<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097280</hangar_id>
 <dok_id>G5022232</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2232</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2232 Georg Anderssonn!, fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2232</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:12:33</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)</titel>
 <subtitel>Georg Anderssonn!, fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022232/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022232</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022232</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Georg Anderssonn!, fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sedan länge aviserade forskningspolitiska propositionen har nu&lt;br /&gt; 
framlagts. Den kommer att utgöra grundlag för den nationella forskningsplaneringen&lt;br /&gt;
för de närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har regeringen även presenterat sitt program för regional&lt;br /&gt; 
utveckling och resurshushållning i proposition 1981/82:113.1 föregående&lt;br /&gt; 
riksdagsbeslut om regionalpolitiken med anledning av proposition 1978/&lt;br /&gt; 
79:112 (AU 1978/79:23 rskr 1978/79:435) angavs riktlinjer beträffande de&lt;br /&gt; 
statliga myndigheternas verksamhet innebärande att de i sin planering&lt;br /&gt; 
skall ta hänsyn till verksamhetens betydelse för den regionala sysselsättningen&lt;br /&gt;
och servicen samt beakta möjligheterna till decentralisering av&lt;br /&gt; 
verksamheten. Detta regleras enligt en särskild förordning (SFS 1979:639).&lt;br /&gt; 
Regeringen betonar i nu föreliggande proposition vikten av en samordnad&lt;br /&gt; 
regionalpolitisk planering på myndighetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När därför regeringen såväl i den forskningspolitiska som i den regionalpolitiska&lt;br /&gt;
propositionen angivit att forskning och utbildning är viktiga&lt;br /&gt; 
medel för att aktivt påverka samhällets långsiktiga utveckling är det utomordentligt&lt;br /&gt;
angeläget att forskningspolitiken ges en regional dimension. De&lt;br /&gt; 
direktiv regeringen under våren 1982 avser att utfärda till sektorsmyndighetema&lt;br /&gt;
för perioden 1984/85—1988/89 om den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden&lt;br /&gt;
för sektoriella och industriella ändamål bör därför även innehålla&lt;br /&gt;
redovisning av hur sektorsorganens nuvarande resurser är fördelade&lt;br /&gt; 
på olika högskoleregioner och vilka åtgärder som erfordras för att åstadkomma&lt;br /&gt;
en styrning mot sådana delar i landet som har en låg FoU-andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens forskningssatsningar under 1960- och 1970-talen har i huvudsak&lt;br /&gt; 
inneburit att sektorsforskningen byggts ut. Den forskningen har utförts av&lt;br /&gt; 
institut och enheter nära sammankopplade med departement och ämbetsverk.&lt;br /&gt;
Självfallet har även universitet och högskolor haft en andel av detta.&lt;br /&gt; 
De yngre högskolorna, Umeå universitet och högskolan i Luleå, har emellertid&lt;br /&gt;
inte haft samma möjligheter som de äldre läroanstalterna att få&lt;br /&gt; 
tillgång till sektorsmyndigheternas medel. Närheten mellan sektorsmyndigheterna&lt;br /&gt;
och de äldre läroanstalterna och rekryteringsmönstret inom&lt;br /&gt; 
sektorsorganen torde även omedvetet förstärkt resurstilldelningen till de&lt;br /&gt; 
redan etablerade och större lärosätena. Härigenom har forskningspolitiken&lt;br /&gt;
hittills varit centralistisk och kommit att missgynna utvecklingen i&lt;br /&gt; 
framför allt norra Sverige. Denna tendens måste nu brytas. Den centralis&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2232&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tiska inriktningen framträder allt tydligare om fördelningen av industrins&lt;br /&gt; 
FoU-resurser också beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 % av industrins forskning utförs inom stora företag och koncerner&lt;br /&gt; 
med mer än 1 000 anställda. Fyra företag svarar för ca hälften av industrins&lt;br /&gt; 
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Dessa är LM Ericsson, ASEA,&lt;br /&gt; 
SAAB-Scania och Volvo. En mycket begränsad andel av industrins FoUresurser&lt;br /&gt;
finns inom Umeå högskolregion. Regionens företagsstruktur är&lt;br /&gt; 
sådan att den endast i relativt blygsam skala kan svara för egen kunskapsutveckling.&lt;br /&gt;
Det är sådana företag som Boliden, LKAB, MoDo och SCA.&lt;br /&gt; 
De flesta av de mindre och medelstora företagen måste på annat sätt&lt;br /&gt; 
tillföras nytt kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom begränsad tillgång till sådana FoU-resurser som under lång tid&lt;br /&gt; 
funnits i andra delar av vårt land har högskolorna kommit att bli denna&lt;br /&gt; 
regions viktigaste kunskapsinstitutioner. Det är därför desto mer angeläget&lt;br /&gt; 
att slå vakt om och vidareutveckla denna resurs för regionens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och finansiering av viss forskning inom primärvården och&lt;br /&gt; 
socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På basis av ett förslag från en interdepartemental arbetsgrupp framläggs&lt;br /&gt; 
nu förslag att permanenta den försöksverksamhet som i ett stort antal år&lt;br /&gt; 
bedrivits i Dalby, Tierp och Vilhelmina. Detta hälsas med tillfredsställelse.&lt;br /&gt; 
Men vid fördelning av resurserna kan en bristande balans noteras. För&lt;br /&gt; 
Dalby föreslås 1 970 000 kr., för Tierp 800 000 och för Vilhelmina 690 000&lt;br /&gt; 
kr. för de särskilda enheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de resurser som anvisas för arbetet i Vilhelmina inte inom de&lt;br /&gt; 
närmaste åren kan beräknas bli av samma storlek som Dalbys resurser,&lt;br /&gt; 
måste strävan ändå vara att fältstationerna skall få likvärdiga möjligheter&lt;br /&gt; 
att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete. Den målsättningen bör skrivas&lt;br /&gt;
in i beslutet om fältstationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening har det inte tagits tillräckligt hänsyn till den arbetsgrupp&lt;br /&gt;
som på regional nivå lagt fram förslag om forskning och utveckling&lt;br /&gt; 
i Norrlands inland. Detta förslag har presenterats för den interdepartementala&lt;br /&gt;
arbetsgruppen. Enligt den regionala arbetsgruppen innebär uppgifter&lt;br /&gt;
som angetts för fältstationen ett ökat engagemang för forsknings-,&lt;br /&gt; 
utvecklings- och utbildningsfrågor. Basorganisationen skulle enligt den&lt;br /&gt; 
regionala arbetsgruppen bli ett metodutvecklingscentrum för landsting&lt;br /&gt; 
och kommun samt ett serviceorgan för de institutioner som är i behov av&lt;br /&gt; 
fältbaserad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de administrativa resurserna har för forskningsarbetet därför&lt;br /&gt; 
föreslagits två heltidstjänster som forskarutbildade forskarassistenter vilka&lt;br /&gt; 
borde representera samhällsvetenskapliga resp. medicinska fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att basresursens arbete skall kunna fullgöras krävs medverkan från&lt;br /&gt; 
och samverkan med forsknings- och utbildningsinstitutionerna för bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2232&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;kvalitetskontroll på datainsamling, utbildningsfrågor Och handledning av&lt;br /&gt; 
basresursernas personal, bl. a. i metodfrågor samt vid upprättande av&lt;br /&gt; 
forskningsprogram. I basresursen borde därför ingå en samhällsvetare&lt;br /&gt; 
med inriktning på statistik eller informationsbehandling. Den personal&lt;br /&gt; 
som i övrigt erfordras enligt den regionala arbetsgruppen med ansvar för&lt;br /&gt; 
en utveckling av fältstationen är en hälso- och sjukvårdslärare, en klinisk&lt;br /&gt; 
lärartjänst samt en tjänst med bl. a. utbildnings- och handledaruppgifter.&lt;br /&gt; 
Den totala kostnaden skulle uppgå till ca 1,5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala arbetsgruppen har pekat på de gynnsamma förutsättningar&lt;br /&gt;
som nu finns till forskning- och utbildning i växelverkan mellan fält och&lt;br /&gt; 
högskola. Vi vill därför påpeka bristen på forskarassistent- och utbildningstjänster&lt;br /&gt;
i basorganisationen. Det är viktigt att man får en arbetsenhet&lt;br /&gt; 
vilken möjliggör en samordning av service för olika aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån den starka betoning av den regionala inriktningen av verksamheten&lt;br /&gt;
anser vi att regionalstyrelsen i Umeå högskoleregion bör vara representerad&lt;br /&gt;
i den lokala/regionala arbetsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening borde därför principbeslut fattas, innebärande att den&lt;br /&gt; 
organisation som den regionala arbetsgruppen föreslagit är en lämplig&lt;br /&gt; 
organisation och att den i propositionen föreslagna organisationen får ses&lt;br /&gt; 
som en första etapp mot en utbyggd fältstation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basresurser för energiforskning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare fattat beslut om mål och riktlinjer för energiforskning&lt;br /&gt;
för en treårsperiod t. o. m. 30 juni 1984. Som ekonomisk ram för&lt;br /&gt; 
treårsperioden har angivits 1 400 milj. kr. Drygt 20% av dessa medel&lt;br /&gt; 
beräknas anvisas högskolan. Problemen för högskolan har framför allt&lt;br /&gt; 
varit svårigheten att få medel till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.&lt;br /&gt; 
Delegationen för energiforskning (DFE) som har ansvaret för den långsiktiga&lt;br /&gt;
forskningen inom energiområdet har endast 2 milj. kr. per år för denna&lt;br /&gt; 
verksamhet. Enligt en nyligen företagen fördelning av detta anslag anvisas&lt;br /&gt; 
Chalmers och KTH 1,5 milj. kr. Endast 167 000 kr. anvisas högskolorna i&lt;br /&gt; 
norra Sverige. Åtgärder måste därför vidtas inom energiforskningsprogrammet&lt;br /&gt;
i syfte att öka dessa resurser och att styra en del av dessa nytillkommande&lt;br /&gt;
resurser till högskoleenheterna i Umeå och Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det närmaste decenniet kommer oljeersättningen att få tillgodoses&lt;br /&gt;
genom utnyttjande av torv, skogsavfall och kol. Av dessa energikällor&lt;br /&gt; 
utgör utan tvivel torven den mest osäkra. Det är framför allt ekonomin som&lt;br /&gt; 
inger osäkerhet, men även de biologiska och miljömässiga konsekvenserna&lt;br /&gt; 
av användning av torv är oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs därför betydande forsknings- och utvecklingsinsatser under&lt;br /&gt; 
de närmast följande åren kring metoder för torvbrytning, avvattning av&lt;br /&gt; 
torv, torvförbränning, förbränningsteknik, miljö- och arbetarskyddsfrågor&lt;br /&gt;
m. m. De totala konsekvenserna av torvanvändningen måste beaktas&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2232&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;redan innan torvbrytning inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför måste forskare från biologiska och kemiska ämnesområden påbörja&lt;br /&gt;
mätningar av ekologisk betydelse i vattentillflöde, i torvmossen, i&lt;br /&gt; 
utflödet samt i luften. Mätningarna måste fortsätta under hela brytningsperioden&lt;br /&gt;
och ligga till grund för efterarbetningsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom måste förbränningsdelen följas upp med analys av rökgaser,&lt;br /&gt; 
stoftutsläpp och aska, spridningsmönster av stoft och rökgaser kartläggas&lt;br /&gt; 
liksom nedfallets påverkan på omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller därför naturligt att ett torvforskningscentrum byggs upp&lt;br /&gt; 
inom ramen för energiforskningsprogrammet. Detta centrum bör förläggas&lt;br /&gt;
till Norrland. Med hänsyn till redan befintlig forskningsmiljö utgör&lt;br /&gt; 
Umeå-Luleå tillsammans en stark kombination. Umeå bör kunna svara för&lt;br /&gt; 
grundforskningsdelarna, torvanalyser, ekologiska frågor och arbetsmedicinska&lt;br /&gt;
frågor, under det att till högskolan i Luleå bör förläggas forskning&lt;br /&gt; 
och utvecklingsarbete kring mekanisk avvattning och tekniska systemkomponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör därför i sina direktiv till sektorsorganen om den långsiktiga&lt;br /&gt;
kunskapsuppbyggnaden för sektoriella och industriella ändamål ge&lt;br /&gt; 
ansvarigt organ inom energiforskningen i uppdrag att ta särskild hänsyn&lt;br /&gt; 
till norra Sverige vid uppbyggande av kompetens på energiområdet för&lt;br /&gt; 
inhemska fasta bränslen. Ett forsknings- och utvecklingscentrum för torv&lt;br /&gt; 
bör enligt vår mening snarast komma till stånd i Umeå-Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om forskningens betydelse för regional utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts angående uppbyggnaden av fältstation i Vilhelmina,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts beträffande torvforskningscentrum i Umeå-Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;Stockholm den 23 mars 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;GEORG ANDERSSON(s)&lt;br /&gt; 
ARNE NYGREN (s)&lt;br /&gt; 
HAGAR NORMARK (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;ROLAND BRÄNNSTRÖM (s)&lt;br /&gt; 
LILLY HANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE NYGREN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HAGAR NORMARK</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLAND BRÄNNSTRÖM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LILLY HANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022232</dok_id>
<subtitel>Georg Anderssonn!, fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2232.pdf</filnamn>
<filstorlek>117670</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/392D90EA-87E0-4155-9FD9-B8FAE6907158</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>