<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097267</hangar_id>
 <dok_id>G5022219</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2219</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2219 Göthe Knutson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2219</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:12:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta  utveckling (prop. 1981/82:102)</titel>
 <subtitel>Göthe Knutson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022219/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022219</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022219</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1981/82:2219&lt;br /&gt; 
Göthe Knutson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta&lt;br /&gt; 
utveckling (prop. 1981/82:102)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att dess tidigare beslut om antalet militäroch&lt;br /&gt;
civilområden upphävs och att Bergslagens militärområde och civilområde&lt;br /&gt;
utgår ur organisationen år 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi motionärer konstaterar att en rad starka skäl talar emot den föreslagna&lt;br /&gt;
avvecklingen av milo och eivo B. Även försvarsministern konstaterar&lt;br /&gt; 
(propositionen s. 80) att ”ett färre antal militär- och civilområden får vissa&lt;br /&gt; 
konsekvenser för ledningsförmågan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av propositionen att det i stort sett endast är besparingsskälen&lt;br /&gt;
(40 milj. kr. fram till år 1992) som fått försvarsministern att föreslå en&lt;br /&gt; 
avveckling av Bergslagens militär- och civilområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är anmärkningsvärt, eftersom det visar sig att de beräknade besparingarna&lt;br /&gt;
starkt kan ifrågasättas. Och lägger man in de regionalekonomiska&lt;br /&gt;
konsekvenserna av en nedläggning av milo B är det alldeles uppenbart&lt;br /&gt;
att några egentliga besparingar från samhällets synpunkt icke kommer&lt;br /&gt; 
att uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tyngst vägande skälen för ett bibehållande av sex militär- och civilområden&lt;br /&gt;
är emellertid de som överbefälhavaren åberopar och som även&lt;br /&gt; 
väglett riksdagen att så sent som år 1980 besluta att icke minska antalet&lt;br /&gt; 
militärområden. ÖB framhåller bl. a. i sin programplan (ÖB 82—87) att ”de&lt;br /&gt; 
säkerhetspolitiska och operativa skälen motiverar i hög grad att milo B&lt;br /&gt; 
bibehålles”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom försvarsministerns och regeringens förslag att nu — mindre än&lt;br /&gt; 
två år efter riksdagens beslut om ett bibehållande av milo B — föreslå en&lt;br /&gt; 
nedläggning ligger inga nya säkerhetspolitiska eller operativt grundade&lt;br /&gt; 
motiv. Tvärtom torde dagens situation tala för en förstärkning av bl. a. de&lt;br /&gt; 
funktioner som den regionala ledningen har att svara för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill härvidlag hänvisa bl. a. till den reservation som ledamöterna Per&lt;br /&gt; 
Petersson och Margaretha av Ugglas fogat till försvarskommitténs betänkande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att milo/civo B dras in år 1986. Vi kan inte stödja&lt;br /&gt; 
detta förslag av följande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade beslut om ny organisation för militärområdesstaberna&lt;br /&gt;
1980. Den nya organisationen är intagen 1981-07-01. Vi finnér det&lt;br /&gt; 
därför olyckligt att nu besluta om ytterligare en organisationsändring. Ett&lt;br /&gt; 
eventuellt beslut om ännu en ändring av militärområdesorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2219&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;bör därför inte fattas förrän den nu beslutade organisationen införts och&lt;br /&gt; 
vunnit viss stadga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagens militärområde är härutöver operativt betydelsefullt. Det&lt;br /&gt; 
ökar bl. a. uthålligheten och säkerheten i den regionala ledningen. Vid&lt;br /&gt; 
militärpolitiska förändringar och därav föranledda ändringar i dispositionen&lt;br /&gt;
av våra förband ökar tillgång till sex militärområdesstaber säkerheten&lt;br /&gt; 
i våra försvarsförberedelser. Bergslagens militärområde har även viktiga&lt;br /&gt; 
uppgifter vid reorganisering av markstridskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar överbefälhavarens uppfattning att Milo Bergslagen inte bör&lt;br /&gt; 
dras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande skall vi i fem avsnitt närmare redogöra för olika faktorer&lt;br /&gt; 
som motiverar ett bibehållande av nuvarande sex militär- och civilområden:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;1. Tidigare ställningstaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår nuvarande, enhetliga regionala ledning förordades av 1960 års&lt;br /&gt; 
försvarsledningsutredning (FLU 60, SOU 1963:65) och togs i beslut av&lt;br /&gt; 
1964 års riksdag (betänkande SU 1964:189, rskr 1964:362).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av utredningens förslag, regeringens proposition och&lt;br /&gt; 
riksdagens beslut togs stor hänsyn till de krav som konstituerades av vår&lt;br /&gt; 
alliansfrihet och bestämda vilja till neutralitet i krig. Det fastslogs att de&lt;br /&gt; 
militärpolitiska förhållandena skulle beaktas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den regionala indelningen skall vara ändamålsenlig i olika tänkbara&lt;br /&gt; 
militärpolitiska lägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den regionala ledningsorganisationen — de regionala chefernas&lt;br /&gt; 
uppgifter, stabernas storlek, lydnadsförhållanden, signalförbindelser —&lt;br /&gt; 
utformas i första hand med hänsyn till nuvarande militärpolitiska läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Organisationen skall utan omgång kunna anpassas efter de militärpolitiska&lt;br /&gt;
förändringar som anses sannolika före eller i direkt anslutning till&lt;br /&gt; 
ett krigsutbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Organisationen skall genom relativt enkla åtgärder (t. ex. förstärkning&lt;br /&gt;
av vissa staber, ändring av vissa lydnadsförhållanden) kunna anpassas&lt;br /&gt;
efter även andra militärpolitiska förändringar. Nya regionala staber&lt;br /&gt; 
skall dock icke behöva organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i militär- och civilområden granskades på nytt av 1974 års&lt;br /&gt; 
försvarsledningsutredning. Utredningen förordade ett bibehållande av nuvarande&lt;br /&gt;
sex militär- och civilområden och uttalade i sin sammanfattning&lt;br /&gt; 
följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ 5 ger godtagbara och alternativ 6 goda ledningsförutsättningar&lt;br /&gt;
såväl i krig som fred. Vi anser således båda alternativen användbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alternativ 6 talar främst:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;— den bättre ledningskapaciteten, vilket är av vikt bl. a. med hänsyn till&lt;br /&gt; 
de ökade kraven på djupförsvar,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82: 2219&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— den större säkerheten för att den regionala indelningen inte skall behöva&lt;br /&gt;
ändras i krig eller vid förändringar i det militärpolitiska läget,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— den bättre överensstämmelsen mellan milo/civoindelningen och sektorindelningen,&lt;br /&gt;
som underlättar den operativa och fackmässiga ledningen&lt;br /&gt;
av flygtidskrafterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— fördelen att inte behöva göra några större ändringar i den befintliga&lt;br /&gt; 
och i allt väsentligt fungerande milo/civoindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alternativ 5 talar främst de ytterligare besparingar om 8,7 milj. kr.&lt;br /&gt; 
per år som kan åstadkommas samt den bättre överensstämmelse som&lt;br /&gt; 
uppnås med vissa av kommunikationsverkens indelning i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att de ytterligare besparingar som kan uppnås i alternativ 5 inte&lt;br /&gt; 
motiverar en minskning av antalet militär- och civilområden. Vi förordar&lt;br /&gt; 
därför alternativ 6. Detta alternativ uppfyller inte tilläggsdirektivens besparingsmål&lt;br /&gt;
om 150 anställda. En ytterligare minskning av personalen i&lt;br /&gt; 
alternativ 6 bedömer vi dock inte lämplig. Om besparingsmålet skall vara&lt;br /&gt; 
styrande förordar vi alternativ 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att alternativ 6 skulle väljas biträddes av praktiskt&lt;br /&gt; 
taget alla remissinstanser. Överbefälhavaren — som var den mest berörda&lt;br /&gt; 
och sakkunniga myndigheten — uttalade sig mycket bestämt för sex militär-&lt;br /&gt;
och civilområden. Han framförde därvid bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett alternativ med fem milo ökar ansvar och belastning på vissa MB&lt;br /&gt; 
och milostaber, minskar möjligheterna att anpassa miloorganisationen till&lt;br /&gt; 
ett ändra militärpolitiskt läge, minskar möjligheterna att under ÖB fördela&lt;br /&gt; 
ledningsansvaret m. h. t. aktuella och snabbt föränderliga operativa lägen&lt;br /&gt; 
i krig samt begränsar ledningssystemets uthållighet vid bekämpning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skillnaden (vinsten) i personellt hänseende mellan alternativen 5 och&lt;br /&gt; 
6 milo inte står i proportion till den minskade operativa effekten i alternativet&lt;br /&gt;
med 5 milo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖB var så bestämd i sin uppfattning om behovet av sex militär- och&lt;br /&gt; 
civilområden att han hellre accepterade ytterligare personalminskningar i&lt;br /&gt; 
den centrala ledningsnivån än en övergång till fem militär- och civilområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anslöt sig till utredningens förslag och försvarsministern&lt;br /&gt; 
uttalade i proposition 1979/80:135:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De besparingar som alternativet med fem militärområden ger i förhållande&lt;br /&gt;
till alternativet med sex områden uppväger enligt min mening inte&lt;br /&gt; 
den minskning i ledningskapacitet samt de nackdelar i övrigt som följer&lt;br /&gt; 
med en indragning av ett militär- och civilområde. I det alternativ med sex&lt;br /&gt; 
militärområden som innebär en minskning med 150 anställda redovisar&lt;br /&gt; 
utredningen negativa konsekvenser, särskilt för delar av krigsplanläggningen&lt;br /&gt;
samt för områdena utbildning, personalvård och arbetsmiljö. Jag&lt;br /&gt; 
delar utredningens uppfattning att redovisade besparingar inte uppväger&lt;br /&gt; 
nackdelarna i detta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2219&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Försvars- och civilutskotten delade regeringens uppfattning och förordade&lt;br /&gt;
en fortsatt indelning i sex militär- och civilområden. 1980 års riksdag&lt;br /&gt; 
beslöt i enlighet med regeringens och utskottens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Operativa motiv för fortsatt indelning i sex militär- och civilområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan försvarsledningsutredningen avgav sitt betänkande Högre regional&lt;br /&gt;
ledning (SOU 1978:77) och 1980 års riksdag (FöU 1979/80:19 rskr 3)&lt;br /&gt; 
tog beslut om fortsatt indelning i sex militär- och civilområden har den&lt;br /&gt; 
internationella spänningen och osäkerheten ökat på både det politiska och&lt;br /&gt; 
det ekonomiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapprustningens tempo har ökat, och den tekniska utvecklingen ökar&lt;br /&gt; 
efter hand möjligheterna till överraskande angrepp efter endast kort politisk&lt;br /&gt;
förvarning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både försvarskommitté och regering framhåller detta klart och entydigt&lt;br /&gt; 
och ställer därför ökade krav på vår mobiliseringsberedskap och insatsberedskap&lt;br /&gt;
samt anger att vi i ett krigs inledningsskede måste kunna ta upp&lt;br /&gt; 
strid med fredsorganisationens resurser. Vi vill framhålla att detta ställer&lt;br /&gt; 
stora krav på den operativa ledningsorganisationens kapacitet, säkerhet&lt;br /&gt; 
och anpassningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både försvarskommitté och regering framhåller att det militära försvaret&lt;br /&gt; 
måste kunna verka i olika militärpolitiska lägen och snabbt kunna omdisponeras&lt;br /&gt;
vid ändringar i dessa. Ett militärt angrepp måste kunna mötas och&lt;br /&gt; 
försvar kunna tas upp, varifrån angreppet än kommer. Ett effektivt och&lt;br /&gt; 
uthålligt motstånd måste, anser man, kunna föras i organiserade former&lt;br /&gt; 
även om en angripare tränger djupt in i vårt territorium. Vi delar denna&lt;br /&gt; 
uppfattning och vill samtidigt framhålla att även detta ställer bestämda&lt;br /&gt; 
krav på anpassningsförmåga och uthållighet hos vår operativa ledningsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär en klart minskad operativ ledningskapacitet&lt;br /&gt;
och går därför tvärt emot de krav man ställer på insatsberedskap, initialeffekt,&lt;br /&gt;
anpassningsförmåga och uthållighet. Inom nuvarande östra och&lt;br /&gt; 
Bergslagens militärområden med 45 % av landets befolkning kommer det&lt;br /&gt; 
att finnas endast en ledningsenhet i högre regional instans. Operativa krav&lt;br /&gt; 
talar därför entydigt för en fortsatt indelning i sex militär- och civilområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren — som under regeringen har ansvar för operativ&lt;br /&gt; 
planläggning i fred och för ledning av operationer i krig — bör även&lt;br /&gt; 
framdeles kunna disponera den regionala ledningsorganisationen som&lt;br /&gt; 
han finner vara den mest rationella och bestämt yrkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Säkerhetspolitiska motiv för fortsatt indelning i sex militär- och civilområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt lands möjligheter att stå utanför krig och allvarligare konflikter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82: 2219&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;med bibehållen frihet och självständighet främjas bäst genom fortsatt&lt;br /&gt; 
alliansfrihet syftande till neutralitet i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första uppgiften för vårt försvar är att vara fredsbevarande. Det är&lt;br /&gt; 
därför väsentligt, inte bara att vi har starkt totalförsvar, utan även att&lt;br /&gt; 
omvärlden har en fast tilltro till vår bestämda vilja till neutralitet. Försvarsministern&lt;br /&gt;
uttalar sig i denna fråga enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår politik får inte skapa vare sig misstro eller förväntningar hos någon&lt;br /&gt; 
av stormakterna. Allra minst får den ge stormakterna någon grund för&lt;br /&gt; 
misstanken att svenskt territorium kan ställas till en annan makts förfogande&lt;br /&gt;
och utgöra utgångspunkt för angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ansluter oss till försvarsministerns uppfattning och anser det därför&lt;br /&gt; 
angeläget att vi behåller nuvarande balans i vår ledningskapacitet. Detta&lt;br /&gt; 
är också av särskild betydelse med hänsyn till de ökade motsättningarna&lt;br /&gt; 
mellan NATO och Warszawapakten, den beslutade lagringen av amerikansk&lt;br /&gt;
krigsmateriel i Norge samt den förutsebara tillkomsten av kryssningsrobotar.&lt;br /&gt;
Dagens militärpolitiska läge motiverar inte en återgång till&lt;br /&gt; 
den ledningsorganisation vi hade före den 9 april 1940.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De säkerhetspolitiska och operativa nackdelarna vid övergng från sex&lt;br /&gt; 
till fem militär- och civilområden är obestridliga och betydande. Regeringens&lt;br /&gt;
förslag motiveras också enbart av behovet av besparingar. Man kunde&lt;br /&gt; 
då förvänta att besparingarna blir stora och säkra. Så är emellertid inte&lt;br /&gt; 
fallet. För perioden 1986—1992 beräknar försvarsministern dem till omkring&lt;br /&gt;
7 milj. kr./år eller sammanlagt 40 milj. kr. De beräknade besparingarna&lt;br /&gt;
utgörs nästan i sin helhet av minskade lönekostnader i anledning av&lt;br /&gt; 
en personalminskning om ca 50 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är obestridligt att lönekostnaderna misnkar i enlighet med försvarsministerns&lt;br /&gt;
beräkningar. Det är emellertid tveksamt om denna minskning&lt;br /&gt; 
blir en reell besparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta kostnaden inom milo B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagens militärområde har färre förband än övriga militärområden.&lt;br /&gt; 
Detta har gett möjligheter till rationaliseringar och kostnadsbesparingar&lt;br /&gt; 
som är svåra att åstadkomma i ett större, mera ”komplicerat” militärområde.&lt;br /&gt;
Rationaliseringarna har lett till att militärområdet nu, enligt vad vi&lt;br /&gt; 
inhämtat, har relativt sett de lägsta driftkostnaderna i armén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga kostnadsnivån har möjliggjorts genom god kännedom om&lt;br /&gt; 
förbanden och deras verksamhet samt därmed följande möjligheter till&lt;br /&gt; 
rationaliseringar inom produktionen. Om förbanden, när de ingår i större&lt;br /&gt; 
ledningsenheter i fortsättningen, inte kan behålla sin nuvarande relativt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82: 2219&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;låga kostnadsnivå, kan de efter militärområdets avveckling framräknade&lt;br /&gt; 
besparingarna snabbt förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Regionalpolitiska motiv för att behålla Bergslagens militär- och civilområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i militär- och civilområden är en fråga av riksintresse och&lt;br /&gt; 
skall givetvis avgöras med hänsyn härtill. Då både militärpolitiska och&lt;br /&gt; 
operativa förhållanden talar för ett bibehållande av sex militär- och civilområden,&lt;br /&gt;
bör dock även regionalpolitiska krav vägas in före beslut om&lt;br /&gt; 
övergång till fem militär- och civilområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsministern beräknar att antalet anställda inom huvudprogrammet&lt;br /&gt;
Operativ ledning m. m. minskas med ca 50 anställda vid en avveckling&lt;br /&gt; 
av Bergslagens militär- och civilområde. Det antalet anställda som minskar&lt;br /&gt;
inom Värmlands län uppgår emellertid till omkring 135 (milostab,&lt;br /&gt; 
miloförvaltningar, byggnadskontor samt minskningar inom Bergslagens&lt;br /&gt; 
värnpliktskontor). Till en del kompenseras detta genom förläggning av&lt;br /&gt; 
vapenfrinämnden till Karlstad och artilleriets officershögskola till Kristinehamn,&lt;br /&gt;
men under samma period förlorar Värmlands län inemot 100&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen genom personalminskninar vid centrala försvarsmyndigheter&lt;br /&gt;
i Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även risk för att Värmland och Karlstad därutöver förlorar 85&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen genom omorganisation inom televerkets radiodivision. Det&lt;br /&gt; 
framgår av televerkets förundersökning Effektivitetsgranskning av radiodivisionen&lt;br /&gt;
att en nedläggning av milo och eivo B skapar motiv för en&lt;br /&gt; 
nedläggning av televerkets radiodivision i Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av Bergslagens militärområde innebär att ett län med&lt;br /&gt; 
stora sysselsättningsproblem förlorar omkring 135 arbetstillfällen och för&lt;br /&gt; 
en ringa och osäker besparing. Det kommer att kosta avsevärt mera att&lt;br /&gt; 
genom stödåtgärder tillskapa motsvarande antal arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver riksintressen talar således regionalpolitiska skäl klart och tydligt&lt;br /&gt; 
för att Bergslagens militär- och civilområde behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som här har anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:102 i denna del&lt;br /&gt; 
beslutar att Bergslagens militär- och civilområde skall bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 mars 1982&lt;br /&gt; 
GÖTHE KNUTSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BENGT WITTBOM (m) ANN-CATHR1NE HAGLUND (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BJÖRN KÖRLOF (m) MARGARETA GARD (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GULLAN LINDBLAD (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖTHE KNUTSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT WITTBOM</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NE HAGLUND</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BJÖRN KÖRLOF</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETA GARD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GULLAN LINDBLAD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022219</dok_id>
<subtitel>Göthe Knutson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2219.pdf</filnamn>
<filstorlek>170065</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta  utveckling (prop. 1981/82:102)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9B923B1B-7B3D-47AE-A5A9-73C847F382EC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>