<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097259</hangar_id>
 <dok_id>G5022211</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2211</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2211 Gunnar Biörck i Värmdö och Hans Lindblad</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2211</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:12:18</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102)</titel>
 <subtitel>Gunnar Biörck i Värmdö och Hans Lindblad</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022211/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022211</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022211</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Biörck i Värmdö och Hans Lindblad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling&lt;br /&gt;
(prop. 1981/82:102)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvården i krig är sannolikt totalförsvarets svagaste länk. Studier av&lt;br /&gt; 
tänkbara krigsförlopp har visat att sjukvården - särskilt den kirurgiska&lt;br /&gt; 
kapaciteten - snabbt blir otillräcklig. Upplever förbanden att vård inte kan&lt;br /&gt; 
ges de skadade blir det sannolikt en kraftig nedgång i stridsmoral och därmed&lt;br /&gt; 
i försvarseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att söka förbättra&lt;br /&gt; 
sjukvården i krig. Landstingen har givits ett direkt ansvar också för planering&lt;br /&gt; 
enligt principen att den som har ansvar för en verksamhet i fred också bör ha&lt;br /&gt; 
samma ansvar i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås lagring av engångsmateriel för sjukvården, ett&lt;br /&gt; 
hittills mycket eftersatt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan försvarsmaktens sjukvård och landstingens&lt;br /&gt; 
sjukvård ändras, så att försvarsmakten i princip bara svarar för vård vid eller&lt;br /&gt; 
nära stridsområdet - varefter man snabbast möjligt överför skadade till den&lt;br /&gt; 
civila sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuktransporterna tillmäts ökat intresse. Fler helikoptrar behövs för&lt;br /&gt; 
sjuktransport, antalet timmar mellan skada och kvalificerad behandling ger&lt;br /&gt; 
dramatiska skillnader i fråga om möjligheterna att överleva. Utrustning har&lt;br /&gt; 
nyligen börjat anskaffas så att vi får bättre möjlighet att transportera skadade&lt;br /&gt; 
från främst övre Norrland till sjukhus i andra delar av landet- det gäller bl. a.&lt;br /&gt; 
bårutrustning som kan sättas in i militära transportflygplan och de vanliga&lt;br /&gt; 
passagerarflygplanen inom inrikesflyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med dessa tankar överförs uppgifterna för en del av försvarsmaktens&lt;br /&gt;
hittillsvarande sjukhus till civila huvudmän. Inom försvarsmakten&lt;br /&gt; 
koncentreras intresset på att öka den medicinska kunskapen ända ute i&lt;br /&gt; 
kompanierna, bl. a. genom att ta till vara värnpliktiga med sjuksköterskeutbildning,&lt;br /&gt;
alltså manlig personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med försvarsmaktsövningen ”Norrsken” nyligen premiärvisades&lt;br /&gt;
en ny typ av fältsjukhus. Denna typ av sjukhus är resultatet av flera års&lt;br /&gt; 
studier och försök. Tanken är att där ha stor kapacitet, att bl. a. göra sådana&lt;br /&gt; 
operationer som snabbt behövs, men där patienterna så snart som möjligt&lt;br /&gt; 
efter operationen förs vidare till andra delar av landet där den fortsatta&lt;br /&gt; 
behandlingen kan ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså mycket viktigt - särskilt när man alltmer talar om behovet att&lt;br /&gt; 
kunna möta överraskande angrepp - att fältsjukhus av detta slag snabbt kan&lt;br /&gt; 
komma i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1981/82. 3 samt. Nr 2210-2215&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2211&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Det visar sig dock att nuvarande regler för olika pliktlagar sätter hinder i&lt;br /&gt; 
vägen. Av den egentliga vårdpersonalen vid fältsjukhuset är ungefär 40 %&lt;br /&gt; 
kvinnor, bl. a. de allra flesta operationsassistenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och den kvinnliga personalen kan inte inkallas till grundutbildning eller&lt;br /&gt; 
repetitionsövningar. Ty kvinnor omfattas inte av värnpliktslagen. Hade&lt;br /&gt; 
sjukhuset tillhört civilförsvaret hade det varit möjligt att inkalla enligt&lt;br /&gt; 
civilförsvarslagen. All medicinalpersonal omfattas av en särskild tjänstepliktslag,&lt;br /&gt;
som gör att denna personal kan krigsplaceras. Men denna senare&lt;br /&gt; 
lag medger inte utbildning och övning i fredstid. Först i samband med&lt;br /&gt; 
mobilisering kan personal tas in för konkreta uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av att lagarna har så olika regler blir alltså att när man kallar in till&lt;br /&gt; 
repetitionsövning med ett fältsjukhus kan bara den manliga personalen&lt;br /&gt; 
åläggas tjänstgöring. Vid övningen ”Norrsken” fanns visserligen ett antal&lt;br /&gt; 
kvinnliga sjuksköterskor med, men det var frivilliga från försvarets&lt;br /&gt; 
sjukvårdsstyrelse och sjukhuset i Linköping, och dessa är inte krigsplacerade&lt;br /&gt; 
vid just detta fältsjukhus. De kvinnor som är krigsplacerade skulle först efter&lt;br /&gt; 
mobilisering få sin första kontakt med sjukhusets speciella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antingen behövs repövning för att fältsjukhuset skall kunna fungera direkt&lt;br /&gt; 
efter mobilisering eller också kan sjukhuset fungera utan att personalen&lt;br /&gt; 
övats. Men det kan logiskt aldrig vara så att repövning bara behövs för manlig&lt;br /&gt; 
personal och inte för kvinnlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan aldrig ha varit lagstiftarnas mening att viktiga funktioner skall&lt;br /&gt; 
äventyras till följd av att könsgränser och olika pliktlagar ger olika&lt;br /&gt; 
möjligheter att inkalla personal för övning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns säkert många fler exempel än det vi nu tagit upp. Så t. ex. får&lt;br /&gt; 
civilbefälhavarna en ytterst viktig funktion vid beredskap och krig, i&lt;br /&gt; 
samverkan med militärbefälhavarna. Milostabernas krigsorganisation kan&lt;br /&gt; 
övas genom repövningar, men för civilbefälhavarkansliernas personal finns&lt;br /&gt; 
ingen sådan möjlighet. Allmänna tjänstepliktslagen medger inte inkallelse i&lt;br /&gt; 
fredstid. Bara om individer frivilligt ställer upp kan de civila kansliernas&lt;br /&gt; 
personal övas i fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi båda motionärer har var för sig tidigare aktualiserat mer långtgående&lt;br /&gt; 
förändringar, syftande till att samhällets totala personalresurser skall kunna&lt;br /&gt; 
utnyttjas mer effektivt - både män och kvinnor - inom ramen för pliktlagar.&lt;br /&gt; 
Med sådana lösningar skulle brister av det slag vi nu visat på kunna&lt;br /&gt; 
undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men uppenbara fall, som kvinnlig personal inom försvarets sjukvård, bör&lt;br /&gt; 
kunna klaras praktiskt utan att man inväntar helt nya principer i stort. Vad&lt;br /&gt; 
det gäller är bara att få smidigare bestämmelser, så att det blir möjligt att&lt;br /&gt; 
inkalla kvinnor och även viss manlig nyckelpersonal över 47 års ålder till&lt;br /&gt; 
uppgifter inom militärt försvar och vissa civila funktioner. Alltså att ge dessa&lt;br /&gt; 
verksamheter samma möjligheter som civilförsvaret i dag har. (Civilförsvaret&lt;br /&gt; 
kan i fredstid kalla in både män och kvinnor, upp till 65 års ålder - för män&lt;br /&gt; 
dock bara sådana som inte tas i anspråk av militärt försvar.)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2211&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Tekniskt kan frågan lösas på olika sätt, genom särskild lag för inkallande i&lt;br /&gt; 
fredstid av viss personal, genom utvidgning av civilförsvarslagen, genom&lt;br /&gt; 
ändrade bestämmelser i värnpliktslagen (så att den omfattar vissa kvinnor)&lt;br /&gt; 
eller i tjänstepliktslagen för medicinalpersonal så att viss personal kan tas in&lt;br /&gt; 
redan i fredstid för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stelheter i lagstiftningen måste kunna avhjälpas. Görs det inte i detta fall,&lt;br /&gt; 
är risken uppenbar att förmågan att kunna ta emot skadade direkt efter&lt;br /&gt; 
mobilisering blir långt sämre än den borde vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;att riksdagen begär förslag om skyndsam ändring av nuvarande&lt;br /&gt; 
pliktlagstiftning så att viktig personal inom bl. a. den militära&lt;br /&gt; 
sjukvårdsorganisationen kan inkallas till tjänstgöring i fred&lt;br /&gt; 
oberoende av kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 mars 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;GUNNAR BIÖRCK&lt;br /&gt; 
i Värmdö (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;HANS LINDBLAD (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS LINDBLAD</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022211</dok_id>
<subtitel>Gunnar Biörck i Värmdö och Hans Lindblad</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2211.pdf</filnamn>
<filstorlek>92701</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/53336AAE-4B55-45F3-85E8-D7BD10024060</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>