3097295 G5022247 1981/82 2247 mot mot Motion 1981/82:2247 Esse Petersson Motion Motion 2247 0 1982-03-23 00:00:00 2014-11-03 23:12:45 2014-11-03 00:00:00 Åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket (prop. Esse Petersson html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022247/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022247 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022247 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Mot. 1981/82</p> <p style="text-align:right;">2247-2250</p> <p>Motion<br /> 1981/82: 2247</p> <p>Esse Petersson</p> <p>Åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket (prop.</p> <p>1981/82:143)</p> <p>Alkoholen är vårt lands i särklass farligaste miljögift och även vårt<br /> största sociala och medicinska problem. Här i Sverige kräver alkoholen<br /> dagligen i genomsnitt ca 16 människoliv. Av alla 18-åringar som mönstrar<br /> för militärtjänst frikallas ca 7 % från värnplikt på grund av drogmissbruk,<br /> varav hälften är orsakat enbart av alkohol. På grund av kvinnors alkoholkonsumtion<br /> under graviditeten föds det årligen i Sverige 400—500 svårt<br /> skadade barn. Vid dödsolyckor i trafiken är alkoholen en bidragande<br /> orsak i en tredjedel av fallen. I hälften av drunkningsolyckorna har de<br /> drunknade alkohol i kroppen.</p> <p>Inom sjukvården utgör alkoholmissbrukarna ett växande problemkomplex.<br /> Närmare en tredjedel av kroppssjukvårdens resurser tas i anspråk för<br /> personer med alkoholbetingade skador i olika former. Inom den psykiatriska<br /> vården kräver alkoholproblemen ca hälften av de totala resurserna.</p> <p>Akutsjukvården har betydande svårigheter på många sjukhus att klara<br /> omhändertagandet av de grövre fallen av alkoholmissbruk.</p> <p>Diskussionen om alkoholproblemen begränsas ibland till att bli en unik<br /> svensk företeelse. Detta är en i grunden felaktig verklighetsbeskrivning.</p> <p>Alkoholmissbruket är ett växande och svårlöst internationellt problemkomplex.<br /> Världshälsoorganisationen, WHO, behandlar alkoholfrågan i en<br /> rapport och framhåller med skärpa i en varning till världens länder att de<br /> alkoholorsakade problemen utgör ett betydande hinder för ländernas samhällsekonomiska<br /> utveckling och en stor påfrestning på deras sjukvårdsresurser.</p> <p>Antalet människor med grava alkoholskador i Sverige uppgår nu till mer<br /> än 300 000 personer. Denna grupp beräknas bli fördubblad inom de närmaste<br /> åren, enligt prognoser från statens medicinska forskningsråd. Samtidigt<br /> bör noteras att de totala sjukvårdskostnaderna f. n uppgår till BOSS<br /> % av landstingens utgifter. Mot denna bakgrund bör åtgärder för att<br /> begränsa alkoholförbrukningen vara en viktig fråga vid de årliga överläggningar<br /> mellan staten och Landstingsförbundet, vilka syftar till att anpassa<br /> landstingens utgiftsutveckling till vad som är förenligt med ekonomisk<br /> balans. Från landstingens sida kan nämligen krävas att staten genom en<br /> aktiv alkoholpolitik förbättrar situationen när det gäller den främsta av de<br /> påverkbara orsakerna till de höga sjukvårdskostnaderna.</p> <p>Målsättningen för samhällets alkoholpolitik, som fastställdes i riksdags</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. 2247-2250</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2247</p> </div> <div class="block ml_40"><p>2</p> </div> <div class="block ml_2"><p>beslutet 1977, är att den totala alkoholkonsumtionen måste trängas tillbaka<br /> för att skadorna skall kunna minskas. Vetenskapliga forskningar har<br /> visat att en fördubbling av den totala alkoholkonsumtionen innebär en<br /> fyrdubbling av alkoholskadorna.</p> <p>Eftersom sambandet mellan konsumtion och skador är vetenskapligt<br /> bevisat inom alkoholpolitiken, måste den övergripande målsättningen<br /> vara att i en första etapp minska den totala alkoholkonsumtionen med en<br /> tredjedel, vilket på sikt begränsar alkoholskadorna i ännu högre grad i<br /> jämförelse med dagens situation. Då krävs att prisinstrumentet används<br /> aktivt, med årliga justeringar i kostnadshöjande syfte som är större än<br /> övrig konsumentprisutveckling — detta därför att vi här har en effektiv<br /> prisrelation till den totala konsumtionsutvecklingen som, omräknat vid<br /> större prisjusteringar, innebär att 1 % prishöjning ger närmare 0,6 % konsumtionsminskning.</p> <p>Under 4:e kvartalet 1981 ökade försäljningen i Systembolagets butiker<br /> både av sprit, vin och starköl. Nedgången under 3:e kvartalet med drygt<br /> 8 % förbyttes till en ökning av den totala alkoholförsäljningen under 4:e<br /> kvartalet med drygt 4 %. Därmed har de senaste årens nedåtgående trend<br /> dramatiskt brutits. Sedan alkoholskatten senast höjdes augusti 1980 har<br /> den allmänna prisnivån stigit med 18 %. Det betyder att det verkliga priset<br /> på alkohol har sjunkit med nästan en femtedel. Riksdagen har flera gånger<br /> särskilt i SoU 1979/80:31 sagt att prisinstrumentet skall användas aktivt<br /> för att pressa tillbaka alkoholkonsumtionen. Därför är det nödvändigt att<br /> riksdagen tar initiativ i denna viktiga fråga och beslutar om en höjning av<br /> alkoholbeskattningen med 25 % från och med 1 juni 1982. Dessutom krävs<br /> att beräkningsunderlaget för konsumentprisindex rensas från alkohol- och<br /> tobakskostnader från samma tidpunkt. Alkoholbeskattningen bör i fortsättningen<br /> justeras en gång per år.</p> <p>När det gäller att stoppa langningen och skärpa ålderskontrollen så är<br /> det nu dags — om man menar allvar — att beslut fattas om införande av<br /> en obligatorisk inköpsregistrering som datorbaseras. Då krävs ockå ett<br /> speciellt inköpskort som varje kund har med sig vid varje inköpstillfälle.<br /> Den som avstår från att skaffa sig detta inköpskort får årligen för varje<br /> 12-månaders period en skattefri bonus eller gratifikation på mint ett par<br /> hundra kronor. Samtidigt blir bonussystemet en samhällsstimulans att<br /> avstå från alkoholinköp då man föredrar att inte skaffa det personliga<br /> inköpskortet. Inköpsregistreringen är ett enkelt och säkert system för både<br /> konsumenter och försäljningspersonal. Ett sådant rikstäckande system<br /> skulle automatisk ge t. ex. ålderskontroll, inköpstillfälle och inköpsplats<br /> samt alkoholmängd och typsort samt möjliggöra att vid behov kunna<br /> komplettera med generella eller individuella inköpsbegränsingar inom<br /> ramen för samma datorbaserade inköpsregistrering. Detta system skulle<br /> vidare ge en effektiv kontroll och registreringsmöjlighet som inte innebär<br /> någon förändring i sak för den vanlige konsumenten/kunden men som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2247</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>blir ett förödande vapen mot den växande samvetslösa langarmaffian.<br /> Dessa sociala samhällsmarodörer som antingen för egen ekonomisk vinning<br /> eller i missriktad föräldraomsorg är beredda att skaffa alkohol till<br /> minderåriga äntligen stoppas med kraftfulla åtgärder.</p> <p>När det gäller både narkotikalangning och innehav av narkotika räcker<br /> det inte med minskning av de nuvarande åtalsunderlåtelserna utan här<br /> måste alla former av försök till legalisering avskaffas. Det människoförakt<br /> som langarna representerar är och förblir verklighetsfrämmande i varje<br /> samhällsgemenskap som präglas av medmänsklighet.</p> <p>Sverige bör ta initiativ för skapande av en verkligt narkotikafri zon i<br /> Norden. Därför krävs gemensamma åtgärder för upprättande av en samnordisk<br /> plan för narkotikahanteringens utrotning. En första åtgärd är att<br /> förstärka tull- och polisresurserna i avsikt att utestänga narkotikan från<br /> den nordiska marknaden samt att stoppa friförsäljningen av narkotika i<br /> danska Christiania som blivit ett nordiskt centrum främst för haschförsäljningen.<br /> Hasch är den vanligaste inkörsporten för många unga människors<br /> långvariga narkotikaberoende.</p> <p>I propositionen redovisas en skärpt inställning till den skattefria handeln<br /> med alkohol i viss utlandstrafik. Behovet av en mera restriktiv syn på<br /> den s. k. turistspriten har också tidigare påtalats av riksdagens skatteutskott.<br /> Den nuvarande formen av skattefri alkoholhandel i form av s. k.<br /> turistsprit är inget annat än en laglig form av skatteflykt. Betydande<br /> skatteintäkter undandras årligen statskassan på detta sätt. Nödvändigt är<br /> att all alkoholinförsel i Sverige beskattas i sin helhet oavsett om systembutiker<br /> finns till land, sjöss eller i luften. När det gäller försäljning i internationell<br /> trafik så är det tullen som svarar för skatteuttaget.</p> <p>Alkohol är beklagligtvis en traditionsbunden del av vårt västerländska<br /> kulturmönster, som i en medmänsklig samhällsgemenskap inte kan fortsätta<br /> att hyllas utan nu äntligen måste avglorifieras. Då är det viktigt att<br /> första alternativet vid all servering är alkoholfritt. Detta bör vara en<br /> självklarhet i alla restaurangmiljöer och vid andra liknande tillfällen. Den<br /> offentliga representationen måste i sin helhet göras alkoholfri, och avdragsrätten<br /> för enskildas representation bör i fortsättningen inte få innefatta<br /> alkoholdrycker. Från och med 1981 gäller viss begränsning, nämligen<br /> spritfri statlig representation och slopad avdragsrätt för vin och sprit i<br /> enskild representation. Det är cyniskt att skattemedel i ett välfärdssamhälle<br /> som vårt skall kunna användas för konsumtion av ett miljögift som<br /> alkohol.</p> <p>Luciafirandet under några år, 1979 — 81 blev ovanligt lugnt över hela<br /> landet. Detta var i hög grad ett resultat av specialkampanjer mot alkoholkonsumtionen<br /> främst bland skolungdom i detta sammanhang. Vad som<br /> gick att göra i samband med luciafirandet bör vara möjligt att förverkliga<br /> i stor skala. Nu finns det ett betydande intresse för detta frågekomplex<br /> även hos den vanliga alkoholkonsumenten när man äntligen börjat förstå</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2247</p> </div> <div class="block ml_40"><p>4</p> </div> <div class="block ml_2"><p>vilka skador alkoholkonsumtionen i allt lägre åldrar leder till. Därför bör<br /> en flerårig informationskampanj för att begränsa alkoholkonsumtionen<br /> och stoppa narkotikakonsumtionen genomföras i Sverige. Här bör massmedia<br /> i allmänhet och radio och TY i synnerhet användas för både information<br /> och propaganda för ett nyktert levnadssätt i alla åldrar. Andra<br /> viktiga undervisningsvägar som måste utnyttjas i detta sammanhang är<br /> skolan och föreningslivet. Målsättningen måste vara att skapa hela samhällssektorer<br /> som är fria och rena miljöer från både alkohol och andra<br /> droger. Detta måste gälla t. ex. skolan, arbetet, trafiken, idrotten, föreningslivet,<br /> nöjesplatserna samt i allt större utsträckning också inom sällskapslivet<br /> och andra gemenskapsgrupper. Vi måste lära oss att ett nyktert<br /> uppträdande alltid är överlägset ett drogat tillstånd.</p> <p>Grundläggande för det framtida beteendet är i hög grad de värderingar<br /> som etsar sig fast från hemmet i barn- och ungdomsåren. Därför är föräldrarna<br /> en viktig grupp som måste upplysas och påverkas till drognegativt<br /> ställningstagande. I detta arbete måste alla goda krafter i Organisationssverige<br /> komma till användning. Viktigt är att denna informationssatsning<br /> bygger på kunnande, och då bör nykterhetsrörelsen vara basen för kampanjarbetet<br /> samtidigt som främst samhällsorganen måste svara för den<br /> ekonomiska satsningen.</p> <p>Det växande behovet av vårdresurser för drogmissbrukare i allmänhet<br /> och de alkoholskadade i synnerhet måste tillfredsställas samtidigt som<br /> sjukvårdsresurserna för andra vårdgrupper inte därför kan komma att få<br /> begränsas. Viktig är att den drogberoende oavsett berusningsmedel får en<br /> för honom eller henne effektiv vårdinsats, främst i form av avgiftning och<br /> rehabilitering från sin missbrukarsituation. Oftast är den vanligen förekommande<br /> drogmissbrukaren på grund av sitt missbruk varken ett fysiskt<br /> eller psykiskt sjukdomsfall.</p> <p>De flesta alkoholmissbrukare är ännu inte socialt utslagna, utan kan<br /> betecknas som ”dolda” alkoholister. De är fortfarande något så när socialt<br /> anpassade och är inte kända som missbrukare hos de sociala myndigheterna.<br /> De identifierar inte sig själva som alkoholister. De kan inte väntas söka<br /> eller ta emot vård om den erbjuds i former som gör att de konfronteras med<br /> utslagna missbrukare, och riskerar att själva — av arbetskamrater och<br /> anhöriga — stämplas som alkoholister.</p> <p>Slutsatsen blir att socialvårdens relativa betydelse för missbrukarvården<br /> måste minska när vården mer inriktas på att nå alkoholisterna på ett<br /> tidigare stadium. Eftersom det redan finns så många verkligt svårt alkoholskadade<br /> människor måste även socialvårdens del av alkoholvården<br /> förstärkas och fungera bättre. Men tyngdpunkten måste förskjutas i riktning<br /> mot landstingens sjukvård, företagshälsovården och skolans elevvård.<br /> Med dessa kan den skadade komma i kontakt på ett tidigt stadium<br /> och i former som inte inför omgivningen avslöjar henne eller honom som<br /> alkoholist.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2247</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motsvarande gäller för den ideella sidan: Inom missbrukarvården kan<br /> de ideella sammanslutningarna som hittills spela en mycket betydelsefull<br /> roll när det gäller vården av de gravt skadade. Framgångarna för t. ex Lewi<br /> Pethrus stiftelse, RIA-byråerna och Länkarna är, som ofta omvittnas,<br /> större än vad de offentliga vårdinrättningarna vanligen kan prestera.</p> <p>Men föreningslivet har en viktig funktion även när det gäller att hjälpa<br /> människor i början av ett missbruk. Det ger människor en möjlighet att<br /> lägga om sin livsföring, att ge fritiden ett positivt innehåll, och skaffa sig<br /> sociala kontakter som inte bygger på alkoholen. Att detta ställer krav på<br /> ett alkoholfritt föreningsliv borde vara självklart.</p> <p>Men det finns också utrymme för ideella insatser i andra former, mer<br /> direkt inriktade på människor med begynnande missbruksproblem. Ett<br /> exempel är de ALNA-grupper som finns på många arbetsplatser och som<br /> bygger på ett samarbete mellan arbetsgivare och fackliga sammanslutningar.</p> <p>När missbrukaren första gången kommer i kontakt med vårdapparaten,<br /> är det nästan alltid med sjukvården (eller med företagshälsovården). Resultatet<br /> blir vanligen att enskilda symptom på alkoholberoendet behandlas.<br /> Mera sällan behandlas beroendet som sådant. Även kvalificerade<br /> missbrukare brukar vårdas för än den ena, än den andra åkomman på<br /> sjukhus och inom primärvården, utan att alkoholens roll på allvar kommer<br /> in i bilden.</p> <p>De som är i början av ett missbruk är ofta mycket ovilliga att erkänna sitt<br /> problem. Det är också svårt att ställa diagnosen alkoholberoende på en<br /> patient i nyktert tillstånd, utom i de fall där beroendet har hunnit bli mera<br /> allvarligt. Eftersom alkoholism inte är något vanligt sjukdomstillstånd,<br /> som låter sig botas med gängse metoder, får man inte heller ha alltför stora<br /> förväntningar på vad läkare och sjuksköterskor kan åstadkomma.</p> <p>Ändå är det en förstahandsuppgift för landstingen att se till att sjukhus<br /> och primärvård försöker diagnostisera och behandla just patienternas<br /> alkoholproblem, inte bara de komplikationer eller olycksfall beroendet<br /> dragit med sig. Likaså är det angeläget att man vid hälsokontroller av olika<br /> slag försöker komma underfund med vilka patienter som behöver hjälp på<br /> grund av sina alkoholvanor.</p> <p>Visserligen är alkoholism ett svårbehandlat tillstånd. Men för många<br /> som håller på att bli beroende borde det vara mycket värdefullt att innan<br /> det gått för långt komma i kontakt med en läkare — som kan klargöra<br /> situationens allvar och ta inititativ till behandling. Människor som är på<br /> väg att utveckla ett beroende brukar försöka dölja det för sig själva. Just<br /> läkaren har förmodligen i många fall unika möjligheter att få individen att<br /> se sanningen i vitögat.</p> <p>Om en sådan behandling på ett tidigt stadium skall fungera, så kan den<br /> inte äga rum vid kliniker där bara missbrukare vårdas, bemannade med<br /> specialister på alkoholistvård. Ifall den ”vanliga” sjukvården hänvisar de</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2247</p> </div> <div class="block ml_40"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>dolda missbrukarna till sådana specialkliniker inträffar just den stämpling<br /> såsom socialt avvikande som patienterna till varje pris vill undvika.</p> <p>Stöd till människor i början av ett alkoholberoende måste kunna lämnnas<br /> på de vanliga vårdcentralerna och av företagsläkarna, dvs. av personal<br /> som bara delvis vårdar alkoholister. Detta kräver förändringar av primärvårdens<br /> organisation, av personalutbildning osv. En av husläkarsystemets<br /> fördelar ligger i att den alkoholberoende inte vid varje besök träffar en ny<br /> läkare, som inte känner till bakgrunden och kanske därför bara behandlar<br /> något symtom, inte själva alkoholberoendet. En bättre kontinuitet i läkarkontakterna<br /> bör också begränsa problemet att alkoholisterna sjukskrivs<br /> mer än nödvändigt, något som lätt förvärrar missbruket.</p> <p>Även om huvudansvaret för dessa frågor ligger på sjukvårdshuvudmännen<br /> har socialstyrelsen ett ansvar för att på olika sätt stödja arbetet på en<br /> bättre fungerande hälso- och sjukvård. Detta gäller också åtgärder mot<br /> alkoholskadorna. Riksdagen bör understryka vikten av att socialstyrelsen,<br /> inom ramen för sitt ansvarsområde, stödjer en utveckling av sjukvården i<br /> enlighet med vad ovan anförts.</p> <p>Detsamma gäller sjukvårdens roll i alkoholupplysningen. Dess möjligheter<br /> att bidra till människors kännedom om riskerna med alkoholen är<br /> stora. Det är sannolikt att många människor är långt mer benägna att ta<br /> intryck av information som kommer från sjuksköterskor eller läkare, än av<br /> annan alkoholinformation.</p> <p>Alkoholupplysningen bör därför spela en större roll än tidigare inom<br /> den förebyggande hälsovården, vid mödravårdscentralerna och barnhälsovården.</p> <p>Det bör vara en uppgift för socialstyrelsen att stödja arbetet med att<br /> finna nya former för informationen om alkoholfrågorna i samband med<br /> det dagliga arbetet inom sjukvården.</p> <p>Även om tyngdpunkten när det gäller nykterhetsvården måste ligga på<br /> de dolda missbrukarna, som är flest till antalet och mer mottagliga för<br /> vårdinsatser, kommer man inte ifrån att det finns andra svårlösta vårdfrågor,<br /> som förvärrats genom de senaste årtiondenas missbruksutveckling.</p> <p>När det gäller vissa kategorier av missbrukare har en omfattande diskussion<br /> förts, som resulterat i den nya lagen om vård av missbrukare (LVM).<br /> Den frågan skall i det här sammanhanget inte aktualiseras på nytt.</p> <p>Men en annan, och såvitt kan bedömas mer förbisedd kategori, är de<br /> missbrukare som drabbats av svåra och obotliga fysiska och psykiska<br /> skador. Denna kategori okar f. n. i omfattning, och den börjar bli ett allt<br /> större omvårdnadsproblem.</p> <p>Det är också en ofrånkomlig följd av 1970-talets alkoholkonsumtion att<br /> de gravt och obotligt skadade kommer att fortsätta att bli fler, även om<br /> alkoholkonsumtionen fortsätter att sjunka. Först på något längre sikt<br /> kommer en sjunkande totalkonsumtion att ge utslag i form av en minskning<br /> av dessa svåra skador.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2247</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Hjärnskador är mycket vanliga hos alkoholmissbrukare. Detta gäller<br /> inte bara förhållandevis begränsade psykiska besvär och sjukdomar som<br /> drabbar missbrukare.</p> <p>Förlust av hjärnsubstans har påvisats även hos mycket unga alkoholister.</p> <p>i en rapport från en alkoholpolitisk arbetsgrupp inom Sveriges läkarförbund<br /> har bl. a. anförts:</p> <p>Hjärnskador tycks vara betydligt vanligare än vad man tidigare noterat.<br /> Med hjälp av datortomografisk avbildning av hjärnan samt vissa psykometriska<br /> tester har hjärnskador noterats hos två tredjedelar av patienter<br /> som sjukhusvårdats på grund av alkoholmissbruk. Det gäller även yngre<br /> personer, vilket talar för att hjärnan är ett av de känsligaste organen för<br /> alkoholens gifteffekter... Under senare år har antalet patienter med personlighetsförändringar<br /> och personlighetshandikapp på grund av alkohol<br /> ökat såväl vad gäller rent psykiatriska komplikationer som hjärnskador<br /> orsakade av alkohol.</p> <p>I utredningen SOU 1981:1 beskrevs de alkoholframkallade hjärnskadorna<br /> rakt på sak som ”ett av framtidens stora omvårdnadsproblem.”</p> <p>Hittills tycks man inte ha tagit itu med de konsekvenser som den här<br /> situationen håller på att medföra för både socialvården och sjukvården.<br /> Andra delar av alkoholpolitiken kan hindra att ökningen av antalet personer<br /> med mycket grava och obotliga alkoholskador blir bestående.</p> <p>Det som hänt med personer som nu är gravt skadade är en ofrånkomlig<br /> följd av 1960-talets och det tidiga 1970-talets alkoholpolitiska misslyckande.<br /> Det som här har hänt kan inte göras ogjort.</p> <p>En del av dessa vårdfall finns nu inom långvården och på mentalsjukhusen,<br /> i den mån de över huvud taget får någon vård. Det tycks vara<br /> mycket vanligt att samhällets åtgärder inskränker sig till att förse dessa<br /> människor med pengar, lägenhetskontrakt och fri inköpsrätt på Systembolaget.<br /> Den ofrånkomliga följden blir att missbrukarna super ihjäl sig, en<br /> process som då och då avbryts av vistelser på kropps- och mentalsjukhus,<br /> där olika symtom på alkoholberoendet behandlas.</p> <p>Det är tyvärr ofrånkomligt att följden av så här svåra alkoholskador i ett<br /> stort antal fall blir att patienten avlider på ett ganska tidigt stadium till<br /> följd av sina alkoholskador.</p> <p>Men det är knappast rimligt att man på det sätt som nu ofta sker ger upp<br /> och låter det hända i så stor skala som nu är fallet.</p> <p>Socialstyrelsen bör initiera ett arbete för att utveckla nya vårdformer<br /> som kan anpassas till den här växande kategorin av särskilt svårt alkoholskadade<br /> personer. Detta kan avlasta andra vårdinstitutioner (liksom samhällets<br /> sociala hemtjänst) som inte klarar av denna patientkategori.</p> <p>Det behövs nya former av skyddat boende, där dessa svårt skadade och<br /> utbrända människor i möjligaste mån kan ges en dräglig tillvaro, fri från<br /> alkohol.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2247</p> </div> <div class="block ml_39"><p>8</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Det är i solidaritet med de alkoholskadade människorna som det är vår<br /> gemensamma uppgift att vidta kraftfulla åtgärder för att komma till rätta<br /> med vårt lands i särklass farligaste miljögift, som också är vårt största<br /> sociala och medicinska problem, nämligen alkoholen. Dessutom har vi<br /> övriga droger som narkotika och andra berusningsmedel som ofta på kort<br /> tid är förödande för mänsklig konsumtion. Trots detta är alkoholen det<br /> helt dominerande problemkomplexet som är spritt till alla delar och alla<br /> grupper i vårt samhälle.</p> <p>Den starkare måste alltid, i solidaritet med de utslagna alkoholskadade<br /> och övriga drogberoende människorna, vara beredd till vissa inskränkningar<br /> i sin egen frihet för att den svagare inte skall stampas ur vår totala<br /> samhällsgemenskap.</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:49px;">1. att riksdagen beslutar att alkoholbeskattningen höjs med 25 %<br /> från den 1 juni 1982,</p> <p style="margin-left:49px;">2. att riksdagen beslutar att konsumentprisindex fr. o. m. den 1<br /> juni 1982 rensas från alkohol- och tobakskostnader i beräkningsunderlaget,</p> <p style="margin-left:49px;">3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om åtgärder för kostnadsbesparingar på lång sikt inom sjukvårdssektorn<br /> vid överläggningar med Landstingsförbundet,</p> <p style="margin-left:49px;">4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en datorbaserad<br /> inköpsregistrering med ett personligt insköpskortsystem i enlighet<br /> med motionen,</p> <p style="margin-left:49px;">5. att riksdagen hos regeringen begär förslag til lagändring så att<br /> alla alkoholdrycker i fortsättningen skall beskattas vid införsel<br /> i Sverige,</p> <p style="margin-left:49px;">6. att riksdagen beslutar att all statlig representation skall vara<br /> alkoholfri samt rekommendera landsting och kommuner detsamma,</p> <p style="margin-left:49px;">7. att riksdagen beslutar att avdragsrätten för alkoholdrycker i<br /> representationskostnaderna i sin helhet avskaffas,</p> <p style="margin-left:49px;">8. att riksdagen ger regeringen till känna behovet av en kontinuerlig<br /> informationskampanj för att begränsa alkoholkonsumtionen<br /> och stoppa narkotikahanteringen som bör genomföras i<br /> radio, TV och tidningar samt inom skola, arbete och föreningsliv<br /> tillsammans med nykterhetsrörelsen och andra organisationer<br /> som har ett kunnande och intresse att arbeta i drogbegränsande<br /> riktning,</p> <p style="margin-left:49px;">9. att riksdagen uppdrar åt regeringen att ta initiativ till upprättande<br /> av en samnordisk plan för nakotikahanteringens utrotning<br /> och skapande av en narkotikafri zon i Norden,</p> <p style="margin-left:49px;">10. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om socialstyrelsens arbetsuppgifter när det gäller vidareutveck</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2247</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:49px;">ling av sjukvårdens insatser inom alkoholmissbruksområdet,</p> <p style="margin-left:50px;">11. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts angående utredning om nya former för vård av särskilt<br /> gravt skadade alkoholmissbrukare.</p> <p>Stockholm den 23 mars 1982</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ESSE PETERSSON (fp)</p> </div> </div> </div> 0 ESSE PETERSSON fp 1 undertecknare G5022247 Esse Petersson mot_198182__2247.pdf 181446 pdf Åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket (prop. https://data.riksdagen.se/fil/AA0F690C-391F-4D64-99B2-618BBB668A3E