3097407 G5022359 1981/82 2359 mot mot Motion 1981/82:2359 Motion Motion 2359 0 1982-03-25 00:00:00 2014-11-03 23:14:09 2014-11-03 00:00:00 Olle östrand m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022359/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022359 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022359 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_39">3 </div> <div class="block ml_2">Motion 1981/82:2359 Olle östrand m. fl. Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/82:113) 1 proposition 1981/82:113 om regional utveckling föreslås bl. a. radikal förändring av den nuvarande stödområdesindelningen. Det skall enligt propositionen innebära "kraftig prioritering av de regionalpolitisk! sämst ställda regionerna”. För Gävleborgs län innebär förslaget en klar försämring av det regionalpolitiskta stödet. En åtstramning av stödvillkoren har redan genomförts från årsskiftet 1981-1982. Man går nu vidare i samma riktning. Det mest oroande inslaget i propositionen är att man lyfter ut större delen av länet från stödområdet. F. n. ingår samtliga kommuner i länet i minst stödområde två. Om förslaget går igenom återstår enbart tre hela kommuner, nämligen Ljusdal, Nordanstig och Hofors i stödområdet plus en liten del av Hudiksvall, nämligen Bjuråkers församling. Länet i övrigt skall alltså behandlas på samma sätt som Solna och Danderyd, Gnosjö och Göteborg m. fl. Förslaget kommer minst sagt överraskande. Hälsingland har tillhört stödområdet ända sedan det kom till 1965. Nu lyfts större delen av länet och landskapet ut. Det sker i ett läge då länet upplever större problem på arbetsmarknaden än någonsin tidigare under efterkrigstiden. Man frågar sig naturligtvis vad som ligger bakom en sådan drastisk förändring av stödområdesindelningen i länet och om samma snäva bedömning har gjorts generellt. Det är då intressant att i första hand se på hur övriga Norrlandslän har behandlats. Tabellen ger möjlighet till en enkel jämförelse. </div> <table class="skannad"><tr><td> </td> <td>Antal invånare Totalt I stödområdet enligt förslaget </td> <td>Andel av befolkningen i stödområdet % </td> <td>Andel av befolkningen 16-74 år som ingår i arbetskraften enligt AKU % </td> <td>Andel arbets lösa % </td> </tr><tr><td>Norrbotten </td> <td>266 589 266 589 </td> <td>100 </td> <td>68,4 </td> <td>7,8 </td> </tr><tr><td>Västerbotten </td> <td>244 789 162 646 </td> <td>66 </td> <td>70,4 </td> <td>4,9 </td> </tr><tr><td>Jämtland </td> <td>134 945 134 945 </td> <td>100 </td> <td>68,5 </td> <td>3,6 </td> </tr><tr><td>Västernorrland 267 115 128 311 </td> <td>48 </td> <td>69,0 </td> <td>4,1 </td> </tr><tr><td>Gävleborg </td> <td>293 657 48 995 </td> <td>17 </td> <td>68,2 </td> <td>4,8 </td> </tr></table> <div class="block ml_2">Norrbotten går i en klass för sig när det gäller sysselsättningsproblem och skall behandlas därefter. Det är självklart att alla Norrbottenskom </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1981/82:2359 </div> <div class="block ml_41">4 </div> <div class="block ml_4">munerna finns i stödområden. I Västerbottens län är det enbart Umeå kommun som helt har lämnats utanför stödområdena. (66 % av befolkningen i länet ingår). I Västernorrlands län ingår t. ex. hela Örnsköldsviks kommun liksom Sollefteå och Ånge, Kramfors och två församlingar i Sundsvall. Sammanlagt ingår 48 % av befolkningen i Västernorrland i stödområdet. Hela Jämtlands län finns med i något stödområde. I Gävleborgs län kommer bara 17 % av befolkningen att ingå i stödområdet. I propositionen anges de principer som skall vara vägledande vid inplaceringen i stödområdet. Stödet skall, sägs det, ”i första hand användas för att främja en sysselsättningstillväxt i regioner med låg andel sysselsatta. Härjämte bör stora sysselsättningsminskningar i en kommun till följd av tillbakagång inom en näringsgren tillmätas stor betydelse. I båda fallen måste svårigheterna vägas mot möjligheterna att med andra statliga medel, regionernas egna resurser och marknadens normala funktionssätt uppnå lösningar på problemen.” Finns det i dessa principer verkligen motiv för att behandla Gävleborg på det sätt man gör i propositionen? Hur ser då det faktiska sysselsättningsläget i de berörda länen ut? Andelen av befolkningen 16-74 år som enligt arbetskraftsundersökningarna 1981 ingår i arbetskraften var i Västerbotten 70,4%, i Västernorrlands län 69,0 %, i Jämtlands län 68,5 % och i Gävleborgs län 68,2 %. Sysselsättningsläget är alltså inte bättre i Gävleborgs län. Tvärtom. Tittar man på den relativa arbetslösheten och utgår från de anmälda på arbetsförmedlingarna i februari 1982 så visar det sig att arbetslösheten i Västerbotten var 4.9 %, i Västernorrland 4,1 %, i Jämtland 3,6 % och i Gävleborgs län 4,8 %. Mätt på detta sätt har alltså Gävleborgs län tillsammans med Västerbotten den sämsta arbetsmarknadssituationen. Man kan fortsätta på det här sättet och ta variabel efter variabel som beskriver sysselsättningsutvecklingen, t. ex. förtidspensionering, och visa att Gävleborgs län har ett sysselsättningsläge som inte är bättre än det i Västerbotten, däremot klart sämre än i både Jämtland och Västernorrland. Därtill kommer också att vi vet att Gävleborgs län har högre beroende av basindustrierna stål-, skogs- och träindustri än något annat län vid sidan av Norrbotten. De pågående strukturförändringarna förväntas därför också framdeles skapa stora svårigheter i länet. Utvecklingen under det senaste året pekar också klart på detta. I länet har man förvisso valt ut kommuner som behöver stöd. Andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften uppgick i februari i Ljusdal till 7,2 %, i Nordanstig till 5,0 % och i Hofors till 4,4 %. Andelen förvärvsarbetande är mycket låg i Ljusdal och Nordanstig och låg i Hofors. Ser man till arbetslösheten är emellertid också andra kommuner i länet lika hårt drabbade: Hudiksvall 5,3 %, Söderhamn 5,9 %, Ovanåker 5,5 %, Bollnäs 3.9 %, Ockelbo 5,5 % och Sandvikens kommun 5,1 %. Därtill kommer att t. ex. både Ockelbo och Söderhamn har låg andel förvärvsarbetande. Stora </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2">Mot. 1981/82:2359 </div> <div class="block ml_40">5 </div> <div class="block ml_2">nedläggningar och neddragningar är aviserade både i västra Gästrikland och längs Hälsinglandskusten. Enligt vår bedömning finns det alltså stöd för att placera in länets kommuner i stödområdet med de kriterier som använts i andra län. När det gäller förslag till utformning av lokaliseringsstödet instämmer vi i de förslag som återfinns i den socialdemokratiska partimotion som lämnats i anslutning till den regionalpolitiska motionen. Det gör vi också när det gäller krav på placering i stödområden i vad gäller Gävle och Sandviken (stödområde D). Därutöver föreslår vi att Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker och Ockelbo placeras i stödområde C. Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi 1. att riksdagen i anslutning till proposition 1981/82:113 beslutar att Gävle hänförs till stödområde D, 2. att riksdagen i anslutning till proposition 1981/82:113 beslutar att Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ockelbo och Sandviken placeras i stödområde C. Stockholm den 25 mars 1982 OLLE ÖSTRAND (s) STIG ALFTIN (s) IRIS MÅRTENSSON (s) WIVI-ANNE CEDERQVIST (s) AXEL ANDERSSON (s) OLLE WESTBERG (s) ING-MARIE HANSSON (s) i Hofors </div> </div> </div> 0 OLLE ÖSTRAND s 1 undertecknare 0 STIG ALFTIN s 2 undertecknare 0 IRIS MÅRTENSSON s 3 undertecknare 0 WIVI-ANNE CEDERQVIST s 4 undertecknare 0 AXEL ANDERSSON s 5 undertecknare 0 OLLE WESTBERG s 6 undertecknare 0 ING-MARIE HANSSON s 7 undertecknare G5022359 mot_198182__2359.pdf 130991 pdf Olle östrand m. fl. https://data.riksdagen.se/fil/3BD22388-EF5B-412D-B33E-E9E0AFC6865A