<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097397</hangar_id>
 <dok_id>G5022349</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2349</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2349 Karl-Erik Norrby m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2349</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:14:01</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/  82:113)</titel>
 <subtitel>Karl-Erik Norrby m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022349/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022349</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022349</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1981/82: 2349&lt;br /&gt; 
Karl-Erik Norrby m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/&lt;br /&gt; 
82:113)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län framför i 1982 års länsplaneringsrapport&lt;br /&gt; 
att utvecklingen i länet under år 1981 varit i högsta grad problematisk. Det&lt;br /&gt; 
finns tydliga tecken på att den alltmer börjar likna utvecklingen under&lt;br /&gt; 
1960-talet, dvs:&lt;br /&gt; 
o nettoutflyttning,&lt;br /&gt; 
o sysselsättningsminskning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;O hög öppen arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Situationen i länet motiverar därför enligt länsstyrelsens bestämda uppfattning&lt;br /&gt;
att Värmlands län ägnas särskild uppmärksamhet från regeringens&lt;br /&gt; 
sida. Det allt aktivare arbetet på regional och lokal nivå måste följas upp&lt;br /&gt; 
och kompletteras med en positiv och konkret central behandling av åtgärdsförslag&lt;br /&gt;
och krav på insatser från länets sida. De av riksdagen under&lt;br /&gt; 
de senaste åren särskilt beviljade anslagen på 12 och 20 milj. kr. för att&lt;br /&gt; 
främja den industriella utvecklingen är tecken på att man från länets sida&lt;br /&gt; 
rönt framgång när det gäller att föra fram behovet av insatser i länet.&lt;br /&gt; 
Länsplaneringsarbetet har här enligt länsstyrelsens mening spelat en viktig&lt;br /&gt; 
roll.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Länsstyrelsen vill också understryka att det råder stor osäkerhet i länet&lt;br /&gt; 
om den framtida sysselsättnings-, arbetsmarknads- och befolkningsutvecklingen.&lt;br /&gt;
Enligt länsstyrelsens uppfattning är risken mycket stor för att&lt;br /&gt; 
utvecklingen under 1980-talet blir väsentligt mer negativ än vad länsstyrelsens&lt;br /&gt;
prognoser i länsplanering 1980 antyder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den totala sysselsättningen i länet minskade under år 1980. Därmed&lt;br /&gt; 
bröts en positiv utvecklingstrend som gällt under större delen av 1970talet.&lt;br /&gt;
Minskningen av den totala sysselsättningen har fortsatt och ökat i&lt;br /&gt; 
omfattning under år 1981. Det är framför allt inom industrin som sysselsättningen&lt;br /&gt;
minskat kraftigt. Dessutom har antalet sysselsatta inom jordoch&lt;br /&gt;
skogsbruket samt handel minskat något. Sysselsättningen inom samfärdsel,&lt;br /&gt;
post, tele samt privata tjänster som banker, försäkringsinstitut&lt;br /&gt; 
m.m. har däremot legat på en oförändrad nivå. Inom den offentliga sektorn&lt;br /&gt;
har antalet arbetstillfällen ökat något mer under år 1981 än under år&lt;br /&gt; 
1980. Ökningen är dock avsevärt mindre än under åren dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Lågkonjunkturen samt de pågående strukturrationaliseringarna inom&lt;br /&gt; 
länets industri avspeglar sig tydligt i 1981 års sysselsättningsstatistik, som&lt;br /&gt; 
enligt arbetskraftsundersökningarna minskat med 2 700 anställda. Den&lt;br /&gt; 
största minskningen har skett inom verkstadsindustrin med en minskning&lt;br /&gt; 
1 Riksdagen I98II82. 3 sami. Nr 2349-2351&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2349&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;på 2000 anställda. Jämfört med övriga år sedan mitten av 1970-talet är&lt;br /&gt; 
detta den största minskning som skett inom verstadsindustrin under något&lt;br /&gt; 
år. Det finns också en tendens till att verkstadsindustrins andel av den&lt;br /&gt; 
totala minskningen inom industrin ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna för länets företag har också under år 1981 visat sig i ett&lt;br /&gt; 
ökat antal konkurser. Länsstyrelsens utbetalningar enligt reglerna för lönegaranti&lt;br /&gt;
uppgick till ca 24 milj. kr. avseende 100 företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsutvecklingen är mycket oroande, och det är fortfarande&lt;br /&gt; 
svårt att bedöma effekterna av de pågående förändringarna. Detta gäller&lt;br /&gt; 
såväl i skogsindustrin som i järn- och stålindustrin och i industrin i övrigt.&lt;br /&gt; 
Situationens inom skogsindustrin är kanske särskilt oviss, inte minst beroende&lt;br /&gt;
på att konsekvenserna av Vänerskogskonkursen ännu ej kan överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid också positiva drag i länets utveckling. Genom&lt;br /&gt; 
riksdagsbeslut har länet under de två senaste åren tillförts särskilda resurser&lt;br /&gt;
för att främja den industriella utvecklingen. Detta har gjort det&lt;br /&gt; 
möjligt att bl. a. bilda investmentbolaget Wermia. På sikt bör detta bolag&lt;br /&gt; 
kunna bidra till en behövlig förnyelse av och förstärkning av näringslivet.&lt;br /&gt; 
Övriga delar av de anslagna medlen har över huvud taget möjliggjort en&lt;br /&gt; 
hög intensitet i de regionala och lokala ansträngningarna att skapa&lt;br /&gt; 
sysselsättningstillfällen i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lokaliseringsstödsverksamheten och utvecklingsfondens kreditverksamhet&lt;br /&gt;
framgår vidare att en rad småföretag förnyats och att en väsentlig&lt;br /&gt; 
nyetablering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kvarstår dock faktum att sysselsättningen i länet minskar&lt;br /&gt;
och att situationen på arbetsmarknaden är bekymmersam. Antalet&lt;br /&gt; 
arbetslösa i länet uppgick vid slutet av år 1981 till drygt 7600 personer. Av&lt;br /&gt; 
dessa är en tredjedel, dvs. drygt 2500 personer, under 25 år. Utöver dessa&lt;br /&gt; 
är ca 1 300 ungdomar sysselsatta i beredskapsarbeten. Totalt innebär detta&lt;br /&gt; 
att ca 12% av ungdomarna i åldern 16-24 år går utan arbete i Värmlands&lt;br /&gt; 
län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden av länets mycket besvärliga arbetsmarknadsläge kan väntas bestå&lt;br /&gt; 
eller t.o. m. försämras under den närmaste framtiden enligt länsarbetsnämndens&lt;br /&gt;
bedömning. Neddragningarna inom tillverkningsindustrin tillsammans&lt;br /&gt;
med en fortsatt restriktivitet hos de offentliga arbetsgivarna&lt;br /&gt; 
beträffande såväl ny- som ersättningsrekrytering kommer att leda till en&lt;br /&gt; 
mycket begränsad efterfrågan på arbetskraft i länet. Det är således synnerligen&lt;br /&gt;
angeläget att kraven på att Värmland skall ägnas särskild uppmärksamhet&lt;br /&gt;
från regeringens sida beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna på arbetsmarknaden och speciellt då för ungdomen avspeglar&lt;br /&gt;
sig i en fortsatt nettoutflyttning i åldersgruppen 15—24 år från&lt;br /&gt; 
länet. Under år 1981 var nettoutflyttningen i denna åldersgrupp drygt 350&lt;br /&gt; 
personer mot ca 300 år 1980. Den ökande nettoutflyttningen av ungdomar&lt;br /&gt; 
från länet är mycket allvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt var nettoutflyttningen 69 personer. Den nya situationen med&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2349&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;nettoutflyttning från länet som inleddes under föregående år efter en ganska&lt;br /&gt;
lång period med nettoinflyttning har således fortsatt under år 1981.&lt;br /&gt; 
Under år 1981 minskade således folkmängden med hela födelseunderskottet&lt;br /&gt;
plus ett underskott i flyttningsrörelserna. En sådan kraftig minskning av&lt;br /&gt; 
folkmängden i länet inger stor oro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tendensen till en förändring från positiv till negativ nettoflyttning har&lt;br /&gt; 
dock under de senaste åren varit tydlig. Mot bakgrund av den tidigare&lt;br /&gt; 
redovisade näringslivsutvecklingen och situationen på arbetsmarknaden i&lt;br /&gt; 
länet måste risken för ett fortsatt negativt flyttningsnetto de närmaste åren&lt;br /&gt; 
bedömas som stor. En sådan befolkningsutveckling, skulle totalt sett&lt;br /&gt; 
uppvisa stora likheter med utvecklingen under 1960-talet. I detta perspektiv&lt;br /&gt;
måste det engagemang och intresse som visats i länet och de ansträngningar&lt;br /&gt;
som görs för att vända utvecklingen vara värda all draghjälp som&lt;br /&gt; 
kan fås i form av stöd och resurser från regering och riksdag. Utan en&lt;br /&gt; 
sådan hjälp kommer det inte att vara möjligt att bryta den negativa utvecklingen&lt;br /&gt;
i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1982 års länsplanering för Värmlands län har länsstyrelsen sammanställt&lt;br /&gt;
förslag till åtgärder inom industrin, jord- och skogsbruket, utbildning,&lt;br /&gt; 
kommunikation osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dessa åtgärder skall kunna genomföras behöver länet tillföras&lt;br /&gt; 
ökade resurser för lån och bidrag till realistiska projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition nr 1981/82:113 föreslås att Åijängs kommun förs in i&lt;br /&gt; 
stödområde C. Denna åtgärd hälsas med tillfredsställelse. Det bör göra det&lt;br /&gt; 
möjligt för kommunen att kunna påräkna ökat stöd för att förbättra sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen inom länet är dock — som framgått av här lämnad redogörelse&lt;br /&gt;
— så stora att det motiverar starka stödinsatser även i de kommuner&lt;br /&gt; 
som inte är inplacerade i stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör därför uttala att av de medel som ställs till länsstyrelsernas&lt;br /&gt;
förfogande för åtgärder utanför stödområdet Värmlands län kommer i&lt;br /&gt; 
åtnjutande av erforderliga resurser för att kunna genomföra nödvändiga&lt;br /&gt; 
åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som i motionen framhållits hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen hos regeringen begär att de särskilda problemen i&lt;br /&gt; 
Värmlands län beaktas vid länsfördelningen av resurserna för&lt;br /&gt; 
regionala utvecklingsinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;KARL-ERIC NORRBY (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARL ERIK ERIKSSON (fp) BERTIL JONASSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL-ERIC NORRBY</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL ERIK ERIKSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL JONASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022349</dok_id>
<subtitel>Karl-Erik Norrby m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2349.pdf</filnamn>
<filstorlek>105983</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/  82:113)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0318F6D5-3DC0-4757-A2C5-FD8B00847053</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>