<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097364</hangar_id>
 <dok_id>G5022316</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2316</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2316 Gösta Bohman m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2316</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:13:37</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt  införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82:124)</titel>
 <subtitel>Gösta Bohman m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022316/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022316</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022316</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Bohman m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt&lt;br /&gt; 
införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82:124)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en extra upptrappning av den garanterade räntan&lt;br /&gt; 
för åren 1983, 1984 samt 1985 för hyreshus, bostadsrättshus samt egna hem.&lt;br /&gt; 
De föreslagna extra upptrappningarna beräknas innebära en budgetförstärkning&lt;br /&gt;
med ca 850 milj. kr. år 1983/84,1 285 milj. kr. 1984/85 och 1 770 milj. kr.&lt;br /&gt; 
år 1985/86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga bostadsfinansieringssystemet med en garanterad ränta som&lt;br /&gt; 
höjs lika mycket varje år infördes med utgångspunkt i en väsentligt lägre&lt;br /&gt; 
inflationstakt än den vi haft sedan systemet infördes. Den årliga upptrappningen&lt;br /&gt;
blir i förhållande till den garanterade räntan allt mindre ju äldre huset&lt;br /&gt; 
är. Följden av systemet är att den garanterade räntan höjs för litet i gamla hus&lt;br /&gt; 
i förhållande till nya. En ökning av uppräkningstakten för småhus har redan&lt;br /&gt; 
beslutats av riksdagen. Ändringen kommer att vara fullt genomförd 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1981/82:2018 av Gösta Bohman m. fl. samt i motion 1981/82:1549&lt;br /&gt; 
av Rolf Dahlberg m. fl., avlämnade under den allmänna motionstiden,&lt;br /&gt; 
föreslås åtgärder för att skapa paritet mellan bostadsårgångarna i räntehänseende.&lt;br /&gt;
I motionerna föreslås att den garanterade räntan för flerfamiljshus&lt;br /&gt; 
höjs med 8 % årligen, vilket innebär en räntesats på 3,0 år 1, 3,24 år 2,&lt;br /&gt; 
3,50 år 3 osv. Den av riksdagen beslutade ökade uppräkningstakten för&lt;br /&gt; 
småhusen samt den i motionen föreslagna höjningen av den garanterade&lt;br /&gt; 
räntan med 8 % årligen skapar enligt vår mening kostnadsneutralitet mellan&lt;br /&gt; 
olika upplåtelseformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i propositionen föreslagna extra upptrappningen av den garanterade&lt;br /&gt; 
räntan kommer i oproportionerlig grad att drabba bostadsrättshus. Bostadsrättsfastigheter&lt;br /&gt;
med paritetslån kommer enligt förslaget att drabbas av en&lt;br /&gt; 
dubbelt så hög extra upptrappning som hyresfastigheter med motsvarande&lt;br /&gt; 
ålder och låneform. Beträffande räntelånen blir enligt förslaget upptrappningen&lt;br /&gt;
ca 20 % högre än för hyresfastigheter. De räntebesparingar förslaget&lt;br /&gt; 
förväntas innebära fördelar sig till klar nackdel för bostadsrätterna som trots&lt;br /&gt; 
att de bara svarar för 15 % av den svenska bostadsmarknaden står för 27 %&lt;br /&gt; 
av besparingen år 1985/86. Denna snedfördelning strider mot den allmänna&lt;br /&gt; 
uppfattningen att kostnadsneutralitet skall råda mellan olika upplåtelseformer.&lt;br /&gt;
Vi motsätter oss förslaget att höja de garanterade räntorna mer för&lt;br /&gt; 
bostadsrättshus än för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i upptrappningen av den garanterade räntan som föreslås i&lt;br /&gt; 
motion 1981/82:2018 av Gösta Bohman m. fl. samt i motion 1981/82:1549 av&lt;br /&gt; 
Rolf Dahlberg m. fl. ger en rättvis belastning på de olika upplåtelseformerna&lt;br /&gt; 
1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2316-2318&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1981/82&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2316-2318&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2316&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;samtidigt som den nödvändiga besparingen för statskassan blir avsevärt&lt;br /&gt; 
större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshusavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås att en hyreshusavgift införs för äldre fastigheter.&lt;br /&gt; 
Fastigheter med värdeår före 1958 skall årligen betala en extra avgift&lt;br /&gt; 
motsvarande 2 % av taxeringsvärdet. De fastigheter som berörs av förslaget&lt;br /&gt; 
utgörs av dem som anges med koderna 21, 22, 24 samt 28 i fastighetstaxeringslagens&lt;br /&gt;
2 kap. 2 §. Dessa är byggnader med huvudsakligen bostäder,&lt;br /&gt; 
byggnader som innehåller både bostäder och lokaler samt byggnader med&lt;br /&gt; 
huvudsakligen lokaler. Hit hör även saneringsfärdiga hyreshus samt obebyggd&lt;br /&gt;
tomtmark för framtida användning som bostadsfastighet. Bakgrunden&lt;br /&gt; 
till förslaget om införande av hyreshusavgift är att höjningen av de&lt;br /&gt; 
garanterade räntorna i det nyare beståndet sägs leda till - via bruksvärdessystemet&lt;br /&gt;
- att oacceptabla vinster uppstår i det äldre hyreshusbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är starkt kritiska till denna hyreshusavgift som de facto är en skatt på&lt;br /&gt; 
boende. Vår kritik gäller såväl motiven bakom avgiftens införande som de&lt;br /&gt; 
effekter som med nödvändighet följer av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rådande bruksvärdessystemet innebär att de allmännyttiga bostadsföretagen&lt;br /&gt;
är ”prisledande”, dvs. att de hyresnivåer som etableras i det&lt;br /&gt; 
allmännyttiga beståndet blir de högsta på marknaden. Hyrorna i det privata&lt;br /&gt; 
beståndet får inte ligga över bruksvärdesnivån. Hyrorna i detta bestånd&lt;br /&gt; 
fastställs genom förhandlingar och inte genom automatik. Den i propositionen&lt;br /&gt;
framförda hypotesen att de minskade räntebidragen skulle slå igenom i&lt;br /&gt; 
form av vinster för fastighetsägare som motsvarar bortfallet i räntebidrag är&lt;br /&gt; 
därför sakligt ogrundad. Enligt vår mening finns det av enbart denna&lt;br /&gt; 
anledning inga skäl för införande av en särskild avgift för äldre fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av framför allt det äldre enskilt ägda fastighetsbeståndet av&lt;br /&gt; 
bostadshyreshus har under senare delen av 1970-talet gått med kraftiga&lt;br /&gt; 
underskott. Förklaringar till detta är bland annat en förhållandevis svag&lt;br /&gt; 
hyresutveckling, kraftiga ökningar av drifts- och underhållskostnaderna samt&lt;br /&gt; 
det höga ränteläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften, som alltså förväntas inbringa 490 milj. kr. 1983/84, kommer att&lt;br /&gt; 
drabba det privatägda bostadsbeståndet mycket hårt. Ungefär tre fjärdedelar&lt;br /&gt;
av de privatägda bostadshyreshusen är byggda före år 1950 och drygt&lt;br /&gt; 
hälften under 1930- och 1940-talen. Husen är således relativt gamla och&lt;br /&gt; 
därtill relativt små. Husen ägs i huvudsak av fysiska personer som själva&lt;br /&gt; 
också sköter förvaltningen. Ägaren, som oftast bara har en eller ett par&lt;br /&gt; 
fastigheter, har i regel ett mycket gott förhållande till sina hyresgäster. Dessa&lt;br /&gt; 
trivs i allmänhet också mycket bra med sina boendeförhållanden, vilket&lt;br /&gt; 
bland annat tar sig uttryck i en låg omflyttning. För dessa många små&lt;br /&gt; 
fastighetsägare och de boendemiljöer de representerar skulle en ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2316&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;beskattning av fastigheterna utan motsvarande intäktsökningar kunna få&lt;br /&gt; 
mycket svåra konsekvenser. Avgiften riskerar att leda till en väsentligt ökad&lt;br /&gt; 
fastighetsomsättning, vilket inte är någon önskvärd utveckling från samhällets&lt;br /&gt;
synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den händelse fastighetsägarna kan kompensera den ökade ekonomiska&lt;br /&gt; 
bördan med ökade hyror, innebär det att hyresgästerna i dessa fastigheter får&lt;br /&gt; 
betala för att de inte bor i statligt belånade och därmed räntestödda&lt;br /&gt; 
flerfamiljshus. Detta kan inte accepteras. Skulle fastighetsägarna inte&lt;br /&gt; 
kompenseras ökar i stället underskottet, samtidigt som i en proposition&lt;br /&gt; 
aviseras om begränsningar i möjligheten att kvitta underskott i en&lt;br /&gt; 
förvärvskälla mot överskott i andra. Möjligheterna att behålla fastigheterna&lt;br /&gt; 
skulle väsentligt försämras. Det berörda fastighetsbeståndet består av&lt;br /&gt; 
70 000-75 000 taxeringsenheter motsvarande ca 1 000 000 bostadslägenheter,&lt;br /&gt;
vilket utgör omkring hälften av lägenheterna i flerfamiljshusen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna avgiften kan också jämföras med det kommunala&lt;br /&gt; 
garantibeloppet. Detta utgör f. n. 1,5 % av taxeringvärdet. Även om&lt;br /&gt; 
fastigheten går med förlust eller med lägre överskott än 1,5 %, skall&lt;br /&gt; 
garantiskatten betalas. Vid en kommunal utdebitering på 30 kr. utgör den&lt;br /&gt; 
30 kr. x 1,5 % x taxeringsvärdet, dvs. 0,45 % av taxeringsvärdet. Avgiften,&lt;br /&gt; 
som också skulle tas ut om fastigheten går med förlust eller med mycket litet&lt;br /&gt; 
överskott, föreslås för år 1983 tas ut med 1 % av fastighetens taxeringsvärde&lt;br /&gt; 
för att öka till 2 % för år 1985. Avgiften skulle således bli betydligt högre än&lt;br /&gt; 
den redan ofta betungande garantiskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner även skäl att rikta kritik mot avgiftens konstruktion. Avgiften&lt;br /&gt; 
syftar till att kompensera för bruksvärdessystemets effekter på prisbildningen&lt;br /&gt;
för hyreslägenheterna. Det är därför märkligt att fastighetsenheter som&lt;br /&gt; 
inte utgörs av hyreshus skall drabbas av avgiften. Omkring 250 000-280 000&lt;br /&gt; 
bostadsrättslägenheter kommer att påföras hyreshusavgiften, trots att&lt;br /&gt; 
bostadsrätterna inte ingår i bruksvärdessystemet. Vidare skall även lokalhusen&lt;br /&gt;
påföras avgiften, trots att dessa hus inte har med boende över huvud taget&lt;br /&gt; 
att göra. Vi finner det även märkligt att saneringsfärdiga fastigheter samt&lt;br /&gt; 
obebyggda tomter skall påföras en avgift vars syfte, enligt propositionen, är&lt;br /&gt; 
att utjämna boendekostnader i hyreshusbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall enligt förslaget påföras fastigheter med värdeår före 1958.&lt;br /&gt; 
Vi finner skäl att kritisera valet av värdeår som bas för uttaxeringen av&lt;br /&gt; 
avgiften, därför att begreppet värdeår dels saknas i en icke oväsentlig del av&lt;br /&gt; 
beståndet (enligt ett examensarbete på tekniska högskolan i Stockholm nr&lt;br /&gt; 
126:1979 av Dag Klerfelt, Ann-Cathrin Waara samt Erik Carlegrim saknas&lt;br /&gt; 
värdeåret över huvud taget för 4 % av fastigheterna), dels är ”luddigt”&lt;br /&gt; 
definierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är det därtill värt att påpeka att ”hyreshusavgiften”&lt;br /&gt; 
till sin konstruktion är sådan att den egentligen är en straffskatt på äldre&lt;br /&gt; 
fastigheter. För att en offentlig pålaga skall betecknas som avgift fordras att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2316&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;avgiftsbetalaren erhåller någon motprestation från den allmännas sida, vilket&lt;br /&gt; 
inte är fallet med den i propositionen föreslagna avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidragen infördes för att hålla nere kapitalkostnaderna för nyare&lt;br /&gt; 
fastigheter. När samhällsekonomiska skäl påkallar en begränsning av det&lt;br /&gt; 
statliga räntestödet får detta inte innebära nya regleringar. Hyreshusavgiften&lt;br /&gt; 
kommer att drabba de fastigheter som fått klara sig utan statligt räntestöd.&lt;br /&gt; 
Inte heller kan bruksvärdessystemet tillåtas motivera nya statliga regleringar&lt;br /&gt; 
på bostadsmarknaden. I händelse av att bruksvärdessystemet får de&lt;br /&gt; 
konsekvenser som anförs i propositionen är det hyressättningssystemet som&lt;br /&gt; 
skall ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund avvisar vi införande av en skatt på äldre hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionskostnadsanpassad belåning av egnahem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att produktionsanpassad belåning skall tillämpas i&lt;br /&gt; 
fråga om gruppbyggda småhus som upphandlas i konkurrens. Temporärt&lt;br /&gt; 
föreslås att sådan belåning även skall gälla gruppbyggda egnahem som&lt;br /&gt; 
upphandlas efter förhandling eller utförs som egenregibygge. I motion&lt;br /&gt; 
1981/82:2018 av Gösta Bohman m. fl. framförs ett sådant krav, och vi hälsar&lt;br /&gt; 
med tillfredsställelse regeringens förslag. Det innebär förbättrade finansieringsmöjligheter&lt;br /&gt;
för småhusen. Emellertid finner vi inga skäl för den&lt;br /&gt; 
temporära konstruktion regeringen föreslår. I stället bör de nya reglerna&lt;br /&gt; 
permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler för återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en begränsning i rätten att få överta statliga lån vid&lt;br /&gt; 
försäljning av äldre småhus. Motivet sägs vara en önskan att av statsfinansiella&lt;br /&gt;
skäl påskynda återbetalningen av utestående lån inom bostadsdepartementets&lt;br /&gt;
ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt moderata samlingspartiets principiella uppfattning skall samhället&lt;br /&gt; 
underlätta bostadskonsumenternas valfrihet. För att valfriheten skall ges&lt;br /&gt; 
reellt innehåll fordras att bostadsmarknaden fungerar. Sålunda måste&lt;br /&gt; 
bostadsproduktionen möta efterfrågan så att inte bostadsbrist uppstår och&lt;br /&gt; 
bostadspriserna av det skälet trissas upp. Reglerna om köp och försäljning&lt;br /&gt; 
måste ge goda förutsättningar för en smidigt fungerande bostadsmarknad,&lt;br /&gt; 
vilket innebär att de måste utformas så att hänsyn tas till behovet av en&lt;br /&gt; 
tillräcklig omsättning av bostäder. Detta innebär att subventioner och andra&lt;br /&gt; 
styrinstrument inte får minska benägenheten att byta bostad när exempelvis&lt;br /&gt; 
hushållens sammansättning eller ekonomi förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsförslagets inverkan på statens kostnader för räntebidrag är&lt;br /&gt; 
försumbar och torde endast uppgå till några miljoner kronor per år i ett&lt;br /&gt; 
anslag på 9 miljarder kronor. Den statsfinansiella konsekvensen begränsas&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2316&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;till att ökningstakten i den statliga lånestocken på i dag över 50 miljarder&lt;br /&gt; 
kronor dämpas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadskonsumenterna innebär förslaget att köparen av ett begagnat&lt;br /&gt; 
småhus antingen måste erlägga en högre kontantinsats eller utöka belåningen.&lt;br /&gt;
Bostadskonsumenternas möjligheter att öka kontantinsatsen torde vara&lt;br /&gt; 
mycket begränsade. Kontantinsatsen är redan i dag väsentligt mycket högre i&lt;br /&gt; 
ett begagnat småhus än i ett nytt. Utökad rebelåning förutsätter att&lt;br /&gt; 
kapitalmarknaden för begagnade fastigheter måste expandera. Räntan för&lt;br /&gt; 
dessa lån överstiger som regel bostadslåneräntan, vilket innebär ökade&lt;br /&gt; 
boendekostnader för köparen. För säljaren innebär förslaget ökade svårigheter&lt;br /&gt;
att sälja fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis konstateras att förslaget medför betydande nackdelar&lt;br /&gt; 
för både köpare och säljare av begagnade småhus och detta utan att några&lt;br /&gt; 
budgetmässiga fördelar uppstår för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet fastighetsförsäljningar beror på ändrade arbets- eller familjeförhållanden.&lt;br /&gt;
Det är, som tidigare framhållits, ett samhällsintresse att&lt;br /&gt; 
rörligheten på bostadsmarknaden underlättas. Med hänsyn härtill och till de&lt;br /&gt; 
synnerligen begränsade fördelar förslaget innebär från samhällsekonomisk&lt;br /&gt; 
synpunkt avstyrker vi föreslagen ändring av reglerna för återbetalning av&lt;br /&gt; 
statliga lån i småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad ovan och i motionerna 1981/82:1549 och 2018&lt;br /&gt; 
framförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;1. att riksdagen avslår regeringens förslag om extra upptrappning&lt;br /&gt; 
av den garanterade räntan och godkänner vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;2. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av en&lt;br /&gt; 
hyreshusavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;3. att riksdagen med anledning av vad i propositionen anförts&lt;br /&gt; 
uttalar att produktionskostnadsanpassad belåning av småhus&lt;br /&gt; 
skall tillämpas enligt vad i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;4. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för&lt;br /&gt; 
återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2316&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1982&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖSTA BOHMAN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. BERTIL LIDGÅRD (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERIK HOVHAMMAR (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS F. TOBISSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDERS BJÖRCK (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PER PETERSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L. ARNE ANDERSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;NILS CARLSHAMRE (m)&lt;br /&gt; 
INGRID SUNDBERG (m)&lt;br /&gt; 
INGEGERD TROEDSSON&lt;br /&gt; 
ALLAN HERNELIUS (m)&lt;br /&gt; 
ALF WENNERFORS (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖSTA BOHMAN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>H. BERTIL LIDGÅRD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIK HOVHAMMAR</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS F. TOBISSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS BJÖRCK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER PETERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>L. ARNE ANDERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS CARLSHAMRE</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID SUNDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN HERNELIUS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALF WENNERFORS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022316</dok_id>
<subtitel>Gösta Bohman m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2316.pdf</filnamn>
<filstorlek>166648</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt  införande av en hyreshusavgift (prop. 1981/82:124)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3A44D58D-A72A-4E9D-86CF-7C8B0BA24388</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>