshöjningarna. Samhällets stöd till boendet får inte&lt;br /&gt; 
urholkas. Det generella räntestödet är viktigt för boendestandarden och ett&lt;br /&gt; 
sätt att utjämna boendekostnaderna mellan gamla och nya hus. Alla hushåll&lt;br /&gt;
skall ha tillgång till en tillräckligt stor, modernt utrustad bostad i en&lt;br /&gt; 
bra miljö och till rimliga kostnader. En socialt acceptabel hyra bör vara&lt;br /&gt; 
högst 15 % av en normal industriarbetarlön för en nybyggd tvårumslägenhet&lt;br /&gt;
på 60 kvm dvs. ca 900 kr. per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyran har ökat mer än löner och konsumentprisindex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendekostnaderna och framför allt hyrorna har ökat mer än priserna&lt;br /&gt; 
för annan konsumtion. Under de senaste 10 åren har genomsnittshyran för&lt;br /&gt; 
en normal trerumslägenhet ökat från ca 75 kr./kvm till ca 200 kr. Det gör&lt;br /&gt; 
ca 167 %- Industriarbetarlönen har under samma period ökat mindre, med&lt;br /&gt; 
ca 135 %. Även konsumentprisindex har lägre ökning än hyrorna, 138 %&lt;br /&gt; 
(för tiden 1972—1981). Under 1981 och 1982 har hyrorna ökat ytterligare&lt;br /&gt; 
så att genomsnittshyran nu är ca 230 kr./kvm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför man i stället löner och priser med en nybyggd trerumslägenhet är&lt;br /&gt; 
skillnaden ännu mera markant. Denna lägenhet har åren 1972—1981 ökat&lt;br /&gt; 
208 % i hyreskostnad, eller från 92 till 283 kr./kvm och år. 1982 har hyran&lt;br /&gt; 
i nybyggda lägenheter ofta passerat 300 kr. Under en femårsperiod,&lt;br /&gt; 
1976—1981, har genomsnittshyran för en trerumslägenhet ökat med 75 %,&lt;br /&gt; 
medan den genomsnittliga industriarbetarlönen stannat vid 46 % ökning.&lt;br /&gt; 
Konsumentpriserna har ökat med 68 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfördela bostadsstödet, slå vakt om allmännyttan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu föreslår regeringen åtgärder som ytterligare kommer att fördyra&lt;br /&gt; 
boendet och öka hyresutplundringen. Vi kan inte acceptera minskade&lt;br /&gt; 
räntebidrag till hyreshusen eller att den föreslagna hyreshusavgiften drabbar&lt;br /&gt;
de allmännyttiga bostadsföretagen. Bostadssubventionerna måste omfördelas&lt;br /&gt;
så att socialt acceptabla hyror kan åstadkommas hos allmännyttan.&lt;br /&gt;
Ett riktigt stöd till allmännyttan kommer alla hyresgäster till godo&lt;br /&gt; 
genom bruksvärdessystemet. Hyreshöjningarna kan stoppas i avvaktan på&lt;br /&gt; 
hyressänkande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej till försämrade räntebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som även framgår av vpk-motionen nr 1625 kan vi inte godta regeringsförslaget&lt;br /&gt;
till försämring av räntebidragen vare sig för de föreslagna 16&lt;br /&gt; 
årgångarna hyreshus eller 5 årgångar småhus. Vi vänder oss alltså emot&lt;br /&gt; 
den föreslagna extra upptrappningen av de garanterade räntorna för åren&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2367&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1983, 1984 och 1985 då det gäller både hyreshus och egnahem. De förbättringar&lt;br /&gt;
av långivningen vid nybyggnad av egenägda småhus som regeringen&lt;br /&gt;
föreslår och som beräknas minska boendekostnaderna med 250 kr. per&lt;br /&gt; 
månad i nya villor motsätter vi oss, då motsvarande förbättringar inte&lt;br /&gt; 
föreslås för andra boendeformer. Den föreslagna ökningen av räntebidrag&lt;br /&gt; 
för ny- och ombyggnad av enskilt ägda flerbostadshus kan vi inte acceptera.&lt;br /&gt;
Dessa räntebidrag bör ligga kvar vid nuvarande nivå, dvs. 92 % av&lt;br /&gt; 
byggnadskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen hyreshusavgift för allmännyttan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om införande av en hyreshusavgift är positivt då det gäller&lt;br /&gt; 
privata hyreshus men skall enligt vår mening begränsas till denna kategori.&lt;br /&gt; 
Motiv för detta har funnits alltsedan bruksvärdessystemet infördes, och&lt;br /&gt; 
förslaget ligger i linje med vad vi från vpk under många år föreslagit. De&lt;br /&gt; 
allmännyttiga bostadsföretagens hus får inte innefattas i de hus för vilka&lt;br /&gt; 
en särskild hyreshusavgift skall tas ut. Våra förslag angående räntebidrag&lt;br /&gt; 
och hyreshusavgift medför ökade kostnader under budgetåret 1982/83&lt;br /&gt; 
jämfört med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1981/82:1625 om bostadspolitiken&lt;br /&gt;
anfördes följande om hur bostadsbidragen borde utformas&lt;br /&gt; 
i den propositionen som nu avlämnats till riksdagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommande propositionen bör enligt vår mening beträffande statskommunala&lt;br /&gt;
bostadsbidrag innehålla förslag som går i följande riktning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Inkomstgränserna — både den nedre och den övre — skall höjas&lt;br /&gt; 
minst så mycket att inte inflationen urholkar bidragens värde och att&lt;br /&gt; 
därmed allt fler hushåll får minskade bidrag eller inga bidrag alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inkomstgränserna skall vara lika för barnfamiljer oavsett om hushållet&lt;br /&gt;
består av en eller två vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nedre hyresgränsen som gäller f. n. skall ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De övre hyresgränserna skall höjas så att de medger en ökad utrymmesstandard&lt;br /&gt;
när antalet familjemedlemmar okar. Gränserna skall sättas så&lt;br /&gt; 
att de utgör ett skydd för hyreshöjningar. De skall dessutom differentieras&lt;br /&gt; 
för varje barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bostadsbidragen för bidragstagare med studiemedel skall återföras&lt;br /&gt; 
till vad som gällde t. o. m. utgången av bidragsåret 1981. Detta innebär att&lt;br /&gt; 
studiemedel inte skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ett angeläget krav är också att det statliga bostadsbidraget höjs. En&lt;br /&gt; 
höjning av detta bidrag gagnar speciellt barnfamiljer och ligger således i&lt;br /&gt; 
linje med den utformning av bostadsbidragen som vänsterpartiet kommunisterna&lt;br /&gt;
eftersträvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har under en följd av år krävt att bostadsbidragen i första hand&lt;br /&gt; 
utformas så att hushåll med stor försörjningsbörda och/eller låg inkomst&lt;br /&gt; 
ges möjligheter att behålla en god bostad och efterfråga en bättre.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2365—2370&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2367&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;I propositionen 1981/82:124 anförs att reglerna för de statliga bostadsbidragen&lt;br /&gt;
(SBB) och för de statskommunala bostadsbidragen (SKBB) bör&lt;br /&gt; 
utformas så att stödet styrs till de hushåll som har störst behov av bidrag&lt;br /&gt; 
och att bidragen skall göra det möjligt för inkomstsvaga hushåll att hålla&lt;br /&gt; 
sig med en modern bostad som är tillräckligt stor för familjens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i propositionen angivna målsättningen med bidragsgivningen&lt;br /&gt; 
stämmer i allt väsentligt med den vpk uttalat sig för i flera år. Vi tvingas&lt;br /&gt; 
emellertid konstatera att de konkreta förslagen i propositionen till ringa&lt;br /&gt; 
del eller inte alls getts en utformning som motsvarar den tidigare deklarerade&lt;br /&gt;
målsättningen. Att så inte skett är ytterst beklagligt men knappast&lt;br /&gt; 
förvånande mot bakgrund av att de borgerliga regeringarna hittills inte&lt;br /&gt; 
visat något större intresse eller förståelse för de bostadskonsumenter som&lt;br /&gt; 
bäst behöver samhällets stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den borgerliga regeringen har visat stor handlingskraft när det gäller att&lt;br /&gt; 
minska räntesubventioner i stora delar av bostadsbeståndet med stora&lt;br /&gt; 
ökningar av boendekostnaderna som följd. Regeringen visar dock inte&lt;br /&gt; 
samma handlingskraft när det gäller reformer inom bostadsbidragssystemet.&lt;br /&gt;
Med utgångspunkt i de ovan angivna sex punkterna har vi följande&lt;br /&gt; 
förslag till hur ett bättre bostadsstöd borde utformas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande hyresgränserna accepterar vi inte att den nedre hyresgränsen&lt;br /&gt;
höjs med 100 kr./mån. till 650 kr./mån. Gränsen skall ligga fast vid&lt;br /&gt; 
nuvarande 550 kr./mån. En höjning av den nedre inkomstgränsen innebär&lt;br /&gt; 
just det som regeringen säger sig vilja undvika, nämligen en ökning av&lt;br /&gt; 
boendekostnaderna för inkomstsvaga hushåll. Vårt förslag om oförändrade&lt;br /&gt;
nedre hyresgränser innebär att bostadsbidragen ökar med 960 kr./år&lt;br /&gt; 
jämfört med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inkomstgränserna föreslås i propositionen 1981/82:124&lt;br /&gt; 
inga förändringar i dessa. Utifrån vår tidigare deklarerade uppfattning att&lt;br /&gt; 
ett hushåll skall ha lika stort bostadsstöd oavsett om hushållet består av en&lt;br /&gt; 
eller två vuxna anser vi att den nedre inkomstgränsen skall höjas med 3 000&lt;br /&gt; 
kr. till 29 000 kr. för ensamstående utan barn och med 8 000 kr. till 41 000&lt;br /&gt; 
kr. för ensamstående med barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna skall vara lika oavsett om hushållet består av en eller två&lt;br /&gt; 
vuxna. Det kan nämligen inte, med tillämpning av gällande utrymmesnormer,&lt;br /&gt;
hävdas att hushållen med en vuxen skulle behöva mindre utrymme än&lt;br /&gt; 
hushåll med två vuxna. Vi accepterade inte de differentierade inkomstgränserna&lt;br /&gt;
när de infördes och vi gör det inte nu. Regeringens ovilja att inte&lt;br /&gt; 
höja gränserna innebär att regeringen passivt finnér sig i att inflationen&lt;br /&gt; 
tillåts urholka bidragens värde — en inflation som ökat snabbt på grund&lt;br /&gt; 
av regeringens oförmåga och ovilja att föra en inflationsdämpande ekonomisk&lt;br /&gt;
politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att studiemedel till viss del skall räknas som inkomst, när den bidragsgrundande&lt;br /&gt;
inkomsten för bostadsbidrag bestäms, accepterar vi lika litet nu&lt;br /&gt; 
som när regeln infördes. Om studiemedel likställs med inkomst innebär&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2367&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;detta att lånemedel räknas som inkomst. Detta kan inte försvaras. Vi anser&lt;br /&gt; 
därför att förslaget i propositionen om att hälften av ett hushålls samlade&lt;br /&gt; 
studiemedel skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten inte skall&lt;br /&gt; 
genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare föreslagit att bostadsbidragen skall differentieras per barn&lt;br /&gt; 
och inte som f. n. vara lika för familjer med 1 —2 barn resp. för familjer&lt;br /&gt; 
med 3 — 4 barn. Eftersom den principiella utformningen av bostadsbidragen&lt;br /&gt;
kommer att behandlas i bostadsbidragskommitténs betänkande som&lt;br /&gt; 
beräknas lämnas våren 1982 avstår vi från att nu föra fram detta förslag.&lt;br /&gt; 
Vi tar inte nu heller upp frågan om hur förmögenheter skall beräknas när&lt;br /&gt; 
bostadsbidragen skall fastställas. Även denna fråga behandlas av bostadsbidragskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill vi anföra att de i propositionen bedömda reella förbättringarna&lt;br /&gt;
av bostadsbidragen i det närmaste torde få betraktas som obefintliga&lt;br /&gt; 
med hänsyn till inflationen, förväntade löneförhöjningar och ökningar av&lt;br /&gt; 
boendekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för våra förslag har vi beräknat till ca 250 milj. kr. för helår&lt;br /&gt; 
utöver de kostnadsökningar som redovisas i propositionen. Vi har då&lt;br /&gt; 
räknat med en statsbidragsandel för SKBB om 43 %. Anslaget till Bostadsbidrag&lt;br /&gt;
m. m. bör höjas med hälften av den framräknade kostnadsökningen&lt;br /&gt; 
eller med 125 milj. kr. för nästa budgetsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag om ändrade nedre inkomstgränser för ensamstående med&lt;br /&gt; 
barn medför att gränsen för inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen&lt;br /&gt; 
även bör ändras så att samordningen med bostadsbidragssystemet behålls.&lt;br /&gt; 
Kostnaderna för den föreslagna ändringen inom studiehjälpen kan täckas&lt;br /&gt; 
inom ramen för det anslag som har upptagits för Studiehjälp m. m. i&lt;br /&gt; 
budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om ändrade&lt;br /&gt; 
regler för räntebidrag godkänner vad i motionen anförts&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;a) om extra upptrappning av räntebidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;b) om ändrade regler för egnahem,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;c) om ökade räntebidrag för ny- och ombyggnad av enskilt ägda&lt;br /&gt; 
flerbostadshus,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;2. att riksdagen med ändring av regeringens förslag om införande&lt;br /&gt; 
av en hyreshusavgift beslutar att de allmännyttiga bostadsföregens&lt;br /&gt;
hus skall undantas från sådan avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om ändrade&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2367&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:48px;"&gt;regler för bostadsbidrag godkänner vad i denna motion anförts&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;a) om inkomstprövning i fråga om studiemedel,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;b) om ändring av den nedre hyresgränsen för statskommunalt&lt;br /&gt; 
bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;c) om ändrade inkomstgränser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1982/83&lt;br /&gt; 
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 125 milj. kr.&lt;br /&gt; 
förhöjt förslagsanslag av 1 375 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;5. att riksdagen godkänner vad i denna motion anförts om inkomstgränsen&lt;br /&gt;
för inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1982&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK(vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EVA HJELMSTRÖM (vpk) TORE CLAESON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE CLAESON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022367</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2367.pdf</filnamn>
<filstorlek>166209</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt  införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82: 124)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AF373354-97C0-4832-8DC0-F236705621CE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>