3097343G50222951981/822295motmotMotion 1981/82:2295 Arne Nygren m. fl.MotionMotion229501982-03-24 00:00:002014-11-03 23:13:202014-11-03 00:00:00Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/ 82:113)Arne Nygren m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022295/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022295https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022295
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1981/82:2295<br />
Arne Nygren m. fl.</p>
<p>Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/<br />
82:113)</p>
<p>De åtgärder för att åstadkomma en bättre regional jämlikhet när det<br />
gäller sysselsättning och befolkning som riksdagen beslutade 1964, och<br />
kompletterade med åtgärder fram till i böljan på 1970-talet, kom att få stor<br />
betydelse för utvecklingen i skogslänen.</p>
<p>Det statliga lokaliseringsstödet kompletterades med fraktstöd, utlokalisering<br />
av statlig verksamhet, lagerstöd, skatteutjämning och en rad övriga<br />
åtgärder och instrument som gjorde villkoren i skogslänen mera jämlika<br />
med övriga Sverige.</p>
<p>Även om instrumenten funnits också under senare delen av 1970-talet,<br />
har resultaten inte blivit så goda som under årtiondents böljan. Alltjämt är<br />
det stor oblans när det gäller sysselsättningsgrad, befolkningsutveckling,<br />
skattetryck m. m. mellan den dryga halva av Sverige som benämns skogslänen<br />
och övriga riket.</p>
<p>Om skogslänen skulle nå upp till ett riksgenomsnitt i sysselsättningsgrad<br />
skulle det behövas drygt 40000 nya arbetstillfällen, därav 33000 för kvinnor.</p>
<p>Störst är behoven av nya arbetstillfällen i Norrbotten, men samtliga sju<br />
skogslänen har en sysselsättningsgrad som ligger under riksgenomsnittet.<br />
För att nå detta genomsnitt skulle de sju länen behöva följande tillskott:</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">Behov av nya<br />
arbetstillfällen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:30px;">Därav för<br />
kvinnor</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Norrbotten</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">11487</p>
</td>
<td><p style="margin-left:30px;">9008</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västernorrland</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8557</p>
</td>
<td><p style="margin-left:30px;">6440</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Gävleborg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">6331</p>
</td>
<td><p style="margin-left:30px;">6235</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västerbotten</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">4 878</p>
</td>
<td><p style="margin-left:30px;">2612</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kopparberg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">4165</p>
</td>
<td><p style="margin-left:30px;">56281</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Värmland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">2573</p>
</td>
<td><p style="margin-left:30px;">2 256</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Jämtland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:32px;">2333</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">322</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>1 Uppgiften beroende på att Kopparberg har en sysselsättning för män över riksgenomsnittet.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Särskilt allvarlig är den fortgående avvecklingen av jord- och skogsbrukssysselsättning<br />
och den starkt minskade befolkningen i den norrländska<br />
glesbygden.</p>
<p>Inom jord- och skogsbruket har avvecklingen i Norrland varit mera<br />
markant än i riket i övrigt. Här är nedgången störst i Västerbotten, men</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2295</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>samtliga skogslän redovisar minussiffror för senare delar av 1970-talet och<br />
böljan av 1980-talet. Ca 7500 arbetstillfällen har försvunnit inom dessa<br />
näringar under den tiden.</p>
<p style="margin-left:3px;">Antalet mjölkleverantörer till skogslänens mejerier har under samma tid<br />
minskat med drygt én fjärdedel.</p>
<p style="margin-left:3px;">Framför allt har denna förändring drabbat glesbygden, som också fatt<br />
vidkännas en starkt minskad folkmängd. Under åren 1975-1980 minskade<br />
glesbygdsbefolkningen med drygt 11000 i de sju nordligaste länen. Endast i<br />
ett län har utvecklingen varit positiv. Så här har glesbygdsbefolkningen i<br />
skogslänen förändrats under ovan nämnda period:</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">Glesbygdsbefölkning</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Norrbotten</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">-3138</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Värmland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">-3 067</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Jämtland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">-2853</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västerbotten</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">-1836</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västernorrland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">- 645</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kopparberg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">- 154</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Gävleborg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:28px;">+ 411</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">Den mycket höga arbetslösheten de senaste åren i skogslänen har varit<br />
särskilt påfrestande i inlandsdelarna och då särskilt bland ungdomen. 1<br />
slutet på år 1981 var mer än 15000 ungdomar under 25 år utan arbete.<br />
Drygt 7000 hade ett tillfälligt beredskapsarbete. Ungefär var tredje arbetslös<br />
var ungdom. Utbudet av lediga arbetstillfällen är mycket lågt. Det<br />
betyder att det i skogslänen går drygt 15 arbetslösa eller i beredskapsarbete<br />
på varje ledigt jobb.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den positiva utveckling skogslänen noterade i industrisysselsättningen<br />
under början av 1970-talet har förbytts i en nedgång under senare delen av<br />
årtiondet. Från mitten av 1970-talet har antalet industrisysselsatta i de sju<br />
nordligaste länen minskat med nära 12000. Under samma tid har antalet<br />
sysselsatta i byggnadsverksamheten minskat med nära 6000.</p>
<p style="margin-left:3px;">Om samhället skall kunna medverka till en bättre regional balans i<br />
sysselsättning och befolkning mellan skogslänen och övriga delar av riket<br />
måste alla befintliga instrument samverka och nya instrument tillskapas.<br />
Under åren 1965 — 1975 gav det statliga lokaliseringsstödet mycket god<br />
utdelning - genomsnittligt 2700 nya arbetstillfällen årligen. Till detta<br />
medverkade alla instrumenten: skatteutjämningen, fraktstödet, utlokaliseringarna<br />
m. m.</p>
<p style="margin-left:3px;">De senaste åren har visserligen bidragsbeloppen för lokaliseringsstödet<br />
varit relativt höga, men utdelningen i ny sysselsättning har varit bedrövligt<br />
dålig. Några åtgärder från regeringens sida för att styra t. ex. industrisysselsättning<br />
norrut har inte förekommit. Sådan styrning var ett verksamt<br />
medel under slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet. De försök som<br />
gjorts med frivilligt lokaliseringssamråd har inte givit resultat. De löften</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2295</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">om medverkan i utlokaliseringar av privat och konsumentkooperativ verksamhet<br />
som lämnades under 1970-talet har inte infriats. Försämringen av<br />
fraktstödet som riksdagens majoritet beslutade om 1981 är exempel på hur<br />
instrumenten också försämrats.</p>
<p>Om det skall bli möjligt att på nytt utveckla bl. a. industriverksamhet i<br />
skogslänen och lokalisera verksamhet till de norra delarna av riket måste<br />
en målmedveten styrning ske från statens sida. Det frivilla lokaliseringssamrådet<br />
måste ersättas med ett statligt styrinstrument.</p>
<p>Regeringen måste med bl. a. investeringsfondsmedlen försöka åstadkomma<br />
filialverksamhet i norrlänen av sydsvenska storföretag. Ny statlig<br />
verksamhet måste utlokaliseras till skogslänen, där behoven av ny verksamhet<br />
och ökad sysselsättning är störts.</p>
<p>Riksdagen bör hemställa till regeringen om förslag på statliga styrinstrument<br />
för att samhället bättre än nu skall kunna åstadkomma en aktiv<br />
lokaliseringspolitik. Riksdagen bör också ge regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om behoven av extra regionalpolitiska insatser i skogslänen<br />
för att åstadkomma en bättre regional balans i sysselsättningen<br />
mellan de sju nordligaste länen och riket i övrigt.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen hemställer att regeringen arbetar fram de statliga<br />
styrinstrument för en aktiv lokaliseringspolitik som närmare utvecklats<br />
i motionen,</p>
<p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen ger regeringen till känna vad vi i motionen anförts<br />
om behov av särskilda åtgärder i skogslänen för att återställa den<br />
utvecklingstrend som de sju nordligaste länen upplevde i början<br />
av 1970-talet.</p>
<p>Stockholm den 24 mars 1982</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ARNE NYGREN (s)</p>
<p>BENGT WIKLUND (s)</p>
<p>HAGAR NORMARK (s)</p>
<p>STIG OLSSON (s)<br />
MARGARETA WINBERG (s)<br />
OLLE ÖSTRAND (s)</p>
<p>GUDRUN SUNDSTRÖM (s)<br />
NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>BO FORSLUND (s)<br />
GEORG ANDERSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>LILLY HANSSON (s)<br />
GUNNAR OLSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)<br />
YNGVE NYQUIST (s)</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0ARNE NYGRENs1undertecknare0BENGT WIKLUNDs2undertecknare0HAGAR NORMARKs3undertecknare0STIG OLSSONs4undertecknare0MARGARETA WINBERGs5undertecknare0OLLE ÖSTRANDs6undertecknare0GUDRUN SUNDSTRÖMs7undertecknare0NILS-OLOF GUSTAFSSONs8undertecknare0BO FORSLUNDs9undertecknare0GEORG ANDERSSONs10undertecknare0LILLY HANSSONs11undertecknare0GUNNAR OLSSONs12undertecknare0STEN-OVE SUNDSTRÖMs13undertecknare0YNGVE NYQUISTs14undertecknareG5022295Arne Nygren m. fl.mot_198182__2295.pdf131622pdfProgram för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/ 82:113)https://data.riksdagen.se/fil/4E205FFE-674C-4493-9CD3-5236CDD5DE75