<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097271</hangar_id>
 <dok_id>G5022223</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2223</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2223 Lars Wemer m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2223</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:12:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)</titel>
 <subtitel>Lars Wemer m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022223/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022223</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022223</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Wemer m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas bl. a. forskningens roll i samhällsutvecklingen,&lt;br /&gt;
kvaliteten i forskningen, forskningsplaneringen och övergripande prioriteringar&lt;br /&gt;
inom forskningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vpk:s långsiktiga krav på planhushållning och en politiskt&lt;br /&gt; 
medveten, folkligt förankrad styrning av samhällets resurser, ser vpk det&lt;br /&gt; 
som både möjligt och angeläget att utveckla en planerad forsknings- och&lt;br /&gt; 
teknologipolitik. Detta innebär dock att forskningspolitiska förändringar&lt;br /&gt; 
utifrån denna syn måste gå hand i hand med ekonomiska och politiska&lt;br /&gt; 
förändringar. Vpk:s krav på en demokratisk forskningspolitik är därför&lt;br /&gt; 
kopplade till kraven på en demokratisk planhushållning i stort. Våra krav&lt;br /&gt; 
på en forskningspolitik som tjänar de arbetandes intressen skall ses i&lt;br /&gt; 
samband med våra krav på ett samhälleligt ägande av produktionsmedlen&lt;br /&gt; 
och en socialistisk samhällsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbolagens monopol på industriforskning måste brytas och arbetarrörelsen&lt;br /&gt;
måste tillkämpa sig inflytande över den tekniska utvecklingen och&lt;br /&gt; 
de forskningspolitiska prioriteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först måste en klar boskillnad göras mellan kapitalets forskningsorganisation&lt;br /&gt;
och statens. Korporativa tendenser till ett sammanväxande av&lt;br /&gt; 
statens och storbolagens forskningsorgan måste brytas. Staten skall inte&lt;br /&gt; 
spela rollen av hjälpgumma som bekostar industrins forskningsplanering,&lt;br /&gt; 
utredningsverksamhet och produktutveckling. En självfinansiering av&lt;br /&gt; 
storindustrins forsknings- och utvecklingsarbete måste tvingas fram. Arbetarrörelsens&lt;br /&gt;
politik måste gå ut på att pressa ned profitmarginaler i&lt;br /&gt; 
stället för att skydda och bevara dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anförda utgångspunkter finns det skäl att rikta skarp kritik mot&lt;br /&gt; 
oklarheter och tvetydigheter i propositionstextens formuleringar om prioritering&lt;br /&gt;
av forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det klarläggs inte vad regeringen avser med uttrycket "den stora nationella&lt;br /&gt;
satsningen på teknisk utveckling". Senare års debatt torde t. ex. har&lt;br /&gt; 
klarlagt att val av teknologi inom områden som energiproduktion, datorer&lt;br /&gt; 
inom arbetslivet eller industripolitiska satsningar ingalunda är politiskt&lt;br /&gt; 
neutrala och självklara val. Vem bestämmer i dag "den nationella satsningen&lt;br /&gt;
på teknisk utveckling"? Oklarheten är inte minst anmärkningsvärd&lt;br /&gt; 
eftersom nämnda forskningsområde i propositionen anges som ett av de&lt;br /&gt; 
högst priorterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat högst prioriterat område enligt propositionen är "forskning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2223&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;om viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet". Under allmänna&lt;br /&gt;
motionstiden har vpk i en särskild motion väckt förslag om förbättrade&lt;br /&gt; 
villkor för arbetslöshetsforskning. Vi menar där att den under 1970-talet&lt;br /&gt; 
och början av 1980-talet markant ökade arbetslösheten gör det nödvändigt&lt;br /&gt; 
att nya resurser tillförs forskningen om arbetslöshetens sociala och ekonomiska&lt;br /&gt;
orsaker och konsekvenser. I detta sammanhang finns skäl att särskilt&lt;br /&gt; 
understryka vikten av forskning om arbetslöshetens hälsonedbrytande&lt;br /&gt; 
följder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en annan motion har vpk även krävt förbättrade villkor för kvinnoforskningen.&lt;br /&gt;
Utgångspunkten för detta förslag är att strävan efter jämställdhet&lt;br /&gt;
mellan könen kräver en teoretiskt och empiriskt avancerad forskning&lt;br /&gt;
om orsaker och mekanismer bakom ojämlikhet och kvinnoförtryck.&lt;br /&gt; 
Ännu missgynnas kvinnoforskningen och vpk förordar därför nu att kvinno-&lt;br /&gt;
(jämställdhets-)forskningen intas bland de högst prioriterade forskningsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om den offentliga verksamheten, dess styrning, ekonomi och&lt;br /&gt; 
förändring finns även medtagen som högst prioriterat område. Vpk anser&lt;br /&gt; 
att denna formulering får viss politisk slagsida i utbudsekonomisk riktning&lt;br /&gt; 
och föreslår därför att formuleringen kompletteras med "den offentliga&lt;br /&gt; 
verksamhetens ekonomiskt och socialt omfördelande roll i samhället och&lt;br /&gt; 
dess roll som 'motor' i samhällsekonomin".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bedriver i likhet med många andra länder en omfattande militär&lt;br /&gt; 
forskning. I förhållande till vårt lands storlek och resurser har vi en sådan&lt;br /&gt; 
forskning, som både kvantitativt och kvalitativt placerar oss i världstoppen.&lt;br /&gt;
Det har att göra med våra stora militära utgifter, en krigsmaterielindustri&lt;br /&gt;
som i stor utsträckning är inriktad på export och de effektiva och&lt;br /&gt; 
starka påtryckningsgrupper som härigenom har bildats i vårt samhälle.&lt;br /&gt; 
Sverige har ett mycket välutvecklat militärindustriellt komplex i detta&lt;br /&gt; 
begrepps allra sämsta betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pengar till den militära forskningen slussas direkt via statsbudgeten och&lt;br /&gt; 
de privata företagens egna forskningsavdelningar. Indirekt går kanske&lt;br /&gt; 
mycket större summor till ändamålet via grundforskningsuppdrag vid&lt;br /&gt; 
universitet och högskolor och genom att många uppdrag betecknas som&lt;br /&gt; 
t. ex. skyddsforskning eller liknande. Så var fallet med forskningen för ett&lt;br /&gt; 
svenskt atomvapen och så är det i dag när det gäller t. ex. BC-stridsmedel&lt;br /&gt; 
(biologisk-kemiska stridsmedel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således knappast möjligt att med någon grad av säkerhet ange hur&lt;br /&gt; 
mycket pengar som spenderas på militär forskning i Sverige i dag. Några&lt;br /&gt; 
exempel från det statliga området som det redovisats i budgetpropositionen&lt;br /&gt;
kan ändå ge en viss uppfattning om storleken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets Forskningsanstalt (FOA) erhåller för budgetåret 1982/83&lt;br /&gt; 
267 300 000 kr. till gemensam försvarsforskning. Den militära organisationen&lt;br /&gt;
får under rubriken Forskning och utveckling 148 200 000 kr. på armésidan,&lt;br /&gt;
75 000 000 kr. på marinsidan och 407 984 000 kr. på flygsidan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2222-2225&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2223&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Enbart dessa belopp närmar sig säledes en miljard tillsammantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom energiforskningsområdet, där nu gällande program löper för treårsperioden&lt;br /&gt;
1981/82—1983/84, finns de flera områden där militära intressen&lt;br /&gt;
kan dra nytta av resultaten. Så är fallet när det gäller programmen för&lt;br /&gt; 
Fusionsforskning 90 milj. kr., Energirelaterad grundforskning 50 milj. kr.,&lt;br /&gt; 
Strålskyddsforskning ca 7 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur mycket privata företag lägger ut på militär forskning är som nämndes&lt;br /&gt;
ovan svårt att avgöra. Att stora belopp används för ändamålet torde&lt;br /&gt; 
vara klart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statsmakterna är det ändå möjligt att styra över en del av de stora&lt;br /&gt; 
militära forskningsanslagen till den civila sektorn. Det är ett krav som&lt;br /&gt; 
borde ligga i linje med den fredliga och mot nedrustning inriktade politik&lt;br /&gt; 
som Sverige säger sig vilja företräda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser vidare att freds- och konfliktforskningen skall betraktas som&lt;br /&gt; 
eli bland högt prioriterade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna präglas ännu av en auktoritär och hierarkisk&lt;br /&gt;
struktur. Inte minst är detta giltigt för forskningsorganisationen inom&lt;br /&gt; 
högskoleområdet. Propositionens förslag innebär här ingen demokratisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk finnér det viktigt att de arbetande forskarna ges vidgade möjligheter&lt;br /&gt; 
till påverkan. Forskningen måste också på ett helt annat sätt än i dag&lt;br /&gt; 
politiseras och göras till föremål för debatt i samhället och av folkvalda&lt;br /&gt; 
organ som riksdagen. Institutionerna måste ges demokratiska beslutsformer&lt;br /&gt;
så att alla arbetande forskare kollektivt beslutar om forskningsprogrammen&lt;br /&gt;
enligt principen en person en röst. Lokala fackliga organisationer&lt;br /&gt;
måste också ges representation vid de vetenskapliga institutionerna i&lt;br /&gt; 
landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt led i en djupgående demokratisering av forskningen vid&lt;br /&gt; 
universiteten måste vara att ge stöd åt forskarnas egna krav på förändringar&lt;br /&gt;
av sin arbetssituation. En ny generation forskare och tekniker har&lt;br /&gt; 
formulerat alternativa program och riktlinjer för forskningens roll i samhället.&lt;br /&gt;
Man har betonat nödvändigheten av att styra bort från militära&lt;br /&gt; 
storprojekt i mångmiljardklassen, att undvika imitations- och bevakningsforskning&lt;br /&gt;
som inte leder till reella vetenskapliga framgångar utan bara&lt;br /&gt; 
syftar till kortsiktiga företagsekonomiska vinster och att skapa ett folkligt&lt;br /&gt; 
inflytande över de resurser som skall bygga framtidens Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk vill värna om forskarnas relativa integritet och avvisar propositionens&lt;br /&gt;
förslag om lämplighetsbedömning för antagning till forskningsutbildning.&lt;br /&gt;
Av likartade skäl avvisar vpk förslaget om omdömen om doktorsavhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskningsrådsnämndens (FRN) rapport finns många goda förslag till&lt;br /&gt; 
hur forskningsinformation skall ske, inte bara för barn och ungdom utan&lt;br /&gt; 
också för andra grupper. Förslagen gäller såväl massmedia, skola som&lt;br /&gt; 
studieförbund. Vad som emellertid saknas såväl i FRN-rapporten som i&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2223&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;föredragandens förslag är en mer okonventionell inriktning på hur vetenskapliga&lt;br /&gt;
rön skall kunna framställas och göras lättillgängliga. Förutom&lt;br /&gt; 
regeringens förslag anser vpk att ett särskilt anslag bör ges åt forskningsrådsnämnden&lt;br /&gt;
om 3 milj. kr. särskilt avsett att ge bidrag till centrumbildningarna&lt;br /&gt;
och de fria grupperna för att på ett annorlunda sätt kunna&lt;br /&gt; 
förmedla forskningsinformation i gestaltande eller annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda åtgärd som regeringen föreslår för att öka de externt finansierade&lt;br /&gt;
forskarnas anställningstrygghet är införande av fleråriga medelsramar&lt;br /&gt;
för de fyra forskningsråd som ligger inom utbildningsdepartementets&lt;br /&gt; 
verksamhetsområde. Men förslaget följs inte av åtgärder för att förbättra&lt;br /&gt; 
dessa forskares situation. Tvärtom sägs att man skall fortsätta med tidsbegränsade&lt;br /&gt;
tjänster (s. 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på normal anställningstrygghet är de projektanställda forskarnas&lt;br /&gt;
största problem, vid sidan av de låga lönerna. Oftast tvingas dessa&lt;br /&gt; 
forskare att ett halvår före pågående projekts avslutning — dvs. mitt under&lt;br /&gt; 
den hårdaste spurten — göra ett större avbrott för att skriva ett program för&lt;br /&gt; 
ett nytt forskningsprojekt och gå in med en ny ansökan om medel. Därefter&lt;br /&gt; 
kommer en period av osäkerhet om forskaren skall få nya forskningsmedel&lt;br /&gt; 
eller bli arbetslös. Dessa ständigt återkommande perioder av "skarvångesf'&lt;br /&gt;
gör att kvalificerade forskare söker sig till annan verksamhet så snart&lt;br /&gt; 
tillfälle bjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda rimliga är att externt finansierade forskare inom högskolorna&lt;br /&gt; 
får samma anställningstrygghet som andra människor. För att nå dit måste&lt;br /&gt; 
för det första fleråriga medelsramar införas även för de forskningsråd som&lt;br /&gt; 
ligger utanför utbildningsdepartementet samt för andra sektorsorgan som&lt;br /&gt; 
har ansvar för forskning. Vidare måste dessa sektorsorgan åläggas att dels&lt;br /&gt; 
planera sin forskning långsiktigt, dels bevilja högskoleinstitutionerna s. k.&lt;br /&gt; 
ramanslag för t. ex. treårsperioder. Institutionerna måste också åläggas att&lt;br /&gt; 
planera sin forskning långsiktigt. Högskolorna måste få tillräckliga anslag&lt;br /&gt; 
för att täcka lönekostnader under eventuella glapp mellan två forskningsprojekt.&lt;br /&gt;
På detta sätt kan det klargöras för arbetsgivarna att lagen om&lt;br /&gt; 
anställningsskydd skall gälla även för externt finansierade forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa sektorsorgan (t. ex. BFR och STIJ) betraktar fortfarande varje&lt;br /&gt; 
forskningsprojekt som en angelägenhet för endast en person (forskningsledaren)&lt;br /&gt;
och lägger sig i hög grad i högskolornas personalpolitik genom att&lt;br /&gt; 
styra vilken person som skall utföra vilken arbetsuppgift — helt i strid med&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadslagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna, som har arbetsgivaransvaret, är å sin sida ofta så undfallande&lt;br /&gt;
gentemot forskningsråden att de inte hävdar sin rätt och skyldighet&lt;br /&gt; 
till arbetsgivaransvar. För de externt finansierade forskare som trots allt&lt;br /&gt; 
får tillsvidareanställning åberopar högskolorna principen att varje forskare&lt;br /&gt;
är sin egen uppsägningskrets och detta helt oberoende av om det finns&lt;br /&gt; 
forskargrupper med överlappande kompetens eller ej. Detta är ett sätt att&lt;br /&gt; 
grovt kringgå lagen om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2223&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;I propositionen förslås också att forskningsråden skall övergå till s. k.&lt;br /&gt; 
definitiva anslag, dvs. att inga mer medel skall beviljas för samma projekt,&lt;br /&gt; 
oberoende av om forskaren blir sjuk eller får barn, om forskningsproblemen&lt;br /&gt;
visar sig svårare att lösa än väntat eller om andra faktorer kräver&lt;br /&gt; 
tilläggsanslag för att projektet skall bli klart. Utbildningsministern säger&lt;br /&gt; 
på ett direkt utmanande sätt (s. 85) att alla extrakostnader skall beräknas&lt;br /&gt; 
i förväg när forskningsanslag söks. Forskaren måste alltså bestämma sig&lt;br /&gt; 
för om han/hon skall bli med barn och hur länge han/hon skall vara sjuk&lt;br /&gt; 
under projektets gång!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även FOSAM — som utbildningsministern bygger sina förslag på — tar&lt;br /&gt; 
lätt på denna fråga. FOSAM :s beskrivning av förfarandet vid forskarens&lt;br /&gt; 
sjuk- och föräldraledighet, eller vid ökade lönekostnader under pågående&lt;br /&gt; 
projekt, stämmer inte med verkligheten. Ofta belastar dessa extra kostnader&lt;br /&gt;
forskningsprojektet så att pengarna tar slut innan projektet är klart.&lt;br /&gt; 
Även i de fall ersättningen för sjuk- och föräldraledighet tas ur särskilda&lt;br /&gt; 
medel på råden anses det belastande för projektet. Forskaren själv har ofta&lt;br /&gt; 
dåligt samvete för att projektet "blir dyrt” på grund av hans/hennes&lt;br /&gt; 
påtvingade frånvaro. Han/hon pressar sig därför ofta till övertid eller&lt;br /&gt; 
arbete under ledigheten. Dessutom är det ingalunda så att högskolan&lt;br /&gt; 
"rekvirerar" erforderliga medel från råden som FOSAM skriver(s. 214). I&lt;br /&gt; 
stället är det den enskilde forskaren som får författa ansökan så att forskningsarbetet&lt;br /&gt;
ytterligare blir lidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att forskare på externa medel måste få samma rätt till sjuk- och&lt;br /&gt; 
föräldraledighet som andra anställda. Det enda rimliga är att forskaren vid&lt;br /&gt; 
ledighet stiger av sitt forskningsprojekt och ersätts genom försäkringskassa&lt;br /&gt; 
under ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att övergå till s. k. definitiva anslag anser vi enbart möjligt om man&lt;br /&gt; 
samtidigt löser frågan om forskarens sjuk- och föräldraledighet samt om&lt;br /&gt; 
täckning av kostnader för lönehöjningar, vid “glapp" mellan två forskningsprojekt&lt;br /&gt;
och vid uppsägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan stor brist i regeringens forskningsproposition är att högskoleforskningens&lt;br /&gt;
kontakt med kommuner och organisationer inte behandlas.&lt;br /&gt; 
Kommunerna har enligt vår uppfattning viktiga forskningsbehov som i&lt;br /&gt; 
dag inte tillgodoses, bl. a. på grund av kommunala attityder och bristande&lt;br /&gt; 
resurser. Högskolan skulle å andra sidan behöva stimulans att ta upp&lt;br /&gt; 
kommunernas särskilda problem till vetenskaplig behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kommunernas behov av forskningssamverkan behandlas&lt;br /&gt; 
över huvud taget inte av FOSAM. Detsamma gäller de fackliga och ideella&lt;br /&gt; 
organisationernas behov. Här krävs en ny utredning med konkreta förslag.&lt;br /&gt; 
Det är t. ex. angeläget att högskolan får utveckla s. k. enpartsforskning&lt;br /&gt; 
med facket som inspiratör, en typ av forskning som nu förekommer endast&lt;br /&gt; 
i några få fall (arbetsmiljöforskningen vid arkitektursektionen, KTH, är ett&lt;br /&gt; 
exempel, som ju dock nyligen skurits ner kraftigt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens behandling av det konstnärliga utvecklingsarbetet är&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2223&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;också djupt otillfredställande. Regering och riksdag har genom högskolereformen&lt;br /&gt;
1977 gjort om ett flertal skolor med konstnärlig utbildning till&lt;br /&gt; 
högskolor, men man har i praktiken inte givit dessa skolor status eller&lt;br /&gt; 
resurser som högskolor. De saknar en motsvarighet till övriga högskolors&lt;br /&gt; 
forskning och forskarutbildning, dvs. det som gör att skolorna förtjänar&lt;br /&gt; 
beteckningen högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att ett kvalificerat konstnärligt utvecklingsarbete måste byggas&lt;br /&gt; 
upp på de konstnärliga högskolorna och att rejält med medel måste avsättas&lt;br /&gt;
för detta. Detta område innefattar viktiga delar av miljöutformning och&lt;br /&gt; 
kulturliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om&lt;br /&gt; 
övergripande prioriteringar inom forskningsområdet med de&lt;br /&gt; 
kompletteringar och nyanseringar som anges i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen anhåller att riktlinjerna för svensk&lt;br /&gt; 
forskningspolitik omformuleras så&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;a) att en klar boskillnad mellan statens och privatföretagens&lt;br /&gt; 
forskningsorganisation uppnås och sammanväxningen mellan&lt;br /&gt; 
storfinans och stat på forskningsområdet bryts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;b) att militärforskningens ledande roll i nuvarande forskningsoch&lt;br /&gt;
utvecklingsarbete bryts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;c) att principiellt förbud mot privat uppdragsforskning för&lt;br /&gt; 
forskare i statlig tjänst införs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;3. att riksdagen avslår propositionens förslag om lämplighetsbedömning&lt;br /&gt;
för antagning till forskarutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;4. att riksdagen avslår propositionens förslag om omdömen om&lt;br /&gt; 
doktorsavhandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;5. att riksdagen uttalar sig för en ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik,&lt;br /&gt;
där följande riktlinjer bildar utgångspunkter,&lt;br /&gt; 
nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;a) att varje vetenskaplig institution inom den offentliga sektorn&lt;br /&gt; 
genomför demokratiska beslutsformer så att alla arbetande&lt;br /&gt; 
forskare beslutar kollektivt om forskningsprogrammen enligt&lt;br /&gt; 
principen en person en röst och att vid varje vetenskaplig&lt;br /&gt; 
institution de lokala fackliga organisationerna skall ha rätt att&lt;br /&gt; 
utse en representant,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;b) att den nationella forskningspolitiken bereds och övervakas&lt;br /&gt; 
av ett centralt kollegium, bestående till hälften av valda representanter&lt;br /&gt;
för de verksamma forskarna, till hälften av representanter&lt;br /&gt;
utsedda av fackförbundens representantskap och att&lt;br /&gt; 
detta kollegium ersätter nuvarande organ på forskningsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;6. att riksdagen avslår förslaget att forskningsråden skall övergå&lt;br /&gt; 
till s. k. definitiva anslag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;1981/82:2223&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att fleråriga medelsramar bör tillämpas&lt;br /&gt; 
även för de forskningsråd som ligger utanför utbildningsdepartementet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;8. att riksdagen anslår ytterligare 10 milj. kr. till de konstnärliga&lt;br /&gt; 
högskolorna för uppbyggnad av konstnärligt utvecklingsarbete&lt;br /&gt; 
motsvarande andra högskolors forskningsorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;9. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om hur&lt;br /&gt; 
kommunernas forskningssamverkan skall stimuleras och organiseras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;10. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om hur&lt;br /&gt; 
kontakterna mellan å ena sidan högskoleforskningen och å&lt;br /&gt; 
andra sidan ideella, fackliga och andra organisationer av folkrörelsekaraktär&lt;br /&gt;
skall förbättras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;11. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om åtgärder&lt;br /&gt; 
i syfte att ge forskare inom högskolan, finansierade med externa&lt;br /&gt;
medel, anställningstrygghet och samma rätt till sjuk- och&lt;br /&gt; 
föräldraledighet som andra statligt anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;12. att riksdagen uttalar att kvinnoforskningen skall anges som&lt;br /&gt; 
högst prioriterat område och hos regeringen hemställer om&lt;br /&gt; 
åtgärder för att stimulera kvinnoforskning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;13. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att&lt;br /&gt; 
arbetslöshetsforskningen stimuleras och ges ökade resurser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;14. att riksdagen under E 32 Vissa kostnader i samband med forsknings-&lt;br /&gt;
och forskarutbildningsreform under punkten Forskningsinformation&lt;br /&gt;
upptar ett i förhållande till regeringens förslag&lt;br /&gt;
med 3 milj. kr. förhöjt belopp avseende särskilda informationsinsatser&lt;br /&gt;
i enlighet med vad som anförs i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 mars 1982&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EVA HJELMSTRÖM (vpk) RAUL BLUCHER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RAUL BLUCHER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022223</dok_id>
<subtitel>Lars Wemer m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2223.pdf</filnamn>
<filstorlek>151669</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8B6072A7-E000-42FD-8608-AECDE161EB12</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>