3097310 G5022262 1981/82 2262 mot mot Motion 1981/82:2262 Gösta Bohman m. fl. Motion Motion 2262 0 1982-03-24 00:00:00 2014-11-03 23:12:55 2014-11-03 00:00:00 Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102) Gösta Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022262/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022262 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022262 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_38"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_1"><p>Motion</p> <p>1981/82:2262</p> <p>Gösta Bohman m. fl.</p> <p>Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta<br /> utveckling (prop. 1981/82:102)</p> <p>I proposition 1981 /82:102 har regeringen redovisat sitt förslag till inriktning<br /> av totalförsvaret under den kommande femårsperioden mot bakgrund<br /> av de förslag som lämnats av 1978 års försvarskommitté.</p> <p>I denna motion redovisas moderata samlingspartiets ställningstagande<br /> till dessa frågor mot bakgrund av den principsyn som angavs i den moderata<br /> partimotionen 1981/82:2018.</p> <p>1 Säkerhetspolitikens inriktning</p> <p>Under det gångna decenniet har förutsättningarna för Sveriges säkerhetspolitik<br /> gradvis förändrats.</p> <p>Detta är dels en följd av den ökade strategiska betydelse som främst<br /> Sovjetunionen men som en följd av detta även NATO kommit att tillmäta<br /> det nordeuropeiska och nordatlantiska området.</p> <p>Men det är också en följd av att den avspänningspolitik som svensk<br /> säkerhetspolitisk planering fäste så avgörande vikt vid i början av<br /> 1970-talet kommit att avlösas av en period av skärpta motsättningar och<br /> ökade spänningar, och att vi som en följd av detta fått en situation där våra<br /> försvarsresurser minskat i förhållande till de resurser som nu disponeras i<br /> vår omedelbara omvärld.</p> <p>De försvarsbeslut som fattades i slutet av 1960- och början av 1970-talet<br /> grundades på vad som senare visat sig vara felaktiga antaganden om den<br /> politiska och militära utvecklingen i vår omvärld under det kommande<br /> decenniet. Följden blev en viss försvagning av våra försvarspolitiska resurser<br /> i en period där snarast motsatsen varit motiverad. De felbedömningar<br /> som då gjordes visar mycket tydligt på de risker som är förknippade med<br /> en säkerhets- och försvarspolitik som tar utgångspunkten för långsiktiga<br /> beslut i kortsiktiga förhoppningar.</p> <p>1978 års försvarskommitté har lagt ner ett omfattande arbete på att<br /> redovisa grunderna för svensk säkerhetspolitik, och i propositionen ansluter<br /> sig regeringen i allt väsentligt till vad kommittén anfört. Moderata<br /> samlingspartiet tillstyrker den inriktning av säkerhetspolitiken som regeringen<br /> anger.</p> <p>Det förblir svårt, att med någon bestämdhet uttala sig om den säkerhetspolitiska<br /> miljö som Sverige kommer att leva i om ett eller två decennier.<br /> Den kommer att påverkas av en lång rad faktorer, varav endast en del i dag</p> </div> <div class="block ml_1"><p>1 Riksdagen 1981/82, 3 sami. Nr 2262</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>kan överblickas med någon säkerhet, medan andra knappat ens kan skönjas.<br /> Den snabba vapenteknologiska utvecklingen i de bägge supermakterna<br /> skapar risk för överraskningar som kan påverka vårt säkerhetspolitiska<br /> läge med samma styrka som t. ex. utvecklingen av de strategiska atomutbåtarna<br /> på 1960-talet gjorde.</p> <p>Grunddragen i vår geopolitiska situation kommer dock knappast att<br /> förändras. Vårt land omfattar ett vitt område beläget i omedelbar närhet<br /> av områden av central betydelse för den sovjetiska supermaktens industriella<br /> och militära styrkeutvecklingen, och mellan dessa och det nordatlantiska<br /> område som i såväl nuklära som konventionella konflikter kommer<br /> att tillmätas en mycket stor betydelse av de bägge maktblocken.</p> <p>Den rustningsutveckling som nu pågår i de bägge maktblocken visar på<br /> den betydelse som militär maktutveckling har i dessa strategier, och det<br /> finns ingen anledning att anta att detta förhållande kommer att förändras<br /> under överskådlig tid. Det finns heller ingen anledning att anta, att det<br /> nordeuropeiska och nordatlantiska området skulle förlora i strategisk<br /> betydelse i framtiden. Snarare förefaller det sannolikt, att detta områdes<br /> strategiska betydelse kommer att öka något.</p> <p>Det är mot denna bakgrund som den svenska alliansfria politiken,<br /> syftande att ge oss möjlighet att stå neutrala i ett krig i vårt närområde,<br /> skall utformas. Den måste bygga på en frihet från militära bindningar eller<br /> allianser och på ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar. Moderata<br /> samlingspartiet ansluter sig till den redovisning av förutsättningarna för<br /> och innehållet i den svenska alliansfria säkerhetspolitiken som statsministern<br /> redovisar i propositionen.</p> <p>Systemet med femåriga försvarsbeslut bidrar till att ge vår försvars- och<br /> säkerhetspolitik en stadga som är en väsentlig fördel. De femtioåriga<br /> perspektivplanerna är avsedda att ge de femåriga försvarsbesluten och<br /> programplanerna den stadga som krävs för att systemet skall fungera som<br /> avsett.</p> <p>1982 års försvarsbeslut är av stor betydelse för vår säkerhetspolitiks<br /> utformning under hela 1980-talet. Dess effekter kommer att bli som tydligast<br /> under årtiondets andra hälft.</p> <p>Det finns anledning att anta, att vår säkerhetspolitik under denna tidsperiod<br /> kommer att ställas inför mer skiftande uppgifter än vad som hitintills<br /> förefallit vara fallet. Snabba skiftningar i det internationella klimatet<br /> kan komma att ställa nya krav på underrättelsetjänst och förmåga att<br /> variera totalförsvarets beredskap, och en ökad vikt måste fästas vid försvarets<br /> förmåga att redan i fredstid övervaka och värna vårt territoriums olika<br /> delar mot de intrång som förekommer från främmande makters sida.<br /> Denna senare uppgift ställer skärpta krav på försvarets olika delar. Försvarets<br /> förmåga att lösa sina fredstida uppgifter har stor betydelse för omvärldens<br /> tilltro till dess möjligheter att också fullgöra sina uppgifter vid neutralitetsläge<br /> eller i krig. Till detta skall så läggas konsekvenserna av den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_39"><p>3</p> </div> <div class="block ml_2"><p>snabba tekniska utvecklingen, och de ökade möjligheter som denne ger<br /> främst de bägge supermakternas militära styrkor. Möjligheterna till överraskande,<br /> snabba och begränsade insatser i syfte att inom en kort tidsrymd<br /> nå vissa strategiska syften ökar, och det är icke osannolikt att ett mera labilt<br /> internationellt läge kommer att medföra ett ökat utnyttjande av direkt<br /> militära medel från de bägge stora maktblockens sida i områden där deras<br /> intressegränser icke framstår som helt klara, eller där instabilitet av någon<br /> anledning uppstår. Den sovjetiska invasionen av Afghanistan utgör ett<br /> exempel på detta. Vi kan utgå från, att denna möjliga ökade användning<br /> av begränsade militära insatser kan komma att beröra också det nordeuropeiska<br /> och nordatlantiska området.</p> <p>2 Grunderna för totalförsvaret</p> <p>Säkerhetspolitiken måste stödjas av ett starkt totalförsvar, som har en<br /> sådan uppbyggnad och inriktning, att den gör det möjligt för statsmakterna<br /> att övertyga såväl om vår vilja som vår förmåga att motstå hot mot oss<br /> av de mest varierande slag.</p> <p>Traditionellt har totalförsvaret främst dimensionerats för att kunna<br /> möta det avgörande hot som en storinvasion över hav eller land skulle<br /> utgöra. Det militära försvaret är totalförsvarets kärna, och dess övriga<br /> delar har byggts upp främst för att skydda samhället och stärka vår motståndsförmåga<br /> när det gäller att stå emot en storinvasion.</p> <p>En storinvasion är det allvarligaste hot som vårt totalförsvar har att<br /> möta, men detta innebär inte, att planeringen för totalförsvarets uppbyggnad<br /> kan bortse från de hot av annan storleksordning som kan uppkomma.<br /> Den fredstida övervakningen av vårt territorium ställer vissa bestämda<br /> krav, liksom de skyldigheter som vi som neutral stat har att uppfylla i en<br /> situation där väpnade strider pågår i vårt närområde. Planeringen för att<br /> kunna möta en storinvasion får icke innebära att planeringen för att möta<br /> de andra hot som kan uppkomma eftersätts.</p> <p>Under senare år har de icke-militära delarna av totalförsvaret kommit<br /> att tilldra sig ökad uppmärksamhet. Det har främst gällt vår förmåga att<br /> motstå olika typer av ekonomiska hot samt förmågan att skydda befolkningen<br /> mot verkningarna av ett krig i vår omgivning eller i vårt eget land.<br /> Betydelsen av samordningen inom totalförsvaret har ökat i takt med att de<br /> möjliga utmaningar som vår säkerhetspolitik kan ställas inför har blivit<br /> fler och alltmer varierande.</p> <p>Den förstärkning av de icke-militära delarna av totalförsvaret som försvarskommitténs<br /> förslag innebär är därför angelägen och välkommen.<br /> Därmed ges möjlighet att bygga upp ett totalförsvar med ökad förmåga att<br /> trovärdigt möta hot över ett brett säkerhetspolitiskt spektrum. Den fredsbevarande<br /> och krigsavhållande effekten av totalförsvaret förblir dock i<br /> första hand en funktion av det militära försvarets styrka.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Totalförsvaret skall omfatta hela det svenska samhället. Genom att det<br /> militära försvaret grundas på den allmänna värnplikten, kan försvaret<br /> utnyttja en stor del av samhällets samlade försvarsförmåga. Även övriga<br /> delar av totalförsvaret måste stödja sig på möjligheterna att vid konflikt<br /> eller krig utnyttja det civila samhällets resurser. Detta är betydelsefullt dels<br /> för de resurser som därmed tillförs försvarets olika delar, dels för den<br /> manifestation av vår nations samlade försvarsvilja som det utgör.</p> <p>En central fråga i de senaste årens säkerhetspolitiska debatt har varit<br /> frågan om kärnvapnens sannolika användning i de olika krigsfall som har<br /> relevans för svensk säkerhetspolitik. De beslut i slutet av 1960- och början<br /> av 1970-talet som på olika punkter innebar en försvagning av vårt försvar<br /> innebar bl a. att frågan om skydd mot kärnvapen sköts i bakgrunden på ett<br /> sätt som icke var sakligt motiverat. Angelägna studier om kärnvapnens<br /> effekt på vårt försvar i olika lägen kom t. ex. icke till stånd.</p> <p>I viss utsträckning har dessa brister nu mildrats genom det arbete som<br /> uträttats under 1978 års försvarskommitté, som ägnat kärnvapenfrågorna<br /> betydligt större uppmärksamhet än tidigare.</p> <p>Det förblir omöjligt att bygga upp ett trovärdigt och effektivt svenskt<br /> försvar mot en angripare som utan restriktioner är beredd att använda<br /> kärnvapen för att nå de mål vad avser Sverige som han satt upp. Men<br /> samtidigt är det angeläget, att totalförsvaret så långt detta är möjligt<br /> besitter en trovärdig förmåga att tillfoga även en angripare som använder<br /> kärnvapen betydande uppoffringar i olika former, och att skydda befolkningen<br /> och säkra dess långsiktiga överlevnad vid ett kärnvapenkrig i vilket<br /> Sverige blir inbegripet.</p> <p>Det är ytterst osannolikt, att en kärnvapenmakt skulle välja att i ett krig<br /> göra en första insats av kärnvapen mot just Sverige. Men varje mera<br /> omfattande krig i Europa — och det är främst i samband med ett sådant<br /> som vi ser militära hot mot Sverige som sannolika — kommer att föras<br /> under ett ständigt hot om snar och massiv insats av kärnvapen från konfliktens<br /> bägge sidor.</p> <p>När väl kärnvapen satts in, kommer det inte att finnas någon anledning<br /> att utgå från att särskild restriktivitet kommer att tillämpas mot t. ex.<br /> Sverige. I fred formaliserade garantier mot kärnvapenangrepp torde i ett<br /> sådant läge knappast ha någon relevans. Sannolikheten för att en så<br /> avgörande kraftmätning mellan Sovjetunionen å den ena sidan och NATO<br /> å den andra som ett storkrig i Central- och Nordeuropa skulle utgöra kan<br /> föras utan att kärnvapen kom till användning kan icke vara stor. Den<br /> sovjetiska ubåten 137 har visat, att kärnvapen i t. ex. Sovjetunionen är<br /> spridda till olika enheter som ett inslag i deras rutinbeväpning.</p> <p>Det finns därför starka skäl att ytterligare understryka den vikt som i de<br /> olika totalförsvarsgrenarnas programplanering, och i det övergripande<br /> säkerhetspolitiska studiearbetet, måste tillmätas kärnvapenfrågorna liksom<br /> skyddet mot kemiska stridsmedel.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_2"><p>3.1 Inriktningen av det militära försvaret</p> <p>Moderata samlingspartiet är i stort berett att instämma i den inriktning<br /> av det militära försvaret som regeringen, på grundval av försvarskommitténs<br /> betänkande, föreslår.</p> <p>I enlighet med den beskrivning av delar av den framtida säkerhetspolitiska<br /> miljön som getts ovan, vill vi emellertid ytterligare understryka vikten<br /> av olika åtgärder för att förbättra beredskapen och möjligheterna att<br /> variera denna. Detta måste också få konsekvenser när det gäller anskaffningen<br /> av viss materiel.</p> <p>Ett mera oklart säkerhetspolitiskt läge, där möjligheterna till snabba och<br /> överraskande insatser också i vår del av världen ökar, kommer att ställa<br /> delvis nya krav på vår förmåga att snabbt och smidigt anpassa vårt militära<br /> försvars beredskap i olika delar av landet. Behovet av en väl fungerande<br /> och samordnad underrättelsetjänst har understrukits av bl. a. försvarskommittén,<br /> och regeringen aviserar i propositionen vissa åtgärder i regeringskansliet<br /> för att ytterligare förbättra samordningen i dessa frågor. Men<br /> detta är icke alltid tillräckligt. Icke ens en väl fungerande underrättelsetjänst<br /> kan oftast lämna annat än indikationer och fragmentariska informationer,<br /> som sedan måste göras till föremål för bedömningar och beslut<br /> i fråga om bl. a. anpassning av beredskapen inom delar av försvaret eller<br /> olika delar av landet. Entydiga underrättelseinformationer som kan lämna<br /> underlag för enkla och raka ställningstaganden i fråga om beredskap och<br /> mobilisering utgör ett idealfall som med största sannolikhet icke kommer<br /> att inträffa.</p> <p>Betydelsen av ett system för smidig anpassning av försvarets beredskap<br /> i olika former är därför mycket stor. I detta sammanhang talar starka skäl<br /> för, att överbefälhavaren bör ges en viss rätt att själv fatta beslut om<br /> begränsade beredskapsanpassningar i syfte att under en kortare eller längre<br /> tidsperiod gardera sig mot de osäkerheter som det samlade underrättelsematerielet<br /> alltid kommer att innehålla. I dagsläget är sådana beslut helt<br /> förbehållna regeringen, vilket har en rad nackdelar. Dels blir beslutsgången<br /> ofta mindre snabb, dels finns det en risk för att en beredskapsanpassning<br /> i ett visst läge uppfattas som en mer dramatisk utrikespolitisk signal<br /> än vad som är avsikten. Den mycket begränsade beredskapshöjning som<br /> regeringen gav ÖB tillstånd till under en fas av Polen-krisen är ett gott<br /> exempel på detta.</p> <p>Enligt moderata samlingspartiets åsikt talar således starka skäl för, att<br /> möjligheterna till smidig och odramatisk anpassning av beredskapen till<br /> bl. a. de krav som osäkerheten i underrättelseunderlaget alltid kommer att<br /> ställa förbättras, t. ex. genom att ÖB ges klart specificerade möjligheter att<br /> beredskapsinkalla vissa förband. Regeringen bör ges i uppdrag att vidta<br /> åtgärder för att möjliggöra detta.</p> <p>Ett förbättrat system för beslut om olika beredskapsanpassningar måste<br /> emellertid motsvaras av en faktisk förmåga hos det militära försvarets</p> </div> <div class="block ml_2"><p>1 * Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2262</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_6"><p>olika delar att kunna genomföra olika typer av mobilisering, styrkeförstärkning<br /> och tidig insats i syfte att möta en kränkning eller ett regelrätt<br /> anfall mot vårt land.</p> <p>Det är av speciellt stor betydelse, att försvaret kan disponera förband<br /> som omedelbart efter en mobilisering är beredda till en kraftfull och<br /> samordnad insats. Detta kräver, att dessa förband regelbundet övas, och<br /> att dessa övningar sker med sådan regelbundenhet, över en sådan tidsperiod<br /> och i sådan storlek att förbanden verkligen kan anses vara stridsberedda<br /> omedelbart efter en plötslig total eller partiell mobilisering. Särskilt<br /> viktigt framstår kravet på att återkommande och realistiska övningar kan<br /> äga rum i hela brigadförband. Förbanden måste också vara beredda att<br /> mobilisera under strid för att successivt kunna slå tillbaka ett begränsat<br /> överraskande anfall. Moderata samlingspartiets förslag till inriktning av<br /> försvaret under den kommande femårsperioden har därför inräknats ett<br /> större utrymme för större samövningar av försvarets olika delar än vad<br /> som kunnat inrymmas i regeringens förslag.</p> <p>Speciell vikt måste fästas vid möjligheterna att snabbt kunna bygga upp<br /> styrka i särskilt utsatta delar av landet. Detta gäller i första hand övre<br /> Norrland, men också de andra delar som delvis oförutsedda säkerhetspolitiska<br /> situationer kan komma att bli föremål för hot om anfall eller direkt<br /> anfall. Enligt moderata samlingspartiets uppfattning krävs därför en utökad<br /> anskaffning bl. a. av krigsbromateriel för att säkerställa möjligheterna<br /> till förstärkning av övre Norrland i ett skede då krig redan utbrutit och<br /> en fortsatt utbyggnad med minst två tunga transportflygplan av flygvapnets<br /> transportflygresurser.</p> <p>Under försvarskommitténs arbete togs från moderat sida initiativ till<br /> vissa åtgärder för att förbättra försvarets möjligheter att i fredstid övervaka<br /> vårt territorium för att kunna upptäcka, identifiera och avvisa de olika<br /> kränkningar som med viss regelbundenhet förekommer. ÖB har sedermera<br /> föreslagit en rad åtgärder i detta syfte, och i propositionen begär regeringen<br /> ett beställningsbemyndigande på 160 milj. kr. för att täcka vissa utgifter<br /> som en ökad ambitionsnivå på detta viktiga område medför. Moderata<br /> samlingspartiet vill understryka vikten av att dessa åtgärder genomförs så<br /> snabbt som möjligt.</p> <p>Under de senaste åren har en rad incidenter visat på brister i såväl<br /> förmågan att upptäcka och avvisa kränkningar av främst vårt sjöterritorium<br /> som också i de bestämmelser som styr krigsmaktens uppträdande i<br /> dessa situationer. Jakten på främmande ubåt utanför Huvudskär i Stockholms<br /> skärgård 1980 samt grundstötningen av den sovjetiska ubåten vid<br /> Gåsefjärden i Blekinge skärgård hösten 1981 aktualiserade en rad frågor<br /> om bl. a. utformningen av och tillämpningen av nuvarande instruktion för<br /> krigsmaktens uppträdande i fred och neutralitet (IKFN).</p> <p>I propositionen meddelar regeringen, att ÖB nu företar en översyn av<br /> IKFN:s bestämmelser, och att regeringen senare kommer att fatta beslut</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_2"><p>om vissa förändringar. Enligt moderata samlingspartiets mening bör erfarenheterna<br /> från de senaste åren leda till vissa störningar av IKFN. Så är det<br /> t. ex. nödvändigt, att främmande örlogsfartyg som intränger på svenskt<br /> inre territorialvatten och militärt skyddsområde behandlas med en större<br /> skärpa än vad IKFN i dag innehåller bestämmelser om. Förändringarna<br /> av IKFN bör beslutas i sådana former att omvärlden klart informeras om<br /> den samlade uppslutningen bakom mera skärpta bestämmelser, liksom om<br /> de ökade möjligheter att hävda vårt territorium i fred och neutralitet som<br /> de nu aktualiserade åtgärderna gradvis kommer att medföra.</p> <p>Med en på detta sätt kompletterad inriktning av det militära försvaret<br /> bör detta, enligt moderata samlingspartiets mening, ha goda möjligheter<br /> att ge vår säkerhetspolitik det stöd som kan komma att krävas under<br /> 1980-talet.</p> <p>3.2 Inriktningen av krigsorganisationen</p> <p>Försvarsbeslutets yttersta syfte är, att genom olika insatser åstadkomma<br /> den framtida krigsorganisation som i olika angreppsanfall bedöms kunna<br /> ge vår säkerhetspolitik det starkaste stödet.</p> <p>Det säger sig självt, att krigsorganisationen i alla sina detaljer icke kan<br /> göras till föremål för offentlig debatt. Men det är trots detta angeläget, att<br /> försvarsdebatten i allmänhet och försvarsbesluten i synnerhet i ökad utsträckning<br /> inriktas på en diskussion om ett förverkligande av en viss<br /> krigsorganisation. Under 1970-talet har huvuddragen i det svenska försvarets<br /> krigstida styrka och organisation dessutom kommit att offentliggöras<br /> på ett sätt som varit till fördel för den inhemska debatten utan att tillföra<br /> utländska bedömare kunskaper som de tidigare icke hade.</p> <p>I försvarskommitténs arbete har frågan om krigsorganisationens inriktning<br /> och omfattning, liksom hur man bl. a. genom rationaliseringar i<br /> fredsorganisationen skall kunna få fram tillräckliga ekonomiska resurser<br /> för denna, varit central. De olika partierna har formulerat sina förslag till<br /> inriktning av försvaret delvis i termer av vissa krav på krigsorganisationen,<br /> och för moderata samlingspartiet har t. ex. vissa tydliga brister i den av<br /> mittenpartierna förordade krigsorganisationen lett till konkreta krav på<br /> ytterligare materielanskaffning till vissa förband.</p> <p>I propositionen undviker regeringen att ta ställning till flera av de<br /> avgörande frågor om krigsorganisationens utveckling som aktualiserats<br /> under försvarskommitténs arbete. Regeringen anser det icke ”varken möjligt<br /> eller nödvändigt” att nu i detalj binda sig för krigsorganisationens<br /> långsiktiga utveckling.</p> <p>Utan tvekan förlorar försvarsbeslutet en del av den betydelse det bör ha<br /> om det inte förenas med ett bestämt ställningstagande till krigsorganisationens<br /> utveckling. Det finns visserligen skäl, främst den osäkerhet som alltid<br /> vidlåter planering över en längre tidsperiod, att undvika en alltför detal</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>jerad låsning av krigsorganisationen. Det framgår dock som olämpligt att<br /> ta dessa skäl till intäkt för att undvika att ta ställning till frågor av sådan<br /> vikt att de t. o. m. föranlett partierna att gå olika vägar i försvarskommitténs<br /> arbete. När regeringen t. ex. icke är beredd att ange någon bestämd<br /> inriktning i fråga om antalet moderna infanteribrigader eller antalet moderna<br /> ubåtar i krigsorganisationen har man indirekt berövat försvarsbeslutet<br /> en väsentlig del av dess sakinnehåll. Man bäddar dessutom för en debatt<br /> om försvarspolitiken, som icke kan föras om krigsorganisationen, utan<br /> som då i stället främst kommer att röra fredsorganisationen och med den<br /> sammanhörande frågor.</p> <p style="margin-left:308px;">v</p> <p>Enligt moderata samlingspartiets mening bör ett försvarsbeslut innehålla<br /> en klar riktningsangivelse när det gäller den kvantitativa omfattningen<br /> av och det kvalitativa innehållet i det militära försvarets avgörande krigsoperativa<br /> enheter. I den mån t. ex. den säkerhetspolitiska utvecklingen<br /> under försvarsbeslutsperioden ger anledning till förändring av denna inriktning,<br /> är det självklart att sådana förändringar skall kunna genomföras<br /> på det sätt som hitintills varit fallet.</p> <p>Moderata samlingspartiet utgår därför ifrån, att försvarsbeslutet kommer<br /> att få ett innehåll som möjliggör en bedömning av hur krigsorganisationens<br /> avgörande delar kommer att utvecklas under och efter programplaneperioden.</p> <p>I fråga om arméstridskrafterna bör utvecklingen inriktas på en utökning<br /> av antalet norrlandsbrigader från nuvarande fyra till fem, ett bibehållande<br /> av fyra pansarbrigader, organiserandet av elva moderna infanteribrigader,<br /> uppsättandet av en mekaniserad brigad samt ett antal mekaniserade bataljoner.<br /> I försvarskommittén förordade moderata samlingspartiets ledamöter<br /> en infanteribrigad samt ett antal mekaniserade bataljoner utöver vad<br /> som kunde inrymmas i regeringspartiernas företrädares förslag. Den inriktning<br /> vi nu föreslår överensstämmer med detta.</p> <p>I fråga om marinstridskrafterna bör utvecklingen inriktas på ett successivt<br /> införande av modern sjörobot på så många ytattackfartyg som möjligt<br /> samtidigt som de äldre av dessa börjar att ersättas av en ny robotbåt med<br /> utökad kapacitet mot olika typer av mål, anskaffningen av ett sådant antal<br /> moderna A17-ubåtar att det totala ubåtsantalet kommer att uppgå till<br /> minst 13 men om möjligt 14 samt en modernisering av vissa minröjningsförband<br /> och en förstärkning av nuvarande resurser för övervakning av<br /> havsområdet samt ubåtsjakt. För kustartilleriets del sker en anskaffning av<br /> modernt rörligt kustartilleri och en anskaffning av ny lätt kustrobot.</p> <p>För flygstridskrafternas del inriktas arbetet mot tolv jaktdivisioner, varav<br /> åtta utrustade med JA37 Viggen, ett bibehållande av nuvarande fem och<br /> en halv division AJ37 Viggen samt tre divisioner S37 Viggen. Flygtransportförbanden<br /> bör enligt moderata samlingspartiets mening gradvis utökas<br /> ytterligare.</p> <p>Under försvarsbeslutsperioden kommer behov att föreligga av beslut på</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_40"><p>9</p> </div> <div class="block ml_2"><p>vissa väsentliga materielområden för den framtida inriktningen av krigsorganisationen<br /> inom försvarets olika delar.</p> <p>Inom arméstridskrafterna kommer beslut att erfordras om anskaffningen<br /> av ny lätt pansarvärnsrobot. Det är enligt moderata samlingspartiets<br /> mening av stor betydelse att detta vapen kan tillföras ett så stort antal<br /> förband som möjligt. I de ramar vi förordar är inplanerat en ökad anskaffning<br /> av lätt pansarvärnsrobot, vilket bl. a. medger att denna kan tillföras<br /> även vissa lokalförsvarsförband. Anskaffningen av helikoptrar för pansarvärnsuppgifter,<br /> och en utökning av antalet arméflygförband, är andra<br /> beslut av större vikt.</p> <p>Beslut kommer dessutom att erfordras om utvecklingen av framtida<br /> system för luftvärnsskydd av bl. a. arméstridskrafterna.</p> <p>Det finns skäl att noga överväga möjligheterna att inom landet utveckla<br /> eller väsentligt modifiera ett utländskt robotsystem för att klara av dessa<br /> uppgifter. Möjligheterna till samordning med den utveckling av vapen till<br /> det nya JAS-flygplanet som kommer att ske måste självfallet tillvaratas.</p> <p>Inom marinen är beslutet om omfattningen av våra ubåtsstyrkor av stor<br /> betydelse icke minst för vår förmåga att bibehålla en kvalificerad kapacitet<br /> för utveckling och tillverkning av ubåtar speciellt anpassade till Östersjöns<br /> unika förhållanden. Införandet av modern sjörobot bör ske i så stor<br /> omfattning som möjligt, och det kan finnas anledning att studera möjligheterna<br /> att förse ytterligare enheter till lands och sjöss med detta vapensystem.</p> <p>Det är också viktigt, att den planerade anskaffningen av en ny lätt<br /> kustrobot till kustartilleriets rörliga förband sker som planerat.</p> <p>Inom flygvapnet kommer självfallet anskaffningen av ett nytt flygplanssystem<br /> för att på 1990-talet successivt ersätta Viggen att vara den dominerande<br /> frågan. Det finns dock anledning att fästa uppmärksamheten på<br /> betydelsen av den fortsatta utbyggnaden och modifieringen av bassystemet,<br /> kompletteringen av stridsledningssystemet med anskaffning av luftburna<br /> radarstationer och den fortsatta utvecklingen och anskaffningen av<br /> moderna vapen för såväl attack- som jaktuppgifter.</p> <p>3.3 Anskaffningen av ett nytt flygplanssystem m. m.</p> <p>På grundval av försvarskommitténs förslag förordar regeringen, att<br /> arbetet i flygplansfrågan inriktas mot ett svenskt JAS-flygplan med målet<br /> att Viggen-systemet skall kunna börja ersättas i början av 1990-talet, om<br /> det svenska JAS-flygplanet under utvecklingsarbetet visar sig fylla de<br /> uppställda kraven.</p> <p>Moderata samlingspartiet instämmer i de överväganden och förslag som<br /> regeringen redovisar i denna fråga.</p> <p>Under de senaste åren har, på grundval av riksdagens beslut våren 1980<br /> om inriktningen mot ett JAS-flygplan, bedrivits ett omfattande studiear</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>bete kring flygplanssystemets framtida roll i vårt försvar och möjliga<br /> anskaffningsalternativ.</p> <p>Det är värt att notera, att det i dag råder en klarare enighet än tidigare<br /> om betydelsen av att vårt försvar även fortsättningsvis inkluderar ett starkt<br /> flygvapen, utrustat med flygplan som kvalitativt har möjligheter att mäta<br /> sig med de som kan komma att bli aktuella från eventuella angripares sida.<br /> Icke minst har de gångna årens studiearbete visat på den ökade betydelse<br /> som det svenska luftrummet, och därmed det svenska luftförsvaret, kan<br /> komma att ha i framtiden, och den centrala roll som bemannade flygplansplattformar,<br /> försedda med avancerade sensorssystem och ett brett register<br /> kvalificerade vapen, har i detta sammanhang. Även när det gäller attackfunktionen<br /> har genomförda studier visat på svårigheterna att med bibehållen<br /> flexibilitet ersätta det bemannade flygplanet som vapenplattform.</p> <p>På uppdrag av regeringen har ÖB genomfört en värdering av de olika<br /> möjligheter att tillgodose kravet på införandet av ett JAS-system i början<br /> av 1990-talet som står till förfogande. En detaljerad teknisk, operativ och<br /> ekonomisk jämförelse av det av Industrigrupp JAS offererade fiygplanssystemet<br /> med de i dag operativa eller färdigutvecklade amerikanska flygplanen<br /> F18A, F18L, F16C, F5G och F5JAS har redovisats.</p> <p>Enligt chefen för flygvapnets och överbefälhavarens utlåtanden visar<br /> dessa studier, att det offererade svenska JAS-flygplanet fyller de krav i<br /> olika hänseenden som ställts upp. Flertalet av de utländska alternativen<br /> uppfyller också dessa krav. I några fall sker detta med imponerande<br /> marginaler, men vid en total bedömning har en utveckling och anskaffning<br /> av det svenska JAS-systemet av ÖB ändå bedömts som det fördelaktigaste<br /> alternativet. Av stor betydelse för detta ställningstagande torde ha varit, att<br /> möjligheterna att upprätthålla en tillräcklig kvantitet på flygvapnets krigsorganisation<br /> bedöms vara avsevärt större vid en inhemsk utveckling och<br /> produktion än vid en anskaffning av utländska flygplan.</p> <p>En utveckling och tillverkning av det svenska JAS-flygplanet kommer<br /> att ställa mycket stora krav på svensk flygindustri, som samtidigt kommer<br /> att krympa sina militära delar med 40—50 %. Stora krav kommer också att<br /> ställas på den flygtekniska forskningen och på de militära myndigheter<br /> som kommer att ha huvudansvaret för upphandlingen av JAS-systemet<br /> under de kommande decennierna.</p> <p>Det kommer icke att vara möjligt att utveckla ett tillräckligt kvalificerat<br /> JAS-flygplan utan ett långt gående samarbete med utländska flygindustrier.<br /> Det har hela tiden stått klart, att JAS-flygplanets framtid är beroende<br /> av möjligheterna att säkra tillgång till mycket avancerat utländskt<br /> teknologiskt kunnande på en rad områden. Ett sådant utländskt samarbete<br /> utgör en förutsättning för JAS-projektet likaväl som en långsiktig styrka<br /> för den svenska flygindustrin i dess arbete för att åstadkomma en successiv<br /> omställning till en allt högre andel av civil produktion.</p> <p>För att JAS-projektet skall lyckas fordras, förutom ett omfattande ut</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_39"><p>11</p> </div> <div class="block ml_2"><p>ländskt samarbete, en betydande fasthet i den ekonomiska och operativa<br /> planeringen. Viggen-systemets historia ger en god belysning av riskerna<br /> med ett projekt som fullföljs under starkt förändrade förutsättningar. De<br /> kostnadsfördyringar i jämförelse med de ursprungliga planerna som drabbat<br /> Viggen-systemet har till den alldeles övervägande delen varit en effekt<br /> dels av det minskade totala antalet flygplan från en ursprunglig planering<br /> på över 800 till en slutbeställning på ca 330 och dels av den successiva<br /> neddragningen av produktionstakten långt under gränsen för det ekonomiskt<br /> optimala. Det är av avgörande betydelse för möjligheterna att inrymma<br /> JAS-projektet i framtida försvarsramar att dessa erfarenheter från<br /> Viggen-systemets utveckling noga beaktas.</p> <p>JAS-systemet kommer att utvecklas och utprovas under 1980-talet för att<br /> sedan vara operativt under 1990-talet och 2000-talets första decennier. Det<br /> är uppenbart, att kravet på att systemet skall vara fullt operativt användbart<br /> under så lång tidsperiod ställer mycket höga krav på systemets prestanda<br /> redan i utgångsläget, och att det dessutom gör det nödvändigt att<br /> beakta behovet av att successivt modernisera och modifiera flygplansplattformen<br /> och de olika vapensystem som den skall förses med.</p> <p>Det är därför av stor betydelse, att de avgöranden som nu sker om<br /> flygplanets grundläggande drag, sker med beaktande av också de långsiktiga<br /> utvecklingsmöjligheterna. Utformningen av den aerodynamiska<br /> grundkonfigurationen och valet av motor för flygplanet låter sig knappast<br /> förändras senare, om det skulle visa sig att tillstötande svårigheter eller nya<br /> krav innebär att prestandakraven måste skärpas eller på något avgörande<br /> sätt förändras. I sitt ställningstagande måste riksdagen utgå ifrån, att de<br /> militära myndigheterna och regeringen på ett tillfredsställande sätt beaktat<br /> dessa frågor.</p> <p>Arbetet med JAS-projektet har skett på ett sätt som på viktiga punkter<br /> avvikit från det som gällde Viggen-systemet. En sammanhållen Industrigrupp<br /> JAS har, delvis efter ett eget ekonomiskt risktagande, offererat ett<br /> flygplanssystem inom mycket bestämda ramar. Kraven på fasthet i flygindustrins<br /> åtaganden i olika hänseenden torde vara längre drivna än i så gott<br /> som varje annan upphandling av motsvarande slag som är möjligt att<br /> jämföra med.</p> <p>Riksdagens ställningstagande i vår till förmån för det svenska JASprogrammet<br /> bör innebära, att ett flygplanssystem skall utvecklas inom de<br /> angivna ekonomiska ramarna, och att det skall svara mot de uppställda<br /> kraven. Inom denna ram är det sedan naturligt att projektet i vissa delar<br /> kan komma att förändras mot bakgrund av den tekniska utvecklingen,<br /> möjligheterna till internationellt samarbete kring systemets olika delar<br /> samt de skiftande operativa krav som bl. a. utvecklingen i vår omvärld kan<br /> medföra.</p> <p>Stora krav ställs på ledningen av arbetet med JAS-projektet, och regeringen<br /> redovisar i propositionen vissa överväganden i denna fråga. Mo</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>derata samlingspartiet instämmer i vad regeringen har att anföra i denna<br /> fråga.</p> <p>Det förslag till inriktning av den flygtekniska forskningen som regeringen<br /> redovisat i propositionen är enligt moderata samlingspartiets mening<br /> icke komplett och därmed otillfredsställande. Den flygtekniska forskningen<br /> har mycket stor betydelse dels mot bakgrund av JAS-projektet, och<br /> dels mot bakgrund av ansträngningarna att vidga basen för den svenska<br /> flygindustrin, och det är knappast möjligt att ta ställning till riktlinjer för<br /> denna forskning innan det förslag som regeringen aviserar om, bl. a.<br /> förläggningen av den transsoniska vindtunneln, har förelagts riksdagen.<br /> Moderata samlingspartiet är därför f. n. ej berett att ta ställning till dessa<br /> frågor.</p> <p>3.4 Rationalisering av fredsorganisationen</p> <p>Ett centralt inslag i försvarskommitténs arbete var ansträngningarna att<br /> genom rationaliseringar och förenklingar av försvarets fredsorganisation<br /> frigöra resurser att överföra till krigsorganisationen. Utan omfattande<br /> rationaliserings- och besparingsinsatser torde det vid nuvarande statsfinansiella<br /> läge icke vara möjligt att upprätthålla en tillfredsställande krigsorganisation.</p> <p>Försvarskommittén var enig om, att ett belopp om sammanlagt minst 7,9<br /> miljarder kronor skulle inbesparas under denna och följande programplaneperiod.<br /> Av dessa skulle 5,5 miljarder kronor åstadkommas genom rationaliseringar<br /> av existerande verksamhet medan resterande 2,4 miljarder<br /> skulle frigöras genom nedläggningar av vissa delar av fredsorganisationen.</p> <p>Inom försvarskommitténs arbetsutskott uppnåddes enighet om inriktningen<br /> av dessa rationaliserings- och nedläggningsinsatser, och denna<br /> enighet var en mycket betydelsefull grundkomponent i planeringen av<br /> försvaret under de kommande programplaneperioderna. Uppslitande strider<br /> om fredsorganisationen bidrar knappast till den önskade stabiliteten<br /> i försvarets arbete.</p> <p>I propositionen ansluter sig regeringen i huvuddelen av frågorna till det<br /> förslag som lämnades av försvarskommitténs arbetsutskott, och som bl. a.<br /> moderata samlingspartiet förklarat sig berett att ge sitt stöd med undantag<br /> av frågan om Bergslagens militärområde. Mot bakgrund av behovet av att<br /> nu minska väntetiderna vid grundutbildning finner regeringen det dock<br /> motiverat med en viss utökning av grundutbildningskontingenten under<br /> de närmaste åren. Regeringen anser därför att en nedläggning av 13 i<br /> Örebro icke bör beslutas nu.</p> <p>I rådande läge ansluter sig moderata samlingspartiet till regeringens<br /> bedömning i denna fråga, men vill starkt stryka under vikten av att besparingsmålen<br /> för de bägge programperioderna uppnås i den omfattning<br /> som försvarskommittén var enig om. Beslutet om att icke lägga ner 13 leder<br /> till en utebliven besparing med ca 65 miljoner kronor under den första och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_39"><p>13</p> </div> <div class="block ml_2"><p>ca 165 miljoner kronor under den andra programplaneperioden, och det<br /> bör ankomma på regeringen att så snart som möjligt redovisa de ytterligare<br /> besparingar i andra delar av fredsorganisationen som detta beslut nödvändiggör.<br /> Riksdagen bör ge regeringen detta till känna, samtidigt som riksdagen<br /> på ett klarare sätt än vad som är fallet i regeringens proposition<br /> ansluter sig till de av försvarskommittén uppställda målen för besparingsoch<br /> rationaliseringsarbetet under tidsperioden 1982/83—1991/92.</p> <p>Besparings- och rationaliseringsarbetet bör avse fredsorganisationen,<br /> och bör självfallet icke ske på ett sätt som medför att försvarets förmåga i<br /> krig försvagas i viktiga hänseenden. Det är mot denna bakgrund som<br /> moderata samlingspartiet motsätter sig förslaget om nedläggning av Bergslagens<br /> militärområde.</p> <p>Försvarets regionala ledning har varit föremål för genomgripande utredning<br /> och beslut så sent som 1980, och dagens indelning i sex militär- och<br /> civilområden är ett resultat av mycket ingående bedömningar av bl. a. de<br /> behov av operativ ledning av försvaret som föreligger i olika situationer.<br /> Bergslagens milo representerar i detta sammanhang en ledningsfunktion<br /> som har stor betydelse för genomgångs- och kringgångstransporter för<br /> reorganiseringen av stridskrafter i vissa situationer. Det tjänar dessutom<br /> det viktiga syftet att ge ledningskapacitet i en riktning och möjlighet till<br /> reservkapacitet i andra avgörande riktningar. Ett bortfall ur freds- och<br /> krigsorganisationen av en militärområdesstab och civilområdesledning<br /> innebär att möjligheterna till ett omfattande och uthålligt djupförsvar av<br /> betydelsefulla delar av landet minskar.</p> <p>Den mycket begränsade ekonomiska besparing som indragningen möjliggör<br /> uppväger enligt moderata samlingspartiets mening icke de operativa<br /> nackdelar som är förknippade med denna uttunning av den högre regionala<br /> ledningen av totalförsvaret i krig.</p> <p>Med komplettering av vad här anförts om vikten av kompletterande<br /> besparingsinsatser, fastläggande av de av försvarskommittén angivna målen<br /> för sparinsatserna och bibehållande av Bergslagens militär- och civilområden<br /> ansluter sig moderata samlingspartiet till de föreslagna riktlinjerna<br /> för fredsorganisationens utveckling.</p> <p>3.5 Ramberäkning för det militära försvaret</p> <p>Utvecklingen av försvarskostnaderna har under de senaste decennierna<br /> varit mycket dämpad, icke minst i jämförelse med utvecklingen av övrig<br /> statlig eller annan offentlig verksamhet. Medan försvarets volym under<br /> perioden 1963—1977 minskade med ca 6% ökade andra tunga statliga<br /> utgiftsområden med mellan 81 och 240 %.</p> <p>1977 års försvarsbeslut var avsett att återställa en del av den nedgång i<br /> försvarseffekt som blivit resultatet av 1968 och 1972 års försvarsbeslut.<br /> Utvecklingen under perioden blev dock delvis en annan än vad som varit</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>avsikten, och den verksamhetsvolym som 1977 års försvarsbeslut inriktades<br /> på kunde därför icke uppnås. Under periodens första hälft skedde en<br /> kraftig minskning av den planerade repetitionsutbildningen och av materielanskaffningen,<br /> medan det under periodens andra hälft blev möjligt att<br /> göra vissa återtagningar i fråga om materielanskaffningen. Slutresultatet<br /> för hela den period som omfattas av 1977 års försvarsbeslut torde dock bli<br /> ett bortfall på ca 1,5 miljarder kronor.</p> <p>Huvudorsaken till dessa problem har varit det otillräckliga och delvis<br /> något nyckfulla system för priskompensation som tillämpades under perioden,<br /> och som moderata samlingspartiet under en lång följd av år riktat<br /> skarp kritik mot. Den omläggning av priskompensationssystemet som<br /> försvarskommittén föreslagit, och som regeringen förordar i propositionen,<br /> bör därför kunna medge en större säkerhet i planeringen av utnyttjandet<br /> av försvarsramarna i fortsättningen.</p> <p>Enligt moderata samlingspartiets mening finns det starka skäl som talar<br /> för att försvaret under den kommande femårsperioden skulle tilldelas en<br /> viss real ökning av sina ekonomiska resurser. Det är värt att notera, att en<br /> sådan real ökning av försvarsresursema beslutats eller planeras i såväl<br /> Danmark som Norge och Finland, och att denna utveckling är än mera<br /> tydlig i de bägge supermakterna USA och Sovjetunionen. Säkerhetspolitiska<br /> skäl talar entydigt för en inriktning av det militära försvaret enligt<br /> den övre nivån i den av ÖB redovisade programplaneringen.</p> <p>Mot bakgrund av det statsfinansiella läget har moderata samlingspartiet<br /> dock ansett att det militära försvaret under perioden 1982/83—1987/88<br /> skall tilldelas oförändrade reala resurser i förhållande till 1977 års försvarsbeslut.<br /> En sådan inriktning av försvarsbeslutet överensstämmer med<br /> vad den dåvarande trepartiregeringen uttalade i samband med programplaneanvisningarna<br /> till ÖB i februari 1981, liksom med de åtaganden som<br /> de bägge nuvarande regeringspartierna gjorde i anslutning till regeringsbildningen<br /> i maj 1981. Den sänkning av den årliga försvarsramen i förhållande<br /> till 1977 års försvarsbeslut med ca 370 milj. kr. som regeringen nu<br /> föreslår innebär ett frångående av tidigare utfästelser och risker för försvarets<br /> utveckling som moderata samlingspartiet icke är berett att acceptera.</p> <p>Den ekonomiska ram för det militära försvaret under försvarsbeslutsperioden<br /> som regeringen nu föreslår has vissa brister i jämförelse med den<br /> som förordades av regeringspartiernas representanter i försvarskommittén.<br /> De ändringar i försvarskommitténs arbetsutskotts förslag angående<br /> rationaliseringar i fredsorganisationen som gjorts medför ökade kostnader<br /> på ca 70 milj. kr. under den första programplaneperioden och ca 190 milj.<br /> kr. under den därpå följande perioden. Därtill kommer att den utvidgade<br /> grundutbildningen beräknas kosta ca 210 milj. kr. under försvarsbeslutsperioden.</p> <p>Totalt torde således de olika åtgärder som regeringen nu föreslår i<br /> förhållande till regeringspartiernas ståndpunkt i försvarskommittén inne</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_39"><p>15</p> </div> <div class="block ml_2"><p>bära en försvagning av ramarna med ca 300 milj. kr. under programplaneperioden.<br /> Detta kan inte undgå att få vissa effekter för krigsorganisationens<br /> omfattning eller materiella innehåll, vilket bl. a. framgår av den<br /> reducering av arméns materielanslag som föreslås 1982/83 för att finansiera<br /> den utvidgade grundutbildning som är det angivna motivet för att<br /> bevara 13 i Örebro. Även flygvapnets och marinens materielanslag kommer<br /> att påverkas av detta. Den ovilja att ange en mer preciserad inriktning<br /> av krigsorganisationen som regeringen har, förstärker den osäkerhet som<br /> genom detta kommer att råda om försvarsbeslutets verkliga effekt i framtiden.</p> <p>De förslag till inriktning av krigsorganisationens olika delar och till<br /> förstärkning av beredskap och insatsmöjligheter i olika hänseenden som<br /> redovisats i denna motion förutsätter att det militära försvaret tilldelas<br /> oförändrade reala resurser. Den inriktning av budgetpolitiken i övrigt som<br /> moderata samlingspartiet föreslagit i motion 1981/82:2018 möjliggör en<br /> sådan inriktning av försvarspolitiken samtidigt som budgetunderskottens<br /> storlek begränsas väsentligt.</p> <p>Regeringens förslag till ekonomisk ram för försvaret under perioden<br /> 1982/83—1986/87 innebär vissa förändringar i förhållande till vad som<br /> diskuterades i anslutning till försvarskommitténs betänkande. Vi har tidigare<br /> pekat på de osäkerheter om möjligheterna att nå de uppsatta besparingsmålen<br /> som nu föreligger och de oklarheter i angivandet av dessa som<br /> finns i propositionen. Det finns därför en betydande risk för att den<br /> oklarhet om krigsorganisationens kvantitativa och kvalitativa inriktning<br /> som vi kritiserat leder till att svårigheter att hålla ramarna medför fortsatta<br /> reduceringar av krigsorganisationen. En viss oklarhet vidlåder propositionen<br /> i fråga om hur kostnaderna för försvarsdepartementet påverkar ramberäkningen.<br /> Vi utgår liksom försvarskommittén från att frågan om inriktning<br /> och omfattningen av arbetet i regeringskansliet icke skall påverkas av<br /> försvarsbeslutets ekonomiska ramar.</p> <p>Mot denna bakgrund föreslår moderata samlingspartiet i planeringsram<br /> för det militära försvaret för perioden 1982/83 —1986/87 på 84 900 milj.kr.<br /> i prisläge februari 1981. Utgiftsramen för budgetåret 1982/83 bör, i enlighet<br /> med detta, fastställas till 16 980 milj. kr. i prisläge februari 1981.</p> <p>Den inriktning av krigsorganisationen och vissa övriga frågor som förordats<br /> i det föregående leder självfallet till krav på ökade materielanskaffningar<br /> 1982/83 i förhållande till regeringens förslag. Vi förordar att arméns<br /> materielanslag B2 ökas med 210 milj. kr., marinens anslag C2 med<br /> 10 milj. kr. samt flygvapnets anslag D2 med 100 milj. kr. Den utökade<br /> övningsverksamhet vi förordat leder till en ökning av arméns anslag Bl<br /> med 30 milj. kr. och marinens och flygvapnets anslag Cl och Dl med<br /> vardera 10 milj. kr. Vi begär utökade beställningsbemyndiganden med<br /> 465 milj. kr. för anslaget B2, 10 milj. kr. för anslaget C2 samt 175 milj. kr.<br /> för anslaget D2.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_40"><p>16</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:20px;">4 Inriktningen av civilförsvaret</p> <p>Civilförsvarets uppgifter är att skydda befolkning och egendom mot<br /> skador och att rädda överlevande. Möjligheterna för civilförsvaret att<br /> genomföra dessa uppgifter är starkt beroende av den miljö i vilken insatserna<br /> skall ske. Det betyder att civilförsvaret för sina insatser i stor utsträckning<br /> är beroende av det militära försvarets möjligheter att lösa sina<br /> uppgifter.</p> <p>Ett otillräckligt luftförsvar gör det t. ex. utomordentligt svårt för civilförsvaret<br /> att ge skydd åt befolkningen och att bedriva undsättande verksamhet.<br /> Är invasionsförsvaret svagt påverkas civilförsvaret t. ex. i fråga om<br /> åtgärder för befolkningens omflyttning och utrymning från hotade områden.<br /> Att, som hävdas från olika håll, det skulle vara möjligt att föra över<br /> resurser från det militära försvaret till civilförsvaret, är därför inte realistiskt.</p> <p>De brister som alltjämt finns inom civilförsvaret måste därför avhjälpas<br /> genom tillskott av andra medel. Prioritet bör härvid ges för att</p> <p style="margin-left:20px;">a) öka civilförsvarets möjligheter att möta överraskande angrepp. Civilförsvaret<br /> måste kunna träda i verksamhet innan den militära mobiliseringen<br /> är genomförd,</p> <p style="margin-left:20px;">b) ge bättre skydd åt befolkningen i de stora städerna som ofta innehåller<br /> viktiga anfallsmål (industrier, kommunikationsanläggningar, ledningsanläggningar),</p> <p style="margin-left:20px;">c) förbättra civilförsvarets ledningsmöjligheter.</p> <p>Det är angeläget med en ökad samordning mellan civilförsvaret och den<br /> kommunala verksamheten, bl. a. på räddningstjänstområdet. Detta bör bli<br /> möjligt genom att ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på<br /> den lokala nivån i krig förs över till kommunerna. Med detta följer visst<br /> planläggningsansvar i fred. Omfattningen av den planläggning som det<br /> skall ankomma på kommunerna att ombesörja är inte slutligt utbredd. För<br /> att få ytterligare underlag för uppgiftsfördelningen i fråga om planläggning<br /> och andra beredskapsförberedelser i fred mellan länsstyrelserna och<br /> kommunerna avses en provplanläggning genomföras i två län. I samband<br /> därmed avses förslag till bestämmelser om ersättning till kommunerna för<br /> planläggning m. m. i fred att utarbetas.</p> <p>Vi förutsätter att frågan om ledning i krig av den kommungränsövergripande<br /> civilförsvarsverksamheten (bl. a. undsättning och/eller utrymning<br /> över kommungräns till annan kommun i eget eller annat län) liksom<br /> planläggningen i fred för denna verksamhet även blir föremål för prövning<br /> i samband med provplanläggningen. Härvid bör samordningen av den<br /> allmänna räddningstjänsten i fred mellan olika kommuner tillmätas stor<br /> vikt.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_39"><p>17</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Resultatet av provplanläggningen bör underställas riksdagens prövning<br /> våren 1984.</p> <p>Under tiden fram till ett överlämnande av planeringsansvaret krävs ett<br /> omfattande arbete med att anpassa planerna till den nya planeringsverksamheten.<br /> Länsstyrelserna har också ett omfattande ansvar för att utbilda<br /> de som på kommunal nivå skall ansvara för denna planläggning.</p> <p>Mot denna bakgrund Finns det skäl att ifrågasätta möjligheterna att<br /> under 1982/83 genomföra besparingar vid länsstyrelsernas försvarsenheter<br /> av den omfattning som kommunministern föreslår. Enligt moderata<br /> samlingspartiets mening bör dessa begränsas till de 2 % som gäller större<br /> delen av övrig statlig förvaltning. I annat sammanhang har moderata<br /> samlingspartiet visat på de möjligheter till andra sparåtgärder inom länsstyrelserna<br /> som är möjliga och lämpliga.</p> <p>1975 års skyddsrumsutredning har föreslagit att alla skyddsrum skall<br /> kontrolleras regelbundet för att säkerställa att de har avsedd skyddsförmåga.<br /> För detta föreslås att nuvarande system med särskilda till länsstyrelserna<br /> knutna besiktningsmän kodifieras. Departementschefen vill i stället<br /> att de byggnadsinspektörer som kommunerna har hand om i slutbesiktningen<br /> av nybyggda skyddsrum skall tas i anspråk också för den fortlöpande<br /> kontrollen.</p> <p>Såväl ur effektivitets- som kontrollsynpunkt är den av skyddsrumsutredningen<br /> förordade modellen att föredra, och vi menar att den bör genomföras.</p> <p>I fråga om civilförsvarsorganisationens storlek (bl. a. omfattningen av<br /> undsättningsorganisationen samt underhålls- och förrådsorganisationen)<br /> samt omfattningen av utbildnings- och övningsverksamheten har inte heller<br /> i årets proposition något slutligt ställningstagande kunnat ske. I avvaktan<br /> på att frågan om ökad samordning av utbildning och övning för fredsoch<br /> krigsräddningstjänst finnér sin lösning, bör enligt vår mening några<br /> mer omfattande nyinvesteringar i utbildningsanläggningarna ej ske.</p> <p>Självskyddsutbildningen av allmänheten utgör en av det frivilliga civilförsvarets<br /> viktigaste uppgifter. Även om en ökad självskyddsutbildning<br /> kommer till stånd i grundskolan, bör också fortsättningsvis genomförandet<br /> av självskyddsutbildningen i betydande utsträckning vara en uppgift<br /> för civilförsvarets frivilligorganisation.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>5 Inriktningen av ekonomiskt försvar</p> <p>Det ekonomiska försvarets betydelse för det totala försvaret har under<br /> senare år kommit att uppmärksammas alltmer. Icke minst gäller detta det<br /> ekonomiska försvarets viktiga roll när det gäller att bidra till vår säkerhetspolitiks<br /> förmåga att motstå de olika hot som fredskrissituationer kan<br /> komma att medföra.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_42"><p>18</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Enligt moderata samlingspartiets mening ger de riktlinjer för det ekonomiska<br /> försvarets utveckling som anges i propositionen möjlighet till en<br /> balanserad utveckling av totalförsvaret. Regeringens förslag innebär, att<br /> man ställer sig bakom den nya inriktning av försörjningsberedskapen som<br /> ÖEF angav i perspektivstudien 1980 och som försvarskommittén i sina<br /> huvuddrag anslöt sig till. Propositionen bildar en god grund för det fortsatta<br /> arbetet med att förverkliga denna inriktning.</p> <p>Regeringen avviker dock från försvarskommittén i fråga om den utredning<br /> som skulle tillkallas i syfte att studera näringslivets medverkan i<br /> beredskapslagringen. Denna medverkan bedöms i framtiden komma att<br /> bli allt viktigare. Att vissa frågor med anknytning till detta nu är föremål<br /> för studier inom en arbetsgrupp i OECD får, enligt vår mening, inte tas till<br /> intäkt för att i Sverige studera dessa frågor på det sätt försvarskommittén<br /> föreslagit. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.</p> <p>Den senareläggning av oljelagringsprogrammet som regeringen nu föreslår,<br /> synes i huvudsak vara motiverad av statsfinansiella överväganden.<br /> Att åtgärden inger betänkligheter ur beredskapssynpunkt är uppenbart,<br /> men därtill skall läggas, att den även rent statsfinansiellt synes innebära en<br /> viss risktagning. Med dagens saldo för oljelagringsfonden och nuvarande<br /> intäktsprognos torde det i alla händelser icke vara möjligt att slutföra<br /> oljelagringsprogrammet före utgången av 1984, och det är nu att anta att<br /> så kommer att ske först ett par år senare. De möjligheter som finns att<br /> utnyttja dagens relativt förmånliga prissituation på oljemarknaderna undanröjes<br /> genom regeringsförslaget, och risk finns att slutförandet av programmet<br /> nu blir dyrare än vad som ursprungligen annars hade blivit fallet.<br /> Moderata samlingspartiet förutsätter dock, att dessa synpunkter beaktats<br /> av regeringen.</p> <p>6 Inriktningen av psykologiskt försvar</p> <p>Upprätthållandet av vår försvarsvilja och motståndskraft i krig måste<br /> grundläggas redan i fredssamhället. Redan i skolan måste diskuteras varför<br /> vi har ett totalförsvar och dess möjligheter att ge fred och trygghet i vår<br /> del av världen.</p> <p>Den organisation som i krig skall bidra till att ge information till allmänheten<br /> måste kunna träda i funktion redan före ett krigsutbrott. Det är<br /> viktigt att informationsberedskapsutredningen kan ge konkreta förslag till<br /> hur information i ett läge med ökad krigsfara skall förmedlas.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>7 Sjukvården i krig m. m.</p> <p>Under försvarskommitténs arbete har stor uppmärksamhet kommit att<br /> ägnas frågan om hälso- och sjukvården i krig. En separat parlamentarisk</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_39"><p>19</p> </div> <div class="block ml_2"><p>utredning (VSIK) har konstaterat att stora brister föreligger i dessa hänseenden,<br /> och försvarskommittén föreslog mot denna bakgrund ett femårsprogram<br /> för att successivt förbättra situationen.</p> <p>Försvarskommittén förordade att en ram på 64 milj. kr. per försvarsbeslutsperiod<br /> skulle avsättas för att kunna åstadkomma de förbättringar<br /> som ansågs nödvändiga.</p> <p>Moderata samlingspartiet ansluter sig till de överväganden och förslag<br /> i detta hänseende som försvarskommittén redovisade. I propositionen är<br /> regeringen dock icke beredd till mer än att tillstyrka den av försvarskommittén<br /> förordade medelstilldelningen under de två första budgetåren och<br /> skjuter på ställningstagandet till den framtida medelstilldelningen till dess<br /> att formerna för ansvarsfördelningen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen<br /> prövats ytterligare.</p> <p>En sådan prövning torde vara erforderlig efter det att sjukvårdshuvudmännen<br /> sedan 1 juli 1981 övertagit ansvaret för ledningen i krig av hälsooch<br /> sjukvården, men får icke innebära att försvarskommitténs femårsprogram<br /> inte förverkligas. Att en översyn av ansvarsfördelningen kan komma<br /> att leda till vissa justeringar av detta program kommer, enligt vår bedömning,<br /> icke att påverka medelsbehovet. Enligt moderata samlingspartiets<br /> mening bör riksdagen därför nu lägga fast en femårig ram om 320 milj. kr.<br /> för hälso- och sjukvården i krig.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>8 Frivilligorganisationerna</p> <p>Den betydelsefulla roll som frivilligorganisationerna spelar i totalförsvaret<br /> kan knappast överskattas. Varje medborgare skall ges möjlighet att<br /> aktivt bidra till vårt totalförsvars styrka i fred och i krig, och i detta<br /> sammanhang är den roll som frivilligorganisationerna spelar omistlig.</p> <p>Under senare år har det skett en väsentlig tillströmning till de olika<br /> frivilligorganisationerna. Detta kan ses som ett uttryck för en ökad oro<br /> inför den internationella situationen, och ett uttryck för förtroende för vårt<br /> totalförsvars förmåga att säkra vårt lands frihet och oberoende. Det är av<br /> utomordentligt stor vikt att de människor som söker sig till frivilligorganisationerna<br /> i syfte att göra en aktiv insats i totalförsvaret kan ges en väl<br /> anpassad utbildning och en meningsfull roll i totalförsvarets krigsorganisation.</p> <p>Det finns uppgifter som tyder på, att medelstilldelningen till frivilligverksamheten<br /> under senare år varit otillräcklig för att tillgodose behovet<br /> av grundutbildning för de nya, och då främst kvinnor, som velat ansluta<br /> sig till frivilligorganisationerna för att göra en insats inom totalförsvarets<br /> civila delar. Behovet av repetitionsutbildning för dem som redan tidigare<br /> avtalsbundits och utbildats tycks i än högre grad ha måst eftersättas.</p> <p>Det är angeläget, att regeringen noga följer frivilligverksamhetens ut</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_40"><p>20</p> </div> <div class="block ml_3"><p>veckling och är beredd att anslå de medel som erfordras för att kunna<br /> tillgodose efterfrågan på bl. a. utbildning. Riksdagen bör ge regeringen<br /> detta till känna.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>9 Hemställan</p> <p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:50px;">1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om vikten av att ökad uppmärksamhet fästs vid totalförsvarets<br /> uppgifter vid ett kärnvapenkrig i vilket även Sverige<br /> är inbegripet.</p> <p style="margin-left:50px;">2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om vikten av smidiga och odramatiska anpassningar av<br /> försvarets beredskap, bl. a. genom att ÖB ges klart definierad<br /> rätt att beredskapsinkalla vissa förband,</p> <p style="margin-left:50px;">3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om översyn av Instruktion för krigsmaktens uppträdande<br /> i fred och neutralitet (IK.FN),</p> <p style="margin-left:50px;">4. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om vikten av klara riktlinjer för krigsorganisationens<br /> kvantitativa och kvalitativa utveckling i de femåriga försvarsbesluten,</p> <p style="margin-left:50px;">5. att riksdagen ger regeringen till känna att krigsorganisationen<br /> skall inriktas i enlighet med vad som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:50px;">6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om det fortsatta arbetet med JAS-projektet,</p> <p style="margin-left:50px;">7. att riksdagen beslutar att ställningstagande i fråga om inriktningen<br /> och omfattningen av den flygtekniska forskningen uppskjuts<br /> i avvaktan på kompletterande förslag från regeringen,</p> <p style="margin-left:50px;">8. att riksdagen uttalar att det av försvarskommittén uppställda<br /> besparingsmålet för fredsorganisationen på minst 7,9 miljarder<br /> kronor t. o. m. 1991/92 läggs fast,</p> <p style="margin-left:50px;">9. att riksdagen begär att regeringen snarast föreslår de kompletterande<br /> besparingar som, mot bakgrund av regeringens förslag,<br /> erfordras för att nå dessa besparingsmål under de bägge programplaneperioderna,</p> <p style="margin-left:50px;">10. att riksdagen avvisar regeringens förslag om nedläggning av<br /> Bergslagens militär- och civilområden,</p> <p style="margin-left:50px;">11. att riksdagen fastställer en planeringsram för det militära försvaret<br /> 1982/83—1986/87 på 84 900 milj. kr. i prisläge februari<br /> 1981,</p> <p style="margin-left:50px;">12. att riksdagen fastställer en utgiftsram för 1982/83 på 16 980<br /> milj. kr. i prisläge februari 1981 för det militära försvaret,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_39"><p>21</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:19px;">13. att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet<br /> för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av<br /> 4 451100 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">14. att riksdagen till Arméförband: Materielanskaffning anvisar ett<br /> förslagsanslag av 1 478 706 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">15. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar<br /> av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en<br /> kostnadsram av 2 760 500 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">16. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet<br /> för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av</p> <p style="margin-left:19px;">1 425 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">17. att riksdagen till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret<br /> 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 044 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">18. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar<br /> av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en<br /> kostnadsram av 1 464 300 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">19. att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet<br /> för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av</p> <p style="margin-left:19px;">2 343 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">20. att riksdagen till Flygvapenförband: Materielanskaffning för<br /> budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 2 240 000 000<br /> kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">21. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar<br /> av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en<br /> kostnadsram av 9 295 600 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">22. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om den ökande<br /> samordningen mellan civilförsvaret och den kommunala verksamheten<br /> på nytt underställs riksdagen våren 1984, mot bakgrund<br /> av de erfarenheter som då vunnits av provplanläggningen,</p> <p style="margin-left:19px;">23. att riksdagen godkänner av regeringen föreslagna riktlinjer för<br /> civilförsvarets utveckling med de ändringar som föranleds av<br /> vad som anförts i denna motion,</p> <p style="margin-left:19px;">24. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om tillkallandet av en utredning om näringslivets medverkan<br /> i beredskapslagringen,</p> <p style="margin-left:19px;">25. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om medel för den frivilliga försvarsverksamheten, samt</p> <p style="margin-left:19px;">26. att riksdagen fastställer ett femårigt program för förstärkning en<br /> av hälso- och sjukvården i krig i enlighet med försvarskommitténs<br /> förslag och vad som anförts i denna motion.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:2262</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 24 mars 1982</p> <p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>LARS F. TOBISSON (m)<br /> INGEGERD TROEDSSON (m)<br /> NILS CARLSHAMRE (m)<br /> ERIK HOVHAMMAR (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)<br /> ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_25"><p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)<br /> ANDERS BJÖRCK (m)<br /> ALLAN HERNELIUS (m)<br /> PER PETERSSON (m)<br /> ALF WENNERFORS (m)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>.</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_0"><p>I</p> </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_0"><p>^ </p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_27"><p> </p> </div> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 LARS F. TOBISSON m 2 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 3 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 4 undertecknare 0 ERIK HOVHAMMAR m 5 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 6 undertecknare 0 ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 8 undertecknare 0 ANDERS BJÖRCK m 9 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 10 undertecknare 0 PER PETERSSON m 11 undertecknare 0 ALF WENNERFORS m 12 undertecknare G5022262 Gösta Bohman m. fl. mot_198182__2262.pdf 444871 pdf Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102) https://data.riksdagen.se/fil/B822141E-7DAF-400F-A6E3-4CEB81A17FFF