3097403 G5022355 1981/82 2355 mot mot Motion 1981/82:2355 Lars Werner m. fl. Motion Motion 2355 0 1982-03-25 00:00:00 2014-11-03 23:14:06 2014-11-03 00:00:00 Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/82:113) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022355/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022355 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022355 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> <p>1981/82:2355</p> <p>Lars Werner m. fl.</p> <p>Program för regional utveckling och resurshushållning (prop.<br /> 1981/82:113)</p> <p>Situationen i Norrbotten blir alltmer katastrofal. Inte minst efter beslutet<br /> från LKAB-styrelsen att 900 anställda skall avskedas. För de berörda<br /> malmfältskommunerna är detta ett hårt slag. Men det är inte bara LKAB<br /> som går kräftgång. Under förra året meddelades att närmare tusen jobb<br /> också skall bort vid SSAB-Luleå. Dessutom brottas det statliga ASSI med<br /> mycket stora ekonomiska problem. De statliga basindustrierna som utgör<br /> länets ryggrad avvecklas således successivt. Vpk har i olika sammanhang<br /> varnat för en sådan utveckling och påtalat att hittillsvarande verksamhetsinriktning<br /> och de beslut som tagits banat väg för en negativ utveckling av<br /> de norrbottniska basindustrierna.</p> <p>Med vilka medel försöker då den borgerliga regeringen lösa problemen<br /> i Norrbotten, inte minst problemen för basindustrierna? Jo, den använder<br /> sig av en gammal beprövad metod, nämligen regionalpolitiska stödinsatser.<br /> Det går visserligen inte att bortse från att regionalpolitiska insatser<br /> under åren delvis haft en positiv inverkan på näringslivet, men i sin helhet<br /> har denna metod inte förmått lösa regioners och läns grundläggande<br /> problem. Med olika varianter har de borgerliga regeringarna sedan 1976<br /> fört en regionalpolitik som sedan länge varit verkningslös; den nu framlagda<br /> propositionen är därvidlag inget undantag. Följaktiligen gäller detta<br /> omdöme även avsnittet om Norrbotten. Flera av förslagen är visserligen<br /> beaktnansvärda, men satsningen som helhet utgör dock bara en droppe i<br /> havet. Aldrig så vackert inslagna stödpaket förmår dock inte att lösa<br /> rådande problem i Norrbotten.</p> <p>Det behövs betydligt mer radikala åtgärder. Ett statligt industrialiseringsprogram<br /> såväl för landet i sin helhet som för Norrbotten måste<br /> upprättas. Huvudinriktningen i ett sådant program måste vara att höja<br /> förädlingsgraden samt att med minsta energi- och råvaruåtgång skapa<br /> maximalt med arbete. Vpk:s förslag om samhällsfonder baserade på en<br /> central och ett antal regionala fonder skulle vara den administrativa basen<br /> i en sådan industriell utveckling. Förslaget innebär dessutom att människorna<br /> i landets olika regioner får ett avgörande inflytande över resurser<br /> och utveckling; opinionen blir allt starkare i Norrbotten för en sådan<br /> lösning. Norrbotten skulle på ett effektivt sätt kunna bidra med finansieringen<br /> av en sådan planerad industripolitisk satsning. 550 milj. kr. i form<br /> av avgifter från vattenkraftsproduktionen kunde årligen avsättas i en<br /> regional fond i Norrbotten. Vpk har i riksdagsmotioner utvecklat denna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2355</p> </div> <div class="block ml_39"><p>7</p> </div> <div class="block ml_2"><p>syn på vattenkraftsvinsternas användning.</p> <p>När det gäller en industriell utveckling av Norrbotten saknas sannerligen<br /> inte idéer. Enskilda personer lika väl som fackliga och politiska<br /> organisationer har med jämna mellanrum presenterat konkreta förslag om<br /> hur industriverksamheten i länet kan utvecklas. I denna motion framför vi<br /> våra förslag och program för olika grenar av den norrbottniska industrin.<br /> Dessa program skulle utgöra ett bra bidrag tili en industriell utveckling i<br /> Norrbotten.</p> <p>Särskilda sysselsättningsbefrämjande åtgärder i Norrbottens län</p> <p>I propositionens avsnitt om Norrbotten konstateras inledningsvis att<br /> sysselsättningsläget i länet är ”otillfredsställande”. Det vore riktigare att<br /> beteckna det som katastrofalt. Över 10 000 norrbottningar går i dag arbetslösa.<br /> Många av dessa är ungdomar och kvinnor, dvs. de grupper som<br /> drabbas hårdast av arbetslösheten. I propositionen följer sedan en redovisning<br /> över de stödmedel som under senare år utdelats till Norrbotten.<br /> Med tanke på de miljarder kronor som anges är det märkligt att det<br /> ”otillfredsställande” sysselsättningsläget inte är bättre. Redovisningen bekräftar<br /> samtidigt att regionalpolitiken och annan oplanerad stödgivning<br /> varit misslyckad. Ett avsnitt i propositionen ägnas det s. k. ”miljardpaketet”<br /> till Norrbotten som riksdagen beslutade om 1979. Det är förvånande<br /> att regeringen konstaterar att sysselsättningseffekterna av dessa åtgärder är<br /> svåra att beräkna. Bedömningen är dock att något tusental personer har<br /> fått sysselsättning som en följd av åtgärderna. Ett stort frågetecken måste<br /> sättas för denna bedömning, bl. a. är ett flertal av projekten av kortsiktig<br /> karaktär.</p> <p>Nu föreligger nya förslag till sysselsättningsfrämjande åtgärder. En del<br /> av dessa projekt skall rymmas inom den ram för särskilda anslag som<br /> föreslås; övriga projekt faller inom ramen för ordinarie regional- och<br /> arbetsmarknadspolitiska insatser.</p> <p>Regioninvest</p> <p>Regeringen föreslår till Regioninvest ett extra anslag på 55,2 milj. kr. för<br /> att täcka fjolårets förlust. Regioninvest har under åren utvecklats till en<br /> viktig och betydelsefull enhet i det norrbottniska näringslivet. Drygt 600<br /> personer är anställda i företag som ägs av Regioninvest; flera av företagen<br /> är belägna i glesbygdskommuner. Mot den bakgrunden är det väsentligt att<br /> Regioninvest ges reella möjligheter att fortsätta att driva företagsverksamhet.<br /> Det föreslagna tillskottet är otillräckligt mot den bakgrunden och bör<br /> därför höjas till 100 milj. kr. Regioninvest ges därmed ett ordentligt handlingsutrymme<br /> för ett ökat engagemang i befintliga industriföretag, marknadsföring<br /> osv.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2355</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Mineralområdet</p> <p>Det s. k. Jokkmokksprojektet, som inneburit att kommunen genomgått<br /> en noggrann prospekteringsundersökning, har visat sig vara effektivt. Nya<br /> mineraluppslag har gjorts; några av dessa specialundersöks f. n. Regeringens<br /> förslag om att hela länet skall genomgå en prospekteringsundersökning<br /> i enlighet med ett förslag upprättat av länsstyrelsen är välkommet.<br /> Från vpk:s sida vill vi i första hand förorda att mineralbältet beläget<br /> mellan Svappavaara och Kolari undersöks. Där finns redan kända mineraluppslag;<br /> flera av dessa är dåligt undersökta. Möjligheterna att där finna<br /> ytterligare mineralfyndigheter måste anses som goda.</p> <p>När det gäller mineralområdet vill vi också anföra följande. I samband<br /> med prospekteringsundersökningen av Jokkmokks kommun gjordes ett<br /> större fynd av wolfram i Tjåmotis; ännu är det osäkert vilken omfattning<br /> och storlek fyndigheten har. Denna fyndighet kan ju visa sig inte hålla<br /> måttet på brytvärdhet, men bedömningen av brytvärdet bör dock enligt vår<br /> mening baseras på samtliga de wolframfyndigheter som finns inom länet.<br /> Inom Arjeplogs kommun finns sådana fynd, för övrigt belägna i närheten<br /> av Pleutajokk. Tas dessa fynd med i en bedömning, innebär det att den s. k.<br /> malmbasen ökar, vilket ökar förutsättningarna för en brytning. Vi menar<br /> att i en framtida bedömning bör detta förhållande beaktas.</p> <p>Norrbottendelegationen arbetade under sin verksamhetstid fram ett<br /> förslag om inrättande av ett mineraltekniskt utvecklingscentrum (MUC) i<br /> Norrbotten. Förslaget har fått enhälligt stöd av länsstyrelsen i Norrbotten;<br /> regeringen föreslår att detta centrum inte inrättas. Mot bakgrunden av att<br /> ett omfattande prospekteringsprogram samtidigt föreslås är detta ställningstagande<br /> märkligt. Det är nämligen viktigt att de nya fynd som kommer<br /> att göras av malm- och industrimineral blir ordentligt undersökta och<br /> utvärderade; inte minst gäller detta den rent tekniska behandlingen av<br /> fynden. Flär skulle MUC fylla en viktig och betydelsefull roll. Det är också<br /> viktigt att poängtera att den grundläggande kompetensen för detta centrum<br /> redan finns på högskolan i Luleå.</p> <p>En viktig och betydelsefull utvecklingsmöjlighet för Norrbotten är s. k.<br /> industrimineral; intresset för dessa har också ökat avsevärt under senare<br /> år. För att dessa skall kunna studeras på bästa sätt har vpk i tidigare<br /> sammanhang föreslagit inrättandet av en industrimineralavdelning på<br /> SGU.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Metallurgiska forskningsstationer i Luleå, Mefos</p> <p>I regeringsförslaget föreslås stöd till fem olika projekt föreslagna av<br /> länsstyrelsen. I denna plan bör därutöver ingå ett s. k. avfosforiseringsprojekt<br /> med syfte att laka ur fosfor ur järnmalmen och därigenom höja<br /> malmens förädlingsvärde. I den mineralpolitiska delen finns förslaget</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2355</p> </div> <div class="block ml_39"><p>9</p> </div> <div class="block ml_2"><p>noggrant beskrivet. Sett mot den ekonomiska situation LKAB befinner sig<br /> i och med de svårigheter som råder med att sälja fosforrik järnmalm måste<br /> detta projekt ges högsta prioritet. En anläggning för avfosforisering skulle<br /> ge LKAB ett årligt förhöjt förädlingsvärde på ca 400 milj. kr.</p> <p>Vidare är det angeläget att Mefos ges tillräckliga resurser för att undersöka<br /> utvinning av sällsynta jordartsmetaller ur den norrbottniska apatiten.<br /> Bedömningar som gjorts visar att dessa betingar ett värde motsvarande<br /> miljontals kronor. Ett tillvaratagande av dessa metaller skulle på sikt<br /> kunna göra LKAB lönsamt.</p> <p>Högskolan</p> <p>I propositionen framförs förslag om ny utbildning och forskning vid<br /> högskolan. Bl. a. gäller detta en utbildningslinje inom sågverk och trämanufaktur.<br /> Vpk vill rikta uppmärksamheten mot ytterligare ett område där<br /> högskolan i dag saknar kompetens, energiområdet. Inom länet finns rikligt<br /> med energitillgångar i form av torv och skogsavfall. I framtiden kan det<br /> vidare bli aktuellt med utnyttjande av nordnorsk gas. För att på bästa sätt<br /> utnyttja dessa tillgångar är det väsentligt att såväl utbildnings- som forskningskompetens<br /> snarast byggs upp vid högskolan i Luleå.</p> <p>Förutom de av regeringen framförda förslagen vill vi rikta uppmärksamheten<br /> på två projekt där snabba åtgärder är nödvändiga.</p> <p>Apatitverk i Malmberget</p> <p>Diskussionen om att anlägga ett apatitverk i Malmberget har pågått<br /> under lång tid. En sådan anläggning skulle innebära att den värdefulla<br /> apatiten som finns i malmbergsmalmen tas till vara, att arbetstillfällen<br /> skapas såväl under byggnationen som när anläggningen är i drift. AMS har<br /> i en skrivelse till regeringen föreslagit att LKAB skall få ett särskilt bidrag<br /> på 15 milj. kr. samt ett lokaliseringsbidrag på 54 milj. kr. för att genomföra<br /> projektet. LKAB-ledningen har förklarat sig avvisande till förslaget. Detta<br /> ställningstagande bekräftar uppfattningen att LKAB-ledningen inte är<br /> intresserad av att gruvdriften i Malmberget skall leva vidare och utvecklas.<br /> Vi anser att detta lokaliseringsstöd bör utgå.</p> <p>Tonträprojektet i Seskarö</p> <p>Ett av många konkreta och utvecklingsbara projekt som under åren<br /> utarbetats är det s. k. tonträprojektet vid ASSI:s såg på Seskarö. Den<br /> produkt som är tänkt att tillverkas har utmärkta egenskaper för att ingå i<br /> olika musikinstrument. Den speciella sågteknik som är nödvändig har<br /> utarbetats. Marknaden har undersökts, utländska företag är intresserade;</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2355</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>bl. a. har japanska företag testat produkten och funnit den vara utmärkt.<br /> Projektet har hittills stupat på att den centrala ASSI-Iedningen inte gett<br /> klartecken. Kritiken från såväl anställda som den lokala ledningen är stort<br /> mot detta agerande från ledningen. Den rationalisering som f. n. pågår vid<br /> Seskarösågen innebär en neddragning på ca 30 anställda. En satsning på<br /> ett tonträprojekt skulle på sikt komma att balansera detta bortfall. Det är<br /> därför viktigt att riksdagen beslutar om ett ”öronmärkt” anslag på 15 milj.<br /> kr. för investering i detta projekt.</p> <p>Skogsråvaran</p> <p>Situationen för den norrbottniska skogsindustrin och i första hand vid<br /> ASSI:s anläggningar blir alltmer akut. På grund av den underavverkning<br /> som f. n. råder tvingas ASSI köpa råvara från utlandet, bl. a. från Finland<br /> och USA. Detta åsamkar företaget en årlig extrakostnad på närmare 50<br /> milj. kr. Mot bakgrund av den redan svåra ekonomiska situationen som<br /> ASSI arbetar under måste detta förhållande anses som helt oacceptabelt.<br /> Kraftfulla åtgärder måste därför sättas in för att öka uttaget av virkesråvara<br /> i Norrbotten. I första hand måste åtgärderna vara så inriktade att de<br /> privata skogsägarna ökar sin avverkning.</p> <p>Differentierade arbetsgivaravgifter</p> <p>I propositionen förordas sänkta arbetsgivaravgifter för fyra av Norrbottens<br /> kommuner, för verksamhet utanför den offentliga servicen och förvaltningen.<br /> Vi anser att detta är ett alltför generellt och trubbigt instrument.<br /> Det finns inga villkor förbundna med denna kapitalsubvention. Företagen<br /> får den oavsett om det medför att de ökar sysselsättningen eller ej. De får<br /> den oavsett deras egen ekonomi, även om denna skulle vara lönsam, som<br /> fallet är med Bolidenbolaget i Aitik. Såsom förslaget är konstruerat diskriminerar<br /> den offentliga sektorn och samhällsservicen, vilken också behöver<br /> stöd i detta hårt ansträngda län.</p> <p>Principiellt kan vi acceptera differentierade arbetsgivaravgifter. Det<br /> handlar ju om en sorts löneavdrag — och det är god användning av dessa<br /> medel om de främjar sysselsättningen. Om en differentierad arbetsgivaravgift<br /> skall användas som ett regionalpoltiskt instrument, bör differentieringen<br /> således vara så konstruerad att den stimulerar ny sysselsättning och<br /> nya arbetsplatser.Speciellt bör ett sådant system kunna komma i fråga när<br /> det gäller samhällsnyttig industriell verksamhet. Men det måste då vara<br /> branschvisa och riktade åtgärder, t. ex. för att stimulera vidare förädling.</p> <p>Regeringens förslag följer emellertid på intet vis en sådan linje. Dess<br /> regional- och sysselsättningspolitiska verkan torde bli ytterst ringa. Dess<br /> verkan är framför allt som en blint verkande kapitalsubvention. Rege</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2355</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ringsförslagets inskränkning av denna subvention till fyra kommuner är<br /> därtill inte alltför välmotiverad. Dess verkan kan bli att flytta om problemen<br /> i länet.</p> <p>Ett regionalpolitisk! stöd som har en regionalt utjämnande effekt bör<br /> främst sökas inom transportstödets område. Målet här måste vara att<br /> uppnå en utjämning av dessa mellan landets olika delar. En väg att finansiera<br /> ett sådant ökat transportstöd, som måste prövas, är ett införande av<br /> en särskild avgift på utlandsinvesteringar. Vi är för en mycket skärpt<br /> restriktivitet mot kapitalexport. Till dess vi vunnit framgång för denna<br /> linje bör den kapitalflykt som nu är ett faktum försvåras genom ett införande<br /> av en avgift som har inriktningen att främja eftersatta regioner inom<br /> landet. Om svenska kapitalister finner det lönsamt att lokalisera sin verksamhet<br /> till Brasilien i stället för till regioner som Norrbotten, bör denna<br /> deras lokaliseringspolitik motverkas på ett sätt som kan bli ett regionalpolitisk!<br /> instrument inom landet.</p> <p>Sammanfattning</p> <p>Vpk-gruppen har under många år presenterat förslag med inriktning på<br /> Norrbottens industriella utveckling. Vad som krävs är en övergripande<br /> planering för denna utveckling. Vi har därvid på det mineralpolitiska<br /> området angett åtgärder som rör utvecklad prospektering, nya huvudnivåer<br /> såväl i Kiruna som i Malmberget, ökad förädling av järnmalmen,<br /> järnsvampstiilverkning, avfosforisering av malmen osv. För att åstadkomma<br /> nödvändig utveckling i de nu så utsatta malmfältskommunerna borde<br /> även riksdagen lägga fast ett mineralpolitiskt program med dessa inslag.</p> <p>Länets framtid kräver också en offensiv satsning på SSAB i Luleå. Även<br /> på det området har vpk angett riktlinjer i sitt näringspolitiska program,<br /> som också legat till grund för motioner i riksdagen om en utvecklingsplan<br /> för Norrbotten. Detsamma gäller för att åstadkomma åtgärder till utveckling<br /> av skogsindustrin i Norrbotten.</p> <p>Ett i det sammanhanget angeläget problem är frågan om transportstöd<br /> för sågade produkter. Detta har blivit alltmer uppmärksammat efter ett<br /> riksdagsbeslut i frågan, där sågarna i Karlsborg och Seskarö undantagits<br /> från transportstöd. Detta beslut måste rivas upp och transportstöd utgå till<br /> de båda sågarna. Vi har i särskild motion tagit upp detta krav.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående och med anledning av vad som i<br /> proposition 1981/82:113 anförs om Norrbotten föreslås</p> <p style="margin-left:53px;">1. att riksdagen hos regeringen begär att denna låter utarbeta en<br /> plan för Norrbottens industriella utveckling med insatser inom<br /> gruv-, stål- och skogshantering,</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2355</p> </div> <div class="block ml_40"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:51px;">2. att riksdagen höjer det särskilda anslaget till Regioninvest från<br /> föreslagna 55 200 000 kr. till 100 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:51px;">3. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning med<br /> uppgift att studera de samordningsfördelar som kan uppnås<br /> vid utvinning av de wolframfyndigheter som är belägna i Arjeplogs<br /> och Jokkmokks kommuner,</p> <p style="margin-left:51px;">4. att riksdagen uttalar att inrättandet av ett mineraltekniskt utvecklingscentrum<br /> (MUC) i enlighet med Norrbottendelegationens<br /> förslag härom kommer till stånd och hos regeringen begär<br /> nödvändiga åtgärder i enighet därmed,</p> <p style="margin-left:51px;">5. att riksdagen hos regeringen hemställer om erforderliga åtgärder<br /> för att förbereda inrättandet av en avdelning för industrimineral<br /> vid SGU i Luelå,</p> <p style="margin-left:51px;">6. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om erforderliga<br /> resurser för metallurgiska forskningsstationer i Luleå<br /> (Mefos) för studium av avfosforisering av järnmalm och hos<br /> regeringen begär förslag i enlighet därmed,</p> <p style="margin-left:51px;">7. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om differentierade<br /> arbetsgivaravgifter, ett vidgat transportstöd och en<br /> prövning av en kapitalexportavgift och avslår vad som i propositionen<br /> anförs om differentierade arbetsgivaravgifter inom<br /> vissa kommuner,</p> <p style="margin-left:51px;">8. att riksdagen uttalar att en utbildnings- och forskningsenhet<br /> rörande energifrågor snarast bör inrättas vid högskolan i Luleå,</p> <p style="margin-left:51px;">9. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om lokaliseringsstöd<br /> för anläggandet av ett apatitverk i Malmberget<br /> och hos regeringen begär åtgärder i enlighet därmed,</p> <p style="margin-left:51px;">10. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att få i gång det<br /> s. k. tonträprojektet vid sågen i Seskarö och bemyndigar regeringen<br /> att använda ett belopp intill 15 000 000 kr. som riktat<br /> stöd till ASSI för detta ändamål,</p> <p style="margin-left:51px;">11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder och förslag för att<br /> lösa råvaruförsörjningen för den norrbottniska skogsindustrin.</p> <p>Stockholm den 25 mars 1982</p> <p>LARS WERNER (vpk)</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)</p> <p>NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)</p> <p>EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 3 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 4 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 5 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 6 undertecknare G5022355 Lars Werner m. fl. mot_198182__2355.pdf 153312 pdf Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/82:113) https://data.riksdagen.se/fil/DF40A574-E192-4A55-9DE7-D47315856F0F