3097232G50221841981/822184motmotMotion 1981/82:2184MotionMotion218401982-03-11 00:00:002014-11-03 23:11:572014-11-03 00:00:00Förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga (prop. 1981/82:109)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022184/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G5022184https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022184
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Motion</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">1981/82:2184</p>
<p>Förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga<br />
(prop. 1981/82:109)</p>
<p>Då Sveriges folk under Engelbrekt Engelbrektssons ledning på 1430-talet<br />
reste sig mot utländskt förtryck och avsatte den utländske konungen,<br />
anskaffade landets högsta representation, rådet, dvs. regeringen, ett alltjämt<br />
bevarat statssigill, visande nationalhelgonet Sankt Erik hållande en sklöd<br />
med tre kronor ordnade två och en. Detta sigill användes sedan av rådet för<br />
bekräftande av statsrättliga urkunder under tider av interregnum - dvs. då<br />
landet saknade konung - ända in på 1520-talet. Trekronorssymbolen hade<br />
alltsedan 1200-talets förra hälft förekommit i olika kungasigill och mynt, och<br />
ostridigt är att de tre kronorna vid statssigillets tillkomst är en symbol för<br />
Sveriges land och folk, ett svenskt statsvapen, vars upptagande i danska<br />
kungavapen på 1500-talet föranledde en häftig tvist med Danmark, då man<br />
däri såg ett uttryck för danska konungars anspråk på Sverige.</p>
<p>Statsvapnet tre kronor insattes sedan 1448 tillsammans med det tidigare<br />
kungavapnet under folkungatiden i Karl Knutssons kvadrerade kungavapen<br />
med Bondeättens vapen i en hjärtsköld. I samme konungs svensk-norska<br />
kungavapen 1451 kvadrerades huvudskölden genom ett kors i Bondeättens<br />
vapentinkturer guld och rött, i dag motsvarande korset i Ålands flagga. Det<br />
gula korset insattes i kungavapnet först under Gustav Vasa - icke såsom sägs i<br />
propositionen 1448 (s. 24 och 34) - och utgjorde sedan ett kungligt och<br />
furstligt värdighetstecken. Under tider av kungligt envälde och politisk<br />
maktutövning från konungens sida användes konungens vapen som riksvapen<br />
och fick i 1908 års lag benämningen stora riksvapnet medan trekronorsvapnet<br />
betecknades som lilla riksvapnet. Historiskt och statsrättligt riktigare<br />
benämningar hade varit konungavapnet och statsvapnet. Det är därför<br />
felaktigt att göra gällande att dessa benämningar skulle vara ”en konstruktion,<br />
som ej har stöd av verkligheten” (SOU 1966:62, s. 35, och prop. 109, s.<br />
31).</p>
<p>Under senare år har de statsrättsliga förhållandena i vårt land ändrats, och<br />
all offentlig makt utgår numera från folket. Därför bör också folkets symbol<br />
tre kronor framstå som statens vapen och lagstiftningen avse endast detta<br />
vapen, medan det bör tillkomma konungen att bestämma om sitt eget vapen<br />
och vapnen för kungliga husets medlemmar. För statsverksamheten räcker<br />
det med ett vapen liksom i Finland och Norge.</p>
<p>Kronornas inbördes placering bör ange med den i heraldiken brukliga<br />
beskrivningen ”två och en ordnande”, enär ”över” kan innebära tvetydighet.<br />
Jfr ”överlagd”, som innebär något helt annat än vad som här avses.</p>
<p style="text-align:right;">Statsvapnet bör kunna förekomma i utföranden såväl utan som med<br />
sköldinramning och kunglig krona samt med sköldhållare, postament och</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:2184</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>vapenmantel, i vilket senare fall skölden skall vara okrönt. Däremot bör ej<br />
Serafimerordens kedja omge vapnet. Statliga organ må till vapnet kunna<br />
foga för sin verksamhet utmärkande emblem. Samråd härom bör ske med<br />
riksarkivet, som handhar löpande heraldiska ärenden. Statens heraldiska<br />
nämnd sammanträder alltför sällan, och det är tveksamt, om den kommer att<br />
finnas kvar efter en nödvändig omorganisation av den statliga heraldiska<br />
verksamheten.</p>
<p>11908 års lag kompletteras lagtexten med bilder i färg av vapnen, av vilka<br />
bl. a. framgår att kunglig krona skall ha foder (mössa). På grund av<br />
okunnighet blir ofta den kungliga kronan felaktigt utformad. Det vore<br />
önskvärt att till lagen foga exempel på vapnets riktiga utförande.</p>
<p>Lagen om rikets vapen från 1908 bör ersättas med en lag om Sveriges<br />
statsvapen enligt följande förslag:</p>
<p>Förslag till</p>
<p>Lag om Sveriges statsvapen</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 §. Sveriges statsvapen är tre kronor av guld och ordnade två och en i<br />
blått fält.</p>
<p>2 §. Sköld med statsvapen må krönas med kunglig krona och hållas av två<br />
på ett postament av guld stående, uppresta, tillbakaseende lejon av guld med<br />
röd beväpning och krönta med krona av guld. Det hela kan omslutas av en<br />
med kunglig krona krönt, hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans<br />
av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld, varvid skölden är<br />
okrönt. Vapnet kan även framställas utan tinkturer.</p>
<p>3 §. Statsvapnet symboliserar Sveriges land och folk, den svenska staten. I<br />
fråga om konungens vapen samt vapnen för medlemmar av det kungliga<br />
huset äger konungen bestämma.</p>
<p>4. §. Statliga organ må till statsvapnet foga för deras verksamhet<br />
utmärkande emblem.</p>
<p>5 §. I frågor rörande statsvapnet är riksantikvariet sakkunnig myndighet.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983, då lagen (1908:655, s. 1) om<br />
rikets vapen skall upphöra att gälla.</p>
<p>Åberopande det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:60px;">att riksdagen antar det förslag till lag om Sveriges statsvapen som<br />
framförts i motionen.</p>
<p>Stockholm den 11 mars 1982</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>NILS HJORTH (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
0NILS HJORTHs1undertecknareG5022184mot_198182__2184.pdf74818pdfFörslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga (prop. 1981/82:109)https://data.riksdagen.se/fil/8CE16B96-398D-4938-9751-8BB3267771F1