3097294G50222461981/822246motmotMotion 1981/82:2246 Olof Palme m. fl.MotionMotion224601982-03-23 00:00:002014-11-03 23:12:442014-11-03 00:00:00Åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket (prop. 1981/82:143)Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022246/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022246https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022246
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_39"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1981/82:2246</p>
<p>Olof Palme m. fl.</p>
<p>Åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket (prop.<br />
1981/82:143)</p>
<p>1. Inledning</p>
<p>Regeringen lägger i propositionen fram ett antal förslag till insatser mot<br />
alkohol- och narkotikamissbruket inom en total kostnadsram av 7,5 milj.<br />
kr. Regeringens ansats är bred, orden är många, men de konkreta förslagen<br />
ytterst begränsade.</p>
<p>Den sociala nedrustning som den borgerliga regeringen är i färd med att<br />
genomföra ställer människorna inför nya och svåra problem. Steg för steg<br />
förändras och försämras väsentliga delar av den sociala tryggheten i vårt<br />
samhälle.</p>
<p>1 denna motion redovisar vi dels en rad förslag som socialdemokratin<br />
har framlagt under årets riksdag i särskilda motioner för att stärka människors<br />
sociala situation, dels ett brett program för insatser på missbruksområdet.</p>
<p>2. Bakgrund</p>
<p>Sverige är ett välfärdssamhälle, även om mycket av dess grundvalar nu<br />
är hotade. Med en hittills internationellt sett hög sysselsättning och ett väl<br />
utvecklat socialt trygghetssystem fungerar samhället bra för många människor.</p>
<p>För andra innehåller emellertid samhället allvarliga brister. Det handlar<br />
om isolering och ensamhet. Det handlar om arbetslöshet och om att inte<br />
behövas. Det handlar om bostadslöshet, om allvarliga brister i det egna<br />
bostadsområdet och om brister i den sociala omvårdnaden. Det handlar<br />
om en allt hänsynslösare kommersialism och växande ekonomisk och<br />
organiserad brottslighet, som arbetar med allt våldsammare och hänsynslösare<br />
metoder med narkotikalangning, prostitution och grov kriminalitet<br />
i släptåg. Det handlar om missbruk av alkohol, narkotika och läkemedel.</p>
<p>Det som nu sker i de flesta moderna industrisamhällen är en förstärkning<br />
av kapitalismens och industrisamhällets hårda och obevekliga utslagningsmekanismer.<br />
Allt fler ungdomar ser med hopplöshet på sina framtida<br />
möjligheter att någonsin få ett jobb. Allt flera länder misslyckas med<br />
samhällets viktigaste uppgift, att skapa arbete åt alla.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2246</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Efter sex år av borgerligt styre befinner sig vårt land i en utomordentligt<br />
besvärlig ekonomisk situation med fortsatt industriell försvagning, stora<br />
underskott i statsbudgeten och bytesbalansen och hög arbetslöshet. Den<br />
ekonomiska politik som drivs tycks endast ha en huvuduppgift — att<br />
fortsätta att skära ned de offentliga utgifterna och medborgarnas levnadsstandard.<br />
Försämringar och nedskärningar har drabbat utsatta grupper<br />
som barnfamiljer, handikappade och pensionärer. Bostadsbyggandet är<br />
rekordlågt, utbyggnaden av barnomsorgern har stoppat upp, pensionerna<br />
har försämrats, de sjukas kostnader för vård och resor har höjts avsevärt.<br />
Karensdagarna i sjukförsäkringen återinförs.</p>
<p>Genom de kraftiga nedskärningarna av kommunernas verksamhet —<br />
inte minst på skolans område och fritidsverksamheten — som genomförts<br />
under de borgerliga regeringsåren har kommunernas förutsättningar att<br />
möta ungdomarnas behov försämrats.</p>
<p>År 1981 blev ett år med kraftigt stegrad arbetslöshet bland ungdomen.<br />
I oktober 1981 var 61 000 ungdomar under 25 år öppet arbetslösa. Detta är<br />
en arbetslöshet på 9,1 %. En så hög ungdomsarbetslöshet har inte noterats<br />
sedan statistiken började föras.</p>
<p>1 vissa grupper blev situationen katastrofal. Bland flickor i åldern 16—<br />
19 år steg arbetslösheten sålunda till över 15 %. Också för invandrarungdomen<br />
blev läget särskilt svårt.</p>
<p>Orsakerna till denna öppna arbetslöshetskris för de unga skall i första<br />
hand sökas i den allmänna nedgången i den svenska ekonomin och i<br />
regeringens oförmåga att utveckla en ekonomisk politik för tillväxt och full<br />
sysselsättning. Ungdomsarbetslösheten speglar med andra ord det enkla<br />
förhållandet att jobben inte räcker till.</p>
<p>Socialdemokratins huvudkrav blir därför att hela den ekonomiska politiken<br />
och arbetsmarknadspolitiken läggs om så att ekonomin som helhet<br />
kan erbjuda fler arbetstillfällen. Vi återkommer till detta under avsnittet<br />
Arbete åt alla.</p>
<p>Alkoholmissbruket är den kanske tydligaste och mest destruktiva yttringen<br />
av de sociala problemen i samhället. Alkoholproblemen har ofta en<br />
komplicerad bakgrund. Missbruk utvecklas ur en måttlig konsumtion, där<br />
som regel ett starkt samband finns med sociala brister och personliga<br />
problem. Missbruk av alkohol leder i sin tur till att sociala och personliga<br />
problem förvärras och att den enskildes förmåga att ta itu med problemen<br />
försvagas.</p>
<p>Alkoholproblemen drabbar inte alla samhällsgrupper lika i social mening.<br />
Flera undersökningar visar — liksom erfarenheterna från nykterhetsvården<br />
— att det är i de socialt, ekonomiskt och kulturellt svaga<br />
grupperna som alkoholmissbruket får sina allvarligaste sociala följder.<br />
Verkningarna av missbruket utgör en mycket tung belastning framför allt<br />
för enskilda människor men också för samhället. I alkoholmissbrukets<br />
spår följer omfattande personliga tragedier.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Under de senaste åren har dock en tydlig attitydförändring till bruket av<br />
alkohol inträffat. Debatten om alkoholproblemen har varit mycket omfattande.<br />
Intresset för missbruksproblemen har breddats och fördjupats. Ett<br />
av de mest glädjande tecknen i konsumtionsutvecklingen är de förbättringar<br />
som har skett bland ungdomar. I många fall har ungdomsorganisationerna<br />
gått före i kampen mot droger.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan följande samband mellan samhällsförhållandena<br />
och alkoholproblemen konstateras:</p>
<p>o Om utslagningen i samhället blir hårdare och orättvisorna ökar, då ökar<br />
också alkoholproblemen,<br />
o Alkoholmissbrukets omfattning hänger samman med människornas<br />
levnadsvillkor. Men alkoholskadornas omfattning har också samband<br />
med den allmänna inställningen till alkohol och alkoholvanornas karaktär.</p>
<p style="margin-left:12px;">o Om den totala alkoholkonsumtionen går upp i samhället så ökar också<br />
de långsiktiga riskerna för alkoholskador.</p>
<p>Narkotikamissbruket omfattar färre personer än alkoholmissbruket och<br />
är ett nyare problem. Det är förödande för dem det drabbar. Dödligheten<br />
bland de unga narkotikamissbrukarna är flera gånger högre än i motsvarande<br />
åldersgrupper i totalbefolkningen. Narkotikan är ett allvarligt hot<br />
mot solidariteten i samhället, i synnerhet genom sin påtagliga anknytning<br />
till den växande organiserade och ekonomiska brottsligheten. Samhället är<br />
nu utsatt för en ny offensiv från den organiserade brottsligheten som<br />
marknadsför narkotika. Bland ungdomar i framför allt storstadsregionerna,<br />
men även i landet i övrigt, ökar i dag haschmissbruket. Vad som kan<br />
betecknas som systematiska marknadsföringskampanjer förekommer vid<br />
skolor, universitet och militärförband.</p>
<p>Undersökningar visar på attitydförändringar till hasch hos stora ungdomsgrupper.<br />
Man upplever haschmissbruket som mindre skadligt. Denna<br />
utveckling måste brytas. Det behövs information och attitydpåverkan.<br />
Ungdomar måste få alldeles klart för sig att hasch är narkotika, att hasch<br />
är farligt. De senaste årens forskning har också med allt större skärpa visat<br />
på allvaret i de skadeverkningar som uppstår vid haschmissbruk.</p>
<p>3. Förebyggande insatser</p>
<p>Barns och ungdomars levnadsmiljö och uppväxtvillkor</p>
<p>Vi har inledningsvis beskrivit en samhällsutveckling som för många<br />
människor har lett till sociala brister och personliga problem. Det gäller<br />
inte minst barns och ungdomars levnadsmiljö och uppväxtvillkor. Ungdomens<br />
arbetsmarknadsläge är sämre än på länge. Bostadsbristen tilltar i<br />
många kommuner — söm en följd både av lågt och ensidigt inriktat<br />
bostadsbyggande och höga bostadskostnader. Kvalitén i den undervisning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>skolan kan ge försämras genom resursnedskärningar. Fritiden kommersialiseras<br />
alltmer.</p>
<p>Det finns en lång utslagningsprocess som börjar redan i förskoleåldern.<br />
Den börjar bland barn och ungdomar som bor i en segregerad miljö och<br />
har ett otillräckligt vuxenstöd. Men också barn med en trygg uppväxtmiljö<br />
kan råka illa ut, om de tvingas in i arbetslöshet i övergången från skolan<br />
till arbetslivet och därmed får inleda sitt vuxenliv i sysslolöshet. Samhällets<br />
oförmåga att klara varje individs rätt till arbete kan då upplevas som en<br />
personlig tragedi. Det finns ett tydligt samband mellan ungdomsarbetslöshet,<br />
social utslagning och prostitution. Sysslolöshet kan lätt leda till olika<br />
former av drogmissbruk, som i sin tur drar med sig brottslighet för att<br />
skaffa pengar till missbruket. Sambandet mellan våld och alkoholmissbruk<br />
är också tydligt.</p>
<p>Vi socialdemokrater menar att förbättringar av barns och ungdomars<br />
levnadsmiljö och uppväxtvillkor är en väsentlig förutsättning för att komma<br />
till rätta med de sociala problemen i dagens samhälle. Vi har i motion<br />
1981/82:406 och 1981/82:774 lagt fram en rad förslag. Vi vill återställa<br />
statsbidragssystemet till barnomsorgen så att daghemsutbyggnaden kan<br />
fortgå med i stort sett oförändrade villkor. Vi föreslår åtgärder för att<br />
underlätta barnens skolstart och för att stärka och vidareutveckla samhällets<br />
stöd till barnkulturen. Vi lägger fram förslag som syftar till att ge<br />
ungdomar en bättre situation i gymnasieutbildningen, på arbetsmarknaden,<br />
på bostadsmarknaden och på fritiden. Vi lägger fram en rad konkreta<br />
förslag till hur ungdomen skall komma in i arbetslivet. Alla ungdomar<br />
måste få möjlighet till utbildning, praktik eller arbete.</p>
<p>Arbete åt alla</p>
<p>1981 blev ett år med kraftigt ökad arbetslöshet. Samtidigt sjönk för första<br />
gången på mycket länge den totala sysselsättningen. Antalet arbeten i<br />
industrin minskade i accelerande takt. Ungdomsarbetslösheten nådde en<br />
ny topp, och svårigheterna för kvinnor och handikappade stegrades.</p>
<p>Men regeringen har inte varit beredd att fullt utnyttja möjligheterna att<br />
med arbetsmarknadspolitiska åtgärder som beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning,<br />
tidigareläggning av offentliga investeringar och industribeställningar<br />
pressa ned arbetslösheten. Allt fler undersökningar<br />
pekar mot samma slutsats: arbetslösheten är ett hot både mot vår kroppsliga<br />
och själsliga hälsa.</p>
<p>Arbetarrörelsens viktigaste uppgift är att skapa arbete åt alla. Denna<br />
uppgift är nu mera angelägen än någonsin under efterkrigstiden.</p>
<p>I motion 1981/82:1081 lägger socialdemokraterna fram en politik för<br />
full sysselsättning. Den innebär:</p>
<p>O En genomgripande förändring av den ekonomiska politiken.</p>
<p>O Maximal insats av arbetsmarknadspolitiska medel för kamp mot öppen</p>
<p>arbetslöshet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>0 Solidarisk personalpolitik för att värna rätten till arbete för de mest</p>
<p>utsatta.</p>
<p>Sverige står inför uppgiften att komma till rätta med de stora balansbristerna<br />
i ekonomin. Produktionen måste effektiveras och växa. Men detta får<br />
inte innebära att man ställer sådana krav på de arbetande som allt färre<br />
människor kan uppfylla. Tvärtom måste produktionsprocesser och arbetsvillkor<br />
utvecklas därhän att allt färre slås ut från arbetslivet samtidigt som<br />
allt fler bereds möjligheter att nyinträda i eller återvända till arbetslivet.</p>
<p>Vi kan inte acceptera en arbetsmarknad som bara erkänner de starkastes<br />
rätt till arbete och som hänvisar allt fler till samhällets försörjning. Alla<br />
människors förmåga och insatser måste välkomnas i produktionen. Det är<br />
under alla förhållanden bättre för såväl den enskilde som samhället.</p>
<p>Tillgång lill en god bostad</p>
<p>Utslagningen från bostadsmarknaden och segregationen inom boendet<br />
har tilltagit markant de senaste åren.</p>
<p>Bostadbristen har återkommit i flera regioner i landet. Under 1960-talet<br />
och första halvan av 1970-talet började tillgången på bra bostäder att<br />
motsvara behovet. De flesta kunde få den bostad de behövde till en rimlig<br />
kostnad.</p>
<p>Det byggs för litet bostäder i vissa delar av landet och det lilla som byggs<br />
är för dyrt för många att efterfråga. Det krävs allt oftare stora kapitalinsatser<br />
för att man skall kunna komma in på bostadsmarknaden. Detta drabbar<br />
i första hand ungdomar utan ekonomiskt starka föräldrar, barnfamiljer<br />
med låga inkomster och invandrare.</p>
<p>I vissa delar av landet ökar emellertid antalet lediga lägenheter. Det är</p>
<p>1 första hand orter med ett vikande näringsliv som drabbas. En annan<br />
orsak till att antalet lediga lägerheter ökar är emellertid att boendekostnaderna<br />
kraftigt stigit de senaste åren samtidigt som reallönerna sjunkit och<br />
bostadsbidragen urholkats. Denna utveckling leder till att ungdomar och<br />
andra som skulle behöva en bostad inte har råd att efterfråga den.</p>
<p>En ökande segregation leder till att det i vissa bostadsområden börjar<br />
uppstå en besvärande förstörelse och vandalisering. Boendemiljön blir allt<br />
torftigare. Reparationer och underhåll släpar efter. Barn och ungdomar<br />
blir här ofta utlämnade åt en fattig och innehållslös kulturmiljö. Missbruk<br />
och våld blir vanligare.</p>
<p>Liksom arbetet spelar bostaden en avgörande roll för en missbrukares<br />
möjligheter till rehabilitering. Utan tillgång till en bostad försämras situationen<br />
snabbt. En bostad i ett område med rika förutsättningar för gemenskap<br />
och omsorg är avgörande förutsättningar för möjligheter till rehabi</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>2 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2246</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>litering. Utvecklingen inom bostadsförsörjningen i dag leder till ökande<br />
sociala problem och försvårar ytterligare för socialt utsatta grupper att<br />
erhålla en bostad i god miljö till rimliga kostnader.</p>
<p>För att motverka den ovan beskrivna utvecklingen på bostadmarknaden<br />
har vi i motioner till årets riksdag lagt fram flera konkreta förslag. Vi vill<br />
öka byggandet av hyres- och bostadsrättslägenheter i regioner med bostadsbrist.<br />
Flera förslag redovisas för att dämpa boendekostnadsutvecklingen<br />
och för att slå vakt om bostadsbidragens sociala betydelse. Vi<br />
föreslår också åtgärder för att förbättra boendemiljöer med brister (se<br />
motion 1981/82:1994 och motion 1981/82:2364).</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>4. Insatser inom missbruksområdet</p>
<p>Missbruk av alkohol och narkotika kan aldrig förstås eller bekämpas<br />
isolerat från de brister i samhället som vi lever i, eller isolerat från andra<br />
sociala problem.</p>
<p>Målet för samhällets alkoholpolitik skall vara att minska den totala,<br />
alltför höga alkoholkonsumtionen i samhället för att på sikt minska skadorna.</p>
<p>När det gäller narkotikaproblemen måste målet vara ett samhälle fritt<br />
från narkotika.</p>
<p>Åtgärder för att bekämpa alkohol- och narkotikamissbruk måste vidtas<br />
i första hand genom att angripa de bakomliggande orsakerna. Vi måste<br />
bekämpa den enskildes utsatthet, isloering och ensamhet. De grundläggande<br />
samhällsförhållandena måste angripas genom förbättringar i arbetsmiljöer,<br />
tryggad sysselsättning, bostadspolitiska och olika familjepolitiska<br />
insatser samt aktiva insatser i skolan och på kulturområdet. Det gäller att<br />
sträva mot ett samhälle präglat av omsorg och omtanke, där kommersialismens<br />
destruktiva krafter inte får plats.</p>
<p>Kampen mot utslagning och missbruk måste präglas av en demokratisk<br />
människosyn, som bygger på principen om alla människors lika värde. Vi<br />
måste ha respekt för människors integritet och tro på alla människors<br />
möjlighet att utvecklas.</p>
<p>Vi lägger nu fram en rad förslag för att angripa missbruksproblemen.<br />
Folkrörelsernas insatser ges en framskjuten plats, främst för insatser i<br />
ungdomsgrupperna. Vi föreslår en kraftig satsning inom arbetslivet. Polis<br />
och tull ges en rejäl förstärkning i kampen för ett narkotikafritt samhälle.<br />
Våra förslag innehåller också förstärkta insatser för vård och rehabilitering<br />
av missbrukare. Det främsta syftet med våra förslag är att skapa en fördjupad<br />
kunskap och medvetenhet och ett ökat engagemang hos enskilda<br />
människor, organisationer och myndigheter för att förhindra och förebygga<br />
alkohol- och narkotikamissbruk.</p>
<p>Våra förslag omfattar följande punkter:</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:283px;">Kostnad<br />
milj. kr.</p>
<p style="margin-left:11px;">1. Förstärkning av tullens resurser för att bekämpa narkotikasmuggling.<br />
3,2</p>
<p>2. Utökning med 225 nya poliser på tre år (75 per år) för 12,7</p>
<p>□ utbyggnad av de särskilda narkotikarotlarna,</p>
<p style="margin-left:21px;">□ ökade insatser mot ekonomisk och organiserad brottslighet,</p>
<p>□ fler kvarterspoliser.</p>
<p style="text-align:right;">3. Alkohol- och narkotikafrågorna ges en framskjuten plats i<br />
skolans verksamhet. ANT-funktioner hos länsskolnämnder</p>
<p>na permanentas. 1,6</p>
<p style="margin-left:11px;">4. Stöd till socialt arbete och information i arbetslivet (kamratstödjande<br />
verksamhet). 6,5</p>
<p style="margin-left:11px;">5. Stöd till information och fritidsverksamhet i folkrörelseregi<br />
(inl. stöd till alkoholfri, icke-kommersiell nöjesverksamhet). 6,0</p>
<p style="margin-left:11px;">6. Stöd till internationell verksamhet genom FN :s narkotikafond.<br />
—</p>
<p style="margin-left:11px;">7. Utökning med 80 platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare.<br />
5,0</p>
<p style="margin-left:11px;">8. Förstärkta rehabiliteringsinsatser för missbrukare genom<br />
satsning på folkrörelseanknuten verksamhet. 2,0</p>
<p>De insatser vi här förordar beräknas nästa budgetår kosta sammanlagt<br />
37 milj. kr. Våra förslag bör — tillsammans med andra samhällsinsatser av<br />
det slag som vi redovisat under avsnittet Förebyggande insatser — infogas<br />
i kommunala handlingsprogram. I dessa program bör ingå att man också<br />
planerar vilka vård- och behandlingsresurser som behövs för missbrukarna.<br />
Programmen skall redovisa hur man i kommunerna kan nå missbrukare<br />
på ett tidigt stadium. De skall också visa vilka insatser som behövs för<br />
att hos dem man når stoppa utvecklingen mot ett tyngre missbruk. Insatser<br />
för utslussning till arbetsmarknad, utbildning, eget boende och gemenskap<br />
med andra människor skall redovisas.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Bekämpning av narkotikahandeln</p>
<p>Polisens och tullens arbete inom narkotikaområdet har en förebyggande<br />
funktion genom att minska tillgången på narkotika. Tullens underrättelsetjänst,<br />
dvs. ett system för att vidarebefordra iakttagelser och varningstips,<br />
är av allra största betydelse när det gäller att bekämpa narkotikasmuggling.<br />
Denna verksamhet kompletteras av regionalt och lokalt inrättade<br />
kontroll- och kriminalgrupper.</p>
<p>Narkotikafrågorna har en hög prioritet i tullarbetet. Trots förvärrat<br />
smugglingsläge i fråga om narkotika och krympande personalresurser har<br />
tullens beslag av narkotika ökat.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Inom tullverket görs den bedömning att ytterligare minskningar ofrånkomligen<br />
kommer att leda till en sänkning av kontrollnivån, vilket kommer<br />
att gå ut även över bekämpningen av narkotikasmugglingen. Detta är<br />
högst oroande med tanke på narkotikaproblemens allvar.</p>
<p>Det framstår som angeläget att tullverkets möjligheter att bekämpa<br />
narkotikasmugglingen effektiviseras. Problemen är störst i Öresundsregionen<br />
och vid de stora flygplatserna. De i propositionen förordade omprioriteringarna<br />
och personalökningarna är enligt vår mening inte tillräckliga.</p>
<p>Utöver i propositionen föreslagen förstärkning bör tullverket tillföras<br />
ytterligare 20 tjänster för att effektivisera gränskontrollen. Kostnaderna<br />
härför kan beräknas till 2,5 milj. kr.</p>
<p>Enligt vår mening är narkotikahundar ett så effektivt hjälpmedel i<br />
kampen mot narkotikasmugglingen att den i propositionen föreslagna<br />
förstärkningen bör fördubblas. Tullverket bör alltså tillföras sex narkotikahundekipage.<br />
Merkostnaden för vårt förslag blir 0,7 milj. kr.</p>
<p>En ytterligare åtgärd för att effektivisera tullverkets möjligheter att<br />
bekämpa narkotikasmugglingen är att tullverket får tillgång till polisens<br />
spaningsregister och vissa andra register hos polisen via dataterminaler.<br />
För att få utdrag med den snabbhet som behövs för att tullen skall kunna<br />
bedriva en effektiv smugglingsbekämpning vid gränserna har tullverket<br />
begärt att få direkt tillgång till rikspolisstyrelsens data via terminal. En<br />
sådan förstärkning av tullverkets narkotikabekämpande resurser är enligt<br />
vår mening angelägen. Tullverket räknar med att sex terminaler kan tas i<br />
drift hösten 1983. Regeringen bör återkomma till riksdagen i 1983 års<br />
budgetproposition med kostnadsberäkningar för installation och drift av<br />
terminalerna. Vad vi nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till<br />
känna.</p>
<p>Oavsett vilka resurser tullverket disponerar måste man räkna med att<br />
betydande mängder narkotika kommer att finna sina vägar in i landet. Det<br />
är då viktigt att vi också inom landet har en slagkraftig organisation mot<br />
narkotikahanteringen.</p>
<p>I propositionen föreslås att polisen för detta ändamål får medel för inköp<br />
av spaningsutrustning. Detta är en nödvändig åtgärd. Men polisens resurser<br />
behöver förstärkas även i andra avseenden.</p>
<p>Polisens narkotika- och spaningsrotlar disponerar f. n. ca 20 narkotikahundar.<br />
Dessa är ett ovärderligt hjälpmedel för polisen i deras arbete att<br />
i samband med ingripande mot narkotikabrottslingar spåra den många<br />
gånger omsorgsfullt undangömda narkotikan. Vi föreslår mot denna bakgrund<br />
att polisen tillförs ytterligare 10 narkotikahundar. Dessa bör fördelas<br />
mellan landets narkotika- och spaningsrotlar efter förslag av rikspolisstyrelsen.<br />
Den nu pågående försöksverksamheten med att utbilda polisens<br />
”vanliga” hundar till att även kunna spåra narkotika får inte tas till intäkt<br />
för att försena denna nödvändiga effektivisering av polisens möjligheter</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>att ingripa mot narkotikabrottsligheten. Vi beräknar kostnaderna för vårt<br />
förslag till ca 650 000 kr.</p>
<p>Narkotikamissbruket var tidigare i huvudsak koncentrerat till storstäderna.<br />
Numera har missbruket spritt sig till alla delar av landet. Polisen har<br />
också succesivt byggt ut sin organisation så att det nu finns särskilda<br />
narkotikarotlar i varje län utom Gotlands län. I vissa län finns mer än en<br />
narkotikarotel. Sammanlagt fins ca 400 poliser i denna särskilda organisation.</p>
<p>Polisens narkotikarotlar har trots sina begränsade resurser gjort ett<br />
mycket gott arbete. Många narkotikaligor med internationella förgreningar<br />
har sprängts. Betydelsen av en slagkraftig narkotikapolis kan knappast<br />
överskattas. Mot denna bakgrund menar vi att det nu är dags för en<br />
kraftfull satsning på detta område.</p>
<p>För att polisen skall ges möjlighet att planera sina insatser mot narkotikabrottsligheten<br />
och ges tid till erforderlig utbildning m. m. anser vi att<br />
beslut bör tas redan nu om en förstärkning för de närmaste åren. Enligt vår<br />
mening bör polisen under de kommande tre åren tillföras 150 nya tjänster<br />
för åtgärder mot narkotikabrottsligheten. Dessa bör fördelas jämnt mellan<br />
den spanande och den utredande verksamheten. De resurser som tillförs<br />
utredningssidan — de s. k. EKO-rotlarna — bör med hänsyn till det nära<br />
sambandet mellan ekonomisk och organiserad brottslighet även kunna<br />
användas för utredning av ekonomisk brottslighet. Detta innebär inte att<br />
vi frånfaller eller modifierar kravet i motion 1981/82:2012 på ytterligare<br />
resurser till EKO-rotlarna genom omfördelning av polisens resurser. Även<br />
dessa resurser behövs för att kampen mot den kvalificerade brottslighet det<br />
här är fråga om skall bli effektiv.</p>
<p>De 150 nya tjänsterna bör tillföras polisen med lika stort antal under vart<br />
och ett av budgetåren 1982/83—1984/85. Resurserna bör användas såväl<br />
för förstärkning av redan befintliga rotlar som för inrättandet av nya<br />
rotlar. För budgetåret 1982/83 beräknar vi kostnaderna till 7,5 milj. kr.</p>
<p>Fler kvarterspoliser</p>
<p>Kvarterspolisverksamheten är ett väsentligt led i den brottsförebyggande<br />
verksamheten och syftar till att nedbringa brottsligheten eller åtminstone<br />
hindra att den okar. Verksamheten skall också bidra till att förbättra<br />
förhållandet mellan allmänhet och polis liksom att öka kontakterna och<br />
samarbetet mellan polisen samt boende, institutioner och sammanslutningar<br />
inom bostadsområdet. Kvarterspolisverksamheten syftar också till<br />
att förbättra den polisiära servicen åt allmänheten, t. ex. i fråga om att ta<br />
upp brottsanmälningar.</p>
<p>Den närmare inriktningen av verksamheten framgår av gällande anvisningar.<br />
Enligt dessa skall kvarterspolisman bl. a.</p>
<p>• skaffa ingående lokalkännedom inom området, särskilt i fråga om plåt</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ser och lokaler som är samlingsplatser för personer som från polisiär<br />
synpunkt särskilt bör uppmärksammas,</p>
<p style="margin-left:12px;">• på lämpligt sätt söka kontakt med och skaffa sig kännedom om befolkningen<br />
inom området, särskilt äldre personer samt barn och ungdom,</p>
<p style="margin-left:12px;">• ägna särskild uppmärksamhet åt gängbildningar och förhållanden som<br />
kan ha samband med ungdomsbrottslighet,</p>
<p style="margin-left:12px;">• ägna uppmärksamhet åt trafiksäkerhet och föreslå åtgärder för dess<br />
höjande,</p>
<p style="margin-left:12px;">• samarbeta med representanter för samhällsorgan såsom barnavård och<br />
skola samt med föreståndare för ungdomsgårdar, idrottsorganisationer,<br />
pensionärshem, bostadsföretag, affärsrörelser m. fl.,</p>
<p style="margin-left:12px;">• delta i ideell verksamhet inom området, särskilt ungdoms- och idrottsverksamhet,</p>
<p style="margin-left:12px;">• hålla sig väl underrättad om inom området begångna brott och andra<br />
asociala förhållanden,</p>
<p style="margin-left:12px;">• biträda eller medverka vid polisens undervisning i skolorna inom området<br />
efter polisstyrelsens bestämmande och lämna medverkan vid elevrådskonferenser.</p>
<p>Kvarterspolisverksamheten bedrivs huvudsakligen inom avgränsade<br />
förortsområden där det finns bostadsbebyggelse med stort inslag av barn<br />
och ungdom, centrum- och serviceanläggningar liksom allmänna kommunikationsanläggningar<br />
och skolor etc. I vissa fall, särskilt i de största<br />
polisdistrikten, förekommer verksamheten även i mera centrala delar av<br />
distriktet. Sammanlagt finns i landet inemot 400 kvarterspolistjänster.</p>
<p>Inte minst i storstadsområdena är det viktigt att kvarterspoliserna inriktar<br />
sin verksamhet på ungdomar i brottsbenägna miljöer och andra som<br />
befinner sig i riskzonen för att bli kriminella. Kvarterspoliserna har en<br />
viktig förebyggande funktion i dessa grupper, där olika former av drogmissbruk<br />
förekommer.</p>
<p>För att få till stånd en fortsatt utbyggnad av kvarterspolisorganisationen<br />
i första hand i storstäderna och kranskommunerna till dessa föreslår vi att<br />
25 nya tjänster för kvarterspoliser inrättas under vart och ett av de närmaste<br />
tre åren. För att finansiera denna utbyggnad krävs ytterligare 4,5 milj.<br />
kr. i anslag. Av detta belopp beräknas 3,5 milj. kr. under anslaget Lokala<br />
polisorganisationen: Förvaltningskostnader och 1 milj. kr. under anslaget<br />
Lokala polisorganisationen: Utrustning.</p>
<p style="margin-left:12px;">Prispolitiken</p>
<p>1 propositionen sägs följande om prispolitiken:</p>
<p>”Prissättningen på alkoholdrycker är ett av de viktigaste instrumenten<br />
för att hålla tillbaka konsumtionen av dessa drycker. Priserna har sedan<br />
länge hållits på en relativt hög nivå och har genom skattehöjningar fortlöpande<br />
anpassats till den allmänna prisutvecklingen. En aktiv prispolitik är<br />
nödvändig även i framtiden.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Jag anser att målsättningen att alkoholpriserna inte skall höjas i långsammare<br />
takt än priserna på andra konsumtionsvarar, bör stå i förgrunden.<br />
Den i förhållande till alkoholstyrkan progressiva beskattningen måste<br />
enligt min mening vara en annan vägledande princip vid skattejusteringar,<br />
detta för att man skall kunna åstadkomma en fortsatt övergång till konsumtion<br />
av alkoholsvagare drycker. Dessa båda principer är viktiga utgångspunkter<br />
för att uppnå huvudmålet med vårt alkoholpolitiska arbete,<br />
att nedbringa den totala konsumtionen.”</p>
<p>Under de senaste åren har alkoholkonsumtionen minskat. En kombination<br />
av restriktiva åtgärder, ökade alkoholpriser och information har lett<br />
till denna gynsamma utveckling.</p>
<p>Den socialdemokratiska partikongressen 1981 uttalade att det borde<br />
vara möjligt att ytterligare pressa ner konsumtionen. Ett delmål bör vara<br />
att sänka alkoholkonsumtionen under en tioårsperiod med 20 %, dvs. en<br />
återgång till den nivå som rådde i mitten av 1960-talet. Åtgärder för att<br />
åstadkomma en sådan utveckling bör vidtas. Ett av de viktigare instrumenten<br />
härför är prispolitiken.</p>
<p>Under fjärde kvartalet 1981 har alkoholförsäljningen ökat och alkoholkonsumtionen<br />
stigit. Därmed har den positiva trend vi haft under några år<br />
brutits. Den senaste skattehöjningen på alkohol beslutades hösten 1980.<br />
Sedan dess har det reala priset på alkohol sjunkit. Vi förutsätter att regeringen<br />
är beredd att — i enlighet med riksdagens beslut och den i propositionen<br />
uttalade avsikten — driva en aktiv prispolitik för att hålla tillbaka<br />
konsumtionen.</p>
<p style="margin-left:13px;">Attitydpåverkan och information</p>
<p>Syftet med information om alkohol- och narkotikaproblemen skall enligt<br />
riksdagens beslut vara följande</p>
<p style="margin-left:13px;">• att sätta in alkohol- och narkotikaproblemen i deras sociala sammanhang,</p>
<p style="margin-left:13px;">• att vidga medvetenheten om att människors sociala svårigheter måste<br />
mötas med öppenhet och vilja till solidariska insatser,</p>
<p style="margin-left:13px;">• att medverka till en sådan förändring i synen på de alkohol- och narkotikaskadade<br />
att deras delaktighet i den samhälleliga gemenskapen tryggas.</p>
<p style="margin-left:13px;">Dessa grundläggande principer för upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen<br />
togs år 1972 av riksdagen. Socialdemokratin slår vakt<br />
om dessa principer. De är särskilt viktiga i dag, när klyftorna mellan<br />
olika grupper av människor ökar och den sociala välfärden hotas. Upplysningsarbetet<br />
måste sätta in alkohol- och narkotikaproblemen i en<br />
social verklighet. Medvetenheten om arten och svårighetsgraden hos<br />
problemen måste öka. Skolan och folkrörelserna — inte minst fackföreningsrörelsen<br />
— måste få huvudansvaret för en socialt inriktad infor</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">mation som syftar till ökade kunskaper om missbruk och skador och till<br />
att skapa ett ökat engagemang kring missbruksproblemen.</p>
<p>Insatser i skolan</p>
<p>De grupper som det är viktigast att nå med information är föräldrar,<br />
barn och ungdomar samt andra som kan sägas befinna sig i risksituationer.<br />
Missbruksfrågorna måste få ett större utrymme i skolan och studierna<br />
kring dagens sociala verklighet intensifieras. Det är viktigt att informationen<br />
kan intressera och engagera skolungdomarna. Nya former för information<br />
bör utvecklas, där eleverna själva medverkar vid uppläggningen.<br />
Syftet skall vara att genom ökade kunskaper om missbruksproblemen<br />
skapa en motvikt till den kommersiellt styrda positiva bilden av olika<br />
droger. Här kan man bygga vidare på de goda erfarenheter som finns från<br />
att engagera olika folkrörelser i informationsverksamheten.</p>
<p>Det är viktigt att skolans undervisning är sådan att myterna kring<br />
missbruk och missbrukare bekämpas, så att man inte tar avstånd från<br />
missbrukande människor. Undervisningen skall ge en bild av de sociala<br />
orsakerna till och följderna av vad missbruk leder till — inte enbart de<br />
kroppsliga och medicinska. Om eleverna får insikt i dessa frågor kan det<br />
bidra till att utstötningen av missbrukande kamrater uteblir och att eleverna<br />
själva vågar vara aktiva i behandlingsarbetet.</p>
<p>På regional nivå finns sedan 1969 vid varje länsskolnämnd ANTkontaktpersoner<br />
med uppgift att stödja ANT-verksamhet inom undervisning<br />
och elevvård. ANT-kontaktpersonen skall i första hand samordna<br />
skolans och andra samhällsorgans aktiviteter, informera om nya läromedel<br />
och andra hjälpmedel och föreslå åtgärder. I verksamheten ingår att ta<br />
initiativ till olika slags fortbildning och stimulera till försöksverksamhet<br />
inom det egna länet.</p>
<p>ANT-kontaktpersonerna har varit ett viktigt stöd för skolpersonalen vid<br />
utformning och genomförande av skolans arbete med alkohol- och narkotikafrågorna.<br />
Trots det har denna funktion under alla år varit något av ett<br />
provisiorium som finansierats från olika typer av projektanslag.</p>
<p>De resurser för länsskolnämndernas ANT-verksamhet som regeringen<br />
föreslår i propositionen innebär i praktiken en kraftig minskning av denna<br />
viktiga verksamhet i förhållande till innevarande budgetår. Därtill kommer<br />
att osäkerheten kring verksamhetens framtid består.</p>
<p>Vi anser att riksdagen bör slå fast att ANT-verksamheten skall permanentas<br />
och ges en fast knytning till länsskolnämnderna. Vi föreslår att<br />
medel anvisas så att en halvtidstjänst kan inrättas på varje länsskolnämnd<br />
för ANT-insatser. Vidare bör länsskolnämnderna även under nästa budgetår<br />
förfoga över vissa medel för stöd åt lokala aktiviteter i skolorna.<br />
Utöver de medel som föreslås i propositionen bör 1,6 milj. kr. anvisas för<br />
ändamålet under anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stöd till socialt arbete och information i arbetslivet (kamratstödjande<br />
verksamhet)</p>
<p>I strävan att vidga åtgärderna mot i första hand alkoholskadorna men<br />
även andra följder av drogmissbruk spelar insatserna i arbetslivet en<br />
central roll. Vi har tidigare framhållit hur brister i arbetslivet kan leda till<br />
att den enskilde får alkoholproblem. Ofta framträder en människas problem<br />
med alkohol först på arbetsplatsen. De allra flesta har säkert erfarenhet<br />
av enskilda människors alkoholproblem just från arbetslivet. Socialstyrelsens<br />
nämnd för alkoholfrågor har innevarande budgetår avsatt ca 3 milj.<br />
kr. för kampanjer inom arbetslivsområdet.</p>
<p>Det fackliga sociala arbetet eller de kamratstödjande åtgärderna har i<br />
organiserade former skjutit fart inom fackföreningsrörelsen under<br />
1970-talet. Detta är ytterligare en väg för facket att stärka det sociala<br />
nätverket. Detta arbete bygger på information och diskussion kring den<br />
praktiska innebörden i solidaritetsbegreppet, varför sociala problem uppstår,<br />
hur de yttrar sig och hur de kan bearbetas. Ensamhet och isolering<br />
som grogrund för sociala problem betonas. Gemenskapen som medel att<br />
ta itu med dessa problem och därigenom skapa en ökad social och personlig<br />
trygghet framhålls. Fackets möjligheter att med hjälp av lagar och avtal<br />
stärka medlemmarnas sociala situation är naturligtvis också en del i detta<br />
arbete. Konkreta kamratstödjande åtgärder på både arbetstid och fritid<br />
ingår också i detta fackliga sociala arbete. Inte minst ingår stödinsatser på<br />
kvällarna, veckoslut, långhelger och semestrar, dvs. under de tider när<br />
missbruk, psykiska problem och självmord har sin största omfattning.</p>
<p>Staten bör i fortsättningen stödja fackföreningsrörelsens sociala arbete<br />
på ett enkelt och smidigt sätt. Vi föreslår därför att de fackliga huvudorganisationerna<br />
erhåller stöd motsvarande 2 kr. per medlem för kamratstödjande<br />
insatser. Vi beräknar kostnaden härför till totalt 6,5 milj. kr.</p>
<p>Därmed frigörs drygt 3 milj. kr. som socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor<br />
kan disponera för andra angelägna insatser inom ramen för folkrörelsernas<br />
arbete. Medlen bör anvisas under ett förslagsanslag benämnt<br />
Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet. För 1982/83 bör<br />
anslaget föras upp med 6,5 milj. kr.</p>
<p>Stöd till information och fritidsaktiviteter i folkrörelseregi</p>
<p>Folkrörelserna har en avgörande betydelse för att skapa ett solidariskt<br />
samhälle och för att kampen mot drogmissbruk skall bli framgångsrik.<br />
Inom folkrörelserna ges människor möjlighet till gemenskap och samverkan.<br />
Folkrörelserna är en väg att bryta isolering och ensamhet. De förvaltar<br />
ett idéarv som berör grundläggande livsfrågor. I de olika folkrörelserna<br />
har många hittat en samhälls- och livssyn som på ett avgörande sätt<br />
påverkat deras liv.</p>
<p>Men självklart ligger folkrörelsernas viktigaste uppgift däri att de har<br />
unika möjligheter att förena kraven på fördjupad demokrati och ett större</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>inflytande för den enskilde med solidaritet och ansvarstagande för medmänniskor.</p>
<p>En rad folkrörelser har engagerat sig särskilt i social verksamhet. Ett<br />
exempel är Verdandi, vars sociala kontaktverksamhet i bostadsområdena<br />
bl. a. har utvecklats som en del i det fackligt sociala arbetet. Idén i Verdandis<br />
kontaktverksamhet bygger på arbetarrörelsens solidaritetsbegrepp omformat<br />
i praktisk handling i vardagslivet. Men försöker få människor i ett<br />
bostadsområde att lära känna varandra genom information, dörrknackning<br />
och olika aktiviteter på fritiden.</p>
<p>Detta innebär inte minst att de människor som är ensamma och isolerade<br />
kan känna större trygghet om gemenskapen bland människorna i området<br />
okar. Ur arbetet har också växt fram en medveten politisk kamp mot<br />
samhällsorättvisor.</p>
<p>Vid sidan av den kamratstödjande verksamheten inom fackföreningsrörelsen,<br />
som vi har beskrivit i ett tidigare avsnitt, finns också ALN A-rådet.<br />
Alnaverksamheten fungerar som ett samarbetsorgan mellan arbetsmarknadsparterna<br />
och finns på ett flertal arbetsplatser. Syftet är att verka för<br />
bevarad anställning vid konstaterat alkohol- och narkotikamissbruk.</p>
<p>Handikapprörelsen har gjort och gör betyande insatser för att motverka<br />
bristande självkänsla, självförtroende och isolering som lätt blir följden av<br />
ett handikapp. Därmed gör man samtidigt en insats för att motverka<br />
ytterligare utslagning av handikappade.</p>
<p>De s. k. klientorganisationerna gör också betydande insatser. Alkoholproblematikernas<br />
Riksorganisation (ALRO), Länkorganisationema,<br />
Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL), Riksförbundet<br />
för social och mental hälsa (RSMH), Riksförbundet för kriminalvårdens<br />
humansiering (KRUM) är exempel på sådana organisationer. Den<br />
typ av frivilliga insatser som görs inom t. ex. Länkorganisationerna ger för<br />
en del missbrukare bättre resultat än samhällets insatser. Verksamheten är<br />
inte enbart behandling utan ger också förutsättningar för medlemmarna<br />
att ta till vara sina intressen.</p>
<p>Nykterhetsrörelsen har en djup social målsättning. Genom att på olika<br />
sätt främja helnykter vill man bidra till att människor inte faller offer för<br />
missbruk. Man ser sin verksamhet som i första hand förebyggande. Ett<br />
uttryck för nykterhetsrörelsens sociala ambitioner är den öppna verksamhet<br />
som bedrivs, inte minst bland ungdomar. Historiskt finns många band<br />
mellan nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Tillsammans arbetade man<br />
för folknykterhet och för att spriten inte skulle försvaga arbetarnas och<br />
arbetarrörelsens styrka. Många personer inom arbetarrörelsen har varit<br />
aktiva inom nykterhetsrörelsen. Så är fallet även i dag.</p>
<p>De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN) bedriver verksamhet<br />
som kallas RIA (Rådgivning i alkoholfrågorna) och som kan jämföras med<br />
den verksamhet som bedrivs av t. ex. Verdandi och Länkarna. Ett annat<br />
exempel på kristna sociala insatser är de som görs av Lewi Petrus'stiftelse.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>På många håll bedrivs också en direkt hjälpverksamhet för socialt utslagna<br />
— både i frikyrkans och Svenska kyrkans regi. Kontakterna mellan de<br />
kyrkliga samfunden och arbetarrörelsen har främst kanaliserats genom<br />
Broderskapsrörelsen, som ägnat stort engagemang åt de sociala frågorna.</p>
<p>Idrottsrörelsen är en av de största folkrörelserna. Med sin kombination<br />
av fysisk utlevelse, spänning, underhållning och gemenskap är den för<br />
många, inte minst unga människor, ett av de främsta fritidsalternativen.<br />
Det är heller ingen tvekan om att de krav på målmedvetet arbete och<br />
långsiktiga mål som idrottsrörelsen ställer upp medverkar till god social<br />
fostran. Samtidigt finns inslag i idrottsrörelsens verksamhet som verkar i<br />
motsatt riktning. Det är en i vissa sammanhang förekommande hård<br />
konkurrensfilosofi och en tilltagande kommersialisering. Det pågår emellertid<br />
en intensiv diskussion inom idrottsrörelsen om dess sociala ansvar.</p>
<p>Socialdemokraterna vill stödja en socialt inriktad information, som<br />
syftar till att skapa ett engagemang mot missbruk av droger. Olika lokala<br />
fritidsaktiviteter är viktiga stöd i strävan att förändra attityder och beteenden<br />
när det gäller drogbruk. Centrala kampanjer kan i och för sig ge<br />
impulser och fungera som stöd till lokala aktiviteter. Men det är på lokal<br />
nivå som man genom att erbjuda olika positiva aktiviteter kan nå fram till<br />
en fördjupad opinionsbildning, som leder till ett förändrat livsmönster<br />
med avståndstagande från drogbruk.</p>
<p>Vi anser att det finns ett stort behov av ökade resurser för att stödja<br />
folkrörelsernas fritidsarbete och en socialt inriktad information kring<br />
drogproblemen. Stödet bör avse förebyggande insatser med särskild inriktning<br />
på ungdom i riskzonen. Det finns ett stort intresse för att driva lokala<br />
projekt i drogförebyggande syfte, ofta av kommuner och föreningar i<br />
samverkan.</p>
<p>Det är viktigt att den kommunala socialtjänsten kan arbeta förebyggande.<br />
Det innebär i praktiken att insatser för att skapa bättre sociala miljöer<br />
och vidta åtgärder mot olämpliga ungdomsmiljöer t. ex. måste ges företräde<br />
framför kommersiella aktiviteter. Det innebär att insatser för att stärka<br />
gemenskapen människor emellan måste ges företräde framför aldrig så<br />
uppmärksammade informationskampanjer. Det innebär att insatser för att<br />
ta till vara t. ex. ungdomarnas egna resurser bör ges företräde framför<br />
uppfostrande påbud och kontrollåtgärder.</p>
<p>Det är också viktigt att föräldrarna tar ett ökat ansvar för sina barns<br />
fritid. Både socialtjänsten och föreningarna bör i sitt arbete försöka hjälpa<br />
föräldrar att ta ett större ansvar för sina barn och ungdomar.</p>
<p>Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har sedan 1978 årligen fördelat<br />
medel från allmänna arvsfonden för försöksverksamhet med fritidsaktiviteter<br />
m. m. Intresset för att lokalt driva projekt med såväl fritidsaktiviteter<br />
som droginformation har varit mycket stort. Antalet ansökningar har<br />
vida överstigit nämndens ekonomiska resurser. Här är några exempel på<br />
verksamheten som fått bidrag:</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Drogfri dans, gängbearbetning genom motocrossverksamhet, grann</p>
<p style="margin-left:188px;">%</p>
<p>skapsarbete hos föreningar i belastade bostadsområden, bildande av och<br />
stöd till lokal teater- och musikverksamhet, hobby- och fritidsaktiviteter<br />
riktade till särskilda grupper.</p>
<p>Alkoholnämnden har också disponerat 2 milj. kr. för att stödja utvecklingen<br />
av nöjesverksamhet i alkoholfri miljö.</p>
<p>Vi anser att det lokala föreningsarbetet behöver utvecklas och förnyas<br />
och att alkoholnämnden bör få permanenta medel för att stödja lokala<br />
drogförebyggande projekt.</p>
<p>Vi föreslår att för information och uppföljande aktiviteter hos ungdomsorganisationer<br />
och andra folkrörelser anvisas 6 milj. kr. för nästa budgetår<br />
under anslaget J 9. Upplysning och information på alkoholområdet. Av<br />
dessa medel bör 2 milj. kr. reserveras för att stödja utvecklingen av nöjesverksamhet<br />
i drogfri miljö. Inom denna ram bör medel kunna beviljas till<br />
folkparkerna för den typ av verksamhet som i dag bedrivs av Folkets<br />
husrörelsen, Våra Gårdar och Bygdegårdarnas riksförbund. Därmed kan<br />
totalt 4 milj. kr. fördelas av samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté<br />
för lokala projekt inom resp. organisation.</p>
<p>Stöd till internationellt samarbete på narkotikaområdet<br />
Det är angeläget att Sverige också i fortsättningen tar så aktiv del som<br />
möjligt i det internationella samarbetet på narkotikaområdet. Om de internationella<br />
övernskommelserna på narkotikaområdet skall få full effekt<br />
och om det internationella samarbetet skall kunna föras vidare krävs att<br />
berörda FN-organ får tillräckliga resurser. Sverige måste även i fortsättningen<br />
med kraft verka för detta.</p>
<p>Under flera år har anvisats 2 milj. kr. om året av biståndsmedel till FN :s<br />
fond för kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC) för projekt<br />
som syftar till minskning av den illegala odlingen av Opiumvallmon i<br />
Pakistan, Laos och Afghanistan. Som stöd för våra strävanden att ge<br />
berörda FN-organ tillräckliga resurser höjdes detta belopp år 1981 — på<br />
initiativ av socialdemokraterna i riksdagen — till drygt 4 milj. kr. Regeringen<br />
bör aktivt pröva möjligheterna att engagera Sverige i nya projekt<br />
inom ramen för UNFDAC:s verksamhet. De höjda bidragen som kan<br />
behövas bör utgå från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag som har<br />
karaktären av reserv att användas för olika organisationer och syften.<br />
Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.</p>
<p>Utökat platsantal i behandlingshem för narkotikamissbrukare<br />
Vid utgången av innevarande budgetår kommer att finnas totalt 440<br />
platser vid behandlingshem för narkotikamissbrukare som får statsbidrag<br />
för sin verksamhet. Riksdagens beslut om ändrat huvudmannaskap för<br />
institutionsvården för missbrukare kommer att innebära att det nuvarande<br />
statsbidraget för att anordna och driva behandlingshem upphör fr. o. m.<br />
den 1 januari 1983 och ersätts med ett nytt bidragssystem. Avtalet mellan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>staten och huvudmännen utgår ifrån att behovet av behandlingshemsplatser<br />
är 440.</p>
<p>Behovet av platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare är fortfarande<br />
stort. I dag är köerna långa av ungdomar som som köar för frivillig<br />
intagning på behandlingshem. Tillgängliga uppgifter visar att behovet inte<br />
alls kan tillgodoses med beslutade 440 platser.</p>
<p>Hasselakollektiven har tidigare finansierats på annat sätt än genom<br />
statsbidrag till behandlingshem för narkotikamissbrukare. Förhandlingar<br />
pågår nu mellan Stockholms kommun och Hassela om att ändra organisationsformen<br />
så att statsbidrag kan utgå. Det finns flera andra angelägna<br />
projekt — t. ex. Day-top, Reslöv och Örträsk — som inte skulle kunna få<br />
statsbidrag inom ramen 440 platser.</p>
<p>Vi föreslår därför att medel beräknas för ytterligare 80 platser i behandlingshem<br />
för narkotikamissbrukare utöver det belopp som har beräknats<br />
i budgetpropositionen. Vi beräknar att vårt förslag innebär ett anslagsbehov<br />
på ca 5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen bör anvisas med 1 760 000<br />
kr. under anslaget J 3. Bidrag lill anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem<br />
m. m. och med 3,2 milj. kr. under anslaget J 5. Bidrag till driften<br />
av vårdanstalter och inackorderingshem m. m.</p>
<p>Den akuta missbrukarvården</p>
<p>Bristen på resurser för tillnyktring och avgiftning av akutpåverkade<br />
människor framstår som ett stort problem. Höggradigt berusade människor,<br />
som inte får snar hjälp, är till skada både för sig själva och för sin<br />
omgivning. Snabb och effektiv hjälp vid sådana tillfällen underlättar rehabiliteringsinsatser<br />
för den enskilde och minskar våld, skadegörelse och<br />
brottslighet.</p>
<p>Det är enligt vår mening nödvändigt med förstärkta insatser för den<br />
akuta vården av människor med missbruksproblem. Försöksverksamhet<br />
med tillnyktringsenheter har bedrivits vid ett tiotal orter. Enheterna har<br />
utformats olika och resurserna har varierat. En arbetsgrupp inom socialdepartementet<br />
som fortlöpande har utvärderat försöksverksamheten konstaterar<br />
följande. Även om ett system med tillnyktringsenheter ger möjlighet<br />
till mer ändamålsenlig vård än vad som kan tillhandahållas i polisarrest<br />
så är det uppenbart, att en utbyggnad av tillnyktringsenheter över hela<br />
landet enligt någon av de modeller som har prövats i försöksverksamheten<br />
skulle medföra betydande kostnader. Mot den bakgrunden föreslås i den<br />
nu framlagda propositionen att 2 milj. kr. skall disponeras för nya försöksmodeller.</p>
<p>Vi anser det rimligt att även enklare former av akut omhändertagande<br />
av missbrukare prövas. Ideella organisationer som arbetar med sådan<br />
verksamhet måste få ett bättre stöd. Försöken bör läggas upp så att det vid<br />
behov finns tillgång till lämpliga sociala och medicinska insatser.</p>
<p>Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram ett förslag i frågan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>nästa år. Syftet med detta förslag skall vara att ange en modell för hur<br />
resurserna för tillnyktring och avgiftning snabbt skall kunna byggas ut så<br />
att akut berusade människor kan få omedelbar vård. Insatserna för den<br />
akuta missbrukarvården måste självfallet följas upp med vård- och rehabiliteringsinsatser.<br />
Vad vi anfört om utvärdering m. m. av försöksverksamhet<br />
med tillnyktringsenheter bör av riksdagen ges regeringen till känna.</p>
<p>Särskilda insatser för kvinnor med alkoholproblem</p>
<p>Kvinnors användning av alkohol har kraftigt ökat under de senaste<br />
decennierna. Särskilt gäller detta yngre kvinnor. Mot bakgrund av vad vi<br />
i dag vet om alkoholbetingade fosterskador är utvecklingen oroande.</p>
<p>Kvinnors alkoholmissbruk är ofta ”dolt”. De tvekar att söka vård för sitt<br />
problem, som därför länge blir oupptäckt. De vänder sig däremot till olika<br />
läkare för symtom som är en följd av missbruk. Symptomen missbedöms<br />
emellertid ofta, så att dessa kvinnor får lämplig vård först i ett sent skede<br />
av beroendeutvecklingen, då de redan drabbats av psykiska, fysiska och<br />
sociala komplikationer.</p>
<p>Först nu har behandlingsformer för kvinnor med alkoholproblem börjat<br />
utvecklas. Traditionen har nämligen format vårdresurserna efter mäns<br />
behov. Behandlingsforskning har tidigare nästan helt koncentrerats på<br />
manliga patienter.</p>
<p>Hösten 1981 öppnades vid Karolinska sjukhuset en specialmottagning<br />
för kvinnor med begynnande alkoholproblem. Där erbjuds medicinsk<br />
undersökning och behandling samt rådgivning i medicinska, psykologiska<br />
och sociala frågor. Mottagningen är en försöksverksamhet och syftar till<br />
prövning och utvärdering av behandlingsmodeller.</p>
<p>I huvudsak bygger verksamheten på tre förutsättningar: tidig kontakt,<br />
individanpassat behandlingsprogem och återkommande utvärdering av<br />
behandlingen.</p>
<p>Det är värdefullt att Karolinska sjukhusets resurser har förstärkts så att<br />
kvinnor med begynnande alkoholproblem kan få en lättillgänglig vårdkontakt.<br />
Vi anser att regeringen bör ta initiativ till att liknande verksamhet<br />
kommer igång på andra håll — i första hand inom storstadsområdena.<br />
Insatser av detta slag bör i första hand utvecklas av landstingens primärvård<br />
och den kommunala socialtjänsten gemensamt. Detta bör av riksdagen<br />
ges regeringen till känna.</p>
<p>Förstärkta rehabiliteringsinsatser för missbrukare genom satsning pä<br />
folkrörelseanknuten verksamhet</p>
<p>Åtgärder för att rehabilitera alkohol- och narkotikaskadade och andra<br />
människor med sociala problem måste ges hög prioritet. Det är uppenbart<br />
att om antalet s. k. återfall kunde nedbringas och fler alkoholskadade<br />
kunde återta sin plats i arbets-, familje- och samhällslivet skulle det innebära<br />
en kraftfull minskning av alkoholskadorna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Den försöksverksamhet vi föreslår syftar till att stimulera och ekonomiskt<br />
stödja ett demokratiskt uppbyggt rehabiliteringsarbete, social kontaktverksamhet<br />
i organisationsregi m. m. utanför institutionerna.</p>
<p>För att en människa med missbruksproblem skall kunna lösa sina problem<br />
krävs framför allt att han eller hon kan få arbete. Erfarenheten visar<br />
entydigt att utan jobb och sysselsättning är det svårt att komma tillbaka till<br />
en stabil social tillvaro. Det är därför angeläget att arbetsmarknaden i ökad<br />
utsträckning ställer upp och tar ökat ansvar för att stödja människor med<br />
sociala problem. Det behövs också ett starkare stöd för personer med<br />
alkoholproblem så att de skall kunna få och behålla ett arbete. Samarbetet<br />
arbetsmarknad-socialvård måste vidgas liksom kontakterna med arbetsförmedlingen.<br />
Här spelar den fackliga kamratstödjande verksamheten en<br />
viktig roll.</p>
<p>Efter beslut av vårriksdagen 1978 bildades inom narkomanvårdsområdet<br />
en särskild arbetsgrupp för att få till stånd ett bättre samarbete mellan<br />
olika samhällsorgan. Arbetsgruppen har redovisat olika förslag för att<br />
komma till rätta med problem och brister vid rehabilitering av narkotikamissbrukare.<br />
I propositionen föreslås nu att 0,2 milj. kr. avsätts för utveckling<br />
av metoder för rehabilitering av narkotikamissbrukare.</p>
<p>Arbetsgruppen har bl. a. skisserat en modell för sammanhållen rehabilitering<br />
som bör vara vägledande för samarbetet mellan myndigheter och<br />
behandlingshem. En väsentlig förutsättning för en framgångsrik utslussning<br />
av elever från behandlingshem till arbetsmarknaden är enligt arbetsgruppen<br />
att personal och elever har en god kännedom om den lokala<br />
arbetsmarknaden och de förutsättningar som råder där. En annan viktig<br />
förutsättning är goda kontakter med arbetsmarknadens intressenter —<br />
dvs. arbetsmarknadsmyndigheterna, arbetsgivarna och de fackliga organisationerna.<br />
Samrådsgrupper med företrädare för behandlingshemmens<br />
personal och elever, LO, TCO, de lokala arbetsgivarna och arbetsförmedlingen<br />
skulle enligt förslaget vara en värdefull resurs i utslussningsarbetet.<br />
För att få igång sådana samrådsgrupper bör ökat utrymme ges åt utbildning<br />
och information om missbruk, behandlingshemmens arbete m. m. för<br />
de tjänstemän och fackliga representanter som deltar i rehabiliteringsprocessen.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag och erfarenheterna från utvecklingsarbetet bör<br />
enligt vår mening också kunna nyttiggöras när det gäller vård av alkoholskadade.<br />
Arbetsmarknadsinstituten inom arbetsmarknadsverket är en viktig<br />
resurs när det gäller vägledning och yrkesinriktad rehabilitering av<br />
bl. a. personer som haft missbruksproblem. Instituten ger fördjupad vägledning<br />
och möjlighet till arbetsprövning och arbetsträning till sökande<br />
som behöver mer omfattande förberedelser innan de kan ta ett arbete. Vi<br />
har i motion 1981/82:1081 om arbetsmarknadspolitiken föreslagit kraftigt<br />
utökade personalresurser inom arbetsmarknadsverket, bl. a. för arbetsmarknadsinstituten.<br />
Därmed ges ökade möjligheter att vidareutveckla och</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ta i praktiskt bruk de förslag som arbetsgruppen har lagt om rehabilitering<br />
av missbrukare.</p>
<p>Liksom arbetet spelar bostaden en avgörande roll för en missbrukares<br />
möjligheter till rehabilitering. Utan tillgång till bostad försämras situationen<br />
snabbt.</p>
<p>Bostadsmarknaden är segregerad, och en ny brist på lägenheter håller på<br />
att uppstå. Konkurrensen om smålägenheter ökar, och de socialt utslagnas<br />
situation på bostadsmarknaden har försämrats. 1 syfte att kunna skaffa<br />
fram lägeheter och i ett försök att komma till rätta med boendesegregationen<br />
bör bostadsförmedlingen ges anvisningsrätt för lediga lägenheter.<br />
Även mindre boendekollektiv med tillgång till vissa sociala insatser kan<br />
för många missbrukare vara en väl fungerande boendeform.</p>
<p>De anhöriga och deras organisationer måste stödjas. Deras erfarenheter<br />
och vilja att delta bör tas till vara.</p>
<p>Olika föreningar och klientorganisationer spelar en central roll för att<br />
stödja människor med missbruksproblem. De olika organisationerna svarar<br />
för ett värdefullt kontaktarbete som i hög grad underlättar en återanpassning<br />
till samhällslivet. Organisationernas verksamhet blir för många<br />
en fast punkt i tillvaron och början till gemenskap utan missbruk. Insatserna<br />
kan vara att finna arbete, någonstans att bo, mänskliga kontakter.<br />
Sådan verksamhet bör ges ökat stöd genom här föreslagna bidrag.</p>
<p>Vi föreslår att 2 milj. kr. anvisas under anslaget J 8. Bidrag till organisationer<br />
m. m.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:50px;">1. att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader (öv budgetåret<br />
1982/83 anvisar ett i förhållande till proposition 1981/<br />
82:143 med 3 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 642 427 000<br />
kr.,</p>
<p style="margin-left:50px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om dataterminaler för tullverket,</p>
<p style="margin-left:50px;">3. att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Utrustning för<br />
budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till proposition<br />
1981/82:143 med 1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av<br />
18 216 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:50px;">4. att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader<br />
för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till<br />
proposition 1981/82:100 med 11 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag<br />
av 3 657 463 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:50px;">5. att riksdagen till Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret<br />
1982/83 anvisar ett i förhållande till proposition 1981/82:100<br />
med 650 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 48 141 000 kr.,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2246</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:18px;">6. att riksdagen till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret<br />
1982/83 anvisar ett i förhållande till proposition 1981/<br />
82:143 med 1 600 000 kr. förhöjt reservationsanslag av<br />
7 739 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:18px;">7. att riksdagen till Bidrag till socialt arbete och information i<br />
arbetslivet för budgetåret 1982/83 under femte huvudtiteln anvisar<br />
ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:18px;">8. att riksdagen till Upplysning och information på alkoholområdet<br />
för budgetåret 1982/82 anvisar ett i förhållande till proposition<br />
1981/82:100 med 6000000 kr. förhöjt reservationsanslag av<br />
22 250 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:18px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om stöd till FN:s fond för kontroll av<br />
beroendeframkallande medel,</p>
<p style="margin-left:18px;">10. att riksdagen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och<br />
inackorderingshem m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett i<br />
förhållande till proposition 1981/82:100 med 1 760 000 kr. förhöjt<br />
reservationsanslag av 1 761 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:18px;">11. att riksdagen till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem<br />
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande<br />
till proposition 1981/82:100 med 3 200 000 kr. förhöjt<br />
förslagsanslag av 210 250 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:18px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om utvärdering m. m. av försöksverksamhet<br />
med tillnyktringsenheter,</p>
<p style="margin-left:18px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om särskilda insatser för kvinnor med alkoholproblem,</p>
<p style="margin-left:18px;">14. att riksdagen till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret<br />
1982/83 anvisar ett i förhållande till proposition 1981/82:100<br />
med 2 000 000 kr. förhöjt anslag av 15 475 000 kr.,</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 23 mars 1982<br />
OLOF PALME (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)<br />
INGVAR CARLSSON (s)<br />
HANS GUSTAVSSON (s)<br />
LILLY HANSSON (s)</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br />
PAUL JANSSON (s)<br />
GÖRAN KARLSSON (s)<br />
OLLE WESTBERG (s)<br />
i Hofors</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>MAJ-LIS LANDBERG (s)<br />
ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br />
INGVAR SVANBERG (s)<br />
LARS ULANDER (s)<br />
VALTER KRISTENSON (s)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_16"><p style="margin-left:377px;">'</p>
</div>
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_25" />
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:4px;">■</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p />
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_48"><p style="text-align:right;">I</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_1"><p style="text-align:right;">I</p>
<p style="text-align:right;">I</p>
<p style="text-align:right;">I</p>
<p style="margin-left:9px;"> </p>
<p style="margin-left:117px;"> </p>
<p style="margin-left:232px;"> </p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>LiberTryck Stockholm 1982</p>
</div>
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0CURT BOSTRÖMs2undertecknare0INGVAR CARLSSONs3undertecknare0HANS GUSTAVSSONs4undertecknare0LILLY HANSSONs5undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs6undertecknare0PAUL JANSSONs7undertecknare0GÖRAN KARLSSONs8undertecknare0OLLE WESTBERGs9undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs10undertecknare0ESSEN LINDAHLs11undertecknare0LISA MATTSONs12undertecknare0THAGE PETERSONs13undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs14undertecknare0INGVAR SVANBERGs15undertecknare0LARS ULANDERs16undertecknare0VALTER KRISTENSONs17undertecknareG5022246Olof Palme m. fl.mot_198182__2246.pdf461359pdfÅtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket (prop. 1981/82:143)https://data.riksdagen.se/fil/7459A258-14BE-4CA1-B630-A283DA2D7B73