3097282G50222341981/822234motmotMotion 1981/82:2234 Olof Palme m. fl.MotionMotion223401982-03-23 00:00:002014-11-03 23:12:352014-11-03 00:00:00Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022234/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022234https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022234
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Motion<br />
1981/82:2234</p>
<p style="margin-left:3px;">Olof Palme m. fl.</p>
<p style="margin-left:3px;">Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">1. Inledning</p>
<p style="margin-left:3px;">Det svenska samhället står i dag inför betydande svårigheter. Den ekonomiska<br />
utvecklingen inger stark oro. Inom näringslivet har investeringarna<br />
minskat de senaste åren. Behovet av förnyelse är stort. Det gäller såväl<br />
våra traditionella basnäringar som nya och kunskapsintensiva branscher.</p>
<p style="margin-left:3px;">Ny teknik och nya produkter är en viktig förutsättning för att Sverige på<br />
längre sikt skall återvinna sin ekonomiska styrka, slå vakt om sitt nationella<br />
oberoende och fa möjlighet till fortsatt reformverksamhet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Utveckling av ny teknik har spelat en viktig roll för den ekonomiska<br />
tillväxten i vårt land under de senaste decennierna. Det är nu angeläget<br />
med förnyade målmedvetna insatser för att långsiktigt bredda och utveckla<br />
Sveriges industriella och teknologiska potential. Sådana insatser kommer<br />
knappast att kunna ge snabba effekter och bidra till att lösa den akuta<br />
krisen. Men de är nödvändiga för att på längre sikt motverka strukturella<br />
försämringar i Sveriges industriella konkurrensläge.</p>
<p style="margin-left:3px;">En högtstående teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet är en<br />
nödvändig bas för en sådan utveckling. Det gäller såväl vid våra högskolor<br />
och universitetet och andra offentligt finansierade organ som inom industrin.</p>
<p style="margin-left:3px;">En omfattande satsning på teknisk forskning och utveckling ställer krav<br />
på forskningsinsatser också inom andra områden. Det gäller grundläggande,<br />
kunskapsutvecklande forskning inom naturvetenskaperna och inte<br />
minst biovetenskapema. Det gäller också samhällsvetenskaplig-humanistisk<br />
forskning om problemställningar som rör teknikens och den industriella<br />
produktionens roll i samhället. En bred kunskapsbas i fråga om teknikens<br />
förutsättningar och möjliga effekter kulturellt, socialt, etiskt, ekologiskt<br />
osv. är ett viktigt underlag för debatten om målformuleringar i det<br />
högteknologiska samhället. En bättre kunskap om det behov nya produkter<br />
och ny teknik skall motsvara blir allt viktigare i takt med att svensk<br />
industri orienteras mer mot färdigvaror. För att teknisk utveckling skall<br />
leda till ekonomisk utveckling krävs vidare utveckling av effektiva system<br />
för ekonomi och administration, distribution och marknadsföring osv.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vårt svenska samhälle står också också inför allvarliga problem av<br />
annan art än näringspolitiska och ekonomisk-politiska. Efterkrigstidens<br />
omstrukturering och urbanisering har visat sig ha många negativa effekter.<br />
Social utslagning, alkohol- och drogmissbruk är några exempel. En ökad<br />
1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2234</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">belastning på den yttre miljön och effekter i arbetslivet av strukturförändringar<br />
i näringslivet är andra. Cancer och andra miljöbetingade sjukdomar<br />
har ökat. Också för att möta dessa och andra problem krävs att ny kunskap<br />
tas fram genom forskning inom en rad olika områden, t. ex. samhällsvetenskaplig<br />
och humanistisk.</p>
<p>I många andra industriellt högt utvecklade länder görs i dag stora satsningar<br />
på forskning och teknik. Det gäller i hög grad Japan men också t. ex.<br />
Västtyskland och Frankrike där den nya regeringen kraftigt markerat<br />
forskningens betydelse och ökat resurstilldelningen med närmare 30%.</p>
<p>I Sverige utgör forskningssatsningarna totalt 11-12 miljarder eller mätt i<br />
andel av BNP knappt 2 %. Det innebär att vi fortfarande är ett av de länder<br />
i världen som satsar mest på forskning i relation till bruttonationalprodukten.<br />
Vi har goda förutsättningar att nå framgångar på en rad forskningsområden.<br />
Vi har många framstående forskare och forskargrupper både vid<br />
våra universitet och högskolor och i industrin.</p>
<p>Emellertid finns flera problem som riskerar att hindra att forskningens<br />
möjligheter tas tiil vara på bästa rnöjliga sätt till gagn för landet.</p>
<p>Rekryteringen till forskarutbildningen är otillräcklig. En uppenbar risk<br />
för återväxten av goda forskare inom t. ex. naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga<br />
områden föreligger.</p>
<p>Resurstilldelningen till många forskningsinstitutioner har under senare<br />
år stagnerat.</p>
<p>Här föreligger olika statistiska och delvis motstridiga uppgifter.</p>
<p>Enligt SCB har volymtillväxten för naturvetenskaplig och teknisk forskning<br />
och utveckling vid universitetet och högskolor under åren 1971-1979<br />
varit ca 4,2 % per år i fasta priser.</p>
<p>Många enskilda forskningsinstitutioner har dock inte upplevt någon reell<br />
ökning i resurstilldelning utan tvärtom fått vidkännas en minskning. Enligt<br />
Ingenjörsvetenskapsakademiens rapport Kunskap och Konkurrenskraft<br />
har en urholkning av resurserna vid framför allt de tekniska högskolorna<br />
skett under senare år, som skulle kräva årliga förstärkningar med ca 5 %<br />
under en femårsperiod för att återställa den situation som rådde i början av<br />
1970-talet.</p>
<p>De statliga anslagen till (all slags) FoU har enligt SCB legat på en relativt<br />
sett oförändrad nivå sedan budgetåret 1977/78. Dessutom torde vid den<br />
interna resursfördelningsprocessen inom högskolan allt större del av resurserna<br />
ha avsetts för olika gemensamma ändamål, som en följd av uppgifter<br />
som av statsmakterna lagts på högskolan. Följden har då i många fall blivit<br />
att de institutioner som inte fatt tillskott från externa organ tilldelats<br />
minskade resurser.</p>
<p>Det föreligger således en uppenbar skillnad mellan statistiska uppgifter<br />
om de totalt anslagna forskningsresurserna och situationen för de enskilda<br />
institutionerna. Underlaget för att bedöma den egentliga forskningsverksamhetens<br />
volymutveckling är därför osäkert.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Dessutom framförs ofta den synpunkten att den forskande personalens<br />
åligganden av administrativ karaktär ökat under senare år vilket inneburit<br />
en faktisk urholkning av de personella resurserna som är tillgängliga för<br />
forskning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Huvuddelen av den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och<br />
utvecklingsarbetet utförs inom företagssektorn. För år 1979 uppgick kostnaderna<br />
för Foll inom denna sektor till knappt 6 miljarder kronor av totalt<br />
ca 8,5 miljarder kronor. Efter en tendens till stagnation i FoU-satsningarna<br />
i mitten av 1970-talet tycks en viss ökning ha skett under senare år.</p>
<p style="margin-left:3px;">Situationen är dock i dag knappast tillfredsställande då bl. a. det höga<br />
ränteläget motverkar investeringar i långsiktig teknikutveckling. Akuta<br />
ekonomiska problem leder också ofta till nedskärningar i forskningsverksamheten.<br />
Undersökningar bland tekniker (Civilingenjörsförbundet, Ny<br />
teknik) tyder på att innovationsklimatet i många företag är dåligt med ett<br />
bristande intresse för nya idéer.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det bör också framhållas att sättet att mäta forskningssatsningarna som<br />
andel av BNP är vanskligt. Med en svag utveckling av BNP kan forskningens<br />
utveckling som andel av BNP te sig positiv utan att så är fallet realt<br />
sett.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är mot denna bakgrund uppenbart att en förstärkning av den svenska<br />
forskningsverksamheten är nödvändig. Det gäller både högskoleforskningen<br />
och industriforskningen. Den kan inte ske vid ett tillfälle utan måste<br />
ha karaktären av stegvisa ökningar under en följd av år. Trots det ansträngda<br />
statsfmansiella läget måste insatser för forskning och teknisk utveckling<br />
ges ökade resurser. De är viktiga framtidsinvesteringar. För att forskning<br />
och teknisk utveckling skall kunna ge ett så positivt bidrag som möjligt till<br />
den svenska samhällsutvecklingen krävs insatser som tryggar såväl de<br />
personella som de materiella resurserna på längre sikt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Samtidigt är det självfallet angeläget att den befintliga resursvolymen<br />
utnyttjas så effektivt som möjligt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det svenska FoU-systemet består organisatoriskt av flera delar: den<br />
fasta forskningsorganisationen, dvs. universitet och högskolor, forskningsråd<br />
och sektorsorgan samt den privata industrins forskning och utvecklingsarbete.<br />
Det kan karakteriseras som ett pluralistiskt system med decentraliserade<br />
beslutsfunktioner. Sektoriseringen gör att forskningsfrågornas<br />
handläggning splittras såväl i regeringens kansli som i riksdagen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det torde råda betydande enighet om behovet av en övergripande forskningspolitik<br />
som möjliggör samordning och överblick.</p>
<p style="margin-left:3px;">En viktig uppgift för en sammanhållen forskningspolitik är att identifiera<br />
forskningsområden som bör ges särskild prioritet vid fördelningen av resurser.</p>
<p style="margin-left:3px;">En annan viktig fråga i en övergripande forskningspolitik gäller samspelet<br />
mellan industrin och högskolan. Om forskningen vid högskolor och<br />
universitet skall verkningsfullt bidra till näringslivets förnyelse måste dess</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">resultat nyttiggöras så snabbt som möjligt i produktionen eller annan<br />
verksamhet.</p>
<p>När det gäller t. ex. läkemedelsindustrin fungerar samspelet mellan industrin<br />
och universitets- och högskoleforskning väl. Inom många områden är<br />
dock kontakterna mellan industri och högskola otillräckliga.</p>
<p>Det gäller i särskilt hög grad nya och framtidsinriktade branscher i<br />
svensk industri. Där krävs koordinerade insatser inom områden som berör<br />
olika departement. Ett exempel på ett sådant område är biotekniken.<br />
Många bedömare menar att det i Sverige finns en internationellt högtstående<br />
forskningsverksamhet och en betydande potential för industriell verksamhet.<br />
Här borde regeringen ha ansvar för att ett sammanhållet program<br />
genomförs i samarbete med industrin med åtgärder som stimulerar forskning,<br />
underlättar nybildning av innovativa småföretag, tillgodoser behovet<br />
av utbildad personal osv. Motsvarande gäller t. ex. elektronikområdet.</p>
<p>I helhetsbilden av en politik för forskning och utveckling bör också<br />
teknikupphandling ingå som ett viktigt moment. Offentlig upphandling av<br />
ny teknik, dvs. genom att stat eller kommuner beställer ny teknik i nära<br />
dialog med tillverkande företag är kanske det mest effektiva sättet att<br />
stimulera utveckling av ny teknik. Det har spelat en viktig roll för den<br />
svenska industrins expansion under efterkrigstiden. Stora möjligheter<br />
torde finnas inte minst inom det kommunala området. Sjukvårdsteknik,<br />
energiteknik, kommunikationsteknik är några exempel på områden där<br />
utveckling av teknik kan både tillfredsställa angelägna inhemska behov<br />
och stimulera svensk industris exportmöjligheter.</p>
<p>Det svenska samhället har ett försteg framför många andra länder genom<br />
vår väl utbyggda offentliga sektor, våra höga krav i fråga om såväl yttre<br />
som inre miljö osv. och som stimulerandet av utveckling av ny teknik.<br />
Intresset för trafiksäkerhet har bidragit vill Volvos exportframgångar osv.</p>
<p>Kommunerna har en viktig roll, som såväl upphandlare av tekniska<br />
produkter som beställare av forskning inom områden av betydelse för<br />
deras verksamhet.</p>
<p>Regeringen bör också ha ett ansvar för att forskning och utveckling<br />
utnyttjas till att påverka industrisamhällets utveckling så att den länkas in i<br />
för samhälle och människor goda banor. Negativa effekter av ny teknik<br />
och nya produktionssystem måste på sikt undvikas eller förebyggas. Det<br />
gäller både samhällsstrukturen i stort, vardagslivets sociala villkor och den<br />
yttre och inre miljön.</p>
<p>Den mest effektiva vägen att minska påverkan på miljön — som innebär<br />
risker för såväl människors hälsa som naturen — är att genom en långsiktig<br />
utveckling ta fram nya produkter och ny processteknik som är mera<br />
skonsam mot miljön än den nuvarande. Att i efterhand söka påverka<br />
miljöproblem i produktionen ger i allmänhet mindre resultat till större<br />
kostnad. Motsvarande gäller på andra områden. Graden av långsiktigt<br />
förutseende har därför en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I dagens komplicerade samhälle möter försöken att överblicka konsekvenser<br />
av förändringar speciella problem. Varken den aktuella indelningen<br />
i samhällssektorer eller den traditionella i forskningsdiscipliner erbjuder<br />
särskilt goda instrument för att förutsäga, följa och analysera inverkan på<br />
samhället eller vardagslivet som helhet av de skilda förändringar som bl. a.<br />
den tekniska utvecklingen åstadkommer.</p>
<p>En sammanhållen långsiktig forskningspolitik är en viktig förutsättning<br />
för att styra användningen av nya forskningsresultat och ny teknik på ett<br />
sätt som överensstämmer med övergripande mål för samhällets utveckling.</p>
<p>2. Tidigare framförda socialdemokratiska förslag inom forskning och teknisk<br />
utveckling</p>
<p>Det socialdemokratiska partiet har sedan 1977 vid upprepade tillfällen<br />
fört fram konkreta förslag till åtgärder i syfte att stärka den svenska<br />
forskningsverksamheten. Det gäller såväl forskning inom högskolan som<br />
mera tillämpad forskning och teknikutveckling inom industrin.</p>
<p>I det följande redovisas ett sammandrag av dessa förslag som förts fram i<br />
motioner till riksdagen sedan 1976/77 års riksmöte.</p>
<p>Forskning inom högskolan</p>
<p>I avsikt att steg för steg förbättra villkoren för forskningen och forskarutbildningen<br />
har vi föreslagit successivt ökade resursförstärkningar som<br />
efter en femårsperiod skulle innebära ett tillskott av storleksordningen 1<br />
miljard kronor.</p>
<p>Förstärkningarna skulle gälla</p>
<p style="margin-left:14px;">- Ytterligare basresurser till institutionerna. Utöver den fasta basorganisationen<br />
bör institutionerna få tillgång till rörliga medel för forskning.</p>
<p style="margin-left:14px;">- Resurser till vetenskaplig utrustning. För att uppnå en avskrivningstid<br />
på 10 år behövs en förstärkning med 70-80 milj. kr. Upptrappningen<br />
bör ske under en begränsad tidsperiod. Nyinvesteringarna bör hållas på<br />
en hög nivå.</p>
<p style="margin-left:14px;">- Ökat antal tjänster på mellannivå. Inom främst teknisk fakultet saknas i<br />
stor utsträckning forskartjänster på mellannivå. Man bör försöka nå en<br />
bättre balans mellan antalet professorstjänster och antalet forskartjänster<br />
på mellannivå. Ytterligare ca 200 sådana tjänster bör inrättas. Möjligheten<br />
att rekrytera lämpliga personer får avgöra under vilken tidsperiod<br />
ökningen kan ske.</p>
<p style="margin-left:14px;">- Medel för internationella kontakter. För att man skall kunna ta emot<br />
utländska gästforskare eller sända forskare utomlands, t. ex. för att<br />
bygga upp kompetens inom ett nytt område eller för att ge unga forskare<br />
möjligheter att öka sin kompetens har vi föreslagit att läroanstalterna<br />
skall få 8 milj. kr./år för nästa budgetår.</p>
<p>- Planeringsramar för forskningsråden. Forskningsråden bör, som nu gältl<br />
Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2234</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:13px;">ler för STU, ges planeringsramar (flerårsbemyndiganden) så att de kan<br />
ställa garantier för forskningsprojekt under en treårsperiod.</p>
<p style="margin-left:13px;">— Ökade medel till forskningsråden. Vi har föreslagit ökade resurser till<br />
forskningsråden, framför allt det naturvetenskapliga. Vi har föreslagit<br />
en höjning med 5 milj. kr. utöver regeringens förslag för nästa budgetår.</p>
<p style="margin-left:13px;">— Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslogs samtidigt<br />
få en höjning med 2 milj. kr. (utöver regeringens förslag) och<br />
medicinska forskningsrådet med 3 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:13px;">— Riksbankens jubileumsfond. Vi har också föreslagit att Riksbankens<br />
jubileumsfond skall förstärkas för att förbättra möjligheterna att stödja<br />
projekt med stor samhällsrelevans och mångvetenskaplig karaktär.</p>
<p>För att förbättra forskarutbildningen och stimulera rekryteringen till</p>
<p style="margin-left:13px;">denna har vi föreslagit bl. a.</p>
<p style="margin-left:13px;">— utökade handledningsresurser</p>
<p style="margin-left:13px;">— fördubbling av antalet utbildningsbidrag för doktorander. Ökningen bör<br />
ske under en femårsperiod och främst riktas mot teknik och naturvetenskap<br />
där en förbättrad rekrytering är särskilt angelägen. Bidragsnivån<br />
bör också höjas.</p>
<p>I en partimotion i januari 1982 föreslog vi resursförstärkningar med ca 40<br />
milj. kr. utöver regeringens förslag fördelat på de olika ändamål som här<br />
redovisats.</p>
<p>Vi föreslog också i en motion om Investeringspolitiken betydande<br />
ökningar i resurserna till lokaler för forskning och utveckling inom det<br />
tekniskt-naturvetenskapliga området. Det gäller ca 35 milj. kr. till upprustning<br />
och ombyggnader i äldre lokaler. Dessutom kräver vi att två byggnadsobjekt<br />
påböijas omedelbart (nybyggnad för biologi vid universitetet i<br />
Stockholm samt jonosfarobservatoriet i Uppsala). Vidare kräver vi att •<br />
projekteringsarbetet beträffande ett antal övriga projekt, främst vid de<br />
tekniska högskolorna, påskyndas.</p>
<p>Teknisk utveckling, uppfinnarstöd och teknikupphandling<br />
För att stimulera utveckling av ny teknik inom industrin har vi bl. a.<br />
föreslagit</p>
<p style="margin-left:13px;">— utvecklings- och upphandlingsbolag inom energi, miljövård, transportsystem,<br />
sjukvårdsteknik samt läkemedelsteknik. De tre förstnämnda<br />
har riksdagen fattat beslut om att inrätta.</p>
<p style="margin-left:13px;">— Insatser för att främja teknikupphandling inom landstingssektorn.</p>
<p style="margin-left:13px;">— Stöd till inhemsk teknikupphandling inom den privata företagssektorn.<br />
Inrättande av en särskild delegation i anknytning till industridepartementet<br />
för att driva denna verksamhet. Delegationen skulle disponera<br />
20 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:13px;">— Uppfinnarstöd genom ändrade skatteregler samt utvidgad stipendieverksamhet.<br />
Anslagen till stipendier för uppfinnare skulle ökas med i<br />
storleksordningen 5 milj. kr. per år.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">— Nordisk samverkan i fråga om teknisk forskning och utveckling. Det<br />
gäller bl. a. kostsamma försöksanläggningar och vetenskaplig utrustning<br />
samt forskning och forskarutbildning inom smärre områden.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Stöd till löntagarorganisationerna för att initiera forskning.</p>
<p style="margin-left:12px;">3. Allmänna kommentarer till den forskningspolitiska propositionen</p>
<p>I många avseenden överensstämmer innehållet i den nu framlagda forskningspolitiska<br />
propositionen med inriktningen av de förslag som socialdemokraterna<br />
tidigare fört fram i riksdagen. Det gäller även beskrivningen av<br />
situationen inom högskolan och de problem som är förknippade med<br />
forskningen och forskarutbildningen. Den jämförelsevis starka betoningen<br />
av teknik och naturvetenskap samtidigt som behovet av forskning inom<br />
samhällsvetenskap och humaniora bestämt markeras ansluter också väl till<br />
socialdemokratiskt synsätt. Den samlade redovisningen av svensk forskning<br />
är i sig av stort värde. Underlagsmaterialet till propositionen vittnar<br />
om utmärkta insatser i en rad olika organ och utredningar. Det arbete som<br />
uträttas där har i sig inneburit ett viktigt steg på vägen mot en samlad<br />
forskningspolitik.</p>
<p>I väsentliga delar ser vi sålunda med tillfredsställelse på den första<br />
propositionen om forskningspolitik som regeringen nu lagt fram. Vi vill<br />
erinra om att det var den socialdemokratiska regeringen som 1975 uppdrog<br />
åt forskningsrådsutredningen att utreda förutsättningarna för en samlad<br />
svensk forskningspolitik. Det var ett naturligt steg i en reformpolitik som<br />
tidigare gällt utbildningsområdet.</p>
<p>Samtidigt har vi dock på flera punkter invändningar och kritiska kommentarer<br />
att göra såväl när det gäller den allmänna inriktningen av propositionen<br />
som vissa av de enskilda förslagen.</p>
<p>Forskningspolitiken har i hög grad långsiktig karaktär. De åtgärder som<br />
sätts in för att stimulera forskningsverksamhet och forskarutbildning kommer<br />
att ha effekt på samhällsutvecklingen först efter lång tid. Vi har inom<br />
socialdemokratin bedömt det som önskvärt att sätta in åtgärder utan onödig<br />
tidsfördröjning. Genom att våra förslag i riksdagen avslagits i flera år<br />
av den borgerliga riksdagsmajoriteten har de möjliga positiva effekterna<br />
för t. ex. näringlivets utveckling skjutits flera år på framtiden.</p>
<p>Vi är därför kritiska mot att propositionen inte lagts fram tidigare.</p>
<p>Vi anser dessutom att regeringen av principiella skäl borde ha redovisat<br />
sin forskningspolitik vid ett tidigare skede av mandatperioden.</p>
<p>En annan invändning gäller bristen på samordning på regeringsnivå. Det<br />
är med beklagande vi konstaterar att det i stället för en sammanhållen<br />
forskningspolitisk proposition föreligger flera separata delar där olika departementschefer<br />
gör sin egen föredragning. Det hade varit önskvärt med<br />
en närmare samverkan mellan departementen. En nationell forskningsplanering<br />
kräver självfallet ett nära samarbete över departementsgrän</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>serna. Många viktiga problem riskerar att lämnas obeaktade med en uppdelning<br />
på det sätt som skett i denna proposition.</p>
<p>Ett exempel är den viktiga frågan om nyttiggörande i industrin av forskningsresultat<br />
från högskolan. Det gäller inte minst ett område som livsmedelsforskning<br />
där anknytningen till jordbruksnäringarna finns inom jordbruksdepartementet<br />
men inte till livsmedelsindustrin som hör till industridepartementets<br />
område. Kopplingen mellan miljövårdsforskningen resp.<br />
arbetsmiljöforskningen och utvecklingsarbetet inom industrin är ett annat<br />
exempel.</p>
<p>Vi vill särskilt peka på att den forskning som bedrivs inom industrin<br />
knappast beaktas i propositionen. Den utgör som redovisats inledningsvis,<br />
och som också framgår av propositionens faktamaterial, mer än hälften av<br />
den svenska forskningsverksamheten. Även om den inte bekostas av offentliga<br />
medel måste den finnas med i ett nationellt forskningspolitiskt<br />
perspektiv.</p>
<p>Vår tredje invändning av principiell karaktär gäller propositionens övervägande<br />
passiva attityd. Många problem berörs och förslag till lösningar<br />
från kommittéer, myndigheter etc. redovisas men utan att några ställningstaganden<br />
eller klara viljeyttringar görs.</p>
<p>1 propositionen sägs i avsnittet om forskningsplanering "Den övergripande<br />
forskningsplaneringen bör således i en rad avseenden innefatta klara<br />
viljeyttringar och ställningstaganden. Den skall ge ramar på sådan sikt och<br />
med sådan stabilitet att planeringen av forskningsverksamheten på andra<br />
nivåer blir meningsfull ”</p>
<p>Vi instämmer i detta uttalande. Vi kan dock inte finna att propositionen<br />
uppfyller de krav som föredraganden själv ställt.</p>
<p>1 en rad viktiga frågor överlåter föredraganden till berörda myndigheter<br />
och högskoleenheter att själva dra upp riktlinjer och utforma styrinstrument.<br />
Det gäller t. ex. utvärdering av forskning; frågan om hur prioriteringen<br />
av forskningsområden skall praktiskt genomföras och samverkan mellan<br />
sektorsorgan och högskolan. Många ställningstaganden skjuts på framtiden,<br />
som den viktiga frågan om lokalförsörjningen för forskningen som<br />
på många håll är ett allvarligt hinder för utvidgad verksamhet och frågan<br />
om forskares bisysslor — som aktualiserats av ett fall vid högskolan i Luleå<br />
- där en snabb lösning är angelägen för att inte negativa verkningar på<br />
sambandet mellan högskola och industri skall uppstå.</p>
<p>4. Vissa frågor</p>
<p>Nordiskt forskningssamarbete</p>
<p>Vi noterar med tillfredsställelse föredragandens positiva inställning till<br />
ett nordiskt samarbete på forskningsområdet.</p>
<p>Det finns enligt vår mening starka skäl för samverkan, t. ex. när det<br />
gäller särskilt resurskrävande forskning, dyrbar utrustning eller försöksanläggningar<br />
samt forskning och forskarutbildning inom snäva områden.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Forskningsplaneringen</p>
<p style="margin-left:3px;">De allmänna resonemang som förs om behovet av en samlad forskningsplanering<br />
och de krav som bör ställas på en sådan överensstämmer i stora<br />
delar med socialdemokratiskt synsätt. Vi vill erinra om att en betydande<br />
del av det underlag som förelegat för arbetet med en förbättrad forskningsplanering<br />
tagits fram av utredningar som tillsattes av den socialdemokratiska<br />
regeringen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regering och riksdag utövar i dag sin styrning av forskningsresurserna<br />
huvudsakligen dels genom fakultetsanslag och poster inom dessa, dels<br />
genom inrättande av tjänster som professor och omprövning av ledigblivna<br />
professurer.</p>
<p style="margin-left:3px;">I propositionen sägs att fakultetsanslagen torde komma att få allt större<br />
betydelse som styrinstrument. Arbetet med att ta fram fakultetsvisa program<br />
för forskningen redovisas.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi delar uppfattningen att långsiktiga fakultetsprogram fyller en viktig<br />
funktion för en förbättrad forskningsplanering. 1 tidigare riksdagsmotioner<br />
har vi föreslagit att sådana program bör tas fram. Vi vill understryka vad<br />
som sägs i propositionen om att UHÄ skyndsamt förutsätts fullfölja sitt<br />
uppdrag beträffande arbetet med fakultetsprogram.</p>
<p style="margin-left:3px;">När det gäller inrättande av tjänst som professor anser föredraganden att<br />
tiden nu är mogen att pröva om inrättandet av tjänster som professor skulle<br />
kunna ske genom beslut inom högskoleenheterna. Föredraganden aviserar<br />
en utredning om formerna för inrättande m.m. av professur. Enligt vår<br />
uppfattning bör denna utredning vara förutsättningslös.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det föreligger f. n. inte något underlag för ett uttalande om ändrade<br />
former för inrättande av professur.</p>
<p style="margin-left:3px;">Utvärderingen av forskning är ett viktigt inslag i planeringsprocessen.<br />
Forskningen prioriteras i en tid då hårda krav på återhållsamhet och<br />
neddragningar drabbar många verksamheter i samhället. Då kan också<br />
stora krav ställas på kvalitet och effektivitet i forskningsarbetet. Det är<br />
också ett väsentligt underlag för att bedöma behovet av ökade insatser<br />
eller andra åtgärder för att förbättra villkoren för forskningen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi instämmer i föredragandens positiva syn på den verksamhet med<br />
medverkan av utländska forskare som bedrivits, framför allt av NFR. Det<br />
är önskvärt att liknande utvärderingar genomförs även av de övriga forskningsråden.<br />
Vi delar också föredragandens uppfattning om att ett system<br />
för utvärdering avseende högskoleenheternas forskning bör utvecklas. I<br />
detta sammanhang är också en utvärdering av arbetet med de nya högskoleutbildningarnas<br />
forskningsanknytning, inte minst YTH, väsentlig. Även i<br />
fråga om sektoriellt finansierad forskning är det angeläget att utvärderingar<br />
görs, som i vissa fall redan inletts.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi vill understryka det som sägs i propositionen om vikten av att inför<br />
nästa forskningspolitiska proposition en samlad redovisning görs av utvärderingar<br />
av forskning som finansieras av forskningsråd, fakultetsanslag<br />
eller sektoriellt.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Prioritering av forskningsområden</p>
<p>Regeringen väljer att i stort sett följa de förslag till prioriterade områden<br />
som angetts av FRN. Vi kan instämma i dessa bedömningar, samtidigt som<br />
vi vill understryka att underlaget för urvalet av områden av nödvändighet<br />
är osäkert och att prioriteringarna inte får leda till försummande av andra<br />
områden.</p>
<p>Det är i hög grad angeläget att - som görs i propositionen - prioritera<br />
forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella<br />
satsningen på teknisk utveckling. Det innebär både naturvetenskaplig<br />
forskning och samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad forskning<br />
om tekniksamhällets utveckling. Vi finner det dock anmärkningsvärt att<br />
regeringen endast förutsätter en stark nationell satsning på teknisk utveckling<br />
utan att komma med några egentliga förslag om en sådan. Det borde<br />
vara en viktig del i en samlad nationell forskningspolitik.</p>
<p>Vi vill också peka på att om en satsning på teknisk utveckling skall leda<br />
vidare till en ekonomisk utveckling krävs även ökad kunskap om ekonomisk<br />
administration, distribution och marknadsföring. Vi instämmer vidare<br />
i bedömningen att forskningsinsatser beträffande arbetslivets villkor i<br />
vid mening är en viktig del av forskning om tekniksamhällets utveckling. I<br />
det sammanhanget vill vi också framhålla betydelsen av området yrkespedagogik.</p>
<p>Vi delar uppfattningen att forskning om den offentliga sektorn bör tillhöra<br />
den högst prioriterade gruppen. Den betydelse denna sektor kan förutses<br />
få i framtiden ställer stora krav på ökade kunskaper.</p>
<p>När det gäller forskning angående tekniksamhällets utveckling vill vi<br />
vidare peka på den verksamhet som bedrivs inom temaforskningen i Linköping<br />
och sekretariatet för framtidsstudier.</p>
<p>Genom ett tvärdisciplinärt angreppssätt har man där goda möjligheter att<br />
belysa samhälleliga problemkomplex. Exempel på sådana som bör bli<br />
föremål för särskilda studier är alkoholism och drogmissbruk samt datoriseringens<br />
samhällseffekter.</p>
<p>När det gäller forskning inom social- och hälsovårdsområdet anger föredraganden<br />
som särskilt angelägna områden forskning om missbruksfrågor,<br />
hälso- och sjukvårdsforskning, forskning inom primärvården och om socialtjänsten<br />
samt barn- och familjepolitisk forskning.</p>
<p>Vi delar dessa bedömningar. Det barn- och familjepolitiska området är<br />
ett område där forskningen är eftersatt. Det är angeläget att vi får bättre<br />
kunskap om hur samhällets omvandling har påverkat förhållandena mellan<br />
barn och vuxna, kvinnor och män samt mellan familjen/hushållet och dess<br />
omvärld.</p>
<p>Vi vill vidare erinra om att planeringen av forskning inom social- och<br />
hälsovårdsområdet måste relateras till den planering som sker inom socialtjänsten<br />
och hälso- och sjukvården. Dessa verksamheter förutsätts i<br />
framtiden få en starkt hälsopolitisk inriktning. I det övergripande folkhäl</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>soarbetet har staten ett ansvar för att genom sina forskningsinsatser stödja<br />
primärkommunerna och landstingen med ett bättre kunskapsunderlag.</p>
<p>1 enlighet med de vårdpolitiska målsättningarna blir forskningen inom<br />
omvårdnadsområdet av stor betydelse.</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör epidemiologisk och miljömedicinsk forskning<br />
tillmätas större vikt än vad som görs i propositionen. En förbättrad kunskap<br />
om samband mellan sjukdomar och olika faktorer i vår omgivning är<br />
utomordentligt angelägen, inte minst mot bakgrund av ökningen av t. ex.<br />
cancersjukdomar. Det är viktigt att följa och analysera miljöförhållandena i<br />
hem, arbetsliv och omgivning liksom levnadsförhållandena i stort och<br />
bedöma hur de påverkar vår hälsa.</p>
<p>I fråga om övriga prioriterade områden, dvs. markens ekologi samt<br />
allmänna insatser inom det samhällsvetenskapliga humanistiska området,<br />
delar vi föredragandens bedömningar.</p>
<p>När det gäller humanistisk forskning redovisas i propositionen planer på<br />
s.k. områdesstudier som syftar till att förbättra vår kunskap om länder i<br />
Asien, Afrika och Latinamerika. Vi vill i det sammanhanget även peka på<br />
behovet av bättre kunskap om Öststaterna.</p>
<p>Också i fråga om den andra prioritetsgruppen med forskning om kulturfrågor,<br />
forskning på livsmedelsområdet samt jämställdhetsforskning biträder<br />
vi föredragandens uppfattning. Vi noterar också med tillfredsställelse<br />
att föredraganden tagit upp ett särskilt avsnitt om den kooperativa forskningen<br />
och vi förutsätter att den aviserade propositionen innehåller ytterligare<br />
förslag i enlighet med riksdagens tidigare beslut om uppbyggnad av<br />
forskning inom detta område.</p>
<p>Regeringen har i propositionen angett ett antal områden som skall prioriteras<br />
men det är svårt att se hur dessa förslag egentligen skall materialiseras.<br />
Här krävs klarare riktlinjer från regeringens sida som underlag för<br />
myndigheters och högskoleenheters planering.</p>
<p>Detta gäller inte minst området hälsa och social välfärd där en fast<br />
forskningstradition och en klar arbetsfördelning mellan planeringsansvariga<br />
organ saknas. Särskilda svårigheter föreligger för de forskningsområden<br />
som har att repliera på grundutbildning inom den kommunala högskolan.</p>
<p>Regional forskning och utveckling</p>
<p>Det finns i dag i många av landets regioner ett stort intresse för att<br />
angripa regionens problem med forskning. Det gäller särskilt de regioner<br />
där grundläggande högskoleutbildning byggts upp utanför universitetsorterna.<br />
Lärare med forskningskompetens vid de nya högskoleenheterna har<br />
engagerat sig i regionala problem i kontakt med företag, myndigheter och<br />
organisationer inom regionen. En rad organ, stiftelser, råd och centra för<br />
forskning och utveckling har växt fram i samverkan mellan offentliga organ<br />
och näringsliv.</p>
<p>Vi anser i likhet med föredraganden att det är en glädjande utveckling.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Den ger uttryck för ett starkt regionalpolitisk! engagemang och ett intresse<br />
för forskning som förtjänar all uppmuntran från samhällets sida.</p>
<p>Särskilt viktigt är att kontakter etableras med forskningsverksamhet på<br />
andra håll i landet som är av betydelse för regionala problem. Det gäller<br />
inte minst problem inom regionens företag där kontakter med t. ex. de<br />
tekniska högskolorna kan leda vidare till utveckling av ny teknik eller nya<br />
produkter som kan innebära stimulans för produktion och sysselsättning i<br />
regionen.</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör regionstyrelserna kunna spela en roll för att ta<br />
initiativ till projekt av betydelse för regionens näringsliv.</p>
<p>Vi ser positivt på förslaget i propositionen om ett regionalpolitisk! centrum<br />
vid universitetet i Umeå. Vi finner dock beskrivningen av dess inriktning<br />
något oklar.</p>
<p>Vi har i andra sammanhang fört fram konkreta förslag för att stärka<br />
forskningen inom vissa regioner.</p>
<p>Vi har i en motion om Värmland (i januari 1982) pekat på forskningens<br />
möjligheter att stimulera utvecklingen i länet. Vi har bl. a. krävt att Värmlands<br />
forskningsråd skall tilldelas 5 milj. kr.</p>
<p>1 vår motion om regionalpolitiken föreslår vi vidare att en särskild<br />
forskningsnämnd bör inrättas i Norrbotten. Dess uppgift bör vara att driva<br />
tvärvetenskapliga projekt som kan gynna den regionala utvecklingen.</p>
<p>Forskningssamverkan</p>
<p>Propositionens behandling av forskningssamverkanskominitténs förslag<br />
innebär att föredraganden i väsentliga delar ansluter sig till kommitténs<br />
allmänna värderingar och synsätt. När det gäller förslag till konkreta<br />
åtgärder präglas propositionen däremot av en påtaglig återhållsamhet.</p>
<p>Också vi socialdemokrater kan i långa stycken ansluta oss till den syn på<br />
högskolans ställning i FoU-organisationen och samverkan som uttrycks i<br />
propositionen. Vi menar dock att frågor som gäller samverkan med industrin<br />
borde ha ägnats större utrymme. Samverkan mellan industrin och<br />
högskolan är av utomordentligt stor betydelse mot den bakgrund av de<br />
resonemang om behov av förnyelse i näringslivet som vi inledningsvis fört.<br />
Vi anser också att fler konkreta förslag till åtgärder hade varit önskvärda.</p>
<p>En forskningspolitiskt viktig fråga gäller planering och finansiering av<br />
den långsiktiga teori- och metodutvecklingen inom områden av betydelse<br />
för den sektoriella och industriella forskningen. Vi delar föredragandens<br />
bedömning att det är angeläget att högskolan i stor utsträckning medverkar<br />
i denna långsiktiga kompetensuppbyggnad. Det innebär som vi framhöll i<br />
vår forskningspolitiska motion till 1979/80 års riksmöte att resurser måste<br />
tillföras högskolan från sektorsorganen.</p>
<p>Vi kan helt ansluta oss till föredragandens uppfattning att ansvaret för<br />
planering och finansiering av den långsiktiga kompetensuppbyggnaden för<br />
sektoriella ändamål måste åvila berörda sektorsorgan. Detta innebär enligt</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>vår uppfattning ett uttalat krav på sektorsorganen att inom ramen för sina<br />
samlade FoU-resurser avdela medel till långsiktig kompetensuppbyggnad<br />
inom områden av betydelse för den mer kortsiktigt inriktade FoU-verksamhet<br />
man bedriver för att stödja eller utveckla verksamheten inom<br />
ansvarsområdet.</p>
<p>I propositionen skisseras en planeringsmodell som syftar till att säkerställa<br />
att den erforderliga teori- och metodutvecklingen för sektoriella<br />
ändamål verkligen kommer till stånd och att planeringen för denna samordnas<br />
med planeringen för den fortsatta utbyggnaden av högskolans basorganisation.<br />
Då den föreslagna modellen i realiteten innebär en skyldighet<br />
för berörda myndigheter att för regeringen redovisa sina åtaganden och<br />
planer i fråga om den långsiktiga kompetensuppbyggnaden bör den kunna<br />
accepteras. Den förutsätter emellertid en kraftfull och effektiv samordning<br />
av FoU-frågoma inom regeringskansliet, som är väsentligt mer långtgående<br />
än vad den nu föreliggande propositionen ger uttryck för. Den förutsätter<br />
också, för att de uppställda ambitionerna skall kunna förverkligas, att<br />
resurser som nu disponeras av sektorsorganen för mer omedelbart verksamhetsanknuten<br />
FoU förs över till långsiktig kompetensuppbyggnad som<br />
bedrivs inom högskoleorganisationen. Detta kräver aktiva åtgärder från<br />
regeringen.</p>
<p>I propositionen berörs frågan om institutionsindelningen. Föredraganden<br />
ansluter sig till FOSAM:s uppfattning att en liten institution kan ha<br />
svårigheter att ta på sig externa uppdrag. En uppdelning av högskolans<br />
verksamhet i många små institutioner försvårar också möjligheterna till<br />
samverkan över ämnesgränserna.</p>
<p>De administrativa kostnaderna blir sannolikt också högre med många<br />
små enheter. Föredraganden konstaterar att det ankommer på högskolestyrelserna<br />
att besluta om indelning i arbetsenheter och utgår från att de i<br />
sin planering kommer att uppmärksamma denna fråga. Vi vill understryka<br />
detta och även peka på att den administrativa belastningen på forskare och<br />
lärare minskar vid en rationell institutionsindelning samtidigt som t. ex.<br />
olika slag av service förbättras.</p>
<p>Ett annat uppmärksammat förslag i FOSAM:s betänkande avser möjligheten<br />
att bedriva en viss del av högskolans forskningssamverkan inom<br />
ramen för mer eller mindre fristående inrättningar, s. k. särorganisationer.<br />
Föredraganden intar därvid en utomordentligt restriktiv ställning när det<br />
gäller att föra över en del av högskolans forskningssamverkan till ett<br />
självständigt rättssubjekt i form av en stiftelse.</p>
<p>Vi anser, i likhet med kommittén, att möjligheten att inrätta särorganisationer<br />
i form av stiftelser kan spela en viktig roll för att främja utvidgad<br />
samverkan med näringslivet.</p>
<p>Regler för bisysslor är en väsentlig fråga när det gäller högskoleanställdas<br />
kontakter med näringslivet. Ett aktuellt fall vid högskolan i Luleå talar<br />
för att gällande avtal och lagstiftning vid en strikt tillämpning skulle mot</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>verka strävandena att öka högskolans insatser för industriell utveckling.<br />
En anpassning av reglerna för högskoleforskarnas bisysslor, som tar hänsyn<br />
till högskolans och forskarnas möjligheter att aktivt medverka vid<br />
nyföretagande och industriell utveckling, är mycket angelägen. Förslag<br />
med denna innebörd bör föreläggas riksdagen inom en snar framtid.</p>
<p>Vi vill också beröra regionstyrelsernas roll i samverkan med näringslivet.<br />
På många håll i landet har inletts olika samverkansprojekt mellan<br />
regionens näringsliv, organisationer, myndigheter osv. och högskola.<br />
Intresset för att angripa regionala problem med forskning är stort. Enligt<br />
vår uppfattning bör regionstyrelsema kunna spela en viktig roll för att ta<br />
initiativ till sådana utvecklingsprojekt som har betydelse för regionens<br />
näringsliv. Denna roll ligger i linje med deras ansvar för att utveckla<br />
forskningsanknytningen av grundutbildning som saknar sådan.</p>
<p>Systemet med adjungerade professorer har bedömts som en tillfredsställande<br />
form för kompetensutbyte mellan högskolan och företagen. Vi delar<br />
denna uppfattning och tillstyrker regeringens förslag i detta fall. Det gäller<br />
också möjligheten till det omvända förfarandet, nämligen att högskoleforskare<br />
kan deltidstjänstgöra vid företag och myndigheter.</p>
<p>Vi vill dock framhålla att systemet med adjungerade professorer borde<br />
kunna utvidgas till att gälla inte bara professorskategorin utan även andra<br />
forskare. Vi föreslår därför att systemet byggs ut så att man kan tala om<br />
adjungerade forskare, dvs. att det används för alla kategorier forskare som<br />
har erforderlig kompetens. Det är också angeläget att de adjungerade<br />
forskarna kommer från olika sektorer inom industrin, från offentlig förvaltning,<br />
organisationer etc. Syftet måste vara att vidga högskoleforskningens<br />
kontaktmönster och tillföra kompetens som saknas inom högskolan.</p>
<p>Försöksverksamheten med kontaktforskare har av utvärderingen att<br />
döma fungerat väl och bör också enligt vår mening permanentas. Det är<br />
angeläget att inte låta bara företag utan också organisationer, inte minst<br />
löntagarorganisationerna, få möjlighet att på detta sätt låna forskarkompetens<br />
för viss tid.</p>
<p>För försöksverksamheten med kontaktforskare har 3 milj. kr. anslagits.<br />
Regeringen föreslår nu för en permanent verksamhet en neddragning till<br />
1,3 milj. kr. Vi anser att resurserna i stället bör ökas så att verksamheten<br />
kan spridas över hela landet och inte bara till de regioner där försök nu<br />
skett. Med tanke på den betydelse kontaktforskarverksamheten har för att<br />
stimulera särskilt mindre företag och med hänsyn till att vissa samarbetspartners<br />
har små möjligheter att bidra med egna medel för kostnader<br />
förknippade med denna verksamhet anser vi att 5 milj. kr. bör anslås, dvs.<br />
3,7 milj. kr. utöver regeringens förslag.</p>
<p>Lokaler</p>
<p>För många högskolor är brist på ändamålsenliga lokaler ett svårt problem<br />
som ibland blir ett hinder för forskningens expansion. Det gäller i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>särskilt hög grad externfinansierad forskning som utvecklas i propositionen.<br />
Vid den lokalplanering som sker på regeringsnivå tas i dag ingen<br />
hänsyn till behovet av lokaler för forskning som finansieras externt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Även när det gäller forskning som finansieras över fakultetsanslaget är<br />
lokalbristen besvärande. Planeringen av den egentliga forskningsverksamheten<br />
sker utan närmare samordning med lokalplaneringen. Medel för<br />
lokalkostnader anvisas under ett särskilt förslagsanslag och har inte något<br />
direkt samband med forskningsplaneringen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Därtill kommer att det system som nu tillämpas för lokalförsörjning ofta<br />
upplevs som alltför krångligt och tidsödande.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi anser det angeläget att lokalförsöijningen för forskningen snarast får<br />
en tillfredsställande lösning. Det är i vissa fall en förutsättning för att de<br />
resurser som anvisas till forskning skall kunna utnyttjas optimalt. De<br />
åtgärder som föredraganden hänvisar till torde knappast kunna få tillräckliga<br />
effekter. Högskolan bör få resursramar för lokaler som en integrerad<br />
del av forskningsramarna och vidare bör högskolan ges större handlingsutrymme<br />
inom den totala resursramen för forskning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Frågan om forskningens lokalbehov bör också ses mot bakgrund av<br />
behovet att stimulera byggnadsverksamheten i landet, såväl genom nybyggnader<br />
som genom effektivitetshöjande ombyggnader och planmässiga<br />
underhållsarbeten.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi har i en motion om investeringspolitiken i januari 1982 föreslagit<br />
investeringar på en rad olika områden för att stimulera produktion och<br />
sysselsättning inom byggsektorn. Där ingår lokaler för forskning och utveckling<br />
som en viktig del. Vi har föreslagit att två projekt som är färdiga<br />
för byggstart skall påbörjas. Det gäller nybyggnad för biologi vid Stockholms<br />
universitet samt jonosfärobservatoriet i Uppsala. Därutöver har vi<br />
nämnt ett antal projekt, framför allt vid de tekniska högskolorna där<br />
projektarbetet bör påskyndas. Vi har också föreslagit att ytterligare 35<br />
milj. kr. skall anslås för reparation och ombyggnad i befintliga lokaler (s. k.<br />
Diverse objekt). Det är angeläget för att snabbt möjliggöra ett ändamålsenligt<br />
utnyttjande av många äldre högskolelokaler. Det medför samtidigt att<br />
man undviker de ökade användningskostnader som är förknippade med<br />
nya lokaler. Totalt innebär våra förslag en investeringseffekt på ca 400<br />
milj. kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen har i direktiv till berörda myndigheter angett att investeringsramen<br />
för lokaler inom utbildningsdepartementets område, inkl. kultursektorn,<br />
skall minskas till ca 150 milj. kr. under 1980-talet. Vi anser en<br />
sådan neddragning oacceptabel, mot såväl bakgrund av lokalsituationen<br />
inom högskolan som behovet av att stimulera byggsektorns verksamhet.<br />
Under den tidigare socialdemokratiska regeringen på 1970-talet låg investeringsnivån<br />
på det dubbla i fasta priser.</p>
<p style="margin-left:3px;">Enligt vår mening bör planeringen av lokalförsörjningen samordnas med<br />
planeringen av forskning (och utbildning). Lokalplaneringen måste också</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">överensstämma med de prioriteringar som görs i fråga om forskningens<br />
inriktning. Beslut om ändrad inriktning eller utvidgning av forskningsverksamheten<br />
måste följas upp med åtgärder för att trygga lokalförsörjningen.<br />
Ett sätt att komma åt nuvarande problem kan möjligen vara att ange<br />
årskostnad/användningskostnad för lokaler på motsvarande sätt som för<br />
verksamheten. Inom denna totalram bör högskolan ges stor frihet att i<br />
samråd med byggnadsstyrelsen planera och genomföra förändringar. Vårt<br />
tidigare förslag till uppräkning av kostnadsramen Diverse objekt bör vidare<br />
kunna kombineras med utökade bemyndiganden för myndigheterna att<br />
själva besluta om forskningslokaler.</p>
<p>För att åstadkomma en smidigare hantering av lokalfrågorna bör vidare<br />
högskolorna få större möjligheter att ta initiativ i fråga om t. ex. förhyrning<br />
av lokaler. Ett friare sätt att disponera medel för lokaler torde främja ett<br />
mera rationellt utnyttjande av lokalerna. För detta krävs en annorlunda<br />
anslagskonstruktion än f. n.</p>
<p>Vi menar slutligen med hänvisning till investeringspolitiken att en bättre<br />
beredskap bör finnas att med kort varsel påbörja byggnadsarbeten när det<br />
av sysselsättningsmässiga eller andra skäl är motiverat. Det kan gälla såväl<br />
nybyggnad som reparation och ombyggnad i befintliga lokaler. Projektreserven<br />
bör förstärkas och även inriktas mot mindre ombyggnader.</p>
<p>Regeringen bör ges i uppdrag att med dessa allmänna riktlinjer utforma<br />
ett förslag till nytt system för försörjning av lokaler inom högskolan.</p>
<p>Dyrbar vetenskaplig utrustning</p>
<p>Behovet av förnyelse i den vetenskapliga utrustningen är en viktig fråga i<br />
svensk forskningspolitik. Svenska forskningsinstitutioner är betydligt sämre<br />
utrustade än motsvarande i t. ex. USA och Frankrike. För att uppfylla<br />
rimliga krav på avskrivningstid krävs successiva förstärkningar under en<br />
följd av år. Innan betydande resurstillskott för utrustningsändamål görs är<br />
det dock angeläget med en diskussion och genomtänkt plan för hur forskningen<br />
skall profileras på olika högskoleorter.</p>
<p>Dyrbar utrustning kan inte dubbleras på flera orter. Möjligheter till<br />
samverkan med andra forskningsutförande organ måste tas till vara. Ett<br />
utökat internationellt samarbete, inte minst nordiskt, bör också genomföras.</p>
<p>Vi anser det angeläget med en stegvis ökning av medel till dyrbar<br />
utrustning. Fördelningen av dessa medel bör styras av en medveten profileringspolitik.</p>
<p>Forskningsråden</p>
<p>Forskningsrådens verksamhet är av stor vikt för den svenska grundforskningen.<br />
De utgör ett viktigt medel för att på längre sikt förnya forskningen<br />
genom att bygga upp kompetens inom nya områden. Rådens uppgifter<br />
är av långsiktig karaktär och underlättas av långsiktiga ekonomiska</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ramar. Vi har i socialdemokratiska motioner vid upprepade tillfällen fört<br />
fram kravet om fleråriga medelsramar för forskningsråden och noterar nu<br />
med tillfredsställelse propositionens förslag i detta avseende.</p>
<p style="margin-left:3px;">Forskningsrådens planering försvåras i dag av att högskolorna för personal<br />
som avlönas från rådens anslag inte har tillgång till de s. k. täckningsanslagen<br />
som gäller för anställda inom högskolans basorganisation. Fördelningen<br />
av rådsmedel måste i dag ske utifrån osäkra antaganden om<br />
lönekostnadsutvecklingen. Vi anser inte några övertygande skäl föreligga<br />
för att i detta avseende ha en annorlunda konstruktion för forskningsråden<br />
än för högskolan i övrigt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är av tekniska orsaker inte möjligt att besluta om en sådan övergång<br />
redan för budgetåret 1982/83.</p>
<p style="margin-left:3px;">Emellertid är det enligt vår mening angeläget att regeringen vidtar de<br />
åtgärder som krävs för att göra det möjligt att från budgetåret 1983/84 gå<br />
över till systemet med täckningsanslag för forskningsområden.</p>
<p style="margin-left:3px;">I propositionen förordas en begränsning i förordnandetiden för huvudsekreterare<br />
till sex år på samma sätt som nu gäller för rådsledamöter.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det finns goda skäl för en rörlighet när det gäller ledamöter i forskningsråden.<br />
Därigenom torde möjligheterna förbättras att förutsättningslöst ompröva<br />
forskningens inriktning mot nya områden. Däremot ställer vi oss<br />
frågande till den föreslagna begränsningen i förordnandetid för huvudsekreterare.<br />
Det är angeläget att råden har högt kompetenta huvudsekreterare.<br />
För denna post är krav på kontinuitet viktigt. Möjligheterna till<br />
rekrytering riskerar att försämras genom en kategorisk begränsning av<br />
förordnandetiden. Vi anser inte att det med det nu redovisade underlaget<br />
finns anledning att ändra förordningen med instruktioner för forskningsråden<br />
beträffande förordnandetiden för huvudsekreterare. Propositionens<br />
förslag i detta avseende bör nu avslås.</p>
<p style="margin-left:3px;">I propositionen föreslås vidare en begränsning av forskningsrådens rätt<br />
att inrätta högre tjänster.</p>
<p style="margin-left:3px;">F. n. kan vid forskningsråden finnas inrättade såväl extra ordinarie tjänst<br />
som professor, utan tidsbegränsning, som extra ordinarie tjänst som forskare<br />
med tidsbegränsat förordnande på upp till sex år. I propositionen<br />
föreslås nu att inrättande av inte tidsbegränsade tjänster vid forskningsråd<br />
endast bör förekomma när särskilt starka skäl talar härför. Enligt vår<br />
mening finns det i för sig skäl för att i större utsträckning än f. n. tillämpa<br />
tidsbegränsade förordnanden på forskartjänster i syfte att uppnå en bättre<br />
rörlighet. Det gäller inte bara forskningsrådsorganisationen. Vi anser dock<br />
att konsekvenserna av en sådan förändring som nu föreslås i propositionen<br />
är otillfredsställande belysta. Bl.a. kan svårigheter uppstå att behålla<br />
kompetenta forskare inom landet. Propositionens förslag bör därför nu<br />
avslås.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med den betydelse forskningsråden spelar för förnyelsen inom forskningen<br />
och den långsiktiga kompetensuppbyggnaden är det särskilt väsent</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">ligt att råden ges möjlighet att stödja yngre forskare. Vi ser med tillfredsställelse<br />
på de initiativ som tagits till s. k. postdoktorala stipendier. Propositionens<br />
förslag om att råden skall få inrätta doktorandtjänster är ett steg i<br />
rätt riktning. Vi anser dock att det finns anledning att forskningsråden får<br />
medel härför utöver regeringens förslag. Råden pekar i sina anslagsframställningar<br />
för 1982/83 på att de under en följd av år upplevt en stagnerande<br />
eller minskande resursutveckling. Vi har för budgetåret 1982/83 tidigare<br />
krävt en förstärkning av rådens anslag med 10 milj. kr. i förhållande till<br />
förslaget i budgetpropositionen. Vi anser att råden bör tilldelas en ytterligare<br />
förstärkning i reala termer för budgetåret 1983/84.</p>
<p>Därvid bör särskilt sådan forskning som är av betydelse för eller en<br />
konsekvens av satsningen på teknisk utveckling prioriteras. Det gäller<br />
såväl grundläggande naturvetenskap och teknisk forskning som biovetenskap.<br />
Även samhällsvetenskap och humaniora bör ges ökat stöd. Inomvetenskapliga<br />
bedömningar bör självfallet göras på sedvanligt sätt.</p>
<p>Forskningsinformation</p>
<p>Vi ser med tillfredsställelse att föredraganden lägger stor vikt vid information<br />
om forskning och forskningsresultat. Vi har inga invändningar mot<br />
de förslag som läggs fram. Vi anser dock att information om och överföring<br />
av forskningsresultat till näringslivet kunde ha ägnats ett större utrymme i<br />
propositionen.</p>
<p>I fråga om forskningsstatistik vill vi anknyta till de resonemang som förs<br />
i motionens inledning om skillnaden mellan totalt fördelade anslag och<br />
tilldelningen till enskilda forskningsinstitutioner. Det är för politiska beslutsfattare<br />
angeläget att få ett underlag som bättre belyser resursutvecklingen<br />
för den egentliga forskningsverksamheten. Det vore önskvärt att<br />
statistiska uppgifter som utgår från mottagandet av forskningsmedel snarare<br />
än utdelandet finns tillgängliga. Då detta synes vara en fråga med<br />
anknytning till högskolans administration torde det kunna hänskjutas till<br />
uppföljningskommittén. Denna kommitté har bl. a. i uppdrag att behandla<br />
högskolans administration och söka finna förenklingar. Detta bör ges regeringen<br />
till känna.</p>
<p>Forskarutbildning</p>
<p>Vi delar föredragandens uppfattning om betydelsen av en väl fungerande<br />
och kvalitativt högtstående forskarutbildning. Vi instämmer i allt väsentligt<br />
i de resonemang som förs i propositionen.</p>
<p>När det gäller dimensioneringen av forskarutbildningen vill vi stryka<br />
under betydelsen av att UHÄ noga följer utvecklingen. Vi vill särskilt peka<br />
på den sociala snedrekrytering som fortfarande råder.</p>
<p>Emellertid har vi en från föredraganden avvikande uppfattning när det<br />
gäller omdömen om doktorsavhandlingar. F. n. tillämpas en ordning som<br />
innebär att avhandlingen endast ges betyget underkänd eller godkänd. I</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>propositionen tillstyrks Andrénska kommitténs förslag att fakultetsopponent<br />
och betygsnämnd i ett protokoll skall redovisa omdömen om doktorsavhandlingen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi anser att en sådan ändring medför en betydande risk för att studietiden<br />
till doktorsexamen förlängs ytterligare. Enligt vår uppfattning är den<br />
kvalitativa prövning som sker vid ansökan om docentkompetens — i allmänhet<br />
några år efter avlagd doktorsexamen - tillräcklig.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi finnér således inte anledning att ändra det nu gällande systemet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Studiefinansieringen inom forskarutbildningen</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi ser med tillfredsställelse den uppmärksamhet som föredraganden<br />
ägnar problemen med rekrytering till forskarutbildningen. För att främja<br />
denna rekrytering är en förändring av studiefinansieringen inom forskarutbildningen<br />
nödvändig. Vi har tidigare i motioner till riksdagen krävt förbättrade<br />
ekonomiska villkor för de forskarstuderande genom en höjning av<br />
utbildningsbidragen. Vi har också krävt en ökning av antalet utbildningsbidrag.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi anser att det nya system för studiefinansiering som föreslås är väl<br />
förenligt med de förslag vi tidigare framfört. I allt väsentligt ansluter vi oss<br />
till det förslag som läggs fram i propositionen.</p>
<p style="margin-left:3px;">I ett par avseenden har vi dock en från föredraganden något avvikande<br />
uppfattning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Föredraganden betonar behovet av varierande lösningar för att tillgodose<br />
behov inom olika delar av högskolan. I propositionen redovisas också<br />
assistent- och amanuenstjänstsystemet som bl. a. inom teknisk och medicinsk<br />
fakultet i dag spelar en viktig roll i högskolans tjänsteorganisation.<br />
Föredraganden anför att en reform inte får innebära att de funktioner<br />
dagens assistent- och amanuenstjänster fyller raseras. Vi instämmer helt i<br />
dessa bedömningar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Emellertid finns en risk för att det föreslagna systemet faktiskt innebär<br />
svårigheter att fylla de funktioner som dagens system erbjuder, framför allt<br />
vid teknisk fakultet. Vi anser därför att man inom teknisk fakultet bör få<br />
möjlighet att behålla det nuvarande systemet med assistenttjänster. UHÄ<br />
bör ges i uppdrag att redovisa system med en sådan särlösning så att beslut<br />
härom kan fattas innan omvandlingen av assistenttjänstsystemet inleds<br />
1983. Höjningen av utbildningsbidragen bör genomföras på samma sätt<br />
som vid övriga delar av högskolan.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi anser vidare att de sociala trygghetsfrågorna vid arbetslöshet, sjukdom,<br />
föräldraledighet etc. är otillfredsställande lösta med det föreslagna<br />
systemet som i huvudsak innebär en kombination av utbildningsbidrag och<br />
begränsad deltidstjänst. En översyn härav bör ske. Därvid bör möjligheten<br />
prövas att ta bort kopplingen med AMU-bidragen när det gäller samordningen<br />
med den allmänna försäkringen och i stället behandla utbildningsbidragen<br />
som inkomst av tjänst. Möjligen bör man av praktiskt-administrati</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">va skäl ha kvar rätten att behålla utbildningsbidraget vid sjukdom under<br />
viss tid.</p>
<p>Vi menar i likhet med föredraganden att det är önskvärt med en stegvis<br />
utbyggnad av resurserna för forskarutbildning. Det kan ifrågasättas om de i<br />
propositionen angivna förstärkningarna verkligen innebär resurstillskott<br />
för forskarutbildningen. I själva verket tycks omläggningen av systemet<br />
innebära att reformen är statsfinansiellt neutral. Vi anser att det finns skäl<br />
att realt tillskjuta resurser till forskarutbildningen motsvarande ytterligare<br />
ca 100 utbildningsbidrag samt ca 25 doktorandtjänster. Vi föreslår således<br />
att för budgetåret 1982/83 10 milj. kr. utöver regeringens förslag bör anvisas.<br />
Vi har då beräknat 6,6 milj. kr. till utbildningsbidrag och 3,4 milj. kr.<br />
till doktorandtjänster. Budgetåret 1983/84 bör ytterligare reala förstärkningar<br />
ske.</p>
<p>Resursram för budgetåret 1983184</p>
<p>Föredraganden anger att han för budgetåret 1983/84 räknar med en<br />
förstärkning av forskningsverksamheten med 100 milj. kr.</p>
<p>I propositionen anges på några punkter vilka förstärkningar som beräknas<br />
för budgetåret 1983/84 men någon fullständig redovisning av hur den<br />
angivna ökningen av 100 milj. kr. skall fördelas ges inte. Det är mot denna<br />
bakgrund inte möjligt för oss att närmare specificera förstärkningar till<br />
olika ändamål för budgetåret 1983/84. De områden som vi framför allt<br />
anser bör anvisas realt ökade resurser utöver vad föredraganden räknar<br />
med är dyrbar vetenskaplig utrustning, forskningsråden, basresurser samt<br />
forskarutbildningen.</p>
<p>Vi räknar sammanlagt med en förstärkning på 60 milj. kr. utöver propositionens,<br />
dvs. totalt 160 milj. kr. i förstärkningar för budgetåret 1983/84.</p>
<p>Arbetsmiljö och arbetsliv<br />
Arbetarskyddsstyrelsen</p>
<p>I den del av propositionen som rör arbetsmarknadsdepartementets område<br />
föreslås inrättandet av en särskild forskningsdelegation vid Arbetarskyddsstyrelsen.<br />
Avsikten är att tillgodose behovet av en tydligare uppdelning<br />
av styrelsens myndighetsutövning å ena sidan och dess forskningsverksamhet<br />
å den andra.</p>
<p>Vi har tidigare i vår motion om arbetsmiljö (1981/82:1589) pekat på<br />
riskerna med att knyta forskningsverksamheten till det kontrollerande<br />
myndighetsorganet. Vi anser att förslaget i propositionen är ett steg i rätt<br />
riktning. I ett senare sammanhang kan en mera genomgripande omprövning<br />
av forskningsavdelningens ställning bli aktuell. Delegationens uppgifter<br />
bör vara att direkt under Arbetarskyddsstyrelsens styrelse bereda<br />
ärenden som gäller forskningsavdelningen.</p>
<p>I syfte att tillförsäkra arbetsmarknadens parter inflytande över den<br />
arbetsmedicinska verksamheten bör regeringen i instruktionen för arbetar</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>skyddsstyrelsen tillfoga att planeringen av forskningsavdelningens verksamhet<br />
skall vara ett ärende för verkets styrelse.</p>
<p style="margin-left:3px;">Yrkesmedicinsk forskning</p>
<p style="margin-left:3px;">Den pågående företagshälsovårdsutredningen har funnit en snabb utbyggnad<br />
av den yrkesmedicinska verksamheten angelägen. Det gäller såväl<br />
på regional nivå som på länsnivå. Vi delar företagshälsovårdsutredningens<br />
bedömning. Yrkesmedicinska kliniker har en viktig uppgift i det<br />
framtida FoU-arbetet inom arbetsmiljöforskningen. Ett exempel är den<br />
yrkesmedicinska kliniken i Örebro som bl. a. redovisat epidemiologiska<br />
studier av samband mellan olika skadliga faktorer i arbetsmiljö och sjukdomar,<br />
t. ex. radongas i gruvor och lungcancer; hjärtkärlsjukdomar och nitroglykol;<br />
bekämpningsmedel och cancer; lösningsmedel och psykiska<br />
skador osv.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen har emellertid valt att inte förverkliga utredningens förslag<br />
om en så snabb utbyggnad av yrkesmedicinen som möjligt. I proposition<br />
1980/81:150 (s. 31) omtalas yrkesmedicin som en verksamhet vari ”eventuella<br />
utbyggnadsplaner kan behöva omprövas”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med hänsyn till den vikt forskningen vid de yrkesmedicinska klinikerna<br />
har för den förebyggande hälsovården anser vi att det bör ankomma på<br />
regeringen att efter överläggningar med Landstingsförbundet upprätta en<br />
plan för den yrkesmedicinska utbyggnaden.</p>
<p style="margin-left:3px;">Detta har vi även framfört i den socialdemokratiska motionen om arbetsmiljö<br />
1981/82.</p>
<p style="margin-left:3px;">Arbetslöshetsforskning</p>
<p style="margin-left:3px;">I vår motion om arbetsmarknadspolitiken 1981/82 har vi pekat på behovet<br />
av bättre kunskap om arbetslöshetens verkningar för individ och samhälle.<br />
Arbetslösheten med akuta ekonomiska svårigheter leder till sociala,<br />
psykiska och medicinska problem för den enskilde. Vidare samhällsstörningar<br />
kan också förväntas följa i spåren av öppen massarbetslöshet,<br />
växande dold arbetslöshet och ofrivilligt deltidsarbete bland kvinnor samt<br />
ekonomiska svårigheter. Dessa problem bör bli föremål för tvärvetenskaplig<br />
forskning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Stöd till arbetstagarorganisationernas forskning</p>
<p style="margin-left:3px;">I proposition 1978/79:119 föreslogs att arbetstagarorganisationerna skulle<br />
få ett särskilt stöd för att initiera forskning. Under 1979/80 skulle högst 5<br />
milj. kr. få disponeras ur arbetarskyddsfondens kapitalbehållning för denna<br />
verksamhet. Förslaget grundades på en enig forskningsrådsutredning,<br />
som i betänkandet Forskningspolitik (SOU 1977:52) angett att detta stöd i<br />
initialskedet borde vara av storleksordningen 1,5-2 milj. kr., men beloppet<br />
höjdes med hänsyn till vad som framkommit vid remissbehandlingen.<br />
Medlen skulle kunna användas för att utarbeta forskningsprogram, kun</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">skapsöversikter, remissarbete inom områden som rör vetenskapliga frågor<br />
etc.</p>
<p>I budgetpropositionen 1980/81 föreslogs att detta stöd skulle upphöra i<br />
och med att en andra utbetalning om 5 milj. kr. gjordes (prop. 1980/81:100,<br />
bil. 11, s. 116). Löntagarorganisationerna förutsattes därefter med egna<br />
medel bekosta denna verksamhet.</p>
<p>Vi motsatte oss detta förslag i vår motion 1980/81. Riksdagen fattade sitt<br />
beslut i enlighet med budgetpropositionens förslag. LO och TCO har<br />
sedermera i december 1981 lämnat en framställan till regeringen om ytterligare<br />
medel ur arbetarskyddsfonden för forskningsinitierande verksamhet.</p>
<p>I den nu framlagda forskningspropositionen avvisar föredraganden<br />
Eliasson möjligheten att ompröva regeringens tidigare ställningstagande.</p>
<p>Vi upprepar vårt krav att stöd till arbetstagarorganisationerna för att<br />
initiera forskning bör utgå även fortsättningsvis.</p>
<p>Det råder inget tvivel om att löntagarorganisationerna tidigare bibringats<br />
uppfattningen att detta stöd skulle utgå kontinuerligt. I proposition 1978/<br />
79:119 sades också klart ifrån att det centrala med reformen var att genom<br />
arbetstagarorganisationerna kunna upptäcka och stimulera forskning kring<br />
frågor som är angelägna för dessa. Organisationerna har nu under ett par<br />
års tid arbetat med att bygga upp en organisation utifrån dess förutsättningar.<br />
Som exempel på sådana fackligt initierade projekt kan nämnas Fabriksarbetareförbundets<br />
projekt om FoU på keramområdet samt Värmlands<br />
LO-distrikts projekt om skogsbruket i länet. Inom TCO-området har en<br />
omfattande lokal och regional verksamhet påbörjats.</p>
<p>Att löntagarorganisationerna får stöd för detta slag av verksamhet är<br />
naturligt. Det är ett samhällsintresse att forskningsinitiativ i större utsträckning<br />
än hittills kommer från de breda grupper som löntagarorganisationerna<br />
representerar. Vi anser det inte rimligt att verksamheten finansieras<br />
genom medlemsavgifter.</p>
<p>Finansieringen genom arbetarskyddsfondens kapitalavkastning innebär<br />
att statsbudgeten inte belastas. Resultatet av att stödet slopas blir att<br />
arbetsgivarnas dominans som forskningsinitierande part åter förstärks och<br />
att för samhället och löntagarna angelägen forskning inte kommer till<br />
stånd. Arbetsgivarna har alltid möjlighet att finansiera denna verksamhet<br />
direkt ur produktionen. Det är därför enligt vår mening naturligt att arbetstagarsidan<br />
får fortsatt oförändrat stöd för denna verksamhet genom arbetarskyddsfonden,<br />
vars verksamhet finansieras ur produktionen genom en<br />
särskild arbetsgivaravgift.</p>
<p>Hemställan härom har gjorts i motionen om arbetsmiljö i januari 1982.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>5. Hemställan</p>
<p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:46px;">1. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs beträffande former för inrättande m. m. av<br />
tjänst som professor,</p>
<p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs beträffande övergripande prioriteringar inom<br />
forskningsområdet,</p>
<p style="margin-left:46px;">3. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs beträffande regionstyrelsernas roll i samverkan<br />
med näringslivet,</p>
<p style="margin-left:46px;">4. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs beträffande utvidgning av systemet med adjungerade<br />
professorer,</p>
<p style="margin-left:46px;">5. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs beträffande utvidgning av verksamheten med<br />
kontaktforskare,</p>
<p style="margin-left:46px;">6. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om ett nytt system för lokalförsöijningen inom<br />
högskolan,</p>
<p style="margin-left:46px;">7. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om övergång till systemet med täckningsanslag<br />
för forskningsråden från budgetåret 1983/84,</p>
<p style="margin-left:46px;">8. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om en begränsning i<br />
förordnandetiden för huvudsekreterare i forskningsråden,</p>
<p style="margin-left:46px;">9. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om inskränkningar i<br />
möjligheterna att inrätta icke tidsbegränsade tjänster vid forskningsråden,</p>
<p style="margin-left:46px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförs om forskningsstatistik som bättre<br />
belyser utvecklingen av resurser på institutionsnivå,</p>
<p style="margin-left:46px;">11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförs om omdömen om doktorsavhandlingar,</p>
<p style="margin-left:46px;">12. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs beträffande särlösning för studiefinansiering av<br />
forskarutbildning vid teknisk fakultet,</p>
<p style="margin-left:46px;">13. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om en översyn av den sociala tryggheten för<br />
forskarstuderande med utbildningsbidrag,</p>
<p style="margin-left:46px;">14. att riksdagen beslutar att till anslaget Utbildningsbidrag för doktorander<br />
(E 32) för budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till<br />
regeringens förslag med 6600000 kr. förhöjt förslagsanslag av<br />
97032000 kr.,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>24</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:43px;">15. att riksdagen beslutar att till anslaget Vissa kostnader i samband<br />
med forsknings- och forskarutbildningsreform för budgetåret<br />
1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med<br />
7 100000 kr. förhöjt reservationsanslag av 19562000 kr.</p>
<p>Stockholm den 23 mars 1982</p>
<p>OLOF PALME (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)</p>
<p>INGVAR CARLSSON (s)</p>
<p>HANS GUSTAFSSON (s)</p>
<p>LILLY HANSSON (s)</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)</p>
<p>PAUL JANSSON (s)</p>
<p>GÖRAN KARLSSON (s)</p>
<p>OLLE WESTBERG (s)<br />
i Hofors</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p style="text-align:right;">Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:7px;">MAJ-LIS LANDBERG (s)<br />
ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p style="margin-left:7px;">LISA MATTSON (s)</p>
<p style="margin-left:7px;">THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br />
INGVAR SVANBERG (s)<br />
LARS ULANDER (s)<br />
VALTER KRISTENSON (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0CURT BOSTRÖMs2undertecknare0INGVAR CARLSSONs3undertecknare0HANS GUSTAFSSONs4undertecknare0LILLY HANSSONs5undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs6undertecknare0PAUL JANSSONs7undertecknare0GÖRAN KARLSSONs8undertecknare0OLLE WESTBERGs9undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs10undertecknare0ESSEN LINDAHLs11undertecknare0LISA MATTSONs12undertecknare0THAGE PETERSONs13undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs14undertecknare0INGVAR SVANBERGs15undertecknare0LARS ULANDERs16undertecknare0VALTER KRISTENSONs17undertecknareG5022234Olof Palme m. fl.mot_198182__2234.pdf604798pdfForskning m. m. (prop. 1981/82:106)https://data.riksdagen.se/fil/F7D53696-ECE7-4F2A-B9E4-E3EC2520AC98