3097337G50222891981/822289motmotMotion 1981/82:2289 Gösta Bohman m. fl.MotionMotion228901982-03-24 00:00:002014-11-03 23:13:162014-11-03 00:00:00Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/ 82:113)Gösta Bohman m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022289/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022289https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022289
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1981/82:2289<br />
Gösta Bohman m. fl.</p>
<p>Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/<br />
82:113)</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>I denna partimotion presenterar moderata samlingspartiet sin syn på<br />
regionalpolitiken. Motionen utgör en komplettering och uppföljning av det<br />
regionalpolitiska avsnitt som finns i den tidigare partimotionen om riktlinjer<br />
för den ekonomiska politiken m. m. (motion 1981/82:2018). Huvudpunkterna<br />
i våra krav på ny inriktning av regionalpolitiken är:<br />
o Mer generellt verkande åtgärder,<br />
o En successiv avveckling av de selektiva stödformerna.</p>
<p>Regeringens analys av effekten av den hittills förda regionalpolitiken är<br />
bristfällig. Vidare saknas en analys av möjligheterna att utnyttja skattepolitiken<br />
i regionalpolitisk! syfte liksom en analys av konflikten mellan en<br />
regionalpolitik av nuvarande utformning och marknadsekonomi. Från dessa<br />
utgångspunkter kan vi inte godta propositionens förslag till framtida<br />
riktlinjer för regionalpolitiken. Vi föreslår därför att ett nytt förslag utarbetas<br />
med den inriktning som vi anger i denna motion.</p>
<p>Emellertid måste utvecklingsprocessen mot mer generellt verkande åtgärder<br />
inledas redan nu. På kort sikt bör därför följande åtgärder vidtas:<br />
o Arbetsgivaravgifterna sänks (utöver regeringens förslag)</p>
<p>— i resterande del av stödområde A med 5 procentenheter</p>
<p>— i stödområde B med 3 procentenheter.</p>
<p>Finansiering sker genom en omfördelning inom den anslagsram som</p>
<p>regeringen angett.<br />
o Elenergiskatten tas bort för stödområde A.</p>
<p>I samband med den översyn av regionalpolitiken som vi begär bör en<br />
avvecklingsplan för de selektiva styrmedlen och bidragen upprättas. Vidare<br />
bör transportstödet reformeras, varvid de selektiva inslagen i detta<br />
minskas. I avvaktan härpå bör de selektiva stödmedlen ställas till länsstyrelsernas<br />
förfogande för insatser inom prioriterade områden. Dessa medel<br />
bör dock så snart som möjligt omvandlas till statliga kreditgarantier, varvid<br />
lånemedlen skall kanaliseras genom det reguljära kreditväsendet. På längre<br />
sikt anser vi att de generellt verkande åtgärderna skall byggas ut, varvid de<br />
selektiva stödformerna successivt tas bort i sin helhet.</p>
<p>I övrigt tas följande frågor upp i motionen:<br />
o Stödområdet begränsas ytterligare.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2289</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>O Länsplaneringen avvecklas i sin helhet,<br />
o Utvärdering av industricentra som regionalpolitisk stödform,<br />
o Översyn av verksamheten vid Regioninvest Norr AB.</p>
<p>Slutligen hänvisas i motionen till de alternativa åtgärder inom glesbygdsstödets<br />
ram samt åtgärder för att främja turismen som redovisats i partimotion<br />
1981/82:2018.</p>
<p>Regionalpolitikens framtida inriktning</p>
<p>Målet för regionalpolitiken är att skapa så likvärdiga förutsättningar som<br />
möjligt mellan landets olika delar. Regionalpolitiken skall i möjligaste mån<br />
göra människorna i hela landet delaktiga av vår allmänna materiella, sociala<br />
och kulturella välfärd. Strävan måste vara att skapa regionala arbetsmarknader<br />
där olika slags näringslivs- och samhällsaktiviteter finns representerade.<br />
En tillfredsställande offentlig och enskild service skall stå till<br />
människornas förfogande.</p>
<p>Vissa regioner i vårt land har sämre förutsättningar än andra i dessa<br />
avseenden, bl. a. beroende på de långa avstånden, klimatet och bristande<br />
industriell tradition. Om dessa nackdelar kompenseras på olika sätt kan<br />
företag i främst Norrland och på Gotland få bättre förutsättningar att<br />
konkurrera på jämbördiga villkor.</p>
<p>Det är angeläget att regionalpolitiken renodlas till att skapa så lika<br />
förutsättningar som möjligt över hela landet och mellan olika regioner.<br />
Generella stimulansåtgärder är därför att föredra framför selektiv detaljstyrning.</p>
<p>I sammanhanget måste emellertid slås fast att den grundläggande förutsättningen<br />
för en positiv utveckling i hela landet är att det förs en ekonomisk<br />
politik som kan skapa tillväxt i den svenska ekonomin. Vi har i<br />
partimotion 1981/82:2018 angett riktlinjer för en sådan politik. Ansträngningarna<br />
att bereda ”arbete åt alla” måste baseras på ett konkurrenskraftigt<br />
näringsliv i samverkan med en effektivt fungerande offentlig sektor.</p>
<p>Den hittillsvarande regionalpolitikens effekter</p>
<p>Betydande insatser har under snart två decennier gjorts inom ramen för<br />
regionalpolitiken i syfte att motverka trenden mot en allt snedare befolknings-<br />
och näringsstruktur. Dessa insatser har emellertid knappast förmått<br />
lösa de problem som följer av den sneda befolkningsstrukturen. Det finns<br />
dock skäl att anta att förändringarna skulle ha gått mycket snabbare utan<br />
dessa satsningar.</p>
<p>Trots de många, stora och kostsamma insatserna kan resultatet knappast<br />
sägas vara tillfredsställande. En stor del av de regionalpolitiska stödåtgärderna<br />
har inriktats på Norrlandslänen. Ändå har befolkningsutvecklingen i<br />
Norrland inte förbättrats på något mer påtagligt sätt. Visserligen har vissa<br />
orter i Norrlandslänen under denna tid varit expansiva och ökat sin befolk</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ning. Men befolkningsuttunningen i andra kommuner inom landsdelen har<br />
i gengäld varit så mycket mera markerad.</p>
<p style="margin-left:3px;">De selektiva styrmedlen och subventionerna har blivit så omfattande<br />
och svåröverskådliga att statens industriverk har ansett det nödvändigt att<br />
utge en särskild stödkatalog. En långtgående rationalisering av stödformerna<br />
skulle minska selektiviteten och öka effektiviteten i industripolitiken.</p>
<p style="margin-left:3px;">En starkt bidragande orsak till att de mycket stora insatser som gjorts i<br />
sysselsättningsbevarande och regionalpolitisk! syfte inte varit framgångsrika<br />
är att kostnadsstegringarna inom industrin inte har kunnat nedbringas.<br />
De statliga åtgärderna har snarast medverkat till att permanenta ett alltför<br />
högt kostnadsläge i nedläggningshotade industrier. Genom de statliga ingreppen<br />
har de anställda och deras organisationer invaggats i tron att det<br />
inte finns något krav på företagsekonomisk lönsamhet och konkurrensförmåga<br />
på marknaden. Den s. k. solidariska lönepolitiken har medfört att de<br />
anställda inte givits möjligheter att lönepolitiskt medverka till att återställa<br />
företagens lönsamhet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är nödvändigt att alla berörda parter medverkar i arbetet att återge<br />
svensk industri dess konkurrenskraft. För att återta förlorade marknadsandelar<br />
fordras inte bara en kostnadsutveckling som motsvaras av den i vår<br />
omvärld; takten måste bli lägre.</p>
<p style="margin-left:3px;">I valet mellan att arbete kvar i företaget och bo kvar på den invanda<br />
bostadsorten eller att flytta till en ny arbetsplats med alla de komplikationer<br />
och kostnader detta medför väljer många med all säkerhet det första<br />
alternativet, även om det innebär att den ekonomiska ersättningen blir<br />
lägre. Det lägre ekonomiska utfallet anses ofta kompenseras av att bosättning<br />
utanför storstadsregionerna medför sociala och miljömässiga fördelar.</p>
<p style="margin-left:3px;">När vi mot denna bakgrundsteckning — som i sina huvuddrag finns i<br />
motion 1981/82:2018 - tar del av regeringens proposition 1981/82:113,<br />
finner vi dessvärre att den förda analysen av den hittills förda regionalpolitiken<br />
är behäftad med betydande brister. Följaktligen låter regeringen den<br />
selektiva medelsarsenalen i huvudsak ligga kvar ograverad. Den glättade<br />
bild propositionen ger av nuvarande förhållanden finner vi motsägelsefull.<br />
Det förefaller som om regeringen inte velat inse att regionalpolitiken trots<br />
betydande ekonomiska insatser under flera år - inte nämnvärt förmått<br />
att förändra befolkningsstrukturen.</p>
<p style="margin-left:3px;">En ännu större brist i propositionen är den obefintliga analysen av<br />
konflikten mellan marknadsekonomi och regionalpolitikens utformning<br />
ställd i relation till de övergripande målsättningarna för regionalpolitiken.<br />
När man - som regeringen anför i propositionen - gör anspråk på att<br />
lägga fast regionalpolitiken för en längre tidsperiod, är det enligt vår<br />
mening nödvändigt att dessa riktlinjer har en sådan analys som utgångspunkt.<br />
Regeringen, som i andra sammanhang säger sig vilja försvara och<br />
även förstärka marknadsekonomin som det för vårt land bästa ekonomiska<br />
11 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2289</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">systemet, bör med dylika analyser ge vägledning även på de områden som<br />
omfattar arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiska överväganden.<br />
Från våra utgångspunkter anser vi att denna analys skulle ge ett mer<br />
tillförlitligt underlag för avvägningen mellan generellt verkande och selektivt<br />
styrande regionalpolitiska medel.</p>
<p>Det saknas också en analys av möjligheterna att använda skattepolitiken<br />
i regionalpolitisk! syfte. Vi bortser då från att regeringen — vilket vi skall<br />
kommentera något senare — nu föreslår att ett system med sänkningar av<br />
arbetsgivaravgifterna skall prövas, dock i begränsad omfattning. En viktig<br />
faktor för att regionalpolitiken skall bli framgångsrik är möjligheten att<br />
underlätta flyttningen av erforderlig arbetskraft till orter där etableringar i<br />
regionalpolitisk! syfte skall åstadkommas. Rörligheten i samband med<br />
regionalpolitiken har knappast berörts i propositionen, ej heller pendlingsfrågorna<br />
inom sysselsättningssvaga regioner.</p>
<p>Regionalpolitisk! önskvärda etableringar etc. kan många gånger vara<br />
beroende av att kunna nyrekrytera personer med särskilt yrkeskunnande.<br />
En viktig faktor som påverkar benägenheten att flytta från Syd- och<br />
Mellansverige till skogslänen och till Gotland är möjligheten för övriga<br />
familjemedlemmar att få arbete. Om inte make/maka kan få arbete på den<br />
nya orten ter det sig mer förmånligt att stanna kvar på sin ort än att flytta<br />
till en ny miljö, även om arbetsbytet i sig för en av familjemedlemmarna<br />
kan innebära en lönehöjning eller avancemang i övrigt.</p>
<p>Om familjebeskattningen tagit hänsyn till den verkliga försörjningsbördan<br />
hade incitamenten att flytta kanske varit mer påtagliga. Moderata<br />
samlingspartiet har som bekant i annat sammanhang föreslagit beskattning<br />
efter förmåga. Vi har också särskilt drivit kravet på en rättvisare fördelning<br />
av stödet till barnomsorg, som i dag främst gynnar de stora tätorterna.<br />
Detta bör i första hand ske genom införande av vårdnadsersättning/vårdnadsbidrag<br />
inom ramen för det nuvarande stödet. Vi vill också framhålla<br />
de åtgärder vi i andra sammanhang förordar i syfte att få till stånd en större<br />
rörlighet på arbetsmarknaden. Således bör rörlighetshämmande inslag undanröjas<br />
i arbetsmarknadslagstiftning, ledighetslagstiftning och i reglerna<br />
för arbetslöshetsersättningen.</p>
<p>Det är nödvändigt att också parterna på arbetsmarknaden medverkar<br />
genom att undanröja hinder för rörligheten. Således bör exempelvis avtal<br />
eller bestämmelser i de offentliga arbetsgivarnas personalplaner som endast<br />
erkänner anställning vid det egna landstinget eller i den egna kommunen<br />
som meriterande vid nyanställningar snarast omförhandlas. Vi<br />
anser att dessa frågor även har stor regionalpolitisk betydelse och det är<br />
därför lämpligt att göra en analys även av dessa problem i samband med att<br />
riktlinjer för en regionalpolitik ägnad att ligga fast för längre tid fastställs.</p>
<p>Dessa synpunkter leder till slutsatsen, att vi inte heller denna gång kan<br />
lägga fast regionalpolitiken för någon längre tid. I vart fall inte på det sätt<br />
som regeringen föreslår i propositionen. Vi föreslår därför att en ny analys</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>görs — med beaktande av de frågor som vi ovan har angett - och att<br />
regeringen återkommer med förslag till riktlinjer för den framtida regionalpolitiken.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regionalpolitiska medel</p>
<p style="margin-left:3px;">Som framgått av de inledande avsnitten i denna partimotion förordar vi<br />
en tyngdpunksförskjutning från användandet av selektiva åtgärder till generellt<br />
verkande stimulansinsatser.</p>
<p style="margin-left:3px;">Likvärdiga förutsättningar mellan landets olika delar förutsätter en ekonomisk<br />
och näringspolitisk miljö där skaparlust, personliga initiativ och<br />
arbetsvilja befrämjas. För att åstadkomma detta måste hänsyn tas till bl. a.<br />
olika lokala förhållanden. Ett sätt att uppnå detta är en övergång till mer<br />
generellt verkande ekonomiskt-politiska åtgärder som tillvaratar marknadsekonomins<br />
decentraliserade och effektiva beslutsfattande. Skall de<br />
regionalpolitiska målen uppnås måste beslutanderätten över de statliga<br />
stödformerna flyttas från centralt placerade politiker och ämbetsmän till<br />
dem som har bättre kännedom om de regionala förutsättningarna och<br />
möjligheterna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Generella stimulansåtgärder är inte behäftade med de uppenbara nackdelar<br />
som utpräglat selektiva och administrativt styrda stödåtgärder medför.<br />
De senare innebär ofta att det näringsliv som redan finns i stödområdet<br />
inte främjas. En snedvriden konkurrens till förmån för stödberättigade<br />
företag kan leda till att sysselsättningen i befintliga företag hotas. Ett<br />
selektivt system kräver dessutom ofta en byråkratisk beslutsprocess med<br />
åtföljande risk för orättvis behandling.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi avvisar därför en ytterligare utbyggnad av den selektiva regionalpolitiken<br />
liksom krav på lagstiftning om etableringskontroll eller s. k. ”frivilliga<br />
överenskommelser” mellan staten och företagen. Enligt vår mening<br />
representerar sådana överenskommelser främmande element i svensk förvaltning.<br />
De leder alltför lätt in i en ”mygelekonomi”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi avvisar dock inte sådana selektiva åtgärder som kan erfordras i vissa<br />
akuta situationer. Men handläggningen av sådana ärenden behöver läggas<br />
om. Vi föreslår att beslutanderätten i sådana frågor flyttas ned till länsplanet.<br />
Det skall i fortsättningen ankomma på länsstyrelserna att fatta<br />
beslut inom de anslagsramar som regering och riksdag fastlägger. Besluten<br />
skall i första hand avse kreditgarantier, varvid lånemedel etc. kanaliseras<br />
genom det reguljära kreditväsendet. Bankernas lokalkännedom och marknadsöversikt<br />
jämte deras kreditprövningserfarenhet beträffande näringslivsprojekt<br />
utifrån företagsekonomiska grunder bör bättre tas till vara.</p>
<p style="margin-left:3px;">De regionalpolitiska stödformerna av generellt verkande utformning bör<br />
utgöras av 1) sänkning av arbetsgivaravgifterna, 2) transportstöd och 3)<br />
sänkta elenergikostnader.</p>
<p style="margin-left:3px;">I takt med att den selektiva medelsarsenalen avvecklas kan generellt<br />
verkande åtgärder av dessa slag byggas ut. Målsättningen bör på sikt vara</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">att i huvudsak avveckla alla selektiva åtgärder och styrmedel. Då detta inte<br />
är möjligt att göra med omedelbar verkan föreslår vi att regeringen upprättar<br />
en avvecklingsplan på detta område. Vi förordar att regeringen utarbetar<br />
en sådan plan i samband med att förslag till nya riktlinjer för regionalpolitiken<br />
utarbetas, varvid förslag till en mer långtgående användning av<br />
generellt verkande åtgärder enligt våra önskemål läggs fram för riksdagen.<br />
1 samband med denna omprövning av regionalpolitiken vill vi också förorda<br />
att regeringen överväger former för att ersätta lokaliseringslånen med<br />
statliga kreditgarantier, som fördelas av länsstyrelserna i de län som riksdagen<br />
på förslag av regeringen prioriterar.</p>
<p>Genom att lämna stödet i form av statliga kreditgarantier ges utrymme<br />
för utökat samarbete mellan länsstyrelsen, kommunerna och de ordinarie<br />
kreditinstituten i länen. Härigenom uppnås större flexibilitet och effektivisering<br />
av de regionalpolitiska insatserna. Det nära samarbete som skapas<br />
mellan företag och banker är en förutsättning för att på lång sikt kunna<br />
driva företag på ett marknadsmässigt sätt.</p>
<p>Sänkningen av arbetsgivaravgifter och av elenergiskatten i visst stödområde<br />
bör kunna finansieras inom den ram som i dag är avsatt för regionalpolitiska<br />
åtgärder.</p>
<p>Vi har i tidigare regionalpolitiska sammanhang föreslagit att särskilda<br />
investeringsfonder för investeringar i stödområdet skall kunna inrättas, till<br />
vilka avsättningar - om investeringarna kan bindas till visst stödområde skulle<br />
kunna göras på förmånliga villkor. Alternativt kan vi eventuellt<br />
tänka oss ett system där nuvarande investeringsfonder kan utnyttjas även i<br />
regionalpolitisk! syfte. Förutsättningarna för att kunna begagna sig av även<br />
detta medel bör lämpligen klaras ut i samband med en mer markerad<br />
omläggning av regionalpolitiken som vi talat för i det föregående. Vi<br />
föreslår därför att även denna fråga analyseras i samband med den omprövning<br />
av riktlinjerna för den framtida regionalpolitiken som vi föreslagit</p>
<p>Slutligen bör utformningen av transportstödet innefattas i det åtgärdsprogram<br />
som vi föreslår att regeringen bör lägga fram. Transportstödet<br />
skall därvid utformas mer som ett generellt verkande regionalpolitisk!<br />
medel, avsett att närmast kompensera handikappen i form att långa avstånd<br />
till marknaden för företag i sysselsättningssvaga regioner. Det är mot<br />
bl. a. denna bakgrund som vi i annat sammanhang har begärt att transportstödet<br />
i sin nuvarande form skall trappas ned. Transportstödet skall således<br />
inte utgöra ett medel för att subventionera transportföretag som sådana.<br />
Som vi anfört i motion 1981/82:2018 kan transportstödet säkerställa<br />
konkurrens på lika villkor med andra delar av landet för olika transportsätt<br />
inom samt till och från stödområdet. Denna stödform måste dock fortgående<br />
anpassas till rådande kostnadsutveckling.</p>
<p>Transportstödet är till sitt syfte och sin allmänna karaktär ett generellt<br />
instrument för att utjämna konkurrensolikheter mellan olika delar av lan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>det. Samtidigt ingår i stödet dock en rad selektiva moment, t. ex. sådana<br />
som utesluter vissa transportmedel och varuslag. Vi anser att de selektiva<br />
inslagen i transportstödet skall minskas i möjligaste mån. Samtidigt bör<br />
stödets koppling till vissa särskilda transportsätt överges.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär dessa våra förslag att regeringen skall företa<br />
en närmare analys av den förda regionalpolitiken på sätt som vi i det<br />
föregående angivit. Därefter skall riktlinjer för den framtida regionalpolitiken<br />
utarbetas på grundval av dessa analyser. Därvid skall ett åtgärdsprogram<br />
för en övergång till användandet av mera generellt verkande åtgärder<br />
i regionalpolitiken utarbetas liksom en avvecklingsplan för den selektiva<br />
medelsarsenalen och de selektiva styrinstrumenten. 1 det följande begränsar<br />
vi oss till de konkreta förslag som redovisats i regeringens föreliggande<br />
proposition. Detta innebär, med hänsyn till vad vi nyss har anfört, att vi<br />
betraktar dessa åtgärder och våra ändringsförslag som åtgärder på kort sikt<br />
vars framtida användning får prövas i samband med att riksdagen tar<br />
ställning till det principförslag om framtida riktlinjer som vi har begärt att<br />
regeringen skall lägga fram.</p>
<p>S tödområdesindelningen</p>
<p>Riksdagen beslöt 1979 att den tidigare stödområdesindelningen skulle<br />
ersättas av ett nytt system, där berörda kommuner placeras in i olika<br />
stödklasser. Tillkomsten av de s. k. grå zonerna är ett uttryck för att den<br />
tidigare indelningen inte ansågs vara ändamålsenlig. Vi tillstyrkte den<br />
dåvarande regeringens förslag under den bestämda förutsättningen att det<br />
nya systemet skulle tillämpas på försök.</p>
<p>Stödområdesindelningen har under den tid som passerat kommit att<br />
utvecklas så att den helt dominerande delen av landet är placerat i ett eller<br />
annat stödområde. Inplacering i stödområde har ofta blivit den kosmetika<br />
som tillgripits då inga andra åtgärder har kunnat vidtas. Den till stödområdesindelningen<br />
bundna åtgärdsarsenalen har dessutom tagit alltför liten<br />
hänsyn till variationer i näringslivsstrukturen och lokala förhållanden i<br />
övrigt. Det kan inte vara rimligt att statsmakterna fördelar det regionalpolitiska<br />
stödet kommunvis.</p>
<p>Vi har i föregående avsnitt förordat att länsstyrelserna skall tilldelas<br />
beslutanderätten över det regionalpolitiska stöd som kommer att finnas<br />
kvar efter den omläggning som vi föreslagit. Dessa medel kommer i första<br />
hand att utgöras av statliga kreditgarantier. Detta innebär att länsorganet<br />
inom vissa av staten givna ramar och i samråd med de berörda kommunerna<br />
får använda medlen på det sätt som bäst gagnar regionen. Härigenom<br />
uppnås större flexibilitet och effektivitet.</p>
<p>Vi har i motion 1981/82:2018 förordat att nuvarande stödområdesindelning<br />
bör avvecklas. Skall stödåtgärder ge önskad effekt i de områden som<br />
är bäst betjänta av detta får inte stödområdet omfatta alltför stor del av<br />
landets yta. Detta innebär en uttunning av effekten i de kommuner som<br />
bäst är betjänta av stödet.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag till ny stödområdesindelning innebär att vi fått gehör<br />
för dessa våra krav. Det nu föreliggande förslaget står i klar kontrast till de<br />
ambitioner som kom till uttryck i partimotioner och i reservationer som<br />
väcktes i samband med 1979 års beslut resp. fogats till betänkande AU<br />
1978/79:23. Hade samtliga motionskrav godtagits av riksdagen vid denna<br />
tidpunkt, hade det i dag funnits stödkommuner i samtliga län utom två:<br />
Malmöhus och Halland, om man bortser från det specialdestinerade stödet<br />
till varvsorterna. Från den utgångspunkten är det en välgörande nyorientering<br />
som satt sin prägel på regeringens förslag. Emellertid har vi anledning<br />
att föreslå vissa smärre justeringar. Regeringen har i några fall övergett<br />
principen om att kommun skall utgöra minsta enhet i regionalpolitiken.<br />
Från principiella utgångspunkter kan vi inte utan vidare godta att<br />
statsmakterna skall utfärda riktlinjer och därmed styra verksamheten inom<br />
mindre enhet än kommun. Därtill kommer praktiska problem av skilda<br />
slag. Dels låser man fast indelningen för lång tid, varigenom ett flexibelt<br />
utnyttjande inom kommunen begränsas, vilket kan vara av behovet påkallat<br />
då förutsättningarna inom en kommun snabbt kan ändras. Dels blir det<br />
svårare att administrera de generellt verkande åtgärder som vi förordat i<br />
det föregående, om vissa kommuner har delats upp i olika enheter.</p>
<p>Den önskvärda flexibiliteten kan i sig ändå åstadkommas inom en kommun<br />
även om en uppdelning inte formellt har skett genom stödområdesindelningen.<br />
Det ankommer redan i dag på resp. länsstyrelse att i samverkan<br />
med vederbörande kommun prioritera de delar av kommunen som skall få<br />
ett något högre stöd inom de maximivärden som gäller inom resp. stödområde.<br />
Riksdagen kan också räkna med att berörda myndigheter kan utnyttja<br />
stödet flexibelt så att normer för stöd vid etableringar i kommunens<br />
ytterområden bestäms till klart högre belopp än vid etableringar i centralorten.</p>
<p>Från dessa utgångspunkter föreslår vi att en sådan uppdelning ej kommer<br />
till stånd. Regeringen har f. ö. i sin proposition avvisat krav från<br />
länsstyrelser på sådan uppdelning med liknande argument, vilket ger intryck<br />
av en inkonsekvent behandling. Vårt principiella ställningstagande<br />
står i överensstämmelse med riksdagens beslut 1979.</p>
<p>Våra förslag beträffande stödområdesindelningen framgår av bilaga 1.<br />
På sikt förordar vi en ytterligare begränsning av stödområdet. Målet bör<br />
vara att återgå till ett system med två stödområden (A och B). Detta kan<br />
åstadkommas genom att ytterligare kommuner — i takt med att den regionala<br />
balansen förbättras — tas ur stödområdet eller alternativt genom en<br />
överflyttning från område C till B. Även nedflyttningar från A och B kan<br />
bli aktuella. Vi förordar nu inga sådana åtgärder. Dessa bör prövas i<br />
samband med en framtida omläggning av regionalpolitiken.</p>
<p>På ännu längre sikt bör övervägas om stödområdesindelningen helt kan<br />
avskaffas i sin nuvarande detaljerade form och stödet i stället fördelas till<br />
de län som har störst behov av stöd. Resp. länsorgan kan då få en möjlighet</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>att fördela stödet med hänsyn till lokala förhållanden i varje enskilt fall och<br />
med hänsyn till regionens intressen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Löneskatten och socialförsäkringsavgifterna</p>
<p style="margin-left:3px;">Skattepolitiken bör utnyttjas i regionalpolitisk! syfte för att medverka till<br />
att kompensera kostnadsnackdelar och dämpa behovet av selektiva insatser.</p>
<p style="margin-left:3px;">1976 halverades löneskatten i det inre stödområdet, bl. a. på moderata<br />
samlingspartiets initiativ. 1978 sänktes löneskatten med 2 procentenheter i<br />
hela landet. 1 det inre stödområdet avskaffades den därmed helt. Vid<br />
halvårsskiftet 1978, slutligen, avskaffades löneskatten i hela landet. I och<br />
med sistnämnda beslut, som var ett väsentligt inslag i den rekonstruktion<br />
av den svenska ekonomin som trepartiregeringen inledde, bortföll den<br />
regionalpolitiska stimulans som den tidigare differentieringen inneburit.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den successiva avvecklingen av löneskatten i det inre stödområdet 1976<br />
och 1978 överensstämmer med vår uppfattning att regionalpolitisk stöd<br />
bör inriktas mera på att ge sysselsättning och mindre på att tillhandahålla<br />
kapitalsubventioner. Den principiella inriktning som dessa åtgärder innebär<br />
bör därför fullföljas.</p>
<p style="margin-left:3px;">Propositionens förslag om att detta medel nu skall införlivas i den<br />
regionalpolitiska medelsarsenalen är därför att hälsa med tillfredsställelse.<br />
Vi anser dock att omfattningen är alltför blygsam (förslaget omfattar fyra<br />
kommuner). Vi föreslår utöver vad regeringen har förordat att resterande<br />
kommuner i stödområde A får en sänkning med 5 procentenheter och<br />
kommuner i stödområde B med 3 procentenheter. Undantag för offentliga<br />
organ etc. bör ske på samma sätt som regeringen har föreslagit. Våra<br />
ändringsförslag framgår av bilaga 2, vari ändringar har gjorts i regeringens<br />
lagförslag av redaktionell karaktär utan att någon saklig ändring i övrigt<br />
åsyftas. Vi beräknar en kostnad — utöver regeringens förslag - till ca 350<br />
milj. kr. (1982 års löneläge). Beräkningarna avser på samma sätt som i<br />
proposition 1981/82:113 annan arbetsgivare än statlig och kommunal verksamhet<br />
i myndighetsform. Denna kostnad bör finansieras på sätt som vi<br />
anger i det följande.</p>
<p style="margin-left:3px;">Syftet med sänkningen av arbetsgivarnas sociala avgifter är att den skall<br />
leda till en ökad sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden genom att<br />
konkurrensförutsättningarna för företag inom stödområdet förbättras.<br />
Därigenom ökar statens och kommunernas skatteinkomster. Statens kostnader<br />
för olika arbetsmarknadspolitiska insatser minskar genom att en<br />
övergång från beredskapsarbeten till den öppna arbetsmarknaden blir möjlig.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vår bedömning är att åtgärderna på sikt inte innebär någon merkostnad i<br />
förhållande till nuvarande uppläggning. Tvärtom bör de i ett längre perspektiv<br />
medföra mindre kostnader och större inkomster för det allmänna.</p>
<p style="margin-left:3px;">De kostnader som en sänkning av socialförsäkringsavgifterna medför</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">bör dock redan nu täckas genom en omfördelning inom ramen för de<br />
regionalpolitiska anslagen i stort. Därför föreslår vi att anslaget till regionalpolitisk!<br />
stöd (bidrag) minskas till 100 milj. kr. Därutöver föreslår vi att<br />
anslaget till lokaliseringslån minskas med 100 milj. kr. samt att anslaget till<br />
Regioninvest Norr AB minskas med 30 milj. kr. En övergång till generellt<br />
verkande stödåtgärder - sänkta socialförsäkringsavgifter och transportstöd<br />
— dämpar behovet av selektiva insatser, varför huvuddelen av denna<br />
medelsarsenal kan avvecklas på sikt.</p>
<p>Länsplanering</p>
<p>En omfattande planeringsverksamhet har bedrivits och bedrivs fortfarande<br />
utan att verksamheten egentligen resulterar i annat än mycket allmänt<br />
hållna beslut utan styrande verkan. Även med de riktlinjer som drogs<br />
upp i riksdagsbeslutet 1979 kommer länsplaneringen att präglas av samma<br />
oklarhet och obestämdhet i fråga om mål och funktioner som tidigare. Det<br />
kan ifrågasättas om en central planering av detta slag, innefattande beslut<br />
även av regering och riksdag, över huvud taget fyller någon positiv funktion.<br />
Den nuvarande länsplaneringen måste minskas till omfattningen och<br />
göras mer preciserad och åtgärdsinriktad.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att den fullständiga länsplaneringen tas bort.<br />
Detta är bra. Men samtidigt föreslås att den årliga länsrapportens roll skall<br />
förstärkas. Detta kan tolkas på det sättet att länsplaneringen byggs ut på<br />
detta område som alternativ till att den stora omgången vart femte år<br />
försvinner. Det är uppenbar risk för att den föreslagna utvidgningen av<br />
länsrapporterna kan bli årliga omgångar av länsplanering i stället för den<br />
avveckling av länsplaneringen som borde komma till stånd.</p>
<p>Vi förordar i stället att den årliga rapporten integreras i den årliga<br />
budgetframställningen till regeringen, varvid vissa rationaliseringseffekter<br />
torde kunna uppnås. Med regeringens uppläggning finns betydande risker<br />
för dubbelarbete. Vad som däremot sägs om en bättre sektorssamordning<br />
inom länen är av stort värde. Däremot har inte regeringen redovisat någon<br />
syn på de problem som följer av dubbelplaneringen mellan landstingets<br />
regionplanekontor och länsstyrelsen i Stockholms län, vilket är anmärkningsvärt.<br />
Även i övrigt är avsnittet om länsplaneringen behäftat med<br />
många oklarheter. Avsaknaden av klara besked om länsplaneringens framtida<br />
utformning och omfattning är mycket otillfredsställande.</p>
<p>Vad som i övrigt anförts om planeringstal och ortsplan godtas. Förslagen<br />
innebär att vi i stort har fått gehör för den kritik mot dessa planeringsinstrument<br />
som vi framfört i motion 1981/82:2018. Emellertid vill vi understryka<br />
vikten av en långsiktig prioritering inom länen till vägledning för<br />
näringslivets planering.</p>
<p>Från dessa utgångspunkter föreslår vi att riksdagen inte längre ställer<br />
krav på kontinuerlig länsplanering vare sig i form av fullständiga planeringsomgångar<br />
eller årliga länsplaner. Verksamheten bör som angetts syfta</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>till att förbättra underlaget för att bedöma länsstyrelsernas årliga budgetäskanden<br />
och därigenom bilda del av underlaget för regeringens regionalpolitiska<br />
bedömningar. Någon årlig länsplanering därutöver bör inte förekomma<br />
på den centrala statsmaktens uppdrag. Riksdagen bör som sin<br />
mening ge regeringen detta till känna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regionalpolitisk stöd</p>
<p style="margin-left:3px;">En nyhet i regeringens proposition är ett ”sammanhållet anslag för<br />
regionala utvecklingsinsatser”. Detta förslag ligger i linje med de krav på<br />
decentralisering av beslutsfattandet rörande det regionalpolitiska stödet<br />
som vi förordat i motion 1981/82:2018. Det är denna utformning av de<br />
selektiva åtgärderna som bör finnas kvar under den övergångsperiod som<br />
erfordras innan den generellt verkande medelsarsenalen kan bli fullt utbyggd.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi accepterar därför förslaget under dessa förutsättningar. I gengäld med<br />
hänvisning till våra förslag om sänkningar av arbetsgivarnas sociala<br />
avgifter - föreslår vi att det övriga stödet avvecklas. Kvar står en mindre<br />
del av det regionalpolitiska stödet och lokaliseringslånen. Dessa medel,<br />
vilka utgör 100 milj. kr., resp. 400 milj. kr. efter vår minskning, jämte de nu<br />
föreslagna 274 milj. kr. för regionala insatser under nästa budgetår skall<br />
således disponeras av länsstyrelserna och fördelas av regeringen till dessa<br />
efter de regionalpolitiska problemens omfattning. Vi föreslår dock att inga<br />
andra län än de som i dagsläget har stödkommuner inom sig kommer i<br />
fråga. Därmed kan insatserna koncentreras till de bäst behövande områdena<br />
samt underlätta de omställningar som kan följa av att stödområdet nu<br />
kommer att begränsas. Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen<br />
detta till känna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Industricentra</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi accepterar förslaget om nya industricentra under förutsättning att<br />
regeringen företar en översyn av organisationsformer jämte en utvärdering<br />
av verksamhetens effekter. Denna översyn bör ligga till grund för bedömningen<br />
av den fortsatta användningen av detta stödmedel i regionalpolitiken.<br />
Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regioninvest Norr AB</p>
<p style="margin-left:3px;">Verksamheten har enligt vår mening inte varit framgångsrik. Det finns<br />
från många utgångspunkter skäl att rikta kritik mot sättet att sköta denna<br />
verksamhetsgren inom Statsföretag. Även från näringslivets sida har berättigad<br />
kritik riktats mot företagets skötsel. Det kan från dessa utgångspunkter<br />
inte vara tillfredsställande med fortsatta rekvisitioner av förlusttäckningsbidrag.<br />
Med hänvisning till den förstärkning av medlen till Norrbotten<br />
som regeringen nu föreslår i propositionen vill vi förorda att verksamhetens<br />
framtida inriktning prövas i särskild ordning. När resultatet av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">denna utvärdering föreligger får regeringen återkomma med rapport härom<br />
till riksdagen. 1 avvaktan härpå föreslår vi att anslaget minskas till 25 milj.<br />
kr.</p>
<p>Decentralisering inom den offentliga sektorn</p>
<p>Resonemanget om den offentliga sektorns roll ur regionalpolitisk synvinkel<br />
måste nyanseras för att ge en mer rättvisande bild. Inte minst gäller<br />
detta diskussionen som förs i propositionen om sysselsättningsutvecklingen<br />
i Stockholmsregionen.</p>
<p>Vi vill erinra om de uttalanden riksdagen tidigare gjort vad avser utflyttning<br />
av statlig verksamhet med innebörden att nytillkommande verksamhet<br />
i sin helhet kan lokaliseras utanför storstadsregionerna om bl. a. kraven<br />
på verksamhetens effektivitet kan förenas med en sådan åtgärd.</p>
<p>Med samma krav uppfyllda kan också en väl genomtänkt beslutsdecentralisering<br />
inom resp. myndighet och verk ske redan i dag, vilken också bör<br />
kunna skapa goda förutsättningar för en förstärkning och differentiering av<br />
vissa regionala arbetsmarknader ute i landet.</p>
<p>Några nya uttalanden av riksdagen är därför inte erforderliga i dessa<br />
hänseenden.</p>
<p>Elenergiskatten</p>
<p>Ett avskaffande av elenergiskatten bör genomföras för det området som<br />
i dag anses hårdast drabbat. Man undviker härigenom det paradoxala<br />
förhållandet att enskilda och företag tvingas till dyra oljetransportkostnader<br />
samtidigt som man har landets huvudsakliga elproduktion inom<br />
stödområdet. Detta medel är ett bra komplement till den medelsarsenal av<br />
generellt verkande åtgärder som vi inledningsvis i denna motion pläderat<br />
för.</p>
<p>För att på detta sätt ytterligare sänka kostnaderna för dem som är<br />
verksamma i de områden som stödområdet A utgör, bör man befria såväl<br />
företag som enskilda personer från elenergiskatten. Elenergiskatten är i<br />
det inre stödområdet (nuvarande område 5 och 6) sedan 1980 sänkt från 4<br />
till 3 öre. Ett borttagande av elenergiskatten i stödområdet A innebär ett<br />
inkomstbortfall grovt uppskattat till ca 50 milj. kr. för staten. Detta inkomstbortfall<br />
kan finansieras genom en omfördelning inom den regionalpolitiska<br />
budgeten i stort. Vi hänvisar därför till de besparingsförslag som<br />
vi redovisat i annat sammanhang.</p>
<p>Vår bedömning är sålunda att såväl sänkningen av arbetsgivaravgiften<br />
som borttagandet av elenergiskatten för stödområdet A på sikt inte innebär<br />
någon merkostnad i förhållande till nuvarande uppläggning. Vi räknar<br />
tvärtom med att det i ett längre perspektiv skall medföra mindre kostnader<br />
och större inkomster för det allmänna genom den stimulanseffekt denna<br />
åtgärd kan innebära. Men i nuläget bör åtgärden totalfinansieras.</p>
<p>Vi föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär ett förslag av denna<br />
innebörd.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Åtgärder i glesbygd</p>
<p>Vi hänvisar till de synpunkter och förslag som vi redovisat i partimotion<br />
1981/82:2018. Vi har därvid berört närservice, utbildningsmöjligheterna<br />
samt sysselsättning för ungdom.</p>
<p>Turism</p>
<p>Vi hänvisar till avsnittet om turism i partimotion 1981/82:2018.</p>
<p>Övriga regionalpolitiska åtgärder.</p>
<p>Vad som i övrigt har tagits upp i propositionen har vi inte haft anledning<br />
att kommentera på annat sätt än vad som följer av det inledande principresonemanget<br />
i denna motion. Förslagen i dessa hänseenden kan under<br />
dessa förutsättningar godtas.</p>
<p>1 övrigt hänsvisar vi till vad vi anfört i partimotion 1981/82:2018. Däremot<br />
har vi för överskådlighetens skull samlat samtliga aktuella yrkanden<br />
här nedan.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:48px;">1. att riksdagen med anledning av regeringens proposition 1981/<br />
82:113 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts<br />
i motionen om analys av regionalpolitikens utformning och resultat,</p>
<p style="margin-left:48px;">2. att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande<br />
del hemställer om förslag till nya riktlinjer för regionalpolitiken<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:48px;">3. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett avvecklingsprogram<br />
för de selektiva stödformer som förekommer inom regionalpolitiken<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:48px;">4. att riksdagen godkänner den stödområdesindelning som redovisas<br />
i motionen (se bilaga 1),</p>
<p style="margin-left:48px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om utformning av och beslutsordning för regionalpolitiskt<br />
stöd,</p>
<p style="margin-left:48px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om regionalpolitiskt stöd inom en och samma<br />
kommun,</p>
<p style="margin-left:48px;">7. att riksdagen antar bilagda förslag till lag om nedsättning av<br />
socialavgifter samt lag om ändring av lagen (1981:691) om socialavgifter<br />
(se bilaga 2),</p>
<p style="margin-left:48px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om länsplaneringens framtida inriktning jämte<br />
planeringsinstrumentens funktion,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:42px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om utvärderingen av verksamheten vid industricentra,</p>
<p style="margin-left:42px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om Regioninvest Norr AB,</p>
<p style="margin-left:42px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om decentralisering inom den offentliga sektorn,</p>
<p style="margin-left:42px;">12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om sänkning<br />
av elenergiskatten inom stödområde A i enlighet med vad som<br />
anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:42px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts om samhällets service- och utbildningsutbud i glesbygdsområden,</p>
<p style="margin-left:42px;">14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts om förutsättningarna för turistnäringens utveckling i sysselsättningssvaga<br />
områden,</p>
<p style="margin-left:42px;">15. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för<br />
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 100000000 kr.,</p>
<p style="margin-left:42px;">16. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för<br />
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 400000000<br />
kr.,</p>
<p style="margin-left:42px;">17. att riksdagen till Tillskott till Statsföretag AB för förlusttäckning<br />
i Regioninvest Norr AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten<br />
för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett<br />
reservationsanslag av 25000000 kr.</p>
<p>Stockholm den 24 mars 1982</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>GÖSTA BOHMAN (m)</p>
<p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)<br />
ERIK HOVHAMMAR (m)<br />
LARS F. TOBISSON (m)<br />
ANDERS BJÖRCK (m)</p>
<p>PER PETERSSON (m)</p>
<p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>NILS CARLSHAMRE (m)<br />
INGRID SUNDBERG (m)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>ALLAN HERNELIUS (m)<br />
ALF WENNERFORS (m)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">INGEGERD TROEDSSON (m)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:289px;">Bilaga 1</p>
<p>Motionärernas förslag till inplacering av kommuner i A, B och C</p>
<p>(Nuvarande inplacering anges inom parentes)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Norrbottens län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Arjeplog</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Jokkmokk</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Gällivare</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kiruna</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Pajala</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Övertorneå</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Överkalix</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Haparanda</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kalix</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Älvsbyn</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Arvidsjaur</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Luleå</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Piteå</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Boden</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västerbottens län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Sorsele</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Stomman</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Vilhelmina</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Dorotea</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Åsele</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Norsjö</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Vindeln</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Lycksele</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Vännäs</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bjurholm1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Skellefteå</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Robertsfors</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Nordmaling</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Umeå</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västernorrlands län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Sollefteå</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ånge</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kramfors</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Örnsköldsvik</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Härnösand</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Timrå</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Sundsvall</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Jämtlands län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Strömsund</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Berg</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ragunda</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (6)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bräcke</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">A (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Krokom</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Åre</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Härjedalen</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Östersund</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr></table><table class="skannad"><tr><td><p>Gävleborgs län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:22px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Ljusdal</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Nordanstig</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hofors</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hudiksvall</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Söderhamn</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bollnäs</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ovanåker</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ockelbo</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Gävle</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Sandviken</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kopparbergs län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:22px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Älvdalen</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Malung</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Vansbro</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Orsa</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Mora</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ludvika</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Smedjebacken</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Avesta</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Rättvik</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Leksand</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Gagnef</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Falun</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Borlänge</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Säter</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hedemora</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Värmlands län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:22px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Torsby</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">B (5)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hagfors</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Munkfors</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Filipstad</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Storfors</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Eda</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Sunne</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Årjäng</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Arvika</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Säffle</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Grums</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Karlstad</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Forshaga</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kil</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hammarö</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kristinehamn</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Älvsborgs län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:22px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Dals Ed</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bengtsfors</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">C (3)</p>
</td>
</tr></table><table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">Åmål</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Färgelanda</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Mellerud</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Borås</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(1)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Ulricehamn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-d)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Mark</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-d)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Tranemo</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-d)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Svenljunga</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-d)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Göteborgs och Bohus län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Strömstad</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Tanum</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Munkedal</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Sotenäs</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">- 13)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Orebro län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Hällefors</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Ljusnarsberg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">C (3)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Lindesberg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">C (2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Karlskoga</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Degerfors</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Nora</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Västmanlands län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Skinnskatteberg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">C (2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Fagersta</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">C (2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Norberg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">C (2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Sala</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Heby</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Uppsala län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Älvkarleby</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Tierp</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Östhammar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Gotlands län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Gotland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">B (4)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Östergötlands län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Ydre</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(1)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Kinda</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-d)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Kalmar län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Borgholm</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Mörbylånga</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Högsby</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-(2)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Kronobergs län</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Uppvidinge</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-d)</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>' Efter kommundelningen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p style="text-align:right;">16</p>
<p>Bilaga 2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Propositionens förslag<br />
1 Förslag till</p>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1§ Den procentsats efter vilken<br />
arbetsgivaravgifter och egenavgifter<br />
sammanlagt utgår enligt lagen<br />
(1981:691) om socialavgifter skall<br />
enligt denna lag sättas ned med 10<br />
procentenheter. Nedsättningen<br />
skall i första hand avse folkpensionsavgiften<br />
och därefter barnomsorgsavgiften.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>2§ För en arbetsgivare, som bedriver<br />
verksamhet med fast driftställe<br />
i området Kiruna, Gällivare,<br />
Jokkmokk och Pajala kommuner,<br />
skall avgifterna sättas ned i den<br />
mån de avser arbete som utförs i<br />
området. 1 fråga om förfarandet för<br />
nedsättningen gäller bestämmelserna<br />
i lagen (1959:552) om uppbörd<br />
av vissa avgifter enligt lagen<br />
(1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Bestämmelsen om nedsättning<br />
gäller inte arbetsgivare som är kommun,<br />
allmän försäkringskassa eller<br />
statlig myndighet med undantag av<br />
statens affarsdrivande verk.</p>
<p>3§ För en försäkrad, som avses i<br />
1 kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgifter,<br />
skall avgifterna sättas<br />
ned, om han för året före det taxeringsår<br />
då avgifterna debiteras är</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Motionärernas förslag<br />
1 Förslag till</p>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande</p>
<p>1§ Den procentsats efter vilken<br />
arbetsgivaravgifter och egenavgifter<br />
sammanlagt utgår enligt lagen<br />
(1981:691) om socialavgifter skall<br />
enligt denna lag sättas ned med 10<br />
procentenheter i området Kiruna,<br />
Gällivare, Jokkmokk och Pajala<br />
kommuner, med 5 procentenheter i<br />
området Arjeplog, Övertorneå,<br />
Överkalix, Haparanda, Kalix, Sorsele,<br />
Stomman, Vilhelmina, Dorotea,<br />
Åsele, Strömsund, Berg, Ragunda<br />
och Bräcke kommuner samt<br />
med 3 procentenheter i området<br />
Älvsbyn, Arvidsjaur, Norsjö, Vindeln,<br />
Lycksele, Bjurholm, Sollefteå,<br />
Ånge, Åre, Härjedalen, Ljusdal,<br />
Älvdalen, Malung, Vansbro,<br />
Torsby och Gotland kommuner.<br />
Nedsättningen skall i första hand<br />
avse folkpensionsavgiften och därefter<br />
bamomsorgsavgiften.</p>
<p>2§ För en arbetsgivare, som bedriver<br />
verksamhet med fast driftställe<br />
i områden som avses i I §,<br />
skall avgifterna sättas ned i den<br />
mån de avser arbete som utförs i<br />
området. I fråga om förfarandet för<br />
nedsättningen gäller bestämmelserna<br />
i lagen (1959:552) om uppbörd<br />
av vissa avgifter enligt lagen<br />
(1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Bestämmelser om nedsättning<br />
gäller inte arbetsgivare som är kommun,<br />
allmän försäkringskassa eller<br />
statlig myndighet med undantag av<br />
statens affärsdrivande verk.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>3§ För en försäkrad, som avses i<br />
1 kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgift,<br />
skall avgifterna sättas<br />
ned, om han för året före det taxeringsår<br />
då avgifterna debiteras är</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2289</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Propositionens förslag</p>
<p>mantalsskriven i det område som<br />
anges i 2§. I fråga om förfarandet<br />
för nedsättningen gäller bestämmelserna<br />
i uppbördslagen (1953:272).</p>
<p>4§ Ett belopp motsvarande det<br />
som arbetsgivaravgifterna eller<br />
egenavgifterna sätts ned med skall<br />
påföras staten och uppbäras i samma<br />
ordning som avgifterna i övrigt.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Denna lag träder i kraft fyra veckor<br />
efter den dag, då lagen enligt<br />
uppgift på den utkommit från trycket<br />
i Svensk författningssamling<br />
och tillämpas första gången i fråga<br />
om arbetsgivaravgifter som avser<br />
utgiftsåret 1983 och i fråga om<br />
egenavgifter med ledning av 1984<br />
års taxering.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Motionärernas förslag</p>
<p>mantalsskriven i det område som<br />
anges i 2 §. 1 fråga om förfarandet<br />
för nedsättningen gäller bestämmelserna<br />
i uppbördslagen (1953:272).</p>
<p>4§ Ett belopp motsvarande det<br />
som arbetsgivaravgifterna eller<br />
egenavgifterna sätts ned med skall<br />
påföras staten och uppbäras i samma<br />
ordning som avgifterna i övrigt.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Denna lag träder i kraft fyra veckor<br />
efter den dag, då lagen enligt<br />
uppgift på den utkommit från trycket<br />
i Svensk författningssamling<br />
och tillämpas första gången i fråga<br />
om arbetsgivaravgifter som avser<br />
utgiftsåret 1983 och i fråga om<br />
egenavgifter med ledning av 1984<br />
års taxering.</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_23" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_55" />
</div>
</div>
0GÖSTA BOHMANm1undertecknare0H. BERTIL LIDGÅRDm2undertecknare0ERIK HOVHAMMARm3undertecknare0LARS F. TOBISSONm4undertecknare0ANDERS BJÖRCKm5undertecknare0PER PETERSSONm6undertecknare0L. ARNE ANDERSSONm7undertecknare0NILS CARLSHAMREm8undertecknare0INGRID SUNDBERGm9undertecknare0ALLAN HERNELIUSm10undertecknare0ALF WENNERFORSm11undertecknare0INGEGERD TROEDSSONm12undertecknareG5022289Gösta Bohman m. fl.mot_198182__2289.pdf554024pdfProgram för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/ 82:113)https://data.riksdagen.se/fil/F8F620FA-6671-47B0-B5B4-DDEED17EFC18