3097249 G5022201 1981/82 2201 mot mot Motion 1981/82:2201 Bernt Ekinge Motion Motion 2201 0 1982-03-17 00:00:00 2014-11-03 23:12:09 2014-11-03 00:00:00 Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102) Bernt Ekinge html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022201/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022201 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022201 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion<br /> 1981/82:2201<br /> Bernt Ekinge</p> <p>Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets<br /> fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102)</p> <p>I proposition 1981/82:102, bil. 11 (kommundepartementet) erinrar föredragande<br /> statsrådet om att utredningen om civilbefälhavamas planläggningsuppgifter<br /> i sitt betänkande framhöll att nuvarande ordning och system för<br /> den civila totalförsvarsplanläggningen i fred bör ändras. Skälen för detta är<br /> ett ökat behov av samordning inom det civila försvaret samt att civilbefälhavamas<br /> samverkan med militärbefälhavarna fordrar ökade insatser från<br /> civilbefälhavarnas sida. Utredningen framhöll vidare att personalresurserna<br /> vid civilbefälhavamas kanslier inte räcker till utan att det fordras ett<br /> personaltillskott för att de skall kunna fullgöra de nya arbetsuppgifterna.</p> <p>1978 års försvarskommitté underströk också i sitt betänkande civilbefälhavarnas<br /> ökade betydelse för ledningen av det civila totalförsvaret och för<br /> samordningen mellan civil och militär verksamhet på den högre regionala<br /> nivån (Ds Fö 1981:14). Denna ökade betydelse innebär också högre krav<br /> både i fred och i krig på en nära samordning av den civila och militära<br /> planläggningen.</p> <p>Föredragande statsrådet instämmer i den bedömning som de båda<br /> utredningarna gjort. Han framhåller att utredningarna om civilbefälhavarnas<br /> ansvar och befogenheter tydligt visat att nuvarande bestämmelser inte är<br /> tillräckliga. Såväl det civila totalförsvaret som samordningen mellan civil och<br /> militär verksamhet har fått ökad betydelse.</p> <p>I propositionen framhålls vidare att resultatet av kartläggningen visar att<br /> personalen vid militärbefälhavarnas kanslier är för knapp, och därför<br /> föreslås att civilbefälhavarkanslierna förstärks med sammanlagt tolv tjänster,<br /> varav tre inom Östra civilområdet. Därtill bör beaktas att de tjänster<br /> som finns vid Bergslagens civilområde bör få tillföras civilbefälhavarorganisationen<br /> i dess helhet i samband med nedläggningen av detta civilområde.</p> <p>Civilbefälhavare för Östra civilområdet är landshövdingen i Södermanlands<br /> län. Östra milostaben är placerad i Strängnäs medan civilbefälhavarens<br /> kansli finns i Stockholm.</p> <p>Några egentliga skäl har inte redovisats för att civilbefälhavarens kansli<br /> skall vara placerat i Stockholm. Däremot har starka skäl anförts för en<br /> lokalisering till samma ort av civilbefälhavarens kansli och resp. militärområdes<br /> milostab. Försvarsmaktens ledningsutrednings enhälliga betänkande<br /> Högre regional ledning (SOU 1978:77) anförde följande:</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">Mot. 1981/82:2201</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vår uppfattning är att behovet av samarbete mellan milostab och<br /> CB-kansli är omfattande och att samarbetet är av avgörande betydelse för<br /> totalförsvarsplaneringen på högre regional nivå. Motiven för att lokalisera<br /> CB-kansli och milostab till samma ort är bl. a. följande.</p> <p style="margin-left:13px;">□ Milostab och CB-kansli är inte bara samgrupperade i krig utan kan också<br /> betraktas som integrerade delar i en totalförsvarsstab. En gemensam<br /> lokaliseringsort i fred underlättar krigsplanläggning, mobiliseringsförberedelser,<br /> övergång till krigsorganisation och verksamheten i krig. Vid<br /> lokalisering till samma ort kommer också personkännedomen att förbättras.</p> <p style="margin-left:13px;">□ MB och CB förbereder och genomför gemensamt ledningsövningar dels<br /> för milostab och CB-kansli, dels med fostaber/länsstyrelser. Förberedelser<br /> för dessa övningar underlättas.</p> <p style="margin-left:13px;">□ Möjligheterna för CB-kansliet att tidigt kunna medverka i den militära<br /> planeringen och påverka denna förbättras. Förutsättningarna för att den<br /> militära och den civila krigsplanläggningen skall kunna samordnas ökar<br /> härigenom. Detta underlättar också för CB att inrikta och samordna den<br /> civila totalförsvarsplaneringen inom civilområdet. Den sistnämnda faktorns<br /> betydelse ökar om CB ges de ökade uppgifter som vi föreslår.</p> <p style="margin-left:13px;">□ MB:s samarbete med de civila totalförsvarsmyndigheterna underlättas,<br /> vilket ökar i betydelse i takt med försvarsmaktens ökande beroende av<br /> samhällets civila resurser.</p> <p>CB-kansliet har givetvis ett stort behov av att samarbeta även med övriga<br /> civila totalförsvarsmyndigheter. Planeringsgrunden för verksamheten inom<br /> milo/civo tas dock fram av MB och CB gemensamt. Jämvägsbefälhavare<br /> m. fl. regionala chefer kan därför i detta avseende betraktas som verkställande.</p> <p>Vi anser således att behovet av samverkan är störst mellan MB och CB och<br /> att denna samverkan också är av grundläggande betydelse. Mot den<br /> bakgrunden anser vi att principen bör vara att milostab och CB-kansli<br /> lokaliseras till samma ort.</p> <p>Ett ytterligare motiv som talar för en flyttning till Strängnäs är att det synes<br /> ofrånkomligt att civilbefälhavarkansliet i Stockholm inom en nära framtid<br /> måste söka sig nya lokaler. Den omständigheten bör givetvis också tas med i<br /> bedömningen.</p> <p>Då en förstärkning av civilbefälhavarens kansli kommer att ske under de<br /> närmaste åren är det rimligt att detta sker på den ort, där kansliet kan<br /> beräknas bli kvar under lång tid. Därför bör beslut redan nu fattas om att<br /> förlägga Östra civilområdets kansli till Strängnäs.</p> <p>Med anledning av det ovan anfcrda hemställs</p> <p style="margin-left:60px;">att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om<br /> lokaliseringen av civilbefälhavarkansliet inom Östra civilområdet.</p> <p style="margin-left:13px;">Stockholm den 17 mars 1982</p> <p style="margin-left:13px;">BERNT EKINGE (fp)</p> <p style="margin-left:13px;">1* Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2200-2205</p> </div> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 BERNT EKINGE fp 1 undertecknare G5022201 Bernt Ekinge mot_198182__2201.pdf 82312 pdf Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102) https://data.riksdagen.se/fil/060FCAD5-9FF6-40B3-9613-6BFB25361F72