<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097396</hangar_id>
 <dok_id>G5022348</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2348</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2348 Per-Axel Nilsson och Gunhild Bolander</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2348</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:14:00</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/  82:113)</titel>
 <subtitel>Per-Axel Nilsson och Gunhild Bolander</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022348/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022348</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022348</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1981/82:2348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Axel Nilsson och Gunhild Bolander&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/&lt;br /&gt; 
82:113)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1981/82:113 Program för regional utveckling och resurshushållning&lt;br /&gt;
behandlas viktiga frågor av stort intresse för utvecklingen på&lt;br /&gt; 
Gotland. Bl. a. berörs frågor angående stöd till företag inom turistnäringen&lt;br /&gt; 
samt särskilda åtgärder i glesbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands näringslivsstruktur avviker markant från den riksgenomsnittliga.&lt;br /&gt;
De areella näringarnas andel (18,1 % år 1980) är tre gånger så stor på&lt;br /&gt; 
Gotland som för riket. Industrins andel (15,8% år 1980) är däremot endast&lt;br /&gt; 
drygt hälften av rikets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svaga industrialiseringen, som historiskt kan förklaras med öläget,&lt;br /&gt; 
gör att Gotland är och på sikt förblir starkt beroende av de areella näringarna.&lt;br /&gt;
Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk har emellertid minskat&lt;br /&gt; 
kraftigt även på Gotland och näringslivsutvecklingen har varit för svag för&lt;br /&gt; 
att ge tillräcklig sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De näringspolitiska strävandena i länet bär inriktats på att utveckla&lt;br /&gt; 
industrin och turistnäringen samt att få en arbetsintensiv inriktning av&lt;br /&gt; 
jordbruksproduktionen. Detta har lyckats så till vida att sysselsättningsminskningen&lt;br /&gt;
inom de areella näringarna har upphört. Å andra sidan har&lt;br /&gt; 
den tidigare positiva utvecklingen av industrin förbytts i en minskning från&lt;br /&gt; 
ca 4200 sysselsatta år 1975 till ca 3900 år 1980. Orsakerna till denna&lt;br /&gt; 
negativa utveckling står att finna i det begränsade antalet företag med&lt;br /&gt; 
tillväxtpotential och personalminskning inom den dominerande elektroindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionalpolitiska arbetet för att skapa tillräcklig bassysselsättning på&lt;br /&gt; 
Gotland måste därför även i fortsättningen i hög grad omfatta de areella&lt;br /&gt; 
näringarna. Ett område som prioriterats och som länsstyrelsen satsat projektmedel&lt;br /&gt;
på att utveckla är växthusodlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för odling i växthus på Gotland är ungefär likvärdiga&lt;br /&gt; 
dem i Skåne. Antälet soltimmar är ca 200 fler per år. Produktionsresultaten&lt;br /&gt; 
i de växthus som finns på Gotland är också fullt jämförbara med liknande&lt;br /&gt; 
anläggningar i Skåne, som har ca 50% av Sveriges anläggningar. F. n. finns&lt;br /&gt; 
fyra större anläggningar på Gotland (5 000-10000 m2 odlingsyta), varav tre&lt;br /&gt; 
har tomat som huvudprodukt. Inresse för nyetablering har funnits, men&lt;br /&gt; 
konkret kalkylering har visat att investeringskostnadens storlek i förhållande&lt;br /&gt;
till eget kapital ej gett tillfredsställande likviditet under de första&lt;br /&gt; 
åren, varför projekten ej kunnat fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anläggningar bör emellertid utökas ur flera synpunkter, bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2348&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;med hänsyn till rekrytering, rådgivning, service och avsättning. I områden&lt;br /&gt; 
med större antal växthus, exempelvis Skåne, sker rekrytering genom att&lt;br /&gt; 
personer som arbetat i andra företag, arrenderar anläggningar och därmed&lt;br /&gt; 
får möjlighet att bygga upp eget kapital. Erfarenhetsutbyte, prövning av&lt;br /&gt; 
nya idéer osv., gynnas av att det finns flera anläggningar i ett område.&lt;br /&gt; 
Gotlands läge, skilt från fastlandet, är i detta sammanhang en klar nackdel.&lt;br /&gt; 
Uppsamling och försäljning sköts av odlarnas ekonomiska förening. Större&lt;br /&gt; 
tillförsel ger lägre grundkostnader per enhet och dessutom fördelar vid&lt;br /&gt; 
marknadsföring. Stockholm fungerar praktiskt som avsättningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny växthusanläggning i sådan storlek, ca 3 300 m2, att en familj får&lt;br /&gt; 
stadig sysselsättning under året kostar i dagens läge minst 1 100000 kr.&lt;br /&gt; 
Utredning om kostnaderna har utförts. Lönsamheten är dock sådan att&lt;br /&gt; 
förräntning av allt insatt kapital ej är möjlig i dagens ränteläge och med olja&lt;br /&gt; 
som uppvärmning. Utöver kapital för investeringen krävs dessutom stort&lt;br /&gt; 
rörelsekapital, då inkomsterna ej kommer förrän kulturen är ca fem månader&lt;br /&gt;
gammal. Ytterligare krav på rörelsekapital ställs på nyetablerare, då&lt;br /&gt; 
minst ett års erfarenhet krävs innan tillfredsställande resultat kan uppnås.&lt;br /&gt; 
Sammantaget torde ej förräntning av mer än 50-60% av insatt kapital&lt;br /&gt; 
uppnås första året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppvärmning med olja är i dagens läge ej ekonomiskt möjligt, utan&lt;br /&gt; 
alternativ energi måste användas. Befintliga anläggningar på Gotland uppvärms&lt;br /&gt;
nu av resp. värmepump, kol, spillolja och fjärrvärme, varför erfarenhet&lt;br /&gt;
för val vid nyinventering föreligger. Utöver dessa energislag finns&lt;br /&gt; 
på Gotland även överskott från sågverk (flis) och spillvärme från industri&lt;br /&gt; 
(Cementas fabrik i Slite).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalisering av växthus kan göras helt med avseende på val av uppvärmning,&lt;br /&gt;
då modern odling sker i växthus med betonggolv och odlingssubstrat.&lt;br /&gt;
Planerade enheter är också sådana att de kan fungera som enskilda&lt;br /&gt;
anläggningar, men även kopplas ihop med trädgårdsbyar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan framhållas att det är i högsta grad önskvärt att&lt;br /&gt; 
nybyggnad av växthus sker på Gotland ur följande synpunkter: Sysselsättningsunderlaget&lt;br /&gt;
ökar i regionen genom såväl den direkta sysselsättningen,&lt;br /&gt;
ca 5 500 arbetstimmar per anläggning, som uppsamling och försäljning.&lt;br /&gt;
Näringen ges ett säkrare underlag och bättre utvecklingsmöjligheter&lt;br /&gt; 
genom att underlaget för rekrytering, rådgivning, service osv. ökas. Om&lt;br /&gt; 
ingen nybyggnad sker, riskerar näringen att slås ut då nuvarande anläggningar&lt;br /&gt;
når den gräns då det ej är ekonomiskt försvarbart att de drivs&lt;br /&gt; 
vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odlingen kan självfallet inriktas även på andra produkter, t. ex. blommor,&lt;br /&gt;
men rekryteringen har endast undersökts för tomat- och gurkodlingen,&lt;br /&gt;
där intresserade för arrende finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskvärt är även en uppbyggnad av trädgårdsby, men enskild odling om&lt;br /&gt; 
ca 3 300 m2 bör först byggas, dock på sådant tomtområde att utökning&lt;br /&gt; 
senare kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Statligt stöd till växthus utgår normalt genom lantbruksnämnderna, lantbruksstyrelsen&lt;br /&gt;
och därifrån endast som statlig kreditgaranti. Stöd är dock&lt;br /&gt; 
ej möjligt genom ovan redovisade förräntningsmöjligheter. Lokaliseringsstöd&lt;br /&gt;
i någon form, exempelvis kommunalt industrihus, torde därför vara&lt;br /&gt; 
enda möjligheten att åstadkomma önskvärd utbyggnad. Detaljprojektering&lt;br /&gt; 
med lokalisering, uppvärmning och utbyggnadsmöjligheter kan snabbt genomföras&lt;br /&gt;
då beslut föreligger om finansieringssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen berörs även frågan om ”stöd till intensifierade kommunala&lt;br /&gt;
sysselsättningsinsatser i glesbygder”. Här påtalas att denna stödform&lt;br /&gt; 
skall kunna lämnas i stödområdena A och B samt, om särskilda skäl&lt;br /&gt; 
föreligger, temporärt i stödområde C, dock i första hand i områden som&lt;br /&gt; 
gränsar till stödområde A eller B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotland skulle härmed icke vara berättigat till denna stödform eftersom&lt;br /&gt; 
havsbarriären isolerar Gotland från andra regioner. Vi anser detta vara&lt;br /&gt; 
felaktigt och vi föreslår att Gotland skall jämställas med C-områden som&lt;br /&gt; 
gränsar till stödområdena A och B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av&lt;br /&gt; 
bestämmelserna för lokaliseringsstöd så att sådant stöd kan utgå&lt;br /&gt; 
för uppförande av växthus enligt samma villkor som gäller för&lt;br /&gt; 
kommunala industrilokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen beträffande stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser&lt;br /&gt;
i glesbygder som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt; 
till känna vad som i motionen anförts om att Gotland skall&lt;br /&gt; 
jämställas med stödområde C som gränsar till stödområde A eller&lt;br /&gt; 
B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1982&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PER-A. NILSSON (s) GUNHILD BOLANDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_50" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER-A. NILSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNHILD BOLANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022348</dok_id>
<subtitel>Per-Axel Nilsson och Gunhild Bolander</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2348.pdf</filnamn>
<filstorlek>113469</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/  82:113)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/46901318-DABE-4D57-A777-14709073243F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>