3097309 G5022261 1981/82 2261 mot mot Motion 1981/82:2261 Boiwie Bernström och Eva Winther Motion Motion 2261 0 1982-03-24 00:00:00 2014-11-03 23:12:55 2014-11-03 00:00:00 Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102) Boiwie Bernström och Eva Winther html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022261/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022261 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022261 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> <p>1981/82:2261</p> <p>Boiwie Bernström och Eva Winther</p> <p>Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta<br /> utveckling (prop. 1981/82:102)</p> <p>I inledningen till totalförsvarspropositionen uttalar statsministern att<br /> förmågan att möta verkningarna av överraskande anfall måste förbättras,<br /> ”vilket får konsekvenser inom civilförsvarets alla verksamhetsområden.<br /> Bl. a. är det önskvärt att föryngra personalen i krigsorganisationen och<br /> förbättra utbildningen.”</p> <p>De praktiska förslagen för att ge föryngring och bättre utbildning är<br /> dock mycket begränsade. Propositionen utgår nämligen från försvarskommitténs<br /> förslag, och där togs inte vara på de möjligheter till ett mer flexibelt<br /> personalutnyttjande — trots att direktiven till kommittén öppnade möjligheter<br /> för sådana lösningar.</p> <p>Folkpartiets företrädare i kommittén gjorde därför i två betänkanden<br /> särskilda yttranden, utgående från möjligheten att föryngra civilförsvaret<br /> genom direktrekrytering av yngre män och kvinnor.</p> <p>I särskilt yttrande föreslogs att civilförsvaret skulle få grundrekrytera<br /> 5 000 yngre per år för att därmed på sikt få en jämn åldersstruktur i stället<br /> för nuvarande ”förgubbade” organisation, med huvuddelen av personalen<br /> bestående av män i åldrarna 48—65 år. Av dessa 5 000 beräknades att<br /> omkring 2 000 borde utgöras av värnpliktiga, som tillförs civilförsvaret i<br /> stället för det militära försvaret. Det skulle förbättra civilförsvaret, samtidigt<br /> som det militära försvaret avlastades utbildningskostnader på ungefär<br /> 150 miljoner per år. En del av dessa pengar skulle kunna överföras till<br /> civilförsvaret för att bekosta den förbättrade utbildningen där. Medan det<br /> militära försvarets kortaste grundutbildningstid är 7,5 månader beräknas<br /> civilförsvaret behöva sex veckor, eventuellt tre—fyra veckor, för grundutbildning.</p> <p>Kommitténs förslag innebär att endast vapenfria får någon mer omfattande<br /> grundutbildning för civilförsvaret. Risken är då uppenbar att man<br /> får en närmast total manlig dominans i det direktrekryterade civilförsvaret.<br /> Detta vöre olyckligt. Det finns ingen anledning att införa en könsuppdelning<br /> av det slag som skulle följa om man inskränkte sig till att grundrekrytera<br /> vapenfria tjänstepliktiga.</p> <p>I det följande återges huvuddelen av folkpartisternas särskilda yttrande<br /> i försvarskommittén:</p> <p>Manskapet inom civilförsvaret utbildas över huvud inte, endast befälet<br /> ges utbildning. Detta medför att civilförsvarets enheter inte kan väntas<br /> vara användbara direkt efter mobilisering. Eftersom kommittén betonar</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2261</p> </div> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>att överraskande angrepp bör vara styrande för planeringen är det nödvändigt<br /> att ge utbildning åt hela civilförsvarets organisation.</p> <p>Utgångspunkten för de två närmaste femårsperioderna bör vara att<br /> civilförsvaret varje år får rekrytera 5 000 yngre. För att öka andelen kvinnor<br /> i organisationen bör 1 000—1 500 kvinnor i åldern 20—25 år tas ut.<br /> Kvar står då ett behov av 3 500—4 000 yngre män. Dessa bör tas ut i<br /> samband med inskrivningen, genom befattningsbeskrivningar som jämförs<br /> med individernas förutsättningar. Det innebär att civilförsvaret och<br /> militära försvaret "konkurrerar” på lika villkor om dessa personer. Civilförsvaret<br /> har dock också möjlighet att rekrytera bland vapenfria. Det kan<br /> också tänkas att civilförsvaret för vissa uppgifter kan nyttiggöra yngre män<br /> som av olika skäl inte anses lämpliga för någon av försvarsmaktens krigsbefattningar<br /> och som därför i dag antingen frikallas eller placeras som<br /> handräckningsvärnpliktiga. Det finns dock ingen anledning förmoda att<br /> civilförsvaret i större grad skulle kunna byggas upp av personer som i dag<br /> frikallas från militärt försvar av medicinska och sociala skäl.</p> <p>Gör vi antagandet att 1 500 vapenfria passar för utbildning inom civilförsvaret<br /> kvarstår ett behov av ytterligare omkring 2 000 direktrekryterade<br /> yngre män, som i så fall undantas från militärutbildning. Under år med<br /> stort antal vapenfria minskar rimligen behovet av andra direktrekryterade<br /> och tvärtom. Dessa två grupper blir därmed delvis kommunicerande kärl,<br /> vilket bör underlätta både för civilförsvaret och det militära försvaret att<br /> hålla något så när jämn utbildningskvantitet år från år.</p> <p>Om civilförsvaret får utbilda sin personal redan i 20—25 årsåldern kan<br /> denna civilförsvarsutbildning sedan nyttiggöras i krigsorganisationen i<br /> omkring 30 år. Vi finner det starkt motiverat att under 1980-talet ge<br /> civilförsvaret ungefär 5 000 direktrekryterade yngre per år. Därmed skulle<br /> om tio år en tredjedel av organisationen vara kraftigt föryngrad. Denna<br /> tredjedel skulle då också vara utbildad — och ur detta utbildade manskap<br /> bör efter hand befäl tas ut. De befälsuttagna får — t. ex. i 30-årsåldern —<br /> en vidareutbildning.</p> <p>Vårt förslag innebär att civilförsvaret efter 30 år skulle ha en jämn<br /> ålderssammansättning, med ungefär 5 000 per årsklass i åldrarna 20—50<br /> år.</p> <p>Eftersom civilförsvaret i dag har så hög medelålder är det årliga personalomsättningsbehovet<br /> bortåt tre gånger större än de 5 000 vi nämnt ovan.<br /> Det betyder att man jämsides med direktrekryteringen måste fortsätta att<br /> också rekrytera äldre, t. ex. bland 47-åringar som går ur värnpliktsåldern.<br /> Vi har ingen invändning mot att man även i detta sammanhang söker en<br /> viss föryngring, genom att bl. a. överföra vissa värnpliktiga vid tidigare<br /> åldrar. Man bör dock vara mycket återhållsam med att överföra vapenutbildade,<br /> eftersom detta skulle betyda att den militära utbildningen inte<br /> nyttiggjordes för det som den främst är avsedd för, alltså försvarsmaktens<br /> förband.</p> <p>På sikt vöre det mest rationella en för alla medborgare gemensam<br /> totalförsvarsplikt där man utgick från de totala personaltillgångarna och<br /> de totala behoven för att sedan placera var och en efter individuella<br /> egenskaper och färdigheter. Folkpartiets landsmöten sedan 1977 har uttalat<br /> sig för en sådan lösning. Av historiska skäl har vi dock en manlig<br /> värnplikt utformad i en tid när man över huvud inte brydde sig om civila<br /> totalförsvarsfunktioner. Även för överblickbar tid kan och bör vi behålla<br /> ett system där flertalet män utbildas för uppgifter inom militärt försvar.<br /> Men vi måste på olika sätt minska skadorna för civila totalförsvarsgrenar</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2261</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_2"><p>av värnplikten i hittillsvarande utformning, samtidigt som en minskning<br /> av antalet grundutbildade inom militärt försvar skulle innebära möjligheter<br /> till bättre balans mellan kvalitet och kostnader inom militärt försvar.</p> <p>Som vi nämnt ovan är det omöjligt att ange det antal vapenfria tjänstepliktiga<br /> som årligen kan tillföras civilförsvaret genom grundrekrytering.<br /> Dels varierar antalet vapenfria över tiden. Dels måste principen vara att<br /> man utgår från individens förutsättningar, och att uttagning till civilförsvaret<br /> ska göras genom att jämföra individer med de befattningsbeskrivningar<br /> som måste göras för varje uppgift inom civilförsvaret. Det finns<br /> också regionala aspekter — civilförsvaret behöver finnas över hela landet.</p> <p>Eftersom grundutbildning för civilförsvaret beräknas bli tämligen kort<br /> för de flesta, 4—6 veckor, kan också sägas att civilförsvaret inte är en helt<br /> lyckad krigsplacering för vapenfria. Där så är möjligt vore det mer rationellt<br /> att kunna krigsplacera den vapenfrie i en verksamhet där man kunde<br /> utnyttja alla 420 dagarna i vapenfriutbildningen. För ett mindre antal är en<br /> sådan placering under hela utbildningstiden möjligt inom civilförsvaret.<br /> Vapenfria skulle sannolikt kunna bli av stor betydelse inom andra delar av<br /> det civila totalförsvaret, där det är lättare att ge meningsfulla arbetsuppgifter<br /> i fredstid, alltså sådana verksamheter som till skillnad från civilförsvaret<br /> är i funktion redan i fred. Sjukvården, åldringsvården och barnomsorgen<br /> är sådana exempel. För lämpade vapenfria bör också andra lösningar<br /> prövas, t. ex. arbete i kommunernas beredskapsanläggning och för<br /> uppgifter inom ekonomiskt försvar.</p> <p>Vi ser med tillfredsställelse att civilförsvaret i princip ges rätt till den<br /> fredstida brandpersonalen. En självklar följd av denna princip synes oss<br /> vara att elever på kommande gymnasielinjer med inriktning mot brandmansutbildning<br /> vid 20-årsåldern tas in i civilförsvarets krigsorganisation<br /> och därmed untantas från militärutbildning.</p> <p>Civilförsvaret skulle bli långt effektivare genom vårt förslag till föryngring.<br /> Genom försvarskommitténs uttalanden om att totalförsvaret måste<br /> kunna möta överraskande inledda anfall är det orimligt att ha kvar ett<br /> system där merparten av civilförsvarets personal över huvud inte utbildas.</p> <p>Vårt förslag innebär att civilförsvaret årligen grundutbildar 5 000 yngre.<br /> Skulle man i stället rekrytera en stor del betydligt äldre blev den årliga<br /> pesonalomsättningen större, och därmed vore det långt fler som årligen<br /> måste utbildas. Det är därför mycket som tyder på att den långsiktigt<br /> billigaste lösningen — om man vill ha ett utbildat civilförsvar — är just att<br /> grundutbilda yngre som sedan kan utnyttjas lång tid i organisationen. Ur<br /> denna grupp av grundutbildade bör man sedan undan för undan ta ut de<br /> mest lämpade till befäl.</p> <p>Nuläget innebär att civilförsvaret över huvud inte utbildar sitt manskap,<br /> medan försvarsmakten utbildar väsentligt fler än man har användning för.</p> <p>Redovisningen för budgetåret 1978/79 visar att 49 900 värnpliktiga<br /> ryckte in till militärgrundutbildning. Av dessa utbildades endast 40 000 för<br /> krigsorganisationen. Var femte värnpliktig drog alltså utbildningskostnader<br /> utan att krigsplaceras.</p> <p>Vi anser inte att vårt förslag strider mot den allmänna värnplikten.<br /> Tvärtom är det angeläget att inom denna mer än i dag variera utbildningstider<br /> med hänsyn till krigsuppgiften, för att kunna minska de totala kostnaderna.<br /> Vi anser det också angeläget att bryta nuvarande totala gräns<br /> mellan militärt och civilt försvar — även yngre män ska anses göra en<br /> fullgod insats om de direktrekryteras för krigsplacering i en civil totalförsvarsuppgift.</p> </div> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2261</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Värnplikten skulle därmed ges en mer flexibel tillämpning, så att den<br /> bättre passade det totala försvarets behov, samtidigt som kostnaderna kan<br /> minskas. Flertalet västeuropeiska länder låter krigsorganisationens behov<br /> styra antalet värnpliktiga som grundutbildas inom militärt försvar, medan<br /> Sverige valt en betydligt mer stel och därmed också dyrare lösning, som i<br /> lägen med pressade ekonomiska ramar lett till stora obalanser, t. ex i form<br /> av inställda repetitionsövningar och föråldrad materiel.</p> <p>Vi finner det principiellt felaktigt att ta ut unga män till förband som inte<br /> kan ges nödvändig beväpning och utbildning för ett krigs mycket hårda<br /> villkor. De skulle redan från början få ett alltför stort underläge mot en<br /> modernt utrustad angripare med stor rörlighet och eldkraft, med pansar<br /> som skydd.</p> <p>Vi menar att värnplikten är ett utomordentligt värdefullt instrument för<br /> att förse försvarsmakten med just den personal den behöver. Inget annat<br /> system medger så stor flexibilitet och så god effekt hos försvaret för ett land<br /> med mobiliseringsförsvar. Men flexibiliteten skulle förloras om man anser<br /> sig vara slaviskt bunden till att utbilda så många som möjligt av alla män,<br /> födda 20 år tidigare. Då har man inte ett flexibelt system utan i stället ett<br /> mycket låst system. Detta blir ännu mer låst om man också är ovillig att<br /> variera utbildningstiderna.</p> <p>Värnpliktsprincipen bör på sikt utvidgas till att bli en totalförsvarsplikt,<br /> innefattande både militärt försvar och de civila totalförsvarsgrenarna. Det<br /> är helt i linje med totalförsvarstanken över huvud. Och därmed skulle man<br /> också frångå hittillsvarande könsgränser.</p> <p>En av de enklare civilförsvarsuppgifterna — bevakningsuppgiften —<br /> överförs av folkrättsliga skäl från civilförsvaret till militärt försvar, och i<br /> samband därmed föryngras personalen dramatiskt. Hittills har den uppgiften,<br /> som de flesta andra inom civilförsvaret, skötts av män i åldrarna<br /> 48—65 år. Efter överföringen till militärt försvar blir det i stället personal<br /> i åldrarna 20—47 år. Det är fullt lika befogat att sänka åldrarna för andra,<br /> oftast tyngre och mer fysiskt krävande uppgifter inom civilförsvaret.</p> <p>För vissa uppgifter hos direktrekryterade yngre till civilförsvaret kommer<br /> sannolikt att gälla längre utbildningstider än för huvuddelen av de<br /> värnpliktiga inom militärt försvar. För de flesta grundrekryterade till<br /> civilförsvaret däremot behövs en väsentligt kortare utbildning, 4—6 veckor.<br /> Vi anser inte att det vore rationellt att förlänga denna utbildning bara<br /> för att få en mindre skillnad i tid mellan denna och utbildning inom<br /> militärt försvar. Tecken finns i stället på att även militärt försvar borde<br /> kunna utbilda kortare tid för vissa funktioner.</p> <p>Det går inte heller att säga att vårt försvar skulle innebära att man<br /> överger ”folkförsvaret”. Det skulle förutsätta att man inte alls räknar<br /> civilförsvaret.</p> <p>En årsklass 20-åringar består av ungefär 110 000 personer. I dag undantas<br /> drygt hälften, nämligen kvinnorna och de män som frikallas vid inskrivningen.<br /> Från det militära försvaret undantas vidare de vapenfria<br /> männen. Resten kallas in till grundutbildning — varierande mellan 7,5 och<br /> 15 månader — men inte heller alla dessa krigsplaceras. En del faller bort<br /> under grundutbildningen. Andra fullgör hela värnplikten men krigsplaceras<br /> ändå inte.</p> <p>Dagsläget innebär att av en årskull på 110 000 personer krigsplaceras<br /> 40 000, alltså ungefär 37 procent, inom militärt försvar. Därtill krigsplaceras<br /> ett antal vapenfria i civila totalförsvarsgrenar. Vissa yngre kvinnor<br /> krigsplaceras, främst genom sjukvårdens bestämmelser för anställd personal.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2261</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Vårt förslag skulle innebära att fler yngre än i dag krigsplaceras, nämligen<br /> de yngre kvinnor vi vill grundutbilda till civilförsvaret på samma<br /> villkor som männen. Vårt förslag till föryngrat civilförsvar innebär därför<br /> en ökning av den andel av en årskull som krigsplaceras.</p> <p>Andelen som krigsplaceras inom militärt försvar skulle i vårt förslag<br /> kunna minska från 40 000 till 38 000. Sannolikt blir minskningen inte fullt<br /> så stor, då ju var femte värnpliktig i dag inte krigsplaceras, och även bland<br /> denna grupp i dagens system finns sannolikt en del som från början skulle<br /> kunna tas ut för civilförsvaret.</p> <p>Om andelen till militärt försvar minskade från 37 till 35 procent av en<br /> årskull 20-åringar (samtidigt som civilförsvaret ökar mer genom fler kvinnor)<br /> har knappast någon avgörande förändring inträtt som skulle göra att<br /> Sverige frångått ”folkförsvaret”.</p> <p>Det vi ovan redovisat är alltså ett förslag i riktning mot en totalförsvarsplikt.<br /> Det konkreta förslaget är att civilförsvaret skall få en kraftig föryngring<br /> genom direktrekrytering av yngre män och kvinnor. Med hänvisning<br /> till vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:50px;">att riksdagen hos regeringen begär att i motionen skisserad lösning<br /> läggs till grund för en långsiktig föryngring av civilförsvaret.</p> <p>Stockholm den 24 mars 1982</p> </div> <div class="block ml_2"><p>BONNIE BERNSTRÖM (fp)</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">EVA WINTHER (fp)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 BONNIE BERNSTRÖM fp 1 undertecknare 0 EVA WINTHER fp 2 undertecknare G5022261 Boiwie Bernström och Eva Winther mot_198182__2261.pdf 131187 pdf Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102) https://data.riksdagen.se/fil/339F2DD2-F07A-440A-B1E6-6AAB3D3FC898