3097412G50223641981/822364motmotMotion 1981/82:2364 Olof Palme m. fl.MotionMotion236401982-03-25 00:00:002014-11-03 23:14:132014-11-03 00:00:00Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82:124)Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022364/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022364https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022364
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_39"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Motion<br />
1981/82:2364<br />
Olof Palme m. fl.</p>
<p>Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt<br />
införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82:124)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Innehållsförteckning</p>
<p>Motionens huvudsakliga innehåll 2</p>
<p>Inledning 3</p>
<p style="margin-left:12px;">Omfördelning av kostnader 3</p>
<p style="margin-left:12px;">Bostadssocial fördelningspolitik 3</p>
<p style="margin-left:12px;">Nyliberalism i bostadspolitiken 4</p>
<p>Vidtagna omfördelningsåtgärder 4</p>
<p style="margin-left:12px;">Hösten 1980 4</p>
<p style="margin-left:12px;">Våren 1981 5</p>
<p>De aktuella omfördelningsåtgärderna 6</p>
<p style="margin-left:12px;">Sammanfattande beskrivning 6</p>
<p style="margin-left:12px;">Allmänna överväganden 7</p>
<p style="margin-left:23px;">Avsaknad av bostadspolitisk helhetssyn 7</p>
<p style="margin-left:23px;">Budget — i stället för bostadspolitik 8</p>
<p style="margin-left:23px;">Bostadspolitiskt provisorium för år 1983 8</p>
<p>Våra ställningstaganden 9</p>
<p style="margin-left:12px;">Ändrade regler för räntebidrag 9</p>
<p style="margin-left:12px;">Hyreshusavgift 11</p>
<p style="margin-left:12px;">Bostadsbidrag 13</p>
<p style="margin-left:12px;">Satsning på ökat byggande 15</p>
<p style="margin-left:12px;">Ökad amortering vid överlåtelse av småhus 18</p>
<p style="margin-left:12px;">Lediga lägenheter 19</p>
<p>Hemställan 20</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2364</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_10" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>Den fördelningspolitik som förordas i propositionen och som innebär<br />
att hyresgäster i det allmännyttiga bostadsbeståndet belastas med en extra<br />
hyreshöjning på i medeltal drygt 7 kr./m2, att produktion av privatägda<br />
hyresfastigheter gynnas samt att den inflationsdrivande produktionskostnadsanpassade<br />
belåningen införs vid småhus avvisar vi.</p>
<p>I stället föreslår vi inom ramen för en oförändrad budgetbelastning —<br />
detta gäller för övrigt samtliga av oss i motionen presenterade omfördelningar<br />
— att den i propositionen föreslagna hyreshöjningen reduceras<br />
med ca 5 kr./m2 till drygt 2 kr./m2. Detta skall ske genom att upptrappningen<br />
i regeringsförslaget av den garanterade räntan halveras samtidigt som<br />
den årliga uppräkningen på 0,25 procentenheter temporärt slopas för<br />
hyreshus byggda efter år 1974.</p>
<p>För att förhindra en fortsatt urholkning av bostadsbidragssystemet, som<br />
regeringens förslag i själva verket innebär i förhållande till den år 1980<br />
inom systemet beslutade besparingen på 200 milj. kr., och samtidigt angripa<br />
de kvarvarande extra hyreshöjningarna föreslås att den nedre hyresgränsen<br />
endast höjs med 50 kr. till 600 kr./månad. I förhållande till<br />
regeringsförslaget innebär detta att det maximalt utgående bostadsbidraget<br />
förbättras med 480 kr./månad. Dessutom kräver vi att de nedre inkomstgränserna<br />
för ensamstående med barn och för hushåll utan barn höjs<br />
med 3 000 kr. Detta inte minst mot bakgrund av att underlätta för ungdom<br />
dels att kunna bibehålla en redan uppnådd bostadsstandard, dels att vid<br />
byte av hemort kunna skaffa sig en ny bostad. Genom våra förslag kommer<br />
urholkningen av bostadsbidragen inte bara att stoppas utan reellt förbättras<br />
med ca 100 milj. kr.</p>
<p>Den av regeringen föreslagna hyreshusavgiften finner vi i princip intressant<br />
från fördelningssynpunkt. Dock föreslår vi att avgiften inte görs<br />
avdragsgill samtidigt som den utvidgas till att omfatta samtliga privatfinansierade<br />
hyres- och bostadsrättsfastigheter byggda före år 1975.</p>
<p>För att stimulera till ytterligare ökade satsningar på bygginvesteringar,<br />
utöver vad vi föreslagit i vår byggmotion Bygga för framtiden i anslutning<br />
till den allmänna motionstiden, föreslår vi av arbetsmarknads- och näringspolitiska<br />
skäl att den garanterade räntan vid styckebyggda småhus<br />
temporärt sänks med 0,5 procentenheter till 5 %. Samtidigt vill vi att<br />
ikraftträdandet av den av regeringen föreslagna extra amorteringen vid<br />
överlåtelse av småhus flyttas tillbaka till den 1 januari 1982.</p>
<p>För att angripa problemet med lediga lägenheter vill vi slutligen ställa<br />
den resterande delen, av de genom våra förslag till staten omfördelade<br />
medlen på sammanlagt 175 milj. kr., till förfogande för att angripa problemet<br />
med de lediga lägenheterna. Förslag om hur detta skall ske förutsätter<br />
vi blir presenterade riksdagen i höst.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Inledning</p>
<p>Sedan hösten 1981 har regeringen presenterat tre s. k. besparingspropositioner<br />
inom det bostadspolitiska området. Det gäller proposition 1980/<br />
81:63 om räntebidrag, proposition 1980/81:118 om ekonomisk-politiska<br />
åtgärder bilaga 4 Bostadsdepartementet och den nu aktuella propositionen<br />
om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt om<br />
införande av en hyreshusavgift, proposition 1981/82:124.</p>
<p>Omfördelning av kostnader</p>
<p>Den grundläggande utgångspunkten för samtliga tre propositioner har<br />
varit att inom ramen för det statliga bostadsfinansieringssystemet minska<br />
räntebidragen genom extra upptrappningar av de garanterade räntorna.</p>
<p>De tidigare genomförda och nu aktuella upptrappningarna av de garanterade<br />
räntorna är inte några reella besparingar utan utgörs i själva verket<br />
av omfördelning av kostnader i samhället.</p>
<p>Genom att lyfta fram storleken och den prognostiserade utvecklingen av<br />
räntesubventionerna har regeringen lagt grunden för en fördelningspolitik<br />
som i första hand riktar sig mot den del av de boende vars bostäder har<br />
uppförts med statliga lån efter år 1957.</p>
<p>Denna typ av fördelningspolitik, som särskilt hårt drabbar allmännyttig<br />
hyresrätt och bostadsrätt, har tidigare i första hand enbart företrätts av det<br />
moderata samlingspartiet. Under rubriken En fungerande bostadsmarknad<br />
i programskriften Ny väg, 1981, slår moderaterna fast att statliga och<br />
kommunala subventioner måste ”målmedvetet avvecklas”. Därigenom<br />
uppnår man ett, enligt moderat terminologi, ”subventionsfritt system” där<br />
”var och en får betala vad bostaden verkligen kostar”. (Valfrihet i boendet,<br />
Moderata samlingspartiets partistyrelse, 1979.)</p>
<p>Bostadssocial fördelningspolitik</p>
<p>Med utgångspunkt i de värderingar som den sociala bostadspolitiken är<br />
grundad på och som senast kom till ett mer samlat uttryck i ett regeringsförslag<br />
år 1974 — proposition 1974:150 — måste fördelningspolitik inom<br />
området i stället syfta till att skapa ökad ekonomisk, social och demokratisk<br />
rättvisa mellan boende och besittningsformer.</p>
<p>Under förutsättning att boendet skall belastas med ökade kostnader<br />
måste detta enligt vår mening således ske inom ramen för en fördelningspolitik<br />
utgående från rättvisa och solidaritet mellan alla boende. De på så<br />
sätt till staten omfördelade pengarna kan sedan användas för att slå vakt<br />
om och vidareutveckla den sociala bostadspolitiken. Det gäller t. ex. att<br />
trygga en socialt nödvändig nyproduktion, möjliggöra satsningar på underhåll<br />
och reparationer, förbättra befintliga boendemiljöer, stoppa nedrustningen<br />
av bostadsbidragen etc. Om det statsfinansiellt anses motiverat</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kan de omfördelade medlen även utnyttjas för att dämpa utvecklingen av<br />
räntesubventioneringen.</p>
<p>Nyliberalism i bostadspolitiken</p>
<p>1 praktiskt taget samtliga bostadspolitiska propositioner, som presenterats<br />
av de borgerliga regeringarna sedan år 1976, finns emellertid en eller<br />
flera hänvisningar till de grundläggande bostadssociala värderingarna<br />
som är utvecklade i 1974 års bostadspolitiska beslut. (Sedermera har dessa<br />
värderingar ytterligare konkretiserats inom socialdemokratin i 1978 års<br />
bostadspolitiska aktionsprogram Bostaden en social rättighet, den socialdemokratiska<br />
partikongressen år 1978, samt i det bostadspolitiska yttrandet<br />
till partikongressen år 1981, nr 8, Bostäder och markpolitik.)</p>
<p>Det praktiska resultatet av den av de borgerliga regeringarna förda<br />
bostadspolitiken har dock blivit att politiken successivt alltmer har fjärmat<br />
sig från den sociala bostadspolitik man åberopar. I stället har bostadspolitiken<br />
från fördelningssynpunkt blivit alltmer högerinriktad. Detta har<br />
varit särskilt markant under den senaste tre-årsperioden.</p>
<p>Resultatet av denna nyliberalism i bostadspolitiken, då den sociala<br />
bostadspolitiken i väsentliga delar nedrustats, har blivit, förutom den<br />
redan inledda avvecklingen av räntebidragen enligt moderat modell, att<br />
bostadsbidragen radikalt försämrats, mark- och tomträttslånen avskaffats,<br />
konkurrensförhållandena inkl. markvillkoret urholkats till förmån för<br />
markägar- och producentintressen, bostadsbyggandet successivt marknadsanpassats<br />
och praktiskt taget upphört för vanliga människor samt<br />
privat fastighetsspekulation tillåtits fortgå och t. o. m. stimulerats.</p>
<p>Vidtagna omfördelningsåtgärder</p>
<p>Hösten 1980</p>
<p>I anslutning till proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,<br />
bil. 12, besparingar m. m. inom Bostadsdepartementets verksamhetsområde,<br />
framhåller bostadsministern, när det gäller behovet av framtida<br />
ändrade regler för räntebidrag att ”utgångspunkten för mina överväganden<br />
har bl. a. varit de allmänt omfattande krav som uppställdes för<br />
bostadsfinansieringssystemet när det ändrades år 1974”. Vidare slår bostadsministern<br />
fast att ”för hyreshussektorn bör ändringarna genomföras<br />
inom ramen för en i huvudsak oförändrad subventioneringsvolym”.</p>
<p>Mot bakgrund av den ovan redovisade allmänna deklarationen aviserade<br />
bostadsministern en utgiftsminskning vad beträffar räntebidragen under<br />
budgetåret 1981/82 på ca 600 milj. kr. (Anm. I den nu aktuella omfördelningspropositionen<br />
anges motsvarande minskning inte gälla budgetåret<br />
1981/82 utan kalenderåret 1981.)</p>
<p>1 proposition 1980/81:63 preciserar bostadsministern sedan den avise</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>rade utgiftsminskningen. Räntebidragen föreslås bli avvecklade under<br />
åren 1981 — 1983 för sådana småhus för vilka statliga lån har beviljats<br />
enligt de lånebestämmelser som gällde före år 1975. Dessutom skall den<br />
årliga upptrappningen höjas för småhus färdigställda åren 1975 — 1979.<br />
Den totala boendekostnadshöjningen för de drygt 500 000 berörda småhusen<br />
(totala antalet 1 360 000) beräknades bli ca 200 milj. kr. budgetåret<br />
1981/82. Därutöver skall en engångsupptrappning om totalt 130 milj. kr.<br />
genomföras vid bostadsrättshus som färdigställts åren 1958 — 1976.</p>
<p>Vad beträffar hyreshusbeståndet understryker bostadsministern i propositionen<br />
att ”för en del av hyreshusen har en viss utjämning av kostnaderna<br />
skett mellan årgångarna utöver den som har varit betingad av<br />
höjningar av de garanterade räntorna. Det gäller framför allt för de lägenheter<br />
som ägs av de allmännyttiga bostadsföretagen. Samtliga hyresgäster<br />
har där varit med om att betala de högre kostnaderna i nyproduktionen.<br />
Med hänsyn till den hyresutjämning som redan har ägt rum inom större<br />
delen av hyreshusbeståndet torde någon mer omfattande utjämning av<br />
kapitalkostnaderna inte behövas.”</p>
<p>Med utgångspunkt i en utförlig argumentation baserad på våra grundläggande<br />
värderingar i fråga om den sociala bostadspolitiken avvisade vi<br />
de av regeringen föreslagna omfördelningarna — motion 1980/81:131. 1<br />
stället upprepar vi vårt krav på att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk<br />
utredning där det aktuella förslaget att avveckla räntebidragen för<br />
småhus med äganderätt kunde ges en allsidig belysning i relation till andra<br />
bostads- och skattepolitiska omfördelningar i syfte att skapa ”ekonomisk<br />
rättvisa för alla boende oavsett om de bor med hyres-, bostads- eller<br />
äganderätt, oavsett om bostaden är statligt belånad eller ej samt oavsett när<br />
och var bostaden är uppförd och vem som är dess ägare”.</p>
<p>Den borgerliga riksdagsmajoriteten avvisade dock vårt förslag om en<br />
parlamentarisk utredning och ryckte därmed också undan förutsättningarna<br />
för att i brett samförstånd lägga fast riktlinjerna för den framtida<br />
sociala bostadspolitiken. I stället föredrog regeringen att bryta de breda<br />
lösningarnas politik på bostadsområdet och grunda sin politik på en<br />
fortsatt avveckling av den sociala bostadspolitiken i enlighet med moderata<br />
samlingspartiets krav.</p>
<p>Våren 1981</p>
<p>Som en konsekvens av moderaternas allt större inflytande över regeringens<br />
bostadspolitik presenterade regeringen knappt fyra månader senare,<br />
med statsrådet Danell (m) som föredragande, förslag om en extra upptrappning<br />
av den garanterade räntan vid hyresrätt — proposition 1980/<br />
81:118 om ekonomisk — politiska åtgärder, bil. 4 Bostadsdepartementet.<br />
Som motiv för omfördelningen anges nu statsfinansiella skäl. Någon som<br />
helst anknytning till de av bostadsministern i tidigare fördelningspropositioner<br />
deklarerade bostadspolitiska ställningstagandena finns inte.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 * Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2364</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Den totala hyreshöjningen på grund av den föreslagna upptrappningen<br />
uppgick till i storleksordningen 400 milj. kr. Hälften av detta belopp<br />
omfördelades genom minskade räntesubventioner till staten medan den<br />
andra hälften tillföll de privata fastighetsägarna genom bruksvärdesystemet.<br />
En kapitalisering av det ökade hyresuttaget kan beräknas leda till en<br />
förmögenhetsomfördelning till förmån för privata fastighetsägare i storleksordningen<br />
ett par miljarder kronor. (Denna form av moderat fördelningspolitik<br />
finns mer i detalj dokumenterad och utvecklad i moderata<br />
partimotionen 1980/81:2018. avsnittet Mark- och bostadspolitik. Det där<br />
föreslagna kapitaliserade värdet av förmögenhetsomfördelning från hyresgäster<br />
till privata fastighetsägare kan beräknas uppgå till uppemot 10<br />
miljarder kronor.)</p>
<p>Socialdemokraterna i riksdagen avvisade den av regeringen föreslagna<br />
omfördelningen genom att bl. a. slå fast: ”Med utgångspunkt i målsättningen<br />
att skapa ökad ekonomisk jämlikhet i boendet är den i propositionen<br />
föreslagna upptrappningen helt oacceptabel om inte upptrappningen<br />
sker inom ramen för en i huvudsak oförändrad bidragsvolym till hyresboende.<br />
Denna ståndpunkt sammanfaller för övrigt, vilket framgått av<br />
citat ovan, med vad bostadsministern för blott fyra månader sedan ansåg<br />
sig tro som regeringens framtida bostadspolitiska målsättning.</p>
<p>För att på sikt uppnå ett bättre förhållande mellan lägenheter byggda vid<br />
olika tidpunkter kan vi dock under vissa bestämda förutsättningar acceptera<br />
en upptrappning av räntekostnaderna i det äldre hyresrättsbeståndet.<br />
En grundläggande förutsättning för detta är då att de därigenom frigjorda<br />
medlen skall omfördelas inom det statligt belånade hyresrättsbeståndet.”</p>
<p>De aktuella omfördelningsåtgärderna</p>
<p>Sammanfattande beskrivning</p>
<p>Med utgångspunkt i det statliga lånesystemets tekniska uppbyggnad<br />
föreslår regeringen nu att ytterligare sammanlagt 765 milj. kr. omfördelas<br />
från det statligt belånade bostadsbeståndet som färdigställts efter år 1957.</p>
<p>Boendekostnaderna kommer genom den föreslagna omfördelningen att<br />
höjas vid hyresrätt med 355 milj. kr., vid bostadsrätt med 195 milj. kr. och<br />
vid egna hem med ca 150 milj. kr. (Därvid har hänsyn tagits till avdragseffekten<br />
vid kommunal taxering.)</p>
<p>Om man till de nu föreslagna omfördelningarna adderar de tidigare<br />
vidtagna omfördelningarna fås följande höjningar av boendekostnader<br />
vid statligt belånade bostäder färdigställda efter år 1957: hyresrätt 555 milj.<br />
kr., bostadsrätt 325 milj. kr. och småhus 570 milj. kr. (I det senare beloppet<br />
finns inkluderat viss ökad amortering.)</p>
<p>Lånetekniken som fördelningsprincip har i den aktuella propositionen<br />
kompletterats med en ytterligare omfördelning från de boende genom</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>införandet av en s. k. hyreshusavgift. Avgiften, som är konstruerad som en<br />
procentsats av taxeringsvärdet, skall tas ut på den del av hyreshusbeståndet<br />
som inte berörs av räntebidragssystemet och som är uppfört i princip<br />
före år 1958. Som hyreshus betraktas därvid sådan byggnad som är inrättad<br />
till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang<br />
och liknande. Under begreppet hyreshus faller även flerfamiljshus som ägs<br />
av bostadsrättsförening.</p>
<p>Det fördelningspolitiska motivet bakom införandet av denna form av<br />
boavgift är att undvika en oskälig förmögenhetsomfördelning till privata<br />
fastighetsägare. Genom bruksvärdeprincipen — jämför tidigare resonemang<br />
— kan nämligen privata fastighetsägare tillgodogöra sig ökade<br />
hyresintäkter genom att den garanterade räntan räknas upp i det allmännyttiga<br />
bostadsbeståndet.</p>
<p>Storleken av hyreshusavgiften har för år 1983 föreslagits till 1 % av<br />
taxeringsvärdet. Avgiften skall vara avdragsgill. Detta motiveras med att<br />
så är fallet med skogsvårdsavgiften. Nettoomfördelningen genom införande<br />
av hyresfastighetsavgift har beräknats till 490 milj. kr.</p>
<p>Utöver omfördelningar inom ramen för bostadsfinansieringssystemet<br />
och genom hyreshusavgiften föreslås dessutom en extra amortering av det<br />
statliga bostadslånet med högst 15 000 kr. i samband med överlåtelse av<br />
småhus. Den totala årseffekten anges bli 310 milj. kr.</p>
<p>Genom de ovan relaterade förslagen omfördelas således sammanlagt<br />
drygt 1 550 milj. kr. från bostadssektorn varav mer än två tredjedelar berör<br />
det statligt belånade beståndet färdigställt efter år 1957.</p>
<p>En viss återfördelning till bostadssektorn föreslås dock av de omfördelade<br />
medlen. Det gäller genom införandet av s. k. produktionsanpassad<br />
belåning vid produktion av småhus (200 milj. kr.), gynnsamma räntebidragsförutsättningar<br />
för byggande av privatägda hyresfastigheter (6 milj.<br />
kr.) samt satsningar på bostadsbidrag (192 milj. kr.). Den sammanlagda<br />
nettoeffekten för staten av de i propositionen föreslagna omfördelningarna<br />
blir för budgetåret 1983/84 något mer än 1 150 milj. kr.</p>
<p>När det gäller satsningen på bostadsbidragen må här dock uppmärksammas<br />
att det under hösten 1980 beslutades om besparingar i fråga om<br />
bostadsbidrag på 200 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Den nu gjorda<br />
satsningen på 192 milj. kr. återställer således inte ens det gamla läget utan<br />
försämringen av kostnadsbidragen fortsätter.</p>
<p>Allmänna överväganden</p>
<p>Avsaknad av bostadspolitisk helhetssyn</p>
<p>Mot bakgrund av den under avsnittet Vidtagna omfördelningsåtgärder<br />
redovisade utvecklingen är det nu aktuella förslaget att se som en direkt<br />
fortsättning på den högerinriktade fördelningspolitik som regeringen slog<br />
in på i samband med den första s. k. besparingspropositionen hösten 1980.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Några bostadssociala fördelningsansatser, om man bortser från hyreshusavgiften<br />
och vissa inslag i bostadsbidragssystemet, finns inte.</p>
<p>Avsaknaden av mer övei gripande bostadspolitiska överväganden vid<br />
omfördelning av kostnader är särskilt anmärkningsvärd om man betänker<br />
att förslaget kan ses som en form av sammanfattning över sex års borgerlig<br />
bostadspolitik under ansvar av en och samma bostadsminister. Inte ens<br />
den systematiska nedrustningen av väsentliga delar av den sociala bostadspolitiken<br />
vill man vidkännas som ett uppnått resultat av den förda politiken.</p>
<p>Budget — i stället för bostadspolitik</p>
<p>Vid avsaknad av bostadspolitisk helhetssyn har man i propositionen i<br />
stället lyft fram de statsfinansiella skälen och t. o. m. tillåtit dessa i mångt<br />
och mycket diktera propositionens hela utformning. Det bestående intrycket<br />
av det föreliggande förslaget blir därför att det i första hand utgör<br />
endast en expediering av budgetdepartementets besparingskrav på 1,2<br />
miljarder kronor.</p>
<p>Resultatet har också blivit ett bostadspolitiskt lappverk där de boende<br />
ur omfördelningssynpunkt behandlas på högst varierande sätt. Olika omfördelningsprofiler<br />
tillämpas nämligen för hyresrätt färdigställt efter år</p>
<p>1957, för bostadsrätt efter år 1957, för egna hem efter år 1957, för allmännyttig<br />
hyres- och bostadsrätt före år 1958 samt för privat hyresrätt före år</p>
<p>1958. Omfördelningen bestäms dessutom av när bostaden är byggd, ursprunglig<br />
produktionskostnad samt vid egna hem om den kommer att<br />
göras till föremål för försäljning.</p>
<p>Den i propositionen föreslagna omfördelningen omfattar dock långt<br />
ifrån alla flerfamiljshus. Samtliga privatfinansierade hyres- och bostadsrättslägenheter<br />
och andelshus som byggts efter år 1958 — sammanlagt<br />
drygt 60 000 lägenheter — går således helt fria.</p>
<p>Bostadspolitiskt provisorium för år 1983</p>
<p>Det ständiga politiska kompromissandet som i hög grad kännetecknat<br />
den borgerliga bostadspolitiken har, förutom högervridningen, resulterat<br />
i ett alltmer tekniskt komplicerat och svåröverblickbart fördelningssystem.<br />
De fördelningspolitiska konsekvenserna av varje ny korrigering i den<br />
rådande tekniken blir allt svårare att förutse, än mindre i detalj kunna<br />
beräkna.</p>
<p>Med utgångspunkt i våra begränsade resurser och den korta tid som stått<br />
oss till förfogande accepterar vi vissa av de omfördelningar som föreslås<br />
med utgångspunkt i lånetekniken. Vi förutsätter dock att den fördelningsprofil<br />
som föreslagits för hyresrätt och som medför oacceptabelt ökade<br />
boendekostnader för hyresgäster radikalt omprövas. Detta skall dock ske<br />
inom ramen för rådande budgetförutsättningar.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Dessutom förutsätter vi att den av oss korrigerade förutsättningen för<br />
omfördelning av kostnader inom ramen för finansieringssystemet endast<br />
skall ses som ett provisorium för år 1983. Som en konsekvens härav avvisar<br />
vi härigenom de föreslagna upptrappningarna av den garanterade räntan<br />
resp. höjningen av avgiftsprocenten för åren 1984 och 1985.1 stället ämnar<br />
vi för år 1984 återkomma med förslag om en fördelningspolitik inom<br />
bostadssektorn utgående från våra grundläggande värderingar om rättvisa<br />
och solidaritet i boendet.</p>
<p>Våra ställningstaganden</p>
<p>Ändrade regler för räntebidrag</p>
<p>Med hänvisning till vår tidigare redovisade grundsyn vad beträffar<br />
omfördelningar riktade mot allmännyttig hyresrätt — jämför avsnittet<br />
Vidtagna omfördelningsåtgärder — kan vi icke acceptera de i propositionen<br />
föreslagna extra upptrappningarna av de garanterade räntorna för<br />
hyreshus.</p>
<p>Redan den hyreshöjning på i medeltal ca 5,50 kr./m2 för år 1983 som<br />
upptrappningsförslaget innebär för det allmännyttiga hyreshusbeståndet<br />
finner vi helt omöjlig i ett läge då betalningsförmågan under en följd av år<br />
kraftigt rent generellt försämrats på grund av bl. a. sjunkande reallöner<br />
och urholkning av bostadsbidragen. Detta har inte minst drabbat hyresgästkollektivet.</p>
<p>Till hyreshöjningen på 5,50 kr./m2 måste sedan läggas effekten av den<br />
ytterligare omfördelning på ca 1,70 kr./m2 som hyreshusavgiften innebär,<br />
varför den totala hyreshöjningen av de föreslagna omfördelningarna blir<br />
i storleksordningen drygt 7 kr./m2. För en normal trerumslägenhet kan<br />
detta enligt bostadsministern innebära en extra hyreshöjning, förutom de<br />
normala hyreshöjningskraven i samband med hyresförhandlingarna i<br />
höst, på ända upp till 1 100 kr./år.</p>
<p>Utgångspunkten för våra ställningstaganden måste därför i stället bli<br />
att, inom ramen för oförändrad budgetbelastning, reducera den av regeringen<br />
föreslagna hyreshöjningen.</p>
<p>Det har emellertid visat sig att de medel som vi anser oss kunna omfördela<br />
inom ramen för regeringsförslaget skulle helt komma att förbrukas<br />
om hela hyreshöjningen direkt elimineras. Från fördelningssynpunkt, jämför<br />
även resonemang nedan under punkten Hyreshusavgift, har vi därför<br />
i stället funnit det motiverat att kraftigt reducera den föreslagna hyreshöjningen<br />
samtidigt som vi föreslår ökade satsningar på bostadsbidrag.</p>
<p>Reduceringen av hyreshöjningen föreslår vi skall ske genom att den av<br />
regeringen föreslagna extra upptrappningen av den garanterade räntan<br />
halveras samtidigt som vi temporärt avstår från den normala upptrappningen<br />
på 0,25 procentenheter för år 1983 för det hyreshusbestånd som</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>färdigställts efter år 1974. Detta har schematiskt illustrerats i figuren nedan<br />
när det gäller den totala upptrappningen under år 1983.</p>
<p style="text-align:right;">Genom de förordade åtgärderna kommer den av regeringen föreslagna<br />
hyreshöjningen att reduceras med sammanlagt i medeltal 5 kr./m2. Den</p>
<p>TcAoJL u_pp-\voLppMACQ ojo öe</p>
<p>WQjcVq-VvD. V* slou. Sex* Olv. </p>
<p>Vi.ppVv'O-pfv\i',v0 V %</p>
<p>.-5.0 ~1 r~—■] </p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">-2c</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">•4.0</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p style="margin-left:61px;">38 63 68 ra. -74 82</p>
<p style="margin-left:338px;"> V</p>
<p style="margin-left:121px;">eXÄduo-wde. Q-r*<br />
3 \jLpptvtappvu.'u^ext</p>
<p style="margin-left:121px;">Ko vegevtuQ^u Cove«\oQio. vji^pHouppvjLUj^eu</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_8" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>II</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>totala kostnaden för denna justering av fördelningsprofilen beräknas uppgå<br />
till drygt 220 milj. kr.</p>
<p>De kvarvarande ökade belastningarna på hyresgästerna på drygt 2 kr./<br />
m2 skall sedan angripas genom en kraftigt ökad satsning på bostadsbidragen<br />
på sammanlagt 110 milj. kr. (jämför punkten Bostadsbidrag nedan).<br />
Utöver satsningarna på bostadsbidrag må i detta sammanhang även uppmärksammas<br />
dels de medel, sammanlagt 175 milj. kr., som i det följande<br />
under punkten Lediga lägenheter anvisats för budgetåret 1982/83 för att<br />
angripa de alltmer växande problemen med tomma lägenheter som i första<br />
hand drabbar det allmännyttiga hyresrättsbeståndet, dels de av oss för<br />
innevarande år tidigare i motion 1981 /82:1994 föreslagna underhållslånen<br />
till den allmännyttiga hyresrätten.</p>
<p>Vad beträffar den i propositionen föreslagna räntegarantin vid privatägda<br />
flerbostadshus — räntebidrag skall kunna lämnas för 95 % av låneunderlaget<br />
— har våra beräkningar visat, i motsats till vad bostadsministern<br />
gör gällande, att kostnadspariteten genom förslaget kommer att försämras<br />
i stället för att förbättras mellan privata och övriga byggherrar till flerbostadshus.</p>
<p>Detta sammanhänger med att vid konventionellt beskattade fastigheter<br />
medges ett årligt värdeminskningsavdrag om 1,5 % på byggnadens värde<br />
beräknat med utgångspunkt i byggnadskostnaden alternativt köpeskillingen<br />
för själva byggnaden. Utan en sänkning av värdeminskningsavdraget<br />
kommer den föreslagna ökningen av räntebidragsunderlaget, vid den för<br />
aktiebolag gällande marginalskattesatsen på 58 %, att medföra en klar<br />
fördel för de privata fastighetsägarna.</p>
<p>Vi ser därför regeringens förslag om bättre räntevillkor vid produktion<br />
av privatägda hyresfastigheter enbart som ett ytterligare utslag för att<br />
tillmötesgå moderat bostadspolitik. Vi avslår förslaget och spar därigenom<br />
6 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:7px;">Hyreshusavgift</p>
<p>Med utgångspunkt i vad som tidigare framgått finner vi hyreshusavgiften<br />
från fördelningspolitisk synpunkt intressant. Detta inte minst mot bakgrund<br />
av de principiella synpunkter som vi redovisade i vårt förslag hösten<br />
1980 om ett bostadspolitiskt provisorium under år 1981.</p>
<p style="margin-left:7px;">Den konstruktion som regeringen valt på hyresavgiften — 1 % av taxeringsvärdet<br />
— sammanfaller i princip med det omfördelningsinstrument<br />
som användes, under benämningen ”tomtöre” eller ”tomtlega”, i det här<br />
landet från medeltiden ända fram till början av 1800-talet. Under inflytande<br />
av liberalismens idéer om ”det goda i ett fullt och fritt ägande” avskaffades<br />
dock instrumentet genom friköp av de s. k. ofria tomterna. ”Friskillingen”<br />
fastställdes därvid genom en kapitalisering av den framtida avgiften.<br />
Sedermera har denna omfördelning utgående från en procentsats av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:7px;">taxeringsvärdet aktualiserats under 1900-talet i ett stort antal statliga utredningar<br />
i första hand mellan åren 1909 och 1942.</p>
<p>Det grundläggande motivet att införa hyreshusavgiften har av regeringen<br />
angivits vara att en höjning av de garanterade räntorna leder till en<br />
allmän höjning av prisnivån. Även de fastighetsägare som inte får några<br />
ökade räntekostnader kan nämligen höja sina hyror. Det gäller framför<br />
allt vid samtliga privatfinansierade hyresfastigheter. Indirekt kan även,<br />
under förutsättning att betalningsförmåga föreligger, priset för såväl småhus<br />
som bostadsrättslägenheter, som inte berörs av upptrappningen, påverkas.</p>
<p>För att angripa detta fördelningsproblem har regeringen föreslagit införandet<br />
av den nu aktuella boavgiften på hyres- och bostadsrättsfastigheter<br />
färdigställda före år 195B. Med hänsyn till vad som sagts ovan och som<br />
tidigare redovisats under punkt Allmänna överväganden kommer den<br />
föreslagna avgiften dock långt ifrån att angripa alla de fördelningspolitiska<br />
problem som regeringen själv säger sig vilja komma till rätta med. Trots<br />
förslagets ofullbordade karaktär finnér vi, vilket tidigare framgått, det<br />
fördelningspolitiskt motiverat att tillstyrka regeringsförslaget att omfördela<br />
kostnader med hjälp av en boavgift. Däremot avstyrker vi såväl från<br />
principiella fördelningspolitiska synpunkter som av direkt kostnadsparitetsskäl<br />
att avgiften skall vara avdragsgill.</p>
<p>Samtidigt föreslår vi att hyreshusavgiften skall utvidgas till att även gälla<br />
för det hyreshusbestånd — enligt den i propositionen angivna definitionen<br />
på hyresfastighet — med värdeår 1958 t. o. m. 1974 för vilket bostadslån<br />
för nybyggnad inte utgått. Genom denna utvidgning kommer bl. a. huvuddelen<br />
av alla privatfinansierade hyres- och bostadsrättslägenheter samt<br />
andelshusen som byggts efter år 1958 att omfattas av hyreshusavgiften.</p>
<p>En av de viktigaste utgångspunkterna för vår fördelningspolitik inom<br />
bostadsområdet är, vilket tidigare i motionen framhållits, att skapa ökad<br />
ekonomisk rättvisa mellan besittningsformerna. En avgift på boendet som<br />
görs avdragsgill ger en direkt motsatt effekt. De ekonomiska konsekvenserna<br />
av avgiften blir nämligen olika vid privatägda hyresfastigheter och<br />
för dem som bor med allmännyttig hyresrätt och bostadsrätt. I det förra<br />
fallet inför man nämligen en skattesubventionering som dessutom enligt<br />
nu gällande regler ökar med stigande inkomst. Även om denna effekt<br />
kommer att reduceras, i och med att skattereformen blivit genomförd år<br />
1985, kommer dock den privata fastighetsförvaltningen att vara gynnad i<br />
förhållande till allmännyttig hyresrätt samt bostadsrätt.</p>
<p>Dessutom visar det sig att storleken av den nu föreslagna avgiften, när<br />
den väl reducerats såväl stats- som kommunalskattemässigt, inte ens kompenserar<br />
den nu föreslagna upptrappningen av de garanterade räntorna i<br />
det allmännyttiga bostadsbeståndet. Detta gäller än mindre den omfördelning<br />
som tidigare beslutats till förmån för de privata fastighetsägarna<br />
genom upptrappningen våren 1981 (jämför avsnittet Vidtagna åtgärder).</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Kostnadspariteten mellan olika besittningsformer minskar i stället för att<br />
öka om avgiften ges den utformning som regeringen föreslagit och de<br />
garanterade räntorna trappas upp enligt regeringsförslaget.</p>
<p>Genom att avvisa att avgiften skall vara avdragsgill och samtidigt reducera<br />
upptrappningen av de garanterade räntorna vid hyresrätt i enlighet<br />
med vad som ovan föreslagits fås en kostnadsparitet som från fördelningspolitisk<br />
synpunkt är rättvisare än den klara favorisering av de privata<br />
fastighetsägarna som regeringsförslaget innebär. Denna rättvisa ökar ytterligare<br />
om man väger in dels våra satsningar på bostadsbidrag, dels de<br />
medel som anslagits i syfte att angripa problemet med de tomma lägenheterna.</p>
<p>Vi förutsätter att vederbörande utskott utarbetar lagtext i enlighet med<br />
vårt förslag när det gäller att hyreshusavgiften dels inte skall vara avdragsgill,<br />
dels utvidgas till att i princip gälla privatfinansierade hyres- och<br />
bostadsrättsfastigheter färdigställda mellan år 1957 och 1975.</p>
<p>Den totala omfördelningen genom avgiften uppgår, som tidigare påpekats,<br />
till ca 490 milj. kr. Av detta belopp faller ca 170 milj. kr. på allmännyttig<br />
hyresrätt samt bostadsrätt medan resterande 320 milj. kr., som tas ut<br />
från det privatägda fastighetsbeståndet, är behäftade med en skattesubventionering.<br />
Vid antagande av en statlig marginalskatt på 30 % skulle bruttouttaget<br />
sålunda bli ca 460 milj. kr.</p>
<p>Genom att slopa avdragsrätten vid införande av hyreshusavgifter och<br />
samtidigt utvidga avgiften till att gälla samtliga privatfinansierade hyresoch<br />
bostadsrättsfastigheter färdigställda mellan åren 1957 och 1975 skulle<br />
den totala nettoeffekten för staten komma att öka till drygt 650 milj. kr.<br />
dvs. en ytterligare omfördelning på sammanlagt 160 milj. kr. Det må i det<br />
här sammanhanget påpekas att detta ökade uttag i sig inte kommer att<br />
resultera i en hyreshöjning i det privatägda bostadsbeståndet eftersom<br />
hyressättningen där är grundad, genom den s. k. bruksvärdeprincipen, på<br />
kostnadsutvecklingen vid den allmännyttiga hyresrätten.</p>
<p>Bostadsbidrag</p>
<p>Vi har vid olika tillfällen tidigare framhållit att bostadsbidragssystemet<br />
bör vara så utformat att bidragen i första hand styrs till hushåll med stor<br />
försörjningsbörda och/eller låga inkomster. Målsättningen måste vara att<br />
dessa hushåll skall kunna bibehålla sin nuvarande bostadsstandard och<br />
om möjligt även ges förutsättningar att efterfråga ett bättre boende. Dessutom<br />
måste bostadsbidragen reformeras så att inte ytterligare stora grupper<br />
av bidragstagare faller ur systemet. Den urholkning av bostadsbidragen<br />
som skett under de borgerliga regeringarnas tid och som resulterat i att<br />
mer än 260 000 hushåll mist sina bidrag måste stoppas.</p>
<p style="text-align:right;">I propositionen föreslår bostadsministern att den nedre hyresgränsen<br />
höjs med 100 kr. till 650 kr./mån. En sådan stor höjning kommer att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>medföra en kraftig försämring av bostadsbidragen för ett stort antal bidragstagare.<br />
Försämringen har för vissa hushåll beräknats kunna uppgå<br />
till 80 kr./mån. eller 960 kr./år.</p>
<p>En sådan försämring, särskilt när den i första hand drabbar de bidragstagare<br />
som inte kan tillgodogöra sig höjningen av de övre hyresgränserna<br />
kan vi inte acceptera från fördelningspolitiska skäl. Detta gäller inte minst<br />
som dessa skäl även tycks ha varit vägledande för regeringens förslag att<br />
genom omfördelningen inom bidragssystemet redovisa stora satsningar på<br />
andra delar av systemet. I stället förordar vi, i enlighet med bostadsstyrelsen,<br />
att den nedre hyresgränsen höjs med 50 kr. till 600 kr./mån.</p>
<p>I förhållande till regeringens förslag innebär vårt förslag att det maximalt<br />
utgående bostadsbidraget förbättras med 480 kr. under år 1983.<br />
Denna förbättring kommer i första hand till godo de hushåll som har de<br />
lägsta inkomsterna. Denna grupp, som redan är hårt drabbad av den av de<br />
borgerliga regeringarna förda fördelningspolitiken, kommer lättare att<br />
kunna behålla sin redan uppnådda bostadsstandard.</p>
<p>När det gäller de nedre inkomstgränserna föreslås däremot inga förändringar.<br />
Som motiv härför anför bostadsministern att en höjning av inkomstgränserna<br />
kommer att innebära att alla hushåll, som har inkomster<br />
över dessa gränser, får ett ökat stöd oberoende av försörjningsbördan. Mot<br />
detta resonemang kan åtminstone två invändningar resas. För det första<br />
innebär bostadsministerns passiva inställning att hon accepterar att den<br />
borgerliga inflationsdrivande politiken tillåtits urholka bidragens värde.<br />
För det andra är inkomstgränserna för vissa grupper i dag så låga och<br />
avgången ur systemet så stor att justeringar måste göras.</p>
<p>Sedan några år gäller dessutom olika inkomstgränser för hushållen<br />
beroende på om dessa består av en eller två vuxna. Vi har alltid tagit<br />
avstånd från denna differentiering. Det kan nämligen aldrig med fog<br />
hävdas att t. ex. ensamstående med barn inte skulle ha i princip samma<br />
behov av utrym messtandard som makar med barn.</p>
<p>F. n. är skillnaden mellan nedre inkomstgränsen för ensamstående med<br />
barn och för makar med barn 8 000 kr. Med hänsyn till det statsfinansiella<br />
läget Finnér vi det i dagens läge dock inte möjligt att utjämna hela denna<br />
skillnad utan anger i stället en färdriktning genom att föreslå att den nedre<br />
inkomstgränsen för ensamstående med barn höjs med 3 000 kr. till 36 000<br />
kr.</p>
<p>Den grupp som kanske drabbats hårdast av regeringspolitiken är dock<br />
ungdomarna. Det gäller såväl möjlighet till arbete som rätt till en egen<br />
bostad. För att möjliggöra för denna grupp att dels behålla den egna<br />
bostaden när boendekostnaderna drivits i höjden, dels kunna efterfråga en<br />
ny när de kastas ut i arbetslöshet och blir tvingade byta hemort måste den<br />
nedre inkomstgränsen för hushåll utan barn höjas. Vi föreslår därför en<br />
uppjustering på 3 000 kr. till 29 000 kr. Härigenom kommer inkomstgränserna<br />
att bli desamma för såväl makar utan barn som ensamstående utan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>barn. Den maximala effekten av den föreslagna justeringen blir ett ökat<br />
bostadsbidrag med 450 kr./år.</p>
<p>Under förutsättning att våra förslag genomförs kommer de nedre inkomstgränserna<br />
att bli: för hushåll utan barn 29 000 kr., för ensamstående<br />
med barn 36 000 kr. samt för makar med barn 41 000 kr.</p>
<p>Eftersom reglerna inom bostadsbidragssystemet är samordnade med<br />
reglerna för det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen bör som en<br />
konsekvens av våra förslag motsvarande justeringar göras inom studiehjälpssystemet.</p>
<p>Kostnaderna för våra förslag har vi beräknat till sammanlagt 110 milj.<br />
kr. per helår varav ca 80 milj. kr. belöper sig till höjning av den nedre<br />
hyresgränsen och resterande 30 milj. kr. till justeringarna av nedre inkomstgränserna.<br />
För nästa budgetår bör anslaget till Bostadsbidrag m. m.<br />
därför ökas med 55 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Vad<br />
beträffar kostnaderna inom ramen för studiehjälpen bör dessa kunna<br />
täckas över anslag som tagits upp för Studiehjälp m. m. i budgetpropositionen.</p>
<p style="text-align:right;">Satsning på ökat byggande</p>
<p>I anslutning till den allmänna motionstiden presenterade socialdemokraterna<br />
i riksdagen ett heltäckande investeringsprogram — Bygga för<br />
framtiden motion 1981/82:2133. Den del av detta program som mer direkt<br />
berörde det bostadspolitiska området utvecklades i motion 1981/82:1994<br />
Bostadspolitiken.</p>
<p>Mot bakgrund av en ingående redovisning av utvecklingen av bygginvesteringarna<br />
presenteras i motionen ett antal konkreta förslag som omedelbart<br />
måste vidtas för att förhindra en ytterligare nedrustning av byggsektorn<br />
med stigande arbetslöshet och utslagning av byggkapacitet som<br />
följd.</p>
<p>När det gäller nyproduktion föreslår vi att en temporär hyresrabattering<br />
på maximalt 60 kr./m: införs vid byggande av hyres- och bostadsrättslägenheter<br />
vid flerbostadshus. Dessutom skall denna rabattering kompletteras<br />
med en treårig statlig hyresgaranti.</p>
<p>Vad beträffar reparation och underhåll kräver vi införandet av dels<br />
bidrag vid ombyggnad av flerbostadshus — maximalt 20 000 kr. per lägenhet<br />
— dels lån för vissa reparationer. Dessutom föreslår vi att underhållslån,<br />
i form av prioriterade krediter, skall utgå till de allmännyttiga hyresrätterna<br />
även under år 1982. Kreditutrymmet har maximerats till 250 milj. kr.</p>
<p>Utöver dessa insatser kräver vi vidare att bidraget till förbättring av<br />
boendemiljön höjs med 25 milj. kr. samt att ökade satsningar görs när det<br />
gäller allmänna samlingslokaler.</p>
<p style="text-align:right;">Samtidigt slår vi fast att bidrag vid ombyggnad av flerfamiljshus, lån för<br />
vissa reparationer och underhållslån endast är att betrakta som temporära</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>åtgärder, som snarast måste ersättas med en mer långsiktig lösning pä<br />
frågan om hur underhåll och reparationer skall finansieras. I detta sammanhang<br />
måste även saneringsverksamheten som helhet behandlas.</p>
<p>För att möjliggöra en mer genomgripande satsning på underhålls- och<br />
reparationsområdet måste regeringen omedelbart vidta åtgärder i syfte att<br />
presentera underlag till förslag om långsiktiga lösningar. I det sammanhanget<br />
bör inte minst de medel i nyproduktion i form av krediter och<br />
räntesubventioner som friställs genom den sjunkande nyproduktionen<br />
kunna omdisponeras och användas för ökade satsningar på reparation,<br />
ombyggnad och tillbyggnad.</p>
<p>I den nu aktuella omfördelningspropositionen slår bostadsministern<br />
också fast att det finns ”ett starkt behov av ett ökat bostadsbyggande”.<br />
Trots denna med oss sammanfallande bedömning av utvecklingen redovisar<br />
hon dock endast ett egentligt förslag, om man bortser från stimulanserna<br />
till privat hyreshusproduktion (jämför punkten Ändrade regler för<br />
räntebidrag), för att motverka raset i bostadsinvesteringarna. Det gäller<br />
ändrade regler för belåning av egnahem med syfte att även vid småhus<br />
införa s. k. produktionsanpassad belåning.</p>
<p>När produktionsanpassad belåning den I juli 1980 — proposition<br />
1979/80:100, bil. 16 — infördes vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus<br />
som upphandlats i anbudskonkurrens gick bostadsstyrelsen under<br />
rubriken Fortsatt skärpt kostnadsbevakning ut med en skrivelse till länsbostadsnämnderna<br />
— Bostadsstyrelsen Dnr 99—2113 u.</p>
<p>I skrivelsen hänvisas inledningsvis till en tidigare skrivelse till länsbostadsnämnderna<br />
från den 28 juni 1979 där bostadsstyrelsen framhöll ”nödvändigheten<br />
av en synnerligen aktiv bevakning av kostnadsutvecklingen<br />
från nämndernas sida. Bakgrunden var den oroande ökningen av överkostnaderna<br />
och det angelägna i att den beslutade höjningen av grundbeloppet<br />
för flerfamiljshus skulle få den avsedda verkan att begränsa hyrorna<br />
i nyproduktionen. Styrelsen rekommenderade att överkostnader som i<br />
preliminära ärenden påtagligt överskred genomsnittet bara skulle godtas<br />
i undantagsfall och om det fanns starka skäl därtill.”</p>
<p>Längre fram i skrivelsen slår bostadsstyrelsen fast att införandet av<br />
produktionsanpassad belåning ”syftar dels till att stimulera konkurrensupphandling<br />
och byggandet av flerbostadshus, dels till att sänka kapitalkostnaderna<br />
och därmed boendekostnaderna”. Styrelsen fortsätter sedan<br />
med att uppmärksamma att ”det finns en påtaglig risk för att förbättringen<br />
av kapitalkostnadsvillkoren leder till en ytterligare höjning av produktionskostnaderna,<br />
i synnerhet om inte villkoren rörande anbudsupphandling<br />
leder till avsedd konkurrens”.</p>
<p>Genom införande av den produktionsanpassade belåningen kom ytterligare<br />
medel att friställas för nyproduktion av lägenheter med hyres- och<br />
bostadsrätt. Vid en medelproduktionskostnad på 4 000 kr./m2 — i dag är<br />
kvadratmeterkostnaden drygt 5 000 kr. — en medelyta på 75 m2 per lägen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>het och en antagen medelöverkostnad på 7 % skulle vid en årlig nyproduktion<br />
på 20 000 hyres- och bostadsrättslägenheter subventionerna öka med<br />
i storleksordningen 40 milj. kr. Vid en antagen oförändrad kapitalkostnadsnivå<br />
motsvarade detta en möjlig påspädning av kostnadsinflationen<br />
med uppskattningsvis ca 1 miljard kronor.</p>
<p>Uttrycks denna produktionskostnadsökning vid hyres- och bostadsrätt<br />
i form av överkostnader skulle dessa kunna ökas med ca 20 procentenheter<br />
utan att kapitalkostnaderna skulle stiga. Den oro som bostadsstyrelsen<br />
kände vid införandet av produktionsanpassad belåning var således i hög<br />
grad berättigad.</p>
<p>För att följa kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet tillsatte bostadsministern<br />
— Bo 1980:1 —, efter krav från socialdemokraterna i<br />
riksdagen, den s. k. byggprisutredningen.</p>
<p>Utvecklingen efter det att produktionskostnadsanpassad belåning hade<br />
införts bekräftade till fullo de av bostadsstyrelsen framförda farhågorna.<br />
Produktionskostnaderna för preliminära lånebeslut vid hyres- och bostadsrätt<br />
steg under andra halvåret 1980 med i runt tal 700 kr./m2 eller<br />
uppemot 20 %. Denna inflatoriska kostnadsutveckling har sedan ytterligare<br />
spätts på för den del av byggandet som omfattades av produktionsanpassad<br />
belåning genom att den garanterade räntan sänktes från 3,4 till 3 %<br />
fr. o. m. 1 januari 1981 samt att det enda kvarvarande prishämmande<br />
inslaget i finansieringssystemet, konkurrensvillkoret, urholkades. Genom<br />
den förda politiken tilläts produktionskostnaderna sålunda att på ett år,<br />
från juli 1980 till juli 1981, stiga med sammanlagt 27 %.</p>
<p>I en situation då den värsta kostnadsboomen ebbat ut och en viss<br />
dämpning av kostnadsutvecklingen t. o. m. kunnat konstateras under den<br />
allra senaste tiden är bostadsministern åter villig, utan att avvakta resultatet<br />
av sin egen byggprisutredning (betänkande beräknas bli avlämnat i<br />
vår), att fortsätta att okontrollerat spä på kostnadsinflationen inom bostadssektorn.<br />
Detta under förespegling att det endast rör sig om en temporär<br />
åtgärd. Bostadsministern bör rimligen vara medveten om att den extra<br />
kostnadsinflationen är ett faktum när den temporära åtgärden upphör.</p>
<p>Denna form av s. k. fri prisbildning, som i hög grad präglat den borgerliga<br />
bostadspolitiken och som gått ut på att successivt avveckla alla prishämmande<br />
moment i finansieringssystemet, har vi ständigt avvisat. I stället<br />
har vi krävt att kontrollen skall skärpas när det gäller såväl utvecklingen<br />
av markpriset som kostnaderna för material och byggande. I konsekvens<br />
med vår allmänna antiinflationspolitik, som f. ö. utgör en av utgångspunkterna<br />
för hela den socialdemokratiska politiken (jämför programskriften<br />
Framtid för Sverige, socialdemokraterna 1981) avvisar vi därför den av<br />
bostadsministern föreslagna utvidgningen av den produktionsanpassade<br />
belåningen till byggande av småhus.</p>
<p>Samtidigt är vi dock medvetna om att antalet nyproducerade småhus<br />
under de senaste åren kraftigt minskat. Arbetslösheten inte minst bland</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>träindustriarbetarna har bl. a. härigenom kraftigt stigit och uppgår i dag till<br />
ca 25 %. Stora delar av trähusindustrin och snickeritillverkningen håller på<br />
att slås ut.</p>
<p>Som en följd av att produktionskostnadsanpassad belåning införts har<br />
gruppbyggda småhus i allt större utsträckning kunnat börja produceras<br />
med hyres- och bostadsrätt. Så exempelvis kommer praktiskt taget hela<br />
HSB:s produktion av småhus innevarande år att kunna ske i bostadsrättsform.</p>
<p>Av både arbetsmarknads- och näringspolitiska skäl finner vi det dock<br />
motiverat, trots att denna nya form av egnahemsbyggande har öppnats<br />
med hyres- och bostadsrätt, att dämpa nedgången i småhusproduktionen.<br />
Vi vill göra detta genom en temporär sänkning av den garanterade räntan,<br />
samtidigt som länsbostadsnämndernas kostnadskontroll skärps. Sänkningen<br />
skall ske med 0,5 procentenheter, till 5,0 % vid styckebyggda småhus,<br />
som får lånebeslut under tiden från dagen efter motionens avlämnande<br />
och fram t. o. m. 30 juni 1983.</p>
<p>Parallellt med den av oss förordade sänkningen av den garanterade<br />
räntan förutsätter vi att den av bostadsstyrelsen framförda och av bostadsministern<br />
sedan föreslagna omprioriteringen av bostadslån och småhus<br />
kommer till stånd. Härigenom kommer belåningsnivån i finansieringssystemet<br />
att öka för alla småhus upp till 120 m2 bostadsyta och minska för<br />
alla hus som är större. Den föreslagna sänkningen av den garanterade<br />
räntan kommer på så sätt i första hand till godo produktion av mindre egna<br />
hem.</p>
<p>Ökad amortering vid överlåtelse av småhus</p>
<p>I propositionen föreslås ändrade regler för återbetalning av lån vid överlåtelse<br />
av småhus.</p>
<p>Innebörden av de föreslagna ändringarna är att den som säljer ett statligt<br />
belånat småhus skall betala tillbaka hela lånet om det uppgår till högst<br />
15 000 kr. Är lånet högre skall fyra femtedelar av detta, dock högst 15 000<br />
kr., återkrävas. Denna regel föreslås träda i kraft den 1 juli 1983 och gäller<br />
försäljningar som sker efter denna tidpunkt.</p>
<p>Med hänvisning till de principiella fördelningsresonemang som tidigare<br />
förts under punkterna Inledning och De aktuella omfördelningsåtgärderna<br />
kan vi, under nuvarande statsfinansiella förutsättningar, dock tillstyrka<br />
den av regeringen förordade extra amorteringen med den skillnaden att<br />
ikraftträdandet flyttas tillbaka till 1 januari 1983.</p>
<p>Den totala ökningen av amorteringarna på grund av den av oss förordade<br />
ändrade tidpunkten för ikraftträdandet kan beräknas till 150 milj. kr.<br />
för budgetåret 1982/83. Till detta kommer dessutom en smärre besparing<br />
för statskassan, genom minskade räntesubventioner, på i storleksordningen<br />
5 milj. kr.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Lediga lägenheter</p>
<p style="margin-left:3px;">Ett stort antal orter och regioner i landet har drabbats av ett vikande<br />
näringsliv. Detta har bl. a. fått till följd att antalet lediga lägenheter åter har<br />
börjat att uppträda. Den sjunkande betalningsförmågan genom sänkt reallön<br />
och ökad arbetslöshet i kombination med stigande boendekostnader<br />
förstärker ytterligare denna utveckling. Kommuners möjlighet att genom<br />
egna initiativ påtagligt påverka utvecklingen, så att efterfrågan på lägenheter<br />
ökar, är begränsad.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är framför allt de kommunalägda allmännyttiga företagen, som<br />
oftast tidigare har haft lediga lägenheter, som drabbas hårdast. Men problemet<br />
med lediga lägenheter förekommer även vid kooperativ bostadsförvaltning<br />
där antalet lediga lägenheter i dag uppgår till uppemot 2 000.</p>
<p style="margin-left:3px;">De preliminära resultaten av den senaste mätningen av lediga lägenheter<br />
från den 1 mars visar att antalet i det allmännyttiga bostadsbeståndet på ett<br />
år har ökat med drygt 40 % till totalt ca 21 000 lägenheter. Det är i samma<br />
storleksordning som under de värsta krisåren under början av 1970-talet.<br />
Skillnaden är dock den att vi då fortfarande hade ett mycket högt färdigställande<br />
samtidigt som landets ekonomi fortfarande präglades av expansion.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vidare har enligt den aktuella mätningen uppemot 60 % av samtliga<br />
allmännyttiga företag mer än 1,5 % lediga lägenheter. Detta innebär i stort<br />
sett att hälften av landets samtliga kommuner i dag är direkt berörda av<br />
problemet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Ser man slutligen på de mest drabbade företagen, som redovisar mer än<br />
10 % lediga lägenheter, finner man en ännu mer skrämmande utveckling.<br />
För 6 månader sedan var antalet dylika företag 12. I dag har denna siffra<br />
i det närmaste tredubblats till 32.</p>
<p style="margin-left:3px;">Resultatet av denna utveckling har blivit, sedan bostadsministern avskaffat<br />
hyresförlustlånen, att inte endast de boende i företagen utan även<br />
kommunerna och de kooperativa företagen centralt belastas med alltmer<br />
ökade kostnader för de lediga lägenheterna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Denna ökade kostnadsbelastning kan komma att medföra att kommunerna,<br />
för att klara de allmännyttiga företagens ekonomi, kan bli tvingade<br />
att öka den kommunala utdebiteringen. Det finns redan i dag exempel på<br />
kommuner, som drabbats särskilt hårt av inskränkningar och nedläggningar<br />
alternativt uteblivna industriinvesteringar, där inte ens en ökad<br />
utdebitering på 1 kr. räcker att täcka hyresförlusterna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Redan i motion 1981/82:1994 krävde vi att en omedelbar kartläggning<br />
av de ekonomiska konsekvenserna, inkl. effekterna av skatteutjämningsbidraget,<br />
av de lediga lägenheterna skulle genomföras. Eftersom problemet<br />
med lediga lägenheter ingalunda enbart är ett bostadspolitiskt problem<br />
förutsatte vi att detta skulle ske tillsammans med berörda kommuner,<br />
SABO och Kommunförbundet. Målsättningen för kartläggningen angav</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">vi vara ”att förslag, om hur de ekonomiska problemen i samband med<br />
lediga lägenheter skall angripas, snarast presenteras riksdagen”.</p>
<p>Till vår stora tillfredsställelse kan vi konstatera att bostadsstyrelsen har<br />
igångsatt en dylik av oss förordad utredning. Redan har en enkät utgått till<br />
ett antal berörda kommuner i syfte att kartlägga problemen. Målsättningen<br />
med arbetet i den första etappen är att redan i anslutning till styrelsens<br />
anslagsframställning kunna presentera vissa konkreta förslag.</p>
<p>Med hänsyn till den alltmer allvarliga situationen för de boende och<br />
bostadsföretagen vad beträffar de lediga lägenheterna samt det utredningsarbete<br />
som f. n. redan pågår i bostadsstyrelsen har vi funnit det<br />
motiverat att skärpa vårt krav till regeringen genom att kräva att regeringen<br />
under hösten till riksdagen presenterar ett konkret förslag i syfte att<br />
angripa problemen med de lediga lägenheterna. Samtidigt vill vi för att<br />
understryka hur allvarligt vi ser på problemet anslå en engångssumma på<br />
175 milj. kr. för att användas under budgetåret 1982/83 i detta arbete.</p>
<p>Den ovan anslagna medelsökningen kan lämpligen anvisas på tilläggsbudget<br />
till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 i samband med att regeringen<br />
återkommer till riksdagen med förslag om hur problemet med de<br />
lediga lägenheterna bör lösas.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi</p>
<p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om grunderna<br />
för omfördelning av vissa bostadskostnader,</p>
<p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen icke godkänner vad bostadsministern förordat i<br />
fråga om</p>
<p style="margin-left:44px;">a) ändrade regler för räntebidrag för åren 1984 och 1985,</p>
<p style="margin-left:44px;">b) ökade räntebidrag för ny- och ombyggnad av enskilt ägda<br />
flerbostadshus,</p>
<p style="margin-left:44px;">3. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om garanterad<br />
ränta för år 1983,</p>
<p style="margin-left:44px;">4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag godkänner vad<br />
i denna motion förordats om ändring i fråga om den nedre<br />
hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer<br />
m. fl.,</p>
<p style="margin-left:44px;">5. att riksdagen godkänner vad i denna motion förordats om ändring<br />
av de nedre inkomstgränserna för statskommunalt bostadsbidrag<br />
till barnfamiljer m. fl.,</p>
<p style="margin-left:44px;">6. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1982/83<br />
under trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens<br />
förslag med 55 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av<br />
1 305 000 000 kr.,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2364</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:43px;">7. att riksdagen</p>
<p style="margin-left:43px;">a) inte godkänner vad bostadsministern förordat om produktionskostnadsanpassad<br />
belåning av småhus,</p>
<p style="margin-left:43px;">b) godkänner vad i motionen anförts om temporär sänkning av<br />
den garanterade räntan för styckebyggda småhus,</p>
<p style="margin-left:43px;">8. att riksdagen godkänner att ändrade regler för återbetalning av<br />
vissa bostadslån skall träda i kraft den 1 januari 1983,</p>
<p style="margin-left:43px;">9. att riksdagen</p>
<p style="margin-left:43px;">a) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om förslag beträffande lediga lägenheter,</p>
<p style="margin-left:43px;">b) godkänner vad i motionen anförts om anslag för finansiering<br />
av lediga lägenheter.</p>
<p>Stockholm den 25 mars 1982</p>
<p>OLOF PALME (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)</p>
<p>INGVAR CARLSSON (s)</p>
<p>HANS GUSTAFSSON (s)</p>
<p>LILLY HANSSON (s)</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)</p>
<p>PAUL JANSSON (s)</p>
<p>GÖRAN KARLSSON (s)</p>
<p>OLLE WESTBERG (s)<br />
i Hofors</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:7px;">MAJ-LIS LANDBERG (s)<br />
ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p style="margin-left:7px;">LISA MATTSON (s)</p>
<p style="margin-left:7px;">THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br />
INGVAR SVANBERG (s)<br />
LARS ULANDER (s)<br />
VALTER KRISTENSON (s)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0CURT BOSTRÖMs2undertecknare0INGVAR CARLSSONs3undertecknare0HANS GUSTAFSSONs4undertecknare0LILLY HANSSONs5undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs6undertecknare0PAUL JANSSONs7undertecknare0GÖRAN KARLSSONs8undertecknare0OLLE WESTBERGs9undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs10undertecknare0ESSEN LINDAHLs11undertecknare0LISA MATTSONs12undertecknare0THAGE PETERSONs13undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs14undertecknare0INGVAR SVANBERGs15undertecknare0LARS ULANDERs16undertecknare0VALTER KRISTENSONs17undertecknareG5022364Olof Palme m. fl.mot_198182__2364.pdf494234pdfÄndrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82:124)https://data.riksdagen.se/fil/E7571896-AD5A-4532-A3A5-87C0A1D15E8C